Magasinet Junia 12-06

InspirerandeStjärnskottet

THERESE– om klaustrofobi, musik och gudstro

TEMA:

4NÄRVARO

SOM BERÖR

ANNELI berättar om när ångesten försvann

Helgensgoda

köttbullar

MOD

pyssel- tipsinförjulen

nr 6/12 • 47 SEKwww.junia.se

FÖR DIG SOM SER FRAMÅT

JUN

IA

FÖ

R DIG

SOM

SER FRAM

ÅT 6/2012

TEMA

- Insp

irerand

e mod

44

innehåll 06/2012

28

76

8 20 UPPTÄCK LIVET56 Chefredaktören Marie Arnfjell: ”Ord har makt att avslöja våra hjärtan”58 Jesus tog bort ångesten 60 Krönika ”Drömmen förvandlade allt för Fatma” av Anita Barker Andersen

TEMA: Inspirerande mod20 Hon räddade sin son men blev själv funktionshindrad24 Småbarnsmamman stoppade en tjuv26 Psykolog om varför vissa är modigare än andra

profilen 8 Stjärnskottet Terese Fredenwall om att leva med klaustrofobi

hälsa & skönhet 14 Så ska antalet självmord minska15 På gymnasiet tränar tjejer mindre än killar16 Hur påverkar djur vår hälsa?18 Skönhetstips!

mat 28 Monika Ahlgrens recept inför jul och nyår!

relationer 34 Emmanuel Ezra om bemötande37 Hur skapar man goda möten?38 Vad är närvaro för dig?39 Fråga Anne

resor 44 Thailands drömplatser

arbetet & jag 48 Har du modet ett säga ifrån?50 Så tar du tempen på din arbetsplats

skapa62 Mysiga julpyssel!

Sisters International 66 Möte med kvinnan bakom ”Invisble Friends”70 Tankar från ett barn i ett alkoholisthem72 Krönika av Bittan: ”Ljuset övervinner mörkret”

övrigt: 40 Junia man: Morgan Alling är inte längre rädd76 Geten som räddar liv

i varje nummer 5 Ledaren 6 Läsarnas brev50 Fråga ekonomen74 Böcker75 Musik och kultur79 Korsord

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Tel 0383-46 74 50 · www.erikshjalpen.sewww.facebook.se/erikshjalpen

PRIS: 99:-

MIRAKELTRÄDET MORINGA GER• MER C-VITAMIN ÄN APELSINER• MER KALCIUM ÄN MJÖLK• MER KALIUM ÄN BANANER• MER JÄRN ÄN SPENAT

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!


PRIS: 99:-


Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Tel 0383-46 74 50 · www.erikshjalpen.se

www.facebook.se/erikshjalpen

PRIS: 99:-MIRAKELTRÄDET MORINGA GER• MER C-VITAMIN ÄN APELSINER• MER KALCIUM ÄN MJÖLK• MER KALIUM ÄN BANANER• MER JÄRN ÄN SPENAT

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!


PRIS: 99:-


Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Under tre år ska vi odla moringaträd i 93 byar i Mali, vilket ger näring åt 5 260 barn mellan 0-5 år. Köp ett julkort, som en julklapp och stöd vår satsning! Varje sålt julkort betyder ett odlat träd och ett steg mot att minska barnadödligheten.

Beställ på www.erikshjalpen.se/julkampanj

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!


PRIS: 99:-


Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!


PRIS: 99:-


Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Erikshjälpen_Junia_189x252.indd 1 2012-11-16 11:35:39

Annonsbokning Junia: [email protected]

Tyck till om JUNIA på

junia.se

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Marie Arnfjell

[email protected]

Redaktör Hälsa: Kathlin Levin

[email protected]

Redaktör Relationer: Ewa Wymark

[email protected]

Kundservice: Marlene Malmberg

[email protected]

Redaktionschef: Frida Funemyr [email protected]

Formgivare: Jeanette Engqvist [email protected]

Redaktionell medarbetare: Ewa Bylander

Korrektur: Kristina Djurachkovitch

Webbansvarig: Roger Arnfjell, [email protected]

Prenumerera på JUNIA 279 kr för 6 nummer per år

Junia är ett livsstilsmagasin för kvinnor fullspäckad med intressant läsning

– välkommen som prenumerant!

REDAKTIONENS ADRESS:JuniaSmedbyvägen 6184 32 Åkersberga

Telefon: 08-540 203 28

Kundservice: måndag-onsdag 9.00-12.00

Mejl: [email protected]

Hemsida: www.junia.se

ANNONSERA I JUNIA: [email protected]

Roland Greén: 070-750 96 90

ADRESSÄNDRING: Meddela alltid din adressändring till [email protected] eller 08-54020328

Som prenumerant på Junia får du 6 nummer på ett år för enbart 279 kronor, inklusive porto. Din prenumeration löper på tills vidare, men kan sägas upp när du själv önskar. Betalningen gäller per helår (6 nummer) och görs via faktura. Denna sänds separat med vanlig post. För prenumerationer som skickas utanför Sverige tillkommer portokostnad. För aktuella priser, läs mer på Junias hemsida: www.junia.se/prenumeration, eller ring vår kundservice för mer information.

Junia förbehåller sig rätten att publicera artiklar ur Junia även i den elektroniska upplagan www.junia.se. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt mate-rial. All eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Junia Mission som ger ut Junia behandlar kunduppgifter med modern informationsteknik och lagrar dessa för att kunna fullfölja kundrelationerna samt för att kunna lämna erbjudanden till andra företag som samarbetar med Junia Mission. Om du inte vill ha sådana erbjudanden, skicka ett brev eller ett vykort till oss om detta så kommer dina uppgifter att spärras för sådan användning. Alla foton i JUNIA kommer från www.photo.com om inget annat är angivet.

Preliminära utgivningstider för år 2012: vecka 6, 15, 24, 35, 42 och 49. Avvikelser kan förekomma.

Tryck: Sörmlands Grafiska Omslagsfoto: Frida Funemyr

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!


PRIS: 99:-


Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!


PRIS: 99:-


Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Tel 0383-46 74 50 · www.erikshjalpen.se

www.facebook.se/erikshjalpen

PRIS: 99:-MIRAKELTRÄDET MORINGA GER• MER C-VITAMIN ÄN APELSINER• MER KALCIUM ÄN MJÖLK• MER KALIUM ÄN BANANER• MER JÄRN ÄN SPENAT

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!


PRIS: 99:-


Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Under tre år ska vi odla moringaträd i 93 byar i Mali, vilket ger näring åt 5 260 barn mellan 0-5 år. Köp ett julkort, som en julklapp och stöd vår satsning! Varje sålt julkort betyder ett odlat träd och ett steg mot att minska barnadödligheten.

Beställ på www.erikshjalpen.se/julkampanj

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!


PRIS: 99:-


Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!


PRIS: 99:-


Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Köp ett julkort

Skänk ett mirakel!

Foto

: Åsa

Dah

lgre

n

Erikshjälpen_Junia_189x252.indd 1 2012-11-16 11:35:39

Hon gav mig mer lust på livetSITTER OCH KÖR MOT NYNÄSHAMN för att träffa Charlotte Ohlson Bresciani för en intervju. För några år sedan försökte hon kasta sig in i en rullande bil för att rädda sin son. Bilen rullade över henne och hon blev förlamad och sitter idag i rullstol.

Efter dagens intervju är jag inställd på att sitta söndergråten på vägen hem. Min Ford brukar vara den perfekta platsen för mig att förbe-reda mig rent mentalt för kommande intervjuer. Idag kommer jag tänka att livet är orättvist och varför just hon? Det är allt för lätt att leva sig in i sina ”intervjuoffer” och jag vet att jag ikväll kommer att sitta med en stor klump i magen.

Så blir inte fallet. På vägen hem i bilen är jag sprudlande glad, jag känner livslust och Charlotte har gett mig ännu mera lust till livet. När ni läser hennes berättelse i temat ”Inspirerande mod” (sidan 20) hoppas jag ni upplever samma sak som jag och förstår varför. Charlotte ser sig själv som priviligierad och tycker att hon hade tur i oturen. Tänk, att kunna ha den förmågan när man tror att tillvaron plötsligt ska bli nattsvart! Olyckan fick Charlotte att leva nu och bli mer närvarande i sina relationer.

OM NÄRVARO SOM BERÖR kan du läsa i vår relationsdel (sidan 34). Visst känner man av om intresset verkligen finns där när man berättar något för en annan person? Att vara närvarande är svårt för många, speciellt när man är allt för upptagen och stressad av sitt eget liv. Men det behöver kanske inte vara så svårt? Det handlar om att lyssna och ta sina medmänniskor på allvar. Detta är självklart något man alltid ska tänka på, men just så här i juletider kanske man kan tänka lite extra på att synliggöra sina vänner? I ETT SAMTAL MED MORGAN ALLING, som haft en mycket tuff barndom, menar han att vi måste våga möta människor i vår omgivning, speciellt de som mår dåligt och inte har så många vid sin sida (sidan 40). Det handlar om att vara en bra kompis som ställer frågan ’mår du dåligt?’ och hjälper personen att få professionell vård eller stöd på annat sätt. Kanske är vi rädda för att vara närvarande med de människor som mest behöver någon som lyssnar?

Vi borde ta vara på ledigheten genom att sitta ner och lyssna på varandra, på riktigt. Många spännande samtal och möten sker kring matlagning och middagar. För att få julfeelingen på topp delar vi med oss av Monika Ahlbergs goda recept. Vad sägs om köttbullar med pepparkakssmak eller rödkålssal-lad med apelsin, valnötter och torkade bär (sidan 28)?

Dessutom ger vi dig festliga tips på julpyssel (sidan 62).

En riktigt god och välsignad jul,

JUNIA 2012 • 5

Redaktionschef

Gillar:Att sitta i soffan och adventsmysa framför öppna brasan

Gillar inte:Kräksjuka

Varje nummer av Junia har ett eget tema. Vad skulle du vilja läsa om i Junia? Du vet väl att du kan tipsa oss om ämnen som du tycker är speciellt intressanta?! LäsarnasBREV

Besök oss på www.junia.se

SÄND OSS DINA TIPS I ETT MEJL:

[email protected] Eller skriv till:

Junia, Smedbyvägen 6, 184 42 Åkersberga

Hej!

I Junia nr 4 har en läsare tackat för tid-ningen och skrivit en dikt som idag på morgonen talade så till mig. Tack att ni tog med den i tidningen och kanske ni kan vidarebefordra mitt tack till förfat-taren – Andrea Mauermann.

Jag tar alltid med mig Junia till job-bet och lägger tidningen utanför min

expedition (här finns också sjukhus-biblioteket). Ibland har jag inte ens hunnit läsa den själv. Så blev det nu, att jag inte läste den förrän idag vid mitt morgonfika.

Jag har en värmeljushållare som är formad som en utsträckt hand och i morse tände jag ljuset, satt i mörkret och bad för dagen. Ljuset från handen lyste starkt och klart och jag bad att få vara det ljuset, med mitt liv till dem jag möter.

Och så något senare vid mor-gonfikat läser jag Andreas dikt ”En röst viskar”.

Den börjar så här:”En röst viskar från himlen att du kom-mer att bringa styrka och hopp dit du går. Du kommer möta människor där som behöver kraft och ljus. Du kommer få vara en hand i deras mörker…” just vad jag bett om!

Och i slutet av dikten: ”Du kommer vara en fyr i mörkret. Du kommer att vara ett ljus. Älskad är du. Djupt älskad är du”.

TACK!Hälsningar Maud

JUNIA önskar alla sina läsare en riktig god jul!

6 • JUNIA 2012

Hej!

Det känns oerhört positivt att få möjlig-heten att prenumerera på JUNIA! Tack för den oerhört härligt vackra sjalen, jag tycker så mycket om den!Skönt också att få skivan med lovsånger från GEMENSKAP!

Gud VÄLSIGNE alla Er som arbetar på detta underbara sätt!

/Anna

Hej Anna!Tack för din uppmuntran!Det gläder oss att du börjat prenumerera på Junia och jag hoppas att tidningen kan få ge dig hopp, glädje och tro.

Kul att du gillade premierna:-)

Mvh redaktionen

Såå snygg!

Jag vill bara säga att det senaste omsla-get på Junia var det snyggaste någon-sin. Så läckert med höstfärgerna och de

fina tonerna! Roligt att se/läsa allt ni gör. Fortsätt som ni gör, mig fängslar ni!

Vänligen Jessica

KROKAR

Ibland får man inte reta sig för mycket på att livets krokar är på

fel ställen. Det är bättre att hänga upp något på krokarna än att krokna

och hänga upp sig på dem.

Belinda Graham

På pmu.se/shop hittar du julklappar som hjälper Thiwanka att hjälpa andra!

Jag vill lära andra barn saker så att de

får en utbildning och sedan lättare kan hitta ett jobb.

Thiwanka, 9 år, Kandy, Sri Lanka

’’Julklappstips på

pmu.se/shop

Talare Kristin Lahtinen Förkunnare och missionär Ämne: "Guds kallelse i ett kristet liv" Marie Arnfjell Ansvarig utgivare för Junia och ordförande för Sisters International Ämne: "Våga gå i tro"

AnmälanSisters International / 08-54020328 / [email protected] / www.sisters.nu

Lisa Hellström / SMSa 070-7704255 / lisahellstLisa Hellström / SMSa 070-7704255 / [email protected]

Program10.00 - 17.00 SeminarierFika till självkostnadspris och lunch på stan

Valbogatan 37 Gävle / www.korskyrkangavle.se

KvinnoKONFERENSK R A F T E N I E N K V I N N A S L I V / G Ä V L E 2 F E B 2 0 1 3


8 • JUNIA 2012

Sitter i en hotell-lobby bara ett stenkast från den stora golfbolls-liknande byggnaden där det inte

är helt otänkbart att 25-åriga Terese Fredenwall kommer att uppträda inom en snar framtid. Det var här fjolårets vinnare, Loreen, tog hem segern i melo-difestivalen. Terese var den första klara artisten att medverka 2013. En pigg tjej med ett coolt yttre kommer gående med resväska och en make-upartist i släptåg.

I vintras presenterades nyheten att vinnarartisten i musiktävlingen ”Svensktoppen nästa” erbjuds plats

i Melodifestivalen 2013. När tävlingen avgjorts stod Terese som segrare.

– Det känns otroligt spännande. Och som ett stort förtroende, att faktiskt få vara med i Sveriges största musikfest. Det är ju lite av en dröm, beskriver Terese. Hon förklarar att helt plötsligt är det flera stora skivbolag som vill att hon ska skriva kontrakt med just dem. Men Terese har sitt eget

skivbolag och hon vet hur musik-branschen ser ut. Musiken, scenlivet och artisteriet är inget nytt för stock-holmskan. Terese, som har släppt tre soloskivor och varit nominerad till Ted Gärdestadstipendiet 2010, spelar sin musik på alltifrån pubar till kyr-kor och konsertlokaler, och har även jobbat tillsammans med bland annat artister som Danny Saucedo och Jenny Berggren (Ace of Base).

– Jag tycker båda bitarna är roliga, men att skriva för andra är mindre känsloladdat och det innebär lite min-dre press på mig som person. Är det jag själv som ska uppträda handlar det om så mycket mer än en bra låt. Det är olika typer av utmaning helt enkelt, konstaterar Terese som har sina rötter i gitarrpopen.

– Jag fick min första gitarr när jag var 10 år gammal och jag har inte släppt den sedan dess.

Terese är uppvuxen i en ”normal svensk familj” som alltid gillat musik,

men inte mer än på hobbynivå. Hon berättar att eftersom hon inte var bra på så mycket i skolan, blev musiken ”hen-nes grej”.

– Jag har alltid känt att jag kan ut-trycka mig genom musiken. Min första riktiga låt skrev jag med min storasyster under högstadietiden.

Hur laddar du inför melodifestivalen?– Jag ser till att omge mig med bra folk som jag kan lita på, så jag inte behöver bära allt på mina egna axlar. Jag foku-serar inte heller för mycket på själva tävlingen utan ser denna upplevelse som en del av en lång musikresa. Jag tror att uppladdningen till en stor del handlar om psykologi. Att inte överdramatisera utan fokusera på det man har inom sig och vill förmedla. Terese tänker att hon inte heller har särskilt mycket att förlora.

– Inte många vet vem jag är, det sätter mindre press på mig än på många andra, säger hon och skrattar.

text • foto Frida Funemyr

Så länge hon kan minnas har hon uttryckt sig genom musiken. I vår är hon aktuell i melodifestivalen, men för Terese Fredenwall är det viktigaste att beröra om det så än handlar om att rädda en enda själ. Hon reser i Europa med sin gitarr för att möta unga människor som lever i en vardag med droger, våld och prostitution.

”Ibland tänkte jag att jag skulle dö”

Terese Fredenwall

som i vår är aktuell i melodifestivalen,

pratar ut om sin klaustrofobi.

JUNIA 2012 • 9

ÅLDER: 25

FAMILJ: Mamma, pappa, två systrar samt fästmannen Marcus

BOR: Hammarbyhöjden

AKTUELL MED: Melodifestivalen 2013

INTRESSEN: Musik, film och roadtrips tillsammans med en god vän.

ÄTER HELST: Wok

DRICKER HELST: Citronvatten med is

BÄSTA EGENSKAP: Bra på att hitta egna lösningar

SÄMSTA EGENSKAP: Har svårt att varva ner och ta det lugnt

BÄSTA RESMÅLET: Norge

LYSSNAR HELST PÅ: Allt från House till Jonny Cash, men gärna musik med välskrivna texter

SER HELST PÅ TV: Dokumentärer och Bonde söker fru

LÄSER HELST: Verklighetsskildringar av människoöden

VAD GÖR DIG LYCKLIG: Möten med andra människor

OLYCKLIG: På en ytlig nivå svarar jag koriander, annars så blir jag väldigt olycklig när jag ser ofrivillig ensamhet och bitterhet

Terese Fredenwall

10 • JUNIA 2012

flera månaders tid, ja i värsta fall till och med år.

– Ibland släpper visst ansiktsför-lamningar inte alls, så självklart var jag väldigt rädd. Jag tror att det var ett un-der att den ändå försvann så fort. Terese berättar att hon hela tiden kände att hon aldrig skulle släppa musiken, hur det än blev med hennes förlamning.

T erese reser regelbundet runt i Europa med sin gitarr för att möta unga människor som lever

i en vardag med droger, våld och prosti-tution. Hon är med i nätverket ”Wings of protection” – ett nätverk som handlar om att vuxna måste skydda barn från vanvård.

– Misären i vår del av världen är relationell, inte materiell. Alla barn ska ha en vuxen som kan fråga dem: ”Hur har du haft det i skolan idag?” På sitt eget sätt använder Terese sin kreativa gåva för att tjäna dem som går på gatan. Någonstans i livet mellan hennes lilla studio i Stockholm och de sena nätterna på Europas bakgator föds hennes musik. Terese vill visa att mission inte behöver vara någonting sällsynt som bara rör några få, utan något som kan vara en naturlig del i varje lärjunges liv.

– Jag har framförallt varit i Tyskland och har bland annat spelat på sexklub-bar i prostitutionskvarteren, säger Terese. Hon finns där för att möta kvinnorna, ge tröst och hänvisning till vilken hjälp som finns att få för den som vill.

– Det handlar om något så enkelt som kärlek och medkänsla. Budskapet är detsamma för alla, i Jesus ögon är ingen människa ett hopplöst fall, det har jag själv varit ute och bevittnat.

T ereses texter handlar sällan om fiktiva saker, snarare om män-niskor och upplevda saker som

berört henne i livet.– Ofta skriver jag om personer som

på något sätt blivit sårade och om pro-cessen att ta sig igenom svårigheter och hoppet om att lyckas komma tillbaka till livet. Terese vet vad hon pratar om. Hon har levt ett liv med klaustrofobi.

– Det är ett tärande handikapp som jag haft sedan jag var litet barn. Terese hade det extra svårt som tonåring.

– Jag kunde inte låsa när jag gick på toaletten, jag fick panikångest i små utrymmen, åkte aldrig hiss och än mindre flygplan. Tereses ångest yttrar sig genom svettningar, yrsel och dom-ningar i händer och ben. Hon upplever att hon tappar både verklighetsuppfatt-ning och kontroll.

– En knapp med dödsångest slås plötsligt på. Fobin blev ett större han-dikapp för mig allt eftersom jag blev äldre, då jag förstod hur mycket den hindrade mig ifrån att göra. Rädslan tog över och triggade igång fruktans-värda panikångestattacker, säger Terese och berättar att hon vaknade varje morgon med att undra vilka utrymmen hon skulle behöva befinna sig i under den kommande dagen.

– Ibland tänkte jag att jag skulle dö, utbrister sångerskan som vid ett tillfälle fick en slags vändpunkt i sitt liv.

– Jag körade i lilla melodifestivalen i Köpenhamn då en kvinna, som själv hade barn med klaustrofobi, såg min ångest. Jag tog långa omvägar när de andra åkte hiss och den där kvinnan kände med mig. Hon tog tag i mig, höll om mig och lärde mig åka hiss. Det var första steget och början av en lång resa och rehabilitering som jag jobbar med än idag. Jag har börjat åka hiss och när jag vid ett tillfälle flög med några vänner till New York utan medicin i kroppen kände jag att jag kommit en bra bit på väg. Det är nog det modigaste jag har gjort i mitt liv.

– Vid det tillfället fick jag verkligen smak på livet och jag kände mig nästan odödlig. Terese berättar att hennes drömmar blev större än hennes panik- ångest.

–Det som hjälper mig genom svårig-heter som denna är min tro och de män-niskor jag har runt omkring mig. Det känns bra när vänner tar ens problem på allvar men inte känner att de behöver lösa dem.

När Terese var barn fanns hennes föräldrar alltid där som ett stöd för sin dotter och den fobi hon kämpade med.

Terese är uppvuxen i en kristen fa-milj.

– Att be är lika naturligt för mig som att äta middag. Det har aldrig varit ett tvång för mig att gå till kyrkan, utan jag tycker om att vara där och jag har alltid haft många vänner i min försam-ling. Terese berättar att det är genom hennes tro på Gud som hon får all sin energi.

– Allt börjar och slutar där. Jag skulle aldrig ha vågat göra det jag syss-lar med idag om jag inte hade haft min kristna tro, säger Terese och syftar på att det inte finns någon speciell utbild-ning inom den yrkesväg hon valt.

– Detta är en väg som Gud går till-sammans med mig.

N ågra veckor innan vårt möte drabbades Terese av en ansikts-förlamning.

– Jag blev mycket orolig och chockad. Det var svårt för mig att ta vissa uppträdanden då jag inte ens kunde uttala vissa ord rätt längre. Och det var svårt för mig att le. Mycket av ett scenuppträdande sitter ju i ens ögon och uttryck. Därför var det lite jobbigt att träffa folk, men jag bestämde mig tidigt för att inte bara sitta hemma och bli deprimerad, säger Terese. Läkarna sade till henne att ansiktsförlamningar av detta slag ibland kan sitta i under

Jag ser till att omge mig med bra folk som jag kan lita på

JUNIA 2012 • 11

Terese hoppas att hon genom sin musik kan ge ord åt dem som inte har samma kapacitet, och som i sin ensamhet kan ta orden till sitt hjärta.

Terese känner sig stolt att hon vågat gå sin egen väg.

– Det är lätt att kompromissa och falla för löften, framgång och fasader. Men jag har varit noga med att vänta

och istället för att ständigt rusa in i nytt, har jag hellre tagit ett steg tillbaka.

Vad har du för förebilder som hjälpt dig leva livet ärligt?– Min mamma. Hon har ett stort hjärta och är inte rädd för att säga vad hon tycker. Hon är ödmjuk och gör stora saker, men i det fördolda. Bengt Fiske

är en annan förebild, inte minst när det kommer till min tro. Han är en gatupas-tor i Tyskland som jag har haft mycket kontakt med. Den mannen har gett sitt liv för ungdomarna och är inte det mins-ta rädd för att ta risker. Jenny Berggren är som en syster och mentor för mig. Rent professionellt hade jag aldrig varit där jag är idag om det inte varit för hen-

ne. När jag var en nobody, såg hon min potential utan att tänka på egen vinning. Det är en utmaning att vara artist på den profana marknaden och lyckas stå fast vid sin tro. Men hon är ett fint föredöme.

Hur känner du inför kändisskapet?– Det är inget som skrämmer mig och det spelar faktiskt inte så stor roll om jag spelar för 5 eller för 5000. Jag gläder mig om så bara en enda person blir berörd. Men jag kommer nog behöva lära mig att koncentrera mig på det jag ska göra, och inte bli distraherad av den yttre pressen som kan bli hård från till exem-pel media.

Hur vill du beskriva din livsstil?– Som lite smått kaotisk. Ibland måste jag bara ställa mig och baka ett bröd eller städa, bara för att känna att jag gjort något konkret med händerna och avslu-tat något. Det ger en slags tillfredställelse i min röriga vardag. Annars är det lätt för mig att plötsligt sväva iväg i en flummig kreativitet.

Hur ser du på framtiden?– Jag älskar verkligen att leva och är spänd inför framtiden. Jag lär mig nya saker varje dag och är så otroligt tacksam att jag får leva precis det liv som jag lever, både i med och motgångar.

En knapp med dödsångest slås på

Terese vill beröra unga människor som lever i misär.

12 • JUNIA 2012

Hur brukar dina jular se ut?– Jag brukar vara hemma hos mina föräldrar i Täby. Vi brukar gå till Enebykyrkan, äta på tok för mycket av allt och se på TV, däribland ”en julsaga” som är ett måste för mig och min lillasyster. Det brukar bli mycket firande då jag fyller år i mellandagarna och min storasyster fyller år strax efter nyår. Annars tror jag vi firar en ganska klassisk jul med mycket gemenskap och väntan.

Vad betyder julen för dig?– När jag var liten älskade jag julen! När jag blev lite äldre så ändrades min bild radikalt då jag förstod att för många barn är julen inte den bästa utan den värsta tiden på året. Julen som för mig var total lycka var också helgen då självmords-statistiken i Sverige var som högst. Under många år avskydde jag julen. Det kändes som att min fa-miljs mysiga jular var som en kniv i magen på alla de ensamma där ute. Svaret på detta och det som idag

är en mycket djupare glädje än den jag hade som barn, hittade jag till slut när jag landade i Jesus själv. Julevangeliet som berättar om Jesus som föddes i ett stall, inte i ett pyntat hus någonstans i Sverige, får mig att bli tårögd. Det är för alla de olyckliga och ensamma som Jesus föddes... mitt i det enkla och smutsiga... det är värt att fira och alla kan vara med.

Vad ska du göra denna jul/ detta nyår?– Jag vet faktiskt inte. Jag har några funderingar på att fira julen på ett nytt sätt i år, men hur det blir får tills vidare vara osagt

Bästa maten på julbordet?– Tunnbröd med blanda (grädde, messmör och kanel). En norrländsk delikatess som min mamma tagit med sig från hemmet i Gottne utanför Örnsköldsvik.

Finaste julsången?– Oh Helga natt, tveklöst.

Bästa julklappen du någonsin fått?– Svår fråga... Det skulle kunna vara när jag var liten och jag och mina systrar fick första delen till vårt barbiehus.

Bästa klappen du gett till någon?– Svår fråga... den sämsta är nog en klippning som jag gav till min pojkvän, med mig som frisör. Helt oerfaren tog jag saxen och klippte... och klippte... Det blev liksom aldrig jämnt. Du förstår kanske hur det slutade. Den bästa är nog ett foto-collage som jag gav till min pappa en gång. Det är en stor bild på ho-nom med solbrillor i mitten och sen lite olika små kort på min mamma, mig och mina två systrar runt om-kring. Han är världens bästa pappa och jag tyckte att han skulle få en ordentlig egoboost det året.

TERESE OM JULEN:

”Nu är det jul igen ...”Glädje och förväntan – javisst!

Men inte för alla!

Förra årets storsatsning med en jultallrik blev lyckad. Därför vill vi med din hjälp servera

ännu fl er på landets alla LP-kontakter!

Läs mer: www.lp-verksamheten.se· Förebyggande skolarbete med nätverket SPIK· Kontakt och stödverksamhet på ett sjuttiotal orter· Hjälp till ett nytt liv för missbrukare på våra behandlingshem

SMS:a nu ordet: jul till 729 80så bidrar du med 100 kronor till en julfest med både god mat och allt som hör därtill!

En julfest som värmer!

Hjälp oss att göra skillnad!Bankgiro: 901-6965

189x60 LP Junia.indd 1 2012-11-22 17:35

Trivsamt boende på kristen grund

På Edsätra serverar vi hemlagad mat och erbjuder många aktiviteter, allt från promenader i naturen till trevliga musikstunder. Som kristet äldre- boende har vi också andakter och bönestunder.

Varmt välkommen till Edsätra – en plats för ett trivsamt liv.

Bogsätravägen 27, 127 38 Skärholmen. Tel 08-97 03 40, www.edsatra.se


14 • JUNIA 2012

Hälsa redaktör Hälsoutvecklare Kathlin Levin

Är du en av alla kvinnor som har lätt att stoppa något gott i munnen när du kän-

ner dig stressad, missnöjd, besviken eller irriterad? Då är du i gott sällskap.

Det trista är att gör du det för ofta kan det resultera i en övervikt, eller början till en sådan.

Är du också en av alla kvinnor som är så lyhörd för andras behov att du alltför ofta åsidosätter dina egna? Så ofta att du kanske inte

ens är medveten om dina behov och vad du vill i livet? Då har din

snällhet blivit en fälla för dig. Boken Snällfällan: Att bryta med

känslomässigt ätande visar dig hur du tar dig ur denna fälla! Boken visar dig

hur stress, för stora egenkrav och självkri-tik bidrar till känslor som dövas med något gott att stoppa i munnen. Den gör dig också

medveten om hur självkänsla, självmedkänsla och själv-stolthet kan hjälpa dig att bryta dina matvanor och få dig mer nöjd i dina roller som kvinna. Boken pekar också på samhällets och arbetslivets osynlig-görande av kvinnor och ger verktyg som hjälper kvinnor att inte acceptera en syn på kroppen som bidrar till dålig självkänsla.

Bokens innehåll har i veten-skapliga studier visat sig leda till minskat känslomässigt ätande, stress och bestående viktminskning. Bra för dig att veta som inte bara vill komma tillrätta med ditt känsloätande utan också gå ner i vikt. KÄLLA: www.bonnierfakta.se

Ca pris 53 kr

KÄNSLOMÄSSIGT ÄTANDE

Tabubelagt folkhälsoproblem

Under hösten lanserades Självmordsupplysningen.se som är ett långsiktigt projekt som drivs av föreningen Psykisk

Hälsa. Syftet är att minska antalet självmord.På Självmordsupplysningen kan besökarna chatta, diskutera, maila frågor och läsa mer om självmord och psykisk hälsa. Sajten bemannas av volontärer som har fått speci-alutbildning i att hantera självmordsfrågor.

Självmord är ett stort, tabubelagt folkhälsoproblem. Det är den vanligaste dödsorsaken bland svenska män i åldern 15-44 år. Årligen är det 1500 personer som begår självmord i Sverige, vilket är ca 4 gånger mer än antalet trafikdöda-de. Globalt sett är det 3000 människor som tar sitt liv varje dag.

Självmordsupplysningen riktar sig i första hand till personer som mår psykiskt dåligt och kan vara själv-mordsnära. Andra viktiga målgrupper är anhöriga till suicidala personer och personal i skolan och vården och omsorgen.

– Unga vistas en stor del av tiden på nätet, i synnerhet män, och självmord är en fråga som ofta diskuteras på nätet. Med Självmordsupplysning-en kan vi erbjuda stöd och möjligheter att diskutera ett svårt och tabubelagt ämne, säger Carl von Essen, generalsekreterare för föreningen Psykisk Hälsa.

KÄLLA: www.sjalvmordsupplysningen.se

TANKAR OM SORG Sorg kan vara en överväldigande och svåruthärdlig känsla, men också en process som utvecklar känslolivet och gör oss starkare. Ulla Söderström, läkare och specialist i allmänmedicin, tar oss med

på en vandring i sorgens landskap. Sorgens många

uttryck och faser skild-ras på ett inkännande

och lättillgängligt sätt. Med tillförsikt och hopp

beskriver hon vad vi kan göra själva och vad vi kan hjälpa varandra med

för att underlätta sorgearbetet så att vi, så småningom, kan gå vidare i livet,

en erfarenhet rikare. Tankar om sorg handlar om hur det är att

sörja. Hur det är att förlora någon närstående, vilka olika stadier man genomgår. Den beskriver också

hur man kan stödja en sörjande och hur det kan bli om man inte tillåter sorgen att komma fram.

Skriften vänder sig både till den som själv sörjer och till den som vill stödja en närstående som sörjer.

Den kan ge styrka att klara av att vara ett stöd och ge mod att tala om sorg.

Ulla Söderström är läkare i allmänmedicin med lång erfarenhet av arbete på hospice och med vård

av svårt sjuka och döende i hemmet. Hon har tidigare skrivit Livets sista tid. Ca pris 53 kr

KÄLLA: www.gothiaforlag.se

Ca pris 180 kr

”Det bästa tillfället att plantera ett träd var för

20 år sedan. Det näst bästa är nu.”

Okänd

JUNIA 2012 • 15

HUR får man livet att GÅ IHOP?

Ett vackert hem, en trimmad kropp, en strålande karriär, en lycklig familj! I boken Livspuss-let berättar 17 välkända kvin-nor från pusselgenerationen öppenhjärtligt och med hög igenkänningsfaktor om livet och hur man får ihop det.

Boken Livspusslet innehåller svarta skildringar, som till exempel när Camilla Läckberg berättar om sin tid på Handels i Göteborg och hur hon så länge lånat av sig själv mentalt och presta-tionsmässigt. Jill Taube beskriver sitt knakande livspussel så här:

Bitarna såg absurda ut och jag kunde inte längre hålla ihop mig själv eller min tillvaro. Sömnen var som bingospel, ibland ropades mina brickor ut… Men ännu oftare ett snurrande mel-lan svettfuktiga lakan och panik över klockans väldiga framfart.

Hitta stoppknappen! Kan man någonsin få kontroll över ett liv som faktiskt bara innehåller 24 timmar per dygn? Det är den stora frågan. Men det går att hitta stopp-knappen innan det är för sent. En som gjorde det är Katerina Janouch:

– Hjärtat sa nämligen ifrån. Och jag fick en liten föraning om hur det kan kännas när allt plötsligt rasar. Kanske kan min berättelse rädda livet på dig? Ifall du är lika vild som jag, ifall du ”vägrar lyssna på kroppen”. För det handlar om det viktigaste organ vi har.

Livspusslet är en både rolig, mörk och upplyftande bok med hög igenkänningsfaktor. Medverkande: Alexandra Charles, Alexandra Zazzi, Annika Jankell, Anette Lefterow, Camilla Läckberg, Christin Mellner, Gabriella Svanberg, Helena Nyblom, Ingemo Bonnier, Jill Taube, Kate-rina Janouch, Mari Jungstedt, Maria Wells, Paula Ternström, Zinat Pirzadeh 2,6 miljonerklubben är den yngre systerklubben till välkända 1,6 miljonerklubben. Klubbens främ-sta syfte är att sprida information om kvinnors hälsa och livskvalitet. 2,6 miljonerklubben vänder sig till alla kvinnor mellan 25 och 45 år.

(hur gör man?) Tjejer i gymnasiet tränar mindre än killar

En undersökning gjord på 884 ungdomar i norra Sverige visar att killar i gymnasieåldern tränar mer och hårdare än tjejer i motsvarande ålder. Tjejer utför i större utsträckning så kallad lågintensiv träning, som promenader. När ett urval av gymnasieungdomar testats på kondition, visar det sig att de som uppskattat att de tränar hårt, så kallad hög intensiv träning, också har betydligt bättre kondition.

I nte alla ungdomar i under-sökningen når heller upp till

WHO:s rekommendationer om måttlig till hög nivå vad gäller fysisk aktivitet för att må bra, som ligger på 60 minuter per dag. Av tjejerna når 42 procent inte upp till den nivån, bland killarna uppnår 33 procent inte den nivån.

– Tidigare forskning har visat att för lite träning under ton-åren, kan få konsekvenser för ungdomarna senare i livet, med ökad risk för hjärt- och kärlsjuk-domar, diabetes och psykisk ohälsa. En del av orsaken är att om du tränar lite under tonåren, följer de vanorna dig ofta resten av livet, säger Katarina Mikaels-son, som gjort undersökningen på de 884 ungdomarna i sin doktorsavhandling, inom sjuk-gymnastik vid Institutionen för hälsovetenskap på LTU.

Ett tiotal ungdomar som inte nådde upp till WHO:s rekommendationer om 60 mi-nuters träning per dag, deltog senare i en intervjuundersök-ning om sin syn på hälsa och motion. Den undersökningen

visade att även dessa ungdomar var intresserade av träning och vilka hälsoeffekter det har, men inte om träningen var presta-tionsinriktad. De ville framför allt att träningen skulle vara lek-full och spontan, som att samlas ett kompisgäng och spela till exempel beachvolley, för att det helt enkelt är roligt. – I intervjun sade också dessa ungdomar att själva miljön rumt omkring dem hade betydelse för deras lust att röra på sig i vardagen. Om det fanns bra med cykelvägar var det av stor betydelse. De tyckte också att de var mer fysiskt aktiva på sommaren är på vintern, säger Katarina Mikaelsson.

KÄLLA: www.ltu.se

16 • JUNIA 2012

betydelse för vår hälsa”Snäääälla Mamma! Vi looovar att ta hand om dem helt själva!” Jag suckar. Vet inte för vilken gång i ordningen jag hör döttrarnas bedjande om att få varsin kanin. Eller hund. Eller kanske allra helst häst. Men djur är ju inget man bara skaffar sig! Med djur kommer ansvar. Med djur kommer arbete. Med djur kommer passning, tjatet om vem som ska byta i buren eller ut och rasta. Eller, borde jag kanske tänka om? Kan det istället vara så att det med djur kommer…

text Linda Ulmå

…RÖRELSE

Att hunden i ur och skur måste tas ut på promenader för att den ska få motion vet de flesta. Men det för ju fak-tiskt med sig att även ägaren får motion! I genomsnitt går en hundägare mellan 70 och 90 minuter om dagen. Även hästälskare får mycket rörelse i stallet och på hästryggen. Med rörelsen kommer många positiva hälsoeffekter, så som lägre blodtryck och kolesterol, minskad risk för fetma, bättre sömn och lägre stressnivå.

…SÄLLSKAP

Husdjur fungerar som sällskap, och för många är de givna familjemed-lemmar. För den som lever utan partner kan ett husdjur vara ett stort socialt stöd i vardagen, men också genom kris. Att äga ett djur kan för många innebära att man vidgar sitt sociala nätverk, då man t.ex. söker upp likasinnade i olika hus-djursföreningar, eller på promenader med vovven.

DJURENSHälsa

JUNIA 2012 • 17

“Kontakten med djur sägsminska stress och göra oss

mer motståndskraftiga mot den“

…VÄLBEFINNANDE

Kontakten med djur sägs minska och göra oss mer mot-ståndskraftiga mot stress. Det är t.ex. så, att när man klappar och umgås med djur, frigörs ämnet oxytocin, som gör att kroppen går ner i varv och vi känner oss lugnare och tryggare. Generellt sägs det att djur är en stor källa till glädje och att de förbättrar vårt humör och vår livskvalité.Faktum är att det finns en hel del forskning som beskriver just hur djurägare har en bättre hälsa, är mer fysiskt aktiva och belastar sjukvården mindre än icke djurägare. Allt mer används husdjuren som redskap inom vård och rehabilitering.

Men hur gick det då med svaret till mina husdjurs-suktande barn? Jo, jag beslöt mig för att tänka om och, istället för att utgå från mina inlärda normer om att det är besvärligt att ha djur, tänka att med husdjur kommer HÄLSA! Men sen mås-te man förstås veta att detta med att sköta ett djur innebär att man tar ansvar för ett liv. Och med det kommer positiva lärdomar av rutiner, ansvar och omsorg.

Så, nu har vi fått tillökning i vår familj av kaninungarna Hoppsan och Skuttis! KÄLLA: Husdjur och folkhälsa.

VA

R

RÄDD OM HUD

EN

Lyxig oljaVill du unna dig något extra och skämma bort huden är Clarins relax body treatment oil ett bra val. En bland-ning av essentiella oljor och hasselnötsolja med enbart rena växtextrakt ger trötta muskler avslappning. Huden blir sammetslen och oljan fö-

rebygger uttorkning. Innehåller bland an-nat essentiella oljor från pelargon, petit grain, kamomill och basilika. Ca pris 475 kr

KÄLLA: www.clarins.com

Under vintern behöver

huden sitt naturliga skydd och då räcker det

att skrubba kroppen cirka en gång i

månaden.

SKYDDANDE ringblomsalvaHar du torr och känslig hy är det bra att välja en vattenfri kräm under vintern för att slippa fnasig och kliande hy. Enklast är att köpa men roligast är att göra själv. På hälsokostbutiken hittar du ingredienserna. Har de inte allt inne kan de oftast beställa hem det du behöver.

Ingredienser: • Rapsolja 80 ml• Bivax 20 gram = 24 ml• Ringblomsextrakt 0,3 gram• Lavendelolja 20 droppar = ca 1 ml

Gör så här: • Smält olja och bivax på vattenbad• Ta från värmen när vaxet smält• Vispa tills temperaturen sjunkit till 40-45°• Vispa därefter ner ringblomsextraktet och lavendeloljan vid 25°

Förvara i lufttät glasburk och använd spatel när du ska använda salvan för att undvika att få in bakterier i salvan.

KÄLLA: www.shenet.se

Dagkräm för håretDaily Protective Cream från Carita är en lätt ”dagkräm” för håret som ger näring och skyddar mot fönens värme. Håret blir mjukt och samtidigt lätt att styla. Innehåller bland annat växtprotein från vete, soja och potatis som skapar en skyddande film samt risvinäger som ger glans, lyster och nytt liv åt färgat hår. Ca pris 319 kr

KÄLLA: www.carita.com

Väck sinnena Starta dagen med Molton Browns Paradisiac Pink Pepperpod Bath & Showers uppiggande lödder i duschen. Den härliga doften från eteriska oljor av ingefära och patchouli får sinnet att vakna. Ca pris 289 kr

KÄLLA: www.moltonbrown.co.uk

FotbadEfter en lång dag på jobbet med fötterna instängda i skor kan ett fotbad passa extra bra. Droppa i några droppar olja och ett par droppar av eterisk olja. Lavendel doftar ljuvligt och får dig att slappna av. Vill du göra det lite mer avancerat finns det prisvärda fotbad som både ger massage, håller värmen på vattnet och med bubbelfunktion.

UNE Lip balm är ett återfuktande läppbalsam som skyddar och ger näring till torra och fnasiga läppar. Den är full av ingredienser som gör gott för dina läppar, så som ekologisk jojobaolja, bivax och kandelillavax. Innehåller ingen syntetisk parfym utan doften är helt naturlig från tomatblad. Ca pris 99 kr

KÄLLA: www.unebeauty.com

Glansav pärlemor

Skydda läpparna

i vinterkylan

18 • JUNIA 2012

redaktör Hälsoutvecklare Kathlin LevinSkönhet

Lagom glans, färg och skimmer utan glitter får du med UNE Glimmer Lips Gloss. Läppglanset ger läpparna extra fukt och har en skön konsistens som inte känns klistrig. Ca pris 129 kr

KÄLLA: www.unebeauty.com

JUNIA 2012 • 19

Inspirerande mod

Vissa människor är mer modiga än andra och handlar enligt sin övertygelse, även om det väcker negativa reaktioner. Vi i Junia-redaktionen tycker det är inspirerande med människor som vågar. Därför vill vi i detta nummer lyfta fram två vardagshjältar som är fina förebilder just när det gäller mod.

Charlotte Ohlsson Bresciani räddade sin son i en rullande bil, men blev själv rullstolsbunden.20

Jenny sprang efter och stoppade tjuven – idag är han fälld.24

Psykologen Torbjörn förklarar varför vissa personer är mer modiga än andra.26

tema

20 • JUNIA 2012

C harlotte Ohlson Bresciani öppnar dörren till sitt snyggt inredda hem i Segersäng, utanför Nynäshamn.

Det doftar gott från den nybakta äp-pelkakan som vi senare ska få avnjuta till kaffet. Hon rör sig snabbt med rullstolen mellan köksbänkarna och dukar upp för fikat. Länge var hennes största fråga hur hon skulle klara av en vardag som rull-stolsburen. Idag ser hon inga hinder…

D et var torsdagen den 14 juni 2007. Två dagar senare skulle Charlottes flyttlass gå, hon

skulle flytta från sin dåvarande sambo som är pappa till hennes två barn, Linus och Emma. Charlotte hade parkerat Saaben som sonen Linus, då 4 år, satt fastspänd i. Hon skulle springa in med några matkassar och sedan skulle de åka vidare till barnvakten med Linus.

Charlotte såg aldrig när bilen började rulla bakåt. Däremot hörde hon sin sons skrik: ”Maaamma, bilen jullar”. Charlotte hörde rädslan i sin sons skrik, kastade sina matkassar och rusade fram till den rullande bilen. Hon tvekade aldrig när hon kastade sig in genom förardörren, som fortfarande var öppen, för att för-söka nå handbromsen. Det gick inte. Istället slogs Charlotte omkull av bildör-

Charlotte räddade sin son och blev förlamadRädda sitt barn från en rullande bil skulle vilken mamma som helst göra. Inte heller Charlotte tvekade en sekund. Hennes mod höll på att ta hennes liv. Idag sitter hon i rullstol men i en intervju med Junia berättar hon hur hennes liv idag har mer kvalité än innan olyckan.

text Frida Funemyr • foto Privat

CHARLOTTE OHLSON BRESCIANIÅLDER: 38

FAMILJ: Emma 11, Linus 9 och maken Claudio som hon är gift med sedan i somras

BOR: I Segersäng

INTRESSEN: Inredning, mat och vin, natur och trädgård

BÄSTA EGENSKAP: Överoptimistisk och glad

SÄMSTA EGENSKAP: Jag är en startare, men startar så många projekt att jag inte hinner avsluta dem alla.

ren och hamnade, som hon minns det, under däcket.

– Jag var hela tiden vid medvetande och minns att jag skrek: ”Nej, nej, nej!” Jag släpades mot sprängsten och när ryg-gen gick av kändes det som någon drog ur en sladd och på en sekund var känseln helt borta från midjan och nedåt. Vi hade rullat nerför och bilen stannade till slut på en åker. Min första känsla var att benen inte var kvar, men jag tittade ner och såg mina vita, nyinköpta converses-kor – som låg vridna åt varsitt håll.

Charlotte berättar att hon försökte lugna sin son som satt inne i bilen och grät. Han var ok rent fysiskt, men var så klart ledsen och rädd. Hon visste också att hennes granne och vän, Petra, skulle vara hemma just denna torsdag.

– Jag skrek efter henne och hon dök snabbt upp vid bilen, ringde ambulans och tröstade Linus. Brandbil, polis och brandkår var snart på plats. Därefter är minnena vaga, jag fick en massa morfin mot den fruktansvärda smärtan.

F örsta dygnet på intensivvårds-avdelningen var som en dimma. Charlottes mamma, pappa och

syster åkte dit i ilfart för att finnas vid hennes sida. Hon opererades under fem

timmar. Läkarna knäckte tillbaka ryggen och stadgade upp den. De lade tillrätta nerverna så gott det gick.

Senare samma kväll kom nästa chock: Charlottes pappa hade fått en stroke bakom ratten på väg hem från sjukhuset. En timme efter att han hade lämnat hennes sida kom han tillbaka, på en bår. Plötsligt låg de på samma

JUNIA 2012 • 21

Charlotte tycker att ovissheten för framtiden och att ständigt behöva vara beroende har varit det svåraste efter olyckan.

22 • JUNIA 2012

intensivvårdsavdelning. Han kunde var-ken prata eller röra sig. Charlotte menar att hennes olycka blev för mycket för honom. Men hon kunde inte ta in sor-gen över vad som hade hänt hennes far, inte förrän ett par veckor senare, när han dog. Tidigare hade hon inte gråtit en tår, varken över sin egen olycka eller över sin pappas.

– Allt brast när pappa dog. Jag grät oavbrutet en hel natt. Dagen efter hade jag sådan huvudvärk att inte ens morfin hjälpte. Därefter grät jag varje dag, säger Charlotte och tar en tugga av den saftiga äppelkakan.

Hon berättar att även om det stund-vis kändes mörkt, så skrattade hon alltid mer än hon grät.

– Om du visste vad mycket komiskt det händer på en sjukhus-avdelning, säger Charlotte, som idag tycker att hon har mer lev-nadsglädje än innan olyckan. Ett stort stöd var hennes familj och vänner som fanns där för henne och turades om att sitta vid hen-nes sida. Men Charlotte kommer aldrig att glömma hur det var när bar-nen skulle hälsa på sin mor på sjukhuset för första gången:

– Jag hade just blivit duschad av ett par tjejer i gummistövlar och skydds-rockar. När jag var på väg ut från dusch-rummet och låg där naken på britsen med slangar i händerna kom min syster in med barnen. Jag ville inte att de skulle se mig i det tillståndet, så jag skrek att de skulle ta bort dem. De blev såklart livrädda och ville gå därifrån. Charlotte fick inte ens krama om dem.

– Jag fick en chock och undrade hur jag skulle kunna närma mig barnen och ta hand om dem nu, när jag var förla-mad. Jag kunde ju inte ens kissa eller ta på mig strumporna själv.

E fter en lång tid på sjukhus flyttade Charlotte hem till sitt gamla hem, sin före detta

sambo och barnen. Att separera var inget alternativ just nu.

– Jag och barnens pappa var goda vänner och han hade tagit hand om barnen under hela min sjukhusvistelse. Exmaken byggde en ramp. Kort därefter avled Charlottes mormor och ytterligare två nära släktingar.

jag inte hade gjort sedan jag blev förla-mad. Jag minns väl när jag hade bakat bullar för första gången. Det var första gången som den där riktiga livsglädjen kom tillbaka.

C harlotte berättar att den största kampen i detta livsöde har dels varit ovissheten för framtiden,

och dels att också behöva vara så bero-ende.

– Man blir så utsatt i en sådan här situation. Omgivningens reaktioner har varit många.

– Flera personer menar att jag har haft sådan otur som varit med om den här olyckan, men jag anser snarare att jag hade tur. Jag kunde lika gärna blivit hjärnskadad och inte haft kapacitet att göra något själv eller ta hand om mina barn.

Charlotte berättar att barnen så klart har sörjt, men för dem var det viktigt att så snabbt som möjligt försöka få tillbaka en vardag igen.

– De är trygga barn som är uppvuxna i ett hem med mycket närhet och kärlek.

I början var jag orolig för Emmas och Linus skull, vad deras klasskompisar skulle tycka om mig. Men deras kompi-sar tyckte bara att det var jättecoolt med rullstolen och de vill ofta testa att åka i den. Charlotte berättar hur Linus vid ett tillfälle sa: ”Mamma, man måste stå stilla. ”

– Jag fattade inte vad han pratade om, men så fortsatte han: ”När en bil jullar, får man inte springa.” Charlottes kompis Petra har berättat att han en gång sa: ”Jag trodde det var en stor sten, men bilen åkte över mamma.”

Charlotte har varit noga med att barnen inte ska känna sig som sin mam-mas assistenter bara för att hon sitter i rullstol.

– Men de är otroligt omtänksamma och kollar om det finns ramp på stäl-

len vi ska in i, och de bär t.ex. även matkassar åt mig.

S kulle någon ha frågat Charlotte innan olyckan vad hon trodde är det värsta med

att sitta i rullstol, skulle hon ha svarat snö och trottoarkanter.

– Men idag, med facit i hand, vet jag att omgivningens uppfattning är det svåraste. Jag blir inte längre bemött på samma sätt som tidigare. Man pratar med mig som en mindre vetande per-son. Människor är rädda för att såra och kränka. Tacka vet jag barn, som ställer frågorna rätt ut.

Charlotte är idag ute i landet och föreläser. Hon arbetar med att förändra organisationers, företags och individers attityder och värderingar gentemot per-soner med funktionsnedsättning och vik-ten av ett gott bemötande. Hon berättar då för människor, både inom och utanför vården, om sin långa resa från botten till att hitta samma, om inte bättre, livskva-lité och lycka som innan.

Charlotte fick under sin tid på sjuk-huset träffa personal som var mer eller mindre lämpade för sitt yrke. Hon be-skriver hur hon blev upphängd i en stor påsliknande nätanordning när hon skulle bli duschad, hur hon låg med hela skrevet i vädret just när ronden kommer in, om en lärling som klappar i händerna när hon lyckats lägga en kateter rätt… histo-rierna är många och Charlotte menar att det är en fruktansvärd situation att vara

– Allt hände på en gång. Jag blev nästan avtrubbad till slut. Sen kände jag att jag hade fått min dos. Vad mer kunde egentligen hända?

Charlotte hade längtat hem, men tyckte det kändes jättekonstigt att vara hemma. Hon beskriver hur tafatt hon var i sitt eget hem. Hon visste knappt hur man rullar en rullstol. Men hon återhämtade sig snabbt. Hennes överlev-nadsstrategi var att hela tiden lära sig att klara nya saker på egen hand.

– Kände jag hopplöshet och var led-sen, då satte jag igång att göra något som

”Jag blir inte bemött på samma sätt som tidigare”

JUNIA 2012 • 23

så utsatt och beroende. Personalens atti-tyd och bemötande är otroligt viktig.

– Men jag har självklart även många fina minnen från personer som visade empati och mötte mig i min utsatta situation. Jag minns speciellt nattsköter-skorna som hade lite mer tid, vi satt och pratade mat och inredning…

Charlotte berättar om sin kamp för att få omgivningen att göra miljön mer dräglig för personer med funktionsned-sättning.

– Människor kan påverka situationen positivt, oavsett man sitter i rullstol eller inte, genom att ta en person för den han eller hon är.

I dag har livet återgått till det nor-mala. Efter ett halvår flyttade hon till eget boende och idag lever hon

tillsammans med Claudio, som hon träf-fade på nätet två år efter olyckan.

– Med honom kan jag glömma att jag sitter i rullstol, jag kan känna mig som förut. Jag tror inte att jag någonsin hade träffat honom om jag inte hade brutit ryggen. Charlotte hade inte berättat om sitt handikapp på match.com där de kom i kontakt med varandra. Men Claudio hade googlat på hennes namn och läst

om olyckan. För honom var det inget hinder. Han hade redan bestämt sig att Charlotte var den kvinna han ville dela sitt liv med. I somras var det bröllop och deras förälskelse går inte att dölja. Claudio kommer förbi oss i köket och tar en bit av kakan, men de har båda svårt att hålla händerna från varandra. Kärleken lyser om dem båda.

Nu drömmer Charlotte och Claudio om ett tredje barn.

– Många som sitter i rullstol står över, men min längtan är större och Claudio har ju aldrig fått känna av den lyckan. Blir det så blir det, menar Charlotte som idag ägnar en hel del tid åt sin blogg där hon, som har en sommelieriexamen, bloggar om vin och mat, inredning och trädgård. Hon är sjukskriven på halvtid, främst för att hon har sådan smärta.

– När jag är trött eller till exempel har suttit väldigt länge får jag mycket smärta i baklåren. Känslan är att någon ristar i öppna sår, berättar Charlotte och konstaterar hur märkligt det är att trots att hon är förlamad, så kan hon känna om någon rör vid henne väldigt försiktigt, men inte om hon till exem-pel skulle få en spik i benet.

– Efter en kväll i soffan upptäckte jag att jag hade fått ett stort brännmärke på ena benet. Då hade benet legat mot dataladdaren och blivit så varmt att jag fick brännsår.

C harlotte har aldrig någonsin känt att hon inte vill leva. Det hon sak-nar mest idag är att få åka skidor,

dansa, gå barfota på en strand eller vara i skogen utan att vara anpassad till stigar.

– Men jag ålar mig fram i skogen, för jag ska helt enkelt hitta min svamp, säger Charlotte och skrattar ett av sina många skratt.

– När man är på botten tror man inte att man någonsin ska känna sig bra igen, men det gör man ju. Nu lever jag på sam-ma sätt som förut. Det handlar om att ständigt utmana sig själv, kunna skratta åt det absurda och samtidigt våga bryta ihop fullständigt. När jag varit så nära att inte längre finnas, så känns det nästan som en skyldighet att ta ut det mesta av livet. Jag vägrar begränsa mig. Jag tar vara på livet mer idag. Jag kan inte, rent fysiskt, stressa längre. Allt tar den tid det tar. Livet är nu.

Charlotte kan sakna att kunna gå barfota på en sandstrand.

24 • JUNIA 2012

E n torsdag i april 2008 var Jenny Löfstrand, hennes 5–åriga dot-ter och sonen 1,5 samt hennes

väns flicka på 2 år, på väg hem från sago-stund på Lindängens bibliotek i Malmö.

– Jag gick med de små barnen i en tvillingvagn och min dotter cyklade. Vi mötte en man med krycka som berättade att han just blivit rånad, berättar Jenny.

– En man i mörk rock hade kommit fram till honom och bett att få växla en tjuga till mynt till parkeringen. Då man-nen öppnat plånboken tog tjuven allt innehåll och gick lugnt därifrån. Jag såg gärningsmannen och skrek: ”Stanna!”

SMÅBARNSMAMMA STOPPADE RÅNAREtext Frida Funemyr • foto Privat

Jenny Löfstrand sprang efter rånaren med tvillingvagnen i högsta hugg. – Min femåring grät och skrek att hon var rädd, men jag sa bara: ”Vi måste ta fast tjuven.”

Han vände sig om och skyndade snabbt vidare mot Lindängens centrum.

R unt omkring stod en grupp äldre människor. Hon hörde en farbror säga att någon var

tvungen att ringa polisen och när ingen gjorde något beslöt hon att själv ringa. Polisen undrade då vart gärningsmannen tog vägen och hur han såg ut.

– Nu gällde det att snabba på, jag sprang med tvillingvagnen och min dotter cyklade efter det snabbaste hon kunde. En kvinna från hemtjänsten fick reda på vad som hänt och hjälpte till.

JUNIA 2012 • 25

Mannen sprang in på en gård mellan husen och försvann. Massor av poliser dök upp. Jag pratade med några arbetare som stod och fixade med cykelbanan, men de hade inte sett tjuven. Efter ett tag kom gärningsmannen, lugnt gående. Jag skrek till arbetarna och polisen att det var han. Efter en kort jakt av både mig, barnen, polisen och arbetarna med stora verktyg i högsta hugg, fick vi fast honom.

P å frågan om Jenny aldrig tve-kade, svarar hon att det aldrig var ett alternativ att inte handla.

– Jag blev jättearg. Att någon ger sig på äldre människor, som inte kan försvara sig, är riktigt lågt. Jag var aldrig rädd, min dotter däremot blev rädd och ledsen men jag sa att hon skulle cykla det snabbaste hon kunde bakom mig. När familjen kom hem efter sin tjuvjakt tillverkade Jenny en guldmedalj till barnen. De riktigt små barnen hade ingen aning om vad som hände och de kommer inte heller ihåg något från händelsen.

– Men min dotter kommer ihåg det och tycker att det var bra gjort och att det var spännande att hitta tjuven.

Har du ångrat dig i efterhand?– Jag ångrar absolut inte det jag gjorde. Men det jag kunde gjort bättre om jag fick ett tillfälle till, vore att kanske fotografera eller filma med mobilen samtidigt. Då hade det funnits ytterli-gare bevis. Jag skulle även tillkalla dem som fanns runtomkring så att fler kunde hjälpa till i jakten.

Hur reagerade din omgivning?– De flesta tyckte att det var ganska coolt gjort. Andra har påpekat att jag kunde ha blivit nerslagen och att han kunde ha kommit efter mig. Mannen som blev rånad har jag träffat många gånger, först i rättssalen då jag vittnade och sedan har jag varit hemma hos honom ett flertal gånger när jag varit i närheten av hans bostad. Vi brukar även skicka julkort till varandra. Han är oerhört tacksam för det jag gjorde och jag minns att han sa precis efter det som hände, att han, tack vare mig och att gärningsmannen blev gripen, vågade gå ut igen.

J enny kände lättnad efter att tjuven blev fast.

– Ett flertal äldre människor runt om i Skåne hade blivit utsatta på senaste tiden, vilket gjorde att jag kände: ”Vilken tur att han åkte fast, annars hade fler människor råkat ut för honom. Jag vill tillägga, att hade gärningsmannen haft vapen eller vänt sig mot oss, då hade jag aldrig följt efter. Man ska inte riskera sitt liv.”

E fter Jennys hjältedåd var hon och barnen med i alla tidningar runt om i Skåne.

– Anledningen till att jag ställde upp i reportage var att jag ville gå ut med att fler skulle våga ingripa. Om jag med 3 barn kan göra något, så kan vem som helst. Jenny tyckte det kändes skönt när rättegången var över, gärningsmannen dömd, all uppmärksamhet hade lagt sig och hon inte längre var igenkänd på Malmös gator.

– Jag trodde allt var över när det damp ner ett brev från polisen i min brevlåda. De hade valt ut 2 personer som gjort en bra insats under året och jag var en av dem. Jenny fick träffa polismästaren, fick tårta, blommor, pengar och en medalj.

– Jag berättade att min dotter blivit arg för hon inte blivit inbjuden, hon

tyckte att hon faktiskt också varit med och hjälpt till, så de var snälla och fixade en hel eftermiddag i polishuset för min dotter, där hon fick prova att göra fing-eravtryck, titta på polisbilar och äta goda semlor.

J enny ser inte på sig själv som en ovanligt modig person. Men hon anser att man ska ingripa om man

ser något tokigt hända. Man bör åt-minstone ringa polisen, vilket hon själv gjort ett flertal gånger.

– I våras såg jag när det pågick en stöld. Jag ringde polisen, som skickade polishund och allt. Det var mörkt ute och jag ville inte gå för nära då det var flera killar inblandade, så tyvärr hann de undan. Men efteråt gick både min man, jag själv och barnen ut och letade och lyckades efter en timme hitta stöldgod-set, som sen hämtades av polisen.

Vad innebär ordet mod för dig?– Mod är för mig att våga!

“Jag blev jättearg. Att någon ger sig på äldre människor, som inte kan försvara sig,

är riktigt lågt“

MOD

26 • JUNIA 2012

I ETT SAMTAL MED psykologen och beteendevetaren Torbjörn Andersson pratar vi om inspirerande mod. Han förklarar att mod framför allt är en mo-ralisk egenskap.

– Mod tycker jag är att handla enligt sin övertygelse, även om det väcker ne-gativa reaktioner. Reaktionerna kan till exempel komma från mig själv i form av smärta eller rädsla, men också från omgivningen. I det senare fallet kan det handla om fördömanden eller prestige-förlust. Torbjörn tror att vissa människor är mer modiga än andra.

– Ja, utan tvekan är det så, åtmins-tone om man ser till en specifik situation. Jag tror att både genetiska egenskaper och uppfostran spelar in, menar Torbjörn som läst forskningsresultat i ämnet.

– Enligt modern personlighetsforsk-ning har vi människor mönster av akti-vitet i våra hjärnor som styr bland annat vår inställning till tillvaron - positiv eller negativ. Vi har olika social intuition, det vill säga olika förmåga att läsa av andra. Och vi har olika känsla för sammanhang, att kunna bedöma huruvida vårt bete-ende är adekvat eller inte. Allt detta ger utslag i det vi kallar för mod.

Torbjörn förklarar att det vi varit med om i livet naturligtvis också påver-kar vårt mod. Har vi blivit uppmuntrade eller skambelagda när vi uttryckt vår

Att agera även om det väcker negativa reaktioner

Det finns ett ordspråk som säger att ”en hjälte inte är mer modig än andra, men att han är det fem minuter längre”. Vi har just läst om Charlotte och Jenny som är fina exempel på mod av olika slag. Psykologen Torbjörn Andersson utvecklar varför vissa människor är mer modiga än andra.

text Torbjörn Andersson och Frida Funemyr • Foto: Privat mening? Vilka förebilder har vi haft? Har vi upplevt situationer som tvingat oss att ta ställning i moraliska frågor eller ej?

– Utan tvekan är vi utvecklingsbara hela livet också när det gäller moral, me-nar jag.

Vad gör modet med ens självkänsla?– Begreppet självkänsla beskriver min känsla av att vara värdefull som män-niska. Jag måste inte göra för att duga, det räcker med att vara. Det handlar om hur jag ser på mig själv. Men har jag en bra självkänsla så tror jag att det finns goda förutsättningar för att handla modigt. Och modiga handlingar kan innebära att jag ser på mig själv med större respekt och stolthet - och det påverkar självkänslan positivt. Alltså kommer även mitt görande in i bilden, åtminstone hur jag bedömer mina handlingar. Därför kan det bli både positiva och negativa spiraler som invol-verar mod och självkänsla.

Kan man dra ett lika-med-tecken mellan mod och debattlysten? – Att uttrycka sin mening kan vara tecken på mod, men behöver inte alls vara det. Debattlysten är nog den människa som är utåtriktad, snabbtänkt, verbal och så vi-dare. Sedan beror det mycket på vad man säger, hur man säger det och i vilket sam-manhang man agerar. Det som verkar vara

JUNIA 2012 • 27

”Utan tvekan är vi utvecklingsbara hela livet också när det gäller moral”

modigt kan ibland vara dumdristigt eller hänsynslöst. I mod ingår alltid någon form av kon-sekvensbedömning.

Vad betyder civilkurage för dig?– Begreppet civilkurage har mycket med mod att göra. Det innebär att uttrycka sin mening i ett socialt sammanhang med risk att bli bestraffad på olika sätt. Att visa civilkurage väcker oftast starka omedelbara reaktioner, både av beundran och av avståndsta-gande. Retrospektivt brukar de positiva reaktionerna överväga. Jag tycker att det visar hur beroende vi människor är, och ska vara, av vår omedelbara sociala om-givning. Därför tycker jag att vi ska vara mycket försiktiga med att kräva ett visst moraliskt beteende av andra människor. Vi vet så lite om hur det är för just hen-ne eller honom i en viss situation. Att kräva mod blir lätt moralism, i negativ betydelse.

Thorbjörn Andersson är

legitimerad psykolog

Hon är en av Sveriges

främsta matkreatörer och

kokboksförfattare. Junia

ställde 7 snabba frågor

om julen till Monika Ahlberg.

28 • JUNIA 2012

Jul med Monika!

text Frida Funemyr • foto Wolfgang Kleinschmidt

VAD BETYDDE JULEN FÖR DIG SOM BARN? – Mycket! Vi hade ”Fanny och Alexander jular” med en dominant men snäll morfar och massor av god mat.

VAD HANDLAR JULEN OM FÖR DIG?– För mig är julen en tid att samlas, umgås, slappa, njuta av god mat. Vi gick alltid i julotta förr men har blivit dåliga på det med tiden. Det är synd, för det var något magiskt med det.

HUR GAMMAL VAR DU NÄR DU BÖRJADE INTRESSERA DIG FÖR MATLAGNING? – Gammal! Jag var ju yrkesverksam dansare först i 10 år och joggade förbi Rosendals Trädgård i rätt ögonblick! Då var jag fast. Jag var 28 år.

VAD ÄR, ENLIGT DIG, MÅSTEN PÅ JULBORDET? – Jag vill ha många av de traditionella rätterna fast på mitt sätt. Men jag har också ett behov av nyheter som krämiga sillar och gröna tillbehör.

HUR SER DEN HÄR JULEN UT, TRO? – Då blir det jul på Djurgården och kanske en resa därefter.

VAD HAR DU FÖR FRAMTIDSPROJEKT? – Åh, hinner inte tänka på annat just nu än det jag gör! Har just släppt en stor, tjock bok ”Monikas Vardagsmat” och tagit över kaféet på Thielska Galleriet på Djurgården i Stockholm.

VILKA ÄR DE MEST TACKSAMMA PERSONERNA ATT LAGA MAT TILL? – Goda vänner. Och egentligen ska man allra helst laga maten tillsammans!

Monika delar med sig av några

klassiska julrecept, men även

av rätter som går att äta till

nyår och vid andra högtider

som ligger framför.

JUNIA 2012 • 29

Kokt julskinka Jag kokar alltid min julskinka, dels för att jag tycker det ger en saftigare skinka än den ugnsbakade, dels för att jag är väldigt förtjust i dopp i grytan som jag gör av spadet.

Skölj skinkan i kallt vatten och låt nätet sitta kvar på den benfria skinkan. Stick in en termometer i den tjockas-te delen av skinkan och lägg ner den i en stor kastrull. Fyll på kallt vatten så att det täcker och låt koka upp. Ta bort eventuellt skum.

Tillsätt kryddpeppar-korn, lagerblad, löken i klyf-tor och morötterna skalade och i bitar. Sjud skinkan under lock på svag värme tills termometern visar 70°. Koktiden varierar mellan 40 och 65 minuter per kilo, en långsmal frambit behöver kortare tid per kilo än den knubbiga bakbiten.

Ta upp skinkan och låt den svalna något innan nät och svål skärs bort. Griljera sedan efter önskemål. Kyl spadet snabbt och använd det till dopp i grytan eller buljong i framtida grytor.

INGREDIENSER• 1 rimmad skinka à 2–6 kg,

med eller utan ben• Vatten• 20–25 kryddpepparkorn• 2 lagerblad eller ännu

hellre ett par kvistar av ett lagerbladsträd

• 1 gul lök • 1 rödlök • 2 morötter

Recepten är hämtade ur ”Monikas vardagsmat”, Lind & CO Förlag samt ”Monikas jul”, Libris förlag

30 • JUNIA 2012

Köttbullar med pepparkakskryddorKanske låter det lite underligt men jag lovar att de goda pepparkakskryddorna gifter sig fint med både nöt- och kalvfärsen i dessa saftiga köttbullar.

Honungsmarinerade revbensspjäll med ugnsråstekt potatisKryddiga och saftiga revbensspjäll är det bästa jag vet på julafton. Nej förresten jämt! Marinera dem gärna över natten. Jag kan inte vara utan kryddiga och saftiga revbensspjäll på julafton. Kom bara ihåg att be att få dem styckade i affären! Jag lagar potatisen i samma långpanna.

Häll grädden över ströbrödet och låt svälla i 10 minuter. Fräs löken i smör under tiden.

Blanda ner färsen, löken och pepparkakskryddorna i gräddblandningen. Smaka av med salt och peppar.

Forma bullar av färsen med vattensköljda händer. Bryn smöret i en stekpanna och lägg ner köttbullarna. Vänd runt bullarna så att de får en fin yta runtom. Sänk värmen och låt dem eftersteka under lock i 5–10 minuter.

INGREDIENSER• 2 1/2 dl vispgrädde• 4 msk ströbröd• 3 msk finhackad gul lök• Smör till pannan• 300 g nötfärs• 100 g kalvfärs• ca 3 tsk malda peppar-

kakskryddor• salt och nymalen vitpeppar

• 1,7 kg tjocka revbensspjäll, knäckta

MARINAD• 1 dl tamari eller annan soja• 1 dl flytande honung• 1 dl sweet chilisås• 1 bit färsk ingefära (ca 8

cm), riven

UGNSRÅSTEKT POTATIS• 8-9 potatisar• 1/2 dl oliv- eller rapsolja• Flingsalt

TILL SERVERING• Sallad

Riv ingefäran. Vispa ihop ma-rinaden och tillsätt ingefäran.

Lägg köttet tillsammans med marinaden i en eller två plastpåsar. Låt marinera i minst 3 timmar eller gärna över natten.Skär potatisen i tunna skivor och lägg dem på halva delen av en långpanna. Ringla över lite olivolja och salta.Dela revbenen och lägg spjällen i andra delen av långpannan. Sätt in i ugn och stek på 225° i ca 45 minuter tills köttet släpper lätt från benen. Servera de goda revbens-spjällen med den ugnsråstek-ta potatisen och en sallad.

JUNIA 2012 • 31

Rödkålssallad på 15 minuterSnabb och lite knaprig rödkål smaksatt med timjan och kanel.

Rödkålssallad med apelsin, valnötter och torkade bär Rödkål i någon form är ett måste på mitt julbord. Detta är en mycket vacker och god rödkålssallad.

Skär bort rotstocken från rödkålen och strimla huvu-det fint. Kärna ur äpplena och hacka dem grovt.Hetta upp oljan i en panna. Fräs kålen i några minuter på medelvärme så att den mjuknar. Tillsätt saft och balsamvinäger.Smaka av med timjan, kanel, salt och nymalen peppar. Låt puttra i ytterligare 5 minuter tills saften tjocknar något. Lägg upp i en skål och servera.

INGREDIENSER• 1/2 rödkålshuvud• 2 röda äpplen• 2 msk rapsolja till pannan• 3 msk koncentrerad

svartvinbärssaft• 4 tsk vit balsamvinäger• några repade kvistar färsk

timjan• 1/2 tsk malen kanel• salt och nymalen

svartpeppar

Skär bort rotstocken från rödkålen och strimla huvu-det mycket tunt. Skala och skär apelsinköttet i bitar. Grovhacka nötterna. Blanda samman rödkål, apelsinkött, nötter och persilja i en skål tillsammans med de torkade bären.Vispa ihop alla ingredienser till dressingen och häll den över salladen.

INGREDIENSER• 1/4 rödkålshuvud• 4 apelsiner

• 100 g blandade nötter, t ex valnötter, hasselnöt-ter, paranötter

• 1 dl finhackad bladpersilja• 150 g torkade bär, t ex

havtorn, vinbär, blåbär, tranbär

DRESSING:• 1 dl rapsolja• 1 msk dijonsenap• 1/4 dl äppelcidervinäger• 1–2 vitlöksklyftor, krossade• salt och nymalen

svartpeppar• 2 tsk råsocker

Festligt till Nyår!

32 • JUNIA 2012

RäksoppaEn krämig och god räksoppa som får sin fylliga smak från räkskalen!

Örtfylld fläskfiléSaftig, festlig och vacker rätt som även kan göras på utegrillen!

• Ca 600 g fläskfilé• Steksnöre• Smör eller olja till pannan

ÖRTFYLLNING• 3 vitlöksklyftor• 1/2-1 dl mild olivolja• 1/2 kruka färsk rosmarin• 100 g pancetta, rökt sidfläsk

eller tärnad bacon• 1 bit parmesanost (ca 50 g)• flingsalt och nymalen svart-

peppar

TILL SERVERING OCHGARNERING• matvete• 1 påse rucolasallad• 6 marinerade soltorkade

tomater• 1/2 kruka färsk rosmarin• olivolja, balsamvinäger och

flingsalt

Putsa fläskfilén fri från hinnor och senor. Skär sedan ett långt snitt längs med filén. Vik ut köttet och tryck eller banka ut det till en ca 1 cm tjock platta.Pressa vitlöken till örtfyllning-en i oljan. Repa bladen från

hälften av rosmarinkvistarna och hacka dem. Tärna pancet-tan och riv parmesanosten. Blanda ner allt i vitlöksoljan. Ta eventuellt i lite mer olja om det känns torrt.Bred ut fyllningen i mitten av den utplattade filén. Rulla ihop.Bind om filén med ett stek-snöre så att den håller ihop ordentligt.

Hetta upp lite smör eller olja i en stekpanna och bryn filén vackert gyllene runtom.Sätt in pannan i ugnen om handtaget är ugnsfast. Lägg annars över filén i en ugnsfast form och stek filén klar i 175° varm ugn i ca 20 minuter. Låt vila någon minut innan den skärs upp i tjocka vackra skivor.

Tillred matvetet enligt anvis-ning på paketet. Skölj och arrangera rucolan i en skål med grovhackade soltorkade tomater. Droppa över lite oliv-olja, balsamvinäger och salta.Servera den örtfyllda filén i ski-vor på ett stort fat tillsammans med matvetet och salladen.

• 1/2 kg stora frysta räkor med skal

• 1 gul lök• 1 morot (ca 100 g)• 1/2 kruka persilja• 5 dl vatten + 1 tärning

fiskbuljong• smör till pannan• 2 msk tomatpuré• 2 msk vetemjöl• 2 dl vitt vin eller matlag-

ningsvin• 2 dl vispgrädde• 1 dl vatten• flingsalt och nymalen

svartpeppar• 1 nypa cayennepeppar

TILL SERVERING OCH GARNERING:• gott bröd• persilja

Skala räkorna men spara skalen. Skala och grovhacka löken. Skala och skär moroten i bitar. Grovhacka persiljan. Koka upp fiskbuljongen. Hetta upp en rejäl klick smör i en panna och fräs lök, morot och persilja i ca 2 minuter och utan att det tar färg. Tillsätt tomatpurén och räkskalen. Strö över mjölet och späd med buljongen och vinet. Låt koka 7–8 minuter. Sila soppan. Häll på grädden och vattnet. Smaka av med salt, peppar och cayennepeppar. Koka 2 minuter. Tillsätt räkorna och låt bli varmt. Obs! Koka inte, då blir räkorna sega. Garnera med persilja och servera med ett gott bröd.

119:-

TysTad – Tomas dixon”Halva mänskligheten har inte kunnat bidra som Gud vill och miljontals människor har en negativ bild av kyrkan och kyrkans Herre – på grund av den kvinnosyn hon stått för ... Så vad säger Bibeln – egentligen?”

Mjukband, ca 110 sidor

NY!

JULKLaPPsTiPs från GosPeL media

189:-

daGLiG KrafT – Två Lyssnare

Daglig kraft kom först ut 1935 och skrevs av två kvinnor: ”De två lyssnarna”. Boken är en av de mest omtyckta andaktsböckerna genom ti-derna, med över sex miljoner exemplar tryckta.

Daglig kraft formades under svår kamp och har berört miljontals läsare världen över.

Inbunden, 287 sidor

NY!

179:-

Gianna – aborTerad...men eTT Levande viTTne

– Jessica shaverEndast 17 år gammal blev Tina gravid. Hon kände sig både övergiven och desprerat när hon gick in på en klinik för att göra abort. Men något oväntat hände ... något underbart. Istället för att ett väx-ande liv utsläcktes kom en liten tös till världen.

Mjukband, 244 sidor

NY!

189:-

himLen förändrar aLLT – Todd och sonJa bUrPo

Todd och Sonja Burpos nästan fyraårige son Colton gjorde en oförglömlig resa till himlen och tillbaka under de svåraste dagarna i deras liv. Denna bok innehåller fler än 40 unika och inspirerande andakter som ger en stark påmin-nelse om att bortom svårigheterna vi möter i det här livet, väntar Guds fantastiska gåva, himlen.

Inbunden, 287 sidor

NY!

95:-

himLen finns På riKTiGT – för barn

– coLTon bUrPoI den här boken berättar Colton med egna ord om vad han var med om när han besökte himlen. Han beskriver hur det är att möta Jesus, hur himlen ser ut och vilka personer man kom-mer att möta i himlen. Colton ger svar på frågor barn har. Förutom Coltons egen berättelse, kompletteras boken med vackra målningar.

Inbunden, 32 sidor i färg

NY!

159:-

himLen finns På riKTiGT– Todd bUrPo, Lynn vincenTÖver sju miljoner exemplar sålda. Översatt till över 30 språk. 50 000 ex tryckta på svenska.

Efter en allvarlig operationen berättade Colton om att han varit i himlen. Himlen finns på riktigt kommer att förändra hur du ser på livet efter detta och ger dig möjlighet att se och tro som ett barn. Läs boken själv och ge den vidare till andra!

Mjukband, 206 sidor

besTäLL senasT 18/12 På www.GosPeLmedia.seeLLer rinG: 019-186010


34 • JUNIA 2012

Relationer

JUNIA 2012 • 34

NÄRVARO SOM BERÖRVarför blir en del möten goda och andra inte? Och vad betyder det egentligen att vara närvarande i ett samtal? För att få svar på frågorna har Junia talat med Emmanuel Ezra som är fembarnspappa, kirurg och efterfrågad föreläsare i ämnet bemötande. I boken Det goda mötet reflekterar han kring människors möten med sig själva och andra.

text Ewa Wymark

Vad hindrar goda möten?– Det är naturligtvis mycket som kan hindra goda möten, men mitt svar idag blir att det mest avgörande hindret är en ovilja eller ett ointresse för den vi möter.

Har det betydelse hur man ser sig själv?– Ja, det finns ju ett ”Jag” som möter ett ”Du”. Man måste ha ett hum om vem man är när man möter andra. För att kunna möta andra måste vi alltså först möta oss själva. Vår självbild och själv-känsla är direkt avgörande för hur våra möten utformar sig och vad som händer i dessa möten. När jag föreläser brukar

givning genom vårt sätt att bemöta andra. Intressant nog formar vi också oss själv genom det sätt vi bemöter andra. Tankar blir till ord, ord blir till handlingar, hand-lingar blir till vanor och våra vanor for-mar oss till de människor vi blir.

Emmanuel Ezra menar att den vik-tigaste byggsten för det goda mötet är viljan, desire på engelska.

– Det handlar om en längtan, en strävan att få till det goda mötet. Den längtan tror jag att de flesta människor har. Sedan kommer det an på intresse och kunskap. I det professionella mötet krävs även kompetens och skicklighet.

I sin roll som läkare upptäckte Emmanuel Ezra snart att han mådde dåligt när mö-ten med människor gick snett. Det var så hans tankar och vilja väcktes för att vara med och bidra till fler goda möten. Idag är han en flitigt anlitad föreläsare i ämnet bemötande.

Religionsfilosofen Martin Buber har uttryckt att ”allt verkligt liv är möte”. Emmanuel Ezra instämmer.

– Livet är en lång rad möten med människor, och alla möten blir vårt liv. Dessutom formar och påverkar vi vår om-

JUNIA 2012 • 35

jag tala om förmågan att identifiera och hantera sina egna känslor först, och se-dan andras. Man behöver med andra ord vara intresserad av att lära känna figuren man träffar i spegeln.

Och om den andre inte är mogen?– Det professionella mötet präglas just av förmågan att kunna identifiera hindren både hos sig själv men även hos den jag möter och utifrån skicklighet och kom-petens skapa förutsättningar för det goda mötet.

Vad är viktigast för det goda mötet?– Det viktigaste är att vi är närvarande, fokuserade och inte splittrade, samt att vi lyssnar och även kommunicerar tydligt. Det professionella mötet kräver även att jag kan skapa trygghet utifrån min yrkes-roll och kunskap.

– För att utvecklas i hur vi bemöter andra kan vi behöva spegla oss i någon.

Kanske kan en person du har förtroende för observera hur du agerar och sedan ge feedback. Om ett möte går snett är det bra om vi tar oss tid och analyserar varför det blev så och på vilket sätt vi själva bi-drog till det. Sedan kan man ha en dålig dag, och man kommer inte lika väl över-ens med alla.

Har nutidsmänniskan svårare att fokusera?– Ja. Framför allt handlar det om att det är flera saker som ropar och pockar på vår uppmärksamhet.

– Jag tror att vi är splittrade i våra tankar och i vår vilja, eftersom vi inte riktigt tar ställning till vad som är viktigt för oss. Framför allt kämpar nutidsmän-niskan med sin förmåga till inre samling. I många yrken förväntas människor kunna fokusera, göra många val och lösa flera uppgifter samtidigt. Vi kanske tror att det är bra men forskning visar att vi under sådana omständigheter sänker vår

verkningsgrad, hastigheten blir lägre och precisionen och säkerheten blir sämre.

Vad handlar närvaro om?– Ytterst handlar närvaro om självkän-nedom. En del människor vet i stunden att ”nu är jag här”, andra förstår det först senare genom en god känsla som dröjer sig kvar.

– I min roll som läkare och i andra människorelaterade yrken handlar det goda mötet mycket om att träna upp för-mågan att fokusera och vara närvarande. Vi kan behöva något som triggar oss så att mötet känns utmanande och spän-nande. Då är sannolikheten större att jag kommer vara närvarande och fokuserad med hela mitt jag, och att mötet faktiskt känns stimulerande. Detta kan vi oftast själva påverka till exempel genom att vara nyfikna och förväntansfulla i mötet och göra det till en utmaning. Det kan vara bra att fråga sig själv vad man kan göra bättre i just den här situationen. I den bästa av världar ser vi en utmaning även i möten med personer vi upplever som svåra. Med andra ord kan vi genom våra tankar och vårt sätt att agera i viss mån vara med och forma våra omstän-digheter så att det gagnar andra och även gör livet mer spännande.

Är man alltid beredd att möta andra?– Alla behöver paus och vila, en egen stund. Som människa ska man tillåta sig själv att ibland bara vara. Det är direkt nödvändigt, även om det inte alltid är så lätt att dra sig undan. När vi stannar upp och reflekterar över oss själva blir vi även

foto

Mag

nus W

este

rbor

n

”Livet är en lång rad möten med

människor, och alla möten blir vårt liv”

36 • JUNIA 2012

Relationer

bättre på att välja en mer kärleksfull och professionell respons som stämmer över-ens med våra djupaste övertygelser och funderingar. Det är därför pausen är så viktig. Man bör stanna upp och fråga sig själv vart man är på väg. Detta kan man göra själv men även tillsammans med en person man har förtroende för.

– Ibland kräver omständigheterna att vi ska kunna möta människor även om vi mår dåligt, man kanske känner sig sliten eller har en konflikt med någon i hemmet eller på jobbet. Då får man helt enkelt göra så gott man kan. Men ibland kanske vi är i ett så dåligt emo-tionellt skick att vi inte ska försätta oss i mötessituationer, om vi kan låta bli. Det alternativet pratar vi sällan om. Det har faktiskt hänt att jag sagt till patienter efter en slitsam nattjour att jag upplever att jag inte är i tillräckligt bra skick för att genomföra en operation. Patienterna har faktiskt varit tacksamma för min ärlighet och accepterat att vi skjutit fram ingreppet.

Vad betyder närvaro för en människa?– Det finns nog inget som är så på dju-pet tillfredställande för en människa som att hon upplever att hon är sedd av nå-gon som vill henne väl. För mig handlar detta om kärlek och om livet. Att vara sedd är en bekräftelse på att man finns till.

– Det har hänt att patienter kommit till mig och när vi pratat en stund har de uttryckt att de är glada och tacksamma för vårt möte. I regel har jag inte hun-

nit göra något annat än att lyssna. Det behöver alltså inte vara svårare än att vi lyssnar och tar människor på allvar. För mig är den positiva responsen en bekräf-telse på att jag lyckats förmedla ”jag hör dig”, ”jag finns här”, ”jag är intresserad av vad du har att säga” och ”min kompetens finns här för dig”. Det goda mötet kräver ett genuint intresse. Människor känner av om du och jag är intresserade av dem eller inte.

Du skriver att fördomar fördummar. Hurdå?– Jag läste någonstans att en fördom per definition är en vald förutfattad mening som påverkar vår perception så att vi bara ser det vi vill se och hör det vi vill höra. Detta är mycket problematiskt både för oss själva och för dem vi möter. Genom att vara fördomsfull amputerar vi våra möjligheter att se och höra det som finns hos en människa, eftersom vi redan har låst fast oss vid en inställning till perso-nen. Man blir helt enkelt mindre smart.

– För att träna bort fördomar be-höver vi ha en vilja att utvecklas. Om vi själva tycker att vi är perfekta, förträffliga och fördomsfria har vi ett problem – alla har fördomar och det första steget är alltid att våga se det.

Kan närvaro kommuniceras utan ord?– Absolut. Vi måste inte alltid säga något. Man kan faktiskt förstöra en fin kommunikation genom att öppna mun-nen. Själv tycker jag om ord och att prata. En gång när min fru och jag satt

och diskuterade kände jag plötsligt att jag inte hade något att säga i det ämnet. När jag deklarerade det för min fru, som är psykolog, svarade hon att det går all-deles utmärkt att vara tyst.

– Tystnaden skrämmer oss. Vi behö-ver alla öva på att bli mer bekväma med den. Att tala i ångestdämpande syfte är inte bra. Ibland kan det vara förlösande att säga: Jag skulle vilja säga något, men jag vet inte vad jag ska säga.

Det finns flera enkla och konkreta saker man kan tänka på för att bli mer närvarande i sina möten.

– Man kan till exempel stänga av telefonen eller tv:n, och minimera andra saker som kan distrahera. Man kan skapa ett tidsrum då man helt ägnar sig åt samtalet och meddelar andra att nu vill man inte bli störd. Det är också viktigt att man bestämmer sig för att vara ”här och nu”.

för Det goDa mötet finns ingen gen-väg, det handlar inte om hokus pokus eller magiska knep utan om vilja och handling.

– Vi behöver öva på vår förmåga att stanna upp och bli stilla, säger Emmanuel Ezra. Vi behöver lära oss att känna igen stillheten så att vi kan använda den som referenspunkt. Vi kan med vår vilja bestämma oss för att vara ”här och nu”, det är inte alltid lätt men det är en förmåga man kan träna upp. Sedan bör man acceptera och hantera de begränsningar som alltid finns. Det

”Det behöver inte vara svårare än att

vi lyssnar på och tar människor på allvar”

JUNIA 2012 • 37

» Har du tid att samtala? Är tiden begränsad på något sätt? Hur tror du detta i så fall påverkar din förmåga att närvara i stunden?

» Finns det en plats där ni kan tala ostört, där ni båda känner er trygga? Har du gjort det du kan för att ni ska få vara ostörda?

» Är du intresserad av din medmänniska? Hur visar du det i så fall? Finns det frågor du kan ställa för att visa ditt intresse?

» Om någon söker dig, vågar du säga att du

helst vill samtala senare, vid en tidpunkt då du verkligen kan koncen-trera dig? Är det skillnad om det är barn eller en vuxen som söker dig? I vilka situationer kan den som söker dig ac-ceptera att vänta till ett bättre tillfälle, och i vilka situationer behöver du ta dig tid för samtalet på en gång?

» Tror du att ditt sätt att bemöta och samtala med människor spelar roll?

Hur skapar man goda möten?text Ewa Wymark

Är du nyfiken på vad du själv kan göra för att skapa goda möten? Reflektera gärna över frågorna.

mesta är inte så akut att man inte kan skapa ”rätt tid” för ett samtal då man kan vara helt fokuserad.

– Med barn är det förstås en annan sak. Du kan till exempel inte boka en tid med din sexåring eller tonåring då ni ska tala om livets allvar. Sådana frågor dyker ju bara upp. Barn som pockar på upp-märksamhet men inte får något gensvar känner till sist att det inte är någon idé. Därför är det viktigt att vi är flexibla och faktiskt stannar upp, där och då. Ofta vill barn ju bara låna vårt öra och ha vår fulla uppmärksamhet en kort stund. Vi kan med vår handling visa att vi verkligen vill detta goda möte. För handlingen räknas. Inte tanken.

UnDer sina föreläsningar brukar Emmanuel Ezra tala om den glädje och drivkraft han upplever i sitt arbete.

– Jag känner att jag har fått så mycket. Som kristen brukar jag säga att jag känner mig välsignad.

Emmanuel Ezra önskar att människor ska få känna sig älskade och bli påminda om sitt oändliga värde.

– En människa som vet med sig att hon är älskad har denna vetskap. Det är en otrolig viktig förutsättning för att kunna vara med och bidra till goda möten.

Med sina föreläsningar vill Emmanuel också säga: Vuxna människa, skärp dig. Du kan förändras och göra det du själv säger är så viktigt. Du kan och har möjlighet. ”Just do it”, för att använda en känd sko-tillverkares slogan.

Emmanuel är noga med att poängtera att inte allt hänger på individen.

– Ansvaret för det goda mötet är både ett individuellt och ett kollektivt. Det hänger lika mycket på oss som

arbetsgrupp, familj och samhälle. Vi måste bestämma oss för hur vi ska ha det tillsammans och reflektera över hur vi agerar. Bejakar vi till exempel vissa beteenden med ord, men tiger och samtycker till mobbning?

Ingen människa är en egen isolerad ö.– Den kollektiva aspekten är viktig.

Människor hör ihop. Vi påverkar varandra, vare sig vi vill det eller inte. Utan att vi all-tid tänker på det gör vi skillnad hela tiden. Frågan är på vilket sätt vi vill göra skillnad. Är det inte hoppfullt och en stor utmaning att varje människa kan göra skillnad och själv kan vara med och påverka hur hon gör det?

– Jag tror vi är menade att göra avtryck. Det behöver inte resultera i ett nobelpris. Det kan handla en tår vi torkar bort, ett glas vatten vi ger, eller ett leende vi förmedlar. Även det gör skillnad och gör avtryck.

38 • JUNIA 2012

Relationer

”Det är viktigare att lyssna än att prata själv”

Hur gör andra för

att skapa goda möten? Junia har

bett en själavårdare, en läkare och en

mamma att svarar på frågorna:

Ungdomspastorn och själavård-aren Niclas Madestam, 24 år svarar:

– Jag försöker lyssna noga på vad perso-nen har att berätta och vara intresserad. Ofta ställer jag följdfrågor. Man har två öron och en mun av en anledning – det är viktigare att lyssna än att prata själv.

– Det som kan påverka negativt är om jag tänker på något annat. Jag brukar försöka avlägsna störande objekt som till exempel mobiltelefonen.

– När jag tänker efter finns det flera möten som har påverkat mig, det är svårt att välja ett. Jag tror att det bästa är när jag märker att jag själv har gjort skillnad för en människa genom att lyssna. När någon söker upp mig för att få hjälp är det ett förtroende som han eller hon visar. För mig är det en utmaning att bli en bättre lyssnare och närvara på ett bättre sätt.

text Andréa Gustafsson • foto privat

» Hur gör du för att närvara på ett så bra sätt som möjligt i mötet med dem som söker din hjälp?

» Finns det något som påverkar dig och gör att du inte kan närvara på det sätt som du vet skulle vara bäst för dig och dem du möter?

» Kan du ge ett exempel på ett möte med en person som på ett påtagligt sätt har påverkat dig?

Läkaren Johan Johansson, 45 år svarar:

– Jag känner mig tryggast när jag är väl förberedd angående det problem eller den sjukdom som samtalet gäller. Oftast vet jag en del innan mötet med en pa-tient eftersom jag har en remiss eller en tidigare historia att gå på.

– Tidspress är nog det som allra mest kan förstöra ett möte.

– En gång fick jag lämna ett besked till en ganska ung kvinna om ett återfall i cancer. Hon blev väldigt ledsen och behövde hålla om någon och då backade jag inte, utan vi höll om varandra där i patientrummet. Jag hoppas att hon gick därifrån med en känsla för hur hon skul-le klara av framtiden, på något sätt. Jag vet inte hur det gick för henne sedan.

Mamma Annica Gustafsson, 48 år, svarar:

– Jag försöker ha lugn och ro runt om-kring så att jag kan fokusera. Och så försöker jag se samtalet ur barnets per-spektiv. Det är så lätt hänt att se det ur ett vuxenperspektiv.

– Jag upplever att stress påverkar mö-tet negativt. När man är stressad är man hela tiden på väg någon annanstans i tankarna istället för att vara, och närvara, där man verkligen är.

– Det starkaste mötet för mig var när mina barn föddes och jag fick se dem för första gången! Deras närvaro var total. Jag minns varje ljud och doft.

fråga ANNEAnne Holmdahl är socionom med inriktning på familjeterapi och själavård. Hon besvarar läsarnas frågor kring relationer. Du är välkommen att skriva till Junia via post eller mejl. Märk hälsningen ”Anne”.

JUNIA 2012 • 39

Svar

Svar

Fråga

FrågaJag vet inte vad hon vill

Hej Anne. Min svärmor är 82 år. Hon har en del krämpor och behöver egentligen mer hjälp. Men jag vet inte vad jag ska säga och göra. Hon verkar inte vilja ha min hjälp med någonting. Både min man och jag jobbar ju men jag har sagt att hon kan säga till lite i förväg så kan vi gå till läkarbesöken tillsammans. Men hon säger nästan alltid att hon klarar sig själv. Vi har inte haft en så bra relation men jag tänkte att vi borde kunna hjälpas åt nu när det blivit såhär. Min man tycker att vi ska låta henne vara ifred om det är det hon vill men så kan vi väl inte göra? Det känns fel. Vad ska jag göra?

Fia

Inget känns roligtBästa Anne, jag har nog problem. Inget känns roligt längre men livet är faktiskt bra. Jag har familj, man och barn. Det är bara tröttsamt ibland och jag känner att jag inte får så mycket uppmuntran. Då orkar man ju inte. Vad ska jag göra för att slippa känna såhär?

Orkar inte

Det var en kort och kärnfull fråga, en fråga som nog de flesta av oss vill ställa lite då och då. Livet blir ofta bara en massa dagar som

rusar förbi, fyllda av vardagens vanliga sysslor och ibland av möda och besvär. Släpper vi bara in allt det där grå riskerar vi att bli lika grå på insidan. Vi tänker i grått och har svårt att ta initiativ och hitta på roliga saker som ger

den där guldkanten på tillvaron som är så viktig för oss alla – stora som små. Det finns möjlighet att förändra detta för de allra flesta av oss, men det kräver en medveten insats.

Man måste ta ett steg ut ur rutinerna och göra det oväntade. Packa ihop familjen och gör en oplanerad utflykt; bjud in de där personerna som man inte känner så väl, men kanske kan bli en spännande bekantskap; hjälp till vid en basar; hitta barnvakt och gör en make/maka fest hemma eller borta; skapa en spelkväll i familjen tillsammans med vänner; gör ett pizzabageri hemma tillsammans med vänner och låt alla få göra sina egna pizzor.

Det var bara lite kort brain-stormning. Uppfinningsrikedo-men saknar gränser.

Viktigt är dock att det man gör blir något som man kan prata om tillsammans för att dela med sig av tankar och känslor och önskningar. Händelser utgör givna samtalsämnen och det är i levande relationer med varandra som meningen med livet ger reso-nans. Det är i dessa sammanhang man kan berätta hur man känner det och hur man på bästa sätt kan uppmuntra varandra.

Är du/ni småbarnsföräldrar är det viktigt att understryka vikten av barnvaktsstöd för att få lite en-samtid – för sig själv eller tillsam-mans med maken.

Livet behöver inte vara tråkigt, men det kräver initiativ. Lycka till!

”Stig ur rutinerna och gör något

oväntat”

”Vad vet du om din svärmor?”

Svärmorsproblem kan bli det första man tänker på när man läser din fråga, men det är det nog inte nödvändigtvis det som det handlar om.

Istället vill jag fråga dig: Vad vet du om din svärmor? Vad känner du till om hennes uppväxt och liv? Är hon en självständig person som vill klara saker och ting på egen hand? Vad känner hon inför att åldras och se att kroppen inte längre gör som den brukat? Det finns många liknande frågor som du kanske behöver en djupare förståelse för innan du drar slutsatser om vad hon tycker om dig.

Ett förslag från min sida är att du och din man bjuder hem henne och ber henne berätta om hur livet var förr. Hur var det

när hon var liten, ung, gifte sig etc. Ställ frågor, var nyfiken, för det är frågor ni inte kommer att kunna ställa så länge till med tanke på hennes ålder. Har ni barn så är det viktigt även för dem att få reda på lite om sina rötter, om hur farmor haft det och hur det var att leva som barn och ung på den tiden.

Lite finstämd nyfikenhet från din/er del kan bidra till att öppna relationen på ett positivt sätt. Men att tränga sig på och vara hjälpsam mot någons vilja är lite mer krångligt. Så länge en äldre person klarar sig måste man respektera dennes önskan, men när man ser att saker och ting inte fungerar som de ska måste man ta ett större ansvar och det gärna med hjälp från kommun och/eller eventuellt sjukvården. Stimulans på olika sätt är nödvändigt för att behålla hälsa och livskvalitet.

Fånga dagen och lägg familjepusslet bakåt för att vinna positiva upplevelser i framtiden.

mju

nia MAN

40 • JUNIA 2012

text Frida Funemyr • foto bokförlaget Forum

Morgan är inte längre räddHan har lyckats med precis det han drömde om som barn – att bli en framgångsrik skådespelare. Det skulle nämligen bli den ultimata hämnden på de kärlekslösa fosterfamiljer han slussades runt emellan. Morgan Alling är nu aktuell som pappa i nya Sune-filmen.

MORGAN ALLING ÄR AKTUELL som pappa ”Rudolf ” i nya Sune-filmen som kommer ut i jul. Tidigare har denna roll spe-lats av Peter Haber.

– Det känns fantastiskt hedersamt och en ära, säger Morgan när vi talas vid. Men samtidigt erkänner han att det även känns lite läskigt eftersom Peters ”Rudolf ” är så älskad.

– Men det är inget jag egentligen bör tänka på. Vi gör vår version och den skiljer sig väldigt mycket från Sunes Sommar, vilket är tur. Skulle ju vara jobbigt om vi skulle göra samma manus som för 20 år sen! Samma repliker, samma klä-der, samma scener. Nej, det är tur att vi gör Sune 2012, menar Morgan. Han förklarar att inom skådespelarbranschen gör skå-despelarna ofta roller som andra en gång gjort, men det får de inte tänka så mycket på.

– Jag fokuserar bara på vad jag kan göra med Rudolf Andersson. Vi gör vår version, om den är bättre eller sämre får varje tittare själv bedöma, men jag är väldigt stolt över vårt ar-bete med «Sune i Grekland».

ENLIGT MORGAN VAR inspelningen ”rolig som tusan”. – Det var en underbar produktion där alla jobbade med

mycket glädje och spontanitet. Ett superproffsigt team, men också ödmjuka, varma och snälla medskådespelare. Vi bodde fem veckor på Sun Ving resort i Kallithea, så det var ju njutfullt. Jag kunde ta med hela familjen och bara njuta, åtminstone till en början. Därefter blev det sjukt varmt, 45 grader i 2 veckor är ingen lek. Jobbigt och inte alls kul. Men eftersom vi som tur var spelade in en rolig film, så var det ok, menar Morgan.

HAN HAR MÅNGA strängar på sin lyra. Morgan regisserar, spelar teater, skriver böcker och är ute och föreläser i landet.

– Jag föredrar mixen. Att stå på scen är underbart eftersom man får responsen, skratten, gråten, applåderna direkt. Det är en enorm kick. Men sedan är det fantastisk kul att regissera också. Det är ett annat jobb; då är jag ledig på kvällarna och kan vara med familjen, men vet ändå att det spelas en föreställning som är mitt verk. Häftigt. Att skriva en bok är en annan resa

Ta reda på fakta och fokusera på vad som ska göras här och nu… och gör aldrig personen till ett offer, försök att fylla på självkänslan istället, påpeka att man kan vara bra fast man mår dåligt

JUNIA 2012 • 41

MORGAN ALLING

FAMILJ: Gift med Anna-Maria Dahl, två barn Wilhelm och Love. YRKE: Skådespelare, regissör, författare, föreläsare.BOR: Södermalm, Stockholm.INTRESSEN: Brinner för att göra människor lyckliga, få de att växa och förändra sig. Jag gillar att resa, se på tv och umgås med familj och vänner. AKTUELL MED: Sune i Grekland, egen soloshow som heter ”omtyckt och älskad av alla andra”, skriver en ny bok och en långfilm.

som man gör en gång, men sen lever den kvar väldigt länge och betyder så mycket för människor. Arbetet är roligt medan man skriver. Att föreläsa är häftigt eftersom jag ser hur min kunskap och mina tankar påverkar människor direkt i livet, som inte teater, film eller en bok gör på samma sätt. Där får man ju höra det först i efterhand, medan man under föreläsningen får kvittot på det direkt. Jag kan inte säga att ena delen av mitt yrkesliv är bättre än de andra. Det är en ynnest att kunna mixa och göra allt. Det är få förunnat och jag känner mig hedrad och stolt över att få ha den möjligheten.

ATT MORGAN DROGS till filmens värld tror han kan bero på att han som barn sökte sig in i olika rollkaraktärer.

– Jag tror jag spelade teater redan som barn, fast då på rik-tigt. Jag försökte överleva genom att anpassa mig till alla olika miljöer som jag kom till. Detta gjorde att jag blev ganska bra på att hoppa mellan rollerna.

FÖR ETT PAR ÅR sedan kom Morgan ut med boken ”Kriget är slut” som handlar om hans trasiga barndom. Över 100 000 har köpt boken.

– Det är ett kvitto på att den berör och betyder mycket. Om min enkla historia kan beröra och förändra så blir jag stolt. Jag vet att den används som kurslitteratur på universitet, och hur stort är inte det? Magiskt roligt, säger Morgan och skrattar ödmjukt. Han ser inte på sig själv som författare utan som ”en bra historieberättare som råkade ha turen, eller oturen, att ha den barndom jag hade.”

– Sedan gäller det att få ner det på 300 sidor i en bok som kan beröra, vilket jag hade turen eller skickligheten att kunna göra. Det innebär ingenting inför nästa bok. Jag försöker skriva en bok till om vad som hände sen. Men det är betydligt svårare och det tror jag beror på bristen på rutin.

MORGAN PRATAR GÄRNA om hur det ser ut i samhället idag – att 380 000 barn lever med alkoholiserade föräldrar, att alkoholism och annan psykisk ohälsa är folksjukdomar som vem som helst kan råka ut för.

– Det är helt sjukt att man hellre debatterar Rut-avdrag, vilket bara berör ett fåtal, istället för att prata om frågor som berör oss alla. Jag frågar mig vad vi till exempel ska göra med alla barn som varje dag går till skolan med en klump i magen av rädsla för att deras hemlighet ska bli avslöjad, som går hem utan att veta i vilket skick mamma eller pappa är? Det handlar om barn vars självkänsla är lika med noll. Och hur ska vi göra med alla som mår dåligt och är på väg att ramla ut ur samhället?

– Det är verkligen dags att vi pratar om det här. Jag tror det finns ett enormt behov av att prata om de här frågorna. Många känner igen sig i det jag berättar och blir berörda av att det trots allt är en framgångshistoria. Vi behöver hopp om att det kan bli bättre, även när livet är som sämst.

– Vi måste också våga möta människor i vår omgivning som mår dåligt. Vara en bra kompis som ställer frågan ’mår du då-ligt?’ och hjälper personen att få professionell vård eller stöd på

annat sätt. Mitt råd i en sådan situation är att ta reda på fakta och fokusera på vad som ska göras här och nu, inte så mycket på vad som har hänt tidigare. Och gör aldrig personen till ett offer, försök att fylla på självkänslan istället, påpeka att man kan vara bra fast man mår dåligt. Själv sökte Morgan Alling aldrig hjälp för sina panikångestattacker, trots att de överföll honom i mycket känsliga situationer. På scenen inför en publik på 20 000 människor, i direktsändningen i TV…

– Det här var under den senare delen av 1990-talet och då pratade man inte så mycket om panikångest; jag förstod först senare att det var det. Själv trodde jag att det var cancer eller problem med hjärtat; jag blev ju yr och hade hjärtklappning.

42 • JUNIA 2012

– Jag var väldigt hård mot mig själv under den här tiden. När jag fick en attack i en hiss så tvingade jag mig själv att åka hiss direkt efteråt. Det är ingen metod som jag rekom-menderar andra; tvärtom tycker jag att man alltid ska söka professionell hjälp för psykiska problem.

MORGAN BESTÄMDE SIG också för att förändra sitt liv från grunden. Han slutade kriga mot allt och alla, inklusive sig själv, och slutade skylla på sin tuffa barndom. Han slutade supa och började sova, äta och arbeta mer normalt.

– Vid den tidpunkten hade jag ingen självkänsla alls. Som barnhemsbarn och fosterbarn hade jag ett enormt behov av uppmärksamhet. Helt plötsligt gjorde jag succé, flög privat-plan, uppträdde för 20 000 och hade livvakter. Men innerst inne kände jag mig som en bluff. Det är klart att det inte höll i längden. Jag var tvungen att göra något.

– Omgivningens reaktion var lite lustig. Det var ingen i branschen som direkt höjde på ögonbrynen för att jag mådde dåligt, men att jag slutade dricka alkohol tyckte många var helt knäppt. Då var alkoholen en del av vardagen på ett sätt som den inte är idag. Nu är det inte längre ok att stå på sce-nen full eller komma bakfull till en repetition, vilket är bra, utbrister Morgan som är uppvuxen i en kriminell miljö med två alkoholiserade föräldrar.

Det förekom mycket ”våld och skit” i Morgans barndoms-hem. Detta innebar att socialtjänsten tog hand om Morgan från det att han var fyra år. Han bodde på 3 barnhem, fyra fosterhem och bytte skola 9 gånger. Men till slut hamnade han hos familjen Alling som kunde förändra hans liv till det mer positiva. När han som vuxen träffade sin fru spelade hon en stor roll i hans liv.

– Min fru har varit fantastisk. Vi har alla vår skit med oss i ryggsäcken; frågan är om den ska styra oss 35 år senare eller om det som hände då var för längesen, och inte så aktuellt idag. Min fru satte upp en gräns för hur mycket min barndom skulle styra mig idag. Jag litade inte på kärlek, riktig kärlek alltså. Jag hade ingen aning om att det fortfarande påverkade mig, men det gjorde det och det fick mig att försöka leva med en dörr öppen. Jag ville ha Anna-Maria men ändå inte, jag velade enormt mycket. Till slut fick hon nog och sa: ”Du straffar ju mig för vad andra gjorde mot dig som barn. Jag är inte som dom. Jag älskar dig här och nu, idag.” Sen gjorde hon slut - vilket var en stor ögonöppnare för mig. Jag insåg att jag bar med mig massa skit som jag var omedveten om. Nu var jag tvungen att ta ansvar för mina handlingar här och nu, idag!

Du slutade att vara rädd för att bli lämnad?– Ja, jag var inte rädd för att bli lämnad, jag visste att jag skul-le bli lämnad. Det var ju min vardag. Men när hon fick mig att inse att jag fortfarande levde med den känslan, 35 år se-

nare, så insåg jag att det är ju gammalt skit. Sen fick jag jobba hårt för att få tillbaka denna fantastiska fru. Idag är vi gifta sen 3 år tillbaka och har två barn. Underbart.

Hur vill du beskriva din livsstil– Min livsstil är nog ganska lugn, med familjen, försöker vara med dem så mycket som möjligt. Jag jobbar visserligen ganska mycket, men det är ju med något jag älskar: teater, film, tv, radio, föreläsningar. Att stå på scen och underhålla. Det är ett hårt arbete som kräver mycket arbete, men också en ödmjuk inställning till att det går bra nu. Jag vet att det kan gå fort ut-för så jag är tacksam för varje dag. Jag försöker njuta av livet, så när jag inte jobbar tittar jag mycket på film, tv-serier och även mycket fotboll. Sedan reser vi med familjen på utflykter och sparar till långresor till Thailand, Spanien eller Grekland.

Är du lika rolig ”hemma-pappa” som i TV-rutan? – Ja, det är jag nog. Jag försöker sätta gränser med kärlek och humor istället för med hårda ord, slag eller bestraffningar. Så vi försöker i vår familj ge så mycket kärlek, försöker lyssna och ge och ha roligt så mycket vi kan.

Vad är du mest stolt över?– Jag är stolt över mycket, ”Tippen”, ”Clowner”, ”Lets Dance”, ”Jakten på Julia”, ”Romeo och Julia”, min bok, men inget slår att jag blivit pappa två gånger.

Vad har du för framtidsdrömmar?– Att kunna fortsätta med det jag håller på med. Länge.

Det var ingen i branschen som direkt höjde på ögonbrynen för att jag mådde dåligt, men att jag slutade dricka alkohol tyckte många var helt knäppt

Det är precis som på film, kanske Det Stora Blå. Dyker ner till korallrevets vackra bukett, tittar upp, tittar bakåt, tittar utåt. Så plötsligt är de bara där. Mantorna, stillsamt flaxande med sina meterbreda vingar, cirklande ovanför, svepande förbi. Och efter fem minuter ytterligare två. Efter en timme i vattnet har sammanlagt nio mantor showat i slowmotion och gör området kring Hin Daeng och Hin Muang utanför Koh Lanta värt sina dryga tre timmar med båt från huvudön.

Ön Koh Lanta, två timmar söder om Krabi, är vida känd för sitt vackra undervattensliv. Från den lilla byn Saladan ut-går dykbåtarna tidigt varje morgon och kommer tillbaka med lyckliga dykare sent på eftermiddagen. Men Koh Lanta är långt ifrån bara dykning. Navet, byn, heter Saladan. Här shoppar du på en halvtimma. Resten av tiden på den lilla sömniga ön ägnas med fördel åt lojt strandliv och digra menyer med löjligt god mat, som behållit sina låga priser.

Familjestranden Klong Dao ligger på norra delen av öns västsida och är bred och rymlig. Trots att de låga resorterna numera ligger sida vid sida längs bukten mot Andamanhavet känns stranden aldrig överbefolkad. Strand nummer två, Long beach, är backpackerfavoriten. Små bungalowhyddor blandade med de flerstjärnigare resorterna Lanta Sand och Layana. Längre ner på ön gömmer sig små, hyfsat öde badvikar längs den orörda sydvästkusten. Men glöm inte bort östsidan. Här, på andra sidan berget, finns inga stränder - men djungeln och de små sjözigenarbyarna förstärker känslan av att den blågula favo-riten faktiskt fortfarande har långt till överexploatering.

Nattliv? Nej nej. Inte på Koh Lanta. Saladan är tyst och släckt vid 22-tiden.

Koh Lanta

- svenskarnas familjefavorit

44 • JUNIA 2012

Södra Thailand är svenskarnas solklara vinterfavorit. Junia guidar dig till tre favoritöar för alla resesmaker.

text Caroline Engvall • foto Johan Almblad

Drömplatserpå bekvämt avstånd

Resfakta Södra ThailandRes dit: Reguljärflyg via Bangkok eller Kuala Lumpur till Krabi eller Phuket. Reguljärbiljett Arlanda-Bangkok med Thai Airways kostar mellan 6 000 och 12 000 kronor beroende på säsong, allra dyrast runt jul och nyår. Inrikesbil-jett till Krabi/Phuket kostar drygt 600 kronor med Thai Airways. Charter till Andamanområdet (Phuket och Krabi) med Fritidsresor, Ving och Apollo.

Språk: Thailändska, men enkel engel-ska fungerar bra.

Tidsskillnad: + 6 timmar vintertid.

Valuta: Thailändska baht. Priserna i Thailand är ungefär en femtedel av de svenska.

Säsong: Det är alltid varmt i Thailand, mellan 24 och 31 grader beroende på årstid, men för att undvika regn eller hetta är november till och med mars bäst på Andamansidan av landet.

Info: www.tourismthailand.se

JUNIA 2012 • 45

Nattliv? Nej nej. Inte på Koh Lanta

46 • JUNIA 2012

Phi Phi- den mest livfulla ön

The Beach. Leonardo di Caprio. Myten startade på Phi Phi. Öarna, som en gång var en oas för världströtta backpackers, är idag ett turistmål utan dess like. Dagsutflykter från såväl Krabi, som Koh Lanta, som Phuket gör att Maya bay, stranden som Leo rumlade runt på i filmen, numera är långt ifrån öde. När ön blev knockad i tsunamin funderade thailändska staten på om man skulle ta det lugnt med återuppbyggnaden och försöket att återställa Phi Phi till det mytomspunna paradis det en gång var. Det hann man dock aldrig. Idag, tre år senare, är Phi Phi återigen galet överbebyggt och festbetonat. I de små trånga gränderna trängs dykskolorna med diskoteken, här är det basgång i bästa Ibiza-style.

I slutet av september invigdes ett tsunamimin-nesmärke på arton meters djup i viken utanför den strand där jättevågorna kom rullande den 26 decem-ber 2004. Det består av tre granitblock, formade som pyramider placerade i en triangelform på havsbotten. Elva länder finns representerade med minnestexter ingraverade på granitblocken på respektive språk. Väl värt ett undervattensbesök som ger eftertanke mitt i partysemestern.

Andra vackra öar i södra Thailand

• Koh Libong. Känd för sin unika men ytterst sällsynt siktade sjöko-koloni.

• Nationalparken Koh Laoliang har många bra klättringsleder, använd alltid guide.

• Koh Sukorn. Ö med två resorter, bra som bas för utflykter till national-parkerna.

• Koh Muuk. Chartern har hittat hit, men potatismjölssanden på halvön där lyxresorten Sivalai ligger, blir ett strandminne för livet.

JUNIA 2012 • 47

– Hallo!Mannen med musklerna och den kaffelat-

tefärgade överkroppen nickar kort. Vi hejar tillbaka. Sedan skiljs vi åt igen. Vi går norrut, han söderut.

Hans och vår hälsningsfras är egentligen inget speciellt, förutom att vi möts på en kilo-meterlång strand som är nästan folktom. Då hejar man på den enda människan man möter.

Platsen är Koh Jum och ligger på trekvarts dagligt färjeavstånd från populära Koh Lanta – och lika långt från hysteriska Ao Nang och Phi Phi-öarna.

Lyft bara blicken från turistmålen i char-terkatalogerna och det är stor chans att du möter söderhavsdrömmen på bekvämt av-stånd. För det är inte för inte som backpackers och andra partydjur söker sig till Koh Jum efter några dagars hårt festande på exempelvis Phi Phi. Färjan närmar sig den kuddliknande ön täckt av grönt. En långsvansbåt väntar lojt guppande nedanför, mitt ute i vattnet. Hoppilandkalleövningen är sannerligen inget för stelbenta – men det som väntar är värt den lilla båtmanövern. Nu börjar nämligen Robinson Kruse-livet. På riktigt. Visst finns det ganska gott om boendealternativ på Koh Jum, men alla ligger mysigt gömda, inburade i grönskan. Stränderna är tomma, breda och näst intill utan turister under lågsäsong. Det finns få saker som distraherar. Visst kan du snorkla. Visst kan du hyra en kajak, paddla runt ön och kanske morsa på en och annan delfin. Men allra bäst serverar Koh Jum tyst-nad och lugn. Öns andranamn betyder ”att minnas”. Och det är just det man gör, tillbaka i stadens brus och larm.

Koh Jum – för det ultimata lugnet

48 • JUNIA 2012

Arbetet & jag

HAR DU MODET ATT

SÄGA IFRÅN?

Christina Hellström Konsult, föreläsare, författare

inom kommunikation, ledarskap och retorik samt mentor för

enskilda chefer.

Testa dig sjä

lv!

“Vi har alla ett

eget personligt

ansvar att värna

om varandra”

I slutet av oktober nåddes vi av nyheten att prinsessan Madeleine förlovat sig med sin Chris O´Neill. De valde att berätta om sin förlovning genom att spela in en video, som sedan sändes i alla tänkbara medier. I videon kunde man höra att Madeleine var på väg att säga februari i stället för oktober och hela intervjun avslutades med att prinsessan förtjust, förälskat och lite nervöst undslapp sig ett ”tihi”.

JUNIA 2012 • 49

Snabbt blev ”tihi ” ordet för da-gen i medierna och flera stora bloggar tog upp detta, bl. a. Ebba von Sydows blogg på

SVT. I slutet av sitt blogginlägg skriver Ebba:

”Men vad är det hon säger på slutet?! Tihi?”

Den kommentaren utlöste en flod av kommentarer. Till en början lite försik-tiga, men allteftersom det mer och mer framkom att många tyckte att videon var fånig, så fanns det liksom ingen hejd. I en av de sista kommentarerna kan man läsa:

”Hon (Madeleine) känns så våpig och tillgjord jämfört med till exempel Victoria. Konstigt att två så olika människor är syskon.”

Skvaller och förtalDenna utveckling, från en felsägning och ett fnittrigt tihi till att bli omnämnd som ett våp, är tyvärr inte något som bara utspelar sig i bloggosfären. Även på våra arbetsplatser förekommer detta. Någon begår ett misstag eller säger något som någon reagerar på; en person uttrycker sig försiktigt kritiskt, någon annan lyss-nar och blir frimodigare för att någon annan öppnat upp för kritiken, en tredje tar i ännu lite mer och så rullar det på. Var finns den som säger:

”Ska vi verkligen hålla på och prata så här?”

Detta är den avgörande frågan. Vem har modet att bromsa de kritiska kom-mentarerna? Hur gör man det utan att verka menlös eller som en översittare?

Hopplösa chefer och medarbetare

Genom bytet av chef hade en tidigare god arbetsmiljö blivit infekterad och svår.

Nästan varje dag var det någon som rå-kade ut för den nye chefens synpunkter och kommentarer. På fikarasterna hade det utvecklat sig en kultur, som innebar att medarbetarna ständigt delgav varan-dra vad de råkat ut för och – självklart hur hemsk deras chef var. Detta pågick under en längre tid, tills någon en dag sa:

”Vi kan inte hålla på så här. Om vi inte slutar bidrar också vi till att förstöra stämningen på jobbet”

Arbetskamraterna samtalade om detta och kom överens om att när nå-gon råkat illa ut på grund av chefen, skulle den personen få möjlighet att delge det som hänt. De andra skulle lyssna och ge sitt stöd, men där skulle gränsen dras. Gamla liknande oförrätter skulle inte dras upp igen.

Genom att välja det förhållnings-sättet, kom medarbetarna bort från att ständigt prata om sin problematiske chef, samtidigt som de behöll möjlighe-ten att lyfta det som just hänt.

I längden blir samtal där man ut-trycker sig kritiskt om en icke närva-rande person obehagliga och olustiga också för dem som deltar i samtalet. Vi vet alla inom oss, att för att respektera en annan människas värde, krävs att man håller en god ton, också när den personen inte är närvarande.

Hur ska du då gå till väga när du känner att du behöver säga ifrån?

För min del ger det bra vägledning att tänka på hur jag gör när jag lagar mat. För det mesta följer jag receptet, utom när det gäller salt. Saltet smakar jag av. Tar jag för lite salt, händer ingenting – tar jag för mycket, kan jag förstöra mat-rätten och det smakar bara salt.

När du känner att du behöver stanna upp ett samtal som gränsar till förtal: pröva dig fram, precis som när du saltar din mat. Börja lite försiktigt och se om den lilla korrigeringen räcker. Om den inte har någon effekt, måste du kanske ta i lite mer. De fel som vi ofta gör är, dels att vi inte säger ifrån alls, och dels att vi tar i alldeles för mycket när vi väl säger ifrån. Om du tar i för mycket kommer du att blir betraktad som överlägsen och perfekt och det gynnar ingen. Tro bara inte att du kan sitta tyst och inte delta och därigenom förmedla att du inte är bekväm med tonen eller det som sägs. Den tysta protesten går inte fram. Det kommer att uppfattas som att du håller med.

Vi har alla ett eget personligt ansvar att värna om varandra. Det vi inte vill råka ut för själva ska vi inte heller utsätta andra för. Inte ens hopplösa chefer, med-arbetare eller prinsessor.

50 • JUNIA 2012

Arbetet & jag

HAR DU FÅTT MÅNGA OFTA?

Om du fått många OFTA, så vill jag börja med att berömma dig för din ärlighet. Den ärligheten är grunden för att kunna förändra den situation ni hamnat i på din arbetsplats. Det kan självklart vara så att det på din arbetsplats finns många personer som är svåra, men det innebär inte att lösningen finns i att ofta lufta sitt missnöje över medarbetare och chefer. Gör ni det, bidrar ni ytterligare till det negativa som ni reagerar på hos andra. Det kan till och med ge er en känsla av falsk gemenskap och ni kan uppleva det som att ni utbyter förtroenden, när ni i själva verket talar illa om varandra. För att uppnå en sund arbetsmiljö på din arbetsplats, krävs att någon vågar gå emot strömmen och bryta den negativa spiralen. Vem den personen är? Det kanske är du!?

HAR DU FÅTT MÅNGA IBLAND?

Om du fått många IBLAND, visar det att du är medveten om att dessa problem kan finnas, även om ni förmodligen inte har några stora problem av detta slag på din arbetsplats. Dina många IBLAND vittnar också om att du har en medvetenhet om att problemet snabbt kan dyka upp. Det finns inte någon

arbetsplats som kan slå sig för bröstet och säga att det aldrig skulle kunna hända hos oss. Det bästa skyddet är den medvetenhet du har, om att man måste vara uppmärksam så att man inte startar upp eller dras med i en spiral av negativa åsikter om en medar-betare eller chef.

HAR DU FÅTT MÅNGA ALDRIG?

Jag undrar om du är helt ärlig? Kanske är du det och då beror förmodligen dina många ALDRIG på att du valt att inte se denna typ av problematik. I grupper som lär känna varandra väl och dessutom förväntas samarbeta, föreligger alltid risken att någon inte är helt nöjd med någon annan. När detta missnöje sedan luftas till en tredje person, uppstår en eller flera av de situationer som beskrivs i påståendena. Självklart vill jag gratulera dig till att du aldrig upplever någon av dessa situa-tioner på din arbetsplats. Samtidigt vill jag också ge en liten varning. Det kan väl inte vara så att det ibland förekom-mer att ni uttrycker er negativt om en ej närvarande person, men att du valt att inte se det som ett problem? Stå upp för andra, som du vill att de ska stå upp för dig! Det förhållningssättet gör det tydligt för oss när vi bör reagera!

Ta tempen på

din arbetsplats!

Kryssa i den ruta som

stämmer bäst när det gäller din arbetsplats!

Vi sitter ofta i fikarummet och berät-tar negativa saker om kollegor och chefer som inte är närvarande

OFTA IBLAND ALDRIG

I fikarummet hörs ofta repliken: Nu menar jag ju inte att tala illa om honom/henne.

OFTA IBLAND ALDRIG

När en kollega/ chef gör eller säger något som verkar konstigt händer det att jag byter en blick med någon annan, som jag vet tycker som jag

OFTA IBLAND ALDRIG

På min arbetsplats finns tydliga grupperingar av vissa arbetskamratar som gärna sitter lite för sig själva och pratar

OFTA IBLAND ALDRIG

På min arbetsplats finns en eller flera personer som ”alla” har svårt med. Det gör att det inte är lika kännbart för oss andra att ha åsikter om just den/dessa personer. Det gör att samtal lätt handlar om något dessa personer gjort/sagt

OFTA IBLAND ALDRIG

På min arbetsplats har vi en knepig chef, som ingen förstår sig på eller kommer överens med. Vi delar stän-digt med oss av märkliga saker som chefen gjort/sagt. Konstigt nog har det inneburit att vi som arbetskamra-ter fått en starkare gemenskap!

OFTA IBLAND ALDRIG

1

2

3

4

5

6

Fråga1

Fråga2

Svar1

Svar2

Det finns nog inte så mycket nytt att investera i. Däremot paketeras och kombineras hela tiden olika investe-

ringsmöjligheter på nya sätt. Det gör att det för privatpersoner har blivit möjligt att investera i valutor, råvaror, onoterade bolag och andra tillgångsslag som förut bara var möjligt för den med mycket kapital. Möjligheten att investera i dessa ”nya sparformer” dyker dock upp just som olika typer av fonder.

Så kallade strukturerade produkter har blivit vanliga idag, och är på så sätt en ”ny sparform”. Det är värde-papper som består av flera, oftast två, olika typer av finansiella instrument. Vanligt är en kombination av indexobligationer och aktieindexobligationer. De kan även bestå av aktier, optioner och terminer. En struk-turerad produkt med kapitalskydd fungerar som en obligation där investeraren efter löptidens slut återfår det nominella beloppet och indexavkastningen om den är positiv.

Generellt finns det en mängd nya fonder med olika risknivåer och placeringsinriktningar. Genom att sprida sitt sparande på flera marknader och tillgångsslag (aktier, räntor, fastigheter, valutor, råvaror, hedgefonder och private equity) kan man teoretiskt öka möjlighe-

terna till en jämn och god avkastning.

Pensioner är ett komplicerat område. Att det vore praktiskt och mer överskådligt att samla dem hos en

förvaltare är lätt att inse. Däremot är det tyvärr inte möjligt. I alla fall inte med tjäns-tepensioner som din arbetsgivare betalat.

För att över huvud taget få slå ihop försäkringar måste det ske i samband med en flytt och pengarna måste in i en nytecknad försäkring. Det måste också vara en och samma försäkringstagare till både den gamla och den nya försäkringen. Det som krånglar till det med kollektiva tjänstepensions-försäkringar är att det är arbetsgivaren som är försäkringstagare och den anställde är den försäkrade. Har man haft olika arbetsgivare så uppfylls alltså inte kraven på en och samma försäkringstagare och en samman-slagning är inte möjlig.

När det gäller privata försäkringar där man själv är försäkringstagare, är det som regel inga problem med att slå ihop flera till en.

Finns det några nyare sparformer, än till exempel de fonder som varit populära länge?

Jag har flera olika små “tjänstepensionsskvättar” här

och där från olika anställningar genom åren. Kan jag och är det någon mening med att smala ihop dessa hos en förvaltare?

JUNIA 2012 • 51

Fråga ekonomenPer Olof Eurell, Civilekonom, M.B.A. svarar på dina frågor om privatekonomi. Du är välkommen att skriva till Junia via mail på [email protected] om du vill ställa en fråga. Märk hälsningen ”ekonomen”.

Värde: 89 kr

Snart är julen här och vi vill från JUNIA ge dig möjlighet att beställa julklapparna som räcker ett helt år. När du

ger bort JUNIA får du dessutom fina premier!

Gör din beställning snabbt och enkelt på www.junia.se/jul eller skicka in talongen på sidan bredvid.

Världens bästa julklappar!En vacker tubsjal

i härlig kvalitet från VÅGA!

Värde 299 kr

Värde 32 kr

Värde: 59 kr

OBS! Beställningar behöver komma in senast den 17 december. Vi börjar skicka ut beställningarna vecka 49 när julnumret kommit ut.

PRENUMERATION NR 1 Junia för 279:- (6 nr per år) q från julnumret q från 1-2013 (v.6)Jag får då som premie boken”Det är aldrig kört Jul” och får även välja en av följande CD-skivor:q ”Jul med Evie” från Naxos.q ”En stilla Jul” från Naxos.

PRENUMERATION NR 2Junia för 279:- (6 nr per år) q från julnumret q från 1-2013 (v.6)Jag får då som premie boken”Det är aldrig kört Jul” och får även välja en av följande CD-skivor:q ”Jul med Evie” från Naxos.q ”En stilla Jul” från Naxos.

PRENUMERATION NR 3Junia för 279:- (6 nr per år) q från julnumret q från 1-2013 (v.6)Jag väljer en av följande premier...q Skivan ”Jul med Evie” från Naxos.q Skivan ”En stilla Jul” från Naxos.q En tubsjal från VÅGA.

Priset 279 kr inkluderar 6 nr och porto i Sverige. För internationella priser, se www.junia.se. Detta erbjudande gäller inför julen 2012 och beställningar behöver vara JUNIA tillhanda senast den 17 december 2012. Om vald premie tar slut, skickar vi en liknande gåva med motsvarande värde. Prenumerationen gäller ett år.

MOTTAGARE - PRENUMERATION NR 1:Namn: ...........................................................................................................Adress: ..........................................................................................................Postadress: ..................................................................................................Epost: ............................................................................................................Telefon: .........................................................................................................Presentkort och tidning (när prenumerationen börjar med julnumret) skickas till: q min vän q mig så jag kan överlämna det



GÅVOGIVARE - BETALARE: Namn: ...........................................................................................................Adress: ..........................................................................................................Postadress: ..................................................................................................Epost: ............................................................................................................Telefon: .........................................................................................................

JUNIA betalar portot!

Svarspost 122 115 600184 20 ÅkersbergaSVERIGE

Det är viktigt att du noterar för varje beställning när prenumerationen ska börja och vilken premie du önskar.

Beställ snabbt och enkelt på vår hemsidawww.junia.se/jul eller skicka in denna sida:

Jag beställer följande och får fina premier!


PRENUMERATION NR 1 Junia för 279:- (6 nr per år) q från julnumret q från 1-2013 (v.6)Jag får då som premie boken”Det är aldrig kört Jul” och får även välja en av följande CD-skivor:q ”Jul med Evie” från Naxos.q ”En stilla Jul” från Naxos.

PRENUMERATION NR 2Junia för 279:- (6 nr per år) q från julnumret q från 1-2013 (v.6)Jag får då som premie boken”Det är aldrig kört Jul” och får även välja en av följande CD-skivor:q ”Jul med Evie” från Naxos.q ”En stilla Jul” från Naxos.

PRENUMERATION NR 3Junia för 279:- (6 nr per år) q från julnumret q från 1-2013 (v.6)Jag väljer en av följande premier...q Skivan ”Jul med Evie” från Naxos.q Skivan ”En stilla Jul” från Naxos.q En tubsjal från VÅGA.

Priset 279 kr inkluderar 6 nr och porto i Sverige. För internationella priser, se www.junia.se. Detta erbjudande gäller inför julen 2012 och beställningar behöver vara JUNIA tillhanda senast den 17 december 2012. Om vald premie tar slut, skickar vi en liknande gåva med motsvarande värde. Prenumerationen gäller ett år.




GÅVOGIVARE - BETALARE: Namn: ...........................................................................................................Adress: ..........................................................................................................Postadress: ..................................................................................................Epost: ............................................................................................................Telefon: .........................................................................................................

JUNIA betalar portot!

Svarspost 122 115 600184 20 ÅkersbergaSVERIGE

Det är viktigt att du noterar för varje beställning när prenumerationen ska börja och vilken premie du önskar.

Beställ snabbt och enkelt på vår hemsidawww.junia.se/jul eller skicka in denna sida:

Jag beställer följande och får fina premier!



För vidare information: [email protected] • www.piltradsskolan.se

PILTRÄDSSKOLAN är en fristående F-9 skola med kristen värdegrund, en skola på framfart och utveckling. Vi värdesätter Kunskap, Trygghet och Elevens unika värde, där den enskilda eleven blir sedd i våra mindre klasser. Särskolan PILKVISTEN inryms i våra lokaler.

Vi har behörig och engagerad personal med bakgrund från olika kyrkor. Vi erbjuder skolskjuts till och med skolår 3, därefter busskort. Vi har ett skolkök med egen kock och egen idrottshall i anslutning till skolan.

På PILTRÄDETS FÖRSKOLA lyfter vi fram Matematiken och Språket med fokus på Lekens betydelse för barns lärande.

Pilträdsskolan i Västerås

Vill du att ditt barn skall vara i en trygg miljö som främjar skapande, lek och fantasi?Vi har nu några platser kvar på vår förskola!

Kom och besök vår fräscha, fi na förskola och vår nya gård! Vi har tillgång till vår idrottshall varje vecka

och har fi na grönområden här på Vallby. Nu har ditt barn möjlighet att få gå på en förskola med KRISTNA

VÄRDERINGAR och engagerad utbildad personal.

Kontakta Frida Thulin, tel 021-30 29 78www.piltradsskolan.se

PILTRÄDETSFÖRSKOLA

Kontakta Frida Thulin, tel 073-982 29 03

Klara av AssisiSkrifter och dokumentÖversättning och kommentarer av Henrik RoelvinkPris: 249 kronor

Beställning:Katolsk bokhandelTel. 08-6113435

Priset inkl. moms, frakt tillkommer

Veritas Förlag

FRITT LEVERERAD I HELA LANDET

Fåtölj i tyg 5.450:-

Fåtölj i skinn 6.950:-

Pall i tyg 1.550:-

Pall i skinn 1.750:-

”Gottfrid”Sitt rikti g fåtölj med hög rygg.

Sitt höjd 47 cm. Ställbar lutning i ryggdelen utan extra kostnad.

Mahognybets, körsbärsbets, mörk ekbets,

naturlackad eller oljad ek.

Välj mellan många olika klädslar.

Saldovägen 2, Veddesta • 175 62 JÄRFÄLLATel: 08-621 00 00buti [email protected]

Öppet Mån-Fredag 10-18 • Lör-Söndag 11-15

PRISVÄRT ERBJUDANDE

till alla pensionärer!

Assars Industri AB Box 20, 330 33 Hillerstorp

Tel 0370-37 33 30Fax 0370-37 33 40www.assars.se

Välkommen till Vinnersjö Timmerhus AB!Vår specialitet är tillverkning av timmerhus och takstolar.

Adress: 810 40 Hedesunda • Tel: 0291-700 96, 0291-700 46 • Fax: 0291-700 10 e-post: [email protected] • Internet: www.vinnersjotimmerhus.se

56 • JUNIA 2012

Upptäck Livet

Varma och livgivande ordORD HAR BETYDELSE. Ord vi uttalar påverkar mer än vi anar. Ord till andra människor, till oss själva men även ord i vår bön till Gud.

Som ung var jag väldigt självkritisk. Under många år talade jag ofta ut nega-tiva tankar om mig själv. En sak jag ofta sa när saker och ting inte gick som jag önskade var ”typiskt mig”. Ungefär som att vad annars kunde jag vänta mig? Till slut fick jag insikt över detta och bestäm-de mig för att omedelbart avsluta de ord som definitivt inte var uppbyggliga för mig, utan började istället tala gott och uppmuntrande till mig själv.

Ord har makt och de avslöjar våra hjärtan. Har du tänkt på det? Det finns ett bibelord i Matteus 12:34 som säger: ”Vad hjärtat är fullt av talar munnen”. När vi talar ord till eller om oss själva som påverkar vårt sinne med osanning, påverkas våra liv mer än vi anar. Ofta kan vi få höra både barn och vuxna säga:

”Jag kommer aldrig att komma någonvart i livet”. ”Jag är oduglig”. ”Det finns ingen som förstår mig eller kan hjälpa mig”. Och hur många gånger har jag inte i mat- affärer hört föräldrar både svära och skrika till sina små barn: ”.......... unge, du fattar ju ingenting! Hur ofta har jag inte sagt åt dig att låta bli godishyllan”. Då om något blir jag så ledsen över att ett litet barn får ta emot en vuxens okontrolle-rade stress och frustration.

OM DU OFTA ÄR NEGATIV mot dig själv eller kanske mot andra, då kan du be till Gud att visa dig dina goda sidor och hur du kan uppmuntra andra. Detta kanske kan tyckas självcentrerat, men det är det inte. Att alltid vara negativ mot sig själv är däremot självcentrerat. Be Gud om hjälp, ingen känner dig bättre än Han.

Ofta har vi människor alltför lätt att okontrollerat säga saker som sårar andra och därmed även oss själva. Vi behöver bli bättre på att på allvar börja använda ord rätt. Det som är rätt, sant och upp-byggligt borde få talas ut till varje person. Tänk så härligt det skulle vara om vi alla åtminstone en gång om dagen fick höra uppbyggliga, goda och varma ord som lyfter oss!

Ett bra sätt att få stopp på negativ självkritik och självupptagenhet är att lägga märke till andra och försöka hjälpa dem. Runt omkring oss ser vi människor som far illa. Hemlösheten ökar, barn vill inte bo hemma på grund av missbruk, bråk och hårda ord. Det finns behov överallt så vi kan inte säga att vi inte vet

vad vi ska göra. De som lever sina liv i utanförskap hungrar inte bara efter mat, en säng att sova i, pengar till sina behov, utan också efter bekräftelse som människor. Jag tror att de hungrar och längtar efter att bli bemötta som vi blir bemötta. De hungrar efter vår kärlek.

Jag hörde talas om en man som åkte tunnelbana rätt så ofta. Det är sällan något roligt händer på tåget utan människor sitter med sin Ipad eller läser något. Så han bestämde sig för att le mot alla som tittade upp mot honom. Det som hände då var att folk osäkert började skruva lite på sig, sänkte blicken och log lite tafatt till-baka. Helt plötsligt var man inte ano-nym längre utan det var någon som SÅG dem. Det viktigaste är inte hur mycket du gör för andra, utan även din blick och dina ord kan få förmedla godhet, värme och liv.

”Ett bra sätt

att få stopp på negativ självkritik

och självupptagenhet är att lägga märke

till andra och försöka hjälpa

dem”

”När vi talar ord

till eller om oss själva som påverkar

vårt sinne med osanning, påverkas våra liv mer än vi

anar”

Fotokollage Jeanette Engqvist

Marie ArnfjellChefredaktör och

ansvarig utgivare, Junia

JUNIA 2012 • 57

Moder Teresa har sagt dessa viktiga och tänkvärda ord: ”Vid slutet av vårt liv kommer vi inte bedömas efter hur många diplom vi fått, hur mycket pengar vi tjä-nade eller hur storslagna saker vi gjorde. Vi kommer bedömas efter ”Jag var hungrig och du gav mig att äta. Jag var naken och du gav mig kläder. Jag var hemlös och du gav mig ett hem”.

Hungrig, inte bara efter bröd utan också efter kärlek. Naken inte bara där-för att man saknar kläder utan också värdighet och respekt. Hemlös inte bara av längtan efter ett rum med väggar, utan också hemlös på grund av avvisande.”

EN SOM KAN DETTA med varma och livgivande ord är Gud. Guds kärleksfulla ord till dig är sanna och vill ditt bästa. Du kan få kontakt med Gud genom bönen. Kanske du inte vet hur du ska be, eller hur du ska formulera dina ord. Det spelar ingen roll, det viktigaste är att du delar ditt hjärta med Honom. Det be-

tyder att det inte finns några dåliga eller felaktiga böner, endast ärliga böner. För som jag skrev tidigare – ingen känner dig bättre än Han.

Min pappa trodde på Jesus. I sam-band med att pappa blev svårt sjuk fanns det många tillfällen då han inte orkade be högt tillsammans med andra. Men vi visste att hans hjärta var fyllt av Guds tankar för honom. Så en natt bara några veckor innan han fick flytta till sitt him-melska hem, vaknar min mamma av att pappa sjunger i sömnen och han sjunger varma och livgivande ord:

1. Jag kom till hans lustgård allénmedan daggen låg kvar på var blomma.Och en röst jag hör, som mig salig gör,du får till mig nu komma

Ref. Och jag hör hans röst i mitt eget bröst, och han säger att jag är hans.Sorg och oro fly för en glädje ny, vars like där aldrig fanns.

2. Han kallar med stämma så mild,så att fåglarna upphör att sjunga.För den melodi, med Guds kärlek i,flyr alla tankar tunga.

3. I lustgården dröja jag vill,men där utanför ropar mig nöden.Och han ber mig gå, till de fallna små,för dem han gick i döden.

I Lustgården. Miles C. Austin

58 • JUNIA 2012

Upptäck Livet

Anneli Johnsson var 18 år gammal när hon och hennes man fick sin första dotter. Ett och ett halvt år senare

föddes parets andra dotter. Anneli trodde att hennes känsla av tomhet skulle för-svinna när hon hade blivit mamma och fått en uppgift i livet, men det gjorde den bara temporärt. Tomheten fanns kvar och utvecklades till ångest. I försök att försöka fly från ångesten gick hon ut och festade under helgerna. Festandet med vännerna dövade den inre smärtan för ett ögonblick, men bidrog till att hen-nes relation till hennes man förvärrades. Han flyttade till USA där han hade fått jobb, medan Anneli och barnen bodde kvar i Sverige. Det var en svår tid för dem och en gång tog Anneli en överdos av tabletter. Det var inget egentligt själv-mordförsök, utan snarare ett rop på hjälp, förklarar hon. För första gången i sitt liv ropade hon ut till Jesus att om du finns så kom och rädda mig! Kort därefter flyttade Anneli och flickorna till USA för att ge äktenskapet en ny chans. Men festandet fortsatte där också.

– Tomheten och känslan av att livet var meningslöst hade funnits hos mig sedan början av tonåren. Jag kände mig inte lycklig, inte älskad och undrade vad det fanns för mål med livet. Det blev mycket festande med kompisgänget, vilket lindrade oron för stunden. Senare smög sig ångesten in och höll ett kramp-aktigt tag om mig.

En tro som bär genom svårighetertext Angelica Victorin • foto Mikael Latorre

Som ung mamma försökte Anneli hantera känslan av tomhet genom att gå ut och festa med sina vänner. Men det var först när hon tog emot Jesus i sitt liv som ångesten försvann. Att tro på Gud är det bästa jag har gjort, säger hon.

Vändningen kom när en ung tjej som bodde granne med dem frågade Anneli om hon trodde att Jesus ska komma tillbaka en dag. Då bestämde hon sig för att följa med sin granne till bibelstudier och lyssna på en pastor för första gången. Från början litade Anneli inte alls på pastorn, utan und-rade inom sig vad det var han var ute efter. Men den amerikanske pastorn visade sig vara den förste man, för-utom hennes make, som behandlade henne med respekt. Sakta men säkert vann han hennes förtroende. Hon möttes av en gudomlig kärlek som inte ville ha något, utan bara ville dela med sig av evangeliet. Efter två månader tog Anneli emot Jesus i sitt hjärta.

– Jag visste inte hur jag skulle be och vågade inte säga mer än amen efter att pastorn bett för mig. Men från den dagen var all ångest borta. Att tro på Gud är det bästa jag har gjort. Han gav mitt liv mål och mening. Gud ändrade mitt hjärta. Inte ens alkohol smakade gott längre, utan jag blev nykterist under resten av barnens uppväxt.

När Anneli kom hem till sin man berättade hon för honom att han också måste ta emot Jesus för att inte gå för-lorad. Hans svar var att kommer hon till himlen som betett sig på det sättet, så kommer han också dit. Han förstod inte att frälsning inte beror på vad man har gjort, utan på att man tror på att

Jesus dog i vårt ställe och tog vår skuld på sig för att vi skulle kunna bli förlåtna och få evigt liv.

– Min man märkte en enorm för-ändring hos mig. Efter en tid sa han till pastorn att den Gud som Anneli har mött vill jag också lära känna. När min man blev frälst genomgick han inte en lika radikal förändring som jag gjorde, därför han har alltid varit otroligt snäll, säger Anneli och skrattar.

Hon hade sedan länge ett väldigt jobbigt förhållande till sin bror. Anneli erkänner att hon rent av hatade honom. När de kom hem till Sverige hånade han henne för att hon hade blivit kris-ten. Hon minns hur hon tänkte att han är knäpp i huvudet. Men när hon hade tänkt den tanken kände hon plötsligt att Gud gav henne kärlek till hennes bror.

– Jag börjar nästan gråta när jag tän-ker tillbaka på det, säger Anneli. Det var så starkt. I dag älskar jag alla mina tre bröder innerligt.

Sedan dess har Anneli fått uppleva hur tron bär genom olika svårigheter i livet. Hennes döttrar var med om en svår

fler gånger och har alltid visat sig hålla. Att jag tog emot Jesus är det val i livet som jag aldrig har ångrat. Jag har ingen aning om hur jag skulle klara att leva utan honom.

Anneli fick ett väldigt bra råd av den amerikanske pastorn som i dag är en nära vän till familjen. Han sa till henne att om hon känner att ångesten är på väg tillbaka så gå ut och hjälp någon annan. Det har hon tagit vara på och är sedan många år engagerad i Ukrainahjälpen, som vid årsskiftet byter namn till Today for Tomorrow Hope Organisation. Där hjälper hon familjer med funktions-hindrade barn som inte får något statligt stöd alls. Ukrainahjälpen samarbetar med en organisation som heter Human

Bridge och förser bland annat funk-tionshindrade barn och ungdomar med hjälpmedel. Anneli jobbar deltid som sjuksköterska hemma i Sverige och ägnar resten av tiden åt missions- och hjälpar-bete. De har kontakt med 300 familjer genom en kvinna som bor och arbetar i Ukraina. Under kommunismens tid blev folk fängslade och satta i fångläger om de pratade öppet om Jesus och tilläts inte heller tala med utlänningar, berättar hon. I dag finns det en stor hunger efter evangeliet hos folket. Nästa sommar kommer dessutom 15 funktionshindrade barn och ungdomar till Sverige för att bo hos värdfamiljer, vilket är något som både de och Anneli ser fram emot med stor glädje och förväntan.

bilolycka. Den äldsta dottern hade livshotande skador och man befarade att hennes andra dotter hade hjärn-skador. På väg till sjukhuset hörde Annelie mitt i oron plötsligt en lov-sång inom sig och fylldes med ett stort lugn. Deras äldsta dotter var medvets-lös när de kom fram till henne efter hennes operation.

– Jag lade handen på min dotter och bad till Jesus. Jag sa: ”Om du vill så kan du hela henne. Men oavsett vad som händer så vill jag fortsätta att tjäna dig”. En stund senare slog min flicka upp sina ögon och hon är i dag helt återställd. Det är ett under att hon över huvud taget lever, säger Anneli med tacksamhet. Min tro har prövats

Idag lever Annelie sitt liv utan känslan av tomhet inom sig.

60 • JUNIA 2012

Upptäck Livet

Drömmen förvandlade allt för FatmaFatma har upplevt ett liv fyllt av både våld, skräck och lidande, men också värme, kärlek och mirakler. För cirka 20 år sedan kom den muslimska familjen som flyktingar till Sverige från Mellanöstern.

JUNIA 2012 • 61

”… och på grund av nervskador hade hon ständig nervvärk”

Som 9-åring hamnade Fatma mitt i ett våldsamt bråk och när hon försökte stoppa detta, blev hon misshandlad av en

manlig släkting. Skadorna blev så all-varliga att hon fick vistas på sjukhus i 3 månader. Hon förlorade funktionen i sin högra arm och hand på grund av nervskador och hade ständig nervvärk. Handen var knuten och helt stel, arm-bågen böjd och armen kunde bara röras några centimeter ut från kroppen.

I SITT HEMLAND, när Fatma var litet barn, fick hon en dröm om natten. Hon såg ett starkt ljus komma från himlen och upplevde att Gud sa till henne: ”Mitt barn, jag älskar dig!” Hon hade tidigare bett Gud att Han skulle tala till henne, för hon tänkte: “Han måste ju kunna tala till mig om Han finns”. Hon berättade detta för sin farmor och farfar. De tog henne till imamen i moskén så att han skulle driva ut det onda ur henne, eftersom de inte tror på en Gud som kan tala till människor.

NÄR FATMA var 15 år berättade en kristen tjej för henne om Jesus och då förstod hon att det var Honom hon hade mött i drömmen som litet barn. Hon fick då också höra de välkända orden från Bibeln:

”Jesus sade: Jag är vägen och san-ningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Joh.14:6

”Ty så älskade Gud världen att Han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på Honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Joh.3:16.

Efter att ha tänkt på detta ett tag, gick hon en dag in i en kyrka i Stockholmstrakten och fick där person-ligen ta emot Jesus.

NÄR HON SEDAN berättade detta för sin mamma, kastade mamman ut henne i snön. Där valde hon att sova på en parkbänk. Hon kände att hon bara skulle fortsätta att be för sin mamma och sina syskon. Fatma upplevde hur Gud uppmuntrade och beskyddade henne. Efter två nätter ute fick mam-man dåligt samvete, bad om förlåtelse och sa: ”Fatma, jag vill också lära känna

din Jesus”. Sedan dess har Fatma fått leda nästan hela sin familj till tro på Jesus. Hon har förlåtit den släkting som misshandlade henne och ber för honom att han också ska få komma till tro på Jesus.

FÖR MER ÄN 30 år sedan började väst-världens kristna att be strategiskt för det man kallar ”10-40 fönstret”, det vill säga länderna mellan 10:e och 40:e breddgraderna - muslimska länder dit man knappast kan åka för att berätta om Jesus. Resultatet har blivit att Jesus själv uppenbarar sig för dessa männis-kor i drömmar. Förr eller senare får de höra mer, numera ofta genom kristen sattelit-TV och internet. I dessa länder finns därför många som idag är hemligt kristna och har sin ”kristna gemenskap” via t.ex. Skype.

Tänk att inga myndigheter, hotelser eller straff kan utestänga Jesus! Fatma har förmånen att få finnas i Sverige, där hon och hennes familj fritt kan få utöva sin kristna tro.

NÄR FATMA VAR 23 år gammal sa lä-karna till henne att det inte fanns något mer de kunde göra för hennes arm. Med tanke på den smärta och orörlighet hon hade, föreslog läkarna att de skulle am-putera armen och ge henne en protes.

En vecka senare kom Jenny, en kris-ten jämnårig kompis, på besök. De hade nyss lärt känna varandra, och Jenny vis-ste inget om hennes arm mer än att hon alltid höll den stilla intill kroppen. Jenny hade nyligen varit på en två må-naders resa i Indien tillsammans med en

grupp kristna ungdomar. De hade haft gudstjänster och sett många sjuka bli helade vid förbön. Jenny som själv fått be för många var fylld av trosvisshet. Hemma hos Fatma upplevde Jenny en inre maning, att Gud sa till henne att hon skulle be för sin vän innan hon gick hem den kvällen. Därför frågade hon: “Fatma, får jag be för din arm?” En enkel bön följdes av ett häftigt knakande i armen och fingrarna när de böjdes ut och rättades till. Inom loppet av några minuter var Fatma fullständigt helad och smärtfri. Det blev ingen am-putation och idag har hon två väl fung-erande händer och armar. JENNY OCH JAG tillhör idag samma församling och per telefon har jag pratat med Fatma där hon berättat om sitt liv.

Fatma och Jenny hälsar till dig som läser detta med orden från Bibeln:”Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er. Ni skall söka mig, och ni skall finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta.” Jeremia 29:11-13.

Krönika avAnita Barker Andersen

Författare, föreläsare och förkunnare

62 • JUNIA 2012

Julpyssla med Tilda

foto Grethe Syvertsen Arnstad

Låt kreativiteten flöda och fixa ditt eget pyssel till hemmet

Du behöver:• Tyg till strutar• Volymvlieseline• Tyg till foder• Band till upphängning

Så här gör du:Stryk volymvlieseline på avigsidan till en bit tyg som rymmer mönstret och klipp en lika stor bit fodertyg.

Lägg tyget med vlieseline och fodertyget räta mot räta, rita av mönstret och sy ihop den vågiga kanten. Klipp ut struten och klipp jack i sömsmånen mellan böjarna i

vågkanten, se figur A. Vik isär tyget och fodret och vik hela struten dubbel räta mot räta. Sy ihop den men lämna en vändöppning i foderdelen, se figur B.

Klipp bort överflödig sömsmån och vänd struten rätt. Peta noga ut den vågiga kanten. Stoppa ned fodret i struten och stryk sedan struten. Klipp en bit band till upphängningen och sy fast det på insidan av struten.

Fyll struten med godis och häng upp den.

Sydda strutar

JUNIA 2012 • 63

Du behöver:• Tyger till förkläde och hank• Tyg till knytband

Så här gör du:Klipp en bit tyg som är 15 x 80 cm plus en rejäl sömsmån runt om. Klipp ännu en bit som är 30 x 80 cm med rejäl söms-mån längs ena långsidan och båda kortsidorna, samt cirka 4 cm sömsmån längs den andra långsidan. Denna sömsmån bildar en bred fåll nedtill så att förklädet får ett fint fall.

Sy ihop de båda tygbi-tarna. Stryk isär sömmen, vik in sömsmånerna och sy fast dem mot förklädet, se figur A.

Vik och sy dubbla fållar längs sidorna på förklädet. Vik och sy en 3 cm bred fåll längs nederkanten på samma sätt.

Klipp en liten bit tyg som är 5 x 10 cm plus sömsmån till hank. Vik in sömsmånen längs långsidorna och vik sedan

hanken dubbel på längden så att den blir 2,5 x 10 cm.

Klipp en remsa som är 7 cm bred och 230 cm lång plus sömsmån. Sy gärna ihop flera kortare remsor för att få den rätta längden.

Vik remsan på samma sätt som hanken så att den blir 3,5 cm bred och stryk den. Vik även in och stryk ändarna på remsan.

Lägg in och nåla fast förklädet mellan lagren på remsan så att det blir 90 cm på den ena sidan av förklädet och 60 cm på den andra. Vik han-ken dubbel och stoppa in och nåla fast den cirka 5 cm in från den ena sidan på förklädet, se figur B.

Sy längs hela knytbandet så att förkläde och hank sys fast. Sy även ihop ändarna på knytbandet. Förklädet knyts i sidan fram, se figur C.

Förkläde

64 • JUNIA 2012

Du behöver:• Fot av trä, ca 10 x

10 x 2,5 cm• Mittpinne av trä,

ca 2 x 2 x 55 cm• Stora blompinnar,

6 mm i diameter• Träkula, 2,5 cm i

diameter• Spik• Trälim• Vit hobbyfärg• Borr, 6 mm• Hammare

Så här gör du:Färdiga ”fötter” i rätt storlek kan köpas i de flesta byggvaru-hus, där de säljs som hörn i dörrkarmar. Där kan du också köpa listen till mitt-pinnen.

Borra ett hål, som är 6 mm i dia-meter, mitt på foten och ett mitt i ena änden på mittpin-nen. Sätt lim i ena änden på en liten bit av blompinnen och stick in den i hålet i mittpinnen. Sätt

sedan lim i andra änden och stick in den i hålet i foten, så att mittpinnen sitter fast i foten. Se figuren.

Borra ett hål 15 cm upp på mittpin-nen och borra sedan de båda andra hålen med 15 cm mellan-rum. Det ska bara vara cirka 9 cm kvar längts upp.

Kapa tre blom-pinnar så att de blir 35 cm, 25 cm res-pektive 17 cm långa. Stick in dem i hålen och fäst eventuellt med lite lim.

Spika fast kulan längst upp, se figu-ren. Måla trädet i valfri färg. Som upp-hängning kan du använda 5 cm långa målade klädnypor av trä.

Gör gärna ett större träd av pinnar för att till exempel ställa på golvet.

Träd av pinnar

Inspirationen är hämtad ur boken ”Julstämning hos Tilda” från Ica bokförlag

TalareMarie Arnfjell Ansvarig utgivare för Junia och ordförande för Sisters International Ämne: Mod att Leva

Anita BaRker ANDERSENFörfattare och internationell förkunnareÄmne: Naturligt Övernaturligt

Gunilla SvensSon Föreläsare inom New AgeÄmne: Möte med New age

Pingstkyrkan Forshaga

Lördag 9 Mars Kl 9.00-17.00 Incheckning, Fika & Seminarier

Anmälan Sisters International www.sisters.nu | 08-54020328Malin Stolt [email protected] | 070-1450705Maj Sundholm [email protected] | 070-1759101Anmälan senast den 6 mars

KOSTNAD 250 inkl �ka & lunchObs! Avgift gäller endast Lördag

Söndag 10 Mars Kl 11.00 Gudstjänst Anita Barker Andersen


Sisters International

66 • JUNIA 2012

HON VILL GÖRA

SYNLIGAJenny är initiativtagare till Invisible Friend

Jenny Viola Axene

Ålder: 37 år

Yrke: Initiativtagare och projektledare för Invisible Friend

Aktuell med: Precis hem-kommen från en resa där vi delat ut cirka 450 stycken Invisible Friend dockor till barn i Khon Kaen, i slum-menprojekt, canceravdel-ning för barn, barnhem för övergivna barn, ett au-tismcenter, fattiga skolor och barn i kvinnofängelset med sina mammor.

text Frida Funemyr • foto Privat

När Jenny Axene fick träffa mammor som satt i fängelse med sina spädbarn, började hennes hjärta bulta. Hon kände så mycket att hon

startade ett projekt som ska hjälpa alla de barn som ingen ser.

JUNIA 2012 • 67

Utifrån att ha varit delaktig i ett arbete i ett kvinnofängelse i nordöstra Thailand under ett och

ett halvt år, föddes drömmen hos Jenny Axene om ”Invisible Friend”. Hon bodde och arbetade på en missionsbas i staden Khon Kaen. Varje vecka fick Jenny och hennes medarbetare besöka de kvinnliga internerna och fick många fina relationer och även se en del av hur deras vardag såg ut.

– Eftersom jag själv är mamma tog det mig hårt att möta dessa minsta späd-barn som satt inlåsta med sina mammor. I artiklar och olika former av statistik kallas de för «the invisible interns”, just för att de är osynliga för omvärlden. Man kan alltid hitta information om kvinnor eller män som sitter fängslade, men bar-nen är en osynlig grupp. Det var här som en bit av mitt hjärta blev stulet för alltid.

Ända sedan Jenny kom tillbaka till Sverige har hon längtat ef-ter att på något sett kunna vara

med och påverka dessa barns situation innanför murarna, så att fler får veta om att dessa barn faktiskt finns. När hon

började läsa på om de “osynliga barnen” så handlade det inte bara om barnen i fängelser, utan även de barn som på ett eller annat sett förlorat sina föräldrar och därmed får växa upp på barnhem.

– Genom denna trasdocke-produkt vill vi belysa de osynliga barnens värde, var de än föds eller finns till, och låta dig få vara med och bli en ”Invisible Friend” för någon av dem.

Varje docka har en egen betydelse utifrån sitt utseende. Var och en vill också belysa de osynliga

barnens rättigheter. På grund av detta har

de inga ansikten. Hur dockan ser ut är också kopplat till var sitt statement utifrån FN:s barnkonvention.

– När vi delar ut dockan har vi med oss pennor så att barnen som en symbol får rita sitt ansikte på dockan. Därigenom är de inte längre osynliga utan någon har nu sett dem och är deras vän, berättar Jenny.

Invisible Friend har tre ledord som Jenny jobbar efter: belysa, beröra och öppna stängda platser. – Vårt arbete handlar om så mycket

mer än bara en docka. Att få belysa

När vi delar ut dockan har vi med oss pennor så att barnen som en symbol får rita sitt ansikte på dockan


68 • JUNIA 2012

barns situation och öppna upp ögon för orättvisor (betydelsen med dock-orna utifrån FN:s barnkonvention), att beröra barn och sprida glädje och en känsla av att bli sedd och betydelsefull var man än bor och lever, och att ge-nom denna lilla docka få komma till platser vi annars aldrig hade sett. Detta har Jenny och hennes team hittills fått göra med dockan i 7 länder och de har uppmuntrat cirka 1480 barn.

Hur går det till?– När man köper en Invisible Friend-docka betalar man för två men behål-ler bara en. Vi som företag skickar då den ena dockan till ett ”osynligt barn” innanför murarna eller på ett barn-hem. Därmed kommer du att bli en ”Invisible Friend” för någon. I dock-ans hand hänger två identitetsbrickor med samma nummer. När du handlar dockan får du lämna kvar en bricka i butiken och den andra behåller du, för att inom 1-3 månader kunna få ett brev som har följt upp vart just din Invisible Friend-docka har ham-nat. Beställer du från hemsidan kom-mer en docka hem med en bricka. Den andra brickan fäster vi på den docka som sänds iväg. För att säkert veta att dessa produkter hamnar där vi vill, kommer de att sändas från hand till hand med kända organisa-tioner, men också genom missionärer som tar sig till platser där du och jag som vanliga turister aldrig kan sätta vår fot. När vi har hittat en plats att sända just din Invisible Friend-docka till, kommer du att få ett intyg i form av en bild på den plats, det barnhem eller fängelse där du fått en Invisible Friend.

Vad har ni fått för respons av barnen ”innanför murarna”? – Svårt att beskriva i ord, men på platser där barnen i fängelser är för små för att kunna förstå, är det minst lika viktigt när vi delar ut dockorna att berätta för mamman vad en ”Invisible Friend” docka är. När vi då förklarar att någon betalat för två dockor och behål-lit en som har samma serienummer i handen som deras docka har, och att den personen därigenom kommer att få veta var den andra dockan finns och då blir deras osynliga vän, ja då är det

inte ovanligt att vi fått se tårar och hört mammor säga: ”Menar du att någon vet att jag är just här med mitt barn?” (bl.a. från ett fängelse i Irak).

Vad drömmer du om?– Att detta bara är början, att vi med en liten docka belyser och berör och hjälper andra att få upp ögonen för att dessa barn faktiskt finns, och att de dessutom fått en titel i en rapport, att de kallas för ”The invisible interns” (de osynliga internerna) och sägs vara ca 1miljon. Men självklart också att dessa barn ska få uppleva lyckan och glädjen över att någon bryr sig om just dem, att de har en vän – även om vännen är ”osynlig”.

Drömmen är att inget barn ska be-höva uppleva att han/hon är osynlig.

Jenny har fått ett dokument från en utdelning av dockor till barn på ett hiv-hem:

– Nu kommer jag aldrig mer att vara olydig, för då kanske min osynliga kom-pis blir ledsen på mig, och det vill jag inte! (pojke 5år)

– Betyder det här att det finns nå-gon i Sverige som inte känner mig, men som vill vara min kompis ändå? Häftigt! (pojke 8 år)

– Jag är verkligen inte osynlig längre! (flicka 14år)

– Den här dockan är min bästa vän och jag kommer att berätta alla mina hemligheter för henne. Tror du att min osynliga vän också kommer att höra mina hemligheter? Då kan vi bli bästisar! (flicka 6 år)

– Lova att du berättar för den som skickat alla dessa dockor, att jag älskar

dem för vad de gjort för mig och alla mina syskon! (flicka 16 år) Det finns flera olika varianter på dockan:

» Dreamer-Piloten När du köper denna docka vill vi påminna om att alla barn har rätt att tänka fritt.

» Fighter- Riddaren När du köper denna docka vill vi påminna om att barn ska skyddas från tortyr.

» Joy-ballerinan När du köper denna docka vill vi påminna om att alla barn har rätt till lek.

» Mercy-sköterskan När du köper denna docka vill vi påminna om att alla barn har rätt till vård och mediciner.

» Prince-jeansprinsen När du köper denna docka vill vi påminna om att alla barn har rätt att vara medborgare i ett land.

» Princess När du köper denna docka vill vi på-minna om att alla barn är lika mycket värda, antingen man är prinsessa eller har växt upp på barnhem.

» Hero-brandmannen När du köper denna docka vill vi påminna om att alla barn har rätt till liv och utveckling.

» Liberty-jeanstjejen När du köper denna docka vill vi påminna om att alla barn har rätt till frihet.

Den här dockan är min bästa vän och jag kommer att berätta alla mina hemligheter för henne

JUNIA 2012 • 69

När du köper denna docka vill vi påminna om att barn ska skyddas från tortyr


Ett alkoholistbarn

70 • JUNIA 2012

D et var en helt vanlig lördagskväll. Hela veckan hade jag sett fram emot en myskväll hemma framför teven med hela familjen. En kväll då vi bara hade roligt. Men nu

stod de där, igen. Pappa skrek, och mamma också. De stod mitt emot varandra på andra sidan soffan, och jag iakttog dem. De verkade jämt vara osams på sistone. Jag kunde inte förstå varför de alltid var tvungna att skrika på varandra. Var det något fel på mig? Hade jag gjort något som de inte tyckte om? Varför kunde de inte bara vara sams?

sent på kvällarna brukade pappa ofta ställa fåtöljen framför stereon i vardagsrummet och stänga dörrarna om sig. Ölburkarna stod nära till hands bredvid fåtöljen, och där satt han med hörlurarna på huvudet. Mamma sa alltid att vi inte skulle gå in till honom när han satt där. Men jag och min tre år yngre syster gick in ändå, för att säga god natt. Det luktade illa där inne, och han pratade konstigt. När han satt där inne var han alltid snäll, men jag var alltid väldigt för-siktig med att inte göra något dumt. Då kunde han bli hårdhänt. Jag mindes en gång när jag hade gjort något fel, och han hade lyft upp mig i ena armen, burit in mig på mitt rum och skällt på mig. Det gjorde fortfarande ont i armen när han gick, och jag grät mycket när dörren var stängd.

Det känDes som att jag var tvungen att trippa på tå hela tiden, i rädsla för att den tunna isen under mina fötter skulle gå sönder. Jag var ständigt rädd, utan att veta om det. Men det var bättre att leva så än att pappa blev arg. Jag visste inte ens om något annat sätt. Under mina hittills tio år var det ju så här det alltid hade varit, och det var väl så det skulle vara. Eller? Var inte alla lite rädda för sin pappa? Betedde sig inte allas pappor så här?

Jag försökte många gånger få mamma och pappa att inte bråka mer. Jag gjorde allt för att försöka lösa deras konflikter, men lyckades aldrig. Jag kände mig otillräcklig och ledsen. Varför lyssnade de inte på det jag sa? Det enda de verkade bry sig om var sina egna problem. De märkte mig knappt. Jag kände mig osynlig. Det var som att jag levde i min egen värld, och de i en annan.

Jag blev mer och mer säker på att mamma och pappa skulle skiljas. En gång skrev jag en lapp och lade på diskbänken. Längst upp på lappen skrev jag: ”Ska ni skilja er nu?” och under

denna fråga ritade jag tre rutor med svarsalternativen ”Ja”, ”Nej” och ”Vet inte”. Jag lät lappen ligga där ett tag, men jag fick inget svar. Det var som att de höll någonting hemligt för mig.

En dag bad mamma mig och min syster att packa varsin väska. Hon berättade att de skulle åka och simma, och därefter sova över hos mormor och morfar i några nätter. När de skulle åka låg pappa fortfarande kvar i soffan, med huvudet på kudden och täcket över sig. Jag frågade om han skulle följa med, och efter att han svarat nej sa han: ”Gå, Anna. Jag vill inte att du

ska se det här.” Det var första gången som jag förstod att någonting var fel. Mamma och pappa kunde ju

inte bo på olika platser! De hörde ihop. Varför vill de inte vara på samma plats nu? Jag, min

mamma och syster packade bilen, tog med sig katten och åkte iväg.

nästa gång vi kom hem var pappa inte där. Mamma berättade att han var på ett behandlingshem. Det kändes konstigt.

Vad är ett behandlingshem? Och varför var pappa där? Mamma berättade att han var

där för att han drack för mycket. Jag visste att han gjorde det, jag hade ju sett det själv trots att

mamma och pappa hade försökt att dölja det. Men var det verkligen ett så stort problem?

Vi besökte pappa på behandlingshemmet några gånger, och ibland kom han hem och hälsade på. Det kändes konstigt, och jag visste inte vad jag skulle säga till pappa. Efter tre månader kom han hem igen. Från den dagen levde familjen vidare utan alkoholen, och jag märkte att det blev bättre och bättre hemma.

tio år senare känner jag mig som en stark kvinna. Pappa har varit nykter sedan han kom tillbaka från behandlingshemmet, mamma är tryggare i sig själv än någonsin tidigare, och familjen är frisk igen. Men trots min nyfunna styrka och självständighet, och det faktum att alkoholen är ute ur vår familjs liv, drabbas jag ofta av tankar om att jag inte duger. Min självbild behöver upprättelse, och jag vet om det. Jag vet även från Vem som upprättelsen måste komma, och jag ber och kämpar för det varje dag. Mamma säger alltid att dessa tankar grundar sig i allt som hänt i mitt förflutna, att det har satt sina spår i var och en i familjen. Jag undrar om det kan vara sant. Det var ju så länge sen nu. Kan det faktum att pappa var aktiv alkoholist under mina första tio år av livet verkligen påverka mig så lång tid ef-teråt? Jag vet inte. Men ibland undrar jag hur mitt liv hade sett ut idag, om inte alkoholen hade funnits.

Anna Larsson (pseudonym)

”Det gjordefortfarande ont i armen när han

gick, och hon grät mycket när dörren

var stängd”

- tankar av en flicka uppvuxen i ett hem med missbruk

JUNIA 2012 • 71

NÄR MÖRKRET TÄTNAR omkring oss är det mysigt att tända stearinljus som lyser upp och göra det hemtrevligt. Tänk att ett litet ljus kan få mörkret att skingras! Det får mig att tänka på vad Jesus sa om sig själv: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret, utan ha livets ljus”. Han säger också: ”Sätt inte ditt ljus under skäppan, utan sätt det så att det lyser för alla i huset”.

EN KVINNA KOM NYLIGEN till ”Trappa Upp”, där jag arbetar med behandling för människor som hamnat i ett missbruk. Hon heter Viveka och är sextio år och var yngst av fem syskon. Pappa var alkoholist och mamma psykiskt sjuk. De bodde alla i en liten tvåa. Livet blev snart outhärdligt och Viveka och hennes syskon sattes på barn-hem och olika fosterhem. Från sin mörka barndom har hon ett ljust minne. På en sommarkoloni var det en tant som tog sig tid att krama Viveka vid flera tillfällen. Vid tretton års ålder söp hon sig redlöst beru-sad och blev eskorterad hem i polisbil och hennes föräldrar brydde sig inte om det.

DEN TRYGGHET SOM VIVEKA inte fann i sitt hem sökte hon hos män. Hon var tjugo år när hon födde sin första pojke som heter Robert och tre år senare föddes Morgan. Pappan till pojkarna var ofta påverkad av hasch och blev alltmer aggressiv och hot-full. Viveka flyttade hem till sina föräldrar en tid, men träffade snart en ny man. De fick en dotter som heter Jeanette. De hade det bra i flera år, men Viveka upplevde att

något fattades. Allt kändes tomt och me-ningslöst. Hennes bror hade nyligen blivit kristen och berättade för Viveka hur hans liv hade förändrats, men hon var inte intres-serad. Ångest och oro ledde till depression och Viveka åkte in och ut på psyket. Det resulterade i att hon inte orkade ta hand om sina barn. Alla tre flyttade hem till sina pappor och hon fick bara träffa barnen varannan helg. I fyra år levde Viveka ensam och kände som hon var fast i ett mörker.

EN SOMMAR TOG EN VÄNINNA, som var kristen, med henne till ett tältmöte. Först tvekade hon att följa med, men hen-nes bror övertalade henne. Väl inne i tältet möttes Viveka av härlig sång och musik. Tårarna rann nedför kinderna och när pas-torn predikade var det som om han pratade direkt till henne. Viveka gick fram när det kom en inbjudan till dem som ville ta emot Jesus. Pastorn bad för henne och en varm känsla kom över henne. Det var som om ett ljus tändes i hennes inre, ett spirande hopp. Det blev början till ett nytt liv. Hon kände sig glad och tillfreds med sig själv och livet. Strax efter döptes både Viveka och hennes sambo och sedan gifte de sig.

HENNES ENDA SORG VAR att Morgan, den näst yngste sonen, inte ville träffa sin mamma. Det tog flera år innan de fick kon-takt. Däremot så flyttade den store grabben Robert hem, till Vivekas stora glädje. Kyrkan anordnade en skidresa till Branäs som han följde med på och Robert kom tillbaka från resan glädjestrålande. Han berättade att

han tagit emot Jesus i sitt hjärta och han var som en kalv på grönbete. Robert och Viveka bad mycket för Morgan. Till slut mjuknade brorsan och flyttade också hem till mamma. Morgan hade börjat träna mycket på gym och var som besatt av sin träning. Han tävlade och vann flera priser, men ingen visste att han tog anabola steroider och andra droger.

VIVEKA OCH HENNES MAN åkte iväg på en resa till Grekland. Mitt i natten blev de väckta av ett telefonsamtal där de med-delades att Morgan hade dött av hjärtsvikt. Livet gick i kras och alkoholen blev Vivekas tillflykt. Äktenskapet rasade och Viveka be-fann sig åter i mörkret. Hon kände sig vilsen och tom. När alkoholen tog överhand blev socialtjänsten inblandad och erbjöd henne behandling som ledde henne till ”Trappa Upp”. Viveka beskriver att det kändes som hon hittat hem igen när hon kom till oss. Alla kramar, värmen och kärleken har gjort att hennes tro på sig själv och Gud har börjat spira och lågan i hennes inre har åter tänts.

”" Pappan till pojkarna var ofta påverkad av hasch och blev alltmer aggressiv och hotfull"”

Ljuset övervinner mörkret

Krönika av Bittan Ekman, drog- och alkoholterapeut samt föreståndare för Trappa Upp – öppenvård för missbrukare i Göteborg.


72 • JUNIA 2012

böcker

RECENSENTER: Marianne Cassel

Bäste herrn, låt mig få leva

Författare: Robert Dam•Förlag:Libris sidor 352

Innehåll: En ung man flyttar till Köpenhamn och har drömmar om att bli professionell musiker. En dag mö-

ter han en kvinna på gatan som frågar om han vill göra ett person-lighetstest. Så börjar historien om hans liv inom scientologirörelsen, som han steg för steg lockades in i. Här berättar han också om sin ångestladdade kamp för komma ut ur den hårt styrda rörelsen, som innehåller mycket av förtryck, manipulation och förtal. I slutet av boken finns ett urval av specialord och begrepp som är sciento-logins egna och man får där en snabb överblick över scientologin som rörelse och filosofi.

Omdöme: Författaren, en numera avhoppad medlem från sciento-logirörelsen, har skrivit denna självbiografi. Han ger oss en initierad inblick i scientologins historia och hur de arbetar. Boken är trovär-dig därför att den är skriven av en person som har 20 års erfarenhet av denna nyandliga rörelse, men hans ton är trots allt inte bitter eller hämndlysten.

Citat: ”Jag hoppas att du hittar din väg till insikt utan att behöva gå via scientologin eller någon annan fanatisk inriktning. Men om du ändå hamnar där ska du veta att det finns ett liv på andra sidan. Ett gott liv, ett viktigt liv. Ditt eget liv.”

För dig som: har hört talas om scientologirörelsen och vill ta reda på vad det egentligen är för en företeelse.

AVHOPPAREN – mina 20 år i scientologin

DET NYA VINETFörfattare: Wilfrid StinissenFörlag: Artos & Norma – Libris, sidor 216

Innehåll: Wilfrid Stinissen är en andlig väg-ledare som levt med Gud genom hela sitt liv. Han ger här en djupgående guidetur genom ”Andens frukter” och dess uttryck. Andens frukter är alltså enligt Galaterbrevet 5: Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Han vill visa vad som händer när man låter den Helige Ande få ta över och vägleda oss, istället för att vi själva ska producera allt detta i egen kraft.

Omdöme: Detta är en bok som man ska läsa ett kapitel i taget och sedan stanna upp för att meditera över det man läst. Det kan då bli en livsförvandlande bok för många och bli befriande för hjärta och hjärna. Det är andlig vägledning på hög nivå och tillgänglig för var och en som längtar efter att praktisera Andens frukter och få dricka av det nya vinet.

Citat: (om glädje) ”Om du vill leva i glädje finns det knappast nå-gon bättre väg än att lära dig tacka ”alltid och överallt”. Tacksam-het är verkligen kungsvägen till glädje! Tacksamhet är fundamen-tal i kristendomen.”

För dig som: längtar efter djupare undervisning från en erfaren kristen.

Författare: Nujood Ali, Delphine MinouiFörlag: Marcus förlag sidor 151

Innehåll: Nuujod, en tioårig flicka i Jemen, blir bortgift i ett arrangerat äktenskap med en tjugo år äldre man som hon aldrig träffat tidigare. Hennes barndom är plötsligt slut. Hennes far har bestämt detta och flickans mor vet att hon inget har att säga till om i detta patriarkaliska samhälle. Ett förfärligt liv med misshandel och övergrepp börjar nu för Nujood. Förtvivlad och ensam beslutar hon sig för att rymma, och vid rätt tillfälle lyckas hon i skydd av burkan ta sig till stadens domstol för att få ut skilsmässa. Det är också en historia om hederskultur.

Omdöme: Detta är en sann berättelse om en beslutsam och stark flicka som trotsar traditionerna. Hon blir den första barn-brud som genom domstolsbeslut får rätten till ett annat liv som barn. Händelsen har uppmärksammats också i den övriga världen och man förstår att hon genom sitt modiga beslut har banat väg till förändring för andra flickor i Mellanöstern. Hon presenterar sig som världens yngsta kvinnorättskämpe!

Citat: ”Ja, faktiskt är det så att Nujoods historia inger hopp i det här landet på Arabiska halvön, där detta att gifta bort små-flickor vilar på en tradition som hittills tett sig orubblig. Hennes otroligt tappra handling har uppmuntrat andra små röster att göra sig hörda.”

För dig som: i en desperat situation behöver uppmuntras till att inte ge upp, vad det än gäller. Genom mod och målmedve-ten handling kommer man långt.

Jag heter Nujood – är 10 år och skild

Författare: Max Safir/Ewa Wymark•Förlag:XPmedia, sidor 152

Innehåll: F.d. lägerfången Max Safir berättar här om livet som barn i en liten polsk stad samt livet i nazisternas arbets - koncentrations och förintelseläger under andra världskriget. Som ung judisk pojke blev han hämtad av tyska SS-män och tillbringade hela sin tonårstid i dessa fasansfulla läger i Polen. Han lyckades mot alla odds överleva fram till befriel-sen 1945. Viktiga fakta kring 2 världskriget och även viktig information om åren efter kriget för judarna, som säkert

många inte känner till.

Omdöme: Det är oerhört viktigt att vi inte glömmer vad det egent-ligen hände i Europa under vår tid: Förintelsen. Max Safir var en av de få barn överlevde förintelselägren. Här är hans egna plågsamma berättelse som återges så levande, naket och starkt. Man blir om-skakad och förfärad; hur kan människor vara så onda? Hur kan man överleva något sådant? Men det är nyttig läsning!

Citat: ”Det hade snöat och mina kläder var genomsura. Jag gömde undan några bitar från en trasig papperspåse som man förvarat cement i och stoppade bitarna på ryggen innanför fångjackan…. en av vakterna tyckte jag såg konstig ut. ”Vad har du på ryggen” frå-gade han. ”Det är pappersbitar, de användes inte till något” svarade jag. Han skrek åt mig att det var sabotage. Två vakter tog mig åt sidan. De slog mig så illa at jag inte kunde gå.”

För dig som: är förälder eller lärare! Bokens innehåll ger en möjlig-het at vaccinera framtida generationer från hatet.

74 • JUNIA 2012

musik kultur

RECENSENT: Angelica Victorin AV: Rebecca Unnerud

JUNIA 2012 • 75

Artist: Israel and New BreedAlbum: Jesus at the Centre

Israel Houghton har tillsammans med sitt band, en kör, solister och en orkester spelat

in ett dubbelalbum live från Lakewood Church i Houston. Häftiga up-tempolåtar blandas med vackra lugna lovsånger. Det är en helt underbar upplevelse både musikaliskt och andligt att få uppleva den profetiska atmosfären och passionen för lovsång tillsam-mans med de 20 000 församlade.

Detta är en live-skiva av världsklass med extremt proffsiga musiker och sånga-re som imponerar från början till slut.

Artister: Samuel Ljungblahd och Ole BørudAlbum: Someday at Christmas

Vad får man om man slår samman Sveriges och Norges bästa manliga soulartister i jule-tid? Då får man så klart en fantastiskt härlig julskiva som andas soul från början till slut. Samuel och Oles röster passar förträffligt ihop och tillsammans har de spelat in ett album där de även bjuder på varsin nyskriven julsång. Skivan börjar med en rad kända klassiker med helt nya arrangemang gjorda av Ruben Dalen som även har producerat skivan oerhört skickligt. Musiken är oerhört proffsig och medryckande och efterlämnar en stämnings-full och harmonisk julkänsla, sitt otraditionella uttryck till trots.

Artist: Jeremy CampAlbum: Christmas: God with us

Jeremy Camp är en amerikansk rockartist som släpper ett julal-bum i år. Han bjuder på

traditionella julsånger som till exempel ”Joy to the world” och ”O little town of Betlehem” i en lite rockigare och poppigare stil än de traditionellt brukar framföras. De två profana julsångerna ”Jingle bell rock” och ”Let it snow” hade jag helst varit utan, men på det stora hela är hans julskiva väl värd att lyssna till.

Jeremy har en rockigt mörk röst och lyckas riktigt bra med att kombinera julmusik med pop och rock utan att mista känslan av julfrid.

FILM: Bo Widerberg – En filmografi (På DVD: 12/12)

Bo Widerberg är en av de största regissörer Sverige har haft. Han var och är en riktig kritikerälskling och har fått två Guldbaggar och flera internatio-nella priser (tre av hans filmer Oscarsnomine-rades). Men han blev också älskad av publiken i sin skicklighet att lyckas med både romantiska dramer (Elvira Madigan, Lust och fägring stor), politiska filmer (Kvarteret Korpen, Ådalen 31) och spännande polisfilmer (Mannen på taket, Mannen från Mallorca). Min egen favorit är Tv-pjäsen Vildanden.

1920-talet brukar ses som den svenska filmens första guldålder. Den andra inföll på 1960-talet och den stora bidragande faktorn var Bo Widerberg, en svårstyrd skå-ning som tyckte att svensk film var mossig och att Ingmar Bergman inte kunde berätta om vanliga människor. Det är just det som blivit signifikativt för Widerberg: att berätta historier om sådana som du och jag.

Bo Widerberg - En filmografi innehåller följande åtta filmer: Barnvagnen, Kvarteret Korpen, Elvira Madigan, Ådalen 31, Mannen på taket, Mannen från Mallorca och Ormens väg på Hälleberget. Jag saknar Joe Hill och Lust och fägring stor, annars känns denna filmografi fulländad.

Jag skriver upp denna box på min jul-klappslista. Gör du det också?

TEATER: Hamlet (Premiär på Örebro Länsteater: 23/3 – 2013)

Hamlet har kallats klassikernas klassiker och är William Shakespeares mest be-römda verk. Vi följer prins Hamlets kamp med sig själv och omvärlden, när han brot-tas med livets eviga frågor: rätt och fel, ont och gott, hämnd eller försoning. Nu spelas denna 400-åriga veteran för första gången

på Örebro länsteater så passa på om du är Närke-bo att se pjäsen i vår. Läs mer på teaterns hemsida: http://www.lansteatern.se/default.aspx

TEATER/FILM: David Batra - Det här var ju tråkigt (På DVD: 5/12)

Vi har alla våra favoritkomiker. Några jag gillar är Anna Blomberg, Anders Jansson och Magnus Betnér. En annan jag oftast tycker är rolig är David Batra. I Det här var ju tråkigt, bjuder David Batra på roliga, skarpa och tänkvärda betraktelser kring språkförbistringar, kulturkrockar och om hur vi svenskar kommunicerar med varandra genom lapparnas magiska värld.

Det här var ju tråkigt hade premiär 2011 och blev snabbt en av de största Stand-up turnéerna som gjorts i Sverige med över 80 utsålda föreställningar över hela landet. Föreställningen är baserad på Batras succé-böcker som sålt i över 300 000 exemplar.

FILM: Berättelsen om Pi (Premiär på bio: 21/12)

Berättelsen om Pi är ett storslaget vackert äventyr om 16-åriga Pi, son till en djur-parksägare, som efter ett skeppsbrott befin-ner sig som enda överlevande människa ombord på en livbåt mitt ute på Stilla Havet. Livbåten delar han tillsammans med en hyena, zebra, orangutang och en benga-lisk tiger. Livet på båten blir en kamp för överlevnad och dagar och nätter fyllda av spänning, hopp och förtvivlan.

Ang Lee är en av mina favoritregissörer efter att ha sett filmer som Brokeback Moun-tain, The Ice Storm, Förnuft och känsla och Lust Caution. Han är en karaktärsdriven Oscarsbelönad regissör som brukar få ut det bästa av sina skådespelare och tycker det är viktigt med komplexa karaktärer, så även denna gång. Lee gör underverk med den totalt nya förmågan Suraj Sharm. Mitt bland Hollywoods alla uppföljare och remakes så kommer ibland en film som inte bara bygger på en helt unik berättelse, utan som totalt lyckas fånga sin publik med spänning, fina karaktärsskildringar och miljöer som är så vackra att man tror att man befinner sig någonstans mellan dröm och verklighet. Berättelsen om Pi är filmmagi likt Danny Boyles Slumdog millionaire från 2008 som passar alla åldrar.

76 • JUNIA 2012

Hoppets Stjärna

PRESENTEN som räddar liv

Två timmar efter att vi lämnat Miami, går vi ner för flygplanstrapporna på Toussaint Louverture-flygplatsen i Port-au-Prince. Värmen slår emot oss och lukterna är främmande, samtidig som de inbjuder till några spännande dagar på den karibiska ön. På väg in i ankomsthallen sitter en liten orkester och spelar glada toner medan de ler mot oss: ”Welcome to Haiti!”

text • foto Håkon Skaug, Star of Hope

JUNIA 2012 • 77

Trots att landet ligger mitt i det pa-radisiska Karibien, är det få som förknippar Haiti med sol, palmer, ändlösa vita sandstränder och

kristallklart blått hav. Jordbävning, tropiska orkaner och politisk oro med efterföljande konflikter är det vi serveras från medierna. Mer än två tredjedelar av befolkningen lever på mindre än två US dollar om da-gen, och landet är det fattigaste på västra halvklotet. Några källor i FN hävdar också att området Cité de Soleil i huvudstaden är den farligaste platsen i världen. Men även om alla odds har pekat mot nederlag, har organisationen Star of Hope under 30 år i landet fått se att hoppet fortfarande lever. Gud har inte glömt Haiti. Det kan bara verka så ibland.

”Kom, jag vill visa er något!”

Efter en fyra timmar lång biltur söderöver från Port-au-Prince anländer vi till byn Hesse, som ligger 1000 meter över havet. Utsikten utgörs av gräsklädda åsar och blå himmel, vilket skapar en nästan magisk inramning runt skolan som Star of Hope driver i byn. Barnen tittar nyfiket och lite generat på oss, där de sitter i skolans klass-rum. Nyfikenheten tar till slut överhanden

78 • JUNIA 2012

och barnen kommer fram till oss, hälsar artig och fnissar åt vår höstbleka hud, som skiftat färg till rosa i den starka solen. En liten flicka säger något till sin lärare, och han berättar att flickan har en fråga till oss: ”Vill ni följa med henne hem? Hon har något hon vill visa er!”

Medan vi tillsammans går mot hennes hem, berättar flickan att hon heter Pascale, är åtta år och att hon bor tillsammans med sin farmor och sina systrar i ett litet hus. Väl framme ser vi att huset egentligen är ett skjul. Pascale försvinner ett ögonblick runt hörnet på skjulet. När hon kommer tillbaka har hon en getkilling i famnen, och bakom dem kom-mer killingens mamma.

Presenten ger trygghet och oslagbar ränta

–Jag är så glad för att jag har fått en get, för då kan jag få flera getkillingar, säger Pascale och håller stolt fram den nyfödda killingen. Denna betyder nämligen mer för familjen än bara mjölk och kött. En get innebär ekono-misk trygghet med en ränta som ingen bank kan uppvisa. Med två kullar killingar om året, på två killingar vardera, fyrdubblas värdet bara under det första året. Killingarna kan säljas, och familjen kan få en mycket behövd extrainkomst. Pascale berättar att det är hon som har ansvaret för getterna.

– Varje dag finner jag nya platser där de kan beta, och jag ger dem vatten. Denna kil-ling ska jag ge till någon på skolan. Pascale håller fram killingen igen. Geten som Pascale tar hand om har hon fått i present – eller som «lån» från Star of Hope. När geten får kil-lingar, lämnas den förstfödda tillbaka till Star of Hope som betalning på lånet. Killingen hamnar sedan hos ett annat barn. På det sät-tet får barnen och familjerna ett värdefullt husdjur som innebär en stor skillnad i var-dagslivet. En get kan nämligen vara med och förändra liv.

Med två kullar killingar om året, på två killingar vardera, fyrdubblas värdet bara under det första året

Star of Hope har delat ut getter i Haiti sedan 2010, efter att man här efterfrå-gat just getter. I Haiti fungerar en get ungefär som en ”bankbok”. Killingarna kan säljas vid behov och om det verk-ligen skulle krisa i familjekassan, kan den värdefulla getmamman säljas. Efter att geten fått sina första killingar, ges en av killingarna bort till någon annan i byn. På så vis får den som en

gång tagit emot hjälp möjligheten att ge den vidare. Getterna delas ut till barnen och deras familjer på byskolan genom ett stort lotteri. Det tycker alla känns mest rätt-vist. Alla har lika stor chans att vinna och den som en gång vunnit, kan inte vinna igen. Efter jul kan man gå in på vår hemsida, www.starofhope.se och se getterna i deras nya hem!

OM GETPROJEKTET:

JUNIA-KRYSSET

VINNARE av JUNIA-krysset nr 5-2012:Mona Brink, StugunIréne Abrahamsson, PiteåAnna Hellgren, Angered

Rätta svar: Halkar på en isig fläck och hamnar i en häck • Ingen landat har på denna trottoar • Restaurang • Vigselförrättare

Namn

Adress

Postnummer

Postadress

”Jag ville bara dansa”. Av Lotten Säfström. Salto de Vita.

Trisslott

Välkomna med era lösningar till:JUNIA, Smedbyvägen 6, 184 32 Åkersbergasenast den 7 januari 2013. Märk kuvertet med ”Korsord”. Tre vinnare får bok eller trisslott. Markera ditt val av vinst.

JUNIA 2012 • 79


www.mariestadskok.se

Mariestads KökscenterBjörsätersvägen 1 (Lugnås)

542 74 MariestadE-post: [email protected]

Tel: 0501-400 74Mobil: 0707-616 609

Vi är ett företag i köksbranschen som satsar på svensk kvalitet och

strävar efter praktiska kök med den rätta känslan för varje kund.

Stugby & Lägergård i ÅrefjällenLiten trivsam stugby och lägergård för 42 gäster. 6 stugor med vardera 6 bäddar 2.300 kr/vecka.

Huvudbyggnad med tillgång till bastu o tvättstuga.

Undersåkers SemesterbyTel: 0653-400 53

E-mail: [email protected]: www.undersakersemesterby.com

Bobbys TapetserarverkstadBratteborg, Lundavadet 1567 92 Vaggeryd0393-130 35www.bobbystapetserarverkstad.cominfo@bobbystapetserarverkstad.com

En skiva om de allra största känslor vi som människor kan drabbas av. Gränslös kärlek till ett barn, och glädjen över att själv vara sedd och älskad av universums skapare. Trebarnsmamman Elina Wetterud vill med sina personliga texter och egen röst öppna upp himlen och sprida igenkännande leenden för både mammor, pappor, systrar och bröder.

Beställ skivan via hemsidan under december för

150 kr/st + frakt (ord pris 170 kr). Skivan är gjord i

samarbete med Pingst och Tillsammans. För församlings-

erbjudande: kontakta Elina Wetterud via mail.

Elina Wetterud sångerska, pedagog och föreläsare | SjälaBorgen | www.sjalaborgen.se | [email protected]

ERB

JUD

AN

DE ”Denna skiva är som balsam för själen!

Elinas texter är så viktiga och hennes röst oändligt vacker! Man blir mycket berörd! Lyssna, njut och refl ektera!” Cilla Stjernberg projektledare på Tillsammans och mamma

Annons_189x124.indd 1 2012-11-21 10:12

JUNIA är en opolitisk, samfunds-oberoende kvinnotidning som bygger på kristna värderingar. Vi tror att varje människa oavsett status, ålder eller kön har samma grundläggande, okränkbara värde. Vårt syfte är att beröra, motivera och upp-muntra våra läsare med reportage och personporträtt som ser till hela kvinnan. Junia vill stimulera det andliga såväl som det kroppsliga välbefinnandet. Tidningen riktar sig till kvinnor från 20 år och uppåt. Intresset för Junia ökar ständigt och vi ser att allt fler upptäcker Junia som en viktig, intressant och avkopp-lande tidning.

Marie Arnfjell och Frida Funemyr(redaktionsledning)

Prenumerera på

Vill du lära känna Gud?Gud älskar dig och Han önskar inget hellre än att få lära känna dig och visa hur mycket Han bryr sig om dig. En

relation med Gud får du genom tron på Jesus som gav sitt liv för dina och mina synder. Här får du ett förslag till bön:

”Gud, Tack för att du gav Din Son Jesus. Tack Jesus för att Du dog på korset och tog straffet för min

skull. Förlåt mig att jag gått min egen väg och led mig nu rätt i livet.

Tack för Din förlåtelse och att Du älskar mig. Amen”

Du får gärna höra av dig till oss så skickar vi ett litet informationshäfte ”Lär känna Gud”

(från Agape Sverige)

Kupong på sidan 81

185:-4 nummer

HÄLSINGEKRYSSomtyckta korsordstidning som ingen kryssälskare bör missa!Denna 24-sidiga tidning har en jordnära prägel och bjuder på lärorika korsord med t ex musik, djur, natur och mycket annat intressant.Korsordstidningen grundades 1997 av Lisa Hill och utkommer med fyra nummer per år i februari, juni, september och december.

Ja tack, jag vill prenumerera på Korsordstidningen ”På Kryss med Lisa” 4 nummer för 185:-

Namn: _______________________________________________________________

Adress: ______________________________________________________________

Postadress: ___________________________________________________________

Du kan även ringa Yvonne på telnr 0660-29 99 51 eller maila [email protected]

Ågrenshuset Förlag

SVARSPOSTKundnummer 850000402893 80 Bjästa

Portobetalt


nr 1 – februari 2013:

Relationer:Ensam är inte stark

Hälsa:Tid för återhämtning

*

*

Möt kvinnan som kämpar mot könsstympning i Mocambique

KVINNOHEMMET som förvandlar liv

BARN TILL VARJE PRIS?TEMA:

POSTTIDNING BRETURADRESS: SMEDBYVÄGEN 6184 32 ÅKERSBERGA

Att förlora sina föräldrar är nog den värsta tragedi ett barn kan råka ut för. Samtidigt blir det ibland även en rent praktisk kris: var ska jag bo? hur får jag mat? vem bryr sig om mig? Läkarmissionen har arbetat med att hjälpa utsatta barn runt om i världen i över femtio år.

Vi har kommit till insikt om att det bästa för ett barn som har blivit föräldralöst, är att få växa upp i en ”vanlig” familj. Som faktiskt kan se ut nästan hur som helst, bara barnet får uppleva kärlek och trygghet där.

Vi har varit med och startat ett helt nytt sätt att hjälpa utsatta barn i Sydafrika. Resultaten är så fantastiskt bra, att vi nu vill ge den möjligheten till många fl er. Därför frågar vi dig: Vill du bli en ”Skyddsängel” för övergivna och föräldralösa barn? Då är du med och stöttar hela resan från kris tills barnen har fått en ny familj. Kan det bli mer meningsfullt än så? Tack för din insats.

Läs mer på www.lakarmissionen.se

Ge de övergivna barnen ett hem, en familj och en framtid.

Vil l du bl i min Skyddsängel?

Se fi lm om de utsatta barnen i Sydafrika.

Sätt in din gåva på 90 00 21-7. Skriv ”skyddsängel” på talongen.Eller SMS:a ÄNGEL100 till 72 980 så skänker du 100 kronor.

Magasinet Junia 12-06

Documents

Transcript of Magasinet Junia 12-06