Miljöekonomi - (1) forsta delen

04/13/23 Kent Lundgren, SCA 1

Upplägg KL - SCA Om era uppgifter Moder Jord - miljösamordnaren ”Miljöekonomi”, naturekonomi, företagets ambition Dobers & Wolf (1997) Olika sätt att (företagsstrategiskt) samordna miljöarbetet (kap 4, 11,

D&W) Naturekonomi, - tre frågor Hållbart samhälle/organisation/företag Miljöfonder – olika inriktningar Moral/Etik Vad menas med strategi? Miljöledning – Integrerad produktpolicyhttp://uk.groups.yahoo.com/group/mvavxu/files/kent/information/index.htmlhttp://kent.lundgren.com/undervisning/miljoekonomi/


Den rikaste femtedelen...Den rikaste femtedelen, äger/förbrukar: 87 % av alla bilar 74 % av alla telefonlinjer 64 % av allt papper

• I Sverige förbrukas ung 220 kg/pers/år, i genomsnitt i världen 40 kg/pers/år. Av ett fullvuxet träd (gran eller tall) kan man tillverka 50-55 kg A4-papper, 10-12 000 ark, men det tar 70-90 år för trädet att bli fullvuxet.

58 % av all energi• Mindre än 20 % av energianvändningen i världen bygger på förnyelsebara energibärare.

Källa: Lars Andersson, ICA, Växjö, 6/2-01

http://www.skolor.lund.se/faladsg/miljo/miljotankning.html


Problem med miljöproblemen

globala problem / externa effekter ackumulerade utsläpp som är problem

snarare än utsläppen vid en viss tidpunkt, betydande osäkerhet om arten av skadorna, hur mäta produktiviteten? hur identifiera och allokera resurser?


Olika perspektiv kan användas inom företagsekonomin, och inom de två företagsek delmomenten inom miljöekonomikursen

Det specifika,och lokalahur arbetar en eller flera organisationermed miljöfrågan?

Det generella,omständigheter som påverkar organisationensmiljöarbete, t ex olika miljö-fonders gransk-ningar av företag,miljömärkningetc

”Stabila” strukturer och system

Strukturer och system i förändring

http://uk.groups.yahoo.com/group/mvavxu/files/kent/information/index.html


Miljöekonomi

Tvärvetenskapligt– företags/nationalekonomi ekonomi, samt

andra ämnen, t ex sociologi...

Inga rätta svar, moral/etik Samhället, naturen, en del av ”miljön”

• Fundera på: relationen mellan: ”samhälle”, ”natur” och ”miljö”

.


Olika föreställningar om miljöekonomi och naturekonomi

Koskinen (1999)Brytting (1998)

Dobers & Wolff (1995, 1997: 2:a uppl)

Bergström, S (1994) Naturekonomi


Tre traditioner bakom en ny förståelse av miljöekonomin:.

(Bergström, S. et al, 1996:85, ”Hållbar ekonomi”, Utbildningsradion)

Klassisk teori(”teknisk” och etisk utgångsp. tex Smith 1776, Mill)

Neoklassisk Teori 1870-tal: Jevons, Walras, Menger,

Institutionell teori och företags-ekonomisk teori

Den hållbara ekonomins teori

Miljöekonomi


EKONOMISK TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING- Varför når ekonomer olika slutsatser?http://www.svenskaekodemiker.se/docs/uppsats/EbeMac.pdf


Olika ambitionsnivåer 1 (3) Arnfalk & Thidell (1992) Miljöarbete inom svensk tillverkningsindustri, IIIEE.

1. Miljöpassiva

2. Myndighetsstyrda

3. Lagoptimerande

4. Miljömedvetna

5. MiljöanpassadeLäs även uppföljningen till denna studie: Heidenmark (1999) Miljöarbetet inom

svensk tillverkningsindustri - fortfarande en myt?, IIIEE.Kan hämtas på: http://www.lu.se/IIIEE/publications/reports/2000/14.pdf

(http://groups.yahoo.com/group/mvavxu/files/kent/information/litteraturforslag.html)


Olika ambitionsnivåer 2 (3)

En miljöstrategi…:

1. innefattande endast problemlösning

2. som innebär följsamhet

3. som tar hänsyn till faktorer utöver följsamhet

4. som innebär resursminimering

5. omvandling till ”det gröna företaget”Ehrenheld & Hoffman (1993) i Strannegård (kap 5 i D&W, 1997) Kundorienterad

miljöstrategi - Hemköp


Olika ambitionsnivåer 3 (3) Affärsvärlden (2000) ”Miljön förlorar sin glans”, nr 8, 23 februari, s 34-51

Hantera miljörisker Kostnadsbesparingar Differentiering/profilering Styra branschen/konkurrenterna Omdefiniera marknaden/affärsidé


Miljöbarometern (1993, 1995)

78%: ”Miljöproblemen är mkt allvarliga och en av de största framtida utmaningarna”.

52%: ”Teknologisk utveckling kommer att lösa miljöproblemen”.

48%: ”Miljöproblemen kommer att lösas med marknadsmekanismerna”.

58%Börsbol /67%SME: Miljölagstiftningen måste bli tuffare” Strannegård, Adolfsson & Wolff, Svenska

Miljöbarometern 1995-1996 i Dobers & Wolff (1997) kap 2, sid 25-44.


Genomförda miljöåtgärder 2001

http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/0B1EF69D91E09942C1256C2500418647/$File/PUB200208-004-2.pdf


Dobers & Wolff (red) (1996) Miljöstrategier- ett företagsekonomiskt perspektiv

Dobers & Wolff: Strategiskt miljöledarskap Strannegård et al: Miljöbarometern 1995-1996 Dobers: Strategier för miljöreformer Schwartz: Företagsstrategier för olika miljöutmaningar Strannegård: Kundorienterad miljöstrategi - Hemköp Terrvik: Implementering av miljöstrategi - KF Solér: Att förstå miljövänlig konsumtion (miljöenlig) Bennulf: Vad är det gröna? Om livsstilar… Zaring: Miljöhänsyn och investeringsplanering Baumann & Tillman: Livscykelanalys, ett beslutsinstrument Jönsson: Miljöredovisning Dobers & Wolff: Miljö som utmaning för strategiskt lärande


Vad har miljön med företag att göra? (D&W, 1997:19ff; Ling et al, 1998)

(1) Miljön ur resursperspektivAlla företag använder sig av naturliga resurser, förnyelsebara

och icke förnyelsebara

(2) Miljö ur samhällsperspektivKonkurrenssituation som baseras på legitimitet förändras

(3) Miljö ur företagsperspektiv”Klassisk” konkurrenssituation som bygger på pris och/eller

position på marknaden förändras. Konkurrensfördelar sätts ur spel för företag som har haft lägre produktionskostnader p g a av icke utvecklade miljöintegrerade processer, och icke-installation av miljöskyddsteknik


Svenska miljöbarometern (D&W, 1997:25ff)

(1) Miljöutmaning?vilken miljöpåverkan anser sig företagen ha

(2) Hur reagerar företagen på miljöutmaningen?

Vilka åtgärder vidtas?, i processen?,

i produkt och marknadsutveckling?

Vilka (miljöstyrnings)instrument används?

(3) Resultatet av miljöstyrningen


Miljö som utmaning för strategiskt lärande. Transfor-

mationTheoryofbusiness

Triggers ofchange

Strategicresponses

Organi-sationallearning

Environmentalstrategyformation

1960s same regulation same refinement improvements instandardoperationprocedures

1970s same taxation different single-looplearning

adaptation ofprocesses andtechnologies

1980s different management’sattitutes

same learning byfailure

re-evaluation ofstrategies

1990s different strategic re-orientation

different double-looplearning

planning asdiscovery

Källa: Dobers & Wolff (1995/1997:205) Miljöstrategier


Två olika sätt att påverka den tekniska/ekonomiska sfären

Ekonomiska/tekniskasfären

Staten

Medborgare/familj/kund sfären“Civil Society”

(1) Marknadsekonomi

(2) Demokratisk

process

(2) Reglering via lagar, skatter,styrmedel

Jmf med Jönsson. S. ”Miljöredovisning”, i Dobber & Wolff (red) (1996) Miljöstrategier. Jönsson talar om stat, marknad och communitity som tre typer av samordningsorgan (s 198).


Miljöfrågan hanteras både på en marknad och av stat/myndigheter

En bild av hur miljöfrågan kan hanteras, styras, finns i Jönssons Miljöredovisning (kap 11 i D&W). Där beskrivs:

Samordningsorgan: "stat", "marknad" och "community". Ouchis organisationsstyrning: resultat, beteende och "clan/trust" Williamsons transaktionskostnadsansats: marknad och hierarki. Schwartz skriver (s 82 i D&W): Ett företag måste hantera både

konkurrensstyrning [på en marknad] och samverkan med leverantörer, [systerdivisioner] och myndigheter [inom en hierarki].

Det är extra tydligt att miljöfrågan hanteras både på en marknad och av stat/ myndigheter. Jmf med Dobers, kap 3, traditionell-, framväxande kontroll


Olika områden, olika mål

.

Ole Thyssen, Contactdagen, Växjö Universitet 5/5-99.

Bergström, S. et al (1996:45-57) Hållbar ekonomi.

Lidskog, R. et al (1997:kap 9 om Niklas Luhmann) Samhälle, risk och miljö.

Område Mål Niklas Luhmannsbinära koder

Ekonomi Pengar Betalning/Iicke betalning

Vetenskap Sanning Sant/ falskt

Politik Makt Inneha politisktmakt / ej inneha

Teknik Effektivitet

Juridik Legalt / ej legalt


Alla sanningar om hushållning går ej ihop… Olika sanningszoner

De praktiska handlingarna

Den neoklassiska ekonomiska teorin

Politiken

Bergström et al (1996:47) Hållbar ekonomiSe även Lidskog, R. et al (1997:kap 9 om Niklas Luhmann) Samhälle, risk och miljö


”Mycket har blivit vardagsarbete” Affärsvärlden (2000) ”Miljön förlorar sin glans”, nr 8, 23 februari, s 34-51via Jimi Sundberg, SEB Fonder, tfn 020-366 337

”Miljön står inte i fokus som tidigare. Mycket har blivit vardagsarbete i företagen, larmrapporter får inte samma genomslag och miljö har fått konkurrens av närliggande etiska och sociala frågor”


Kretslopp

Resursbas

genomflöde.

Verksamhet Värde

Tre frågor: A B C


Fyra ideal och tre frågor

A. Kan detta sätt att använda resurserna pågå länge? (marginalmått)

B. Hur väl tillvaratas de resurser som faktiskt används? (snålhet)

C. Hur väl uppfyller verksamheten sittändamål? (verkningsgrad (eller yttre effektivitet))

(Bergström, S. et al, 1996, Hållbar ekonomi, Utbildningsradion, kap 3 om ”Hållbar ekonomisk praktik”)


Fyra ideal och tre frågor

Hållbar utveckling är en ständigt pågående lärprocess

Man ska utgå från att all verksamhet är idédriven.

Konkreta resultatrapporter ska eftersträvas Man ska eftersträva en rationalitet, en ekonomisk logik, [en

vision] för hela verksamheten.

(Bergström, S. et al, 1996:85, ”Hållbar ekonomi”, Utbildningsradion)


Hållbart samhälle ?

I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för: systematisk koncentrationsökning av ämnen från

berggrunden, systematiskt koncentration sökning av ämnen från

samhällets produktion, systematiskt undanträngning genom överuttag eller

manipulation. I ett hållbart samhälle är hushållningen med resurser så

effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt. (http://www.detnaturligasteget.se/)


”Mycket har blivit vardagsarbete”

”Miljön står inte i fokus som tidigare. Mycket har blivit vardagsarbete i företagen, larmrapporter får inte samma genomslag och miljö har fått konkurrens av närliggande etiska och sociala frågor”

Affärsvärlden (2000) ”Miljön förlorar sin glans”, nr 8, 23 februari, s 34-51via Jimi Sundberg, SEB Fonder, tfn 020-366 337


Miljöfonders olika inriktningar

Miljöfonder kan inrikta sig mot:

Bidrag (B): t e x till WWF, miljöforskning.… Miljöteknik (MT): teknik för rening av luft, vatten

samt ”miljöföretag” som body shop Etisk inriktning (E): t ex ej skog- o bilföretag. Traditionella företag (TF): företag som inriktar sig

mot miljöanpassa sin verksamhet.


Institutioner Banker: – SEB, Sverige Miljö (1991) MT, B: till WWF.

– Föreningssparbanken Sv kyrkans fond: Talent (1997) TF: miljö och etik.

Försäkringsbolag– T ex Wasa: Wasa miljöfond (1990) MT, B: miljöpris.

Fondbolag: Banco:• Sv Miljöfond (1994) TF bl a skogaktier, • Bancos ideella miljöfond (1984) B: 1 % till ett miljöpris.

– Carlsson Investment Management• Världsnaturfonden, WWF (1988) E, ej skog o bilaktier

– Storebrand: Storebrand Global miljö (1996) TF


Storebrands miljöindikatorer

Miljökvalitet hos företagsledningen: – strategi o policy, produktion och processer, produkter, miljöstyrning, miljöredovisning

Produktegenskaper: product stewardship, livscykelanalyser Påverkan på växthuseffekten: ton CO2 / försäljning

Ozonpåverkan: ton CFC / försäljning

Materialeffektivitet: utg material / förbrukat material

Giftutsläpp: (giftutsläpp till luft+vatten +land) / försäljning

Energieffektivitet: total energiförbrukning / försäljning

Vattenförbrukning: vattenförbrukning / försäljning

http://www.storebrand.se , 08-614 24 00


Föreningssparb. miljökriterier

.

Resursbas Verksamhet Värde

Företagslednings roll o engagemangMiljödriven affärsutvecklingMiljöpolicy och miljömålOrganisation av miljöarbeteKunskap och engagemang

Material och energiåtgång Produktens miljöpåverkan Miljöpåverkan i produktion Anpassad för återvinningAndel förnyelsebar energi i produktion Miljökriterier vid utvecklingTransporter Råvaror, andel förnyelsebar energi Utvärdering av leverantörerKemikalier

MiljöledningssystemEffekter av miljöledningssystemMiljöredovisningMiljömaterialMiljömärkning och varudeklDialog med intressenter


Olika moralinriktningar

Moraliska värderingar kan enligt en utgångspunkt vara av två skilda typer: de kan antingen föreskriva plikter ("deon") eller de kan föreskriva vilka handlingar som är goda eller åtråvärda.


Fyra sätt att tänka, avseende normativ etik (Brytting, 1998:29)

Vad är (etiskt) rätt (det gemensammas bästa) ?

Goda principer - pliktetik

Goda effekter - konsekvensetik

Goda människor – dygdetikKoskinen (1999): 3a) avsikt

och 3b) dygdetik

Goda samtal – diskursetikKoskinen (1999) ”ansvarsetik” ?

1

2

3a 3b


Företagets själ, (Koskinen 1999)


Vad menas med strategi ? (Dobers & Wolff, 1997:14, Miljöstrategier - ett företagsek perspektiv)

Plan: The determination of the basic long-term goals and objectives of an enterprise, and the adoption of the courses of action and the allocation of resources necessary to carry out these goals (Chandler, 1962, Strategy and structure).Strategy is: product/market scope, growth vector, competitive advantage, synergy (Ansoff, 1965, Corporate strategy).

Handlingsmönster:… a pattern in a stream of decisions (Mintzberg, 1973, 1978, 1982, 1986, 1987, 1988), dvs en ständigt pågående process.

De ingående komponenterna: marknad, produkter och resursallokering, mål, tillväxt påverkas av hur miljöfrågan hanteras i och utanför företaget (Dobers & Wolff, 1997:14).


Strategiutvecklingen och org lärande (Simons, 1990, i D&W, 1997: 16)

.


Olika strategimodeller

Figur 1 Sambandet mellan strategimodeller enligt Chaffeee (1985) och strategimetaforerenligt Mintzberg (1988). Källa Bengtsson (1993:57).

Plan PositionHandlings-mönster

Perspektiv

Linjärmodell

Adaptivmodell

Inter-pretativmodell

Rationalism

Logisk

Politisk

Kognitiv

Symbolisk


Strategi som perspektiv(Att jämför med: strategi som plan, position, handlingsmönster)

Bengtsson, L. (1993:52) Intern diversifiering som strategisk process

Miljöekonomi - (1) forsta delen

Education

Transcript of Miljöekonomi - (1) forsta delen