Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus HJÄRNAN &...

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

HJÄRNAN &NERVSYSTEMET

FO

TO

: JO

E S

UN

DE

LIN

ANNONS ANNONS

Nr. 2 / Mars 2010Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus

Multipel Skleros "Ska MS:n fi nnas med i mitt liv ska den uppföra sig"

Neurologiska vårdvaletSå fungerar valet som kommer att påverka din rehabilitering

DENNIS JOHANSSON HAR LÄRT SIG ATT LEVA MED MS

4TIPS

: JO

E S

UN

DE

LIN Solveig Ternström: Fortfarande vårdas 70 procent av alla demens- och

alzheimerssjuka av anhöriga. Samhället tar bara hand om 30 procent.

2 · MARS 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Livsviktigt för oss alla

Livskvalitet!

Vi lever i en vetenskapligt spännande tid. De mediciniska landvinningarna ger oss allt fler friska år. Samtidigt återstår många steg att ta för att bota de sjukdomar som drabbar vårt innersta – hjärnan och nervsystemet.

Inom några år beräknas 200 000 svenskar och närmare 9 miljon-er européer ha insjuknat i någon form av så kallad neurodegene-rativ sjukdom. Diagnosen inne-bär ett svårt besked, både för den enskilde och för de anhöri-

ga. Vår hjärna och vårt nervsystem utgör en väsentlig del av vilka vi är som människor och hur vi förhål-ler oss till andra.

De läkemedel som i dag fi nns för att behandla många av våra stora hjärn- och nervsjukdomar, kan bara lindra symptomen, inte bromsa sjukdomsprocessen. En förhoppning om lindring och så småningom bromsning och bot-ning ligger hos forskningen. Sam-tidigt är det bara under de senaste 20 åren som forskningen har tagit riktigt fart. En relativt kort tid vilket bådar för att många forsk-ningsrön återstår att upptäcka.

Minska på lidandet

1Kan vi hitta botemedel eller bara skjuta upp sjukdoms-

debuten på de neurodegenerativa sjukdomarna kan vi bespara miljon er människor världen över stort lidande och samtidigt avlasta den off entliga budgeten väsentligt. Bara demenssjukdomarna beräk-nas kosta samhället cirka 40 mil-jarder kronor om året. De svenska off entliga satsningarna på hjärn-forskning motsvarar mindre än

0,2 procent av vad sjukdomarna kostar samhället. Forskning på hjärnan och nervsystemet kan därför sägas ha både en existentiell och en samhällsekonomisk dimen-sion som gör att de bör prioriteras forskningspolitiskt.

Regeringen tillför 70 miljoner

2Det avspeglas också i den forskningspolitik vi för.

Forskning om nervsystemet och dess sjukdomar är ett av de områd-en som får störst stöd från ämnes-rådet för medicin vid Vetenskaps-rådet. Det fi nns i Sverige upp emot 600 forskare som studerar nerv-systemets sjukdom ar. Både grund-läggande och klinisk neuroveten-skap har länge varit starka svenska områden och har givit framgångar inom bland annat de ärftliga fakto-rernas betydelse, läkemedelsut-veckling och avbildningsmetoder för att studera hjärnan.

Regeringen tillför dessutom neurovetenskaplig forskning yt-terligare 70 miljoner för 2010 – 2012 som en del av strategiska satsning-ar på områden där Sverige förmo-das kunna skapa internationellt konkurrensmässiga forsknings-miljöer.

Under det svenska ordförande-skapet i EU som just passerat var det ett stort framsteg att vi kunnat stärkta det europeiska forsknings-samarbetet. Som en del av detta

ger regeringen Vetenskapsrådet två miljoner kronor för att Sverige ska kunna vara med och planera och genomföra en banbrytande gemensam europeisk forsknings-satsning i kampen mot Alzheimer.

Under svenskt ledarskap har EU nyligen beslutat att inleda ett pilot projekt kring neurodegene-rativa sjukdomar inom ramen för gemensamma program, så kallat ”joint programming”. Det sker ut-över de betydande satsningar som görs på medicinsk forskning inom ramen för regeringens forsknings-proposition.

Gemensam europeisk forskning

3Gemensamma program inne-bär att medlemsländerna fri-

villigt går in och samordnar sina resurser, utbyter erfarenheter och sprider goda exempel på fram-gångsrika vårdformer i olika länd-er. Jag hoppas och tror att detta ska fungera som föregångexempel för mycket gemensam europeisk forskning framöver.

Det fi nns bara en väg att gå för att förbättra människans förstå-else av sin omvärld och sin egen kropp – att satsa på mer forskning. Forskning lägger grunden för att övervinna människans stora ut-maningar. Det är därför jag tycker att forskning i allmänhet – och medicinsk forskning i synnerhet är så viktigt.

“Det är skönt att ha en utomstående att prata med när man är deprimerad. Min psykiatriker är mitt bollplank.”

Anita OhlinMår i dag bra och går regelbundet till psykiatriker.

VI REKOMMENDERAR

SIDA 6

Huvudvärk eller migrän s. 9Vad är det och hur lindrar man smärtan.

Förbättra livskvaliteten s. 12Genom sjukgymnast och anpassad trä-ning fi nner du vägen till att leva gott liv.

HJÄRNAN & NERVSYSTEMETMARS NR 2, MARS 2010

Redaktionschef: Nadine KissmannFörsäljningschef: Gustaf RydingAffärsutvecklare: Carl SöderblomRedigerare: Alex Mak

Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Carl SöderblomTel: 040-605 68 00E-post: [email protected]

Distribution: Svenska Dagbladet, mars 2010 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall

Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 040-605 68 00Fax: 040-605 681E-post: [email protected]

Vid förfrågningar kontakta:Carl Söderblom

Vi får våra läsare att lyckas!

Mediaplanets affärsverksamhet är att leverera nya kunder till våra annonsörer.Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

“Det fi nns bara en väg att gå för att förbättra människans förståelse av sin omvärld och sin egen kropp – att satsa på mer forskning.”

Tobias Krantz (FP) Högskole- och forskningsminister

FOTO: PETER KNUTSON

Vi tar män & kvinnor samt par i åldern 18 år och uppåt, med livsproblem av sådan art att de ej klarar av att lösa det själva. Oftast har de någon form av psykisk störning ADHD, Damp, Asperger, borderline problematik, schizofreni, man kan också ha relationsstörningar, eller sociala problem kombinerat med någon form av missbruk eller kriminalitet så kallade dubbel- eller trippeldiagnoser.

Ett övergripande mål är att de skall få egna redskap att fungera i ett eget eller i ett grupp- boende.Upptäck även Du att vi har många möjligheter!

Vår uppgift är att så långt som möjligt arbeta för att våra klienter skall kunna återvända hem till ett eget boende eller grupp boende med olika stöd o hjälp. Målsättningen skall vara ett eget arbete eller praktikplats.Vi tar klienter enligt SoL – LRV – LPT samt LVM §27 klienterpå permition.

Ekängens Halvvägsshus, Ekängsvägen 1, 570 80 VirserumTel: 0495-497 80, [email protected]

Ett koncept för klienter med psykisk ohälsa och med kom-plexa vård- och tillsynsbehov, neuropsykiatriska problem med eller utan missbruk. Vi har en unik miljö där vi också har möjlighet till neuropsykiatriska utredningar.

Ekängen – en individanpassad färdighetsträning

Skallskador, eller traumatiska hjärnskador, är fortfarande ett globalt folkhälsoproblem trots omfattande samhällsinsatser och fö-rebyggande åtgärder som lag om säkerhets-bälte och användning av cykelhjälm. Profes-sor Per Enblad och professor Lars Hillered ansvarar för ett välfungerande samarbete mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset inom Centre of Excellence Neu-rotrauma. De berättar: – Vi arbetar i en mycket kreativ forsk-ningsmiljö. Genom avancerad övervakning av patienterna på neurointensivvårdav-delningen NIVA ges en enorm inblick i den mänskliga hjärnan som undersöks på neurokirurgiska labbet för bland annat utveckling av nya läkemedel och behand-lingsmetoder. Resultatet kan sedan föras tillbaka till NIVA och användas på patien-terna. Vi har även byggt upp forskarnät-verket Uppsala Brain Injury Center, UBIC. Inom UBIC bearbetas problematiken vid traumatiska hjärnskador på bred front, från molekyl till människa.

Informationsteknologi och internationellt samarbete Tillsammans med europeiska forskare drivs ett EU-stött internationellt nätverk, Brain IT group. Vid över 20 centra i Europa sam-las data från hjärnskadade patienter in till en gemensam databas. – Det unika med Brain IT group är kom-binationen av kompetenser. Vi arbetar med världens bästa programmerare, statistiker,

neurokirurger och narkosläkare, förklarar Per Enblad.

Forskning förebygger den tysta epidemin Som folkhälsoproblem har skallskador fått förhållandevis liten uppmärksamhet i sam-hället och brukar därför i Europa kallas den ”tysta epidemin”. Orsaken bland yngre är främst trafikolyckor och idrottsskador men genom en växande och allt mer aktiv äldre

generation ökar även den patientgruppen till följd av fler fallolyckor. – Personlighetsförändringar och min-nesstörning är osynliga handikapp som får förödande konsekvenser för individen och omgivningen. De flesta patienter drabbas i arbetsför ålder, därför betyder det mycket om vi kan driva vår forskning framåt och hitta nya behandlingsstrategier för att mins-ka deras lidande. Målet är en ökad livskvali-tet för patienten, avslutar Lars Hillered.

Skallskadades livskvalitet förbättras av Uppsalaforskare Skallskador är den vanligaste orsaken till dödsfall och handikapp hos personer under 50 år. Vid institutionen för neurovetenskap bedrivs framgångsrik forskning om hjärnan och nervsystemet. Här arbetar professor Per Enblad och professor Lars Hillered med att förbättra livskvalitet för skallskadade i ett unikt samarbete mellan forskning och högspecialiserad sjukvård.

Per Enblad och Lars Hillered på NIVA. Lilla bilden till höger visar hjärnans blodflöde. FOTO: CECILIA YATES

ES

www.uu.sewww.neuro.uu.se


PROFIL

SolveigTernström

Född: ■ 1937 i Stockholm.

Känd för: ■ Tidigare skåde-spelare, manus-författare och regissör. Arbeta-de mellan 1962-2006 på Drama-ten.

Yrke: ■ Sedan 2006, center-partistisk riks-dagsledamot med vård- och omsorgsfrågor som prioriterat område.

Fråga: Hur kan man mildra de bekymmer som demens- och alzheimersjukdomar vållar, inte minst för alla anhörigvårdare?Svar: – Det behövs attitydförändringar, ett mer förebyggande leverne, ett längre aktivt liv och fl er stimulanser för redan sjuka, säger Solveig Ternström.

– Jag upplevde avgrunder som samhäll-et inte kände till eller ville ta ansvar för, säger skådespelaren Solveig Tern-ström, som gick in i rikspolitiken på grund av sina upplevelser som anhörig-vårdare, sedan hennes egen mamma drabbats av alzheimer.

Solveig Ternströms mamma var dålig under cirka sex år, men blev riktigt sjuk omkring år 2000 och dog två år senare. Som ensamt barn fi ck Solveig ta ansvaret.

– Jag upptäckte enorma brister. Fortfarande vårdas 70 procent av alla demens- och alzheimersjuka av an-höriga. Samhället tar bara hand om 30 procent. Framför allt är det kvin-nor som tar hand om anhöriga. Det är ett jätte problem i ett land där 95 pro-cent av kvinnorna är yrkesverksam-ma, uppmanas satsa på arbete utanför hemmet, att förverkliga sig själva och starta företag, säger Solveig Ternström.

Oerhört utslitande– Jag fann enorma kunskapsbrister kring de här sjukdomarna. Det har blivit bättre, men än återstår oerhört mycket att göra när det gäller demens, alzheim-er och andra psykiska sjuk domar.

Solveig Ternström vittnar om påfrest-ningen på anhörigvårdare, hur man, när det gäller de svårast sjuka, måste passa och vakta hela tiden, när de sju-ka rymmer, får fobier som påverk ar det dagliga livet, tappar bort nycklar, går bort sig, ramlar och bryter sig och dess-utom kan bli mycket aggressiva.

– Det blir så oerhört utslitande, säger hon och berättar också om den stora psykiska påfrestning det kan innebära att se personlighetsförändringar hos anhöriga.

– Ofta smyger sig problemen på. Det är sammantaget en väldig problematik som många anhöriga får ta hand om. Många gånger möts man av oförstå-ende från sjukvården och husläkare, som fungerar som ett slags grindvakt, som slår ifrån sig för att problemet är för svårt.

Låg status för mångaSolveig Ternströms mamma kom till sist in på vårdhem, men där anser hon att man generellt var för okunnig.

– Visst fanns det personal som var under av kunskap och inlevelse, men samtidigt är statusen mycket låg för många som gör det tyngsta jobbet, ofta undersköterskor.

– Nu håller sig äldre människor fris-

ka längre. Maten har stor betydelse. Men jag har sett hur mat på vårdhem varit under all kritik.

– Norska sjuksköterskor som ser den svenska vården förundrar sig över vårt sätt att ta hand om våra demenssjuka. Att komma in i den här vårdapparaten är som att ge sig in i en tät djungel en-dast utrustad med en liten kniv att för-söka skära sig fram med, säger Solveig Ternström.

– Vi måste vara lyhörda för alterna-tiva behandlingsmetoder, till exempel österländska, olika typer av massage och akupunktur.

– Det handlar väldigt mycket om attityder. Det anses nästan fult att dis-kutera dessa problem. Jag kände att jag behövde skaff a mig verktyg att göra nå-got och gav mig in i politiken.

Nöjd med en periodSolveig Ternström valdes in i riksdagen 2006 som centerpartiets första namn i valkretsen Stockholms stad. Hon en-gagerade sig i vård- och omsorgsfrågor och hon tycker att hon kunnat påver-ka. Men hon kandiderar inte i höstens riksdagsval.

– Nej, jag har försökt kämpa i snart fyra år och konstaterar att i politiken kommer vårdfrågorna sist, även om

det låter annorlunda i valtider. Det är en bister erfarenhet. Jag tror jag kan ar-beta bättre utanför riksdagen, komma närmare människor och driva opinion på annat sätt.

– Det fi nns bromsmediciner, men de allmänna kunskaperna är fortfaran-de för dåliga, säger Solveig Ternström, som gärna fokuserar på annat:

– Det handlar mycket om att ta eget ansvar för sin hälsa och hålla sig frisk längre, att tidigt i livet skaff a sig goda matvanor, att vara aktiv och verk-sam längre, litet beroende på vad man arbet at med, och att som äldre och sjuk få rätt stimulans.

Vill ordinera kulturSom erfaren skådespelare rekommen-derar hon kulturell stimulans för gam-la och sjuka.

– Kulturstimulans måste fi nnas på den politiska agendan. Kultur kan ha en nästan helbrägdagörande eff ekt. Det fi nns exempel på äldreboenden där regelbundna kulturella aktivite-ter gjort att man kunnat minska medi-cineringen med hälften, säger Solveig Ternström.

”Vi måste vara lyhörda för alternativa behandlingsmetoder”

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

FÖRÄNDRING

STOCKHOLM

INSPIRATION

STAMCELLSFORSKNING GER HOPP INFÖR FRAMTIDEN

Stamcellsforskning väcker stora förhoppningar om behandling av folksjukdomar som t ex Alzheimers sjukdom, Parkinsons och MS.

I publikationen Forskning & Stamceller berättar svenska stamcells-forskare om sin forskning. Artiklarna är inriktade på olika sjukdo-mar och visar på den bredd som finns inom stamcellsforskningen. Den etiska debatten kring embryonala stamceller tas också upp, liksom de förutsättningar och utmaningar som forskningen möter i Sverige och andra länder.

Beställ Forskning & Stamceller kostnadsfritt via [email protected]

Välkomna till oss på Smedbygården.

www.smedbygarden.se Tel: -

När minnet sviker blir nuet allt.

MINNESFONDENINOM ALZHEIMERFÖRENINGEN

Bankgiro 5256-3996Plusgiro 23 82 45-5

STÖD!

MARS 2010 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

TÄNKT ETT STEG LÄNGRE– Det handlar mycket om att ta eget ansvar för sin hälsa och hålla sig frisk längre, att tidigt i livet skaffa sig goda matvanor samt vara aktiv och verksam längre, säger Solveig Ternström.FOTO: JOE SUNDELIN

Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust

Neurologiskt Handikappades Riksförbund välkomnar dig till

uppföljning av våra neurokonferenser och debatt om neurosjuk-

vårdens upprustning.

Vi debatterar våra viktigaste frågor inför valet 2010:

� Vårdkapacitet � Förskrivning av läkemedel

� Teambaserad vård � Rehabilitering � Återbesök/uppföljning

I panelen: politiska partier, neurosjukvården och NHR

Moderator: Anita Jekander

8 april Örebro

14 april Uppsala

20 april Falun

27 april Västerås

4 maj Linköping

För närmare information och anmälan: www.nhr.se

11 maj Malmö

24 maj Göteborg

27 maj Luleå

28 maj Umeå

3 juni Stockholm

Nationellt kompetenscentrum för demensfrågor

www.demenscentrum.se

Svaren hittar du på

Hur skiljer man normal glömska från demens?

Svenskt demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm, 08 - 690 58 00, [email protected]

t

Vad är det för skillnad på alzheimer och demens?Vilka läkemedel är lämpliga vid demens?

Ta eget ansvar

Det gäller att ta eget ansvar och försöka hålla sig frisk

längre genom att leva och äta sunt redan i unga år.

Ändra attityd

Höjd pensionsålder gör att många människor håller

sig aktiva och därmed friska längre. Men det får naturligtvis inte bli så att svaga och sjuka blir lidande.

Det krävs ändrade attityder gentemot äldre människor. Det anses i dag fult att bli gammal. Ungdomskulten måste vika något.

Satsa på äldrevården

Hjärnforskningen måste stödjas så att man hittar

nya mediciner. Det måste satsas mer pengar på äldrevården.

Man måste vara öppen för al-ternativa behandlingsmetoder, vidga vyerna, till exempel mot österländska metoder som aku-punktur och olika massager, så man inte fastnar i enbart medi-cinering.

Stöd anhöriga

Anhörigföreningar och an-höriga måste få mycket

stöd. Många anhöriga kan bli sjuka själva av den belastning de utsätts för.

Få olika stimulanser

Ofta hjälper ganska enkla åtgärder. Det ska ingå i be-

handlingen att få stimulans på olika sätt i stället för att patien-ter bara ska sövas ner för att hål-la sig lugna.

TIPS FRÅN SOLVEIGPS FRÅN SOSOOOOOOOSOOOOOOSSSSOOOOOOOOOOOOOLVEIG


INSPIRATION

Kontakta en psykolog och hitta vägen ur depressionen

VIKTIGT ATT TA FÖRSTA STEGETDet finns hjälp att få vid en depression. Ett första steg är att prata om det.FOTO: ISTOCKPHOTO

Anita Ohlin var 58 år när hon drab-bades av en utmattningsdepres-sion. Den var så långvarig att hon fi ck sluta sitt arbete som sjuksköt-erska inom äldrepsykiatrin på Malmö östra sjukhus.

Efter att ha varit med om ned-läggning av fl era avdelningar kän-de avdelningsföreståndaren Anita Ohlin till slut att hon inte kunde göra ett bra jobb.

– Allt handlade bara om pengar och patientens bästa kom i andra hand, berättar Anita Ohlin.

En dag brast allt. Hon orkade inte längre. Kroppen gick på sparlåga och krutet var på väg att ta slut.

Viktigt att våga berätta– Jag gick till företagshälsovård-en som direkt remitterade mig till en psykiatriker. Läkarens reaktion när hon såg mig var: du är myck-et djupt deprimerad. Jag mådde så dåligt att det syntes utanpå, berätt-ar Anita Ohlin.

Hon tycker det är viktigt att våga berätta om sin depression för att ta bort tabustämpeln kring psykisk ohälsa.

– Det är inget svaghetstecken att drabbas av en depression, säger Anita Ohlin.

Besöket hos psykiatrikern resul-terade i att Anita skickades hem med recept på antidepressiv medi-cin och sömntabletter och ett sjuk-

skrivningsintyg i handen. Hon skulle aldrig återvända till sitt jobb.

I dag är Anita 71 år och nu mår hon bra. Hon medicinerades i fyra år innan hon kunde trappa ner på tabletterna. Hon har dock fortsatt att gå till sin psykiatriker.

– Det är skönt att ha en utomståen-de att prata med, min psykiatriker är mitt klotterplank, säger Anita som också har sin hund Tessie att tacka för att hon mår bra.

– Tessie har gett mig tio bra år, en hund måste ut och gå, du kan inte bara sitta hemma och tänka på dina egna problem, säger Anita.

Hon anmälde sin depression som arbetsskada men den godkän-des inte eftersom Försäkringskass-ans läkare tyckte att man som avdelningsföreståndare måste vara öppen för organisationsför-ändringar även om det gick ut över personal och patienter.

Vad har du för råd till anhöri- ■ga till deprimerade personer?– De måste ta sig tid att lyssna. Och framför allt, säg aldrig till en de-primerad person att han eller hon måste rycka upp sig för det går inte när man är i en djup depression, säger Anita.

Det fi nns i dag fl era erkända be-handlingsformer för att behandla depression, bland annat medicin och kognitiv beteendeterapi, KBT, som är en psykoterapeutisk be-handlingsmetod som innebär att man arbetar med att förändra tank-ar, känslor och handlingsmönst er som inte är välfungerande och där-för leder till psykiskt illabefi nnan-de. KBT innefattar både kognitiv terapi och beteendeterapi.

”Säg aldrig till en de-primerad person att han eller hon måste rycka upp sig för det går inte när man är i en djup depression”

Anita OhlinMår i dag bra och går regelbundet till psykiatriker.

Fråga: ■ Vad ska man göra om man drabbas av en de-pression?

Svar: ■ Det fi nns i dag fl era be-handlingsmetoder för att be-handla depressioner. Men viktig-aste är att våga prata om det.

KATARINA ARNSTAD

[email protected]

HUR JAG LYCKADES

MALMÖ

FAKTA

Omkring fem ■ procent av alla vuxna får någon gång i livet en depression där de behöver hjälp från sjukvården. Den som är deprimerad känner sig ofta nedstämd utan någon påtaglig orsak, känner ångest, får svårt att sova eller tappar matlusten.

Depression ■ kan komma utan någon tydlig orsak men den kan också utlösas av yttre händel-ser, till exempel familjeproblem, sorg eller stora livsförändringar.

Det är flera ■ faktorer som samverkar och bidrar till en de-pression, till exempel personlig-het, biologisk sårbarhet, ärftlig-

het och stress vi utsätts för.En depression ■ kan också vara

ett tidigt tecken på en fysisk sjuk-dom, exempelvis demens, brist på sköldkörtelhormon eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Drygt hälften ■ av de som för första gången får en depression kan bli sjuka igen. Om depressio-nen inte behandlas kan den leda till funktionsnedsättningar som gör att man till exempel får svårt att klara av ett arbete.

!Läs mer på webben:

www.vardguiden.sewww.kbt.terapi.se

– Jag bedömer att dubbelt så många, 40 procent, är i behov av hjälp, säger Mia Lundström, om-budsman på Neurologiskt handi-kappades riksförbund, NHR.

För att ha rätt till personlig assistent krävs att du har ett om-fattande hjälpbehov, till exempel svårigheter att äta själv eller att sköta den personliga hygienen.

Det är stora skillnader över landet hur lätt eller svårt det är att få en personlig assistent.

– Det har blivit mycket tuff a-re på senare år, säger Mia Lund-ström.

På NHR är man kritisk till att samtidigt som vårdbehovet ökar snålar kommunerna in på per-sonliga assistenter till funk-tionshindrade, inte minst till dem som lever med neurologis-ka sjukdomar som till exempel MS, epilepsi eller de som drab-bats av stroke.

– Vi kämpar för att fl er ska få tillgång till hjälp och för att höja statusen på de personliga assis-tenterna. I dag anser många att det är ett lågstatusjobb med då-ligt betalt, säger Mia Lundström och tillägger att allt för många neurologiskt handikappade är hänvisade till att klara sig själva.

Viktigt med personkeminDet viktigaste hos en person-lig assistent är att personkemin mellan vårdgivare och vårdtaga-re fungerar bra.

– En personlig assistent är ju den funktionshindrades för-längda armar och ben, då vill det till att personkemin stäm-mer. Sedan tror jag det fi nns ro-ligare assistentjobb där till ex-empel personen har ett yrkesliv där han eller hon behöver en as-sistent. Det känns nog ofta mer stimulerande än om personen är helt sängliggande, säger Mia Lundström.

Vid en snabb titt på Eniro ser man att det fi nns många be-manningsföretag som hyr ut personliga assistenter och Mia Lundström höjer ett varningens fi nger för oseriösa lycksökare i branschen.

– Det är jätteviktigt att kolla upp vilken personalpolitik de har, om de betalar sina assisten-ter bra löner och att ta referen-ser innan man bestämmer sig, säger hon.

NEUROLOGISKT HANDIKAPP

En halv miljon svenskar liderMan räknar med att cirka en halv miljon svensk-ar lider av någon form av neurologiskt handikapp.Cirka 20 procent av dessa kräver daglig hjälp av per-sonliga assistenter.

KATARINA ARNSTAD

[email protected]

TA DIG UR DEPRESSIONEN

N MEDIAPLANET

TATAAA DDDDD DIGIGIGIGIGIG UUUU URRRR

1TIPS

FOTO

: SH

IUT

TER

STO

CK

FOTO

: KA

TAR

INA

AR

NS

TAD

ELM

BL

AD

TRÄNING SKOLA ASSISTANS

www.movewalk.se

Träningen på Move & Walk vänder sig till dig som drabbats av Stroke, MS eller Parkinson. Vi hjälper dig att komma tillbaka, eller hitta lösningar för att du ska kunna förbli så självständig som möjligt. Hos oss tränar du allt från fi nmotorik, grovmotorik och kommunikation till kognitiva och sociala färdigheter. En tränings period består av fyra veckors intensiv, fokuserad och individinriktad träning.

Många landsting står för kostnaderna för träning hos Move & Walk. Tveka inte att höra av dig till oss för information om vad som gäller i ditt landsting. Ring 031-55 84 20, 08-624 99 91 eller mejla [email protected]

Nu startar Move & Walk Assistans För en konduktiv pedagogik närmare dig! Välkommen med dina tips och idéer. Mejla till [email protected]

Vi ser möjligheterdär andra ser svårigheter

...med kunskap och känsla

Välkommen till Olivia Rehabilitering

Olivia Rehabilitering fi nns i Danderyd strax norr om Stockholm. Vi är ett team med många års erfarenhet av aktiv och kvalifi cerad rehabilite-ring. Kunskap och känsla genomsyrar vår verksamhet.

Olivia Rehabilitering erbjuder ett utvecklat program för dig som har ett neurologiskt funktionshinder efter t ex en stroke, Parkinson eller MS. Vi ger dig ny styrka, teknik och motivation i en miljö som andas framåtanda och möjligheter. För dig som har problem med lymfödem eller är i behov av onkologisk rehabiltering har vi utvecklat ett speciellt projekt där vi balanserar fysisk aktivitet med mjuka inslag. ”Rehabilitering i balans” är ett genomgående tema i vår rehabiliteringsprofi l. Det innebär att vi tillsammans planerar och genomför det program som skall ge dig en ny start.

Petter Fielding leder verksamheten. Petter svarar gärna på dina frågor. Du möter oss på vår hemsida www.oliviarehabilitering.se.

Kom gärna på ett besök eller beställ vår informativa broschyr.

Vendevägen 85B, 182 91 Danderyd

Telefon 08-522 509 30 • 0700-16 94 39

www.oliviarehabilitering.se • [email protected]

Medfield har precis avslutat en första studie och startar i dagarna en uppföljningsstudie.

– Vi har fått kvitto på att vi är på rätt väg. Tekniken ser blödning hos strokepatienter, säger VD Patrik Dahlqvist.

Traditionellt är det skiktröntgen av hjärnan som gäller för att diagnostisera stroke. Med mikrovågsteknik finns flera fördelar. Dels är mikrovågor ofarliga vid de låga effekter som används, men framförallt kan utrustningen göras mer kompakt. Detta möjliggör att rätt diagnos kan göras tidigare i vårdkedjan, i ambulansen i stället för på röntgenavdelningen. En tidigare diagnos gör att fler patienter kan få rätt behand-ling samt att behandlingen får större effekt. Vid en propp dör miljontals hjärnceller varje

minut under de första timmarna, så ju snabbare proppen kan lösas desto mer av hjärnan räddas.

Bolaget lanserar i vår sin första produkt, ett forskningsinstrument riktat till universitets-sjukhus med klinisk forskning inom neurologi. Teknikens möjligheter som både bildgivande och monitorerande metod förväntas ge många nya insikter inom all forskning kring hjärnan.

– Inom tre till fem år när tekniken är mer etablerad med fler kliniska prövningar är målet att lansera ett instrument för klinisk nytta inom strokevården, säger Patrik Dahlqvist.

Tick, tack. Varje minut är viktig för strokepatienten. Orsakas stroken av en propp eller en blödning? Rätt behandling kräver rätt diagnos! Innovationsföretaget Medfield Diagnostics tillverkar ett instrument som kan bidra till en revolution inom strokevården. Planen är att hjärnan kan undersökas redan i ambulansen.

Någon att tala med?Har du funderingar om vem du är och vart du är på väg i livet?

Känner du dig nedstämd och deprimerad?

Har du förlorat någon kär, närstående eller av annan orsak hamnat i en problemfylld kris eller svår situation?

Lider du av ångest, oro eller social fobi?

Är du drabbad av stressyndrom eller utbrändhet; har sömnproblem, svårt med minnet och koncentrationen, kroppsliga besvär etc?

Din relation till andra människor kanske känns besvärlig?

Välkommen att kontakta mig!Jag finns här för dig om du behöver någon att tala med…

MONICA STÅHLBERGSocionom, legitimerad psykoterapeut, familj-/nätverksterapeut och handledare Psykoterapeuterna WallingatanWallingatan 18, 111 24 Stockholm - 0733-94 98 [email protected], www.psykoterapiwallingatan.com


NYHETER

Det kan vara bra att veta att vi fi nns

Elekta är ett globalt medicinteknikföretag med ca 2 500 anställda runt om i världen. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Dagligen får fl er än 100 000 patienter en diagnos, behandling eller uppföljning med lösningar från Elekta. Över 5 000 sjukhus i världen använder Elektas system inom onkologi och neurokirurgi.

Vi hoppas att du aldrig behöver komma i kontakt med oss. Men om du eller någon du känner drabbas av en hjärntumör fi nns strålkniven, Leksell Gamma Knife. Den låter hjärnkirurgen behandla mål i hjärnan med extremt hög noggrannhet utan att skada omgivande frisk vävnad. Varje år behandlas cirka 600 personer i Sverige med denna helt oblodiga metod. Kontakta din läkare om du vill veta mera.

Varje år får drygt 1 100 svenskar dia gnosen hjärntumör. Varför vis-sa drabbas är forskarna fortfaran-de inte helt på det klara med men arv spelar troligtvis in.

En slutsats av forskningen är att miljöfaktorer eventuellt kan spela en roll. Djurförsök har visat att vissa kemikalier kan ge upphov till hjärntumörer. Det fi nns också forskning som visar att personer i vissa yrkesgrupper, till exempel i den petrokemiska industrin, löper ökad risk.

Andra forskarrapporter har visat på ett samband mellan elektro-

magnetisk strålning, till exempel vid användning av mobiltelefoner, och hjärntumörer.

Vanligast bland de äldre– Det fi nns en generell ökad risk för tumörer om man utsätter sig för joniserad strålning till exempel i samband med strålbehandling av diverse tumörsjukdomar. Något säkert samband mellan röntgen-undersökningar i diagnostiskt syfte är inte påvisad hos patienter med högmaligna hjärntumörer. Däremot fi nns en viss riskökning för utveckling av meningeom, det vill säga tumörer som utgår från hjärnhinnorna och som i allmän-het är godartade, säger Shala Gha-deri Berntsson, avdelningsläkare och specialist på hjärntumörer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Tumörer i hjärnan är vanlig ast bland äldre personer. Ungefär hälft-en av patienterna är över 60 år. Sam-tidigt kan cancerformen drabba människor i alla åldrar och är den näst vanligaste cancerform en bland barn och tonåringar efter leukemi med knappt 100 nya fall per år.

Uppsök läkare– Huvudvärk kan vara debutsymp-tom hos upp till 70 procent av

fallen. Den kan likna ”vanlig” hu-vudvärk, men som regel bör man uppsöka läkare om man drabbas av huvudvärk som man inte känner igen sedan tidigare eller om ens tidigare huvudvärk ändrar karak-tär, säger Shala Ghaderi Berntsson. Andra varningssignaler kan vara debut av epileptiska anfall.

De vanligaste hjärntumörer-na är gliom som uppkommer ur glia celler i hjärnans stödjeväv-nad och dessa är vanligtvis elak-artade. Medulloblastom är elak-artad och uppstår oftast i lill-hjärnan. Meningiom är en annan tumörform som kan växa i hjärn-hinnorna.

Går det att bli botad från en ■hjärntumör?– Det beror helt och hållet på vilken tumörtyp det handlar om, var tumören är placerad, om den är inkapslad och lätt kan avlägs-nas kirurgiskt eller om den spritt sig till andra vävnader. Är de in-kapslade kan man ta bort dem helt och hållet, men det är dessvärre ej så vanligt, säger Shala Ghaderi Berntsson.

Kirurgi och strålbehandling är de viktigaste metoderna för att be-handla hjärntumörer. Ibland ges också cellgifter. Ofta krävs dess-utom åtgärder som inte är direkt riktade mot tumören utan mot dess följder, exempelvis svullnad i hjärn an och epileptiska anfall.

Shala Ghaderi BerntssonAvdelningsläkare och specialist på hjärntumörer vid Akademiska sjuk-huset i Uppsala.

HJÄRNTUMÖRER VANLIGAST BLAND ÄLDRE PERSONER

Fråga: ■ Vem riskerar att drabbas av hjärntumör?

Svar: ■ Risken är större om man befi nner sig i åldrarna 55 – 74, men diagnosen före-kommer i alla åldrar och kan drabba vem som helst.

UNDERSÖK DIN HUVUDVÄRK

N MEDIAPLANET

UNDEDEDEDERSRSRSRSRSRSÖÖÖKÖKÖKÖKÖKÖK DDD DININÄ

2TIPS

KATARINA ARNSTAD

[email protected]

: IS

TOC

KP

HO

TO

MARS 2010 · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FRÅGOR & SVAR

Varför får man huvudvärk ■eller migrän och vem kan drabbas?– Det är väldigt olika. Huvudvärk kan bero på spänningar och utlö-sas av stress eller en monoton ar-betsställning. När det gäller mig-rän är det ofta ärftligt: 20 procent av alla kvinnor är drabbade och 10 procent män. Man kan få migrän-anfall utan yttre anledning eller av för lite sömn. Stress påverkar också och många kvinnor får stora bevär vid mens.

När ska man använda ■ receptfria smärtstillande läkemedel?– Vid vanlig spänningshuvudvärk bör man försöka att undvika värk-tabletter och träna på att slapp-na av. Det bästa är att ta en paus. Promenera och få frisk luft så kan

värken släppa. Vid migrän hjälper det ofta att använda vanliga smärt-stillande tabletter om man tar en tillräckligt stor dos tidigt. Det fi nns också starkare migränspecifika läkemedel, så kallade triptaner i tablettform eller nässpray som kan användas vid glesa migrän anfall. Har man däremot migrän ofta, är det klokt att kontakta en läkare för att få råd om medicinering.

Vad finns det för läkemedel ■mot svårare huvudvärk eller migrän?– Det fi nns fl era olika triptaner som har likartade eff ekter, men det kan ändå vara individuella skillna-der i vilket medel man föredrar på grund av biverkningar. Man kan bli tung i kroppen, bli yr och kän-na trötthet. Om man kräks mycket vid migrän fi nns det också stolpil-ler och injektioner. Har man mig-rän så ofta som tre till fyra gånger i månaden, fi nns det förebyggande behandling som kan mildra mig-ränen.

Vad kan man göra för att ■undvika att få huvudvärk eller migrän?– Det är viktigt att äta regelbun-det och sova lagom mycket, inte för lite och inte för mycket. Alkohol bör man undvika helt om man har migrän. När det gäller spännings-huvudvärk kan man se över sin ar-betsställning och inte spänna sig för mycket i onödan. Inte minst är det viktigt att kontrollera synen och ha rätt glasögon.

Det fi nns hjälp för dig som lider av huvudvärk

Elisabet WaldenlindÖverläkare vid Neurologiska kliniken, Karolin-ska Universitets-sjukhuset.

ULRICA STENBECK

[email protected]

Indikation: MEDICINSK OXYGEN AGA, VO3ANO1, medicinsk gas komprimerad 100%, är ett registrerat läkemedel med följande indikationer: För behandling av eller för att före-bygga akut och kronisk hypoxi oavsett genes. Som del av färskgasfl ödet vid anestesi eller intensivvård. Som drivgas vid nebulisatorbehandling. För behandling av akut attack av Hortons huvudvärk (cluster headache). Produktresumé uppdaterad 2008-11-20. För fullständig information och priser se www.fass.se, www.tlv.se. MEDICINSK OXYGEN AGA är ett receptfritt läkemedel som kan skrivas på recept och ingår i läkemedelsförmånen. Referenser: 1. Cohen AS, Burns B, Goadsby PJ. High-Flow Oxygen for Treatment of Cluster Headache: A Randomized Trial. JAMA. 2009;302(22):2451–2457 (doi:10.1001/jama.2009.1855). 2. Kudrow L. Response of cluster headache attacks to oxygen inhalation. Headache. 1981 Jan;21(1):1–4. 3. Beck E. et al. Am Fam Physician. 2005 15;71(4):717–724. 4. May A. et al. EFNS guidelines on the treatment of cluster headache and other trigeminalautonomic cephalalgias. European Journal of Neurology 2006;13:1066-1077. 5. Produkt-resumé Medicinsk Oxygen AGA 100%, inhalationsgas, komprimerad 2009-09-30.

® LIV är ett registrerat varumärke som tillhör Linde AG.

Nightinga

le

Linde: Living healthcare

Inandning av 100% syrgas ger effektiv smärtlindring vid akut Hortonattack.1 Inom

några minuter blir de fl esta besvärsfria.2 Syrgasbehandling i samband med akut

Hortonattack kan upprepas så många gånger som det behövs vid återkommande

attacker och har inga kända biverkningar vid behandling av huvudvärk.3,4 Syrgas kan

användas vid graviditet eller amning.5 Vid lungsjukdom ska försiktighet iakttagas.

Hortons demand och LIV® Midi 10L – enklare och säkrare syrgasbehandlingHortons demand gassparare ger 100% syrgas, men bara när man andas in! Det ökar

säkerheten och minskar förbrukningen eftersom ingen syrgas läcker ut när utrust-

ningen inte används.

Syrgasbehandling ger snabb smärtlindring vid akut Hortonattack

1,2

Linde Healthcare

AGA Gas AB, 181 81 Lidingö Telefon 08-731 10 00, www.linde-healthcare.se

Nyhet!

LÄS MER OM NYHETERNA VID SYRGASBEHANDLING PÅ WWW.HORTONS.SE

UPPSÖK LÄKARESom regel bör man uppsöka läkare om man drabbas av huvudvärk man inte känner igen sedan tidigare eller om ens tidigare huvudvärk ändrar karaktär.FOTO: ISTOCKPHOTO

HORTONS HUVUDVÄRK

En riktigt hemsk smärtaHortons huvudvärk är en mycket smärtsam sjuk-dom som drabbar ungefär en av tusen svenskar.Det fi nns inget bot mot sjukdom-en, bara lindring när attackerna kommer. Syrgasbehandling är en eff ektiv metod för att dämpa den akuta smärtan.

Hortons huvudvärk är en släk-ting till migrän. Båda uppstår i ett samspel mellan hjärnstruk-turer och kärl och uppträder i form av perioder med mycket intensiva smärtattacker.

– Det är en extremt svår smär-ta som är lokaliserad i eller bak-om ena ögat och tinningen. En del patienter beskriver smärt-an som att någon sticker in en kniv i ögat och karvar, säger Ingela Nilsson Remahl, specia-list på Hortons huvudvärk vid Karolinska universitetssjukhu-set i Huddinge. Under en smärt-attack har patienterna mycket svårt att hålla sig stilla, en del till och med dunkar huvudet i väg-gen i ett lamt försök att avleda smärt an. Ofta blir ögat rött och tår as, ensidig nästäppa uppträd-er och ibland också ett hängan-de ögonlock och liten pupill.

Det finns effektiv lindring, både förebyggande behandling och attackbehandling, bland annat i form av injektionsbe-handling med smärtstillan-de läkemedel. En annan eff ek-tiv smärtlindrare är inandning av syrgas, som verkar snabbt.Sjukdomen, som ofta debuterar i 20-40-årsåldern, läker ofta ut före pensionsåldern.

KATARINA ARNSTAD

[email protected]

Ingela Nilsson Remahl Specialist,Hortons huvudvärk, Karolin-ska universitetssjuk-huset i Huddinge.

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO


Det neurologiska vårdval- ■et infördes i Stockholms läns landsting den 1 januari 2010. Hur går det till?– De patienter som är i behov av en neurologisk rehabilitering blir re-mitterade av sin doktor. Remiss-en skickas till oss på enheten för individuella vårdärenden som be-dömer rehabiliteringar i sluten-vård eller dagvård. När väl enheten har godkänt remissen, skickar vi besked till patienten och talar om hur lång rehabperiod som kan bli aktuell, säger Jan-Åke Andrén.

– Det kan handla om slutenvård på 12 eller 19 dagar samt dagvårds-rehabilitering vid 15 eller 25 tillfäl-len. När patienten får besked, får han eller hon också en folder som talar om hur valet går till och där står listat vilka enheter som är ak-tuella att välja mellan. Patienten måste sedan själv ta kontakt med vårdenheten inom tre månader från beslutsdatumet och den val-da anläggningen får då remissen från oss.

Vad finns det för vårdgivare ■att välja på?– I dag gäller valet elva vårdenhet-er, både i Stockholms län och ute i landet. Det fi nns fyra anläggning-ar i Blekinge, Skåne, Bohuslän och i Hälsingland.

Vad kostar rehabiliteringen? ■– Patientavgiften för rehabilite-ring är 80 kronor per dygn för slut-envård. Dagsjukvård kostar 150 kronor per dag och ingår i högkost-nadsskyddet.

Vilka krav ställs på de aktu- ■ella rehabenheterna?– De rehabenheter som erbjuder vård måste först söka auktorisa-tion från oss på Stockholms läns landsting. Kvalitetskraven är de-

samma oavsett om anläggningen drivs i off entlig eller privat regi. Det fi nns krav på att de ska ha en viss personal såsom läkare, sjuk-gymnaster, sjuksköterskor och ar-betsterapeuter. De ska kunna er-bjuda slutenvård en viss tid och dagvård minst en dag i veckan.

– Ett annat krav är att de ska kunna hantera alla typer av neuro-logiska sjukdomar som stroke, MS, parkinson, epilepsi, postpolio och så vidare. När vi granskar remis-

serna, delar vi in patienterna i tre olika grupper efter vårdbehov. Pa-tienter med större vårdbehov ger också högre ersättning.

Vad ska patienten tänka på ■när det gäller det neurologis-ka vårdvalet?– Att informera sig ordentligt och till exempel titta på de olika en-heternas hemsidor. Utbudet är re-lativt likartat och många patien-ter har varit på rehab tidigare och känner till verksamheten.

– De olika patientföreningarna har också bra information att ge. Inte riktigt alla vill välja och har man inte gjort något aktivt val, blir man remitterad till den enhet som ligger närmast ens bostadsadress.

Hur fungerar kontrollen att ■alla vårdgivare erbjuder en kvalitativ vård?– Det är svårt att åstadkomma direkt mätbara och objektiva re-sultat av vårdinsatserna. Det fi nns kvalitetsmätningar där man un-dersöker hur bra de olika enheter-na är på delaktighet och patient-bemötande och vi har uppfölj-ningsrutiner på hur nöjda patient-erna är.

– Vi har också möten med vård-givarna två gånger per år och de måste rapportera in egna fall där vården inte har fungerat. Men vi jobbar på frågan att kunna mäta resultatet av de aktuella rehabili-teringsinsatserna.

Så gör du rätt vårdval för neurologisk rehabilitering

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

NYHETER

ULRICA STENBECK

[email protected]

FRÅGOR & SVAR

NEUROLOGISK REHABILITERINGNEEURURRRUROLOLOLOLOLOLOOGOGOGOGOGISISISK

3TIPS

För mer info; Lars Holmström, Tel 08-555 44 108 [email protected] www.rehabstation.se

Neurologisk rehabiliteringi en stimulerande miljöI våra special- och diagnosinriktade program bedriver vi på Rehab Station Stockholm rehabilitering för dig med ryggmärgsskada, MS, stroke eller annan neurologisk sjukdom. Med engagemang, kompetens och nytänkande lägger vi fokus på hälsa och möjligheter, snarare än sjukdom och hinder.

Vi är ett internationellt rehabiliteringscenter och tar emot patienter från hela världen.

Välkommen!

Rehabilitering med gästen i centrum!

Välkomna önskar vi på Furuhöjden!

BLODPROPP / HJÄRNBLÖDNING

Lev sunt och förebygg strokeVarje år insjuknar cirka 30 000 personer i stroke eller slaganfall. Stroke är den tredje vanligaste döds orsaken i Sverige, men går att förebygga genom ett sunt leverne.

Stroke är samlingsnamnet för blodpropp i hjärnan och hjärn-blödning. Av dem som fått stroke har 85 procent fått en blodpropp och 15 procent en hjärnblödning – ett kärl i hjärnan brister. Med-elåldern är 75 år. Generellt sätt är det en större risk för män, men ungefär lika många kvinnor som män drabbas, eftersom an-talet kvinnor är större i de högre åldersgrupperna. 20 procent av de drabbade är i yrkesverksam ålder. När yngre människor in-sjuknar handlar det oftast om hjärnblödning, vissa männis-kor kan ha medfödda svagheter i hjärnans blodkärl.

Högt blodtryck riskfaktorEn vanlig orsak till att äldre människor drabbas av stroke är åderförkalkning av blodkär-len, som i sin tur orsakas av för högt blodtryck. En annan är dia-betes. Det fi nns också ärftliga or-saker. Och nyligen publicerades studier som visade att övervik-tiga personer löper en högre risk att drabbas, även om de har nor-mala värden för övrigt. Cirka 20 procent av alla strokepatienter råkar ut för återfall.

Motion är viktigtEn hel del går att göra för att fö-rebygga stroke. Det är viktigt att motionera, dricka måttliga mängder alkohol, äta mindre fet mat och att sluta röka.

ULRICA STENBECK

[email protected]

FAKTA

Det finns ■ i dag elva rehabi-literingsanläggningar att välja mellan i Stockholms län. Fyra anläggningar fi nns ute i landet, i Blekinge, Skåne, Halland och i Hälsingland. De har alla blivit auktoriserade av Stockholms läns landsting.

Man måste ■ påbörja sin re-habilitering inom tre månader efter att remissen blivit god-

känd. Om man inte kan välja, kan man kontakta sin läkare och få mer information. An-nars får man rehabilitering på den anläggning som ligger närmast bostaden.

Patientavgiften ■ för rehabili-tering är 80 kronor per dygn för slutenvård och 150 kronor för dagvård. Det ingår i högkost-nadsskyddet.

Intervju med Jan-Åke Andrén, enhetschef vid Hälso- och sjukvårdsnämn-dens förvaltning.

STORA SKÖNDALNEUROLOGISKA REHABILITERINGSKLINIKEN

Neurologiska rehabiliteringskliniken vid Stora Sköndal har lång erfarenhet av neuro-logisk rehabilitering för dig som har drabbats av sjukdom eller skada i nervsystemet. Vi erbjuder såväl heldygns- som dagrehabilitering. Du möter ett team med bred neu-rologisk och neuropsykologisk kompetens. Tillsammans med dig utformar vi mål för rehabiliteringen. Vi vill stödja dig till ett så självständigt liv som möjligt.

Vi har avtal med SLL för akut rehabilitering och är en av de auktoriserade vårdgi-varna för neurologisk rehab inom ramen för vårdval i Stockholm. För att komma till oss behöver du en remiss av din läkare. Remissblankett finns på storaskondal.se. Har du frågor, ring 08-605 08 46 eller maila till [email protected].

Jag fick hjälp med att tro på mig själv – att vara någon.”UR PATIENTENKÄT 2009

”

Rehab med utsikter Nu kan du som bor i Stockholm själv välja neurolo-gisk rehabilitering. På Treklöverhemmet i Ljungskile kommer vårt team, med en av landets främsta spe-cialister i spetsen, att stödja och utmana dig. Så att du vågar tänka nytt, prova och tänja gränser. Har du viljan – har vi verktygen. Här får du möjlighet att vara aktiv, utifrån dina förutsättningar. Vi har något för alla – naturen är en inspirationskälla. Och vad sägs om en hänförande utsikt över västkustens hav och klippor, hemlagad mat och gemenskap? Tyvärr får vi inte plats att berätta mer...

�� på www.brackediakoni.se/trekloverhemmet

Välkommen till Valjeviken på rehabilitering Var Du än bor i vårt land

Valjeviken Box 94 294 22

Sölvesborg 0456-151 15

www.valjeviken.se

Vi erbjuder: � Rehabilitering � Diagnoskurser � Temakurser � Aktivitet/Idrott � Ridning � Golf � Segling/vatten � Musik � Digitalfoto � Slöjd � Natur

Till Dig som bor i Stockholm! Vårdval Stockholm innebär att Du

själv väljer rehabanläggning. Valjeviken har fått förtroende och är auktoriserade för neurologisk rehabilitering. Välkommen att kontakta Valjeviken för mer

information om Ditt val.


Förbättra livskvaliteten genom sjukgymnastik

MOTIONERA MERAForskning visar i dag att träningen höjer livskvaliteten för personer med MS. Mår man bra, klarar man bättre de komplexa problem som sjukdomen ger, säger Siv Ohlin.FOTO: TORBJÖRN LAGERWALL

Att förbättra rörlighet och bygga upp sin muskelstyrka är centralt för den som är drabbad av en neu-rologisk sjukdom. Oavsett vilken neurologisk skada, så kan sjuk-gymnastik hjälpa till att minska muskelspänningar, öka rörelse-förmågan och i vissa fall också att minska smärta.

– För strokepatienter gäller det att komma igång med rehabilite-ring så fort som möjligt. Man har stor nytta av intensiv, uppgifts-specifi k träning, det vill säga att man blir bättre på just den uppgift man tränat på. Styrke- och kondi-tionsträning är bra för att förbättra gångförmågan, men själva gång-träningen i sig har visat sig vara mest eff ektiv, säger Christina Bro-gårdh, sjukgymnast och doktor vid universitetssjukhuset i Lund.

CI-terapi hjälperEtt exempel på en intensiv, repeti-tiv träning som gett goda result at för strokepatienter, är CI-terapi för den förlamade armen och hand-en. Patienten ska då träna sex timmar per dag under två veckor och träningen försvåras succesivt med mycket feedback från sjuk-

gymnasten. Dock krävs det en viss rörelseförmåga i den berörda arm-en och handen, vilket gör att inte alla strokedrabbade kan delta.

– Efter sjukhusvistelsen är det vik-tigt att ha kontakt med en sjukgym-nast för att få stöd och råd att träna

individuellt eller i grupp, till exem-pel med bassäng- eller gruppgym-nastik, säger Christina Brogårdh.

Stora skillnader Hos personer med diagnosen mul-tipel skleros, MS, fi nns ofta stora

skillnader i funktionshinder, men betydelsen av den individuella träningen och kontinuitet är lika stor som hos strokepatienter. Siv Ohlin, sjukgymnast vid Neurolo-giska Sjukgymnastikinstitutet i Malmö, har arbetat med rehabili-tering av MS-patienter i snart 40 år och betonar hur viktig sjukgym-nastiken är för att patienterna ska behålla kondition, muskelfunk-tion och förfl yttningsförmåga.

Träning höjer livskvaliteten– MS debuterar i 20–40-årsåldern, det vill säga den tid när man bild-ar familj och är mycket aktiv i livet. Forskning visar i dag att trä-ning höjer livskvaliteten för per-soner med MS. Mår man bra, kla-rar man bättre de komplexa pro-blem som sjukdomen ger, säger Siv Ohlin.

Drygt 85 procent av alla person-er med MS besväras av MS-trött-het, så kallad fatigue, och många är också extra känsliga för värme.

– Då kanske man får duscha innan man tränar, eller bära kyl-väst. Patienterna måste ha hjälp att anpassa den fysiska träning-en efter sin nivå, eftersom de inte har någon reservkapacitet och be-höver mycket återhämtning. Då är min roll som kunskapsförmed-lare och coach viktig, påpekar Siv Ohlin.

Christina BrogårdhSjukgymnast och doktor vid universitets-sjukhuset i Lund.

Siv OhlinSjukgymnast vid Neurologiska Sjukgym-nastikinstitutet i Malmö.

NYHETER

ULRICA STENBECK

[email protected]

Fråga: ■ Hur kan sjukgym-nastik hjälpa stroke- och MS- patienter?

Svar: ■ Genom en individ-anpassad träning kan man få hjälp att fi nna vägen till att leva ett gott och fullvärdigt liv.

LEV ETT GOTT LIV

N MEDIAPLANET

LELEEELEVVVVVV ETETETETETETTTTTT

4TIPS

FAKTA

Vid neurologiska ■ sjukdomar gäller som för all sjukgymnastik att behandling och träning ska vara individanpassad.

Stroke kan ■ ge bestående handikapp, allt från lätt koordi-nationsstörning till total pares (förlamning). Studier visar att tidig rehabilitering med sjuk-gymnastik kan vara avgörande för att begränsa följderna av sjukdomen. Det gäller att ut-nyttja den rörelseförmåga och den kapacitet som individen har kvar. Intensiv träning med upp till sex timmar per dag har i vissa fall gett god effekt.

Multipel skleros ■ , MS, är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar nervceller i det centrala nervsystemet. den kan angripa olika delar av nervsyste-met. Sjukdomen uppträder ofta i skov och symptomen variere-rar. Det fi nns starka bevis för att muskelfunktion och kondition kan förbättras genom anpass-ad träning och fysisk aktivitet. Under besvärsfria perioder är det därför viktigt att upprätthålla träningen. För att lindra muskelkramper kan sjukgym-nasten bland annat arbeta med kylning och stretchning.

Det fi nns ingen bot, men eff ek-tiva läkemedel lindrar sympto-men. Parkinson är till stor del åldersrelaterad. Majoriteten som insjuknar gör det i åldern 55 - 60 år.

Varför vissa drabbas men andra inte har läkarvetenskapen inget bra svar på men det som händer i kroppen är att en sär-skild sorts nervceller som inne-håller dopamin dör.

Det var den svenske nobelpris-tagaren Arvid Karlsson som på 50-talet upptäckte att om man blockerar dopaminet hos kani-ner så insjuknar de i Parkinson.

Det fi nns enstaka fall där ärft-lighet spelar in. Men även miljö-gifter kan orsaka utbrott av Par-kinsons sjukdom.

Ett rättsfall från 60-talet vi-sar hur en grupp män som ar-betade på ett pappersbruk i Öst-ergötland plötsligt insjuknade i Parkinson. Där tror man att de blivit utsatta för ett gift som på-verkat dopaminet.

Det fi nns bra hjälp att få, fram-för allt i form av eff ektiva läke-medel som hjälper till att ersätta dopaminet i hjärnan.

Medicinen är så pass bra att man slutar skaka. Annars är det just rörelseförmågan som de fl esta patienter upplever som det största hindret i vardagen.

Det fi nns också neurokirur-gisk behandling som innebär att man opererar in elektroder i hjärnan.

Parkinsons sjukdom ökar hela tiden i takt med att vi lever allt längre. Prognoser pekar mot att om 20 år är det betydligt fl er än i dag som lider av sjukdomen.

Det fi nns i dag ingen bot mot Parkinson. Sjukdomen har man med sig livet ut.

PARKINSON

Effektiva läkemedel hjälper 15 000 – 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjuk-dom som drabbar det motoriska systemet i hjärnan. Patienter med Parkinson blir ofta mer eller mindre orörliga, de får skakningar och rörels-erna blir långsamma.

KATARINA ARNSTAD ELMBLAD

[email protected]

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO

FOTO

: TO

RB

JÖR

N L

AG

ER

WA

LL

Köp böckerna i din bokhandel, på www.kiup.se eller på 08-524 871 71

Fler livsviktiga böcker Alzheimer, Bröstcancer, Diabetes, Dyslexi, Magen, Melanom, MS, Prostatacancer, Reumatism

LIVSviktiga böckerFRÅN KAROLINSKA INSTITUTET UNIVERSITY PRESS

Hjärn -spark Av Anna Joseph sonoch LarsOlson

>> Bokenför alla ton-åringar ochderas för-äldrar. Vadhändermed dinhjärna närden utsättsför våld?

HjärnanAv LarsOlson m fl

>> En hel -täckandebok för digsom villveta alltom hjärnan.

Läs mer och köp på

kiup.se

HemrehabiliteringEtt viktigt steg på vägen tillbaka efter en strokeStroke är en folksjukdom som årligen drabbar över 30 000 svenskar. I dag vet vi att stroke-patienter, oavsett ålder och sjukdomens svårighetsgrad, har störst chans att tillfriskna om de vårdas på en strokeenhet som är avdelning specialiserad på vård av strokepatienter.

Strokeenheter fi nns på de fl esta

sjukhus runtom landet och rekom-

menderas också i de nationella rik-

tlinjerna för strokevård. Anna Bråndal

är sjukgymnast och har specialiserat

sig på neurologisk rehabilitering av

strokepatienter. De senaste fem åren

har Anna varit verksam inom hem-

rehabiliteringen vid strokeenheten i

Umeå. Anna beskriver hemrehabili-

teringen som att strokeenheten fl yttar

hem till patienten. Patienten tränar i

sin hemmiljö på det som är viktigt i

vardagen.

– Rehabilitering av strokepatienter

är ett område där det har hänt mycket

de senaste åren, berättar Anna. Tidi-

gare kunde vi inte erbjuda våra pa-

tienter så mycket mer än att hjälpa

dem att kompensera för de handikapp

sjukdomen orsakat. Idag vet vi mer

om hjärna, dess återhämtning och hur

man ska bedriva träning. Det är vik-

tigt att träna på det man ska bli bra på,

så kallad uppgift sspecifi k träning.

Större motivation med hemrehablitering

Sverige var först med strokeenheter

där läkare, sjuksköterska, undersköter-

ska, sjukgymnast och arbetsterapeut –

och vid behov även kurator, logoped,

psykiater, psykolog och dietist arbetar

tillsammans i team med att hjälpa pa-

tienten. En del av strokeenhetskon-

ceptet är tidig mobilisering, att få

upp och igång patienten så fort som

möjligt. På strokeenheten gör sjuk-

gymnasten en bedömning. Hur har

patienten fungerat tidigare och vad

har sjukdomen ställt till med? Kan-

ske fi nns rörelseinskränkningar sedan

tidigare. Utifrån vad man kommer

fram till gör man upp en plan tillsam-

mans med patient, närstående och det

övriga i teamet. De mål som sätts upp

ändras oft a under resans gång.

– Under tiden på sjukhuset tränar

strokepatienten på det mest basala,

som att tvätta sig, klä på sig, äta och

förfl ytta sig. Eft er det akuta skedet har

man mest nytta av att förlägga trä-

ningen till den miljö där man tillbrin-

gar mest tid, vilket ju oft ast är hemmet.

En fördel med

hemrehabi-

litering är

att det är lät-

tare för pa-

tienten att bli

m o t i v e r a d .

Rörelser i en

gymnastiksal

kan kännas

meningslösa

och svåra att

överföra till vardagliga situationer

som att läsa, äta och förfl ytta sig.

Ytterligare fördelar med hemreha-

bilitering är att det verkar hjälpa pa-

tienten att snabbare kunna hantera

sin nya livssituation. Dessutom kostar

träning i hemmiljö mindre än träning

på klinik.

– Sverige kan förmodligen erbjuda

världens bästa strokevård precis eft er

insjuknandet. Dessvärre räcker inte

resurserna i det långa loppet. Det är

synd då en strokepatient oft a behöver

stöd och träningsmöjligheter under

en lång tid. Inte sällan livet ut, avslutar

Anna Bråndal.

”En fördel med hemrehabilitering är att det är lättare för patienten att bli motiverad.”

”En strokepatient måste ofta få stödoch träningsmöjligheter under en lång tid. Inte sällan livet ut.”Anna Bråndal

KATARINAKLINIKENN E U R O L O G I S K

S J U K G Y M N A S T I K

Vi kan erbjuda effektiv CI-terapi för nedsatt

www.katarinakliniken.se

VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA OSSleg sjg Annika Sefastsson,

Sara Vive och Ulrika Ingemarsdotter-Järnesjö

Har du drabbats av stroke?


PERSONLIG INSIKT

”Utan schemat hade jag bränt all energi och varit utan reserver”

Att lära sig att leva med MS är ingen 5-poängskurs på komvux. Det är självklart så att jag har läst på mycket om min sjukdom, men jag har framför allt lärt mig att leva i harmoni med den, så gott det går.

Tidigare blev jag medicinerad en gång i veckan, men fick enor-ma biverkningar. I dag har jag valt en behandling där

jag i stället behandlas varje dag och livet har förbättrats avsevärt.

När jag fi ck beskedet multipel skleros, MS, av min läkare, var jag mitt i livet med fru och fyra barn. Jag var aktiv delägare i ett större företag och hade ett fl ertal engage-mang både i näringslivet och i för-eningslivet samt ett mycket aktivt privatliv med mina vänner. Ops vad hände. Det är svårt att beskriva känslan för den som inte varit med om det själv.

Kroppen slutade lydaDet tog en tid innan diagnosen hade landat riktigt hos mig. På ett sätt var det skönt att få vetskap om vad det är som händer i kroppen. MS-skoven som jag hade haft tidi-gare förklarades med all önskvärd tydlighet av diagnosen. Den förkla-rade även varför energin tröt och kroppen slutade lyda. Som inte det var nog, slutade hjärnan att funge-ra lika eff ektivt som tidigare.

Att ta befälet över sin situation är inte helt enkelt. Jag har lärt mig att leva mitt liv på ett visst sätt. Min omgivning förväntar sig att jag löser problem och hjälper till som jag alltid har gjort. Att jag börj-

ar kräva att få mer tid att lösa upp-gifterna, samt betydligt mer tid för mig själv är inte självklart hos alla i omgivningen.

Inte lätt att berättaDet var ett svårt val var när jag be-stämde mig för att berätta för om-givningen att jag hade fått diagno-sen MS. Med facit i handen var det ett bra beslut. Många diskussioner och konfrontationer har det blivit på vägen. De fl esta har i dag ebbat ut, och de som inte sällade sig till den skaran var i alla fall inget att ha. Jag hoppas att jag har bett alla om ursäkt som i inledningsskedet av sjukdomen fi ck utstå min vrede. Har jag glömt någon kommer ur-säkten härmed.

Människor i min närhet har rea-gerat på de mest skilda sätt. Några har reagerat med att i det närmas-te dra ner rullgardinen, andra har blivit rädda och fattat konstiga be-slut, men de bästa har funnits där hela tiden utan att fördöma eller ställa orimliga krav. Krav kan du ställa, om du respekterar när jag säger ifrån. Du kan inte linda in allt i bomull, bara för att jag inte är lika rapp som tidigare och kanske inte orkar. Jag vill bestämma själv och säger garanterat nej om jag inte kan eller vill. Det är ingen skillnad mot tidigare.

Jag minns hur enkelt det var att navigera i livet när jag var frisk. Problemlösning och min egen ka-

pacitet hade jag (tror jag) en god uppfattning om. Omställningen var brutal för mig. Det viktigas-te var att arbeta med de förutsätt-ningar som jag hade och att ald-rig ge upp. För att frigöra energi till omställningsarbetet krävdes att jag valde bort ett antal saker. Både viktiga och mindre viktiga uppgift er fi ck stryka på foten.

Jag gjorde ett bestämt schema utifrån min kapacitet. Schemat har för mig varit nyckeln till den balans jag har funnit i livet i dag. Självklart händer det oförutsedda saker, då är det viktigt att ha lite reservenergi kvar. Utan schemat hade jag bränt all energi och varit utan reserver. Risken är att MS:n åter hade tagit initiativet – nu har jag det.

Bandgrävare – en pojkdrömSom de fl esta killar är jag intresserad av maskiner. En pojkdröm var att få köra en grävmaskin. Jag hade turen att komma över en begagnad fyra tons bandgrävare. Nu har jag kast at alla spadar på landet och grävt nya diken runt halva tomt en. Tack gode gud för en förstående fru. Jag skyll-er på att jag är lite dum i huvud et, och har fått intyg på detta. Hon har säkert genomskådat mig – men låter det bero när hon ser att jag är glad. Tack! Detta med grävaren hade ald-rig hänt utan MS. Inget ont som inte har något gott med sig.

Skall MS:n prompt vara med i mitt liv – då skall den uppföra sig.

“Schemat har för mig varit nyckeln till den balans jag har funnit i livet i dag.”

Dennis JohanssonDrabbas av MS men har lärt sig att leva med den och hittat en balans.

MULTIPEL SKLEROS

Ser dina resurser

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft arbetar för bättre rehabilitering av människor med förvärvade hjärnskador och med stöd till närstående.

Hjärnskadefonden inom Hjärnkraft:

hjärnskaderehabilitering

hjärnskador och dess konsekvenser

Postgiro 90 05 07-5Tack för Ditt bidrag!

”Ett liv som räddas ska också levas!”

Nybohovsgränd 12, 1 tr

08-447 45 30www.hjarnkraft.nu

Birgitta och Christian Brunes

GÅR SIGNALEN FRAM?En bok om multipel skleros (MS), kronisk trötthet och signalsubstanser

NY BOK OM MS

Vad du själv kan göra?Vad kan anhöriga göra?MS-sjuka läkaren Birgitta Brunes

beskriver Metoden som gjort henne symptomfri.

Läs mer om boken eller beställ boken på www.brunes.se

ANOREXI & BULIMI

Anorektiker får lära sig att äta Alla kan riskera att drab-bas av anorexi eller buli-mi. Men de flesta är unga flickor mellan 13 och 22 år. Bantning är en stor bov i dramat. Att pojkar drab-bas är mer ovanligt.

Anorexia börjar med att vi ban-tar för att någon i omgivningen sagt åt oss att vi är för tjocka.

Men det sämsta man kan gö-ra om man lagt på sig några kilo extra är att börja banta eftersom kroppen då ställer in sig på en svältperiod.

När man sedan börjar äta igen hänger inte ämnesomsättning-en med och man lägger på sig. Kroppen är inställd på svält.

– Det bästa sättet att bli tjock är att banta, säger Per Söder-sten, professor i neuroendokri-nologi vid Karolinska Institutet.

– Ätträning är fundamentalt i behandlingen, menar Per Sö-dersten. En del i träningen är att minska på motionen.

Går det då att bli helt frisk ■från ätstörningar?– Ja, det går, enligt Per Södersten. Anorexi och bulimi är inga kro-niska sjukdomar.

Med rätt träning blir majori-teten hjälpta, menar han.

Ätstörningar är inget nytt fe-nomen. Anorexi beskrevs för fl era hundra år sedan och re-dan Gustav den III:s livläkare beskrev bulimi.

KATARINA ARNSTAD ELMBLAD

[email protected]

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

Vem kan jag prata med?

Du har väl inte missat vår hemsida: MS-guiden.sePå www.ms-guiden.se får du inte bara svar på frågor som rör sjukdomen och de behandlingar som fi nns. Här fi nns också massorav smarta tips t ex vilken hjälp som du kan få från samhället.Det kan handla om allt från parkerings tillstånd och bilanpassningtill hur man gör om man vill åka till en rehabiliterings anläggning. Självklart kan du också läsa om senaste nytt inom MS-området. Välkommen till MS-guiden.se redan idag!

sanofi -aventis AB, Tel 08-634 50 00. www.sanofi -aventis.seSE

.CO

P.1

0.0

2.0

3

drabbas någon gång i livet av en hjärnsjukdom. Mycket återstår för att vi ska få fram nya effektiva läkemedel och behandlingar. Det kan rädda miljontals liv. Enda vägen dit går genom forskning. Ditt bidrag behövs!

Mer än var tredje svensk

Migrän

Afasi

Beroende

Dyslexi

Stroke

Schizofreni

ALS

MS

ADHD

Ångest

m.fl.

Ätstörningar

Aspergers syndrom

Epilepsi

Depression

Hjärntumör

Tankar

Känslor

Rörelser

Hjärnskada

Alzheimers sjukdom och övrig demens

Parkinsons sjukdom

Ryggmärgsskada

Autism

Bipolär sjukdom

CP-skada

Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus HJÄRNAN &...

Documents

Transcript of Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus HJÄRNAN &...