Hela resan, nr 3 2006

En tidning för alla som jobbar för SL–trafi ken. Värde: 40 kronor Nr 3 – 2006Årgång 3

Hela ResanHela Resan

6Citybanan –

Lösningen för Stockholm

10SL investerar för framtiden –

Roslagsbanan klar 2009

17Waxholmsbolaget –

Pendlare i skärgården

24Stockholmsförsöket –

SL får beröm

2 Hela Resan nr 3 – 2006

Hela Resan Personaltidning för alla som arbetar inom SL–trafi ken.

Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafi k

Tfn: 08-686 1600Fax: 08-686 1444

E–post: [email protected]: 105 73 Stockholm

Besöksadress: Lindhagens gatan 100 (T–bana Stadshagen/

Thorildsplan)sl.se

Ansvarig utgivare: Jenni Almgren08-686 1476

Chefredaktör: Carina Kling

070-686 1613

Redaktion:

Jan E Svensson, Maria Johanson,Gisela Poellinger,

Pernilla Pettersson Hjelm,Lena Thaung Lindén

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL–trafi ken. Åsikter

som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy. Redaktören

har rätt att korta insändare.

PrenumerationerAdressändringar anmäls till

respektive arbetsgivare eller pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor,

mejla redaktionen: [email protected].

Grafi sk form:Jan E Svensson

Tryck: EO Print ABISSN 1652–1781

Omslaget: m/s Sjösaga, chartrad av Waxholms bolaget tar emot resenärer vid en skärgårdsbrygga.

Redaktören har ordet

Carina Kling Redaktö[email protected]

Senaste nytt

Foto: Hasse Fridén

”Det smarta sättet att resa – snabbt, enkelt, pålitligt och prisvärt”.

Trängsel, tjuvlyssning och tårtkalas!

ATT KABELTJUVAR SER sin chans när SL rustar upp banor är inte nytt. Men stölderna av kopparkabel är nu så omfattande att läget blivit ohållbart. Sommarens upprustning av Roslags banan är försenad bland annat på grund av kabelstölder. I sam-band med Fruängs grenens upprustning i maj greps 30-talet kabeltjuvar.

Tjuvarna säljer kabeln till mindre nogräknade skrot-handlare och i förlängningen är det resenärerna som drab-bas. Ersättningskabel blir en bristvara med långvariga

stopp i trafi ken som följd, medan upprustningsarbetena både fördyras och försenas. Vad gör SL för att und vika kabelstölder i anläggningarna? Johan Hedenfalk, säkerhetschef på SL.

– Dels har vi under en längre tid avsatt en bety-dande del av den ordinarie väktar resursen som vi har för att skydda vår egendom. Dels har vi utökat bevak-ningen i samband med större ombyggnadsarbeten och vid särskilt riktade aktiviteter mot kabelstölder på vissa platser.

”Kopparkorpar” kapade kablar

NÄR DU LÄSER det här, vet du hur det gick i folkomröst-ningen om trängselskatter. Hela Resan kunde tyvärr inte invänta valutgången.

Läs istället om SL-trafi k-ens betydelse för Stockholms-försöket och vad de olika alter nativen innebär på sidan 24. Att det fungerade så bra med utökad trafi k och Stock-holmsförsöket är helt och hål-let tack vare SL-trafi k ens alla medarbetare!

Det ska vi fi ra med ett jätte stort tårt kalas och familje under håll ning lördag 21 oktober, i samband med Persontrafi k 2006 på Stock-holmsmässan. Inbjudan till tårtkalaset får du genom din arbetsgivare. Läs mer på sidan 23.

Citybanan, vad vet du om den? Personligen är jag verk-

ligen förundrad över detta komplexa jättebygge: två nya spår under Mälaren och två nya stationer. 40 meter ned under marknivå… Läs texten och se skissen på sidan 8-10 som förklarar på ett ganska enkelt sätt. Vi har många an-ledningar att återkomma till Citybanans framväxt och SLs del i den. Huvudman för pro-jektet är för övrigt Banverket.

En dag i somras passade jag på att besöka arbetet med upprustningen av Roslags-banan. Jag frågade givetvis vad som kunde tänkas vara kritiskt med upprustningen. Trodde att jag skulle få svar i stil med ”om vi inte får det och det att fungera nu när vi rivit och bytt ut allt längs banan”. Svaret blev risken för stölder. Mycket riktigt, nu är trafi kstarten försenad

av bland annat kabelstöl-der. Som om det inte räcker med tidspress och att det över huvudtaget är mycket som ska fungera tekniskt, så ska kabel- och kopparstölder med i beräkningen.

Vad säger man? Slutsatsen får bli att det är många fak-torer – inte alltid självklara – som styr allas vårt arbete i SL-trafi ken.

Vill du påverka hur vi job-bar vidare med Hela Resan? Vi gör en läsvärdesundersök-ning på det här numret. Bli därför inte förvånad om repre-sen tanter för Alert Marknads-konsult kontaktar dig på arbets platsen. Ställ upp och var med. Vi vill gärna veta vad du tycker om tidningens innehåll och vad vi kan för-bättra!

Jag vet inte hur jag bär mig åt. Allt som oftast sätter jag mig i zoner med mobilförbud numera. Sedan sitter jag där och fumlar med ljudknappen. Med ”jag som jobbar på SL måste ju föregå med gott exempel” som ett gnagande mantra.

Om det är bra med för bud-et? Tja, det är rätt skönt att slippa höra andras, ofta hög-ljudda privat samtal om både det ena – och tredje...

Fast det kan också vara rätt underhållande att ägna sig åt ”aktiv jämförande folklivs-forskning” i bland…

Ja, tjuvlyssna vill säga, men medge att författaren Herman Lindqvists uttryck låter bättre.

God läsning! �

Vi har också sett över förva-ringen av kabel och plane-ringen av arbeten.

Men trots mer än 100 kilo-

meter stängsel och en starkt utökad bevakning är det inte möjligt för SL att dygnet runt bevaka samtliga spår runt om i länet. SL, som för övrigt har utvecklat sitt samarbete med polisen, sätter nu sitt hopp till att polisiära insatser stoppar ”häleriledet”.

– Nu måste samhället agera för att inte spårtrafi ken ska lamslås. Polisen måste ges resurser och instruktioner att omedelbart öka spaning och bevakning. Även kontrollen av oseriösa skrothandlare måste förbättras, säger SLs vd Lennart Jangälv. �

Koppar var attraktivt på Fruängsgrenen sommar-en 2006.

Foto

: Gör

an P

rage

3Hela Resan nr 3 – 2006

Nyheter & Notiser

Pigg 150-åring

I ÅR FYLLER den svenska järnvägen 150 år. Det var sträckan Nora-Örebro som fi ck landets första järnväg. Läs mer om svensk järnvägshistoria och jubilét på www.jarnvagen150ar.se.

Stationsservicen kvalitetssäkrasCONNEX ISO-CERTIFIERAR STATIONS-

SERVICE, lokalvård och personal-avdelning. Det innebär att man får kontroll över vilka rutiner och poli-cies som styr verksamheten och att arbetet verkligen utförs enligt dem.

– Vi ska börja med att kartlägga vilka rutiner vi har i dag och beskriva dem klart och tydligt. Målet är att alla arbetsuppgifter ska utföras på samma sätt oavsett vem som gör dem. Då blir kvaliteten hög och jämn och obero-ende av person, säger Peter Åsberg, chef för Stationsservice.

På sikt ska ISO-certifi eringen leda till att verksamheten fungerar bättre både för medarbetare och resenärer.

Reseplaneraren slår nya rekordANTALET FRÅGOR PÅ SLs reseplanerare på webben ökar stadigt. Förra året ställdes 259 000 frågor den dag som vintertidtabellen började gälla. I år var det 340 733 frågor, en ökning med 31 procent.

Världens tunnel-banenät i mobilenFRÅN FÖRETAGET WAYFINDERS

webbsida www.wayfi nder.se kan man ladda ner gratistjänsten Earth

Mobilfri hänsyn NU HAR SL infört mobiltelefonfria zon er

inom SL-trafi ken. Beslutet är taget av

Stockholms läns landstings full mäktige.

Mobilfria zoner ger rese när erna ytter-

ligare en valmöjlighet och ökar den

gemensamma trivseln. För budet mot

mobilsignaler och prat i tele fon hand-

lar främst om hänsynstagande. Det ut-

går med andra ord inte något straff för

den som bryter mot regeln om mobil-

telefonfritt.

Alla SLs fordon har fått en mobil-

fri zon – oftast där det idag är djurfritt.

En dekal med överstruken mobiltele-

fon visar vilka områden som förbudet

gäller. Personal för SL-trafi ken och syn-

skadade får av säkerhetsskäl däremot

använda mobiltelefonen överallt i SL-

trafi ken.

Vad som gäller för den som res-

er med SL – däribland mobil tele foni-

förbudet – har sammanställts i en bro-

schyr, ”Att resa tillsammans”. Den fi nns

ute i trafi ken från och med september.

Här kan man läsa om vardags regler,

resegaranti och övrig information som

fi nns till stöd för resenärerna.

Beta för mobiltelefoner. Efter instal-lation syns den som en jordglob på mobil skärmen. Man kan välja ort och zooma ända ner till gatunivå. Förutom tunnelbanan kan man bland annat söka restauranger, tågstationer och sjukhus.

Trafi kutökning på RoslagsbananYTTERLIGARE TVÅ AVGÅNGAR tillkom-mer i eftermiddags trafi ken. Ett tåg till Lindholmen med avgång klockan 18:40 och ett till Österskär 18:55. Det innebär att intervallet på tjugo minu-ter övergår i halvtimmesintervall se-nare än i den nuvaran de tidtabellen. Österskärslinjen får tjugominuters-intervall till 19:35 och Kårstalinjen till kl 19:00, därefter 19:25 och 19:55.

Österskärslinjen är idag inte i bästa skick och rustas upp sommaren 2007. För att möta behovet av akuta hastig-hetsbegränsningar har gång tiderna förlängts bortom Galopp fältet med två-tre minuter. Med denna gan-ska blygsamma förändring hoppas Roslags tåg kunna höja kvalitén på tågtrafi k en så till vida att tidhållning-en bör bli bättre.

Stölder, skadegörelse och oväntade markförhållanden försenar det stora banarbetet på Kårstalinjen två veckor.

Källa: Lars-Henrik Larsson, Roslagståg

Dörr i tunnel-banevagn lossnade under färdEN NATT I slutet på augusti inträffade en ovanlig händelse mellan tunnel-banestationerna Odenplan och Råd-mansgatan. Efter våldsamma sparkar lossnade en av de två dörrarna och föll ner på spåren. Tåget stannade automatiskt och blev stående 20-30 minuter. Vid Rådmansgatan togs tåget ur trafi k. Händelsen utreds av Connex och SL.

Vagn från 1914 på Roslagsbanan.

Foto

: Jan

E S

vens

son

Banverket och Stockholmståg utreder olycka i Märsta EN SAMMANSTÖTNING MELLAN två

pendeltåg inträffade natten till 7 juli.

– Vi ser allvarligt på olyckan och vi

tänker såklart i första hand på män-

niskorna ombord på pendel tågen,

säger Mikael Lindskog, kommunika-

tionsansvarig på Stockholmståg.

Sammanstötningen mellan två

pendeltåg på Märsta station inträf-

fade när det ena tåget befann sig på

spår sju vid plattformen. Det andra

tåget kom från Stockholm och led-

des in på samma spår.

– Det är en vanligt förekomman-

de händelse att tåg fi nns på samma

spår på en station. Det fi nns tydliga

trafi ksäkerhetsregler och rutiner för

hur detta ska ske på ett säkert sätt,

säger Kajsa Rosén, informationschef

på Banverket Trafi k.

Orsaken till händelsen undersöks

av Banverket och Stockholmståg.

– Vi som verkar inom järnvägs-

sektorn sätter säkerheten främst. Vi

har redan påbörjat vårt arbete med

att samla in fakta från exempelvis

våra system och loggar. Vi kommer

att göra allt vi kan för att så snart

som möjligt ha ett svar på frågan om

vad som orsakade olyckan, säger

Kajsa Rosén.

Man räknar med att en fullständig

utredning ska vara klar inom kort.

Källa: Stockholmståg

Fortsättning på sidan 4


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Biljetter:

Ny handbok för taxanEN UPPDATERAD TAXEHAND-

BOK kommer att läggas ut på internet för åtkomst av entreprenörer.

Sidan kommer att fi nnas under sl.se och det kommer att krävas inloggningsupp-gifter för att kunna få tillgång till sidan. Allt man behöver veta om den nya Enhetstaxan och de nya Enkelbiljetterna samt 7-dagarskortet kommer att fi nnas att läsa där.

Inloggningsuppgifter kommer att skickas till SLs entrepre nör er så snart sidan är färdig.

Säkerhet:

Max 20 ger färre tillbudMAX 20 KILOMETER i tim-men är numera högsta tillåtna hastighet på alla

buss terminaler i Stockholm. Det är Connex, Swebus och Busslink som har kommit överens om en gemensam policy.

Bussterminaler i Stock-holm har sedan tidigare den-

SEDAN 21 AUGUSTI

fi nns ett nytt pendeltåg,

Upptåget, som går från

Upplands Väsby via

Arlanda till Uppsala och

Gävle. Upplands Väsby blir

därmed en ny knutpunkt för

resenärer som rör sig i både

Stockholms och Upplands

län. Omstigningstiden till

SLs pendel blir cirka fyra

minuter.

Upptåget kör dagligen

med 30-minuterstrafi k från

tidig morgon till nästan mid-

natt. Körtiden från Upplands

Väsby till Arlanda är åtta

minuter och från Upplands

Väsby till Uppsala 30 mi-

nuter.

Vilka vänder sig SL till med

Upptåget?

– Vi skapar ytterligare ett

resealternativ för Arlanda-

resenärerna, framför allt

för dem som bor norr om

Stockholm. Men också ge-

nerellt för pendeltågsrese-

närer genom att Upptåget

blir en del i pendeltågs-

systemet, svarar Per Ekberg

på SLs trafi k enhet.

– Det kommer också att

underlätta resandet för dem

som åker från Uppsala till

norra Stockholm och vice

versa.

Resenärer med SL-kort

och Enkelbiljetter kan ta sig

till Arlanda med ett speciellt

Arlandatillägg på 75 kronor.

För den som regelbundet re-

ser till Arlanda fi nns ett 30-

dagarskort som gäller på SL

inklusive Arlandatillägg för

950 kronor. I övrigt gäller

Upplands Lokaltrafi ks biljet-

ter på Upptåget.

Upptåget drivs av Upp-

lands Lokaltrafi k, UL, och är

ett samarbetsprojekt mellan

SL, Banverket och Arlanda-

banan.

Samarbete:

SL knyter Upplandsband

na hastighetsbegränsning, men med policyn omfattas också kranskommunerna.

Biljetter:

Fler mynt i trafi kenEFTERFRÅGAN PÅ ENKEL-

BILJETTER blev långt stör-re än väntat. Resultat-et blev många nöjda rese närer, men också en ökad kontant han te ring.

För att underlätta för buss-förare att fylla på sitt lager, har ”internförsäljning” införts på några av Busslinks egna rastplatser där det också fi nns mynträknare. Den interna försäljningen och distribution-en pågår under en tre måna-ders test period för att sedan utvärderas.

Teknik:

Biljetter via mobilenSL ARBETAR VIDARE för att få en säkrare kontanthantering. Nu undersöks möjligheten att köpa SL-biljetter via mobiltelefon. Tekniken fi nns redan i bland annat Helsing-fors och testas inom kort av Länstrafi ken i Örebro. SL följer försöket på nära håll och är även med i diskus-sionerna med teknik- och

Banden knöts mellan SL och Upplands Lokaltrafi k.

mobiloperatörerna.I Göteborg och i Borås

tätorts trafi k fungerar sms-biljettering så att resenären skickar ett sms med en speci-fi k kod till ett kortnummer via mobilen. I retur får rese nären ett svarsmeddelande med en unik kod som fungerar som biljett och ska visas upp vid en biljettkontroll eller för föra-r en på bussen.

Svarsmeddelandet inne-håller information om tiden då beställningen gjordes, en lista över de linjer där biljet-ten är giltig samt det datum och klockslag då giltigheten går ut. Med hjälp av svars-meddelandet kan giltigheten kontrolleras. Dessutom kan meddelandet knytas till den mobiltelefon som skickat be-ställningen.

Miljö:

Premiering av miljöbilar ALLT FLER INOM Färdtjänsten kör miljöklassade fordon. För att stimulera övergången till förnyelsebara drivmedel betalar Färdtjänsten en miljö-bonus. I år har den dubblerats så att milersättningen höjts från 4.50 till 9.00 kronor. An-talet miljö bilar ökar kraftigt och idag fi nns 375 fordon i Stockholm.

Trygghet:

Nya vakter FRÅN OCH MED 1 septem-

ber byter SL vaktbolag. G4S,

Nordisk Bevakningstjänst

och Svensk Bevakningstjänst

vann den nyligen genomför-

da upphandlingen.

Dessutom har SL nu för-

delat resurserna över bara

tre områden, City, Norrort

och Söderort.

Områdena är valda uti-

från att SL kommer att

leda resurs erna över hela

kollektiv trafi ken från SLs

Trygghetscentral.

– Indelningen gör också

att vi lättare kan knyta till oss

samverkanspartner som till

exempel polisen, i ett områ-

de, säger Jeanette Hegedüs,

säkerhetssamordnare på SL.

Vakterna har tidigare

arbetat på antingen buss,

tunnel bana eller pendel-

tåg. Numera kommer vakt-

bolagen att patrullera alla

trafi kslag i de respektive om-

rådena.

– Vi tycker att det ska bli

roligt att arbeta på ett nytt

sätt och vi tror att det kom-

mer att främja resenärerna.

I vårt avtal med vaktbolagen

har vi varit tydliga med våra

värderingar samt vikten av

ökad synlighet och på vilket

sätt vakterna styrs från SLs

Trygghetscentral, säger Jea-

nette Hegedüs.

Avtalen gäller för tre år

med möjlighet till förläng-

ning ytterligare tre år. Runt

hundratalet ordningsvakter

arbetar i kollektivtrafi ken en

helgdag.

Foto

: Chr

istia

n H

ageg

ård

Fortsättning från sidan 3


Barnkonventionen:

Med barns ögonSL HAR FÅTT i uppdrag att utveckla barns och ung dom ars infl ytande i SL-trafi k en. Detta som en del i Stockholms läns landstings arbete med FN: s barnkonvention. Samtliga SL-medarbetare går under hösten en utbildning som syftar till att alla ska se sina arbetsuppgifter ur barnets perspektiv.

AB SL:

AB:t utredsSLs FORTSATTA EXISTENS

som aktiebolag utreds just nu grundligt av Landstings-förvaltningen. Det har fram-stått i medierna som om be-slut redan har fattats om avbolagisering, men detta är alltså felaktigt.

Kultur:

Nytt vatten efter en het sommarÅRETS TEMA I ”Poesi på väg” är vatten. Den tredje och sista omgången dikter i årets diktserie fi nns i tunnel bane-vagnarna och på Gamla stans tunnelbanestation från måndagen den 4 september samt i bussarna från mån-dagen 11 september.

STORSTOCKHOLMS

LOKALTRAFIK ÄR en av

Nordens största reklam-

platser och kampen om att

få ta hand om denna eller

åtminstone delar av denna

är hård. Nyligen har rätten

att sälja reklam på SLs

väderskydd upphandlats

och vinnare denna gång

blev JC Decaux som också

ska ansvara för skötsel och

underhåll. Avtalet beräknas

ge SL ett tillskott på cirka 50

miljoner kronor årligen.

– Vi är mycket nöjda

med utfallet och känner en

långsiktig trygghet i affären,

säger Jarl Klang på SLs

Försälj ningsavdelning som

tillsammans med Lennart

Hallgren från Verksamhets-

utveckling har utgjort SLs

förhandlingsteam.

SL KOMMER ATT satsa på att

ta fram ännu fl er reklam ytor

framöver och avsikten är att

öka intäkterna ordentligt

från dessa de närmaste åren.

Undersökningar visar på att

de fl esta resenärer uppskat-

tar reklam i kollektivtrafi ken

om den är rätt utformad.

– Intäkterna gör att vi

kan hålla biljett priserna på

en lägre nivå, av slutar Jarl

Klang.

Nytt avtal:

Reklamavtal ger SL 50 miljoner kronor

De fyra dikterna i den här omgången är: ”Livsringarna” av Eila Kivikk’aho, ”Ett fartyg på havets vågor …” av Hjal-mar Procopé, ”Att vara fi sk” av Pia Tafdrup och ”Henrys sång” av Carolina Thorell.

Läska dig gärna med lite poetiskt vatten efter den var-ma och torra sommaren.

Samtliga dikter i årets serie fi nns att läsa på sl.se.

Trygghet:

Plattforms-värdar på försökSEDAN JUNI FINNS det på försök fyra plattformsvärdar för Röd och Grön linje på T-Centralen. Tanken är att de ska hjälpa resenärerna tillrätta under rusningstid förmiddagar och eftermid-dagar.

– De ser till att det fl yter bra vid av- och påstigning, speciellt när det är korta tåg. De hjälper också till och sva-rar på frågor som rör trafi ken, hur kommer man till pendel-tågen och liknande, säger Gro Grönvall, platschef för T-Centralen på Connex. När värdarna har tid plockar de Metro och ser till att det är snyggt på plattformen.

Arbetet som plattforms-värd kombineras vanligen med andra arbetsuppgifter som till exempel att sälja bil-

Barns och ungdomars infl ytande i SL-trafi ken ska öka.

Foto

: Mel

ker

Lars

son

Foto

: Jan

E S

vens

son

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

jetter i spärrkiosken. Om det blir permanenta plattforms-värdar visar utvärderingen i september.

Trygghet:

Lugna Gatan på pendel-tågetSTOCKHOLMSTÅG HAR SLUTIT

ett femårigt avtal med Lugna Gatan. 20-talet värdar arbetar sedan i somras på pendel-tågen och vid slutstationerna under främst kvällar.

Lugna Gatans arbete bygger på att genom kom-munikation, lokal förankring, engagemang och ett brett kontaktnät skapa gemenskap med ungdomar för att före-bygga konfl ikter, brott och skadegörelse.

Modernisering:

Fortsatt upprustning av tunnel-banans depåer PROJEKTET HAR I sin nu-varande organisation pågått sedan hösten 2001. I tur och ordning har Nybodadepån, Vällingbydepån, Rissnedepån och Högdalendepån upprust-ats utomhus.

Målet är att förnya åter-stående delar av tunnel-banans depåer så att inga större reinvesteringsåtgärder behövs inom de närmaste 25 åren.

Projektet fullföljer den planerade upprustningen av spår- och elanläggningar i depå erna i Vällingby, Hög-dalen, Nyboda och Rissne under 2006 och 2007.

Kostnaden beräknas till 109,3 miljoner kronor. Arbet-et beräknas vara klart i okto-ber 2007. JC Decaux förser SLs väderskydd med reklam.


Citybanan – lösningen för StoAlla tåg som ska passera Stockholm; pendeltåg, regionaltåg, fjärrtåg och godståg måste samsas om samma nålsöga mellan Riddarholmen och Gamla Stan. Det är trångt på de två järnvägsspåren från

1871 när ett 20-tal tåg i varje riktning ska passera varje timme.

Av Gunilla Schönning

DEN HÄGRANDE LÖSNINGEN är Citybanan, en sex kilometer lång dubbelspårig järnvägstunnel bara för

pendeltåg mellan Södra Station och Tomteboda. Två helt nya pendeltågs-stationer, City och Odenplan ger då pendlarna en gräddfi l rakt in i Stockholms centrum.

Spårbristen genom Stockholm har i många år påverkat tågtrafi ken, inte bara i Stockholm utan på många håll i landet. Några minuters för se-

ning i Stockholm kan ge långa följd-förseningar för fjärrtågen och vice ver-sa. Efter många års utredande, förslag, överklaganden och regeringsbeslut fi nns nu lösningen inom räckhåll.

Med Citybanan leds pendeltågs-trafi ken i berg- och betongtunnlar un-der city på helt egna spår till helt egna stationer. Det frigör spår kapacitet för

FRAMTID


ckholm övrig tågtrafi k och ger enklare, snab-bare och bekvämare bytesmöjlig heter för Stockholms pendlare. Den nya Årstabron och det pågående arbe-tet med nya signalsystem vid Tegel-backen bereder vägen.

13,5 miljarder är den beräknade kostnaden för hela Citybanan med stationer och någon gång mellan 2013

och 2016 kan den vara klar att tas i bruk. SL hoppas på byggstart som-maren 2008. Det som återstår är att ställa ut Stockholms stads detaljplan och Banverkets järnvägsplan och det beräknas ske hösten 2006. Om och när de blir godkända kan bygget börja 13-18 månader senare.

– Det här är ett gigantiskt projekt.

Kenneth Skoglöf, projektchef på SL.

Foto

: Car

ina

Klin

g Ett riskprojekt och en stor teknisk utma-ning. Men det blir väldigt bra när det är klart, säger Kenneth Skoglöf, projektchef på SL. Han ansvarar för att byggarbetet inte ska påverka eller skada tunnelbanans anlägg-ningar.

NÄR CITYBANAN TAS i drift försvinner Stock-holms Central och Karlberg som pendel-

tågsstationer. Den nya station City kommer att ligga 40 meter under mark-

ytan och under tunnelbanans Blå linje. Räknar man in tunnel-banans Röda och Gröna linjer blir det fyra våningar under mark-ytan. Station Odenplan ska ligga cirka 30 meter under marknivå. De underjordiska stationerna ska byggas samtidigt och SL ställer stora krav på orienterbarhet, trygghet, bekväm omstigning och modernitet.

– Vi planerar idag för stationer som ska tas i bruk om åtta-tio år. De ska helst hålla även år 2020 utan att kännas omoderna, sä-ger Stefan Hagdahl, arkitekt och projektchef på SL med särskilt ansvar för utformningen av stationerna. Vi vet idag hur vi vill ha grundlayouten och diskuterar just nu formgivningsprinciper.

Stationerna får 255 meter långa plattformar, samma längd som vid Södra station. Vid Odenplan, blir det en plattform och två spår (med möjlighet till framtida fördubbling), vid City blir det två plattformar och fyra spår.

Station City får en helt ny huvudentré vid Nils Ferlins torg där arkitekter just nu funderar på hur den ska utformas för att bli tyd-lig och lätt att lokalisera. Vid Odenplan får Citybanan och tunnel-banan varsin separat och en gemensam entré.

VARMA, VÄLKOMNANDE, ÖVERBLICKBARA och kundorienterade ska stationerna vara. Färg och konstnärlig utsmyckning ska bidra till orienterbarheten, samtidigt som SLs grafi ska profi l ska synas. Stefan Hagdahl ser gärna naturmaterial, samtidigt som det ska vara ”vandalsäkert” och lätt att underhålla. Stationerna ska givetvis vara tillgängliga för alla som kan ta sig dit och Stefan samarbetar därför med en särskild grupp med representanter för funktionshindrade. Rulltrappor, hissar och mellangångar ska ge

direktanslutningar mellan Citybanan och tunnelba-nan som ska förenkla och förkorta bytestiderna.

– Stationerna har olika ”rum” som biljetthall, trap-por, mellanplan och platt-formar som bör ha olika prä-gel. Vi diskuterar ljussättning och fl er kommersiella ytor, exempelvis kiosker, caféer, pocket shop och liknande. Det ger mer närvaro och ska-par större trygghet för den som väntar på pendeltåget, menar Stefan Hagdahl.

Foto

: Mar

ia J

ohan

son

Stefan Hagdahl, arkitekt och projektchef inom SL.

Grafi k: Gunvor Ekström, Mediagrafi k & Illustration



Så här skulle det kunna se ut i den nya kombinerade tunnelbane- och pendelstationen vid Odenplan.

Foto

mon

tage

: wes

ter+

elsn

erFo

tom

onta

ge: w

este

r+el

sner

Högt i tak och luftiga miljöer.

Fakta om Citybanan Kostnad: 13,5 miljarder

kronor, varav stationskostnad

cirka 4 miljarder

Finansiärer: Banverket,

Stockholms Läns Landsting,

Stockholms stad

Bedömd byggtid: start 2008,

i drift 2013-2016

Störningar: 2008-2012 blir

det störningar i tunnelbane-

trafi ken, dessutom en del

schaktnings- och bygg-

transporter.

”Station City kommer att ligga 40 meter under markytan...”


BLAND ALLA FÖRDELARNA fi nns det givetvis en baksida, påpekar Kenneth Skoglöf. Citybanan kommer på tre ställen att passera under nuvarande tunnelbanelinjer. Under Högbergs-gatan passerar den under Röda linjen, vid Odenplan under Gröna linjen och i city under Blå linjen.

– Det blir stora störningar i tunnel-banetrafi ken under tre-fyra år. Blå lin-jens station i city, T-Centralen, måste exempelvis stängas helt under tre somrar. Fyra månader varje gång.

SL planerar för omfattande ersätt-ningstrafi k och Kenneth Skoglöf tror att Blå linjens pendlare kommer att lära sig stiga av vid Fridhemsplan.

Allra känsligast blir det när tunn-larna under Tegelbacken och T-Centralen ska sprängas. Då måste tunnel banetrafi ken stängas av på den sträckan. Vid vissa sprängningar mås-te hela T-Centralen utrymmas.

– Säkerheten är allra viktigast. Vi kommer att ha utrustning som mäter vibrationer och kontrollerar att det in-te blir gas- eller vattenläckage i tunn-larna innan vi kan släppa på trafi ken igen efter sprängningarna. �

Citybanan är ett samarbets-projekt mellan Banverket, Stockholms Läns Landsting och Stockholms stad. – BANVERKET ÄR huvudman och an-

svarar för byggande och fi nansiering.

Landstinget och kommunen ansva-

rar för stationerna och bidrar fi nan-

siellt till dem, men vi låter Banverket

bygga dem åt oss, förklarar SLs fastig-

hetschef Håkan Karlsson.

Den ekonomiska kalkylen ligger

på 13,5 miljarder kronor med

dag ens penningvärde. Stationernas

del är unge fär fyra miljarder som

del fi nansieras av landstinget till

75 procent och kommunen till 25

procent.

Citybanan betraktas som ett natio-

nellt projekt eftersom det ger positiva

effekter på järnvägstrafi ken även ut-

anför Stockholmsregionen. Ban verket

har därför huvudansvar och håller i all

upphandling, men SL har gjort en tyd-

lig kravspecifi kation för hur stationer-

na ska utformas.

– SL kommer att äga all inredning

på stationerna och stå för drift- och

underhåll av dem, allt övrigt ägs av

Banverket, säger Håkan.

I juni skrevs det så kallade genom-

förandeavtalet på. Där beskrivs hur

arbetet ska göras, men avtalet trycker

också särskilt på hur viktigt det är att

alla inblandade parter samverkar för

att underlätta så mycket som möjligt

för varandra.

– Det gäller inte bara oss, Ban-

verket och staden utan även alla våra

entreprenörer som påverkas på olika

sätt av projektet. Det gäller att vi kan

vara fl exibla och inriktade på problem-

lösning, säger Håkan.

Av Gunilla Schönning

Samverkan är en förutsättning

”Säkerheten är allra viktigast.”


Hallå där – Biljettkontrollen

Cirkeln är sluten – Madhu är tillbaka på SLAv Carina Kling

Varför började du som biljett-kontrollant?

– Efter att ha suttit som spärrvakt i 24 år ville jag göra något nytt. Jag är utåtriktad och tycker om att arbeta med människor. Så jag ville arbeta ute i trafi ken och blev biljett kontrollant på Connex 2001. Har du arbetat länge inom SL-trafi ken?

– 1978 började jag sommarjobba i spärren på T-Centralen och trivdes så bra att jag ville stanna kvar. Sedan dess har jag jobbat på alla linjer. Hur var det som ”spärrvakt”?

– Det var fantastiskt, annars skulle jag inte ha stannat så länge. Man lärde känna folk, de hejade och pratade lite. I dag har folk så bråttom, hela samhäl-let har blivit stressigt.Är det lika bra som biljett-kontrollant?

– Ja, det är roligt, jag trivs att arbeta med människor och tycker det är vik-tigt att hjälpa till och kunna ge infor-mation.

– Det är ett helt liv som jag har ar-betat här! Jag har 28 års kunskap och erfarenhet i bagaget som jag är stolt över. Och nu är det roligt att vara till-baka på SL med Biljettkontrollen.Vad är det bästa med jobbet?

– Kontakten med människor och att kunna hjälpa till så att människor känner sig trygga i tunnelbanan. Till exempel när en gammal dam är rädd för att åka rulltrappa själv eller vid stopp i trafi ken. Vi är ju ute på fältet och är tillgängliga. I sommar har det bland annat varit många tyska turister som frågat efter allt möjligt.Vad krävs för att bli en bra biljett-kontrollant?

– Man ska vara serviceinriktad, lugn och glad, då klarar man de som kan vara besvärliga. Man vinner

mycket på sitt leende. – Jag tror det är viktigt att man är

lugn och kan prata på ett vänligt sätt när folk är stressade. Det är mycket psykologi i det här jobbet. Vi jobbar med alla typer av människor och mås-te kunna ”läsa av” dem. Ni jobbar i team? Hur är det?

– Det är bra gemenskap, vi skojar och har roligt. Det sociala är också viktigt. På tåg arbetar vi 6-7 kolleger tillsammans, medan vi är två på buss och lokalbana. Det är jättebra att job-ba fl era. Om det skulle hända något, kan vi stötta och hjälpa varandra.Hur är fördelningen mellan kvin-nor män samt nationaliteter?

– Hela världen arbetar på SL, det är

Hur går det med ”trilskande” resenärer?

– Jag har fått bra människo känne-dom genom jobbet i spärren och kan ofta se vad det är för typ av människor. Sedan är jag själv en lugn person och det tror jag sprider sig när man talar med resenärerna. Man får använda sunt förnuft och försöka lösa proble-men på bästa sätt.

Av de som inte har biljett är det 90 procent som står för sin plankning och får ett betalningstillägg. Resten vägrar samarbeta, vill inte visa id-kort och är kaxiga. Då blir det tjafs. Lagen är på vår sida, men vissa tolkar den fel till sin egen fördel.Vad gör ni om någon blir aggres-siv eller hotfull?

– Då ringer vi Trygghetscentralen som kan skicka väktare. Vi ska också kunna ringa polisen direkt numera. Ta i trä, så har jag inte råkat ut för något speciellt under de här åren. Och nu är betalningsmoralen bättre med enkel-biljetten. Tänker man på jobbet när man är ledig?

– Nej, jag lämnar jobbet när jag slu-tar. Sedan är det en ny dag.Hur tycker du att SL-trafi ken har förändrats?

– Den har verkligen utvecklats, men jag tycker det är gammalmodigt att sitta och stämpla biljetter. Det gjorde vi när jag började 1978. �

bra. Om det är någon resenär som in-te är så bra på svenska, är det ofta nå-gon kollega som kan tolka. Vi är nog 30 kvinnor och 60 män.Vad tycker resenärerna om biljett kontroller?

– Många säger till oss att vi gör ett bra jobb. Det känns roligt att bli upp-skattad. Men det fi nns också de som har en jobbig dag och låter det gå ut över oss. Men sedan möter man nå-gon som är glad igen som plåster på såren.

– Det märks att psykiatriska vården har gjort stora besparingar. Vi ser ju att det är många människor ute i tra-fi ken som det är synd om. Men de är också våra kunder.

Madhu Jaggi Det bästa med jobbet:

Att träffa människor

Det sämsta med jobbet:

Arbets miljön med dålig luft och

mycket buller

Började inom SL-trafi ken:

1978

Kommer ursprungligen från:

Indien

Det gör jag helst på fritiden:

Promenerar i skogen

Madhu Jaggi har varit anställd 28 år i kollektivtrafi ken.

Foto

: Jan

E S

vens

son

HALLÅ DÄR


SL investerar för framtiden

Roslagsbanan rustasDet blev mycket gjort på Roslagsbanan under sommaren 2006.

Av Lars-Henrik Larsson, foto: Carina Kling

1983 BESLUTADES DET att Roslags-banan skulle behållas och renoveras. Den etappvisa moderniseringen sedan dess har inte varit tillräcklig. Återkommande trafi kstopp och reducerad hastighet på grund av låg standard tvingade i våras fram ett beslut om påskyndad upprustning – redan 2009 ska hela Roslagsbanan vara rustad.

Sommarens arbete har omfattat Kårstalinjen sträckan Visinge – Lindholmen. Bland annat har spåret fl yttats upp på en viadukt över den bli-vande Norrortsleden, den motorväg

som kommer att förbinda E4 vid Häggvik med E18 vid Rosenkälla. Roslags banan korsar Norrortsleden söder om Täby kyrkby.

Då det skulle innebära att tåg-trafi k en måste stängas av, valde SL att samordna avstängningen med sommarens banupprustning.

Den här delen av Roslagsbanan elektrifi erades 1939 och det är till stor del de gamla kontaktledningsstolpar-na från 1930-talet som står kvar. Räl-sen lades på 1940-talet och har efter över 60 års tjänst nått det stadium av förslitning att underhållskostnaderna skjuter i höjden, samtidigt som vag-narna far illa av hjulens möten med de slitna rälsskarvarna.

DEN NYA RÄLSEN är betydligt krafti-gare än den gamla. Eftersom rälsen ligger bättre befäst på betongsliprar,

står den bättre emot de krafter som påverkar spåret när utetemperaturen stiger. Det är då också möjligt att svetsa ihop rälerna. Det ger en lugnare gång för tåget, men också mindre oljud – rälsskarvarnas dunkande rytm hörs inte längre.

Upprustningen innebär också att tågen kan köra lite fortare, från 60 till 75 km i timmen, i kurvorna vid Byle och strax norr om Visinge genom att spåret fått en mer anpassad dosering. Det medför ett par sekunders vinst, marginellt kanske, men på en enkel-spårig järnväg där trafi ken hela tiden är beroende av att alla andra tåg lig-ger rätt i tidtabellen, är varje sekund av värde.

Sammanlagt är det omkring 12 km järnväg som snart genomgått en full-ständig renovering. Hundratalet man har varit sysselsatta hela sommaren

– Det är mycket logistik i ett sånt här projekt. Den stora gre-jen är att få alla att förstå vikten av att allt material är på rätt ställe vid rätt tillfälle. – Allt ska levereras i rätt tid och komma in i processen. Det ställer stora krav på kommunikationen från beställarled till entreprenör-sled, säger Lars Måhl, platschef på Frijo AB.

MODERNISERING

Vid Visinge station väntade resenärerna på den anslutande bussen under sommaren 2006.


med rivning, markarbeten och nyan-läggning. Vissa sträckor har inneburit speciella utmaningar.

– Beslutet i mars om forcerad upp-rustning innebar att sträckan Ormsta – Lindholmen tidigarelades från år 2010 till i år. Därför var vi tvungna att färdig projektera mycket snabbt och då visade det sig att markförhållan-dena i Molnby var betydligt sämre än vi känt till.

Det krävdes mer omfattande för-stärkningsåtgärder. Tyvärr är det sånt som påverkar tidplanen, förklarar Lars Segerman, projektansvarig på SL för Roslags banans upprustning.

I november öppnas Kårstalinjen för trafi k igen och ersättningstrafi ken är över. �

Återstående sträckor 2007 Rydbo – Österskär

2008 Universitetet – Ålkistan

2009 Galoppfältet – Rydbo

Rivning av räls, sliprar, kontaktledningar, kablage, signaler och skyltar. Roslagsbanan med anor tillbaka till 1885 har under sommaren rustats på sträckan Visinge – Lindholmen.

– klar 2009

Vid Visinge station har den gamla träplattformen rivits för att ersättas med en av betong. På grund av sank mark pålades först marken åtta nio meter ned. Resultatet blev en rejäl grundförstärk-ning med 180 stycken pålar av stål som håller ett antal år framåt.

Årets upprust-ning försenad ORSAKEN ÄR DELS krävande

markförhållanden, dels omfattan-

de skadegörelse och kabel stölder.

Arbetet sinkas även av att spårgå-

ende arbetsmaskin er gått sönder.

Roslagsbanan är ensam om smal-

spår och då fi nns inga andra ma-

skiner i reserv.

– Det fi nns alltid marginal inpla-

nerad i projekt, men när det inträf-

far fl era saker som här då går det

inte, säger Lars Segerman, projekt-

ansvarig på SL.


Ett kunskapsplank på RissnedepånÖverraskad och mycket glad stod Tony Svanholm i våras som en av två vinnare i SLs tävling Bästa service 2005. Han är instruktör en som belönats för sitt om sorgs fulla arbete med tunnelbanans kvalitet – ur både mänsklig och teknisk synvinkel.

Av Lena Gylfe, foto: Hasse Fridén

PÅ TÅGIAS DEPÅ i Rissne fi nns arbets-ledaren Olof Rosgårdh, kollegan som nominerade Tony Svanholm i SLs tävling om bästa service.

– Ett givet val. Tony är social, duktig och väl insatt i verksamheten; visar alltid goda avsikter med sitt arbete

och har lösningar på det mesta – han är som ett kunskapsplank!

Tony sitter i fi karummet. Han har för ovanlighetens skull stängt av mobil-telefonen och säger litet urskuldande:

– De andra får klara sig utan mig …

DET ÄR MÅNGA som drar i Tony. Sedan 1979 arbetar han på Rissnedepån, då som nyutbildad verkstadsmekaniker. Efter många olika utbildningar, bland annat till arbetsledare, är han nu inne på sitt femtonde år som instruktör. Här omges han av ett fyrtiotal kol-leger med uppgifter som arbetsledare, fi nstädare, förrådsmästare, instruktör, rangerare och reparatör.

– Vår depå städar och utför teknisk service på den blå linjens cirka 135 tunnelbanevagnar. Vi byter trasiga komponenter, men plockar inte isär och lagar dem. Sådant sker på de mer

specialiserade depåerna Blåsut och Högdalen, förklarar Tony.

Som instruktör undervisar han elever från yrkesskolan, nyanställda och äldre kolleger. Hans uppgift in-kluderar även att författa manualer, vilket roar honom:

– Jag har deltagit i Prima Vistas ut-bildning att skriva lätt och rätt, och vill gärna gå fortsättningskursen. När jag nu hinner…

Tonys dagar är fulltecknade, men han trivs i gänget och med sina ar-betsuppgifter även om ”utbildnings-friden” för länge sedan övergick till stormbyar – det är tvära kast mellan skrivbordet och verkstaden. Under sommaren koncentrerar han sig, ge-mensamt med en nytillkommen in-struktör, på att godkänna depåns re-paratörer.

– De ska visa oss att de klarar hela

processen, från att ta emot arbets upp-giften, välja rätt manual, följa instruk-tionerna till att utföra reparationen – allt för att kompetenssäkra vår enhet.

TONY ÅTERKOMMER OFTA till hur viktigt det är att försöka förstå andra människor. Han älskar att dela med sig och är ständigt nyfi ken på att lära nytt.

– Just det behovet får jag tillfreds-ställt här, där ingen dag är den andra lik.

På fönstret till hans arbetsrum sitter ett A4-ark med texten: ”Tonys motto: Kvalitet byggs med tid, kunskap och förståelse.”

– Det är med kunden för ögat jag utför mina arbetssysslor. Jag vill att mina medarbetare ser och känner att tunnelbaneresenärerna är du och jag. Vi ska kunna förvänta oss en trygg resa i en fi n och säker vagn som kom-mer fram enligt tidtabellen.

Under SLs tid upplevde Tony att kundservicen mest bestod av ”Håll tillgodo!” I dag genomförs regelbund-na kundundersökningar där resenä-rerna får tycka till om tunnelbanans kondition, tidhållning och säkerhet. Och han uppskattar att skyltar kom-pletterats med röstinformation på perronger och i vagnarna.

MYCKET HAR BLIVIT bättre i och med Tågias inträde, enligt Tony. Det är mer kontroll på mätinstrument och verktyg och kontakten mellan honom och cheferna är tätare. Men allt är inte av godo.

– Jag anser att det är för mycket paj-kastning mellan entreprenörerna, som om ingen vill ta på sig ansvaret när något är komplicerat. Det bästa är att lösa problemen tillsammans, vi arbe-tar ju för en gemensam kund!

Tony sätter på mobilen igen. Ett meddelande talar om att det kommit in en tunnelbanevagn med dålig drag-förmåga. Det är en solig fredagsefter-middag, Tony skulle kunna fl exa ut lite tidigare, men går istället bort mot re-paratören vid den trasiga vagnen:

– Vad kan jag hjälpa dig med?Ingen resenär ska behöva bli lidan-

de till helgen. �

MEDARBETARE

Tony Svanholm jobbar på Tågia och var en av två vinnare i SLs tävling Bästa service 2005.


Bästa service 2005

RissnedepånETT 40-TAL DEPÅMEDARBETARE,

främst reparatörer och rangerare,

exklusive entreprenörer ansvarar

för Blå linjens tunnel banevagnar

med:

Förebyggande underhåll med

olika intervall – i tid eller kilo-

meter

Akuta underhåll som till ex-

empel hjulplattor

Maximal reparationskapacitet

drygt två tåg (18 vagnar) vid

ett och samma tillfälle, exklu-

sive städning och klottersa-

nering

Efter Rinkebybranden har ny

säkerhetsfunktion byggts in

på hundratalet vagnar.

Att den som har direktkontakt med resenärerna i dagliga jobbet tänker kundservice är självklart. Vad man kanske inte tänker på är betydelsen av kundservice i hela SL-trafi ken – oavsett var man jobbar i kedjan.

Olof Rosgårdh, arbetsledare, nämner arbetet med tunnelbane-vagnen från branden i Rinkeby 2005 som en orsak till nomine-ringen av medarbetaren Tony.


– Många synskadade är rädda för att hamna för nära perrongkanten och ramla ner på spåret, sä-ger Daniela Velarde. Här på Liljeholmens tunnel-banestation fi nns metall-lister fastskruvade i golvet och man känner tydligt när kanten är nära. Så borde det vara överallt.

DANIELA ÄR EN av fem unga synska-dade som på själva nationaldagen testar säkerheten i tunnelbanan. Resan börjar vid Liljeholmen och ungdomarna får ett helt tåg för sig själva. Förarna Anders Olsson och Thomas Österdahl visar och förklarar.

– Den som vill får komma fram till förarhytten, säger Anders.

Magnus Brodén kliver fram. Han får förklarat för sig vad olika spakar och knappar är till för. Hur död mans grepp fungerar, och att tåget automa-tiskt bromsar när ett annat tåg ligger nära framför.

– Det är spännande att få vara i förar hytten, säger Magnus. Min mor-far var tunnelbaneförare och han berättade hur det fungerar att köra tunnelbanetåg. Men de här nya vag-narna är helt annorlunda.

EFTER BESÖKET I förarhytten samlas alla vid första dörrparet. Thomas demonstrerar hur nödbromsen fung-erar. Daniela Velarde får hjälp att hitta handtaget, hon provdrar, och trycker sedan på nödsignalen som ljuder i förarhytten. Strax sprakar det till i högtalaren. ”Vad vill du”, skojar Anders framifrån förarhytten.

– Jag undrar bara när tåget ska gå, säger Daniela och skrattar.

Daniela och hennes kompisar

hade gärna gått ner på spåret. Tyvärr är det inte möjligt idag. Istället får Anders och Thomas berätta hur det ser ut. De säger att det som regel fi nns ett utrymme under perrongen på inomhusstationerna. Där kan man söka skydd om man har ramlat ner och det kommer ett tåg.

– Det är synd att vi inte får gå ner, säger Daniela. Man måste liksom uppleva hur det ser ut.

För Daniela och andra synskada-de innebär tunnelbanan en stor fri-het. Daniela reser dagligen fram och tillbaka till jobbet i Enskede, och på det stora hela är hon nöjd. Men om utropen inte fungerar som de ska, el-ler om hon inte hör vad som sägs, då blir resan krånglig.

– Och om tåget kör ovanligt sakta blir jag orolig, säger hon. Tänkt om det blir stopp i trafi ken och jag mås-te leta upp en ersättningsbuss. Det är klart att man kan be medpassagerare om hjälp, men vill ju helst klara sig själv så långt som möjligt.

Unga synskadade testade säkerheten i tunnelbanan

På perrongen i Liljeholmen fi nns taktila stråk. Den som ser dåligt känner tydligt när kanten närmar sig. Ledarhunden Sassa visar sin matte Daniela Velarde var dörren fi nns.

Förarna Anders Olsson och Thomas Österdahl visar och förklarar för Paula Deivard hur säkerheten i tunnel banan fungerar. Om ett annat tåg ligger för nära framför slår bromsarna till automatiskt.

TRYGGHET



Daniela ser ingenting alls. Till sin hjälp har hon sedan ett par månader tillbaka ledarhunden Sassa. Med henne känner Daniela sig trygg. Men om hon ska resa till någon plats dit hon inte vet vägen väljer hon ändå färdtjänst. Det känns säkrare. Av Eva Hedberg, foto: Melker Dahlstrand

Jens Eriksson och Daniela Velarde är nöjda med resan, men hade gärna gått ner på spåret också. – Man måste liksom uppleva hur det ser ut, säger Daniela.

Daniela Velarde tycker att det är spännande inne i förarhytten. Hon provdrar i spakar och testar olika knappar.

Hur är trafi k en för funktions-hindrade?NÄR FRUÄNGSGRENEN RUSTADES

upp under sommaren passade

Connex på att utbilda drygt 350

spärrexpeditörer i bemötande av

människor med funktionshinder.

– Jag är positivt överraskad av

intresset hos medarbetarna, sä-

ger Lena Hermansson, utbildnings-

ansvarig. En del var avvaktande,

men de fl esta har engagerat sig

och varit intresserade.

– Man har förstått att vi måste

bli bättre på att se de behov som

funktionshindrade har. Många har

inte tänkt på det tidigare.

– Jag är en kritiskt granskande

person i vanliga fall och tänkte att

med sunt förnuft så inser man det

här i alla fall. Men den här kursen

fi ck mig att tänka i nya banor,

säger Aksel Reppling, stations-

expeditör vid Maria torget.

– Största behållningen var den

rent praktiska delen, att själv få

pröva på. Se hur det känns att ta

sig fram i tunnelbanan när det är

kolmörkt med bindel för ögonen,

utan att veta var rulltrappan är…

Med praktiska övningar är det

lättare att sätta sig in i hur det

är.

Vad gör SL för synskadade? Alla perronger ska utrustas med

taktila stråk, metallister, så att

man tydligt känner när kanten är

nära.

Tvärbanan, nya tunnelbanevag-

nar och pendeltågsvagnar har au-

tomatiska stations- och hållplats-

utrop. Alla bussar har fått det och

alla nyreno verade pendeltågs-

vagnar får det.

Tunnelbanans och pendel tågens

plattformar är utrustade med

så kallade pratorer som läser

upp texten på de dynamiska

plattforms skyltarna.

SL ser över riktlinjer för hur buss-

avgångarna ska presenteras. Vid

Liljeholmens buss terminal fi nns

möjlighet att få de närmaste av-

gångarna upplästa, med hjälp

av en informa tions monitor (man

trycker på en knapp).

SL testar också taktila skyltar. Vid

varje utgång från buss terminalen

i Liljeholmen sitter en bokstav

som man kan känna formen av

och på så vis veta vid vilket håll-

platsläge man befi nner sig.

Nya dekaler om att ledar hundar

är tilllåtna även i vagnar med

djurförbud.

Bra belysning och kontrast-

markeringar på stationerna vid

spärrarna.

Genom att ringa 08-600 1000

kan synskadade beställa ledsag-

ning på stationerna T-Centralen,

Hötorget, Slussen, Lilje holmen,

Tekniska högskolan, Bromma-

plan, Alvik, Fridhemsplan och

Gullmarsplan.

Källa: Göran Ståldal, ansvarig för tillgänglighets-frågor i SL-trafi ken.

Önskelista från synskadade Tydligare markeringar på

plattformen, eller väggar med

dörrar mot spårområdet.

Bättre information om

störning ar i trafi ken.

Möjlighet att kalla på led sag-

ning, när man till exempel

måste åka ersättningsbuss el-

ler byta perrong.

Färdtjänstkortet ska kunna

dras i spärren, så att man inte

måste stå i kö till spärrexpe-

ditören.

Källa: Unga Synskadade i Stockholm och SRF, Stockholms stad.



2 400 kameror ökar tryggheten

Röda linjen först ut i oktober

från vad man ser på bild sekvenserna, säger Henrik Virro, projekt-ledare för Trygghets-projektet på SL.

FÖR SLs DEL kan kamerorna också användas i samband med eventuella utrymningar och vid trafi kavvikelser för att ge information till trafi k-personal.

Det är från SLs Trygghetscentral och trafi kledningscentralerna som det ska fi nnas möjlighet att följa vad som händer ute på stationerna. Den perso-nal som arbetar med övervakningen får skriva under sekretessavtal.

– Då och då ställs frågor om den personliga integriteten i samband med kameraövervakning, säger Johan Hedenfalk, säkerhetschef på SL. Våra undersökningar visar entydigt att det-ta inte är en stor fråga bland resenärer, utan att tryggheten väger tyngre än integriteten.

ÖVERVAKNINGSSYSTEMET OMFATTAR

MER än 2 400 kameror, samtliga digi-tala, med inbyggd webbserver. Vissa av kamerorna kommer att användas för att genom bildanalys upptäcka om något återfi nns på spåret. Bero-ende på om det skulle kunna orsaka stopp i trafi ken går sedan eventuella larm. Det nya kamerasystemet ska även sammankopplas med de nya hjälptelefonerna som kommer vid årsskiftet.

– Det känns bra att SL nu kan in-stallera samma system som används på till exempel fl ygplatserna Heath-row i London, i Zûrich och Toronto i Canada. Idag fi nns det inget liknande kamerasystem i Sverige.

– Och i framtiden är det tänkt att systemet ska omfatta alla våra trafi k-slag, berättar Henrik Virro. �

Bildsekvenser från kameror kan exempelvis vara till hjälp för att utreda incidenter i trafi ken.

Arbetet med att få tillstånd för kamerabevakning på stationer har pågått länge. Nästan alla planerade pen-del- och tunnelbanestatio-ner har fått klartecken. Det är dags att installera kame-ror på fem platser längs Röda linjen.

Av Maria Johanson

TANKEN ÄR ATT systemet ska verka förebyggande för att människor i SL-trafi ken ska känna sig trygga under sin resa. Det är också med syfte att avskräcka personer från att begå brott, och att underlätta för polisen i brottsutredningar.

– Bildsekvenserna kommer att lagras mellan 24 och 30 timmar. Om däremot en polisanmälan görs kan polisen begära ut sekvenser av SL och behålla dem längre än så. Även SL kan göra polisanmälningar uti-

… på stationer2 400 KAMEROR ska under två år

sättas upp och installeras på 52

tunnelbanestationer. 140 av dessa

ska fi nnas på T-Centralen.

Skyltar på stationerna informe-

rar om att kameror fi nns instal-

lerade.

Stationer som får kameror un-

der oktober 2006 är Mälarhöjden,

Asp udden, Midsommarkransen,

Zinkens damm och Slussen.

… på bussarSL-TRAFIKENS ALLA 2 100 bussar

ska få kameraövervakning till en

kostnad av 125 miljoner kronor.

20 miljoner kronor av dessa fås

genom överskottet från Stock-

holmsförsöket. I kostnaden ingår

även system för bildhantering så

att beställda bilder kan hämtas

digi talt från bussarna. Syftet med

att ha kameror ombord är att för-

bättra medarbetarnas och resenä-

rernas upplevda trygghet.

Tillstånd för övervakningDET TILLSTÅND FÖR kamera-

övervakning ombord på bussar

som Länsstyrelsen tidigare bevilja-

de SL har överklagats. Nuvarande

tillstånd medger endast kamera-

övervakning kl. 20:00 – 07:00 i

rese närs utrymmet.

SL vill att tillståndet ska gälla

hela dygnet liksom det beviljats för

förardelen.

Foto

: Mik

ael S

tåla

rw

TRYGGHET

”…tryggheten väger tyngre än integriteten”


Pendlare i skärgårdenMedan de fl esta människor pendlar till arbetet med buss eller tåg, fi nns det en växande skara som väljer sjövägen till dagens värv. Peter Lundin är öbon som fl era gånger i veckan tar Waxholmsbåten från skärgården till sitt företag på fastlandet. Han njuter av resan – och skulle gärna se att turerna blev fl er.

Av Lena Gylfe, foto: Hasse Fridén

M/S SJÖSAGA, CHARTRAD av Waxholms bolaget, är på väg in i Stavsnäs hamn. Morgonsolen gör tappra försök att blidka den kyliga vinden. Huttrande ställer en man ner sina väskor på kajen, som en marke-ring att han är först i kön. Plötsligt hörs tydligt utifrån vattnet:

– Flytta på ditt bagage, annars får vi inte ut landgången!

Det är befälhavaren, Gunnar Ekström, som ropat uppifrån bryggan. Mannen föser kvickt väskorna åt sidan, och jungman Ludde Solén kan fälla ut lejdaren och välkomna passagerarna ombord.

– Sommartid är det många dags-turister som betalar kontant, medan fritidshusägare och ”stammisar” har båt- eller ö-kort. De senare är person-liga och stoppas in i maskinen som registrerar antal resande och skriver ut biljett, förklarar Ludde.

Vid varje anlöp räknar han de nypåstigna. Uppgiften vidare-befordras via datorn till Gunnar uppe på bryggan. Där fi nns det också en transponder med vilken Waxholmsbolagets per sonal i realtid kan se m/s Sjösagas position, hennes fart och antalet passagerare ombord.

– Här har jag ett digitalt sjökort,

fast det tittar jag sällan på – efter 14 år hittar jag, säger Gunnar, och iakttar Ludde ta emot postsäcken. Detta är brev- och tidningsturen, då anlöper vi

samtliga bryggor mellan Stavsnäs och Sandhamn.

Han avger tre korta signaler och vänder båten ut mot farleden.

Det kan bli trångt på bryggan när m/s Sjösaga lägger till vid en av bryggorna mellan Stavsnäs och Sandhamn.

TRAFIK



Gunnar anser att han har ett dröm-jobb och beskriver sin besättning som en familj; förutom Ludde på däck, ar-betar Karin Sjöberg i kafeterian. Hon sträcker en smörgås till en passagera-re, tar betalt och skrattar varmt:

– Det är roligt att arbeta med Gunnar, han har mycket fasta mat-rutiner: vill alltid ha samma sorts macka, samma tid – varje dag.

EFTER SANDHAMN, DÄR öbon Peter Lundin kommit ombord, styr m/s Sjösaga åter mot Stavsnäs. Peter pratar igenkännande med några pas-sagerare och köper sig en kopp kaffe:

– Alltid trevligt att växla ett par ord.Annars tycker han lika bra om att

läsa, lösa korsord eller sova under gång, inte arbeta.

– In- och utresan utnyttjar jag till att vila, dem ser jag inte som en tids-

Befälhavaren Gunnar Ekström tycker att han har ett drömjobb och beskriver sin besättning som en familj.

förlust, istället vinner jag ju två timmar per dygn – min stund för återhämt-ning!

Det var 1998 som Peter med familj fl yttade från stan till Sandhamn. Kan-ske var det rötterna som drog.

Peters farfarsfar försörjde sig en gång i tiden som bagare på ön. Barn-barnsbarnet driver också egen verk-samhet, men i annan bransch, och har valt att förlägga huvudkontoret på Sandhamn med fi lial i Nacka.

– Jag arbetspendlar med Waxholms-bolagets båtar några dagar i veckan, säger Peter som – liksom öns cirka 130 bofasta – vill ha fl er turer att välja på. Framför allt saknar vi en kvälls- och nattbåt, åtminstone en gång i månaden.

IDAG FÖR SIKO, Skärgårdens intresse- och kontaktorganisation, en dialog



med Waxholmsbolaget om trafi ken. Enligt Peter önskar skärgårdsborna även små snabbgående båtar vars tider och antal turer ligger fast och inte ändras från säsong till säsong.

– Mer regelbundna båttider skulle underlätta för allas trafi kplanering.

När m/s Sjösaga angör bryggan i Stavsnäs går Peter mot sin bil.

– Den behövs i mitt arbete, annars tog jag gärna bussen.

Han ställer in sina väskor i bagage-luckan och ser m/s Sjösaga stäva ut mot Sandhamn igen.

– Jag tror på en fortsatt kommunika-tion mellan kommunen, Waxholms-bolaget, SL och skärgårdsbefolkning-en. Antalet öbor ökar och därför är det viktigt att lyssna till oss.

Vilket inte borde vara något pro-blem, det brukar höras bra på sjön. �

Resenären Peter Lundin tycker om att läsa, lösa korsord eller sova under gång, inte arbeta.

Kollektivtrafi k på sjönWAXHOLMSBOLAGET ÄR BESTÄL-

LARE av den kollektiva sjötrafi ken

i Stockholms skärgård och hamn.

Bolaget äger 21 skärgårdsbåtar

och fyra Djurgårdsfärjor. Trafi ken

utförs av fristående företag.

Under sommaren trafi kerar 40

fartyg omkring 270 bryggor mel-

lan Arholma i norr och Landsort

i söder.

På årsbasis reser omkring 1,8

miljoner resenärer i skärgårds-

trafi ken.

Waxholmsbolaget driver ock-

så hamntrafi k i Stockholms inre

hamn. Djurgårdsfärjan har drygt 2

miljoner resenärer om året.


Färdtjänsten Claudia Sandoval gör som många andra. Hon lämnar bilen hemma och reser kollektivt till jobbet – men med Färdtjänst.– Det är både billigare och bekvämare än att ta bilen.



Färdtjänst är också kollektivtrafi k

Likaså när bussen lämnar av på olika adresser. Det innebär att både resväg och restid kan bli lång, och dessutom variera från dag till dag.

Claudia, som vill ha kontroll över sin tid, planerar sina resor för undvika både rusningstrafi k och allt för många samplaneringar. Varje morgon klock-an prick halv sju blir hon hämtat utan-för sin port. Vid den här tiden är hon oftast ensam i bussen, och dessutom är trafi ken ännu inte så tjock. Hon kommer till jobbet på 40 minuter.

– Självklart ska man utnyttja plat-serna i bussen, säger hon. Vi måste ju förvalta våra skattepengar på ett bra sätt. Men precis som alla andra vill jag ha en snabb och smidig resa till job-bet, och jag gör vad jag kan för att det ska bli så.

Resan varje morgon är en så kall-lad arbetsplanerad resa. Claudia bokar för en längre period åt gången, då re-sor hon vid samma tid varje morgon. Om hon av någon anledning inte ska till jobbet måste hon avboka via inter-net eller per telefon. Bara en gång på två år har hon rest med någon annan. Och en gång kom inte bussen för att den var trasig.

MEN PÅ EFTERMIDDAGARNA har Claudia inte arbetsplanerad resa. Hon vill vara fl exibel, så att hon till exempel kan åka och shoppa efter jobbet. Så långt det är möjligt bokar hon sin resa online i god tid. Men när hon uträttar ärenden och inte exakt vet när hon är klar, då ringer hon taxi och beställer färdtjänst från sin mobiltelefon. Inom 30 minuter ska bilen vara på plats.

Claudia är beroende av rullstol för att ta sig fram. Vid en bilolycka för sju år sedan skadade hon sig så svårt att benen inte längre fungerar. För Clau-dias del är det inte att tänka på att åka vanlig kollektivtrafi k på egen hand.

Det fi nns för många hinder, bland an-nat trappor och avståndet mellan per-rong och tåg.

– Men jag åker gärna när jag har mina barn med mig eller någon kom-pis, säger hon. Vi tar min handikapp-anpassade bil till Solna. Därifrån åker vi tunnelbana.

Däremot vill Claudia inte ta bilen till stan. Det kostar för mycket, och det är krångligt med köer och parke-ringsplatser. Hon gör samma val som många andra, hon reser kollektivt.

Tillstånd för färdtjänst har Claudia haft sedan olyckan. Hon fi ck hjälp att söka av en kurator på Karolinska sjukhuset.

– Det har aldrig varit några tvek-samheter om min rätt till färdtjänst, säger hon. Men för en pensionär som behöver färdtjänst kan det vara krångligare. De måste ha läkarintyg, de ansöker genom kommunen som också utreder om det fi nns ett behov. Beslutet fattar Färdtjänst.

Färdtjänstkortet kostar lika mycket som ett vanligt SL-kort. Med färd-tjänstkortet kan Claudia resa med färdtjänst i de speciellla bussarna eller i taxi. Hon kan också resa i den vanli-ga kollektivtrafi ken. Hon har alltid rätt att ta med en ledsagare och sina två barn. Men andra personer som bevil-jats färdtjänst kan ha andra villkor. �

–Helst vill jag resa som alla andra, säger Claudia. Jag är fortfarande ung och vill klara mig själv. Men som pendeltåg och tunnelbana är utformade kan jag inte åka på egen hand. Med färdtjänst kan jag resa på nästan samma villkor som alla andra.

Text: Eva Hedberg, foto: Hasse Fridén

CLAUDIA SANDOVAL TAR hissen ner från jobbet på Färdtjänst vid Söder-sjukhuset. Till klockan fyra har hon beställt färdtjänst för att åka hem till Märsta. Fem minuter innan utsatt tid rullar hon ut genom porten. Då står specialbussen redan där och väntar. De brukar vara punktliga, förklarar Claudia.

Sen hejar hon bekant på föraren Anders Damkier, som fäller ner liften bakpå bussen och öppnar dörrarna. Claudia är snabbt inne. Hon häver sig över från rullstolen till sätet, och spän-ner fast säkerhetsbältet.

– Det är så skönt att komma ur rull-stolen som jag suttit i hela dagen, sä-ger hon. Man måste få byta sittställ-ning.

Eftersom färdtjänst är ett kollek-tivt färdmedel får Claudia vara beredd att dela bussen med andra resenärer. Hem från arbetet samåker hon ofta med en kvinna som jobbar vid Glo-ben, och som bor granne hemma i Märsta.

– Det går smidigt och dessutom är det trevligt att ha någon att prata med, säger Claudia. Vi har liksom blivit busskompisar.

Men det fi nns nackdelar med samplanering. Den resenär som blir hämtad först får följa med när bussen hämtar upp resenärer på andra håll.

Färdtjänst-faktaVem får åka färdtjänst?

För att få åka färdtjänst krävs

ett särskilt tillstånd som söks

hos handläggare på kommu-

nen. Läkar intyg krävs. Anled-

ning kan vara rörelsehinder,

psykiska svårigheter eller al-

lergi.

Hur reser man med färdtjänst?

Med färdtjänstkortet reser

man i den allmänna kollektiv-

trafi ken, med färdtjänsttaxi

och specialbussar. Men också

med Arlanda express och båt i

skär gården.

Hur bokar man resan?

Online, genom att ringa be-

ställningscentralen eller via

talsvar.

Vad kostar färdtjänsten?

70 kronor för varje påbörjad

30-kilometerssträcka.

Högsta månadskostnaden

för färdtjänst är 600 kronor

– samma pris som för ett SL-

kort. För pensionärer och

ungdomar är kostnaden 360

kronor.

Om du inte kan åka med

den vanliga samplanerade

färdtjänst en, utan ringer ef-

ter en färdtjänst taxi ”för eget

bruk”, betalar du halva taxiav-

giften.

Källa: Stockholms läns landsting

Anders Damkier har kört färdtjänst i snart ett år.– Jag möter många med särskilda behov, och då gäller det att ha förståelse. Därför passar det här jobbet bra för oss som är lite äldre, som har lite erfarenheter.

TRAFIK


– Jag bor i Herräng-

en och nu när för-

sta etappen är klar

får jag tre byten

när jag måste gå av

i Telefonplan för

att fortsätta med tunnel banan. Förut

gick ersättningsbussen direkt till Lilje-

holmen och därifrån hade jag fl er val

att åka vidare.

– Jag har svårt

att hinna ner till

tåget. Det går

precis när jag kli-

ver av buss 15

vid Telefonplan.

Men bussen kommer snabbt hit från

Fruängen, där jag bor. Och jag har inte

störts nånting under ombyggnaden.

– En del retade sig

på att de såg tunnel-

banan gå precis när

de gick av ersätt-

ningsbussen och då

kanske åtta

minuter till

nästa tåg känns som en lång tid, men

tanken är att exempelvis äldre och

funktionshindare ska hinna till tunnel-

banan. Annars har resenärerna varit

förstående.

– Bussarna är ju så

varma, speciellt en

sån här sommar

och det kan bli rätt

trångt. Annars har

det inte varit

några större problem. Men det ska bli

skönare att snart få åka tunnel bana

igen!

Karl-Erik LarssonCecilia Sundström Mona Bergvall Leif Backström, stationsvärd Swebus

Resenärernas plus och minusText och bild: Göran Prage

MODERNISERING

Aldrig har så många genomfört så mycket på så kort tid…

fattar bana, el, signal och tele/IT.– Ur produktionssynpunkt har vi

väl inte några direkta lärdomar att ta med oss. Sen inträffar det alltid en del felprojekteringar, de är en naturlig del i projekt av den här typen, men då hit-tar vi lösningarna på plats ute på byg-get. Men en tog vi med oss inför sista etappen: att i förväg gå igenom de lösningar som vi gjorde på plats under föregående etapp.

Det första riktigt kritiska ögonblick-et inträffade vid besiktningen i sam-band med att alla fyra teknikslag togs i bruk. Först då fi ck man totalbilden av hela sträckningen.

– Vi gick igenom hela anläggning-

en och detaljstuderade ner till minsta skruv och mutter för att kontrollera att den var tekniskt och driftmässigt säker.

– Då upptäckte vi till exempel att kablar skadats under produktions-tiden. I Fruängen hade inte signal-ställverket varit i gång på femton veck-or och då behövde några av reläerna bytas ut. Som tur var hade vi nya ka-blar och reläer och kunde byta ut dem omgående. Men annars var det inga större grejer som berodde på vårt ar-bete, så det kändes bra, säger Tomas.

DÄREMOT UPPTÄCKTES INTRÅNG på banområdet och rena stölder. Kabel-stölder är ett återkommande problem

Sanningens ögonblick är över för Fruängsgrenen på röda linjen. Den 21 augusti klockan 04:50 släpptes tunnel banetrafi ken på igen. Har de två etapperna av renoveringsarbeten på Fruängen grenen givit SL några lärdomar inför fram-tiden?

Av Göran Prage, foto: Stig Almqvist

VI FRÅGAR TOMAS Lindecrantz från InfraPartner, produktionssamordnare för den del av projektet som inne-

för SL eftersom det fi nns mindre nogräknade skrothandlare som köper upp till exempel koppar.

– Det är omöjligt att bevaka varje meter av banan dygnet runt. Vi har haft bevakning på vissa strategiska punkter längs banan, där bevaknings-företaget CSG, Commuter Security Group, och vi har daglig kontakt.

Hur fungerade det då när ni skulle provköra tåg efter 15 veck-ors arbete?

– Bra, vi hade inga problem när tågdriften skulle spänningssättas. De första veckorna av etapp ett hade vi ett 30-tal ”grip” för kabelstöld och skade-

På morgonen den 21 augusti slogs strömmen på och tunnelbanetrafi ken kunde åter rulla på Fruängsgrenen.



Tillsammans skapar vi framtidens SL-trafi k.

Välkommen till SLs monter på Persontrafi k 2006, den största persontrafi kmässan någonsin.HUR FÅR DU inspiration och lust i ditt jobb? Vad sägs om att byta erfarenhet-

er genom att träffa folk som jobbar med ungefär samma sak eller är i samma

bransch? Mässan med föredrag, intressanta projekt och produkter är ett väldigt

bra sätt att skapa nya kontakter, tänka andra tankar och få lite nya idéer. Det är

precis vad Persontrafi k 2006 handlar om och den äger rum den 19-21 oktober

på Stockholmsmässan.

VI FINNS PÅ plats i B-hallen, monter B05:18. Hit är det lätt att hitta. Vi bjuder på

intressanta diskussioner med SLs främsta specialister inom olika områden och

en massa spännande nyheter. Låt dig inspireras över en fi ka och träffa våra kän-

da tv-profi ler. Det är ju tillsammans vi skapar framtidens SL-trafi k. Passa också

på att spana in de senaste bussmodellerna och annat branschnytt på mässan.

PÅ TORSDAGEN OCH fredagen är SLs monter den självklara platsen att besöka.

På lördagen vill vi dessutom uppmärksamma att alla gjort sitt bästa för den utö-

kade SL-trafi ken. Hela 680 000 stockholmare valde att resa med oss varje dag

och utan era insatser hade det inte varit möjligt. Vi tackar med ett jättestort tårt-

kalas för dig och din familj. Och ett stort artistuppbåd bjuder på underhållning

som du sent kommer att glömma. Pernilla Wahlgren, Markoolio, Shan och artist-

er från ”Skönheten och Odjuret” för att nämna några.

HÅLL UTKIK EFTER vårt mässprogram. Det fi nns att hämta på jobbet tillsammans

med fribiljetter till mässan och tårtkalaset. Och ett tips! Håll dig framme för antal-

et biljetter till tårtkalaset är begränsat.

– Jag märker att tur-

tätheten är halverad.

Att jag dessutom ser

tåget gå från Tele-

fonplan precis när

jag går från bussen

är frustrerande. Informatörerna är väl-

digt trevliga och det gick väldigt fort

att komma till stan när direktbussen

körde direkt till Lilje holmen.

Bo Yxe

Resenärs-undersökningUNDERSÖKNINGAR HAR GJORTS

bland resenärerna. Detta för att få

deras åsikter om hur trafi ken fung-

erat under avstängningen och om

informationen om projektet fung-

erat. Upprustningen var in delad i

två etapper och följande kan utlä-

sas om dem:

+ KNAPPT 60 procent säger att av-

stängningen har orsakat ganska

små eller inga problem alls

+ BARA TIO procent är miss-

nöjda med linjesträckningen för

ersättnings bussarna i etapp 1 mot

28 i etapp 2

+ 75 PROCENT anser att informa-

tion en har varit tillräcklig

- KUNDERNA ÄR mest miss nöjda

med turtätheten, omkring 30 pro-

cent

- RESTIDEN HAR ökat för 79 – 87

procent.

Informationen prioriteradARBETET MED ATT informera om

upprustningen har varit omfattan-

de och prioriterat. Direktutskick

har bland annat gjorts till boende i

närområdet och kontakt har tagits

med skolor, dagis, restauranger

och företag i området.

Tillsammans med en utbyggd

ersättningstrafi k har informatio-

nen tydligt bidragit till en bättre

förståelse.

Ibland har man av produktions-

skäl skäl varit tvungen att gå ut

med information med väldigt kort

varsel. Då har lappar lagts i brevlå-

dorna. Vissa gånger har det till och

med varit så sent som kvällen före

en aktivitet, men erfarenheten är

att det är bättre med en sen infor-

mation än ingen alls.

Vid Korpmossebron lossades

makadam två nätter i rad, men de

närboende gillade läget eftersom

de var förberedda.

görelse. I mitten av juli var det redan betydligt färre. Däremot upptäckte vi att spåren behövde fi njusteras på fyra ställen för att underlätta för resenärer med funktionshinder.

Metoden att få arbeta ostört och koncentrerat under en period med av-stängd trafi k har fungerat väl.

Vad tyckte entreprenörerna om upplägget?

– De är nöjda och tyckte att det har gått bra. Man uppskattade att det hölls gemensamma projektmöten så pass tidigt som i januari. Så brukar det inte vara. Nu har vi sluppit eventuella diskus sioner och allt har fl utit på. Det har helt klart bidragit till en bra stäm-ning i projektet. Entreprenörerna såg även fördelar med upp lägget att frågor som uppstod i projektet skulle besva-ras inom 12 timmar. Allt för att inget skulle bli hängande i luften, förklarar Tomas.

I DECEMBER BERÄKNAS en slut giltig utvärdering med alla involverades synpunkter och återkoppling av projektet att fi nnas klar. Redan nu pekar det mesta på att upprustningen varit ett både väl planerat och väl ge-nomfört pilotprojekt som kommer att leverera många års störningsfri trafi k; undantaget är drift och underhåll som alltid måste göras. �

Så här kommer SLs monter att se ut.

Hela Resan nr 3 – 2006


Stockholmsförsöket –

SL får beröm, men framtiden är oviss

UTÖKAD TRAFIK OCH del i Stockholmsförsöket. SL-trafi kens gemensamma arbete och enga-gemang är smått historiskt. Över en natt fi ck resenärerna betydligt fl er alternativ för resor till och från innerstaden. Målet var att ge de nya resenärerna samma kvalitet på SL-trafi ken som före försöket. Beredskapen var god och trafi kutökningen på sju procent fungerade bra från dag ett. Den utökade trafi ken fortsätter året ut. Hur fortsättningen blir avgörs vid folkomröstning-en 17 september, samtidigt som Hela Resan trycks. Läs mer i nästa nummer.

A. Bibehållen nivå. Samma nivå som under försöket. Det är vad SL rekommenderar om trängselavgif-terna återinförs. En del åtgärder kom-mer att behövas: vissa saker bör ske omgående, andra på sikt. Bland annat måste spårkapaciteten byggas ut med tiden. B. Dimensionering. SL be-

håller en del av det utökade trafi k-utbudet för att motsvara efterfrågan från nya resenärer. Till exempel de fl esta av de nya direktbussarna. Där-emot blir turerna lite glesare när bus-sarna utnyttjas som minst, det vill säga i början och slutet av rusningstiden samt på eftermiddagen.

C. Avveckling. Trafi kutbudet går tillbaka till samma nivå som 2005.

SL står inför en intensiv planerings-period med snäva tidsmarginaler. Va-let var den 17 september liksom folk-omröstningen. Sista dagen att beställa trafi k för nästa år är den 29 september. Frågan är om politikerna hinner fatta ett beslut inom två veckor efter folk-omröstningen.

– I ett värsta scenario måste vi av-veckla den utökade verksamheten, sä-ger Eric Tedesjö, SLs projektledare i Stockholmsförsöket. För att sedan, om det blir ett ja, bygga upp igen. Det skul-le bland annat innebära att trafi kentre-prenörerna måste permittera folk, och

därefter rekrytera. Det kan säkert upp-fattas som både onödigt och oseriöst.

Inte heller kan SL utan ett beslut fortsätta köra trafi ken på nuvarande nivå. Det kostar väldigt mycket pengar, som SL i dagsläget saknar.

Men det fi nns en annan aspekt att beakta. Ett av SLs övergripande mål för år 2010 är att öka antalet dagliga re-sor med 150 000. Idag har SL ungefär 80 000 nya dagliga resor. Enligt Eric Tedesjö kan SL knappast nå målet om man går tillbaka till trafi knivån för år 2005, det vill säga scenario C. För om utbudet är dåligt, då försvinner kun-derna. Det gör scenario B väldigt in-tressant.

Försöket med biltullar är över. Oberoende forskare har presenterat sina första utvärderingar. SL får beröm för sina insatser, i synner-het för de nya direktbussar-na. Resultatet av satsningen blev 40 000 nya resenärer.

Av Eva Hedberg, foto: Melker Dahlstrand

FRAM TILL ÅRSSKIFTET kör SL med samma utökade trafi k som under Stockholmsförsöket. Men vad som händer därefter är ännu oklart. Det fi nns tre möjliga scenarier:

Foto

: Mel

ker

Dah

lstr

and

3 januari 2006 var den första dagen med trängselskatt i Stockholm.

SAMHÄLLSPLANERING


– Nu är det stockholmarna och politi kerna som måste välja väg, säger han. Naturligtvis hoppas vi på att be-sluten stödjer SLs långsiktiga utveck-ling, men vi kommer att vara beredda på alla alternativ.

Hur gick det i trängselförsöket?– Det har gått mycket bra, säger

Eric. SL har fått beröm av trafi k-forskarna i den oberoende analys-grupp som tillsatts för att utvärdera Stockholmsförsöket.

Miljöavgiftskansliet presenterade i slutet av juni rapporten Fakta och resultat från Stockholmsförsöket. Analys gruppen som står för utred-ningarna drar bland annat slutsatsen att SL lyckats bra med att ta emot de nya resenärerna, speciellt med tanke på att ökningen blev större än väntat.

I rapporten är det i synnerhet de nya direktbussarna som rosas. En mycket stor andel av resenärerna på dessa bussar är nöjda med trafi ken. Däremot gjorde vagnsbristen i tun-nelbanan, och krånglet med inställda och försenade pendeltåg i vintras, att kunderna överlag blev mindre nöjda med SL. Fler än tidigare har också upplevt en ökad trängsel.

– Vi lyckades inte fullt ut med kundnöjdheten, säger Eric. Det var

olyckligt att det blev så mycket krång-el med pendeltågen i vintras. Fast det har egentligen inget med Stockholms-försöket att göra. Trängseln i tunnel-banan är svårt att komma ifrån. Vi kan inte styra över vilket tåg folk väljer att resa med. Det uppstår alltid toppar. Totalt sett har vi ändå inte haft fl er stå-ende resenärer i högtrafi k än tidigare.

Det var en tuff uppgift att snabbt och bra möta den kraftigt ökade efter-frågan på kollektivtrafi k. Eftersom det handlade om ett försök skulle lösning-arna vara provisoriska, men ändå väl fungerande. Över en natt i augusti i fjol ökade trafi kutbudet med sju pro-cent. Det var en av de största satsning-arna sedan tunnelbanan kom till på 1950-talet.

– Målet var att möta den utökade efterfrågan utan att försämra servi-cen, säger Eric. Vi visste inte hur stor ökningen skulle bli. Och vi visste inte heller var den största ökningen skulle ske. Vi hade ett arbetssätt som byggde på fl exibilitet, vilket visade sig vara en bra strategi.

Under resans gång har SL ändrat om i trafi ken många gånger. Nästan alla de 18 nya direktlinjerna har haft någon förändring. Dessutom fanns ett tiotal extrabussar stående i bered-skap att rycka in när och där det blivit problem.

– Jag tror inte att vi skulle ha kun-nat genomföra det här på något annat sätt. Vi hade bara ett år på oss att för-bereda oss. Om vi hade haft tio år på oss, som man hade i London, då hade det sett annorlunda ut. Då hade vi till exempel kunnat satsa på en utbygg-nad av spårbunden trafi k, säger Eric.

– Nu fi ck vi anpassa oss efter de förhållanden som råder med tunnel-banan och pendeltågen. Vi ökade tur-tätheten och förlängde högtrafi ken. Dessutom förstärkte vi med extrabus-sar utmed tunnelbanan.

– Och med facit i hand kan vi se att trafi kupplägget blev mycket bra och att SL har utfört sitt uppdrag inom Stockholmsförsöket på ett sätt som vi kan vara stolta över, säger Eric. �

Resultat i siffror Varje vardag reser nu cirka

680 000 personer med SL.

Tillsammans gör de 1 480 000

resor (genomsnittliga siffror

för februari-april).

Under våren 2006 har re-

sandet ökat med sex procent

jämfört med våren 2005. Det

motsvarar 40 000 fl er resenä-

rer som gör 80 000 fl er resor

under en vanlig vardag.

Drygt hälften av ökningen

antas förklaras med trängsel-

avgifterna. Höga bensinpriser,

en bra arbetsmarknad och en

god samhällsekonomi förkla-

rar resten.

Det totala utbudet av kollektiv-

trafi k ökade med sju procent

i augusti 2005. Den största

kollektiv trafi kutökningen i

modern tid.

Resandet under hösten 2005

ökade med cirka två procent

jämfört med hösten 2004.

Antalet nöjda resenärer har

minskat från 66 procent vå-

ren 2005, till 61 procent våren

2006. Det handlar främst om

problemen med pendeltågs-

trafi ken.

Tre procent fl er av resenärer-

na upplever att trängseln ökat

under våren 2006, jämfört

med våren 2005.

Foto

: Jan

ne D

anie

lsso

n

En av SLs arton, nya direktbusslinjer.

Överskottet fördelatNU ÄR AVTALET klart om hur över-

skottet från Stockholmsförsöket

ska fördelas. Landstingsfullmäk-

tige godkände i augusti ett avtal

mellan staten, landstinget och

Stockholms stad om hur intäk-

terna från Stockholmsförsöket ska

användas. För SLs del betyder det

180 miljoner kronor till trygghets-

höjande åtgärder genom till exem-

pel kameraövervakning i bussar

och på stationer samt realtidsin-

formation på busshållplatser.

Resterande 20 miljoner kronor

går till Stockholms stad för båttra-

fi k i Hammarby.

”SL har utfört sitt uppdrag inom Stockholmsförsöket på ett sätt

som vi kan vara stolta över.”

25


TRAFIK

Foto: Janne Danielsson

Ingen kedja är starkare än sin svagaste länkSLs senaste resenärs-undersökning våren 2006 visar att bara 27 procent av dem som reser med pendel-tågstrafi ken är nöjda. Störst är missnöjet med tidhåll-ning, störningsinformation och trängsel.

Av Carina Kling

EN KALL OCH snörik vinter, barn-sjukdomar på det nya pendeltåget, brist på spår och eftersatt underhåll har frestat på både SL-trafi ken och resenärerna. Sommartrafi ken har inte heller varit problemfri.

SL tar pendelproblemen och rese-närernas missnöje på största allvar. Utvecklingen av det nya pendeltåget X60 och investeringen i en specialan-passad depå i Bro är grunden i ett om-fattande förbättringsprogram för en punktlig och pålitlig pendeltrafi k.

När det gamla trafi kavtalet gick ut var det också naturligt att upphandla en ny pendeltågsentreprenör utifrån ett ansträngt nuläge. Kvalitet vägde

tungt för SL, till och med tyngre än priset. SL ställde exempelvis krav på att Stockholmståg kvalitetscertifi eras enligt ISO 9001 inom två år och miljö-certiferas inom 30 månader. Som ett exempel kan också nämnas att bero-ende på hur punktlighet uppnås så reglerar trafi kavtalet bonus och viten.

Sedan en tid har SL en särskilt sammansatt grupp som ansvarar för alla frågor som rör pendeltågstrafi ken, Team Pendel.

Vilken uppgift har Team Pendel? Ulla Mark-ström, affärs-ansvarig för pendeltågs-trafi ken.

– Vi är ett tvärfunktio-nellt team med

representanter för alla nyckelfunktion er som ska driva pendel tågsavtalet. Vi ska vara SLs kon-taktyta gentemot Stockholmståg och Banverket och ansvarar då för uppfölj-ningen av trafi kleverans, kvalitet, säker-het och ekonomi, allt som bidrar till en

fungerande pendeltågs trafi k. – Man kan aldrig lämna garantier i

en typ av verksamhet som den här där det alltid händer något. Pendeltågs-trafi ken är oerhört komplex. Vår mål-sättning på 75 procent nöjda kunder ligger fast, men det kommer att krävas en jätteinsats av alla inblandade parter för att nå dit. Vi måste samarbeta för att komma framåt, säger Ulla.

Tillsammans med Stockholmståg och Banverket handlar det nu om att vända den nedåtgående spiralen. Arbetet har börjat för att gemensamt höja kvalitén.

– Stockholmståg visar ett otroligt engagemang och det är nog det vik-tigaste för att lyckas. Jag upplever en enorm vilja, man drar verkligen i alla trådar, säger Ulla och berättar om den gemensamma handlingsplanen.

Det är främst tidhållningen och trafi kinformationen som behöver förbättras. Fungerar de, mildras också effekterna av trängsel. Vid eventu-ella fel i trafi ken har Stockholmståg därför fl er tåg att sätta in och mer personal beredd att rycka ut jämfört med tidigare år. Intrimningen av

det nya pendel tåget X60 prioriteras och i väntan på att nya fordon kan trafi k sättas, så utökas underhållet för de gamla fordonen X1 och X10. Dess-utom har en gemensam driftscentral

ALDRIG NÅGONSIN HAR så många pendeltåg varit i trafi k per dag. I Nynäshamn planerar Banverket längre plattfor-mar och förlängda mötesplatser för tågen. Nytillskottet Nynäsexpress har förbättrat tidhållningen. SLs, Stockholms-tågs och Banverkets gemensamma åtgärdsprogram för pendeltrafi ken ger resultat.

Stockholmståg höjer kvalitén Alla medarbetare utrustas

med kombinerade mobil-

er och handdatorer för att

få snabbare info om trafi k-

störningar.

Vändhjälp: Med en förare i

varje tågände går det fortare

och smidigare att vända tåg-

en, som exempelvis i Söder-

tälje.

I Stockholmstågs drifts central

samarbetar personal från

Banverket.

Extra underhållsinsatser på

X1/X10 för att höja tillförlitlig-

heten på fordonen.

Lugna Gatan på pendeln

genom nytt samarbete.


Ulla Markström.

Foto: Christian Hagegård Foto: Jan E Svensson


Varför spårbrist?SPÅRBRISTER BEROR PÅ priorite-

ringen hos den centrala trafi kled-

ningen som sköts av Banverket.

Pendeltåg som försenas mister

sin förkörsrätt och får vänta på att

komma in till Stockholms central.

På längre sikt fi nns förhoppning

om att Citybanan ska lösa proble-

met med den så kallade geting-

midjan med bara ett dubbelspår

in till Stockholm söderifrån. City-

banan förbättrar kapaciteten till

18 avgångar per timme och rikt-

ning. Läs mer på sidan 6-7.

Få spår, korta tåg och kopplingsproblem har ställt till det för pendeltågs-trafi ken till och från Nynäs-hamn. Nu gör SL, Banverk-et och Stockholmståg gemensam sak.

ORSAKERNA TILL FÖRSENINGAR

och uteblivna tåg är många. Bland

annat fi nns det bara ett spår mel-

lan Västerhaninge och Nynäshamn

och två mötes platser på samma

sträcka. Plattformarna är för korta

för långa tåg vilket har medfört att

vagnar istäl let kopplats av och till i

Väster haninge. Fordonsproblem på

det nya pendeltåget, i kombination

med att under stor tidspress koppla

vagnarna, har också komplicerat det

hela. Inte heller de gamla tågen är

felfria. Det tillsammans med att spå-

ren är gamla och slitna bidrar ofta till

problem.

– När ett tåg är försenat i pendel-

tågstrafi ken, så blir andra tåg lidan-

de, eftersom det blir stopp och pro-

blemet hela tiden förskjuts, säger

Lars Nordstrand, trafi kdirektör på

SL.

Men lösningarna är på väg och

förhoppningsvis kommer många av

problemen att vara avhjälpta under

2007 och 2008.

– SL ser till att underhålla sina

fordon så att de är förberedda varje

dag. Men de allra äldsta tågen har

gjort sitt och är nära pensionsåldern.

Därför har vi nu köpt in 71 nya pen-

deltåg (varav 28 levererats) och de

har sina barnsjukdomar. Det tar alltid

mellan ett och två år innan de är helt

tillförlitliga. Sedan ska de gå som

klockor i 30 år.

En tillfällig lösning på problemet

med korta plattformar och svårig-

heten att koppla tågen är att låta

rese närerna byta tåg i Västerhaninge

om de ska vidare mot Nynäshamn.

På så vis förfl yttas inte problemen

med förseningar längs med Bålsta-

och Södertäljelinjerna.

Banverket, som sköter underhål-

let och äger spåren, har utlovats ett

lån på 250 miljoner kronor av Stock-

holms läns landsting för att förlänga

plattformarna i Nynäshamn och för-

länga befi ntliga mötesspår, så att två

tåg kan mötas. Det beräknas vara

klart 2007 eller 2008. Dessutom

planerar SL att bygga en ny station

där tågen även kan stå uppställda

inomhus under natten. Där ska man

klotter sanera, städa och reparera

skador.

– Vi satsar på pendeln och vi sat-

sar på Nynäshamn. Vi jobbar nu-

mera tillsammans med Banverket

och Stockholmståg för att det ska

fungera bättre. Det handlar dels om

informa tionen oss emellan, dels är

vi mer offensiva när det gäller att

åtgärda problem. Vi jobbar efter en

100-punktslista och försöker hålla

farten uppe, säger Lars.

Av Maria Johanson

SL satsar på pendeltåget i Nynäshamn

Förbättringar i Nynäshamn: Nynäsexpress går var 30:e

min ut hela dagen mellan

Väster haninge och Nynäs-

hamn.

Fler tågavgångar enligt avtal

med SL.

Bussar står beredda om det

blir förseningar.

Resenärer kan få sms när det

är förseningar på sträckan

Västerhaninge-Nynäshamn.

Vindskydd med inbyggd infra-

värme på stationerna i Nynäs-

hamn, Nynäs havsbad, Nynäs

gård, Ösmo, Segersäng, Hem-

fosa, Tungelsta och Krigslida.

SL planerar station med upp-

ställningsplats för tågen i Ny-

näshamn.

Banverket planerar längre

plattformar och längre mötes-

platser för tågen.


för Stockholmståg och Banverket inrättats i Stockholmstågs lokaler. Det snabbar upp informationsfl ödet och förbättrar därmed hanteringen av trafi k störningar.

Stockholmståg tog över i ett läge som närmast kan beskrivas som upp-försbacke. Vd:n Kjell Färnström sade i en intervju i en av morgontidning-arna att till hösten skulle det bli upp till bevis.

Det är inga små krav som ställts på er som ny entreprenör. Hur känns det efter sommaren?

– Efter det att vi kunde lösa pro-blemen med av- och tillkopplingarna i Västerhaninge känns det bra. Vi är också extra glada över att vi klarade av att köra igång hösttidtabellen utan missöden, säger Kjell.

Foto: Melker Larsson Foto: Jan E Svensson Foto: Jan E Svensson



Hej Bengt Karlstrand, hur kommer det sig att SL är en av fem fi nalister i branschtidningen Compu-ter Swedens tävling ”Årets IT-projekt”?

– SL ÄR med och tävlar i klassen ”Innovation”. Det är framförallt tack vare BussPC och BussKom, SLs nya kommunikationssystem för bussar. Det innebär att Stockholm nu har världens största uppkopplade bussfl otta i realtid. 2 100 bussar mot till exempel New Yorks 1 300.

– BussPC:n och kommunikations-radion har varit installerade och i funktion sedan 2005. Nu pågår in-stallation hos trafi kledningen och först ut är Hornsberg. När allt är klart kommer trafi kledarna att kunna se var varje buss i SL-trafi ken befi nner sig. Förutom tryggheten för föraren ger det trafi kledningen en möjlighet att öka punktlighet och regularitet. SL får även en mer tillförlitlig statis-tik om hur trafi ken faktiskt går vilket gör att trafi kplanerarna kan justera i tid tabellerna så att dom stämmer överens med verkligheten.

BUSSPC/BUSSKOM ÄR EN del av projektet JustNu som Bengt Karl-strand är huvudprojektledare för.

Inom JustNu har man även tagit fram reseplaneraren. Med hjälp av rese planeraren kan man få reda på hur man reser från en adress till en annan. Det går även att få en kartbild över sin resa, eller skriva ut mellan liggande hållplatser, en extra trygghet för resenären.

– Reseplaneraren är en riktig hit, säger Bengt.

– Frågar man SLs resenärer så är de jättenöjda med tjänsten; 90 pro-cent av kommentarerna är positiva och antalet frågor om resa har gått upp cirka 30 procent det senaste året. Frågor på adress har gått upp cirka 50 procent under samma tid. Ungefär 70 procent av alla som be-söker sl.se gör det för att använda rese planeraren. Lanseringen av re-seplaneraren var häftig. Vi öppnade för allmänheten en morgon och efter en timme började tackmejlen från resenärerna att komma. Det är inte så ofta man får vara med om sådant.

Vad är på gång inom JustNu? – Under 2007-2008 ska alla be-

fi ntliga digitala skyltar kunna visa realtid, dessutom ska resenärerna kunna få störningsinformation via skyltarna, via reseplaneraren och mobilt, säger Bengt.

– Med hjälp av pengarna som SL får från trängselskatten ska 110 mil-joner gå till nya digitala skyltar på 800 större busshållplatser i länet.

– Meddelande policy är ett annat delprojekt som kommer att inne-bära nytta för resenärerna. När den är beslutad och klar så kommer den att ge alla som arbetar med trafi kin-formation klara riktlinjer för hur SL kommunicerar med sina resenärer. Det ger en tydlighet och struktur som vi saknar idag, säger Bengt. �

Av Jenni Almgren

TEKNIK

Bengt Karlstrand är projekt-ledare för JustNu.

Fot

o: J

an E

Sve

nsso

n

JustNu i fi nal som årets IT-projekt

– Sedan augusti tursätter vi varje vardag 160 fordon, vilket är ”all-time high” för pendeltågstrafi ken. Och det kräver att vi är på tårna hela tiden då vi i princip ska tursätta hela X1- och X10-parken med få reserv fordon som följd. Situationen blir dock bättre och bättre i takt med att det nya tåget X60 levereras.

Har ni de resurser som behövs för att möta förväntningarna?

– Vi har ett stort utbildningsbehov när det gäller X60 som vi prioriterar just nu. Varje vecka utbildar vi åtta fö-rare. När vi tog över trafi ken, var bara fyrtio procent av förarkåren utbildad på X60. Vi har också behov av att an-ställa fl er förare och det pågår nu.

Stockholmståg ska förbättra trafi kinformationen, hur då?

– Just det, under hösten kör vi i gång ”Kompis” som är ett hand-datorsystem som ska innehålla allt från skaderapportering på fordonen till information om trafi kstörningar. Vi hoppas mycket på Kompis för att förmedla information till våra med-arbetare, så att de i sin tur kan för-medla den till resenärerna, säger Kjell och fortsätter.

– Och i juni körde vi i gång vårt driftcenter, som innehåller de olika funktioner som krävs för den operativa driften. Där ingår numera även perso-nal från Banverket, så att vi har ett hel-hetsgrepp på vår produktion, allt från verkstadsstyrning av for donen till att få bort klotter och underlätta städning.

Vem ansvarar?BANVERKET ANSVARAR FÖR

infra struktur som spår och signal-

system

SL HAR HUVUDANSVARET som be-

ställare av pendeltågstrafi ken

STOCKHOLMSTÅG KÖR TÅGEN och

bemannar stationerna

ANSVARET FÖR TRAFIKINFORMA-

TION ligger på både SL, Banverket

och Stockholmståg.

– Att Banverket fi nns med i drift-centret säker ställer kommunikationen mellan oss och Banverkets trafi kled-ning så att besluten som tas, verkställs snabbare. Kommunikationen till de som sköter utrop i högtalarna blir också tydligare och även snabbare, säger Kjell.

Vad händer härnäst i pendel-samarbetet? Ulla Markström.

– Främst gäller det att alla får i gång rutinerna för att det ska fungera. Det här är ju ett nytt arbetssätt för oss, så vi ligger fortfarande i startgroparna. Det viktigaste är att vi får en stabil situ ation fordonsmässigt inför hösten och vintern med lövhalka och snö. Det tillsammans med prioriterad störningsinformation är basen för vårt fortsatta arbete.

Hela Resan återkommer längre fram till hur förbättringsarbetet med pendeltågs trafi ken går. �

28

Det nya pendeltåget i Nynäshamn.

Fot

o: M

elke

r La

rsso

n



Folktätheten var ett fak-tum då SL bjöd in till sitt tält under festivaldagarna på Ung08-festivalen, där temat var ”Trygghet i SL-trafi ken”.

Av Max Landergård, foto: Melker Dahlstrand

– DET HÄR är det bästa tältet. Det är soft, bra musik och alla är här! Man får en ny syn på trafi ken och SL, sä-ger Gaél Kinsungila, 16 år, från Fittja.

I mitten av augusti ockuperade SL ett hörn av Kungsträdgården under Ung08-festivalen. En happening som under skolungdomarnas sista som-marlovsvecka erbjöd olika upplevel-ser och aktiviteter. Detta var första gången SL medverkade på festiva-len. Temat i tältet var ”Trygghet i SL-trafi k en”, en fortsättning på kampan-jen ”Dialog med Unga” i våras.

Johanna Löwendahl var projekt-ledare för SLs deltagande:

– Genom en kampanjsajt på sl.se fi ck vi in över 2 300 relevanta inlägg som berörde trygghet i kollektiv-trafi ken. Många frågor handlade om bråk, brott, väktare och ordningsvak-ter. På Ung08-festivalen fi ck ungdo-marna chans att veta mer om dessa frågor från SLs personal, säger hon. I tältet fanns ordningsvakter, Lugna Gatan, poliser, väktare och personal från Trygghetscentralen.

UNDER FESTIVALDAGARNA HADE komik-erna Shan Atci och Jakob Öqvist hyrts in för att köra en talkshow i SLs tält. På scenen frågade de, tillsammans med ungdomar i publiken, ut berörda chefer på SL om säkerhet och trygg-het. Johanna Löwendahl tycker att hennes förväntningar uppfyllts.

– SL står på ungdomarnas sida och de verkade trivas bra i vårt tält. Detta ger SL ett ansikte och dragplåstren Shan och Jakob har gjort det under-hållande och intressant.

Bland gästerna som kunde synas i soffan under Ung08 var bland andra SLs vd Lennart Jangälv, ordnings-vakter, tunnelbanepoliser och SLs trygghetssamordnare Jeanette Hegedüs. Jeanette tycker att det har varit bra att visa uniformerad personal i tältet.

– Genom att visa uniformerad vakt-personal och Lugna Gatan så ser ung-domarna att våra trygghets resurser är människor också och jag tycker vi har fått en god kontakt med ungdomarna på det planet, säger hon.

Den vanligaste frågan Jeanette Hegedüs fått under Ung08 har varit om trygghet till och från stationerna och om bråk i tunnelbanan.

– Många tjejer känner sig osäkra när de går till och från stationerna. Vi försöker möta upp det genom att samverka med Stockholms stad, polis och frivilligorganisationer. Målet är att hela resan ska kännas trygg. �

Ung08 med trygghetstema

”Det är kul och bra med datorerna och musiken här. ”Det är kul och bra med datorerna och musiken här. Jag gillar det”, säger Rodé Tapaila, 15 år, Alby.Jag gillar det”, säger Rodé Tapaila, 15 år, Alby.

SLs tält var en välbesökt plats.

FESTIVALEN UNG08 ANORDNAS av

Stockholms stad sista sommar-

lovsveckan varje år sedan år 2000.

Målgruppen är ungdomar i ål-

dern 13-19 år och tanken är att

det ska fi nnas något intressant för

alla. . Festivalen pågår under fem

dagar i Kungsträdgården i Stock-

holm.

KAMPANJ


EN UNDERSÖKNING SOM SL har gjort visar att 20 procent av buss-resenärerna klagar på hastigheten. Under försommaren gjordes ett försök vid Ekerögaraget med en display på väggen bakom förarens rygg som visade hur fort bussen kördes. En lagstiftning i frågan har diskuteras inom EU. I Danmark fi nns redan en lag om hastighets-display på vissa bussar.

– Vi ville se hur detta fungerar för att sedan visa resultatet för lag-stiftarna. Om det är otryggt för förar na ska vi självklart visa det,

säg er Tommie Vesterlund, ansvarig för trafi ksäkerhetsfrågor hos Buss-branschens riksförbund, BR, till tid-ningen Hjulet.

Försöket har fi nansierats med medel från Vägverkets skyddsfond. Motivet är att se om detta innebär att förarna sänker hastigheten, men också om passagerarna känner sig mer trygga.

Förarna kände sig dock styrda av displayen och tyckte att körningen förlorade på det. De fokuserade mer på hastigheten.

STOCKHOLMS ÄLDSTA BUSSLINJE

52:an har de senaste 36 åren trafi kerat sträckan Fridhemsplan – Karolinska sjukhuset.

Våren 1926 startade dåvarande Stockholms Centrala Omnibusakti-ebolag föregångaren, omnibuslinje 2. Sedan dess har sträckningen för-längts, avkortats eller ändrats åtskil-liga gånger. 80 år senare lades den ner den 20 augusti.

1967 infördes högertrafi k i Sve-rige och AB Storstockholms Lokal-trafi k bildades. En åtgärd blev att linje 52 trafi kerades med den Eng-landsinspirerade så kallade dubbel-däckaren. De närmaste tre åren var

52:an ett stolt fl aggskepp med två våningar som trafi kerade sträckan Pontonjärparken – Sergels torg – Karolinska.

Äventyret med dubbel-däckare på linjen upphörde i juni 1970. Sedan i augusti är linje 69 en av Stockholm älds-ta busslinjer.

Linjerna 69 och 59 vänder idag i city och har problem med

uppställning för tidsreglering, raster med mera. Genom att samman-koppla dessa linjer till godoser man fortfarande resenärer nas behov samt får en kostnadsminskning på cirka 1,6 miljoner kronor på helårs-basis.

Linje 59 startar som idag på Söder malm, vid Tengdahlsgatan, och går via Centralbron till Sergels torg och fortsätter sedan Sveavägen till Karolinska sjukhuset som linje 52 gör idag. Linje 69 går som idag från Blockhusudden till Sergels torg och fortsätter förbi Centralen till Fridhemsplan, samma körväg som dagens linje 52.

52:an går i graven

En dubbeldäckare i sin krafts dagar.

Försök med fart-display på Ekerö

Blinkande skyltar på skolbussarI MITTEN PÅ maj fi ck alla Swebus

bussar på linjerna 661-668 nya

blinkan de skolskjutsskyltar. Vallen-

tuna är första kommun i Stockholms

län som inför de nya skyltarna.

Skyltarna är monterade både

fram och bak på bussarna. Buss-

chauffören tänder skylten cirka 100

meter innan bussen svänger in till

hållplatsen. Detta för att göra bilister

uppmärksamma på att skolbarn ska

stiga av eller på. Buss förare i Vallen-

tuna menar att bilförarnas respekt

för skylten har avtagit under tiden

den varit i bruk.

En display riktad mot resenärerna visade bussens hastighet.

En blinkande skylt fram och bak på bussen talar om att det är en skolskjuts.

Fot

o: S

ven

Ånn

egår

d

Fot

o: J

an E

Sve

nsso

n

Fot

o: S

pårv

ägsm

usee

t

BUSS

30 SEPTEMBER AVGÖRS svenska mäster skapet för bussförare. Tävling-en fokuserar på hela den kompe-tens en bussförare behöver ha.

En bra bussförare ska bland annat ge kunderna bra service, framföra bussen säkert och miljövänligt och hjälpa resenärer som drabbas av akut sjukdom. Ett av de samman-lagt fem tävlingsmomenten ingår i den förarcertifi ering som successivt införs i hela landet.

Arrangör är Kollektivtrafi kens Utbildningsorganisation, Kollega, i samverkan med Svenska Lokal-trafi kföreningen, SLTF, Buss-branschens Riksförbund, BR, och Scania Sverige AB.

Mästerskapet avgörs på Scanias fabriksområde i Södertälje.

Prisutdelningen äger rum lördag 21 okto ber i samband med Person-trafi k 19–21 oktober på Stockholms-mässan i Älvsjö. För information om SL – besök vår webbplats sl.se

SM för buss förare 2006


ARBETET MED ATT ersätta diesel-

bussar med miljöbussar har pågått

i drygt 15 år. I år har antalet ökat

med 123 etanolbussar som ska vara

i trafi k i höst. Fler levereras vid års-

skiftet. Även bussfl ottan med biogas

förstärks.

I dag fi nns det omkring 380 etanol-

bussar på Stockholms gator, främst i

innerstaden. I och med leveranserna

av de 123 nya får också övriga länet

etanolbussar.

Av tekniska skäl har etanol bussar

tidigare bara körts i ren tätort. Men

idag fi nns inga hinder för att de ska

kunna trafi kera förorter och de läng-

re linjerna med till exempel motor-

väg.

ANVÄNDNINGEN AV ETANOL som

drivmedel kräver särskilda säkerhets-

arrangemang i verkstadsutrymmen

och vid tankställen med tanke på

brandrisken.

SL har under året byggt nya tank-

anläggningar för etanol i fem för-

ortsdepåer: bland annat i Nyboda

som har den största tankanläggning-

en med tre ramper. Hittills har bara

depåerna vid Sofi a på Södermalm

och Hornsberg på Kungsholmen

haft tankmöjlighet. I och med de nya

tankanläggningarna blir det dess-

utom möjligt att köra etanolbussar i

närförorterna.

– Det känns bra att vi kan fortsätta

att utöka våra inköp av miljöbussar.

Tanken är att vi gradvis ska ersätta

alla dieselbussar med bussar med

förnybara drivmedel som etanol och

biogas, säger Ragnar Thörnblom,

som en gång introducerade etanol-

bussarna inom SL.

– Och under hösten kommer ytter-

ligare 20 biogasbussar som ska kö-

ras i innerstaden. De ska höra hem-

ma i depån på Södermalm, där man

redan sedan tidigare tankar och un-

derhåller biogasbussar.

Är det någon skillnad mellan att kö-

ra miljöbuss och dieselbuss?

– Många förare tycker att biogas-

bussarna är roligare att köra för att

de känns lite piggare, och det kräver

kanske ett lugnare körsätt. Sedan

är biogas och etanol förstås brand-

farligare, just säkerhetsaspekten in-

går också som en del i förarutbild-

ningen, säger Johnny Melander, på

Busslink, som arbetade med intro-

duktionen av biogasbussar på Söder-

hallen.

TOTALT FINNS DET cirka 2 000 bus-

sar i SL-trafi ken, av dessa går 410

stycken på etanol eller biogas, övriga

på diesel. Enligt SLs miljö certifi ering

ska 50 procent av bussarnas driv-

medel komma från förnybara källor

år 2011. År 2022 ska samma andel

vara 100 procent.

– Vi har satt en ganska hög nivå

för drivmedel till bussar. Redan i dag

har vi världens största etanolbuss-

fl otta och vi fortsätter att utöka den,

säger Maria Ljung, miljösamordnare

på SL.

– Etanol är ett av de mest realistis-

ka och kostnadseffektiva sätten att

snabbt förbättra både globala och

lokala miljöproblem, menar Jonas

Strömberg, som är miljöansvarig på

SL.

Av Maria Johanson

Några av de 123 nya bussarna uppställda i Nybodadepån.

Biogas och etanol ETANOL KOMMER FRÅN växt riket

och är en form av sprit. Etanol

fram ställs på biokemisk väg ge-

nom jäsning av vissa sockerarter

eller stär kelse som omvandlas till

socker.

Råvarorna för produktion av

etanol kan vara sockerrör, majs,

vete, cel lulosa (trä) eller vin. Störst

producent av etanol är Brasi-

lien, där råvaran är sockerrör. Det

mesta av etanolen som förbrukas

i Sverige (även etanolen till SLs

bus sar) importeras för närvarande

från Brasilien.

Biogasen ger avgaser som är

ännu renare än avgaserna från

etanol, men är dyrare.

Både biogas- och etanolbussar

har automatisk brandsläcknings-

utrustning.

Nybyggda tankanläggningar för

etanol fi nns i depåerna i Lidingö,

Nyboda, Märsta, Botkyrka och Rå-

sta. I Gubbängen påbörjas i höst

byggandet av Stockholms första

depå för bara etanolbussar.

123 nya etanolbussar i höst

Fot

o: J

an E

Sve

nsso

n

Fot

o: J

an E

Sve

nsso

n

MILJÖ

Syntetdiesel på sjönWAXHOLMSBOLAGET TESTAR PÅ

eget initiativ syntetisk diesel på

m/s Sandhamn under ett år. För-

söket pågår året ut och utvärde-

ras sedan.

Varför ska man använda synte-

tisk diesel?

– Det är i linje med landsting-

ets miljöpolitiska program och

vårt uppdrag. Vi försöker bidra

till att minska koldioxidutsläppen

och minska användandet av fos-

sila resurser, säger Indrek Pöld-

ma, teknik- och miljöansvarig på

Waxholms bolaget.

– Syntetisk diesel är renare än

vanlig dieselolja, mindre lättan-

tändlig och helt svavelfri vilket

innebär färre hälsorisker för våra

medarbetare.

Finns det några nackdelar?

– Den kostar 50 procent mer än

miljöklass 1 diesel. Och tyvärr ut-

vinns den i dag ur naturgas. I fram-

tiden skulle den kunna tas fram ur

förnybara råvaror som avfall, röt-

slam eller skogsrester. Det hoppas

vi på. Det fi nns försöksanläggning-

ar för biobaserad syntetdiesel och

vi räknar med att provköra relativt

snart.

De nybyggda tankstationerna för etanol i Nyboda gör att miljö-bussarna nu kan köras i förorterna.


Behovet av en ny hjulsvarv i Nybodadepån har länge varit stort. I en unik lös-ning för Europa fi nns se-dan i somras en ny maskin på plats. FASTIGHETEN MED DEN dåvarande hjulsvarven i Nybodadepån förläng-des ifjol med 13 meter. Tågias per-sonal som utför arbetet hade länge haft synpunkter på nedkylning av vagnarna under kalla vinternätter då de inte rymdes i sin helhet inne i hallen. Ombyggnaden gjorde det möjligt att rymma en C20-vagn med stängda dörrar. I juli kunde den nya hjulsvarven installeras.

– Efter referensresor till Tyskland, Polen och Spanien föll det slutliga valet av leverantör på företaget Kol-tech, berättar Tore Pergel på SL som ingick i projektgruppen för den nya hjulsvarven.

– Inte bara för att de var lägst i pris, utan även för att de hade ett ”ny-tänkande” på undergolvsvarv som projektgruppen föll för. Prisskillna-den mellan lägsta och högsta anbud var nära 3 miljoner kronor.

Projektet ser i dagsläget ut att lan-da under budgeten på 25 miljoner kronor.

Det speciella med den så kallade ”undergolvshjulsvarven” är att den är helt processorstyrd från en instru-menttavla placerad i svarvgropen under vagnen.

Teoretiskt förväntas en operatör klara hela proceduren själv med att köra fram fordonet och placera det

i rätt läge. En upphängningsanord-ning balanserar vagnen, rälen öppnar sig på en given plats under hjulen och en laserstråle analyserar axeln och eventuella skador på hjulen. Da-torn genererar sedan ett förslag som operatören kan godta eller avvisa.

Hjulsvarven beräknas vara helt installerad och körklar i god tid före höstproblemen. Då ska också av Tågia utsedd personal vara utbildad

och alla testkörningar gjorda.Projektgruppen har bestått av

Tore Pergel och Hans Brink från SLs fordonsavdelning. Dessutom har Sven Sahlin från Tågia deltagit med sakkunskap som operatör av svarven i Brommahallen.

Den nya svarven ersätter en gam-mal. Förutom den fi nns en hjulsvarv för tunnelbanans och Tvärbanans fordon i Bromma .

Förberedelser för lövhalka HÖSTEN ÄR SNART här och för SLs

del innebär det att förbereda spår

och tåg för kyligare tider. Ett feno-

men som kan dyka upp så här års

är så kallad lövhalka.

Under hösten när temperatu-

ren sjunker och luften blir fuktigare

kan det periodvis bli väldigt halt

på spåren. Hala spår i kombination

med smuts på rälsen och nedfallna

löv gör att hjulen får sämre grepp.

Vid inbromsningar kan hjulen då

låsa sig och glida och ”plattor” bil-

das. Vilket i värsta fall innebär att

tåget måste tas ur trafi k och hjulen

svarvas om.

– Vi gör en hel del förebyggan de

åtgärder för att komma åt lövhalka,

berättar Håkan Tirus, gruppchef på

SLs teknikenhet. Förutom att se till

att det fi nns en beredskap för att

kunna svarva om hjulen, tvättar vi

spåren med högtryckstvätt och på

vissa sträckor suger vi upp löv med

en kraftfull sugmaskin. Dessutom

arbetar vi med att rensa bort växt-

lighet och sly i anslutning till spår.

EN SPECIELL TVÄTTVAGN med ett

tryck på 800 bar tvättar spåren på

nätterna. Det är en effektiv metod

som till stor del förebygger pro-

blemen med lövhalka. Men tvätten

får inte blir för effektiv så att även

fettet som fi nns på innerkanten

av rälsen försvinner. Då kan istäl-

let hjulslitage uppkomma, vilket

innebär att hjulen antingen måste

svarvas om eller i vissa fall bytas

ut helt.

Det gäller alltså att få till en

perfekt balans mellan rena och

torra spår å ena sidan och lagom

infettade spår å andra sidan. Det

här är också förklaringen till att det

kan skrika om hjulen i kurvorna

så här års. Mindre fett på spåren

för att undvika lövhalka gör att det

istället skriker lite extra om hjulen.

Vädret spelar också roll. Regn

som sköljer bort smutsen skulle

vara bra trafi k mässigt.

Ny hjulsvarv i Nyboda

Tore Pergel på SLs fordonsavdelning instruerar vid installationen av den nya hjulsvarven i Nybodadepån.

EN AV DE vanligaste anledningar-

na till att hjulen behöver svarvas är

så kallad hjulplatta. Detta uppstår

på grund av bromsning (till exem-

pel nödbroms) när två hjul låser sam-

tidigt. Risken är störst vid låg hastig-

het. Banverket uppskattar antal

hjul plattor i Sverige till 1 200 - 1 300

gånger per år på sina spår.

Hjulplattans längd, fallhöjd, hjul-

lasten och hjulets hastighet är gemen-

samma faktorer som bestämmer hur

kraftigt slaget från hjulplattan blir.

Kraftigast blir det vid tåghastig heter

omkring 30 kilometer i timmen.

Ytterligare anledning till att svarva

hjulen är att de slits med tiden och får

för smal fl äns som måste justeras.

Fot

o: J

an E

Sve

nsso

n

TEKNIK

Hjulplattor kräver svarvning


Nytt sätt att handla SL-kort

SEDAN AUGUSTI SÄLJER SL 1-, 7-

och 30-dagarskort i nya så kallade

Quickomater. Det är företaget City-

space som driver dessa automater

där man även kan ladda ner kon-

tanta mobilkort, köpa buss biljetter

och presentkort till bio med mera.

Fem sådana automater har place-

rats ut på vältrafi kerade platser i

Stockholm. Där kan den som har

Visa-kort eller MasterCard köpa

sitt SL-kort.

– Vi vill öka tillgängligheten så

att det ska bli ännu enklare att

skaffa sig en SL-biljett. Automater-

na är tydliga, det går snabbt att an-

vända dem, framför allt är de alltid

öppna och är ett bra komplement

till övriga försäljningsställen, säger

SLs försäljningschef Jarl Klang.

Automaterna fi nns ute på prov i

Västermalmsgallerian på Kungshol-

men, på restaurang Bror&Syster

vid Kungliga Tekniska högskolan,

i Kista Entré, på Cityterminalen på

Arlanda och i Infra Businesscen-

ter i Upplands Väsby fram till den

8 oktober.

– Vi utvärderar försöket löpan-

de. Om det slår väl ut installerar vi

ytter ligare ett 100-tal automater på

platser i länet.

Inför det nya smartkortet SL

Access hoppas SL att resenärerna

ska vara vana vid att handla i auto-

mater. SL kommer att ha egna nya

automater i trafi kmiljön där man

kan ladda ner enkelbiljetter eller

period kort – och i andra miljöer. �Av Linn Berglund

Blå ovala plattor på auto-matspärrarna är det första synliga tecknet på SLs nya betalsystem. I augusti in-stallerades de allra första kortläsarna för SL Access smartkort i spärrlinjerna vid Mörby centrum, Dande-ryds sjukhus och Tekni ska högskolan.

PROVINSTALLATIONEN GICK BRA.

Första veckan passerade 23 000 rese-närer utan att de nya kortläsarna påverkade det nuvarande systemet. Övervakningen skedde från testrum på SLs huvudkontor.

Installationen fortsätter under hösten på alla pendeltågs- och tun-nelbanestationer, 1 200 kortläsare ska på plats. Till våren är det dags för alla ombud och de runt 2 000 bussarna. Alla installationer har fö-regåtts av en gedigen inventering då även arkitekt, ergonom samt repre-sentanter från entreprenörernas ar-betstagarorganisationer deltagit.

Enligt Jörgen Säll, installations-ansvarig i projektet, har intresset för systemet och den nya utrustningen varit stort.

– Man har tittat på vår demo-

utrustning och frågat efter utbild-ning för den. Många har varit glada över att stämpeln försvinner och att biljettkontrollen blir enklare när vi går över till kort.

VIKTIGT ATT NOTERA är att de nya kortläsarna inte ska användas nu. SL Access beräknas vara i bruk års-skiftet 2007/2008 och då går båda biljettsystemen parallellt under en övergångsperiod.

Frågan om spärrexpeditörernas framtida arbetsuppgifter har disku-

terats länge. Tyvärr har medierna spridit felaktiga uppgifter om att antal et medarbetare ska minskas. Detta stämmer inte.

– Det fi nns inga planer på att minska antalet medarbetare på grund av det nya betalsystemet. Alla har en mycket viktig roll att fylla, både med det nuvarande och med det framtida systemet, anser såväl Connex som SL. Inför lanseringen av det nya systemet kommer vi snarare att få möjligheter att utveckla spärrvakternas arbetsuppgifter, säger Peter Åsberg, chef för stationsservice inom division Stockholm på Connex AB. �

Fot

o: M

aria

Joh

anso

n

SL ACCESS

Automaterna är tydliga, det går snabbt att använda dem, framför allt är de alltid öppna och är ett bra komplement till övriga försäljningsställen.

Foto

: Jör

gen

Säl

l

ERG levererarFÖRETAGET BAKOM SL Access

heter ERG Ltd och har till exempel

levererat ett liknande system till

Västtrafi k i Sverige.

Liknande smartkort från ERG

Ltd används bland annat inom

kollektiv trafi ken i Melbourne,

Singapore och San Fransisco.

Att installera och testa kortläsare för det nya smartkortet SL Access i SL-trafi kens alla spärrar och bussar tar tid. Nu har det påbörjats – i vår ska det vara klart. Till hösten blir det premiär.

Första kortläsarna nu på plats för SL Access

Efter installation vid Danderyds sjukhus.

Foto

: Jan

E S

vens

son


Smått & blandat

Foto

: Mar

ia N

ilsso

n

Ragnar ThörnblomPensionerad mångsysslare AB SL

Två SL-resorEn regnig och snålkall kväll förra hösten åkte jag på Gröna linjen med Vagn 2000, eller C20 som vi säger internt. Föraren körde med osed-vanligt fi n känsla. Inga ryck eller tvära inbromsningar. Inget jagande i hälarna på tåget framför.

HALT I SPÅRET, men ändå inga slirningar eller låsta hjul. Vilket proffs! När jag steg av stan-nade jag vid föraren för att säga att resan varit bekväm och att det är just så jag tycker C20 skall köras.

Svaret kom direkt:– Tacka för det, man har ju kört tåg i 27 år

och varit förarinstruktör i 10!– Aha, replikerade jag, och jag känner litet

stolthet eftersom jag en gång var projektansva-rig för C20. Så här tänkte vi oss att det skulle vara att åka med C20.

– Så du är Thörnblom? Dej har man hört om!

– Jo, jag är Thörnblom!– Ja det säger jag, allt blir bara sämre. Dom

här privatiseringarna är katastrof för oss som gör jobbet, det handlar bara om att sänka kost-nader!

Förkunnade föraren, stängde hyttdörren och körde iväg. Där stod jag i snålblåsten på per-rongen i egna tankar och såg tåget försvinna längs spåret.

Min egen yrkesresa med bussarna och spår-fordonen började redan sommaren 1957. När detta läses har jag just ställt in mitt sista egna ”SL-tåg” i depå. Under dryga 49 år hinner det hända en hel del. Vilken omtumlande resa!

Funderingarna fi nns där – vad har man åstadkommit under alla dessa år? Eftertänk-samheten smyger sig på. Har man rätt att vara stolt över något? Och hur var det nu med den irriterade föraren? En kille med tydlig yrkes-stolthet, men varför så avog? Jo, någon uppfatt-ning om hur det blivit så har jag väl och jag har säkert del i det.

Det vi sysslat med de senaste 15 åren är näm-ligen ingenting mindre än ett kulturskifte, både inom trafi ken och inom tekniken. Kulturskiften är inga enkla ting. Det är kring detta som min eftertänksamhet under en tid kretsat som mest.

Jag tror inte att alla tänkt efter tillräckligt hur man skulle ta emot skiftet, särskilt inte längst ut i kedjan. Nydanare och omtänkare funderar heller inte alltid igenom i detalj hur man får alla med sig. Man förblindas lätt av sin egen entu-siasm och tycker att allt är självklart. När man sedan möter skepsis och kritik, så tycker man det är konstigt att kritikerna inte förstått vad

som var meningen. I mycket av det som jag själv hanterat, tog jag säkert inte alltid på rätt sätt tag i hur skiftet skulle gå till. Det inser jag idag. Som sagt, kulturskiften är inga enkla ting!

Men naturligtvis, stoltheten och tacksam-heten fi nns ändå där och dominerar helt klart! Vilket fantastiskt galleri av kollegor och b ranschfolk man delat yrkesresan med! Och vil-ken entusiasm och kompetens man mött! Men också tuffa och svåra lägen att ta sig igenom. Den ena dagen har sällan varit den andra lik och ”tåget” har för det mesta gått i full fart.

Vilka möjligheter till initiativ man haft och tänk så ofta man sedan också har fått förtroen-det att köra i föreslagna spår! Att i olika roller ha fått vara med om kulturskiftet har varit ett privilegium. Därtill under den stockholmska trafi khistoriens mest intensiva tid av föränd-ringar och investeringar.

Därför känns det en smula vemodigt att gå i depå för gott. Det fi nns ju mer att göra. Men, å andra sidan, är det något man också lärt sig un-der yrkesresan, är det att ingen är eller får vara oumbärlig.

Framför SL ligger år av stora utmaningar. Jag tänker på Citybanans tillkomst, fortsatt upprustning och utbyggnad av övrig spårtrafi k, övergången till förnybar energi i busstrafi ken… Renovering och nybyggnad av depåer för bus-sar och tåg, det nya avgiftssystemet med alla dess möjligheter och strategierna för ökad an-del resande med SL…

Sedan sist men inte minst resenärerna, som med tiden förväntas stå där och göra vågen, när nöjd kundindex når taket 100. Jag börjar re-dan bli litet avundsjuk på mina efterträdare.

Och det skickliga förarproffset. Hoppas att någon nu bättre förklarat dagens kultur för ho-nom, så att han inte bara kör som en dröm, utan också mår bra.

Tag hand om kommande kultur skiften och var stolta över det ni gör! �

Ta en konstig tur i tunnel bananUPPTÄCK VÄRLDENS LÄNGSTA konstutställning och följ med på en guidad konsttur i höst. Kanske är tunnelbanan din arbetsplats som du kan se på med lite andra ögon efter en konståkning.

Varje guidning tar ungefär en och en halv timme och det är auktoriserade guider som berättar mer om konsten och konst-närerna bakom utsmyckningen i tunnelbanan. Guidning arna kostar inget extra, du åker med på ditt tjänstekort eller en van-lig SL-biljett.

Höstens konstturerTORSDAG 21 SEPTEMBER kl 18:00. Mötesplats: Fridhemsplan, SL Center Drottningholmsvägen. Färdväg: Blå linjen mot Akalla.SÖNDAG 1 OKTOBER kl 13:00. Mötesplats: Liljeholmen, biljett-hallen mot Tvärbanan. Färdväg: Röda linjen mot Fruängen.TORSDAG 5 OKTOBER kl 18:00. Mötesplats: Fridhemsplan, biljetthallen mot Västermalmsgallerian. Färdväg: Blå linjen mot Hjulsta.SÖNDAG 15 OKTOBER kl 13:00. Mötesplats: Hornstull, biljett-hallen mot Hornstull. Färdväg: Röda linjen mot Norsborg.TORSDAG 19 OKTOBER kl 18:00. Mötesplats: Fridhemsplan, SL Center Drottningholmsvägen. Färdväg: Blå linjen mot Akalla.SÖNDAG 29 OKTOBER kl 13:00. Mötesplats: Östermalmstorg, biljetthallen mot Stureplan. Färdväg: Röda linjen mot Mörby centrum.TORSDAG 2 NOVEMBER kl 18:00. Mötesplats: Fridhemsplan, biljetthallen mot Västermalmsgallerian. Färdväg: Gröna linjen innerstaden.SÖNDAG 12 NOVEMBER kl 13:00. Mötesplats: Fridhemsplan, SL Center Drottningholmsvägen. Färdväg: Blå linjen mot Hjulsta.TORSDAG 16 NOVEMBER kl 18:00. Mötesplats: Hornstull, biljett-hallen mot Hornstull. Röda linjen innerstaden.SÖNDAG 26 NOVEMBER kl 13:00. Mötesplats: Kungsträdgården, biljetthallen mot Arsenalsgatan. Färdväg: Blå linjen inner-staden.TORSDAG 30 NOVEMBER kl 18:00. Mötesplats: Östermalmstorg, biljetthallen mot Stureplan. Färdväg: Röda linjen mot Mörby centrum.

Konst i Svedmyra. Konstnärer – Torgny Larsson och Barbro Johansson.

Foto

: Han

s Ek

esta

ng


Rätt svar på BildgåtanSEX RÄTTA SVAR kom in till förra numrets bildgåta. Efter lottdragning utsågs Eva Pekonen på Busslink, Ketty Boëthius på Swebus och Lennart Andersson på Tågia till vinnare av vars två bio biljetter. Lennart minns händelsen tydligt och berät-tar med egna ord.

”BILDEN

ÄR TAGEN i Stockholm 1953 då man fi rade Stockholm 700 år. Det skulle ha fi rats redan 1952 men då hade Helsing-fors OS och man ville inte konkurrera med besökarna.

Jag var 5 år och skulle åka till mormor och morfar i Enebyberg med mamma, den söndagen då karnevalen var. Vi åkte spårvagn från Slussen och kom till Kungsträdgård-en, där det blev stopp i två timmar, för karnevalen gick

Nästa nummer av Hela Resan: 15 december

Manusstopp 1 november.

Redaktions rådetFör att fånga upp olika perspektiv har Hela Resan ett

redaktions råd bestående av ett antal personer från olika

delar av SL-trafi ken och övrig trafi k inom Stockholms läns

landsting. I det här numret hälsar vi nytillkomna repre-

sentanter från SL, Stockholmståg, Waxholms bolaget, Färd-

tjänsten och Svensk Banproduktion välkomna.

Skriv gärna till Hela Resan! Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av intresse för alla medarbetare i SL–trafi ken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokal-trafi k, 105 73 Stockholm eller mejla: [email protected].

Det här är SL-trafiken

Busslink 30 % Connex

Swebus

Citypendeln

Tågia 33,3 %

Transitio 49 %

SL Finans 100 %

Stockholms Läns Landsting

Storstockholms Lokaltrafik

SL HR-service 100 %

SL Kundtjänst 51 %

Stockholms Terminal 40 %

Svensk Banproduktion 40 %

Roslagståg

Skicka in din lösning till:Hela Resan, AB Stor-stockholms Lokaltrafi k, 105 73 Stockholm senast-den 1 november.

Vi lottar ut tre vinster med vardera två biocheckar bland dem som har löst bildgåtan rätt!

Tävling Vad visar bilden?

TITTA NOGGRANT OCH skicka se-dan in ett förslag på var bilden är tagen. Tre pristagare presenteras i nästa nummer. De får förutom äran två biobiljetter var.

Namn: ................................................................ Företag: ........................................................................

Adress: ............................................................................................................................................................

Postadress: ....................................................................................................................................................

Foto

: Spå

rväg

smus

eet

SL-mästerskap och grillningSÖNDAGEN DEN 24 septem-ber Nygård i Täby kyrkby. Anmälan sker på plats. Gemen sam start prick klockan 11:00.

Vill du ta bussen till Täby körs den från Nybodadepån i Söderort 09:30, stannar vid Liljeholmen 09:35 och slutli-gen vid Värmdö terminalens avstigningshållplats vid Slussen 09:45. Därefter fortsätter resan till Täby.

FYRA ALTERNATIV TILL del-tagande fi nns;

Löpare: 11 eller 8 kilo-meter.

Inlines: 8 kilometer (obliga-toriskt med hjälm och hand-ledsskydd).

Promenad: 3 kilometer (ingen tidtagning, endast del-tagande skrivs upp).

Efteråt: grillning av med tagen mat. Söderorts motions klubb tar med grill och kol.

på Arsenalsgatan som då var öppen för biltrafi k. Jag såg inte mycket av karnevalen för jag var intryckt mot väggen i ståutrymmet längst bak i vag-nen. Väl framme vid Jarlaplan bytte vi till buss. Jag har för mig att dom hette Engströms buss. Ibland hade dom en släpvagn och där ville jag åka, men mamma var inte glad. Det hade varit en del olyckor med dom. Nåväl när vi kom fram rusade pappa mot oss och undrade varför vi var så sena, på den tiden fanns inte mobiltelefoner.”

RÄTT SVAR

PÅ Bildgåtan i nummer 4-2005 av Hela Resan skickades in av Lars Johansson på Tågia. Han skriver så här: ”Bilden föreställer t-station Skanstull uppgång Götgatan, strax norr om Ringvägen. Det är den entré som idag kallas för Skanstull södra.”

Foto

: Spå

rväg

smus

eet

Jeanette JacksonSL Kundtjänst 08–555 92 526

Eva Starberg Tågia 08-686 34 52

Lars Henrik LarssonRoslagståg 08–686 30 70

Karin Adegård Connex 08-629 51 46

Anna Nyhlén Busslink 08-519 020 50

Sonny Hedblom Swebus08-546 301 12

Bengt Carlsson SL 08-686 39 23

Mikael LindskogStockholmståg070-200 95 40

Ruth Milchner Färdtjänsten 08-786 524 22543

Claes PettersonWaxholmsbolaget 08-614 64 50

Gunnar Strömberg Svensk Banproduktion 08-562 73 755

MILJÖMÄRKT

341 065

TRYCKSAK

Nästa musikalkväll med 40 % rabatt.

Du är alltid nära med SL. Terminskort Plus 1070kr.

Mellan 15 augusti och 15 september får du som har SL Terminskort Plus köpa biljetter tillhöstens föreställningar av Rent och Skönheten & Odjuret för 275 kr per biljett (ord pris475 kr). Erbjudandet gäller max två biljetter per kort. Biljetterna köper du i biljettluckanpå Göta Lejon, visa upp ditt SL Terminskort Plus vid köpet. Erbjudandet gäller så längebiljetterna räcker, med reservation för eventuell slutförsäljning.

SL Terminskort Plus är terminskortet som även gäller på kvällar och helger.Bara för dig som inte fyllt 20 år, eller som fyller 20 år under kortets giltighetstid.

Foto

graf

: Pet

er K

nuts

on

AVSAB Storstockholms Lokaltrafi kMarknad, Information105 73 Stockholm

Hela resan, nr 3 2006

Documents

Transcript of Hela resan, nr 3 2006