H&M OCH HÖJNINGEN AV MINIMI- LÖNERNA

- studie av hur multinationella företags CSR blir politiskt när de täcker brister de själva skapat genom sitt agerande på den globala marknaden

Av Nina Orefjärd Handledare: Mauro Zamboni

Examensarbete 30 poäng i allmän rättslära Stockholm höstterminen 2011

2

Abstract

Thedevelopmentofafreemarkethasenabledmultinationalcompaniestoactataglobal

level, placingproduction in the countries they findmost effective and economic. Ever

since the 90‐ties CSR has become an important part of the agenda of multinational

companiesasaresultofscandalsoccurringwhenconsumersandotherinterestgroups

becameawareoftherealproductionstandards.ThisessayseekstounderstandwhyCSR

istakingonamorepoliticalstance.Throughlookingintothecurrentneoliberalmarket

structures effect on states andmultinational companies, it is revealed that CSR often

gets its political tone byworking as a substitute for state regulation in certain areas.

MultinationalCompaniessuchasH&Mstandoutasresponsiblebusinessesandmanage

to legalizetheirownconductbytakingCSRmeasureswhen”lacks”occur inthestates

wheretheyoperate.Theparadoxisthatthecurrentglobalmarketstructuresandhow

statesandcompaniesactwithin them ispartof theproblemcausing these ”lacks”.No

CSR work conducted by a multinational company can reduce the damage that their

behaviourwithinthesestructureshascreatedinthefirstplace.

3

Innehållsföreteckning1Introduktion 41.2Syfte 41.3Frågeställning 51.4Metod 51.5Material 51.6Begränsningar 61.7Disposition 6DEL12H&M 72.1H&M:sCSRarbete 82.2H&MiBangladesh 102.2.1H&M:sarbeteförhögreminimilöner 102.2.2Debangladeshiskaarbetarnasreaktioner 112.3Sammanfattningdel1 13DEL23CSR 143.1Historik 143.1.180‐taletsaktieägarvärdeifokus 153.1.290‐taletsskandalerochskiftettillCSR‐fokus 153.1.3Upplystaktieägarvärdeochintressentmodellen 173.2CSRidag 183.4Sammanfattningdel2 19Del34PolitisktCSR 214.1FörändringenitraditionelltCSR‐eller? 214.1.1IMF,WB,WTOochdenneoliberalautvecklingen 224.1.2Utvecklingavden”konkurrerandestaten” 254.1.3Multinationellaföretagsagerande 274.2PolitisktCSR 294.3Sammanfattningdel3 31Del45Analys 335.1Slutsats 38 Källförteckning 40

4

1 Introduktion

Det världsomspännande svenska företaget Hennes & Mauritz (H&M) blev under 90-talet

utsatt för mycket kritik då dåliga villkor i deras produktionsled blev uppmärksammat av

media. Sedan 1997, då deras uppförandekod togs fram, arbetar de dock aktivt med Corporate

Social Responsibility (CSR). I H&M:s ”Sustainability Report 2010” rapporteras om hur de

genom sitt CSR arbete har varit med och tryckt på den bangladeshiska regeringen att öka

minimilönerna i landet. H&M uttrycker att de även i framtiden kommer att fortsätta med

denna typ av arbete. Det är denna händelse som uppsatsen är uppbyggd kring.

Allt sedan senare delen av 90-talet har CSR och liknande begrepp utvecklats till en naturlig

del av många multinationella företags agendor. Ett företags arbete med CSR kan rymma allt

från garantier att den egna verksamheten bedrivs på ett miljövänlig och hållbart sätt och att

deras verksamhet är i linje med internationella regleringar för mänskliga rättigheter (MR) och

miljörätt, till att företaget aktivt går in i lokala samhällen och stöttar välfärdsinitiativ.

De senaste årtiondenas globalisering har lett till att många företag flyttat ut från

nationalstaterna och befinner sig på den internationella arenan. Som del av sitt CSR arbete tar

fler och fler företag ofta över roller som traditionellt sett har legat på staten då det finns

underskott i välfärdsverksamheten i landet de agerar i. I dagens globaliserade värld börjar

således de traditionella rollerna för stat och företag att luckras upp. Vissa menar att man måste

synligöra den politiska karaktär som CSR alltmer har tagit.

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och varför CSR kan anses vara politiskt.

Uppsatsen utgår från faktumet att ett multinationellt företag - H&M - som del av sitt CSR

arbete utövat påtryckning på ett lands lagstiftning för minimilöner. Genom att utreda under

vilka omständigheter CSR växt fram och hur det har blivit alltmer politiskt ämnar författaren

utreda varför ett multinationellt företags CSR kan sägas vara ett uttryck för politiskt CSR, hur

det kommer sig att CSR utvecklats åt detta håll och om det är av vikt att tala om CSR som

politiskt.

5

1.3 Frågeställningar

* Varför är lagstiftningspåverkan en del av H&M:s CSR arbete?

- Vilka förutsättningar skapar den neoliberala marknaden i världen och hur relaterar CSR till

detta?

- Vad säger H&M:s CSR arbete för höjda minimilöner i Bangladesh om marknadens

strukturer?

- Kan H&M:s CSR arbete för höjda minimilöner anses som ett uttryck för politiskt CSR och

vad har vi att vinna på den benämningen?

1.4 Metod

Jag har genomfört en litteratur- och artikelstudie i ämnet CSR med särskilt fokus på hur

företag arbetar med lagstiftningspåverkan för att sätta mig in i ämnet. Därefter gjorde jag en

”case study” varunder jag studerade det valda företaget (H&M) och hur det gick till när de

bedrev arbete för att höja minimilönerna i Bangladesh.

Detta är inte är en nationalekonomisk eller samhällsvetenskaplig uppsats och mitt syfte har

därför inte varit att ge en fullständig bild av hur dessa ämnen relaterar till CSR även om den

undersökning jag presenterar i uppsatsen knyter an till båda dessa ämnen. Mitt ändamål med

uppsatsen har endast varit att som nämnt göra en undersökning av hur ageranden - som det av

H&M - bedöms inom CSR diskursen.

CSR är ett internationellt område och många olika internationella (engelska) begrepp används

genom hela uppsatsen. Jag har därför i största mån försökt att ”försvenska” dessa uttryck och

påvisar detta genom att första gången jag använder dem inom parantes ange dess korrekta

internationella term.

1.5 Material

Jag påbörjade min forskning genom en litteraturstudie. Artikelstudien företogs sedan genom

att jag gick in i olika källor till den litteratur som jag läste. Material till min ”case study” av

företagets CSR arbete har hämtats främst från företagets Sustainability Report 2010 och

företagets informationsmaterial kring deras CSR arbete. Dessutom har information kring

frågan om minimilönerna hämtats från olika mediers och intresseorganisationers internetsajter

för att få en bredare bild av vad som skedde i samband med H&M:s arbete att höja dem.

6

1.6 Begränsningar

I uppsatsen används begreppet CSR som ett samlingsbegrepp för generellt företagsansvar. Att

termen CSR används före termer som ex. Corporate Responsibility och Sustainability beror

på att det är en vedertagen term i diskussionen om företagsansvar. CSR är dock ett vitt och

komplext område. Jag ämnar ge en generell beskrivning av dess uppkomst och form idag, för

att sedan fokusera på de delar av CSR som jag anser är av vikt för uppsatsens frågeställning.

Detta gör att uppsatsen inte ger en så mångfacetterad bild av CSR som verkligheten.

Inom debatten om CSR och specifikt politiskt CSR finns fler sidospår så som Corporate

Citizen, Corporate Accountability och Global Governance etc. som författaren valt att inte

lägga tonvikt vid. Istället har jag försökt att återge de viktigaste teman för politiskt CSR.

Begreppet lobbying kommer heller inte att analyseras trots att det som uppsatsen undersöker

och specifikt företagets beteende skulle kunna liknas vid lobbying. I och med att denna

uppsats utgångspunkt ligger i hur CSR fungerar i dag och syftet är att belysa hur CSR

fungerar politiskt så lämnas vidare diskussion av lobbying därhän.

1.7 Disposition

Uppsatsen är uppdelad i fyra delar. Del ett har till syfte att introducera företaget. Denna del

innehåller först kort information om företaget och dess CSR arbete för att sedan beskriva hur

företaget arbetat för att höja minimilönerna i Bangladesh under 2010 och hur textilarbetarna i

Bangladesh reagerade på höjningen. Del två har till syfte att lyfta fram generell information

kring CSR om dess uppkomst och huvuddrag. I del tre ger jag en presentation till varför CSR

idag kan anses politiskt. För att ge en bredare förståelse till de strukturer som utvecklingen av

politiskt CSR skett i ges en historisk beskrivning av hur den ekonomiska marknaden

utvecklats och vilken påverkan detta haft på länder och multinationella företags beteenden. I

den fjärde delen företas en analys vari framkomna fakta kring CSR och politisk CSR ställs i

relation till företagets agerande kring frågan om minimilönerna. Uppsatsen avslutas med en

kort slutsats.

7

DEL 1

2H&M

Det svenska klädföretaget Hennes och Mauritz (H&M) startades 1947. Företaget

omsatteår2010127miljarderSEKochhar2200butikeri38länderpå4kontinenter.

Idag arbetar ca 87 000 personer inom företaget. H&M äger inga egna

produktionsfabrikerutanläggeruttillverkningenavsinavarorpårunt700fabrikeri30

länder, främst iAsienochEuropa.De ser självahurderas globalanärvaro sätter sina

spårpåbefolkningarochsamhällenochkännerettansvargentemotallasomärmedoch

byggeruppderasframgång.IsinsenasteCSRrapportbeskriverföretagetdettaansvar

påföljandesätt:”Activelyworkingtofulfilthisresponsibilityisaprerequisiteforbeing

abletomaintainqualityandprofitabilityinthelongterm”.1

PåsenareårharH&MblivituppmärksammatförsittengagemangocharbetemedCSR

frågor.2Dettastårikontrasttill90‐taletsavslöjandenombarnarbeteochdåligavillkori

derasproduktionskedjavilketleddetillattH&Mfickutståmycketkritik.IdagharH&M

ett CSR arbete som utgår ifrån deras ”uppförandekod” (Codes of Conduct).

Uppförandekoden uppställer bland andra följande krav på leverantörer: förbud mot

barnarbete, god arbetsmiljö och brandsäkerhet, rimliga arbetstider och löner,

fackföreningsfrihet och förbud mot diskriminering samt miljö och

kemikalierestriktioner.3 Årligen producerarH&M en ”Conscious Actions Sustainability

Report” (Rapporten) somutförligt beskriver deras arbetemed CSR under det gångna

räkenskapsåret. Företaget är anslutet till olika internationella instrument och

organisationersåsomFN:sGlobalCompactochFairLabourOrganisation.Dessutomhar

devarit initiativtagaretillnusenast2010ettförbudmotanvändandetavdenskadliga

metodensan‐blastingavjeans.4

H&M:ssenasteRapportförår2010inledsmedenintervjumeddendånytillträddaCEO

förCSR,HelenaHelmersson. I intervjunnämnerhonhurH&Mvaritmedochpåverkat

1H&M1,s.6.2Humble(2006)s.2.3H&M2,s.9.4H&M1,s.8,rapportenfungerarävensomH&M:sårligarapporttillFN:sGlobalCompact.

8

ökningenavminimilöneriBangladeshochhonsägerattH&Mkommerfortsättaförsöka

påverkaattminimilönerhöjsnärdeinteärtillräckligaattlevapå.5

2.1 H&M:s CSR arbete

Under 90‐talet blev de tuffa villkor som rådde i H&M:s produktionskedja ämne för

debatt. ISverige tog flertaletartiklaruppblandannatattH&Mintegenomfördenågra

egentligakontrollerhossinaleverantörersamtidigtsomleverantörernaiblandarbetade

aktivtemot fackföreningarochdet råddehårda förhållandenapåderas fabriker.H&M

försvarade sig med att de inte kunde kräva att svenska lagar åtföljdes i deras

produktionsländer.6

Ett uppmärksammat exempel somär talande förH&M:s inställning till företagsansvar

innanarbetetmedderasnuvarandeCSRkaraktärtogfartärCeciliaZadigsdokumentär

”Senaste mode – till vilket pris?”. Filmen, som fick stort genomslag och visades i 15

Europeiska och Asiatiska länder, skildrar den utsatta situation som många av

textilarbetarnahosH&M:s leverantörerbefannsig iochvisadepåhurH&Msomstort

internationellt företag pressade priserna hos leverantörerna utan att ta ansvar för de

konsekvenserdetinnebarförvillkorenförarbetareochförfabriker.Exempelvisvisades

hurH&M lyckats pressaprisernamed30%hos en leverantörpåFilipinernaochhur

arbetarehos leverantörer iKina tvingatsarbeta14 timmarsjudagar iveckan.Filmen

togupphurfabrikeriBangladeshsällanföljdelagarochattH&Msomettinternationellt

företagbordearbetaförattförbättranationellalagarsimplementering.7

H&M kommenterar i filmen dessa iakttagelser med att deras affärsidé gör att varor

måste produceras i länder med andra arbetsvillkor än de som råder i västvärlden

eftersomingetföretagkanvaraprisledandepåsammagångsomdeharproduktionsom

lever upp till västerländska villkor. Efter att filmen släpptes försvarade H&M sitt

agerandemedhänvisning till att de intekanbelastasmedansvar för fabriker somde

inteägersamtattdefaktisktställeruppvillkorisinainköpsavtalsåsomattbarnarbete

5H&M1,s.16.6Blomberg(2006)ss.21‐24.7Blomberg(2006)s.23‐24.

9

skavaraförbjudetochattnationellalagarkringarbetsmiljöochlönerskaföljas.8Detta

synsättkomdockattförändras.

1997aktiveradesH&M:suppförandekod.DenställeruppettantalvillkorsomenH&M

leverantör och dess underleverantörer och övriga affärspartners ska leva upp till.

Uppförandekoden lägger ansvar på leverantörer att informera sina underleverantörer

omH&M:suppförandekodochhemarbetes‐policy.Uppförandekodenämnarsäkerställa

att H&M lever upp till krav från styrelsen, medarbetare, kunder och aktieägare och

andra intressenter. Den är utformad från internationellt vedertagna standarder som

FN:sallmännadeklarationomdemänskliga rättigheterna,FN‐konventionenombarns

rättigheter och tillämpliga ILO9 konventioner och på lagstiftning i de enskilda

länderna.10

Under2010arbetadeH&Mfram7nyastrategiskaengagemang/åtaganden.Dessavaratt

tillhandahållamodeförmedvetnakunder;väljautochbelönaansvarstagandepartners;

agera etiskt; agera klimatsmart; minska användandet av material, återanvända och

återvinna material; att använda miljöresurser ansvarsfullt och; att stärka lokala

samhällen de agerar inom. H&M har valt att kalla sitt hållbarhetsprogram för H&M

Consious(H&MMedveten).11

Företaget har ett CSR team med 90 medarbetare. 15 av dessa arbetar på H&M:s

huvudkontoriStockholmmedanresterandefinnsutplaceradepå15produktionskontor

runtomivärldenförattbevakaattleverantörerföljeruppförandekodenochförattge

rådtillfabrikeröverhurdekanförbättraförhållandena.12NärH&Mstartaruppettnytt

samarbete med en leverantörsproducent genomförs först en grundlig revision av

fabrikens förhållanden. I företagetär tankenattvarjeenhetharettegetansvar föratt

integreraetthållbarttänkandeiderasrutiner.CSRteametpåhuvudkontoretfårdåen

8Blomberg(2006)s.2.9ILOstårförInternationalLabourOrganisationochärFN:sfackorganförsysselsättnings‐ocharbetslivsfrågor.10H&M.11H&M1,s13.12H&M2,s.9&H&M1,s.14.

10

stöttande funktion till resterande organisation snarare än att de driver fram alla

förändringarsjälva.13

2.2H&MiBangladesh

Bangladesh ligger i Sydasien alldeles intill Indien. Landet har en befolkning på 150

miljonerinvånareochärettavvärldensmestfattigaländermed40%avbefolkningen

somleverunderfattigdomsgränsen.Näringslivetdominerasavjordbruksomfrämstär

inriktat på självhushållning. 2008 utgjorde industrisektorn, varunder textilfabriker

återfinns,29%avlandetsBNP.14FNkonstaterarienrapportfrån2008attBangladesh

ärettavdeländersomgagnatsminstavdenglobalaekonomineftersomlandetharen

svagoffentligsektorochoffentligstyrning.15Bangladeshfårendastinunder10%avsitt

BNPfrånskatterochdessstadsbudgetärmindreänH&M:stotalaomsättning.16

H&MharhaftproduktioniBangladeshsedan1982ochdesersinnärvarosomlångsiktig

ochvill utnyttjaden för att förbättra situationen i landet. Sedan1986hardeävenett

produktionskontor i Dhaka (huvudstaden i Bangladesh). H&M har flera olika CSR

relaterade aktiviteter i Bangladesh. En del av H&M:s arbete i Bangladesh är det

utbildningsprogram som utvecklats sedan 2004 och som syftar till att gör arbetare

medvetna om sina rättigheter. Det är ett utbildningsprogrammed fokus på jämlikhet

mellan könen och arbetarnas relationer till ledningen på leverantörsfabrikerna.

Slumpvisutvaldaarbetarefrånolikafabrikerdeltarienutbildningsgruppochtankenär

attdesedanskallspridavidarekunskapenblandsinakollegor.17

2.2.1 H&M:s arbete för högre minimilöner

I Rapporten skriver H&M om sin strategi nr 3 ”att välja ut och belöna ansvarsfulla

partner”attdeutöverenbartbevakningavleverantörernaävendeltarisamarbetenoch

ärmedattpåverkasocialpolitiskabeslut.Det finnsett färsktexempelpådennatypav

CSRarbete,påverkanavsocialpolitik.Somnämntförbindersigleverantörertillattsom

minst betala vad som är lagstadgad minimilön till sina medarbetare genom H&M:s

uppförandekod.Ivissafallärdockinteminimilönentillräckligattlevapå.IBangladesh13H&M1,s.14.14UD+NA.15Omrapporten”MakingGlobalisationworkfortheleastdevelopedcountries”iActionAid(2010)s.716Siffrorfrån2007,respektive2009omnämndaiActionAid(2010)s.7.17H&M2,s.15.

11

hade inte nivåerna för minimilöner höjts sedan 2006 trots en hög inflation. H&M

identifieradeattdetpraktisktintegickattöverlevapådenuppställdaminimilönenivån

och bestämde sig för att agera för att regeringen skulle höja minimilönerna.

Tillsammansmed några andra företag närvarande i Bangladesh skickade de i januari

2010ettbrevtillBangladeshregeringvaridebegärdeattregeringengjordeenöversyn

avlönenivåernaochetableradeenplanförregelbundenuppföljningavminimilönerna.I

augusti samma år följdes det gemensamma brevet uppmed ett brev från H&M:s VD

Karl‐Johan Persson. I brevet framgick H&M:s föresatser att ha en fortsatt långsiktig

företagsrelation med sina bangladeshiska leverantörer och att de var beredda att

acceptera den kostnadsökning som höjda nivåer för minimilöner kunde medföra. I

brevetframfördesävendekravsombrevetijanuarigettutryckför.18

Den bangladeshiska regeringens svar var att under våren 2010 tillsätta en kommitté

meduppgiftattseöverminimilönerna.Iaugustihadenyaminimilönerdefinieratssom

skulleträdaikraftundernovember2010.Lönenivåernahöjdesmedmellan67och81

%.19MinimilöneniBangladeshvarförehöjningen180krpermånad.Regeringsbeslutet

innebar att denhöjdes till 320 kr permånad, alltså nästintill det dubbla. Facket hade

dockkrävt520krihöjning.20

H&Mhadeunderenlängretidförsöktpåverkadenbangladeshiskaregeringenatthöja

minimilönernai landetnärsåskedde.Deserenhöjningavminimilönernaenbartsom

positivt. Att minimilöner höjs kan leda till höjda produktionskostnader men samma

gäller då för alla företag som producerar kläder i landet, därför är en höjning av

minimilöner konkurrensneutralt enligt H&M.21 I själva verket anser H&M att den

bangladeshiskaregeringenävenbordehaföljtuppmaningenattetableraenmekanism

för en regelbunden uppföljning av lönenivåerna så att de kan följa de faktiska

levnadskostnadernailandet.H&Mfortsätterdärförattarbetameddessafrågor.22

18H&M1,s.55.19H&M1,s.55.20SR1+RättvisHandel.21Nordea.22H&M1,s.55.

12

2.2.2Debangladeshiskaarbetarnasreaktioner

H&M:s CSR arbete måste ställas i kontrast med det rådande klimatet i Bangladesh.

Höjningen av minimilöner var en kontroversiell fråga. Traditionellt sett så har

Bangladeshregeringvaritmotvilligtillatthöjaminimilöner.Senastgångendetskedde

var2006ochdessförinnan1984.Beslutetattseöverlönenivåerna2006hadeföregåtts

av flertalet demonstrationer, strejker och kravaller. När de nya nivåerna kom 2006

ansågsderedandåomöjligaattlevapå.23

Trotsattregeringeninleddearbetetmedatthöja2006årsnivåerunder2010vardeten

orolig tid bland berörda arbetare. I april 2010 började demonstrationer som fortgick

över sommaren.Demonstranternavillevisa sittmissnöjemeddåvarandeminimilöner

somdehävdadeattdet integickattöverlevapå.Protesternagälldeävendesvåraoch

iblandfarligaarbetsförhållandenasområderpåmångafabrikerilandet.Isambandmed

att de nya nivåerna blev offentliga uttryckte folk istället sitt missnöje med att

minimilönen höjdes till en nivå under vad facket krävt. Textilindustrin, som är den

industri där H&M är en aktör, har de lägsta lönenivåerna i landet. Många av

demonstranternavarsåledestextilarbetare.24Närdenyaminimilönernavarpåvägatt

implementerasvardetfortfarandeoroligtblandarbetareiBangladesh.Idecember2010

ochjanuari2011hadeflerastrejkeravlöstvarandra.Oroligheternaberoddedelspåatt

denyaminimilönernaimplementeradesmedolikaökningberoendepåkompetensoch

delspåattvissafabrikerintehadeimplementeratdenyaminimilönenivåerna.25

Under strejkerna 2010 beräknas totalt 6 personer hamist livet ochmånga fler blivit

skadade.Fackligaledarearresteradesochtusentalsarbetareåtaladesförsinmedverkan

i demonstrationerna. I sambandmed detta fick 5 000 demonstrerande textilarbetare

sparken för sin delaktighet i demonstrationer samtidigt som regeringen förbjöd flera

hundraNGOs,blandannat”theBangladeshWorkersSolidarityCenter”.26

Demonstrationernavisarpåattdetfannsettmissnöjemeddedåvarandelönenivåerna

blandarbetare.NärH&Mageradeförhöjdaminimilönerkanmanalltsåantaattdetvari23RenaKläder.24SR2+FackligaRättigheterNu.25Nordea.26FackligaRättigheterNu+InternationalTradeUnionConfederation’sAnnualSurveyofViolationsofTradeUnionRights.

13

arbetarnasintresse.ÄvenominteH&Märdelaktigihurenstakafabrikerochregeringen

behandlardemonstrantervisardockbehandlingenavdemonstranternapåettansträngt

klimatdärarbetarnaintehardenfackföreningsfrihetsomMR&ILOdokumentbevakar,

ochhur svårtdetkanvara för arbetareatt självständigt få till stånden förbättringav

arbetsvillkor som detta innebar. Detta blir uppenbart i ljuset av den Bangladeshiska

statensovillighetochoförmågaattmötalönekravsedantidigare.

2.3Sammanfattningavdel1

H&Märettmultinationelltföretagsomharsinproduktionutlagdiflertaletländerrunt

om i världen, ett avdessa länder är utvecklingslandetBangladesh. Efter attH&Mhaft

produktionilandetiöver25åridentifieradeH&Mattdenlagstadgademinimilönensom

deras uppförandekod förband deras leverantörer att utbetala i lön inte var tillräcklig.

H&Mvidtogdåpolicyarbeteiformavbrevskrivningtilldenbangladeshiskaregeringen

för att förmå den höja minimilönenivån. Ett multinationellt företag har således tagit

klivetinpåstatenstraditionellaarenaattavgöranärochhurmanreglerarlönenivåer.

Motbakgrundavdettahardessalönenivåerintehöjtssedan2006ochattbådeH&Moch

textilarbetare i Bangladesh ansåg att man inte kunde leva på de dåvarande

minimilönerna. Regeringen i Bangladesh beslutar under 2010 att höjaminimilönerna

eftertryckfråndelsarbetareochdelsutländskaföretag.Mankansåledesdraslutsatsen

attH&M:sCSRarbetevaritmedochskapatbättrevillkorförarbetarnaiBangladesh.

14

DEL2

3 CSR

Höjningen av minimilöner skildrad ovan beskriver en del av H&M:s CSR arbete. Innan

uppsatsen lägger fokus vid hur specifikt denna typ av CSR arbete kan komma att bedömas

som politiskt och vad det innebär följer här en allmän genomgång av CSR.

CSR är ett begrepp som kommit för att stanna. Där företag förut frågade sig om de

överhuvudtaget skulle ta ett CSR ansvar så ställs frågan idag snarare hur de ska utforma ett

sådant ansvar.27 Idag har 97% av Europas 150 största företag information om deras

respektiveCSRarbetepåsinahemsidor.MotsvarandesiffrablandSveriges100största

företagär75%.28Situationenär likadan iövrigavärldenochexempelvishar72%av

Indiensstörstaföretaginformationomsittsocialaansvarstagandepåsinhemsida.29

3.1 Historik

Även om man talar om CSR som ett nytt begrepp så har företag i alla tider på olika sätt och i

olika hög grad varit med och bidragit till samhällsnyttan genom företagsansvar, inte minst i

Sverige. Före industrialiseringen bestod Sverige till stor del av så kallade järnbruk. Runt

järnbruken byggdes små bruksamhällen upp som på olika sätt, genom brukspatronens försorg,

tog hand om dess invånare. Efter industrialiseringens intåg kom dessa typer av samhällen

alltmer att försvinna och social omsorg skulle företas i offentlig regi. Under mellankrigstiden

växte den så kallade Svenska modellen fram som gick ut på att ”Företagens samhällsuppdrag

var att bli produktiva och effektiva i företagsekonomisk mening”. Detta ledde till att företag

inte längre ansågs ha ett ansvar över social omsorg. Företags samhällsansvar låg snarare i att

skapa en god lönebildning och i andra ekonomiska frågor, och företag gick ibland in och

sponsrade idrott eller lokala event.30

I USA var situationen en annan, under 1900-talet har företag trots statens uppbyggnad av det

sociala omsorgssystemet fortsatt att vara en del av uppbyggnaden av samhället. Amerikanska

företag har fortsatt att donera stora summor (välgörenhet) till samhällsuppbyggnaden.

Exempelvis finansieras idag 25 % av all utbildning med pengar från privata företag. Att 27Borglundm.fl.(2009)s.13.28Borglundm.fl.(2009)s.97.29Grafströmm.fl.(2008)s.17.30CitatochinformationBorglundm.fl.(2009)s.16.

15

utvecklingen gått åt detta håll i USA kan delvis sägas bero på att det ligger stora skillnader i

till vilken grad som det svenska omsorgssystemet och det amerikanska har utvecklats. En

annan viktig faktor är att gåvor till välgörenhet är skatteavdragsgilla i USA.

3.1.1 80-talets aktieägarvärde i fokus

Tankenatt sättamaximerandeav aktieägarvärdet (shareholder value) i främsta fokus

för ett företag segladeupppå80‐talet iUSAoch spreds till resten av värden. Tanken

grundadesigpåMiltonFriedmansfilosofiomattett företagsansvarendast liggeriatt

maximerasinvinstvilketisinturledertillsamhällsförtjänst.Tankarnaliggerävenilinje

medAdamSmithsklassiskaekonomiskateoriom”denosynligahanden”somsägeratt

enmarknadfungerarbäst förallapartermedså liteextern inblandningsommöjligt. I

Sverigeleddedennatrendtillattaktieägarefickettalltstörreinflytandepåbekostnad

avandra intressenter i företaget.31Det framväxandefokusetpåaktieägarvärdevardel

avdeneoliberalamarknadsvärderingarsomerövradevärldenunderdennaperiod.Idel

tre beskrivs hur dessa tankar formade den globala ekonomin, hur länder och företag

agerarinomdenochhurdagensCSRärenproduktfråndetta.

3.1.2 90-talets skandaler och skiftet till CSR-fokus

Under 80‐talets aktieägarfokus var inte CSR ett så aktuellt ämne men detta kom att

förändras under 90‐talet. En stark bidragande orsak till det var att flera

företagsskandalerinträffadeunderslutetav90‐talet.32NonGovernmentalOrganisations

(NGOs) hade under 90‐talet börjat arbeta aktivt för att ”avslöja” förhållandena som

rådde på fabriker där varor producerades. Bland annat uppstod den så kallade

”Sweatshop‐debatten” när förhållanden på fabriker inom textil‐ och skoindustrin

uppmärksammades och kritiserades. Efter millenniumskiftet inträffade en

förtroendekris inom företagsvärlden. Förtroendekrisen berodde på flertalet

uppmärksammade företagsskandaler i USA samtidigt som det var turbulent på

aktiemarknaden där. Här i Sverige hade vi vår egen förtroendekris då strålkastarna

riktadesmotSkandia‐affären.33

31FördennadiskussionomFriedmanochSmithseBorglundm.fl.(2009)ss.44‐46.32Grafströmm.fl.(2008)s.17.33Grafströmm.fl.(2008)s.45.

16

Parallelltväxtesigdenvärldsomspännandeanti‐globaliseringskampanjenstarkochvar

pådrivande i utvecklingen av CSR. ”De stora globala börsnoterade företagen blev

symbolerförfattigdomochglobalaorättvisor/…/någotsomföretagenblevtvungnaatt

bemöta”.34SamtidigtdrevfleraNGOsinternationellakampanjerförattfådessatyperav

företagatttameransvar.InteminsthäriSverigeskeddeanti‐globaliseringsprotesteri

samband med EU toppmötet 2001.35 De normer som dessa NGOs förespråkade blev

grundentilldetCSRsystemsomnubörjadetaform.36

Dessa skandaler och kriser ledde till att många företag började definiera hur deras

företagbordeageraetiskt.Politikeruppmanadeföretagenattagera.Ettviktigtstegvar

1999närFN:sdåvarandegeneralsekreterareKofiAnnanhölletttaldärhanuppmanade

företagatttaansvarförolikasocialaproblemochmiljöproblemiländerdeagerarinär

det landet ärovilligt eller saknar förmågaatt själv göra så.ÄndamåletmedFNGlobal

Compact som bilades därefter är att förmå företag att ta ett miljömässigt och socialt

ansvar för sin verksamhet. FN:s Global Compact består av 10 ”regler” utifrån de

betydelsefullaste internationella konventionerna inom MR, arbetsrätt, miljö och

korruption somdeanslutna företagen förbinder sig efterleva. I dagsdatumhar6000

företagfrån135länderanslutitsigtillGlobalCompact.37

Ytterligareettviktigtinternationelltdokumentsomhaftstorbetydelseförutformningen

avCSRinomflertaletföretagärEU:s”Grönbok”omCSRfrån2001somredogörförhur

företagbörtaansvarinförsinaintressenter.Ipraktikenhardenfungeratsomenguide

överhureuropeiskaföretagharutvecklatsittCSRarbete.Härigenomvaldesenvägbort

från lagstiftningmot självreglering.38 ”Grönboken” följdes upp 2002med en ”Vitbok”

”Corporate SocialResponsibility:Abusiness contribution to sustainabledevelopment”

somutvidgadedefinitionenavCSR tillattävenvarakopplat tillutvecklingsländeroch

inte endast den interna europeiska arbetsmarknaden. EU betonade dock att det

huvudsakliga målet för företagare är lönsamhet och inte global rättvisa. I kölvattnet

etablerades2002EuropeanMulti‐stakeholderForumonCSRmeduppgift attutveckla

insikten om CSR. Forumet kom med en rapport 2004 som innehöll resultat och34Borglundm.fl.(2009)s.53.35Grafströmm.fl.(2008)s.17.36Borglundm.fl.(2009)ss.49‐54.37Borglundm.fl.(2009)s.54+UNGC.38Borglundm.fl.(2009)ss.54‐55.

17

rekommendationerförhurochvarförettföretagskallarbetamedCSR.39Flertaletandra

internationellanormskapanderiktlinjertillkomäven.

3.1.3 Upplyst aktieägarvärde och intressentmodellen

Till skillnad från åren innan millennieskiftet då de flesta företags fokus låg på

aktieägarvärde anser idagmånga företag att CSR arbete är finansiellt värdeskapande.

Fokuset på aktieägarvärde har bytts ut mot ett fokus på ”upplyst aktieägarvärde”

(enlighted shareholdervalue) för att vinna förtroende från intressenter genom

ansvarsfulltföretagande.40

Envanligdefinitionavintressenterärattdetrörsigom”engruppellerenindividsom

påverkarellerblirpåverkadavettföretagsverksamhet”.41Exempelpåintressenterkan

vara leverantörer, medarbetare, samhället, investerare, miljön och kunder.42

Intressenterdelasoftainiprimäraochsekundäradärkunderochmedarbetareliggeri

denprimäragruppenmedanex.myndigheterochmedialiggeridensekundäragruppen.

Tanken bakom detta är att intressenter i den primära gruppen är nödvändiga för

företagetsfortlevnadmedandesekundäraintressenternapåverkarföretagetiolikastor

grad positivt eller negativt genomopinion. Detta tankesätt utmanas i ochmed att ex.

media kan ha ett starkt inflytande på företag trots att media ses som en sekundär

intressent.Mankanslåfastattolikaintressenterharolikarollerattspelaochgenomatt

identifiera olika intressentgrupper får man en uppfattning om de relationer som

företagetbefinnersigiochmåstetahänsyntill.43Somredannämntsharvissaföretags

CSRarbetetillkommitsomenreaktivåtgärdisambandmedattintressentgruppenväckt

en viss fråga. Ett aktivt arbete med CSR frågor ger istället ett proaktivt engagemang

gentemotsina intressenter.Det lederäven tillatt företagetkanvaramedochutforma

sittCSRarbeteunderenlängretidochinteendastsomettsvarpåen”skandal”.44

I grunden ligger vikten av att ha intressenternas förtroende för att erhålla

existensberättigande (license to operate) för ett företag. Ett dåligt förtroende från

39Grafströmm.fl.(2008)ss.78‐79.40Borglundm.fl.(2009)s.58.41Grafströmm.fl.(2008)s.67,citatfrånBorglundm.fl.(2009)s.65.42Borglundm.fl.(2009)s.65.43Grafströmm.fl.(2008)ss.67‐68.44Grafströmm.fl.(2008)ss.68‐69.

18

intressenter somarbetare, kunderochmyndigheterkan leda till ennegativ spiraldär

företaget tappar arbetskraft och kompetens, marknadsandelar och uppbackning från

myndigheter.45Precissomnär”Sweatshop‐skandalerna”leddetillkonsumentbojkottpå

90‐talet eftersom intressentgruppen konsumenter tappat förtroendet för företagen.

BakomsittCSRarbetemåsteföretagetdockhaengenuinvärdegrundsomfungerarmed

etikeniderasegenverksamhetförattgedemlegitimitet.46

3.2 CSR idag

Inom begreppet CSR rymsmånga olika typer av företagsageranden och företags CSR

arbete skiljer sig åt beroende på vilken bransch företaget är i: ett byggföretags CSR

arbeteäroftaintelikadantsomettläkemedelsföretagellerettklädföretags.47Tankenär

attCSRärnågotfrivilligtsomkommerfrånföretagetsjälvt.Idettafrivilligautformande

tardockföretagiblandhjälpavutomståendeorganisationersåsomNGOs.Endefinition

av ett företags CSR arbete kan vara att det rör ”relevanta förtroendefrågor som rör

organisationensviktigasteintressenter”48medanenannandefinitionkanformulerasatt

detrörsigom”…ettfrivilligtansvarutöverdetsomlagenföreskriver/…/[varigenom]

[f]öretagetskalltaettansvarförhurderasverksamhetpåverkaromgivningen.”49Ingen

avdefinitionernaärsärskiltklarmenoberoendeavvilkendefinitionmananvändersig

av kanmankonstatera att CSRbygger på ett företagande som ‐ åtminstoneutåt ‐ tar

hänsyntillettflertalavintressenternatillettföretag.

RegleringenavCSRbestårtillstörstadelavfrivilligaregler,CodesofConduct,framtagna

riktlinjeretc.mendet finnsävenmånga internationella instrumentsomberörCSR, till

exempel FN:s konventioner om demänskliga rättigheterna och ILO konventioner om

arbetsrätt.MångaskullenogväljaattsnarareseCSRsomnågotsomgårutöverderedan

givnareglernaochpolitikerhar‐exempelvisgenomEU:s”grönbok”‐valtattlåtaföretag

själva bestämma över och utforma sitt företagsansvar. Detta har lett till att antalet

frivilligareglerinomCSRharökatexplosionsartat.Idagskapasdeavbådeicke‐statliga

organisationer, flertalet branschorganisationer, statliga organisationer, kommersiella

45Borglundm.fl.(2009)ss.69‐70.46Borglundm.fl.(2009)s.74.47Borglundm.fl.(2009)s.99.48Borglundm.fl.(2009)s.63.49Grafströmm.fl.(2008)s.39.

19

organisationer, fackföreningar och i samarbeten mellan arbetsgivar‐ och

arbetstagarorganisationer.50

Iordetfrivillighetingårattdetintefinnsnågrastatligasanktionermotettföretagsom

brytermotriktlinjerochkoder.Ettföretagkansåledesintebli”straffat”förattdeinte

leverupptillCSRnormer.Iställetvilarfrivillighetenpåföretagetssjälvständigaviljaatt

levaupptillCSR.De frivilligareglernasätterennormförvadett företagbörgöraoch

självregleringenutgår från just företagetsönskanattvara trovärdigt, atthandla i linje

med intressenter såattdet inte förlorar legitimitet.51 Ävenomstateroftaärenaktiv

part som bland annat uppmanar till CSR arbete och sätter ramarna för ett företags

agerande så ger hela detta upplägg av frivillighet företagen ytterst mycket makt att

självasättadagordningen.Genomattdetagitpåsigansvaretattsjälvreglerainomvissa

områden betyder det att stater avstår från lagstiftning av dessa områden. I realiteten

leder det till att företag till viss del kan sätta upp sina egna spelregler och undvika

lagstiftningsominteärdemgynnsam.52

Företagsansvarhardiskuteratsochfunnitsiolikaskepnaderiolikatider.Idéeröverhur

ett företag ska agera förkastas och kommer igen. Det finns ingen sanning om hur ett

företagskaageraförattvaralegitimt,utandessatankarförändrasochutvecklas.53Inför

framtiden kanman vara säker på att CSR som vi ser det idag antagligen kommer att

förändras.Desenasteårensfinanskrislederredantillflerregleringaravfinansvärldeni

länder. Således förvandlas delar av ett område som till viss del varit självreglerat av

företagentillattomgesavsanktionerochkontrollerasavstater.CSRärettverktygför

alla företag att föregå diskussionen och vara med att skapa agendan för

företagsansvar.54

Sammanfattningdel2

KortfattatkanmansägaattCSR, faständet inteärettnytt fenomen,harutvecklats till

den form den är idag som ett svar på de skandaler det blivit när verklighetens

produktionsvillkor uppmärksammats bland intressenter i försäljningsländer. Således50Grafströmm.fl.(2008)s.93.51Grafströmm.fl.(2008)ss.102‐103.52Grafströmm.fl.(2008)s.107.53Grafströmm.fl.(2008)s.116.54Borglundm.fl.(2009)s.144.

20

har CSR ofta blivit ett sätt för företag att legitimera sin verksamhet inför sina

intressenter.CSRtaroftastformenavsjälvregleringochettföretagväljersjälvvadsom

ska ingå idettaarbete.Anledningen tilldetärattCSRarbete i sigoftagårutövervad

som är lagstadgad plikt för ett företag att göra. Tanken är alltså att CSR garanterar

någontingsomintekangaranterasavdestatersomföretagenagerari.

21

Del 3

4Politiskt CSR

Förutsättningarna för det CSR system som beskrivs här ovan och som H&M agerar i ligger i

hur länder och företag hanterat de senaste årtiondenas neoliberala marknadsutveckling. För att

ge en djupare förståelse till strukturerna bakom detta agerande och varför CSR kan anses gå

mot att bli alltmer politiskt ges härunder en inblick i hur den neoliberala marknaden

etablerades och hur den har påverkat länder och företags agerande samt specifikt företags

CSR arbete.

4.1 Förändringen i traditionellt CSR eller?

DetvåCSRforskarnaUtting&MarqueshävdarattCSRoftaharendjupgåendepåverkan

iutvecklingsländerochattCSRblivitenviktigkomponentiettförändratsättattsepåde

traditionellarollernaförföretagochstateriutveckling.55Enligtdemtartraditionellsyn

på CSR inte hänsyn till den distributiva orättvisa som råder i dagens värld. Den

distributivaorättvisankanmärkasidenojämlikhetsomfinnsmellandeländersomalla

ärdelavenochsammaekonomiskamarknad.Depekarpåparadoxenatt fattigdomen

ochdenetableradeobalansenmellanNordochSydintekunnatmotarbetasellerraderas

trotsenutbreddglobalekonomidesenaste30åren.Utting&Marquesmenarattdagens

CSR snarare riskerar att öka distributiv ojämlikhet genomatt det stärkermakten och

auktoritetenhosmultinationella företagsamtidigt somdetgynnaren typavanti‐stats

fördomar.56Dethar enligtdemunderde senaste30åren skett en tillbakagång i antal

fackförbund och demokratiska institut samtidigt som vårt kapitalistiska samhälle har

dominerats av aktieägarvärde och den finansiella marknaden och detaljhandeln har

expanderat. Författarna menar att detta gjort att statens regelskapande funktion har

begränsatsisambandmedattföretagsvänligatävlingsinriktadestaterutvecklats.57

EnligtCrouchkontrollerasdeglobalaekonomiskastrukturersombindersammanNord

och Syd till stor del av multinationella företag genom deras produktion.58 När man

undersöker hur CSR:s traditionella roll förändras och vilken roll CSR har i Utting &

55Utting&Marques(2010)s.2.56Utting&Marques(2010)s.3.57Utting&Marques(2010)s.7.58Crouch(2010)s.27.

22

Marques påstådda distributiva orättvisa är det således viktigt att multinationella

företagsrollidenglobalasocioekonomiskautvecklingentasibeaktande.

4.1.1IMF,WB,WTOochdenneoliberalautvecklingen

Världsbanken (World Bank, WB) och Internationella valutafonden (International

MonetaryFound,IMF)skapades1944medmålsättningenattverkaförattskapatillväxt,

stabilitetochutvecklingunderefterkrigstiden.59IvarkenIMF:sellerWB:sstadgarfrån

1944 tillåts någon specifik reglering av ett lands inre angelägenheter och politik vid

utlåningar.Trotsdettasåhardetvålåneinstitutionernaspelatenviktigrolliskiftettill

englobalneoliberalmarknad,vilketbelyseshärunder.

Åren1945‐1970varengylleneepokförkapitalismen.Efterkrigstidensåteruppbyggnad

som finansierades delvis av de två institutionernas60 lån samt privata lån från USA

gjordeattmycketpengarvariomloppivärlden.Konsumtionblevendelavvardageni

många samhällen vilket drev på tillväxten. Stabiliteten i det ekonomiska finansiella

systemet,kontrollenöverväxelkurserochkapitalflöden,samtdenförsiktigaövergången

tillmeröppnaochrörligasystemleddetillenmjukochstabilekonomiskutveckling.61

Situationen kom att ändras under 70‐talet i samband med att efterkrigstidens

tillväxtboomebbadeutsamtidigtsomvärldendrabbadesavenoljekris.Dettaleddetill

en försvagning av den dittills rådande världsordningen och att en kamp om vad som

räknadessom”brapolitik”uppstod.Trotsattefterkrigstidensreglerandeochskyddande

politikletttillengylleneperiodväxtedetnuframettsynsättavattalltförstortpolitiskt

inflytandeimarknadenutgjordeettproblem.IWashingtonväxteenkonsensuskringatt

lösningen alltid stavas ”avreglering, privatisering och exportorientering” fram, den

såkallade Washingtonkonsensusen. I tre av världens främsta exportindustrier kom

under denna tid nya marknadsliberala konservativa ledare till makten: Margareth

ThatcheriStorbritannien,RonaldReaganiUSAochHelmutKohliVästtyskland.62

59Hermele(2004)ss.9‐10.60JagbenämnerhädanefterWBochIMFsom”institutionerna”.61Hermele(2004)s.26.62Hermele(2010)ss.39‐40.

23

Efter den skuldkris som uppstod 1982 förändrades institutionernas sätt att arbeta.63

Nyliberalismansågsnuståförden”godapolitiken”ochkomdärförfortsättningsvisatt

påverka de båda institutionernas verksamhet.64 Detta fick långtgående ekonomiska,

politiskaochjuridiskakonsekvenser.Nyliberalisminnebärattmarknadenskallfåsköta

sig själv och att den enda lagstiftningskontroll som finns avmarknaden skall fungera

som ett stöd till att hålla den fri.65 I falletmed institutionerna fick denna nya typ av

policyverkanfördevillkorvarjelånhadeknutettillsig.Redaninnanskuldkrisenställde

IMFuppvissakravpåsinagäldenärervidutlåning.Detansågsliggailändernasintresse

att man tvingade dem att följa av IMF och WB utstakad ”sund politik”.66 Efter

skuldkrisensåexpanderadeantaletvillkorsomknötstilllånen.Mångaavdeländersom

redanvarskuldsattahadeingaalternativochtvingadesgåmedpåinstitutionernaskrav

vidutlåning. Iblandknötsvillkoren förett lånsammanmedvillkoren förettannat lån

ochmedfördeattett lånkundevaraberoendeavettannatlånsvillkor.Ibörjanav90‐

talet fanns i genomsnitt 56 villkor knutna till varje lån. Villkoren reglerade ofta

låntagarnas inhemskapolitik,dekundegåutpåatt styra ”…omhandelspolitiken fick

skyddadeninhemskamarknadenochsubventioneradenegnaexportenellerhurmånga

statliga bolag som fick drivas”. På detta sätt avspeglade villkoren den rådande

konsensusen kring vad som utgjorde ”god politik” och tvingade många länder att

implementera neoliberala marknader. Institutionerna utformade villkoren utan att ta

hänsyn till de skuldsatta ländernas egna förutsättningar för ekonomisk och social

utveckling.67Utvecklingenvisadeattvillkoreninteleddetillförväntadtillväxt.Ivissafall

utveckladeländernatillochmedettsämreekonomisktläge.Exempelvishamnade75%

av de lånande länderna i finansiella kriser på grund av denna kontroll från

institutionerna.68

Pådettasätthartvåavdemäktigasteinstitutenivärldenmedsyfteattskapastabilitet

och tillväxt istället infört entydiga regler som ofta syftat till nyliberalism i en

mångfacetterad värld. På samma gång som institutionerna verkat för att nyliberala

värden globalt sett skall implementeras har flertalet av de redan industrialiserade

63Hermele(2010)ss.61+63.64Hermele(2010)s.40.65Crouch(2010)s.26.66Hermele(2010)s.43.67Hermele(2010)ss.40‐45,citats.44.68Hermele(2010)s.47.

24

länderna valt att gå emot denna exporterade politik och istället på olika sätt genom

regleringarskyddatsinainhemskamarknader.69Attinstitutionernaförtenpolitiksom

syftar till att gagna vissa länder står klart genom flertalet uttalanden från den

amerikanskaledningen:1981uttaladesigRonaldReaganomhurWBvargrundläggande

för USA:s strategiska intressen i omvärlden och 1996 kallade en finansminister i

Clintonadministrationen institutionerna för kostnadseffektiva redskap att föra

amerikanskpolitik.70

DenvälkändadjurrättsförespråkarenPeterSingertarisinteoriomhurvärldenalltmer

blivitensamladvärlduppenannan”institution”,Världshandelsorganisationen(World

TradeOrganisation,WTO)ochdessrollihurdagensekonomiskapolitikformas.Enligt

honomärdagens globalamarknadskrafter ett incitament för stater, somvill ta del av

den ekonomiska utvecklingen, att rätta sig efter marknadens regler bl.a. genom att

frigöra ekonomins privata sektor, minska på byråkratin kring marknaden, hålla nere

inflationenochtabortrestriktionerförutländskainvesteringar.Ettlandsominteböjer

sigfördessavillkorriskerarattskrämmaiväginvesterareochpåsåsättförsättslandeti

”en gyllene tvångströja” (förklaras här nedanför). Singermenar att detta leder till att

ekonomisktillväxtvillkorasavenförminskadpolitiskmakt.71

SyftetmedWTOärattmöjliggöraenöppnaremarknaddärennaturligkonkurrensgör

attinternationellaföretaginvesterariproduktioniländermedlägrelönervilketisintur

leder till högre intäkter i dessa länder och billigare varor på den globala arenan. I

förlängningenantasdettaledatillenhöjningavinkomstnivåeriländerochvärldenblir

en mer jämlik plats. Således ligger alltså en relativt altruistisk tanke bakom en av

världensmäktigaste institutioner som varit med och upprätthållit den globala öppna

marknaden. I realiteten har dock detta tankesätt fått ytterligare konsekvenser,

genereratmycketrikedomtillderedan”rikaländerna”ochintefungeratsåsmärtfritt.

Den frihandel somWTOetablerar kan försvaras i ljuset av attWTOetablerats genom

”theGeneralAgreementonTariffsandTrade”(GATT)1995ochattdenredan2002hade

144 anslutna stater till sig vilket då stod för 97% av världens handel. De villkor om69Hermele(2010)s.65.70Hermele(2010)s.43.71Singer(2003)ss.26‐27Begreppet”engyllenetvångströja”hänvisarSingertillThomasFriedman.

25

frihandel som WTO medför borde vara attraktiva för många länder i och med att

anslutningenärfrivilligochattländerärfriaattlämnaorganisationennärdevill.Singer

pekar dock på det indirekta kravet att stanna kvar när ett land väl gått med. Under

frihandeln växer antalet exportindustrier som försörjer en stor del av befolkningen i

landet. Länder som drar sig ur från WTO i det läget riskerar att förlora viktiga

handelsavtalvilketisinturkanledatillkollapsavdessindustrierochdärmedväxande

arbetslöshet etc. Det är detta som begreppet ”den gyllene tvångströjan” runt

medlemsstaterna syftar på.72 Vidare påvisar Singer att WTO fungerar på ett

odemokratisktsätt.Ävenombeslutinomorganisationenskallskeenligt”konsensus”så

sätts ofta dagordningen i informellamötenmellan stormakterna inom handel så som

USA,EU,JapanochKanada.73

4.1.2Utvecklingavden”konkurrerandestaten”

Utvecklingen av det neoliberala marknadssystemet som tecknats ovan har haft

långtgående verkningar i beteendet hos stater och multinationella företag. Samtidigt

som den ovan beskrivna ideologiska förändringen tog plats i världen och påverkade

utformningen av marknaden så skedde en teknisk utveckling som möjliggjorde att

multinationellaföretagkundeanpassatillverkningochdistributionavsinavarortillett

globalt plan för att kunna maximera sina vinster. Avgörande för detta var den

avreglering av nationella finansiella marknader som skedde under 80‐talet, vilket

möjliggjorde att pengar kunde flyttas fritt utefter var produktion bedrevs. På så sätt

växte en global finansiellmarknad fram som skiljde sig från tidigaremarknad främst

genom attmultinationella företag nu agerade relativt fritt på den globala arenan och

produktionflyttadesutglobalt.74

Staten försvann inte helt i denna utvecklingmen för att locka till sig multinationella

företaganpassadedensinpolitiktilldennyamarknadengenomavregleringariskyddet

avden inhemskamarknaden.75Detta leddetilluppkomstenav”konkurrerandestater”

(competitative states) som genom avreglering konkurrerar om utländska finansiella

investeringar. Avregleringar sker inom sådana områden som påverkar landets

72Singer(2003)s.74.73Singer(2003)s.78.74Crouch(2010)s.32.75Crouch(2010)s.33.

26

attraktivitet för investerare, nämligen sänkning av minimilöner och andra förmåner

kopplade till arbete, en sänkning av den generella välfärden och den sociala

infrastrukturen samtidigt som man upprättar ”skattefrizoner” eller på annat sätt

begränsar beskattningen av utländska investeringar.76 Dessutom har multinationella

företag ofta nära relationer till den politiska eliten eller besitter strategiska poster i

staten.Dettaledertillattdekanförhandlaframlösningarsomliggeriderasneo‐liberala

intresse.77

Ett exempel på hur konkurrerande stater fungerar i praktiken är hur länder i den

asiatiskatextilindustrin‐därmittföretagsexempelH&Märaktivt‐agerar.NGOnAction

Aid78 rapporterar att multinationella företag med produktion i Asien snabbt flyttar

inköpmellan länder och leverantörer beroende av priset och kvalitén.Detta leder till

hårtpressadepriserochenmarknaddär länderprecissombeskrivetkonkurrerarom

utländska investerare.79 Ett exempel på avregleringar i neoliberalismens fotspår är

avregleringavmomsochskatteriutvecklingsländer.Ipraktikenlederdettatillattman

riskerar att slå ut den inhemska industrin då det kostar mer för dem att bedriva

verksamhetänförutländskainvesteraresomfårolikaskattebefrielser.Dessutomleder

skattebefriandet av företag till att skattetrycket istället hamnar på invånarna genom

momsochimporttullar.Detbliralltsådenvanligabefolkningensomfårbetalaförlusten

avskattgenomhöjdmomspåvaroretc.80

Denovanbeskrivnautvecklingenbenämnsoftasomen”kapplöpningtillbotten”(”Race

to the bottom”). Begreppet förklarar vad som händer då företag som agerar på den

öppnamarknadenoftastläggeruttillverkningavsinavarorpådenentreprenörsomger

dembästekonomiskaffär.Detpotentiellahotetattföretagetflyttarproduktionenleder

tillattländernaförsökerlevaupptillföretagens”krav”.Ikonkurrensomordrar,genom

att sänka diverse skatter och även rättigheter kopplat till arbetarna, skapas en

”kapplöpning till botten” där varken företaget eller de konkurrerande länderna tagit

något egentligt ansvar för arbetarna. I längden lederdet till att ävenentreprenörerna

76Crouch(2010)ss.34‐35.77Crouch(2010)s.38.78ActionAidarbetarmedattbekämpafattigdomivärlden.79ActionAid(2010)s.6.80ActionAid(2010)s.14.

27

harlitenorsaktillattinvesteraochförbättraförsinaarbetare.81Arbetaresesmersom

enmänskligresursänenmänskligvarelse.82

Utvecklingen av den globala varukedjan har vidare förändrat maktbalansen mellan

arbetsgivareochfack,ochförsvagatdentraditionellanormskapanderollensomenstat

haft.83Hotetomflyttadproduktiongörattdetblirsvårtförarbetareattorganiserasig

och utöva påtryckningar, ingen vill bli av med arbetstillfällena varken arbetarna och

staten.84 Vissa multinationella företag är införstådda i denna utveckling och

sanktionerar till och med villkor som beskär folks rätt till associationsfrihet och

yttrandefrihet. Det framkom under arbetsstrejker för högre minimilön i Vietnam i

början av 2000‐talet då den Europeiska Handelskammaren (European Chamber of

Commerce) i sambandmed detta skrev till Vietnams dåvarande premiärminister och

påtalade problemet som uppstod eftersom investerare hade etablerat verksamhet i

landetjustförattdevietnamesiskaarbetarnavarkändaförsinmedgörlighet.85

4.1.3Multinationellaföretagsagerande

De globala multinationella företagen verkar alltså på en marknad där stora

avregleringarskett förattanpassa ländertillderasbehov.86Dessaavregleringarutgör

oftadehåliländerslagstiftningarsomKofiAnnansyftadetillisitttal1999,somländer

varitovilligaelleroförmögnaattsjälvataansvarför.Isighardettaletttillenutveckling

därföretagoftaärmedochidentifierarsamhällsproblemsomdesedanfinansierareller

åtgärdarsjälva.

Ett exempel på detta är Indien där det ofta är det civila samhället som står för att

identifieraochvidtasocialaåtgärdersomsedanföretagstårför.Statenspelardåenroll

somkoordinatorochfrämjare.IenstudiepåvisasattCSRvuxitframiIndienpågrundav

Indiens historia av filantropi, påtryckningar från den internationella marknaden och

grupptryckblandföretag.DenvälfärdsomskapasgenomettenskiltföretagsCSRarbete

blir således högst osäker och riskerar även bli ojämlikt fördelad. I Indien är det

81Merk(2008)s.5.82Bronstein(2009)ss.1‐2.83Merk(2008)ss.9+13.84Merk(2008)s.10.85Merk(2008)s.11.86Bronstein(2009)s.2.

28

internationella snarare än inhemska företag som arbetarmed CSR och så sker oftast

genom sociala initiativ för att ”ge tillbaka till samhället” men inte som en del av att

stärka arbetares ochmedborgares rättigheter.87 Detta altruistiska välfärdsarbete som

skerförattgeföretagetexistensberättigandefåralltsåintegåutövervadsomärbästför

affärerna.

Företaggårsåledesinochärdistributöreravolikavälfärdsrätter.GenomsittCSRarbete

däromtankekringdessafrågorblirenintegreraddelavderasföretagsansvarerhåller

företagetlegitimitet.88Isiggaranterardockintedetattföretagetalltidtarhänsyntilldet

lokalasamhälletsbehov,89ochettföretagsövrigaarbetebehöverintealltidliggailinje

medvadsomärbästförlandetdetverkarinom.90EttexempelpådettaärH&M:sövriga

agerande iBangladesh.PåsammagångsomdegenomolikaCSR initiativsyftar tillatt

förbättralevnadsvillkorenförsinatextilarbetaredärfinnsävenrapporteromattH&M

genom avancerad skatteplanering lyckas undanhålla skatt från den bangladeshiska

staten och istället skattar i Hong Kong som har en lägre bolagsskatt. För år 2008

betaladeH&Munder600SEKibolagsskattiBangladeshtrotsattenstorandelavderas

varorproducerasiBangladesh.Dennaskatteplaneringärinteolagligmendentydliggör

paradoxenmellanH&M:svälviljaochansvarstagandegentemotBangladeshgenomCSR

arbetepåsammagångsomstorasummorundanhållsfråndenbangladeshiskastaten.91

Utvecklingen att företag tar del i socialpolitiska frågor har lett till attmultinationella

företaggenomsittCSRarbeterörsiginidenrollsomstatentraditionelltsetthaftsom

norm‐ochlagstiftandeaktör,ochgarantförvälfärd.Närföretagtaralltmerpolitiskmakt

sker det på statens bekostnad. Det naturliga kan tänkas vara för staten att utmana

företagen för att återta denna politiska makt. Historisk sett har dock företag och

politiskaeliterhaftnärabandochstyrtstaterutanatttavidarehänsyntilldengenerella

befolkningen.På sammasätt är stater idagochdesspolitiskaelit oftaberoendeavde

pengarsommultinationellaföretagsinvesteringarinbringar.92Utifrånbeskrivningenav

87OmSoodochAroras’researchiCrouch(2010)s.39.88OmSumsforskningiCrouch(2010)s.41.89OmGregorattisforskningiCrouch(2010)s.41.90OmWeyzigforskningiCrouch(2010)s.40.91ActionAid(2010).92Crouch(2010)s.43.

29

den”konkurrerandestaten”kanantasattdethellerinteliggerivissastatersintresseatt

tvungetåtertadennatraditionellafunktion.

På detta sätt blir inte ett lands fattigdom, dåliga hälsotal och låga utbildningsnivå ett

problemsomkanledatillattinvesteringarutebliver.Menmankanävensedetsomett

problemeftersomvälfärdendåblirihändernapåmultinationellaföretagvilkafrittkan

väljavilken typavvälfärdsomdevill satsapåeftersomde intebehöverstådirekt till

svars införnågon (ex. väljare) för sin ”välfärdspolitik”.93Ytterligareettproblemäratt

CSRpå detta sätt kan fungera avpolitiserande. Genomatt ett företag kan lyckas flytta

frågorkringex.arbetsrätttillenpolicynivådärföretagetharinflytandeiställetförpåen

statsnivådärstatentaransvar.

Bronsteinbeskriver ienILO‐rapporthurnyautmaningarnaförregleringavarbetsrätt

skapasmedalltmerkonkurrensmellanlåglöneländer.BronsteinkonstaterarattCSRoch

dess utveckling är en av faktorerna som kan utveckla arbetsrättsreglering i världen

genomatt skydda arbetares rättigheterutan att sättapresspådenglobala ekonomin.

SamtidigtpoängterarhanattCSRoftastutgörsav”softlaw”ochdärförmåstesessnarast

som ett komplement till ett statligt agerande inom det arbetsrättsliga området. Han

konstaterarattCSRarbetealdrigskallsessomalternativtillstatenutanendastsomett

ytterligaretillägg.94

4.2PolitisktCSR

DeovanbeskrivnaförändringarnaavhurföretagsCSRarbeteutvecklatsvisarattsynen

påCSRkanskemåstemodifieras.Sombeskrivet idel2uppstodvadvi idagförknippar

medCSRsomett svarpåskandalerochmissförtroendekriserkring företag.Företagen

blevtvungnaattåterupprättalegitimitetenförsinverksamhetgenomatttahänsyntill

fler intressenter än aktieägarna, detta för att de skulle ha ett fortsatt

existensberättigande. Grunden till CSR låg således i ett företagstänk i enlighet med

neoliberal teori: CSR tillkom som en del av en strategi för företaget att verka

vinstmaximerandeeftersomdebehövdeerhållaexistensberättigande.

93Crouch(2010)ss.34‐35.94Bronstein(2009)s.3+Bronsteinb(2009)s.123.

30

Det klassiska ekonomiska neoliberala synsättet är att ”the business of business is

business”95.Dettamedgerattföretagendastskasatsapådetsomkommerattgenerera

enstörrevinst.KritikenmotCSRinomdenneoliberalakretsengårsåledesutpåattett

företag har till uppgift att generera vinster till sina aktieägare och att godtyckliga

filantropiska satsningar inte ingår i företagsledningen ansvarsområde. En öppning är

dock att ommarknaden kräver att socialt ansvars tas så kanman balansera in det i

företagsverksamhetenvilketfaktisktkankommaattgynnaföretageti längden.Således

kanettCSRarbetesomlegitimerar företagetsexistens inför intressentergodtasprecis

på det sätt som företag idag ofta berättigar sitt CSR arbete. Ett ytterligare neoliberalt

förhållningssätt till CSR är dock att se det som ”ett hotmot öppna och demokratiska

samhällen, eftersom företagsledarna varken är demokratiskt valda och kontrollerade

samtidigtsomdeinteharrättutbildningförattidentifieraochlösasocialaproblem”.96

Dettaärenmycketviktigfrågaochpoängterarettavproblemensomkanuppståioch

medattföretagtarnyarollerinomdentraditionelltstatligasfären.

Grundtankenärdockattföretagredantarettindirektsocialtansvarendastgenomsin

existens,dettagenomattblivinstdrivandeochgenererapengartilldesamhällensomde

verkarinom.Dennagrundtankeharappliceratspådenglobalamarknadenmedtanken

attöppnamarknaderochfrihandelkommerledatillökadekonomisktillväxtochisigen

ökadvälfärd.Detgenerellaantagandetharvaritattdetgerutvecklingsländerenfördel

attöppnasigförutländskainvesterareiochmedattdeharhaftekonomiskafördelarså

som låga löner vilket lett till lågaproduktionskostnader.Tankenhar varit att ett land

måstefåekonomisktillväxtinnandekanhöjasindemokratiskaochsociala”tillväxt”.97

På så sätt har marknaden själv legitimerat att länder för att attrahera utländsk

investeringdragitnedpåskatter,ellerförsämratvälfärdssystemet.98

Scherer,PalazzoochBaumanpekarpådetuppenbaraproblemetsomuppkommervid

detta resonemang då det neoliberala synsättet förutsätter att det finns en stat som

stiftar och implementerar lagar som alla aktörer sedanmåste följa. En stat som själv

leverupptilldettraditionellalöftetsomvälfärdsdistributör.Dettaeftersomdetärsvårt

95CitatMiltonFriedmaniUtting&Marques(2010)s.2.96CitatmedförfattarensöversättningsamtinformationfrånSchererm.fl.(2009)s.509.97Schererm.fl.(2006)s.509.98Schererm.fl.(2006)s.512.

31

för företag att verka på enmarknad som inte har vissa spelregler sommöjliggör för

företagattbedrivasinegenvinstverksamhet.Scherer,PalazzoochBaumanpoängterar

attförattAdamSmithsgamlaosynligahandskafungerasmärtfrittmåsteåtminstoneett

minimum av lagar finnas till för att garantera företagen deras rättigheter.99 Problem

uppstår eftersom det finns länder som inte har möjlighet eller viljan att säkerställa

sådanaförhållandenförföretagattverkai.Denöppnamarknadengaranteraralltsåinte

isigattettföretagkanverkasäkertiallaländerutandetmåstefinnasvissregleringför

attöverhuvudtagetmöjliggörafördenfriamarknadenattexistera.

Globaliseringen ochdenneoliberalamarknadens framgånghar fått bådenegativa och

positiva konsekvenserpåmultinationella företags ageranden slår Scherer, Pallazooch

Matten fast. Forskarna skiljermellan den ”mörka sidan” (dark side) och ”ljusa sidan”

(brightside)avdenglobalamarknaden.Inomden”mörkasidan”rymsmultinationella

företagstendenserattutnyttjaettlandsinstabilitetochoutveckladeskyddsnätförsina

egna vinstdrivande syften. Alltså vad vi skulle koppla till uppkomsten av den

konkurrerandestatenochhurföretagförhållersigtillden.Den”ljusasidan”rymmeren

utvecklingdärföretagtarettaktivtansvargenomCSRarbeteochrättarsigefterolika

internationella standarder. Möjligtvis det som H&M kan sägas göra med sin

policypåverkan.

Författarnamenar dock på att globaliseringen har genererat en nymaktstruktur där

multinationella företag och sociala organisationer tillsammans med staten tar del i

lagstiftningsprocesser och tillgodoser välfärdsbehov. Idag finns det helt enkelt en

förväntan att multinationella företag ska agera ansvarsfullt för sociala förändringar i

samhället vilket lett till att många av dessa företag även försöker leva upp till detta.

Dettaharletttillennytypavmaktstyrning,somdelavenny”globalstyrning”(global

governance)sominteutgårendastifrånnationalstatenutanäveninvolverarNGOsoch

multinationella företag. Precis som beskrivet härovan. Scherer, Pallazo och Matten

menarpåattdessaprocessergårutövervadmanvanligtvishardefinieratCSRsomoch

utökardenrollsomföretagtraditionellthaftsomendastvinstdrivande.Dettapolitiskt

utökade ansvar gör att formen för vissa multinationella företag antar en politisk

99Schererm.fl.(2006)s.511.

32

skepnadochattdekliverinpåvadsomtraditionelltansettsvarastatenshuvudsyfte.100

Därför bör heller inte CSR endast ses utifrån ett neoliberalt synsätt, enligt författarna

måste de nya roller som företag idag får genom sitt politiska CSR diskuteras och

definierasvidare.DetviktigaärattmantillkännagerföretagdenpolitiskarollderasCSR

arbeteiblandgerdemochinteenbartutgårfrånenneoliberaltolkningavCSReftersom

världenochdessstrukturervisarattdetärkomplexareänså.

4.5 Sammanfattning av del 3

Således om man ser bortom just företeelsen CSR och istället fokuserar på de strukturer och de

omständigheter som dagens CSR tillkommit och verkar i kan man alltså se att de hål som

CSR oftast syftar till att täppa till - ibland genom påverkan av lagprocesser - är en

förutsättning, eller låt oss säga biprodukt, till uppbyggnaden av det rådande globala

ekonomiska systemet. Samma strukturer som möjliggjort/förmått multinationella företag att

expandera globalt har även skapat stater som aktivt valt att inte reglera inom diverse

välfärdsrelaterade områden. Som tidigare avsnitt behandlat så handlar CSR ofta om att gå

längre än vad lagen påtvingar. I vissa fall har strukturerna i världen och dess konsekvenser

gjort att företag genom sitt CSR arbete går utanför deras klassiska roll och istället kliver in i

statens roll. Därför är det viktigt att inte endast se multinationella företags CSR arbete i ljuset

från de neoliberala värdena utan istället belysa hur dessa företag tar en mer politisk roll, hur

deras CSR arbete blir politiskt.

100Schererm.fl(2009)ss.333‐336.

33

Del4

5Analys

Frågeställningar

* Varför är lagstiftningspåverkan en del av H&M:s CSR arbete?

- Vilka förutsättningar skapar den neoliberala marknaden i världen och hur relaterar CSR till

detta?

- Vad säger H&M:s CSR arbete för höjda minimilöner i Bangladesh om marknadens

strukturer?

- Kan H&M:s CSR arbete för höjda minimilöner anses som ett uttryck för politiskt CSR och

vad har vi att vinna på den benämningen?

H&M påbörjade sitt CSR arbete som ett svar på den kritik de fick utstå under 90-talet. De har

valt ett mångfacetterat CSR arbete som utgår från sin uppförandekod och som dessutom syftar

till att bygga upp de lokala samhällen som de finns i. Det är vanligt att företag utformar sitt

CSR arbete efter sina egna förutsättningar. Att ta ett CSR kan innebära en mängd olika saker

där den gemensamma nämnaren kan sägas vara att man tar hänsyn till något mer än direkt

aktieägarevärde. (Även fast företagsledare idag kan se CSR som viktigt i företagets tillväxt).

Företag väljer själva vad de vill definiera och lyfta fram som del av sitt CSR. Vad H&M

väljer att märka som ”sitt CSR” arbete står därför orört. Således ligger även H&M:s

policyarbete som i fallet med minimilönerna i Bangladesh inom CSR. Den litteratur som jag

hänvisar till ovan visar även på att just denna typ av arbete är vanligt förekommande inom

CSR-sfären. Men skulle denna typ av CSR arbete kunna benämnas politiskt CSR?

När H&M under 2010 genomförde sitt påverkansarbete riktat mot den bangladeshiska staten

för att förmå den höja minimilönenivån var det enligt egen utsago menat att förbättra för

underleverantörers arbetare som inte överlevde på dåvarande lönenivåer. Det skedde som del

av H&M:s uttalade långvariga engagemang för Bangladesh. För H&M måste åtminstone delar

av detta engagemang grunda sig i att det är av yttersta vikt att det råder rimliga villkor i de

fabriker som de bedriver produktion i. Vikten av rimliga villkor blir klar när man beaktar

skandalerna under 90-talet som blev en startpunkt för H&M:s arbete med CSR.

En definition av termen ”rimliga villkor” är svår att göra och måste knytas till vad olika

intressegrupper så som media, aktieägare, arbetare, konsumenter och bangladeshiska

34

textilarbetare anser rimligt. Jag menar att det är de första fyra uppräknade grupperna som har

mest direkt påverkansmöjlighet på företagets agerande, även om det inom dem knappast finns

någon som kan uppskatta vad en rimlig minimilön i Bangladesh kan ligga på. Istället kliver då

grupp 5, textilarbetare, in och blir viktig. Det är de som direkt påverkas av en höjd minimilön,

och alltså de som kan avgöra om den kan anses vara rimlig. Inom vissa länder där fackliga

rättigheter är kraftigt kontrollerade kanske man inte kan lita på det allmänna utlåtandet av just

en sådan grupp men i fallet Bangladesh visar åtminstone de kraftiga strejker som utbröt i

samband med regeringens förhandlingar kring minimilönen att åtminstone vissa av arbetarna

har möjlighet att göra sin röst hörd. (Realiteten av denna möjlighet kan dock diskuteras i

ljuset av informationen om repressalier mot fackligt aktiva i samband med demonstrationerna

nämnt härovan). Bedömningen kring minimilönernas rimlighet måste alltså ligga hos de

bangladeshiska textilarbetarna.

När H&M genom sitt CSR arbete agerar för att få till stånd rimliga löner sker så, om man ser

utifrån intressentmodellen, för att möta olika intressegrupper. Dessa intressegrupper är knutna

till varandra på så sätt att orimliga villkor för en grupp kan uppmärksammas av de övriga

grupperna. I fall att textilarbetarna uttrycker ett misstycke över lönerna kan övriga fyra

intressegrupper på så sätt aktualiseras. Exempelvis sker så genom att media skriver om vad

textilarbetarna anser är orimliga löner. Om övriga intressenter då godtar detta och anser att

företaget därför handlat fel så skapas på så sätt en skandal som i sin tur påverkar

intressentgruppernas relation till företaget. Det kan leda till exempelvis en konsumentbojkott,

att attraktiviteten hos medarbetare faller eller att varumärket får sig en törn. Att arbeta på det

policyskapande sätt som H&M gjort i fallet med minimilönerna visar klart och tydligt hur de

som företag kan vara med att vinna på sitt agerande, de kan avvärja negativ publicitet som

kan skada dem. I förlängningen måste detta likställas med att säkerställa framtida vinst och

tillväxt. Men frågan är således om agerandet kan anses som politiskt?

Scherer m.fl. tanke kring politiskt CSR grundar sig på att företag idag ofta genom sitt CSR-

agerande kliver in på vad som traditionellt varit statens roll, så som att skapa välfärd. I

H&M:s syfte bakom sina handlingar är det svårt att läsa in ett politiskt motiv. Följer man

tankegångarna i rapporten framgår dock bilden av H&M som en aktör som medvetet tar ett

visst socialt ansvar. Enligt min analys här ovan kan dock deras handlande snarare ses som en

medveten strategi i CSR arbetet som syftar till vinstmaximering, helt i neoliberal anda, och

35

inte för att de väljer att vara ett aktivt ansvarstagande företag eller bedriva en aktiv politisk

agenda i Bangladesh.

Politiskt eller inte, oavsett hur man tolkar H&M:s intentioner så finns det en annan

dimension: vad som sker i realiteten. Det är även vad Scherer m.fl. främst åsyftar när de vill

lyfta CSR diskursen till ett politiskt plan. Trots att ett företag handlat i enlighet med neoliberal

marknadsteori kan ändå företagets agerande utgöra politiskt CSR eftersom det snarare syftar

på utgången av handlingen.

I fallet med minimilönerna kan man konstatera att det fanns minimilöner i Bangladesh som

inte levde upp till ”tillräckliga löner”. Lönenivån hade inte höjts sedan 2006 vilket ledde till

att folk inte kunde leva på sina löner. I linje med teorin om den konkurrerande staten kan man

anta att H&M anses som en stark och viktig utländsk investerare i Bangladesh och därför att

deras agerande kan ha påverkat staten att börja arbeta med frågan om minimilöner. Den

direkta politiska handlingen ligger således hos staten själv men H&M har genom sitt agerande

fått en indirekt politisk roll i skapandet av nya policys. H&M kan således sägas ha haft en

politisk inverkan genom sitt CSR arbete även fast deras egentliga syfte med sitt CSR arbete

inte ligger på ett politiskt plan utan att de snarare har ett företagsmotiv enligt neoliberal

marknadsteori. Här måste man även komma ihåg att trots att H&M:s påverkan i sig kanske

inte varit den övervägande faktorn så kan det andra brevets uppmaning, att de ämnar fortsätta

med sin produktion i Bangladesh även fast lönenivåerna höjs, ha fungerat som en garant som

möjliggjort en höjning. I realiteten så hade Bangladesh redan tillsatt en kommission med

uppgift att se över lönerna när det andra brevet skickades men det kan antas att brevet ändå

haft en effekt. H&M kan således haft en annan typ av indirekt påverkan, än den redogjord för

ovan, genom en spärrande verkan på utvecklingen fram till att de flaggade för att en höjning

inte skulle leda till någon ändring av deras affärsintresse i Bangladesh.

Jag utreder här om H&M:s agerande angående minimilönerna i Bangladesh kan antas ge

uttryck för politiskt CSR. Om man vänder på resonemanget kan man istället ifrågasätta varför

CSR inte skulle vara politiskt till att börja med. Kofi Annans uppmaning till företag att ta

ansvar när en stat är oförmögen eller ovillig att göra så implicerar ju att ett företag går in på

den traditionella roll som en stat tidigare haft dels för att avgöra när nationella lagar och

åtgärder inte är tillräckliga, dels för att då agera själv. Oavsett om CSR tillkommit som ett

svar till den neoliberala marknaden och dess intressenters krav så har ett sådant

36

ansvarstagande därför redan från början en politisk karaktär. Det Scherer m.fl. egentligen

efterlyser är att denna politiska karaktär av CSR synliggörs och att CSR inte endast diskuteras

från neoliberal vinkel. Analysen av H&M:s agerande belyser denna komplexitet i CSR arbete.

Ett företags CSR handling kan grunda sig på marknadsintentioner men ändå i realiteten ta en

politisk form. När det kommer till CSR är gränserna ibland omöjliga att reda ut eftersom

samtidigt som CSR ingår i en strategi där företaget söker vinna legitimitet och därför

säkerställa framtida vinst så kan det fortfarande utgöra en god altruistisk gärning. Det ena

synsättet måste således inte utesluta det andra. Kanske blir det då onödigt att analysera CSR

utifrån en politisk synvinkel, eller kan det ge oss ytterligare dimensioner?

Mitt företagsexempel belyser den positiva effekt CSR arbete lett till hos både företaget och

textilarbetare: minimilönerna höjs, textilarbetarna blir glada, H&M blir nöjt och kan visa upp

ett lyckosamt CSR arbete och H&M:s intressenter slipper drabbas av, eller skapa en skandal. I

sig låter detta jättebra. H&M agerar utefter det som Kofi Annan uppmanade till 1999 och tar

sitt ansvar som ett globalt multinationellt företag. Tar man en närmre titt på situationen och

ser bortom de företagsstrukturer som H&M agerat inom och istället fokuserar på den

historiska och globala kontext som detta system lever i träder en annan bild fram.

Att H&M agerat och börjat arbeta med policypåverkan som del av sitt CSR arbete kan bero på

att det finns visst underskott inom lagregleringen i Bangladesh. I detta fall fanns ett tydligt

problem när arbetare inte kunde leva på sina löner, deras anställningsvillkor var inte

”rimliga”. Den bangladeshiska staten kan således anses ha varit antingen ovillig eller

oförmögen att rätta till detta eftersom så inte skett under många år.

Som påpekat av Crouch kan det rådande ekonomiska systemet fungera hämmande på vissa

staters förmåga och villighet att utveckla lagstiftning inom sociala, ekonomiska och

miljöområden. Många av världens utvecklingsländer ställde om sin politik för att anpassa sig

till marknadsliberala värden redan från 80-talet. Frivilligheten i detta kan diskuteras, det man

dock kan konstatera är att vad Singer beskriver som ”en gyllene tvångströja” stämmer: att väl

ett land öppnat sig kan det vara svårt att ändra på de regler som lockat till sig investerare.

Investerarna har, precis som i fallet med H&M i Bangladesh, lett till arbetstillfällen och

försörjning. För en stat att agera på ett sätt som riskerar att förlora de utländska investerarna

riskerar således slå hårt mot den inhemska befolkningen. Staten har blivit vad Crouch

37

benämner en ”konkurrerande stat” vilket leder till att anpassningarna till den liberala

marknaden kvarstår trots att det medfört en sämre social och miljömässig trygghet.

I fallet med Bangladesh kan jag inte säkert vidhålla att just detta är korrekt men jag kan

applicera denna teori om hur neoliberalism påverkar ett land som jag gör här ovan, och på så

sätt se hur ett mönster för behov av CSR uppstår.

Alltså, det kan konstateras att det fanns en brist i lagstiftningen, ett hål där några

multinationella företags CSR arbete i form av policypåverkan kunde stiga in och agera, några

företag tog på så sätt sitt ansvar. Samtidigt kan man konstatera att orsaken till att detta

”lagstiftningshål” faktiskt existerar kan vara just de strukturer som är rådande i det neoliberala

marknadssystemet. I det system som främjar att utländska investerare agerar på en global

nivå, det system som är fundamentet till den globala ekonomin.

H&M är just en av dessa utländska aktörer på den globala ekonomins arena. Man måste alltså

se H&M som en aktiv part i detta system. Utan systemet med dess förutsättningar skulle

kanske inte H&M kunna agera på denna nivå och på ett sådant sätt som de gör. I klartext

betyder det att utan dessa hål som finns i lagstiftningen, som är en del av strukturen kring

neoliberal marknadsekonomi, så kanske inte H&M skulle bedriva produktion i just

Bangladesh. Detta skulle ha lett till att H&M inte varit med och skapat de arbetstillfällen de

faktisk skapar i Bangladesh men det skulle även innebära att de hål som de nu täpper till

kanske aldrig uppstått, eller fått kvarstå. För att dra resonemanget långt betyder det att H&M

är del av ett system som leder till hål i lagstiftning och bristande välfärd vilket sedan

multinationella företag som H&M är med och täpper till genom CSR arbete, politiskt CSR

arbete. Ett CSR arbete som visar att företaget tar ett ansvar och är engagerat i landet de har

produktion inom.

Det ligger en paradox här genom att H&M som multinationellt företag tar del av och utnyttjar

dessa strukturer samtidigt som deras CSR arbete skall reparera hålen i strukturen och ger dem

”respekt” för sitt engagemang för de bangladeshiska textilarbetarna. Man skulle kunna

uttrycka det som att företaget skapar ett sår de själva plåstrar om och sedan får uppskattning

för sin läkekonst. Multinationella företag i likhet med H&M har således mycket att vinna på

ett system utformat på detta sätt. De som blir förlorarna är befolkning i de länder som

”drabbas” av denna avreglering för att anpassa sig till utländska investerare. De positiva

38

effekter som ett multinationellt företags CSR arbete kan åstadkomma kan aldrig väga upp vad

en befolkning förlorar i välfärd eller sociala förmåner då de råkar leva med en regering tyngd

av den neoliberala marknadens ok. När man analyserar framväxten av denna marknad

framgår att det legat i några få länders intresse att etablera dessa strukturer men att det gjorts

under förklädnad att gynna även utvecklingsländer. Att CSR under det senaste årtiondet blivit

mer och mer aktuellt vittnar om att dessa strukturer inte gynnat utvecklingsländerna som

utlovat. CSR har istället blivit det plåster som håller ihop det neoliberala marknadssystemet

och förhindrar det från att blöda för att på så sätt inte ifrågasättas alltför mycket.

Den problematik som resonemanget ovan vittnar om måste ställas i relation till vad gott

marknaden även tillför. Den neoliberala tanken att utländska investerare genererar pengar till

landet som leder till tillväxt och sedermera välfärd låter jag stå oberört, i det långa loppet kan

det visa sig sant. Men för tillfället kan man se att de ekonomiska strukturer som institutioner

så som IMF, WB och WTO etablerat inte bara tidigare visat sig leda till kriser utan även idag

gynnar multinationella företag före lokala befolkningar och att systemet i sig inte leder till att

maximalt värde garanteras landet. Hur den fria marknaden möjliggör H&M:s skatteplanering i

Bangladesh visar så klart och tydligt.

Verkan av CSR, oavsett dess politiska karaktär kan därför ifrågasättas. Även om ett företag

väljer att ta ansvar för diverse sociala problem i ett land så finns i bakgrunden ett system som

utger sig för att kunna göra världen mer jämlik när det i själva verket gravt påverkar många

länder till att beskära sin utvecklingspotential. Som Utting och Marques påpekat leder alltså

dessa strukturer till att CSR verkar inom en fortsatt distributiv orättvisa och ojämlikhet i

världen. Därför är det av yttersta vikt att synliggöra de politiska konsekvenserna som kommer

utifrån ett företags CSR arbete och på så sätt öppna en diskussion kring CSRs egentliga

effekter i stort och smått.

5.1 Slutsats

Den neoliberala marknaden skapar förutsättningar som gör att länder väljer att avreglera för

att attrahera utländska investeringar. Avregleringen leder till att det uppstår luckor i

lagstiftning inom olika sociala områden. CSR driven av multinationella företag syftar ofta till

att gå in och täppa igen dessa luckor. H&M:s arbete för höjda minimilöner är ett exempel på

detta. I och med att Bangladesh regering varit ovillig att lagstifta om lönenivåer som

textilarbetarna kunde överleva på gick H&M in och agerade policypåverkande för en höjning

39

av lönerna. Detta kan liknas vid en indirekt politisk påtryckning där H&M använt sig av den

beroendeställning Bangladesh har av utländsk investerare som H&M. Genom att erkänna

CSR arbetets politiska karaktär synliggör man de roller som multinationella företag och CSR

har i en global neoliberal marknad som ligger produktionsländer i fatet. Ett företags CSR

arbete kan aldrig rättfärdiga dessa strukturer som gör att produktionsländer inte gagnas fullt ut

av de värden som de är med och skapar.

40

KällförteckningActionAid(2010)ActionAidsrapportMadeinBangladeshtillgängligfrånhttp://www.actionaid.se/files/pdf/ActionAid_Made_in_Bangladesh.pdf,11‐11‐25Blomberg,Lisa(2006):Corporate Social Responsibility - en studie av utvecklingen av H&M:s sociala ansvarKandidatuppsatsvidHandelshögskolan,Göteborg,tillgängligfrån,gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/1434/1/06-39.p, 11-11-25 Borglundm.fl.(2009):Borglund,Tommy,DeGeer,Hans&Hallvarsson,MatsVärdeskapandeCSR:HurföretagtarsocialtansvarNordstedsAkademiskaFörlagBronstein,Arturo(2009):ExecutiveSummary­InternationalandComparativeLabourLaw­Currentchallenges,tillgängligfrån,http://www.ilo.org/global/publications/ilo‐bookstore/order‐online/books/WCMS_107847/lang‐‐en/index.html,11‐09‐20Bronsteinb,Arturo(2009):InternationalandComparativeLabourLaw­CurrentchallengesPalgraveMacmillan,GreatBritainCrouch,Colin(2010):CSRandchangingmodesofGovernance:TowardsCorporateNoblessOblige?inUtting&Marques(2010)Grafströmm.fl.(2008):Grafström,Maria,Göthberg,Pauline&Windell,KarolinaCSR:FöretagsansvariförändringLiber,SlovenienFackligaRättigheterNu:Informationfrånderashemsidatillgängligfrån,http://www.fackligarattigheter.nu/kontinent/asien,11‐11‐25Hermele,Kenneth(2004):VärldensOordning­60årmedVärldsbankenochIMFTankekedjanAgora,DanmarkH&M1:H&MConsciousActionsSustainabilityReport2010tillgängligfrån,http://www.hm.com/filearea/corporate/fileobjects/pdf/en/CSR_REPORT2010_PDF_1302846254219.pdf,11‐08‐25H&M2:H&M:sinformationsmaterial”VårtAnsvar”2006,tillgängligfrån,http://about.hm.com/filearea/corporate/fileobjects/pdf/en/COMMON_RESPONSIBILITY_BROCHURE_CSR_SWEDISH_PDF_1150721732801.pdf,11‐11‐25H&M3,H&M:suppförendekodtillgängligfrån,http://about.hm.com/se/fretagsansvar/informationsmaterial__downloadsarchive.nhtml,11‐11‐25Humble,Ami(2006): Multinationella företag som demokratifrämjare – illustrerat av H&M:s CSR-arbete i Bangladesh Uppsats Lunds Universitet, tillgänglig genom; http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1323767&fileOId=1323768, 11-08-25

41

InternationalTradeUnionConfederationInternationalTradeUnionConfederation’sAnnualSurveyofViolationsofTradeUnionRights,informationtillgängligfrånhttp://survey.ituc‐csi.org/Bangladesh.html?lang=en,11‐11‐25Merk,Jeroen(2008): The Structural Crisis of Labour Flexibility: Strategies and Prospects for Transnational Labour Organising in the Garment and Sportswear Industries Clean Clothes Campaign, tillgänglig från http://www.cleanclothes.org/documents/Structural_Crisis.pdf, 11-09-20 NA:Nationalencyklopedin,tillgängligfrånhttp://www04.sub.su.se:2143/lang/bangladesh11‐12‐12Nordea:Informationhämtad,tillgängligfrånhttp://service.nordea.com/nordea‐openpages/six.action?target=/nordea.public/news/newsdetail.page&magic=(cc+(news+(id+urn%3Anewsml%3Asix.se%3A20101213%3ASIXN_635632%3A1)+(src+TIC)))&,11‐11‐25RenaKläder,informationfrånRenaKläder,tillgängligfrånhttp://www.renaklader.org/agera/blixtupprop/textilarbetarna‐i‐bangladesh‐kraver‐hojda‐loner‐0,11‐11‐25Rättvishandel,informationfrånRättvishandel,tillgängligfrånhttp://www.rattvishandel.net/fairtrade/nyheter.aspx?EId=440,11‐01‐11Singer,Peter(2003):EnVärld­Globaliseringensetik,Thales,RigaScherer,Andreas,Palazzo,Guido&Matten,Dirk(2009):IntroductiontotheSpecialIssue:GlobalizationasChallengeforBusinessResponsibilitiesBusinessEthicsQuarterly,Vol.19,Nr.3,327‐347Scherer,Andreas,Palazzo,Guido&Bauman,Dorothée(2006):GlobalRulesandPrivateActors:TowardsanewroleoftheTransnationalCorporationinGlobalGovernanceBusinessEthicsQuarterly,Vol.16,Nr.4,505‐532SverigesRadio1,InformationfrånSverigesRadio,tillgängligfrånhttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3892573,11‐11‐25SverigesRadio2,InformationfrånSverigesRadio,tillgängligfrånhttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3887976,11‐11‐25,UD:UtrikesdepartementetsrapportommänskligarättigheteriBangladesh,tillgängligfrånregeringenswebplats,http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?action=pod_show&id=33&module_instance=1,11‐12‐12UNGC,UnitedNationsGlobalCompact,informationtillgängligfrånderashemsidahttp://www.unglobalcompact.org/ParticipantsAndStakeholders/index.html,11‐12‐12

42

Utting,Pete&Marques,JoséCarlos(2010):CorporateSocialResponsibilityandRegulatoyGovernance­TowardsInclusiveDevelopment?UnitedNationsresearchInstituteforSocialDevelopment,GreatBritain