Göran Wikner och Ingvar Svensson November, 2003

Kris i befolkningsfrågan

Arbetskraftsutbud om tio år, kommun för kommun

Innehåll

Innehåll .....................................................................................................2

Förord .......................................................................................................3

1. Befolkningsstrukturen i kommunerna...............................................4

1.1 INLEDNING ..................................................................................................... 4

1.2 OLIKA ÅLDERSGRUPPER HAR OLIKA BEHOV OCH MÖJLIGHETER......................... 4

1.3 UTVECKLINGEN I OLIKA ÅLDERSGRUPPER I KOMMUNERNA ................................. 6

ÅLDERSGRUPPEN 0-6 ÅR. ............................................................................................6

ÅLDERSGRUPPEN 25-34 ÅR .........................................................................................7

ÅLDERSGRUPPEN 35-49 ÅR. ........................................................................................8

ÅLDERSGRUPPEN 65-79 ÅR .........................................................................................9

ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 ÅR .....................................................................................9

FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I KOMMUNERNA.........................................................10

FÖRÄNDRINGAR AV ANDELEN AKTIVA PÅ ARBETSMARKNADEN ......................................11

1.4 FÖRÄNDRINGAR PÅ ARBETSMARKNADEN ....................................................... 11

FÖRÄNDRING AV UTBUDET AV ARBETSKRAFT ..............................................................12

FÖRÄNDRING AV EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT ......................................................13

1.5 HUR KAN MAN LÖSA DE PROBLEM, SOM DEMOGRAFIN SKAPAR? ...................... 14

Bilaga 1: Modellen för befolkningsprognosen...................................16

Bilaga 2 A: Förändring av befolkningen åldersgrupperna 0-58 år....18

Bilaga 2 B: Förändring av befolkningen i åldersgrupperna 59 – och

totalt. .......................................................................................................29

Bilaga 3: Förändringar i arbetskraftsutbudet......................................41

2

Förord

Andelen äldre i Sverige ökar. Detta är i grunden något positivt – bättre sjukvård och hälsosammare livsbetingelser gör att fler får leva allt längre. Men i kombination med lågt barnafödande innebär det också färre människor i arbetsför ålder. Särskilt i kommuner med utflyttning innebär det stora påfrestningar på näringslivets och kommunernas ekonomi. Om inte kraftfulla åtgärder sätts in redan idag kommer arbetskraftsbristen på många håll i landet vara akut inom bara några år. I denna rapport presenteras resultatet av en framskrivning av befolkningsutvecklingen i Sveriges kommuner under de närmaste tio åren. Beräkningarna bygger på uppgifter om varje kommuns utveckling under det senaste decenniet. Resultatet är alarmerande för många kommuner. Endast i och runt storstäderna ser befolkningen ut att öka, och där i en snabb takt. För övriga kommuner är problemet det omvända: Stagnerande och snabbt åldrande befolkning. För Hultsfreds kommun innebär det att nästan en tredjedel av arbetskraften kommer att försvinna, jämfört med idag. Det betyder totalt 2 243 jobb som inte kan tillsättas, på grund av arbetskraftsbrist. I Skånska Vellinge kommer 1 830 jobb försvinna, om inget görs. En fullständig lista över dessa förändringar av kärnan i arbetskraften, åldersgruppen 25-58 år, i varje kommun finns i denna rapport från sidan 29. Arbetskraftsbrist slår mot både privat och offentlig sektor. Näringslivet får svårare att rekrytera, vilket gör det svårare att bedriva verksamhet. Områden med arbetskraftsbrist kommer att uppleva minska investeringsvilja från näringslivet, och ytterst avveckling eller utflyttning. För offentlig sektor betyder arbetskraftsbrist motsvarande problem att rekrytera till vård, skola och omsorg. Problemen försvåras av att en åldrande befolkning också innebär ökade behov av offentlig service som är arbetsintensiv. I krassa ordalag riskerar många kommuner att uppleva en äldre befolkning, med stora vårdbehov, utan tillgång till vårdpersonal, och med ett stagnerande näringsliv och vikande skatteintäkter. För att hantera dessa utmaningar måste utbudet av arbetskraft öka. Det kan ske genom minskad sjukfrånvaro, färre förtidspensioner och tidigare inträde på arbetsmarknaden. Utöver dessa lösningar inom landet behöver Sverige invandring av människor i arbetsför ålder från andra länder. Detta är idag möjligt inom ramen för EU:s gemensamma arbetsmarknad. Människor från andra länder har dock mycket små möjligheter att invandra till Sverige för att arbeta, trots att det finns stora rekryteringsbehov. De nya länder som till sommaren blir medlemmar av EU erbjuder ingen lösning på problemen. Demografin ser i stort sett likadan ut i dessa länder som i Sverige och resten av EU. I många kommuner i glesbygd är de demografiska utmaningarna tydliga redan idag. Flera av dessa – bland andra Ragunda, Strömsund, Västernorrlands landsting, Bollnäs – har redan hört av sig till regeringen och myndigheter och bett om lokala undantag från dagens regelverk, för att möjliggöra arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Samtliga har dock fått avslag. För de kommuner där arbetskraftsbristen står för dörren är tio år en kort tid. Det behövs åtgärder nu. Något utrymme för att vänta och se finns inte. Ingvar Svensson, projektledare Arbetskraftsinvandring och integration

3

1. Befolkningsstrukturen i kommunerna

1.1 INLEDNING Det har varit känt länge, närmare bestämt i närmare 50 år, att Sverige inom några år kommer att få problem med befolkningsstrukturen. Grunden är att det under andra hälften av 1940-talet och ett decennium framåt föddes ovanligt många barn samt att barnafödandet därefter gick ner. Det innebär, med början från 2010, att en ovanligt stor del av befolkningen kommer att gå i pension. Till en början blir det i huvudsak problem på arbetsmarknaden, när en både stor och välutbildad generation går i pension och då lämnar stora luckor efter sig. Efter ytterligare 15 år, alltså från 2025 och framåt, kommer nästa stora chock på svensk arbetsmarknad när samma generation börjar bli över 80 år och därmed allt mer vårdkrävande. Strax därefter börjar 40-talistgenerationens egna barn gå i pension. Eftersom födelsetalen sjunkit successivt under de senaste decennierna, innebär det att problemen växer med tiden. Vi står således inför stora omställningar i Sveriges demografi under kommande decennier. I denna rapport lämnar vi de stora förändringar, som kommer från 2025 och framåt och koncentrerar analysen på vad som händer under de närmaste 10 åren, alltså fram till 2012. Eftersom befolkningssammansättningen normalt förändras relativt långsamt, är detta ett relativt kort perspektiv, men det hindrar inte att förändringarna blir stora i ett stort antal kommuner. Det innebär att tidsperspektivet är överblickbart också att behovet av åtgärder är trängande. Den enda möjliga lösningen är en massiv ökning av arbetskraftsinvandringen, ökat deltagande i arbetslivet av arbetslösa invandrare samt kraftfulla åtgärder för att främja en sund och långsiktig tillväxt av näringslivet. Det huvudsakliga intresset i rapporten ägnas åt vad som händer med utbud och efterfrågan på arbetskraft på kommunal nivå. Skälet är att på den korta tiden blir förändringarna tydligast i ett antal kommuner och i mindre grad för landet i sin helhet. För ett stort antal kommuner kommer förändringarna på den lokala arbetsmarknaden att bli mycket stora även under en så begränsad period som tio år. På kommunal nivå är det inte bara födelse- och dödstal, som påverkar befolkningens storlek och ålderssammansättning. En kommuns befolkning beror i mycket hög grad på hur flyttmönstret ser ut. I den modell för befolkningsutvecklingen, som ligger till grund för rapporten finns därför även flyttbenägenheten med som en väsentlig del av analysen.1 Stora skillnaderna i flyttbenägenheten förstärker befolkningsförändringarna och därmed även effekterna på den lokala arbetsmarknaden. Den avgörande faktorn är dock kommunens befolkningssammansättning i utgångsläget, exempelvis hur många kvinnor i fertil ålder det finns och genomsnittsåldern i kommunen.

1.2 OLIKA ÅLDERSGRUPPER HAR OLIKA BEHOV OCH MÖJLIGHETER I en analys av hur befolkningen utvecklas ur ett arbetsmarknadsperspektiv, kan man gruppera åldrarna på olika sätt. Här har vi valt att dela in befolkningen i 10 åldersgrupper, som var och en har olika bäring mot arbetsmarknadens efterfråge- eller utbudssida:

1. 0-6 år är en ålder då dels minst en av föräldrarna ofta jobbar mindre än heltid och då det finns behov av omsorg på daghem eller annan förskoleverksamhet.

1 I bilaga 1, Kort beskrivning av modellen för befolkningsprognosen, ges en kortfattad beskrivning av hur modellen är uppbyggd och framtagen.

4

2. 7-16 år går man i grundskolan. Föräldrarna kan gå upp i arbetstid men skolgången kräver lärarresurser och en del resurser för fritidsverksamhet.

3. 17-20 år är gymnasietiden. Eftersom de flesta numera går på gymnasiet blir gruppens arbetskraftsutbud litet. Resurser krävs i huvudsak endast för gymnasielärarna.

4. 21-24 år är utbildningstid på universitet och annan eftergymnasial utbildning. Utbudet av arbetskraft ökar något. I denna ålder är den inhemska omflyttningen som störst.

5. 25-34 år är familjebildningsperioden. Utbudet av arbetskraft minskar när barnen kommer.

6. 35-49 år är kärnan i arbetskraften med stort arbetskraftsutbud och högt deltagande på arbetsmarknaden.

7. 50-58 år, då minskar arbetskraftsutbudet successivt genom förtidspensionering och sjukdom.

8. 59-64 år minskar arbetskraftsutbudet än mer. Den verkliga pensionsåldern ligger för närvarande närmare 59 år än 65.

9. 65-79 år yngre pensionärer. Arbetskraftsutbudet är i praktiken noll, men i allmänhet är de flesta relativt friska och kräver endast mindre resurser för vård och omsorg.

10. 80+ är de äldre pensionärerna. Även om man kan räkna med att även denna åldersgrupp kommer bli friskare med tiden, ökar behovet av vård och omsorg när man kommer upp i den åldern.

Sammansättningen över tiden av de tio åldersgrupperna på riksnivå framgår av diagram 1. Diagram 1 Sammansättningen av rikets befolkning i åldersgrupper 2000 respektive

2012.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2000 2012

Procent

80+

66-79

59-65

50-58

35-49

25-34

21-24

17-20

7-16

0-6

Källa: SCB och egna prognoser. Fram till 2012 kommer kärngruppen på arbetsmarknaden, personer i åldern 35-49 år att vara i stort sett oförändrad som andel av befolkningen. Den största ökningen av andelen sker i åldersgruppen 66-79 år, som ökar med 2,2 procentenheter från 2000 till 2012. För gruppen 7-16 år minskar andelen med 2,2 procentenheter och i den yngsta gruppen (0-6 år) med 0,5 procentenheter, sammanlagt 2,7 procentenheter. Åldersgruppen 80+ ökar med någon tiondels procentenhet. Åldersgruppen 25-34 år minskar med 2,2 procentenheter, vilket innebär att nytillträdet till arbetsmarknaden minskar. Det blir således en ökning av andelen pensionärer, färre barn och färre i aktiv ålder. Utvecklingen kan sammanfattas med ett tal för hur stor del av befolkningen, som har möjligheter att försörja de som är yngre än 20 år och pensionärerna (Diagram 2)

5

Diagram 2 Andelen personer i aktiv ålder i procent av totalbefolkningen.

30

35

40

45

50

55

60

1990 1995 2000 2005 2010 2012

Procent

25-65

25-58

Källa: SCB och egna prognoser. Beroende på vad man menar med aktiv ålder blir försörjningsbördan olika. Mäter man samtliga mellan 25 och 65 år kommer andelen att öka något fram till 2005 för att därefter minska till ungefär samma nivå som idag. Om man istället tittar på kärntrupperna i arbetskraften, åldrarna 25-58 år, kommer andelen försörjande att minska med 2,9 procentenheter. Under förutsättning att problemen med de höga sjuktalen och ökningen av antalet sjukpensionärer försvinner under de närmaste åren är det första måttet mer relevant, Andelen invånare i åldrarna 25-58 år ger en bättre bild av försörjningsläget om det inte blir någon påtaglig förändring.

1.3 UTVECKLINGEN I OLIKA ÅLDERSGRUPPER I KOMMUNERNA I de närmaste avsnitten tittar vi speciellt på några av åldersgrupperna för att se i vilka kommuner, där förändringarna är särskilt stora. För varje åldersgrupp finns en tabell med uppgifter om utvecklingen i de tio kommuner med störst ökning respektive minskning. Samtliga uppgifter bygger på framskrivningar med kommunens egen utveckling av födelse- döds- och flyttal samt kommunens ålders- och könsfördelning i december 2002. Naturligtvis kan beteendet bli annorlunda i framtiden än vad det varit under det senaste decenniet. Resultaten bör därför inte tolkas alltför bokstavligt. Dock krävs det stora förändringar av beteendet för att få påtagliga skillnader mot framskrivningen, eftersom slutresultatet är mer beroende på utgångsläget, alltså hur det såg ut i december 2002, än skillnader i beteende mellan olika kommuner.

ÅLDERSGRUPPEN 0-6 ÅR.

Många barn är tecken på ett friskt och levande samhälle. Ur kommunalekonomiskt perspektiv kanske man mer betonar resursbehoven med en ökande barnaskara. Båda synsätten har sin relevans, men om få barn är tecken på ett samhälle, som inte utvecklas väl, finns det många kommuner att exemplifiera med. Antalet barn, som föds, beror på antalet kvinnor i fertil ålder och deras benägenhet att föda barn. I modellberäkningarna har använts födelsetal för kvinnor i olika åldrar i respektive kommun. Till stor del beror antalet födda barn på det antal kvinnor, som redan finns i kommunen, men även på att kvinnorna är de som i första hand flyttar inom riket.

6

I inflyttningskommunerna ökar därför barnafödandet på bekostnad av utflyttningskommunerna. Totalt för riket beräknas åldersgruppen minska med 6,1 procent från 2002 till 2012. Även efterfrågan på bostad och arbete påverkas av födelsetalen i kommunerna. Att investeringsbehoven till följd av barnafödandet kommer att variera kraftigt mellan kommunerna framgår tydligt av tabellen nedan. Utvecklingen väcker ett antal frågor om några kommuners möjlighet till långsiktig överlevnad och andra kommuners möjligheter att klara behovet av bostadsförsörjning samt utbyggnad av barnomsorg och skolor. Tabell 1 Förändring i procent från 2000 till 2012 av antalet personer i åldern 0-6 år i

några kommuner. Kommuner med

störst ökning

Kommuner med

störst minskning

Malmö 17,2 Arjeplog -43,4 Solna 15,6 Smedjebacken -44,1 Göteborg 14,4 Högsby -44,1 Sundbyberg 12,5 Gällivare -45,1 Kalmar 12,4 Överkalix -45,2 Örebro 12,1 Pajala -45,7 Umeå 11,7 Övertorneå -46,7 Stockholm 8,3 Hultsfred -51,1 Halmstad 7,5 Gullspång -57,5 Haninge 7,3 Laxå -64,6 Förändring i riket: -6,1 Källa: SCB och egna beräkningar I 258 av landets 289 kommuner2 ger beräkningsmodellen en minskning av antalet barn i åldern 0-6 år jämfört med 2000. I ett längre perspektiv än tio år kan vi se en befolkningsimplosion i en majoritet av Sveriges kommuner – om ingenting görs.

ÅLDERSGRUPPEN 25-34 ÅR

I denna åldersgrupp sker familjebildningen och arbetskraftsutbudet begränsas något, i vart fall för en av föräldrarna. Det är dock en åldersgrupp med färsk utbildning och med stora investeringsbehov, varför man kan räkna med att deltagandet på arbetsmarknaden är så stort som det är möjligt med de restriktioner som föräldraskapet medför. Sjunkande födelsetal gör naturligtvis att arbetskraftsutbudet, på kort sikt, är högre än om det föds få barn. Ju fler barn som föds desto större är sannolikheten att någon av föräldrarna stannar hemma eller går ned i arbetstid. Med tanke på sambandet mellan denna åldersgrupp och barnafödandet, kommer många av kommunerna från föregående tabell att återkomma i topp- respektive bottenlistan.

2 Knivsta kommun bröts ur Uppsala kommun den 1 januari 2003. Eftersom många grunduppgifter saknas för de gångna åren, har framskrivningen gjorts för den odelade kommunen, alltså Uppsala + Knivsta.

7

Tabell 2 Förändring i procent från 2000 till 2012 av antalet personer i åldern 25-34

år i några kommuner. Kommuner med

störst ökning

Kommuner med

störst minskning

Malmö 9,1 Pajala -50,4 Örebro 5,7 Degerfors -50,5 Umeå 4,9 Forshaga -51,0 Halmstad 4,1 Hultsfred -51,2 Kalmar 2,9 Olofström -52,3 Göteborg 1,3 Storfors -53,7 Falun -0,8 Flen -53,7 Jönköping -1,1 Bräcke -54,4 Växjö -4,5 Gullspång -66,4 Uppsala -5,0 Laxå -68,2 Källa: SCB och egna beräkningar De kommande befolkningsproblemen i riket blir tydliga i denna åldersgrupp. I endast sex kommuner ökar gruppen enligt beräkningsmodellen. I kommunerna med störst minskning ligger alla lägre än -50 procent, alltså en halvering av åldersgruppen. För hela riket beräknas denna åldersgrupp minska med 16,2 procent.

ÅLDERSGRUPPEN 35-49 ÅR.

I denna åldersgrupp är arbetskraftsutbudet stort. Barnen klarar sig i huvudsak själva och åldersgruppen har relativt färsk utbildning, erfarenhet och är mitt inne i karriären. Det är ur denna åldersgrupp som chefer och företagsledare rekryteras. Andelen av befolkningen beräknas hålla sig mellan 20 och 21 procent under prognosperioden. Det är således inga problem på riksnivå. Däremot kommer även denna åldersgrupp att förändras stort i många kommuner. I fler än 200 av landets 289 kommuner kommer åldersgruppen att minska. Av tabellen framgår att minskningen i ett antal kommuner blir drastisk. Samtidigt innebär det att åldersgruppen kommer att öka snabbt i några i kommuner runt storstäderna, främst i Stockholmstrakten. Tabell 3 Förändring i procent från 2000 till 2012 av antalet personer i åldern 35-49

år i några kommuner. Kommuner med

störst ökning

Kommuner med

störst minskning

Salem 39,8 Gällivare -35,8 Värmdö 37,6 Överkalix -37,8 Vaxholm 31,9 Hultsfred -38,0 Österåker 29,7 Högsby -38,0 Sundbyberg 28,9 Malå -38,3 Håbo 25,5 Övertorneå -39,1 Tyresö 25,4 Dorotea -39,7 Solna 23,5 Pajala -44,0 Kävlinge 22,2 Laxå -45,5 Nykvarn 20,9 Gullspång -47,6 Källa: SCB och egna beräkningar Denna åldersgrupp kommer således att öka i storstadsregionerna. Av 40 kommuner med störst ökning ligger samtliga utom fyra3 inom storstadsområdena kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Befolkningsgruppen ökar i 80 av kommunerna i landet. 3 Västerås, Helsingborg, Jönköping och Örebro.

8

De stora skillnaderna mellan kommunerna kommer självfallet att leda till anpassningar. Det kan bli svåra problem både för de kommuner, som får fler invånare inom åldersgruppen och för de som får färre. Exempelvis är det idag svårt att se hur bostadsbyggandet och andra samhälleliga investeringar skulle klara av en sådan expansion i storstadsområdena som tabellen visar. Modellens resultat bör därför inte tolkas bokstavligt, men tendenserna är ändå mycket tydliga. För hela riket beräknas åldersgruppen öka med 2,1 procent.

ÅLDERSGRUPPEN 65-79 ÅR

De yngre pensionärerna har i allmänhet helt lämnat arbetsmarknaden, även om man kan utgå från att det nya pensionssystemet tillsammans med ett allt större sug från arbetsmarknaden kommer att öka andelen som arbetar. Effekten på det totala arbetskraftsutbudet blir ändå knappt märkbart. Tabell 4 Förändring i procent från 2000 till 2012 av antalet personer i åldern 65-79

år i några kommuner. Kommuner med

störst ökning

Kommuner med

störst minskning

Nykvarn 116,0 Munkfors -12,8 Håbo 110,2 Ånge -12,8 Salem 107,1 Arjeplog -13,0 Österåker 104,5 Sorsele -13,3 Värmdö 83,6 Hylte -13,7 Ekerö 83,0 Torsby -14,7 Staffanstorp 79,8 Vindeln -15,3 Vallentuna 79,6 Bjurholm -15,6 Haninge 77,0 Eda -17,1 Upplands Väsby 75,3 Åsele -21,4 Källa: SCB och egna beräkningar Åldersgruppen har intresse även för framtiden, eftersom det är morgondagens äldre pensionärer med betydligt större vårdbehov. För denna åldersgrupp är flyttbenägenheten mycket liten. Det innebär att dessa personer i stor utsträckning redan bor i den kommun där de kommer att vara 65-79 år 2012, alltså dagens stora 40-talistgeneration. Som framgår av tabellen är den generationen mycket ojämnt fördelad mellan kommunerna beroende på de stora befolkningsomflyttningarna på 1960- och 70-talen. I riket beräknas gruppen öka med 12,7 procent fram till 2012. I fyra kommuner mer än fördubblas antalet yngre pensionärer. I 64 kommuner minskar antalet. De kommuner där minskningen sker är i allmänhet glesbygdskommuner varifrån flyttlassen gick till storstadsområdena under några decennier efter 1950. Anledningen till minskningen är således i huvudsak att befolkningen blivit ännu äldre.

ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 ÅR

Samtidigt som barnafödandet har gått ner har den medicinska och sociala utvecklingen gjort att man lever allt längre i Sverige. Andelen personer över 80 år beräknas dock endast öka från 5,1 till 5,2 procent av befolkningen från 2000 till 2012. Det motsvarar cirka 8 000 personer. Förändringen av antalet äldre pensionärer varierar emellertid kraftigt mellan kommunerna. Många av dagens unga kommuner kommer att få en ökning av åldersgruppen 80+, medan många glesbygdskommuner får en minskning till följd av utflyttningen under mitten av 1900-talet.

9

Tabell 5 Förändring i procent från 2000 till 2012 av antalet personer i åldern 80+ i

några kommuner. Kommuner med

störst ökning

Kommuner med

störst minskning

Järfälla 70,0 Strömsund -20,4 Tyresö 69,6 Gullspång -20,5 Österåker 60,3 Filipstad -20,8 Håbo 53,0 Bräcke -22,5 Botkyrka 49,5 Vansbro -22,6 Täby 45,9 Ljusnarsberg -23,5 Staffanstorp 45,8 Nordanstig -26,4 Lomma 45,6 Sorsele -29,1 Stenungsund 44,0 Åsele -29,3 Kungsbacka 42,4 Dals-Ed -29,4 Källa: SCB och egna beräkningar Det är således i huvudsak kommunerna runt storstäderna, där antalet personer över 80 år ökar mest. I många av dessa kommuner ökade befolkningen snabbt under andra halvan av 1900-talet. Medelåldern blev då låg och även små ökningar av antalet personer över 80 år får stora genomslag mätt i procent. I glesbygdskommunerna har antalet personer över 80 år varit högre, eftersom de äldsta inte följde med i 1960-talets flyttvågor. De som 2012 blir äldre än 80 år föddes 1932 och tidigare. Denna befolkningsgrupp tillhörde kärntrupperna i den omflyttning som skedde i mitten av 1900-talet och återfinns numera runt storstäderna. Därför kommer åldersgruppen att minska i glesbygdskommunerna. Sammanlagt för hela riket beräknas åldersgruppen öka med 1,8 procent.

FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I KOMMUNERNA

De stora förändringar av åldersgrupperna påverkar naturligtvis även kommunens totala befolkning (tabell 6). Tabell 6 Förändring i procent från 2000 till 2012 av folkmängden i några

kommuner.

Kommuner med

störst ökning

Kommuner med

störst minskning

Värmdö 29,5 Smedjebacken -22,9 Vaxholm 21,8 Norsjö -22,9 Huddinge 13,5 Storfors -23,6 Österåker 13,5 Överkalix -23,7 Vallentuna 12,3 Dorotea -24,1 Haninge 11,1 Pajala -24,4 Nacka 11,1 Högsby -26,1 Malmö 10,2 Hultsfred -28,3 Kungsbacka 10,0 Gullspång -33,6 Stenungsund 9,7 Laxå -35,8 Källa: SCB och egna beräkningar I ett antal kommuner ger framskrivningen fram till 2012 en mycket kraftig ökning av befolkningen. Samtliga kommuner bland dem som ökar mest ligger kring storstäderna, medan de kommuner där befolkningsminskningen är störst samtliga finns i gles- och skogsbygder.

10

Både i de kommuner som växer och i de kommuner där befolkningen minskar, leder utvecklingen till stora problem. En minskning av kommunens invånare med en tredjedel är naturligtvis en alarmerande utveckling. Det är kommuner, som redan inom tio år är på väg att dö sotdöden. I ett längre tidsperspektiv sprider sig sotdöden som influensa bland kommunerna. I kommunerna med stark tillväxt blir problemen att klara bostadsförsörjning och investeringar i infrastruktur stora. Förändringarna i ett stort antal kommuner blir således stora, trots att den totala förändringen av befolkningen under de närmaste tio åren minskar med endast 0,1 procent

FÖRÄNDRINGAR AV ANDELEN AKTIVA PÅ ARBETSMARKNADEN

På samma sätt som för riket kan man göra beräkningar av hur försörjningskvoten, alltså andelen av kommunens befolkning i aktiv ålder i procent av den totala befolkningen. Här har vi valt att använda det snävare begreppet, alltså andelen personer i åldern 25-58 år. I de kommuner där försörjningskvoten minskar, kommer kravet på deltagande i arbetskraften att öka. Tabell 6 Förändring i procentenheter från 2000 till 2012 av andelen personer i

åldern 25-58 år av den totala befolkningen i några kommuner. Kommuner med

störst ökning

Kommuner med

störst minskning

Malmö 0,76 Mullsjö -6,93 Solna -0,35 Laxå -7,00 Göteborg -0,40 Österåker -7,03 Sundbyberg -0,77 Lomma -7,07 Stockholm -0,81 Nykvarn -7,15 Åre -1,04 Valdemarsvik -7,49 Sunne -1,33 Vellinge -7,50 Arjeplog -1,35 Håbo -7,93 Jönköping -1,36 Trosa -8,20 Sorsele -1,50 Flen -8,55 Källa: SCB och egna beräkningar I endast en kommun, Malmö, kommer andelen personer i åldern 25-58 år att öka. I alla andra kommuner blir det en minskning. I några fall är det kommuner i närheten av storstäderna, som är bland dem som minskar mest, exempelvis Österåker, Lomma och Vellinge. I några kommuner där minskningen är liten, beror det i huvudsak på att andelen redan i utgångsläget var låg, exempelvis i några gles- och skogsbygdskommuner. Om man definierar kärnan i arbetskraften till åldersgrupperna mellan 25 och 58 år ser framtiden dyster ut med tanke på arbetskraftsförsörjningen. Åldersgruppen beräknas nämligen minska med 6,3 procent under de kommande tio åren.

1.4 FÖRÄNDRINGAR PÅ ARBETSMARKNADEN Förändringar av befolkningsstrukturen påverkar arbetsmarknaden på två sätt. Dels förändras utbudet av arbetskraft när befolkningen blir äldre eller yngre, dels påverkas efterfrågan när kraven på vård, skola och omsorg förändras. I det följande kommer framför allt förändringen av utbudet att beräknas, och kompletteras med några noteringar av hur efterfrågan på arbetskraft förändras av en ändrad struktur på befolkningen.

11

FÖRÄNDRING AV UTBUDET AV ARBETSKRAFT

Utbudet av arbetskraft i kommunerna är i huvudsak beroende på befolkningsstrukturen. Det är även känt att hög efterfrågan på arbetskraft även gör att fler vill jobba, liksom att få lediga jobb minskar arbetsviljan. Tillsammans med ett antal andra faktorer som näringslivets sammansättning, ger det olika utbud av arbetskraft i kommunerna. I Sverige mäts utbudet av arbetskraft månatligen av SCB i Arbetskraftsundersökningen, AKU. Det är en stor intervjuundersökning, där även den normala arbetstiden mäts. Resultatet går emellertid inte att bryta ner på kommunnivå, eftersom det är en enkätundersökning med få eller inga intervjuer i många kommuner. Det går därför inte att räkna fram ett genomsnittligt arbetskraftsdeltagande utifrån AKU, även om det vore en önskvärd källa. Istället för AKU kan man använda registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)4 för att beräkna arbetskraftsutbudet i kommunerna. Med uppgifter från RAMS kan vi använda modellen för befolkningsutveckling för att få en uppfattning om hur arbetskraftsutbudet förändras i varje kommun. RAMS har sina svagheter, men bör ändå ge en uppfattning om förändringar i utbudet på grund av befolkningsutvecklingen. Styrkan i RAMS är att undersökningen ger ett mått på arbetsdeltagandet i olika åldersgrupper i varje kommun. De skillnader mellan kommunerna, som inte beror på befolkningens sammansättning, kommer då med i kalkylen. Totalt sett kommer arbetskraftsutbudet med detta sätt att räkna att minska med 1,3 procent eller 53 000 personer. Storleken i förändringen varierar kraftigt mellan kommunerna.5 Tabell 6a Förändring i procent från 2000 till 2012 av arbetskraftsutbudet enligt

RAMS i några kommuner, räknat på personer i åldrarna 16-64 år. Kommuner med

störst ökning

Kommuner med

störst minskning

Värmdö 14,3 Högsby -22,7 Vaxholm 9,5 Flen -22,8 Malmö 7,6 Storfors -23,8 Huddinge 7,1 Gällivare -24,9 Göteborg 6,7 Dorotea -24,9 Stockholm 6,7 Smedjebacken -25,3 Sundbyberg 6,6 Pajala -25,7 Vallentuna 5,3 Hultsfred -28,3 Örebro 4,9 Gullspång -37,0 Nacka 4,6 Laxå -47,1 Källa: SCB och egna beräkningar Eftersom utbudet av arbetskraft är källan till kommunens skatteinkomster och en förutsättning för lokalt näringsliv, innebär det mycket stora problem för många kommuner om utbudet av arbetskraft minskar. Arbetsinkomsterna minskar, men kommunens invånare får istället inkomster från pensionssystem, A-kassa, sjukförsäkring och annat. Även sådana inkomster ger i 4 Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, skiljer sig från de mer vanliga Arbetskraftsundersökningarna (AKU) genom att de baseras på olika registermaterial. Huvudprincipen är att RAMS mäter läget i en vecka i november varje år. Det innebär att sysselsättningsgraden enligt RAMS skiljer sig från AKU. Fördelen med RAMS är att i den statistiken finns uppgifter om sysselsättningen fördelad på ålder och kommun så att den direkt kan användas tillsammans med resultatet i prognosmodellen. Nivån på RAMS är dock inte tillförlitlig. Om man använder RAMS-uppgifter för både täljare och nämnare torde förändringen i procent bli någorlunda tillförlitlig, eftersom felet divideras bort i procentberäkningen. 5 I RAMS mäter man arbetskraftsutbudet i ett antal åldersgrupper från 16 år och uppåt, alltså även pensionärer. Det innebär att RAMS blir ett betydligt bredare mått för arbetskraftsutbudet än det som användes i föregående avsnitt.

12

allmänhet en del skatteinkomster till kommunerna. Men eftersom inkomsterna från transfereringssystemen är lägre än den normala arbetsinkomsten, kommer kommunernas skatteintäkter att minska. Systemet för utjämning mellan kommunerna bygger på en överföring från vitala kommuner till stagnerande. I längden kan utjämningssystemet fortleva endast om ett tillräckligt antal kommuner växer. Beräkningarna av arbetskraftsutbudet visar att allt fler kommuner kommer att få minskande arbetsstyrka. Därför kommer utjämningssystemet i sin nuvarande form att undergräva livskraften i de kommuner som växer. Arbetskraftsutbudet ökar i endast 55 kommuner, huvudsakligen runt de tre storstäderna samt några av de andra större städerna i landet som Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping och Borås. Mäter man förändringen av arbetskraftsutbudet i antal personer (tabell 6b) istället för som andel av befolkningen, ger det ungefär samma resultat för de växande kommunerna. På den förlorande sidan återfinner vi istället ett antal större städer, ofta med karaktär av regioncentrum, exempelvis Västervik, Sundsvall, Örnsköldsvik och Skellefteå. Tabell 6b Förändring från 2000 till 2012 av arbetskraftsutbudet enligt

RAMS i några kommuner, åldern 16-64 år. Kommuner med

störst ökning

Kommuner med

störst minskning

Stockholm 37 304 Kiruna -2 412 Göteborg 23 308 Gällivare -2 420 Malmö 14 387 Karlskoga -2 437 Huddinge 4 471 Sandviken -2 464 Örebro 4 289 Boden -2 503 Värmdö 3 665 Täby -2 590 Helsingborg 3 600 Västervik -2 766 Jönköping 3 171 Sundsvall -3 249 Umeå 2 979 Örnsköldsvik -3 315 Uppsala 2 813 Skellefteå -3 652 Källa: SCB och egna beräkningar Med några undantag, där Täby kommun bör nämnas, återfinns kommunerna på förlorarsidan i tabellen ovan i huvudsak i Norrland. För hela riket minskar utbudet av arbetskraft med cirka 1,3 procent under de närmaste tio åren. Med en genomsnittlig produktivitet, alltså produktion per arbetad tid, på 3-3,5 procent innebär det att BNP om tio år kommer att vara cirka fem procentenheter lägre än om arbetskraftsutbudet varit konstant, alltså ett bortfall av tillväxt på cirka 0,5 procent per år.

FÖRÄNDRING AV EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT

De stora befolkningsrelaterade förändringarna av efterfrågan på arbetskraft i kommunerna beror på hur antalet unga respektive gamla ökar eller minskar. För det stora flertalet av kommunerna gäller att antalet unga minskar och antalet äldre ökar. Beroende på vilka antaganden man gör om personaltäthet för olika åldersgrupper inom kommunens olika delar av vård, omsorg och skola, kommer effekterna på efterfrågan på arbetskraft att variera. I allmänhet kommer effekterna att vara små. För många kommuner får man en liten minskning av arbetskraftsbehovet. Skälet är att barn och ungdomar kräver större engagemang eftersom alla barn går i den obligatoriska skolan och nästan alla i gymnasieskolan. För pensionärerna är behovet av vård och omsorg beroende av den enskildes hälsa. Eftersom långt ifrån alla har

13

behov av omsorg eller vård, ökar efterfrågan på arbetskraft mindre av en åldrande befolkning än bortfallet när antalet unga minskar. De resurser som frigörs från barn och ungdomars behov, är alltså mindre än de som används för att täcka de äldres behov. Balansen på arbetsmarknaden till följd av förändrad befolkningsstruktur i en kommun påverkas således mer av förändringar av utbudet än av förändringar av efterfrågan.

1.5 HUR KAN MAN LÖSA DE PROBLEM, SOM DEMOGRAFIN SKAPAR? Det minskade nettoutbudet av arbetskraft med 1,3 procent kan synas vara överkomligt, men döljer tre problem. Det första är att annan verksamhet, som ger nettoinkomster till stat och kommun, måste minska. Ovan nämndes att bortfallet av tillväxt kan bli så mycket som 0,5 procent per år. Det andra problemet är att det genomsnittliga talet för riket döljer mycket stora skillnader mellan landets kommuner. Arbetskraftsförsörjningen i många kommuner är eller kommer snart att bli ett akut problem. Det verkar osannolikt att det går att lösa med andra medel än organiserad arbetskraftsinvandring och högre deltagande i arbetskraften av invandrade svenskar. De stora skillnaderna mellan kommunerna leder också till funderingar kring hur omflyttningen inom Sverige skall kunna stimuleras. Storstädernas tillväxt bara tilltar samtidigt som många mindre kommuner kämpar för sin överlevnad. De stora skillnaderna finns trots många års regionalpolitik. Det tredje problemet är att Sverige kommer allt längre ner i alla jämförelser av inkomster och välfärd. För att komma högre upp i välståndsligorna behövs både mer arbetskraft och mer investeringar6. Dessa två faktorer hänger sannolikt samman. I kommuner med en allt mer tynande arbetsmarknad, faller intresset även för investeringar. För att locka arbetskraft till de jobb inom kommuner och landsting, som kommer att behövas under de närmaste åren, måste arbetslivet vara vitalt och innehålla både jobb i omsorgen och i näringslivet. Det skapar dessutom bättre balans även i kommunernas ekonomi, eftersom de jobb som befolkningsutvecklingen skapar finansieras med skattemedel. Det är endast genom näringslivets verksamhet, som nya pengar kommer in i systemet. Det finns ett gammalt välkänt ordspråk som lyder: ”Optimisten ser en möjlighet i varje problem. Pessimisten ser ett problem i varje möjlighet.” De svenska kommunernas befolkningsstruktur är långt ifrån ett olösbart problem, utan snarare finns det en rad spännande politiska förändringar som skulle kunna vända den problematiska utvecklingen. En fråga som är central för en god ekonomisk tillväxt i Sverige är att fler människor blir delaktiga på arbetsmarknaden. Om fler människor går från bidrag till arbete minskar försörjningsbördan på dem som arbetar. Vi vill särskilt betona följande:

• För det första behöver vi krafttag för en lägre sjukfrånvaro och ett färre antal förtidspensionerade. Sjukfrånvaron är betydligt högre i Sverige än i våra närmaste grannländer.7 Sjukfrånvaron har dessutom visat sig vara högre i kommuner med en

6 I Svenskt Näringslivs konjunkturrapport Bantningskuren (juni 2003) finns en analys av det lokala näringslivets investeringsaktivitet länsvis, som visar på många och svårförklarliga skillnader. Arbetskraftsförsörjningen är således inte hela problemet, 7 2002 var 4,3 procent av de anställda i åldern 20-64 år frånvarande på grund av sjukdom i Sverige. Motsvarande siffra för Finland var 2,5 procent, för Danmark 1,8 procent och för Tyskland 1,3 procent. Att förhindra och förkorta sjukfrånvaron - erfarenheter från fyra länder, RFV analyserar, 2003:16.

14

åldrande befolkning. Vi behöver ett tydligare regelverk rörande sjukskrivning och förtidspensionering.

• För det andra behöver vi ett generellt sett tidigare inträde i arbetslivet. Svenska

nyutexaminerade studenter är bland de äldsta inom OECD-området. Med tydligare marginaleffekter när man går från utbildning till arbete stärks incitamenten att slutföra studierna.

• För det tredje behöver vi ett avsevärt större inflöde av arbetskraft från andra länder. En

friare arbetskraftsinvandringspolitik skulle kunna vara våra svenska kommuners stora räddning.

Sist men inte minst, behöver vi ett allmänt förbättrat näringslivsklimat. Livskraftiga, växande företag har både möjligheten och viljan att anställa fler människor. Levande företag ger levande kommuner. Företag som vågar satsa på nya spännande produkter, som vågar anställa nya människor, som vågar testa nya marknader och som vågar testa nya regioner att etablera sig på.

15

Bilaga 1: Modellen för befolkningsprognosen

• Modellen bygger på uppgifter från SCB:s databas över medelfolkmängden, antal födda,

döda samt inrikes flyttningar i ettårsklasser för åren 1990-2002. Modellen ger prognoser för åren 2003-2012.

• Döds-, födelse- och flyttal beräknas kommunvis för varje ettårsgrupp som genomsnitt åren 1995-2002.

• I modellen finns en framskrivning av befolkningen som bygger på genomsnittet för åren 1995-2002. Skälet till att inte beräkna genomsnittet på hela perioden beror bland annat på att det i många åldersgrupper finns skillnader mellan perioden före och efter när det gäller exempelvis döds- och födelsetal. Valet är emellertid inte helt problemfritt, vilket kan illustreras med de genomsnittliga födelsetalen från 1990 till 2002 för kvinnor i åldern 36 år (diagram A1). Diagram A1 Födelsetal 1990-2002 för kvinnor i åldern 36 år.

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Källa: SCB. Födelsetalen har varierat cykliskt med en topp i början av 1990-talet och en annan 2002. Sett över hela tidsperioden finns således inte någon trend, medan det från 1997 finns en tydlig trend till ökande födelsetal. Ett alternativ skulle kunna vara att använda sig av de senaste årens trendutveckling, men det ger å andra sidan en alltför överdriven bild av barnafödandet efter tio år. Ett annat exempel är barnadödligheten, som har fallit snabbt från 1990 för både pojkar och flickor (diagram A2). Här verkar det mer relevant att använda genomsnittet för perioden 1995-2002 istället för hela perioden, eftersom dödligheten sjönk med en promille från 1990 till mitten av 1990-talet. Ett genomsnitt för hela perioden skulle överdriva dödligheten nyfödda

16

• Diagram A2 Dödligheten bland nyfödda pojkar och flickor 1990-2002

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Procent

Pojkar

Flickor

Källa: SCB.

• Modellen är uppbyggd i 1-årssteg där befolkningen år t beräknas med utgångspunkt från den framskrivna (från 2003) befolkningen i samma ålder och kommun år t-1.

• Antalet nyfödda beräknas med utgångspunkt från födelsetalen för kvinnor i åldern 14-49 år. De nyfödda fördelas lika mellan pojkar och flickor. I verkligheten föds något fler pojkar än flickor, men eftersom inga nyfödda flickor i modellen uppnår fertil ålder inom prognosperioden ger det inga effekter på barnafödandet inom framskrivningsperioden.

• Som en restriktion har lagts in att befolkningen i riket, utöver antalet nyfödda, inte ökar med mer än vad som följer av antalet personer året innan minskat med det genomsnittliga dödstalet. Innebörden är att det inte antas ske någon nettoinvandring.

• Modellen är statisk, eftersom den enbart tar hänsyn till födelse-, döds- och flyttal. I verkligheten kommer flyttalen att variera när befolkningsutvecklingen ger nya möjligheter för personer i andra kommuner. Exempelvis ger modellen fortsatt stor nettoinflyttning till kommunerna i Stockholms län, men en sådan inflyttning verkar osannolik med tanke på takten i bostadsbyggandet. Innebörden av att modellen är statisk är att det inte är en befolkningsprognos i egentlig mening. Istället kan man tolka resultaten i termer av att så här kommer det att bli om allting är oförändrat, vilket det ju sällan är. Modellen ger därför en uppförstoring av de tendenser, som finns redan idag.

17

Bila

ga 2

A: F

örä

ndring a

v b

efo

lknin

gen å

lders

gru

ppern

a 0

-58 å

r

Mel

lan

0 o

ch 5

8 å

r sa

mt

ran

go

rdn

ing

mel

lan

ko

mm

un

ern

a

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

35

-49

år

50-5

8 år

K

omm

un/l

än

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gS

tock

hol

ms

Bot

kyrk

a 1,

6

28-7

,128

16,3

106

2,5

174

-15,

338

12,1

27-1

4,7

164

Dan

dery

d -8

,4

65

14,5

327

,942

2,5

176

-22,

678

10,4

35-1

3,4

154

Eke

rö

-10,

5

76-5

,724

67,2

331

,313

-35,

519

413

,223

-5,6

49H

anin

ge

7,3

10

-8,8

3629

,137

22,1

47-7

,014

17,0

15-1

8,0

214

Hud

ding

e 5,

4

143,

18

39,1

1532

,210

-7,0

1516

,517

3,9

8Jä

rfäl

la

-1,8

38-7

,630

19,3

861,

918

3-1

1,7

2610

,037

-18,

421

7L

idin

gö

4,6

17

8,2

428

,041

11,6

109

-11,

728

11,3

32-1

3,1

151

Nac

ka

0,5

30

5,8

540

,214

19,1

60-1

6,3

4417

,813

-7,6

79N

orrt

älje

-4

,5

46

-21,

197

30,0

3243

,33

-14,

234

3,7

62-6

,563

Nyk

varn

-2

1,1

15

7-3

,922

49,8

712

,810

2-4

2,7

257

20,9

10-2

2,2

246

Nyn

äsha

mn

0,1

32

-12,

745

41,4

1239

,75

-21,

673

15,5

21-1

1,8

134

Sal

em

-9,3

713,

27

56,1

67,

713

9-4

1,4

246

39,8

1-3

3,6

288

Sig

tuna

-6

,7

56

-7,9

3335

,822

31,4

12-2

0,8

6913

,822

-3,6

40S

olle

ntun

a -6

,8

58

-0,2

1233

,027

15,3

82-1

8,7

5513

,125

-8,1

87S

olna

15

,6

2

-2,8

2017

,310

3-0

,520

4-1

1,2

2323

,58

-2,5

26S

tock

holm

8,

3

80,

111

26,9

4622

,246

-8,2

1918

,012

8,0

4S

undb

yber

g 12

,5

4

-7,8

3129

,833

27,6

26-1

8,5

5328

,95

11,4

1S

öder

tälj

e 3,

2

21-8

,034

22,9

6616

,179

-14,

335

15,8

18-5

,653

Tyr

esö

-11,

4

782,

49

63,4

430

,217

-30,

914

425

,47

-16,

819

9T

äby

-15,

5

104

-3,8

2116

,210

96,

214

8-2

5,4

971,

478

-23,

625

6U

ppla

nds

Väs

by

-2,1

40-9

,837

15,3

117

-4,3

236

-27,

811

711

,929

-25,

426

6U

ppla

nds-

Bro

-3

,9

43

-15,

060

22,5

6916

,777

-19,

760

7,0

45-2

1,7

240

Val

lent

una

-6,1

52-0

,615

48,7

830

,118

-18,

956

15,5

19-0

,822

Vax

holm

3,

0

2427

,51

75,3

252

,82

-26,

610

731

,93

-5,8

55V

ärm

dö

6,5

12

26,5

288

,81

64,5

1-2

0,7

6737

,62

10,8

2Ö

ster

åker

-1

,5

36

-1,9

1843

,710

21,6

50-3

3,0

166

29,7

4-2

0,3

231

1

8

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

35

-49

år

50-5

8 år

K

omm

un/l

än

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gU

pp

sala

E

nköp

ing

-9,0

67-1

6,9

6926

,348

36,1

8-2

0,7

664,

856

-8,9

92H

åbo

-5,8

50-7

,932

37,0

1814

,985

-31,

715

225

,56

-34,

928

9T

ierp

-1

2,1

83

-19,

789

22,7

6820

,654

-21,

071

2,4

70-9

,710

1U

ppsa

la

4,3

19

-14,

454

16,2

107

11,0

118

-5,0

103,

265

-7,5

78Ä

lvka

rleb

y -1

9,5

13

8-2

2,9

111

39,0

1613

,199

-38,

422

1-4

,110

3-1

1,4

125

Öst

ham

mar

-3

0,1

23

4-4

1,6

260

0,6

212

-0,5

205

-37,

320

8-2

2,3

245

-14,

416

2S

öder

man

lan

d

Esk

ilst

una

-0,9

34-1

8,8

8217

,910

118

,464

-14,

133

2,0

73-1

5,3

171

Fle

n -3

6,9

27

1-3

8,0

235

-9,7

267

-16,

027

8-5

3,7

286

-31,

527

5-2

1,8

243

Gne

sta

-18,

0

123

-32,

318

827

,843

8,4

134

-32,

616

3-1

,087

-15,

918

2K

atri

neho

lm

-15,

9

105

-26,

213

720

,776

19,3

59-2

6,6

108

-10,

715

1-6

,158

Nyk

öpin

g -4

,6

47

-16,

566

18,3

9520

,455

-19,

257

-1,9

94-1

1,5

127

Oxe

lösu

nd

-27,

4

217

-34,

120

5-3

,323

5-8

,026

1-3

3,5

170

-20,

823

7-2

7,5

282

Str

ängn

äs

-6,5

54-1

7,5

7320

,577

22,5

45-2

1,5

725,

652

-7,7

82T

rosa

-1

4,4

95

-13,

047

25,0

54-1

,321

2-3

4,0

176

6,2

48-2

6,5

274

Vin

gåke

r -3

1,5

24

8-3

2,8

193

3,1

199

-12,

627

1-4

6,0

268

-21,

124

0-1

8,6

222

Öst

ergö

tlan

ds

Box

holm

-3

0,1

23

3-2

8,7

154

6,8

175

-2,0

220

-38,

522

5-1

8,5

220

-15,

016

7F

insp

ång

-30,

5

241

-34,

320

8-0

,522

1-3

,422

9-4

2,3

253

-14,

618

7-2

4,7

263

Kin

da

-25,

7

198

-30,

716

616

,210

815

,980

-38,

221

7-8

,113

0-1

4,3

160

Lin

köpi

ng

4,6

18

-12,

946

23,3

649,

812

9-8

,018

7,2

44-4

,644

Mjö

lby

-17,

2

117

-24,

212

217

,910

05,

915

4-2

9,1

126

-4,9

109

-17,

020

1M

otal

a -1

3,5

91

-24,

412

318

,098

14,3

90-2

3,8

84-4

,510

6-6

,462

Nor

rköp

ing

-3,2

41-1

7,1

7015

,911

217

,274

-8,0

171,

577

-12,

914

8S

öder

köpi

ng

-21,

5

160

-26,

513

88,

016

6-0

,320

3-2

9,7

133

-11,

115

2-1

0,2

105

Vad

sten

a -2

1,0

15

2-2

0,2

9223

,363

2,9

171

-31,

214

7-7

,512

6-1

6,2

188

Val

dem

arsv

ik

-37,

9

274

-47,

027

9-9

,326

3-1

5,5

277

-46,

526

9-2

3,4

249

-30,

228

5Y

dre

-27,

4

218

-37,

022

7-5

,424

80,

220

1-3

5,9

200

-15,

919

9-2

1,7

239

Åtv

idab

erg

-30,

4

240

-22,

310

510

,415

61,

019

7-4

4,4

261

-11,

515

6-2

2,7

251

Öde

shög

-1

8,8

13

3-3

1,9

184

-0,7

224

-5,0

239

-29,

913

5-1

2,4

168

-23,

225

3

1

9

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

35

-49

år

50-5

8 år

K

omm

un/l

än

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gJö

nk

öpin

gs

Ane

by

-29,

5

227

-46,

127

6-6

,325

37,

214

0-3

9,2

228

-25,

025

5-7

,781

Eks

jö

-10,

2

74-3

1,2

173

-5,4

249

-5,4

243

-27,

311

3-2

1,1

239

-5,6

50G

isla

ved

-17,

2

118

-18,

080

23,4

6114

,984

-27,

511

44,

159

-2,9

29G

nosj

ö -2

0,5

14

9-2

1,6

102

19,7

8210

,712

0-3

1,6

150

3,1

67-0

,923

Hab

o -9

,3

70

-22,

410

6-0

,822

5-3

,523

0-2

5,5

99-2

,396

-17,

420

4Jö

nköp

ing

7,3

11

-13,

349

23,1

6521

,849

-1,1

810

,833

-8,4

90M

ulls

jö

-14,

6

98-2

6,7

141

-2,8

231

-20,

128

4-3

1,0

145

-8,6

135

-30,

728

6N

ässj

ö -1

7,1

11

6-2

9,5

158

19,3

8715

,481

-27,

111

1-8

,613

4-1

2,9

147

Säv

sjö

-26,

7

212

-31,

017

13,

319

7-4

,023

5-3

4,4

180

-17,

220

6-1

3,3

153

Tra

nås

-13,

4

90-1

0,3

3926

,150

12,0

107

-25,

810

14,

757

-15,

717

9V

agge

ryd

-11,

6

79-1

5,1

6115

,411

69,

513

1-2

6,1

104

8,1

41-3

,232

Vet

land

a -2

3,6

18

2-2

4,0

119

15,6

113

1,6

189

-32,

315

8-9

,314

1-1

3,4

155

Vär

nam

o -9

,2

69

-14,

251

24,1

5625

,731

-21,

674

2,4

713,

410

Kro

nob

ergs

A

lves

ta

-20,

8

151

-40,

325

0-1

6,9

279

-12,

327

0-2

5,0

93-2

5,7

261

-7,4

73L

esse

bo

-26,

3

206

-28,

615

3-2

,823

3-1

4,5

275

-35,

819

9-1

6,9

204

-26,

327

2L

jung

by

-18,

5

128

-23,

311

320

,079

-0,8

209

-29,

813

4-2

,497

-11,

412

6M

arka

ryd

-32,

1

251

-40,

625

3-1

1,7

272

-17,

527

9-3

8,0

214

-20,

223

3-2

5,8

271

Tin

gsry

d -1

8,3

12

6-3

6,7

223

-11,

727

4-7

,425

6-2

7,0

110

-18,

722

2-1

5,1

169

Upp

vidi

nge

-27,

3

216

-31,

317

57,

517

0-5

,624

4-3

7,9

213

-15,

219

2-1

7,6

208

Väx

jö

5,8

13

-11,

843

7,1

173

5,5

159

-4,5

95,

751

-12,

113

9Ä

lmhu

lt

-20,

4

146

-19,

587

2,7

203

6,6

144

-25,

091

-8,3

131

-7,1

71

2

0

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

50

-58

år

Kom

mun

/län

P

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gR

ang

Kal

mar

B

orgh

olm

-2

9,9

23

2-3

6,1

220

-10,

827

03,

017

0-3

3,6

171

-27,

026

577

Em

mab

oda

-22,

8

176

-33,

219

76,

317

70,

520

0-3

1,4

149

-19,

522

720

9H

ults

fred

-5

1,1

28

7-5

7,1

286

-16,

127

8-1

1,3

269

-51,

228

3-3

8,0

282

198

Hög

sby

-44,

1

282

-54,

528

5-2

6,5

287

-3,8

233

-39,

022

7-3

8,0

283

98K

alm

ar

12,4

5-1

6,7

6719

,385

20,9

512,

95

5,3

5354

Mön

ster

ås

-22,

5

168

-27,

714

625

,452

33,5

9-3

0,7

140

-11,

616

013

8M

örby

lång

a -1

9,3

13

7-3

2,2

187

-0,5

222

2,8

172

-30,

413

7-1

4,5

186

192

Nyb

ro

-15,

4

103

-31,

918

317

,610

220

,256

-26,

510

5-1

0,3

146

191

Osk

arsh

amn

-17,

5

120

-20,

091

5,5

184

-1,4

215

-33,

116

7-2

,599

254

Tor

sås

-30,

3

237

-44,

226

91,

920

63,

216

9-4

0,6

242

-18,

221

716

8V

imm

erby

-2

2,9

17

7-3

0,8

169

24,3

5513

,398

-31,

214

6-9

,914

397

Väs

terv

ik

35-4

9 år

P

roce

nt

-7,5

-17,

6-1

6,7

-9,6

-5,7

-12,

1-1

6,4

-16,

3-2

3,3

-15,

0-9

,5-2

7,7

22

0-3

5,3

214

5,7

181

-1,1

210

-37,

821

2-1

9,7

230

-16,

619

5G

otla

nd

s

G

otla

nd

-9,9

73-2

9,7

160

11,7

140

26,4

29-1

5,8

39-1

2,7

170

-4,5

43B

lek

inge

K

arls

ham

n -2

3,6

18

1-2

3,5

116

5,0

186

6,3

147

-28,

011

9-4

,310

4-1

5,8

181

Kar

lskr

ona

2,4

26

-18,

079

0,3

216

-8,0

262

-13,

432

3,8

61-1

5,6

175

Olo

fstr

öm

-40,

0

277

-38,

123

819

,683

5,0

161

-52,

328

4-1

3,8

177

-24,

425

9R

onne

by

-9,0

66-2

4,8

126

-0,2

218

-5,2

241

-16,

242

-1,5

91-2

1,8

241

Söl

vesb

org

-16,

5

110

-22,

711

04,

618

7-0

,120

2-2

5,0

90-4

,510

5-1

2,8

146

2

1

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

35

-49

år

50-5

8 år

K

omm

un/l

än

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gS

kån

e

B

juv

-25,

5

197

-20,

695

15,2

119

-7,1

255

-37,

621

1-3

,010

1-2

3,4

255

Bro

möl

la

-20,

0

142

-28,

615

2-7

,525

7-3

,923

4-3

0,5

139

-5,7

115

-21,

123

4B

urlö

v 0,

2

31-6

,726

12,8

130

13,0

100

-10,

622

2,8

68-1

5,6

177

Bås

tad

-21,

3

158

-29,

916

211

,114

94,

916

2-2

0,9

70-1

1,7

162

-7,7

84E

slöv

-6

,9

59

-14,

757

26,1

4924

,834

-20,

364

4,6

58-4

,142

Hel

sing

borg

4,

0

20-6

,325

37,7

1727

,923

-8,9

2011

,631

-0,3

21H

ässl

ehol

m

-16,

4

109

-21,

299

22,8

6711

,611

1-3

0,2

136

0,9

82-1

6,2

187

Hög

anäs

-2

2,3

16

5-1

1,2

4211

,614

2-1

8,7

281

-36,

120

1-2

,610

0-2

2,5

250

Hör

by

-7,5

62-2

3,4

114

15,3

118

24,8

35-1

4,6

37-7

,112

23,

69

Höö

r -6

,6

55

-17,

272

13,8

127

16,2

78-1

8,1

511,

875

0,0

19K

lipp

an

-22,

6

172

-20,

090

12,7

132

-5,7

247

-30,

413

8-6

,912

1-1

5,6

178

Kri

stia

nsta

d 2,

4

27-1

6,4

6519

,288

18,9

63-5

,911

1,1

79-6

,460

Käv

ling

e -1

,1

35

-0,4

1425

,751

11,7

108

-28,

612

322

,29

-25,

826

9L

ands

kron

a -4

,5

45

-13,

950

12,0

138

20,9

52-1

7,4

490,

981

-11,

612

9L

omm

a -2

1,1

15

60,

810

40,2

139,

413

2-4

5,9

267

9,5

39-2

5,3

265

Lun

d 1,

4

29-1

7,2

717,

417

11,

618

7-1

1,7

27-1

,692

-6,3

59M

alm

ö 17

,2

1

-2,7

1926

,547

24,0

389,

11

16,6

167,

95

Osb

y -2

2,7

17

5-2

9,6

159

-2,0

229

-2,9

227

-33,

717

3-1

1,9

165

-16,

018

3P

erst

orp

-26,

0

202

-36,

822

4-6

,525

45,

116

0-3

2,2

157

-16,

920

5-1

3,6

156

Sim

rish

amn

-30,

7

242

-35,

421

514

,812

015

,183

-32,

316

0-2

2,0

243

-10,

411

4S

jöbo

-4

,1

44

-21,

298

24,1

5722

,843

-16,

547

3,6

63-0

,220

Sku

rup

-10,

8

77-1

4,9

5919

,090

4,8

163

-29,

312

91,

676

-10,

911

9S

taff

anst

orp

-16,

2

106

3,8

636

,919

0,6

199

-39,

523

120

,611

-26,

927

7S

valö

v -1

9,2

13

6-2

2,5

107

23,6

59-1

,921

9-3

4,8

187

2,5

69-1

9,2

225

Sve

dala

-1

4,4

96

-14,

252

4,1

188

-14,

127

4-3

1,6

151

1,9

74-2

5,4

267

Tom

elil

la

-3,6

42-1

9,7

880,

921

112

,710

4-1

3,0

31-9

,013

7-2

,727

Tre

lleb

org

-12,

0

82-1

6,3

6328

,339

30,5

16-1

9,7

594,

855

-5,6

52V

elli

nge

-18,

9

134

-0,7

1628

,140

-2,6

226

-41,

925

115

,520

-27,

027

9Y

stad

-7

,1

61

-17,

674

14,6

122

17,5

72-2

0,0

61-1

,289

0,6

17Å

stor

p -1

2,6

86

-18,

281

11,1

150

1,9

184

-32,

315

96,

846

-22,

825

2Ä

ngel

holm

-5

,9

51

-10,

941

27,6

4411

,411

5-1

6,3

4610

,136

-5,6

51Ö

rkel

ljun

ga

-14,

5

97-3

4,1

206

0,4

215

12,3

105

-25,

092

-5,6

113

-12,

414

2Ö

stra

Göi

nge

-22,

0

162

-34,

220

711

,214

610

,612

2-3

6,7

205

-8,8

136

-19,

822

8

2

2

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

35

-49

år

50-5

8 år

K

omm

un/l

än

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gH

alla

nd

s

F

alke

nber

g -2

0,5

14

8-2

3,4

115

11,6

141

9,6

130

-25,

496

-11,

115

3-1

,024

Hal

mst

ad

7,5

9

-13,

148

19,8

8118

,166

4,1

48,

042

-6,8

67H

ylte

-2

2,5

16

9-3

8,0

234

14,4

124

3,3

168

-35,

219

0-1

5,8

195

-6,8

68K

ungs

back

a -1

4,7

99

-0,2

1362

,15

36,6

6-3

1,4

148

13,2

24-3

,638

Lah

olm

-1

3,2

89

-25,

313

18,

316

43,

516

6-2

8,3

120

-8,3

132

-7,1

72V

arbe

rg

-8,1

63-1

8,0

7822

,171

23,1

42-1

6,0

40-1

,088

0,9

15V

:a G

ötal

and

s

A

le

-14,

2

93-1

1,8

4434

,125

11,6

110

-34,

518

110

,734

-25,

526

8A

ling

sås

-5,2

49-2

0,7

9621

,273

27,9

24-1

2,0

29-2

,095

-4,8

45B

engt

sfor

s -3

0,4

23

8-4

0,6

254

-5,4

247

-9,4

265

-39,

923

3-2

0,0

232

-22,

024

4B

olle

bygd

-3

4,9

26

1-3

2,2

186

15,9

111

2,1

181

-38,

221

8-1

3,2

172

-9,8

103

Bor

ås

4,8

15

-14,

353

29,1

3531

,911

-6,3

136,

647

-6,6

65D

als-

Ed

-16,

5

111

-26,

614

0-2

,423

00,

619

8-2

8,5

121

-9,7

142

-25,

026

4E

ssun

ga

-34,

8

260

-30,

816

85,

618

3-6

,825

2-3

4,7

186

-16,

420

1-1

1,0

121

Fal

köpi

ng

-17,

8

121

-29,

115

58,

916

112

,210

6-2

4,8

88-1

1,7

161

-5,8

56F

ärge

land

a -2

9,9

23

1-4

0,7

257

3,1

200

6,3

146

-28,

712

4-2

5,3

259

-3,6

37G

räst

orp

-27,

9

222

-38,

123

721

,472

1,4

194

-34,

618

3-9

,213

8-3

,434

Gul

lspå

ng

-57,

5

288

-68,

928

9-3

5,5

288

-20,

028

3-6

6,4

288

-47,

628

9-1

6,3

190

Göt

ebor

g 14

,4

3

-1,7

1723

,660

17,9

701,

36

17,7

142,

913

Göt

ene

-31,

1

246

-27,

114

4-3

,723

9-1

7,9

280

-42,

225

2-1

5,3

193

-14,

215

9H

errl

jung

a -1

7,1

11

5-2

9,1

156

7,7

169

17,9

69-2

1,8

75-6

,611

9-9

,495

Hjo

-1

7,3

11

9-2

5,3

130

-0,4

220

-4,5

237

-29,

212

7-6

,611

8-1

8,5

218

Här

ryda

-1

4,3

94

-4,2

2348

,09

23,5

40-2

9,0

125

8,9

40-9

,293

Kar

lsbo

rg

-26,

4

208

-35,

021

2-3

,523

8-2

2,0

285

-42,

525

4-1

3,5

174

-22,

224

5K

ungä

lv

-13,

0

88-1

9,0

8442

,111

42,5

4-2

0,2

636,

149

-3,8

41L

erum

-2

2,5

17

1-1

6,3

6231

,729

11,5

113

-41,

725

0-0

,284

-17,

420

3L

idkö

ping

-1

2,5

84

-18,

077

29,1

3628

,921

-19,

458

-0,2

83-5

,146

Lil

la E

det

-21,

3

159

-31,

017

011

,414

414

,588

-27,

911

8-8

,413

3-7

,576

Lys

ekil

-2

4,4

18

6-3

2,6

191

-6,0

252

1,3

195

-27,

811

6-1

8,7

223

-12,

013

6M

arie

stad

-2

4,5

18

8-3

1,7

180

14,7

121

9,8

128

-34,

718

4-7

,712

7-1

8,6

223

Mar

k -1

6,8

11

4-2

3,7

118

20,4

7820

,653

-23,

181

-7,3

123

-6,1

57M

elle

rud

-31,

8

249

-37,

423

010

,715

3-5

,724

6-4

1,6

247

-19,

723

1-1

0,9

118

Mun

keda

l -2

4,9

19

2-3

0,4

163

1,9

205

-9,1

264

-33,

717

2-1

7,3

207

-18,

822

4

2

3

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

35

-49

år

50-5

8 år

K

omm

un/l

än

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gM

ölnd

al

-2,1

39-7

,329

31,6

3029

,320

-11,

425

12,0

28-2

,828

Oru

st

-25,

2

195

-31,

717

98,

716

213

,994

-36,

620

4-1

4,1

180

-7,1

70P

arti

lle

-20,

3

145

-16,

464

33,7

2627

,527

-22,

177

-3,3

102

0,6

16S

kara

-1

2,6

87

-24,

712

519

,091

24,2

36-2

0,8

68-1

,290

-11,

713

1S

kövd

e -1

,8

37

-20,

594

13,8

128

26,9

28-9

,621

-0,9

86-9

,699

Sot

enäs

-2

4,9

19

1-2

4,1

121

1,5

208

6,9

141

-26,

010

3-1

1,9

166

-10,

511

5S

tenu

ngsu

nd

-0,6

33-1

0,1

3832

,328

30,6

15-1

8,7

5412

,326

-5,2

47S

tröm

stad

-7

,0

60

-25,

212

836

,420

18,0

67-1

6,3

45-4

,810

7-8

,288

Sve

nlju

nga

-31,

1

245

-30,

716

516

,510

52,

217

9-4

5,7

265

-13,

517

6-1

2,2

141

Tan

um

-19,

7

140

-35,

021

330

,531

18,3

65-2

5,4

98-1

1,8

164

0,4

18T

ibro

-2

9,6

22

9-3

0,5

164

11,1

151

4,0

165

-37,

320

7-1

1,3

155

-20,

022

9T

idah

olm

-2

1,0

15

3-3

4,0

204

20,9

7517

,275

-35,

519

3-1

2,3

167

-11,

713

2T

jörn

-2

2,3

16

4-3

5,7

217

14,3

125

24,9

33-2

5,9

102

-12,

716

9-2

,930

Tra

nem

o -2

6,3

20

5-2

3,1

112

6,2

178

2,5

175

-30,

814

1-1

1,7

163

-12,

013

5T

roll

hätt

an

-4,6

48-1

4,6

5529

,038

18,0

68-1

2,6

303,

464

-6,7

66T

öreb

oda

-36,

3

267

-46,

327

7-8

,325

95,

615

6-4

0,2

239

-25,

125

6-1

2,2

140

Udd

eval

la

-10,

3

75-1

9,0

8334

,324

30,8

14-1

8,3

52-1

,793

3,3

11U

lric

eham

n -1

6,5

11

2-2

1,8

103

10,9

152

6,7

143

-23,

883

-5,1

111

-7,7

83V

ara

-22,

0

161

-31,

818

25,

718

21,

519

1-2

8,6

122

-14,

318

2-3

,639

Vår

gård

a -1

5,1

10

1-2

6,9

142

18,2

9711

,511

4-1

7,9

502,

072

-16,

619

7V

äner

sbor

g -6

,7

57

-20,

593

10,2

157

25,3

32-1

4,3

361,

080

-11,

813

3Å

mål

-2

5,3

19

6-2

5,9

136

19,2

8912

,810

1-3

7,3

209

-11,

215

4-1

6,1

185

Öck

erö

-18,

5

127

-14,

756

23,3

6220

,057

-31,

815

45,

054

-10,

411

3

2

4

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

35

-49

år

50-5

8 år

K

omm

un/l

än

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gV

ärm

lan

ds

Arv

ika

-11,

7

81-2

5,0

127

12,7

131

14,2

91-2

0,4

65-9

,213

9-1

0,9

117

Eda

-2

6,0

20

1-3

1,5

177

4,1

189

17,1

76-3

4,9

188

-17,

520

8-3

,535

Fil

ipst

ad

-35,

4

264

-39,

724

7-3

,423

7-7

,425

7-4

7,9

272

-27,

726

7-2

4,5

260

For

shag

a -3

3,9

25

8-2

8,0

148

12,4

135

-3,5

231

-51,

028

2-8

,012

9-2

7,1

280

Gru

ms

-33,

8

257

-38,

924

31,

720

71,

519

2-4

5,0

262

-17,

621

1-2

7,0

278

Hag

fors

-3

6,8

26

9-4

2,9

264

3,5

193

6,0

153

-40,

023

4-2

6,8

264

-15,

617

6H

amm

arö

-24,

8

190

-17,

775

11,5

143

2,8

173

-30,

814

2-1

3,9

178

-6,9

69K

arls

tad

4,8

16

-14,

758

18,0

9919

,558

-5,9

124,

060

-6,5

64K

il

-22,

4

166

-28,

315

111

,214

814

,587

-37,

120

6-1

0,6

150

-17,

620

7K

rist

ineh

amn

-32,

8

254

-34,

921

13,

419

6-0

,620

6-3

9,3

230

-17,

821

3-2

0,3

230

Mun

kfor

s -2

3,5

18

0-3

6,4

221

29,6

3436

,57

-38,

321

9-1

7,6

209

-24,

325

8S

torf

ors

-40,

0

278

-49,

028

3-2

3,0

284

-29,

628

8-5

3,7

285

-27,

426

6-2

2,3

247

Sun

ne

-19,

2

135

-25,

413

235

,123

23,5

41-2

1,9

76-1

0,4

148

7,3

7S

äffl

e -3

1,1

24

4-3

9,6

246

6,9

174

1,6

188

-45,

826

6-1

9,0

224

-18,

021

5T

orsb

y -2

2,5

16

7-3

3,5

201

-4,4

244

10,8

119

-26,

510

6-2

2,4

246

-8,5

91Å

rjän

g -2

2,6

17

3-2

2,1

104

8,5

163

11,0

117

-32,

516

1-7

,512

5-1

4,0

158

Öre

bro

A

sker

sund

-2

5,9

20

0-3

3,2

198

-11,

727

3-1

0,7

267

-36,

320

3-1

5,2

191

-17,

721

1D

eger

fors

-3

8,1

27

6-3

7,0

228

3,6

192

-10,

826

8-5

0,5

281

-18,

521

9-2

6,7

275

Hal

lsbe

rg

-23,

7

183

-25,

613

43,

519

41,

419

3-3

0,8

143

-14,

318

4-1

8,6

221

Häl

lefo

rs

-34,

6

259

-45,

827

59,

015

91,

519

0-4

3,2

260

-23,

825

2-3

0,2

284

Kar

lsko

ga

-25,

0

193

-24,

412

43,

020

12,

217

8-3

5,8

197

-10,

114

4-2

5,8

270

Kum

la

-18,

6

129

-10,

740

23,7

586,

015

0-3

3,9

175

7,5

43-1

6,1

186

Lax

å -6

4,6

28

9-6

7,6

288

-35,

928

9-3

0,4

289

-68,

228

9-4

5,5

288

-28,

628

3L

ekeb

erg

-14,

7

100

-29,

716

1-4

,724

5-5

,324

2-2

3,0

80-5

,111

0-1

0,2

108

Lin

desb

erg

-25,

8

199

-31,

317

67,

816

85,

615

7-3

3,4

169

-14,

819

0-1

8,3

216

Lju

snar

sber

g -3

6,0

26

6-3

8,4

241

-9,7

266

-14,

027

3-5

0,3

279

-26,

226

3-2

1,5

238

Nor

a -2

0,2

14

4-2

4,1

120

1,1

210

-3,6

232

-33,

817

4-6

,812

0-2

2,4

248

Öre

bro

12,1

6-7

,027

19,8

8024

,039

5,7

29,

838

-9,4

96

2

5

7-

16 å

r 17

-20

år

21-2

4 år

25

-34

år

35-4

9 år

50

-58

år

Kom

mun

/län

P

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Väs

tman

lan

ds

Arb

oga

-29,

5

228

-27,

114

511

,813

9-0

,620

7-4

0,7

243

-11,

6-3

0,8

287

Fag

erst

a -2

6,6

21

1-3

7,8

232

9,0

160

8,0

137

224

-15,

819

6-1

9,3

226

Hal

lsta

ham

mar

-3

5,6

26

5-4

2,8

262

5,8

6,0

151

-47,

227

1-2

0,4

235

-24,

626

1H

eby

-19,

8

141

210

19,4

8427

,725

-24,

687

-17,

621

03,

012

0-

6 år

P

roce

nt

159

-38,

517

9-3

4,5

Kun

gsör

-2

3,9

18

4-1

9,3

8615

,511

5-8

,426

3-4

0,4

240

-5,7

114

-22,

524

9K

öpin

g -2

0,6

15

0-3

5,9

219

8,2

165

19,0

61-2

9,2

128

-13,

517

5-1

5,8

180

Nor

berg

-3

3,0

25

6-4

4,3

270

-11,

127

1-7

,525

9-4

0,2

237

-31,

027

4-1

5,4

172

Sal

a -1

5,4

10

2-3

1,2

174

12,7

133

28,8

22-2

5,7

100

-14,

718

9-1

1,1

122

Ski

nnsk

atte

berg

-2

1,0

15

4-4

3,9

268

-4,3

243

-1,5

216

-35,

319

1-2

3,4

250

-11,

212

4S

urah

amm

ar

-28,

5

225

-43,

326

74,

019

0-6

,925

3-4

5,4

264

-23,

124

8-2

6,3

273

Väs

terå

s 2,

6

25-8

,335

36,0

2124

,137

-11,

424

11,7

30-1

1,5

128

Dal

arn

as

Ave

sta

-16,

2

107

-38,

424

01,

220

912

,810

3-2

5,0

89-1

6,8

203

-13,

215

2B

orlä

nge

-12,

5

85-2

5,7

135

12,7

134

17,8

71-2

0,1

62-5

,811

6-1

3,0

149

Fal

un

3,1

23

-22,

710

912

,313

722

,148

-0,8

7-1

0,2

145

-10,

311

1G

agne

f -3

1,2

24

7-2

8,3

150

12,3

136

3,5

167

-40,

524

1-1

4,2

181

-13,

715

7H

edem

ora

-27,

1

213

-40,

325

15,

518

514

,292

-40,

223

8-2

1,7

242

-10,

210

6L

eksa

nd

-18,

7

132

-25,

613

318

,992

17,4

73-2

2,8

79-1

0,3

147

-12,

113

7L

udvi

ka

-27,

6

219

-34,

520

9-2

,022

85,

615

8-3

5,7

195

-18,

021

6-2

1,8

242

Mal

ung

221

-32,

318

99,

715

84,

716

4-3

7,5

210

-16,

020

0-1

6,6

196

Mor

a -2

1,1

15

5-3

5,8

218

16,9

104

1,6

186

-32,

516

2-1

7,9

215

-14,

916

5O

rsa

-23,

9

185

-33,

920

20,

521

426

,030

-34,

317

8-2

0,9

238

-3,0

31R

ättv

ik

-18,

3

125

-27,

914

718

,594

10,7

121

-35,

719

6-1

0,5

149

-17,

621

0S

med

jeba

cken

-4

4,1

28

1-4

7,2

280

-20,

228

2-2

7,0

287

-49,

627

6-3

3,0

279

-21,

223

6S

äter

-2

6,2

20

3-4

3,2

266

-7,5

258

8,3

136

-32,

816

5-2

2,1

244

-14,

916

6V

ansb

ro

-24,

5

187

-23,

711

718

,296

14,4

89-3

4,2

177

-4,8

108

-17,

721

2Ä

lvda

len

-8,2

64-4

0,1

249

-3,7

240

10,4

124

-16,

141

-21,

624

1-1

0,2

107

-27,

9

2

6

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

35

-49

år

50-5

8 år

K

omm

un/l

än

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gG

ävle

bor

gs

Bol

lnäs

-2

2,1

16

3-3

2,6

192

-0,6

223

-2,2

222

-29,

613

0-1

7,7

212

-17,

520

6G

ävle

3,

2

22-1

7,7

7625

,353

22,8

44-7

,516

3,2

66-1

2,5

143

Hof

ors

-37,

1

272

-38,

924

46,

617

61,

319

6-4

9,9

277

-19,

422

6-1

8,5

220

Hud

iksv

all

-18,

6

130

-31,

517

82,

720

419

,062

-29,

713

2-1

3,9

179

-15,

217

0L

jusd

al

-16,

4

108

-30,

816

73,

519

59,

812

7-2

5,3

95-1

5,6

194

-13,

115

0N

orda

nsti

g -3

3,0

25

5-4

6,5

278

7,2

172

-2,6

225

-41,

724

9-1

9,6

228

-26,

727

6O

ckel

bo

-30,

4

239

-36,

822

512

,812

911

,111

6-3

8,0

215

-18,

421

8-1

1,2

123

Ova

nåke

r -3

0,7

24

3-3

6,5

222

-8,3

260

6,8

142

-38,

121

6-2

0,4

234

-21,

423

7S

andv

iken

-2

0,5

14

7-2

9,2

157

22,3

7013

,596

-36,

320

2-7

,912

8-2

3,7

257

Söd

erha

mn

-26,

3

207

-34,

020

314

,112

614

,293

-40,

123

5-1

5,8

197

-20,

623

2V

äste

rnor

rl.

Här

nösa

nd

-22,

5

170

-31,

918

5-9

,726

5-5

,824

8-3

2,0

156

-19,

622

9-2

7,4

281

Kra

mfo

rs

-32,

4

252

-40,

525

2-1

0,6

269

-7,0

254

-42,

525

6-2

4,7

253

-20,

723

3S

olle

fteå

-2

8,8

22

6-4

2,1

261

-8,3

261

-2,0

221

-34,

718

5-3

1,7

276

-8,2

89S

unds

vall

-9

,8

72

-21,

310

011

,214

76,

114

9-2

3,4

82-0

,785

-16,

218

9T

imrå

-3

2,5

25

3-2

2,7

108

7,9

167

-10,

526

6-4

6,5

270

-7,4

124

-24,

726

2Å

nge

-30,

2

235

-40,

725

610

,515

510

,312

5-4

1,0

244

-24,

725

4-6

,461

Örn

sköl

dsvi

k -1

8,3

12

4-2

7,1

143

-2,8

232

-5,7

245

-27,

111

2-1

3,2

173

-16,

419

3Jä

mtl

and

s

B

erg

-23,

1

178

-38,

323

915

,511

413

,397

-33,

116

8-2

0,5

236

-9,7

100

Brä

cke

-36,

8

270

-37,

623

1-1

,322

7-7

,425

8-5

4,4

287

-18,

622

1-1

7,3

202

Här

jeda

len

-28,

5

223

-32,

419

03,

319

8-0

,620

8-3

5,0

189

-17,

921

4-1

8,5

219

Kro

kom

-1

9,7

13

9-3

2,8

195

-0,4

219

8,4

133

-31,

815

3-1

4,7

188

-14,

416

1R

agun

da

-25,

1

194

-42,

926

3-6

,725

5-2

,322

4-4

1,6

248

-19,

322

5-1

5,5

173

Str

ömsu

nd

-36,

5

268

-44,

627

1-5

,825

0-6

,525

1-4

2,9

258

-30,

727

3-1

9,5

227

Åre

-2

0,1

14

3-3

2,8

194

27,2

4529

,419

-25,

294

-11,

515

710

,23

Öst

ersu

nd

-6,4

53-2

5,2

129

10,7

154

10,2

126

-17,

048

-6,1

117

-10,

210

9

2

7

0-6

år

7-16

år

17-2

0 år

21

-24

år

25-3

4 år

35

-49

år

50-5

8 år

K

omm

un/l

än

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gV

äste

rbot

ten

B

jurh

olm

-3

5,0

26

2-3

2,9

196

21,0

74-1

,421

4-4

2,5

255

-9,3

140

-21,

223

5D

orot

ea

-26,

6

210

-58,

028

7-1

7,7

280

-1,6

217

-38,

722

6-3

9,7

286

-10,

010

4L

ycks

ele

-26,

2

204

-38,

023

6-5

,925

1-3

,322

8-3

8,4

222

-23,

825

1-1

0,2

110

Mal

å -3

0,2

23

6-4

5,6

274

-8,4

262

-19,

828

2-3

2,7

164

-38,

328

4-5

,448

Nor

dmal

ing

-17,

8

-6,7

25

6

272

-16,

7 20

2

116

122

-37,

823

3-1

3,6

-26,

610

9-1

0,5

Nor

sjö

-38,

1 27

5

-4

8,1

281

-14,

927

7-6

,224

9-4

5,3

263

-30,

427

2-1

0,3

112

Rob

erts

fors

-3

2,0

25

0-4

0,6

255

-12,

827

5-2

,322

3-3

8,3

220

-28,

927

02,

614

Ske

llef

teå

-18,

7 13

1

-2

8,1

149

2,8

202

-5,0

240

-24,

185

-14,

418

5-9

,394

Sor

sele

-2

2,6

174

-37,

022

6-1

8,5

281

2,4

177

-35,

819

8-2

5,7

260

-7,4

75S

toru

man

-3

7,6

27

3-3

3,2

199

-20,

328

3-1

4,5

276

-39,

623

2-2

5,8

262

-9,8

102

Um

eå

11,7

7-1

6,8

6818

,693

11,5

112

4,9

35,

850

-7,4

74V

ilhe

lmin

a -2

7,3

215

242

2,1

-2

7,7

-31,

9 27

7 -2

,2

25

-38,

7-1

0,3

268

180

115

Vin

deln

-1

6,8

113

-39,

724

80,

121

7-1

,221

1-2

9,7

131

-15,

919

8-1

5,6

174

Vän

näs

-14,

0

92-3

1,1

172

14,5

123

10,5

123

-34,

518

2-1

1,6

158

-7,9

85Å

sele

-2

7,2

21

4-2

6,6

139

-3,0

234

-1,3

213

-34,

417

9-2

9,9

271

-17,

420

5N

orrb

otte

n

Arj

eplo

g -4

3,4

28

0-4

8,6

282

-4,1

241

6,0

152

-40,

223

6-2

8,5

269

-3,5

36A

rvid

sjau

r -2

4,7

189

-39,

124

5-5

,024

68,

413

5-3

8,4

223

-25,

225

8-1

7,9

213

Bod

en

-26,

6

209

-37,

422

9-3

,323

6-1

,821

8-3

5,5

192

-25,

125

7-1

6,4

194

Gäl

liva

re

-45,

1

283

-45,

427

3-0

,922

61,

918

2-4

8,8

275

-35,

828

0-1

1,7

130

Hap

aran

da

-29,

8

230

-41,

025

8-1

3,0

276

-4,8

238

-31,

915

5-2

7,9

268

-3,3

33Jo

kkm

okk

-35,

1

263

-44,

727

2-4

,224

213

,795

-43,

125

9-3

2,7

278

-17,

020

0K

alix

-2

8,5

22

4-3

1,8

181

0,6

213

1,7

185

-41,

224

5-1

4,3

183

-14,

616

3K

irun

a -4

0,3

27

9-3

5,4

216

3,9

191

5,8

155

-50,

127

8-2

2,9

247

-12,

714

5L

uleå

-9

,1

68

-19,

085

16,0

110

14,8

86-1

6,2

43-2

,498

-7,6

80P

ajal

a -4

5,7

28

5-4

3,0

265

-24,

128

5-6

,425

0-5

0,4

280

-44,

028

7-1

2,7

144

Pit

eå

-11,

6

80-2

1,6

101

5,8

180

6,3

145

-24,

386

-5,5

112

-11,

012

0Ä

lvsb

yn

-23,

3

179

-33,

420

011

,314

57,

813

8-3

9,2

229

-12,

817

1-1

6,1

184

Öve

rkal

ix

-45,

2

284

-50,

728

4-9

,426

4-7

,826

0-4

8,0

273

-37,

828

1-8

,086

Öve

rtor

neå

-46,

7

286

-41,

225

9-2

4,7

286

-23,

128

6-4

8,4

274

-39,

128

57,

76

Rik

et

-6,1

-17,

018

,414

,7-1

6,2

2,1

-8,9

2

8

Bila

ga 2

B: F

örä

ndring a

v b

efo

lknin

gen i å

lders

gru

ppern

a 5

9 –

och tota

lt.

Mel

lan

59

och

80

+ å

r o

ch r

ang

ord

nin

g m

ella

n k

om

mu

ner

na,

to

tal

bef

olk

nin

g s

amt

åld

ersg

rup

pen

25

-58

år.

59-6

4år

65

-79

år

80+

T

otal

t 2

5-5

8 å

r

Kom

mun

/län

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

nt

Ran

g P

roce

nt

Ra

ng

An

tal

Sto

ckh

olm

s

Bot

kyrk

a

35,4

12

461

,1

16

49,5

5

6,1

28

-3,4

37

-1 2

25

Dan

dery

d

7,9

269

11,7

124

1,4

118

2,4

57

-4,7

48

-62

6

Eke

rö

30

,1

166

83,0

6

24,3

298,

616

-3

,83

9-4

16

Han

inge

44

,7

6377

,0

9 38

,315

11,1

6 -0

,11

9-2

1

Hud

ding

e

34,4

13

039

,0

35

35,9

19

13,5

3 6

,54

2 7

47

Järf

älla

15,2

25

0 42

,1

31

70,0

14,

641

-4

,34

3-1

25

4

7410

,9

136

8,6

616,

923

-1

,92

6-3

56

Nac

ka

47

,050

37,6

3723

,330

11,1

7 1

,61

65

75

Nor

rtäl

je

60

,315

43,1

2718

,233

8,8

14

-4,0

41

-94

0

Nyk

varn

37

,5

111

116,

0 1

29,8

25

5,8

32

-9,0

80

-37

3

Nyn

äsha

mn

42

,675

57,4

184,

987

9,2

11

-2,8

33

-31

8

Sal

em

14

,9

251

107,

1 3

41,8

128,

815

-6

,56

3-4

28

Sig

tuna

17

,9

240

56,5

19

34

,922

7,3

21

-1,4

23

-24

6

Sol

lent

una

24,6

20

338

,3

3642

,3

116,

924

-1

,42

4-4

11

Sol

na

35

,812

2-5

,925

6-4

,418

34,

740

4

,08

1 1

66

Sto

ckho

lm

-3

,8

55

,7

2424

1 -1

4,9

263

7,7

18

6,1

5

23

91

1

Sun

dbyb

erg

49,9

42-4

,9

249

-12,

5 25

17,

322

5

,86

1 0

72

Söd

ertä

lje

21

,1

229

25,5

56

14

,4

415,

929

0

,41

81

47

Tyr

esö

11

,4

261

66,6

14

69

,62

8,9

13

-2,9

34

-55

3

Täb

y

19,3

238

48,0

25

45,9

60,

271

-1

2,8

11

4-3

75

5

Upp

land

s V

äsby

38

,4

101

75,3

10

40

,5

132,

358

-1

0,8

91

-2 0

85

Upp

land

s-B

ro

66

,67

69,9

1337

,517

4,7

39

-8,9

79

-94

5

Val

lent

una

31

,5

148

79,6

832

,6

2412

,35

1,8

14

21

3

Vax

holm

2

42

73,1

4

63,3

15

0,6

125

21,8

2 5

,37

Vär

mdö

76,4

383

,65

38,2

1629

,51

14

,71

2 3

29

Öst

eråk

er

50

,1

40

104,

54

60,3

3

13,5

4 -2

,43

1-4

14

Lid

ingö

43

,1

2

9

59-6

4år

65

-79

år

80+

T

otal

t 2

5-5

8 å

r

Kom

mun

/län

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

nt

Ran

g P

roce

nt

Ra

ng

An

tal

Up

psa

la

Enk

öpin

g

44

,167

29,8

4811

,752

3,6

48

-6,1

60

-1 0

24

Håb

o

55,8

2311

0,2

2 53

,04

6,7

25

-9,7

83

-87

3

Tie

rp

45,1

604,

319

1-2

,416

4-1

,585

-7

,46

9-6

42

Upp

sala

62

,711

30,9

468,

860

5,4

36

-2,2

29

-2 0

30

Älv

karl

eby

44,1

682,

520

1-1

,615

2-6

,012

4 -1

4,9

13

1-6

19

Öst

ham

mar

47

,449

25,8

5412

,549

-11,

718

9 -2

3,5

23

3-2

29

5

Söd

erm

anla

nd

s

Esk

ilst

una

10

081

30,8

156

11,8

123

3,4

-0,5

-7,6

70

-3 0

95

Fle

n

39

,196

22,7

64-1

,214

7-1

7,8

250

-33

,72

85

-2 5

03

Gne

sta

57,2

2043

,028

-1,1

146

-2,3

87

-13

,61

21

-61

7

Kat

rine

holm

39

,2

95

0,8

215

2,5

110

-6,2

126

-13

,81

22

-1 9

81

Nyk

öpin

g

30

,116

420

,470

6,7

720,

368

-9

,38

2-2

05

4

Oxe

lösu

nd

7,6

271

19,5

7827

,127

-13,

320

5 -2

5,8

25

2-1

28

5

Str

ängn

äs

64,4

833

,540

6,0

804,

642

-5

,55

4-7

48

Tro

sa

76,6

2 72

,8

11

-2,4

16

53,

052

-1

4,5

12

8-7

18

Vin

gåke

r

40

,089

6,7

171

-1,4

149

-15,

423

4 -2

6,4

25

6-1

10

0

Öst

ergö

tlan

ds

Box

holm

44

,664

0,7

216

-11,

924

4-1

3,5

208

-22

,42

21

-54

5

Fin

spån

g

22

,822

16,

117

78,

562

-15,

122

7 -2

5,1

24

6-2

44

4

Kin

da

30,8

155

14,0

109

-15,

226

4-9

,716

4 -1

7,6

15

8-7

76

Lin

köpi

ng

29,7

172

9,4

150

13,0

473,

846

-0

,82

0-4

90

Mjö

lby

37,1

113

9,8

147

-0,7

140

-6,7

133

-15

,21

35

-1 7

37

Mot

ala

35,9

121

10,6

141

-3,9

178

-4,0

109

-10

,48

9-1

98

6

Nor

rköp

ing

32,5

142

7,6

165

-1,0

143

-0,2

77

-5,3

52

-2 9

77

Söd

erkö

ping

55

,922

42,6

29-0

,914

1-3

,810

3 -1

5,1

13

4-9

87

Vad

sten

a

39

,592

11,7

126

2,9

103

-5,0

117

-16

,01

41

-54

3

Val

dem

arsv

ik

-31

,0

51,3

3822

,863

-1

0,8

233

-16,

924

2 2

80

-1 1

61

Ydr

e

30

,915

45,

818

1-1

4,6

261

-14,

621

9 -2

2,4

21

8-3

93

Åtv

idab

erg

22,1

227

17,4

86-9

,722

7-1

1,8

193

-23

,22

29

-1 2

33

Öde

shög

55

,026

-2,0

231

-10,

823

4-1

1,6

188

-20

,21

89

-49

5

3

0

25

-58

år

59-6

4år

65

-79

år

80+

T

otal

t K

omm

un/l

än

P

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

g P

roce

ntR

ang

Pro

cen

tR

ang

Pro

cen

tR

an

gA

nta

l

Jön

köp

ings

Ane

by

38,8

988,

116

3-1

1,4

239

-17,

224

5 -2

3,3

23

0-6

80

Eks

jö

41,0

85-4

,624

7-5

,018

9-1

1,3

184

-18

,21

64

-1 3

39

Gis

lave

d

32

,714

18,

715

85,

185

-2,5

89

-7,2

68

-1 0

02

Gno

sjö

53,3

315,

518

26,

675

-3,9

104

-8,7

76

-41

4

Hab

o

46

,652

41,8

3212

,251

-3,8

102

-12

,71

12

-57

7

Jönk

öpin

g

29

,517

58,

815

62,

810

45,

137

1

,91

39

98

Mul

lsjö

78,7

1 40

,333

-2

,0

156

-7,4

141

-21

,62

06

-71

3

Näs

sjö

33,8

132

-9,0

268

-3,1

173

-9,5

162

-14

,91

32

-1 9

27

Säv

sjö

28,8

180

-10,

927

8-1

0,6

230

-15,

222

9 -2

0,5

19

6-9

63

Tra

nås

19,9

236

1,8

205

-7,0

208

-3,6

100

-10

,18

8-7

71

Vag

gery

d

41

,184

6,3

174

3,7

97-0

,582

-4

,74

7-2

68

Vet

land

a

3,

5

30,9

153

193

-2,5

166

-9,0

157

-16

,61

49

-1 9

51

Vär

nam

o

20

,423

56,

917

07,

568

0,2

72

-4,3

44

-62

0

Kro

nob

ergs

Alv

esta

41

,880

-0,6

224

1,7

116

-14,

822

3 -2

0,4

19

2-1

69

9

Les

sebo

37

,211

27,

116

9-1

6,2

268

-14,

922

5 -2

4,6

24

1-9

16

Lju

ngby

152

22,7

224

9,4

8,5

63-5

,812

3 -1

2,5

10

7-1

52

1

Mar

kary

d

24

,320

6-2

,823

8-5

,719

9-1

8,9

259

-26

,62

57

-1 1

41

Tin

gsry

d

19

,523

7-5

,925

5-4

,318

2-1

4,7

220

-19

,61

84

-1 0

93

Upp

vidi

nge

22,2

226

-8,8

266

-19,

927

8-1

6,4

240

-22

,02

12

-91

5

Väx

jö

37,8

108

19,9

7517

,134

4,0

45

-2,3

30

-79

2

Älm

hult

29

,517

4-2

,523

66,

970

-7,1

138

-12

,41

06

-84

6

3

1

59-6

4år

65

-79

år

80+

T

otal

t 2

5-5

8 å

r

Kom

mun

/län

Pro

cent

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

nt

Ran

g P

roce

nt

Ra

ng

An

tal

Kal

mar

Bor

ghol

m

40,2

8815

,895

-5,0

188

-10,

817

7 -2

2,2

21

5-1

05

3

Em

mab

oda

12,0

256

-1,1

227

-6,4

204

-14,

621

8 -2

1,9

21

0-9

45

Hul

tsfr

ed

9,1

265

-8,2

265

-10,

122

8-2

8,3

287

-34

,82

86

-2 2

43

Hög

sby

17,4

241

-9,8

271

-19,

427

6-2

6,1

286

-29

,82

74

-79

6

Kal

mar

36

,411

910

,314

45,

782

5,7

33

1,6

15

43

8

Mön

ster

ås

20,9

230

18,3

790,

412

6-6

,613

1 -1

6,6

14

7-9

78

Mör

bylå

nga

60,5

1426

,152

2,6

108

-6,3

127

-18

,71

74

-1 1

24

Nyb

ro

17,3

242

10,4

143

-2,2

158

-8,3

148

-16

,31

43

-1 4

23

Osk

arsh

amn

26,1

197

17,3

88-5

,319

7-7

,614

3 -1

7,4

15

7-2

11

5

Tor

sås

44,1

660,

821

4-1

4,3

259

-15,

423

3 -2

2,8

22

4-7

39

Vim

mer

by

32,8

140

4,7

188

-4,6

186

-8,5

149

-15

,51

37

-1 0

80

Väs

terv

ik

27,9

186

10,5

142

-4,2

181

-13,

120

3 -2

3,0

22

7-3

84

0

Got

lan

ds

Got

land

45

,161

20,2

73-0

,613

7-2

,792

-1

1,1

95

-2 9

03

Ble

kin

ge

Kar

lsha

mn

13

2

14,6

254

13,7

112

13,7

44-6

,6-1

4,2

-1 9

84

Kar

lskr

ona

30,2

162

12,3

121

-5,8

200

-2,2

86

-6,8

64

-1 8

70

Olo

fstr

öm

-2,4

287

17,0

89-3

,017

2-1

7,2

244

-27

,22

62

-1 7

27

Ron

neby

22

,322

515

,210

01,

411

9-5

,311

9 -1

1,7

99

-1 4

76

Söl

vesb

org

24,1

209

15,9

9412

,848

-4,5

114

-12

,41

05

-91

3

12

6

3

2

59

-64

år

65-7

9 år

80

+

Tot

alt

25

-58

år

Kom

mun

/län

P

roce

nt

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

nt

Ran

g P

roce

nt

Ra

ng

An

tal

Sk

ån

e

Bju

v 23

,4

21

416

,593

6,6

74-9

,516

0 -1

8,6

17

0-1

20

0

Bro

möl

la

28,7

183

16,8

926,

773

-9,0

158

-17

,01

54

-94

4

Bur

löv

14,8

253

32,2

4219

,632

2,8

54

-6,0

59

-41

6

Bås

tad

43,6

7020

,371

-6,7

206

-3,5

98

-12

,61

09

-75

1

Esl

öv

31,0

50

151

15,0

101

1,6

117

1,3

64

-4,8

-62

0

Hel

sing

borg

40

,6

86

9,7

149

2,0

113

7,5

20

2,2

12

1 2

14

Häs

sleh

olm

24

,3

20

711

,313

0-0

,213

2-5

,211

8 -1

2,9

11

6-2

78

6

Hög

anäs

41

,2

83

21,8

674,

289

-4,1

110

-16

,71

50

-1 6

89

Hör

by

56,9

217,

316

8-5

,319

5-0

,278

-5

,85

8-3

60

Höö

r 52

,3

35

23,4

61-2

,816

92,

656

-3

,94

0-2

46

Kli

ppan

29

,4

17

64,

918

5-0

,713

9-8

,314

7 -1

5,7

13

9-1

11

0

Kri

stia

nsta

d 33

,8

13

313

,311

34,

094

2,8

53

-3,0

35

-1 0

01

Käv

ling

e 42

,3

78

51,2

2415

,440

6,3

27

-6,4

62

-76

6

Lan

dskr

ona

31,3

150

10,6

140

-4,1

180

-0,7

84

-7,9

72

-1 3

38

Lom

ma

-1,2

284

54,3

2045

,68

0,9

65

-14

,51

27

-1 2

15

Lun

d 62

,0

12

32,1

4314

,043

2,0

59

-6,3

61

-3 0

18

Mal

mö

28,7

181

-5,7

254

-1,6

151

10,2

8 1

2,0

21

4 6

02

Osb

y 20

,8

23

13,

019

5-8

,321

9-1

2,5

199

-18

,91

76

-1 0

55

Per

stor

p 8,

3

11

4

268

0,2

220

1,9

-15,

423

2 -2

0,2

19

0-6

10

Sim

rish

amn

36,1

120

6,4

173

2,1

111

-9,7

163

-20

,51

94

-1 6

49

Sjö

bo

50,8

3916

,991

1,3

120

3,5

51

-2,7

32

-20

2

Sku

rup

54,5

2828

,849

-4,5

184

0,4

67

-9,9

85

-62

9

Sta

ffan

stor

p 9,

9

26

479

,87

45,8

74,

543

-1

0,0

87

-95

7

Sva

löv

35,6

123

11,5

127

-1,7

153

-6,8

135

-14

,01

24

-81

8

Sve

dala

45

,2

59

44,4

2612

,450

-3,6

99

-14

,61

29

-1 2

82

Tom

elil

la

38,1

103

5,1

183

-8,9

224

-2,6

90

-8,1

74

-43

0

Tre

lleb

org

32,2

145

14,9

103

11,5

532,

061

-4

,84

9-8

35

Vel

ling

e 27

,1

19

272

,512

34,3

233,

747

-1

2,4

10

4-1

83

0

Yst

ad

46,5

10

4

53

14,8

9,8

572,

755

-5

,55

5-6

39

Åst

orp

38,6

9924

,858

3,4

99-4

,010

6 -1

2,9

11

5-7

87

Äng

elho

lm

48,6

4617

,685

16,2

365,

534

-2

,02

8-3

30

Örk

ellj

unga

33

,2

13

78,

516

0-5

,219

0-7

,714

4 -1

2,7

11

1-5

20

Öst

ra G

öing

e 23

,6

21

214

,310

8-6

,720

7-1

1,4

185

-19

,51

83

-1 2

34

3

3

59

-64

år

65-7

9 år

80

+

Tot

alt

25

-58

år

Kom

mun

/län

P

roce

nt

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

nt

Ran

g P

roce

nt

Ra

ng

An

tal

Hal

lan

ds

Fal

kenb

erg

45,0

6211

,312

99,

359

-4,1

111

-12

,11

02

-2 0

39

Hal

mst

ad

30,1

165

14,6

105

6,8

716,

326

2

,81

01

06

1

Hyl

te

20,4

234

-13,

728

4-5

,219

1-1

5,1

228

-18

,71

73

-84

2

Kun

gsba

cka

37,9

107

52,3

2342

,410

10,0

9 -3

,13

6-9

53

Lah

olm

59

,117

15,3

97-0

,213

5-3

,710

1 -1

3,0

11

7-1

31

4

Var

berg

58

,419

26,0

538,

264

4,3

44

-4,5

46

-1 0

84

V:a

Göt

alan

ds

Ale

33

,313

654

,121

3,8

950,

173

-1

2,6

11

0-1

55

7

Ali

ngså

s

51

,337

19,6

760,

312

82,

062

-5

,55

3-8

66

Ben

gtsf

ors

39,2

94-7

,526

0-1

3,3

256

-18,

125

2 -2

5,8

25

1-1

22

3

Bol

leby

gd

59,0

1831

,645

6,1

79-8

,615

0 -1

8,2

16

2-6

98

Bor

ås

26,3

195

6,5

172

-1,0

144

3,5

49

-0,8

21

-37

1

Dal

s-E

d

14

,4

289

-19

,4

35,2

126

107

-29,

4-1

0,7

176

18

2-4

36

Ess

unga

65

44

,217

,783

-1

7,1

270

-11,

118

0 -1

9,3

17

9-5

03

Fal

köpi

ng

19,2

239

0,7

217

0,0

131

-8,8

154

-13

,61

20

-1 8

23

Fär

gela

nda

21

2

30,6

157

0,6

218

1,0

121

-14,

0-1

9,7

18

5-6

12

Grä

stor

p

-3

76

55,3

250,

921

3-1

2,3

250

-10,

116

7 -1

4,0

12

5

Gul

lspå

ng

22,9

218

0,4

219

-20,

528

1-3

3,6

288

-42

,12

88

-1 1

10

Göt

ebor

g

41

,781

-0,6

223

-7,6

213

9,2

12

8,3

31

9 1

47

Göt

ene

43

,969

21,5

68

-11,

624

2-1

1,9

194

-21

,62

08

-1 2

98

Her

rlju

nga

-7

,1

97

38,3

102

4,2

192

-12,

224

813

7 -1

1,5

-48

2

50,0

9,3

-0,2

142

-16

,1-6

34

Här

ryda

42

,079

42,3

3038

,314

5,4

35

-5,5

56

-81

7

Kar

lsbo

rg

38,1

104

-2,3

233

-12,

324

9-1

5,7

237

-23

,72

36

-73

6

Kun

gälv

27

,718

833

,839

35,2

214,

838

-3

,83

8-6

52

Ler

um

25,9

199

57,6

1735

,520

-2,3

88

-15

,41

36

-2 5

76

Lid

köpi

ng

36,7

116

11,4

128

-5,6

198

-0,5

83

-7,0

66

-1 1

74

Lil

la E

det

42,5

7721

,966

-2,2

157

-6,4

128

-13

,11

18

-79

7

Lys

ekil

39

,691

13,7

111

3,3

101

-9,3

159

-18

,91

75

-1 2

44

Mar

iest

ad

22,7

222

17,3

879,

658

-8,6

152

-18

,11

61

-1 9

50

Mar

k

38

,610

07,

516

60,

212

9-4

,311

2 -1

1,0

94

-1 5

95

Mel

leru

d

30

,316

0-3

,324

0-4

,818

7-1

5,1

226

-22

,52

22

-95

5

Mun

keda

l

37

,511

010

,813

7-1

,515

0-1

1,7

191

-21

,82

09

-1 0

11

Hjo

41

15

3

134

-7,5

1

42

3

4

59

-64

år

65-7

9 år

80

+

Tot

alt

25

-58

år

Kom

mun

/län

P

roce

nt

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

nt

Ran

g P

roce

nt

Ra

ng

An

tal

Möl

ndal

32

,214

612

,511

713

,645

5,8

30

1,2

17

31

7

Oru

st

52,0

3639

,734

5,3

84-4

,010

8 -1

6,9

15

3-1

14

9

Par

till

e

35

,212

718

,082

26,6

28-0

,379

-7

,06

7-1

10

0

Ska

ra

34,3

131

15,2

99-7

,521

2-3

,196

-9

,88

4-8

05

Skö

vde

29,9

169

14,9

102

4,4

880,

666

-5

,85

7-1

33

1

Sot

enäs

67

,56

1,2

211

-2,3

160

-5,6

121

-15

,11

33

-62

0

Ste

nung

sund

35,3

125

53,9

22

44,0

99,

710

-1

,02

2-1

03

Str

ömst

ad

53,7

309,

914

65,

583

-0,2

76

-8,8

77

-44

6

Sve

nlju

nga

46,5

548,

615

9-1

1,9

243

-11,

719

0 -2

1,2

20

3-1

00

2

Tan

um

54,6

278,

715

7-0

,213

3-4

,010

7 -1

1,4

96

-60

0

Tib

ro

24,0

211

20,0

746,

476

-10,

416

9 -2

0,8

19

9-9

90

Tid

ahol

m

15,4

249

6,0

179

4,0

93-1

0,8

178

-18

,51

67

-1 0

41

Tjö

rn

49,4

4435

,438

5,9

81-3

,194

-1

2,8

11

3-8

47

Tra

nem

o

30

,016

812

,611

5-3

,417

5-8

,715

3 -1

6,8

15

1-8

96

Tro

llhä

ttan

30

,316

11,

920

32,

810

50,

369

-4

,24

2-1

02

0

Tör

ebod

a

33

,713

4-5

,125

2-5

,820

2-1

9,1

261

-25

,02

45

-1 0

65

Udd

eval

la

22,7

223

1,5

207

15,7

390,

074

-5

,15

1-1

11

0

Ulr

iceh

amn

39,6

904,

319

00,

912

3-4

,811

5 -1

0,8

92

-1 0

59

Var

a

32

,913

81,

021

2-2

,917

1-9

,816

5 -1

4,9

13

0-1

05

2

Vår

gård

a

57

46

,155

25,3

-1

1,3

236

-3,1

95

-8,9

78

-43

7

Vän

ersb

org

23,3

217

19,5

777,

667

-0,4

80

-6,9

65

-1 1

37

Åm

ål

16,7

244

1,9

204

-1,0

145

-10,

717

5 -1

9,4

18

0-1

08

1

Öck

erö

59,4

1631

,644

16,5

352,

060

-9

,38

1-5

04

3

5

59

-64

år

65-7

9 år

80

+

Tot

alt

25

-58

år

Kom

mun

/län

P

roce

nt

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

nt

Ran

g P

roce

nt

Ra

ng

An

tal

Vär

mla

nd

s

Arv

ika

37,0

114

-4,0

243

0,9

122

-6,2

125

-12

,61

08

-1 4

49

Eda

25

,919

8-1

7,1

288

-8,8

222

-14,

321

5 -1

8,2

16

3-7

03

Fil

ipst

ad

28,1

185

-10,

227

3-2

0,8

282

-22,

127

6 -3

1,8

28

2-1

63

2

For

shag

a

27

,619

027

,350

-5,2

192

-13,

220

4 -2

4,9

24

2-1

34

7

Gru

ms

29,5

173

12,5

116

-5,3

196

-16,

423

9 -2

7,7

26

7-1

22

7

Hag

fors

1,

627

8-9

,426

9-1

,314

8-2

0,1

268

-26

,42

55

-1 6

13

Ham

mar

ö

38

,010

618

,380

10,1

56-6

,913

6 -1

5,7

14

0-1

07

2

Kar

lsta

d

29

,717

19,

814

811

,354

3,5

50

-1,9

27

-72

6

Kil

45

,956

23,6

606,

278

-8,0

146

-19

,21

78

-1 0

76

Kri

stin

eham

n

27

,319

1-0

,822

50,

113

0-1

5,3

231

-24

,22

39

-2 6

68

Mun

kfor

s

-1

6,2

289

-12,

828

0-1

9,2

275

-19,

126

2 -2

4,9

24

3-4

43

Sto

rfor

s

-23,

6

36,5

118

2,5

200

-19,

027

428

2 -3

1,7

28

1-6

83

Sun

ne

34,5

128

-10,

227

4-3

,317

4-5

,612

2 -8

,67

5-5

03

Säf

fle

12,0

257

-2,1

232

-4,5

185

-17,

824

9 -2

5,8

25

3-1

87

4

Tor

sby

16,2

247

-14,

728

5-7

,721

4-1

5,2

230

-19

,41

81

-1 1

21

Årj

äng

37,8

109

-2,4

235

-7,8

216

-9,0

156

-16

,41

44

-71

3

Öre

bro

Ask

ersu

nd

40

,587

23,1

62

-18,

027

1-1

1,4

186

-21

,12

02

-1 0

99

Deg

erfo

rs

25,4

201

9,0

154

-10,

522

9-1

8,4

254

-29

,12

71

-1 4

21

Hal

lsbe

rg

34,4

129

2,6

199

-2,3

162

-11,

218

2 -1

9,8

18

6-1

41

3

Häl

lefo

rs

-6,0

288

4,9

186

-16,

926

9-2

1,4

274

-30

,82

79

-1 0

64

Kar

lsko

ga

7,8

270

6,0

178

-18,

527

2-1

4,2

214

-22

,02

14

-3 1

09

Kum

la

52,9

3211

,712

5-2

,716

7-2

,893

-1

1,5

98

-1 0

33

Lax

å

-1

37

711

,526

0-4

,924

8-1

,715

4-3

5,8

289

-46

,22

89

45,6

5730

,047

-1

2,9

253

-4,9

116

-10

,99

3-3

56

Lin

desb

erg

38,9

9711

,113

3-3

,817

7-1

0,7

174

-20

,51

95

-2 1

65

Lju

snar

sber

g

285

20

,523

3-1

,822

9-2

3,5

-21,

227

3 -3

0,6

27

7-7

57

Nor

a

36

,911

525

,555

-5,2

193

-7,4

140

-18

,51

68

-87

1

Öre

bro

48,0

4810

,813

8-2

,716

88,

017

3

,49

1 9

37

Lek

eber

g

3

6

59

-64

år

65-7

9 år

80

+

Tot

alt

25

-58

år

Kom

mun

/län

P

roce

nt

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

nt

Ran

g P

roce

nt

Ra

ng

An

tal

Väs

tman

lan

ds

Arb

oga

14,4

255

20,3

72-8

,522

1-1

3,3

206

-25

,42

50

-1 5

90

Fag

erst

a

5,

427

51,

420

8-1

3,2

255

-15,

923

8 -2

2,9

22

5-1

27

3

Hal

lsta

ham

mar

9,

026

612

,112

27,

965

-17,

925

1 -2

8,3

27

0-1

94

4

Heb

y

36

,511

710

,114

56,

477

-6,5

129

-13

,31

19

-78

3

Kun

gsör

30

,016

733

,241

-2,2

159

-7,3

139

-19

,91

87

-76

6

Köp

ing

23,5

213

4,5

189

3,5

98-1

0,8

179

-18

,31

65

-2 0

59

Nor

berg

43

,571

9,4

151

-13,

325

7-1

8,5

256

-28

,22

69

-78

6

Sal

a

46

,751

11,2

131

1,8

115

-6,5

130

-16

,41

45

-1 6

05

Ski

nnsk

atte

berg

33

,613

518

,181

-19,

827

7-1

3,6

210

-22

,42

19

-49

5

Sur

aham

mar

24

,620

424

,159

4,1

90-1

7,2

246

-29

,52

72

-1 4

30

Väs

terå

s

27

,019

317

,684

15,8

385,

831

-1

,72

5-1

01

2

Dal

arn

as

Ave

sta

29,3

177

-3,1

239

-13,

425

8-1

2,5

200

-17

,81

60

-1 7

99

Bor

läng

e

30

,315

95,

818

00,

312

7-5

,512

0 -1

1,9

10

1-2

57

9

Fal

un

42,6

7614

,510

62,

710

7-0

,175

-7

,87

1-1

92

6

Gag

nef

13

5

52

,633

11,1

-8,0

218

-10,

617

0 -2

0,3

19

1-9

18

Hed

emor

a

27

,718

76,

317

5-1

1,6

241

-14,

822

2 -2

2,7

22

3-1

62

9

Lek

sand

63

,99

11,1

134

-7,1

209

-3,9

105

-13

,91

23

-91

9

Lud

vika

24

,021

0-2

,323

4-9

,522

5-1

5,5

235

-23

,72

37

-2 8

03

Mal

ung

29,0

179

-1,0

226

-14,

526

0-1

3,9

211

-21

,92

11

-1 0

84

Mor

a

52

,434

15,7

963,

796

-9,0

155

-20

,51

97

-1 8

94

Ors

a

38

,110

5-4

,424

6-1

1,4

238

-12,

419

8 -1

8,6

17

1-5

71

Rät

tvik

62

,710

2,8

196

-8,9

223

-6,8

134

-18

,71

72

-84

7

Sm

edje

back

en

30,2

163

12,4

119

-14,

826

2-2

2,9

280

-32

,82

84

-1 7

70

Sät

er

53,9

2915

,398

-2,3

161

-13,

620

9 -2

2,4

21

6-1

15

9

Van

sbro

23

,421

52,

320

2-2

2,6

284

-10,

116

8 -1

6,6

14

8-5

31

Älv

dale

n

31

,614

7-9

,527

0-6

,520

5-1

2,1

195

-16

,81

52

-56

0

3

7

59

-64

år

65-7

9 år

80

+

Tot

alt

25

-58

år

Kom

mun

/län

P

roce

nt

Ran

gP

roce

ntR

ang

Pro

cent

Ran

gP

roce

nt

Ran

g P

roce

nt

Ra

ng

An

tal

Bol

lnäs

32

,913

92,

619

82,

710

6-1

1,8

192

-20

,61

98

-2 4

56

Gäv

le

63

26,2

196

10,8

139

4,1

911,

7-4

,34

5-1

84

2

Hof

ors

10,9

262

-4,1

244

-1,8

155

-18,

926

0 -2

6,9

25

8-1

27

5

Hud

iksv

all

48,1

478,

915

5-0

,513

6-8

,615

1 -1

8,3

16

6-3

15

1

Lju

sdal

39

,4

93

-6,9

257

-7,8

215

-10,

617

1 -1

7,2

15

5-1

49

1

Nor

dans

tig

29,3

178

3,1

194

-26,

428

6-1

9,3

263

-27

,02

60

-1 2

47

Ock

elbo

72

,95

-10,

627

6 4,

192

-11,

618

7 -2

0,9

20

0-5

82

Ova

nåke

r

43

,472

2,7

197

-2,4

163

-14,

822

4 -2

5,0

24

4-1

40

1

San

dvik

en

16,4

246

14,0

110

-11,

624

0-1

0,6

173

-20

,41

93

-3 4

97

Söd

erha

mn

31,3

149

-1,4

228

0,7

124

-13,

420

7 -2

3,5

23

1-2

95

8

-12,

0

-15,

5

-13,

0

7,7

2,0

-15,

6

5,0

-12,

7

-22,

5

-11,

3

-12,

0

-20,

3

-20,

4

-19,

0

7,1

Gäv

leb

orgs

Väs

tern

orrl

and

Här

nösa

nd

31,0

152

8,3

161

246

-14,

521

6 -2

5,2

24

8-2

85

3

Kra

mfo

rs

28,4

18

4

-9

,026

726

6-1

9,8

266

-27

,72

66

-2 5

82

Sol

left

eå

20,7

232

-11,

327

925

4-1

9,5

264

-25

,42

49

-2 3

81

Sun

dsva

ll

22,9

220

11,1

132

66-4

,511

3 -1

1,8

10

0-5

19

2

Tim

rå

29,9

170

16,9

9011

2-1

2,2

196

-23

,22

28

-1 9

73

Ång

e

7,

327

2-1

2,8

281

267

-18,

825

8 -2

3,5

23

2-1

10

9

Örn

sköl

dsvi

k

24

,520

51,

220

986

-10,

617

2 -1

7,8

15

9-4

36

6

Jäm

tlan

ds

Ber

g

22

,921

9-7

,325

925

2-1

4,5

217

-20

,11

88

-68

4

Brä

cke

21,8

228

-8,2

264

283

-20,

527

0 -2

7,1

26

1-8

90

Här

jeda

len

25,8

200

-1,8

230

237

-14,

121

3 -2

2,4

21

7-1

10

9

Kro

kom

60

,513

5,1

184

245

-11,

118

1 -1

8,5

16

9-1

20

4

Rag

unda

6,

427

3-1

0,1

272

279

-19,

726

5 -2

3,6

23

4-6

23

Str

ömsu

nd

16,5

245

-7,8

262

280

-22,

427

9 -2

9,6

27

3-1

75

1

Åre

25

,320

2-0

,222

127

3-7

,814

5 -9

,98

6-4

45

Öst

ersu

nd

41,6

828,

016

469

-3,4

97

-10

,59

0-2

89

7

3

8

59

-64

år

65-7

9 år

80

+

Tot

alt

25

-58

år

Kom

mun

/län

P

roce

nt

R

ang

R

ang

Pro

cent

Ran

g P

roce

ntP

roce

nt

Pro

cen

tR

an

gA

nta

l

Väs

terb

otte

n

Bju

rhol

m

1,3

280

-15,

628

7-7

,921

7-1

7,6

248

-22

,02

13

-23

2

Dor

otea

0,

628

2-1

0,3

275

-2,9

170

-24,

128

4 -3

0,7

27

8-4

17

Lyc

ksel

e

11

,625

91,

520

6-5

,219

4-1

6,9

241

-23

,72

35

-1 3

56

Mal

å

23

,321

6-7

,826

1-1

0,7

232

-20,

827

1 -2

7,4

26

3-4

44

Nor

dmal

ing

28,7

182

6,3

176

-15,

326

5-1

2,6

201

-17

,31

56

-55

4

Nor

sjö

1,5

279

-5,0

250

-12,

024

7-2

2,9

281

-27

,92

68

-55

4

Rob

erts

fors

32

,214

4-2

,723

7-1

0,9

235

-17,

224

3 -2

1,6

20

7-6

72

Ske

llef

teå

24,1

208

4,7

187

3,2

102

-9,5

161

-15

,51

38

-4 9

90

Sor

sele

8,

926

7-1

3,3

283

-29,

128

7-1

9,9

267

-22

,92

26

-30

0

Sto

rum

an

0,9

281

-0,5

222

-4,0

179

-18,

625

7 -2

4,5

24

0-7

35

Um

eå

51

49

,843

26,3

28,8

267,

719

2

,31

11

14

9

Vil

helm

ina

10,5

263

-5,1

251

-8,4

220

-17,

424

7 -2

2,4

22

0-7

38

Vin

deln

16

,024

8-1

5,3

286

-1,0

142

-15,

623

6 -1

9,1

17

7-4

83

Vän

näs

32,4

143

1,2

210

-6,1

203

-9,9

166

-16

,41

46

-61

9

Åse

le

11,9

258

-21,

428

9-2

9,3

288

-20,

927

2 -2

6,9

25

9-3

98

Nor

rbot

ten

Arj

eplo

g

-1

,528

5-1

3,0

282

-5,8

201

-21,

627

5 -2

4,1

23

8-3

62

Arv

idsj

aur

2,3

277

-4,1

245

-7,3

210

-18,

425

5 -2

6,2

25

4-8

11

Bod

en

43,3

737,

416

72,

510

9-1

4,7

221

-25

,22

47

-3 3

66

Gäl

liva

re

-0,7

283

8,2

162

13,4

46-2

2,2

278

-32

,02

83

-3 0

09

Hap

aran

da

49,2

4512

,312

016

,137

-11,

318

3 -2

1,4

20

4-1

00

1

Jokk

mok

k

30

,515

8-5

,625

3-1

0,7

231

-20,

426

9 -3

0,3

27

5-8

37

Kal

ix

17,1

243

13,3

114

-0,6

138

-12,

419

7 -2

1,5

20

5-1

73

4

Kir

una

5,4

274

12,4

118

23,2

31-1

8,2

253

-27

,62

65

-3 2

59

26,8

194

22,1

6537

,318

0,3

70

-7,9

73

-2 7

39

Paj

ala

-2,1

286

-3,8

242

-3,4

176

-24,

428

5 -3

5,5

28

7-1

07

4

Pit

eå

45,6

5820

,769

14,4

42-2

,691

-1

2,2

10

3-2

30

2

Älv

sbyn

27

,618

9-7

,125

810

,855

-12,

820

2 -2

0,9

20

1-8

26

Öve

rkal

ix

4,7

276

-10,

727

7-7

,521

1-2

3,7

283

-30

,42

76

-54

5

Öve

rtor

neå

14,8

252

-8,0

263

-9,6

226

-22,

127

7 -2

7,5

26

4-6

41

Rik

et

35

,2

12,7

1,

8

-0,1

-6

,3

-261

412

Ran

g

Lul

eå

3

9

Bilaga 3: Förändringar i arbetskraftsutbudet

Förändring från år 2000 till 2012. Enligt RAMS, åldersgrupperna 16-64 år. Antal samt procent

av befolkningen 16-64 år

Förändring av arbetskraften Kommun/län Procent Rang Antal personer Stockholms

Botkyrka 0,1 55 30 Danderyd -1,6 71 -287 Ekerö 1,6 36 241 Haninge 3,5 18 1781 Huddinge 7,1 4 4471 Järfälla -1,3 66 -510 Lidingö 2,2 28 579 Nacka 4,6 10 2419 Norrtälje 3,0 20 1016 Nykvarn -2,9 85 -155 Nynäshamn 2,7 22 436 Salem -1,1 64 -103 Sigtuna 2,4 26 591 Sollentuna 1,8 34 710 Solna 3,9 15 1578 Stockholm 6,7 6 37304 Sundbyberg 6,6 7 1707 Södertälje 2,4 25 1292 Tyresö 1,7 35 462 Täby -7,0 132 -2590 Upplands Väsby -5,1 108 -1259 Upplands-Bro -1,4 69 -197 Vallentuna 5,3 8 938 Vaxholm 9,5 2 665 Värmdö 14,3 1 3665 Österåker 2,8 21 675 Uppsala

Enköping 0,6 47 150 Håbo -2,4 80 -285 Tierp -0,9 61 -104 Uppsala 2,1 29 2813 Älvkarleby -6,4 123 -335 Östhammar -14,4 222 -1660 Södermanlands

Eskilstuna -1,9 76 -1046 Flen -22,8 281 -1784 Gnesta -4,7 102 -284 Katrineholm -5,0 106 -940 Nyköping -2,7 84 -804

-19,2 264 -1065 Strängnäs 1,1 39 211 Trosa -5,5 113 -354 Vingåker -17,5 252 -817

Oxelösund

41

Förändring av arbetskraften Kommun/län Procent Rang Antal Östergötlands

Boxholm -13,1 210 -374 Finspång -17,4 249 -1919 Kinda -8,8 154 -491 Linköping 1,9 33 1715 Mjölby -7,2 134 -1042 Motala -3,5 90 -897 Norrköping -0,5 58 -398 Söderköping -6,5 125 -538 Vadstena -7,3 136 -316 Valdemarsvik -19,8

-13,9 219 Åtvidaberg -14,8 228 -927 Ödeshög -9,6 164 -296 Jönköpings

Aneby -14,7 226 -504 Eksjö -10,7 179 -969 Gislaved -1,3 67 -246 Gnosjö -1,2 65 -80 Habo -6,4 124 -369 Jönköping 4,1 13 3171 Mullsjö -12,8 206 -511 Nässjö -7,0 133 -1160 Sävsjö -12,5 201 -712 Tranås -3,6 91 -374 Vaggeryd 0,4 50 32 Vetlanda -8,8 153 -1295 Värnamo 0,6 49 126 Kronobergs

Alvesta -13,9 217 -1378 Lessebo -16,4 243 -700 Ljungby -6,3

-19,6 266

-12,9 -14,5 223

Växjö 0,9 42 467 Älmhult -6,5 126 -568 Kalmar

Borgholm -11,7 195 -675 Emmaboda -15,1 230 -763 Hultsfred -28,3 287 -1830 Högsby -22,7 280 -653 Kalmar 3,6 17 1479 Mönsterås -7,9 140 -594 Mörbylånga -9,0 157 -679 Nybro -8,6 148 -943 Oskarshamn -10,3 173 -1524 Torsås -12,9 208 -499 Vimmerby -7,2 135 -644 Västervik -14,1 220 -2766

269 -808 Ydre -292

122 -998 Markaryd -941 Tingsryd 207 -865 Uppvidinge -716

42

Förändring av arbetskraften Kommun/län Procent Rang Antal Gotlands

Gotland -3,3 88 -1150 Blekinge

Karlshamn -8,0 141 -1398 Karlskrona -3,1 86 -1141 Olofström -19,0 263 -1346 Ronneby -6,2 120 -1044 Sölvesborg -6,3 121 -599 Skåne

Bjuv -10,9 182 -842 Bromölla -10,7 178 -732 Burlöv -1,7 73 -165 Båstad -4,3 98 -349 Eslöv 0,3 51 63 Helsingborg 4,4 11 3600 Hässleholm -5,6 115 -1581 Höganäs -8,9 156 -1111 Hörby 0,8 44 70 Höör 1,0 40 93 Klippan -8,3 144 -731 Kristianstad 1,0 41 472 Kävlinge -1,1 63 -177 Landskrona -1,7 74 -404 Lomma -9,0 159 -939 Lund -0,7 59 -456 Malmö 7,6 3 14387 Osby -12,3 200 -828 Perstorp -13,5 215 -479 Simrishamn -10,0 171 -1019 Sjöbo 2,4 27 257 Skurup -2,6 83 -218 Staffanstorp -5,2 110 -646 Svalöv -6,8 128 -497 Svedala -8,2 143 -881 Tomelilla -2,1 78 -154 Trelleborg 0,7 46 167 Vellinge -6,0 119 -1118 Ystad 0,3 52 54 Åstorp -5,7 117 -444 Ängelholm 2,1 30 502 Örkelljunga -5,5 112 -296 Östra Göinge -11,1 185 -857 Hallands

Falkenberg -4,1 96 -915 Halmstad 3,9 14 2261 Hylte -11,2 189 -621 Kungsbacka 2,6 24 1126 Laholm -4,7 101 -629 Varberg 1,6 37 528

43

Förändring av arbetskraften Kommun/län Procent Rang Antal V:a Götalands

Ale -5,0 107 -802 Alingsås 0,9 43 204 Bengtsfors -16,4 244 -878 Bollebygd -9,1 160 -426 Borås 3,1 19 1982 Dals-Ed -10,0 170 -276 Essunga -9,7 165 -312 Falköping -6,8 129 -1169 Färgelanda -11,6 194 -442 Grästorp -5,6 114 -194 Gullspång -37,0 288 -875 Göteborg 6,7 5 23308 Götene -13,9 218 -976 Herrljunga -4,0 94 -220 Hjo -8,2 142 -405 Härryda 0,2 54 42 Karlsborg -15,4 236 -553 Kungälv 2,0 31 498 Lerum -7,8 139 -1634 Lidköping -0,5 57 -116 Lilla Edet -5,3 111 -415 Lysekil -10,7 177 -866 Mariestad -9,8 168 -1295 Mark -3,3 89 -649 Mellerud -12,7 205 -646 Munkedal -12,5 202 -693 Mölndal 4,2 12 1597 Orust -7,6 138 -657 Partille -0,9 62 -188 Skara -2,5 82 -280 Skövde -0,7 60 -218 Sotenäs -5,8 118 -314 Stenungsund 2,7 23 375 Strömstad -0,2 56 -16 Svenljunga -11,4 190 -653 Tanum -2,3 79 -163 Tibro -11,6 193 -671 Tidaholm -10,2 172 -708 Tjörn -3,8 92 -343 Tranemo -9,3 161 -621 Trollhättan 0,8 45 258 Töreboda -15,1 232 -737 Uddevalla 0,6 48 192 Ulricehamn -4,0 95 -525 Vara -7,4 137 -666 Vårgårda -2,0 77 -130 Vänersborg -1,4 70 -322 Åmål -10,9 183 -744 Öckerö -1,3 68 -97

44

Förändring av arbetskraften Kommun/län Procent Rang Antal Värmlands

Arvika -4,9 103 -731 Eda -8,4 146 -392 Filipstad -21,4 276 -1169 Forshaga -15,4 235 -937 Grums -17,2 248 -859 Hagfors -18,5 257 -1248 Hammarö -8,7 152 -722 Karlstad 1,5 38 812 Kil -9,6 162 -655 Kristinehamn -15,2 233 -1922 Munkfors -16,3 242 -331 Storfors -23,8 282 -522 Sunne -1,8 75 -143 Säffle -17,4 250 -1420 Torsby -11,1 186 -778 Årjäng -7,0 131 -383 Örebro

Askersund -13,3 213 -823 Degerfors -20,9 273 -1092 Hallsberg -11,5 192 -998 Hällefors -21,9 279 -806 Karlskoga -15,0 229 -2437 Kumla -4,5 100 -521 Laxå -47,1 289 -1196 Lekeberg -5,0 105 -207 Lindesberg -11,2 187 -1431 Ljusnarsberg -20,6 272 -542 Nora -10,8 181 -617 Örebro 4,9 9 4289 Västmanlands

Arboga -17,5 251 -1241 Fagersta -15,3 234 -981 Hallstahammar -20,0 270 -1508 Heby -4,9 104 -384 Kungsör -12,1 198 -552 Köping -10,0 169 -1371 Norberg -19,3 265 -586 Sala -6,6 127 -830 Skinnskatteberg -13,2 211 -347 Surahammar -21,7 277 -1134 Västerås 1,9 32 1658

45

Förändring av arbetskraften Kommun/län Procent Rang Antal Dalarnas

Avesta -9,7 167 -1201 Borlänge -4,5 99 -1292 Falun -1,7 72 -589 Gagnef -10,3 175 -570 Hedemora -13,3 212 -1117 Leksand -4,3 97 -380 Ludvika -14,8 227 -2003 Malung -12,5 203 -731 Mora -10,7 180 -1212 Orsa -8,3 145 -311 Rättvik -7,0 130 -409 Smedjebacken -25,3 285 -1409 Säter -12,6 204 -762 Vansbro -8,5 147 -339 Älvdalen -8,9 155 -370 Gävleborgs

Bollnäs -12,0 196 -1719 Gävle 0,3 53 174 Hofors -19,8 268 -1026 Hudiksvall -8,6 150 -1825 Ljusdal -8,6 151 -937 Nordanstig -16,8 247 -875 Ockelbo -9,7 166 -333 Ovanåker -15,1 231 -979 Sandviken -12,0 197 -2464 Söderhamn -13,0 209 -1917 Västernorrland

Härnösand -16,0 240 -2133 Kramfors -18,6 259 -1917 Sollefteå -17,6 253 -1866 Sundsvall -5,7 116 -3249 Timrå -15,6 238 -1494 Ånge -15,5 237 -854 Örnsköldsvik -11,0 184 -3315 Jämtlands

Berg -11,2 188 -470 Bräcke -18,3 255 -665 Härjedalen -13,6 216 -803 Krokom -9,6 163 -751 Ragunda -15,9 239 -492 Strömsund -21,1 275 -1352 Åre -3,1 87 -185 Östersund -3,9 93 -1427

46

Förändring av arbetskraften Kommun/län Procent Rang Antal Västerbotten

Bjurholm -14,5 225 -185 Dorotea -24,9 284 -360 Lycksele -16,7 246 -1105 Malå -20,5 271 -377 Nordmaling -10,6 176 -426 Norsjö -21,0 274 -462 Robertsfors -14,3 221 -523 Skellefteå -9,0 158 -3652 Sorsele -16,0 241 -248 Storuman -18,9 261 -638 Umeå 3,9 16 2979 Vilhelmina -14,5 224 -571 Vindeln -12,1 199 -374 Vännäs -8,6 149 -407 Åsele -18,3 256 -312 Norrbotten

Arjeplog -18,7 260 -314 Arvidsjaur -18,6 258 -640 Boden -16,5 245 -2503 Gällivare -24,9 283 -2420 Haparanda -10,3 174 -592 Jokkmokk -19,6 267 -595 Kalix -13,4 214 -1275 Kiruna -19,0 262 -2412 Luleå -2,5 81 -1167 Pajala -25,7 286 -806 Piteå -5,2 109 -1281 Älvsbyn -11,5 191 -548 Överkalix -21,9 278 -421 Övertorneå -18,0 254 -469 Riket -2,2 -62 457

47