Hela resan, nr 4 2006

En tidning för alla som jobbar för SL–trafi ken. Värde: 27 kronor Nr 4 – 2006

Årgång 3

Hela ResanHela Resan

6Upplevd kvalitet –

Ökat antal nöjda kunder

10Johnny Myhr stöttar ungdomar –

Våga vägra vandalisering

18Arbetsmiljö –

Säkrare med SL Access

20SLs grafi ska profi l är klar

Enhetligt, tydligt och lättillgängligt

38716_HR.indd 138716_HR.indd 1 2006-12-07 22:34:112006-12-07 22:34:11

2 Hela Resan nr 4 – 2006

Hela Resan Personaltidning för alla som

arbetar inom SL–trafi ken.

Tidningen utges av

AB Storstockholms Lokaltrafi k

Tfn: 08-686 1600

Fax: 08-686 1444

E–post: [email protected]

Postadress: 105 73 Stockholm

Besöksadress:

Lindhagens gatan 100

(T-bana Stadshagen/

Thorildsplan)

sl.se

Ansvarig utgivare Jenni Almgren

08-686 1476

Chefredaktör Carina Kling

08-686 1613

RedaktionJan E Svensson,

Maria Johanson,

Max Landergård,

Pernilla Pettersson Hjelm,

Lena Thaung Lindén

Hela Resan strävar efter

att ge en allsidig och korrekt

bild av SL–trafi ken. Åsikter

som kommer till uttryck

överensstämmer inte alltid

med SLs policy. Redaktören

har rätt att korta insändare.

PrenumerationerAdressändringar anmäls till

respektive arbetsgivare

eller pensionärsförening. För

övriga prenumerationsfrå-

gor, mejla redaktionen:

[email protected].

Grafi sk formJan E Svensson

Tryck: EO Grafi ska AB

ISSN 1652–1781

Omslaget: Kim Bäckström, är

lokförare och sedan våren 2005

instruktionsförare och utbildare

inom Stockholmståg.

Redaktören har ordet

Carina Kling Redaktö[email protected]

Senaste nytt

Foto

: Ulf L

odin

”Det smarta sättet att

resa – snabbt, enkelt,

pålitligt och prisvärt.”

MER DJUPLODANDE ARTIKLAR,

mer nyheter, inte mycket klappa sig för bröstet, inne-hållsförteckning behövs, mindre plottrig layout, inte så tjock tidning, mer vi-känsla, kritisk granskning…

Att göra personaltidning är ingen lätt uppgift.

Det fi nns lika många åsik-ter som det fi nns an ställda, referensramar, kunskaps-nivåer, intressen och be-hov… Det är särskilt trixigt när det är som i vårt fall. Av-sändare till Hela Resan är

SL, som ägs av Stockholms läns landsting. Den går ut till dig som arbetar inom SL-trafi ken och är anställd på Busslink, Connex/Veo-lia Transport, Roslagståg, Stockholmståg, Swebus, Tå-gia, som SL har avtal med.

Förutom anställda på SL, SL Kundtjänst och HR Service får Vaxholms-bolaget, Färdtjänsten samt Svensk Banproduktion och ett antal pensionärer tidningen. 14 000 medarbe-tare har möjlighet att läsa

Hela Resan. 850 av dessa blev tillfrå-

gade om att tycka till i en läsvärdesundersökning som en oberoende konsult ge-nomförde under hösten. Tack, du som ställde upp! En personaltidning kan aldrig förändras till det bättre utan sina läsare.

Vi tar till oss dina syn-punkter och påbörjar en ny resa i och med nr 1/2007. Samtidigt anpassar vi tid-ningens form efter den ”ny-gamla” grafi ska profi len.

Vad SL ska inrikta sig på nästa år beror mycket på den nya politiska styrningen. Det har skiftat till borgerlig ma-joritet och som alla vet fattas besluten av de förtroende-valda politikerna. SLs tjäns-temän arbetar sedan utifrån dessa beslut. Vi återkommer till detta när SLs styrelse for-merat sig, i skrivande stund är trafi k landstingsrådet Christer G Wennerholm (m) utsedd.

God läsning !

Hela Resan mot nya mål

SL förbereder inför snöoväderVisste du att en

snögrupp på SL

prövar sina vinter-

röjningsfordon i

Arvidsjaurs karga

förhållanden? – Det

viktigaste för oss är

att snön inte påver-

kar trafi ken, säger

snögruppens ord-

förande Erland Köhl.

UNDER STOCKHOLMS

VINTER SÄSONG arbetar SL

och entreprenörerna fe-

brilt med att få bort snö från

främst spår och perronger.

Och det är mycket som ska

göras, något som Erland

Köhl som arbetar vid Trafi k-

enheten på SL, vet mer om.

– Vi ser alltid till att

arbeta förebyggande och

planera i god tid innan snön

kommer. Vi ser över våra

vinter fordon, ser till vilka

stationer och platser som är

Snösugen är ett av fordonen som fanns på plats med SL till Arvidsjaur.

mest utsatta och framför allt

ser vi till att alla inblandade

har rätt förutsättningar att

kunna göra sitt jobb, säger

han.

Under förra årets vinter-

säsong var det inte mindre

än 2 700 lastbils laster med

snö som togs bort från spår

och perronger i länet. Detta

kräver en god organisation

och Erland Köhl anser att

något bland det viktigaste är

att SL håller en god kontakt

med sina entreprenörer.

– Vi samverkar fort-

löpande med alla. Connex/

Veolia Transport bland an-

dra som kör tunnel banan,

Stockholmståg som kör pen-

deltåg, och de övriga som

trafi kerar och underhåller

våra spår och plattformar,

säger han.

Nyligen var personal från

SLs snögrupp och represen-

tanter från SLs entreprenö-

rer i Arvidsjaur. Detta är en

tradition som de har lärt sig

mycket av, då de utsätter

SLs snöröjningsfordon för

hårda prövningar.

– Vi har lärt oss mycket

om hur våra snöfordon fung-

erar under besvärliga för-

hållanden, och sedan har vi

kunnat förbättra dem under

året, säger Erland.

Ett annat viktigt syfte med

besöken i Arvidsjaur är, en-

ligt Erland Köhl, utbytet SL

får med andra företag och

deltagare i snöveckan. Bland

annat Arvidsjaurs kommun.

– Uppe i norr är snö en

mer naturlig del och därför

blir det sällan ett problem.

Nu har vi en god chans att

lära av varandra, så vi kan-

ske också slipper kalla snön

i Stockholm för ett problem,

avslutar han.

Av Max Landergård

Foto

: Laszlo

Sza

bo

38716_HR.indd 238716_HR.indd 2 2006-12-11 13:48:102006-12-11 13:48:10

3Hela Resan nr 4 – 2006

Mikael Lindskog, kommunikations-chef på Stockholmståg.

Under våren/sommaren 2007 går arbetet in i nya skeden.

När Banverket stänger av pendel-tågsspår kommer det att behövas information om hur man reser på bästa sätt.

SL kommer även att bygga om spärrkioskerna vid pendeltågen.

– Resenärerna ska kunna köpa ett större antal biljetter där. Dessutom ska spärrexpeditörerna få en bättre arbetsmiljö, säger Gunilla Holmberg, projektledare för SLs ombyggnad av spärrkioskerna.

Nyheter & Notiser

Fortsättning på sidan 4

Guldmobil till SLI en omröstning bland tidningen Mobils läsare, vann SLs mobiltjänst Guldmobilen som ”Årets nytto-tjänst”.

Guldmobilen delas ut för 18 olika kategorier inom mobiltelefonområ-det. Det är tidningen Mobils läsare som röstar fram vinnarna i 14 av dessa kategorier. Och de ansåg alltså att SLs mobiltjänst var den nyttigas-te av alla.

Priset mottogs av Åke Lindström och Lars Piehler från SL. Båda har jobbat mycket med utvecklingen av mobiltjänsten sedan den första ver-sionen kom år 2000.

För SL har det varit självklart att fortsätta utvecklingen av mobila lös-ningar trots att framtiden varit oviss för den här typen av tjänster.

– SLs kunder är alltid på väg och priset är ett bevis för att vår satsning på moderna tjänster ligger rätt i ti-den, säger Elisabet Munters, mark-nadsdirektör på SL.

Den senaste versionen, mobil.sl.se, kom i början på 2006 och innehål-ler reseplaneraren, realtidsinforma-tion och trafi kavvikelser. Varje dag använder ungefär 12 000 personer tjänsten.

– Från noll till tolvtusen på tio må-nader känns som ett skapligt språng, säger Åke Lindström, verksamhets-utvecklare och fortsätter:

Priset ”Guldmobilen” mottogs av Åke Lindström och Lars Piehler på SL.

Foto

: Mag

nus

Fröd

erbe

rg/M

obil.

Stockholms Central byggs om i projektet ”Tegelbacken”. Målet är att öka kapaciteten för tågtrafi -ken genom Stockholm och den så kallade getingmidjan.

Foto

: M

ari

a J

ohanso

n

Med företagskort och SLs reseplanerare blir vägen till kundmöten mycket enklare för Odd Klofsten.

Foto

: Mel

ker

Dah

lstr

and

400 företag villköpa SLs företagskort

FÖRETAGSKORTET LANSERADES I

somras och hittills har ungefär 400

företag anmält intresse för företags-

erbjudandet.

SLs företagskort lanserades på

försommaren och Företagskorten är

ett rullande årskort som gäller från

den dag de köps. De kan kombineras

med taxi och bilpool.

Företagen kan spara pengar på att

tänka igenom sina resor.

– Många företag vill aktivt bidra till

bättre miljö. För dem är detta en bra

möjlighet. Dessutom kan SL-korten

vara en personalförmån, antingen

genom att dela kostnaden med de

anställda eller stå för kostnaden och

göra avdrag på månadslönen. Inte

svårare än träningskort eller mat-

kuponger, säger Maria Tuvesson på

SL Marknad.

Kostnaden för ett årskort är 6 390

kronor inklusive moms.

BANVERKET HAR SEDAN drygt ett år genomfört arbeten kring Stock-holms Central. Ombyggnaden ingår i det större projektet ”Tegelbacken” som syftar till att öka kapaciteten för tågtrafi ken genom Stockholm och den så kallade getingmidjan – Sveriges hårdast belastade järn-vägssträcka.

Till dess kommer spår, plattformar och uppgångar till pendeltågsspåren att stängas av i olika omgångar.

Informationsinsatserna arbetas fram i nära samarbete mellan SL, Stockholmståg och Banverket. Det kommer att ges omfattande informa-tion om nya spärrar som går fortare att passera genom, så kallade ”speed-gates”, att vindskydden fl yttas så att det blir mindre trångt i plattformens längdled, att plattformarna anpassas i höjd till det nya pendeltåget samt att man lägger räffl ade plattor längs plattformarnas ytterkant för att un-derlätta för synskadade.

– Vi hoppas att tydlig skyltning och informatörer på plats minimerar risken att resenärer hamnar fel, säger

Pendelstation Centralen byggs om JustNu blev årets IT-projektRepresentanter från SL-projektet JustNu tog den 6 december emot tidningen CIO:s pris för årets IT-projekt i klassen ”Innovation” på Nationalmuseum.

Juryns motivering löd – ”Ett innovativt jätteprojekt med fokus på kundnytta och effektivitet, som adresserar sin verksamhets kärn-värden: punktlighet, planering, in-formation och uppföljning av trafi k. Med 2 100 bussar kan SL skryta med världens största realtidsuppkopplade bussfl otta. Storstockholms Lokal-trafi k tar hem priset för Årets Inno-vativa projekt.”

Sara Rudin, Henrik Virro, Gunnar Alenius och Lars Thorwall. Projektledaren Bengt Karlstrand saknas på bilden.

Foto

: Ben

gt K

arls

tran

d

38716_HR.indd 338716_HR.indd 3 2006-12-07 22:34:182006-12-07 22:34:18


gare ute i SL-trafi ken. Vann gjorde Statoil detaljhandel.

Kriteriet för att nomineras till 100-wattaren är att man ska kunna bevisa en verklig effekt av kampanjen.

Vilket år det har varit!2006 GÅR FÖR SL-trafi ken

till historieböckerna som

året då alla resanderekord

slogs. Aldrig har så många

valt att resa med SL-tra-

fi ken. I skrivande stund

vet jag inte om vi passerat

700 000 dagliga resenä-

rer eller inte, nära är det i

alla fall.

Eftersom varje resenär i

snitt gör cirka fyra påstig-

ningar per dag betyder det

att, framför allt alla ni i tra-

fi ken träffat otroligt många

människor.

Det bästa jag vet är att

träffa många på min väg

till jobbet på morgonen, på

andra resor och på hem-

vägen. Lite lyx är att åka

med framme i förar hytten

i spårtrafi k en och känna av

dags formen i hur allt fung-

erar.

I morse var det ett tåg i

Hjulsta som var ”klottrat”

eller jag hörde att vi ”kvickt

körde ikapp störningen mot

Södertälje” och så vidare är

pusselbitar som hjälper till

att få helheten i utmaning-

en.

Att träffa personal i

många spärrar, i och ut-

anför, medarbetare som

renoverar en rulltrappa,

svarvar om ett hjul eller

planerar för en ny linje eller

nya fordons inköp är andra

kompetenser som ”bara

måste fungera”. Och det

gör det nästan jämt. Tack

allihop för enastående in-

satser!

SLs UTÖKADE TRAFIK un-

der året har varit inget

annat än succé. Tänk att

över en natt starta en ny

trafi k apparat lika stor som

kollektiv trafi ken i Malmö,

och att det fungerade.

Imponerande.

En annan milstolpe är

renoveringen av Röda Lin-

jen mellan Liljeholmen och

Fruängen. En ny strategi

föddes: Vi gör hela jobbet

på en gång och behöver

bara stänga av trafi ken en

period istället för många

somrar.

Det var lite nervöst ett

tag, men med runt 400

personer i arbetsstyrkan

kunde invigningen ske som

utlovat strax före vinter-

tidtabellen. Förutom att

”störningen” bara blev en

sommar, sparade vi stora

belopp. Totalkostnaden

stannade på cirka 200 mil-

joner kronor, mot bedömt

ytterligare 70 miljoner om

vi kört enligt tidigare mo-

dell. Detta arbetssätt ligger

nu till grund för kommande

stora renoveringar.

SLs reseplanerare fi ck

något av det stora genom-

brottet. I augusti hade vi

under en dag (eller mer rätt

ett dygn) över 340 000

frågor. I Stockholms län

tror jag att det är få andra

webb-platser som når den

siffran, om någon.

Efter helgerna kommer

trafi ken att krympa, då för-

söket med utökad trafi k av-

slutas på Nyårsafton. Det

blir nästa sak att ta tag i.

Var och hur ska vi fortsätta

med den nya trafi ken?

Under 2007 kommer

också på allvar SL Access

att göra sin smygpremiär.

Det är ett spännande och

mycket viktigt projekt. Våra

kollegor i London har sagt

att ”människor kan förlåta

er för en försening, men

inte om det inte fungerar”.

Låt oss alla likt obotliga en-

tusiaster tillsammans göra

vårt bästa för att SL-trafi k-

en 2007 också blir bra.

God Jul & Gott Nytt år

önskar Lennart Jangälv,

vd AB SL

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

– Guldmobilen ger oss inspiration att jobba vidare så att mobilen i framtiden blir det självklara mediet för att söka restider. Och gärna också för att betala sin resa.

SLs gamla mobilsajt wap.sl.se fi nns fortfarande kvar, men om du har en modern telefon rekommenderas att du använder mobil.sl.se.

På sl.se fi nns en rad van-liga användbara frågor med svar om mobil och wap.

Trygghet

Koll på läget med händelse-rapporteringSL SKAPAR EN databas dit samtliga trafi kentreprenörer ska rapportera de händelser som sker i trafi ken. Händel-ser som är både säkerhets- och trygghetsrelaterade, till exempel krockar, urspår-ningar, dörrklämningar, hot och våld, väktaringripan-den.

– Vi vill ha möjlighet att få en överblick av hur säker och trygg SL-trafi ken är. Vi behöver också ha underlag för att kunna prioritera olika säkerhets- och trygghetsåt-gärder och kunna följa upp entreprenörernas arbete i de här frågorna, förklarar Erik Stenbäck på SL Säkerhet.

Databasen är under upp-byggnad och beräknas vara klar i början på nästa år.

Motsvarande arbete för insamling av händelser från all kollektivtrafi k i hela lan-det görs just nu av SLTF, läns- och lokaltrafi kens branschorganisation, och Bussbranschens riksförbund (BR). Tanken är att händel-ser i SL-trafi ken ska förmed-las direkt från SLs databas

och Sveriges Annonsörer. ”Dialog med unga” riktade sig till ungdomar, främst tjejer. Syftet var att få veta vad unga tycker om trygg-heten och vad SL kan göra för att de ska känna sig tryg-

Vad blev resultatet av vårens Dialogkampanj, Jesper Tengblad på SL Marknad?

– Resultatet var ett stort antal inkomna synpunkter avseende trygghet. Drygt

till SLTF/BR:s databas. Syftet med den nationella

databasen är att få fram rele-vanta underlag inför diskus-sioner om kollektivtrafi kens förutsättningar med kom-muner och landsting. Det är också intressant att jämföra kollektivtrafi ken med andra trafi kslag, inte minst privat-bilismen.

Connex/Veolia Transport

Connex blev Veolia Transport NYTT NAMN, MEN samma före-tag med samma inriktning och mål. Connex Sverige har bytt namn till Veolia Transport Sverige AB. Connex ingår sedan tidigare i den internationella koncer-nen Veolia Environnement där exempelvis Dalkia ingår.

Namnbytet påbörjades den 1 december 2006 och sker nu stegvis runt om i landet. Arbetet beräknas ta minst ett år eftersom namn-bytet ska ske så kostnads-effektivt som möjligt.

Namnbytet påverkar inte Connex åtaganden, kontrakt eller kvalitet i förhållande till personal, trafi khuvudmän eller resenärer.

Trygghet

Reklam med resultatSLs DIALOGKAMPANJ VAR en av 30-talet nominerade re-klamkampanjer i kategorin konsumentreklam i den stora reklamtävlingen 100-wattaren som arrangeras av tidningen Dagens Industri

Lennart Jangälv, vd AB SL

Foto

: Maria

Johanso

n

Fortsättning från sidan 3

38716_HR.indd 438716_HR.indd 4 2006-12-07 22:34:192006-12-07 22:34:19


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

2 000 meddelanden publi-cerades på SLs chatsida. Dessutom var observations-värdet högt i prioriterad målgrupp i förhållande till insatsen, kampanjens bud-get. Kampanjen fi ck mycket stor uppmärksamhet bland ungdomar.Hur följer ni upp den?

– Vi kommer inför 2007 att integrera trygghetsar-betet/Dialogen med unga med skolinformationen, som ett naturligt steg efter det att våra informatörer varit på besök i klasserna. På så sätt håller vi dialogen vid liv och får mycket viktig infor-mation och synpunkter om upplevd trygghet från just målgruppen ungdomar.

Ekonomi

Budget 2007LANDSTINGETS MAJORITET

PRESENTERADE nyligen sitt förslag till budget för 2007. Beslut fattades av lands-tingsfullmäktige den 12-13 december. Bland annat föreslås studentrabatt på termins kort och att månads-kortet höjs till 620 kronor den 1 april 2007.

Den 1 april återinförs ett zonbaserat taxesystem.

SL ska också hos Vägver-ket begära höjd straffavgift från 800 till 1 200 kronor för resa utan giltig biljett.

Teknik

Sms om för-seningar

Nu har sms-tjänsten med meddelanden om trafi k-störningar utökats med fl er lokalbanor. Lidingö och Saltsjöbanan och pendel-tågen mellan Södertälje och Gnesta är höstens nytill-skott. Du som vill prenu-merera på sms-tjänsten anmäler dig på sl.se.

Sedan tidigare kan du få sms om trafi kavvikelser på Roslagsbanan och pendel-tågen mellan Västerhaninge och Nynäshamn.


Ny karriär via Manpower Många av Connex/Veolia Transports medarbetare i Stockholm har akademisk bakgrund och kompetens som inte kan utnyttjas inom företaget. Därför har Connex/Veolia Transport startat ett pilotprojekt till-sammans med bemannings-företaget Manpower för att underlätta för medarbetarna att komma vidare i sina karriärer.

Connex/Veolia Transport vill med projektet hjälpa medarbetare med utländsk eller svensk examen att an-vända sig av sina utbildning-

ar i större utsträckning än i dag.

Erbjudandet riktar sig främst till spärrexpeditörer, stationsvärdar och lokal-vårdare som har akademisk eller gymnasial utbildning. I första hand kan samarbetet leda till att medarbetare med utbildning inom företags-ekonomi kan erbjudas provperiod på sex månader, men även annan kompetens kan bli aktuell.

– Det är ett slöseri att människor inte får jobba

med det som de har utbild-ning för. Det här är ett sätt att hjälpa till med det, säger Mikael Modig, personalchef på division Stockholm som är en av initiativtagarna till projektet.

– Manpowers kontakt-nät ökar chansen till ett nytt arbete och nya utmaningar samtidigt som tryggheten i nuvarande anställning fi nns kvar.Ni tar risken att förlora kompetent personal på det här viset, och då behöva rekrytera nya medarbetare?

– Det är en risk som vi är beredda att ta. Det är en för-hållandevis liten insats i för-hållande till vilken nytta det skulle kunna göra. Nu vet vi inte hur det kommer att slå, det är alldeles för nytt, men det är jätteroligt att kunna göra det här. Det är fl era som redan har anmält sig, säger Mikael Modig.

I SAMRÅD MED SL har


arbetat fram en ny strategi

för hur kontanterna ska

hanteras i spärr kioskerna

inom Connex/Veolia

Transport. Tidigare var det

vanligt att kassan förvara-

des i spärrvaktens hem eller

vid hemmastationen och

spärrexpeditören fi ck också

själv fylla på kassan. Det ska

det nu bli ändring på, främst

för att öka tryggheten för

personalen.

– Detta är en temporär

lösning fram till att SL

Access införs och vi jobbar

tillsammans med SL så

vi kan säkerställa att det

alltid ska vara möjligt

att köpa en biljett, och

göra det så säkert som

möj ligt för personalen

att hantera värden,

säger Peter Åsberg,

affärs områdeschef

vid stationsservice på

Connex/Veolia Transport.

Efter att krav ställdes på


får ingen distribution av

värde utföras av Connex/

Veolia Transports egen

personal. All kontanthan-

tering måste också hädan-

efter ske i separata utrym-

men.

”Dialog med unga” rik-tade sig till unga tjejer.

Mikael Modig är en av initia tiv tagarna till projektet.

Resenärer med Saltsjö-banan kan nu prenume-rera på sms.

Trygghet

Nya rutiner för kassaräkning

Foto

: Johanna L

öw

endahl

Foto

: Robert B

lom

bäck

Foto

: Jan E

Sve

nsso

n

Bussföraren Ann Östvi på Busslink kommer att få nya rutiner vid räkning av dagens kassa.

Foto

: Max L

anderg

ård

38716_HR.indd 538716_HR.indd 5 2006-12-07 22:34:202006-12-07 22:34:20


Gröna klister-lappar på Gröna linjenUNDRAR DU VAD de gröna klister-

lapparna som sedan en tid sitter på en

del av tunnelbanevagnarnas front be-

tyder? Även på några av de äldre CX-

vagnarna fi nns en ny form av märk-

ning. Lugn, allt har sin förklaring.

Den uppmärksamme tunnelbane-

resenären noterar allt som oftast

större eller mindre förändringar i

trafi k en. Under hösten har till exem-

pel de senast reklamfolierade fordo-

nen synts i trafi k på Gröna linjen. Ett

sportföretag har köpt rätten att pro-

fi lera sig på vagnarnas utsida. Även

insidan är upptagen med reklam för

nämnda företag.

De gröna klistermärkena i fören på

C20-vagnarna är dock ingen reklam-

insats. De har tvärtom en ren nytto-

funktion.

Gunnar Spång på SLs fordons-

avdelning berättar att märkningen in-

dikerar vilka vagnar som har senaste

versionen av en viss programvara. En-

dast vagnar med samma programvara

kan sättas i samma tåg.

Märkningen är ett sätt som Tågia

har för att hålla reda på detta.

Grön dekal på de äldre vagnarna

betyder att de har ombyggda dörrar.

Märkningen indikerar vilka vagnar som har senaste versionen av en programvara.

Upplevd kvalitet – hösten 2006

Ökad andel nöjda resenärer

KVALITET

Positiv utveckling för fl ertalet kvalitetsområden jämfört med våren 2006.

SLs övergripande mål är fl er och mer

nöjda resenärer. Ett sätt att följa upp

hur väl SL presterar i relation till målet

är att mäta hur nöjda resenärerna är.

SEDAN HÖSTEN 2000 har SL genomfört undersök-ningar ombord på fordonen för att följa nöjdheten bland resenärerna. Undersökningarna har hittills genomförts två gånger per år – i mars och oktober – men genomförs nu månadsvis. Detta för att SL löpan de ska få information och för att vi ska undvika att säsongseffekter som snöproblem och lövhalka ska få för stort utrymme i resultaten. I under sök-ningen frågas dels hur nöjd resenären är med den linje han/hon åker på, dels hur nöjd han/hon är med ett antal kvalitetsfaktorer, såsom tidhållning, turtäthet, trängsel, information om trafi kavvikelser, städning och personalens bemötande.

Foto

: Jan

E S

vens

son

På totalnivå likväl som på trafi kslag ökar andelen nöjda resenärer. Det gäller för samtliga trafi kslag, buss, tunnelbana, pendeltåg och lokalbanor.

Upplevd kvalitet i SL-trafiken hösten 2006

andel missnöjda/nöjda resenärer på linjen - hela länet

-15(-18)

-12(-14)

-8(-10)

-39(-50)

-13(-15)

21(20)

19(18)

16(16)

25(23)

23(22)

64(61)

70(69)

77(74)

36(27)

65(63)

missnöjda varken eller nöjda

buss

lokalbanor

pendeltåg

tunnelbana

samtliga färdmedel/totalt

Upplevd kvalitet i SL-trafiken år 2006

andel nöjda resenärer - hela länet

58

38

53 53

65 6462

6363

41

5956

52

65 6662

6664

43

58

53 53

6568

6366

59

42

62

56

49

6568

6264

56

40

55 55

50

6367

60 61

58

44

60

5451

64 6462

64

tidhållning störningsinfo invändig rengöring hpl/stn rengöring trängsel personalens

bemötande

förarnas körsätt frågor om SL-

trafiken

betyg på linjen

mars 2004

oktober 2004

mars 2005

oktober 2005

mars 2006

oktober 2006

SLs SENASTE KUND-

UNDERSÖKNING ”Upplevd kvalitet – hösten 2006” visar att andelen nöjda resenärer ökar jämfört med resultatet våren 2006. Det är viktigt att se nöjdheten i relation till andelen missnöjda. Re-sultatet visar att på totalnivå likväl som på trafi kslag minskar även andelen missnöjda resenärer vilket är positivt. Detta gäller för samtliga trafi kslag, buss,

tunnelbana, pendeltåg och lokalbanor.

Pendeltåg är det trafi k-slag som har den mest positiva förändringen. Andelen nöjda resenärer inom pendel tågstrafi ken är tillbaka på nästan samma nivå som under hösten 2005. Därmed har stora delar av den ”dipp” som skedde under våren 2006 hämtats igen.

FÖRBÄTTRINGARNA BEROR TILL stor del på den trafi k-omläggning som genomfördes på Nynäspendeln i juni 2006. Trafi komläggningen har haft positiva effekter genom hela pendeltågssystemet i form av ökad punkt-lighet.

Även när det gäller kvalitets faktorerna är bilden mer positiv i höstens resultat än vad den var i våras. Merpar-ten av kvalitets faktorerna ökar både på totalnivå och för de olika trafi k slagen.

Av Lena Lovén


(x) = våren 2006

38716_HR.indd 638716_HR.indd 6 2006-12-07 22:34:212006-12-07 22:34:21


Inga kontanter för buss resan – säkerheten går först

Åtgärder för att minska hot och rån i trafi ken

Ökad synlig bemanning av

ordningsvakter och unifor-

merad trafi kpersonal

Utökad polisiär närvaro

10 000 kameror installeras i

bussarna

Biljettautomater för kontan-

ter och kort

Quickomater för kort

Sms-biljett i mobiltelefon

TRYGGHET

Swebus, Connex/Veolia

Transport och Busslink

överklagar Arbets-

miljöverkets beslut om

att förbjuda kontanter i

trafi ken från och med 1

januari 2007.

Av Maria Johanson och Carina Kling.

Foto: Melker Dahlstrand

– AV OMVÅRDNAD om resenärernas och förarnas trygghet och säkerhet är det för kort tid att sluta sälja biljetter helt på bussarna redan vid årsskiftet, säger SLs vd, Lennart Jangälv.

– Vi behöver tid till 31 mars och inte den 1 januari som det står i Ar-betsmiljöverkets beslut. Vi vill att det ska bli en så bra lösning som möjligt för våra resenärer och förare, säger Lennart Jangälv.

Arbetsmiljöverket beslutade den 27 oktober att kontanthanteringen ska upphöra på bussar efter att allt fl er resenärer köpt biljetter på bus-sen, vilket sägs ha ökat rånrisken för bussförarna.

SL HAR TILLSAMMANS med trafi ken-treprenörerna under fl era år arbetat med att höja säkerheten för förarna, och tryggheten för resenärerna.

– Vi sätter in kameror i varje buss med början från och med årsskiftet. Innan den 31 mars ska vi ha 250 bussar med kameror i trafi k. De bussar som är högst prioriterade, är de som går på nätterna och de linjer som redan i dag är stökiga. Det här projektet har varit igång något år och bland annat försenats av svårigheter att få tillstånd för kameraövervakning, förklarar Lennart.

SL har överklagat den del i Läns-

styrelsens beslut som inte tillåter lag-ring av bilder under dagtid i bussens passagerarutrymme.

– Ingen som arbetar i, eller re-ser med, SL-trafi ken ska vara eller känna sig hotad. Det är av omtanke om resenärerna och förarna som vi vill ge oss själva tid för att minska antalet kontanter i trafi ken, säger Lennart.

Dessutom har SL under fl era år konsekvent satsat på fl er ordnings-vakter i trafi ken. I och med den senaste tidens rån och våldsinciden-ter förstärks ordningsvaktsstyrkan ytterligare. En viktig del för att minska konfl ikterna mellan förare och resenär är den utbildning som SLs trafi kentreprenörer bedrivit.

Tomas Sundel är utbildningschef på Busslink. Han säger att det satsas stort på kurser i konfl ikthantering.

– Det fi nns ständigt på agendan. Vi har kurser på förarnas grund-utbildning och genomför fortbild-ning med de som redan jobbar hos oss. Under våren kommer vi att ar-rangera en stor omgång kurser i äm-net för våra förare, säger han.

ATT SLUTA MED kontanthanteringen på bussar kräver många nya alterna-tiva försäljningskanaler. Platser där man kan köpa sina biljetter i förväg.

– Vi ska etablera samarbete och sluta avtal med 300-talet återför-säljare på trafi knära platser i hela Stockholms län, som till exempel bensinmackar, säger Jarl Klang, för-säljningschef på SL.

– Vi ska också ta fram en bra sms-lösning för biljett i mobiltelefonen. Det är ganska kort startsträcka, av-talen är skrivna, men vi måste infor-mera och utbilda de medarbetare ute i trafi ken som berörs.

Dessutom ska närmare 450 bil-

jettautomater av typen parkerings-automat och så kallade Quickomater placeras ut runt om i länet. Ett min-dre test med Quickomater i bland annat köpcentran och gallerior un-der hösten har gett bra resultat.

Men arbetet med att ta fram den andra typen av biljettautomat, för mer trafi knära miljöer, blir mer om-fattande. Jarl Klang nämner val av leverantör, utplaceringar i länet, bygglov som ska sökas och elförsörj-ning som ska garanteras.

Sist men inte minst handlar det om att informera resenärerna om alla förändringar. Då krävs stora in-formationsinsatser.

NÅGOT SOM KOMPLICERAR arbetet med att få fram ett biljettsystem utan kontanter för bussar är för-slagen i Landstingets budget för 2007, med återinförandet av zon-indelning och höjd taxa från 1 april.

Hur detta ska utformas utreds för närvarande av SL. Beslut om zontaxan väntas i december från både SLs styrelse och Landstings-fullmäktige.

38716_HR.indd 738716_HR.indd 7 2006-12-07 22:34:212006-12-07 22:34:21


X60-utbildning går på rälsUtbildningen av förarna av

det nya pendeltåget X60

pågår för fullt. Hittills har

Stockholmståg utbildat

över hälften av nära 250

lokförare, som alla ska

vara klara till sommaren

2007.

Av Sten Holmberg, foto Ulf Lodin

DE GAMLA PENDELTÅGEN X1 och X10 som kom 1967 respektive 1981, fasas idag successivt ut. Nu är det moderna X60 från Alstom som gäl-ler. Sedan augusti 2005 har drygt 40 enheter levererats.

Hittills har över 140 lokförare lärt sig köra det nya fordonet och ut-bildningen rullar på.

– Alla som går igenom X60-ut-bildningen har tidigare kört X1 och X10. Vår utbildning bygger på detta, säger Kim Bäckström, tidigare lok-förare och sedan våren 2005 in-

struktionsförare och utbildare inom Stockholmståg.

Hela Resan träffar honom i ut-bildningslokalen vid Älvsjö vagn-hallar tillsammans med kollegan och utbildaren Bosse Grönskog, drift-ledare vid Stockholmståg och även han lokförare i botten.

DEN HÄR NOVEMBERVECKAN gnuggas fyra av Stockholmstågs lokförare. Teorin gås igenom under avspända former, innan det är dags att äntra ett X60-tåg för ”handpåläggning”.

Efter en praktisk genomgång i förarhytten av tågsystemet och alla reglage, tränas ihop- och frånkopp-ling av två enheter, vardera 107 me-ter långa.

Varje enhet väger tom 206 ton och ett fullsatt heltåg om 214 meter med 1 800 passagerare väger totalt 544 ton.

ÄVEN OM X60 är mer tekniskt avance-rat än både X1 och X10, är det nya

pendeltåget enklare att lära sig och lättare att köra.

– Alla moment som ska utföras, kommer upp i klartext på data-skärmen. Så det är i princip omöjligt att göra fel, påpekar Bosse Grönskog.

– Det nya fordonet verkar mycket bra och är trevligt och lättkört, kommenterar Mikael Stridfält, lokförare sedan våren 2006.

Han får medhåll av Joacim Cleryd som kört tåg sedan 2001:

– X60 är ett modernt tåg med bra acceleration och bromsförmåga.

Tåget har, till skillnad från tidi-gare modeller, ett högteknologiskt bromssystem med så kallat fast-bromsskydd på alla 14 hjulaxlarna.

Systemet fungerar ungefär som låsningsfria ABS-bromsar på en bil (Anti-lock Breaking System). Detta förhindrar hjullåsning och minskar därmed kostnaderna för omsvarv-ning av platta hjul.

Trots den nya tekniken kvarstår dock vissa problem med lövhalka,

som för alla tåg. – Flera metoder har provats i

olika länder. Den mest effektiva hit-tills är laserbränning av spåren, vil-ket dock är väldigt dyrt, säger Kim Bäckström.

ÄVEN ARBETSMILJÖN I förarhytten har förbättrats, vilket Michael Åberg, lokförare sedan 1989 skriver under på:

– Tåget har en betydligt bättre ar-betsmiljö än tidigare modeller.

– Nu slipper man ”tennisarm” efter som reglagen sitter bra till, säger Per Niklasson, som kört lok sedan 1983.

Även för resenärerna är det nya pendeltåget ett lyft.

– Till skillnad från tidigare pen-deltåg är X60 luftkonditionerat och insteget sitter lågt, vilket under lättar för äldre resenärer och funktions-hindrade, avslutar Kim Bäckström.

UTBILDNING

38716_HR.indd 838716_HR.indd 8 2006-12-07 22:34:232006-12-07 22:34:23


– Vi har fortfarande

40 år gamla tåg vars

tekniska livslängd

egentligen har gått ut,

säger Mikael Lindskog,

kommunikationschef på

Stockholmståg.

– NU HAR vi lagt ned 15 000 timmar på förstärkt fordonsunderhåll, utö-ver det normala, på alla X10 och de X1 som ska gå i vinter, så nu ska fordonen vara bättre rustade. Finns det tillräckligt med tåg?

– Aldrig i pendeltågstrafi kens

historia har så många fordon varit

i trafi k som nu. Varje vardag ska vi

tursätta 162 fordon, det innebär i

stort sett alla X1:or, X10:or vi har

och 24 stycken X60. Därför har vi

inte så stor fordonsreserv just nu,

men i takt med att vi tursätter fl er

X60, blir situationen bättre. X1:or-

na skrotas då successivt.

Hur är det med förare?

– Vi behöver fl er förare. Dels där-

för att vårt produktionsupplägg,

som vi vann anbudet på, gör att det

behövs fl er förare, dels för att vi kör

mer trafi k än tidigare. Det är brist

på lokförare i hela landet, trots det

har vi sedan 18 juni lyckats rekry-

tera tjugo nya förare och fl er är på

väg. För att säkerställa det långsik-

tiga behovet har vi också beslutat

starta en egen intern lokförarut-

bildning.

Hur många behöver ni utbilda för

X60?

– När Stockholmståg tog över

trafi ken den 18 juni fanns det 101

utbildade förare på X60-fordonet

mot det egentliga behovet på 140.

I takt med att vi tursätter fl er X60

måste vi ha fl er utbildade X60-fö-

rare.

Alla tågvärdar är utbildade på

fordonet och varje vecka utbil-

das runt

tio förare.

Vi måste

dessutom

genomföra

säkerhets-

utbildningar

och sam-

mantaget

gör det att

vi just nu har ett ansträngt perso-

nalläge på förarsidan. Vi räknar

med att ha utbildat alla 250 förare

fram till sommaren.

Vilka blir konsekvenserna för re-

senärerna och hur hanterar ni

det?

– Vi gör allt vi kan för att det inte

ska märkas i form av inställda tåg.

Utöver de 20 rekryterade förarna

hyr vi in förare, dessutom är de

personer som arbetar i administra-

tionen och som är förarutbildade

ute och kör.

Hur arbetar ni med trafi kinforma-

tionen till resenärerna?

– Samtidigt som Stockholmståg

tog över trafi ken tog vi också i

bruk en ny driftledningscentral

där vi har samlat alla operativa

ledningsresurser. Vi har också

lyckats få med Banverket i vårt

driftcenter. Det borgar för att vi

på ett bättre sätt tar hand om de

störningar som uppstår. Vi är inte

fullt bemannade än, men jag är

övertygad om att när vi har full

bemanning och rutinerna har satt

sig, så höjer vi kvaliteten även när

det gäller trafi kinformationen.

– Vi håller också på att utveckla

ett handdatorsystem, ”Kompis” så

att vi får ett bra verktyg att nå per-

sonalen i tågen med och som ger

ombordpersonalen bättre förut-

sättningar att ge relevant och kor-

rekt trafi kinformation.

Mikael Lindskog, kommunikations-chef på Stock-holmståg.

Ett gäng lokförare på X60-utbildning. Stående från vänster: Mikael Stridfält, Joacim Cleryd, Per Niklasson och Michael Åberg. Sittande från vänster Bosse Grönskog och Kim Bäckström, instruktionsförare.

Hur är läget inför vinterns pendeltågs-trafi k?

250 lokförare utbildasBORTÅT 250 LOKFÖRARE inom

Stockholmståg utbildas i två veckor

på nya X60-tåget, lika lång tid som

för X1 och X10. Runt 140 förare

är hittills klara, plus ett antal tåg-

värdar.

Utbildningen startar med en

veckas teori plus praktik ombord

på tåget. Andra veckan kör lokfö-

rarna i ordinarie trafi k i två dagar

med en instruktör och därefter i tre

dagar tillsammans med en kollega.

Efter godkänd utbildning är fö-

rarna klara att ensamma köra X60.

Utbildningen startade i juli 2005

och alla lokförare ska vara klara till

sommaren 2007.

Totalt fi nns 18 instruktörer inom

Stockholmståg, som själva gått

igenom en X60-utbildning på tre

veckor.

Teori varvar praktik.

9

38716_HR.indd 938716_HR.indd 9 2006-12-07 22:34:272006-12-07 22:34:27


Johnny stöttar skolungdomar

Våga vägra vandaliseringJohnny Myhr, busschaufför

hos Busslink känner igen

de fl esta ungdomar i Täby.

Många åker med honom

dagligen och träffar honom

dessutom i rollen som SLs

skolinformatör när han

besöker skolorna i kom-

munen.

Av Gunilla Schönning, foto Hasse Fridén

– JAG BEHÖVER er hjälp för att skapa en tryggare miljö och minska skadegörelsen, är hans budskap till eleverna.

Johnny Myhr har kört buss i Täby sedan mitten av 70-talet. 1987 blev han skolinformatör och har talat sä-kerhet, bussvett, taxor, förfalskning, plankning och skadegörelse med 6-åringar, femte-, sjunde- och nion-

deklasselever på nästan alla skolor i kommunen. I början var det ”utryck-ningar” när något hade inträffat, nu samarbetar han med kommunens brottsförebyggare, med polis, brand-kår och fältassistenter.

– Syftet är att öka säkerheten och att minska rekryteringen av unga klottrare och missbrukare, säger Johnny Myhr. I femte och sjunde klass är eleverna som mest mottagliga.

NÄR JOHNNY MYHR skriver upp ”tag-gar” nickar sjundeklasseleverna på Bergtorpsskolan igenkännande. De vet vilka hållplatser och tunnlar som är utsatta och kanske också vilka som döljer sig bakom en del signa-turer. I Täby fi nns ett 20-tal kända klottrare som förstör för miljontals kronor per år.

– De slår sönder och kladdar ner min arbetsplats, säger Johny Myhr

till eleverna. Skadegörelse och klotter kostar SL 130 miljoner varje år. Skat-tepengar som era föräldrar betalar, pengar som skulle kunna ge lägre SL-taxa och fl er turer.

JOHNNY MYHR ÄR en av SLs 36 skol-informatörer inom busstrafi ken i norra Stockholm. Han får ögonblick-lig kontakt och känner igen många elever. En period fi ck han alla elever att hälsa på busschaufförerna, en positiv och bekräftande kontakt som gjorde skillnad i trafi ken. Uppmärk-samhet och ögonkontakt är viktiga för säkerheten vid busshållplatserna och många av eleverna kan Johnnys tre bud för ökad säkerhet:

• Stå stilla• Stå en meter från trottoarkanten• Stå med näsan mot bussenDet har hänt dödsolyckor i Täby

och Johnny ger faktauppgifter om

längd och vikt på bussarna och för-klarar noga hur backspeglar, kameror och dörrar fungerar.

– Även om ni tycker att jag är värl-dens bästa chaufför hinner jag inte bromsa om det är halt ute och bråkigt vid hållplatsen.

POLIS OCH BRANDKÅR berättar att klot-ter ofta är inkörsporten till missbruk och grövre brott, som exempelvis bränder. 60 procent av alla bränder är anlagda, de fl esta är ungdomar under 18 år. Närkommunen Åkersberga har varit utsatt för storbränder men polisen förklarar att anlagda bränder nästan alltid klaras upp, ofta med hjälp av skolkataloger.

Johnny Myhr vädjar särskilt om hjälp just nu eftersom ett 30-tal SL-bussar nyligen har förstörts.

– Varje buss kostar tre miljoner, säger han. Bara glaskrosset kostar

TRYGGHET

38716_HR.indd 1038716_HR.indd 10 2006-12-07 22:34:292006-12-07 22:34:29


500 000 kronor. 30 bussar för lite be-tyder förseningar och inställda turer.

Polisen informerar om skadestånd, ersättningsskyldighet och framtida svårigheter att få körkort och jobb. Men klottret, som ökar i landet, har i Täby minskat med 22 procent. Kom-munens ”klottertelefon” får in ett 50-tal samtal varje månad, men brotts-förebyggaren Bo Hammerin påpekar att det är väldigt svårt att mäta klot-ter.

– Vi har vissa mätpunkter på kom-munala fastigheter och objekt, och vi vet att många privata fastighetsägare drabbas. I november undersökte vi klottermängden på elva av Roslags-banans stationer och då hade klott-ret minskat med 36,8 procent sedan i maj. Det är roligt att våra samordna-de insatser har givit resultat, säger Bo Hammerin.

Svårt att säga ifrånBergtorpsskolans elever

vet precis var problem-

områdena fi nns. De kan

berätta om ”bombade”

hållplatser och tunnlar

och var det är obehagligt

att vänta på bussen.

Av Gunilla Schönning, foto Hasse Fridén

SIMON BERGSTEN OCH Niklas von Schoultz åker mest buss eller tåg men Simon menar att det ser värre ut i tunnelbanan.

– Där är det mer skadegörelse och klotter, säger han.

Omklädningsrum och vita väg-gar på skolan förstörs ibland och många vet eller anar i vilka gäng vandalerna fi nns. Men det är svårt att säga ifrån och ingen vill bli be-traktad som tjallare.

– Jag tror att jag skulle kunna säga ifrån om en kompis eller jämn-årig förstör, säger Simon. Men inte om det är äldre elever.

PÅ BERGTORPSSKOLAN SKA det bli övervakningskameror vid vissa utsatta platser och passager. Det tycker Simon och Niklas är bra.

– En del gillar inte det, säger Niklas. Men mig gör det inget. SL borde skaffa fl er kameror eller göra som i Helsingfors där de har pen-sionärer med hund som klotterspa-nare.

Lina Ottosson, som cyklar eller åker tåg till skolan, såg mer ska-degörelse i sin gamla skola än på Bergtorp och tycker det är bra med informationsdagar i skolan.

– För dem som redan håller på hjälper det nog inte, men andra kanske tänker sig för när de får veta hur mycket pengar det kostar.

Hon hoppas att hon kan säga

ifrån till en jämnårig kamrat som förstör.

– Det beror ju på situationen, men stora niondeklassare vågar man nog inte säga till när man själv går i sjuan, säger hon.

Biträdande rektorn Barbro Rud-ström menar att många elever är irriterade på söndersparkade skåp och klotter, även om problemen har minskat.

– Det blir lättare för oss att prata om de här problemen i klasserna efter en sådan här informationsdag, säger hon. Många elever minns också att de fått liknande informa-tion när de var yngre.

Niklas von Schoultz (till vän-ster) och Simon Bergsten (till höger) tycker att det är bra med övervakningskameror och tror att de kan säga ifrån om någon klasskamrat förstör i skolan.

Skolinfo I FÖRSTA hand för elever i

årskurs 5 i Stockholms län,

men även andra årskurser i

grundskolan.

Syftet är att skapa en positiv

relation med eleverna och

ge en förståelse för kollektiv-

trafi ken, samtidigt som de

kan föra fram sina åsikter.

Förhoppningen är att indirekt

minska skadegörelse och

fusk åkning.

De som besöker skolorna är

36 skolinformatörer som till

vardags arbetar inom trafi -

ken som bussförare, tågfö-

rare, spärrexpeditörer och

konduktörer på Busslink,

Swebus, Connex/Veolia

Transport och Stockholms-

tåg.

Utbildningen av skolinforma-

törerna svarar SL för.

TrygghetSEDAN TRE ÅR arbetar Täby

kommun medvetet för att skapa

trygghet och förebygga missbruk

och skadegörelse. Visionen är att

Täby ska vara rent, snyggt och

tryggt. I det gemensamma pro-

jektet ”Trygg i Täby” besöker po-

lis, brandkår, fältassistenter och

SL alla kommunens grundskolor.

Parallellt träffar de också föräld-

rar, lärare och elever tillsammans

ute på skolorna. Varje skola har

en egen ”kontaktpolis”.

Täbys mål var att minska klott-

ret med tio procent. Sedan pro-

jektet startade har klottret på

kommunens mätpunkter minskat

med 22 procent.

Klottersanering i Täby kom-

mun kostar cirka en miljon kro-

nor per år.

I STOCKHOLMS LÄN fi nns cirka

200 grova klottrare. Alla har ock-

så annan kriminell belastning.

13 procent av alla brott i

Stockholms län är skadegörelse.

Den vanlige klottraren är mel-

lan 11 och 35 år.

11

38716_HR_k_s11.indd 1138716_HR_k_s11.indd 11 2006-12-11 15:32:562006-12-11 15:32:56


Tålmodig och inkännande

är två ord som beskriver

Jeanette Sonnegård, buss-

förare på Swebus. Efter 20

år bakom ratten svänger

hon lika säkert mellan fi ler

som bland de resenärer

hon dagligen möter.

Av Lena Gylfe, foto: Hasse Fridén

JEANETTE FASTNAR INTE vid hinder, hon söker andra vägar – en egenskap som gjort henne till en av vinnarna i SLs tävling Bästa service inom SL-trafi ken 2005.

Dörrarna öppnas och morgontröt-ta resenärer kliver ombord på led-bussen vid Märsta station. Föraren, Jeanette Sonnegård, möter var och en med ett piggt hej. Hon tittar vän-

ligt på den äldre mannen sist i kön:– Samma vända i dag?– Jajamensann, du vet var jag ska

av.Jeanette skrattar hjärtligt, stänger

dörrarna och kör ut från hållplatsen. Hon berättar att det till största delen är stammisar som åker hennes olika linjer:

– De som har bil, tar bilen.Plötsligt får hon se en ung kille

komma springande från tåget. En hastig blick på klockan och Jeanette beslutar sig för att försiktigt backa tillbaka till hållplatsen. Andfådd tar den unge mannen två kliv upp i bus-sen:

– Tackar som fan! För säkerhets skull kollar Jeanette

att det inte är någon mer efterslän-trare som vill med. Så tittar hon i backspegeln och konstaterar att alla

sitter ned; blinkar och svänger ut på turen.

– De fl esta känner igen mig, medan jag ibland har svårt att pla-cera folk. Häromdagen stod jag på ICA och pratade med en kvinna. Jag visste att hon var bekant, men inte varifrån, så jag antog att hon var en av mina resenärer. När jag kom hem slog det mig: Det var ju grannen!

Jeanette fnittrar så att de mörka lockarna hoppar på axlarna. Det kan vara lätt att tro att hon aldrig stött på ett enda bekymmer, inte känt av livets hårda kanter.

– Å jo, men det är ingen sida jag har anledning att ta fram på jobbet. Jag är här för att ge service. Och det gör jag bäst genom ett glatt humör.

Jeanettes yrkeskarriär började i 14-årsåldern på en bensinmack och fortsatte sedan via en ostaffär och

en delikatessbutik till brevbäringen i Jakobsberg.

– Men därifrån smet jag, ville mycket hellre köra buss; manöv-rera ett stort fordon med ansvar för många passagerare. Det var min dröm.

I DAG ARBETAR hon heltid som förare på Swebus. Sedan 2001 är Jeanette utsedd till skolinformatör inom sitt trafi kområde. Trots sin skräck för att tala inför publik (hon brukar gå ned minst fem kilo!) besöker hon årligen cirka 70 klasser i årskurs fem och informerar om SL.

– Barnen får lära sig hur man uppför sig i kollektivtrafi ken, och jag talar bland annat om företagets miljöarbete och strävan att minska skade görelsen.

Jeanette beskriver barnens entu-

En vanlig dag på jobbet för Jeanette –

Service med ett leende– Jag är här för att ge service. Och det gör jag bäst genom ett glatt humör, säger Jeanette Sonnegård leende.

BÄSTA SERVICE

38716_HR.indd 1238716_HR.indd 12 2006-12-07 22:35:192006-12-07 22:35:19


siasm, men blir ledsen när de frågar: ”Varför är alla bussförare sura?”

– Det är tråkigt om det är den bil-den vi förmedlar till våra blivande kunder. De ska behandlas med res-pekt! säger hon bestämt, och medger att hon stundtals har svårt att släppa tankarna på vissa barn hon möter.

– Ja, jag undrar hur några av dem har det hemma …

Den långa erfarenheten som buss-förare har lärt Jeanette att människor är väldigt olika, vilket kräver att hon måste kunna sätta sig in i skilda situationer.

– Jag tror att förare som hamnar i kontroverser med resenärer inte klarar av att motivera SLs bestäm-melser. När någon förväntar sig att få åka gratis till centrum för att köpa färdbeviset där, brukar jag kontra med ”Vaddå, kör du bilen på luft när

Av Lena Gylfe, foto: Hasse Fridén

Hur ger du bra service?Ricardo

Chamizo,

bussföra-

re, Buss-

link

– Att hålla

tiderna och

kunna be-

rätta för

resenärerna var närmaste hotell el-

ler restaurang ligger.

– Jag bär uniformen med stil och

stolthet, och stressar inte upp mig

om trafi khinder gör min tur förse-

nad.

Raymond

Ericson,

spärrexpe-

ditör, Con-

nex/Veolia

Transport

– Resenä-

rerna bru-

kar upp-

skatta att

få korrekt information, och hjälp

med att lyfta barnvagnen när rull-

trappor och hissar är ur funktion.

– Jag är vänlig och glad.

Gun

Fagerlund,

bussförare,

Swebus

– Att re-

senärerna

känner sig

trygga med

både fö-

raren och fordonet; att det inte är

iskallt om vintern och ej heller för

varmt om sommaren så att föraren

blir dåsig.

– Min stora kunskap om trafi knä-

tet gör att passagerarna kan resa

så effektivt som möjligt.

Jaime

Moreno,

tunnel-

tågförare,

Connex/

Veolia

Transport

– Jag an-

tar att re-

senärerna

uppskattar att tåget körs mjukt.

– Vid störningar i tunneltågstra-

fi ken informerar jag alltid resenä-

rerna om varför tåget står och hur

länge stoppet beräknas vara. Det

gör dem trygga.

Lasse

Ohlson,

buss-

förare,

Swebus

– Ett trev-

ligt bemö-

tande från

föraren

och hans/

hennes vilja att svara på frågor från

resenärerna.

– Jag undviker snabba fi lbyten.

Ett bra betyg på min körning är att

resenärerna kan sitta lugnt och

läsa. Om alla plötsligt viker ihop sin

morgontidning, långt innan Gull-

marsplan, är det inte ett gott teck-

en …

Vad är bra service för resenärerna?

du måste åka och tanka?!”Hon tycker det är viktigt att infor-

mera så mycket det går under sina körningar. Om hon fi ck önska, skulle det tillkomma servicevärdar kring hållplatser och på stationer.

– Naturligtvis fi nns det mycket som skulle kunna bli bättre i SL-tra-fi ken, men egentligen är vi redan för bra, eftersom folk kan bli upprörda om vi är två minuter försenade. Tänk om bussen bara gick tre gånger om dagen, då skulle folk vara tacksam-ma när vi kom, säger Jeanette med glimten i ögat.

Hon gillar sina kunder och känner lika varmt för kollegerna på garaget. Och skulle hon ge något råd till ny-blivna förare, svarar hon leende:

– Om du vill bli omtyckt – hälsa på dina resenärer och kör snyggt.

Jeanette arbetar heltid som förare på Swebus. Sedan 2001 är hon skolinformatör inom sitt trafi kområde.

För information om SL – besök

webbplatsen sl.se



Nu försvinner Stockholms-försökets extrabussar

Ring Kundtjänst via bussdatornBUSSFÖRARE FÅR OFTA frågor

om resvägar och tidtabeller och

kan emellanåt behöva hjälp för

att snabbt hitta svaret. Via buss-

datorn är det enkelt att ringa

Kundtjänst. Så här gör man:

Använd pekskärmen. Tryck

först på knappen Radio och se-

dan på Telefon. Flera telefon-

nummer visas på skärmen. Tryck

på Kundtjänst. Samtalet kopplas

som ett vanligt telefonsamtal och

föraren pratar via mikrofonen.

Samtal från förare prioriteras i

Kundtjänsts växel.

att pröva förutsättningarna för att införa trängselskatt under första halvåret 2007. Målet med trängsel-skatten ska vara att delfi nansiera en kringfart runt Stockholm.

Enligt gällande avtal upphör statens fi nansiering av den utökade trafi ken i samband med Stockholms-försöket den 31 december. Efter det bekostar staten bara avvecklingen, som ska vara klar den sista mars.

– Alla 18 direktlinjebussar som in-fördes i samband med Stockholms-försöket försvinner, säger Inger Cramér, kommunikationsanvarig för projektet på SL. Det är den tydligas-

te förändringen och den berör mel-lan 6 000 och 7 000 resenärer.

DEN UTÖKADE TURTÄTHETEN under rusningstid blir kvar. Trängsel-skatten och en stärkt ekonomi är några av de faktorer som medfört att fl er stockholmare åker med SL idag, jämfört med tiden innan trängselskatten. SLs uppdrag är att möta den ökade efterfrågan och det sker genom att i stor utsträckning behålla den ordinarie trafi ken i rusningstid.

–Trafi ken under övriga tider på dygnet återgår till det normala, säger

Försöket med trängsel-

avgifter avslutades i som-

ras och vid årsskiftet

upphör även SLs utökade

trafi k. Stockholmarna rös-

tade ja i folkomröstningen

men i de kranskommuner

som också röstade blev det

majo ritet för ett nej.

Av Eva Hedberg, foto: Jan E Svensson

REGERINGEN UTSÅG NYLIGEN en förhandlingsman, moderaten Carl Cederskiöld, som fi ck i uppdrag

Inger Cramér. Med facit i hand kan vi konstatera att det är perioder där resandet inte ökat.

Även om regeringen givit den nya förhandlingsmannen i uppdrag att föreslå ett trängselskatteupplägg så innebär det inte att SL i brådrasket kan återgå till utökad trafi k.

Det behövs tid att planera, och att beställa och köpa in de tjänster och den utrustning som är nödvändig.

Men redan nu jobbar SL för att få ekonomiskt utrymme till att göra om ett antal av extrabusslinjerna till ordinarie linjer, med start under vå-ren.

SAMHÄLLSPLANERING

38716_HR.indd 1438716_HR.indd 14 2006-12-07 22:35:242006-12-07 22:35:24


SLs kunder måste i god

tid få information om för-

ändringarna som sker vid

årsskiftet. Mest kännbara

blir indragningarna för de

resenärer som utnyttjar

direktbussarna, men det

är fl er som behöver veta

vad som händer.

INFORMATIONEN ÄR TÄNKT att ges på tre nivåer:

Alla stockholmare får infor-mation om förändringarna via annonser i press och via webbsidan sl.se.

Alla bussresenärer får informa-tion via skyltar och annat informa-tionsmaterial vid hållplatserna och ombord.

Resenärerna på direktbussarna får information genom annonser i lokaltidningar och via informa-tionsmaterial ombord. Information vid busshållplatserna anpassas till målgruppen som reser just från den hållplatsen. Det pågår även diskussioner om att ha personal från Kundtjänst med på vissa bussturer. Så skulle resenärerna få en fysisk person att vända sig till med synpunkter och frågor om nya resvägar.

SLs KUNDTJÄNST SPELAR en viktig roll i informationsarbetet. Annica Dahlberg är vd för Kundtjänst.

– Alla som har direkt kontakt med resenärerna har förstås en nyckelroll, säger hon. Bussföraren är dock den primära informatören, det är bussföraren som får fl est frå-gor och som får ta emot fl est syn-punkter. Förarna kan i sin tur kon-takta Kundtjänst för att få hjälp att svara på frågor.

Kundtjänst förbereder genom att i ett tidigt skede lägga in bussbola-gens nya tidtabeller i datasystemet. Målet är att resenären redan i bör-jan av december ska kunna hitta si-na nya restider i SLs reseplanerare.

– Runt jul och nyår är det alltid en kraftig belastning på trafi kupp-lysningen, säger Annica Dahlberg. Folk rör sig i trafi ken på ett annat sätt än på vardagar, och de ringer för att få veta de bästa resvägarna. Nu sammanfaller förändringarna i busstrafi ken med det ökade helg-trycket. Vi förväntar oss att telefo-nerna kommer att gå varma.

HELENA ERIKSSON JOBBAR med fastigheter inom SL och har bland

annat hand om depåer och andra anläggningar för bussar. Inför försöket skaffade bussbolagen 197 nya bussar. För att möta behoven investerade staten i tre nya tillfäl-liga bussdepåer, två nya områden för uppställning av bussar samt ombyggnad av elva befi ntliga depåer.

–Vi har i uppdrag att avveckla, men har ännu inte startat det praktiska arbetet säger Helena Eriksson. Vi kommer börja med att ta in anbud för rivning och leta köpare av ramper och dylikt. Vår ambition är att hitta restvärde i det som investerats.

Av Eva Hedberg

Informationen till resenärerna är avgörande

Exempel på information till SLs resenärer. Maritha Rehnberg arbetar till vardags på Kundtjänst.

Reseplanera meraDET FINNS FLERA möjligheter att

planera sin resa med hjälp av SLs

digitala tjänster. På webbsidan

sl.se och på mobilsajten mobil.

sl.se kan du snabbt hämta infor-

mation om resvägar och tider.

Du kan också ringa till SLs

röststyrda reseplanerare. Tele-

fonnumret är 08-600 10 00.

Hur berörs personalen när x-bussarna försvinner?Vi ringde de tre stora

buss entreprenörerna

för att höra hur det går

för deras personal när

direktlinjebussarna för-

svinner vid årsskiftet:

Connex/Veolia Transport:

”Ingen av vår per sonal

berörs.” Joakim Ytterstene,

affärs områdeschef Stockholm

buss.

Swebus: ”Vi hoppas att allt

kan lösas på naturlig väg. Det

råder högkonjunktur och det

fi nns ett sug efter bussförare.

Flera går över till andra de-

påer inom företaget, vi har en

del förare som går i pension.

Förhoppningen är att vi inte

ska behöva varsla någon. Som

det ser ut idag handlar det om

en handfull personer som det

ännu inte löst sig för.” Lars

Celsing, marknadschef.

Busslink: ””Vi är glada att

konstatera att ingen av

Busslinks personal kommer

att sägas upp. Vi har arbetat

fram en lösning där vi lyckats

hitta sysselsättning för alla

förare i andra uppdrag” Mats

Freding, affärsansvarig.

38716_HR.indd 1538716_HR.indd 15 2006-12-07 22:35:262006-12-07 22:35:26


Förlänger tunnelbanans livslängd

De jobbar när tågen soverNär det sista tåget har

lämnat spåren glider bergs-

arbetarna ut i tunnlarna.

De arbetar på natten med

att säkra tunnlarna.

Av Linn Berglund, foto: Melker Dahlstrand

– DET ÄR ett bra gäng som jobbar tillsammans, säger bergsarbetaren Gunnar Fjellström,

– Vi ska ju få nytt lok.– Oj, säger Nisse, lokföraren

Nils-Erik Pettersson som precis kommit hem från en långsemester i Thailand.

– Sportmodell.De sitter i fi karummet vid Nyboda-

depån och väntar på att sista tåget ska komma in så att de kan åka ut och jobba.

Anders Albin som är bergsarbe-

tare på BESAB sätter ut kaffemuggar och häller upp.

– Ny sax och allting. Två kranar, en med borr och en med griputrust-ning, säger Björn Larsson som också är lokförare och arbetar på Svensk Banproduktion.

– Och fi nt ska det vara, med kök och toalett längst fram.

– Det var som fan. Kul att det för-nyar sig. Det har det ju inte gjort de senaste 50 åren, säger Nisse och de andra skrattar.

– Men det kostar nog skjortan och femtio, säger Björn mellan kaffe-klunkarna.

I kväll får han nöja sig med sitt gamla lok. Det är från 1936 och förar-hytten är fantastisk. Den för tan-karna till en gammal båt. Men Björn längtar ändå efter det nya. Det kan drivas med batteri, diesel och bensin. Då riskerar de inte att bli kvar ute i

tunnlarna när strömmen stängs av.– Min elefantklocka är kvart i, sä-

ger Nisse.Han har vunnit den på fl ygplatsen

i Bangkok.– Då går jag och ropar på system-

et, säger Björn.Snart tuffar tåget iväg in i tunnlar-

na. Det är en bitvis skakig resa. – Men hon är pålitlig, påpekar

Björn Larsson, eller Skrållan som han kallas på Svensk Banproduktion.

– Alla har smeknamn. Det där är Ormen, säger Skrållan och pekar på Nisse på Svensk Banproduktion.

– Jag hade en stor boaorm när jag började här, förklarar han med ett leende.

04.50 STÅR DET på skärmarna vid Liljeholmen. Vid Zinkensdamm pågår klottersanering. Ett par killar i neongula västar blinkar med en

fi cklampa. Det är okej att passera. Skrållan pekar på vatten som spru-tar på rälsen och berättar att det är för att minska skriken i kurvorna.

Tåget lever om när det går för fort, mer än 40 kilometer i timmen. Vid Gärdet stannar Skrållan och plockar upp Gunnar Fjellström, Calle Danielsson och Anders Albin. De har alla overaller, hjälmar, hörselskydd och pannlampor. De jobbar som bergs arbetare men har alla olika bak grund. Anders, eller Albino som han kallas, är från början gruvarbetare, Gunnar Fjellström skogshuggare och Calle Danielsson betongarbetare. Nu jobbar de på BESAB.

De kliver ur vagnen och Gunnar pekar på rostiga delar av skenorna och det gula D:et som syftar på droppet som ska åtgärdas. De har tidigare inspekterat tunneln och då

Mellan klockan 01:00 och 05:00 är det fritt från trafi k i tunnlarna och då görs allt större underhållsarbete i form av växelrevisioner, spårbyten, slipersbyten, mackadambyten med mera.

TEKNIK

38716_HR.indd 1638716_HR.indd 16 2006-12-07 22:35:302006-12-07 22:35:30


Efter ett par timmar är de tvungna att ge sig av för att ge plats åt de för-sta morgontågen. Skrållan tar plats vid ratten. Han har jobbat som lok-förare i 24 år, Ormen i 28 år.

– Det var någon som undrade om jag inte hade jobbat upp mig. Men jag är inte intresserad. Jag har det bra som det är. Alla kan ju inte vara che-fer, säger han.

märkt ut vad som behöver göras. Sedan pekar han upp mot näten i taken. Sådant sätter de också upp, för att skydda spåren mot nedfal-lande sten.

Den bakre delen av tåget är som en hel byggarbetsplats. Grå, dammig och full av verktyg och andra saker som de behöver.

– Vi säkrar tunnlarna, säger Gunnar samtidigt som han kollar var på väggen de ska sätta droppet.

– Vi tar en hel, säger Anders Albin och Gunnar släpar fram ett stort stycke plast.

De borrar, slipar, och skruvar. Alla vet vad de ska göra och de arbetar ef-fektivt.

– Det är ett bra gäng som jobbar, säger Gunnar.

– Ja, vi har kul, säger Skrållan.

DET ÄR MÖRKT och kallt men det luktar gott av den glödande svetsen som ser ut som ett stort tomtebloss i tunnelns mörker.

– Det är viktigt att de sitter fast, säger Gunnar samtidigt som Anders och Calle skruvar i bultarna så att plasten sitter ordentligt på plats.

– Annars rostar rälsen sönder. Och kablarna kan rasa om räls-stegarna, som sitter på väggarna, rostar sönder, säger Anders.

– Bergsvattnet är väldigt frätande, förklarar Gunnar.

De leder ner vattnet i dränering-en. Sedan tar en pumpstation hand om det.

– Vi förlänger livslängden på tunnel banan, säger Gunnar. Om vi inte skulle göra det här skulle man vara tvungen att byta rälsen mycket fortare och det kostar ju.

Lokföraren Björn Larsson från Svensk Banproduktion kör en riktig klenod från 1936.

Svensk Ban-produktionSVENSK BANPRODUKTION

BILDADES år 2000 ur avdel-

ningen Entreprenadproduktion

på SL Bansystem.

Under 2003 tog det holländska

företaget Strukton Railinfra över

aktiemajoriteten.

Banproduktion är ett entre-

prenadföretag som är specialise-

rat på all verksamhet i spårmiljö;

signal-, el-, tele- och banarbeten

och är den största entreprenören

på SLs spåranläggningar.

Svensk Banproduktion som be-

driver verksamhet i hela landet

har vuxit från 285 anställda år

2000 till omkring 400 anställda.

Av dessa arbetar hälften med un-

derhåll och akut felavhjälpning

på tunnelbanor och spårvägar i

Stockholm.

17

Bergs arbetarna arbetar på natten med att säkra tunnlarna.

38716_HR.indd 1738716_HR.indd 17 2006-12-07 22:35:322006-12-07 22:35:32


Vi byter inte bara ett magnet kort mot ett plast-kort…– VI SKAPAR nya möjligheter för re-

senärerna, säger Eva Ersson Åbom,

kommunikationsansvarig på SL för

SL Access.

För någon vecka sedan damp det

allra första numret av SL Access

Magasin ner i brevlådan hos alla

trafi kentreprenörers medarbetare.

Varför ger ni ut en särskild tidning

om det nya biljettsystemet? Eva

Ersson Åbom, kommunikations-

ansvarig på SL för SL Access.

– Förväntningarna är höga och

positiva, så vi känner att det fi nns

mycket information som vi behö-

ver förmedla fortlöpande. Även de

som inte arbetar aktivt med utrust-

ningen till det nya biljettsystemet

ska veta vad som är på gång och

varför. Nu ger vi fördjupning i allt

som rör SL Access i ett lättillgäng-

ligt format.

Vilka får tidningen?

– Alla som arbetar i SL-trafi ken,

trafi kentreprenörerna, och de som

arbetar på SL.

Fem nummer är planerade av

det nya magasinet. I slutet av 2007

beräknas SL Access lanseras och

efter detta kommer det allra sista

magasinet, ett uppföljningsnum-

mer.

3

MA

GA

SIN

#1

2006

SMARTASL

DETTA BETYDER DET FÖR DIG

NYAFÖLJ MED PÅ RESAN IN

I FRAMTIDEN!

Säkrare förarmiljö med SL AccessMed SL Access förbättras

arbetsmiljön för buss-

förarna. Betalningen sker

genom avläsning av smarta

kort, som laddas i förväg

med biljetter eller pengar

och systemet avgör giltig-

heten.

Av Sten Holmberg, foto: Jan E Svensson

RUNT ÅRSSKIFTET 2007/2008 tas SL Access i skarp drift på bussar, spårvagnar, pendeltåg och i tunnel-banan. Mer än 2 000 bussar har då försetts med den nya utrustningen. Liknande system fi nns redan i drift i Göteborg, Uppsala och Sundvall.

SL-trafi kens samverkansgrupp med representanter för SL och Buss-link, Swebus och Connex/Veolia Transports arbetstagarorganisatio-ner fi nns med i SL Access-projektet, liksom förarmiljögruppen.

Även facket ger klartecken efter-som betalsystemet ger förarna en säkrare arbetsmiljö.

– ALLA SOM har testat det nya syste-met är positiva. Det är skönt att lösa kort, remsor, biljetter och stämplar försvinner efter trettio år, säger To-mas Sundel från Busslink, projektle-dare för SLs Access-utbildning.

En resenär kommer i ”nödfall” att kunna köpa en enkelbiljett på papper, vilket dock blir betydligt dyrare än att använda SL Access-kortet.

– Vi har ett bra samarbete med förarmiljögruppen, säger Carolina Ekelund, maskiningenjör och konsult, samtidigt som hon också kör buss för Swebus.

Hon har deltagit i projekteringen, utformat installationsanvisningar och en första testinstallation av bussut-rustning (TP 5 000) och kortläsare.

NÄR RESENÄREN STIGER på bussen hålls smartkortet mot läsaren för biljettkontroll. Läsaren är så känslig att kortet till och med kan ligga kvar i plånboken. Vid framdörrarna fi nns också en extra läsare, så att inpas-seringen ska gå fort och smidigt.

– Samma utrustning används för laddning och läsning, vilket gör det enkelt att använda systemet, både för förare och resenärer, säger Tomas Sundel.

Det är i princip omöjligt att ma-nipulera smartkorten och systemet avslöjar snabbt alla försök.

– Det är inte alltid man hinner med att kolla resenärernas biljetter när de sveper förbi. Nu blir det sol-klart om biljetten gäller eller inte. Röd eller grön lampa, säger Carolina Ekelund.

Över 12 000 personer ska utbil-das i SL Access, varav drygt 7 500 bussförare under SLs paraply inom Busslink, Swebus och Connex/Veo-lia Transport. Under en dag får buss-

förarna information om det nya sys-temet, hur utrustningen ska hanteras och utbildning i kundbemötande.

TRYGGHET

SL Access Magasin når alla medarbetare i kollektivtrafi ken.

38716_HR.indd 1838716_HR.indd 18 2006-12-07 22:35:352006-12-07 22:35:35


Rusningstrafi k på kornetmed foto. Nu kör jag på Gröna linjen.

Hur trivs du?

– Att köra tåg i sig är roligt, men vi

har otroligt dumma scheman. Som

till exempel på helgerna, då kan man

sitta på linje 18 nio timmar, och köra

fram och tillbaka. Det blir så trist. Det

är ett väldigt ensamt jobb att vara

tunnelbaneförare. Man har inte så

många sociala kontakter. Jag önskar

att det fanns möjlighet att kombinera

med andra typer av arbetsuppgifter,

så att det inte blev så monotont. Jag

har anmält mitt intresse fl era gånger,

men det är väldigt begränsat.

Vad betyder fotografering för dig?

– Jag är en väldigt visuell männis-

ka, tänker i bilder. Jag har alltid med

mig kameran, bland annat en väldigt

behändig LUMIX LX2. Jag ser hela

tiden och lägger ständigt märke till

ljus och skuggor. Formgivning, gra-

fi sk komposition ligger också nära

mitt hjärta.

Vad fotograferar du helst?

– Jag älskar att fotografera moln,

eftersom jag också är intresserad av

meteorologi sedan 20 år. Det är verk-

ligen en gåva att få uppleva vädret

när man kör tunnelbana. En väder-

karta kan också vara oerhört vacker

rent grafi skt, speciellt kall- och varm-

fronter. Foto för mig är att återge en

stämning, en känsla, av exempelvis

nedstämdhet eller frustration. Natt-

bilder som inte återger verkligheten,

utan är ljusimpressioner, en sorts

”fotografi ska målningar”.

Du får 10 000 kronor i prispengar

av Connex/Veolia Transport, vad

ska du göra för dem?

– Jag ska först och främst åka två

veckor till Lissabon i januari för att

studera stadens känsla, rytm och

ljus.

Om du jämför kollektivtrafi ken i

Stockholm med Lissabon?

– Att människor ofta förhindrar

dörrstängningen i Stockholms tunnel-

bana är ett irriterande fenomen,

som jag i stort sett aldrig ser i andra

städer eller länder i världen. Det

säger något om bristande respekt

bland människor i vår stad.

Av Carina Kling, foto: Ralf Pergandé

Ralf Pergandé Det bästa med jobbet?

Att få titta på vädret. Jag skulle

kunna säga arbetskompisarna,

men de ser jag mindre av tyvärr.

Det sämsta med jobbet?

Ensamheten och bristen på sti-

mulering, mänskliga kontakter

där man sitter i hytten hela da-

gen.

Började inom SL-trafi ken?

1987 när jag började på Saltsjö-

banan.

Kommer ursprungligen från?

Är född i Berlin och fl yttade av

kärlek till Stockholm 1984.

Fritidsintresse?

Fotografering – har bland annat

vunnit första pris i Stockholm

Foto maraton- och meteorologi.

Hallå Där Ralf Pergandé,

hur känns det att vinna

första pris i fototävlingen

Rusnings trafi k världen

runt?

– HELT KLART toppen ! Det är fak-

tiskt första gången på tio år som jag

deltar i en fototävling igen, då är det

extra kul att jag vann!

Vad fi ck dig att ställa upp?

– Jag fi ck en intuitiv känsla av att

jag kunde bidra med annorlunda mo-

tiv. Så jag valde ut två bilder tagna

på långa slutartider som passade in

på temat ”rush hour”. Jag har många

fantastiska ljusimpressioner av

tunnel banan, just för att jag arbetar

där och är fotograf.

Hur länge har du arbetat inom SL-

trafi ken?

– Jag började som konduktör på

Saltsjöbanan 1987 och jobbade se-

dan som förare fram till 1992. Det

var otroligt vackert att köra där, men

i dag skulle jag nog tycka att det är

för litet.

När började du som tunnelbane-

förare på Connex/Veolia Transport?

– En god vän till mig började på

Connex/Veolia Transport 1998 och

då sökte jag också bara några må-

nader efteråt. Innan dess höll jag på

Ralf Pergandé vann första pris i Connex fototävling ”Rusnings-trafi k världen runt”.

Foto

: Car

ina

Klin

g

Juryns motivering till förstapriset – Ralf Pergandé har på ett kreativt och lekfullt sätt speglat Stockholms tunnelbana med ett färgstarkt och professionellt resultat. Bilden är en tydlig vision av den rörelse och dynamik som Stockholms tunnelbana står för.

HALLÅ DÄR!

38716_HR.indd 1938716_HR.indd 19 2006-12-07 22:35:382006-12-07 22:35:38


Nu är den klar – SLs grafi ska profi l

Enhetligt, tydligt och lättillgängligt

de som arbetar närmare ”verklighe-ten” och resenärerna. En tanke med utbildningarna var också att alla SLs samarbetspartners fi ck tillfälle att träffas och byta erfarenheter.Varför behövs det en grafi sk profi l?

– Allt SL kommunicerar måste genomsyras av en gemensam grund. Genom tydliga enkla riktlinjer blir det även kostnadseffektivt, ingen be-höver uppfi nna något nytt varje gång något ska kommuniceras.

– Ett viktigt område är SLs trafi k information som handlar om tider, priser, linjesträckning-ar, trafi k avvikelser med mera. Här produ cerar både entreprenörer och reklambyråer foldrar, broschyrer, tid-tabeller, kartor, affi scher på informa-tionstavlor och trafi kavvikelser vid förseningar i trafi ken eller ombygg-nader.Hur kommer resenärerna att se den nya profi len?

– Målet är att både resenärer och medarbetare ska känna igen infor-mationen från SL genom att den är enhetlig, tydlig och lättillgänglig. Det handlar både om utseendet på informationen och konsekvent pla-cering på exempelvis informations-tavlor, tydliga kartor etcetera.

Vad händer härnäst? – Arbetet med den grafi ska profi -

len har pågått i fl era år. Nu är vi i ett slutskede när det gäller riktlinjer som arbetats fram och är dokumentera-de i olika manualer. Varje gång som det ska produceras något nytt, görs det efter den grafi ska profi len. Några exempel är de nya tidtabellerna för 2006 och nya dekaler för mobil fria zoner som sattes upp i trafi ken som-maren 2006. Alla dekaler kommer för övrigt att bytas ut runt årsskiftet.

– Ett stort projekt kring informa-tionstavlorna i trafi ken är också på gång, där representanter från alla en-treprenörer har fått ge sina synpunk-ter. Projektets syfte är att se över alla tavlorna så att informationen blir en-hetlig och tydlig för resenärerna.Var fi nns manualerna med mal-lar och riktlinjer?

– Alla manualer ligger i ett digitalt kundrum hos Pangea design, som är designbyrån som SL sam arbetat med. Här kommer också mallar för trycksaker och produktion att läg-gas upp efter hand. Kontakta infor-ma tören hos dig om du behöver lösen ordet för ditt arbetes skull, upp-manar Lena.

Under hösten har SL

genom fört ett antal ut-

bildningar i den ”nya”

grafi ska profi len. I oktober

samlades representanter

från Swebus, Busslink,

Connex/Veolia Transport,

Roslagståg, Stockholmståg

och Tågia samt berörda re-

klambyråer och konsulter.

Av Lena Thaung Lindén

ALLA SLs EXTERNA samarbetspart-ners inbjöds till en tre timmar lång utbildning.

Lena Thaung Lindén, projekt-ledare på SLs informationsavdelning, är mycket nöjd med uppslutningen till utbildningarna.

– När jag började på SL i novem-ber 2005 åkte jag runt och talade med informatörerna hos varje entre-prenör för att höra vilka behov man hade av mallar och riktlinjer för sin kommunikation med resenärerna. Jag fi ck ett väldigt bra gensvar.

– Jag tror att det är viktigt att så många som möjligt är delaktiga för att man sedan ska använda de ge-mensamma riktlinjer som SL tar fram. Det är ju också viktigt att fråga

Vad är en grafi sk profi l?En grafi sk profi l är ett

företags specifi ka känne-

tecken.

För SLs del innebär det:

1. Avsändare (namn och logotyp)

2. Färger

3. Typsnitt

4. Grafi skt ”femte element” i

form av två symboliska spår

5. Trafi kslagssymboler, pikto-

gram.

Primära (gäller övergripande SL)

Sekundära (gäller trafikslag, linjer och trafikavvikelser)

SL Gothic Text Regular

SL Gothic Text Italic

SL Gothic Text BoldSL Gothic Text Bold Italic

Spårgrafik i bild

Spårgrafik

Tunnelbana

T13 Norsborg –RopstenT13 Ropsten – NorsborgT14 Fruängen – Mörby centrumT14 Mörby centrum –Fruängen

Röda Linjen

Sommartidtabell22 maj 2006 –september 2006

Kartans placeringKartan är placerad på

omslagets första flikinsida.

Förklaringssidans placeringFörklaringssidan är

placerad på fliken av

omslaget och tryckt

i SL Blå.

Ett typiskt exempel på SLs tid tabeller. Logotypen är alltid placerad i det nedre högra hörnet på baksidan.

20

GRAFISK PROFIL

3 frågor1. – Hur berörs du av

den grafi ska profi -

len i ditt arbete?

2. – Vad lärde du dig

på utbildningen?

3. – Vad tycker du

personligen om

SLs nya grafi ska

profi l?

Läs mer om SLs grafi ska profi l på

sl.se/grafi sk profi l.

Används när avsändaren samarbetar med olika trafi kentreprenörer – sam-arbetssymbolen används endast på fordon och jackor.

SL i samarbetemed Busslink

38716_HR.indd 2038716_HR.indd 20 2006-12-07 22:35:402006-12-07 22:35:40


Carina Koivisto,

förare på Tvärbanan

sedan 4 år, och med

27 års erfarenhet

från SL-trafi ken.

– Kul att se vad som

fi nns och så är det

roligt att träffa kolleger. Det skulle

vara mer tåg. Informationssystem till

exempel är inget för mig.

Richard Gällhagen,

arbetar ideellt som

konduktör på Djur-

gårdslinjen och i

verkstaden sedan

10 år.

– För att se vad som

är nytt när det gäller teknik i största

allmänhet. SJs monter var intressant,

men jag saknar spårburen kollektiv-

trafi k på mässan. I SLs monter hade

det varit intressant att få veta mer

om SLs framtidsplaner.

Magnus Olsson, trafi kledare på

Busslink i Norrtälje och har arbetat

inom SL-trafi ken sedan 1997.

– Det är många bussförare här och

trafi kledare.

Thomas Karlsson, bussförare på KR

Trafi k i Östhammar sedan i maj.

– Dagens låggolv. Det är standard

för SL, men nu börjar det slå igenom

annars också. Vill man fördjupa sig

skulle man kunna gå runt en hel dag

här.

Christer Karlsson, trafi kledare på

Gamla Uppsala Buss. Har arbetat

sedan 1994.

– Det är roligast att träffa folk.

Givetvis är bussar mest intressanta,

tycker de tre unisont, och nämner

utformningen av förarplatserna

med dörröppningsknappar som

är annorlunda placerade. Som

trafi k ledare är de också intresserade

av trafi kledningssystem.

Ulrika Norrby, 35,

Huddinge, produk-

tionsplanerare

Busslink

– Jag är här med

Busslinks personal-

och produktions-

planering för att vi är en av de största

aktörerna i branschen. Personligen

tycker jag att mässan har för lite

fokus på personal och trygghet.

Kerstin Gustavsson,

58, Sorunda, ägare av

fi rman Kerstins taxi

– Jag är här för att

titta på bussarna.

Mässan är ett bra

forum för att titta runt och det fi nns

mycket att se under samma tak. Jag

har inte hunnit se allt, men hittills

verkar allt bra.

Ensio Salkojärvi, 64,

Hallstavik, ägare av

Ensio’s

– Jag är här för

att värna om mina

kunder, bussfolk. Jag

tillverkar uniformer

till buss- och taxiverksamhet. Det

kom inte så många till mässan som

jag hade förväntat mig, men jag har

knutit några nya kontakter.

Tommy Silo, 37,

Katrine holm, depå-

chef för Katrineholms-

garaget i Orust-

trafi ken

– Jag är här i tjänsten

för att man ställer ut

en ny buss med avkopplingsskydd.

Jag får tillfälle att se nya övervak-

ningssystem, alkolås, trepunkts-

bälten och så vidare.

Åsa Holmelin, 32,

Göte borg, teknik-

ledare, Volvo

– Jag jobbar på Volvos

produktionsutveck-

ling. Vi är här för att

stjäla bra idéer och få

feedback från våra kunder.

TONY MOROS, PROCESSLEDARE på Tågia

och ansvarig för städning, sanering

av klotter och vandalisering på tunnel-

banan. Började på Nybodadepån 1990.

1. – Jag ansvarar för sanering av klotter

och vandalisering. Om dekaler förstörts

ska det upp nya och då är det jag som ser

till att nya beställs och sätts upp enligt an-

visningar.

2. – Jag fi ck insyn i hur man tänker. Nu vet jag varför slutprodukten

ser ut som den gör. Tidigare har vi bara fått dekaler med en luddig

beskrivning om att de ska sättas upp. Tågia har kommit sist i kedjan

efter SL och Connex/Veolia Transport. Nu kan vi vara med och

påverka. Vi vet till exempel när dörrar har olika dörrmått, det måste

man ta hänsyn till när man sätter upp dekaler. Eller varför inte ha

dubbelsidiga dekaler istället för två?

3. – Den är defi nitivt enhetlig. Jag tycker inte att det är viktigt

om den är snygg, för mig är innehållet viktigast och hur dekaler

exponeras. Det är ju en information som måste ut och det är viktigt

att den är tydlig för resenärerna.

KALLE EKSTRÖM, INFORMATÖR på

Busslink sedan fem år. Har arbetat till

och från på Busslink sedan 1972 då han

började som bussförare.

1. – Jag är informatör och jobbar med

fi cktidtabeller och anslag.

2. – För mig var det inget nytt. Spåren

har Busslink haft på hållplatsanslag och i

fi cktidtabellerna ett par år nu.

3. – Det är bra att det blir enhetligt nu. Förut var allt splittrat, alla

har haft sina modeller på anslag och mycket gammalt har legat kvar.

Nu blir det förhoppningsvis mer lika med mallar och riktlinjer till

hjälp.

ROGER OLSSON, STATIONSANSVARIG på

Roslagståg. Började som konduktör på

Roslagsbanan 1982.

1. – Jag ser till att allt fungerar på och

runt stationerna och då ingår också in-

formation av olika slag.

2. – Man fi ck en förståelse för hur SL

tänker och hur man vill ha upplägget. Det

är bra att veta varför det ser ut som det

gör. Många gånger är det nog förståelsen som saknats. Även om jag

tycker att utbildningen var för kort. Egentligen skulle man nog för-

djupa sig.

3. – Jag har väldigt många synpunkter på utformningen. Exempel-

vis de orange anslagen med viktig information till resenärerna i A3-

format. Där är texten för liten för att folk ska läsa det. Eller det som

SL kallar reklam – stor bild och lite text säger inte så mycket. Det kan

vara fi na bilder, men som inte säger så mycket. Då går budskapet för-

lorat. Mycket är genomtänkt, men man kan få en känsla av att en del

är skrivbordsprodukter.

– Hela grafi ska profi len är stor och komplex, det är inte enkelt,

men man kanske har krånglat till det. Jag vet ju hur viktigt det är att

informationen är enkel, tydlig och lättläst.

Foto

: Lar

s-H

enrik

Lars

son

I vimlet på Persontrafi kmässanVarför är du här och har du sett något intressant?


3 svar



Smått & blandat

Jenni MorelliPoet, journalist och bosatt i Stockholm.

Läs mer av henne på hennes blogg ”Jenny Morellis hemmafest”

Med huvudet på en främlings axel

Poesi kan vara den röda fl äcken på kinden på fl ickan som nyss blivit lämnad av sin pojkvän och sitter och gråter på en bänk vid Axelsberg. Eller när man råkar somna på en buss och lägger huvudet på en främlings axel. Och främlingen låter huvudet ligga kvar, tar sitt ansvar för den sovande.

Poesi kan komma när som helst och hur som helst. Staden har sin poesi, naturen har sin, ungdomen har sin, ålderdomen har sin. Poesin fi nns överallt där vi fi nns. Om vi vill se den, känna den.

En norrman jag var kär i en gång (som läm-nade mig vid en busstation i Oslo, för övrigt) sade att kärlek uppstår när en människa träder in i vårt poetiska minne. Det kanske också är tvärtom: poesi uppstår när något träder in i våra minnen av kärlek.

NÄR JAG VAR liten gick jag i skola i stan. Varje morgon prick tio över sju tog jag Roslags-banan från Ensta i Täby in till Östra station. Ljudet från de gamla kluckande metall-klockorna vid järnvägsövergången sitter för alltid kvar i mig. Och synminnet av den glos-ögda mannen i trenchcoat och gammaldags portfölj som kom rusande nedför backen på andra sidan stationen, alltid i sista sekund.

På den tiden fanns det ”utevagnar”. De gillade vi att stå på när våren kom. Då kände man resan och vinden och årstiden genom hela sig. Precis vid stationen i Stocksund norr om Stocksundsbron stod en liten röd bod, för verktyg eller kanske vagnar. Någon hade målat ena sidan på den med en vit text. Det stod ”Almlor Borgentz sääd samax dag”. Så stod det. Jag försökte i åratal att klura

ut vad det där betydde. Om det var en kod av något slag. Jag har fort farande ingen aning. Men det har stannat i mig. Som poesi.

”Tjej cirka 17 år står och läser på

reklamen i tunnelbanan och vän-

der sig till sin killkompis cirka 17

år. Tjej: Poesi... vad är det? Kille:

Det är som raptexter ungefär fast

mycket djupare.”

BLOGGEN ”TJUVLYSSNAT” ÄR toppen. Så ofta jag hinner går jag in på den och läser vad folk pratar om på tunnelbanor och bussar, i affärer och ute på stan. ”Tjuvlyssnat” är skojig och ytlig men lika inspirerande och viktig som dikterna i ”Poesi på väg”. Precis som i en bra dikt så sjuder den av mänsklig erfarenhet. Det är en rätt häftig tanke att tusentals öron fi nns på stan och lyssnar och skriver ned vad vi säger. I det här fallet är den dessutom mångröstad, som en kör. Det är historia som skrivs. Av många.

Eftersom jag är poet är jag nästan alltid på jakt efter poesi. Och om jag fi ck bestämma så skulle det fi nnas ännu mer poesi i det of-fentliga rummet. På gator och torg, tunnel-banor och bussar. Varför inte i rulltrapporna när man åker upp och ned till tunnelbanan, på väggarna inne i tunnlarna, upplysta med lampor, kanske som fi lm. På stationerna, på informationsskyltarna, på busschaufförernas kläder, på biljetterna, från högtalare, ur folks munnar, skrivet på himlen.

MEN POESI ÄR inte bara det skrivna ordet. Från början betydde ordet ”poesis” att göra något av inget. Något vi själva kan ägna oss åt ifall vi är uppmärksamma på detaljer och hur ljus faller. Poesi kan uppstå i en märklig skiftning i glaset i fönstret på ett tunnelbane-tåg. Poesi kan vara morgonljuset som faller genom glas som har gått i tio-tusentals bitar men ändå sitter kvar i väntkurens ram. Poesin kan bo i mannen som åker tunnel banan söderut mot Hagsätra och bär ett bowlingklot i en hemsydd påse med en fjäril på.

Med SL in till stanPÅ SPÅRVÄGSMUSEET VISAS sedan en vecka tillbaka en utställning om SLs största satsning i modern tid – Stockholms försöket. Arbetet med den utökade trafi ken under själva Stockholmsförsöket har liknats vid det största som SL gjort sedan tunnelbanan byggdes. Totalt ökade SLs trafi kutbud med 7 procent över en natt och resultatet blev 40 000 nya resenärer.

Ett enormt arbete av medarbetare hos trafi k entre-pre nör erna och på SL utfördes med relativt kort varsel. Lagen om trängselskatt, mellan 3 januari och 31 juli 2006, antogs av Sveriges Riksdag i juni 2004.

22 augusti 2005 startade SLs utökade trafi k. En smått historisk insats möjliggjorde den succé som SL-trafi ken blev.

Museet på Tegelviksgatan 22 har öppet : måndag till fre-dag 10:00-17:00 samt lördag och söndag 11:00-16:00. Fri entré för anställda med familj inom SL-koncernen och hos trafi kentreprenörerna.

Spårvägsmännens musikkår 100 år DET BÖRJADE SOM en sextett bland de fackligt anslutna vid Stockholms spårvägar. Idag är denna jubilerande 100-åring Sveriges största professionella blåsarorkester. Stockholms läns blåsarorkester är ett välkänt och uppskattat inslag från tunnelbanan och vår stads gator och torg.

Man har turnerat i Europa och USA, ett antal skivor, både stenkakor och cd – har givits ut och historierna och anekdoterna om spelningar, musiker och dirigenter är många. Läs mer i jubileumsboken Stockholms läns blåsar-symfoniker 100 år 1906-2006, nyligen utgiven på Kultur-historiska bokförlaget. Med boken följer en cd, med smak-prov från 1930-talets stenkakor och nyare musikstycken.

Alla miljöutbildas på SLSEDAN 2005 HAR SL utbildat alla sina medarbetare i grund-läggande miljökunskap.

Nu tar man nytt grepp om alla nyanställda. – Vi tycker att det är viktigt att alla känner till vilka

miljö konsekvenser som även SL bidrar med. Ju mer vi vet, desto bättre kommer vi att bli på att minska buller, utsläpp och avfall, säger Charlotta Solerud, miljösamordnare på SL.

I februari i år blev SL miljöcertifi erat enligt ISO 14001. Det innebär bland annat att man sätter upp mål gällande hur många bussar som ska köras med förnybara drivmedel.

I år uppnår SL målet att 25 procent av alla bussar i SL-trafi ken ska drivas med antingen etanol eller biogas i och med att 430 bussar kommer att fi nnas i trafi k innan års-skiftet.

38716_HR.indd 2238716_HR.indd 22 2006-12-07 22:36:112006-12-07 22:36:11


Nästa nummer av

Hela Resan: 16 mars

Manusstopp 2 februari.

Redaktions rådetFör att fånga upp olika perspektiv har Hela Resan ett

redaktions råd bestående av ett antal personer från

olika delar av SL-trafi ken och övrig trafi k inom Stock-

holms läns landsting.

Skriv gärna till Hela Resan! Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av intresse för alla med-

arbetare i SL–trafi ken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokal trafi k, 105 73 Stockholm eller mejla: [email protected].

Det här är SL-trafiken

Busslink 30 % Connex/Veolia

Transport

Swebus

Stockholmståg

Tågia 33,3 %

Transitio 49 %

SL Finans 100 %

Stockholms Läns Landsting

Storstockholms Lokaltrafik

SL HR-service 100 %

SL Kundtjänst 51 %

Stockholms Terminal 40 %

Svensk Banproduktion 40 %

Roslagståg

Skicka in din lösning till:Hela Resan, AB Stor-stockholms Lokaltrafi k, 105 73 Stockholm senast den 2 februari.

Vi lottar ut tre vinster med vardera två bio-checkar bland dem som har löst bildgåtan rätt!

Tävling Vad visar bilden?TITTA NOGGRANT OCH skicka sedan in ett förslag på var bilden är tagen. Tre pristagare presenteras i nästa nummer. De får förutom äran två biobiljetter var.

Namn: ................................................................ Företag: .......................................................................

Adress: ...........................................................................................................................................................

Postadress: ...................................................................................................................................................

Jeanette Jackson

SL Kundtjänst

08–555 92 526

Eva Starberg

Tågia

08-686 34 52

Lars Henrik

Larsson

Roslagståg

08–686 30 70

Karin Adegård

Connex/Veolia

Transport

08-629 51 46

Anna Nyhlén

Busslink

08-519 020 50

Sonny Hedblom

Swebus

08-546 301 12

Bengt Carlsson

SL

08-686 39 23

Mikael Lindskog

Stockholmståg

070-200 95 40

Kenny Fredman

Färdtjänsten

08-786 524 22543

Claes Petterson

Waxholmsbolaget

08-614 64 50

Gunnar Strömberg

Svensk Banproduk-

tion 08-562 73 755

NATTEN MELLAN DEN 22 och 23 augusti 2005 utökade SL sitt trafi kutbud med 7 procent eller med lika mycket som hela Malmö stadstrafi k.

Som ett tack till medarbetarna inom SL-trafi ken bjöd SL in till stort tårtkalas med underhållning i samband med Person trafi kmässan i oktober. Rickard ”Bingolotto” Ohlsson, Pernilla Wahlgren och Markoolio bjöd på proffsiga shower ur musikalerna ”Skönheten och odjuret” och ”Rent”.

Föreställningarna var välbesökta och gick hem hos hela familjen. Till barnens stora förtjusning regnade massor av blå och vita ballonger ned över dem i fi nalen, samtidigt som Markoolio rockade loss på scenen.

Tårtkalas för stora och små på årets Persontrafi kmässa

Stort tack!Den 28 september åkte jag med 173:an kl 08:23 från Fruängen. Efter en timme upptäckte jag att plånboken med alla kort var borta.

Önskar nu genom Hela Resan tacka all personal som hjälpte till så att jag fi ck tillbaka allt ograverat. Mary Dickinger, Hägersten

Vinnare av bildgåtanFörra numrets bildgåta vanns av Jens Peterson som bor i Farsta. Han arbetar till vardags vid Stockholmståg och såg att bilden visade den pågående modernise-ringen under 2002 av Lilje-holmens tunnel banestation. Två biocheckar kommer på posten.

Vill du också gå på bio i vintermörkret? Skicka in ditt svar på frågan nedan senast den 2 februari 2007.

SLs utökade trafi k fi rades med två jättelika tårtkalas med kaffe och tårta.


AVS

AB Storstockholms Lokaltrafi k

Information

105 73 Stockholm

38716_HR.indd 2438716_HR.indd 24 2006-12-07 22:36:272006-12-07 22:36:27

Hela resan, nr 4 2006

Documents

Transcript of Hela resan, nr 4 2006