Länsrapport - Ensamkommande flyktingbarn · Under 2015 kom många fler ensamkommande asylsökande...
Transcript of Länsrapport - Ensamkommande flyktingbarn · Under 2015 kom många fler ensamkommande asylsökande...
Länsrapport - Ensamkommande
flyktingbarn
Gemensam uppföljning 2015
Författare: Ragnhild Sjöström
Årtal: 2016
1
Författare: Ragnhild Sjöström
Verksamhetsområde: Kommunal utveckling
Arbetsplats/enhet: FoUrum
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................................................. 2
2. Datainsamling ......................................................................................................................... 3
3. Resultat ................................................................................................................................... 4
3.1 Sammanställning av strukturenkäten ................................................................................... 4
3.1.1 Kompetens ................................................................................................................. 4
3.1.2 Kontinuitet och bemanning ....................................................................................... 9
3.1.3 Fortbildning ............................................................................................................. 11
3.1.4. Ungdomarna ........................................................................................................... 12
Bilaga; redovisning av resultat från inskrivnings-, uppföljnings-, utsluss-, samt
utskrivningsenkät
2
1. Inledning
Varje år kommer ett stort antal barn och ungdomar till Sverige för att söka asyl. De flesta
kommer i sällskap av sina föräldrar, men det finns även ett stort antal som saknar medföljande
vårdnadshavare. Dessa barn räknas som ensamkommande barn. De kommuner som tar emot
de ensamkommande barnen ansvarar för deras boende och omsorg. Ansvaret gäller under
asylprocessen och efter att ett barn har beviljats uppehållstillstånd.
Den 1 januari 2014 fick Migrationsverket utökade möjligheter att anvisa en kommun att ordna
boende för ensamkommande barn. Det innebär att Migrationsverket vid brist på lediga
asylplatser kan anvisa ensamkommande barn till samtliga kommuner – oavsett om kommunen
har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte.
Under 2015 kom många fler ensamkommande asylsökande barn till Sverige än året innan,
antalet ökade från ca 7 000 till drygt 35 000. Samtidigt ökade deras andel av det totala antalet
asylsökande, från en tiondel till en femtedel. Till kommunerna i Jönköpings län anvisades
drygt 1 300 ensamkommande barn.
Den första länsrapporten som gjorts inom ramen för projektet systematisk uppföljning och
som avser länets boenden för ensamkommande barn och ungdomar (HVB) genomfördes i
november 2012. Föreliggande rapport utgör den femte i ordningen. Materialet baseras på
genomförda enkäter som sammanställs och analyseras av FoUrum. Resultatet återkopplas till
verksamheterna i form av rapporter likt denna och/eller i form av analysseminarier i samband
med nätverksträffar med boendeföreståndare.
Projektet syftar till att erbjuda länets kommuner en samordnad uppföljning och en gemensam
modell för utvärdering. Kommunerna ges redskap och stöd i att följa upp och utvärdera den
egna verksamheten, utifrån ett antal gemensamt framtagna indikatorer.
Den gemensamma uppföljningsmodellen består av fem olika enkäter där strukturenkäten
riktar sig till föreståndaren på HVB-hemmen medan de andra fyra delarna riktar sig mot
ungdomarna i verksamheterna. Strukturenkäten har besvarats av kommunerna Aneby,
Gislaved, Sävsjö, Vetlanda och Vaggeryd. Enkät 2-5 (inskrivnings-, uppföljnings-,
utslussnings-, samt utskrivningsenkät) har besvaratas av Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö,
Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vetlanda.
Enkät 2-5 ska besvaras regelbundet av alla boenden, så har dessvärre inte varit fallet.
Orsakerna till att enkäterna inte besvarats varierar. En bidragande orsak har säkert varit det
stora mottagandet av ensamkommande då arbetsbelastningen varit hög och flera
nyanställningar har gjorts.
3
Materialet från enkäterna är inte tillräckligt omfattande för att vara underlag i en rapport.
Trots det kommer en tabell som visar ungdomarnas skattning av verksamheten att redovisas.
Övrigt resultat kommer att publiceras som bilagor. Vi hoppas dock att materialet i bilagan är
så pass omfattande att intresse väcks för att fortsätta med att implementera metoden och följa
upp verksamheten på detta sätt.
Den gemensamma modellen för utvärdering bygger också på att man under projektperioden
kan genomföra fördjupningar av några särskilt angelägna områden, där man kan få ytterligare
kunskap om hur väl mottagandet fungerar. Även dessa fördjupningsrapporter genomförs av
FoUrum och kan presenteras på olika sätt i verksamheten.
Två sådana kvalitativa studier har genomförts och publicerats. En första studie, ”Äntligen
hemma”, baserades på intervjuer med ungdomar som genomgått Vårsols Saras boende i
Jönköping. I november 2013 publicerades en andra studie, ”Att lägga ett gemensamt pussel”,
som behandlar olika former av samverkan kring aktörer inom området ensamkommande, och
vilka kritiska punkter som kan uppkomma i denna samverkan.
Har du kommentarer eller synpunkter på enkäten eller resultatet, mejla gärna Ragnhild
Sjöström: [email protected]
2. Datainsamling
Datainsamling till denna redovisning har genomförts från den 1 november 2014 till den 30
november 2015. Föreståndare för verksamheterna har besvarat en webenkät som avser
organisation på boendet.
Enkät 2-5 ifylls löpande av boenden utifrån givna instruktioner. Inskrivningsenkäten fylls i av
kontaktpersonen senast två veckor efter inskrivning och fokuserar på frågeställningar såsom
boendeform, datum för asylansökan, tillsättande av god man, hemland och hemspråk,
genomgången skolgång, m.m.
Uppföljningsenkäten fylls i var sjätte månad av kontaktmannen och tar upp de frågor som
ställdes vid inskrivningssamtalet samt frågor om skolgång och skolnärvaro. Den betydande
delen i denna enkät utgörs av när ungdomen, med stöd av kontaktpersonen, fyller i
brukarenkäten med frågor om upplevelser om boendet, den unges fritid samt om den unges
uppfattning av sin egen utveckling.
Utslussenkäten behandlar samma områden som uppföljningsenkäter och fylls i var sjätte
månad fram till utskrivning.
Utskrivningsenkäten fokuserar på den unges sysselsättning, boende, utbildningsnivå och
kontakt med sina anhöriga.
4
Som nämndes i inledningen har dessa enkäter gjorts förhållandevis oregelbundet i
verksamheterna. Det har därför hittills varit vanskligt att sammanställa enkäterna som resultat
i en länsrapport. Oaktat detta är det inkomna resultatet intressant. Syftet med att redovisa
resultaten från enkäterna är att de boenden som genomfört enkäter förhoppningsvis kan ha
nytta av resultatet. Redovisandet av resultatet ska förhoppningsvis också tjäna som inspiration
för andra boenden att regelbundet besvara enkäterna.
Tabellerna redovisas utan långtgående kommentarer.
3. Resultat
3.1 Sammanställning av strukturenkäten
3.1.1 Kompetens
Kompetensen bland den anställda personalen på boenden är givetvis en avgörande
kvalitetsindikator. Vi har efterfrågat de vanligast förekommande yrkes- och
utbildningskategorier på HVB-hem. Utöver de elva vanligaste kategorierna har vi en
fritextfråga kring ”Annan utbildning” som redovisas i tabellform.
Två nya kategorier har lagts till sedan mätningen våren 2013, nämligen ”samhällsvetenskaplig
utbildning” och ”integrationspedagog”. Dessa finns inte som svarsalternativ i de två första
rapporterna.
Övriga kompetensvariabler är ålders- och könsfördelning, samt etnicitet, vilket belyses i
aktuella diagram. Etniciteten belyses endast genom variabeln annat modersmål än svenska.
5
Förklaring:
Denna tabell visar varje kommun som svarat på strukturenkäten HT 2015 samt
länssammanställning avkompetensbild i form av representation av varje benämnd yrkesgrupp.
7 6
7
15
5
40
2
3
4
4
13
1
1
6
2
10
4
1
4
7
12
2
3
5
5 5
1
1
6
3
11
1 6
7
2
1
3
8
14
1
5
4
10
1
1
3
5
3
8 5
4
12
32
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Fördelning utifrån yrkesgrupp (siffra i stapel visar antal)
Annan utbildning
Integrationspedagog
Samhällsvetenskapligutbildning på högskolenivå)
Undersköterska
Sjuksköterska
Socialpedagog
Socionom
Lärare
Fritidspedagog
Fritidsledare
Behandlingspedagog (påhögskolenivå)
6
Kommentarer från FoU-ledare avseende kompetens:
Denna tabell visar resultatet av de sex mätningarna inom detta område. Det visar sig inom
området ”Kompetens” att andelen ”Annan utbildning” har sjunkit sedan första mätningen och
att andel behandlingspedagoger har ökat (se tabell ovan). En del av den personal som finns
inom kategorin ”Annan utbildning” är personer med högskoleutbildning med viss relevans,
såsom etnologi, statsvetenskap och internationella relationer, etc.
7
Förklaring:
Ovanstående två diagram visar vad varje enskild kommun uppgivit gällande
åldersfördelningen på den personal som är anställd i verksamheten 2015. Diagrammen visar
också andelen olika åldrar i de olika verksamheterna. Siffrorna i staplarna visar antalet.
8
Förklaring:
Ovanstående diagram visar könsfördelningen för varje enskild kommuns verksamhet. Siffran
i stapeln visar antalet. Längst till vänster visas länets samlade resultat vid de tre senaste
mätningarna. Vi kan konstatera att könsfördelningen i personalgrupperna är relativt jämn.
9
Förklaring:
Etnicitet inom området kompetens innefattar endast ”Annat modersmål än svenska”.
Arbetsgruppen som jobbar med att utveckla enkäten har diskuterat detta men inte kommit
fram till någon bättre definition på etnicitet.
3.1.2 Kontinuitet och bemanning
Kontinuitet och bemanning är liksom kompetensen av avgörande betydelse för att skapa ett
kvalitativt boende och omsorg i form av god vård. En stabil, kontinuerlig, och tillräckligt
omfattade personalstyrka behövs för att kunna tillgodose ungdomarnas behov av stöd. En
viktig variabel för kontinuitet, förutsägbarhet och trygghet är vanligtvis att andelen
tillsvidareanställda är i majoritet. Detta visas i diagrammen ”Fördelning fast/timanställd
personal”.
En annan faktor som kan inverka negativt på kontinuiteten är givetvis en alltför stor
personalomsättning. Det andra diagrammet visar andelen nyanställda i verksamheten.
Denna faktor är svår att mäta i länet, då många boenden är nystartade eller utökade i antal
mottagande och därmed bemanning i verksamheten, vilket naturligt ger många nyanställda.
Den variabeln blir intressant att mäta först efter en längre tid.
10
Förklaring:
Ovanstående diagram visar fördelning av antal och andel tillsvidare/månadsanställd samt
timanställd personal. De fyra vänstra staplarna visar länets samlade resultat.
Förklaring:
Tabellen avser fördelningen fast/timanställd personal ur ett länsperspektiv.
11
Förklaring:
Ovanstående diagram visar antal och andel nyanställda av totalt tillsvidare/månadsanställd
anställd personal de senaste 6 månaderna i en samlad data över länet. Det framgår att
nyanställningar har ökat under hösten 2015, jämfört med tidigare mätningar.
3.1.3 Fortbildning
Variabeln fortbildning är givetvis viktig men något svårare att åskådliggöra i ett diagram, då
fortbildning kan ske på många olika sätt inom verksamheten. I denna rapport har det
konstaterats att åskådliggörandet av variabeln fortbildning tydliggörs om fokus läggs på två
frågor, nämligen vilka utbildningar som genomförts under perioden och vilka utbildningar
man avser att genomföra framöver. Det underlättar genom att man ser vilka utbildningar som
andra boenden genomfört och därmed kan få tips och referenser på utbildningar som man
planerar. Den andra fördelen är att man kan samordna och planera utbildningar med andra
enheter som har samma utbildningsbehov.
12
Genomförda utbildningar
Aneby-15-höst Kulturkompetens Sexuell hälsa
Gislaved-15-höst Migrationsstress Att leda utan att vara chef Sexuell hälsa
Sävsjö-15-höst KUR-dagar HRL-utbildning Diverse fortutbildningar och konferenser
Vaggeryd-15-höst Utbildning i Traumaskador och MI
Vetlanda-15-höst MI
Behov av utbildningar
Aneby-15-höst Hot och våld MI Hitta Rätt Fortsatt kulturkompetens
Gislaved-15-höst Trauma och trauma medveten omsorg
Sävsjö-15-höst MI-utbildning
Vaggeryd-15-höst MI-utbildning
Vetlanda-15-höst Mi fördjupning MI grund för ny personal Kulturkunskap Afghanistan Traumamedveten omsorg
3.1.4. Ungdomarna
Syftet med denna indikator/variabel är att över tid mäta flödet i verksamheten utifrån hur
länge ungdomarna stannar i HVB-boende innan de integreras i samhället i form av eget
boende. Detta diagram blir givetvis mera meningsfullt då man kan se utvecklingen över tid.
Förklaring:
Ovanstående diagram visar antal ungdomar och var dessa är placerade under 2015. Siffran i
stapeln visar antal och hela stapeln visar antalets förhållande till totalt antal ungdomar. De tre
13
staplarna längst till vänster visar länets resultat för de tre senaste mätningarna.
Förklaring
Ovanstående tabell är hämtad från uppföljningsenkäten som 385 ungdomar från åtta olika
kommuner svarat på.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Uppföljning av ungdomarnas skattning av verksamheten
2012_2
2013_1
2013_2
2014_1
2014_2
2015_1
2015_2
14
Sammanfattningsvis kan det konstateras att 2015 år resultat sammanfaller relativt väl med
tidigare års resultat. Det ökande antalet anvisade ensamkommande barn till länets kommuner
har inte haft någon större påverkan på resultatet. Av svaren framgår det dock att andelen
nyanställd personal på HVB hemmen är större än tidigare år.
Bilaga
Redovisning av resultat från inskrivnings-, uppföljnings-, utsluss samt utskrivningsenkät.
Enkät 2-5 (inskrivnings-, uppföljnings-, utsluss- samt utskrivningsenkät) ifylls löpande av boenden
utifrån givna instruktioner på individnivå där varje individs utveckling kan följas av kommunen.
Inskrivningsenkäten fylls i av kontaktpersonen senast två veckor efter inskrivning, och fokuserar på
frågeställningar såsom boendeform, datum för asylansökan och tillsättande av god man, hemland och
hemspråk, genomgången skolgång etc. Uppföljningsenkäten fylls i var sjätte månad av
kontaktpersonen och tar upp de frågor som ställdes vid inskrivningssamtalet, samt även frågor om
skolgång och skolnärvaro. Den stora delen i denna enkät är när ungdomen, med stöd av
kontaktpersonen, fyller i brukarenkäten med frågor om upplevelser om boendet, den unges fritid samt
om den unges uppfattning av sin egen utveckling. Utslussenkäten fokuserar på samma område och
avser när ungdomen bor under mer självständiga former t.ex. egen lägenhet.
Utskrivningsenkäten, som fylls i av kontaktpersonen, fokuserar på den unges sysselsättning, boende,
utbildningsnivå och kontakt med sina anhöriga som ungdomen har. Som nämndes i inledningen så har
dessa enkäter gjorts så pass oregelbundet i verksamheterna att det hittills varit osäkert att sammanställa
dessa som resultat i en länsrapport. Orsakerna till att dessa enkäter inte fyllts i och skickats in varierar.
Det inkomna resultatet är dock intressant. Syftet med att redovisa resultaten från de boenden som
genomfört dessa enkäter, då dessa kan ha nytta av resultatet och att resultatet kan tjäna som inspiration
för de andra boenden att komma igång med enkäterna. Materialet nedan baseras på tidsperioden 1
november 2014 till den 30 november 2015
Vi väljer att redovisa tabellerna utan långtgående kommentarer.
Inskrivningsenkät
Materialet baseras på 203 individer som svarat på frågorna i inskrivningsenkäten.
Förklaring:
Tabellen ovan visar hur många enkäter som bevarats i respektive kommun.
18
40
19
12
52
7 11 12
31
1 0
10
20
30
40
50
60
Antal inskrivna per kommun
Man 95%
Kvinna 5%
Antal inskriva kvinnor och män
Asylsökande 67%
Har uppehållstillstå
nd 33%
Den unges status
98%
1% 1%
Boendeform
Kollektivboende (HVB)
Träningslägenhet/utslussningslägenhet (HVB)
Annat
56%
13%
9%
9%
8% 5%
Hemland
Afghanistan
Eritrea
Somalia
Annat
Syrien
Marocko
54%
15%
11%
10%
8%
2%
Hemspråk
Dari
Arabiska
Somaliska
Tigrinska/Tigrinja
Annat
Pashto
0,5
5,4
30,5
48,3
15,3
0
10
20
30
40
50
60
12 år 14 år 15 år 16 år 17 år
Pro
cen
t
Ålder vid inskrivning
3,4
5,4 5,9 6,4
8,4 8,9 9,4 10,3 10,8
12,3
16,3
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
16,0
18,0
1 år 10 årellerfler
4 år 2 år 7 år 9 år 3 år 6 år 5 år 8 år 0 år
Pro
cen
t
Antal års skolgång i hemlandet
Ja 89%
Nej 11%
Kan läsa och skriva
Nej 39%
Ja 61%
Talar den unge fler språk än sitt hemspråk?
Nej 57%
Ja 43%
Har den unge yrkesarbetat?
Uppföljningsenkät Materialet baseras på 152 individer som svarat på frågorna i uppföljningsenkäten.
Förklaring:
Tabellen ovan visar hur många enkäter som bevarats i respektive kommun.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Antal uppföljningar per kommun
Antal uppföljningar Antal berörda individer
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Uppföljning av ungdomarnas skattning av verksamheten
2012_2
2013_1
2013_2
2014_1
2014_2
2015_1
2015_2
Man 96%
Kvinna 4%
Kön
Asylsökande 67%
Har uppehållstillstå
nd 33%
Den unges status
Nej 83%
Ja 17%
Är den unge över 18 år och fortfarande kvar i verksamheten?
Kollektivboende (HVB) 80%
Träningslägenhet/utslussningslägenhet (HVB)
18%
Annat 2%
I vilken boendeform vistas den unge?
Ja 82%
Nej 18%
Finns det en upprättad genomförandeplan för den unge?
49%
45%
6%
I vilken omfattning har den unge haft planerade kontaktmannasamtal?
Mindre än en gång iveckan
En gång i veckan
Oftare än en gång iveckan
Ja 98%
Nej 2%
Går den unge i skolan?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Övrigt Problem iskolan
Sen ankomst Omotiverad Oro, soverdåligt
Sjuk
Vad är huvudorsaken till frånvaro? Antal av dem som har 10 % eller högre frånvaro
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Uppföljning av ungdomarnas skattning av verksamheten
2012_2
2013_1
2013_2
2014_1
2014_2
2015_1
2015_2
Ja 90%
Nej 10%
Du vet vem du ska tala med om du inte är nöjd med något i boendet?
Ja 81%
Nej 19%
Deltar du i någon fritidssysselsättning?
0102030405060708090
100
Vilken typ av fritidsktivitet deltar du i? Andel av samtliga svarande, n=152
Utslussenkät Materialet baseras på 81 individer som svarat på frågorna i utslussenkäten.
Förklaring:
Tabellen ovan visar hur många enkäter som bevarats i respektive kommun.
1 1 2
6
13
16 18
24
0
5
10
15
20
25
30
Antal utslussningar per kommun
Längre än ett år 56% 6-12
månader 16%
0-3 månader
14%
3-6 månader
14%
Antal månader i eget boende
4
28
43
59 62 63 66
0
10
20
30
40
50
60
70
Pro
cen
t Vilken typ av stöd har du från verksamheten?
Nationellt gymnasieprogram
41%
Språkintroduktion 38%
Folkhögskola 8%
Praktik 5%
Komvux 4% Arbete
4%
Huvudsakliga sysselsättning
Ja, timanställning eller vikariat
44% Ja, sommarjobb
58%
Nej 17%
Om din sysselsättning i huvudsak är studier - har du haft någon form av anställning de senaste 12 månaderna?
8
10 9 9
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Upplevelse av utslussningen Värdera följande påståenden enligt en 10-gradig skala.
1= instämmer alls, 10 = instämmer helt Medianvärde
Du får det stöd du behöver iutslussverksamheten
Du känner dig trygg i dittboende.
Du får det stöd du behöver iskolarbetet.
Du får det stöd du behöver föratt klara ett självständigtboende.
Ja 81%
Nej 19%
Deltar du i någon fritidssysselsättning?
63
46
18
7
Fotboll Gym Andra sporter Övrigt
0
10
20
30
40
50
60
70
Pro
cen
t
Fritidsaktivitet, Andel av de som svarat vilken aktivitet de sysslar med, n=56
8 8 8
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Upplevelse av fritid och sysselsättning Värdera följande påståenden enligt en 10-gradig skala.
1= instämmer alls, 10 = instämmer helt Medianvärde
Du tränar fysiskt regelbundet.
Du är nöjd med din fritid.
Det går bra för dig i skolan ellerannan sysselsättning.
8 8 8 7
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Upplevelse av svenskakunskaper Värdera följande påståenden enligt en 10-gradig skala.
1= instämmer alls, 10 = instämmer helt Medianvärde
Du förstår svenska
Du talar bra svenska
Du läser bra svenska
Du skriver bra svenska
Utskrivningsenkät Materialet baseras på 29 individer som svarat på frågorna i utskrivningsenkäten
Förklaring:
Tabellen ovan visar hur många enkäter som bevarats i respektive kommun.
8 8
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Socialt kontaktnät och redo för eget boende Värdera följande påståenden enligt en 10-gradig skala.
1= instämmer alls, 10 = instämmer helt Medianvärde
Du har det sociala kontaktnätsom du behöver utanförverksamheten.
Du känner dig redo för ett egetboende utan stöd.
2 2
8
2
3
1
10
1
0
2
4
6
8
10
12
Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Nässjö Sävsjö Vetlanda Okänd
Antal utskrivna per kommun
Man 90%
Okänt 10%
Andel utskrivan män och kvinnor
1
2 2 2
3
4 4
6 6
0
1
2
3
4
5
6
7
Anledning till utskrivning
Studier 82%
Arbete 7%
Praktik 4%
Vet ej 7%
Vilken sysselsättning har den unge?
Studiebidrag 50%
Dagersättning 23%
Försörjningsstöd 13%
Lön 7%
Annat/okänt 7%
Vilken försörjning har den unge?
Till den egna familjen; 5
Eget första- eller andrahandskontra
kt; 4
Familjehem; 4 Asylboende för
vuxna; 3
Vet ej; 3
Steg 2; 3
Folkhögskola; 2
Andrahandskontrakt genom
kommune; 1
HVB-boende; 1
Till vilken typ av boende flyttar den unge?
Avklarad grundskola
17% Avklarad
gymnasieskola 4%
Ej avklarad grundskola
41%
Ej avklarad gymnasieskola
31%
Annat 7%
Vilken utbildningsnivå har den unge uppnått?