HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) · Ferdinand Braudel, Écrits sur l’histoire, Paris 1969 [1959], s....
Transcript of HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) · Ferdinand Braudel, Écrits sur l’histoire, Paris 1969 [1959], s....
historisk tidskrift 128:4 •2008
DenvärldshistoriskavändningenMöjligheterochproblemirelationtillsvenskhistoriskforskning
Av Stefan Eklöf Amirell
Touscesbiensculturels,micro-élémentsdelacivilisation,necessentdevoyager[…]:touràtour,simultanément,lescivilisationslesexportentoulesempruntent.Celles-cisontgloutonnes,celles-làprodigues.Etcettevastecirculationnes’interromptjamais. FernandBraudel1
Ett avde förnärvarandemestdynamiskaochexpansivaområdena inom
deninternationellahistorievetenskapenärdetsompåengelskavanligenbe-
nämnsworld historyellerglobal history,varscentralapremissäratthistorien
bästkan förståsgenomatt fokusera interaktionenmellanolika samhällen
och kulturer genom historien.2 Ursprunget till den nya världshistoriska
1.FerdinandBraudel,Écrits sur l’histoire,Paris1969[1959],s.293.2.Ävenandrabeteckningar,t.ex.histoire mondiale,Universalgeschichte,histoire universelle,transna-
tional history ellertransnationale Geschichte,förekommer.Debådasistnämndaantyderdockettsnävareperspektivkopplattillexistensenavnationeroch/ellernationalstaterochtersigdärförmindrelämpligaförattsammanfattaforskningsfältetisinhelhet.
HistorikenBruceMazlishharvidareiettflertalsammanhangargumenteratförendistinktionmellanvadsom,någotförenklat,skullekunnaliknasvidenäldretraditionavöversiktligcivilisationshistoria(world history)ochennyareglobal historyinriktadpåattstuderaspecifikatemanavglobalbetydelse;set.ex.BruceMazlish,”Comparingglobalhistorytoworldhistory”,Journal of interdisciplinary history28:3,1998,s.385–395.Distinktionenärdockproblematiskochharintevunnitallmäntgenomslag,ochjagkommerdärföridetföljandeattbetraktatermerna”världshistoria”och”globalhistoria”(liksomderasavledningar)somutbytbara.
Detfranskabegreppethistoire croisée,slutligen,ärintesynonymtmedvärldshistoria,ävenomdeper-spektivochmetodersoml’histoire croiséeinbegriper(ochsomfr.a.handlaromförhållandenamellandestuderadeobjekten/nivåernasamtdessasförhållandetillbetraktaren)kantillämpaspåglobalhistoriskafrågeställningar;seMichaelWerner&BénédictZimmermann,”Penserl’histoirecroisée:entreempirieetréflexivité”,Annales: histoire, science sociales 2003:1,s.7–36.
*EntidigareversionavdennaartikelpresenteradesvidSvenskaHistorikermötet iLund,24–26april2008.
StefanEklöfAmirell,f.1968,ärdocentihistoriavidGöteborgsuniversitetochforskarevidKungl.Vitterhetsakademien.Hanspågående forskningbehandlarkvinnligtpolitisktledarskapiettjämförandeinternationelltochdiakrontperspektiv.HanhartidigareblandannatpubliceratavhandlingenPower and political culture in Suharto’s Indonesia(2003)samtböckernaPirates in paradise: a modern history of Southeast Asia’s modern marauders(2006)ochSvenska doktorsavhandlingar i historia 1976–2005(2007). Adress:Historiskainstitutionen,Göteborgsuniversitet,Box200,405 30,Göteborg E-post:[email protected]
648
historisk tidskrift 128:4 •2008
648 Stefan Eklöf Amirell
vändningenkan förläggas till1960-talet,mendetvar först frånomkring
1990 som världshistoria på allvar började etableras som en huvudfåra
inomhistorieämnet.3UtvecklingenvarlängestarktkoncentreradtillNord-
amerika,menharsärskiltunderdetsenasteårtiondetvunnit instegäven
iflerastörreeuropeiskaländer,inklusiveFrankrike,ItalienochTyskland.4
Expansionenfördenmodernavärldshistorienharblandannatmanifesterat
sigiettimponerandeantalmonografiermedglobalaochgränsöverskridande
undersökningsrum,fleravetenskapligatidskriftermedinriktningmotvärlds-
historiasamtåterkommandeinternationellavetenskapligakonferenseroch
andraforafördiskussionochutbytekringglobalhistoriskafrågeställningar
avseendesåvälforskningsomundervisning.Tillsammansmedgrundandetav
WorldHistoryAssociation1982ochenkraftigtillväxtavantaletkurseroch
utbildningsprogramkringvärldshistoriskafrågeställningarsamtinrättandet
avefterhandalltflerakademiskatjänsterinomområdet,bådeiNordamerika
ochiEuropa,visardennautvecklingattdetvärldshistoriskaforskningsfältet
idagärväletableratochtillochmedinstitutionaliseratinomdeninternatio-
nellahistorievetenskapen.5
3.WilliamMcNeill,The rise of the West: a history of the human community,Chicago&London,[1963]1991,betraktasvanligensominkörsportentilldenmodernavärldshistoriska inriktningenochhar imångaavseenden–trotssinatillkortakommanden–förblivitnågotavettparadigmatisktverkförmångavärldshistoriker.Sevidareförfattarensinledningmedrubriken”TheriseoftheWestaftertwenty-fiveyears”idenandraupplaganfrån1991.
4.FörenaktuellöversiktöverdenvärldshistoriskavändningeniUSA,seDavidL.Ransel,”ReflectionsontransnationalandworldhistoryintheUSAanditsapplications”,Historisk tidskrift127:4,2007,s.625–642.Fördetfranskaintresset,set.ex.artiklarnaundertemat”Unehistoireàl’échelleglobale”,Annales: histoire, science sociales 2001:1;fördetitalienskat.ex.temat”Worldperspectivesonworldhistory”,Storia della storiografia35,1999;ochfördettyskat.ex.GunillaBudde,SebastianConrad&OliverJanz(red.),Transnationale Geschichte: Themen, Tendenzen und Theorien,Göttingen2006,samtMarcusGräser,”WeltgeschichteimNationalstaat:dietransnationaleDispositionderamerikanischenGeschichtswissenschaft”,Historische Zeitschrift283:2,2006,s.355–382.
IStorbritannienhardenvärldshistoriskavändningensinflytandedäremotvaritsvagare,fr.a.pågrundavdenfortsattavitalitetenhosäldre,universalhistorisktinriktadehistoriografiskatraditionermedröt-teri1800-taletssocialaevolutionsteorierochdenbrittiskakolonialhistorien;seMichaelBentley,”ThesingularitiesofBritishWeltgeschichte”,iBenediktStuchtey&EckhardtFuchs(red.),Writing world history 1800–2000,London&Oxford2003,s.173–196.
5.Förengrundligöversiktöverforskningsfältet(inklusivemångaavdesscentralamonografier),sePatrickManning,Navigating world history: historians create a global past,NewYork2003.FörutomJournal of world history,utgivenmedfyranummerårligensedan1990avWorldHistoryAssociation(WHA),gerUniversityofIllinoisPressochWashingtonStateUniversitysedan2003utWorld history connected,ochLondonSchoolofEconomicsandPoliticalScienceJournal of global history(sedan2006).Sedan1992harWHAarrangeratårligainternationellavärldshistoriskakonferenser,ochdiskussionsnät-verketH-World(<http://www.h-net.org/~world/>,19/32008)harsedan1994fungeratsomettforumfördiskussionkringvärldshistoriskforskningochundervisning.SeocksåWHA:shemsidapåinternet,<http://www.thewha.org/>,19/32008.
649
historisk tidskrift 128:4 •2008
649Den världshistoriska vändningen
ÄveniSverigehardenvärldshistoriskavändningensattvissaavtryck.En
tidigföreträdarevarÅkeHolmbergsomiolikasammanhanglyfteframkon-
takternaochkopplingarnamellanolikasamhällenochkulturer,inteminst
isinmagistralaVår världs historiafrån1982.Enkortöversiktöverforsk-
ningsfältetgjordesvidare1995avekonomhistorikernUlfJonssoniHistorisk
tidskrift,ochviddenordiskahistorikermötenaharglobalhistoriaavhandlats
vidåtminstonetvåstörresessioner(iTampere1997ochStockholm2004)
medbidragavflerasvenskaforskare.6Vidareharundertecknadiettparolika
sammanhangunder senareår försöktdrauppmärksamhettilldenvärlds-
historiskavändningeniomvärlden,och2007ägnadeHistorisk tidskriftsitt
temanummeråt ”Internationalisering”,ettbegreppsomavgästredaktören
ElisabethElgántolkadessom”världshistoria,globalhistoria,transnationell
historia,histoire croiséeochjämförandehistoria”.7
Trotsdessavärldshistoriskaavtryckidetsvenskahistoriografiskalandska-
petharännuingensystematisköversiktochkritiskdiskussionavdetinterna-
tionellaforskningsfältetgjortsirelationtilldensvenskahistorievetenskapen.
Avsiktenmedföreliggandeuppsatsärdärfördelsatt,motbakgrundavde
senastedecenniernas internationella forskning, närmareprecisera vaddet
världshistoriskaforskningsfältetinnefattar(ochinteinnefattar),delsattbelysa
områdetsrelationtilldetnationellaparadigmsomiSverige–liksompåde
flestahåll–utgörhuvudfåraninomhistorieämnet.Slutligendiskuteraskort-
fattatnågraavdehuvudsakligainvändningarsomharrestsmotvärldshistoria
somforskningsområdesamthurnågraavdesscentralaproblemkanhanteras.
Vad är den världshistoriska vändningen?
Fördeflestasvenskarledernogbegreppetvärldshistoriaiförstahandtanken
tillmerellermindreomfångsrikaöversiktsverkövermänsklighetenshistoria.
6.UlfJonsson,”Fråninternationaliseringtillglobalisering–ettparadigmskifte?”,Historisk tidskrift115:2,1995,s.194–208.FörbidragentillsessioneniTampere,seSteinTønnesson,JuhaniKoponen,NielsSteensgaard&ThommySvensson(red.),Between national histories and global history,Historiallinenar-kisto110:4,Helsingfors1997,ochförbidragentillsessioneniStockholm,seArneJarrick&AlfJohansson(red.),Jorden runt igen – nya bidrag till en gammal globalhistoria,Stockholm2004.ITamperesessionendeltogendastensvenskforskare,MagnusMörner,medbidragsomtrycktes,medanStockholmsvolymeninnehållerbidragfrånfemforskareverksammaiSverige:HildeIbsen,ArneJarrick,AnnaLindberg,JankenMyrdalochRichardPalmer.ÄvenAlfJohansson,verksamiOslo,deltogisessionen.
7.ElisabethElgán,”Bortomnationellhistoria:inledningtemainternationalisering”,Historisk tidskrift127:4,2007,s.622.Förminatidigareinläggidiskussionen,seStefanEklöfAmirell”Svenskahistorikerlysermedsinfrånvaro”,Tvärsnitt2006a:1,s.46f.,ochdens.”Deninternationellahistoriensuppgångochfall:trenderinomsvenskinternationellhistorieforskning1950–2005”,Historisk tidskrift126:2,2006b,särsk.s.273–276.
650
historisk tidskrift 128:4 •2008
650 Stefan Eklöf Amirell
Somettsamtidahistorievetenskapligtbegrepp–detvillsägaidenbemär-
kelsesomdetanvändsidennauppsats–ärvärldshistoriadockbetydligtmer
specifiktochavgränsat.Denvärldshistoriska forskningenhandlarsålunda
inteomattskrivanågotslagstotalhistoriaöverhelavärldensallasamhällen
ochkulturer–uppenbarligenenorealistiskuppgift–utaniställetomatt
fokuserainteraktionochömsesidig påverkanmellanolikadelaravmänsklig-
hetengenomhistorien.Dencentrala,förenandeutgångspunktenfördennya
världshistorienäratthistorienbästkanförståsgenomattmanstuderarde
historiskaprocessergenomvilkaolikadelaravmänsklighetenharkommiti
kontaktmedochpåverkatandradelaravmänskligheten.Denvärldshistoriska
undersökningensyftarförstochfrämsttillattbelysaochförklaradynamiken
idessaprocesserisigsjälvaochförsigsjälva.Historikernkandärmedbryta
sindisciplinstraditionellafixeringviddenhistoriskautvecklingeninomett
enskiltsamhälleochvidgasinundersökningtillattäveninnefattadehisto-
riskaprocessersomharägtrummellanolikasamhällenochkulturer.
Genomattstuderasambandenochdenömsesidigapåverkanmellanolika
enheter(imperier,civilisationer,nationer,statbildningaro.s.v.)somtidigarei
allmänhetharbetraktatssomautonomaochstuderatsirelativisolation,kan
detvärldshistoriskaperspektivetbidratillnyasättattförståmänsklighetens
historiaidesshelhet,liksomdeolikadelarnasrelationertilldennahelhet.8
Därmedbidrardetvärldshistoriskaperspektivetocksåtillattskapaenför-
djupadhistoriskförståelsefördetsomoftauppfattassomvårtids”stora
berättelse”,globaliseringen,ochkaninågonmånfungerasomettkorrektiv
tilldeahistoriskaperspektivsomärförknippademedstoradelaravden,hu-
vudsakligensamhällsvetenskapliga,globaliseringsforskningsomsedanbörjan
av1990-taletharväxtframiSverigeochruntomivärlden.9
Deprocessergenomvilkaolikadelaravmänsklighetengenomhistorienhar
påverkatvarandrakanstuderaspåolikanivåer.Åtminstonesedan1400-talet
hardenstora(menintedenenda)rörelsenihistoriengåttmotattglobala
–ibetydelsenomfattandealltstörredelaravjordklotetochdessbefolkning
–processerochföreteelserökatibetydelse.Menunderdennatid,liksom
tidigare,kanocksåenmängdmerbegränsadeprocesserurskiljas,däribland
8.JfrPhilipPomper,”Worldhistoryanditscritics”,History and theory34:2,1995,s.2,ochJerryH.Bentley,”Thenewworldhistory”,iLloydKramer&SarahMaza(red.),A companion to Western historical thought,Oxford,2002,s.393.
9.Set.ex.A.G.Hopkins,”Introduction:globalization–anagendaforhistorians”,idens.(red.),Globa-lization in world history,London2002,s.1–10.Denvärldshistoriskavändningenspåverkanavochrelationtillsinegensamtidärdockinteoproblematisk;sevidarediskussionenomsyftenochhistoriebruknedan.
651
historisk tidskrift 128:4 •2008
651Den världshistoriska vändningen
interlokala,regionala,transregionala,kontinentala,hemisfäriskaochtranso-
ceanainteraktionsprocesser.Detkantillexempelrörasigominteraktionen
mellandetindiskaMauryariketochdenhellenskavärldenpå300-taletf.Kr.
elleruppkomsten(ochnedgången)avetturbanthögmedeltidahandelsnätverk
iÖstersjöregionenunderhanseatiskledning.Ävenstudietavsådanaproces-
ser,sommedstörreellermindresvårighetkanavgränsastillolikabegränsade
delaravvärlden,omfattasavdetvärldshistoriskaperspektivet,ochvaletav
skalastyrsframföralltavstudieobjektetsochfrågeställningenskaraktär,lik-
somavundersökningensomfång.
Interaktionsprocessernaharunderhistorienslopptagitsigskiftandeoch
intealltidgodartadeformer.Överflödetavplundringar,erövringar,krig,kolo-
nisering,slaveriochepidemierihistorienvittnaromdentraumatiskaochför
deinblandadesmärtsammakaraktärsominteraktionenmellanolikasamhäl-
lenochkultureroftahartagitsig.Handel,teknologi-ochkunskapsöverföring
samtspridningavkonstnärligauttryckhar,åandrasidan,ofta(menintealltid)
sattmerpositivaavtryckihistorien.Intesällanrördetsigomolikasidorav
enochsammaprocess,elleromolikamenintimtsammankoppladeprocesser.
SomexempelkannämnasattFrankrikeskrigochplundringariNorditalien
underFransIleddetillattdenitalienskarenässanskonstensuttryckspredsig
tillFrankrike,ellerattafrikanskakulturelementspredsigtillAmerikamed
slavhandelnundertidigmoderntid.
Historiografiska rötter
Detvärldshistoriskaforskningsfältetuppstodnaturligtvisinteurintetutan
hämtade(ochhämtarfortfarande)inspirationfråntidigarehistorikersoch
andravetenskapsområdensstudieravgränsöverskridandekaraktär.Blandde
äldreföregångarnakannämnasfleraavdeännuidagmestlästaochuppskat-
tadeförvetenskapligahistorietecknarnaochhistoriefilosoferna–inklusive
Herodotos, IbnKhaldunochGeorgWilhelmFriedrichHegel,somallapå
olikasättbetonadevaddeuppfattadesomcentralavärldsomspännandeoch
gränsöverskridandeprocesserisinaförsökattförstådenhistoriskautveck-
lingen.10Imoderntidkanframföralltfemmerellermindreheterogenahisto-
10.SärskiltdenförstadelenavHerodotosHistoria(svensköversättningavClaesLindskog,Stockholm2004)tarettbrettvärldshistoriskt(ibetydelsendenavHerodotoskändavärlden)perspektivochbelyserblandannatdenegyptiskakulturenspåverkanpådengrekiska.IbnKhaldunbegränsadevisserligensittarbetetilldenislamskavärlden,menutveckladeisinProlegomena(ellerAl-Muqaddima,”Introduktion”;svensköversättningav IngvarRydberg:Prolegomena: en introduktion till världshistorien,Lund1989)sofistikerademetodologiskaochhistoriefilosofiskatankar,blandannatomhurolikasamhällenpåverkade
652
historisk tidskrift 128:4 •2008
652 Stefan Eklöf Amirell
riografiskaellervetenskapsteoretiskainriktningarurskiljassomföregångare
ochinspirationskällortilldetvärldshistoriskaforskningsfältet:diffusionism,
syntetiskcivilisationshistoria,Annales-skolan,regionalastudierochvärlds-
systemteori.
1. Diffusionism.Dediffusionsteoriersomuppstodochdominerade(dock
inteoemotsagda)inomkultur-ochhistorievetenskapernaunderdeneurope-
iskaimperialismensglansepokfrånomkring1870ochetthalvsekelframåt
varfärgadeavsamtidensföreställningaromdeeuropeiskafolkenskulturella,
moraliskaochteknologiskaöverlägsenhet i förhållandetillandrafolkoch
kulturer.Diffusionismen, i sin imperialistiska tappning, präglades av ett
förutsättningslöstantagandeomattkulturelementensspridninguteslutande
rördesigfrånEuropaoch/ellerMedelhavsområdettilldeövrigadelarnaav
världenochharmedrättakritiseratsförattrepresentera ”thecolonizer’s
modeloftheworld”.11Ickedestomindreärdetuppenbartattdiffusionären
viktigkomponentförattförståolikavärldshistoriskasambandochprocesser
–mendetärintedenendaellerensmednödvändighetdendominerande
formenavkulturellinteraktion,ochdessriktningärintepåförhandgiven.12
2. Syntetisk civilisationshistoria.Förstavärldskrigetskatastrofföranledde
ett kraftfullt ifrågasättande avdeneuropeiska civilisationens anspråkpå
kulturelltochmoralisktföreträdeihistorien.Fleraförfattareundermellan-
krigstiden–blandandraOswaldSpengler,HerbertGeorgeWells,Jawaharlal
NehruochArnoldToynbee–skrevomfattandevärldshistoriskasyntesersom
togavståndfråntidigareeurocentriskaochdiffusionistiskamodellerochi
störreutsträckningbetonadevarjesamhällesellercivilisationsunikaegen-
skaperochinredynamik.13Samtligasträvadeocksåefterattåstadkommaen
jämnarebalansibehandlingenaveuropeiskaochicke-europeiskacivilisatio-
nersutveckling.SärskiltToynbee,somisinmonumentalavärldshistoriaitolv
varandraochbidrogtillolikacivilisationersblomstringochfall.GrundenförHegelshistoriefilosofivar,sombekant,premissenattmänsklighetenisinhelhetrörsigmotenallthögregradavmedvetandeochandligochmoraliskupplysning;seVorlesungen über die Philosophie der Geschichte,FrankfurtamMain1986[1830].Idetlängrehistoriografiskaperspektivetskullemandärförtillochmed,somPatrickMan-ning2003,s.9f.,tycksmena,kunnabetraktadenmodernahistorievetenskapensfokuspådetnationellasomenavvikelse.
11.JamesM.Blaut,The colonizer’s model of the world: geographical diffusionism and Eurocentric history,NewYork1993.
12.JfrManning1996,s.774.13.OswaldSpengler,Västerlandets undergång: konturer till en morfologi om världshistorien,1–2,
Stockholm1996–1997[1918–1922];H.G.Wells,Wells’ världshistoria: en översikt av livets och mänsk-lighetens utveckling,Stockholm1923[1920];JawaharlalNehru,Glimtar ur världshistorien,Stockholm1965[1934],ochArnoldToynbee,A study of history,1–12,London1933–1961.
653
historisk tidskrift 128:4 •2008
653Den världshistoriska vändningen
bandförsökteförståinteraktionenmellanolikacivilisationer,komattbereda
vägenförochinspireradenmodernavärldshistoriskaansatsen.14
3. Annales-skolan. FernandBraudels arbeteomMedelhavet från1949,
liksomfleraavhanssenarecivilisationshistoriskt inriktadearbeten,ären
betydandedirektinspirationskällafördetvärldshistoriskaforskningsfältet,
liksomförmångaandrainriktningar inomdenmodernahistorievetenska-
pen.15GenomattBraudelgjordeetthav–enarenaförmänskliginteraktion
–tillanalysramochtonadenedbetydelsenavdenationellaochpolitiska
gränsernaochhändelsernaföregrephandenvärldshistoriskavändningens
centralapremisser:betoningenpåinteraktionochgränsöverskridandefeno-
men.DetemansomBraudel intresserade sig för–den fysiskageografin,
migrationernaavdjurochmänniskor,transporterna,varuflödena,krigen,de
kulturellaimpulsernaochsåvidare–ärvidaredesammasomimångasenare
världshistoriskaundersökningar.
4. Regionala studier (areastudies).Samhällsvetenskapligtochmodernhis-
torisktinriktaderegionalastudierharsinarötteriefterkrigstidensUSAoch
detbehovavkunskapomblandannatspråk,politik,socialaförhållandenoch
modernhistoriaiAfrika,AsienochLatinamerikasomföranleddesavdet
kallakriget.16Tillskillnadfråndelingvistisktochkulturhistorisktorienterade
såkalladeorientaliskastudiersomtidigaredomineratforskningenkringstora
delaravvärldenutanförvästerlandet,betonadedennyainriktningenmotre-
gionalastudiermodernisering,historiskförändringochetttvärvetenskapligt,
främstsamhällsvetenskapligt,perspektiv.Modernhistoria–huvudsakligen
frånkolonialtidenochframåt–fickidetsammanhangetennyckelroll,vilket
leddetillenkraftigexpansionavintressetförochkunskapenomcentrala
historiskaskeendenitidigareunderstuderadedelaravvärlden.Dennaex-
pansionladeisinturgrundenfördenmodernavärldshistoriskaforskningens
mersyntetisktinriktadeförsökattbelysadeglobalhistoriskaprocessernaoch
derasskiftandeinflytandeiolikasamhällen.
14.Manning2003,s.42–43.15.FernandBraudel,Medelhavet och medelhavsvärlden på Filip II:s tid,Furulund1991[1949].Bland
Braudelsövrigaverkmärksblandannathansförsökattknytadestoraekonomiskaochsocialaglobalhisto-riskaprocessernatillvadsomskullekunnakallasvardagslivetslillahistoriaiCivilisation och kapitalism,1–3,Stockholm1982–1986[1967–1979].SevidarePeterBurke,Annales-skolan: en introduktion,Göte-borg1992,s.72–80,fördensenareBraudelsglobalhistoriskaarbetensamtLutzRaphael,”TheideaandpracticeofworldhistoriographyinFrance:theAnnaleslegacy”,iStuchtey&Fuchs2003,s.155–171.
16.Förenöversiktöverochkritiskdiskussionkringarea studies,särskiltidennordamerikanskakontexten,seDavidL.Szanton(red.),The politics of knowledge: area studies and the disciplines,Berkeley2003(elektroniskresurs).
654
historisk tidskrift 128:4 •2008
654 Stefan Eklöf Amirell
5. Världssystemteori.Under1960-och1970-talenutveckladesflerabe-
roende-ochvärldsystemmodellersomenreaktionmotdetrådandemoder-
niseringsteoretiskaparadigmetsoförmågaattförklarabristenpåekonomisk
utvecklingochsocialochpolitiskstabilitetistoradelaravAfrika,Asienoch
Latinamerika.17Världssystemmodellernavarinflueradeavtidigarehistorie-
materialistiskaanalyseravimperialismenochförenadesgenomsittintresse
fördenglobalakapitalismenshistoriskaframväxtsamtenkritiskhållning
tilldenglobalaekonomiskaochpolitiskaojämlikhetsomdennaförorsakade,
historisktochisamtiden.18Trotsdenkritiksomundersenaredecennierhar
riktatsmotvärldssystemmodellerna(inteminstmotbakgrundavdenspek-
takuläraekonomiskatillväxtenistoradelaravAsien)hardengettvärdefulla
bidrag till försöken att förstå samtidens ekonomiska globalisering ur ett
längrehistorisktperspektiv.
Detvärldshistoriskaforskningsfältetuppvisaridagenstorspännviddvad
beträffarperspektiv,betoningsamtteoretiskochmetodologiskinriktning.
Frågorna,liksomdensamtidakontexten,ärocksåtillstoradelarannorlunda
jämförtmeddefemtidigareinriktningarna,ochfältetkandärmedinteredu-
cerastillendirektarvtagaretillnågonavdessa.Detmodernavärldshistoriska
fältetdelardockmedsinaföregångareintressetförglobalaochgränsöver-
skridandeinteraktionsprocesserihistorien,liksomenkritiskgrundhållning
gentemotdetnationellaparadigmetsdominansinomhistorievetenskapen.
Världshistorien och det nationella paradigmet
Denvärldshistoriskavändningenböriförstahandsessomenreaktionmot
det nationella paradigm som alltsedan historieämnets professionalisering
ochinstitutionaliseringiflertaletvästerländskaländer,undernärmaretvå
sekelhardomineratbådeinomhistoriskforskningochundervisning.Ämnets
professionaliseringunder1800-taletinnebaratthistorieforskningennästan
uteslutandekomattbedrivasvidstatligauniversitetellerandraoffentliga
institutionerochbaseraspåkällmaterialfråndestatligaarkivenpåbekostnad
avandratyperavkällor.Dehistoriskaföreningarochtidskriftersombildades
17.BlanddemestinflytelserikakannämnasAndreGunderFrank,Kapitalism och underutveckling i Latinamerika: historiska studier över Chile och Brasilien,Staffanstorp1970[1967],ochImmanuelWal-lerstein,The modern world-system,1: capitalist agriculture and the origins of the European world-economy in the sixteenth century,NewYork1974.
18.Förenkortfattad,kritisköversiktseJohanSöderberg,”Världssystemanalysiteoriochpraktik”,Historisk tidskrift105:1,1985,s.52–68.BlanddeviktigastehistoriematerialistiskaföregångarnakannämnasJohnAtkinsonHobson,Imperialism: a study,London1905[1902],ochVladimirLenin,Imperia-lismen som kapitalismens högsta stadium,Göteborg,1983[1916].
655
historisk tidskrift 128:4 •2008
655Den världshistoriska vändningen
varföreträdesvisnationella,liksommångaavdestoraregelbundetåterkom-
mandehistorikermötena.Historienbetraktades,bådeavledandeämnesfö-
reträdareochavpolitiskaochkulturellaeliter,somettviktigtredskapföratt
främjadetnationellamedvetandet,ochiskolundervisningenbetonadesdet
egnalandetshistoriaisyfteattstärkamedborgarnasnationellaidentitetoch
lojalitetmotnationalstaten.Storbetydelsetillmättesidetsammanhanget
ävendeninternationellahistorien(medvilkenvanligenavsågsEuropasin-
ternationellahistoria)19eftersommanutgick ifrånattvarjenationsunika
karaktärochhistoriatydligastmanifesteradesinationalstatensutrikespolitik
ochreflekteradesidessplatsideninternationellahierarkinavnationalsta-
ter – enpremiss somofta sammanfattas under beteckningenPrimat der
Aussenpolitik.20
Dennakoncentrationpådenegnanationensochnationalstatenshistoria
visadesigävenunder1900-taletvaraanmärkningsvärtlivskraftig.Trotsmel-
lankrigstidensochsärskiltefterkrigstidenstydligaavståndstagandefrånde
uppenbartnationalistiska,intesällanchauvinistiska,tendensernai1800-talets
ochdettidiga1900-taletshistorieskrivningfortsattedenstoramajoriteten
avdeprofessionellahistorikernaisåvälSverigesommångaandraeuropeiska
länderattiförstahandkoncentrerasigpådetegnalandetshistoria.Imånga
avseendenfortsattesålundadenprofessionellahistorievetenskapenattvara,
somJerryH.Bentleyharuttrycktdet,”anartifactofthenational-stateeraof
worldhistory”.21
Under1900-taletminskadeocksådeninternationellahistorieforskningen
relativtsettibetydelsetillförmånförandrasakområden.Samtidigtförsköts
perspektivoch frågeställningar såatt fokus i störreutsträckningkomatt
hamnapåfrågorsomrördemultilateraladiplomatiskaförbindelser,interna-
tionellfredochsäkerhetsamtinternationelltsamarbete,framföralltpåbe-
kostnadavföregåendesekelsintresseförkrigochsvenskutrikespolitik.Den
internationellahistorieforskningenfortsattedock ihuvudsakattbegränsa
sigtillinternationellpolitiskhistoriadärnationalstaternaellerolikasam-
manslutningaravnationalstaterbehöllsinställning,bådesomhistorienshu-
19.Begreppetinternationellhistoriauppfattashärochidenföljandediskussionenidenmerspecifikabetydelsesomdetvanligenhargivitsinomhistorieämnet,d.v.s.studietavinternationellarelationer;sevidareAmirell2006b,s.259,fördeolikahuvudsakligadefinitionernaavbegreppet.
20.FörenöversiktöverhistorieämnetsprofessionaliseringiEuropaochUSAunder1800-talet,seIngaFloto,Historie: nyere og nyeste tid,Köpenhamn1985,s.13–50,ochföretableringenavhistorieäm-netiSverige,seRolfTorstendahl,Källkritik och vetenskapssyn i svensk historisk forskning 1820–1920,Uppsala1964.
21.Bentley2002,s.396.
656
historisk tidskrift 128:4 •2008
656 Stefan Eklöf Amirell
vudsakligaaktörerochsomhistorikernshuvudsakligaundersökningsobjekt.
Detkraftigtökade intresset för socialhistoriaunder1900-taletsandra
hälftförstärkteivissaavseendenytterligaredetnationellaparadigmetioch
medatttidigareunderstuderadesocialagrupper–arbetare,bönder,kvinnor,
olikaetniskaminoriteterochsåvidare–nuskrevsiniochsynliggjordesinom
ramenförrespektivenationshistoria.22Samtidigtinnebarefterkrigstidens
avkoloniseringattdetnationella–oftanationalistiska–paradigmet inom
historievetenskapenspredsigövervärldentilldemånganybildadestaternai
framföralltAsienochAfrika,därnyanationellaeliteruppmuntradeskrivan-
detaven”egen”nationellhistoriaimotsatstilldentidigare,kolonialtfärgade
historieskrivningen.ISverige,liksomiandraländeriEuropaochNordame-
rika,expanderadefrån1970-taletocksåintressetfördenyapostkoloniala
staternashistoria,ävenomdeavnationalstatenbegränsadeundersöknings-
rummeniallmänhetbehölls.23
Samtidigtinsågnaturligtvistillochmeddemestnationalistisktsinnade
historikernaredanunder1800-taletattolikaslagavinteraktionmellanfolk
ochkulturerpåflerasättharhaftbetydelsefördenhistoriskautvecklingen.
Sidenvägshandelnunderantiken,folkvandringarnaundersenantikenochtidig
medeltid,korstågen,silverflödetfrånSydamerikatillEuropaochAsienunder
tidigmoderntidellerEuropaskolonialaexpansion–alladessaochmånga
flerprocesseravgränsöverskridandeellerglobalhistoriskkaraktärharvarit
kända,åtminstoneistoradrag,förhistorievetenskapenalltsedandetmoderna
ämnetsetableringunder1800-talet(ochivissafallännutidigare).Tendensen
inomdentraditionellahistorievetenskapenhardockvaritatttonanedde
gränsöverskridandeprocessernasbetydelsefördenhistoriskautvecklingen
i stortochatt i ställetunderordnademdennationellahistoriografin.Nå-
gottillspetsatskullemankunnasägaattmedanhistorikertraditionellthar
betraktat interaktionenmellan olika kulturer och samhällen somexogena
ochvanligenautonomafaktorerisinaförsökattbeskrivaochanalyseraolika
enskildasamhällensutveckling–folkvandringarnasomorsaktillVästroms
fall,denasiatiskakryddhandelnsomgrundförVenedigsblomstringunder
22.Manning2003,s.10.Fördenkraftigaökningenavsocialhistorisktinriktadhistorieforskning,mättiandelendoktorsavhandlingar,sedan1960-taletiSverige,seStefanEklöfAmirell,Doktorsavhand-lingarna i historia 1976–2005: en bibliografi sammanställd och kommenterad av Stefan Eklöf Amirell,Stockholm2007,s.24f.
23.SeMagnusMörner,”Desvenskahistorikernaochinternationaliseringen”,Historisk tidskrift105:4,1985,s.430–452,förenöversiktöverdenexpanderandeinternationellahistorieforskningen(ividbe-märkelse)iSverigeframtillbörjanav1980-talet.
657
historisk tidskrift 128:4 •2008
657Den världshistoriska vändningen
renässansen,potatisensomorsaktillbefolkningsökningeniSverigeochandra
europeiskaländerimoderntid,ochsåvidare–intresserarsigdensamtida
världshistoriskaforskningeniställetframföralltfördegränsöverskridande
processernaochsammanhangenper se.Kopplingarnaöverpolitiska,kulturella,
religiösaochandragränserkommerdärmedattfungera,intesomexogena
förklaringsfaktorer,utansomdenhuvudsakligaorganiserandeprincipenihis-
torien.24
Motdennabakgrundkanalltsådenvärldshistoriskavändningensessom
enreaktionmotochkritikavdetnationellaparadigmetsdominansinomden
modernahistorievetenskapen,syftandetillattbefriahistorieämnetfrånde
begränsningarsomdennationellaundersökningsramenmedför.Mensamti-
digtbyggerdenvärldshistoriskaforskningenistorutsträckningpådekäll-
bearbetningar,metodologiskalandvinningarochforskningsresultatsomden
nationelltinriktadehistorievetenskapenundernärmaretvåsekelharåstad-
kommit.Urdetperspektivetbördenvärldshistoriskavändningensnarare
sessomenvidareutvecklingavdennationellahistorieskrivningenänsomett
paradigmskifte.Tackvaredeframstegsomdenmodernahistorievetenskapen
hargjortinomramenfördetnationellaparadigmetkandevärldshistoriska
processernaochsambandenidagbelysasbetydligtmeringåendeochmed
såvälstörreempiriskförankringsommerutveckladteoretiskmedvetenhetän
undertidigareepoker.Vidarekandetvärldshistoriskaperspektivetberikaun-
dersökningardärdennationellaundersökningsramenmotiverasvetenskapligt
genomattdenbelyserdetenskilda,nationellt(ellersub-nationellt)avgrän-
sadefalletskopplingartillstörreprocesserochförhållandeniomvärlden.25
Dennyavärldshistoriensyftarintehellertillattiallaavseendenupplösa
dennationellaundersökningsramen.Nationalstaternaisigärnaturligtviscen-
tralaförattförståstoradelaravdenhistoriskautvecklingenimoderntid,
ochimångafallärdethögstrimligt,medhänsyntillfrågeställningochsyfte,
attbegränsadenhistoriskaundersökningentillennationellram.26Denhis-
toriskaliksomsamhälls-ochkulturvetenskapligaforskningenomnationalism
ochnationalstaternasutvecklingisigharocksåunderdesenastedecennierna
24.JfrWilliamH.McNeill,”WorldhistoryandtheriseandfalloftheWest”,Journal of world history9:2,1998,s.221.
25.JfrSanjaySubrahmanyam,”Connectedhistories:notestowardsareconfigurationofearlymodernEurasia”,Modern Asian studies31:3,1997,s.735–762.
26.JfrJerryH.Bentley,”Whystudyworldhistory?”,World history connected5:1,2007,s.2,ochDavidBlaazer,”Reviewarticle:globalization,marketsandhistoriographicalperspective”,Journal of con-temporary history42:3,2007,s.514.
658
historisk tidskrift 128:4 •2008
658 Stefan Eklöf Amirell
varitettavdemestexpansivaochfruktbarainriktningarnainomdenväs-
terländskaochinteminstdensvenskahistorievetenskapen.Kännetecknande
förstoradelaravdennaforskningärdenoftasofistikeradeteoretiskaorien-
teringenochdejämförandeinternationellaperspektiven.Flerastudieravden
modernanationalismenbetonar ocksånationalismens gränsöverskridande
och/ellerglobalakaraktär,ochidessaavseendenharnationalismforskningen
tydligaberöringspunktermeddenvärldshistoriskavändningen–ellerskulle
tillochmedkunnabetraktassomendelavdensamma.27
Den världshistoriska forskningens teman och resultat
Dettasammanhanglämparsiginteförnågonheltäckandeellerensmeringå-
endehistoriografisköversiktöverdetvärldshistoriskaforskningsfältet,men
somexempelvilljagändålyftaframnågraavdecentralaproblemområden
somunderdesenastedecenniernaharbelystsiolikauppmärksammadeoch
inflytelserikastudiermedvärldshistoriskinriktning.28
Enavdemestlivligtdebatteradefrågornainomramenfördenvärldshisto-
riskaforskningenharhandlatomattförklaraochdateravästerlandetsekono-
miskaochpolitiskadominansivärldenimoderntid–detvillsägaigrundoch
bottensammafrågasompå1960-och1970-talenföranleddeframväxtenav
denovandiskuteradehistoriematerialistisktinflueradevärldssystemteorin.
Inomramenfördetvärldshistoriskaforskningsfältetharvärldssystemmo-
dellernadockpåettfruktbartsättkonfronteratsmedalternativaanalytiska
perspektivochidenprocessenhardentidigarebetoningenpåproduktions-
sättensochdenrenodladeekonomiskaexploateringensbetydelsetonatsned
tillförmånförmerdialektiskaperspektiv.29Vidareharflerahistoriker,bland
demAndreGunderFrankochJanetL.Abu-Lughod,argumenteratförvärlds-
systemanalysensrelevansförattförstådenhistoriskautvecklingenävenföre
deneuropeiskaexpansionen.30Fleraförfattareharockså–delvisipolemik
medvärldssystemanalysensmaterialistiskaförklaringsmodeller–lyftfram
mer idealistiskaorsaksförklaringar tilldeneuropeiskadominansen såsom
socialochpolitiskorganisation,religiösaföreställningarochförutsättningar
27.Set.ex.BendedictAnderson,Den föreställda gemenskapen,Göteborg1993,ochBjörnHettne,SverkerSörlin&UffeØstergård,Den globala nationalismen,andraupplagan,Stockholm2006.
28.Förmeringåendehistoriografiskaöversikter,seBentley2002,Manning2003ochRaymondGrew,”Expandingworldsofworldhistory”,Journal of modern history78:4,2006,s.878–898.
29.Manning2003,s.196.30.Set.ex.JanetL.Abu-Lughod,Before European hegemony: the world system, A. D. 1250–1350,
NewYork1989,ochAndreGunderFrank&BarryK.Gills(red.),The world system: five hundred years or five thousand?,London1993.
659
historisk tidskrift 128:4 •2008
659Den världshistoriska vändningen
förvetenskapligochteknologiskinnovationiEuropaundersenmedeltidoch
tidigmoderntid.31
Enannaninriktningharanalyseratgeografiskaochekologiskaförutsätt-
ningarochbiologiskainteraktionsprocesserförattförstådenvästerländska
hegemoninsuppkomst.AlfredW.CrosbysThe Colombian exchange(1972)
argumenteradeförattdenlångsiktigtviktigasteföljdenavupptäcktenav
Amerika1492varutbytetavmikrober,växter,grödorochdjurmellanolika
delaravvärlden,ochiensenarestudieföljdehanupptematochrelaterade
dettillEuropasdemografiska,ekonomiska,politiskaochkulturellaexpan-
sionövervärldenietttusenårigtperspektiv.32FysiologenJaredDiamondhar
vidareieninflytelserikmenomdiskuteradstudiejämförtdeolikafysiska
ochnaturgeografiskaförhållandenapåjordensolikakontinentersedanden
senasteislossningenochargumenteratförattgrundentilldeneuropeiska
hegemoninimoderntidkanhärledastillEuropasjämförelsevisfördelaktiga
naturbetingelser–lämpligaförhållandenförodlingavspannmålochbalj-
växter,djurartersomlämpadesigfördomesticering,relativtlättillgängliga
metallfyndigheterochsåvidare.33
Migrationeravolikaslag,frånfolkvandringarunderantikentillarbetsmigra-
tionochflyktingströmmarimoderntid,harocksåvaritettavhuvudintres-
senafördennyavärldshistorien.Slavhandelochslaverietsbetydelse,särskilt
undertidigmoderntid,harocksåuppmärksammatsistorutsträckning.Philip
D.CurtinsThe Atlantic slave trade(1969)fickstortgenomslag,intebara
förattbokenrevideradedentidigaresynenpådenatlantiskaslavhandelns
karaktärochomfattning,utanocksåförattCurtinvisadeattdetvarmöjligt
förenochsammaforskareattsammanställaolikalokalaochnationellakäl-
lorochlitteraturuppgifterochattutifråndessakonstrueraenmeningsfull
framställningavensåkomplexprocesssomdenatlantiskaslavhandeln.34
31.Set.ex.AlfredW.Crosby,Att mäta verkligheten: 1250–1600,Stockholm1999,ochDavidS.Lan-des,Nationers välstånd och fattigdom: varför vissa länder är rika och andra fattiga,Stockholm2000.
32.AlfredW.Crosby,The Columbian exchange: biological and cultural consequences of 1492,West-port,Conn.,1972,ochdens.,Den ekologiska imperialismen: Europas biologiska expansion 900–1900,Stockholm1999.
33.JaredDiamond,Vete, vapen och virus: en kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13 000 åren,Stockholm1999.
34.PhilipD.Curtin,The Atlantic slave trade: a census,Madison,Wisc.,1969.AndrabetydelsefullaverkavCurtininkluderarCross-cultural trade in world history,Cambridge1984,ochThe world and the West: the European challenge and the overseas response in the age of empire,Cambridge2000.CurtinharocksåpåandrasättlyftframAfrikashistoriainomramenförolikastörreglobalhistoriskaprocesserochvaritenledandeförespråkareförochorganisatöravdenvärldshistoriskaforskningeniUSA.FörendiskussionavCurtinsbetydelseinomdenvärldshistoriskaforskningen,seManning2003,s.57–61.
660
historisk tidskrift 128:4 •2008
660 Stefan Eklöf Amirell
Ytterligareettområdesomunderdesenastetvådecenniernaharframträtt
somettavdenvärldshistoriskaforskningenshuvudfårorärgränsöverskri-
dandemaritimhistoriadärhaven,betraktadeiförstahandsomarenorför
mänskliginteraktion,görstillanalysrumförundersökningen.Inspirationen
frånBraudelärofrånkomligisammanhangetochreferensernatillMedelhavet
närmastoundvikliga,mendärutöveruppvisardenmaritimahistoriskaforsk-
ningenundersenareårenstorbredd,tillexempelvadbeträffargeografiska
avgränsningar–frånsmåinnanhavsomÖstersjöntillvärldshavsomAtlanten
ochIndiskaoceanen–ochsakområden–frånspecialiseradestudieraven-
skildafenomensomsmugglingellersjöröveritillförsöktilltotalhistoriska
syntesermedbeaktandeavlångatidsperspektiviBraudelsanda.35
Bland övriga världshistoriska forskningsområden som är eller har varit
framträdandekannämnasolikasamhällensömsesidigapåverkaninomreli-
gion,teknologi, ideologi,materiellkulturochkonstnärligauttryck.36Krig,
invasionerocherövringariolikatiderharocksåtilldragitsigstortintresse,
ochgenomkunskapenomfleraicke-västerländskasamhällenskrigföring,och
denömsesidigapåverkanmellandessaochdeneuropeiskakultursfären,har
enmersyntetisk förståelse förkrigföringensglobalhistoriskadimensioner
börjatframträda.37Fleravetenskapligamonografierharocksåfokuseratolika
enskildahandelsvarorellergrödorochdenbetydelsedessaharhaftiettstörre,
världsomspännandesammanhang:socker,potatis,opiumochsåvidare.38
Jämfört med historieämnet i allmänhet har däremot genusperspektiv
underlångtidvaritrelativtsparsamtrepresenteradeinomdenvärldshisto-
riskaforskningen.Feminismenstransnationellaaspekterharvisserligenvarit
föremålförrelativtomfattandeforskning,menförhållandevisfåhistoriker
hartagitsiganuppgiftenattanalyseradeövergripandevärldshistoriskapro-
35.Förenintroduktiontilldesenastedecenniernasgränsöverskridandemaritimahistoriskaforsk-ning,seFelipeFernández-Armesto,”Maritimehistoryandworldhistory”,iDanielFinamore(red.),Ma-ritime history as world history,Gainesville2004,s.7–34,samtdefyraartiklarnai”AHRforum:oceansofhistory”,American historical review111:3,2006,s.717–780.
36.Förenhistoriografiskgenomgångavdessaochandratemanidenvärldshistoriskaforskningen,seManning2003,s.183–254.
37.Set.ex.JohnKeegan,Krig och kultur,Stockholm2003.38.T.ex.SidneyW.Mintz,Sweetness and power: the place of sugar in modern history,NewYork
1985;LarryZuckerman,The potato: how the humble spud rescued the Western world,Boston1998;CarlA.Trocki,Opium, empire and the global political economy: a study of the Asian opium trade 1750–1950,London1999.Devetenskapligastudiernaavsådanaenskildaföreteelserbörinteförväxlasmeddeiall-mänhetavsevärtmindreambitiösaochmindreanalytisktinriktadepopulärhistoriskaböckersomocksåbyggerframställningenkringenspecifikvaraellerart,t.ex.MarkKurlansky,Torsk: en biografi om fisken som förändrade världen,Stockholm1999.
661
historisk tidskrift 128:4 •2008
661Den världshistoriska vändningen
cessernaochsammanhangenurettgenusperspektiv.Tillvissdelkandetta
förhållandenogförklarasmedattmycketavkvinno-ochgenusforskningen
–särskiltunderdentidigaexpansionsfasenpå1970-och1980-talen–har
inriktatsigpåattlyftaframkvinnornainomramenfördeetableradenatio-
nellahistoriografiernasamtattutvecklagenusteoretiskabegreppochmodel-
ler.Undersenareårhardockteckenpåenfruktsamkorsbefruktningmellan
genushistorienochdetvärldshistoriskaforskningsfältetbörjatskönjas.39
Kritik och invändningar mot det världshistoriska perspektivet
Denvärldshistoriskavändningensaknarintesinakritikerochenradmer
ellermindreallvarligainvändningarmotdesspremisserharunderårenslopp
framförts.Demergenerella–ochdärföridettasammanhangmestintres-
santa – invändningarna kanhänföras till någon av följande fyrapunkter:
1) det världshistoriska fältets avgränsningar ochmetodologiska problem;
2)desssyftenochrelationtillhistoriebrukisamtiden;3)denvärldshisto-
riska forskningens teoretiska orientering ochbegreppsapparat;4) publik-
intresset.Varochenavdessakommeridetföljandeattkortfattatberöras.
1. Avgränsningar och metodologiska problem.Envanliginvändningäratt
detvärldshistoriskaperspektivetigrundochbottenlämparsigbättreför
översiktsverkochundervisningänförforskningeftersomdegränsöverskri-
dandeforskningsfrågornatenderarattblialltföromfattandeochmaterialet
alltförvidlyftigtförattkunnahanterasavenochsammaforskare.Denen-
skildehistorikernsspråkkunskaper,denneshermeneutiskaförståelseavde
studeradekulturernaliksomkunskapenomkällmaterialetsbeskaffenhetsät-
tergränserfördenvärldshistoriskaundersökningensgenomförande,liksom
depraktiska,tidsrelateradeochekonomiskasvårigheternaattgenomföraett
stortantalarkivstudierpåolikaplatserivärlden.Mångaavdemestinflytelse-
rikavärldshistoriskaframställningarnaärföljaktligensyntetiskatillsinansats
39.Amirell2007,s.30.Förenstimulerandediskussionomdenglobalagenushistoriensmöjligheter,seIdaBlom,”Globalkjønnshistorie:enutfordringforframtidenshistorikere”,iRogerQvarsell&BengtSandin(red.),Den mångfaldiga historien: tio historiker om forskningen inför framtiden,Lund2000,s.189–214.Bristenpågenusperspektivliksomdessmöjligheterinomdenvärldshistoriskaforskningendis-kuteradesocksåimars2008idiskussionsnätverketH-WORLD;förinläggen,seforumetsdiskussionsloggpå internetsidan <http://h-net.msu.edu/cgi-bin/logbrowse.pl?trx=lx&list=H-World&user=&pw=&month=0803>,15/42008.BlanddeexempelpågenusperspektivinomdenvärldshistoriskaforskningensompubliceratsundersenareårkannämnasPeterN.Stearns,Gender in world history,NewYork&London2000,ochBonnieG.Smith(red.),Women’s history in global perspective,1–3,Urbana&Chicago2004–2005.Förfleraexempelpåaktuellforskningkringfeministiskarörelseruretttransnationelltperspektiv,sePernillaJonsson,SilkeNeunsinger&JoanSangster(red.),Crossing boundaries: women’s organizing in Europe and the Americas, 1880s–1940s,Uppsala2007.
662
historisk tidskrift 128:4 •2008
662 Stefan Eklöf Amirell
ochgrundarsigiförstahandpåtidigareforskning,någotsomavmånga,inte
minstsvenska,historikerbetraktasmed,ominteogillandesååtminstoneen
vissskepsis.Dettahartroligenvaritenhuvudanledningtillattdenvärlds-
historiskavändningenpåmångahålllängeharbetraktassomenmarginell
inriktninginomhistorievetenskapen.40
Bortsettfråndelitteraturbaseradesynteserna–engenresomförövrigt
tyckshauppvärderatsinomsvenskochkanskeäveninternationellhistorieve-
tenskappåsenaretid41–grundarsigdockstoradelaravdenvärldshistoriska
forskningenpåprimärt,publiceratelleropublicerat,källmaterial,oftafrån
fleraolikaländer.Tackvaredigitaliseringenavstorasamlingaravkällmaterial
runtomivärldenochupprättandetavinternationelladatabaseravvarierande
slagärdetavsevärtmycketlättareidag,jämförtmedförbaranågotdecen-
niumsedan,attkonsulterakällmaterialfrånolikadelaravvärlden,någotsom
isinturgördetmöjligtattbelysaflersidoravdekomplexagränsöverskidande
processersomutgörvärldshistorienshuvudsakligaundersökningsobjekt.
Vidare är den världshistoriska forskningen precis som den nationella
historieskrivningen i allmänhetproblemorienterad;det ärmedandraord
frågeställningarna, intekällmaterialet, somärdefinierande förundersök-
ningen.Omengenerellskillnadkanskönjasmellandennationellaochden
världshistoriskaansatsenurmetodhänseendeärdetmöjligenattdensenare
kräverattoperationaliseringenavfrågeställningenärmergenomtänktsamt
attvissametodologiskaproblem–tillexempelavseendeurval,tendenskritik,
begreppsanalysochjämförbarhet–måsteägnassärskilduppmärksamhet.Det
faktumatt storadelaravkällmaterialettilldenutomeuropeiskavärldens
historiaharnedtecknatsaveuropéerochbevaratsieuropeiskakolonialarkiv
gerocksåupphovtillengenomgåendeskevhetochetnocentrisktendensi
materialet.42
Dessaochandrametodologiskaproblemärcentrala inomområdetoch
påverkarihöggraddenvärldshistoriskakonstruktionenavdetförflutna.Men
samtidigthandlardetigrundochbottenomförhistorievetenskapenvälkända
typeravproblemsomforskarna–inteminstiSverigedärmångaavdemest
fruktbaradiskussionernainomämnetunderdetsenasteårhundradetharrört
40.JfrPomper1995,s.2,ochDickHarrison,”Iskugganavnutiden?Omdenäldrehistoriskasyntesensinriktningochmöjligheter”,Historisk tidskrift123:2, 2003,s.201f.
41.SeuppsatsernaiHistorisk tidskriftstemanummeromsynteser,123:2,2003,ochEvaÖsterberg,”DenSvenskaHistoriensår–prövningensellersjälvprövningenstid?”,Historisk tidskrift113:2,1993,s.281f.
42.Set.ex.McNeill1998,s.222f.
663
historisk tidskrift 128:4 •2008
663Den världshistoriska vändningen
justmetodfrågor–börståvälrustadeatthantera.Mångagångerhandlar
världshistorikernsarbeteomattanvändasigavettbrettspektrumavkällor
föratturdessavaskaframinformationominteraktionsprocesserochgränsö-
verskridandeföreteelsersomkällornasupphovsmakaresjälvaupplevdesom
betydelselösaellermarginellaiförhållandetilldehändelseravlokal,många
gångerpolitiskeller religiösnatur, somvarkällansegentligaraison d’être.
DenavMariaÅgrenföreslagnautvecklingenavdenklassiskakällkritikens
trovärdighetskriterieritermerav”synlighet”och”vikt”framståridetsam-
manhangetsomsynnerligenrelevantfördenvärldshistoriskaforskningen.43
2. Den nya världshistoriens syften och historiebruk.Denvärldshistoriska
vändningensframträdandeunder1900-taletssistadecennieräruppenbar-
ligenrelateradtilldensamtidaglobaliseringen,ochurdetperspektivetär
denvärldshistoriskavändningenidagilikahöggradpåverkadavsamtidens
Zeitgeistsom1800-taletsnationalistisktfärgadehistorieskrivningvar.Pålik-
nandesättfinnsdetocksåenuppenbarriskförattdennyavärldshistorien
tarformenaven”Whiginterpretationofhistory”,detvillsägaenteleologisk
ochkansketillochmedtriumfatoriskhyllningtilldenkapitalistiskaglobalise-
ringensframmarsch.Därmedskulledenvärldshistoriskavändningenivärsta
fallkunnakommaattersättatidigarehuman-ochsamhällsvetenskapligapa-
radigmsöverbetoningavmoderniseringellervästerniseringmedenmotsva-
randeöverbetoningavdenkapitalistiskaglobaliseringensommetahistorisk
process.Dettaslagskritikharframföralltriktatsmotdenvärldshistoriska
vändningenfrånpostmodernistisktochpostkolonialtinspirerathåll.44
Dessafarortilltrotsärdockdennyavärldshistorienskopplingtillgloba-
liseringenigrundochbottenpositiv,åtminstoneurhistorikernssynvinkel,
eftersomdenreflekterarenutvecklingdärdethistoriskaperspektivetärpå
vägattintaellerkanskeåtertaencentralställningförattförstådesamtida
förändringsprocesserna.Dettycksdessutomfinnasenstormedvetenhetom
faranför”Whig-tolkningar”blandpraktiserandevärldshistoriker.Inomden
43.MariaÅgren,”Synlighet,vikt,trovärdighet–ochsjälvkritik:någrasynpunkterpåkällkritikensrollidagenshistorieforskning”,Historisk tidskrift125:2,2005,s.249–262.SeocksåJankenMyrdal,”Källpluralismenochdessinkluderandemetodpaket”,Historisk tidskrift127:3,2007,s.495–504.Densenareargumenterarbl.a.förenmetodansatssomhanbenämner”helhetsundersökningarkringetttema”–någotsomtycksharelevansfördenvärldshistoriskaforskningen–ochantyderatthanavserattutveckladennaienkommandetext;s.st.,s.504.SeocksåMcNeill1998,s.221,omvärldshistorikernsförhållandetillkällorna.
44.Set.ex.ArifDirlik,”Confoundingmetaphors,inventionsoftheworld:whatisworldhistoryfor?”,iStuchtey&Fuchs2003,s.95,ochAnnaLindberg,”Världshistoriamedgenusperspektiv”,iJarrick&Johansson2004,s.86.
664
historisk tidskrift 128:4 •2008
664 Stefan Eklöf Amirell
världshistoriskaforskningenärdetocksåmångasomanläggerettkritiskt
perspektivpådeneuropeiskaexpansionenochdenglobalakapitalismens
frammarsch, bland annat genom att belysa framväxten av globala former
avojämlikhet,genomattvisapåmångaavdevärldshistoriskaprocessernas
traumatiskakaraktärochdestruktivaeffekterpåolikasamhällensamtgenom
attlyftaframolikaformeravmotståndihistorienmotbådeeuropeiskaoch
andramaktersanspråkpåekonomisk,politiskochkulturellhegemoni.45
Irelationtilldenvanligenstarktsamtidsinriktadesamhällsvetenskapliga
globaliseringsforskningenärdetvärldshistoriskaperspektivetocksåessenti-
elltförattbelysadenkapitalistiskaglobaliseringenshistoricitetochexisten-
senavalternativaochtillochmedmotsattahistoriskatrenderochprocesser.
Denhistoriskaförståelsenfördensamtidaglobaliseringenslängrehistoriska
rötterkanurdensynvinkelntillochmedfungerasomenmotviktmotolika
typeravnärsyntaantagandenomglobaliseringensförmentaoundviklighet
ochförträfflighet.
3. Teoretisk orientering och begreppsapparat.Givetdennyavärldshistori-
ensolikartadehistoriografiskarötterochdenstoraspridningeninomfältet
beträffandesakområdenochperspektivvoredetförmodligenfruktlöstatt
försökaetableraettövergripandeteoretisktramverkförattförstådemänsk-
ligainteraktionsprocessernashistoria.Denteoretiskadiskussionenharvarit
mestlivaktiginomdedelaravdenvärldshistoriskaforskningensomexplicit
inriktatsigpåattförklaravästvärldensdominansöverdenövrigavärldeni
moderntid.Mendenstoravariationenideolikaansatserna–världssystem-
teoretiska,civilisationsteoretiska,moderniseringsteoretiska,idealistiskaoch
ekologiskaförattnämnanågraavdemestinflytelserika–hargjortattden
metateoretiskadiskussionen(medundantagfördiskussionernakringvärlds-
systemteori)tillstordelharuteblivittillförmånförvadsomtycksvaraen
utbreddacceptansavdenrådandepluralismenifrågaomteoretiskoriente-
ringochperspektiv.Kanskereflekterardenrelativaavsaknadenavteoretiska
diskussionerinomområdetocksåhistorikersiallmänhetrelativaovanavidatt
utvecklasnarareänattapplicerateoretiskamodeller–enuppgiftsomhistori-
kertraditionelltharlämnatåtsinasamhällsvetenskapligtutbildadekolleger.46
45.Förexempelpåsådanakritiskaanslag,sebl.a.deovan(inot17)citeradevärldssystemteoretiskaanalysernasamtEricWolf,Europe and the people without history,Berkeley1982,ochJohnM.Hobson,Västerlandets österländska ursprung,Lund2007.
46.SeBentley2002,s.397–400,förettkortfattatförsökattsammanfattadeolikateoretiskaut-gångspunkternaochdiskussionernainomdetvärldshistoriskafältet.ÄvenGrew2006,s.897,diskuterarbristenpåteoribildninginomområdet.
665
historisk tidskrift 128:4 •2008
665Den världshistoriska vändningen
Ävenomsökandetefterengenerellvärldshistoriskmetateoriinteförefaller
fruktbartfinnsdetfleraaspekterinomvilkadetvärldshistoriskafältetskulle
vinnapåattutvecklasteoretiskt.Problemenmedattfinnaenövergripande
periodiseringfördenglobalahistorienharägnatsendeluppmärksamhet,
vilketocksåharföranlettenvissteoretisktorienteraddiskussion.47Denna
skullesäkerligenpåettfruktbartsättkunnasystematiserasochutvecklas.Pe-
riodiseringsdiskussionenärvidarenäraförknippadmedfråganomvilkaolika
typeravinteraktionsomkanurskiljasivärldshistorienochvilkenbetydelse
olikainteraktionsprocesserskalltillmätas.Enavdeviktigasteuppgifterna
fördenvärldshistoriskateoribildningenidagtycksvaraattklarläggadeolika
interaktionsprocessernaskaraktär,dynamikochinbördesrelationerföratt
påsåsättskapaenmersammanhållenbegreppsapparatförstudietavolika
samhällensochkulturersömsesidigapåverkanavolikaslag.Diffusionochdo-
minansäruppenbarligencentralatyperavinteraktion,menmanskulleäven
kunnautvecklaochmertydligtförsökadefinieraochteoretiserabegreppsom
assimilation,integration,imitationochinlåningförattpåsåsättskapaen
tydligvetenskapligbegreppsapparatanpassadtillattsystematisktundersöka
olikainteraktionsprocesser.48
Ytterligareenutmaningfördenvärldshistoriskaforskningenhandlarom
attutvecklaförståelsenförsambandenmellanolikalokalaförändringspro-
cesser och de övergripande globalhistoriska processerna. Den historiska
antropologin,somdenharutvecklatsunderdesenastedecenniernasömse-
sidiganärmandemellanhistoriaochkultur-ellersocialantropologi,tycksi
detsammanhangeterbjudaenvägframåt.Delsmöjliggörsocialantropologins
teoretiskaorienteringochvälutveckladebegreppsapparatjämförandestudier
avolikalokalsamhällensreaktionerpåglobalamakroprocesser,delskanden
historiskaantropologinbidratillattförklarahistorisktbetingadkulturelloch
socialförändringpålokalplanet.49
4. Den nya världshistoriens publik.Dettasoftaförgivet,inteminstidebat-
teromhistorievetenskapensförmentasvårtillgänglighet,atthistorieämnet
harsinviktigastepublikidetegnalandetshistorieintresseradeallmänhet
47.SeWilliamA.Green,”Periodizingworldhistory”,History and theory34:2,1995,s.99–111,ochJerryH.Bentley,”Cross-culturalinteractionandperiodizationinworldhistory”,American historical review101:3,1996,s.749–770.
48.JfrPatrickManningssvarpåBentley1996,”AHRForum:theproblemofinteractioninworldhistory”,American historical review101:3,1996,s.776.
49.Förintressantateoretisktorienteradediskussionerkringsambandenmellanglobalaochlokalahistoriskaprocesser,set.ex.JonathanFriedman,Cultural identity and global process,London1994,ochUlfHannerz,Transnational connections: culture, people, places,London&NewYork1996.
666
historisk tidskrift 128:4 •2008
666 Stefan Eklöf Amirell
ochattdennapublikiförstahandärintresseradavnationellförattintesäga
nationalistisk historia.50 Traditionell statsidealistisk och individcentrerad
historiatycksvarasärdelesgångbar–någotsomblandannatreflekterasi
denflodavbiografieröversvenskaregentersomundersenareårharsköljt
överbokhandelsdiskarna.
Motdenbakgrundenkanmanfrågasigomdetfinnsnågotstörreintresse
hosallmänhetenfördennyavärldshistorien,somjuvarkenbehandlardetna-
tionellaellerförefallersärskiltlämpadförindividcentreradeframställningar.
Många av de interaktionsprocesser som den världshistoriska forskningen
intresserarsigförtersigalltförkomplexaochabstraktaförattlämpasigför
populärhistoriskaframställningar.
Samtidigtkankravetpåpopulariseringavhistorievetenskapenknappast
tillåtasutgöraetthinderförattbedrivaforskningomviktigaochkomplice-
radeämnen.Precissommångahistorievetenskapligastudiermednationella
undersökningsrumiförstahandvändersigtilleninomvetenskapligpublikär
detrimligtattdelaravdenvärldshistoriskaforskningengördetsamma.Med
tankepåforskningsfältetsinternationellakaraktärärdennapublikförövrigt
relativtstorochsträckersig långtbortom”kollegerna ikorridoren”,vilka
iblandföraktfulltpåståsutgörasvenskahistorikersfrämstaläsekrets.51
Mångaavdenvärldshistoriska forskningens teman– sidenvägshandeln,
korstågen,degeografiskaupptäckterna,sjöröveriochkrigförattnämnanågra
exempel–lämparsigdessutomvälförpopulärvetenskapligaframställningar.
Utmaningenhandlaridetsammanhangetframföralltomattundvikadeeu-
rocentriskaperspektivsomtraditionelltharpräglatmångaframställningar.
Delaravdenmodernaarkeologinkanskeidetsammanhangetkanfungerasom
enförebild.Exempelvisharflerauppmärksammade–ochavalltattdömavitt
lästa–studieravbronsåldernundersenareårfokuseratolikadiffusions-och
interaktionsprocesseröverstoradelaravdeneuroasiatiskakontinentenoch
påsåsättställttraditionella,nationellt färgadeföreställningarpåända.52
50.DettaförhållandeärinteuniktförSverige.MichaelMcGerr,”Thepriceofthe’newtransnationalhistory’”,American historical review96:4,1991,s.1066,varnart.ex.förattdentransnationellahistorienriskerarattalieneradeamerikanskahistorikernafrånderaspublik,enpubliksomförfattarenmenarär”intenselynationalistic”.
51.DickHarrison&KristinaSvensson,Vikingaliv,Stockholm2007,s.12.52.Set.ex.KristianKristiansen&ThomasB.Larsson,The rise of bronze age society: travels, transmis-
sions and transformations,Cambridge2005,ochDavidW.Anthony,The horse, the wheel, and language: how bronze-age riders from the Eurasian steppes shaped the modern world,Princeton2007.Denpopulär-vetenskapligaSVT-serien”Stenristarna”,somsändesförförstagången2005,betonadeocksådennordiskaforntidenskopplingartillandra,oftaavlägsetbelägna,samhällenochkulturer.
667
historisk tidskrift 128:4 •2008
667Den världshistoriska vändningen
Dessutomerbjuderkanskedenvärldshistoriskavändningenenräddning
undandenunderhållningshistoriskaochstatsidealistiskaprägelsomunder
senare år har varit framträdande inom svensk populärhistoria. Den nya
världshistorienharocksåstörremöjligheterändennationellapopulärhisto-
rienattutökadensåkalladehistorieintresseradeallmänhetentillatt,istörre
utsträckningänidag,ävenomfattamänniskormedinvandrarbakgrundeller
starkapersonligaerfarenheteravolikaformeravkulturmöten.53Detäriså
fallenutmaning för framtidenshistorikeratt förautdevärldshistoriska
perspektiventillenbredarepublikförattpåsåsättgörahistorienintebara
populärochtrivsamtunderhållande,utanockså–förattciteraHughTrevor-
Roper–”usefulandcontroversial”isinegensamtid.54
Avslutning: Världshistorien inför framtiden
Dennauppsatsharförsöktattbelysaenavdefrämstalinjernapådeninter-
nationellaforskningsfrontenihistoriaidag,denvärldshistoriskavändningen.
Syftetharvaritattverkaförenökadmedvetenhetomdennainriktningbland
svenskahistorikerochattdärmedbidratillatthistorieforskningeniSverige
istörreutsträckningänhittillsvågartasiganfrågorsomrörgränsöverskri-
dandefenomenochinteraktionsprocesser–frågorsomtersigmerrelevanta
idagänkanskenågonsintidigare,mendärsvenskahistorikerhittills,med
någraundantag,harlystmedsinfrånvaro.
Denvärldshistoriskavändningeninbegriper,åenasidan,enskarpkritikmot
detnationellaparadigmsomalltsedanmittenav1800-talethardominerat
inomhistorieforskningen.Åandrasidanbyggerdenvärldshistoriskaforsk-
ningenocksåifleraavseendenvidarepådeframstegsomhistorievetenskapen
hargjort inomramenfördettaparadigm,ochurdensynvinkelnbörden
världshistoriskavändningensessomenvidareutvecklingochkvalitativför-
bättringavdentraditionellahistorievetenskapensnarareänsomettfullstän-
digtparadigmskifte.Detäridevetenskapligaframstegochdenstoravolymav
forskningsomdennationellahistorieforskningenunderettochetthalvtsekel
harframbringatsomdenvärldshistoriskavändningentarsinutgångspunkt.
53.DenlivligadebattenefterutgivningenavdenandradelenavDickHarrisonstrilogiSlaveri: en världshistoria om ofrihet: 1500 till 1800(2007)illustrerarpåsättochvisvärldshistoriensmöjligheterattbådeintresseraochdjuptengageramänniskorutanfördegängsegruppernaavpopulärhistorisktintresseradesvenskar.Förnågraavdebattinläggen,se Dagens Nyheter21/102007, 13/112007, 14/112007 och 21/112007.
54.H.R.Trevor-Roper,History: professional and lay: an inaugural lecture delivered before the Univer-sity of Oxford on 12 November 1957,Oxford1957,s.5.
668
historisk tidskrift 128:4 •2008
668 Stefan Eklöf Amirell
Dennyavärldshistoriengörinteanspråkpåattiallasammanhanggöra
sigkvittdenationellaundersökningsrummenellerförnekabetydelsenavde
modernanationalstaternaisig.Ivissafallfinnsdetgodaskälattbegränsa
denhistoriskaundersökningentilldennationellaramen.Nationalstaterna,
liksomolikanationalistiskaideologierochrörelser,ärdärtillisigcentrala
för att förstådenhistoriskautvecklingen i världenunderde senaste år-
hundradena.Mennärsådananationellaavgränsningargörsbördegrunda
sigpåfrågeställningarnaskaraktärochundersökningenssyfteiställetför
attdetnationellaundersökningsrummetbetraktassompåförhandgivetoch
självklartpågrundvalav,urintellektuellochvetenskapligsynpunkt,mindre
tillfredsställandekriteriersomtillexempelhistorikernsegennationalitet
ellerettvisstkällmaterialsbeskaffenhet.Precissomhistorikervanligenär
nogamedatttydligtmotiverasinakronologiskaavgränsningarutifrånveten-
skapligakriterierbordedetvarasjälvklartattocksåmotiveraderumsliga
avgränsningarna–ävenomdessaråkarsammanfallameddenegnanatio-
nalstatensgränser.Forskningenomsvenskahistoriskaförloppochfenomen
skulledessutomkunnaberikasavsevärtomdesvenskabidragentydligare
relateradestill,ellertillochmedintegreradesi,destörreglobalhistoriska
skeendenaochprocesserna.
Denvärldshistoriskaforskningenbefinnersigidagienspännandefasdär
mångafrågor,inteminströrandeteoriochmetod,återstårattproblematisera
ochutveckla.Motbakgrundavdeomfattandediskussioneromochstora
intresseförteori-ochmetodfrågorsomsedanlängeharfunnitsblandsvenska
historikertersigdessavälskickadeattgesigikastmeddetvärldshistoriska
forskningsfältetsstorafrågor–kanskeensammaellervarförinteisamarbete
medkollegeriandraländer?
Fallskärmenärredo,ochnedanförbrederjordenslandskaputsiginyavida
vyer.
669
historisk tidskrift 128:4 •2008
669Den världshistoriska vändningen
Summary:Theworldhistoryturn:PossibilitiesandproblemsinrelationtoSwedishhistoricalresearch
Thisarticlediscussestheinstitutionalizationofworld(orglobal)historyasafieldofresearchwithintheinternationalhistoricaldisciplinesincearound1990andthereasonsforitsrelativelyweakimpactinSweden.Theintellectualpremisesandoriginsofworldhistory,whichemphasizesmutualinteractionandconnectionsbetweendifferentsocietiesinhistory,aretracedtofiveearlierhistoriographictraditions:diffusionism,synthetichistoriesofworldcivilizations,theFrenchAn-nales-school,areastudiesandworldsystemstheory.InrelationtothenationalparadigmthathasdominatedthedisciplineofhistoryinSwedenandotherWes-terncountriessincethenineteenthcentury,worldhistoryshouldbeunderstoodbothasacritiqueagainsttheunreflectingadoptionofnarrownationalframesofanalysisandasacontinuationintermsofthehistoricalmethodsandresultsofthenationallyorientedhistoriography. Inthesecondpart,fourmainobjectionsthathavebeenraisedagainsttheworldhistoryperspectivearediscussedtogetherwiththewaysinwhichtheproblemscanbeovercome:1)theproblemsofdelimitationandmethodinworldhistory;2)thepurposesandusesofworldhistoryinrelationtocontemporarysociety;3)theneedtodeveloptheoreticalmodelsandconceptsforthepurposeofstud-yingglobalhistoricalprocessesandinteraction;and4)theriskofalienatingthehistoricallyinterestedgeneralpublic.ItisconcludedthatSwedishhistorianscanmakesignificantcontributionstothefield,not leastbecauseoftherelativelygreatinterestinquestionsoftheoryandmethodthathascharacterizedmodernSwedishhistoricalresearch.
Keywords:worldhistory,globalhistory,historiography,historicalmethod,Swe-den,Europe,UnitedStates