Kommunerna och miljömålenSamspel på lokal nivå – en idéskrift

BESTÄLLNINGAR

Ordertelefon: 08-505 933 40Orderfax: 08-505 933 99E-post: natur@cm.sePostadress: CM-GruppenBox 110 93161 11 BrommaInternet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

NATURVÅRDSVERKET

Tel: 08-698 10 00 (växel)E-post: upplysningar@naturvardsverket.sePostadress: Naturvårdsverket,106 48 StockholmISBN 91-620-8125-X© Naturvårdsverket 2003www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Tryck: Almqvist & Wiksell, Uppsala 2003Upplaga: 4 000Produktion: Ord & Vetande AB, UppsalaSkribent, redaktör: Åsa Eckerrot, SkrivuppGrafisk form: Mats Thorburn, Ord & Vetande AB, UppsalaIllustrationer: Erik Hedman

Femton miljömålÅr 1999 fastställde riksdagen femton miljökvalitetsmål

som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges

miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara

på längre sikt:

Begränsad klimatpåverkanFrisk luftBara naturlig försurningGiftfri miljöSkyddande ozonskiktSäker strålmiljöIngen övergödningLevande sjöar och vattendragGrundvatten av god kvalitetHav i balans samt levande kust och skärgårdMyllrande våtmarkerLevande skogarEtt rikt odlingslandskapStorslagen fjällmiljö God bebyggd miljö

Under hösten 2001–våren 2002 konkretiserades miljö-

målen i olika delmål som anger inriktningen och sätter

tidsramarna för arbetet.

Mer att läsa: www.miljomal.nu, www.naturvardsverket.se,

www.svekom.se

Hur ska miljömålenföljas upp?Uppföljningen är en central del i miljö-målssatsningen. Miljömålsmyndigheter-na och länsstyrelserna tar fram indikato-rer för att följa upp de nationella miljö-målen. På nationell nivå presenterasutvecklingen i Miljömålsrådets års-rapport deFacto och på www.miljomal.nu.I flera fall kan indikatorerna ocksåanvändas på lokal nivå. Sedan tidigarearbetar många kommuner dessutom medmiljöredovisningar och gröna nyckeltal.

Det är viktigt att uppföljningssystemetdelvis är gemensamt och hänger ihopmellan lokal, regional och nationell nivå.Ett gemensamt system underlättar förkommunerna att följa upp, samordnaoch prioritera i det lokala miljöarbetet.(Se även bakre omslagets insida.)

Vem gör vad?Bilden visar hur miljömålsarbetet är tänkt att ske i samspel mellan:

Miljömålsrådetföljer upp och utvärderar

det samlade arbetet

Regering/Riksdagansvarar för nationella mål och styrmedel

Statliga myndigheteransvarar för olika delar av målen

Länsstyrelsertar fram regionala mål i

samarbete med kommuner

och andra aktörer

Kommuner tar fram lokala

mål och åtgärdsprogram i samarbete

med lokala aktörer

Individer påverkar som konsumenter och medborgare

Företag och organisationerväger in målen i den egna verksamheten

1

Innehåll

2 Förord3 Inledning: Nationella miljömål – en utmaning

6 Borlänge: Miljöprogram med lokalt anpassade miljömål

8 Mölndal: Samlat och pedagogiskt grepp om miljömålen

10 Gävleborg: Brett samarbete gav regionala miljömål

12 Sundsvall: Från miljö- och folkhälsoarbete till livsmiljöbokslut

13 Falun: Översiktsplan och miljöprogram blir hållbarhetsplan

14 Jämtland: Miljöledning och nationella miljömål

15 Uppsala: Miljömål i tillsynen

16 Litteraturtips

2

De femton nationella miljökvalitetsmålensom beslutats av riksdagen är en del avpolitiken för en hållbar utveckling. Målenbeskriver den kvalitet och det tillstånd förSveriges natur- och kulturmiljö som är håll-bara på lång sikt. De ska regelbundet följasupp och utvärderas. Till varje miljökvalitets-mål finns också olika delmål som angerinriktning och tidsperspektiv för arbetet.Målen finns men mycket av medlen återstår.

Naturvårdsverket och andra statligamyndigheter har tagit sig an sina olika upp-drag i miljömålsarbetet. Uppföljningen ochutvärderingen samordnas av Miljömålsrådetpå uppdrag av regeringen. Rådet föreslåräven nödvändiga förändringar i mål och

styrmedel vid behov. För att konkretiseraarbetet och dess förutsättningar är det vik-tigt att miljömålsarbetet sker i en fortsatt dia-log mellan lokal, regional och nationell nivå.

Kommunerna är motorn i det lokalamiljömålsarbetet. Hos dem finns ett samlatlokalt ansvar för att skapa en god livsmiljö;ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det ärpå den lokala nivån många åtgärder skagenomföras för att nå miljömålen och därgörs många avvägningar i arbetet med attnå ett hållbart samhälle. Miljömålen behö-ver kopplas till kommunens egna politiskamål och instrument för att bli en del av denlokala politiken. De har beröring med mycketannat välfärdsarbete i kommunerna, t.ex.

för folkhälsa, attraktivitet, trygghet, säkerhetoch tillväxt. Men för att det ska bli ett tryck ifrågorna måste de också bli konkreta förinvånarna.

Den här idéskriften riktar sig i förstahand till dig som fattar politiska beslut ellerarbetar med miljömålsarbete på lokal nivå.Här presenteras erfarenheter från någrakommuner som valt att arbeta med miljö-målen på olika sätt: genom politisk styrningoch tvärsektoriellt arbete, i dialog medinvånare och näringsliv samt i regionaltsamarbete. Vi hoppas att exemplen kanfungera som stöd och inspiration till dekommuner som nu står i begrepp att ut-forma sitt eget miljömålsarbete! 1

Förord

Lars-Erik LiljelundGeneraldirektör Naturvårdsverket

Jan Bergqvist,Ordförande Miljömålsrådet

Ilmar Reepalu,Ordförande Svenska Kommunförbundet

3

Riksdagen har beslutat om femton miljö-kvalitetsmål och ett sextiotal delmål. Sam-tidigt har många av de tidigare miljömålenrensats bort. De nya miljökvalitetsmålen skanås inom en generation (år 2020), medanmånga delmål ska vara uppnådda 2005och 2010. Förutom en årlig uppföljning avmiljökvalitetsmålen görs en djupare utvär-dering vart fjärde år som lämnas till reger-ingen. Strukturen med miljökvalitetsmåloch delmål innebär att det går att följautvecklingen i miljön på ett betydligt bättresätt än tidigare, vilket ökar förutsättningarnaför att vi ska nå målen.

Enligt riksdagen är det viktigt att kom-munerna tar ett övergripande ansvar närdet gäller att anpassa miljömålen till delokala förutsättningarna. Kommunerna sessom plattform och motor i det lokala miljö-

målsarbetet genom att de förankrar, utveck-lar och förverkligar miljömålen i närasamarbete och dialog med samhällets olikaaktörer.

… som många kommuner antagitFlera kommuner har inlett arbetet med attutveckla lokala miljömål och strategier.Många har inkluderat miljömålen i arbetetmed kommunens miljöprogram, medan

andra valt att samordna miljömålsarbetetmed införandet av miljöledningssystem, detlokala Agenda 21-arbetet eller folkhälsoar-betet. I vissa fall har miljömålen integrerats iöversiktsplaneringen eller i olika verksam-hetsplaner för t.ex. energi, transporter,avfall och miljötillsyn. Miljömålen är ocksåutgångspunkter för de lokala investerings-programmen och arbetet med regionalatillväxtprogram.

Nationella miljömål – en utmaning …Inledning

En utgångspunkt för den här idéskriftenoch de exempel som presenteras är en stu-die av miljömålsarbetet i åtta kommuner somNaturvårdsverket genomförde 2002. Syftetvar att öka kunskapen om vad som krävsför att utveckla lokala miljömål och hur detkommunala miljömålsarbetet kan bli fram-gångsrikt. Studien visade att kommunernaarbetade på flera olika sätt med miljömålenoch hade kommit olika långt. De såg bådehinder och möjligheter i arbetet och hadeönskemål om olika stöd från regional ochnationell nivå. Resultatet av studien redovisasi rapporten ”Kommunerna och miljömålen– en utvärdering” (Rapport 5265).*

Satsningar i stat och kommun Staten genomför flera stora satsningar medkoppling till miljömålen. Mellan 1997 och2002 satsades 6,2 miljarder kronor i stats-bidrag till lokala investeringsprogram (LIP)för en ekologiskt hållbar utveckling. Totalt161 kommuner genomför 211 lokala inves-teringsprogram med en sammanlagd investe-ringsvolym på mer än 20 miljarder kr. Inves-teringsbidragen har gått till lokala programsom ger minskad miljöbelastning, effektivareanvändning av energi och andra natur-resurser, ökad återanvändning och åter-vinning, ökad användning av förnyelsebararesurser och ökad sysselsättning.

Ett nytt stöd, Klimatinvesteringsprogram-met (Klimp) har inrättats för åtgärder somfrämst syftar till att minska klimatpåverkan.Sammanlagt 840 miljoner kronor har reser-verats för Klimp 2002–2004 och kan börjabetalas ut 2004. LIP och Klimp ska ävenbidra till miljömålsarbetet genom ökat enga-gemang och fler aktiviteter på lokal nivå,samt kunskap om tekniska lösningar, nyametoder och samverkan mellan olika aktö-rer. Statens institut för ekologiskt hållbarutveckling (IEH), har fått en särskild roll i attsprida erfarenheterna. Andra stora statligasatsningar med koppling till miljömålenomfattar sanering av förorenade områden

4

* www.naturvardsverket.se/bokhandeln

och inrättande av reservat för värdefullnatur. Länsstyrelserna har fått extra resurserför att arbeta med miljömålen och uppfölj-ningen på regional nivå.

Staten har däremot inte anslagit någraresurser specifikt för kommunernas miljö-målsarbete. Därför måste kommunerna tasig an miljömålen med utgångspunkt i sinalokala förutsättningar och genom att priorite-ra bland olika insatser. Flera kommuner hardock kommit igång mycket bra med dettaarbete, vilket den här idéskriften visar.

Mölndal tog fram ett sammanhängandesystem med miljömål, åtgärder och uppfölj-ning. Fem brett sammansatta arbetsgrupper

arbetade fram lokala miljömål för luft, vatten,natur, god bebyggd miljö och giftfri miljö. I Borlänge fick miljömålen en naturlig plats iett redan tidigare ambitiöst miljöarbete, ochman arbetar nu vidare med att inkluderafrågorna i samhällsplanering, medborgardia-log och investeringar.

Sundsvall valde att samordna miljömåls-arbetet med folkhälsoarbete och miljöbok-slut. Från och med i år görs en samlad redo-visning av tillståndet och utvecklingen av defaktorer som påverkar både hälsa och miljö:Livsmiljöbokslut 2002.

Falun gör en integrerad översikts- ochmiljöplan, en ”hållbarhetsplan”. Miljömåls-

arbetet innebär att det tidigare miljö- ochenergiprogrammet revideras med utgångs-punkt i de nationella miljökvalitetsmålen.

Gävleborg – det första länet i landet somregionalt anpassat, preciserat och konkreti-serat de nationella miljökvalitetsmålen – lätnio arbetsgrupper ta fram förslag på regio-nala mål och åtgärdsstrategier.

Uppsala låter miljömålen styra planering-en av miljötillsynen och Jämtlands län sätterin målen i miljöledningsarbetet i kommuner,länsstyrelse, landsting och företag.1

5

6

Borlänge

Miljöprogram med koppling till nationella miljömål

,Tack vare ett väletablerat och framgångsriktmiljöarbete valde Borlänge att inte arbeta fram enny struktur för miljömålsarbetet utan i stället utgåfrån det befintliga miljöprogrammet. Utgångspunk-ten för arbetet var miljösituationen och kommunenstidigare miljömål, strategier och miljöarbeten, samtinternationella, nationella och regionala miljömål,strategier och miljöarbeten.

Det första miljöprogrammet som tydliggjordekommunens miljömål antogs 1992. I dag pågår ettaktivt miljöarbete inom hela kommunens verksam-het där bl.a. kontoret för hållbar utveckling (tidigareAgenda 21-kontoret) har en nyckelroll och de natio-nella miljömålen har kopplats till kommunens miljö-program (se faktarutan). De nationella miljömålen ärett bra stöd i miljöarbetet, enligt Karin Blidberg,

miljöinspektör i Borlänge: – Tidigare levde kom-

munens miljöprogram ettliv lite för sig själv. Målenstyrde inte kommunensverksamhet på allvar.Tanken är nu att integrerade lokala miljömålen i denordinarie verksamhets-planeringen.

Miljöfrågorna integre-ras i översiktsplaneringenpå samma sätt som ekono-

mi, kultur och sociala frågor – översiktsplanen skabli en hållbarhetsplan. Ambitionen är att den skasamordna utvecklingsmålen och samtidigt vara ettparaply och en riktningsgivare för olika verksamhe-ters mål- och uppföljningsarbete. Till hållbar-hetsplanen kopplas handlingsplaner för åtgärder ochuppföljning med bokslut. Och det är helhetsper-spektivet som är nyckeln till framgång, menar SteveJohnson, kommunens översiktsplanerare:

– Frågan om hållbarhet handlar om att kunna sehelheten, att delarna hänger ihop och påverkarvarandra. Det handlar om att de små besluten, desmå stegen, tas i rätt och hållbar riktning. Det ärsjälvklart att samhällsplaneringen har påverkan påmiljön, om vi t.ex. ska använda cykel eller kollektiv-trafik, och om den ska bli effektiv och lönsam.

I dag ser Steve sig själv som en processledare,snarare än som en planförfattare. Mycket av arbetethandlar om att involvera och övertyga olika verk-samheter om att ett aktivt deltagande i en gemen-sam process underlättar både den egna verksam-hetsplaneringen och den övergripande, kommunala.Men han poängterar att miljömålsarbetet inte kanklaras enbart på tjänstemannabasis, allmänhetenmåste också involveras:

– Mycket handlar om att förenkla och göra lätt-förståeligt, det är viktigt att höja medvetenheten ochkunskapen hos människor. Och det är viktigt attvälja ut något eller några mål som känns viktiga att

7

arbeta med, sådant som är angeläget för kommunen,då ökar allmänhetens engagemang.

Med resurshushållningen som mål har kommu-nen även satsat brett på folkbildning. Sedan femtonår tillbaka utbildas alla skolelever i energieffektivi-tet, dessutom anordnas kampanjer och man bjuderin fastighets- och villaägare till informationsträffar.I dag har 70 procent av kommunens hushåll deltagiti möten om avfall och källsortering.

Anders Lindberg, VD på Borlänge energi, menaratt ett bra miljöarbete förutsätter en god ekonomiför att man ska våga investera, men att avkastningenhittills varit mycket bra i Borlänge:

– Enligt min erfarenhet är miljöinvesteringarnaalltid lönsamma. I vissa fall betalar de sig redan eftertre till fem år och alltid på mindre än tio.

Borlänge energis mål är att enbart användaenergikällor som saknar alternativ användning.Genom att samverka med industrin får man tillgångtill sekunda energi (som annars skulle släppas ut tillluft och vatten utan nytta) från exempelvis rökgaseroch kan värma vatten till fjärrvärmeanläggningen.Trots en omfattande utbyggnad av fjärrvärmenätethar bolaget kunnat behålla sina relativt låga energi-priser. 1

BorlängeUtgick från befintligt miljöprogram

Lönsamma miljöinvesteringar

Helhetsperspektiv i samhällsplaneringen

Steve Johnson,kommunensöversiktsplanerare

Karin Blidberg,miljöinspektör

Anders Lindberg,VD, Borlängeenergi

I Borlänges Miljöprogram 2002 kopplastretton av de nationella miljökvalitetsmålen ochfem nationella folkhälsomål till ett antal kom-munala delmål som anses vara rimliga att upp-nå under en angiven tidsperiod. Delmålen utvär-deras regelbundet och redovisningar sker tillkommunfullmäktige.

Kommunens övergripande utvecklingsmål är ettekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskthållbart samhälle där följande mål ska vara väg-ledande i all kommunal verksamhet:

Borlänge är en attraktiv ort för boende, företagande och besök

Borlängeborna, näringslivet och besökare får rätt service med god kvalitet

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före

Kommunen är en attraktiv arbetsplats

Kommunen har sund ekonomi

Mer att läsa: www.borlange.se, Miljöprogram 2002 och Miljöbokslut1996–2000.

8

,Hösten 2001 fick Planeringsutskottet och Miljö-och hälsoskyddsnämnden i gemensamt uppdrag attutarbeta lokala miljömål och åtgärdsprogram förMölndals kommun. Arbetet skulle ske i samråd medberörda förvaltningar och målet var att ta fram ettsammanhängande system med miljömål, åtgärderoch uppföljning.

Inledningsvis bildades fem arbetsgruppersom skulle arbeta fram lokala miljömål för

luft, vatten, natur, god bebyggd miljösamt giftfri miljö. I grupperna deltogca 40 personer från kommunen, när-ingslivet, föreningar, LRF, statliga verkoch enskilda Mölndalsbor med gedignamiljökunskaper. Gruppledarna kom

från kommunen och skötte skrivandeoch administration.

Förslagen till miljömål skickades efterbearbetning ut på en bred remiss i januari 2002.

När svaren kom in var de övervägande positiva,berättar Stina Landén, miljösamordnare på kommu-nen och en av nyckelpersonerna i miljömålsarbetet:

– Vi fick bl.a. höra att målen var briljant formule-rade och självklara, och att vi tog ett samlat ochpedagogiskt grepp om miljömålen.

Stina Landén tror att en del av förklaringen tillframgången är att man först arbetade i smågrupperinnan förslaget gick ut på remiss, och att man togtillvara den kompetens som fanns i kommunen.

Man har inte heller prioriterat mellan olika miljö-mål, det är upp till varje aktör att plocka ut det de ärmest intresserade av. Att det är samma mål natio-nellt, regionalt och lokalt är en stor styrka. Företa-garna i kommunen har sagt att de har stor nytta avde lokala miljömålen när de tar fram miljömål förden egna verksamheten och tycker det är en fördelatt de lokala målen följer den nationella strukturen.

– Det är lättare att samtala om miljömålen när deär lokala, då har människor större förståelse för vadde kan påverka, menar Patrik Karlsson, Planer-ingsutskottets ordförande, som också poängterar attdet är viktigt att man följer upp målen och åtgärdardet som inte är bra.

Patrik Karlsson rekommenderar ett arbetssättsom utgår från ett brett samarbete med deltagarefrån olika grupper, men menar också att det behövseldsjälar, miljösamordnare eller andra nyckelperso-ner, som kan driva och samordna arbetet och få medfolk, även de som kanske är negativa i början.

För att förenkla kommunikationen och snabbarekomma igång med konkreta åtgärder har man iMölndal valt att fokusera på tre områden: Hållbaratrafiksystem, Tätortsnära natur och Hälsosam livs-miljö. Det arbetssättet medför flera fördelar, menarAnders Hansson, förvaltningschef på Stadsbygg-nadskontoret, med ansvar för miljösamordningen ikommunen:

– Folk kommer inte ihåg fler än två eller tre

Mölndal

Samlat och pedagogiskt grepp om miljömålen

Framgångsrikt grupparbete

Tre fokusområden

Fler nätverk och ökat samarbete

ölndal

9

områden så det är bra att kunna kraftsamla kringsamma sak, och bra att alla kommunicerar sammamål.

Miljömålen har givit en gemensam plattform förmiljöarbetet i kommunen och bl.a. gjort miljöarbe-tet tydligare för politikerna. Stina Landén hoppasatt det kommer att gå snabbare på sikt, att det bliren ökad förståelse för miljöfrågorna, och att de bliren gemensam utgångspunkt och plattform även isamhällsdebatten, något som går att kommunicera.

– Det finns förstås målkonflikter, motsättningarmellan olika miljömål, men för att veta vilka konse-kvenserna blir av varje åtgärd måste man titta påvarje enskilt fall. En svårighet med det lokala miljö-målsarbetet kan vara att konstruera mätbara miljö-mål eftersom uppföljningen bitvis är svår på kom-munnivå, säger Stina Landén.

En positiv effekt av miljömålsarbetet är att detbåde breddar de befintliga nätverken och byggernya. I ett aktuellt projekt samarbetar Mölndalskommun med miljöchefer på olika företag i kom-munen, samt Vägverket och Västra Götalandsregio-nen. Sammanlagt omfattar projektet 40 procent avalla som arbetar i kommunen. Målet är att få till enattitydförändring och försöka minska bilpendlandet.

Anders Hansson tror att miljöfrågorna kommeratt få en annan tyngd framöver, en annan helhet:

– Jag tror de kan fungera som övergripande målför kommunens fortsatta fysiska planering och att

de underlättar revideringen av den nya översiktspla-nen, t.ex. när det gäller att planera nya bostadsområ-den. Dessutom visar åtgärdsplanen att det här ärviktigt för oss i den kommunala organisationen, attvi föregår med gott exempel.1

Mölndals miljömål utgår från tretton av denationella miljömålen. De är konkreta, mätbaraoch uppföljningsbara, inkluderar alla aktöreroch omfattar hela den geografiska kommunen.De utgår från människan och de handlar omlivet:

Vi ska överleva – människan ska inte utsättas förhälsoskadliga utsläpp eller gifter

Vi ska fortleva – vi som lever nu får inte ryckaundan förutsättningarna för kommande genera-tioner

Det ska vara värt att leva – våra livsmiljöer skavara vackra och trivsamma, vi ska må bra och hatid och plats för rekreation och naturupplevel-ser.

Till miljömålen hör åtgärdsstrategin Action 21som bygger på att alla aktörer tar ansvar för sindel av miljöpåverkan. Strategiska åtgärder inomtre fokusområden prioriteras: Hållbara trafik-system, Tätortsnära natur och Hälsosam livsmiljö.

Mer att läsa: www.molndal.se, Mölndals miljö-mål samt åtgärdsprogrammet Action 21.

Stina Landén,miljösamordnare

Patrik Karlsson,ordförandePlaneringsutskottet

Foto

: B

oel F

erm

Anders Hansson,förvaltningschef,Stadsbyggnads-kontoret

10

,Vintern 2000–2001 inledde länsstyrel-sen i Gävleborg som första län i

landet arbetet med att regionaltanpassa, precisera och konkreti-

sera fjorton av de femtonnationella kvalitetsmiljö-målen. Länsstyrelsen initiera-

de nio arbetsgrupper medexterna ordföranden för de

miljömål som bedömdes ha störstbetydelse för länets utveckling (se

faktaruta). Grupperna skulle lämna för-slag på regionala mål och åtgärdsstrategier.

Arbetet var lite trevande i början, men efteren tveksam start kom man snabbt igång, bl.a. besöktelänsstyrelsen varje kommun och informerade ommålen. Även näringslivet kom tidigt med i arbetet.Per Lundman, VD för Arizona Chemicals, var ordfö-rande i Giftfri miljö-gruppen:

– Jag har ofta en känsla av att ramarna är givnaoch att det inte finns något förhandlingsutrymme.Men så var det inte här. Vi kom med på ett tidigtstadium och hade oerhört konstruktiva diskussioneri en sammansatt grupp med personer från kommun,näringsliv, miljökonsulter osv. Samarbetet fungeradebättre än jag hade förväntat mig. Vi satt som enarbetsgrupp där ingen bestämde mer än någonannan och där alla kunde påverka.

Det var inte helt lätt för grupperna att enas om

ambitionsnivån, i första hand gällde detta över-gödnings- och klimatmålen. Bland deltagarna fannsbåde industrifolk och utpräglade miljökämpar, per-soner med delvis vitt skilda åsikter som inte är räddaatt ta ställning och föra fram sina åsikter (det senareär för övrigt viktiga egenskaper för en gruppdeltaga-re, enligt Per Lundman). Av förklarliga skäl blev deten del kompromisser. Men Per Lundman menar attman ändå lyckades nå fram till ett gemensamtbeslut i hans grupp, även om det tog tid:

– Som grupp stod vi bakom de mål vi tog fram,även om vi var långt ifrån varandra i början. Vi ham-nade på nivåer som var acceptabla. När vi var klaragick ingen därifrån och var missnöjd.

Samarbetet mellan länsstyrelsen, kommunen,näringslivet, miljöorganisationer m.fl. skapade enbred diskussion. Lena Andreasson, landstingspoliti-ker och fd. kommunalråd i Gävle, var med från bör-jan:

– Vi började med att diskutera vilka delmål somgäller i vårt län, vad vi har uppnått hittills och vad vikan uppnå. Hur skulle vi låta Gävleborna få känne-dom om vårt arbete med miljömålen och skulle vibegränsa oss eller ”ta med hela batteriet”? Vi fickäven möjlighet att informera kommunstyrelsen iGävle om det kommande arbetet med de regionalaoch kommunala miljömålen.

I Gävle har man ägnat mycket tid åt att förankramiljöarbetet hos allmänheten. Gävleborna bjöds

Gävleb

Gävleborg

Brett samarbete gav regionala miljömål

Arbetsgrupper föreslog regionala miljömål

Miljökämpar och industri eniga om ambitionsnivå

Begränsade åtgärder ett framgångsrecept

11

bl.a. in till diskussionskvällar för att få säga vad detyckte och tänkte i frågan. Arbetet och dialogenmåste ligga på en nivå som många kan relatera tilloch ta på allvar. En del miljöfrågor kan vara svåra,men vissa saker kan alla diskutera, t.ex. avfallsfrågor.

Lena Andreassons recept för ett lyckat miljö-arbete är att kommunen prioriterar att arbeta meddet som kan förbättras och som går att åtgärdalokalt, exempelvis luft- och klimatpåverkan ellervattenkvalitet.

En bred kontakt med olika intressenter är grun-den för ett lyckat arbete enligt Stig Hammarsten,Miljövårdsdirektör på Länsstyrelsen i Gävleborg:

– Det är viktigt att arbeta i en öppen dialog medalla inblandade. Att förankra ämnet så brett sommöjligt hos alla som är viktiga för genomförandet.Att ha ärliga diskussioner och vara optimistisk. Menockså realistisk.

Vissa åtgärder kanske går att genomföra relativtomgående med en begränsad insats, medan annatkräver långsiktighet och tillgång till omfattande per-sonella och ekonomiska resurser. Andra viktigaaspekter är att arbetet är ordentligt förankrat hosden högsta ledningen och inom organisationen.Länsstyrelsen har besökt och diskuterat miljömåls-arbetet med samtliga kommuner på kommunled-ningsnivå, och landshövdingen har medverkataktivt och tagit upp frågan när kommunalråden bju-dits in. 1

Nio arbetsgrupper med representanter från länoch kommun, näringslivet, miljöorganisationerm.fl. fick vintern 2000–2001 i uppgift att tafram förslag till regionala miljömål och åtgärderför de miljömål som bedömdes har störst bety-delse för länets utveckling:

Begränsad miljöpåverkanFrisk luftBara naturlig försurningGiftfri miljöIngen övergödningLevande sjöar och vattendragHav i balans samt levande kust och skärgårdEtt rikt odlingslandskapGod bebyggd miljö

De regionala målen fastslogs av Länsstyrelsen ijuni 2002. Då hade antalet mål och etappmålminskat jämfört med förslaget och gjorts kvanti-fierbara (så långt som möjligt) med utgångs-punkt i de synpunkter som kom in via remisser.Länsstyrelsens beslut omfattar målen, inte för-slagen till åtgärder.

Mer att läsa: www.x.lst.se, Miljömål 2002–2010.

Per Lundman, VDArizona Chemical

Lena Andreasson,Landstingspolitiker

Stig Hammarsten,Miljövårdsdirektör,Länsstyrelsen iGävleborg

12

I år gör Sundsvall en samlad redovisning avolika faktorer som påverkar både hälsa ochmiljö. Livsmiljöbokslut 2002 inkluderar oli-ka bestämningsfaktorer för hälsa och trettonav de femton nationella miljökvalitetsmålen.

Livsmiljöbokslutet bygger på en lång tra-dition: Sundsvall började ge ut årliga miljö-bokslut redan 1991 och var därmed först ilandet. Tanken var att låta invånarna följamiljöutvecklingen i kommunen på ett lättill-gängligt sätt så att de själva kan ta ställningi olika miljöfrågor. Miljöbokslutet, som haranvänts mycket av Sundsvallsborna, inklu-derade redan från början folkhälsoarbetetoch från 1998 ingår även välfärdsnyckeltal.År 2001 lade kommunen fram sin förstafolkhälsorapport: Hälsan – rättvist fördelad?

De flesta av de nationella miljökvalitets-målen visar hur miljö- och hälsoaspekterhänger ihop. Den bebyggda miljön är enväsentlig del av människans livsrum och vik-

tig för välbefinnandet. En bra miljö ger till-fälle till möten, erbjuder tillgänglighet ochtrygghet, och en känsla av identitet ochsamhörighet. En sund fysisk miljö som stöd-jer en god hälsa bestäms både av kemiskaoch biologiska faktorer, t.ex. luftförorening-ar, och av tillgången på grönområden ellerannan naturmiljö, bullerfria zoner, kommu-nikationer, sociala kontakter m.m. Dessasamband, som ofta verkar glömmas bort, villSundsvall synliggöra.

Människans vardagsmiljö har stor bety-delse för stressnivåer och hälsa. Ofta bortserman i planeringssammanhang från att per-sonskador inträffar vid exponering för risker iolika miljöer, t.ex. dålig trafikmiljö, arbets-miljö, hem-, skola och fritidsmiljö. Genomatt medvetet satsa på sunda och säkra mil-jöer skapas förutsättningar för att ge invå-narna en livsmiljö som samtidigt är trygg,trivsam, vacker och hållbar.

S U N D S VA L L – F R Å N M I L J Ö - O C H F O L K H Ä L S O A R B E T E T I L L L I V S M I L J Ö B O K S L U T

Sundsvalls miljöarbete tog ett rejält klivframåt i och med det statliga uppdragetMiljöprojekt Sundsvall–Timrå, som presente-rade sina förslag 1990. Året efter var Sunds-vall värd för WHO:s och UNEP:s världshälso-konferens med temat Stödjande miljöer förhälsa. Konferensen antog en slutdeklara-tion, Sundsvallsdeklarationen om Stödjandemiljöer för hälsa, och visade tydligt på sam-banden mellan yttre miljö och folkhälsa.

Marie-Louise Henriksson, samhällsplanerareoch samordningsansvarig för det kommun-övergripande Agenda 21-arbetet i Sundsvall:

– Mitt råd till en kommun som vill inkluderahälsofrågorna i miljömålsarbetet är att denmiljömålsansvarige sätter sig ner tillsam-mans med kommunens hälsoplanerare ochdiskuterar vad arbetet bör fokusera på. Jagrekommenderar också att miljöarbetaren gåren folkhälsoutbildning och hälsoplanerarenen miljöutbildning. Det ger en bredare synpå arbetet.

– Miljömålsarbetet innebär alltid avvägning-ar mellan olika intressen, men rent politisktär det betydligt lättare att sälja in värdet avatt kunna ta en promenad i en gammal skogän att det finns en sällsynt lav där. Resulta-tet blir ju detsamma, laven klarar sig.

Mer att läsa: Sundsvalls Livsmiljöbokslut2002 kan hämtas som pdf och beställas viawww.sundsvall.se/agenda21.

13

När det var dags att revidera Falu kommunsöversiktsplan och miljöprogram bestämdesdet att det skulle ske samtidigt. Miljöfrågor-na ges därmed en tydligare roll. Samråds-och utställningsprocessen som finns i plan-och bygglagen ökar möjligheterna till dialogoch förankring av planerna, vilket kändesextra angeläget i ett Agenda 21-perspektiv.

Den integrerade översikts- och miljöpla-nen kallas ”hållbarhetsplan” eftersom enlångsiktigt hållbar utveckling innebär en merförvaltande syn på nyttjandet av bådemänskliga resurser och naturresurser. Dentidigare ”traditionella” översiktsplaneringenfokuserade ofta på förändringar, exploateringoch utbyggnad.

Representanter från samtliga förvaltning-ar deltar i arbetet som hålls ihop av stads-byggnadskontoret. Samråd med invånareoch andra aktörer ska genomföras under2004, med sikte på en färdig plan 2005.Hittills har man sammanställt alla aktuellapolitiska utvecklingsmål för kommunen somgeografiskt område, hämtat från andra pla-ner och dokument.

Revideringen av Faluns miljömål ochåtgärderna för att uppnå dem görs som engenomgång av kommunens tidigare miljö-och energiprogram, relaterat till den nyastrukturen på de nationella miljömålen.Faluns gamla miljömål täcker det mesta avde nationella miljömålen, men numera

inkluderas även kulturmiljövårdens mål ochåtgärder. I den nya versionen blir det ännuviktigare att det finns en gemensam upp-slutning bakom de mål och åtgärder sombeslutas både inom och utanför kommun-organisationen. Detta kan förhoppningsvisuppnås genom att miljöfrågorna inordnasdirekt i kommunens planering för en hållbarsamhällsutveckling.

FA L U N – Ö V E R S I K T S P L A N O C H M I L J Ö P R O G R A M B L I R H Å L L B A R H E T S P L A N

Falu kommun har en digital ”kunskapsbas”som hela tiden utvecklas och byggs på. Deninnehåller bl.a. uppgifter om miljötillståndet ikommunen, blir gemensam för hela kommu-nen och kan användas i kommunorganisatio-nen. Det som förs upp till fullmäktigebeslutblir avvägningar, markanvändningsredovis-ningar, rekommendationer och åtgärder somarbetet resulterar i; strategier för hur Falunska utvecklas inom ramarna för en hållbarutveckling

Anna Perols, kommunbiolog, Falu kommun:

– Det är viktigt med en politisk uppslutningbakom miljömålsarbetet. Faluns sätt att arbe-ta förutsätter också samarbete mellan kom-munen och andra aktörer. Alla måste ställaupp och "dra sitt strå till stacken".

– Det är viktigt att mål och åtgärder förankrashos alla aktörer. En bra utgångspunkt är attarbeta i grupper med företrädare för olikaintressen.

Mer att läsa: www.falun.se, Falu kommuns Agenda 21-bokslut.

14

Jämtlands län har valt att jobba med miljö-ledningssystem för att få en bra struktur ochkvalitetssäkring av miljöarbetet. Samtligakommuner och landstinget är i slutfasen avinförandet av ett miljöledningssystem (ISO14001/EMAS). Med utgångspunkt i denationella miljömålen har länsstyrelsen till-sammans med kommuner, näringsliv, hög-skola och andra organisationer bildat arbets-grupper som formulerat länsmål, vilka sedanhar fastställts av länsstyrelsens styrelse.

För att få ett offensivt och målinriktatmiljömålsarbete har Jämtland utvecklat enny modell för miljöutredning som utgår frånen målbild där de nationella miljömålen ochlänsmålen är utgångspunkten. Kommunsty-relsen eller kommunfullmäktige har fast-ställt miljöpolicy och övergripande miljömålför kommunerna med utgångspunkt i denationella miljömålen, miljöutredningen,egna Agenda 21-mål och eventuellt andralokala mål.

Arbetssättet innebär en tydlig fokuseringpå viktiga miljöfrågor och prioritering blandolika miljömål. Svårigheterna att prioriterahar i slutänden upplevts positiva – kommu-nernas miljöarbete blir trovärdigare när deklarar av det de åtar sig.

Miljömålsarbetet har inkluderats i denordinarie besluts- och budgetprocessen. Detger bättre samordning och struktur av miljö-målsarbetet och är bra både för miljön ochkommunernas ekonomi. För kommunernablir det lättare att kommunicera miljömålenmot kommuninnevånarna och framför alltföretagen, vilket leder till att det blir natur-ligt att företagen inarbetar relevanta miljö-mål i sitt eget miljöarbete.

Jobbet med miljöledningssystem har giviten samsyn över länet, stora samord-ningsvinster för ett gemensamt miljöarbeteoch en profilering av Jämtlands län som en”grön region”.

J Ä M T L A N D – M I L J Ö L E D N I N G O C H N AT I O N E L L A M I L J Ö M Å L

Kommunernas arbete med miljölednings-system ingår i ett större projekt där ca 100företag, 26 kommuner och tre landsting/fyl-keskommuner i Jämtlands län och Tröndelag iNorge ingår.

Thure Mårtensson, projektledare förkommunernas arbete med miljölednings-system, Jämtlands län:

– Mitt råd är att föra in miljöfrågorna i denordinarie beslutsprocessen och att prioriterarätt saker – man ska bara ägna sig åt det manklarar av. Och det ska finnas rutiner för upp-följning.

– Ett tips är också att satsa på befintligtmaterial och egen expertis och sammanställaett underlag utifrån det. Med utgångspunkt iunderlaget kan man sedan göra en analys ochföreslå konkreta åtgärder och även se var detfattas kunskap. En fördel är också att jämföramed andra kommuner och se vad de har gjort,i stället för att göra alla utredningar eller mät-ningar själv, t.ex. luftmätningar.

– Slutligen är arbetssättet, att arbeta medmiljöledningssystem, bra för att få struktur påmiljöarbetet och det ger synergieffekter påövrig verksamhet.

Mer att läsa: www.ngb-jamtland-trondelag.net

15

Verksamheten på miljökontoret i Uppsalahar sedan länge planerats med utgångs-punkt i de nationella miljömålen. När miljö-målen kom 1999 var det naturligt att använ-da dem i planeringen i stället för de tidigaremiljöhoten. Genom att planeringen utgårfrån de nationella miljömålen blir arbetetmer långsiktigt och inte lika händelsestyrt.Frågor som är viktigast från miljö- och hälso-synpunkt och som miljökontoret kan påverkaprioriteras.

Inledningsvis bryts de nationella miljö-målen ner till lokala mål för miljökontoretsom beslutats av miljö- och hälsoskydds-nämnden. Därefter gör miljökontoret en årligplanering för hur arbetet ska genomföras isyfte att nå de lokala målen.

Det finns en tydlig koppling mellanmiljömålen och den utredning av tillsyns-behovet som alla tillsynsmyndigheter skagöra enligt miljöbalken. Tillsynsbehovetbedöms med utgångspunkt i olika lagstift-ningskrav och de resurser som miljökontoretbehöver för att uppfylla sin del av de natio-nella, regionala och lokala miljömålen.Samtliga anställda är mycket delaktiga iplaneringen. Alla handläggare är med ochbedömer tillsynsbehovet, sätter upp mål ochplanerar nästa års verksamhet.

Livsmedels- och djurskyddstillsyn är tvåansvarsområden som saknar nationella mål,vilket försvårar målstyrningen. På miljökon-toret försöker man lösa problemet genom attformulera egna mål som passar in i planer-ingen.

U P P S A L A – M I L J Ö M Å L I T I L L S Y N E N

Miljökontoret har byggt upp en databasmed detaljerad information om olika bran-scher och bl.a. uppgifter om antal tillsyns-objekt, tillsynsbehovet, planerat antal till-synsdagar, ärenden och inspektioner underåret, samt vilka typer av faror (från miljö-,hälso- och djurskyddssynpunkt) som finnsmed branschen. Bland uppgifterna finnsockså information som visar om det finnsandra kriterier som styr tillsynen, t.ex.lagstiftning eller avgifter.

Johan Stock, tillsynssamordnare, Uppsala kommun:

– Först och främst är det viktigt att bestäm-ma vad man vill uppnå som tillsynsmyndig-het, inte bara hur det ska göras. På så sättblir man inte låst i enskilda arbetsmetoder.Det finns olika lösningar, olika medel för attuppnå målen.

– Sedan gäller det att prioritera bland miljö-målen. Vilket eller vilka mål är viktigast attnå? Vad kan vi uppnå som tillsynsmyndig-het? Ibland är det svårt att sätta mätbaraoch uppföljningsbara mål, t.ex. om andraaktörer inverkar på resultatet. Det är ändåviktigt att formulera mål som bygger på vadvi vill uppnå. Efter några år, när t.ex. förore-ningarna har minskat, kan vi analysera vadvi har gjort för att uppfylla målen.

Mer att läsa: www.uppsala.se, Miljökontorets verksamhetsplan

16

Boverket och Naturvårdsverket, Planera medmiljömål! En vägvisare. Rapport 5091.2000.

Boverket och Naturvårdsverket, Planera medmiljömål! En idékatalog. Rapport 5092.2000.

Energimyndigheten, Miljömålsrapport 2002:bidrar Energimyndigheten till att uppfylla de15 svenska miljökvalitetsmålen? ER 2003:7.

Miljödepartementet, På väg mot miljö-kvalitetsmålen: 17 exempel från de lokalainvesteringsprogrammen. 2002.

Naturvårdsverket, Handlingskraft förklimatet – om kommuners arbete:Falkenberg, Eskilstuna, Gävle, Växjö,Övertorneå. 2002.

Naturvårdsverket, Kommunerna och miljö-målen – en utvärdering. Rapport 5265.2003.

Naturvårdsverket och Miljömålsrådet,Miljömålen – når vi fram? deFacto 2002.2002.

Naturvårdsverket och Miljömålsrådet,Miljömålen – når vi delmålen? deFacto2003. 2003.

Naturvårdsverket, Miljömål och sektors-ansvar. Rapport 5087. 2000.

Naturvårdsverket, Målgång. Så kan dinkommun bidra till att miljömålen nås. 1998.

Naturvårdsverket, På väg mot klimatmålet:så kan den fysiska planeringen bidra. 2002.

Naturvårdsverket, Tillsyn och miljömål – en idésamling. Rapport 5267. 2003.

Naturvårdsverket, Samhälle, system ochmiljöstyrning – En diskussion om synergier,konflikter och hållbarhet i miljöarbetet.Rapport 5266. 2003.

Prop. 1997/98:145, Svenska miljömål.Miljöpolitik för ett hållbart Sverige.

Prop. 2000/01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier.

SOU 2000:52, Framtidens miljö: allas vårtansvar! 2000.

Svenska Kommunförbundet, God bebyggd miljö – en del av välfärden:Mer mänskliga miljöer. 2002.Från Haparanda till Helsingborg. 2002.Skönhet och välbefinnande. 2003.

Svenska Kommunförbundet, Gröna nyckeltal– en metod för att jämföra kommuner. 2000.

Litteraturförteckning

17

Miljömålsrådet. Följer upp och utvärderar utvecklingen, rapporterar till

regeringen, samordnar miljömålsmyndigheternas uppföljningar, utvärder-

ingar och information om miljömålen, fördelar medel till uppföljning,

ansvarar för övervakning och viss internationell rapportering. Miljömåls-

rådets kansli planerar, bereder och följer upp Miljömålsrådets och dess

berednings- och arbetsgruppers möten och beslut. www.miljomal.nu

Miljömålsansvariga myndigheter. Regeringen har utsett en ansva-

rig myndighet för vart och ett av de femton miljömålen. Naturvårdsverket

ansvarar för nio mål, medan Statens strålskyddsinstitut, Kemikalieinspek-

tionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Skogsstyrelsen, Jordbruks-

verket och Boverket är huvudansvariga för var sitt mål. Dessutom har fyra

myndigheter tvärgående ansvarsområden: Socialstyrelsen och Riksantik-

varieämbetet har huvudansvaret för hälsa respektive kulturmiljö, medan

Boverket och Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar för fysisk pla-

nering respektive naturmiljön. Myndigheterna utvecklar indikatorer för

miljömålsarbetet tillsammans med organisationer och företag inom olika

samhällssektorer, t.ex. transporter, jordbruk och industri. De samlar data,

redovisar måluppfyllelsen, föreslår kompletterande insatser, verkar för att

miljökvalitetsmålen nås samt utvecklar ett gemensamt system för presen-

tation av uppföljningen av miljömålen (GUS). Naturvårdsverket (Rådet för

investeringsstöd) ansvarar även för statsbidrag till lokala investeringspro-

gram (LIP) och klimatinvesteringsprogram (Klimp).

Länsstyrelserna. Samordnar fysisk planering, regional- och miljöpolitik

m.m. Arbetar tillsammans med andra regionala myndigheter och organ, i

dialog med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktö-

rer. Anpassar, preciserar och konkretiserar 14 av de 15 miljömålen efter

länets förutsättningar tillsammans med Miljömålsrådet. Bistår kommuner-

na med underlag och hjälper dem att formulera lokala mål och åtgärds-

program. Samordnar uppföljningen av miljömålsarbetet i den egna regio-

nen. RUS-projektet (Regionalt UppföljningsSystem) tar fram ett internet-

baserat system för uppföljning av mål och delmål. Miljömålsindikatorer för

alla län kopplas samman i ett gemensamt uppföljningssystem och presen-

teras på ett enhetligt sätt (www.rus.lst.se). Länsstyrelserna har också en

viktig roll som stöd till kommunerna och samarbetspartner för Naturvårds-

verket i samband med LIP och Klimp.

Svenska Kommunförbundet. Stödjer och bevakar kommunernas

intressen i ett kommunalt helhetsperspektiv. Verkar för en dialog mellan

samhällets parter i arbetet för hållbar utveckling. Sprider erfarenheter om

kommunernas förutsättningar och möjligheter att bidra till miljömålsarbe-

tet. Exempel på kommuners arbete med miljömål och miljöredovisning

finns på www.svekom.se

Statens institut för ekologisk hållbarhet (IEH). Stödjer kommu-

nerna i deras arbete med LIP- och Klimpprogram samt förmedlar och

sprider kunskap och erfarenheter från det lokala miljöarbetet, vilket också

inbegriper informationsförmedling och nätverksutveckling mellan forskare,

företag, myndigheter och ideella organisationer för lokalt hållbar utveckling

(www.ieh.se).

Stöd i det lokala miljömålsarbetetFörteckningen visar vilka aktörer som stödjer kommunerna i miljömålsarbetet och i vilken form.

Kommunerna och miljömålen innehållerexempel och idéer kring hur ett lokalt miljömåls-arbete kan genomföras för att bli framgångsrikt.Förhoppningen är att idéskriften ger stöd ochinspiration till de kommuner som nu står i begreppatt utforma sitt eget miljömålsarbete.

Ur innehållet:• Helhetsperspektiv i samhällsplaneringen• Översiktsplan blir hållbarhetsplan• Lönsamma miljöinvesteringar• Fler nätverk och ökat samarbete• Miljömål i miljöledning och tillsyn• Begränsade åtgärder ett framgångsrecept

NATURVÅRDSVERKETTel: 08-698 10 00 (växel)E-post: upplysningar@naturvardsverket.sePostadress: Naturvårdsverket,106 48 StockholmISBN 91-620-8125-X