1

Vattenfrågor kopplat till hållbar utveckling för stad och land

Vatten

EN INLEDANDE DEL I ARBETET MED LUNDS NYA ÖVERSIKTSPLAN

PM16

2

Sammanfattning

NULÄGE OMVÄRLDSSPANING OCH TRENDER

VATTENFÖRVALTNING

LUNDS VATTEN

HUR KAN VI MÖTA FRAMTIDS- UTMANINGARNA?

INNEHÅLL OCH SAMMANFATTNING

PM Vatten utgör ett dialogunderlag som tydliggör planerings-

förutsättningar och framtidsutmaningar för möjligheten att uppnå

god miljö och hållbarhet när det gäller ytvatten och grundvatten i

Lunds kommun. I detta PM beskrivs dels utmaningar och strategi-

er från de fem delplanerna som går under namnet ”Lunds vatten”

och dels utmaningar som Lunds kommun uppfattat som komplet-

terar den bilden av framtidsutmaningar Lund står inför. I vissa

delar kan det finnas en skillnad i bl.a. ambitionsnivå.

Visioner, mål och strategier för fokusområdet vatten tas ej upp

i detta PM utan anknyter till kommunen övergripande mål och

vision. Mer info om Lunds kommuns pågående planering för

dricksvatten, dagvatten och avloppshantering finns på

https://www.lund.se/va

NULÄGE, OMVÄRLDSSPANING OCH TRENDER

Avrinningsområdena för kommunens två största vattendrag - Höje å- och Kävling-eån - präglas idag av att de ligger mitt i ett intensivt brukat jordbrukslandskap. De största miljöproblemen är fysisk påverkan (sänkning, dikning, kulvertering och uträtning) av sjöar, våtmarker och vattendrag samt övergödning från jordbruk, reningsverk och enskilda avlopp. Till följd av dessa miljöproblem görs i dagslä-get bedömningen att ”God ekologisk status” enligt Vattendirektivet ej uppnås för någon av dessa vattenförekomster inom uppsatta mål-år.Trots miljöproblemen finns det fortfarande en hel del naturvärden i sjöar och vat-tendrag. Kävlingeån har ett ganska rikt fisksamhälle och ovanliga arter av små bottenlevande djur påträffas då och då både i Höje å och i Kävlingeån. Bland fiskarna kopplas de högsta värdena till förekomsten av de två små bottenlevande arterna sandkrypare och grönling.Trender i dagens samhällsplanering är bl.a. att man alltmer betonar de spinoff-ef-fekter man får av att öka andelen blå (vatten) och gröna (växtlighet) inslag i våra tätorter, vilket utöver rekreations-möjligheter och habitat för växter och djur även renar vårt vatten.

VATTENFÖRVALTNING

Målsättningar, åtgärder, planering och administration av vattenarbetet har sjöarna och vattendragens naturliga avrinningsområden som utgångspunkt.Samhällsplaneringen kan i stor utsträckning bidra till en långsiktigt hållbar utveck-ling med en klok förvaltning av naturresurser, sjöar och vattendrag.

4

8

12

6

TEXT Karl Magnus Adielsson, Strukturavd. (PM-ansvarig)

ARBETSGRUPPVA SYDMarianne Beckman Helena Flinkberg

Stadsbyggnadskontoret Strukturavdelningen:Karl Magnus Adielsson

REFERENSGRUPPJohan LindströmCecilia Hansson

KARTORLunds kommun, StadsbyggnadskontoretUnderlagskartorna är upphovsrättsligt skyddade

FLYGFOTOGRAFIERIngvar Nilsson

FOTOLunds kommun där ej annat anges

3

LUNDS VATTEN

Lunds kommun, tillsammans med VA SYD, håller just nu på att ta fram kommunomfattande vattenplaner som går under samlingsnamnet ”Lunds vatten”. De fem del-planerna i Lunds vatten, som är i olika skeden, omfattar:- Dagvattenplan- Översvämningsplan- VA-utbyggnadsplan- Vattenförsörjningsplan- Sjö- och vattendragsplanDricksvattenberedning och avloppsvattenhantering är primärt en uppgift för va-huvudmannen VA SYD. Vat-tenfrågor som rör framtidens klimatutmaningar behand-las även i PM Klimatanpassning och resiliens.

FRAMTIDSUTMANINGAR

Lunds kommun står inför ett antal utmaningar och vägval när det gäller vattenhantering som diskuteras i detta PM.PM Vatten visar på följande framtidsutmaningar.1. Tryggad vattenförsörjning 2. Klimatanpassad och robust hantering av

dagvatten och skyfall 3. Högre krav på hållbar avloppshantering,

enskilda avlopp och areella näringar 4. Levande sjöar och vattendrag 5. Grundvatten av god kvalitet.

Så här kan utmaningarna mötas:1. Samverka regionalt och skydda dricksvattenresurser.2. Öka tätorternas buffrande förmåga, samutnyttja ytor3-5. Fysisk planering, vattenvård och samverkan med landskapets aktörer.

Regionalt försörjningsnät för dricksvatten i västra Skåne. Dricksvattnet i Lunds kommun produceras av Sydvatten AB vars produktion utgår från två ytvattentäkter, Bolmensjön i Småland och Vombsjön. Därtill ingår Ringsjön som en reservvattentäkt. Bolmentunneln som förbinder Bolmen med Skåne förklarades 2010 som riksintresse för dricksvattenförsörjning.

SAMMANFATTNING

Sammanfattning

Grön infrastruktur - arenan för ekosystemtjänster, bl.a. fördröjning och rening av dagvatten samt skyfallshantering.

4

Nuläge, omvärldsspaning och trender

Klimatet förändras och enligt de beräkningar för framti-den som gjorts ökar nederbörden i Sverige vilket gör att flödesmönstren i vattendragen förändras (SMHI 2016). De markavvattningssystem vi har behöver därför ses över för att anpassas till ändrade förutsättningar.

Urbaniseringen är en annan faktor som påverkar markav-vattningen. Befolkningen i Sverige ökar och många städer förtätas med fler hårdgjorda ytor. Under senare år har flera städer drabbats av skyfall med påföljande översvämnings-problem. Det finns dock goda exempel på dagvattenhante-ring med gröna lösningar, till exempel öppna dikessystem och gröna tak, som kan implementeras i större utsträckning än idag, särskilt i nya områden. Öppna dagvattenlösningar kan på ett kostnadseffektivt sätt fördröja och rena dagvattnet innan det släpps ut i recipienten.

MILJÖKVALITETAvrinningsområdena för kommunens två största vattendrag - Höje å- och Kävlingeån - präglas idag av att de ligger mitt i det intensivt brukade sydvästskånska jordbrukslandskapet. De största miljöproblemen är fysisk påverkan (sänkning, dikning, kulvertering och uträtning) av sjöar, våtmarker och vattendrag samt övergödning från jordbruk, reningsverk och enskilda avlopp. Till följd av dessa miljöproblem görs i dagsläget bedömningen att ”God ekologisk status” enligt Vattendirektivet ej uppnås för någon av dessa vattenföre-komster inom uppsatta mål-år.Trots miljöproblemen finns det fortfarande en hel del natur-värden i sjöar och vattendrag. Kävlingeån har ett ganska rikt fisksamhälle och ovanliga arter av små bottenlevande djur har påträffats i både Höje å och i Kävlingeån. Bland fiskarna kopplas de högsta värdena till förekomsten av de två små bottenlevande arterna sandkrypare och grönling.

SKYFALL - ÖVERSVÄMNINGARSkyfall under de senaste åren i Lunds närområde visar tyd-ligt att klimatet håller på att förändras, med konsekvenser som kan påverka samhället negativt. För att möta dessa för-ändringar krävs en strategi för hur staden långsiktigt ska öka sin motståndskraft mot dessa effekter.

VATTEN SOM TILLGÅNG - FÖR DRICKSVATTEN, REKREATION, EKOLOGIVatten är livsviktigt för oss människor - utan vatten kan vi inte leva. Men vatten är också viktigt för jordbruk, företags-verksamhet, som energikälla och transportväg.I Lunds sjöar och vattendrag finns ett rikt biologiskt liv med flera rödlistade arter. Utmaningar finns med miljögifter, övergödning och vandringshinder för fisk. Vattnen är även populära för rekreation och friluftsliv.

Globalt sett är det stor skillnad i vattenanvändning.I Sverige använder vi ungefär 160 liter vatten per person och dag, i USA är motsvarande siffra ca 570 liter vatten ooch i flera utvecklingsländer omkring 20 liter vatten om dagen. Det är en jämförelse som visar på vikten av att vi även i vår kontext bör hushålla med vatten.

I dagsläget får Lunds tätort i huvudsak sitt dricksvatten från sjön Bolmen i Småland och övriga tätorter i huvudsak från Vombsjön. Vattnet från Bolmen går genom den 82 kilometer långa Bolmentunneln för att renas och beredas i Ringsjö-verket innan det distribueras till konsumenter i bland annat Lund. Bolmentunneln sträcker sig från sjön Bolmens södra del till Äktaboden i närheten av Perstorp. Därifrån transpor-teras vattnet till Ringsjöverket där det renas. Bolmentunneln har en tvärsnittsyta på ca 9 kvadratmeter och är vattenfylld. Tack vare 90 meters höjdskillnad kan vattnet rinna med självfall hela vägen till Äktaboden, söder om Perstorp.Vattenverket i Vomb leder vatten från Vombsjön till infil-trationsdammar där det sakta får sjunka genom naturliga sandbäddar för att bilda grundvatten som sedan pumpas upp till vattenverket. Vombvattnet försörjer bland annat tätorter-na Södra Sandby, Dalby, Revinge by, Veberöd och Genarp.

VATTEN SOM RECIPIENT - FÖR DAGVATTEN, DRÄNERING/UTDIKNINGI många situationer finns det behov av att leda bort vatten från ett område för att göra det mer lämpligt för viss verk-samhet. Denna så kallade markavvattning kan gälla odling eller bebyggelse. Dikning, vattenavledning, invallning och täckdikning är olika typer av markavvattning.

För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling och god hushållning med vattenresurser är det

väsentligt att utveckla den blå-gröna infrastrukturen vad gäller funktion och kvalitet. I Lunds kom-

mun är det en utmaning att knyta samman värdekärnor och tillgängliggöra de blå och gröna struk-

turerna så att de kan fungera för omhändertagande av dagvatten. Trender i dagens samhällspla-

nering är bl.a. att man alltmer betonar de spinoff-effekter man får av att öka andelen blå (vatten)

och gröna (växtlighet) inslag i våra tätorter, vilket utöver rekreations-möjligheter och boplatser för

växter och djur även kan rena vårt vatten.

OMVÄRLDSSPANING OCH TRENDER

5

Raingarden i gatumiljö i område med enbostadshus. Portland, USA. Fotografi: VA SYD.

Dagvattendammar Augustenborg i Malmö - område med flerbostadshus.

Översvämningar, dvs. ansamlingar av vatten på markytan, behöver inte nödvändigtvis utgöra ett problem. Problem uppstår när vattnet orsakar värdeförluster, påverkar sam-hällsviktiga funktioner som kommunikationer/transporter, eller vid risk för hälsa och liv. Då grönytor översvämmas är värdeförlusterna vanligtvis små, men stora värden kan gå förlorade då ett bostadsområde eller större trafikled drabbas.

För att undvika för stora flöden och översvämningar ned-ströms vid kraftigt regn och skyfall, behöver vattnet fördrö-jas uppströms av flera fördröjningsmagasin såsom våtmar-ker, regnträdgårdar ”rain gardens” och gröna tak.

VATTEN I STADSMILJÖERGenom att öka andelen gröna (växtlighet) och blå (vatten) inslag i urbana miljöer skapas inte bara rekreations-möjlig-heter och boplatser för växter och djur, utan en mängd andra positiva effekter såsom socialt jämställda mötesplatser, ökad livskvalitet och ökad robusthet mot klimatförändringar. Träd, grönska och vattenytor bidrar till biologisk mångfald och kli-matanpassning samtidigt som de ger många sociala värden.

Vid förtätning av kommunens tätorter måste vi tänka nytt och innovativt och använda vatten och växtlighet som hjälp för att minska effekterna av klimatförändringarna och be-lastningen på vattenmiljön i recipienten. Vid nyproduktion kan grönytefaktorn, ett planeringsverktyg som mäter andelen grönytor i ett bostadsområde, underlätta att säkerställa de naturliga systemens förmåga att fördrö-ja och rena dagvatten och samtidigt skapa grönskande och blomstrande gårdar med ett bra utomhusklimat.

Vatten och grönska bidrar till en levande stadsmiljö. Rin-nande vatten och öppna dagvattensystem gör att det blir smidigare att rena dagvatten från eventuella föroreningar och lättare att hantera skyfall. Miljökvalitetsnormer för vat-ten med höjda krav på rening av dagvatten gör att det är fördelaktigt med öppen hantering av dagvattnet. I öppna dagvattenanläggningar kan rening och fastläggning ske av näringsämnen och föroreningar genom att de avges till luf-ten, sedimenterar, oxiderar och bryts ned.

6

EU-LAGSTIFTNING OM VATTEN För att långsiktigt säkerställa vattenresurser antog EU år 2000 ett ramdirektiv för vatten (vattendirektivet). Vattendi-rektivet representerade ett, i EU-sammanhang, nytt sätt att se på vatten - ett mer samlat grepp till skydd för vattnet och för att styra vattenvården.Direktivet innebär att skydda befintliga våtmarker, dammar, vattendrag, kustvatten och grundvatten och därtill att i alla beslut ta hänsyn till hur vatten påverkas och se till att mil-jökvalitetsnormer uppnås och inte försämras.Det övergripande målet för vattenförvaltningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten är att alla ytvatten och grundvatten ska uppnå god kemisk, ekologisk och kvantitativ status till beslutade målår.

MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTENMålen i EUs ramdirektiv för vatten har i Sverige översatts till miljökvalitetsnormer – kemisk och kvantitativ status för grundvatten och för ytvatten för kemisk och ekologisk sta-tus. I Lunds kommun finns sju sjöar och vattendrag och 14 grundvattenförekomster. Enligt VattenInformationsSystem Sverige (VISS) uppnår inga ytvatten i Lunds kommun god ekologisk eller kemisk status. Samtliga grundvattenföre-komster i Lunds kommun uppnår god kemisk och kvantita-tiv status men det föreligger risk för att god kemisk status inte uppnås i åtta av grundvattenförekomsterna.

MILJÖMÅL FÖR VATTENFÖRVALTNINGEN I LUNDNationella och regionala miljökvalitetsmål som är särskilt relevanta för miljön i sjöar, vattendrag, inlandsvåtmarker och grundvatten är Levande sjöar och vattendrag, Bara na-turlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Giftfri miljö, Begränsad kli-matpåverkan, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö. De miljömål som gäller för sjöar och vattendrag i Lunds kommun är vattendirektivets miljökvalitetsnormer, nationella och regionala miljömål samt lokala miljömål i LundaEko II. Lunds kommun har en viktig roll i arbetet med att nå miljömålen.

Vattenförvaltning

VAD GÖR KOMMUNEN I DAG?Genom kommunens miljöprogram, LundaEKO II, där kom-munen översatt nationella och regionala miljökvalitetsmål till lokala mål och åtgärder, blir miljökvalitetsmålen verk-samma redskap i den lokala politiken. I LundaEko beskrivs kommunens ambition att ta ett helhetsgrepp på miljöutma-ningarna, som ofta är komplexa och påverkar varandra.

Lunds kommun är delägare i VA SYD och Sydvatten vilka i samarbete med kommunen är ansvariga för att uppfylla flera av målen LundaEKO II.

Lunds kommun är också representerad i Vattenråden för Höje å och Kävlingeåns avrinningsområden.

VATTENRÅDENVattenråden är frivilliga sammanslutningar av kommuner, representanter för de areella näringarna, vattenavlednings-företag och övriga, vilka är beroende av, eller engagerade i, vård och nyttjande av vattenförekomsterna inom verksam-hetsområdet.

Vattenråden för Höje å och Kävlingeån har i samarbete med markägare, areella näringar och kommuner sedan 1990-talet bedrivit ett framgångsrikt vattenvårdsarbete som bidragit till att minska övergödningen av sjöar och vattendrag. Arbetet har även bidragit med erfarenheter av hur man kan arbeta med att återskapa landskapets vattenbuffrande förmåga.

De projekt som genomförts inom ramen för Höjeå vattenråd och Kävlingeåns vattenråd visar att fysiska åtgärder såsom återmeandring av vattendrag, anläggning av dammar, våt-marker och skyddszoner m.m. kan åstadkomma förbättringar i vattenkvalitet, men projekten visar också att problemen är så stora att det krävs större insatser om miljökvalitetsmålen ska kunna nås. För att kunna nå målen är det viktigt med en grundsyn om att varje verksamhet ska hantera sin egen be-lastning på miljön och att varje åtgärd ses som ett litet men viktigt steg i rätt riktning.

Samhällsplaneringen kan i stor utsträckning bidra till en långsiktigt hållbar utveckling med en klok

förvaltning av naturresurser, sjöar och vattendrag. Miljöbalken som trädde i kraft år 1999 innebar

ett juridiskt ramverk med syfte att långsiktigt säkerställa god miljökvalitet. De 16 nationella mil-

jökvalitetsmålen, som är ett komplement till miljöbalken, anger att samhällets största miljö- och

klimatutmaningar ska klaras av inom en generation. När det gäller vattenfrågor är det som händer

inom ett helt avrinningsområde avgörande för varför och hur vattenmiljön påverkas. Målsättning-

ar, åtgärder, planering och administration av vattenarbetet har därför sjöarna och vattendragens

naturliga avrinningsområden som utgångspunkt.

8

VATTENFÖRVALTNING I SVERIGE

7

Översiktskarta som visar gröna, blå och grå strukturer i Lunds kommun, d.v.s. skog/vegetation/betesmark, vattenytor och bebyggda ytor.

Sverige är indelat i fem vattendis-trikt som nu utgör den geografis-ka och hydrologiska grunden för förvaltningen av vatten i Sverige. Varje vattendistrikt har en vatten-myndighet med ansvar för vatten-miljöarbetet i respektive område. Lunds kommun tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt.

ÅTGÄRDSPROGRAM - HÖJE Å OCH KÄVLINGEÅNVattenvårdsarbetet i avrinningsområdena för Höje å och Kävlingeån har en lång tradition. De övergripande målsätt-ningarna för åtgärdsarbetet i vattenråden för Höje å och Käv-lingeån kan sammanfattas enligt följande:• god ekologisk och kemisk status för vattenförekomster

inom avrinningsområdena• ökad biologisk mångfald med anknytning till vatten • förbättrade vattennära rekreationsmöjligheter• förbättrad vattenkvalitet och minskad övergödning för

avrinningsområdets vattendrag, sjöar och grundvatten• förbättrad översvämningshantering och flödesreglering

Höjeåprojektet är ett vattenvårdsprojekt som genomfördes av kommunerna i Staffanstorp, Lund och Lomma under åren1991 till 2014. Under perioden 2015-2021 pågår nu ett

åtgärdsprogram för Höje å inom ramen för ett samarbetsav-tal mellan Lomma, Lunds, Staffanstorps och Svedala kom-muner. Åtgärdsprogrammet har utvecklats och innefattar nu även åtgärder för att stärka ekosystemtjänster och fördröja vatten och minska riskerna för översvämningar. Kävlingeåprojektet är ett vattenvårdsprojekt som kommu-nerna inom Kävlingeåns avrinningsområde samarbetat kring sedan mitten av 90-talet. Åtgärder som genomförts omfattar bl.a. anläggning av 360 ha dammar och våtmarker med goda resultat för den biologiska mångfalden. Genomförandet av åtgärderna har gjort att man fått god erfarenhet av och kun-skap kring initiering, och genomförande av våtmarksprojekt.År 2011 tecknade kommunerna Eslöv, Lund, Hörby, Höör, Sjöbo, Kävlinge och Lomma ett samarbetsavtal om fortsatt åtgärdsarbete under perioden 2012 till 2021.

8

Lunds vatten

Dricks-, dag- och spillvatten har studerats var för sig och det största behovet har avgjort den slutliga prioriteringen. Samtliga vattentjänster kommer inte att byggas ut överallt. Ett exempel är att inget dagvattennät kommer att anläggas i den sandiga Vombsänkan. Vid prioriteringen har i första hand hälso- och miljöproblem varit vägledande, t.ex. vad kommunen för sin del kan göra för att kraven i EU:s vatten-direktiv ska uppfyllas.Utredningen visar att behoven av kommunalt vatten och/eller avlopp är störst i Vomb-området och i Håstad. Utbyggnadstakten bestäms av vilka andra investeringsbehov som samtidigt ska täckas av va-abonnenterna. Va-utbyggnadsplanen ska förnyas i samma takt som över-siktsplanen och utgöra ett underlag för denna.

VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN

Vattenförsörjningsplanen syftar till att ge en helhetsbild över de vattenresurser och den nuvarande och framtida vatten-försörjning som finns i kommunen. För att skapa en sådan helhetsbild behandlas följande centrala perspektiv:- Var finns vattenresurserna? Hur ser vattenförsörjningen ut idag? Vilka vattenbehov finns idag och i framtiden? Vilka tekniska lösningar och begränsningar finns avseende exem-pelvis ledningsnät och dricksvattenberedning? - Vilka andra planer, strategier och mål finns att förhålla sig till? Mellankommunala intressen beaktas i planen vilket inne-bär att vattentillgångar som är av regionalt intresse eller av intresse för en annan kommun är belägna inom Lunds kommungräns. Det innebär också att Lunds dricksvattenför-sörjning är beroende av anläggningar och vattentillgångar som finns i annan kommun.

LUNDS VATTENDe fem planer som ingår i Lunds Vatten är:

• VA- utbyggnadsplan - Plan för kommunens skyldighet att enligt Vattentjänstlagen 6 § bygga ut vatten och avlopp.

• Vattenförsörjningsplan - Plan för att skyd-da vattenresurser för framtiden och säkerstäl-la vattenförsörjningen på lång sikt för Lundaborna

• Sjö- och vattendragsplan - Plan för att uppnå god ekologisk status i våra sjöar och vattendrag

• Dagvattenplan - Plan för att hantera dagvatten vid förtätning och exploatering i befintlig bebyggelse

Översvämningsplan - Plan för att hantera översvämnings-risker vid höga vattenflöden och extremregn/skyfall.

VA-UTBYGGNADSPLAN (ANTAGEN AV KF 2015-04-23)

VA-utbyggnadsplanen består till största delen av en utred-ning av kommunens skyldighet att enligt Vattentjänstlagen 6 § bygga ut vatten och avlopp till ett antal mindre bebyg-gelse-koncentrationer på landsbygden. I lagens förarbeten nämns 20-30 fastigheter som en gräns för kommunens skyl-dighet. Utredningen bygger på de förhållanden som var kän-da under våren 2013. Ett trettiotal områden har studerats och kommunens skyldigheter har prioriterats enligt en femgradig skala. Där det finns stora behov kommer kommunen att ut-vidga sitt verksamhetsområde inom kort eller inom några år. I den lägre delen av skalan hamnar de områden där nu-varande anläggning i stort sett uppfyller kraven resp. där behov av kommunal va-försörjning saknas.

Lunds kommun har beslutat att, i samarbete med VA SYD, ta fram fem nya planer som ska komplet-

tera befintlig vattenplanering. Arbetet har getts samlingsnamnet Lunds Vatten och syftar till att

säkerställa en hållbar VA-planering och god vattenstatus. Dessutom kan de utgöra tydliga planer-

ings- och beslutsunderlag, bidra till att effektivisera arbetet med vattenfrågor samt att säkerställa

att hänsyn tas till övergripande förutsättningar och riktlinjer vid enskilda beslut.

8

LUNDS VATTEN

Källby reningsverk. Skall det finnas kvar eller avvecklas? Fotografi: VA SYD

Vatten - vårt viktigaste livsmedel - av stor vikt för god livskvalitet. Fotografi: VA SYD

9

VA-utbyggnadsplan för Lunds kommun. Prioriteringsordning för VA-utbyggnad i Lunds kommun. Källa: VA-utbyggnadsplan för Lunds kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2015-04-23.

Skiss på framtida vattenförsörjning i Skåne. Källa: Länsstyrelsen Skåne län, 2016. Dricksvattenstrategi Skåne - Vattenresurser av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen. Delrapport 2016-06-02

Vattentjänstlagen

Lagen om allmänna vattentjänster (vat-tentjänstlagen) trädde i kraft den 1 januari 2007. En förutsättning för kommunens utbyggnadsskyldighet är att VA-frågorna ordnas i ett större sammanhang. Enligt förarbetena till lagen har 20-30 anslutna fastigheter ansetts utgöra ett riktvärde för när kravet på utbyggnadsskydlighet faller ut. Det är av stor vikt att man i plan- och byggprocessen från översiktsplan till bygglov är medveten om hur stark vattent-jänstlagens §6 är. Därför är det viktigt att kommunen är tydlig med sina intentioner för de bebyggelse-koncentrationer som idag är för små för att omfattas av kravet på kommunalt vatten- och avloppsnät, men där ett eller två ytterligare beviljade bygglov kan få stora konsekvenser, först för va-utbyggnadsfrågan och sedan för exploateringstrycket i området.

10

ÖVERSVÄMNINGSPLAN

Syftet med översvämningsplanen är att belysa stadens even-tuella svagheter vid extrema regnhändelser och peka på åt-gärder för att motverka dessa. Syftet är också att redogöra för finansieringsmöjligheter av de åtgärder som presenteras. Planens avgränsning är regnhändelser som överstiger det som VA-systemet dimensioneras för.

Inom ramen för Översvämningsplanen har en översväm-ningskartering tagits fram med områden som riskerar att översvämmas samt rinnvägar.Såväl skyfall som ihållande regn studeras för att klargö-ra i vilka situationer som Lunds kommun är mest sårbar.

I översvämningsplanen belyses frågeställningar såsomVar uppstår problemen? Finns åtgärder som kan vidtas för att undvika dessa? Hur ska prioriteringen mellan problemom-råden göras? Vilka ställningstaganden behöver kommunen göra, på kort och lång sikt? Vilket arbete behöver vidtas efter det att översvämningsplanen är antagen?

SJÖ- OCH VATTENDRAGSPLANSjö- och vattendragsplanen är en nulägesanalys av ytvat-tensituationen i Lunds kommun beträffande bl a påverkan, naturvärden, miljömål, möjliga åtgärder, miljöövervakning och dikningsföretag. Det har tidigare gjorts olika invente-ringar och sammanställningar på området. I Sjö- och vattendragsplanen aktualiseras och analyseras da-gens situation samt de utmaningar man står inför om aktuella miljömål på vattenområdet ska uppnås. Framtidsutmaningar och strategier för sjöar och vattendrag presenteras i detta PM under utmaning 4 Levande sjöar och vattendrag.

DAGVATTENPLAN

Dagvattenplanen syftar till att identifiera problemområden och att peka på möjliga lösningar utifrån förutsättningarna i Lunds kommun. Planen slår också fast vilka kriterier som ska beaktas i ställningstagandet om var dagvatteninsatser ska genomföras så att mesta möjliga nytta erhålls vad gäller såväl rekreativa, hydrauliska, ekologiska som pedagogiska aspekter. Planen omfattar inte extrema nederbördstillfällen; det ingår istället i arbetet med översvämningsplanen.Planen omfattar en komplettering till, inte en revidering av, dagvattenstrategin som antogs av kommunfullmäktige i Lunds kommun 2013-05-28.

DAGVATTENSTRATEGIDagvattenstrategi för Lund klargör frågor kring hur vi ska arbeta med dagvatten för att kunna fortsätta att utveckla Lund på ett hållbart sätt. I takt med att kunskapen ökar, nya rön kommer fram och förändringar sker är avsikten att dagvattenstrategin successivt kompletteras och revideras.

För att uppnå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i Lund krävs det att alla förvaltningar jobbar mot samma mål, med samma förutsättningar och att det sker samarbete mel-lan kompetensområdena. För att möliggöra detta innehåll-er dagvattenstrategin verktyg som de olika förvaltningar-na kan ha som hjälpmedel och guide vid frågor som gäller dagvatten. Strategin redovisar också ambitioner, mål, krav, förutsättningar och ansvarsfördelning.

LUNDS VATTEN

Källaröversvämning i Malmö vid skyfallet 2014. Fotografi: VA SYD Dagvattenbrunn. Fotografi: VA SYD

11

Exempel på klimatanpassning för ökad dagvattenkapacitet med biofilter i gatumiljö. Ovan t.v. FÖRE. Ovan t.h EFTER. Täta ytskikt (asfalt) har er-satts av infiltrerbara ytskikt i form av grus och planteringsytor med såväl trädskikt som örtskikt. Fotomontage: Johan Nilsson, SLU, 2016. Del av Skvadronsgatan, Malmö. Omgjord efter typlösning “Hel länk, lokalgata” enligt rapporten. Kli-matanpassning med biofilter – utvecklingsalternativ för kvartersstadens gatumiljö. Självständigt arbete 30 hp Landskapsarkitektprogrammet, Sveriges lantbruksniversitet (SLU), Alnarp 2016.

Kartbild över avrinningsområden för Lunds sjöar och vattendrag i ett regionalt sammanhang. Sege å, Höje å och Kävlingeåns avrinningsområden samt ingående kommuner. Gränsen mellan Höje å avrinningsområde och Kävlingeåns avrin-ningsområde delar Lunds kommun på längden i två nästan lika stora delar. Källa: Lunds kommun, 2015. Sjö- och vattendragsplan.

12

UTMANING 1TRYGGAD VATTENFÖRSÖRJNINGVA SYD är ansvarig för det kommunala ledningsnätet och för distributionen av det kommunala dricksvattnet. Ansva-rig för vattenproduktionen är Sydvatten AB, ett kommunägt bolag med 16 delägarkommuner.Det finns risker med att centralisera/koncentrera vatten- och avloppshanteringen till ett fåtal större anläggningar, vilket kan öka sårbarheten och minska resiliensen mot klimatför-ändringar.En framtidsutmaning är att undvika att öka vattenuttaget från Vombsjön under torra perioder eftersom ett ökat vattenuttag kan få stora konsekvenser för Kävlingeån under perioder med låg vattenföring. Iframtiden förväntas dessa perioder, som en följd av klimatförändringar, bli längre i framtiden.

Det största kvalitetsproblemet avseende råvatten från Bol-men, som skapar störst utmaningar avseende beredning till dricksvatten, är brunifiering, vilket orsakas av att humus-ämnen som tillförs vattnet från skog och mark löses upp och färgar vattnet brunt. I takt med klimatförändringarna förväntas problemet öka.

För övriga utmaningar och strategier - se vattenförsörjnings-planen.

REGIONAL SAMVERKAN OCH SKYDDEtt långsiktigt vattenvårdsarbete bör bedrivas som syftar till att säkerställa ekosystemtjänster, gynnar växt- och djurliv, minskar läckage av näringsämnen till recipienten och redu-cerar översvämningsrisker.

Sydvatten tillverkar och VA SYD distribuerar dricksvatten. Lunds kommun är tillsammans med många kommuner i re-gionen delägare i Sydvatten och VA SYD. VA SYD är huvudman för den kommunala dricksvattenför-sörjningen i Lunds kommun. Genom regional samverkan kan man förebygga föroreningar av dricksvattenresurser. Skadeförebyggande åtgärder kan handla om att minimera utsläpp av avloppsvatten från enskilda avlopp, jordbruk samt industrier.

Ökad redundans och dubbla ledningar på vissa sträckor kan bidra till att skapa en robust och säker dricksvattenförsörj-ning i regionen. Det är dock viktigt att inte endast satsa på storskaliga lösningar för dricksvattenförsörjningen eftersom det kan skapa en ökad sårbarhet. Det kan inte uteslutas att även de mindre grundvatten-täkterna kan få viss betydelse i krissituationer även om de inte kan leverera så mycket vatten som de stora ytvattentäkterna. Vattenskyddsområden som syftar till att skydda grundvatten från föroreningar be-höver vara kvar för att säkra kvaliteten på grundvattnet som potentiell dricksvattenresurs till kommande generationer.

Även om det är viktigt för vattenförsörjningen med regional samverkan är det viktigt att man strävar efter att vattenkvali-teten i Vombsjön är tillräckligt god för att kunna fungera som dricksvattenreserv. Vattenkvaliteten i Vombsjön är viktig ur ett regionalt perspektiv såväl idag som framtiden. Det är av stor vikt att vattenskyddsområdet får tydliga föreskrifter så att vattenkvaliteten på sjön och avrinningsområdet kan bibe-hållas och förbättras. Inom avrinningsområdet präglas stor del av markanvändningen av ett intensivt jordbruk.

Att skapa ett långsiktigt skydd av Vombsjön och området sydväst om Vombsjön (Sydvattens infiltrationsområde) är strategiskt viktigt för kommunens och regionens dricksvat-ten-försörjning både sett till volym producerat dricksvatten och för den långsiktiga vattenförsörjningen.

UTMANING 2- KLIMATANPASSAD OCH ROBUST HANTERING AV DAGVATTEN OCH SKYFALL

Dagvatten orsakar en rad problem i tätbebyggda områden, bland annat överbelastning av ledningssystemen vilket leder till översvämningar och nedsmutsning av recipienter. Den här typen av miljöförstöring har lett till ökad miljömedve-tenhet inom området och en helhetssyn där man både kan rena och samtidigt utnyttja dagvattnet för olika syften.Enligt SMHIs prognoser kommer såväl antalet dagar med kraftig nederbörd som mängden nederbörd att öka framöver.

HUR KAN VI MÖTA FRAMTIDSUTMANINGARNA?

I detta avsnitt beskrivs dels utmaningar och strategier från de fem delplanerna som går under

namnet ”Lunds vatten” och dels strategiska utmaningar som Lunds kommun uppfattat och som

kompletterar den totala bilden av de framtidsutmaningar Lunds kommun står inför. I vissa delar

kan det finnas en skillnad i bl.a. ambitionsnivå. För att uppnå kommunens övergripande mål och

prioriterade inriktningar fordras frbätrad samverkan mellan alla samhällsbyggnadasprocessen

Hur kan vi möta framtidsutmaningarna?

13

Dagens tätorter och det traditionella sättet att hantera dag-vatten, att leda bort det i underjordiska ledningssystem, är inte anpassat för att kunna hantera extrema mängder vatten. Detta gör att skyfall över en tätort i många fall leder till översvämningar. Dessa översvämningar kan orsaka stora problem och kostnader för ett samhälle, exempelvis kan de orsaka störningar i viktiga samhällsfunktioner, skador på be-byggelse, störningar i trafik och olägenheter för invånarna.

För att kunna möta de krav som ställs på samhället av ett för-ändrat klimat krävs en förändring av hur tätorterna planeras och används. Som komplement till ledningsnätet krävs ett sekundärt system där vatten kan hanteras på ytan.Både i dagvattenanläggningar, men även på ytor som till vardags har andra funktioner såsom parker, vägar och torg. Förtätning av tätorterna innebär att konkurrensen om alla ytor ökar. Då det ofta redan finns brist på ytor som kan hjäl-pa samhället att hantera en ökad nederbördsmängd är det av yttersta vikt att samordna de ytor som finns så att de kan ha många olika funktioner.

Ett samhälle som inte kan hantera effekterna av ett förändrat klimat är inte ett hållbart samhälle. Översvämningsplanen som ingår i Lunds vatten är ett första steg i arbetet med att säkerställa att Lund förblir ett hållbart samhälle i framtiden. Dagvatten klassas som avloppsvatten, varför en utmaning för dagvattenhanteringen gäller hur man ska hantera eventu-ella krav på rening av dagvatten. Detta är något som sanno-likt berör flera aktörer, bl.a. VA SYD, väghållare m.fl. Vissa tak-, fasad- och byggnadsmaterial kan bidra till högre halter av tungmetaller i dagvattnet, exempelvis zink och koppar, varför en del av utmaningen handlar om att förebygga detta vid ny- och ombyggnation.

En framtida utmaning handlar om att hitta nya vägar för att komma runt problematiken att vi i dag saknar lagstöd för att kräva att dagvatten tas om hand inom kvartersmark. Exempel från bl.a. Berlin, visar att det är effektivt att skapa incitament för fastighetsägare att satsa på lokalt omhänder-tagande av dagvatten.

Från att enbart ha varit ett problem som måste lösas, har hanteringen av dagvatten kommit att, i vissa sammanhang, ses som en resurs där ett områdes status kan höjas i samband med anläggandet av öppna dagvattensystem. Genom åren har en mängd olika system för öppen dagvattenhantering tagits fram, utvecklats och inkorporerats i stadsbyggandet. Man har också återupptäckt gamla system som tidigare setts som en olägenhet, ett exempel är våtmarker som förr dikades ut för att vinna åkermark men som nu ses som en tillgång för både dagvattenhanteringen och den biologiska mångfalden.För övriga utmaningar och strategier - se dagvattenstrategin.

ÖKAD REDUNDANS, SAMUTYTTJANDE AV YTOR OCH ÖKNING AV DEN BUFFRANDE FÖRMÅGAN I STADENS GRÖNA INFRASTRUKTUR FÖR ATT KLARA AV UTMANINGEN

Grönytor som behövs för dagvattenhantering, bör så långt möjligt, ej hårdgöras eller byggas igen.

Vid utformning, placering och höjdsättning av byggnader, mark och gator är det viktigt att ta hänsyn till översväm-ningsrisker, dagvattnets rinnvägar och möjligheterna i när-området till fördröjning och rening av dagvatten.

Översvämningsplanens modelleringar visar att det finns översvämningsrisker för bebyggelse i centrala delar i flera av kommunens tätorter. Dessa slutsatser påtalar vikten av att i första hand satsa på småskaliga lösningar uppströms och i andra hand storskaliga lösningar nedströms. Storska-liga lösningar nedströms skyddar främst recipienten från föroreningar. Småskaliga lösningar uppströms skyddar såväl bebyggelsen i tätorterna som recipienten. Ökade krav på fördröjning och rening av dagvatten kan till stor del klaras av genom att skapa tillräckliga ytor för för-dröjning av dagvatten samt genom att öka medvetenheten och kunskapen hos aktörer som påverkar dagvattnet.

Dagvatten måste hanteras på ett ekologiskt hållbart och sä-kert sätt. En bra höjdsättning och god kontroll på recipienter skapar säkra vattenvägar i nya områden. För ett effektivt markutnyttjande behöver mer av mångfunktionella ytor ska-pas där dagvattenhantering kan fungera tillsammans med andra funktioner.

När det gäller metoder för att hantera krav på rening av dagvatten handlar det till stor del om att skapa tillräckliga ytor för fördröjning av dagvatten samt en ökad medvetenhet och kunskap hos aktörer som påverkar kvantitet och kvalitet på dagvattnet.

Då det i dagsläget saknas lagstöd för att kräva av fastighets-ägaren att dagvattnet ska tas omhand inom kvartersmark måste ytor för dagvattenhantering pekas ut i översiktsplanen på kommunägd mark. Det långsiktiga målet bör dock vara att man i detaljplaneprocesserna så långt möjligt siktar mot lokalt omhändertagande av dagvatten. Man kan exempelvis införa incitament som ger fastighetsägare en motivation att vilja satsa på lokalt omhändertagande av dagvatten. En utvecklad och aktiv planeringsdialog med Sydvatten, VA SYD och Länsstyrelsen kan ge bra kunskapsunderlag och utvecklingsmöjligheter för kommunens vattenhantering.En bra höjdsättning och god kontroll på recipienter skapar säkra vattenvägar i nya områden.

HUR KAN VI MÖTA FRAMTIDSUTMANINGARNA?

14

Reningseffekten p.g.a. fördröjning av dagvattnet varierar med utformning av anläggningen.Det är viktigt att samverka med stadens trafikanter för att grundlägga en acceptans bland stadens trafikanter att vissa parkeringsytor och lågprioriterade vägavsnitt är tillgängliga 90% av årets dagar och övrig tid fungerar som öppna för-dröjningsmagasin.

SKYFALLSSTRÅKSkyfallsstråk avser ytor/stråk där särskilt utrymme avsatts för att leda stora mängder dagvatten i samband med sky-fall. Det är lite bredare stråk med en nedsänkt yta i mitten av sektionen. Den nedsänkta ytan kanske normalt används som gångväg eller parkområde men transporterar och maga-sinerar vatten vid eventuella skyfall. Det är viktigt att dessa stråk utformas så att de är estetiskt tilltalande miljöer även vid mindre regn.

Du kan läsa mer om klimatanpassning i PM Ett klimatanpassat Lund.

MULTIFUNKTIONELLA YTOR

Ökad urbanisering och förtätning i kommunens tätorter stäl-ler krav på att få in flera funktioner på samma yta.Tätorternas parker används alltmer av boende och besökare för återhämtning och rekreation men är också uppskattade vägar till och från arbetet. I framtiden kan de få en ännu viktigare roll genom sin buffrande förmåga vid skyfall. Med färre parkeringsplatser och omvandlade gaturum kan de of-fentliga stadsrummen bli fler, trots att staden förtätas. Dessa ytor är viktiga både ur ett socialt, rekreativt och ekologiskt perspektiv. En framtidsutmaning ligger i att få samutnytt-jade ytor att fungera väl i en förtätad stad. Det är inte helt okomplicerat att få flera funktioner, med delvis olika behov, att samsas om samma yta, men det finns flera exempel på att det går.

HUR KAN VI MÖTA FRAMTIDSUTMANINGARNA?

För ett effektivt markutnyttjande behöver mer mångfunk-tionella ytor skapas där dagvattenhantering kan fungera tillsammans med andra funktioner. Istället för att som förr lösa problemet med för stora dagvattenflöden ge-nom att öka ledningarnas storlek och bygga underjordis-ka magasin, bör man i ökande utsträckning användas sig av naturligare system för att så lokalt som möjligt både fördröja och rena dagvattnet innan det rinner vidare till reningsverk och recipienter. Lösningen kan vara dammar, våtmarker, gröna tak, infiltration, diken och tillfälliga ma-gasin på grönytor.Genom att arbeta för att minska mängden hårdgjorda ytor, och arbete med såväl dagvattenfördröjning som plats för planerad översvämning, kan de negativa effek-terna av kraftiga regn minskas. Detta gäller såväl kvar-tersmark som allmän platsmark, och berör således såväl medborgare som privata och offentliga aktörer.Att öppna upp dagvattenledningar och anlägga öppna fördröjningar för dagvatten i kommunens tätorter. Där det finns dagvattenledningar som leds under större öppna ytor, tex parker, kan dessa öppnas upp och det kan skapas öppna dammar och ytor som fördröjer dagvatten. Detta kan skapa stora volymer som kan utformas både för för-dröjning och rening.

För ytterligare information om lämpliga strategier för att möta framtidsutmaningarna gällande dagvattenhan-tering hänvisas till den av kommunfullmäktige antagna dagvattenstrategin samt det pågående arbetet med dag-vattenplanen.

ÖVERSVÄMNING LÅGPRIORITERADE GATOR

För att kunna möta framtidsutmaningar gällande skyfall är det viktigt att vissa trafikytor, vid vissa kortare tids-perioder kan tillåtas att stå under vatten för att undvika skador på mer känsliga ytor. Exempel på sådana ytor är bl.a. gc-vägar, cykeltunnlar, parkeringsytor, lek- och idrottsytor samt parker och torg. Dessa ytor kan magasi-nera dagvatten och utjämna flöden vid extremregn, men vid torrväder har ytorna en annan funktion. Volymeffektiviteten är generellt sett hög i den här typen av anläggningar.

Multifunktionell yta vid Söndre boulevard, Köpenhamn, maj 2016.

Gång- och cykeltunnel under Nobelvägen i Malmö vid skyfallet 2014. Fotografi: VA SYD

15

Källbydammarna vid Höje å används som sista reningssteg för Källby reningsverk. Om Källby reningsverk avvecklas och flyttas skulle dammarna kunna få en viktig funktion för hantering av dagvatten i Lunds stad.

Råbysjön och Råby sjöpark, som anlades av Lunds kommun i samarbete med VA SYD år 2016, är kommunens största dagvattenmagasin med en area på ca 2,5 hektar. Förutom att fördröja och rena dagvatten bidrar Råbysjön och Råby sjöpark till den biologiska mångfalden och erbjuder en bra miljö för växter, fåglar och insekter. Området skapar goda rekreationsvärden med möjlighet att promenera, träna på utegym, spela bollspel, håva i sjön eller bara njuta av na-turen. I närheten av sjön finns grillplats, utegym och en stor gräsyta för bollspel och andra aktiviteter. Fotomontage: Lunds kommun.

Vombsjön och vattenverket söder om sjön levererar dricksvatten till tätorterna Dalby, Torna Hällestad, Genarp, Veberöd, Dörröd, Björnstorp, Revingeby och Södra Sandby. Sjön är sedan 1948 huvuddricksvattentäkt för Malmö. Uttaget av vatten gör att vattennivån i sjön varierar mycket. Flygfotografi: Ingvar Nilsson.

16

UTMANING 3 - HÖGRE KRAV PÅ GOD AVLOPPSHANTERING- AREELLA NÄRINGAR OCH ENSKILDA AVLOPPUtmaningen inom avloppsvattenområdet handlar bl.a. om hur avloppsreningsverken ska kunna hantera en växande befolkning och ökade lagkrav samtidigt som staden växer närmare avloppsreningsverken.

Enskilda avloppEn utmaning för kommunen är att minska utsläppen från enskilda avlopp. I detta sammanhang kan man nämna vat-tentjänstlagens §6, som i praktiken ställer krav på kommu-nen att vara tydlig i sin bebyggelse-planering, så att va-hu-vudmannen inte tvingas bygga ut va-anläggningen till en mängd mindre byar.

SkogsbruketSkogsbruket kan förorena yt- och grundvatten vid läckage av näring och tungmetaller p.g.a. markberedning. Skogs-bruksmaskiner kan också orsaka körskador vid vattendrag. Skyddszonerna runt sjöar och vattendrag är i många fall för små eller obefintliga. Verksamheter som gödsling, utdikning, ökad instrålning efter avverkning har också stor påverkan på vattnets kvalitet.

JordbruketJordbruket kan förorena yt- och grundvatten vid läckage av näringsämnen och tungmetaller p.g.a. konstgödsel, mark-bearbetning. Verksamheter som gödsling, utdikning, ökad markkompaktering p.g.a. tunga maskiner, minskande mull-halt i jordarna och användningen av bekämpningsmedel har stor påverkan på vattnets kvalitet.

EFFEKTIV OCH HÅLLBAR AVLOPPSRENINGRening i kommunala avloppsreningsanläggningar brukar anges som det mest effektiva sättet att rena spillvatten. Där-för satsar Lunds kommun i samarbete med VA SYD på en systematisk utbyggnad av avloppsledningsnätet i kommu-nen. Det är viktigt att tjänstemän som handlägger detaljpla-ner och bygglov har en god kännedom om VA-utbyggnads-planens innehåll, bl.a. eftersom ett fåtal ytterligare hushåll kan utlösa kravet på kommunalt anordnande av vatten- och avloppstjänster till höga kostnader, vilket i sin tur kan bi-dra till en stor utbyggnadsökning av bostäder i områden på landsbygden.

Med tanke på framtida utökade krav på rening i kombi-nation med ökade mängder avloppsvatten från ett växande invånarantal bör en viktig strategi för att klara av framtids-utmaningarna vara att säkerställa rätt plats för reningsverk.I en utredning från hösten 2016 rekommenderar VA SYD att Källby reningsverk vid Lunds tätort avvecklas. Avloppsvatt-net från Lunds tätort kan, enligt VA SYDs rekommendation, istället renas i Sjölundaverket i Malmö.

Avveckling av enskilda avlopp kan innebära överförings-ledningar snarare än små reningsverk, vilket i förlängningen kan leda till att vattentjänstlagen indirekt styr bebyggelse-utvecklingen på landsbygden. Därför är det av stor vikt att man i översiktsplanen är tydlig med kommunens intentioner med de bebyggelsekoncentrationer som idag är för små för att omfattas av kravet på kommunalt VA, men där ett eller två ytterligare beviljade bygglov kan få stora konsekven-ser, först för va-utbyggnadsfrågan och sedan för exploate-ringstrycket. VA-utbyggnadsplanen (Lunds kommun, 2015) visar på ett sätt att arbeta för att minska belastningen från enskilda avlopp.

Inom skogsbruket behöver naturhänsynen vid vattendrag förbättras. Skyddszonerna runt sjöar och vattendrag behöver i många fall utökas. Vattnets kemi och rörlighet försämras när man tar bort träd som binder jorden vid t ex markbered-ning och dikning och uttag av grot. Markens förmåga att hålla kvar näringsämnen och kol minskar också vid kal-av-verkning.

Inom jordbruket behöver utökade kantzoner skapas, ke-mikalieanvändningen minskas. Fysisk påverkan är olika beroende av odlingssätt. Forskning och test av nya skon-sammare metoder att odla behövs, exempelvis odling av fleråriga växter, kan minska näringsläckaget till vattendrag.Ett minskat behov av markbearbetning kan minska utsläpp till recipienten.

UTMANING 4- LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAGSjöar och vattendrag kan utgöra viktiga dricksvattenresur-ser, men är också viktiga för människor och miljö på många andra sätt såsom rekreation, fritidsfiske, turism, bad- och båtturer. De artrika sötvattensmiljöerna bjuder på naturupp-levelser och biologisk mångfald.Det är viktigt att behålla vattenmiljöernas naturliga pro-duktionsförmåga eftersom sjöar och vattendrag är en viktig resurs till många varor och tjänster såsom dricksvattenpro-duktion, turism och fritidsfiske. I närheten av vattenmiljöer finns dessutom värdefulla kulturminnen som måste bevaras och förvaltas så att de kan upplevas även av framtida ge-nerationer.Sjöar och vattendrag utsätts för påverkan från många håll, till exempel från skogsbruk, jordbruk, industrier och vat-tenkraftverk. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendrag får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga hus nära stranden eller bedriva ett högproduktivt jord-bruk med konstgödning och bekämpningsmedel nära sjöar och vattendrag.VATTENVÅRDGenerellt återstår en hel del arbete innan sjöar och vatten-drag uppnår ett tillfredsställande miljötillstånd. Kemisk och fysisk påverkan utgör idag ett av de främsta hoten mot den

HUR KAN VI MÖTA FRAMTIDSUTMANINGARNA?

17

HUR KAN VI MÖTA FRAMTIDSUTMANINGARNA?

biologiska mångfalden. Bristfälliga & fragmenterade livs-miljöer kan leda till att livsmiljön för en art helt försvinner.Många värdefulla vatten, både kulturmiljöer och ett an-tal dricksvattentäkter, saknar ännu ett långsiktigt skydd. Bakterier och andra mikrobiologiska föroreningar utgör ett problem för dricksvatten-försörjningen. Den pågående klimatförändringen kan på sikt leda till ökade hälsorisker i samband med spridning av förorenande ämnen och sjuk-domsbringande organismer.Arbete med att restaurera påverkade sjöar och vattendrag går långsamt. Om vi ska lyckas återställa tillräckligt många ekologiskt hållbara och variationsrika livsmiljöer måste både de ekonomiska och juridiska förutsättningarna för att restaurera vattendrag förstärkas.Vattenråden i Kävlingeån och Höje å har under lång tid utfört ett framgångsrikt och prisbelönt vattenvårdsarbete som har lett till förbättrad kemisk status med bl.a. lägre kväve- och fosforhalter i vattnet. Den förbättrade vattenkva-liteten har lett till att föroreningståliga arter som småspigg har minskat och föroreningskänsliga arter såsom grönling och öring har ökat. Även om vattenkvaliteten i våra åar har blivit bättre uppnås i dag vare sig ekologiskt eller kemiskt god status i åarna (se uppföljning av målen i LundaEko).

UTMANING 5- GRUNDVATTEN AV GOD KVALITETDet är viktigt att skydda grundvattnet eftersom det är en framtida resurs för vattenförsörjning i regionen.Det finns många mänskliga aktiviteter som hotar grundvatt-nets kvalitet och tillgång. Föroreningar från vägar, läckande deponier, industrier, avlopp och jordbruk är några av de faktorer som bidrar till föroreningar av grundvattnet. Men även försurning, övergödning och nedfall av luftburna me-taller kan påverka grundvattenkvaliteten.Lunds kommun är i dagsläget ej beroende av uttag av grundvatten för att trygga sin drickvattenförsörjning. Det finns dock alltid en, om än liten, risk att nuvarande ytvatten-täkter kan förorenas eller försämras på annat sätt. Då skulle uttag av grundvatten bli aktuellt även om det är dyrare än nuvarande dricksvattenproduktion. Den största grundvat-tenresursen i Lunds kommun är Vomb-fälten.

SKYDD AV VATTENFÖREKOMSTEREn viktig strategi för att skydda grundvattnet kan vara att fastställa vattenskyddsområden med föreskrifter för att för-hindra förorening och att säkerställa en långsikt god vat-tenkvalitet.

För att bidra till en god kvalitet på grundvattnet i kommu-nen är en viktig strategi att undvika potentiellt förorenande verksamheter på inströmningsområden för grundvatten.

Diskussion

- Hur kan Lunds kommun minska problemen med mer frekventa skyfall genom multifunktionella översvämn-ingsbara ytor som en del i den gröna infrastrukturen?- Hur får vi en tryggad dricksvattenförsörjning? Hur kan vi eliminera föroreningsrisker som kan påverka dricksvattenresurserna?- Hur får vi en dagvattenhantering som bidrar till en bättre vattenkvalitet i recipienten?- Hur kan samutnyttjande av grönstrukturen skapa multifunktionella översvämningsbara ytor som mini-merar konsekvenserna vid kraftiga regn.- Hur kan 100% av regnvattnet i Lunds stad tas om-hand när endast ca 30% av tillgänglig mark ägs av kommunen?- Hur kan man genom att bygga en tät och blå-grön stad bidra till minskade utsläpp från enskilda avlopp, vilket kan påverka vattenkvaliteten i vattenförekomster på ett positivt sätt?- Hur kan exploatering på viktiga inströmningsom-råden till grundvattenförekomster undvikas?

För alla grundvattenförekomster i Lunds kommun anger vat-teninformationssystemet VISS att statusen är god men detta baserar sig ej på mätvärden utan vattenmyndigheten utgår från att statusen är god tills motsatsen är bevisad. Lunds grundvattenprogram är ett bra inititiv för att kontroll-era kvaliteten på grundvattnet. Programmet är dock ännu så nytt att man inte kan dra några mer generella slutsatser från mätvärdena.

Vattenresurser av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen i Skåne.

18

1. TRYGGAD VATTENFÖRSÖRJNINGGenom den nuvarande vattenförsörjningen från sjöarna Bolmen (i Småland) och Vombsjön (delvis i Lunds kommun) är det idag inte vattenbrist som är den största utmaningen för vattenförsörjningen utan det är andra utmaningar och frågeställningar som behöver hanteras för att kommuninvånarna även i fortsättningen ska kunna förses med en trygg och säker vattenförsörjning. Det finns risker med att centralisera/koncentrera vatten- och avloppshanteringen till ett fåtal större anläggningar, eftersom det kan öka sårbarheten och minska resiliensen mot klimatförändringar. En framtidsutmaning är att undvika att öka vattenuttaget från Vombsjön under torra perioder eftersom ett ökat vattenuttag kan få stora konsekven-ser för Kävlingeån under perioder med låg vattenföring. Dessa perioder förväntas, som en följd av klimatförändringar, bli längre i framtiden. En utmaning, som delvis är knutet till ett varmare klimat, är att vattnet i sjön Bolmen i perioder blir mer brunt än tidigare vilket gör det svårare att rena. För övriga utmaningar och strategier - se vattenförsörjningsplanen.

2. KLIMATANPASSAD OCH ROBUST HANTERING AV DAGVATTEN OCH SKYFALLVid förtätning ökar konkurrensen om marken. Ytor som kan fördröja och rena dagvatten bör, så långt möjligt ,ej hårdgöras eller bebyggas för att inte försämra tätorternas möjligheter att hantera en ökad nederbörd och ökad frekvens av skyfall.Klimatutmaningen handlar om att genom strategiska investeringar och förvaltning av grönstruktur bygga ett robust sam-hälle med hög resiliens mot klimatförändringar som även skyddar den befintliga bebyggelsen. Träd, grönområden, vatten-drag och dammar kan fungera för såväl rening av luft och vatten som klimatutjämning och bullerdämpning. En förutsät-tning är att grönytorna finns i strategiskt viktiga lägen i tätorterna och integreras med bebyggelse och omland. Om inga strategiska åtgärder görs för att öka robustheten för tätorternas grönstruktur kan det leda till försämringar i tätorternas förmåga att lindra effekterna av stormar, översvämningar samt möjligheterna till luft- och vattenrening, klimatreglering etc.

3. HÖGRE KRAV PÅ HÅLLBAR AVLOPPSHANTERING, ENSKILDA AVLOPP OCH AREELLA NÄRINGARUtmaningen inom avloppsvattenområdet handlar bl.a. om hur avloppsreningsverken ska kunna hantera en växande befolkning och ökade lagkrav samtidigt som staden växer närmare avloppsreningsverken. En utmaning för kommunen är att minska utsläppen från enskilda avlopp. Vattentjänstlagens §6, ställer i praktiken krav på kommunen att vara tydlig i sin bebyggelse-planering, så att va-huvudmannen inte tvingas bygga ut va-anläggningen till en mängd mindre byar. Skogsbruket kan förorena yt- och grundvatten genom läckage av näring och tungmetaller p.g.a. markberedning. Skogs-bruksmaskiner kan också orsaka körskador vid vattendrag. Skyddszonerna runt sjöar och vattendrag är i många fall för små. Verksamheter som gödsling, utdikning, ökad instrålning efter avverkning har också stor påverkan.Jordbruket kan förorena yt- och grundvatten vid läckage av näringsämnen och tungmetaller p.g.a. konstgödsel och mark-bearbetning. Verksamheter som gödsling, utdikning, ökad markkompaktering p.g.a. tunga maskiner, minskande mullhalt i jordarna och användningen av bekämpningsmedel har stor påverkan på vattnets kvalitet.

4. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAGSjöar och vattendrag utsätts för påverkan från många håll, till exempel från skogsbruk, jordbruk, industrier och vattenk-raftverk. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendrag får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga hus nära stranden eller bedriva ett högproduktivt jordbruk med konstgödning och bekämpningsmedel nära sjöar och vattendrag. Många värdefulla vatten, både kulturmiljöer och ett antal dricksvattentäkter, saknar ännu ett långsiktigt skydd. Bakterier och andra mikrobiologiska föroreningar utgör ett problem för dricksvatten-försörjningen. Den pågående klimatförändringen kan på sikt leda till ökade hälsorisker i samband med spridning av förorenande ämnen och sjukdomsbringande organismer.

5. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITETDet finns många mänskliga aktiviteter som hotar grundvattnets kvalitet och tillgång. Föroreningar från vägar, läckande deponier, industrier, avlopp och jordbruk är några av de faktorer som bidrar till föroreningar av grundvattnet. Men även försurning, övergödning och nedfall av luftburna metaller kan påverka grundvattenkvaliteten. Det är viktigt att skydda grundvattnet eftersom det är en resurs på lång sikt för att säkerställa framtida vattenförsörjning i regionen.

Framtidsutmaningar

HUR KAN VI MÖTA FRAMTIDSUTMANINGARNA?

19

1. REGIONAL SAMVERKAN OCH SKYDD AV DRICKSVATTENRESURSERGenom att i översiktsplanen tydligt lyfta utmaningar och möjligheter för vattenförsörjningen i kommunen kan dricksvat-tenfrågorna uppmärksammas och ges tyngd i de avvägningar som görs. För att minska sårbarheten i vattenförsörjningen långsiktigt är det viktigt med regional samverkan. Men det är också strategiskt viktigt att man strävar efter att vattenkval-iteten i Vombsjön och kommunens grundvattenresurser är tillräckligt god för att kunna fungera som dricksvattenreserver.Ett långsiktigt vattenvårdsarbete kan bidra till minskat läckage av näringsämnen till recipienten samt reduktion av översvämningsrisker. Ökad redundans och dubbla ledningar på vissa sträckor kan bidra till att skapa en robust och säker dricksvattenförsörjning i regionen. Sårbarheten kan minskas genom att inte endast satsa på storskaliga lösningar. Re-gionala vattenförsörjningsplaner, säkerställd försörjning, stärkt krisberedskap, mellankommunal samverkan och vattensky-ddsområden för medelstora och stora vattentäkter kan bidra till en hållbar vattenförsörjning.

2. ÖKA TÄTORTERNAS BUFFRANDE FÖRMÅGA, SAMUTNYTTJA YTORTätorternas grönytor erbjuder goda förutsättningar för hantering av dagvatten. De ytor som behövs för dagvatten-hantering bör ej hårdgöras eller bebyggas så att de förlorar sin förmåga att fördröja och rena dagvatten. På så sätt bibehålls stadens resiliens mot ökad nederbörd och skyfall. Att tillskapa multifunktionella ytor kan ge flera värden på samma yta såsom fördröjning och rening av dagvatten samt ekologiska, sociala och upplevelsemässiga värden.

För att kunna möta framtidsutmaningar gällande skyfall bör man ha en acceptans för att vissa trafikytor, under kor-tare tidsperioder kan tillåtas stå under vatten för att undvika värre materiella skador. Exempel på sådana ytor är bl.a. gc-vägar, cykeltunnlar, parkeringsytor, lek- och idrottsytor samt parker och torg. Se även kommunens VA strategi.

3-5. FYSISK PLANERING, VATTENVÅRD OCH SAMVERKAN MED LANDSKAPETS AKTÖRER

Rening i kommunala avloppsreningsanläggningar brukar anges som det mest effektiva sättet att rena spillvatten. Därför satsar Lunds kommun i samarbete med VA SYD på en systematisk utbyggnad av avloppsledningsnätet i kommunen enligt den av kommunfullmäktige antagna VA-utbyggnadsplanen. Bra lokalisering av reningsverk är avgörande för att långsiktgt kunna erbjuda effektiv avloppsrening. Avveckling av enskilda avlopp kan innebära att nya överföringsledningar behöver byggas. VA-utbyggnadsplanen visar på en strategi för att minska belastningen från enskilda avlopp. Inom skogsbruket behöver naturhänsynen vid vattendrag förbättras. Kal-avverkning bör undvikas vid vattendrag.Inom jordbruket behöver utökade kantzoner skapas och kemikalieanvändningen minskas. Forskning och test av nya skon-sammare odlingsmetoder samt hur man kan minska behovet av markbearbetninig kan bidra.

Grön- och vattenområden som är särskilt attraktiva för rekreation och friluftsliv bör stärkas och utvecklas. Arbetet med att restaurera påverkade sjöar och vattendrag bör intensifieras om vi ska lyckas uppnå gällande miljök-valitetsmål. De ekonomiska och juridiska förutsättningarna för att restaurera vattendrag bör förstärkas. Ett system-atiskt vattenvårdsarbete i vattenråden för avrinningsområdena Kävlingeån och Höje å är viktigt strategiskt arbete för att åstadkomma förbättrad kemisk och ekologisk status. Även om vattenkvaliteten i våra åar har blivit bättre uppnås i dag vare sig ekologiskt eller kemiskt god status i åarna (se uppföljning av målen i LundaEko).

Samverkan mellan aktörer inom fysisk planering och samhällsutveckling är viktigt för att skapa förståelse för hur man kan bidra till grundvatten av god kvalitet. Kommunen kan främja samarbete mellan aktörer såsom fas-tighetsägare, exploatörer och föreningar. En viktig strategi för att säkerställa grundvatten av god kvalitet kan vara att fastställa vattenskyddsområden med föreskrifter för att förhindra förorening och att säkerställa en långsikt god vat-tenkvalitet. Att kommunicera och samverka med boende med enskilda avlopp inom tillrinningszoner för grundvatten är viktigt. I den fysiska planeringen bör man undvika potentiellt förorenande verksamheter på inströmningsområden för grundvatten. Lunds grundvattenprogram är ett bra inititiv för att kontrollera kvaliteten på grundvattnet.

Framtidsutmaningar och åtgärder som nämns i detta PM är ett diskussionsunderlag till översiktsplanen och inte förslag till specifika sektorsprogram.

Hur kan vi möta framtidsutmaningarna?

HUR KAN VI MÖTA FRAMTIDSUTMANINGARNA?

20

PM Vatten utgör ett dialogunderlag som tydliggör planeringsförutsättningar

och framtidsutmaningar för möjligheten att uppnå god miljö och hållbarhet

när det gäller ytvatten och grundvatten i Lunds kommun. I detta PM beskrivs

dels utmaningar och strategier från de fem delplanerna som går under

namnet ”Lunds vatten” och dels strategiska utmaningar som Lunds kommun

uppfattat och som kompletterar den totala bilden av de framtidsutmaningar

Lund står inför. I vissa delar kan det finnas en skillnad i bl.a. ambitionsnivå.

PM:et avser inte att belysa mer tekniskt specifika framtidsutmaningar och

strategier som gäller för dricksvattenberedning och avloppsvattenhantering,

då det är en uppgift för va-huvudmannen VA SYD.

I VILKET SKEDE I ÖVERSIKTSPLANEARBETET ÄR VI NU?

PM-arbetena är inte politiskt antagna utan utgör endast underlag i arbetet med Lunds kommuns nya översiktsplan. De samlar kunskap och väcker angelägna stadsplaneringsfrågor inom flera olika områden. Parallellt med framtagandet av dessa PM arrangerades under hösten 2016 workshops för medborgare, medarbetare i Lunds kommun samt andra aktörer. Det arrangerades även några utåtrik-tade seminarier. Resultatet av detta inledande arbete har sammanställts i en samrådshandling under våren och sommaren 2017, en samrådshandling som alla lundabor och andra aktörer kan ta del av under samrådstiden hösten 2017. Slutligen ska den nya översiktsplanen antas i kommunfullmäktige. Följande PM har tagits fram:

1. Spaning efter framtida sammanhang2. Medborgardialog3. Framtidens boende4. Stadsbyggnadsstrategier5. Förtätning i Lund6. Arkitektur, identitet och varumärke7. Näringsliv8. Stadsliv och möten9. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster10. Hållbar energi i Lund11. Mobilitet och infrastruktur12. Ett klimatanpassat Lund 13. Stadskärnan14. Lund i Regionen15. Kulturmiljö16. Vatten17. Social hållbarhet

Vatten

EN INLEDANDE DEL I ARBETET MED LUNDS KOMMUNS NYA ÖVERSIKTSPLAN

PM / 16