miljökonsekvensbeskrivning - kalmar.se · Samhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca...

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUNmiljökonsekvensbeskrivningANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE DEN 17 JUNI 2013

KS 2012/0567

MEDVERKANDEMiljökonsekvensbeskrivningen har upprättats av Wilark Konsult AB i samverkan med tjäns-temän från översiktplanens projektorganisation. Layout har utförts av hultbergmartens.

ÖVERSIKTSPLANENS PROJEKTORGANISATIONBeställareKommunstyrelsen

Politisk styrgruppKommunstyrelsens arbetsutskott och Samhällsbyggnadsnämndens presidium

LedningsgruppKenneth Condrup (kommundirektör), Björn Strimfors (planeringschef), Per-Olof Johansson (samhällsbyggnadschef), -omas Davidsson (näringslivschef), Louise Weidolf (förvaltnings-chef kultur och fritid), Ola Johansson (VD Kalmar kommunbolag AB), Annette Andersson (förvaltningschef service), Mattias Ask (Södermöre kommundelschef), Cecilia Frid (förvalt-ningschef social), -omas Tryggvesson (förvaltningschef omsorg), Mats Linde (förvaltnings-chef barn och ungdom)

ProjektledareEva-Lena Larsdotter (Kommunledningskontoret, Mark- och planeringsenheten)

ReferensgruppSamhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca (plan/bygg/tra.kchef ), Björn Carlswärd (plan-chef ), Ewa Jansson (miljöchef ), Helen Nordin (landskapsarkitekt), Mikael Kalin (tra.k-planerare), Ewa Juneborg (antikvarie). Kultur och fritidsförvaltningen: Björn Samuelsson (kulturutvecklare), Omsorgsförvaltningen: -omas Johansson (avdelningschef kvalitet/utveckling), Barn och ungdomsförvaltningen: Torbjörn Hansson (utredning/planering), Utvecklingsenheten: Ann-So.e Lagerkrantz (utvecklingsledare social hållbarhet), Bo Lind-holm (hållbar utveckling), Jane Wågsäter (klimatsamordnare), Kalmar Vatten AB: Ulf Ohls-son (utredningschef )

ProjektgruppArbetsgrupp: Sta/an Lindholm (stadsarkitekt), Anna Ekman (planeringsarkitekt), Pär Hansson (planeringsarkitekt) och Johanna Andersson (samhällsplanerare). Resurspersoner: Susanne Eriksson (utredare), Christine Bergkvist Björklund (kommunikatör), Bo Ericsson (kommunekolog), -omas Burén (naturvårdshandläggare), Kerstin Ahlberg (vattenfrågor), Marie Jönsson (energifrågor), Per Ålind (infrastruktur), Maria Eidrup (miljöfrågor), Elena Bäcklund (planeringsarkitekt), Tove Zetterholm (utredare), Malin Vikman (samhällsplanerare) och Sabina Bernhard (GIS-kartor)Konsulter: Ingegärd Widerström Wilark Konsult AB (konsekvensbeskrivning), hultbergmartens (layout).

Andra personer har också bidragit med kunskap i olika delar.

foto, fram- och baksida: Jonas Lindström

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4Miljöbedömning för att främja hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Bedömning av rimliga alternativ till översiktsplanen . . . . . . . . . . . . . 4Avgränsning och innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2. SAMMANFATTNING ICKE TEKNISK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Miljömässiga konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Sociala konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Ekonomiska konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

3. MILJÖKVALITETSNORMER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Miljökvalitetsnormer för utomhusluft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13Miljökvalitetsnormer för !sk- och musselvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13Omgivningsbuller, EU:s bullerdirektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

4. MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ MILJÖKVALITETSMÅLEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Begränsad klimatpåverkan (miljömål 1). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Frisk luft (miljömål 2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16Bara naturlig försurning (miljömål 3) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16Giftfri miljö (miljömål 4) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16Skyddande ozonskikt (miljömål 5) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Säker strålmiljö (miljömål 6) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Ingen övergödning (miljömål 7) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Levande sjöar och vattendrag (miljömål 8) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Grundvatten av god kvalitet (miljömål 9) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18Hav i balans samt levande kust & skärgård (miljömål 10) . . . . .18Myllrande våtmarker (miljömål 11) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18Levande skogar (miljömål 12) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18Ett rikt odlingslandskap (miljömål 13) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19God bebyggd miljö (miljömål 15) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19Ett rikt växt- och djurliv (miljömål 16) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19

TEMA 1. VATTEN OCH KUSTMILJÖN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20Sammanfattning, konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20Läget avrinningsområdesvis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22Pågående arbete inom kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28

TEMA 2. BIOLOGISK MÅNGFALD OCH GRÖNSTRUKTUR. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30

Konsekvenser för arter och biotoper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30Konsekvenser av förtätning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31

TEMA 3. JORDBRUK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32Konsekvenser från ett resurshushållningsperspektiv . . . . . . . . . . .32Konsekvenser för jordbruket av klimatförändringarna . . . . . . . .33

TEMA 4. MILJÖ & HÄLSA – RISKFAKTORER . . . . . . . . . . . . . .34Tra!k och transporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Olika transportsätt – risker och konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Vägtra!k . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Tågtra!k . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Flyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35Farligt gods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35Miljöfarlig verksamhet – risker och konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . .35Anläggningar och industrier med mera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35Täkter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36Djurhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36Förorenade områden – risker och konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Elektromagnetiska fält & kraftledningar – risker och konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37Radon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37Ras och skredrisk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37

TEMA 5. KLIMAT OCH ENERGI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38Klimatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38Havsnivåhöjning och översvämningskänsliga områden . . . . . .38Konsekvenser av havsvattenhöjningar i Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40Energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40Konsekvenser av olika energianvändning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40

TEMA 6. KULTURMILJÖ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42Konsekvenser av förändringar på Kvarnholmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43Konsekvenser av förändringar i byarna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43Konsekvenser för Kulturmiljövårdens riksintressen . . . . . . . . . . . . .43Konsekvenser av övriga planerade åtgärder och förändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44

TEMA 7. JÄMSTÄLLDHET & BARNPERSPEKTIV . . . . .46Fyra delmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46Konsekvensbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48

TEMA 8. FOLKHÄLSOMÅLEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50Sociala konsekvenser, trygghet och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50Konsekvenser för delaktighet och in"ytande i samhället . . . . .52Konsekvenser för fysisk aktivitet samt barn & ungas uppväxtvillkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53

TEMA 9. BOENDE OCH NÄRINGSLIV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54Konsekvenser av ett ökat bostadsbyggande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54Konsekvenser för näringslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55

TEMA 10. INFRASTRUKTURER OCH ELEKTRONISK KOMMUNIKATION . . . . . . . . . . . .56

Regional transportplan för Kalmar län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56Strategiska framtida vägtra!k # frågor i staden och dess konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57Konsekvenser, övriga kommunikationer och transportförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57Järnvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58Övrig kollektivtra!k . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58Kraftledningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59Elektronisk kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING4

1. INLEDNING

Inledning

MILJÖBEDÖMNING FÖR ATT FRÄMJA HÅLLBAR UTVECKLINGSyftet med miljöbedömningar av planer och program är att in-tegrera miljöaspekter i samhällsplaneringen och därmed främja en hållbar utveckling. Miljöbedömningen ska identi.era, be-skriva och bedöma den betydande påverkan på miljön som planen kan leda till. Den ska även ange den sannolika utveck-lingen för miljön om planen inte genomförs (nollalternativet). Bestämmelser om miljöbedömning av planer och program .nns i 6 kap 11–18§§ och 22 § miljöbalken och i 4–8 §§ om förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Arbetet med miljöbedömningen har pågått parallellt med planen. Under samrådstiden våren 2011 hämtades synpunk-ter från myndigheter och medborgare, bland annat kom det fram att miljökonsekvensbeskrivningen behöver utvecklas till utställningen. Parallellt med arbetet av planen har kommunen haft samråd med länsstyrelsen om avgränsningen av miljökon-sekvensbeskrivningen (MKB:n).

SYFTET ÄR ATT INTEGRERA MILJÖASPEKTER I SAM-HÄLLSPLANERINGEN SÅ ATT EN HÅLLBAR UTVECKLING FRÄMJASEn så kallad särskild sammanställning, SS, redovisas enligt enligt 6 kap 16 § miljöbalken. Den är en beskrivning av hur miljöaspekter integrerats samt hur arbetet med MKB:n och samrådssynpunkter beaktats i planen. Denna särskilda sam-manställning omfattar även skälen till att planen antagits i stäl-let för alternativa förslag samt beskriver de åtgärder för uppfölj-ning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som planen kan ge upphov till. Den särskilda sammanställningen o/entliggörs samtidigt som den antagna översiktsplanen.

BEDÖMNING AV RIMLIGA ALTERNATIV TILL ÖVERSIKTSPLANENÖversiktsplanen är strategisk och har relativt få konkreta förslag, därför måste också beskrivningen av konsekvenserna bli översiktliga. Mer konkreta utbyggnadsförslag har hittills behandlats i fördjupningar av översiktsplanen eller i planpro-gram, till exempel Kvarnholmen med omgivande vattenrum, Norrliden Strand, Planprogram för Skärgårdsstaden samt Pro-gram inför detaljplan för Fredriksskansområdet. En MKB ska alltid innehålla ett nollalternativ, ett huvud-alternativ som jämförs mot nollalternativet samt ett annat rimligt alternativ till planförslaget med hänsyn till planens syfte och geogra.ska räckvidd.

NOLLALTERNATIVETNollalternativet ska, enligt 6 kap 12 § miljöbalken, beskriva miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om pla-nen inte genomförs. Nollalternativet innebär i princip att allt rullar på som idag utan någon kommunal styrning i form av denna översiktsplan och inte heller någon vägledning för andra myndigheter vid beslutsfattande eller något medborgarin0ytan-de. I nollalternativet ingår dock pågående åtgärder och förvän-tade miljöförbättrande arbeten som har betydelse för miljön i Kalmar kommun. Det kan handla om bland annat tillämpning av be.ntlig lagstiftning och insatser för att exempelvis nå de vattenanknutna miljökvalitetsmålen. Kommunen håller också på att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen i form av en Vatten- och avloppsplan (VA-plan). Vid ett antagande av den planen, förutsätts de åtgärder som pekas ut i VA-planen att genomföras även utan en ny översiktsplan. Däremot kommer det att saknas en överblick över andra miljöproblem, till exem-pel behovet av klimatanpassningsåtgärder. Detta kan leda till slumpvisa åtgärder utan en övergripande plan för vilka åtgärder som är mest angelägna och kostnadse/ektiva. För byggandet av bostads- och verksamhetsområden innebär nollalternativet att enbart redan detaljplanelagda områden kommer att genomföras. De fördelar som kan förväntas, av dels en utbyggd kollektivtra.k lokalt genom bussar och förut-sättningar för mer cykling, dels kommunalt–regionalt genom järnvägstra.ken, kommer att utebli och då även förbättring-arna för miljön.

ÖP + MKB = SANT ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUNUTSTÄLLNINGSHANDLING 2012-10-02

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUNmiljökonsekvensbeskrivning

Dokumenten Översiktsplan och Miljökonsekvensbeskrivning ska läsas parallellt och hänvisningar !nns mellan dem

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 5InledningÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

foto: Malin Gustavsson

5


TRE SCENARIER FRAM TILL 2020Kommunen har tre scenarier för den demogra.ska utveck-lingen till år 2020 som är grund för översiktsplanen. Oavsett vilket av de tre scenarierna som kommer närmast verkligheten, sker demogra.ska förändringar inom dagens befolkning. Ex-empelvis kommer antalet barn och personer som är 65 år och äldre öka i alla scenarierna. De senaste åren har det fötts många barn och därmed ökar behovet av 0er förskolor och framförallt grundskolor framöver. Kommunen vill höja attraktiviteten i Kalmar och kring Kal-marsund, därför arbetar vi för en god och bred arbetsmarknad, ett bra universitet och en hög planberedskap. Hela kommunen ska växa. Med ett utbyggt Linnéuniversitet är det möjligt att antalet studenter som studerar på plats i Kalmar blir 0er. Där-med ökar förutsättningarna för att 0er unga 0yttar hit. Om universitetet integreras bättre ihop med näringslivet ökar san-nolikheten att 0er studenter stannar kvar i regionen. Fler invå-nare innebär ett ökat behov av kommunal service.

1. Från 63 000 till 63 000 invånare, ca 100 bostäder under periodenDet första scenariot innebär stagnation. Troligen leder det till minskande skatteintäkter samtidigt som mer resurser behöver läggas på skola samt barn- och äldreomsorg. Trots att antalet invånare inte ökar, behöver det byggas nya bostäder som ex-empelvis är anpassade till det ökade antalet äldre. De områ-den som är planlagda idag eller på väg att bli färdigt planlagda, räcker troligen för det bostadsbyggande som behövs. Företag kan få svårare att hitta rätt kompetens och fortsätta utvecklas och i förlängningen erbjuda arbetstillfällen till personer som bor i regionen. Även utbudet av exempelvis service, kultur och idrott utvecklas inte på samma sätt som i de övriga scenarierna. Båda dessa konsekvenser kan påverka Kalmars attraktivitet och invånarnas livskvalitet negativt. Men fram till år 2020 är detta inte sannolikt.

2. Från 63 000 till 66 000 invånare, ca 1 000-1 200 bostäder under periodenDet andra scenariot bygger på kommunens befolknings-prognos. Takten i bostadsbyggandet måste öka för att hänga med förändringar hos den egna befolkningen men också för att nya kommuninvånare ska kunna hitta en passande bo-

stad. Genom förtätningar kan 0ertalet av de nya bostäderna byggas utan att ta i anspråk råmark eller annan värdefull mark för jordbruk eller rekreation. Men samtidigt blir antalet människor i familjebildande ålder 0er, vilket kan innebära en ökad efterfrågan på småhus som framförallt byggs på mark som inte innebär förtätning. Ökat byggande av bostäder kan medverka till att exempelvis grönområden görs mer till-gängliga och att nya funktioner kan placeras där för att locka människor till utevistelse. Antalet äldre blir 0er även i detta scenario, vilket ställer krav på att bostadsbeståndet anpassas och att nya, tillgängliga bostäder byggs. Antalet personer i arbetsför ålder ökar men andelen av befolk-ningen minskar. Samtidigt behövs stora satsningar på bland annat skola och barn- och äldreomsorg. Denna service behöver byggas ut i större omfattning än i det första scenariot. Fler in-vånare belastar den be.ntliga infrastrukturen hårdare och gör att ny behöver byggas. Det leder till att dyra investeringar kan behöva göras. Investeringar i exempelvis kollektivtra.ken leder dock till positiva e/ekter för miljön. Fler invånare, särskilt i de mest tätbefolkade delarna av kommunen, gör att underlaget för kollektivtra.ken ökar.

3. Från 63 000 till 70 000 invånare, ca 3 000 bostäder under periodenDet tredje scenariot påminner om det andra scenariot, men behovet av bostadsbyggande och utbyggnad av kommunal service ökar. Konsekvenserna blir liknande men omfatt-ningen större än i det andra scenariot. Fler bostäder innebär en risk att natur- och kulturvärden ges lägre prioritet eller påverkas negativt och att viss jordbruksmark måste tas i anspråk. Det .nns även risk för ökad utglesning om byggbar mark snabbt måste tas fram. Om antalet människor i familjebildande blir 0er, kan det innebära en ökad efterfrågan på småhus som framförallt byggs på mark som inte innebär förtätning. Detta scenario innebär troligen också att det föds 0er barn, 0er unga vuxna stannar kvar i kommunen och 0er unga 0yttar in. Antalet äldre blir 0er även i detta scenario, vilket ställer krav på att bostadsbeståndet anpassas och att nya, tillgängliga bostäder byggs.

INLEDNING

Inledning


Precis som i det andra scenariot leder 0er invånare till be-hov av utbyggnad av infrastruktur och kommunal service. Scenariot medför troligen också att Tegelvikens avloppsre-ningsverk måste förbättras eller byggas ut under perioden. Ännu 0er människor, särskilt i de mest tätbefolkade delarna av kommunen, innebär ett större underlag för att .nansiera en förbättrad kollektivtra.k. Det kan initialt vara kostsamt för kommunen men kan underlätta många personers dagliga liv och framförallt förbättra miljön. Detta scenario ger även större efterfrågan på lokal och kommersiell service.1

AVGRÄNSNING OCH INNEHÅLLAndra viktiga utgångspunkter för att beskriva konsekvenserna av översiktsplanen är de nationella miljökvalitetsmålen (se av-snitt/kapitel 4), de nationella målen för folkhälsan (se tema 8), transportpolitiska mål samt kommunens strategier och led-stjärnor: 1) det geogra.ska läget vid Östersjön med tre kuster, 2) stadens och sundets unika kulturhistoria, 3) stadens och sundets unika landskap.

Planens konsekvenser beskrivs för ett antal olika ämnesområ-den som kallas Tema 1–10, nämligen:

Tema 1 Vatten och kustmiljönTema 2 Biologisk mångfald och grönstrukturTema 3 Jordbruk och jordbruksmarkTema 4 Miljö och hälsa – riskfaktorerTema 5 Klimat och energiTema 6 KulturmiljöTema 7 Jämställdhet och barnperspektivTema 8 FolkhälsomålTema 9 Boendemiljö och näringslivTema 10 Infrastruktur, el och telekommunikationer

I varje tema behandlas de ekologiska, de sociala samt de ekono-miska konsekvenserna.

De ekologiska aspekterna berör bland annat den biolo-giska mångfalden och hushållning med naturresurser, men också i nästa steg även människors hälsa.

1 Läs mer i rapporten Kalmar 2020–utmaningar och strategier för kommunens kärnverksamhet

De sociala aspekterna handlar om att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjligheter till en god livsmiljö utifrån skilda behov och förutsättningar. Det kan handla om hälsa, trygghet, säkerhet, möjlighet till utbildning och arbete samt tillgång till information och delaktighet i samhällsutveck-lingen oavsett ålder, kön och etnisk bakgrund.

De ekonomiska konsekvenserna avser en god samhälls-ekonomi och här .nns aspekter som hög sysselsättning, regio-nal balans och ekonomisk tillväxt, men också kostnader som olika åtgärder förorsakar kommunen direkt och indirekt.

Sammantaget ska konsekvenserna beskriva om några förslag antas leda till betydande miljöpåverkan samt belysa förutsätt-ningarna för att uppnå hållbar utveckling.

Inledning




2. SAMMANFATTNING icke teknisk

Översiktsplanen gör det möjligt att bygga ungefär 3 000 bostäder på 10 år, vilket motsvarar en befolkning på ungefär 70 000 invånare jämfört med dagens drygt 63 750. Större delen av ökningen väntas ske i staden samt en mindre del på Möre.

MILJÖMÄSSIGA KONSEKVENSERKommunens arbete inom ramen för vattendirektivet leder till positiva konsekvenser för miljön, till exempel arbetet med att rena centralt belägna dagvattenutsläpp, pågående projekt att göra Kalmars innerstads vatten badbart och ställa högre krav på enskilda avlopp. Arbetet innebär också att skydda enskilda vat-tentäkter och skapa 0er vattenskyddsområden med föreskrifter samt utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsledningsnät från Rockneby till Fågelsudd. Med en befolkning på 70 000 invånare ökar dock belastningen på kommunens vattenresurser och det blir ett ökat tryck på grönområden och närrekreations-områden. Stadens reningsverk vid Tegelviken måste på sikt byg-gas ut för att ta hand om ökande avloppsvatten.

Mer biltra.k kan leda till försämrad luftkvalitet och mer bullerutsatta miljöer. Därför har översiktsplanen en inrikt-ning att skapa förutsättningar för mer kollektivtra.k och mer cykeltra.k samt förbättra möjligheterna att arbetspendla på exempelvis järnvägarna. En utbyggnad som tar i anspråk jordbruksmark är inte önsk-värd, eftersom minskade spridningsarealer för jordbruket och dess djurbesättningar påverkar jordbruket som näring och belastar miljön. Kommande klimatförändringar och förväntade havsnivåhöjningar får både negativa och positiva konsekvenser för jordbruket som översvämning av låglänta områden samt möjligheter för specialgrödor i kustområdet. Havsnivåhöjningarna påverkar reningsverket, stations-området och stora delar av Kalmar stad, vilket innebär att grundläggningsteknik, teknisk försörjning och eventuellt att byggnaders golvnivå måste anpassas till ett framtida högsta högvattenstånd. Exempel på områden som behöver anpassas är bland annat Kvarnholmen, Skärgårdsstaden och Fredriks-skansområdet. Vid högre vattenstånd kan e/ekterna på kust-vattenmiljöerna och Östersjön leda till att bland annat över-

Sammanfattning


ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9Sammanfattning

gödningen inte minskar. Kommunens engagemang inom ramen för Kalmarsundskommissionens åtgärder har dock till syfte att motverka övergödningen. Kommunens mål att bli fossilbränslefri år 2030 innebär bland annat ett aktivt arbete för att öka användningen av inhemska och förnybara energikällor, som vind, sol och biobränslen. Användningen måste också minska och e/ektiviseras. Det får konsekvensen att utsläpp av växthusgaser från energiförbruk-ning kommer att minska. De miljömässiga konsekvenserna för kulturmiljön förutsätts bli positiva, eftersom översiktsplanen anger att kulturvärdena vid ny bebyggelse ska tas till vara och utvecklas. Utbyggnad av infrastruktur kan dock påverka kulturarvet negativt genom ingrepp eller påverkan på fornlämningsmiljöer. Ombyggnad av väg E22 och järnvägarna med tillhörande re-secentrum och mötesplatser får positiva konsekvenser för mil-jön, eftersom det gör det möjligt för 0er att resa miljövänligt med kollektivtra.k. Det kan också få negativa konsekvenser för miljön, främst genom ianspråktagande av jordbruksmark, men även genom ökade utsläpp från tra.k och buller. Några strategiska vägfrågor i staden är kommande tra.kföring på Gröndalsvägen, Ängöleden, Erik Dahlbergs väg samt farligt godsleden Södra Vägen. Hur tra.kföreningen ska lösas kom-mer att utredas i en kommande övergripande tra.kstrategi som då också ska klarlägga vilka mer konkreta miljömässiga konse-kvenser som blir följden, förutom förändrade bullersituationer för be.ntliga fastigheter.

SOCIALA KONSEKVENSEREn god livsmiljö, god bebyggd miljö som är säker, trygg, funk-tionsblandad och har nära tillgång till såväl kollektivtra.k som ytor för rekreation, möten och kulturella upplevelser skapar förutsättningar för en hållbar utveckling. Kalmar kommun måste bli bättre på att få studenterna att bli kvar i regionen. Med Sveriges sjätte största universitet centralt i staden är in-riktningen att etablera ett universitet som kännetecknas av forskning med såväl stark lokal förankring som internationell spets. En utvecklad forskningspro.l ger på sikt 0er forskare, höjd kvalitet på utbildningen och i förlängningen 0er lärare

även för kompetensutveckling samt vidareutbildning för breda grupper av befolkningen. Därmed kan också utbildningsnivån i kommunen och länet höjas, vilket i sin tur ger förbättrade möjligheter att utveckla det lokala näringslivet.

ETT UNIVERSITET SOM KÄNNETECKNAS AV FORSKNING MED SÅVÄL STARK LOKAL FÖRANKRING SOM INTERNATIONELL SPETSEtt boende som är tillgängligt, tryggt och säkert berör alla människor oavsett kön, ålder och funktionsgrad. Tra.ksäker-hetsaspekter i kommunikationerna, belysning i parker, grön-områden och gångstråk samt tillgänglighet för alla i o/entliga miljöer måste ständigt beaktas. All efterföljande planering ska ta hänsyn till barn- och jämställdhetsperspektivet. Även kon-sekvenser av en åldrande befolkning, med ökat behov av äldre-omsorg och tillgänglighetsanpassning av miljöer, är frågor som måste arbetas vidare med i fortsatt planarbete. Aspekter som handlar om 0er arbetstillfällen och ökad sys-selsättningsgrad kan få positiva sociala konsekvenser även för de enskilda invånarna, till exempel ökad trygghet och väl-stånd. Det .nns också ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle som präglas av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och jämställdhet, liksom delaktig-het och in0ytande i samhället. Genom att få insyn i samhäl-lets planering ges människor möjlighet att påverka. Under arbetet med översiktsplanen har kommunen haft dialog med invånarna. För att få synpunkter på förslag i översiktsplanen besöktes alla byar, stadsdelscentrum och andra platser där många människor rör sig.


SAMMANFATTNING icke teknisk

EKONOMISKA KONSEKVENSEREn god kommunal ekonomi borgar för god samhällsservice, vilket i sin tur skapar ett gott klimat för näringslivet med företagande och boende i kommunen. För att etableringen av nya företag ska fortsätta att öka ger översiktsplanen fysiskt utrymme för utveckling av nya verksamhetsområden, men kan också integreras i såväl be.ntlig stadsmiljö som bykärnor. Förbättring och utbyggnad av kommunikationer är en förut-sättning för regionförstoring och därmed en större arbetsmark-nad. Idag ligger Kalmar utanför de stora nationella utveck-lingsstråken. För att förändra detta krävs stora investeringar med deltagande från såväl nationell, regional som lokal nivå. Tillfälligt kan en sådan ekonomi därför bli ansträngd men på längre sikt kan den ge regional och lokal tillväxt. En förbättring på Kust till Kustbanan och Stångådalsbanan bidrar till förbätt-rade möjligheter att ta sig till arbete, studier eller fritidsaktivi-teter på ett miljövänligt sätt. Kalmar Öland Airport är av vital betydelse för näringslivet liksom även fortsatt utbyggnad av E22, såväl inom länet som angränsande län. Genom att planera för en ökad bostadsutbyggnad genom för-tätning i stadens fem delar i sammanhållna former kan kom-munens kostnader för vägar, vatten och avlopp och energi optimeras. I Kalmar stad är det viktigt att stärka och utvidga nuvarande stadskärna samt sprida täthet och karaktär av inner-stad till ett större område. Fler satsningar utanför innerstaden och nuvarande stadskärnan skapar förutsättningar för mer stad och en levande stad även utanför Kvarnholmen. Nya mötes-platser och stråk, ett Linnéuniversitet mitt i staden, Kalmars nya Guldfågeln arena på gång- och cykelavstånd från centrum, liksom Hansa city som regionalt handelscentrum bidrar alla till regionstaden som tillväxtmotor i sydöstra Sverige. Genom att bygga nya bostäder i be.ntliga områden i de kust- och strandnära delarna av Skärgårdsstaden, Bergavik och Norr-liden erbjuds möjligheter för attraktivt sjönära boende. Den e/ektiva, mer kompakta och funktionsblandade staden är en förutsättning för hållbar utveckling.

Sammanfattning

Kalmar Öland Airport är av vital betydelse för

näringslivet i regionen

foto: Jan Magnusson

foto: Kalmar kommun


ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11Sammanfattning

Genom att använda be.ntlig infrastruktur och be.ntliga stråk och se till att målpunkter för arbete, studier och service har goda förbindelser genom gång- och cykelvägar samt kollektiv-tra.k minskar beroendet av bilen. Detta får positiva konsekven-ser särskilt miljömässigt men även för den privata ekonomin.

REGIONSTADEN SOM TILLVÄXTMOTOR I SYDÖSTRA SVERIGERockneby, Trekanten och Ljungbyholm ska även framöver fungera som lokala servicecentra för omgivande landbygd. Bo-stadsbyggandet ska vara anpassat till såväl byns karaktär som behov från olika åldersgrupper. Detta ger förutsättningar för att behålla och på sikt utveckla service i form av handel, skolor och andra tjänster.

I de andra byarna ska identiteten och attraktionskraften stärkas genom att bygga ut mötesplatser, entréer och förbättra kollek-tivtra.ken (busslinjer). Det kan också skapas förutsättningar för cykel- och vandringsleder i kontakt med såväl omgivande landsbygd och större rekreationsskogar som med byar och sta-den. Den lokala ekonomin stärks med ökat kundunderlag för livsmedelsbutiker och annan service på landsbygden. En utbyggnad av vindkraften kan under byggtiden ge 0er ar-betstillfällen och därmed ökat underlag för handel och service i varierad utsträckning, särskilt märkbart i de mindre byarna. En utbyggnad av cirka 100 verk under en 10-årsperiod motsvarar en sysselsättning av 10–20 årsarbetskrafter. Enligt nyligen gjord forskning leder 10 stycken 2 MW-verk till ett 50-tal tillfälliga årsarbeten och 3–5 varaktiga arbetstillfällen.

Att utveckla Kalmar från en plats med många turistbesök till internationell besöksmetropol kräver samarbete, marknads-föring och utvecklingsarbete på 0era fronter. En ökning av såväl dagturismen som turism med 0ernätters boende med aktiviteter och besöksmål i kommunen får helt klart positiva konsekvenser för den lokala ekonomin. Översiktsplanen lyf-ter besöksnäringen i kommunen ur perspektivet att det .nns en stor outnyttjad potential i kommunen med dess spännan-de besöksmål. Den unika befästnings- och medeltida staden, den omgivande landsbygdens natur och kulturvärden, närhe-ten till vattnet i Kalmarsund samt inte minst det faktum att Kalmar tillsammans med Öland och Glasriket är den tredje största besöksregionen i Sverige är värt att nämnas. Om allt detta även kan får spridning utanför landets gränser, får det självklart positiva konsekvenser för regional och lokal tillväxt och ekonomi.


3. MILJÖKVALITETSNORMER

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styr-medel som infördes med miljöbalken 1999. De infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från di$usa ut-släppskällor som till exempel tra!k och jordbruk. Utgångs-punkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De "esta av MKN baseras på krav i olika direktiv inom EU.

I dag .nns det miljökvalitetsnormer för: olika parametrar i vattenförekomsterolika föroreningar i utomhusluften olika kemiska föreningar i .sk- och musselvatten omgivningsbuller 1

MKN ska följas vid översiktsplanering och detaljplanering. MKN regleras både i plan- och bygglagen (PBL) och i miljöbalken (MB) och är därmed överordnat det kommunala planmonopolet.

MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTENFÖREKOMSTERI december 2009 beslutade Vattenmyndigheten om MKN för samt-liga vatten förekomster i Sverige. Vattenmyndigheten har upprättat åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. I åtgärdsprogrammet är 38 åtgärder beslutade och dessa är bindande för myndigheter och kom-muner. Kommunerna ska varje år rapportera till vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförs i syfte att uppnå MKN.

Vattendirektivet omfattar både grundvatten och ytvatten. Enligt di-rektivet är målet att EU:s vatten ska ha ”god ekologisk och kemisk status” senast 2015 och i vissa fall 2021. Grundvatten bedöms efter kemisk och kvantitativ status. Information om MKN för vatten .nns i databasen www.VISS.lansstyrelsen.se.

KONSEKVENSER: Kalmarsunds kustvatten har måttlig ekologisk och kemisk status. Fram till 2021 ska god ekologisk status och bibehållen kemisk status nåtts enligt beslutade MKN. En minsk-ning av övergödning behövs för att uppnå normen. Se vidare om konsekvenser under tema 1 Vatten och kustmiljön.

1 Text hämtad från http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Lagar-och-styrning/Mil-jokvalitetsnormer/

Miljökvalitetsnormer



MILJÖKVALITETSNORMER FÖR UTOMHUSLUFTMiljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Det .nns MKN för 0era ämnen, bland annat kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid och par-tiklar (PM 10). I Kalmar mäts partiklar (PM10) och 0yktiga organiska ämnen, VOC (bensen) vid en mätstation på brand-stationens tak. Detta är en stationär urbanmätstation, det vill säga en plats som representerar bakgrundsvärden för en större del av staden.

KONSEKVENSER: Sedan mätningar påbörjades 2002 har inte MKN överskridits. Däremot överskrids den nedre utvär-deringströskeln, vilket medför att mätningarna måste fort-sätta. År 2010 kom en ny luftkvalitetsförordning vilket har inneburit att mätningarna utökats till helårsmätning och nu även omfattar PM2,5. Mätningarna vid den stationära mät-stationen samordnas av Luftvårdsförbundet. Kalmar kom-mun har under årens lopp använt även andra provtagnings-platser som representerat speci.ka gaturum eller där man velat studera någon speci.k parameter.

MILJÖKVALITETSNORMER FÖR FISK- OCH MUSSELVATTENDet .nns MKN för .sk- och musselvatten. I dagsläget är dessa inte aktuella för Kalmar kommun.

OMGIVNINGSBULLER, EU:S BULLERDIREKTIVEU anser att omgivningsbuller är ett av de största miljö-problemen och har tagit fram ett bullerdirektiv. Miljökvali-tetsnormen för buller syftar till att omgivningsbullret inte ska medföra skadliga e/ekter på människors hälsa. Normen om-fattar dock bara tätorter med mer än 100 000 invånare. Sverige har till följd av direktivet två MKN som gäller kartläggning och upp rättande av åtgärdsprogram. Än så länge berör detta inte Kalmar kommun, utan de största kommunerna och de största vägarna, järnvägarna och 0ygplatserna.

Sedan mätningar påbörjades 2002 har inte miljökvalitetes-normer överskridits. Däremot överskrids den nedre utvärde-ringströskeln, vilket medför att mätningarna måste fortsätta.


foto: Kalmar kommun

Miljökvalitetsnormer

foto: Jonas Lindström

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING14 Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen

4. MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ MILJÖKVALITETSMÅLEN

De sexton nationella miljökvalitetsmålen är:

1. Begränsad klimatpåverkan2. Frisk luft3. Bara naturlig försurning4. Giftfri miljö5. Skyddande ozonskikt6. Säker strålmiljö7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och Skärgård11. Myllrande våtmarker12. Levande skogar13. Ett rikt odlingslandskap14. Storslagen $ällmiljö15. God bebyggd miljö16. Ett rikt växt och djurliv

Vid konsekvensbeskrivningar är de sexton nationella miljö-kvalitetsmålen, antagna av riksdagen, en viktig utgångspunkt. Miljömålen har av Länsstyrelsen konkretiserats på regional nivå för Kalmar län. Rapporter och åtgärdsprogram har tagits fram som beskriver vad som behöver göras för att miljön i länet ska bli bättre och vem som ansvarar för dessa åtgärder. En del av dessa är kommunernas ansvar. Kommunens över-siktsplan är ett viktigt verktyg för att förebygga miljöskador och förbättra miljön.

SAMMANFATTNING Översiktsplanen bedöms inte motverka möjligheterna att uppnå miljömålen. Vissa av miljömålen kan inte påverkas alls på översiktsplanenivå, till exempel miljömål 4, 5 och 6. Andra kan påverkas till en viss gräns. Flera av målen berör vatten och kustmiljöfrågor, till exempel miljömål 3, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 15 och 16.

Syftet med vattenmyndigheternas arbete med åtgärdsprogram är att uppnå miljökvalitetsnormerna och att förbättra den eko-logiska, kemiska och kvantitativa statusen för sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Med den inriktningen kommer sannolikt detta åtgärdsprogram att ha en positiv inverkan på

de miljömål som har en koppling till vatten. Den kommande kommunala VA-planen (tematiskt tillägg till översiktsplanen) kommer också att behandla ett 0ertal förslag och åtgärder med syfte att nå dessa miljömål. En del pågår, till exempel förbättrad avloppshantering, ökad intensitet i skyddet av vat-tentäkterna, policy för enskilda avlopp respektive dagvatten, skörd av vass och alger samt åtgärder i anslutning till Hagby-gärdediket. Informationsmaterial har tagits fram till lantbru-kare, villaägare och båtägare med 0era.

Översiktsplanens förslag om mer förnybar energianvändning samt ökad kollektivtra.k och möjligheter för mindre bilkör-ning bidrar till att uppfylla målen om Begränsad klimatpåver-kan, Frisk luft samt Bara naturlig försurning. Översiktsplanens strategi att värna jordbruksmarken samt ängs- och hagmarker-nas brukande med betesdjur bidrar till att nå målet om Ett rikt odlingslandskap. Kommunens grönstrukturplan som är ett viktigt planeringsunderlag för översiktsplanen och efter-följande detaljplanearbete bidrar till att nå målet om God be-byggd miljö samt Ett rikt växt-och djurliv. Översiktsplanens förslag samt riktlinjer i utförda fördjupningar för delområden som berör kulturarvet och tillvaratagande och anpassning till kulturhistoriska värdena i bebyggelsen bidrar till att nå delmå-let om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN (MILJÖMÅL 1)NULÄGE: Enligt Länsstyrelsens bedömning är målet svårt att nå även om länet bidrar med sin del. Utsläppen av växt-husgaser är en viktig del i ett internationellt sammanhang. Enligt Miljömålsrådets uppföljning bedöms målen ändå att kunna nås i Sverige.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Översiktsplanen sats-ning på ny energie/ektiv och förnybar energiteknik, till ex-empel ökad användning av biogas och vindkraftsel är positivt för att nå målet. Andra viktiga indikatorer är kollektivtra.-kens omfattning, resor med denna och körsträckor med bil. Med översiktsplanens förslag i dessa riktningar bedöms att kommunen bidrar till att nå målet och att kommunen inte förvärrar situationen.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 15Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen

FRISK LUFT (MILJÖMÅL 2)NULÄGE: Målet är nära att nås med de planerade styrmedel som beslutas före 2020. Avgaserna från nya fordon har mins-kat men minskningen äts dessvärre upp av att tra.ken ökat och fortsatt ökar.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Förslagen i översiktspla-nens strategi ska bidra till att väsentligt minska biltra.ken och därmed minska utsläppen från tra.k. Även mål och åtgärder inom energisektorn och restriktioner för småskalig vedeld-ning ska medföra att förhöjda halter i luften inte skada män-niskors hälsa, växtligheten eller kulturföremål. De ämnen som det .nns delmål för är svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, 0yktiga organiska ämnen, partiklar samt bensopyren (vedeldningsrök). Översiktsplanen förslag med tätare bebyg-gelse, ökad kollektivtra.k och särskilda cykelvägar ger för-utsättningar för mindre bilkörning. Detta tillsammans med energie/ektivisering och ny energiteknik bidrar till att öka möjligheterna att nå målet.

BARA NATURLIG FÖRSURNING (MILJÖMÅL 3)NULÄGE: För att nå målet krävs 0era internationella över-enskommelser och samtidigt åtgärder om minskade utsläpp. Utsläppen av svaveldioxid har minskat och delmålet nåtts. För-surningen i Sverige har minskat men trots detta bedöms en femtedel av skogarna och sjöar/vattendrag vara försurade på grund av människans olika verksamheter.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Även i detta fall är mins-kade utsläpp från energisektorn och tra.ken viktiga för att nå målet. För kommunens del är också askåterföringen från bland annat kraftvärmeverk och liknande förbränningsanläggningar viktig för att nå målet. Detta är dock svårt att uppnå med en-bart svenska åtgärdsprogram.

GIFTFRI MILJÖ (MILJÖMÅL 4)NULÄGE: Länsstyrelsen och Miljömålsrådet bedömer att målet inte är möjligt att nå med idag beslutade åtgärder eller styrmedel. Även om DDT och PCB har förbjudits upptäcks nya kemikalier.

Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen

MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ MILJÖKVALITETSMÅLEN

Förslagen i översiktsplanens strategi ska bidra till att väsentligt minska biltra!ken och därmed minska utsläppen från tra-!k. Även mål och åtgärder inom ener-gisektorn och restriktioner för småskalig vedeldning ska medföra att förhöjda hal-ter i luften inte skadar människors hälsa, växtlighet eller kulturföremål.


ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING16

Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Översiktsplanens för-slag eller åtgärder är generellt inte av sådan detaljeringsnivå att de därför kan påverka möjligheten att nå miljömålet. All-mänt kan dock konstateras att efterbehandling av förorenade markområden går för långsamt på grund av brist på medel. Kommunen har kartlagt både misstänkta och veri.erat för-orenade områden i kommunen och vid exploatering inom dessa ska sanering genomföras.

SKYDDANDE OZONSKIKT (MILJÖMÅL 5)NULÄGE:. För att nå målet krävs att man på internationell väg fortsätter arbetet med att förhindra handel med ozon-nedbrytande produkter, till exempel som funnits i äldre kyl-anläggningar och värmepumpar. Miljömålsrådet bedömer att eftersom ozonskiktet stått stilla i åtta år, kanske det börjar växa igen och därmed kan målet uppnås.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Översiktsplanens förslag eller åtgärder är inte av sådant slag att de påverkar möjlighe-terna att nå målet.

SÄKER STRÅLMILJÖ (MILJÖMÅL 6)NULÄGE: Miljömålsrådet bedömer att målet har nåtts och att utsläppen av radioaktiva ämnen, det vill säga stråldoserna till människor är försumbara.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Översiktsplanens förslag eller åtgärder påverkar inte möjligheterna att nå målet.

INGEN ÖVERGÖDNING (MILJÖMÅL 7)NULÄGE: Utsläppen i haven kommer till stora delar från an-dra länder än Sverige. Länsstyrelsen ser inga positiva trender i länets kustvatten. Dåliga enskilda avlopp liksom markanvänd-ning är en källa till övergödning liksom stora kväveförluster genom stormfällningar i skogsmark. Målet innebär att hal-terna av gödande ämnen i mark och vatten (fosforföreningar och kväve från mänsklig verksamhet samt luftburna utsläpp av ammoniak) inte ska ha negativ påverkan på den biologiska mångfalden eller på möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Kommunen deltar i Kalmarsundskommissionens arbete. (jämför text under tema 1 Vatten och kustmiljön). Planen anger att kommunen aktivt ska verka för förbättrade enskilda avlopp, för anläggandet av skyddszoner och nya våtmarker för att minska övergödnings-problematiken i vattendragen och i havet. Planen bidrar till att nå målet. Ytterligare åtgärder för att nå målet kommer att tas upp i kommunens kommande tematiska tillägg Vatten och avloppsplan.

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG (MILJÖMÅL 8)NULÄGE: Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå målet med idag beslutade åtgärder eller planerade styr-medel. Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt bedömer att 50 procent av distriktets sjöar och vattendrag inte uppfyller god status.

Delmålen omfattar:a) ”Skydd av natur- och kulturmiljöer” i anslutning till sjöar och vattendrag.b) Restaurering av vattendrag som är värdefulla och potentiellt skyddsvärda.c) Upprättande av vattenförsörjningsplaner med så kallade Vat-tenskyddsområden med skyddsbestämmelser för alla allmänna och större enskilda yt- och grundvattentäkter. (Sistnämnda av-ser mer än 50 personer eller mer än 10 m3 per dygn i snitt.).

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Kommunens översikts-plan behandlar vattenfrågorna på ett sätt som ska bidra till att miljömålet ska nås. Ytterligare åtgärder till skydd för vat-tenförekomsterna kommer att tas upp i den kommande VA-planen. Planen innehåller inga markanvändningsförslag med tydliga negativa konsekvenser för vattendragen och planen bedöms positiv för att nå målet.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 17

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET (MILJÖMÅL 9)NULÄGE: Miljömålsrådet bedömer att vattendirektivets krav på åtgärder gör att målet kan nås, men då krävs åtgärder som stärker skyddet för grundvatten och begränsar att ytterligare föroreningar tillförs.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: De viktigaste grund-vattenförekomsterna i kommunen är Nybroåsen som har mycket stor betydelse för regionens vattenförsörjning. Åsens vatten räcker inte till utan förstärks genom in.ltration av ytvatten från närbelägna Hagbyån. Kommunal grund-vattentäkt .nns även i Halltorp. Dessa områden har högsta prioritet i översiktsplanen och exploateringsförslag som kan försvåra eller påverka vattenförsörjningsintresset negativt ska inte tillåtas. Arbetet med att upprätta vattenskyddsområden enligt miljöbalken pågår. Översiktsplanens förslag motverkar därför inte att målet kan nås.

HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD (MILJÖMÅL 10)NULÄGE: Länsstyrelsen bedömer att hittills vidtagna åtgärder för att komma tillrätta med övergödning, över.ske och an-dra av havets miljöproblem inte har varit tillräckligt för att nå målet. Negativt för målet är även anspråken på kustnära boende och turism samt även hot mot kulturvärdena på gr-und av för få brukare i jordbruk och .ske i skärgårdsmiljöer. Som trenden ser ut nu kommer 0er människor vara åretrunt-boende i Kalmar läns skärgård till 2020. Negativ påverkan från .skeuttag, övervakning och beredskap för kemikalie- och oljeutsläpp samt avfall från sjöfart inkluderat fritidsbåtar kräver ytterligare skärpt lagstiftning.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Översiktsplanens förslag är att öka tillgängligheten till stränder och vatten samt skapa ett kusttråk blandat med boende och rekreationsområden. Detta ska ge hög attraktionskraft till kuststaden Kalmar och förutsät-ter omsorgsfull detaljplanering med hänsynstagande till kustens höga natur- och kulturvärden samt prioritering av vatten-kvalitetsaspekter. Ett hållbart brukande innebär också att jord- och skogsbruk bedrivs i samklang med bevarandeintressena. Översiktsplanen bedöms totalt sett som positiv för miljömålet.

MYLLRANDE VÅTMARKER (MILJÖMÅL 11)NULÄGE: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras. För att nå målet måste det skapas 0er våtmarker i odlingslandskapet och skogsbilvägar som skadar våtmarker får inte byggas. Kalmar kommun har en stor jordbruksbygd och har dessutom mycket få sjöar.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Att anlägga nya dam-mar och återskapa våtmarker är en angelägen uppgift som kommunen uppmuntrar till. Det .nns också särskilda stat-liga medel avsatta för sådana projekt. Vid anläggning/restau-rering av våtmarker är placeringen viktig. Hänsyn ska tas till potentialen för minskat näringsläckage, gynnade av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden. Riktlinjer och rekom-mendationer i kommunens dagvattenpolicy bidrar till att målet kan nås. I översiktsplanen hänvisas till detta dokument.

LEVANDE SKOGAR (MILJÖMÅL 12)NULÄGE: För att nå målet måste ökade medel avsättas till skydd för skogsbiotoper och arealer som kan undantas från skogsbruk. Utöver 0er naturreservat kan också skog skyddas genom så kallade naturvårdsavtal. Dessutom sparas skogsbio-toper genom frivilliga avtal.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Vid exploatering som berör skogsmark och skötsel inom kommunens friluftsskogar och rekreationsmark kommer särskild hänsyn att tas till gam-mal skog och lövskog av värde för den biologiska mångfalden. Skogsmarken ska också brukas så att fornlämningar eller andra kända värdefulla kulturlämningar inte skadas.

I kommunens grönstrukturplan .nns ett ställningstagande att all fysisk planering i startskedet ska ta ställning till hur grönpolicyn med tillhörande strategi kan fungera som kun-skapsunderlag i aktuella exploateringsprojekt. Det innebär att man i hög grad undantar värdefull natur och ger parker och naturområden ett skydd i planeringsarbetet.

Ett möjligt hot mot skogsmarken kan vara negativa e/ekter av ett ökat uttag av biobränsle, vilket dock inte översiktsplanens förslag kan påverka.

MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ MILJÖKVALITETSMÅLEN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING18 Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen

ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP (MILJÖMÅL 13)NULÄGE: Miljömålsrådet bedömer att målet är möjligt att nå med undantag för delmålet om kulturbärande land-skapselement. Odlingslandskapets värden är beroende av att markerna brukas och att det är attraktivt att verka och bo på landsbygden. Jordbrukslandskapet i Kalmar kommun rep-resenterar stora värden för livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och kulturmiljö. Åkermarkens produktionsförmå-ga tillhör de högsta i landet.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Översiktsplanens strate-gi bygger på det faktum att byarna utanför staden ska kunna utvecklas som attraktiva boendeorter men ändå ha nära och god tillgång till stadens utbud av service, handel och kultur.

BYARNA SKA KUNNA UTVECKLAS OCH ÄNDÅ HA NÄRA TILL STADENS UTBUD AV SERVICE, HANDEL OCH KULTUR Skötsel av ängs- och betesmarkerna förutsätter betesdjur. Länet och kommunen har så hög djurbesättning att en minskning av dessa arealer får betydande konsekvenser på andra miljömål och kan innebära en ökad belastning på miljön. Jämför även tema 3 om Jordbruksmark och konsekvenser från resurshush-ållningssynpunkt. Översiktsplanen har en inriktning som i hu-vudsak stödjer uppfyllandet av målet.

GOD BEBYGGD MILJÖ (MILJÖMÅL 15)NULÄGE: Miljömålsrådet och länsstyrelsen bedömer att målet blir svårt att nå, särskilt delmålen som handlar om männis-kors hälsa och kulturmiljö. Utvecklingen av miljötillståndet går dock åt rätt håll. Målet omfattar 0era olika delmål, till

exempel inomhusmiljö, energianvändning i byggnader, avfall, uttag av naturgrus, buller samt kulturhistoriskt värdefulla byg-gnader. En del av dessa kan inte påverkas genom förslag på översiktsplanenivå.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Delmålet om planering-sunderlag som innebär att samhällsplaneringen ska grundas på strategier och program för hur grön- och vattenområden ska bevaras, vårdas och utvecklas stämmer väl med strategierna för denna översiktsplan. Även hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas är i överensstämmelse med översiktsplanens intentioner. Kommunen arbetar aktivt med att ständigt minska uttaget av naturgrus till förmån för ersättningsmaterial. Vid en fortsatt utbyggnad av samhället genom byggnader, vägar och olika verksamhetsområden .nns risk för att andelen hårdgjorda ytor ökar och därmed ökad dag-vattenmängd. Kommunens dagvattenpolicy ska då följas vid nyexploateringar för att minska belastningen på miljön. Sam-mantaget bör översiktsplanens förslag medverka till, snarare än att förhindra, att miljömålet kan nås.

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV (MILJÖMÅL 16)NULÄGE: Nätverket Natura 2000 syftar till att hejda utrot-ningen av arter och livsmiljöer i Europa. Vid exploateringar måste hotade och rödlistade arter särskilt uppmärksammas så att konsekvensen inte blir en ökad förlust av dessa arter. Länsstyrelsen och miljömålsrådet bedömer att målet blir mycket svårt att nå eftersom be.ntliga åtgärder inte räcker, behöver bli starkare eller genomföras fortare.

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: I grönstrukturplanen anges att naturmarksförluster ska kompenseras genom att nya parker och grönområden anläggs vid förtätningar. Kommu-nens dagvattenpolicy anger hur dagvattenfrågorna ska lösas genom lokalt omhändertagande (LOD) till exempel gröna tak, gröna parkeringsytor, dammar och våtmarker. Jämför även konsekvenser under tema 2 Biologisk mångfald. I över-siktsplanen hänvisas till dessa dokument.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 19Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen


TEMA 1. Vatten och kustmiljön

Kalmar kommun har en kuststräcka som är mer än 200 km lång längs fast-landet och 450 kilometer om alla öar inkluderas. Kalmars vatten behandlas i översiktsplanen i ett särskilt kapitel som översiktligt tar upp vattenresurser-na, sjöar och vattendrag samt kustmiljön och dess förutsättningar och pro-blem. Eftersom allt hänger samman är det svårt att särskilja konsekvenser av exploatering och verksamheter som till exempel skogsbruk och jordbruk till att enbart ha betydande miljöpåverkan på en begränsad vattenresurs eller på havsmiljön. Vissa livsmiljöer och arter eller vissa områden är också mer känsliga för påverkan än andra. Verksamheter inom hela avrinningsområ-dena påverkar i hög grad de lokala miljöproblemen.

Vattenförvaltningsarbetet inom Södra Östersjöns vattendistrikt och upprätta-de åtgärdsprogram tillsammans med kommunernas arbete blir därför centrala för att nå miljökvalitetsnormerna för alla yt-och grundvattenförekomster.

Översiktsplanen är strategisk och behandlar inte speci!kt konkreta utbygg-nadsprojekt, mer än i undantagsfall. Därför beskriver kommunen här de åt-gärder man arbetar med i syfte att förhindra sådan påverkan att negativa konsekvenser uppstår på vatten och kustmiljö.

SAMMANFATTNING, KONSEKVENSER Sammanfattningsvis förutsätts de i detta tema beskrivna åtgärderna och projekten leda till positiva miljömässiga konsekvenser. Betydande miljöpåverkan på kommunens vat-tenresurser ska inte uppstå och övergödningen i kustvattnet ska inte heller öka på grund av översiktsplanens förslag genom:

att de närsalter och föroreningar som når kustvattnen minskar betydligt i omfatt-ning (dagvatten, ökad tillsyn av industrier och verksamheter, ombyggt avloppsre-ningsverk med mera)att det blir mindre utsläpp av gödande ämnen till kustvattnet då nytt kommunalt VA i kommunens norra kuststräcka byggsatt risken för fosforläckage till Kalmarsund minskar väsentligt (ökande krav på en-skilda avlopp)att dricksvattenförekomsterna uppfyller EUs krav, såväl alla kommunala som större enskilda yt-och grundvattentäkter (ökad tillsyn av enskilda vattentäkter samt inrät-tande av vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner)att påverkan på vattenresurserna från rörligt friluftsliv och båtturism minskar (miljö-förbättrande anläggningar)att den biologiska mångfalden, växt-och djurlivet i såväl vatten som landekosyste-men inte minskar (vandringshinder i åar och vattendrag undanröjs med mera).

foto: Kalmar kommun

Tema 1: Vatten och kustmiljön


Jämför också konsekvenser beskrivna i kapitel ”Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen” och då särskilt för miljömålen 3, 7, 8, 9 och 10. Huruvida miljökvalitetsnormerna kan uppfyllas till 2015 kan inte fullt ut bedömas eftersom det .nns en stor osäkerhet i tidsaspekten och hur snabbt de planerade åtgärderna kan ge-nomföras. Det krävs till exempel ett långsiktigt perspektiv för åtgärder riktade mot de storskaliga övergödningsproblemen. Målkon0ikter kan ibland uppstå som kan leda till negativa miljömässiga konsekvenser för kulturmiljön genom att det .nns områden av kulturmiljövärde som har förbindelse med vattenmiljöer. Exempelvis kan kanaler och dammar påverkas när man gör åtgärder för att öppna vandringsvägar för .sk. Vissa typer av skyddade områden, Natura 2000, strandom-råden med höga naturvärden, grunda, näringsrika sjöar med 0era områden har stora förutsättningar att hysa fågelarter som pekats ut i EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiven. En viss kon0ikt med kvalitetskraven enligt vattenförvaltnings-förordningen (god ekologisk status) kan uppstå då våtmarker med viss grad av närsalter ofta är fågelrika, å andra sidan kan för höga närsalter slå ut både 0ora och fauna. Sammanfattningsvis kan de sociala och ekonomiska konse-kvenserna av åtgärderna bli positiva genom:

att näringslivets förutsättningar förbättras för all slags turism – kulturturism, .sketurism, sommar-, sol- och badsemestraratt möjligheterna ökar att bosätta sig i miljöer med nära till en artrik natur, vackra odlingslandskap, kulturmiljöer med gammal bebyggelse, då förutsättningarna för att lösa bostadens VA-frågor förbättras, (nytt kommunalt VA i kommunens norra kuststräcka)att 0er stadsmiljöer med dammar (dagvattenrening) ökar stadens attraktivitet för boende och verksamheter, vilket på sikt förväntas öka kommunens och stadens befolkning

Negativa ekonomiska konsekvenser kan uppstå på kort sikt då åtgärderna måste .nansieras på något sätt. De ekono-miska konsekvenserna för enskilda människor respektive kommunen innebär därför inledningsvis kostnader och utlägg. På lite längre sikt kan en stabilisering förväntas ge-

nom bland annat höjda fastighetsvärden, höjd attraktivitet genom ren och sund miljö och en sammantaget mer hållbar samhällsutveckling.

STATUS FÖR AVRINNINGSOMRÅDEN För närvarande är det endast Surrebäcken som har dålig eko-logisk status och Törnebybäcken ekologisk otillfredsställande. Flera vattendrag löper dock ekologisk risk till 2015, varav Tör-nebybäcken även kemisk risk. På följande uppslag redovisas en tabell över samtliga avrinningsområden. Nävraån rinner genom skogs- och jordbruksmark i Möns-terås och Kalmar kommun. Det .nns ingen provtagning i ån, men den är troligen påverkad av övergödning framför allt från jordbruk, enskilda avlopp och skogsbruk. Liksom alla åar är den även påverkad av miljögifter (kvicksilver).

Möjliga åtgärder för att komma till rätta med övergödnings-problemen kan vara exempelvis våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. Snärjebäcken har sitt källområde kring Stensjön i Nybro kommun och rinner sedan genom ett kulturlandskap med höga naturvärden. Bäcken kantas av våtmarker, betesmarker och mindre sumpskogar. Rockneby ligger inom avrinnings-området. Lindö på Revsudden är skyddat som ett Natura 2000-område samt naturreservat. I skogsområdet är bäcken påverkad av försurning, medan det .nns tecken på övergöd-ningsproblem längre nedströms. Inom området .nns vand-ringshinder som gör att .sk inte kan vandra upp och leka. Den är också påverkad av miljögifter (kvicksilver). Skogsbruket är också här en stor källa till näringsämnen, men även till exempel jordbruk och avloppsanläggningar påverkar. Möjliga åtgärder inom Kalmar kommun för att komma till rätta med övergödningsproblemen kan vara exempelvis våt-marker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. Avrinningsområdet för Kalmar stad med omnejd lig-ger mellan Snärjebäcken i norr och Ljungbyån i söder. Det





VATTENDRAG STATUS RISKBEDÖMNING 2015 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER MÅL/VISION

Nävraån God Ekologisk risk RestaureraÅterställaAnlägga våtmarkerUppdatering av gamla vattendomar

Rent och naturnära vattenÖka förståelsen för vattnet kretsloppMinska övergödningen

Surrebäcken Ekologisk dålig Ekologisk risk Åtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningarÅtgärder inom jordbruketUppdatering av gamla vattendomar

Minska övergödningenÖka biologisk mångfaldRent och naturnära vatten

Norrebäcken God Ingen risk

Ryssbyån:mynningen Bockskärsskärgård, Torsbäcken

Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Skapa översilningsytorAnlägga våtmarkerÅtgärder inom jordbruketÅtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningarUppdatering av gamla vattendomarSkapa lekområden för !sk

Minska övergödningenÖka biologisk mångfaldRent och naturnära vatten

Ryssbyån: TorsbäckenNorrebäcken

God Ingen risk

Torsbäcken Ekologisk måttlig Ekologisk risk Skapa översilningsytorAnlägga våtmarkerÅtgärder inom jordbruketÅtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningarUppdatering av gamla vattendomar

Rent och naturnära vatten Minska övergödningen

Snärjebäcken:Norrebäcken-Stensjön

Ekologisk måttlig Ekologisk risk Restaurera bl.a. för att gynna havsöringsbestån-detÅterställa översilningsmarkAnlägga våtmarkerUppdatering av gamla vattendomar

Minska övergödningenAvhjälpa vandringshinderRent och naturnära vatten

Åbyån Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Återskapa översilningsytorAnlägga våtmarkerÅtgärder inom jordbruketÅtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningarUppdatering av gamla vattendomar

Rent och naturnära vattenMinska övergödningen

Törnebybäcken Ekologiskt otillfredsställande

Ekologisk och kemisk risk Återskapa översilningsytorAnlägga våtmarkerÅtgärder inom jordbruketÅtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningarUppdatering av gamla vattendomar

Rent och naturnära vattenMinska övergödningen metaller och andra gifter Öka vattnets betydelse i tillsynen

Ljungbyån: mynningenHossmoviken- Råsbäck

God Ingen risk

Råsbäcken Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Åtgärder inom jordbruketFastställa vattenskyddsområdeReservvattentäkter med god kvalitetUppdatering av gamla vattendomarSamordnad recipientkontroll

Minska övergödningenÖka förståelsen för vattnets kretslopp

LÄGET AVRINNINGSOMRÅDESVIS

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 23Tema 1: Vatten och kustmiljön

VATTENDRAG STATUS RISKBEDÖMNING 2015 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER MÅL/VISION

Ljungbyån: GunnaboånGunnaboån

Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Skapa översilningsytorAnlägga våtmarkerÅtgärder inom jordbruketÅtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningarUppdatering av gamla vattendomarSamordnad recipientkontrollÅtgärda vandringshinder

Rent och naturnära vattenMinska övergödningenÖka förståelsen för vattnets kret-slopp

Gunnaboån: LjungbyånStarbäcken

Ekologisk måttlig Ekologisk risk Skapa översilningsytorAnlägga våtmarkerÅtgärder inom jordbruketÅtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningarUppdatering av gamla vattendomar

Rent och naturnära vattenMinska övergödningen

Ljungbyån: RåsbäckenHolmabäcken

God Ingen risk

Ljungbyån: Smedtorpsån – Gunnaboån

God Ekologisk risk Åtgärda vandringshinderÅtgärder inom jordbruketÅtgärda enskilda avloppsanläggningarUppdatering av gamla vattendomar

Rent och naturnära vattenMinska övergödningenÖka biologisk mångfald

Ljungbyån: HolmabäckenSmedtorpsån

God Ingen risk

Smedtorpsån: LjungbyånÄspebäcken

God Ingen risk

Hagbyån: SvartabäckenJansabäcken

Ekologisk måttlig Ekologisk risk Förbättra områden för musslorSkyddsavstånd för dricksvattenÅtgärda vandringshinderÅtgärder inom jordbruketÅtgärda enskilda avloppsanläggningarUppdatering av gamla vattendomar

Rent och naturnära vattenMinska övergödningenÖka biologisk mångfald

Hagbyån: mynningennvs KalmarsundSvartabäcken

Ekologisk måttlig Ekologisk risk Avhjälpa vandringshinderRestaurering av lekområden för !skAnläggning av översilningsytor

Uppehålla god dricksvattenkvalitétMinska övergödningenÖka förståelsen för vattnets kret-slopp

Svartabäcken: HagbyånVänsjösjön

God Ekologisk risk Åtgärda vandringshinderÅtgärder inom jordbruketÅtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningarUppdatering av gamla vattendomar

Minska övergödningenÖka biologisk mångfald

Halltorpsån: överledning till Hagbyån – källan

Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Åtgärder inom jordbruketUppdatering av gamla vattendomar

Öka andel översilningsytorMinska övergödningenAvhjälpa vandringshinderÖka biologisk mångfaldMinska försurningen

Glasholmsån Ekologisk måttlig Ekologisk risk Anläggning av översilningsytorAvhjälpa vandringshinderRestaurering av dikade sträckor

Stationär öring ska öka i omfattningMinska övergödning




GRUNDVATTENÅSAR GRUNDVATTENSTATUS RISKBEDÖMNING MKN-STATUS MÅL/VISION ÅTGÄRD

Mörbylånga-Borgholm Kemisk godKvantitativ god

Kemisk ingen risk Kvantitativ ingen risk

Kemisk godKvantitativ god

Trekanten, Öbbestorp(Ljungbyån)


Kemisk risk Kvantitativ ingen risk


Minska påverkan av näringsämnen, bekämpningsmedel, vägsalt, humus, se VA-plan

Trekanten (Ljungbyån) Kemisk godKvantitativ god




Vassmolösaåsen(Ljungbyån)

Kemisk otillfredsställandeKvantitativ god


Kemisk otillfredsställandeKvantitativ god


Nybroåsen, Råsbäck(Ljungbyån)





Nybroåsen vid St. Sigfrid(Ljungbyån)Kalmar/Nybro





Nybroåsen, RåsbäckLjungbyån Kalmar/Nybro





Ås vid Bäckebo- Rockneby Kustområde





HagbyånÖrsjöformationenNybro




Kalmar kommun Kustområde


Kemisk riskKvantitativ ingen risk



GRUNDVATTENÅSAR

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 25Tema 1: Vatten och kustmiljön

KUSTVATTEN STATUS RISKBEDÖMNING MKN-YTVATTENSTATUS MÅL/VISION ÅTGÄRD

Ö s Kalmarsundskusten

Ekologisk måttligKemisk god

Risk Risk


Åtgärder i jord och skogsbruk, dagvatten, enskilda avlopp, se VA-plan

N vs Kalmarsundskustvatten


RiskRisk



M n Kalmarsundsutsjövatten


RiskRisk



S Kalmarsundsutsjövatten


RiskRisk



KUSTVATTEN



sträcker sig från skogarna i Nybro till jordbruksslätten väs-ter om Kalmar. Inom avrinningsområdet .nns 0era mindre vattendrag bland annat Åbyån, Surrebäcken, Kläckeberga-bäcken och Törnebybäcken. Här .nns Läckeby, Lindsdal och Kalmar stad (Kalmar tätort). Inom området .nns tre natur-reservat, Björnö, Horso -Värsnäs och Svinö. Horsö-Värsnäs är dessutom ett Natura 2000-område. I vattendragen .nns problem med övergödning, miljögifter och fysiska förändringar (till exempel vandringshinder för .sk). Vattendragen är påverkade av utsläpp från bland annat lantbruk, industrier, enskilda avlopp och stadsmiljön. Inom området krävs kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med vattenkvalitetsproblemen. Åtgärder kan vara exempelvis våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jord-bruksområden, dagvattenrening och ombyggnad av enskilda avlopp. Ljungbyån är kommunens största å. Den har sitt källområde i skogen i de västra delarna av Nybro kommun och mynnar i Kalmarsund vid Ljungbylund. I Kalmar kommun rinner ån i huvudsak genom odlingsbygd. I Kalmar kommuns del av avrinningsområdet .nns Ljungbyholm, Trekanten samt större delen av Tvärskog. Nybro stad ligger vid bi0ödet St Sigfridsån. Nordost och norr om Trekanten utgör ån ett Natura 2000-om-råde. Ån är påverkad av miljögifter, försurning och vandrings-hinder för .sk. I Kalmar kommun är vattenkvalitén till stor del ganska god. Man kan dock se påverkan från framför allt vandringshinder. Däremot påverkar ån Kalmarsund med övergödande ämnen och av den anledningen behövs åtgärder. När det gäller gödan-de ämnen är skogen en stor källa jämte reningsverk, enskilda avlopp och jordbruksmark. Hagbyån sträcker sig från Slamphult i Emmaboda kommun till Kalmarsund. Ån mynnar i ett stort område med fågelrika, välhävdade havsstrandängar. Vid Kolboda .nns fågel- och sälskyddsområden. I Fröstorp, som ligger på gränsen mellan Hagbyåns och Ljungbyåns avrinningsområden, .nns ett na-turreservat.

I kustzonen råder ett högt exploaterings-tryck samtidigt som miljön är känslig för alltför stort nyttjande av de resurser som !nns där. Att samtidigt både kunna utveckla kust- och skärgårdsområdet på ett hållbart sätt och bibehålla den höga biologiska mångfalden och de stora natur- och kulturvärden, är en utmaning för sam-hällsplaneringen.

foto: Kalmar kommun

foto: Kalmar kommun



Inom avrinningsområdet .nns problem med miljögifter (kvicksilver), försurning, fysiska förändringar och övergöd-ning. Inom Kalmar kommun är det i huvudsak övergödning och vandringshinder för .sk (Igelösa kvarn och Holmskvarn) som är problem. De största källorna till övergödande ämnen inom området är skogsbruk, jordbruk och enskilda avlopp. Möjliga åtgärder inom Kalmar kommun för att komma till rätta med övergödningsproblemen kan vara exempelvis våt-marker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. Halltorpsåns källområde .nns i sydöstra delen av Emma-boda kommun och södra delen av Nybro kommun. Den rinner sedan vidare för att slutligen mynna i Värnanäs där skärgården är såväl Natura 2000-område som naturreservat. Inom området ligger Hallorp och Påryd. Ån är påverkad av miljögifter, försurning och övergödning. Kalmar kommun kalkar ån vid Skärvsjö. Möjliga åtgärder inom Kalmar kommun för att komma till rätta med övergödningspro-blemen kan vara exempelvis våtmarker, fånggrödor och skydds-zoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. Glasholmsån är ett bi'öde av Bruatorpsåns avrin-ningsområde. Den ligger till del i Kalmar kommun. Avrin-ningsområdet för Bruatorpsån sträcker sig från Påryd i norr till Blekinge län i söder. Avrinningsområdet som till allra största delen ligger i Torsås kommun domineras av skogs-mark. I framförallt de kustnära områdena .nns en stor andel jordbruksmark. Miljöproblem är övergödning, miljögifter (kvicksilver), försurning och fysiska förändringar (vandrings-hinder för .sk). Skog, jordbruk och enskilda avlopp är stora påverkanskällor när det gäller övergödande ämnen. Möjliga åtgärder inom Kalmar kommun för att komma till rätta med övergödningsproblemen kan vara exempelvis våt-marker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. GRUNDVATTEN OCH ÅSARDet är endast Vassmolösaåsen (Ljungbyån) som idag har ke-miskt otillfredsställande status (se tabell över Grundvatten och åsar). Det föreligger dock kemisk risk även för grundvattnet vid Trekanten och Öbbetorp samt i Ljungbyåns avrinningsområde. Några nya större bostadsområden planeras inte i dessa områden

men åtgärder måste göras för att minska påverkan av näringsäm-nen och bekämpningsmedel från jordbruket samt vägsalt från de större vägarna bland annat riksväg 25 och väg E22. Kommunens pågående VA-plan kommer att ta upp dessa frågor och även be-hov av skyddsområden för grundvattentillgångarna allmänt och i synnerhet en utökning av Nybroåsens vattenskyddsområde.1

KUSTEN/ÖSTERSJÖNKalmar län har den längsta kuststräckan av alla län i Sverige. Kusten som är 0ack och utgörs av blockfattig morän och sträcker sig från Loftahammar i norr till Brömsebro i söder. Fågelvägen är det en sträcka på cirka 16 mil. I kustzonen råder ett högt exploateringstryck samtidigt som miljön är känslig för alltför stort nyttjande av de resurser som .nns där. Att samtidigt både kunna utveckla kust- och skär-gårdsområdet på ett hållbart sätt och behålla den höga biolo-giska mångfalden och de stora natur- och kulturvärden, är en utmaning för samhällsplaneringen. Allt kustvatten i Kalmar kommun ligger i riskzonen för över-gödning. Medvetna miljösatsningar för minskad övergödning av hav, sjöar och vattendrag. Exempelvis utbyggnad av kom-munalt vatten och avlopp, våtmarker, kvävemurar, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden, dagvattenrening och ombyggnad av enskilda avlopp. (Kunskaperna om miljögifter är än så länge för små för att kunna ge generella rekommen-dationer.) Vid exploatering av kustnära områden bör det ske en prioritering av vattenkvalitetsaspekter. Ett antal åtgärder ge-nomförs eller håller på att genomföras i kommunen, till exem-pel latrintömningsstationer och båtbottentvättar. Kommunen bör ställa högre krav på anlöpande fartyg (rening av avgaser, dubbelskrov med mera).

KALMAR KOMMUN ARBETAR MED ÅTGÄRDER ENLIGT VATTENDIREKTIVET ENLIGT FÖLJANDE:Kalmar kommun och Kalmar Vatten arbetar fram en VA-plan som behandlar allt vatten, grundvatten, ytvatten och kustvatten. Arbetet är påbörjat och kommer att avlutas under hösten 2013. Planen är uppdelad i fyra delar: VA-översikt, VA-policy och VA- plan samt en dagvattenstrategi. Innehållet kommer att utökas kontinuerligt allteftersom ny kunskap till-kommer. VA-planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. 1 Se även avsnitt om Allmänna intressen- vatten s 170 i översiktsplanen.




PÅGÅENDE ARBETE INOM KOMMUNENKommunen har tagit fram en dagvattenpolicy som ligger till grund för hur dagvattenfrågorna ska behandlas och lösas. LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten tar upp metoder för olika åtgärder i syfte att rena dagvatten,till exempel anlägg-ning av dammar, våtmarker, grönytor, gröna tak med mera för ett renare kustvatten och en bättre vattenstatus. Rening av dag-vatten ska behandlas tidigt i alla detaljplaneprocesser. En policy för biltvätt håller på att utarbetas och den ska mins-ka belastningen av metaller och näringsämnen till dagvattnet. Av de centralt belägna dagvattenutsläppen ska arbetet inten-si.eras om hur Hagbygärdediket ska renas, som idag är hårt belastat av näringsämnen och tungmetaller. Ny större våt-mark i anslutning till Dämmet är under uppförande. Bedriva kontinuerlig tillsyn av verksamheter exempelvis inom jordbruk och industri och se till att åtgärder görs för att förbättra vattenkvaliteten innan vattnet når dagvatten, åar eller kustvatten. Rekreationsvattnen/badvatten i kommunen och staden ska öka och vattengenomströmningen förbättras. Tillsammans med Kalmar Vatten och Linnéuniversitetet pågår ett projekt att göra Kalmars innerstad badbar och tillgänglig för stadens innevånare. Olika lösningar prövas för ett renare vatten. Pro-jektet kallas Badbart Malm2ärden. Enskilda avlopp är näst största källan till fosforläckage (15-20 procent) i Kalmarsund. Enskilda avlopp ska därför uppfylla höga men rimliga krav på miljöskydd, smittskydd, resurshus-hållning samt säker funktion och användarvänlighet. Den en-skilde måste åtgärda sådana avlopp som inte uppfyller kraven för hög skyddsnivå eller för ett fullgott avloppssystem i övrigt. I Kalmar .nns cirka 5 000 hushåll som ligger utanför det kom-munala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Brister i de enskilda avloppen ska fortlöpande åtgärdas och arbetet ska vara slutfört år 2015. Prioritetsordningen för avloppslösning är: 1). Anslutning till kommunalt VA-nät, 2) gemensam godkänd avloppsanläggning samt 3) egen godkänd avloppsanläggning.




Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp mellan Rockne-by och Kåremo genomfördes under år 2012 och startar under år 2013 mellan Rockneby och Fågelsudd. Enskilda vattentäkter och dricksvattenbrunnar påverkas ibland av föroreningar från närliggande avloppslösningar eller jord-bruksmark. Det .nns också brunnar som är naturligt ”förore-nade” av radon eller saltvatten. De övergripande principerna är att användningen av grundvatten för enskild vattenförsörjning inte ska begränsas av föroreningar orsakade av mänsklig akti-vitet. Arbetet ska intensi.eras avseende skyddet av de enskilda vattentäkter som försörjer 50 personer eller har vattenuttag som är mer än 10 m3/dag. Arbetet med att skapa vattenskyddsområden respektive att ta fram nya föreskrifter inom sådana pågår kontinuerligt. När-mast att bli klar är föreskrifter för Råsbäcks vattenskyddsom-råde. Nya skyddsområden kan bli aktuellt för Nybroåsen med närliggande tillrinningsområden samt för reservvattentäkten vid Påryd. Arbetet ska intensi.eras avseende skyddet för enskilda vatten-täkter som försörjer 50 personer eller har vattenuttag som är mer än 10 m3/dag. Minska påverkan från rörligt friluftsliv och speciellt båtturis-men, till exempel genom att öppna latrintömningsplatser för småbåtar och införska/a båtbottentvättar för båtägare.

Undanröja vandringshinder för .sk och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för .sk att vandra upp från kusten i olika vattendrag och anpassa dem för .sklek. Målkon0ikten med kulturhistoriska värden i dammar och vattenfall måste dock beaktas. Ett 0ertal av de beskrivna åtgärderna ovan måste åtgärdas i samverkan med andra myndigheter och organisationer bland annat Länsstyrelsen.

Kommunens avloppsreningsverk i Tegelviken kommer på sikt att behöva byggas om och byggas till. Dels är verket sli-tet, dels krävs bättre reningsteknik för att minska utsläppen av närsalter till Östersjön ytterligare. Det måste säkerställas att en sådan utbyggnad och förändring kan genomföras. I omkringliggande marker .nns 0era motstående intressen till exempel från bostadsbebyggelse och idrottsanläggningar samt rekreation. Det krävs också utrymme för tillräcklig re-cipientanvändning vid nödsituationer. Frågan måste studeras vidare då utvecklingen kring Skärgårdsstaden kommer in i mer fördjupat planeringsskede, varvid samtliga konsekvenser också ska belysas närmare. Vatten i stadsmiljön behandlas i ett eget avsnitt i översiktspla-nen. Frågor som berör strandskyddet behandlas i avsnitt om LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära områden. Konse-kvenserna av anläggningar och byggande inom strandskydd belyses beträ/ande växt och djurlivet under tema 2 Biologisk mångfald och grönstruktur och beträ/ande allmänhetens till-gänglighet (när denna ökar) under andra avsnitt, exempelvis för byarna och även tema 9 Boende och näringsliv. KOMMUNEN ÄR AKTIV INOM KALMARSUNDSKOMMISSIONENS ARBETEKalmarsundskommissionen bildades 2006 av Kalmar kom-mun för att ta fram förslag på och genomföra konkreta åtgär-der för att förbättra miljön i Kalmarsund.

Kommissionen består av politiker och tjänstemän från samt-liga kustkommuner i Kalmar län, Havsmiljöinstitutet, Re-gionförbundet, LRF sydost, Linnéuniversitetet och ideella föreningar. Kommissionen arbetar med ett 0ertal av ovan beskrivna åtgärder.

KALMARSUNDSKOMMISSIONENS UPPGIFT ÄR ATT ÖKA SAMSYN OCH SAMVERKAN SAMT ÖKA KUNSKAPEN INOM KALMARSUNDSOMRÅDET


TEMA 2. Biologisk mångfald och grönstruktur

Naturen har både ett egenvärde och ett värde som resurs för människan. Konsekvenser beskrivs därför både för rent biolo-giska värden och för befolkningens tillgång till naturområden för rekreation. Översiktsplanen bygger på att Kalmar huvudsakligen ska växa genom förtätning och komplettering. Eftersom Kalmar-sund i öster och "ygplatsen samt ett värdefullt odlingslandskap i väster starkt begränsar möjligheterna att exploatera helt nya områden uppstår ett stort tryck på de oexploaterade områden som !nns inom staden. Det geogra!ska läget innebär samtidigt att både områden med höga naturvärden och områden som är viktiga för rekreation !nns inom staden och inte kan ersättas av nya ytor i ytterkanterna om de exploateras. Grönstrukturplanen är ett viktigt underlag för planeringen, men det bör betonas att även områden som inte pekats ut som särskilt värdefulla kan hysa betydande naturvärden och ha betydelse för rekreation i ett lokalt perspektiv.

KONSEKVENSER FÖR ARTER OCH BIOTOPERUtgångspunkten för översiktsplanen är att Kalmars värdefulla natur ska lyftas fram och i stor utsträckning undantas från exploatering. Målet är att det inte ska uppstå betydande negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden, men planens detaljeringsgrad möjliggör inte mer exakta bedömningar av konsekvenserna. För att inte negativa konsekvenser ska uppstå måste därför den fortsatta planeringen göras med utgångspunkt från följande principer:

I staden och byarna ska byggnation och övrig exploatering koncentreras till redan påverkade områden med relativt låga naturvärden. Översiktsplanen pekar ut några större grönstråk av stor betydelse, men det krävs även en mer .nmaskig grönstruktur för att binda samman områden med höga natur-värden. Ett exempel är eklandskapet, där många organismer har begränsad spridningsförmåga och är beroende av att gamla träd bevaras som länkar mellan de mest värdefulla områdena. Även unga och medelålders träd, som så småningom ska ersätta de äldsta, måste uppmärksammas.

Rödlistade och fridlysta arter förekommer i alla typer av miljöer, ofta även i tätt bebyggda områden. Generellt ska rödlistade arter skyddas i så stor ut-sträckning som möjligt, men en viss urskiljning måste göras mellan stabila och livskraftiga förekomster och helt tillfälligt uppdykande arter. Det bör också påpekas att områden som saknar rödlistade eller andra sällsynta arter ändå kan ha värden kopplade till ekologisk funktionalitet och produktion av ekosystemtjänster.

Tema 2: Biologisk mångfald och grönstrukturÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING30

I arbetet med att förbättra kustvattnet och göra vissa stränder mer tillgängliga måste en avvägning göras mot de naturvär-den som är knutna till exempelvis vassområden och grunda mjukbottnar.

I 0era fall föreslås nya rekreationsstråk i områden med höga naturvärden. Särskild hänsyn ska då tas till rödlistade eller stör-ningskänsliga arter. Samtidigt är det viktigt att tillgängliggöra och visa upp värdefulla naturområden för att öka medvetenhe-ten om de stora naturvärden som .nns i kommunen.

KONSEKVENSER AV FÖRTÄTNINGÖversiktsplanen visar att det .nns möjligheter till expansion utan att påtagligt försämra tillgången till rekreationsområden, men det förutsätter en väl genomtänkt fortsatt planering. Då översiktsplanen till stor del redovisar principer i stället för fär-diga lösningar krävs noggranna analyser för att avgöra om ett enskilt projekt stämmer överens med planens intentioner. Föl-jande aspekter ska beaktas:

Tillgång till grönområden inom gångavstånd från bostaden är en viktig faktor för folkhälsan som ingår i miljömålet God bebyggd miljö. Ytterligare en aspekt är att grönytor behövs för hantering av dagvatten. Delar av Kalmar har redan relativt dålig tillgång till grönområden och hög andel hårdgjorda ytor. När staden förtätas är det därför viktigt att slå vakt om närrekrea-tionsområden, både där det redan är brist och där tillgången är bättre i dagsläget. Ofta sammanfaller rekreationsvärden och naturvärden, men det bör betonas att även områden med rela-tivt låga naturvärden kan vara värdefulla för rekreation. Även kulturmiljövärden måste beaktas i grönområdena, inom hela spannet från fornlämningar till moderna parkanläggningar.

Samtidigt som be.ntliga värden bevaras är det viktigt att skapa nya gröna miljöer. Särskilt vid omvandling av industri-områden till mer blandad bebyggelse .nns det stora möjlig-heter att förbättra de rekreativa värdena och samtidigt gynna biologisk mångfald och möjliggöra lokalt omhändertagande av dagvatten.


foto: Kalmar kommun

Tillgång till grönområden inom gångavstånd från bo-staden är en viktig faktor för folkhälsan som ingår i miljö- målet God bebyggd miljö.

Tema 2: Biologisk mångfald och grönstrukturÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 31


TEMA 3. Jordbruk

Den globala befolkningsökningen ökar behovet av odlingsmark, samtidigt som byarnas och städernas ex-pansion ofta sker på åkermark så att konkurrensen om denna ökar. I Kalmar kommun !nns en uttalad politisk vilja att värna jordbruksmarken. I kommunen !nns också några av landets bästa jordar. I detta avsnitt behandlas konsekvenser för både jordbruksnäringen och jordbruksmarken.

KONSEKVENSER FRÅN ETT RESURSHUSHÅLLNINGSPERSPEKTIV

MINSKADE SPRIDNINGSAREALER PÅVERKAR JORDBRUKET SOM NÄRING OCH BELASTAR MILJÖNI Kalmar kommun .nns cirka 21 000 hektar spridningsbar åkermark för gödsel från djurbesättningarna. I förhållande till antalet djur innebär det att vi ligger på marginalerna eftersom reglerna har skärpts. Om djurantalet ökar i samma takt så räck-er snart inte åkermarken till, vi har nått taket.

En minskning av jordbruksmarken får därför som konsekvens att enskilda brukares möjlighet för odling och tillräckliga sprid-nings arealer för gödseln minskar. Kommunen har hög djurtät-het och mindre arealer begränsar möjligheten för djurhållning och innebär också en risk för ökad belastning på miljön.

DYRARE PRODUKTIONSMARKEn minskning av jordbruksarealerna medför dyrare produk-tionsmark och skapar ökat behov av import av matvaror och livsmedel. De ekonomiska konsekvenserna för jordbruket kan innebära större möjlighet för brukarna att göra nyinvesteringar för alternativa produktionsmetoder i och med att värdesteg-ringen på jordbruksmarken vid brist fortsatt kommer att öka.

SAMHÄLLSEXPANSION PÅ JORDBRUKSMARKSamtidigt som kommunen vill värna jordbruksmarken .nns också en vilja att de mindre byarna utanför staden ska kunna växa och utvecklas. En stor del av planerad utbyggnad förut-sätts kunna ske inom planreserven, det vill säga på mark som idag är planlagd men ännu inte utbygg. Att helt undvika att

ta åkermark i anspråk för bebyggelse av olika slag är dock nästan omöjligt då man samtidigt måste utnyttja be.ntlig in-frastruktur. I Halltorp kan åkermark beröras vid utbyggnad utmed Olsbovägen, Bondebäcksvägen eller utmed Ålyckevä-gen. En möjlig bostadskomplettering utmed byvägarna i Hagby och Vassmolösa förutsätts ske så att den mest produk-tiva jordbruksmarken inte berörs. I Ljungbyholm planeras för bostäder söder om Ljungbyån och öster om byvägen där översvämningsrisk från ån måste beaktas. En verksamhetsut-veckling med skyltläge intill E22 i Rockneby kommer att ta jordbruksmark i anspråk med de ovan nämnda konsekven-serna för spridningsarealer som följd.

HÖG DJURTÄTHET OCH MINDRE AREALER BEGRÄNSAR MÖJLIG-HETEN FÖR DJURHÅLLNING

Störst anspråk på jordbruksmark kommer från planerad ny sträckning av väg E22 väster om Rinkabyholm som går nästan uteslutande på jordbruksmark. Konsekvenser är att förvänta för såväl kulturmiljön och landskapbilden som jordbruksföre-tagen i detta område då arealerna minskar. Vägsträckningen och dess konsekvenser utreds i särskild ordning.


Tema 3: Jordbruk


KONSEKVENSER FÖR JORDBRUKET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

TEMPERATURFÖRÄNDRINGARKlimatförändringarna får konsekvenser för jordbruket genom att temperaturen påverkar växtodlingen. Enligt Länsstyrelsens rapport Klimat i förändring- möjligheter och utmaningar för Kalmar län, har vi att förvänta varmare somrar och därmed mer torka samt blötare vintrar. Även årsnederbörden väntas öka med uppemot 5–10 procent under kommande 30–årspe-riod. Höjda temperaturer påverkar tillväxten för odlad produk-tion i positiv riktning och förvisso även en längre odlingssäsong och andra växtslag. När säsongen förlängs får det som konse-kvens att behovet av vatten åt djuren och bevattningsvatten ökar vilket är en bristvara i vår kommun. I perioder av torka blir det då konkurrens om vattnet samtidigt som torrperioder ger sämre bete och skadeinsekterna ökar. För jordbruksområdena i kommunens kustområde kan positiva konsekvenser förväntas eftersom 0er specialgrödor kan odlas.

HAVSVATTENHÖJNINGARDe höjda havsvattennivåerna kan få negativa konsekvenser för vissa låglänta områden, till exempel Mören och markerna kring Hagbyån. Vid Ljungbyån kan marker bli vattensjuka vilket innebär begränsad möjlighet till odling. Om odling ska fortsät-ta måste kanske invallningar förstärkas och byggas på. (jämför även Havsvattenhöjningar under tema 5 Klimat och energi samt i översiktsplanens kapitel Klimat och energi).

SAMMANFATTNINGSVIS blir konsekvenserna av att minska jordbruksmarken således mest negativa. För att motverka detta kommer utbyggnad att ske genom förtätningar och i anslutning till be.ntlig bebyggelse. I den mån detta inte går prioriteras ut-byggnad på impedimentmarker eller sådana som tidigare haft bebyggelse eller verksamheter. Storleken på tomtmarken måste också minska när man bygger i jordbruksområden.1

1 Jordbruksnäringens påverkan på närboende i form av lukt, buller från "äktar m m behandlas i tema 4 Miljö och hälsa.

Tema 3: Jordbruk

foto: Kalmar kommun


TEMA 4. Miljö & hälsa ! riskfaktorer

TRAFIK OCH TRANSPORTER

BAKGRUNDOmgivningsbuller behandlas av EU som ett av de viktigaste miljöproblemen. Den dominerande störningskällan är tra-.kbuller från väg, tåg och 0yg. Buller kan påverka vår hälsa negativt och kan leda till bland annat störd nattsömn, försäm-rad uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och försämrad inlärningsförmåga. Det .nns misstankar om att långvarig bul-lerexponering ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Kommunen har genomfört en övergripande bullerkartlägg-ning som rör buller från vägar, järnvägar och 0yg. Kartlägg-ningen .nns på kommunens handläggarkarta och fungerar som ett hjälpmedel vid fysisk planering och åtgärdspriorite-ring för be.ntliga störningar. Vid planering av nya bostäder ska riktvärden för buller följas. I tätort .nns det möjlighet att i vissa fall göra avsteg från huvudregeln.1

1 Jämför även tema 10 Infrastruktur med mera samt avsnittet om Resor, trans-porter och tillgänglighet i Översiktsplanen.

OLIKA TRANSPORTSÄTT – RISKER OCH KONSEKVENSER

VÄGTRAFIKVid ökad hastighet ökar bullerproblemen. Vid en ökning från 90 till 110 km/timme ökar bullernivån med 3 dB(A). Ökad hastighet på väg E22 och 25 ger 0er bullerstörda kom-muninvånare. Förbättrad status på vägarna tenderar att i sig ge upphov till mer tra.k, vilket också ger upphov till mer buller. En ny förbifart vid Rinkabyholm ger färre bullerstörda i stadsdelen, men förmodligen några nya som inte stördes tidigare.

En utbyggnad av kollektivtra.ken kan däremot ge upphov till mindre resande med personbil och därmed lägre bullerni-våer. Bussarna har dock höga maxvärden. Både linjedragning och placering av hållplatser bör därför göras med tanke på nuvarande och planerad bostadsbebyggelse. Utökning av cy-keltra.ken påverkar bullersituationen positivt. Utformandet av ett nytt huvudnät för biltra.k i staden kan ge upphov till mer buller längs med de aktuella vägarna när tra.ken 0yttas. Till viss del kan detta kompenseras med sänkt hastighet eller vid behov åtgärder på fastigheterna. Kommunens kommunikationsstrategi är att skapa hållbara transporter med miljövänliga alternativ. Ett resurse/ektivt transportsystem krävs för att bli fossilbränslefria 2030. Cyk-ling är en nyckelfaktor i hållbara transporter. Det blir positiva konsekvenser för 0era av miljömålen. Vägtra.ken ger upp-hov till luftföroreningar både från bilarnas avgaser och vid slitage av vägbanan. Enligt de mätningar som görs överskrids inga miljökvalitetsnormer. Hänsyn bör dock tas mot känsliga grupper, till exemplel vid planering av förskolor, skolor och äldreboenden.

TÅGTRAFIKMålet på kort sikt är att skapa pendeltra.k både på Stångådals-banan och på Kust till Kustbanan. Utökad tra.k (på Stångå-dalsbanan, en fördubbling inom 20 år) ger upphov till ökat buller längs med järnvägen, vilket påverkar både be.ntlig be-byggelse och möjligheten att bygga nytt. Utökad tra.k nattetid kan ge upphov till krav på bulleråtgärder i be.ntliga bostäder.

Tema 4: Miljö och hälsa - riskfaktorer

foto: Jan Magnusson


Nya pendelstopp, placerade i samhällen, kan ge upphov till ökat buller vid start och stopp. Pendeltågstra.ken ger förhopp-ningsvis minskad privatbilism och därmed mindre buller längs med vägarna. Se även tema 10 Infrastrukturer och elektronisk kommunikation. Långsiktigt är målet en snabb järnvägsför-bindelse norr ut. Även ökad hastighet ger upphov till ökade bullernivåer.

FLYGKalmar Öland Airport har ett tillstånd för sin verksamhet där bullernivåkartor ingår. I Tra.kverkets regi pågår en utredning om 0ygets riksintresse med tillhörande in0uensområden. Fram tills denna utredning är klar bör nya bostäder, liksom tidigare, inte tillåtas där maxkurvan för 0ygplanstyp MD-80 överskrider 70 dB(A). Översiktsplanens ställningstagande att utveckla 0ygplatsen behöver inte påverkas, eftersom man idag 0yger mindre än vad tillståndet tillåter.

FARLIGT GODSFarligt gods är benämningen för ämnen och föremål som om de inte hanteras på ett säkert sätt under transporten har så-dana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom eller annat gods. Säkerheten regleras av internationella och nationella bestämmelser, där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har det nationella ansvaret. Exempel på farligt gods är ämnen och varor som kan vara explosiva, brandfarliga, giftiga, frätande, smittförande eller radioaktiva. Dagligen transporteras stora mängder farligt gods på vägar och järnvägar genom kommunen. I Kalmar .nns järnvägen och rekommenderad farligt godsled nära stadskärnan, vilket innebär risk för olycka. Det kan inne-bära störningar i tågtra.ken samt stora avspärrningar i cen-trum. Ett 0ertal industrier är även lokaliserade till hamnområ-det och en eventuell olycka i hamnen kan också medföra stora konsekvenser. En riskanalys har tagits fram för Södra vägen och angränsande berörda gator. För att begränsa konsekvenserna av en eventuell olycka vid farligt godsleder eller järnväg bedöms att avkörningsskydd måste .nnas vid bostäder och verksamhe-ter som byggs närmare än 35 meter. Frågor om transporter av farligt gods ska uppmärksammas i samband med detaljplane-läggning. Transporter av farligt gods till och från hamnen ska således ske på Södra Vägen.

MILJÖFARLIG VERKSAMHET – RISKER OCH KONSEKVENSER

ANLÄGGNINGAR OCH INDUSTRIER MED MERAInom Kalmar kommun .nns cirka 175 verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Exem-pel är förbränningsanläggningar, 0ygplats, deponier, avlopps-reningsverk, livsmedelsindustrier, tillverknings- och processin-dustrier, jordbruk, täktverksamhet och vindkraftverk. Dessa kan hantera miljöfarliga ämnen eller ha processer som vid brand eller olycka kan innebära risker för närliggande områ-den eller ge upphov till störningar i form av till exempel lukt och buller. I Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete, .nns rekommendationer om skyddsavstånd mellan olika verk-samheter och bostäder. Då skyddszonerna är schematiska ska dessa prövas utifrån de lokala förutsättningarna i samband med eventuella beslut om planläggning eller bygglov.

INOM KALMAR KOMMUN FINNS CIRKA 175 VERKSAMHETER SOM ÄR TILLSTÅNDS- ELLER ANMÄLNINGSPLIKTIGA ENLIGT MILJÖBALKENEn förtätning av stadsmiljön innebär sannolikt att störningar från miljöfarlig verksamhet kommer att öka. Omvandlingen av Gamla Industriområdet kommer att ske under en längre tidspe-riod men den närmaste 10 årsperioden kommer den före detta Rifa-tomten att omvandlas till bostäder. Konsekvenserna blir att Arlas verksamhet påverkas och skyddsavstånden till kom-mande bostäder måste avvägas och vara tillräckliga. Allmänt sett måste man vara försiktig med att bygga bostäder och lik-nande i anslutning till industriområden. När be.ntliga före-tag utvidgar, ändrar drift eller inriktning kan också nya stör-ningar uppkomma och bullernivåer ändras. Samtidigt kan ny teknik innebära att de negativa störningarna kan vändas och bli mindre.2

2 Jämför miljöbalken och principen att Bästa möjliga teknik ska användas.



TEMA 4. Miljö & hälsa ! riskfaktorer

TÄKTERI Kalmar kommun .nns för närvarande sex täkter (en sand, en morän och fyra berg) i drift. Dessutom planeras det för en ny moräntäkt alldeles väster om Ulfsborg och gränsar till vägen mellan Smedby och Ljungbyholm. Naturgrus och sand är änd-liga resurser. Det .nns ingen uppdaterad grushushållningsplan men samhällsbyggnadsnämnden har under många år aktivt medverkat till att minska antalet grus- och sandtäkter för att skydda natur och grundvatten. Branschen har hävdat, att spe-ciellt för betong är det svårt att ersätta naturlig sandballast med krossade produkter. För att hushålla med våra naturresurser ska kommunen verka för att återanvända massor i högre grad än vad som görs idag.

DJURHÅLLNINGJordbruksföretag räknas som miljöfarlig verksamhet, eftersom miljön bland annat påverkas vid djurhållning, lagring och spridning av gödsel, användning av bekämpningsmedel, ke-mikalier samt transporter. Djurhållning, framförallt av hästar, sker idag i allt större utsträckning i närheten av tätorter. Där-med uppstår oftare kon0ikter i form av både olägenheter och hälsopåverkan. Det kan vara allergener, lukt, 0ugor, damm och strålkastare. För att förebygga olägenhet för människors hälsa bör djurhållning inte förekomma alltför nära bostäder och bo-städer ska inte heller placeras för nära brukningscentrum. Från förskolor och skolor till djurhållning och till exempel ridvägar bör avståndet vara längre än till bostäder, med tanke på att det är en miljö där barn och unga måste vistas oavsett om de är mer känsliga är normalt. När nya anläggningar för ridsport ska uppföras behövs ofta både stall, ridhus, paddock och ridvä-gar. Skyddsavståndet mellan stall och bostäder bör vara minst 200 meter och mellan beteshagar och bostäder krävs också ett avstånd som får de.nieras utifrån beteshagarnas storlek och an-talet hästar och eventuell expansion av verksamheten.

FÖRORENADE OMRÅDEN – RISKER OCH KONSEKVENSERFörorenade områden är mark, ytvatten, grundvatten, sedi-ment eller byggnader där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller miljön. Mil-jöfarliga verksamheter och användning av kemiska produkter kan ha gett upphov till föroreningar. I huvudsak härstammar

föroreningarna från historiska verksamheter som har upp-hört. Dåtidens miljöregler och kunskap om risker var inte bättre än att vi idag ser och får betala för den industrialise-ring som har skett. Oftast kom inte insikten förrän e/ekterna blev synliga, ibland 20-40 år efter att användningen påbör-jats. Idag möter vi därför stora kostnader för att åtgärda dessa områden förorenade med utsläpp av kemikalier, läckage av petroleumprodukter, användning av byggmaterial med PCB eller asbest i hus och dåligt anlagda och avslutade deponier med mera. Industrianläggningarna låg ofta i mindre attrak-tiva områden, i utkanten av den tidens bebyggelse, nära vat-tendrag för möjlighet till transporter eller utsläpp till vatten. Idag är det kanske mark som vi gärna vill kunna exploatera för ny bostadsbebyggelse eller åtminstone kunna använda för fritidsändamål. I andra fall ligger de förorenade områdena i trakter som idag saknar exploateringsintressen och då får risken avgöra om efterbehandling ändå sker. Fram till 1969 har verksamhetsutövaren inget eller ett begrän-sat ansvar för de föroreningar som har uppkommit. Mark-föroreningar som uppstått av verksamheter som bedrivits efter 1969 kan om det ansvariga företaget .nns kvar avkrävas att göra undersökningar och bekosta efterbehandlingsåtgärder. Det är först det året som Sveriges moderna miljöskyddslag-stiftning kom till. Även fastighetsägaren kan ha ett ansvar om fastigheten förvärvats från och med den 1 januari 1999 då mil-jöbalken trädde i kraft. När det saknas någon som är ansvarig, .nns en möjlighet att staten kan gå in och betala för efterbe-handlingen av det förorenade området.

Inventering av förorenade områden (MIFO) sker idag enligt en metodik som gör det möjligt att översiktligt uppskatta ris-ken för människors hälsa och miljö vid förorenade områden. I Länsstyrelsens databas för förorenade områden .nns det år 2011 cirka 800 objekt i Kalmar kommun som misstänks vara förorenade. Kommunen arbetar för att få in de 800 objekten på den kommunala handläggarkartan. En inventering och risk-klassning av 40 kommunala före detta deponier genomfördes under 2012. Syftet var att beskriva det aktuella läget för kom-munen med avseende på kända deponier och ge ett underlag för planering och prioritering inför kommunens fortsatta ar-bete med efterbehandling. Ingen av de undersökta deponierna medför någon akut risk för hälsa eller miljö. Tegelviksdeponin


och Barkestorpsdeponin bedöms som riskklass 1, vilket inne-bär en mycket stor risk för hälsa och miljö. Detta leder i sin tur ofta till omfattande undersökningar och åtgärder. I nuläget upprättar kommunen en plan för undersökning och åtgärder av förorenade områden, däribland deponierna.Det kan också .nnas en del områden som ännu inte uppmärksammats. Föro-renade massor kan i en del fall ha använts vid anläggningsarbe-ten vilket gör att föroreningar också kan .nnas på platser där det inte funnits någon förorenande verksamhet. För att under-lätta hanteringen bör kommunen ha en tydlig strategi för hur förorenad mark skall hanteras i planering och exploatering och hur föroreningen ska undersökas och efterbehandlas. Miljöriskområden enligt 10 kapitlet i Miljöbalkens mening .nns inte i kommunen.

ELEKTROMAGNETISKA FÄLT OCH KRAFT-LEDNINGAR – RISKER OCH KONSEKVENSERDet kan .nnas ett samband, framför allt för barn, mellan att un-der lång tid utsättas för magnetiska fält och att få leukemi. Där-för har Kommunfullmäktige antagit en policy (beslut 29 mars 2010, § 27). Policyn anger vid vilka maxvärden som planering av bostäder eller byggnation inte ska ske samt vid vilka värden det behövs mer underlag och när det är fritt fram. En ny markförlagd likströmsledning om 300 kV är under pla-nering och förväntas få sträckningen genom kommunen från området norr om Tvärskog till Sandvik. Likström ger inte upphov till skadliga elektromagnetiska fält och påverkar där-med inte ny bebyggelse.

En ökande grupp i samhället påverkas negativt av strålning och elektromagnetiska fält. Konsekvensen av att bygga ut en-ligt regionens mål om 100 procents täckning i länet betyder att alla ska kunna koppla upp sig mot Internet. Samtidigt kan det innebära att den grupp som påverkas negativt av strål-ning har svårare att hitta strålningsfria platser. Vi har under sommaren 2011 identi.erat områden som har låg påverkan från till exempel Tetra3, alla 2G/3G/4G mobilbasstationer, tv samt trådlösa nätverk, se karta på sid 153 i översiktsplanen. Områdespåverkan kan förändras beroende på hur mobilmas-ter byggs ut och om grannar vill ha trådlöst nätverk eller inte.3 Tetra är räddningstjänstens kommunikationssystem

Konsekvensen av att bygga ut enligt regionens mål om 100 procent täckning i länet betyder att alla ska kunna koppla upp sig mot internet. Samtidigt kan det innebära att det blir svå-rare att hitta platser som är helt opåverkade av signaler från tv, radio, mobilbasstationer etcetera. Kommunen har under som-maren 2011 gjort en översiktlig kartläggning av högfrekventa, elektromagnetiska fält i kommunen för att identi.era områ-den med lägre belastning av sådana signaler, se karta på sidan 157 i översiktsplanen. Dessa områden kan förändras till ex-empel beroende av hur mobilnätet byggs ut och om grannar vill ha trådlöst nätverk eller inte. Allmänhetens exponering för högfrekventa, elektromagnetiska fält bedöms av sakkunniga myndigheter4 generellt låg. Nivåerna ligger långt under myn-digheternas referensvärden både på landsbygd och i tätort. Vid exponering för sådana nivåer av elektromagnetiska fält .nns inga kända hälsorisker.

Kommunen följer lagstiftningen gällande magnetiska fält och rekommendationerna från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), försiktighetsprincipen och ALARA-principen beaktas beträf-fande elöverkänslighet.

Ur strålningssynpunkt är optisk .ber att föredra framför tråd-lös- och koppartrådsbaserad teknik. I och med att all datatra.k i optisk .ber transporteras via ljus så alstras ingen elektromag-netisk strålning i eller utanför kablarna. Däremot drivs ändut-rustningen av elektricitet. Fiber ger alltså möjlighet att planera för lågstrålande geogra.ska områden utan att göra avkall på kraven om bra bredband.

RADONRullstensåsar kan ha förhöjd radonrisk. Vid ny- och ombygg-nad av bostäder ska Boverkets rekommendationer följas avse-ende tätning mot mark och täta rörgenomföringar.

RAS OCH SKREDRISKEnligt SGIs (Statens geotekniska institut) skredriskinventering .nns det en plats i Kalmar kommun som berörs av ras- och skredrisk, se karta intill. Bildtext: Utdrag ur SGIs karta över erosionsförhållanden längst Sveriges kuster. 4 Socialstyrelsen och Strålssäkerhetsmyndigheten)

Tema 4: Miljö och hälsa - riskfaktorerÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 37

Radonområden


TEMA 5. Klimat och energi

KLIMATET

BAKGRUND

Redan idag behövs åtgärder för att mildra konsekvenserna av de klimatför-ändringar som möter oss om 10, 30 och 100 år, det kan exempelvis vara över-svämningar, erosion, samt konsekvenser av den globala växthuse$ekten med varmare somrar och mildare vintrar.

Enligt Länsstyrelsens rapport 2011:10 Klimat i förändring – möjligheter och utmaningar för Kalmar län har vi att förvänta varmare och torrare somrar med en höjning av årsme-deltemperaturen på 2 grader de närmaste 30 åren och 4 grader på 100 år. Vintrarna blir periodvis blötare med en 5–10 procent ökning av nederbörden på årsmedelbasis under de kommande 30 åren. Trenden är också att det blir ökade vindar.

Länsstyrelsens ovannämnda rapport 2011:10 beskriver utförligt tänkbara positiva och ne-gativa konsekvenser av klimatförändringarna på ett antal verksamheter och faktorer såsom: kommunikationer, ledningsproduktion och dammar, vattenförsörjning och avloppshante-ring, bebyggelse och byggnader, skogsbruket och andra värden i skogen, jordbruk, turism, landekosystem och biologisk mångfald, sötvattenmiljön Östersjön och .skerinäringen samt människors hälsa. Beträ/ande allmänna konsekvenser hänvisas till denna.

HAVSNIVÅHÖJNING OCH ÖVERSVÄMNINGSKÄNSLIGA OMRÅDENHavsvattenhöjningen kommer förmodligen på kort sikt att ätas upp av den pågående land-höjningen i Kalmar län, men på 100 års sikt kommer medelvattenståndet att öka och bedömningen är att cirka 1 meters höjning är rimligt att anta. En rapport från SMHI visar att havsnivåhöjningen kan bli större vid slutet av detta sekel än vad som bedömdes 2007.1 Även avsmältningen av Arktis havsis sker snabbare än vad som bedömdes 2007.

För att minska risken för olyckor, översvämning och erosion .nns beslut i samhällsbygg-nadsnämnden från december 2010 att den lägsta färdiga golvhöjden vid nybyggnation ska vara +2,5 meter över normal vattennivå. Utifrån SMHI:s rapport om klimatförändringarna .nns risk för att konsekvenserna kan bli betydligt värre än vad som förutspåtts och bostäder som byggs idag måste planeras för ett medelvattenstånd som är betydligt högre än idag. Därför bör nya utredningar göras för att fastställa eventuell ny säkerhetsnivå för byggnation. Eftersom detta är en regional och mellankommunal fråga bör Länsstyrelsen samordna och ta fram rekommendationer för en lägsta grundläggningsnivå utmed kusten.

På följande kartor visar nivåkurvorna läget för strandlinjen då havsvattenytan stiger med 1,5, 2,5 respektive 3 meter.

På bilagd kommunövergripande karta i översiktsplanen redovisas 2,5 metersnivån.

1 Klimatanpassning i fysisk planering – Vägledning från länsstyrelserna, utgiven 2012 av länsstyrelserna. Material från SMHI ingår i denna rapport.

Tema 5: Klimat och energi

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 39Tema 5: Klimat och energi 39

Strandlinjen då havsvattenytan stiger med 1,5 meter (lila markering)

Strandlinjen då havsvattenytan stiger med 2,5 meter (röd markering)

Strandlinjen då havsvattenytan stiger med 3 meter (rosa markering)


TEMA 5. Klimat och energi

KONSEKVENSER AV HAVSVATTENHÖJNINGAR I KALMAR

I de 0esta samhällen längs kusten i Kalmar kommun, inklusive Kalmar stad, .nns byggnader och vägar som riskerar att över-svämmas redan vid måttliga höjningar av medelvattenståndet. Särskilt tydligt blir detta i de delar av Kalmar stad där marky-tan redan idag ligger på utfyllnadsmark eller på nivåer mellan 1 och 1,5 meter över havsytan, till exempel vid Fredriksskans. Den planerade byggnationen här kommer att kräva omfattan-de markarbeten, sanering av marken, pålning för grundlägg-ning och därtill en planmässig och arkitektonisk utformning som klarar havsvattenhöjningen. För att mildra konsekven-serna föreslås i ett planprogram för Fredriksskansområdet en utformning med konstgjorda kanaler i området.

KONSTGJORDA KANALER KAN TA HAND OM ÖVER-SVÄMNINGSVATTENEn höjd havsnivå påverkar både vattendragen och grundvat-tennivån och man kan därför förvänta sig ökade problem med översvämning längs åarna. Rensning av vattendrag för att minska översvämningsrisken är problematisk både genom att värdefulla biotoper kan påverkas och genom att transporten av näringsämnen och miljögifter till Kalmarsund kan öka. Om-råden med utdikad åkermark, som redan i dag är beroende av pumpning för att inte översvämmas, .nns bland annat på Mö-ren sydväst om Ljungbyholm och i området runt Stävlö. I det senare området ligger marken under den nuvarande havsnivån.

En ökad havsnivå får också konsekvenser för natur- och rekrea-tionsvärden längs kusten. Bland annat riskerar badplatser och värdefulla strandängsområden att översvämmas och beroende på topogra. och markanvändning kan dessa naturtyper inte alltid följa med strandlinjen inåt land. Konsekvenser av klimatförändringarna på Östersjön kan bli stora. Ökad tillrinning orsakad av ökad nederbörd innebär att salthalten minskar, vilket kan medföra att torsken försvinner.

Fiskenäringen kan också drabbas av 0er negativa konsekvenser på grund av ökande vindar och 0er stormar. Havsförsurning-ens e/ekter på marina ekosystem är också mer omfattande än vad som tidigare varit känt.

ENERGI

BAKGRUND OCH NULÄGE Målet att Kalmar län ska vara fossilbränslefritt 2030 antogs av Regionförbundet i Kalmar län 2008. Innebörden är att inga nettoutsläpp av fossil koldioxid ska ske. Redan nu är 67 pro-cent av länets totala energitillförsel förnybar energi i form av biomassa, vindkraft, vattenkraft och solenergi. Länets energi- och klimatstrategi inriktas på energie/ektivisering, konver-tering till förnybar energi och produktion av förnybar energi som exempelvis biogas och vindkraft.

Även Kalmar kommun har som mål antagit att vara en fossil-bränslefri kommun 2030 (budget 2013 med 0era).2

KONSEKVENSER AV OLIKA ENERGIANVÄNDNINGMer användning av kraftvärme och 2ärrvärme och därmed ökat uttag av skogsråvara som 0is, bark och GROT kan med-föra negativa konsekvenser för skogsekosystemen på 0era sätt. Marken försuras när en större del av biomassan tas bort i stället för att brytas ner på plats och återföring av aska är därför vik-tigt för att biobränsleuttaget ska vara långsiktigt hållbart. Ett ökat uttag av biomassa kan också minska mängden död ved i skogen, vilket är negativt för ett stort antal organismer. Många vedlevande insekter utnyttjar GROT, särskilt av lövträd, som äggläggningsplatser om högarna får ligga kvar över sommaren.

För att inte GROT-hanteringen ska bli ett hot mot insektspo-pulationerna är det därför viktigt att snabbt transportera bort högarna från områden med värdefull insektsfauna, samt att lämna en viss mängd GROT kvar i skogen. Förutsättningarna för att producera solenergi är mycket goda i Kalmar kommun. Antalet installerade solenergianläggningar är dock litet. Konse-kvenser av 0er solenergianläggningar (såväl solvärme som solel) kan påverka stadsbild och kulturmiljöer. Det kan också handla

2 Beskrivningen av förnybara energikällor i kommunen !nns i översiktspla-nens kapitel om klimatanpassning.



om anspråktagande av mark för solenergifält. I exempelvis Fal-kenberg och Kungälv .nns solfångarfält placerade på 0era tusen kvadratmeter i anslutning till värmecentraler.

För vindkraften hänvisas till Kalmar kommuns vindkrafts-plan (antagen i kommunfullmäktige mars 2011, tematiskt tillägg till ÖP:n).

Kalmar kommun har idag tre mindre vindkraftsparker som har fått godkänt att uppföra vindkraftverk. Några 0er tillstånds- eller anmälningspliktiga ärenden håller på att prövas av Läns-styrelsen respektive kommunen. I vindkraftsplanen redovisas konsekvenser av vindkraften för människor, stads- och land-skapsbild samt natur- och kulturmiljö. En påverkan på män-niskors intressen sker också genom ljud, ljus och skuggor från vindkraftverk. En positiv konsekvens är att vindkraftsetable-ringar ersätter elproduktion i anläggningar som använder fos-sila bränslen och det blir därmed minskande koldioxidutsläpp.

Ökad energie/ektivisering och klimatsmart byggande minskar energiförbrukningen och därmed de negativa konsekvenserna för miljön. Enligt EU direktiv om byggnaders energiprestanda ska alla nya byggnader senast december 2020 vara nära noll-en-ergibyggnader. (Nya byggnader som används och ägs av det of-fentliga ska vara nära noll-energibyggnader redan 31712 2018.)

Enligt direktivet bör ”nära noll-mängden” eller den mycket låga mängden energi som krävs i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förny-bara energikällor som produceras på plats eller i närheten.

Jämför också miljökvalitetsmål 1: Begränsad klimatpåverkan samt mål 15: God bebyggd miljö och delmål om Energian-vändning med mera i byggnader. Positivt är att utvecklingen går åt rätt håll genom att uppvärmningen av bostäder och lo-kaler allmänt i landet blir mer energie/ektiv, andelen förny-bart ökar och andelen fossila bränslen minskar. (Jämför ovan 67 procent förnybart i Kalmar län.)



Förutsättningarna för att producera solenergi är mycket goda i Kalmar kommun. Antalet installerade sol-energianläggningar är dock litet.


TEMA 6. Kulturmiljö

ALLMÄNT

Bedömningarna av översiktsplanens direkta och indirekta e/ekter handlar om påverkan på

fortsatt bruk och nyttjande och en god förvaltning av be.ntlig kulturmiljökulturmiljön som resurs för företagande och tillväxtplatsens kulturhistoriska karaktärsdrag

Fokus ska läggas på möjligheter att ta tillvara, utveckla och stärka kulturmil-jön och detta blir särskilt betydelsefullt vid utbyggnaden i staden och dess olika delar. Översiktsplanen pekar inte alltid ut kommande bostadsområden till plats och läge men anger principen att bygga nytt genom att förtäta i be.ntliga områden. Att förtäta, till exempel i 30- och 40-talsmiljöer, får konsekvenser på kulturarvet, kanske också på forn- och kulturlämningar. Det kräver sär-skilda studier av platsens förutsättningar för att områdets särart inte ska gå förlorad utan förstärkas och tillföra området något nytt.

foto: Kalmar kommun

foto: Kalmar kommun

Tema 6: Kulturmiljö


KONSEKVENSER

KONSEKVENSER AV FÖRÄNDRINGAR PÅ KVARNHOLMENRiksintresset för kulturmiljövård Kalmar stad och Kvarnhol-men har behandlats i fördjupningen av översiktsplanen för Kvarnholmen. Målet är att historiska Kvarnholmen är tyd-ligt avläsbar och fungerar som en levande del i det framtida Kvarnholmen. I FÖP:en anges fem strategier för att vitalisera de kulturhistoriska värdena i spänningsfältet mellan tradition och experiment:

Förstärk kopplingen mellan Kvarnholmen, slottet och stadsdelen Gamla StanTydliggör 1600-tals planenTydliggör sjöfartsstadenBevara siktstråkPalett för byggnadstillägg

Konsekvenserna vid nybyggnation förutsätts därför inte leda till att riksintresset påtagligt skadas utan i stället bli positiva för kulturmiljön och bidra till att uppfylla delmålet God bebyggd miljö och delmålet om Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

KONSEKVENSER AV FÖRÄNDRINGAR I BYARNAI översiktsplanens avsnitt om Möre anges ställningstagande för bygglovsprövningar på landsbygden. Flera av dessa ställnings-taganden berör kulturmiljön, till exempel anpassning och hän-syn till be.ntlig bebyggelse och bybildningar, historiska struk-turer, landskapsbilden, kulturmiljövärden, med mera. Syftet med dessa ställningstaganden och riktlinjer är att kon-sekvenserna för kulturmiljön ska bli enbart positiva, vilket ska visas vid varje bygglov och i detaljplanerna.

KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖVÅRDENS RIKSINTRESSEN

I Kalmar kommun är följande områden av riksintresse:Halltorp Hagby H 46Ljungby-Hossmo H 47Kalmar H 48Kläckeberga H 49Ryssby-Skäggenäs H 50Karlslunda H 100

En översiktlig beskrivning av riksintressenas innehåll och värde ges i översiktsplanen med ett allmänt ställningstagande för värdenas bevarande, skydd och vård. Översiktsplanen fö-reslår inga direkta ingrepp i riksintressena men påverkan och i vissa fall negativ sådan kan uppkomma även i anslutning till eller utanför riksintresseområdena. Exempel på sådana större landskapsförändrande projekt med risk för negativ påverkan på kulturmiljön är vindkraft, nya väg- och järnvägsdrag-ningar samt el-ledningar. Då väg E22 får ny sträckning väster Rinkabyholm kommer en tra.kplats vid Hossmo att beröra detta riksintresse. När storskaliga landskapsingrepp sker i äldre kulturlandskap, småskaliga odlingslandskap eller som här medeltida kyrkomiljö, .nns risk för påtaglig skada och negativa konsekvenser för be.ntlig miljö. Projekten kräver utförliga analyser och alternativa modeller för minimering och skadeförebyggande åtgärder.

foto: Kalmar kommun



TEMA 6. Kulturmiljö

KONSEKVENSER AV ÖVRIGA PLANERADE ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR

Den mest påtagliga e/ekten av översiktsplanens energistrategi är påverkan i landskapet- och särskilt odlingslandskapet utmed kusten från storskalig vindkraft. De översiktliga konsekvenserna av detta har dock beskrivits i den särskilda Vindkraftsplanen- tematiskt tillägg till översiktsplanen. Vid tillståndsprövning av varje enskilt projekt kommer konsekvenserna för kulturmiljön att närmare beskrivas. Så kommer också att ske vid utbyggnad av infrastrukturen; såsom väg E22 förbi Rinkabyholm och vid förändring av järnvägarnas sträckningar.

DEN MEST PÅTAGLIGA EFFEKTEN AV ÖVERSIKTS- PLANENS ENERGISTRATEGI ÄR PÅVERKAN I LANDSKAPETInom Västra Staden visar översiktsplanen två reservat för fram-tida triangelspår av järnvägarna vid Tyska bruket. Under plan-arbetets gång har det östliga alternativet utgått på grund av negativa konsekvenser för miljön. Det västliga alternativet har placerats i ett läge där negativa konsekvenser för kulturmiljön eller den biologiska mångfalden (ekskogen) inte ska uppstå. Ny likströmskabel från Baltikum via Sandvik och Tvärskog innebär grävning och schaktning i marken att sträckningen måste studeras i detalj så att eventuella fornlämningsmiljöer inte blir påverkade.


ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 4538Tema 6: KulturmiljöÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Tema 6: Kulturmiljö 45foto: Jan Magnusson


TEMA 7. Jämställdhet & barnperspektiv

Jämställdhet handlar om förhållandet mellan "ickor och pojkar, kvinnor och män och om rättvisa och fördelning av makt mellan dem. Det är lätt att jämställdhetsfrågor kopplas till den privata sfären i bostaden och det som traditionellt ansetts vara kvinnors ansvarsområde. I den översiktliga planeringen kopplas jämställdhet till exempelvis infrastruktur och trygg-hetsfrågor i det o$entliga rummet.

KVINNOR OCH MÄN SKA HA SAMMA MAKT ATT FORMA SAMHÄLLET & SINA EGNA LIV

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

DET ÖVERGRIPANDE MÅLET DELAS IN I FYRA DELMÅL:1. En jämn fördelning av makt och in0ytande2. Ekonomisk jämställdhet3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Målen antogs av riksdagen i maj 2006 och ska genomsyra beslut inom alla politikom-råden. Dessa mål återspeglas i Kalmar kommuns jämställdhetsprogram och i jämställd-hetsintegreringen av budgeten.

Den största förklaringen till att det .nns skillnader mellan kvinnors och mäns löner, sysselsättningsnivåer och arbetstider beror på att kvinnor och män i stort arbetar i olika branscher. Den fysiska planeringen påverkar inte den könssegregerade arbetsmarkna-den som skapar ojämställdhet mellan kvinnor och män. Den fysiska omgivningen ger förutsättningarna för vardagslivet och påverkar 0ickors och pojkars, kvinnors och mäns dagliga liv. Vardagsliv är allt det som vi människor gör under dygnets alla timmar, vi går i skola, arbetar, tränar, besöker arbetsförmedling, vårdcentral eller bibliotek, lämnar barn på förskola, promenerar, handlar och för0yttar oss mellan olika platser. Alla människors dagliga liv ser olika ut. Det dagliga livet ska fungera smidigt för både 0ickor och pojkar, kvinnor och män och vara enkelt och tryggt att ta sig till olika platser.

Människor som upplever otrygghet att vistas utomhus på kvällar eller nätter, utvecklar strategier som att ta andra vägar hem, röra sig snabbare eller helt avstå ifrån att gå ut. Det

Tema 7: Jämställdhet och barnperspektiv


är svårt att vara aktiv i samhället om känslan av otrygghet gör att människor inte går ut när det är mörkt. Det är vanligare att kvinnor upplever otrygghet i den fysiska miljön än män. Orsa-ken till känslor av otrygghet går inte bara att hitta i den fysiska miljön utan snarare i jämställda villkor i samhället. Trots det kan den fysiska planeringen bidra till ökad upplevd trygghet. Planeringen kan antingen med- eller motverka till att kvinnor och män kan leva jämställda liv.

DELMÅL 1Det första delmålet om delaktighet berör främst översiksplanen genom att kommunen i samrådet dokumenterade om det var kvinnor eller män, 0ickor eller pojkar som var med på möten eller besökte vår turnébussen. Detta för att fånga både kvinnors och mäns erfarenheter och synpunkter på ett likvärdigt sätt.

DELMÅL 2 OCH 3Det andra och tredje delmålet har fokus på det betalda och obetalda arbetet. Den översiktliga planeringen kan inte åstad-komma att alla får arbete eller tvinga heterosexuella par att dela på det obetalda hem- och omsorgsarbetet men den kan bidra till lika möjligheter till arbetsmarknaden genom att lyfta in och ta hänsyn till möjligheterna att kombinera arbete med famil-jeliv och fritid. Genom fysisk planering kan kommunen också påverka att exempelvis gång- och cykelvägar samt hållplatser och parkeringar utformas på ett sätt som ökar den upplevda tryggheten. Därmed ökar förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Utifrån ett jämställdhetsperspektiv räcker det inte att ge fö-retag och universitet möjligheter att utvecklas. Förutsättning-arna för barnomsorg behöver stärkas för att säkra sysselsätt-ningen i regionen samt skapa förutsättningar för kvinnor och män att pendla i en större arbetsmarknadsregion. Ska kvinnor och män ha likvärdiga förutsättningar på en större geogra.sk arbetsmarknad, ställer det större krav på ansvarsfördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och större 0exibilitet i tillgänglighet till både barn- och äldreomsorg.

Att kvinnor och män i stor utsträckning är uppdelade i olika yrken, branscher och sektorer är ett hinder för rörlighet på ar-betsmarknaden och i förlängningen ett hot mot den samhälls-ekonomiska utvecklingen. Kvinnor har i större utsträckning än

män breddat sina yrkesval och i ökad utsträckning sökt sig till mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Samma förändring har däremot inte skett i mansdominerade yrken med låga utbildningskrav. Män har inte sökt sig till kvinno-dominerade yrken, vare sig till de som kräver hög utbildning eller till yrken med låga utbildningskrav. Detta förhållande i kombination med att färre unga män än kvinnor söker sig till högskolestudier skapar en större sårbarhet hos män för kon-junktursvängningar.

DELMÅL 4Även det 2ärde delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är inte främst kopplat till den fysiska miljön. Mäns våld mot kvinnor är betydligt vanligare i hemmet än i det of-fentliga rummet. Förövaren är ofta en bekant, exempelvis en partner eller släkting, till kvinnan. Trots det kan utformning av den fysiska miljön påverka jämställdhet mellan kvinnor och män. Idag begränsas framförallt kvinnors rörelseförmåga av rädsla för vissa platser vid vissa tidpunkter på dygnet eller året.




TEMA 7. Jämställdhet & barnperspektiv

KONSEKVENSBEDÖMNING

Fler ska få chansen att bo och arbeta vid Kalmar-sund och Linnéuniversitetet är en kreativ drivkraft för näringslivet i hela regionenFler kvinnor än män studerar vid Linnéuniversitetet och kvin-nor och män studerar generellt olika ämnesområden. Men fortfarande är 0er män än kvinnor exempelvis professorer. Ge-nom att koppla universitetet och näringslivet närmare varan-dra skapas 0er möjligheter för studenter att få jobb i regionen och stanna kvar efter avslutad utbildning. Detta skulle stärka bland annat kvinnors självständighet och ekonomi. Idag 0yttar många kvinnor i åldern 25–29 från Kalmar kommun. Fort-farande är det framförallt män som driver och startar nya fö-retag. För att stärka jämställdheten behöver kvinnor fortsatt uppmuntras att starta nya företag.

Kalmar som regioncentra för 160 000 människor och 'er ska få chansen att bo och arbeta vid KalmarsundÖkad pendling innebär både möjligheter och problem för människor. Långa arbetsdagar innebär att det sociala livet begränsas även för dem som inte har barn. För barnfamil-jer blir ekvationen långa arbetsresor och omsorg om familjen ännu svårare att få ihop. Någon av föräldrarna måste anpassa sitt arbete efter pendlarens tider. För ensamstående föräldrar kanske möjligheten till pendling inte .nns över huvud taget. Boverket gör bedömningen att jämställdheten påverkas nega-tivt genom att den som inte pendlar tvingas ta större ansvar för hem och familj.

Kvinnor arbetar i större utsträckning än män i o/entlig sektor och i verksamheter där det förekommer deltidsarbete i hög ut-sträckning. Att byta en deltidstjänst på hemorten mot en an-nan likvärdig tjänst längre bort och därmed bli pendlare, ger ofta ingen förändring på lönen. Många arbeten i den o/entliga sektorn kräver dessutom i stor utsträckning personlig närvaro och är svårt att jobba med 0extider eller på distans. Högutbil-dade kvinnor och män pendlar längre än lågutbildade kvinnor och män, därför är regionförstoring främst en fråga som påver-kar högutbildade människor.

Många kvinnor har ett resmönster med 0era målpunkter, något som kan vara svårt att kombinera med kollektivtra.k. Män däremot transporterar sig med bil i ett mönster som hade varit lämpligare att göra med kollektivtra.k. Detta beror på att kvinnor och män gör ungefär lika många resor, men män reser betydligt längre sträckor varje dag. Män kör också bil i högre utsträckning än kvinnor. Mäns arbetsplatser ligger generellt sett längre bort från hemmet än kvinnors. Mäns resande är i högre grad än kvinnors förknippat med arbete medan kvin-nors också innefattar 0er inköps- och serviceärenden. Kvinnor tenderar att göra kombinerade resor, där 0era ärenden uträttas, än män. I hushåll som endast äger en bil är det vanligare att den används av männen för arbetsresor. Skillnader i yrkesval är ytterligare något som bidrar till olikheter i pendlingsmönster mellan kvinnor och män.

Livskvaliteten är hög vid KalmarsundDen översiktliga planeringen kan inte åstadkomma att alla får arbete eller tvinga par att dela på det obetalda hem- och omsorgsarbetet men den kan bidra till lika möjligheter till ar-betsmarknaden genom att lyfta in och ta hänsyn till möjlighe-terna att kombinera arbete med familjeliv och fritid. För att öka förutsättningarna för att familjer ska kunna dela på det obetalda arbetet och lättare kunna styra hur de ska göra sina val utan långa, omständliga och tidskrävande resor, planeras nya områden med en blandning av bostäder, verksamheter och samhällsservice, som förskola, skola, hälsocentral, äldreboen-den och a/ärer, nära hållplatser till kollektivtra.ken. Fler får nära till service och kollektivtra.k. Det stärker dessutom den ekologiska hållbarheten och kan leda till färre bilresor.


ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ! MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 49Tema 7: Jämställdhet och barnperspektiv

GENOM FYSISK PLANERING KAN KOMMUNEN PÅVERKA ATT GÅNG- & CYKELVÄGAR, HÅLLPLATSER & PARKERINGAR UTFORMAS PÅ ETT SÄTT SOM ÖKAR DEN UPPLEVDA TRYGGHETEN

Genom fysisk planering kan kommunen också påverka att ex-empelvis gång- och cykelvägar samt hållplatser och parkeringar utformas på ett sätt som ökar den upplevda tryggheten. Där-med ökar förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män. Bättre belysning och fri sikt är två enkla åtgärder. Om den fysiska miljön är mer tillgänglig och befolkad, kan den upplevas som mer trygg. Det kan leda till att 0er kvinnor och män vågar röra sig i det o/entliga rummet, vilket i sin tur leder till att den upplevs som ännu tryggare och inbjudande.

Kalmarsund som turist- och besöksregion med internationell dragningskraftEn växande besöksnäring kan skapa nya företag och 0er an-ställda. Men många som arbetar inom besöksnäringen, exem-pelvis inom hotell och restaurang är kvinnor. Lönerna är ofta relativt låga och många arbeten kan vara säsongsbaserade, vilket inte behöver vara bra för jämställdheten.

Könsuppdelad statistik (nns i översiktsplanenKönsuppdelad statistik är nödvändigt för att kunna ha ett jäm-ställdhetsperspektiv. I Översiktsplanen är all statistik därför uppdelad på kön där det varit möjligt. Kommunens Välfärds-bokslut innehåller ännu mer könsuppdelad statistik.




TEMA 8. Folkhälsomålen

De nationella folkhälsomålen är en viktig utgångspunkt i konsekvensbe-skrivningen av översiktsplanen. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer som påverkar hälsan; livs-villkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Av de elva målområden som formulerats för arbetet med en förbättrad folkhälsa är ned-anstående av särskild relevans för översiktsplanen, eftersom de är möjliga att påverka genom åtgärder på denna nivå:

Mål 1: Delaktighet och in0ytande i samhälletMål 2: Ekonomiska och sociala förutsättningarMål 3: Barns och ungas uppväxtvillkorMål 5: Miljöer (och produkter) samt Mål 9: Fysisk aktivitet

De övriga målen påverkas främst genom åtgärder på andra nivåer exempelvis i samband med stöd-, rådgivnings- och informationsinsatser:

Mål 4: Hälsa i arbetslivetMål 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdMål 7: Skydd mot smittspridningMål 8: Sexualitet och reproduktiv hälsaMål 10: Matvanor och livsmedelMål 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Även andra aktörer än kommunen har viktiga roller i detta arbete, exempelvis lands-tinget, statliga myndigheter, företag och ideella organisationer.

SOCIALA KONSEKVENSER, TRYGGHET OCH DELAKTIGHETStäder och samhällen upplevs inte på samma sätt av alla som bor eller vistas i området. Forskning och trygghetsundersökningar visar entydigt att kvinnor i mycket högre ut-sträckning än män upplever otrygghet när de vistas i det o/entliga rummet, framför allt på kvällar och nätter. Trygghet är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Att känna sig trygg är en förutsättning för att kunna vara en aktiv individ och kunna delta i olika aktiviteter. Hur staden eller området är utformat påverkar hur mycket vi kan röra oss och även upplevelsen av trygghet. När bostäder inte längre koncentreras till samhällens centrum eller närområden utan bre-der ut sig allt längre från centrum, påverkas vardagslivet på så sätt att det tar längre tid för både kvinnor och män att ta sig mellan bostad, arbete, studier, fritidsaktiviteter och



Tema 8: Folkhälsomålen


service. Ofta krävs det tillgång till bil för att vardagen ska fung-era. På en generell nivå lägger kvinnor i Sverige fortfarande mer tid än män på obetalt arbete som att laga mat, städa, handla och att ta hand om barn och äldre släktingar. Detta innebär att kvinnors livspussel många gånger ser annorlunda ut än mäns. Kvinnor har oftare mer komplicerade för0yttningsmönster för att få vardagslivet att fungera. Stadens utglesning kan därmed få 0er negativa konsekvenser för kvinnor. Människor förknippar ofta stadens grönska med känslor av tillhörighet och samhörighet. Grönskan förskönar stadsrum-met, berikar cykelturen eller promenaden till jobbet eller skolan och ses som något positivt framför allt dagtid. Efter mörkrets inbrott kan den positiva upplevelsen förändras och många grönområden upplevs istället som otrygga och tillhör de platser där människor inte gärna vistas. Detta uttrycks ofta av kvinnor då kvinnor i sitt vardagsliv i stor utsträckning har att förhålla sig till oron att utsättas för sexuellt våld. I strävan att skapa en attraktiv och hållbar stads- och bymiljö är insatser för att öka tryggheten därför en viktig del. Kommunen arbetar för ökad trygghet genom att ny bebyg-gelse i översiktsplanen planeras som förtätningar inom eller i närheten av be.ntlig bebyggelse i översiktsplanen. Nya of-fentliga och öppna torgrum ska skapas i staden och boendet integreras med handel och service. På detta sätt skapas levande centrummiljöer med människor i rörelse stora delar av dygnet, vilket ökar känslan av trygghet och tillhörighet. En utbyggnad i byarna är också ett skäl att skapa mer underlag för service och handel, vilket i sin tur skapar mer möten mellan människor och därmed mer trygghet och samhörighet. Det .nns alltså ett samband mellan god folkhälsa och ett sam-hälle som präglas av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och jämställdhet, liksom delaktighet och in0y-tande i samhället. Genom att få insyn i samhällets planering får människor möjlighet att påverka. Denna översiktsplan är därför under arbetets gång föremål för dialog med invånarna.




TEMA 8. Folkhälsomålen


KONSEKVENSER FÖR DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLETSamråd under planarbete ger medborgare möjlighet att påver-ka sin livsmiljö även mellan de allmänna valen. För att nå ut till många människor genomfördes en omfattande turné med en buss i hela kommunen under den lagstadgade samrådstiden. En broschyr togs fram med kortfattad beskrivning av syftet med planen och hur planprocessen ser ut. Ambitionen var att nå ut till 0er grupper i samhället än de som traditionellt brukar besöka samrådsmöten. Ett annat syfte var att uppmärksamma om pågående samråd och därmed locka till läsning av planen. Under bussturnén besöktes 22 olika platser för att möta in-vånare både i Möre och i olika stadsdelar. I samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen användes deras mobila fritids-gårdsbuss och chau/örer för turnén. Bussens kända pro.l och personer som där var med har även bidragit att locka ny.kna ungdomar till vår information. Den 17 maj genomfördes ett kvällsmöte med moderator för att locka till diskussion, ackompanjerad med avbrott av musik och ka/e. Det kom cirka 70 personer till mötet. På samrådsmöten genom turnén och kvällsmötet noterades fördelningen mellan kvinnor och män. Antalet män dominerade stort på kvällsmö-tet medan det under turnén ute var mer jämnt fördelat mellan kvinnor och män. All information om översiktplanen fanns under samrådet på kommunens webbsida. Där var det också möjligt att lämna synpunkter på planen via ett formulär. Förutom synpunkten uppgavs namn, ålder och kön. Översiktsplanen fanns också på alla kommunens bibliotek under samrådstiden. Av de 129 yttranden som kom in under samrådstiden är 98 från privatpersoner, varav 50 från män, 42 från kvinnor och 6 är anonyma. De många idéerna, synpunkterna och frågorna tyder på ett stort engagemang hos invånarna för den framtida utvecklingen i Kalmar kommun. Under utställningstiden kom 39 yttranden in, 26 var från organisationer och 15 från privat-personer. Några yttranden lämnades in gemensamt från 0era personer. Elva kvinnor och elva män yttrade sig som privatper-soner i utställningsskedet.



KONSEKVENSER FÖR FYSISK AKTIVITET SAMT BARN & UNGAS UPPVÄXTVILLKORDessa mål handlar om att alla ska ha möjlighet till en aktiv fritid genom fysiska aktiviteter. I översiktsplanen handlar det om attraktiva gång- och cykelvägar, tillgång till natur- och grönområden samt andra sport- och rekreationsanläggning-ar. Översiktsplanen ger goda förutsättningar för att nå dessa folkhälsomål exempelvis genom att gång- och cykelvägnätet utvecklas i staden och de.nierade gång- och cykelstråk för barns skolvägar ska tas fram. En uppgift är att precisera ett hu-vudstråk för cykel där nätet utformas som separat cykelbana och ges prioritet vid korsning med bilväg. Det ska binda ihop stadens olika delar. I nästa etapp ansluts utvecklingsbyarna och därefter Vassmolösa-Hagby, Loverslund och Skäggenäs. Kom-munen vill göra ett sammanhängande rekreationsstråk utmed Ljungbyån/St Sigfridsån via Trekanten, Krankelösa, Ljungby-holm till kusten. Även att göra Läckebyån mer tydlig och till-gänglig i Läckeby, skapa promenadstråk längs Snärjebäcken i Rockneby samt skapa promenadstråk och vistelseytor utmed Ljungbyån i Ljungbyholm underlättar fysisk aktivitetet och barn och ungas uppväxtvillkor.





TEMA 9. Boende och näringsliv

KONSEKVENSER AV ETT ÖKAT BOSTADSBYGGANDEEtt ökat bostadsbyggande innebär förutsättningar för att "er Kalmarbor ska hitta en lämplig bostad och att "er ska kunna "ytta hit.

De ekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat bostadsbyggande blir också att bostadsbeståndet utnyttjas mer e/ektivt. De främsta sociala konsekvenserna är att individer har möjlighet att kunna bosätta sig i en bostad som passar livssituationen bäst. Människor ska inte begränsas fysiskt av otillgängliga bostäder utan kunna leva självständiga liv. Det är också viktigt att alla människor har en bostad och att man känner sig säker och trygg i den. Det minimerar onödig stress. Ekonomiska konsekvenser är att bostadsanpassningsbidrag inte behöver betalas ut i samma utsträckning som idag. Även ekonomiska värden kan förstöras i de hus som inte renoveras eller tas om hand i den mån de behöver när personer som inte orkar med skötseln ändå bor i huset, till exempel vissa äldre. Detta kan motverkas genom att det är möjligt för exempelvis äldre att lämna villan när skötseln blir betungande.

MÄNNISKOR SKA INTE BEGRÄNSAS FYSISKT AV OTILLGÄNGLIGA BOSTÄDER UTAN KUNNA LEVA SJÄLVSTÄNDIGA LIVEtt ökat byggande av bostäder och verksamhetsområden kan medföra negativa miljökonsekvenser om obebyggd mark tas i anspråk, förändrade tra.kströmmar kan få nega-tiva hälsoe/ekter och mer hårdgjorda ytor ökar förorenings-graden i dagvattnet.

Negativa konsekvenser motverkas genom att bygga i be.nt-liga områden för att inte använda obebyggd mark till ökat

Positiva konsekvenser av en region- förstoring, som bygger på miljö-vänliga kollektiva transportsätt, är att det blir lättare för boende i Kalmar att hitta andra passande arbeten. Det kan också bli lättare att hitta arbeten för studenter som nyligen avslutat sin utbildning. Det skulle kunna minska ut"yttningen av 25-29-åringar och därmed be-hålla kompetens i kommunen.


foto: Kalmar kommun

Tema 9: Boende och näringsliv


byggande. Dagvattnet ska tas om hand på ett miljövänligt sätt så att negativa konsekvenser av detta inte uppstår och förlust av biologisk mångfald och grönytor ska kompenseras genom att nya kan skapas.

Att knyta staden närmare vattnet och skapa 0er blandade bostäder i kustnära lägen kan få negativa miljömässiga kon-sekvenser för strandskyddet och den biologiska mångfalden ge-nom att livsmiljöer för växter och djur minskar. Det kan också bli en minskad tillgång till vattnet för de människor som inte har möjlighet att bosätta sig i dessa områden. Därtill måste risken för stigande havsnivåer beaktas vid byggande och grun-dläggning ske på betryggande nivåer över medelvattenståndet.

KONSEKVENSER FÖR NÄRINGSLIVETPositiva konsekvenser av en regionförstoring, som bygger på miljövänliga kollektiva transportsätt, är att det blir lättare för boende i Kalmar att hitta andra passande arbeten. Det kan också bli lättare att hitta arbeten för studenter som nyligen avslutat sin utbildning. Det skulle kunna minska ut0yttnin-gen av 25–29-åringar och därmed behålla kompetens i kom-munen och regionen. Att vara attraktiv för denna grupp är också viktigt för den fortsatta befolkningsutvecklingen, efter-som en del i den åldersgruppen får barn och därmed bidrar till 0er invånare. Det blir också lättare för företag att hitta rätt kompetens och därmed ökar förutsättningarna för att näringslivet ska kunna utvecklas. Aspekter som handlar om 0er arbetstillfällen och ökad sysselsättningsgrad får positiva ekonomiska konsekvenser för den kommunala ekonomin men även positiva sociala konsekvenser för de enskilda in-vånarna, till exempel ökad trygghet och välstånd.

Att utveckla besöksstråk med kulturturism som grund till att gynna besöksnäringen bedöms i huvudsak inte få några neg-ativa miljökonsekvenser. Detta beror på att det redan .nns anläggningar och besöksmål, såväl i staden som inom kom-munen och regionen. De miljömässiga konsekvenserna beror på vilket sätt besökarna har tagit sig till regionen. Flyg och bil ger större negativ miljöpåverkan än besökare som kommer hit med kollektivtra.k.

Att bli tydligare i marknadsföringen av de unika kultur- och naturtillgångarna som .nns i kommunen och i närområdet höjer stadens attraktivitet och kan på sikt få positiva sociala och ekonomiska konsekvenser för näringslivet. En ökad tur-ism innebär visserligen 0er besökare och om dessa är bilburna är det negativt för miljön. Men ökad turism kan också betyda 0er anläggningar för övernattning och service. Turismverksam-heter och aktiviteter på landsbygden skapar förutsättningar att bo kvar och hålla landskapet öppet och levande, vilket bland annat är positivt för den biologiska mångfalden men också för 0er företag och skapar arbetsplatser, vilket ger positiva ekono-miska konsekvenser.

Med ett utvecklat Linnéuniversitet med kvali.cerade forskare och professurer ges möjlighet för högre kvalitet på utbildnin-gen och höjd kompetensnivå för breda grupper av befolknin-gen. En ökad samverkan mellan universitet och näringsliv kan få 0er företag med koppling till Linnéuniversitetet att startas, 0er studenter som stannar och resultat från universitetet kan få genomslag i samhället. Detta ger i sin tur förbättrade möj-ligheter att utveckla det lokala näringslivet, vilket får positiva sociala och ekonomiska konsekvenser.

Tema 9: Boende och näringsliv

REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR KALMAR LÄNRegionförbundet i Kalmar län har 2010-06-23 fastställt Re-gional transportplan för Kalmar län 2010-2021. Denna inne-håller åtgärder för att förbättra transportsystemet för att nå en bättre utveckling i länet och i regionen. Kalmar kommun har tillsammans med övriga kommuner i länet samt representanter för Tra.kverket, Länsstyrelsen och Kalmar Länstra.k aktivt bi-dragit till besluten om fattade prioriteringar och åtgärder.

DE TRE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA OMFATTAR FÖLJANDE:1. Snabbare och säkrare tra.k längs de viktiga vägarna och

järnvägarna genom länet. E22 och järnvägarna Kust till Kustbanan, Tjustbanan och Stångådalsbanan ingår i det nationella åtagandet och berör i hög grad Kalmar kommun.

2. Kollektivtra.ken ska göras mer lättillgänglig och attraktiv för att 0er ska välja den till framför allt arbetsresor. Detta innebär byggande av strategiskt lokaliserade knutpunkter längs kollektivtra.kens linjer för att underlätta byten mel-lan cykel, bil, buss och tåg. Därtill en planering av ny be-byggelse, handel och verksamheter som syftar till större när-het och bättre anpassning till kollektivtra.ken.

3. Påverka attityder så att 0er väljer fossilbränslefria resealter-nativ för sina arbetsresor.

HÅLLBARA, MILJÖVÄNLIGA TRANSPORTER I EN FOSSILBRÄNSLEFRI REGIONKalmarsundsregionen är beroende av goda kommunikatio-ner i samtliga väderstreck för att arbetsmarknaden ska bli ro-bustare och näringslivet inklusive besöksnäringen ska kunna utvecklas ytterligare. Grundförutsättningarna är goda med en 0ygplats på cykelavstånd från centrum, en väg som ingår i det internationella transeuropeiska transportnätet (TEN) två anslutande järnvägar och tillgång till hamn. Ett 0ertal natio-nella utredningar under senare år visar att sydöstra Sverige hamnat i kommunikationsskugga i förhållande till västra och södra Sverige när det gäller statliga satsningar på utbyggnad av infrastrukturen.

TEMA 10. Infrastrukturer och elektronisk kommunikation

foto: Jan Magnusson

foto: Jan Magnusson

Tema 10: Infrastrukturer och elektronisk kommunikationÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING56

Kommunens strategi och mål för kommunikationerna är att skapa hållbara transporter med miljövänliga alternativ. Ett resurse/ektivt transportsystem krävs för att vara fossilbräns-lefria 2030. Cykling är en nyckelfaktor i hållbara transporter. Ett antal ställningstagande i denna riktning redovisas i över-siktsplanens avsnitt Mer Stadsliv.

KOMMUNENS MÅL ÄR ATT SKAPA HÅLLBARA TRANSPORTER MED MILJÖVÄNLIGA ALTERNATIVKommunen håller på att ta fram en övergripande tra.kstrategi, särskilt för tra.ken i staden. Avsaknad av en sådan innebär att de frågor som sammanhänger med den framtida tra.ken på bland annat Ängöleden, Gröndalsvägen, Eriks Dahlbergs väg samt Södra vägen idag är olösta.

STRATEGISKA FRAMTIDA VÄGTRAFIK-FRÅGOR I STADEN & DESS KONSEKVENSERFrågan om Gröndalsvägen i förhållande till Ängöleden är inte slutligt klarlagd. Ängöleden byggdes i en tid då kommu-nen ville ha en ytterligare infart till Kvarnholmen och någon utbyggnad på Varvsholmen fanns inte på planeringsstadiet. Att nu utforma Ängöleden till en stadsgata innebär inte att tra.ken ska stoppas via denna väg, men biltra.ken får ske på andra villkor än idag. Kopplingen till Norra vägen kan ske antingen via Gröndalsvägen eller genom ny väglösning. Översiktsplanen är öppen i denna fråga då detta måste stu-deras särskilt och därmed också efterföljande konsekvenser.

Erik Dahlbergs väg som infart till staden har mer och mer fått karaktär av stadsgata, Här .nns be.ntliga verksamheter som kräver skyddsavstånd (exempelvis Arla) till de nya områ-dena för handel och bostäder som planeras. Konsekvenserna av detta måste belysas i tra.kstrategin och i detaljplanearbetet för före detta Rifa-fastigheten.

Hamnens utveckling ska samspela med stadens övriga utveck-ling och målet är att idag be.ntliga verksamheter på Tjärho-vet ska .nnas kvar. Tunga transporter till hamnen ska gå via farligt-godslederna Södra Vägen, Järnvägsgatan och Tjärhovs-gatan. Dessa ska säkras, det vill säga inget får ske som negativt kan påverka användandet av vägarna, vilka är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken. Konsekvenserna av denna användning är redan idag i viss mån negativt för mil-jön och speciellt för de boende utmed dessa vägar. Hamnens verksamheter kontra dessa transportsträckor är som ”kom-municerande kärl”, det vill säga om miljön kring vägarna tål mer transporter (utan ytterligare negativa miljökonsekvenser) så kan hamnens verksamheter tillåtas utöka i viss omfattning. Blir förhållandet det motsatta innebär detta stopp för ytterli-gare etableringar eller utbyggnader på Tjärhovet. Översikts-planen anger att ett reservstråk till farligt godsleden Södra Vägen bör studeras, vilket i sig kan ge negativa miljökon-sekvenser i anslutning till ett sådant stråk. Konsekvenser av det måste belysas i samband med en sådan utredning. Om tra.ken vid Kalmar Öland Airport skulle öka i framti-den och därmed bullerutbredningen ändras kan detta få kon-sekvenser för såväl be.ntlig som ny bebyggelse inom 0ygets in0uensområde. En utredning om detta in0uensområde och avgränsning av riksintresset pågår. Därför är det svårt att i nu-varande läge de.niera vilka konsekvenser det får. En ökning av tra.ken får helt klart både miljömässiga (negativ påverkan på miljö och hälsa) samt sociala (positiv påverkan så att det ger 0er restillfällen och vidgar arbetsmarknadsregionen) och ekonomiska (arbetsmarknad, näringsliv och kostnader för ljudisolering på bostäder) konsekvenser. Planeringsberedskap bör .nnas för att eventuellt placera ett regionalt resecentrum vid 0ygplatsen.

KONSEKVENSER, ÖVRIGA KOMMUNIKATIONER OCH TRANSPORTFÖRSLAG Väg E22 och riksväg 25 är idag mötesfria inom kommunen. På sikt bör en utbyggnad till hastigheten 110 km/h ske utanför staden. Väg E22 kommer att få en ny sträckning förbi Rinka-byholm. Detta innebär ianspråktagande av främst jordbruks-mark med negativa konsekvenser för jordbrukets bedrivande och även för natur- och kulturmiljö. De positiva konsekvenser-na ligger främst på den sociala och ekonomiska sidan då detta

Tema 10: Infrastrukturer och elektronisk kommunikationÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 57

innebär en möjlighet för mer bostadsbyggande i kustnära lägen i Södra staden vilket kan bli attraktivt boende. Även miljön för be.ntlig bebyggelse i stadsdelen blir bättre då genomfartstra.-ken med dess buller och utsläpp minskar. JÄRNVÄGARLångsiktigt måste Kalmar få en snabb järnvägsförbindelse till Linköping – Norrköping för att restiden dit ska närma sig två timmar. Ansvariga för planeringen i detalj för omläggning eller nya sträckningar av järnvägen görs av Tra.kverket i samarbete med kommunerna där konsekvenserna för miljön med mera utreds. De positiva och ekonomiska konsekvenserna av en så-dan förbättring av infrastrukturen är stora och ger en betydligt större arbetsmarknadsregion och bättre möjligheter för hela kommunens och länets befolkning.

LÅNGSIKTIGT MÅSTE KALMAR FÅ EN SNABB JÄRNVÄGSFÖRBINDELSE TILL LINKÖPING – NORRKÖPINGPendeltågstra.k på Stångådalsbanan och Kust till Kustbanan samt utbyggnad av pendeltågstationer innebär mer tra.k på dessa linjer samt ingrepp i miljön som kan få betydande påver-kan på be.ntliga bostäder genom ökat buller och 0er bomfäll-ningar för korsande tra.k. Det gäller Smedby och Trekanten (delvis klart) på Kust till Kustbanan samt Förlösa (Lindsdal), Läckeby och Rockneby på Stångådalsbanan. En utveckling av nuvarande resecentrum vid Kalmar central kan innebära påverkan på be.ntliga stadsmiljöer och kan bli negativt för kulturmiljön om inte utbygganden sker varsamt och med anpassning till denna. En utredning har gjorts som visar hur mycket ytor som kan frigöras vid stationen, vilket i sig skulle kunna få positiva ekonomiska konsekvenser genom att mer stadsnära mark kan användas för bostäder och verk-samheter. Att ta bort järnvägsspår är dock inte helt enkelt och sammanhänger med utvecklingen på Tjärhovet som behöver ha järnvägen som industrispår kvar.

De sociala konsekvenserna av mer tågtra.k är positiva genom möjligheter för pendling och förstorad arbetsmarknadsregion Kollektivt resande innebär minskade utsläpp till miljön och skapar förutsättningar för 0er mötesplatser i staden.

Ett problem är att järnvägsstationen, som också är busstermi-nal, redan idag besöks av cirka 500 bussar med påföljande pro-blem med störningar för omgivande miljöer, mötesplatser och o/entliga rum samt boende. En ökning av antalet bussar per dag kan innebära ytterligare negativa störningar.

ÖVRIG KOLLEKTIVTRAFIKFörslaget att förbättra förbindelserna på Norra vägen till Lind-sdal och med Öland bidrar till att minska parkeringsbehovet i Kalmar, vilket ger nya möjligheter för att skapa en grönare stad och bevara kulturvärden. Även förslaget att utveckla stomlin-jenätet för kollektivtra.ken inom hela kommunen blir positivt för miljön. Det .nns ett handelsstråk från Kvarnholmen via Gira/en till Hansa City och Tyska vägen. Framtida etablering av handel ska ske inom detta stråk. Om denna länk också kan utökas till Norra vägen och man kan binda ihop ringen, kan handels-stråket försörjas med snabb och e/ektiv kollektivtra.k, vilket inbegriper även tillgänglighet till Guldfågeln Arena. Ett utvecklat huvudnät för cykeltra.ken innebär främst posi-tiva miljömässiga konsekvenser. I vissa lägen behöva göra in-trång i be.ntliga miljöer och påverka speciellt naturområden och den biologiska mångfalden. Sammanhängande gångstråk (överordnat andra tra.kslag i korsningspunkter) samt rekreationsstråk runt Malm2ärden kan innebära negativ påverkan på natur och den biologiska mångfalden om gångvägarna inte planeras med hänsyn till na-turvärdena, men det gör att rekreationsmöjligheterna blir mer tillgängliga.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGTema 10: Infrastrukturer och elektronisk kommunikation

TEMA 10. Infrastrukturer och elektronisk kommunikation

58

KRAFTLEDNINGARPlaneringen av en ny likströmsledning om 300 kV via Sandvik och Tvärskog får begränsade miljökonsekvenser såtillvida att likström inte ger upphov till magnetiska fält och en markkabel mestadels innebär att marken återställs till ursprunglig mark-användning. Under byggtiden innebär schaktning och gräv-ning negativa konsekvenser för kultur- och naturmiljön. I april 2013 gav regeringen Svenska Kraftnät tillstånd att bygga likströmskabeln Nordbalt mellan Sverige och Litauen. Bygg-start är planerad i början av 2014 och kabeln väntas kunna börja användas i slutet av 2015. ELEKTRONISK KOMMUNIKATIONUtbyggnad av .bernät för bredbandsuppkoppling förväntas ge marginell påverkan på miljön då dessa nät huvudsakligen läggs i kabel med förhållandevis små och ytmässigt begränsade ingrepp i marken.

foto: Kalmar kommun


ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGTema 10: Infrastrukturer och elektronisk kommunikation 59

SYFTET MED MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM ÄR ATT INTEGRERA MILJÖASPEKTER I SAMHÄLLSPLANERINGEN OCH DÄRMED ATT FRÄMJA EN HÅLLBAR UTVECKLING. MILJÖBEDÖMNINGEN SKA IDENTIFIERA, BESKRIVA & BEDÖMA DEN BETYDANDE PÅVERKAN PÅ MILJÖN SOM PLANEN KAN LEDA TILL.

miljökonsekvensbeskrivning - kalmar.se · Samhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca...

Documents

Transcript of miljökonsekvensbeskrivning - kalmar.se · Samhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca...