TEKin tarjoamista eduista ja palveluista hyödyt jo opiskeluaikana.

Opiskelijalle jäsenyys on maksuton. Kannattaa liittyä!

ayy_opas_2011.indd 1 20.5.2011 14.51

AUS - Guide för nya studernaden 2011

Aalto universitetets studentkår

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

PL 69Lämpömiehenkuja 202151 Espoowww.ayy.fi

Redaktion: Henna LahtiLayout & illustrationer: Robert HansonTryckplats: Redfina oyUpplaga: 300 kplÖversättning: Piia Forsman

Ordförandens hälsning 6Kärt barn har många namn 9Vem tar hand om den nya studeranden? 10PLanmässIGa studier 11 Dra nytta även av dessa tips 13 Akademisk frihet! 13studIeKuLtur är studiernas salt och socker 14 Halare 14 Akademiskhet är pop! 15 Vad då för Aaltokultur? 15

BOende – var hitta tak över huvudet? 17 Flyttanmälan: byte av hemort och adressändring 19 Invånarverksamhet 19 utBILdnInGen kan vara avgiftsfri, att leva är det inte. varifrån få pengar? 20 Studiestödets delar och ansökning 21 Andra förmåner som säkrar utkomsten 22VäLmående, hälsa och studieförmåga 24 Studieförmågans kärnor 25 Hälsa och välmående 26aaLtOPastOrernas hälsning 31aus och motion 32seLL student games 2012 34att röra sig i huvudstadsregionen 35 Fjärrtrafik 36

InnehåLLsförtecKnInG

Vad då studentkår? 39 Servicepunkterna och centralbyrån 39aaLtO-unIVersItetets och aus:s rötter 40fuLLmäKtIGe 42 Fullmäktigeval 2011 42styreLsen leder studentkåren 45seKtOrerna - i hjärtat av studentkårens verksamhet 46 Huvudsektorn 46 Sektorn för företagsrelationer 47 Utbildningspolitiska ärenden 48 Socialpolitiska ärenden 49 Kommunikations- och informationsteknikärenden 50 Aalto-samfundet och föreninsärenden 51aaLtO är ett internationellt samfund 52 Det finns tusen och en möjligheter att bli internationell 52 AUS stöder internationalisering 53de särställda studentföreningarna 54du hittar många olika slags verksamhet inom aus! 64 Ämnesföreningar 64 Sportföreningar 64 Hobby- och spelföreningar 64 Musik- och kulturföreningar 64 Internationella föreningar 65 Sociala organisationer 65

aaLtO-unIVersItetet www.aalto.fi 67 Handelshögskolan 67 Konstindustriella högskolan 67 Högskolorna for teknik 67när gula näbben bleknat 68KamPusKartOr 76

aus- ordbok 81

6

Ordförandens hälsning

Hej, och välkommen!

Är du uppeggad? Är du nervös? Eller

känner du dig riktigt lugn? Olika känslor

finns det säkert lika många som det

finns nya studerande, och det är bra

så. Det bästa med vårt studentsam-

fund är nämligen dess mångfaldighet:

vi kommer från olika delar av Finland

och världen, vi studerar olika saker, vi

är intresserade av allt från fotboll till

kulinariska experiment och vi blir ivriga

över olika saker.

Och att bli ivrig, det lönar sig alltid.

Studerandenas iver har genom historien

varit bakom många stora omvälvningar.

Studentverksamhet har varit en tillväxts-

kuvös för nya tankar och framförallt för

personer som när de har förflyttat sig

till det övriga samhället har reflekterat

kring sig idéer och saker som de har

tagit till sig i studentverksamhet.

Studenterna har haft mod att se

in i framtiden och bygga upp en värld

för sig själv men framförallt för kom-

mande generationer. Exempel på dessa

ansträngningar är grundandet av sådana

organisationer som i dag känns självk-

lara såsom Studenternas hälsovårdsstif-

telse (SHVS) och Helsingforsregionens

studentbostadsstiftelse (HOAS). Även

i Finlands internationalisering har

studerande gått i täten bl.a. i tecken av

uppmuntrandet till utbytesstudier och

olika exkursioner utomlands.

Redan enbart inom vårt eget uni-

versitet har man åstadkommit mycket:

År 1968 gled en unik Finnfocus-

exportutställning in i London och

i början av 1950-talet byggdes

Teknologbyn i Otnäs och i och med det

flyttade hela den dåvarande Tekniska

högskolan efter. Det var just aaltoiterna

som i tiderna också var med och starta-

de den finska televisionsverksamheten.

Och inte har studenternas roll heller va-

rit så liten i en av de största omvälvnin-

garna i det finska universitetssystemet,

grundandet av Aalto-universitetet.

Frågan lyder: What’s the next big thing?

Vad är vår nästa stora prestation?

Livet i Aalto har lärt mig detta: Shoot for

the stars, land on the moon. Ibland hit-

tar man de bästa sakerna av en slump.

Det enda som behövs är en gnutta mod

att sträcka sig högt. Det gör inget om

man inte lyckas varje gång eller om det

någon gång går snopet. Då är det bäst

att istället för att uttrycka förvåning

konstatera lättsamt: ”Så där!” och försö-

ka på nytt.

Ingen av oss omvälver ensam

hela världen eller gör den färdig, utan

varje studentgenerations prestationer

är summan av små stora handlingar och

7

Ordförandens hälsningtillsammans genomlevda upplevelser. De

individuella tankar, ideologier, leenden

och lärdomar som vi under studietiden

har tillägnat oss fortsätter sitt liv även

efter att våra studier redan har tagit slut.

De är det bra att stöda sig på.

***

Jag hoppas att du kommer ihåg två

saker från denna skrift. Det första är att

studentkåren är lika med dess med-

lemmar. För några känns AUS avlägsen,

för andra igen kär och något man kan

klappa. Även i denna sak är en brokig

mångfald av känslor en bra påminnelse

om att vi alla är olika. Sök och hitta din

plats i vårt samfund.

I Aalto, AUS och aaltoiter finns

miljontals fåror att undersöka. Den

andra saken är detta: Våga bli ivrig och

testa! Jag lovar att du inte ångrar dig.

Vi är från alla håll sett en ganska

rolig familj. Välkommen i gruppen!

Saara HyrkköSkribenten ler ofta, fungerar som AUS:s styrelseordförande år 2011, studerar för sjätte år bioinforma-tionsteknologi vid Aalto-universitetet (och är stolt över det!), är älskvärt intresserad av valar (för att de är

så stora att det tar andan ur en), vill lära sig någonting nytt varje dag och tror att löjligt är vackert.

STUDERANDE

omvandlingen till

9

Kärt barn har många namn

Under din skoltid har du säkert redan

blivit van vid olika benämningar som ges

åt studerande beroende på situation och

status. Universitetet är inte ett undantag

i detta avseende utan de nya studeran-

dena har naturligtvis egna benämningar.

Phux

Phux är nästan en allmänspråklig be-

nämning som används för att beskriva

första årets studerande vid många av

Finlands högskolor. En stor mängd olika

internetsidor ger en anledning att miss-

tänka att ordet phux skulle har kommit

från tyskan till Finland. I tyska betyder

ordet ’fuchs’ räv. Tidpunkten då tyskans

räv-benämning eller ordets finska lån

har tagits i bruk måste grävas fram från

den tyska wikipediasidan enligt vilken

ordet ’fuchs’ har använts i universitets-

världen nästan i samma betydelse från

och med år 1780. Ordets historia är

troligtvis äldre men då nämns det för

första gången i en skriftlig tysk källa. I

Tyskland på 1700-talet kallades de nya

studerandena räv eftersom man ansåg

att namnet bra beskrev deras blyghet

och försiktighet. Man kunde även kalla

en äldre studerande räv i utskällnings-

syfte. (Kangasniemi 2009.)

Inom Aalto-universitetet kallas speciellt

de nya studerandena inom teknik och

konst för phuxar. Av ordet phux finns de

även andra varianter så som pHux eller

fuksi som används i några gillen.

Vad då mursu?

I handelshögskolan kallas de nya

studerandena mursu. Många ekonom-

generationer har säkert funderat varför

de nya ekonomistuderandena kallas

mursu och inte till exempel phuxar.

Varifrån kommer riktigt de här konstiga

benämningarna?

Handelshögskolans slutexa-

men var fram till andra världskriget

en tämligen anspråkslös tvåårig kurs

som inte hade en officiell benämning.

De nya studerandena var första årets

studerande fram till 1920-talet. När

Kauppakorkeakoulun oppilasyhdistys

förvandlades till en studentkår år 1923

uppstod även ett behov att skapa egna

akademiska traditioner. Man började

ordna speciella nya studerandes intag-

ningar för första årets studerande enligt

universitetets exempel.

Av någon anledning blev ordet

phux aldrig inrotad i handelshögskolan

utan första årets studerande började

kallas mursu och phuxmajoren för-

vandlades till mursumajoren eller till

mursaattori. Man ville antagligen vara

speciell och hitta på en benämning åt de

10

Vem tar hand om den nya studeranden?

nya medlemmarna som skiljer sig från

andra. Det finns inte exakta uppgifter

om ordets ursprung men sannolikt kom-

mer det från den romerska mytologins

huvudgud för handel, Mercurius. Först

kallades de nya studerande lilla mercu-

rius eller mercuri i mitten av 1920-talet.

Det är sannolikt att lilla mercurius i

något skede har förvandlats till formen

mursu. Mursu-benämningen användes

för första gången i officiella handlingar

år 1930 men benämningen användes

allmänt redan före det.

Kangasniemi, T. 2009. Tekniikka&Talous. Mitä

sana ”fuksi” tarkoittaa alun perin?. (http://www.

tekniikkatalous.fi/teekkariksi/article325603.ece)

De första dagarna vid Aalto-universitetet

kan vara spännande: En stor mängd

grundläggande information hälls över

dig från alla håll och samtidigt är det

meningen att man borde hänga med i

saker som hör till studerandenas vardag.

Puhhåja!

Men ingen fara, du är inte ensam!

Vare sig du sen är en phux/mursu/

annat, vad, så har man utsett åtmins-

tone en äldre studerande dvs. tutor/

ISOperson åt dig som hjälper dig under

vimlet under ditt första studieår. Tutorer

och ISOpersoner har skolats fr.o.m.

våren i för dig viktiga ärenden så du kan

fråga dem nästan vad som helst. De kan

åtminstone styra dig i rätt riktning. Den

viktigaste behållningen är säkert att få

höra praktiska upplevelser, trots allt

har också dina tutorer varit nya stude-

rande en gång i tiden. Allt lönar det sig

inte att svälja utan att tugga eftersom

det i slutändan är du själv som bildar

din egen uppfattning om studier och

studielivet.

Förutom den egna lilla phux- eller

mursugruppen lönar det sig att bekanta

sig även med andra studerande inom din

egen bransch. Bäst går det till genom att

gå med i ett gille eller en ämnesförening

nära dig och gå med i dess verksamhet!

Phuxkaptener som fungerar i

gillen tar under phuxmajorens ledning

de nya teknologphuxarna på ett äventyr

som räcker hela året mot den ma-

giska phuxwappen (om sådan ordnas).

Helsingfors ekonomistuderande rf dvs.

KY rf. erbjuder nya mursun massor med

verksamhet av hög kvalitet och energisk

stämning. TOKYO ry som samlar ihop

Aaltos konststuderande ordnar i sin

tur gemensam verksamhet för dem på

Arabias campusområde där det även

finns en mängd olika ämnesföreningar

inom konstbranschen.

11

PLanmässIGa studier

Har dina studier gått i baklås? Tror du

att du gör mycket men får ingenting

gjort? Lämnar du för ofta tentläsningen

till sista kvällen? Har du för lite fritid?

Att bygga en egen studiestig

börjar med att bekanta sig med studie-

guiden, planering av studierna och att

sätta upp målsättningar. Genom att pla-

nera och lägga upp en tidtabell för dina

studier riktar du dina krafter och sparar

tid och möda. Även tidshanteringen är

lättare när man är medveten om exakt

vad allt man ska hinna med och när.

Konkreta målsättningar uppehåller och

ökar på också studiemotivationen.

Universitetsstuderande upple-

ver ofta att de bara inte kan påbörja

ett arbete och att tiden går till att spela

nätspel, vara på facebook, på youtube,

att surfa på nätet osv.

Tidshantering är kanske lättast

att granska genom arbetsrelaterad tids-

hantering som de flesta har erfarenhet

av och som vanligen lyckas för de flesta.

När du åker till arbete har du en arbets-

väg (en övergångsritual) som försätter

arbetsjaget i på-läge. Då lämnar du bort

eller lägger till några vanor och krav som

du har eller inte har hemma. Till exem-

pel spelar du inte nätspel på arbetet och

du förbinder dig att vara på din arbets-

plats en viss tid. Dessutom har du en

arbetstid (en konkret yttre målsättning)

som ovillkorligen följs. På arbetet har du

även pauser och i din kalender finns det

dagliga målsättningar. För allt detta får

man naturligtvis ännu lön som oftast är

relaterad till arbetstiden.

En studerande har inte automa-

tiskt dessa element som stöder tidshan-

tering till sitt förfogande. Det är emeller-

tid oerhört nyttigt att tillämpa somliga

mönster från arbetslivet på studierna:

det är rekommendabelt att studenten

skapar en arbetsväg, en arbetstid och

i viss mån också ett arbetsjag åt sig

själv. Då lämnar du till slut automatiskt

bort några vanor du har på fritiden och

lägger till några vanor och krav under

studietiden. I mån av möjlighet skapar

du för dig lämpliga positiva gensvar i

din studiedag. Till exempel äter du god

mat när du har studerat en viss mängd.

Det lönar sig att komma överens med

studiekamrater om gemensamma pauser

och belöningar när man har fått en viss

mängd arbete gjort. De gemensamt över-

enskomna studievanorna och belöning-

arna är mycket starkare än de som man

kommit överens om ensam.

12

HUR kan dU HanTeRa din Tid?

1. Arbetsmängdens rimlighetSe till att din tidtabell är rimlig och

att du också har tillräckligt med fritid.

Risken med en för stram tidtabell är

utmattning eller det att vi börjar söla

och får väldigt lite till stånd eftersom

målsättningarna är orimliga.

2. Kontroll av tidsanvändning och strukturering av arbetstidenSkriv upp i kalendern den handledda

undervisningen och ditt eget självstän-

diga arbete. Skriv upp varje dag under

en vecka hur du har lyckats med dina

målsättningar. Efter detta, gör dina

målsättningar rimligare och fundera på

fallgropar i din tidsanvändning och för-

sök påverka dem följande vecka. Oftast

märker vi relevanta saker i vår aktivitet

först då vi bokför vår egen aktivitet.

Du kan till exempel märka att målsätt-

ningarna har förverkligats bäst då du

har sökt dig till en lugn läsplats någon

annanstans än hemma.

3. Planering av tidsanvändningDra nytta av kontrollen av din tidsan-

vändning och gör en ny, mer utvecklad

tidtabell. Fundera på om du har lyckats

ta en lämplig mängd studier eller om du

försöker göra för mycket på för kort tid.

Om du har svårt att hålla tidtabellen,

gör en så noggrann plan som möjligt ur

vilken det framgår vad du borde göra

idag, i vilken ordning och när du borde

arbeta. Fundera igenom var du håller

dina pauser. Att sitta framför datorn

under pausen är sällan uppiggande. En

kort promenad till kaféet eller runt bygg-

naden piggar upp mera.

4. Gör en arbetsplats för dina studierVälj en för dig lämplig studieplats.

Arbeta gärna på ett annat ställe än där

du tillbringar din fritid. Då hålls gränsen

mellan studier och fritid och risken för

sölande minskar. För många är det lät-

tast och effektivast att studera annans-

tans än hemma. På detta sätt kan du

med hjälp av platsen även göra en tydlig

skillnad när du ska studera och när du

får ha fritid. Med hjälp av arbetsplatsen

skapar du samtidigt en arbetsväg åt dig

själv och underlättar att definiera arbets-

tiden för studierna. Om du inte behöver

en dator, läs inte på tentamen bredvid

den. Frestelsen att surfa på nätet kan bli

för stor.

13

dRa nyTTa även av dessa TiPs

1. Belöning: Fundera över hur du skulle

kunna belöna dig själv. Du kan till exem-

pel komma överens med dig själv att du

går på kaffe med en vän när du har fått

läst 1,5 timmar.

2. Prioritering: Gör en uppgiftslista och

prioritera dina uppgifter. Börja med den

viktigaste eller sköt de små ärendena

först om de stör och om det inte tar för

lång tid att uträtta dem. (Fastna emeller-

tid inte i att uträtta små ärenden.)

3. Flexibilitet: Gör inte för strama planer.

Reservera tid även för överraskande

ärenden såsom att det tar längre tid än

väntat att räkna räkneövningarna eller

att läsa ett kapitel ur en bok.

4. Att avstå: Under tentveckan blir man

ofta tvungen att dra ner på deltagandet

i de normala aktiviteterna. Att delegera

uppgifter vidare underlättar tidtabellen

under tentveckan.

akademisk FRiHeT!

En universitetsstuderande har mycket

frihet men även ansvar. Det antas att

studeranden själv tar ansvar för sina

studier och deras framskridande. I

praktiken betyder detta att studeranden

ansvarar för planeringen av sina egna

studier, kontroll av tidsanvändningen

och för att ta ansvar för sin egen inlär-

ning. Även om det inte är obligatoriskt

att delta i handledda studier måste

man själv fundera över när det ändå är

nyttigt för ens egen inlärning och ut-

veckling mot att bli expert. Oftast finns

det ett samband mellan regelbundet

deltagande i undervisningen och en bra

kursprestation.

Att utvecklas till en expert kräver

långsiktighet och man ska ge tillräckligt

med tid för inlärning av saker och ting.

Om man studerar saker och ting för

ytligt under en för lång tid kan studierna

börja kännas ansträngande och frustre-

rande. Till avläggningen av examen hör

naturligtvis att avlägga studiepoäng men

en studerandes centrala målsättning

borde vara att lära sig saker och förstå

och utvecklas till en expert inom sin

egen bransch. Till detta hör även en djup

förståelse av de centrala sakerna inom

sin egen bransch.

I universitetet ska studeranden

själv bygga upp sin egen, mångsidiga

expertis. Det finns massor av alternativ

till olika studiestigar och valbarhet samt

sätt att avlägga kurser på finns det olika.

Av studeranden krävs förmågan att ta

reda på saker och väga olika alternativ

till exempel i valet av biämne.

14

studIeKuLtur är studier-nas salt och socker

Det lönar sig för dig att dra nytta av oli-

ka rådgivnings- och handledningstjäns-

ter som universitetet erbjuder eftersom

du med deras hjälp kan få sådan infor-

mation som du inte själv nödvändigtvis

kommer på att söka. Studierådgivare,

lärartutorer, kurslärare, studieplanerare

och studiekoordinatorer på din egen

avdelning är ofta den primära informa-

tionskällan som handleder studerande

i frågor om den egna branschen. Även

från studiekamrater kan man få stort

stöd i och information om valet av

studiestig, olika kurser och studievanor.

Vid behov kan du även kontakta uni-

versitetets studiepsykologer i ärenden

gällande bl.a. tidshantering, att utveckla

studiefärdigheter, motivation och ork.

Vi önskar dig en smidig studieresa!Studiepsykologerna

Sanslöst festande eller otroli-

ga upplevelser? Studiekulturen visar

sig alltför ofta i offentligheten som en

grupp berusade ungdomar klädda i ha-

lare i en park. Denna bild berättar tyvärr

inte hela sanningen om studiekulturens

verkliga mångfald. Under din studie-

tid kommer du att möta en oerhört

stor mängd samhälleliga evenemang,

traditioner, historia, ordnar och sam-

hörighetsanda som studiekulturen sist

och slutligen egentligen handlar om. Var

modig och delta helhjärtat i evenemang

i din bransch och i studentkåren samt

överskrid dina gränser genom att bekan-

ta dig även med studerande från andra

branscher.

HaLaRe

Studenthalarna är i stor omfattning

en gemensam uniform för nästan alla

högskolestuderande sedan början av

80-talet. Det som gör halaren intressant

är dess förmåga att uttrycka bärarens

historia, studiebransch, uppgifter i

studentsamfundet eller partnersituation.

Det lönar sig att använda lite tid för att

skaffa, underhålla och pynta sin egen

halare så att man kan få ut det mesta av

plagget under studietiden.

Inom Aalto har halare aldrig

blivit vedertagna som populära plagg

bland studerande vid Konstindustriella

15

vink:

Följ aktivt med studentkårens

och dina särställda studentfö-

reningars evenemangskalender

samt på Facebook så att du

hänger med i vad som händer i

samfundet.

högskolan, och det är bra så. Detta syns

för sin del även i Aaltokulturen där

halare inte alltid är en viktig faktor. Som

festplagg för teknologer och ekonomi-

studerande är halare mer än populär.

akademiskHeT äR PoP!

Studenternas ställning i det finska

samhället har hämtat en betydande

krydda till studiekulturen. Idag visar

sig detta i Aalto-universitetets student-

föreningar och studentkår som en lång

historia fylld av traditioner, akademiska

fester och finkänslighet. Studenterna

sjunger traditionella snapsvisor på sina

bordsfester, klär sig i frack och lägger på

sina ordnar till årsfester, kan uppföra sig

och fungerar som exemplariska medbor-

gare. Sitzar dvs. akademiska bordsfester

är ett populärt och fantastiskt sätt att

spendera tid. Nästan alla särställda

studentföreningar firar sina årsfester

med stil och lägger på student- eller tek-

nologmössan med behöriga ordnar och

traditioner på valborgsmässoafton. Allt

detta är ett värdefullt arv av vilket man

kan känna historiens vingslag och se en

spegelbild av framtiden.

vad då FÖR aaLTokULTUR?

Föreningen av de tre studentkårerna

för bara 2 år sedan började med en

kulturkrock. Teknologernas, ekonomi-

studerandenas och konststuderandenas

starka subkulturer kände på varandra,

men samtidigt skapades inom universi-

tetet en fräsch och inspirerande gnutta

traditionsbrytande Aaltokultur som

har hittat sin plats i studentkåren. De

traditions- och hållbarhetsframhävande

teknolog- och ekenomistuderandekultu-

rerna har mött en stänkande, självsökan-

de Aaltoaktighet till vilken det hör ett

kreativt, roligt och konstnärligt tag om

studentverksamhet.

Aaltokultur kan du ständigt stöta

på på studentkårens evenemang och

genom att bekanta sig med studerande

från andra branscher. Aaltokulturen som

bäst ser du på Aalto Party som ordnas

i samband med läsårets öppning, på

studentkårens häftiga julfest eller på

årsfesten i februari. Aaltokulturen är

överraskande, gränsöverskridande och

passligt okynnig. Den tar ibland sig själv

på allvar men är alltid full av glädje.

Dessutom innehåller den ett ständig

nosande på ny vindar och förändring.

Ingenting är stabilt och även de tokigas-

te idéerna kan bli verklighet samt kan du

själv få utföra dem!

16

17

BOende – var hitta tak över huvudet?

aUs BosTadsByRån:

asUnToToimisTo@ayy.Fi

BosTadsByRån i oTnäs: TeL: 050 520 9404

BosTadsByRån i TÖLÖ: TeL: 050 520 9492

Aalto-universitetets studentkår främ-

jar gott studentboende och följer med

studerandenas bostadssituation tillsam-

mans med andra studentkårer i huvud-

stadsregionen. När man söker bostad

lönar det sig att vara noggrann eftersom

det inte är lätt att hitta en billig hyreslä-

genhet i huvudstadsregionen. Det lönar

sig att lämna in en bostadsansökan till

många objekt i god tid innan terminen

börjar (dvs. genast du fått acceptansbre-

vet till universitetet). Att söka bostad

från många olika objekt höjer sannolik-

heten att hitta en trevlig bostad till ett

rimligt pris.

AUS:s bostäder

Aalto-universitetets studentkår äger

i Helsingfors och Esbo ungefär 2500

bostäder som alla Aalto-studerande som

har anmält sig närvarande och har beta-

lat studentkårens medlemsavgift

kan söka till.

AUS har sammanlagt nästan

tjugo olika bostadshus, varav 13 ligger

i Helsingfors och resten i Alberga och i

Otnäs Teknologby i Esbo. I bostadshusen

finns studentrum, ettor, tvåor, treor och

lägenheter med fyra rum. Bostäderna

kan sökas året runt och de delas ut på

basen av köordningen och poäng. Till

studentrum och ettor i Teknologbyn,

Nordsjö, Norra Haga och Kasberget finns

en s.k. förstaårsstuderandes ansökning i

juli före vilket de ovannämnda bostäder-

na inte kan sökas. Kom ihåg att lämna

in en bostadsansökan till dessa objekt

under juli.

AUS:s bostäder söks via ett elek-

troniskt ansökningssystem för bostäder.

Ingen erbjuds alltså en bostad automa-

tiskt! Det är bra att komma ihåg att bo-

enderätten för de som bor i AUS:s bostä-

der granskas årligen. Förutsättningen för

boende är att man får ihop tillräckligt

med studiepoäng – minst 18 studiepo-

äng per läsår.

Märk väl att bara de som redan

bor i ett studentrum i Teknologbyn kan

ansöka till ettorna i Teknologbyn.

Närmare information om att söka bostad

18

från AUS och om de lediga bostäderna

hittar du både på AUS:s nätsidor under

boende och på adressen campus.ayy.fi

där du kan fylla i en bostadsansökan.

Ärenden gällande bostäderna i

Helsingfors sköts i AUS:s servicepunkt

i Tölö på bottenvåningen i Aalto-

universitetets handelshögskola och

ärenden gällande bostäderna i Esbo i

bostadsbyrån i Otnäs.

Hoas dvs. Helsingforsregionens

studentbostadsstiftelse

Som AUS:s medlem kan du söka bostad

från Helsingforsregionens studentbo-

stadsstiftelse (Hoas). Bostadsstiftelsen

äger ca 8000 bostäder. I huvudstadsre-

gionens bostäder ryms ca 16 000 hyres-

gäster. I Esbo har Hoas bostäder förutom

i Otnäs också bl.a. i Esbo centrum,

Alberga, Fågelberga, Kilo och Olars. I

Helsingfors finns det bostäder till exem-

pel längs metrobanan och i Kampen.

Hoas hyr ut studentrum och

lägenheter (s.k. familjebostäder) samt

ettor åt studerande. Hyran varierar bero-

ende på bostadens storlek och läge. Att

bo hos Hoas förutsätter att man samlar

ihop tillräckligt med studiepoäng, även

hos Hoas granskas boenderätten årligen!

Information om bostäderna får

man bäst på Hoas hemsida på adressen

www.hoas.fi. På hemsidan kan du även

göra en bostadsansökan som är i kraft i

fyra månader.

Nationernas bostäder

Nationerna som fungerar under student-

kåren vid Helsingfors universitet (HUS)

är tvärvetenskapliga studentsamfund

som erbjuder sina medlemmar aktivitet

och sällskap av själsfränder från olika

håll i Finland. Många nationer har även

bostäder som nationsmedlemmarna

kan söka.

En Aalto-studerande kan, på vissa

villkor, bli medlem i en nation genom

att betala nationens medlemsavgift efter

vilket man även kan söka nationens

bostäder. Bostäderna ligger huvudsak-

ligen i Helsingfors. Ansökningstiden

varierar beroende på nationen.

Tilläggsinformation finns på nationer-

nas gemensamma hemsida på adressen

http://osakunta.fi.

De privata hyresmarknaderna

Det lönar sig att leta efter bostäder även

på privata hyresmarknaden. På privata

hyresmarknaden är höga garantihy-

ror, förmedlingsprovisioner och höga

hyror ofta svåra saker för studerande.

Bostäder för underhyresgäster kan

erbjuda unga studerande ett förmånligt

och trivsamt alternativ.

19

FLyTTanmäLan: ByTe av HemoRT ocH adRessändRing

Enligt lagen är man skyldig att anmäla

flyttning till magistraten alltid när hem-

kommunen ändras eller då man flyttar

inom hemkommunen. Anmälan måste

lämnas senast en vecka efter flyttningen.

Bl.a. beskattningskommunen, vallokalen

och tillgången till vissa tjänster i anslut-

ning till socialskyddet definieras utifrån

den permanenta adressen. En studeran-

de är berättigad till studentrabatt

i huvudstadsregionens kollektivtrafik

enbart om hans/hennes hemort ligger

inom HRT:s regionbiljettsområde.

Om man vill ändra studieorten

till sin hemort behöver man alltså göra

en flyttanmälan.

Med en flyttanmälan uppdate-

ras uppgifterna i det riksomfattande

befolkningsdatasystemet (magistraten)

och i Posten.

Flyttanmälan kan göras på nätet

eller via telefon. Anvisningarna finns på

adressen www.muuttoilmoitus.fi.

invånaRveRksamHeT

AUS:s invånare har massor av möjlig-

heter att påverka sin egen boendetriv-

sel och i allmänhet allt som händer i

studentbostäderna.

I lägenheterna i Helsingfors ver-

kar invånarråd vars uppgift är att främja

invånarnas trivsel samt utveckling av lo-

kaler och tjänster. Dessa råd bl.a. guidar

nya invånare som flyttar till huset och

organiserar gemensamma evenemang

för husets invånare. Invånarråd finns för

tillfället i sju hus.

Invånarråd får bidrag bl.a. för

materialanskaffning, organisering av

evenemang och tidningsprenumera-

tioner. Verksamheten är avsedd för

alla invånare – om du är intresserad

av invånarrådet och du har idéer om

hur verksamheten kunde utvecklas, gå

för allt i världen med i verksamheten!

Rådens verksamhet koordineras av

deras ordföranden. Kontaktuppgifter till

invånarrådets ordförande år 2011 hittar

du på AUS:s nätsidor på http://ayy.fi/

jasenille/asuminen/.

Som Teknologbyns invånar-

råd agerar Bysenaten som väljs med

direkt val och som planerar utveckling

av invånartrivseln och tar gärna emot

idéer, önskemål och feedback på vad

20

Inom boendesektorn fungerar sakkunnig och styrel-

semedlem som länk mellan hyresgästerna och stu-

dentkåren samt sköter utvecklingen av såväl tjänster

gällande fastigheter och boende som invånarnas

trivsel tillsammans med bostadsbyrån. Om du vill

fråga någonting, fråga oss: asuminen@ayy.fi eller via

telefon 050 520 9444 (Sakkunnig)

050 520 9416 (Styrelsemedlem).

utBILdnInGen kan vara avgiftsfri, att leva är det inte. varifrån få pengar?

Huvudsakligen är det bara finländska

studerande som kan få studiestöd.

Utländska studerande kan få stu-

diestöd om de fyller vissa krav – om

orsaken till vistelse i Finland är

studier har man inte rätt till studie-

stöd. Tilläggsinformation om studie-

stödsrätten, att ansöka om stöd, dess

storlek m.m. finns på FPA:s nätsidor

www.kela.fi

och Aaltos studentportal Into.

mad kunde göra i Teknologbyn. Senaten

organiserar också evenemang för byns

invånare, till exempel invånarkvällar,

talkon och lillajulsfester. Bysenaten

har också en viktig roll i värnandet om

teknologtraditionerna, bl.a. förklarar den

wappenfesten påbörjad från Smökkis tak

på wappen. Alla som bor i AUS:s lägen-

heter i Teknologbyn är välkomna med i

Bysenatens verksamhet.

I alla bostadshus i Teknologbyn och i

största delen av studentkårens an-

dra bostadshus finns slottsvärdar.

Slottsvärdens uppgifter är till exempel

rapportering om prydligheten i husets

lokaler och att hjälpa invånare som har

glömt sina nycklar hemma mot en liten

ersättning. Alla invånare har möjlighet

att söka om att bli slottsvärd för sitt

hus.

Den finländska studerandens

huvudsakliga källa för utkomst är stu-

diestöd. Studeranden kan, bara han/hon

kommer ihåg inkomstgränsen, fylla på

sin utkomst genom att arbeta om livs-

situationen och den egna orken tillåter

det. Beroende på studerandes livssitua-

tion är även andra förmåner som säkrar

utkomsten möjliga – en studerande kan

till exempel få moderskapspenning,

allmänt bostadsbidrag, sjukdagpenning

eller utkomststöd.

21

utBILdnInGen kan vara avgiftsfri, att leva är det inte. varifrån få pengar?

sTUdiesTÖdeTs deLaR ocH ansÖkning

En högskolestuderandes studiestöd

består av studiepenning, bostadstil-

lägg och statsgaranti för studielån. En

självständigt boende högskolestuderan-

des studiestöd är maximalt 800 euro

per månad – stödets storlek beror till

exempel på hyrans storlek och om man

lyfter studielån.

Studiestöd kan man och är lön-

samt att ansöka genast när man blivit ac-

cepterad till Aalto-universitetet – genom

att ansöka i tid försäkrar man sig om att

studiestödet rasslar in på kontot genast

i början av september. Studiestöd är

enklast att ansöka med nätbankskoder

på e-tjänsten på FPA:s nätsidor.

Studiestödet är numera indelat i två steg

– vad betyder det?

Från och med hösten 2011 beviljas

studiestöd för nya studerande först för

avläggning av den lägre högskoleexamen

även om studeranden har beviljats att

avlägga både den lägre och den högre

högskoleexamen. För avläggning av den

lägre högskoleexamen beviljas maximalt

37 stödmånader (examen på 180 studie-

poäng). När studeranden har avlagt den

lägre högskoleexamen beviljas han/hon

maximalt 28 stödmånader för

avläggning av den högre högskoleexa-

men (examen på 120 studiepoäng).

För avläggning av den lägre

och den högre högskoleexamen bevil-

jas sammanlagt maximalt emellertid

endast 55 stödmånader (examen på 300

studiepoäng). Av detta följer att för att

studiestödet ska räcka för hela studie-

tiden förutsätter det att man i genom-

snitt får ihop 5,5 studiepoäng per lyft

studiestödsmånad.

Framskridande av studier och studiestö-

dets inkomstövervakning

Studiestödet är en förmån mot vederlag

och en behovsprövad förmån. Förmånen

mot vederlag betyder att studierna ska

framskrida tillräckligt, i genomsnitt

fem studiepoäng per stödmånad, för att

utbetalningen av studiestödet ska fort-

sätta. De nya studerandena för hösten

2011 hamnar i studiestödets uppfölj-

ning av hur studierna har framskridit

för första gången oktober 2012 då man

granskar antalet studiepoäng år 2011–

2012. Om man inte har tillräckligt med

studiepoäng skickas en redogörelsebe-

gäran till studeranden. Om studeranden

inte svarar på redogörelsebegäran eller

inte påvisar godtagbara orsaker till låg

studieprestation i sin redogörelse dras

studiestödet in från och med följande

års januari. Fråga alltså råd av Aaltos

studiestödstjänst i tid ifall dina studier

inte framskrider med en tillräckligt raskt

takt!

22

Behovsprövning igen syftar på det att

studerandes egna inkomster påverkar

studiestödet. Studiestödets inkomstkon-

troll görs varje kalenderår när beskatt-

ningsuppgifterna är färdiga (för år

2011:s del på våren 2013). Som inkomst

räknas alla skattepliktiga förvärvs- och

kapitalinkomster samt skattefria stipen-

dier menade för att säkra utkomst och

inkomster utomlands. Studeranden själv

ansvarar för övervakningen av inkomst-

gränserna. Det lönar sig att återbetala

”överlopps” stödmånaderna frivilligt

före mars följande år. Om studeranden

hamnar i studiestödets återkrav höjs

beloppet som återkrävs med 15 procent.

På FPA:s nätsidor finns ett beräknings-

program med hjälp av vilket du kan göra

en uppskattning av hur mycket andra

inkomster du kan ha vid sidan av studie-

stödet – följ med dina inkomster under

hela året!

Att arbeta och studiestödet

De flesta studerande arbetar åtminstone

i något skede under studietiden. Största

delen av studerandena försöker arbeta

speciellt på sommaren men speciellt i

huvudstadsregionen är det vanligt att

arbeta även under studieterminerna.

Speciellt under de första studieåren

lönar det sig emellertid att fundera på

om de egna resurserna räcker både till

studier och arbete. Dina egna tutorer

och andra äldre studerande kan ge

guld värda råd om hur man kombine-

rar studier och arbete. Servicepunkten

vid Arabiastranden har emellertid inte

tillgång till FPA:s uppgifter.

andRa FÖRmåneR som säkRaR UTkomsTen

Även studerande är berättigade

till den form av försörjning som kom-

mer i sista hand dvs. utkomststödet

om det inte finns andra inkomstkällor

(till exempel på grund av studiestödets

avbrytning). Utkomststöd ansöks om

hos socialbyrån i hemkommunen. I

beviljandet av utkomststöd inverkar hela

hushållets inkomster och besparingar.

Tilläggsinformation finns till exempel

på adresserna www.espoo.fi/sotet eller

www.hel.fi/sosv.

De studerande som inte omfat-

tas av studiestödets bostadstillägg kan

ansöka om FPA:s allmänna bostadsbi-

drag. En studerande omfattas av det

allmänna bostadsbidraget i stället för

studiestödets bostadstillägg när han/

hon bor tillsammans med sina eller sin

makes/makas barn eller när studiestödet

23

sTUdiesTÖdsTJänsTeR

Vid Aalto-universitetet kan du få

studiestödsrådgivning på alla tre

campusområden samt per telefon och

e-post. Som studerande kan du sköta

dina ärenden i vilken servicepunkt

som helst.

TeLeFonRådgivning:

vardagar kl. 9-12, tel. (09) 470 25060.

e-PosT:

opintotuki@aalto.fi

moTTagning i aRaBiasTRanden:

ons. kl. 13–15 på servicepunkten

HELPPI i Arabiacentret.

moTTagning i oTnäs:

vardagar kl. 9–12 i Otsvängen 7,

tredje våning i rummet 345.

moTTagning i TÖLÖ: mån. kl. 14–16

och tors. kl. 9–12 huvudbyggnaden,

A-flygelns bottenvåning, rum A012,

(Runebergsgatan 14-16).

har dragits in.

Om en studerande på grund av

en sjukdom är studieoförmögen över två

månader lönar det sig för honom/henne

att ta reda på sina möjligheter att få

sjukdagpenning så att man inte i onödan

slösar bort studiestödsmånader när man

är sjuk. En studerande som får sjukdag-

penning är även berättigad till allmänt

bostadsbidrag. Sjukdagpenning ansöks

om hos FPA. Läkarutlåtandena och -inty-

gen över sjukdomar som påverkat stu-

dierna lönar det sig alltid att spara även

om man inte tänker ansöka om sjukdag-

penning. Man kan behöva utlåtandena

och intygen senare till exempel om man

ansöker om förlängning av studiestöds-

tiden eller hamnar i uppföljelse av hur

studierna har framskridit. Läkarintygen

för sjukdomsperioden kan behövas

även vid ärende gällande granskning av

boenderätten

24

VäLmående, hälsa och studieförmåga

Välmående, hälsa och studieförmåga hör till de

saker som är lätta att glömma ända tills någon

av dem inte längre är i skick. Även en studerande

är en psykisk, fysisk och social helhet – och varje

del i helheten borde fungera för att studierna

ska framskrida. Uttryckt i jargong är övergången

från ungdom till vuxen en viktig men ofta

även en tung utvecklingsfas i individens liv. En

studerande lever ofta just i denna övergångsfas,

har kanske för första gången flyttat till en egen

bostad och även boendeorten kan ha bytts. Det

är inget under om man stressar lite!

25

sTUdieFÖRmågans käRnoR

Målsättningen med studierna är ut-

examinering, men studier, presterande

och tävling får inte vara hela livet.

Det väsentliga för studiernas flytande

framskridande är studieförmågan dvs.

det hur de egna resurserna, studiefärdig-

heterna, undervisningen och handled-

ningen samt studieomgivningen stöder

studier. Man kan tänka sig studieförmå-

gan som ett hus vars stödpelarna är de

nämnda faktorerna – huset är ostadig

eller rasar om en eller flera av pelarna är

i dåligt skick.

Studerandens egna resurser

består av personlighet, sociala förhål-

landen samt hälsa och hälsovanor.

Resurserna förändras ständigt, till

exempel de sociala relationerna kan även

ändra dramatiskt i början av studierna.

Centralt kopplade till de egna resurserna

är även livshantering, speciellt upplevel-

sen och hanteringen av stress. Vanliga

problem för studerande är överansträng-

ning, depression och koncentrationssvå-

righeter som alla påverkar studieförmå-

gan negativt.

Studieomgivningen består av

både den fysiska och psykiska studiemil-

jön. Den fysiska studiemiljön omfattar

till exempel sätten att ordna studier,

läromedlen och studieutrymmen. Den

psykiska och sociala studiemiljön består

26

i sin tur av interaktionen mellan och

inom personalen och studeranden, stu-

dieatmosfären, studentsamfundet och

universitetets arbetskultur. Många av

dessa saker är sådana som den enskilda

studeranden har svårt att påverka men

till exempel studentorganisationen inom

den egna branschen kan göra mycket åt

sakerna. Det är självklart att studierna

lider om kurserna ständigt överlappar

varandra, det är svårt att få kontakt med

lärarna eller om tentresultaten ständigt

är försenade. Utmanade är även det att

studerandens ”arbetsplats” är mycket

otydligare än en vanlig arbetsplats! På

universitetet och i kulturen för akade-

misk frihet (dvs. när alla examina är

olika) bildas inte automatiskt likadana

gäng som på en vanlig arbetsplats.

Studiekompetens är studeran-

dens yrkeskompetens. Väsentliga delar

av studiekompetensen är till exempel in-

lärningssätten, problemlösningsförmåga,

de sociala kompetenserna, informations-

behandlingsfärdig- heterna och plane-

ringen av tidsanvändning. Bristfälliga

studiekompetenser påverkar studiere-

sultaten negativt, till exempel så att re-

sultaten inte motsvarar arbetsmängden

eller att arbetsmängden känns för stor.

Att studera vid universitetet skiljer sig

oerhört mycket från att studera i gym-

nasiet på grund av vilket det lönar sig

att sätta ner tid på att fundera på sina

egna studiekompetenser – och man kan

även utveckla sina studiekompetenser!

Även undervisnings- och handlednings-

verksamheten bygger för sin del upp

studieförmågan. Till undervisning och

handledning hör interaktion mellan lära-

ren och studeranden, att ge respons och

utvärdering, student- och lärartutore-

ring och studerandens integrering i sitt

studiesamfund. Såsom med studiemiljön

är det svårt att påverka även dessa saker

ensam men tillsammans med till exem-

pel aktörerna i den egna föreningen med

särskild status kan man göra mycket.

HäLsa ocH väLmående

En studerande kan inte alltid bara vara

ung och i sitt livs form. Såsom i vilken

annan livsfas som helst kan man även

under studietiden få genomlida till

exempel ryggsmärtor, akut angina, tand-

värk eller psykiska problem. Det lönar

sig att ta hand om hälsan och välmåen-

det och under studietiden är det lättare

än först i medelåldern.

I Finland ansvarar SHVS dvs.

Studenternas hälsovårdsstiftelse för

universitetsstuderandenas hälsovård.

När man betalar AUS:s medlemsavgift

betalar studentkåren 40 euro av det till

SHVS. Denna hälsovårdsavgift berättigar

27

studerande att använda alla stiftelsens

tjänster genast från och med början av

den första höstterminen. Studeranden

kan även använda SHVS:s alla verksam-

hetsställen (verksamhetsställen i huvud-

stadsregionen ligger i Tölö och Otnäs).

SHVS är ett fantastisk system som är

byggt enbart för studerande. Det lönar

sig alltså att använda de mångsidiga

tjänsterna, och även studieförmågan

hålls i skick.

Studeranden är även berättigad

till kommunala hälsovårdstjänster.

Under de tider då SHVS är stängd kan

man alltså söka sig till hälsovårdscen-

tralen eller till det närmaste jourha-

vande sjukhuset. Vid användningen

av kommunala tjänster kan det finnas

skillnader beroende på studerandens

hemland (speciellt om studeranden inte

är medborgare i ett EU- eller EES-land) –

ta reda på praxis i tid på nätsidorna för

din hemkommun under studietiden.

SHVS:s tjänster

SHVS:s tjänster har delats in i tre sek-

torer: hälso- och sjukvård, mental hälsa

och oral hälsa. Hälso- och sjukvårds-

sektorn erbjuds tjänster av hälsovårdare

samt allmän- och specialläkare. Sektorn

för mental hälsa har psykologer och

psykiatrer som hjälper studerandena.

På munhälsovården är munhygienis-

terna och tandläkarna experter. SHVS:s

tjänster är alltså väldigt mångsidiga men

till exempel rådgivningsverksamhet eller

alla specialsjukvårdsområden finns inte

hos SHVS.

Största delen av SHVS:s tjänster,

till exempel besök hos hälsovårdaren

eller allmänläkaren, är avgiftsfria.

Avgiftsbelagda tjänster är till exempel

besök hos specialläkaren eller tandlä-

karen. Studiekortet bör alltid vara med

när man uträttar ärenden vid SHVS. Tills

studiekortet har blivit färdigt ska du ta

med intyget, som du har fått från studie-

byrån, över att du är studerande.

- Hamnar jag i kö?Studerandena talar år efter år om SHVS:s

köer. Sanningen är dock bättre än

sägnen och det är inte alls så hopplöst

att komma till mottagning som man

ibland får höra. Det lönar sig inte att

skjuta upp tidsbeställningen i onödan,

utan ta genast kontakt om du ens lite

känner för det! Ett allmänt problem är

att studerandena av en eller annan orsak

kommer för sent till mottagningen även

om det oftast är lättare att lösa problem

i ett tidigt skede. Om man är tvungen

att vänta länge på en läkartid kan man

fråga om det är möjligt att få en tid till

en hälsovårdare. Hälsovårdarna på SHVS

är väldigt erfarna experter på studentliv

28

sHvs:s

konTakTUPPgiFTeR,

ÖPPeTHåLLningsTideR

ocH massoR av vikTigT

inFoRmaTion Finns På

sTiFTeLsens näTsidoR

På adRessen

www.yTHs.Fi!

och de kan hjälpa med nästan allt. I nöd-

fall finns det några akuttider hos SHVS

som man kan fråga efter på morgnarna

via telefon.

Få en elektronisk hälsoenkät!SHVS kallar alla förstaårsstudenter på

hälsokontroll som består av en elektro-

nisk hälsoenkät (Sätky) och vid behov

av ett personligt möte. Enkäten innehål-

ler frågor som rör allmänna hälsan och

munhälsan samt faktorer som påverkar

dem. Dina svar bedöms av en hälso-

vårdare och en munhygienist som i sitt

svarsmeddelande till dig ger en person-

lig bedömning av ditt allmänna hälso-

tillstånd och ditt munhälsotillstånd.

Vid behov uppmanas studeranden att

beställa tid till hälsovårdarens mottag-

ning och/eller till tandvården. Om du

inte får kallelse per e-post om att fylla i

hälsoenkäten under det första studieåret

ska du kontakta hälsovårdaren på ditt

verksamhetsställe. Kallelserna skickas

ut efter hand under läsåret och en del

av studerandena får kallelsen först på

vårterminen.

Avboka i tid!Det är otroligt men sant att studenter

ofta är så likgiltiga att de inte använder

tiden de beställt och inte ens avbokar

den. Det är ytterst tråkigt för den stu-

dentkompis som kanske absolut skulle

behöva din tid. Kom ihåg att avboka i tid

om du inte kan komma. För oavbokade

tider debiteras besöksavgiften samt en

bötesavgift på 15 euro.

Andra hälsovårdstjänster

Om en student blir sjuk på kvällen eller

under veckoslutet är han/hon berätti-

gad till kommunala hälsovårdstjänster.

I huvudstadsregionen får man reda på

det egna vårdstället och andra råd (t.ex.

skötselråd för de vanligaste sjukdomar)

genom att ringa till hälsorådgivningstele-

fonen som är öppet dygnet runt, tel. (09)

10023. Tilläggsinformation finns även

på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdi-

strikts hemsida på adressen www.hus.fi.

Studerande från Esbo sköts på

hälsovårdscentralens jour på Jorvs

29

för en student att ge sig själv och sina

relationer tid. Ibland kan även den bästa

aaltostudenten hamna i en återvänds-

gränd. Det finns emellertid gott om hjälp

till hands!

- Studenternas stödcentrum NyytiStuderandenas stödcentral Nyytti er-

bjuder konfidentiell diskussionshjälp i,

stöd för och utomståendes perspektiv

på olika livssituationer, när det känns

rådlöst eller när du inte orkar ensam.

Till de populäraste tjänsterna i Nyyti hör

nätgrupperna, där det olika teman disku-

teras under terminerna. Information om

Nyytis tjänster och mycket information

om studier som livsperiod hittar du på

nätet på adressen www.nyyti.fi. Lusten

att prata är en tillräcklig orsak att ta

kontakt!

sjukhus (Åbovägen 150) på vardags-

kvällar och -nätter samt dygnet runt

under veckoslut. Studerande från

Helsingfors hjälps på vardagar kl.

16.00-8.00 och under veckoslut dygnet

runt i Haartmans sjukhus och i Malms

sjukhus. Adressen till Haartmans sjuk-

hus är Haartmansgatan 4,och adres-

sen till Malms sjukhus är Talvelavägen

6. Studerande från Vanda får hjälp

av jouren i Peijas hälsovårdscentral

(adress Sjukhusgatan 1) på vardagskväl-

lar och -nätter samt dygnet runt under

veckoslut.

Allvarligt sjuka och i behov av

brådskande hjälp varande helsingfors-

esbo-, vanda- eller grankullabor kan söka

sig till hälsovårdscentralernas jour också

i Helsingfors, Esbo eller Vanda på varda-

gar kl. 16.00–8.00 samt under veckoslut

och helger dygnet runt (dvs. förutom

jourtjänster i sin egen hemkommun så

kan man även använda tjänster från

andra kommuner).

Som stöd för välmående

Studietiden förändrar ens liv och också

till det här skedet av livet hör såväl gläd-

je som sorg. Nutiden kräver mycket av

en studerande och därför är det viktigt

30

www.helsinginseurakunnat.fi www.otapapit.netwww.kappelikuoro.net

Kun kaipaatkeskustelu-kumppania

KORKEAKOULUPAPITAalto-yliopistossa

Otaniemen kampusp. 040 531 1052juha.lassila@evl.fi

Töölön kampusp. 050 596 5417kaisa.heininen@evl.fi

Arabian kampus p. 050 355 9294 henri.jarvinen@evl.fi

Otaniemen kampusp. 040 513 0853 jaani.vilkkila@evl.fi

Kirkkomuusikko Espoon oppilaitostyössäp. 040 720 0764katja.kangas@evl.fi

pus

Juha Lassila

Katja Kangas

Jaani Vilkkilä

Kaisa Heininen

@evl.fi

Henri Järvinen

- HögskoleprästernaDet finns många högskolepräster som

är verksamma vid Aalto-universitetet.

Högskoleprästerna erbjuder konfidenti-

ell diskussionshjälp med alla teman mel-

lan himmel och jord. Du kan kontakta

prästen oberoende om du hör till kyrkan

eller inte – utöver religiösa ärenden är

prästerna professionella i att hjälpa och

diskutera. Kontaktuppgifterna hittar du

på din högskolas nätsidor.

StudiepsykologernaUniversitetets studiepsykologer kan

hjälpa dig med olika studieproblem

– koncentrationssvårigheter, moti-

vationsproblem och andra frågor.

Studiepsykologernas kontaktuppgifter

finns på Aaltos studentportal Into.

Studentrestauranger

På studentrestaurangerna kan man

och lönar det sig att avnjuta stora och

näringsrika måltider. Man får måltiden

till det av staten stödda, billiga student-

priset genom att visa studiekortet eller

genom att visa kvitto på medlemsavgif-

ten och identitetsbevis. Det finns många

studentrestauranger på alla tre campus-

områden och dessutom erbjuder till ex-

empel Helsingfors UniCafe-restauranger

förmånliga luncher.

31

aaLtOPastOrernas hälsning

Studietiden är en viktig tid i många av-

seenden. Lika viktigt som det är att lära

sig läsa sitt studieämne, lika viktigt är

det att lära sig läsa livet och sig själv. Att

läsa och tillägna sig nya saker kräver tid

och mental kapacitet. Studierna formar

oss i en viss riktning och de relationer

som skapas under studietiden är oftast

viktigare än vi kan tro. Och inte enbart

från synpunkten att lära känna nya

vänner. Utan vänner vet vi inte vem vi

egentligen är.

Den egna platsen visar sig inte

alltid så lätt. För de stora sakerna i livet

måste man ibland lägga ner mycket

möda. Studierna kan av en eller annan

orsak köra fast, det kan vara svårt att

skapa nya relationer, man blir tvungen

att pånytt definiera sin relation till sin

barndomsfamilj och bli självständig.

I mitten av all happening kan sinnet

ibland helt befogat vara belastat.

Satsa på dig själv, reservera tid

att lyssna på dig själv och samtidigt:

bli inte ensam! Samfundet är viktigt.

Du är nu en del av Aalto-samfundet. På

ditt campusområde träffar du även oss,

högskolepastorerna, vi finns för dig. Det

betyder att vi gärna är med dig i både

glädje och sorg. Vi vill höra hur du mår.

Ta modigt kontakt med oss, ditt ärende

behöver inte ens vara så allvarlig. Med

oss kan du konfidentiellt diskutera om

vad som helst.

Det av teknologer byggda Otnäs

kapellet ligger mitt i teknologbyn för

att påminna om Guds samfund, försam-

lingen. I detta samfund har du möjlighet

att komma och tystna tillsammans med

andra. Varje söndag hålls en studerande-

mässa i Otnäs kapell. I mässan finns det

även rum för trasighet och halvfärdig-

het; därifrån får den svaga nya krafter. I

Otnäs kapell fungerar även en egen kör,

Kappelikuoro, som tar med nya sångare

speciellt i början av terminer.

Vi aaltopastorerna betjänar Dig

och hela Aalto-samfundet i alla dess

enheter och kapellet samt utanför det

i livets olika situationer och frågor.

Ta modigt kontakt. Vi pratar när det

behövs.

Vi ses!

Aaltopastorerna

START!

Phuxåret är ofta fyllt med fart och

fläng. Trötthet kan lätt drabba en om

man inte kommer ihåg att ta hand

om sig själv. Motion är ett utmärkt

sätt att ta hand om både fysiskt och

psykiskt välmående, minskar stress

och förbättrar gruppsamhörigheten.

Ta med svetthandduk, vattenflaska

och öppet sinne och gå och bekanta

dig med motionsmöjligheterna vid

Aalto-universitetet!

AUS OCH MOTIONAUS stöder studerandenas motionerande

bl.a. genom att understöda idrottsfören-

ingarnas verksamhet, genom nationell

intressebevakning som medlem i

Studerandenas Idrottsförbund och

genom att meddela om aktuella motion-

särenden. Idrottssakkunnig och styrels-

ens sportansvarig, som arbetar inom

studentkårens sportsektor, svarar på

dina frågor angående sport och motion.

Du får lätt kontakt med dem via e-post

liikunta@ayy.fi.

AUS utbildar även idrottstutorer årligen.

Idrottstutorerna är vanliga tutorer eller

ISOpersoner, som har gått en skild

idrottstutorutbildning. Idrottstutorerna

ger dig information om idrottsutbudet på

Aalto, AUS och i närområdet. Dessutom

ordnar idrottstutorerna spel tillsammans

och de hittar säkert en grupp för

phuxarna att motionera med.

UNISPORTAalto-universitetet satsar även på studerandenas

välmående genom att som en del av UniSport

erbjuda motionstjänster. Med UniSport har

aaltostuderande möjlighet att motionera på alla

sex campusområden (Mejlans, Centrum, Vik,

Gumtäkt, Tölö (1.9.) och Otnäs (1.9.)). Utbudet är

mycket omfattande, täckande gymtjänster,

klättring, gruppträning, kursverksamhet,

individuella tjänster, serie- och klubbverksamhet.

Att motionera är mycket billigt för studerande

och med ett säsongskort kan du motionera så

mycket du vill. Tilläggsinformation om Unisport

finns på adressen www.unisport.fi.

AA

LTO

-U

NIVERSITETETS IDROTTSFÖRENING

r.f.

Aalto-universitetets idrottsförening r.f. (AaltoUS) är Aalto-

samfundets egen idrottsförening som strävar efter att stöda

Aaltostuderandenas idrottsintresse. Föreningen ordnar bl.a.

serieverksamhet tillsammans med UniSport, stöder studerandes

deltagande i idrottstävlingar, stöder föreningarnas motionsverk-

samhet, koordinerar idrottstävlingsverksamhet och belönar årets

Aalto-idrottare. Tilläggsinformation hittar du på www.aaltous.fi.

MOTIONSEVENEMANGAUS håller studerandena i rörelse med hjälp av många olika evenemang

under hela läsåret. AUS organiserar många sportevenemang för

studerande, till vilka det lönar sig att komma och bevittna motion-

sglädjen. För förverkligandet av motionsevenemang ansvarar huvud-

sakligen Aalto-Liike som startade i början av år 2011. Bland annat är

följande evenemang en del av AUS:S motionsevenemangskalender:

- Aalto Kymppi (Aaltomilen) - Fastlagsjippot

- Nattfutsal och Nattinnebandy - Aalto by Night

- Motions- och - SELL games 2012

välbefinnandeveckan - Helleaalto

TÄ

VLINGAR OCH TOPPIDROTT

Studerandenas FM-tävlingar (SFM-tävlingar) är högskolestu-

derandenas mästerskap i hemlandet. SFM-tävlingarna

erbjuder en möjlighet till idrott i tävlingsanda och gemen-

sam motion för alla nivåers idrottare via lediga serier och

tävlingsserier. Tävlingsseriernas mästare har representation-

srätt i sin egen gren i studerandenas Europa-mästerskapen.

SELL-tävlingarna är en för högskolestuderande

menad månggrenad idrottstävling som årligen ordnas

antingen i Finland, Estland, Litauen eller Lettland.

SELL-tävlingarna är en kombination av att ha roligt, att

skapa internationella kontakter och motion. År 2012 ordnas

tävlingarna vid Aalto-universitetet!

Om du är toppidrottare eller siktar på toppen

rekommenderar vi att du kontaktar Huvudstadregionens

idrottsakademi URHEA. Urheas målsättning är att stöda

unga idrottare i att föra sina studier vidare jämsides med en

idrottskarriär samt att stöda idrottare speciellt i att

förverkliga den dagliga träningen och att utveckla idrotta-

rens studiemöjligheter. Tilläggsinformation: www.urhea.fi.

Mer info för Aaltos del får du via martti.kyykoski@aalto.fi.

MÅL!Fyll dina egna behov med möjligheter som

finns längs vägen för att:

•du ska hållas pigg

•du ska orka studera

•du ska må bra

•du ska bekanta dig med människor

•du ska minska stress

•du ska hållas frisk

•du ska vara lycklig!

IDR

OTT

SFÖRENINGSVERKSA

MH

ET O

CH

BO

LLS PELSSERIER

Vid sidan av AUS fungerar ca 60

olika föreningar som har specialis-

erat sig på olika idrottsgrenar. Det

finns grenar alltifrån de

traditionella bollspelen som fotboll

och basketboll till mera speciella

grenar som rugby och segling. Hitta

din egen gren och bekanta dig med

föreningarna på AUS:s nätsidor.

På Aalto ordnas även

aktiv bollspelsserieverksamhet.

Futsal och innebandyserierna börjar

på hösten och fortsätter fram till

våren, medan volleyboll och

basketboll spelas på våren.

aus och motion

START!

Phuxåret är ofta fyllt med fart och

fläng. Trötthet kan lätt drabba en om

man inte kommer ihåg att ta hand

om sig själv. Motion är ett utmärkt

sätt att ta hand om både fysiskt och

psykiskt välmående, minskar stress

och förbättrar gruppsamhörigheten.

Ta med svetthandduk, vattenflaska

och öppet sinne och gå och bekanta

dig med motionsmöjligheterna vid

Aalto-universitetet!

AUS OCH MOTIONAUS stöder studerandenas motionerande

bl.a. genom att understöda idrottsfören-

ingarnas verksamhet, genom nationell

intressebevakning som medlem i

Studerandenas Idrottsförbund och

genom att meddela om aktuella motion-

särenden. Idrottssakkunnig och styrels-

ens sportansvarig, som arbetar inom

studentkårens sportsektor, svarar på

dina frågor angående sport och motion.

Du får lätt kontakt med dem via e-post

liikunta@ayy.fi.

AUS utbildar även idrottstutorer årligen.

Idrottstutorerna är vanliga tutorer eller

ISOpersoner, som har gått en skild

idrottstutorutbildning. Idrottstutorerna

ger dig information om idrottsutbudet på

Aalto, AUS och i närområdet. Dessutom

ordnar idrottstutorerna spel tillsammans

och de hittar säkert en grupp för

phuxarna att motionera med.

UNISPORTAalto-universitetet satsar även på studerandenas

välmående genom att som en del av UniSport

erbjuda motionstjänster. Med UniSport har

aaltostuderande möjlighet att motionera på alla

sex campusområden (Mejlans, Centrum, Vik,

Gumtäkt, Tölö (1.9.) och Otnäs (1.9.)). Utbudet är

mycket omfattande, täckande gymtjänster,

klättring, gruppträning, kursverksamhet,

individuella tjänster, serie- och klubbverksamhet.

Att motionera är mycket billigt för studerande

och med ett säsongskort kan du motionera så

mycket du vill. Tilläggsinformation om Unisport

finns på adressen www.unisport.fi.

AA

LTO

-U

NIVERSITETETS IDROTTSFÖRENING

r.f.Aalto-universitetets idrottsförening r.f. (AaltoUS) är Aalto-

samfundets egen idrottsförening som strävar efter att stöda

Aaltostuderandenas idrottsintresse. Föreningen ordnar bl.a.

serieverksamhet tillsammans med UniSport, stöder studerandes

deltagande i idrottstävlingar, stöder föreningarnas motionsverk-

samhet, koordinerar idrottstävlingsverksamhet och belönar årets

Aalto-idrottare. Tilläggsinformation hittar du på www.aaltous.fi.

MOTIONSEVENEMANGAUS håller studerandena i rörelse med hjälp av många olika evenemang

under hela läsåret. AUS organiserar många sportevenemang för

studerande, till vilka det lönar sig att komma och bevittna motion-

sglädjen. För förverkligandet av motionsevenemang ansvarar huvud-

sakligen Aalto-Liike som startade i början av år 2011. Bland annat är

följande evenemang en del av AUS:S motionsevenemangskalender:

- Aalto Kymppi (Aaltomilen) - Fastlagsjippot

- Nattfutsal och Nattinnebandy - Aalto by Night

- Motions- och - SELL games 2012

välbefinnandeveckan - Helleaalto

TÄ

VLINGAR OCH TOPPIDROTT

Studerandenas FM-tävlingar (SFM-tävlingar) är högskolestu-

derandenas mästerskap i hemlandet. SFM-tävlingarna

erbjuder en möjlighet till idrott i tävlingsanda och gemen-

sam motion för alla nivåers idrottare via lediga serier och

tävlingsserier. Tävlingsseriernas mästare har representation-

srätt i sin egen gren i studerandenas Europa-mästerskapen.

SELL-tävlingarna är en för högskolestuderande

menad månggrenad idrottstävling som årligen ordnas

antingen i Finland, Estland, Litauen eller Lettland.

SELL-tävlingarna är en kombination av att ha roligt, att

skapa internationella kontakter och motion. År 2012 ordnas

tävlingarna vid Aalto-universitetet!

Om du är toppidrottare eller siktar på toppen

rekommenderar vi att du kontaktar Huvudstadregionens

idrottsakademi URHEA. Urheas målsättning är att stöda

unga idrottare i att föra sina studier vidare jämsides med en

idrottskarriär samt att stöda idrottare speciellt i att

förverkliga den dagliga träningen och att utveckla idrotta-

rens studiemöjligheter. Tilläggsinformation: www.urhea.fi.

Mer info för Aaltos del får du via martti.kyykoski@aalto.fi.

MÅL!Fyll dina egna behov med möjligheter som

finns längs vägen för att:

•du ska hållas pigg

•du ska orka studera

•du ska må bra

•du ska bekanta dig med människor

•du ska minska stress

•du ska hållas frisk

•du ska vara lycklig!

IDR

OTT

SFÖRENINGSVERKSA

MH

ET O

CH

BO

LLS PELSSERIER

Vid sidan av AUS fungerar ca 60

olika föreningar som har specialis-

erat sig på olika idrottsgrenar. Det

finns grenar alltifrån de

traditionella bollspelen som fotboll

och basketboll till mera speciella

grenar som rugby och segling. Hitta

din egen gren och bekanta dig med

föreningarna på AUS:s nätsidor.

På Aalto ordnas även

aktiv bollspelsserieverksamhet.

Futsal och innebandyserierna börjar

på hösten och fortsätter fram till

våren, medan volleyboll och

basketboll spelas på våren.

34

seLL student games 2012Det traditionella SELL Student Games

-evenemanget kommer att vara ett av de

största och mest internationella sporte-

venemangen i Finland år 2012 vad gäller

antalet deltagare. Tävlingarna ordnas i

Otnäs, Esbo, 17.-20.5.2012. Det är frågan

om ett månggrenat och avslappnat

studentidrottsevenemang öppet för alla

högskolestuderande i världen. Förutom

tävlingarna utlovas massor av annat pro-

gram och den traditionella SELL-festen.

SELL-tävlingarna är studentidrott och

roligt tillsammans när det är som bäst!

Plats: Esbo, Finland

Tid: 17.-20.5.2012

Lag- och individuella grenar*: friidrott,

badminton, basketboll, bowling, schack,

fäktning, innebandy, judo, mini-fotboll,

orientering, simning, bordtennis, ulti-

mate, volleyboll och frisbeegolf

Deltagaravgift: 25 €/pers. (inkl. mat och

transport till tävlingsplatserna)

Arrangörer: Aalto-universitetets sport-

klubb och Aalto-universitetets student-

kår. Anmälningarna sker via ens egen

skola eller via kontaktpersonen i det

egna området. Kontaktpersonerna publi-

ceras på SELL 2012 nätsidor på hösten

2011.

Tilläggsinformation www.sell2012.fi.

E-post info@sell2012.fi.

*De slutgiltiga SELL2012-grenvalen pu-

bliceras på hösten 2011.

35

att röra sig i huvudstadsregionenKollektivtrafiken i huvudstadsregionen

fungerar flexibelt och effektivt. En bilist

hittar lätt parkeringsplatser i Otnäs, men

speciellt på Tölö campusområde kan det

vara utmanande att hitta en bilplats på

vardagar. Det lönar sig även att komma

ihåg att cykelbanorna i huvudstadsregio-

nen är fungerande och snabba.

Biljetter och priser i huvudstadsregio-

nens kollektivtrafik

I kollektivtrafiken i huvudstadsregionen

används allmän tariffprissättning. Det

innebär att längden på färden inte påver-

kar priset. Samma biljett kan användas

på bussar, spårvagnar, metro, närtåg och

färjor till Sveaborg. Passerar du under

färden en gräns mellan två kommuner,

debiteras du en regionbiljett i stället för

en intern biljett. De studerande som är

skrivna i HRT-området (Esbo, Grankulla,

Helsingfors, Kervo, Kyrkslätt, Vanda)

får studierabatt. Studierabatten i hela

huvudstadsregionen är 50 %. En ra-

battbiljett för studerande beviljas även

för utländska utbytesstuderande som

tillfälligt bor på regionbiljettsområdet,

om villkoren för beviljandet av biljetten

annars uppfylls.

Varifrån får man resekort?

För att nya studerande ska kunna skaffa

ett resekort behöver de en ansökan

om studerandebiljett försedd med

läroanstaltens stämpel och ett identitets-

bevis. Om du har skrivit dig i huvud-

stadsregionen nyligen behöver du även

ett hemortsbevis som fås från magistra-

ten. Ett personligt resekort som behövs

för studierabatt kan köpas enbart från

serviceställen för resekortet. Det finns

många serviceställen, till exempel på

Helsingfors järnvägsstation och Esbo

kulturcentrum i Hagalund.

I början av höstterminen öppnas

på Aalto-universitetets Otnäs cam-

pusområde ett tillfällig serviceställe

för resekort, där man kan uppdatera

uppgifterna på resekortet som man

redan har, till exempel studerandestatus.

Uppdateringen kan också göras på kom-

munernas och HRT:s serviceställen.

Efter uppdateringen av resekortet

kan du ladda ditt resekort i vilket ladd-

ningsställe som helst oberoende vilken

din hemkommun är eller hurdan period

du laddar på ditt kort. Resekortet kan

laddas vid alla R-kiosker, många andra

kiosker, på kommunernas servicestäl-

len och i biljettautomater som finns på

metro- och närtågsstationer. Ställen där

du kan ladda ditt resekort är försedda

med resekortsymbolen.

Du kan ladda period (tid, kortet

är då i kraft 24h/dygn) eller värde (peng-

ar med vilka du kan betala en enskild

biljett) på resekortet. Om det uppstår

problem med resekortet fråga modigt

36

aTT Resa i HUvUdsTadsRegionens

BUssTRaFik:

1. Kolla tidtabellerna på adressen reit-

tiopas.fi

2. Gå i tid till hållplatsen

3.Stanna bussen genom att vinka

TYDLIGT till busschauffören att du

vill stiga på. Ett bra tips är att hålla

handen uppe tills busschauffören läg-

ger på blinken.

4. Stig på och stämpla din biljett

hjälp av kollektivtrafikens personal!

Tilläggsinformation om priser,

resekort och till exempel ansökan om

rabattbiljetter finns på sidan www.hsl.fi.

Förbindelser till och

mellan Aalto-universitetets

campusområden

Man kommer lätt till Aalto-universitetets

campusområden med kollektivtrafi-

kens bussar (och redan om några år

med metro). Man kommer snabbt från

Kampen till Otnäs med linjerna 102 och

103 som kör längs Västerleden. Från

Elielplatsen, bredvid järnvägsstationen,

avgår linjerna 194 och 195 som kör

via Granö. Dessutom kör linjerna 505,

506, 510, 512 och 550 i regiontrafiken.

Vetenskapslinjen 506 förenar veten-

skapssamfunden: Vik, Arabiastranden,

Gumtäkt, Böle, Mejlans, Otnäs och Norra

Hagalund är längs samma rutt. Inom

Esbos interna trafik kör linjerna 2, 4, 10,

15 och 52 till Otnäs. Mellan Kampen och

Arabia kan man resa antingen med spår-

vangslinje 6 från framför tågstationen

eller med buss nummer 71 och 74.

De exakta rutterna och tidta-

bellerna finns i trafikverkets tidta-

bellsböcker eller på nätsidan www.

hsl.fi. Det lönar sig att bekanta dig

med HRT:s på Internet fungerande

Reseplan (fi. Reittiopas) på adressen

www.reittiopas.fi, där man lätt hittar de

aktuella tidtabellerna och -rutterna för

kollektivtrafiken.

FJäRRTRaFik

VR:s studierabatt för fjärrtågs-

resor är 50 %. Studierabatt beviljas

inte för 30 dagars biljetter, avgifter för

sällskapsdjur, sovplatser eller platser i

biltåget. Tilläggsinformation: www.vr.fi.

Även Matkahuoltos studiera-

batt är 50 % för bussresor på minst 80

kilometer. Tilläggsinformation: www.

matkahuolto.fi.

Både på tåg och i bussar behövs ett

giltigt studiekort för att få studiera-

batt. Enbart kvitto på att studentkårens

medlemsavgift är betald berättigar inte

till rabatt! Om studiekortet inte ännu

har kommit när du behöver studiera-

batt (och du inte har ett gymnasistkort),

så är enda sättet att skaffa VR:s och

Matkahuoltos gemensamma studie-

kort. Du kan skaffa studiekortet från

VR:s biljettförsäljningsställen eller

på Matkahuoltos verksamhetsställen.

Kortet är avgiftsfritt men kräver en

termins- eller läsårsdekal á 8 euro för att

vara giltigt. Ansökningsblanketten för

kortet kan du skriva ut från VR:s eller

Matkahuoltos hemsidor.

37

38

AUS - Din studentkår

Vad då studentkår?

39

seRvicePUnkTeRna ocH cenTRaLByRån

Servicepunkten i Arabiastranden

Tavastvägen 135 C, Helsingfors

arabia@ayy.fi

09 470 30431

Servicepunkten i Tölö

Runebergsgatan 14-16 A-flygeln,

Helsingfors

toolo@ayy.fi

050 520 9490

Servicepunkten i Otnäs

Otsvängen 11, Esbo

otaniemi@ayy.fi

050 520 9400

Servicepunkternas öppettider hittar du

på adressen ayy.fi/yhteystiedot

AUS:s postadress är PB 69, 02151 Esbo.

Med AUS:s centralbyrå avses stu-

dentkårens kontor som ligger i Otnäs på

adressen Värmemansgränden 2 .

Aalto-universitetets studentkår (AUS)

är studentkåren för dig som är ny

studerande vid Aalto-universitetet. Alla

studenter som avlägger en lägre eller

en högre högskoleexamen vid Aalto-

universitetet är AUS:s medlemmar.

Sammanlagt finns det 15 000 medlem-

mar. AUS producerar tjänster åt sina

medlemmar och arbetar för främjandet

av deras välmående samt för att utveckla

undervisningen vid Aalto-universitetet.

Studentkåren är ett offentlig

samfund vars ställning är definierad i

universitetslagen. I universitetslagen

finns det också stadgat att grundexa-

mensstuderande vid varje universitet

är studentkårens medlemmar. För att

kunna anmäla sig som närvarande

vid Aalto-universitetet ska du betala

studentkårens medlemsavgift. Det är

inte frågan om en terminsavgift även

om betalningen är en förutsättning för

studier. För att få valuta för din med-

lemsavgift lönar det för dig att ta reda

på hur studentkåren betjänar dig. Syftet

med denna handbok är att hjälpa dig att

komma igång.

40

aaLtO-unIVersItetets och aus:s rötter

Även om Aalto-universitetet är knappt två år, har

aaltostuderandenas gemensamma projekt redan

en fin, över hundraårig gemensam historia.

Aalto-universitetets urform tittade fram

första gången år 1857. Då planerades

det att grunda ett polytekniskt insti-

tut som skulle undervisa i teknik och

ekonomi. Planen hamnade emellertid

på is på grund av hungersnöden som

snart slog till. Tekniska högskolans

förstadium bildades i mitten av 1800-ta-

let och handelshögskolans år 1911.

Konstindustriella högskolans föregång-

are, Helsingfors slöjdskola, grundades

1871 för att finsk industri skulle kunna

tävla som jämbördig med framträdande

industrier i andra länder, för att upphöja

”den usla nivån på Finlands industri”.

På 1940-talet, under återupp-

byggnadsperioden efter kriget bildades

finländsk infrastruktur. Skolornas

studentkårer, med THS och KY i spetsen

och hand i hand sysslade tillsammans

med olika affärsverksamheter allt från

apelsinlotteri och import av lyxvaror

till tobaksindustri. THS:s finansiärer

hindrade i sista stund studentkårens del-

tagande i tobaksfabriksprojektet Ameri

som TH:s professorer startade. Ameri

utvecklades till en av den finska indu-

strins milstolpar efter kriget – och dess

försäljning producerade en avsevärd

förmögenhet för KY en gång i tiden.

Ekonomistuderandena och tekno-

logerna grundade i slutet av 1950-talet

Finlands första kommersiella televi-

sionskanal TES-visio. Kanalen såldes

senare till YLE som byggde upp kanalen

TV2 kring den. På 1950-talet stiger även

industridesignen inom Konstindustriella

högskolan. Det föreslås att kurser från

TH och handelshögskolan läggs till till

utbildningen.

Under åren 1964-1999 publice-

rade THS och KY en gemensam tidning

med namnet Contactor.

Aalto-universitetet och med det

även AUS skapades 1.1.2010.

Sammanslagningens frukter:

UniSport, AaltoES, Venture Garage, Aalto

on tracks, Aalto on Waves, Aate, Aino,

gemensam kampus, Aalto Village, SELL

2012, AUS-pinsen, frivilliga studentkårs-

aktörer, AUS färger, flagga och band,

alla föreningar, AUS stipendier, intres-

sebevakning, kyky-projektet, Aalto-

Liike, Aava, Aura, Viestinnän ryhmä x,

Västmetron

41

Egendomstvisten

Allt i sammanslagningen har inte fung-

erat så som i Strömsö. KY:s beslut att

fondera bort över 40 miljoner euro från

studentkårens användning har orsakat

bl.a. en mängd rättssaker som ännu är

på gång.

Källor:

Taideteollisuuden muotoja ja murroksia.

Taideteollinen korkeakoulu 130 vuotta.

Panu Nykänen: Toiveet ja todellisuus.

Teekkaritoiminnan edistämisyhdistyksen 60

vuotta.

Elina Pöykkö & Aaro Jalas: Liikkeessä!

Kauppakorkeakoulun vuosisata.

42

fuLLmäKtIGe

Fullmäktige är studentkåres högsta be-

slutsfattande organ – alltså på sätt och

vis studentkårens riksdag. Fullmäktige

består av ordförande och 45 egentliga

medlemmar som möts ca en gång per

månad för att besluta om studentkårens

stora linjer och vissa stadgeenliga ären-

den såsom medlemsavgift och budget.

Dessutom väljer fullmäktige bl.a. stu-

dentkårens generalsekreterare, fullmäk-

tiges ordförande och chefredaktören för

studenttidningen Aino. En typisk fråga

av den stora linjen skulle till exempel

kunna vara studentkårens ställning till

studiestödet eller universitetets strategi.

I större beslut utnämner fullmäktige en

arbetsgrupp eller ett utskott att förbe-

reda ärendet.

Fullmäktige har delats i fullmäk-

tigegrupper som till exempel kan basera

sig på utbildningen, gemensamma mål-

sättningar eller politiska åsikter. När en

egentlig fullmäktigemedlem är förhin-

drad, till exempel på grund av en tent

eller utbytesstudier, kallas en suppleant

in. Fullmäktiges suppleanter kan om de

så vill vara mycket aktiva och de får till

sitt förfogande samma information som

de egentliga fullmäktigemedlemmarna.

FULLmäkTigevaL 2011

Fullmäktiges mandatperiod är

två år så fullmäktigevalet hålls vartannat

år. Följande gång hålls valet i oktober-

november 2011. Alla studentkårens

medlemmar är röstberättigade i valet

och man kan rösta antingen traditionellt

med en lapp på campus eller elektro-

niskt på nätet. Det nya fullmäktige sam-

manträder för första gången i slutet av

år 2011 och börjar sin egentliga mandat-

period i början av år 2012.

Valets kandidatnominering är

september-oktober. Kandidaten väljer

ett valförbund – eller grundar själv ett

sådant. Valförbunden i sin tur kan bilda

en valring för att förbättra sina möjlig-

heter. Valsättet är proportionellt och

fungerar på samma sätt som riksdags-

och kommunalvalet.

Kom ihåg att rösta!

43

Kandidera i valet?

Är du intresserad av att påverka stu-

dentkåren eller universitetet eller kanske

av att göra själv? Bli kandidat i höstens

fullmäktigeval! Föreningsbakgrund eller

politisk sakkunskap är inte nödvändigt

utan man kan och det lönar sig att bli

kandidat utav rent intresse. De nya

fullmäktigemedlemmarna får skolning i

såväl mötesteknik som ekonomi och sak-

innehåll. Och även om du inte blir vald

ger platsen som en fullmäktigemedlems

suppleant en utmärkt vy över student-

kårens verksamhet. Nästa möjlighet att

hoppa med i bilden är först om två år så

det lönar sig att ta detta tillfället i akt.

Tilläggsinformation

Tilläggsinformation om fullmäktige

hittar du på studentkårens nätsida och

blogg. Man kan följa med fullmäktige-

möten direkt på studentkårens TV-kanal,

och de som är intresserade kan gå med

i och följa fullmäktiges e-postlista. Alla

studentkårens medlemmar här även

rätt att närvara vid fullmäktigemöten.

Fullmäktiges ordförande hjälper till i och

svarar på ärenden gällande fullmäktige.

44

Tervetuloa työpaikkaan, joka tarjoaa parempia mahdollisuuksia, suurempia haasteita ja enemmän työniloa. Organisaatioon, jonka toiminta perustuu tiimityöskentelyyn ja yhteistyöhön. Yritykseen, joka työskentelee teknologian kärjessä auttaen 18:aa Suomen 20 suurimmasta yrityksestä liiketoimintansa uudistamisessa. Tarjoamamme mahdollisuudet ovat rajattomat, voit vaihtaa töitä vaihtamatta yritystä. Tutustu meihin ja löydä mahdollisuutesi. accenture.fi/tyopaikat

©2011 Accenture. All rights reserved.

45

styreLsen leder studentkåren

Studentkårens styrelse är en grupp på ca

10 studerande som fullmäktige har valt

och den arbetar på heltid för alla aalto-

studerandes bästa. Varje styrelsemedlem

har en eller flera egna sektorer, m.a.o. ett

verksamhetsområde som de ansvarar för

och kring vilket de arbetar tillsammans

med sektorns arbetare och frivilliga.

Egentliga möten håller styrelsen

under terminerna cirka en gång i veckan

och dess beslut kan varje medlem i

studentkåren bekanta sig med på AUS:s

nätsidor. AUS:s styrelse är en s.k. arbets-

styrelse: den deltar förutom i beslutsfat-

tandet även i verkställandet dvs. arbetar

även utanför möten.

Officiellt sagt använder styrel-

sen som fullmäktige valt studentkårens

förvaltningsrätt och verkställande makt

dvs. ansvarar för genomförandet av

verksamhetsplanen, representerar stu-

dentkåren utåt, övervakar förvaltningen

och sköter verksamheten inom ramarna

för studentkårens regler och fullmäkti-

ges beslut.

Att vara med i styrelsen är för-

utom ansvarsfyllt, lärorikt och utma-

nande också fyllt med upplevelser och

äventyr. Ett år i studentkårens kärna ger

en utsiktsplats över bl.a. Aalto, närlig-

gande kårer och det nationella fältet av

högskolestuderande samt massor av

olika upplevelser och nya vänner.

Fullmäktige väljer styrelsen för år 2012

kring november-december.

46

seKtOrerna - i hjärtat av studentkårens verksamhet

fr. höger förvaltningssekreterare Jarmo Mäkelä, studentkårens

styrelsordförande 2011 Saara Hyrkkö, generalsekreterare Teemu

Halme samt vice styrelseordförande Ville Poikolainen

HUvUdsekToRn

Huvudsektorn skulle

också kunna kallas

allmänsektorn eftersom

de ärenden den behand-

lar varierar mycket: allt

från intressanta frågor

om att leda och utveckla

arbetsplatsen och att

representera på olika till-

ställningar till inte-alltid-

så rolig pappersexercis.

Sektorn år 2011

består av styrelseordfö-

randen Saara och vice

ordföranden Ville samt

generalsekreteraren

Teemu och förvaltnings-

sekreteraren Jarmo.

Medan Saara leder

styrelsen fungerar Teemu

som chef för sakkunniga

och producenter dvs. s.k.

ideella arbetare.

Gänget funderar bland annat på

ekonomiska frågor (naturligtvis tillsam-

mans med ekonomichefen), verksam-

hetsstyrning och -planering, förvaltning

och att göra den lättare, rekrytering

och utveckling av organisationen samt

arbetsplatsens trivsel och välmående.

Huvudsektorn löser även olika problem

som uppstår samt håller kontakt med

intressenter och gamla aktörer.

47

seKtOrerna - i hjärtat av studentkårens verksamhet

Affärskoordinator Lari Palenius och Mikko Saastamoinen,

styrelseansvarig för affärsrelationer och alumniverksamhet

Syftet med företagsrelationer är att

öka kännedom om Aalto-universitetets

studentkår, dess medlemmar och Aalto-

samfundets såväl i Finland som utom-

lands. Vi stöder vår studentkårs andra

funktioner, samlar in pengar för vår

verksamhet och vi försöker samtidigt att

förbättra våra studerandes rekryterings-

möjligheter och att erbjuda dem förmå-

ner. Företagsrelationer drivs förutom av

styrelseansvarige och affärskoordinatorn

även av frivilligpumpen Aura.

sekToRn FÖR FÖReTagsReLaTioneR

48

Juha Isotalo, sakkunnig inom utbildningspolitiska ärenden samt

styrelsens studieärendeansvarig Antti Karkola.

UTBiLdningsPoLiTiska äRenden

AUS verkar för studerandenas fördel gäl-

lande utbildningsärenden och utvecklar

undervisningen tillsammans med univer-

sitetet. Tyngdpunkten ligger på utveck-

ling av undervisningens kvalitet och

uppskattning samt att hålla fram stu-

denternas synpunkter i Aalto. Man strä-

var efter att öka interaktionen mellan

studenter och personalen och målet är

att hela det akademiska samfundet ska

dra åt samma håll. Förutom att utveckla

universitetet deltar AUS i utbildningspo-

litisk diskussion och lobbyverksamhet i

hela Finland och internationellt.

49

Liisa Lähteenaho, sakkunnig i socialpolitik och styrelsens

socialpolitiska ansvariga Salla Seppälä

sociaLPoLiTiska äRenden

Den socialpolitiska sektorn är expert

på studentkårens vardag och liv. Inom

sektorn utför man lobbyverksamhet,

ger råd och tar hand om bl.a. utkomst,

välmående, hälsa och kollektivtrafik.

50

Informatör Henna Lahti, styrelsens kommunikations och fören-

ingsärendeansvarig Henna Mattila och Joonas Jylhä, sakkunnig för

kommunikation.

kommUnikaTions- ocH inFoRmaTionsTeknikäRenden

En stor grupp människor tar hand om

studentkårens kommunikations- och

informationsteknikärenden: styrelsens

kommunikationsansvarig, kommuni-

kationssakkunnig, informatör, grafisk

designer, webbutvecklare och IT-expert.

På kommunikationssidan meddelar

man om AUS:s evenemang och beslut,

uppdaterar studentkårens nätsidor, gör

studentkårens tryckalster (även denna

kalender) och håller kontakt med me-

dian. Dessutom görs tätt samarbete med

universitetets olika medier. Råd kan du

fråga till exempel när det gäller informa-

tion eller tryckalster. På informationstek-

niska sidan sköter man om AUS:s interna

informationstekniska tjänster och över-

vakar medlemmarnas intresse gällande

informationsteknik i Aalto-universitetet.

51

Krokodilen Otto Palonen, producent, föreningar och Aalto-samfundet, Teknologsektionens ordföran-

detiger Ilmari Pärnänen och dom saknande bovarna ersätts av en björn med en Voitto Kangas- mask

och en räv med en Mika Tarhala- mask.

aaLTo-samFUndeT ocH FÖReninsäRenden

Samfundssektorns viktigaste mål

är att göra det till en upplevelse att

vara i Aalto! Tillsammans med Aalto-

samfundskommittén dvs. Aava skapar

vi stiliga och åtminstone roliga evene-

mang och möjligheter att träffa aaltoiter,

njuta av livet eller till exempel diskutera

världens gång.

Det lönar sig att utnyttja AUS:s

vitala föreningsekosystem till fullo.

Föreningssektorn handleder gärna

såväl personer som ännu söker sin

favoritförening eller funderar på att

grunda en egen förening som erfarna

föreningsmedlemmar. Också när ären-

det gäller regler, verksamhetsbidrag

eller klubblokaler kan du kontakta

föreningssektorn.

52

aaLtO är ett internatio-nellt samfundVid Aalto-universitetet studerar förutom

finländare en växande mängd interna-

tionella studerande. De är sammanlagt

cirka 1600 av vilka 950 är internationella

examensstuderande och cirka 650 utby-

tesstudenter. Några av dem kan finska

men majoriteten använder engelska.

Därför har denna guide även översatts

till engelska. AUS meddelar om sin

verksamhet och erbjuder tjänster på tre

språk; på finska, svenska och engelska.

Aalto-universitetets internationel-

la studerande hämtar färg och mångfor-

mighet till universitetssamfundet. Aalto

och AUS anser det viktigt att alla stude-

rande gör saker och ting tillsammans

utan att snubbla på språk- eller kultur-

gränser. Finländska studerande behöver

i sitt liv och på de allt mer internatio-

nella arbetsmarknaderna interkulturell

kompetens och språkkunskaper, som de

kan utveckla i Aaltos brokiga student-

samfund. En mångkulturell vänkrets gör

också ens tankesätt mångsidigare.

Det är viktigt för internationella

studerande att få finländska vänner

eftersom det med hjälp av dem är lättare

att anpassa sig till ett nytt land. Att

hitta lokala vänner är en stor del av att

bygga ett nytt liv i Finland. Det lönar sig

att modigt ta kontakt på föreläsningen,

i studentföreningen, i studentrummen

eller på hobbier och inte bli och vänta på

den andras initiativ.

deT Finns TUsen ocH en mÖJLigHe-TeR aTT BLi inTeRnaTioneLL

Internationell erfarenhet är uppskattad

så det lönar sig att satsa på att skaffa

det. Redan i början av studierna finns

det skäl att själv ta reda på i vilket skede

i examen en utbytesperiod passar bäst

in. Aalto-universitetet är med i många

internationella utbytesprogram som

öppnar dörrar åt dig överallt i världen.

Aalto-universitetet och AUS beviljar

studerande som åker på utbyte stipen-

dier för att täcka utbyteskostnaderna.

Många internationella nätverk erbjuder

även praktikmöjligheter utomlands åt

studerande. En utbytesperiod eller en

utlandspraktik kan vara ditt livs bästa

upplevelse!

Internationella studiebyråer,

branschvisa internationella rådgivare

och karriärtjänster vilka fungerar på

Aaltos campusområden handleder gärna

studerande i ärenden gällande att bege

sig utomlands.

Om din livssituation inte till-

låter att resa utomlands kan du satsa

desto mera på internationalisering i

hemlandet. I studentkåren fungerar

många internationella föreningar genom

vilka man kan bekanta sig med stu-

derande från många olika länder och

göra internationellt samarbete. Du kan

även bli en internationell ISOperson för

53

Hanna Sauli, sakkunnig för internationella ärenden och styrelsens ansvariga för

internationella och motionsärenden Teemu Peltokallio

internationella examensstuderande eller

för utbytesstudenter och naturligtvis

kan du delta i språkkurser och kurser

som hålls på främmande språk inom din

egen bransch.

aUs sTÖdeR inTeRnaTionaLiseRing

Aalto-universitetets internatio-

nella sektor fungerar som intressebeva-

kare för internationella studerande och

hämtar studentperspektiv till de bord

där man beslutar om ärenden som gäl-

ler internationalisering. Vi stöder även

internationell föreningsverksamhet. Vår

målsättning är att Aalto erbjuder sina

studerande mångsidiga internationa-

liseringsmöjligheter i hemlandet och

utomlands, och att internationella exa-

mensstuderanden och utbytesstudenter

skulle erbjudas gratis utbildning av hög

kvalitet, omfattande tjänster, goda sys-

selsättningsmöjligheter efter utexamine-

ring och massor av möjligheter att delta

i studentföreningsverksamhet.

54

de särställda studentföreningarnaAUS har tätt samarbete med särställda

studentföreningar som ingående repre-

senterar studerande i en eller flera stu-

diebranscher, driver deras intressen, hål-

ler kontakt med näringslivet och främjar

mångsidig studentkårsverksamhet.

De särställda studentföreningarna har

rätt och skyldighet att ordna handled-

ning åt nya studerande samt att skicka

representanter till samarbetsforum som

studentkåren erbjuder.

aaLTo-yLioPisTon JaTko-oPiskeLi-JayHdisTys – aaLLonHUiPUT

Aalto-yliopiston jatko-opiskelijayhdistys

ry dvs. mer familjärt Aallonhuiput

fungerar som förbindelseslänk mellan

doktorander vid Aalto-universitetet och

de som är intresserade av doktorandstu-

dier. Föreningen representerar doktoran-

der i universitetets förvaltning, sprider

goda kutymer gällande doktorandstudier

och handledning, väcker diskussion för

att utveckla doktorandstudier och lyfter

upp ärenden som doktorander anser

viktiga.

aUTomaTions- ocH sysTemTeknikgiLLeTas.ayy.fi

Automations- och systemteknikgil-

let – förtroligare AS – är automations-

och systemtekniks ämnesförening

som förenar studerande inom samma

bransch, verkar för deras intresse i

högskolan och uppmuntrar dem att följa

med yrkesmässiga och allmänna samhäl-

leliga frågor.

AS är Otnäs mest violetta gille

där allt ändå är Aivan Sama. Därför

gör vi just det vi vill. I gillet har det på

sistone varit populärt bl.a. att bygga och

syssla allt möjligt, att festa, att spela, att

sporta, djupa diskussioner och utbild-

ningspolitik.

FysikeRgiLLeTwww.fyysikkokilta.fi

Fysikergillet är en förening som för-

enar de som studerar teknisk fysik och

matematik vid Aalto-universitetet och

gillet är även öppet för andra intresse-

rade. Gillets historia går tillbaka till år

1947 och det har nuförtiden cirka 400

medlemmar.

Gillet ordnar olika fritidsaktivi-

teter för sina studerande, såväl i Otnäs

som utanför det, bevakar deras intressen

i högskolans förvaltningsorgan, sköter

om kontakter till andra studerande inom

samma bransch i Finland och i världen

samt försöker annars att ta hand om

sina studerandes välmående. Gillets hela

verksamhet baserar sig på frivilligarbete

och gemensam talkoanda enligt god

teknologtradition. I vårt gillesrum finns

uppehålls- och studierum samt nästan

55

oändliga kaffereserver.

Vi tar gärna emot respons och

nya idéer för att gillets utbud ska bli

intressant just för dig.

HeLsingFoRs ekonomisTUdeRande RF (ky)kyweb.fi

Den år 1922 grundade KY fungerar som

förbindelselänk mellan och intressebeva-

kare för dess medlemmar som studerar

vid Aalto-universitetets handelshögskola

och erbjuder möjligheter till mångsidiga

fritidsaktiviteter. Alla studerande som

avlägger en examen inom ekonomiska

vetenskaper vid Aalto-universitetet kan

bli medlemmar.

Genom stipendier, verksamhets-

bidrag och understöd stöder Stiftelsen

för Helsingfors ekonomistuderande (KY-

säätiö) studerande och föreningar inom

ekonomivetenskap.

KY ordnar massor av olika evene-

mang. De mest kända för nya studeran-

de är Mursujaiset dvs. phuxintagningen,

kårkvällar som hålls en torsdag i måna-

den, årsfesten, sillfrukost dvs. sillis och

Wappenfesten. Av idrottsevenemangen

är den urbana äventyrstävlingen KY

City Challenge som ordnas på våren och

Kylterirodden som ordnas på hösten de

största och mest fantastiska. Dessutom

erbjuder KY:s utskott, sektioner och

ämnesföreningar samt föreningar kring

KY en möjlighet att delta i verksamheten

och syssla med allt möjligt från sport till

vinprovning. Det för varje KY-medlem

bekanta, i Kampen liggande KY-huset

känner man igen på långt håll av de på

taket lysande KY-bokstäver.

KY stöder sina medlemmar i

studier, studiernas förutsättningar och

framtida karriär samt fungerar som

aktiv intressebevakare i utbildnings-

politiska och studiesociala ärenden för

Aaltos ekonomer.

KY:s målsättning är att utveckla

och uppehålla nationellt och internatio-

nellt samarbete samt främja studerande-

nas utbytesstudier.

KY främjar även möten mellan

studerande och företagsvärlden samt

studerande och utexaminerade genom

aktivt samarbete och genom att ordna

olika karriärevenemang.

KY – KY-medlemmens hem redan

i hundra år!

inFoRmaTionsnäTveRksgiLLeT aTHenewww.athene.fi

Athene är Otnäs näst yngsta kamratgäng

på ett par hundra personer som kallar

sig för gille. Ett tätt, kring vårt gillesrum

Olkkari snurrande samfund sysslar och

stojar aktivt både spontant och mer

organiserat.

Informationsnätverks ämnes-

förening Athene grundades under

Datagillets beskydd redan genast under

utbildningsprogrammets första år 1999.

Från och med det började det fram-

skrida en stark atheneisering och snart

var det dags att bryta sig loss från TiK.

Gillesprojektet sparkades igång och slut-

ligen lades Informaatioverkostojen kilta

56

Athene ry till i studentkårens gillesregis-

ter i THS:s fullmäktigemöte 13.2.2003.

De viktigaste evenemangen under

året är naturligtvis årsfesten Infoähky

och barfesten Club ”X” som phuxarna

ordnar. Gillet är inte bara grönt till fär-

gen utan också till sinnes och trots sin

unga ålder har det hunnit sätta sin prä-

gel på Otnäs nationalromantiska land-

skap genom att plantera ett träd bakom

Maarihuset i tioårsjubileumsstämningen

på våren 2009. Den ursprungliga hippie-

andan syns även i gillestidningen Kukka.

I Athene finns olika människor

och därför har varje år hittills varit unikt

legendariskt. Verksamhet finns det lite

av allt och nästan vem som helst hittar

någonting intressant i gillets utbud. Om

det inte finns en egen grej för dig kan du

alltid skapa det själv!

inkUBio Rywww.inkubio.fi

Inkubio ry är gillet för

Bioinformationsteknologi- studerande

vid Aalto-universitetet. Gruppen som

år 2003 började som ämnesförening

blev gille år 2007 och är AUS:s yngsta

teknologämnesförening. Gillets logo är

en kretskortsko.

Inkubio uppfostrar phuxarna

från examensprogrammet som gillet re-

presenterar, ordnar fritidsaktiviteter och

fungerar som intressebevakare för sina

medlemmar. Gillets årsfest Apoptoosi

ordnas på vårvintern liksom även

Inkubiternas phuxfest, Meioosi. Namnet

på Inkubios gillestidning är S’napsi.

Man känner igen gillets medlem-

mar på deras rödbruna halare vars byx-

ben är dekorerade med vita kofläckar.

Genomsnittsinkubiten är snarare en man

än en kvinna. Han/hon är annars social,

men på grund av hans/hennes plikttro-

genhet är hans/hennes sinne för humor

eventuellt begränsat just före tentveck-

an. Som huvudämne studerar han/hon

ett tekniskt ämne i vars namn prefixet

bio har lagts till.

kemisTgiLLeTwww.kemistikilta.fi

Kemistgillet är en gemensam student-

förening för kemiteknikstuderande.

Kemistgillets historia började redan år

1892 och på så sätt är gillet äldst av alla

gillen vid Aalto-universitetet. Gillets logo

är en vit neonatom på blå bakgrund och

även om gillets halare är röda är gillets

färg blå.

Gillet erbjuder sina medlemmar

många olika evenemang inom sport,

kultur och att ha roligt tillsammans.

Dessutom görs exkursioner (dvs. stu-

diebesök till företag inom branschen)

så ofta vi hinner. Naturligtvis ska man

reservera tid också för avkoppling med

corona, mariage, pärkkä och Kalle Anka

i gillesrummet. Gillet tar emot pHuxarna

med öppna armar och för dem ordnas

det också alldeles eget program.

Mindre synlig än de andra

evenemangen men minst lika viktig är

gillets uppgift intressebevakning. Gillet

har representanter i arbetsgrupper o.dyl.

organ i avdelningen för Kemiteknik och

57

Aalto-universitetets studentkår, och i

dessa verkar man för kemisternas fördel.

Kemistgillet samarbetar även med fören-

ingar inom branschen i form av evene-

mang och bland annat pHuxarnas halare.

Gillet har flera olika och olika

stora jobb än man kan räkna med fing-

rar och tår och till det behövs aktörer. I

Kemistgillet kan man till exempel delta i

att ordna evenemang, att redigera gillets

tidning Tisle eller intressebevakning. På

våren firar gillet sin årsfest Kondensatio

som ordnas av en för alla öppen kom-

mitté. Vid sidan av att ordna är det

också viktigt att delta eftersom det ju är

människorna som gör festen genom att

komma dit.

maskiningenJÖRsgiLLeTwww.koneinsinoorikilta.fi

Koneinsinöörikilta ry (KIK) är en med

ljusröda halare förskönad ämnesfören-

ing för maskin- och energiteknikstude-

rande i Högskolan för ingenjörsveten-

skaper. Gillet är grundat år 1915 och

det har idag cirka 1100 medlemmar.

Maskiningenjörsgillets stolta uppgift är

att föra samman maskin- och energistu-

derande och ordna verksamhet åt dem i

form av såväl fester som evenemang gäl-

lande studier och industri. Gillet överva-

kar även aktivt sina studerandes intresse

och deltar i utvecklingen av studier i tätt

samarbete med undervisningspersona-

len. På hösten tar gillet ett stort antal

nya studerande i en ansvarsfull lyra och

hjälper dem att smärtfritt få tag i studier

och studielivet. Maskiningenjörsgillets

verksamhet ansvaras för av styrelsen

med verkställande makt och gillemed-

lemmarnas representanter med den

högsta beslutanderätten. Alla gillemed-

lemmar kan söka sig till båda och på så

sätt påverka gillets verksamhet.

KIK erbjuder sina medlem-

mar även en stor mängd tjänster.

Medlemmarna får låna till exempel

paketbil eller grill, det finns även en

svetsmaskin i förrådet. Gillesrummet är

öppet för alla och erbjuder en avslapp-

nad och kaffedoftande studieplats

och en plats där man kan bara hålla

till. Kopieringsmaskin, tentarkiv och

inhängningstjänst för kandiarbeten

underlättar studenternas vardag. Gillets

många sektioner erbjuder sina medlem-

mar en möjlighet att bekanta sig med till

exempel nya idrottsgrenar eller att göra

gillets tidning. KIK:s största trumfkort

är emellertid sannolikt en friktionsfri

teknologanda och en positiv anda – sam-

arbete är kraft och vänner lämnas inte.

Som exempel på det kan ännu nämnas

gillets bandtraktorsektion och en stor

källa för stolthet, sovjettidens under, vår

traktor Tela-Veera.

LanTmäTaRgiLLeTmk.ayy.fi

Lantmätargillet är föreningen för

fastighetsekonomi- och geomatikstu-

derande och andra intresserade av det

i Högskolan för ingenjörsvetenska-

per. Lantmätargillet är Finlands näst

äldsta gille och är grundat redan år

1901. Gillet har cirka 400 medlemmar.

58

Lantmätargillet är ganska litet för att

vara ett gille i Otnäs men desto aktivare.

Det är det mest familjeaktiga gillet! Alla

nya studerande är redan från början

varmt välkomna med i gillets verksam-

het: i mätarnas sällskap trivs man!

Phuxuppfostran är en av gil-

lets viktigaste uppgifter. Gillet hjälper,

stöder och handleder dig och andra

phuxar dvs. första årets studerande. För

sina medlemmar ordnar gillet massor av

olika evenemang genom vilka det är lätt

att bekanta sig med andra studerande.

Evenemang ordnas ofta och mångsi-

digt så alla hittar alldeles säkert något.

Gillets styrelse och funktionärer ansva-

rar tillsammans för att driva evenemang-

en och gillets övriga verksamhet.

Dessutom övervakar gillet

lantmäteristuderandenas intressen och

försöker förbättra studerandenas studie-

möjligheter och övergång till arbetslivet.

Institutionen för lantmäterive-

tenskap och Lantmätargillet flyttade på

sommaren 2011 i och med renoveringen

till Falcons utrymmen invid Ring 1:an

dit ni alla är varmt välkomna att titta på

våra nya tillfälliga utrymmen.

PRoBBa Rywww.probba.org

Probba Ry is the official student or-

ganization of Aalto University School

of Economics, Mikkeli Campus. The orga-

nizarion was founded in 1989, the same

year as the original BBA-program. This is

also where the name Probba originates

from; Pro BBA, Latin for “For BBA”. Later

the program was changed into BScBA,

but the name for Probba remained the

same.

All the members are entitled to

participate in Probba’s activity, which

includes numerous events such as the

famous Probba Orientation Week, Grand

Annual ball, Career Day and many theme

parties especially during the autumn

months. We are proud of our crowd and

we welcome new students every year

with a special way. The Mikkeli spirit is

a unique, unforgettable experience that

can’t be explained – you have to come

and see for yourself!

TRäFÖRädLaRgiLLeT Rywww.puunjalostajakilta.fi

Trädförädlargillet (PJK, utläses PoJiKå)

förenar träförädlar- och bioprodukt-

teknologer såväl yrkesmässigt som på

fritiden. Gillet har grundats år 1945

och fyllde i våras festligt 66 år. Gillets

uppgift är att erbjuda sina medlemmar

andlig och kroppslig spis som motvikt

till studierna genom att ordna åtskil-

liga olika evenemang under året. Gillets

evenemang ansvaras för av gillets egen

värd eller värdinna som ordnar många

fantastiska evenemang. Gillet ordnar

bastu- och spelkvällar för sina medlem-

mar samt även fester i samarbete med

andra gillen.

Gillet stöder sina medlemmar

även i studie- och arbetsärenden genom

att orda infotillfällen tillsammans med

avdelningen och människor från indu-

strin. Gillet fungerar aktivt i högskolans

59

riktning i studieärenden genom att lyfta

fram studerandenas åsikter om hur un-

dervisningen fungerar nu och genom att

ge förslag för framtida planer.

Kontakter till branschens industri

skapas å sin sida på ett flertal exkur-

sioner som gillet ordnar. Exkursionerna

försöker man göra till alla mål inom

branschen, från plywoodfabrik via mas-

safabrik/bioraffinaderi fram till pappers-

maskin och tryckeri. Den mest kända

exkursionen av alla är Kotimaan Pitkä

under vilken en grupp på ca 30 personer

gör en veckolång resa genom Finland

och besöker fabriker inom branschen.

Man får bekanta sig med exkur-

sionsmål utomlands genom att vara med

i verksamheten av en skild exkursions-

förening som ordnar en cirka en månad

lång resa utomlands, såsom till Kina,

Australien, Syd-Afrika eller Syd-Amerika,

med två års mellanrum.

ByggnadsingenJÖRsgiLLeT RFik.ayy.fi

Behärskar du moment, vridning och

dimensionering? Blir du tänd av explo-

sioner, metro och motorvägar eller vill

du rädda världen från avfall? Om du sva-

rade ja på alla eller några av de ovanstå-

ende frågorna är Byggnadsingenjörsgillet

någonting för dig! Det år 1913 grundade

IK för samman studerandena från kon-

struktions- och byggnadsproduktions-

teknik samt samhälls- och miljöteknik.

Från början hette gillet Insinööriklubi

och därifrån kommet gillets förkortning

IK.

Gillet ordnar för sina medlem-

mar företagsbesök till företag inom

branschen, resor i Finland och också lite

längre bort samt naturligtvis fantastiska

fester och sitzar. Gillets traditionella

årligen arrangerade evenemang är utöver

phuxarnas evenemang under första

veckan också ½-Hermanni i september,

pIKkujoulut dvs. gillets lillajulsfest, och

årsfesten Hermannisitsi. Gillet försöker

även påverka i skolans riktning i studieä-

renden och tar speciellt hand om sina

phuxar.

Gillets medlemmar är traditio-

nellt en tät och avslappnad grupp och

trots sin ålder på nästan hundra år är

gillet ungdomligt och fartfullt. Man hör

ofta talas om en s.k. ”raksaanda” som

syns och hörs i Otnäs speciellt bevingad

av det traditionella signaturropet ”Raksa

jaksaa!” dvs. Raksa orkar.

TaideTeoLLisen koRkeakoULUn yLioPPiLaaT – TokyoTOKYO ry firar i år sin 50-åriga tillvaro

som intressebevakare för konststude-

rande och som förening som uppehåller

konstindustriella högskolans kultur.

TOKYO studentkår grundades 1961

och när den förenades med Aalto-

universitetets studentkår 1.1.2010

grundades en ny TOKYO förening.

Föreningen fortsätter att värna om

konstindustriella högskolans student-

kultur och traditioner och att stöda

konststuderandenas verksamhet.

TOKYO:s syfte är att fungera

som ett samfund som förenar alla i

60

konstindustriella högskolan. Föreningen

främjar möten mellan studerande och

alumner inom konst och konstindustri-

ella branschen och främjar till exempel

deras samhälleliga, professionella och

sociala strävan. TOKYO tar ställning i

samhälleliga frågor som berör konststu-

derande och fungerar i samarbete med

fackföreningar inom konst, konstindu-

stri och kultur.

TOKYO ordnar kulturevenemang,

erbjuder stöd i studierna och fungerar

som intressebevakare i utbildningspoli-

tiska och studiesociala ärenden.

Evenemang som TOKYO ordnar

årligen är bland annat Finlands största

och snyggaste maskeradfest Arabia

Maskerad, rosettskrinning på vändagen

och designtävlingen för designkalen-

dern. TOKYO publicerar även tidningen

Torso som konststuderandena gör.

TOKYO:s byrå ligger i konstindu-

striella högskolans källare, bredvid den

vegetariska restaurangen Kipsari som

föreningen äger.

aRkiTekTgiLLeTak.ayy.fi

Arkitektgillet är en studentförening för

arkitektur- och landskapsarkitekturstu-

derande vid Aalto-universitetet och är en

underförening till Aalto-universitetets

studentkår. AK är ett gammalt gille,

grundat år 1908, och är känt för sin

kreativa läggning.

Till gillets viktigaste uppgifter

hör bevakning av studenternas intres-

sen och att ordna olika evenemang

allt från nattorientering till fester och

teaterbesök. Gillet bl.a. uppehåller en

egen e-postlista som för tillfället är

den viktigaste informationskanalen för

Institutionen för Arkitektur, produce-

rar en egen gillestidning med namnet

Paperitukos och driver en för arkitek-

turstuderande livsviktig papphandel i

institutionens källare.

Ett av Arkitektgillets särdrag

är en egen Hydda som ligger vid

Mörtträsket i Västerskog, Sibbo dvs.

cirka 25 kilometer från Helsingfors mot

Borgå. Hyddan är även bekant för många

andra teknologer eftersom den kan hy-

ras för eget bruk från AUS:s servicebyrå.

På wappen känner man igen

arkitektstuderande på deras målarvita

halare och under andra tider på deras

mörka klädsel och Marimekko-väska. På

festtillställningar har arkitektstuderande

en vana att bära med sig en jättestor röd

AK-flagga.

Wähäjoulu dvs. Arkitektgillets

årsfest firas traditionellt dagen före

självständighetsdagen, den 5 december.

Festens höjdpunkt är sillfrukosten på

morgonnattstimmarna i Georgsgatans

simhall.

Av arkitektgillets dryga 300

medlemmar är ca 40 aktivt med och

ordnar evenemang och verksamhet så

stämningen i gillet är ganska öppen

och varm. Förutom AUS:s underfören-

ingar är TOKYO ry och systergillena i

Tammerfors och Uleåborg AK:s vikti-

gaste samarbetspartners. Arkitektgillen

från olika orter producerar bl.a. den

61

gemensamma Arkkitehtiopiskelija-

tidningen, ordnar de årliga AO-dagarna

och sommardagar.

eLingenJÖRsgiLLeTsik.ayy.fi

Elingenjörsgillet dvs. SIK är elektronik-

och elektroteknik- samt telekommuni-

kationsteknik- studerandenas eget gille.

Gillets syfte är att förena studerande

från de ovannämnda utbildningspro-

grammen och andra intresserade av

elektronik samt att uppehålla intresse

för professionella, kulturella och

samhälleliga frågor. Gillet verkar för

sina medlemmars intressen i högsko-

lan, universitetet och det professionella

samfundet samt uppehåller en hälsosam

teknologanda. För att förverkliga detta

upphöjda mål ordnar gillet ett stort an-

tal evenemang från sport via företagsbe-

sök (m.a.o. exkursioner) och akademiska

bordsfester till studieevenemang.

Förutom evenemang erbjuder

gillet sina medlemmar tjänster bland

annat i form av gillesrum och elektro-

nikverkstad. Det förstnämnda fungerar

som medlemmarnas mötespunkt i hög-

skolans utrymmen dit alla är välkomna

på kaffe under föreläsningspauserna.

Den sistnämnda är för sin del en ny

medlemstjänst där vi erbjuder de som

är intresserade av elektronikbyggande

en möjlighet att förverkliga sina egna

projekt med lite bättre apparater och

utrymmen än vad som normalt ryms i

hembudgeten.

Det bästa sättet att komma med

i gillets verksamhet är att komma till

evenemangen eller att komma och prata

med gillesmedlemmarna till exempel i

gillesrummet. Under terminens för-

sta vecka ordnar gillet ganska mycket

diverse orienterande verksamhet för alla

phuxar så för att komma med räcker

det egentligen med att komma på plats

när skolan börjar. Alla AUS:s medlem-

mar kan bli egentlig medlem i gillet.

Medlemsavgiften för läsåret 2011–2012

är 6 euro.

TeknoLogFÖReningenwww.teknologforeningen.fi

Teknologföreningen (TF) är den enda na-

tionen vid Aalto-universitetet. TF grun-

dades 1872 och har ca 750 studerande

medlemmar. Nationshuset Urdsgjallar

finns i Otnäs och är svårt att missa i sin

grå betongprakt. TF:s viktigaste uppgift

är att fungera som en sammanbindande

länk mellan alla studerande vid Aalto-

universitetet med intresse för svenska,

även de som studerar ekonomi och

konst kan bli medlemmar. Som med-

lem kan man delta i allt program som

ordnas, vara med i eller grunda egna

föreningar på TF, t.ex. teknologorkestern

Humpsvakar och Whiskyföreningen,

boka sportstugan i Noux och utrym-

men i Urdsgjallar eller använda sig av

datorerna på hyllan. TF håller också koll

på bl.a. den svenskspråkiga phuxupp-

fostran, studierna och informeringen vid

universitetet. På TF hittar du framtidens

vänner och kolleger och får minnen för

livet! Mer info hittas i styrelserummet,

62

på andra våningen i Urds.

daTagiLLeTtietokilta.fi

Tietokilta ry (TiK) är grundat år 1986

och är gillet för studerande i utbild-

ningsprogrammet för datateknik vid

Aalto-universitetets högskola för

teknikvetenskaper. Datagillet har cirka

900 studentmedlemmar av vilka största

delen studerar i utbildningsprogram-

met för datateknik. Nuförtiden finns det

bland medlemmarna många utbytes-

studentmedlemmar som aktivt deltar i

gillets evenemang.

Verksamheten är mångsidig:

gillet hjälper med studier, tar hand om

att förvara kontakten med Institutionen

för datateknik, ordnar olika fritids-

evenemang och tillställningar med

företag samt bekantar de nya studeran-

dena dvs. phuxarna med teknologlivets

hemligheter.

Datagillesmedlemmarna, TiK-

medlemmarna, använder en smuts- och

kvinnoavvisande svart halare vars rygg

är dekorerad med ett vitt @-märke.

Många av TiK-medlemmarna skriver på

halarryggen sina IRC-namn som de of-

tast använder när de talar med varandra.

Eftersom TiK-phuxarna får sina halare

redan under första skolveckan så känner

man lätt igen dem på phuxevenemang i

början av hösten.

För yttervärlden syns gillets verk-

samhet även via två stora evenemang.

Den varje höst återkommande Cännäri

som de nya phuxarna ordnar är alltid

värd att delta i. Det andra huvudevene-

manget under året är, även för andra

än gillets medlemmar, Tietokilta Ry:s

årsfest Muistinnollaus varje februari.

Datagillets gillesrum ligger i

Datateknik-husets ända som är när-

mast huvudbyggnaden, alldeles bred-

vid Paniikki dvs. T-husets datasal. I

Gillesrummet kan man spela olika

konsolspel eller lyssna på bra TiK-musik

från tikPlay. I Datagillets gillesrum kokar

man i stället för kaffe aKhvi som är känt

för sin starka smak och man läser gillets

egen tidning Alkorytmi.

TUoTanToTaLoUden kiLTa PRodeko Rywww.prodeko.org

Tuotantotalouden kerho PRODEKO

grundades år 1966 för studerande från

studielinjen för produktionsekonomi i

institutionen för maskinteknik. Redan

i ett tidigt skede upplevde styrelsen

för Maskiningenjörsgillet att prodeko-

studerande var problemungdomar

eftersom ”ett motbjudande prode-

koaktigt självförtroende i vissa fall

har väckt förvåning”. Sedan dess har

Produktonsekonomi blivit en skild stu-

dieinriktning, klubb har blivit gille och

verksamheten blivit nästan proffsig.

Gillet som hör till de minsta men

tätaste i Otnäs erbjuder sina medlem-

mar evenemang, fester, bastukvällar,

resor (utomlands), företagsbesök samt

gillesrum, biljardbord, kaffe, intressebe-

vakning, bra sällskap, en ny familj och

ett nytt liv. Phuxarna som börjar år 2011

63

får vid sidan av festande ordna gillets

stora 45-årsfest!

Under de senaste åren har

Prodeko ordnat exkursioner bl.a. till

Korea, Kina och senast till Brasilien på

våren 2011. Prodeko samlade som det

enda gillet i Otnäs in hundratusentals

euro åt Aalto-universitetet. Gillet har

även en egen rekryteringsfirma...

BeRgsmannagiLLeT RFvk.ayy.fi

Bergsmannagillet är en förening för stu-

derande vid studieprogrammet för mate-

rialteknik vid Aalto universitets högsko-

la för kemiteknik. Gillet är ursprungligen

grundat 1947 som en ämnesförening för

bergsbruks- och metallurgistuderande

men studieriktningen för bergsbruk blev

en del av avdelningen för byggnadstek-

nik 2005.

Bergsmannagillet erbjuder sina

medlemmar mångsidigt med olika

fritidssysselsättningar t.ex. bastukvällar,

motionsevenemang, sitzar dvs. akade-

miska bordsfester samt många olika

fester. Årligen återkommande evene-

mang är bland annat gillets kräftskiva,

lillajul, Kotimaanpitkä-exkursionen och

under valborgsmässoafton ölstafett och

den traditionella valborgsmässoaftons-

lunchen. Årsfesten firas alltid under den

sista fredagen i november.

Internationalitet har från första bör-

jan varit en del av bergsmannagillets

verksamhet, framför allt i form av

ISW-utlandsveckorna. Våra kontakter

till industrin är goda och vi ordnar flera

exkursioner till företag som represen-

terar metall- och bergverksbranschen.

Gillet sköter också om studerandenas

relationer till Institutionen för material-

teknik samt sköter intressebevakningen

i universitetets olika kommittéer och

rådsförsamlingar.

Vårt gille är ett av de minsta i ot-

näs, men vår samhörighetsanda är desto

tätare – dessutom är vi oerhört kända

för vår sprallighet och högljuddhet!

Man känner igen bergsmännen på deras

halare, som till färgen är ölkorgsblå och

på baksidan har en logo som föreställer

en diamantborrs spets.

64

du hittar många olika slags verksamhet inom aus!

Fortsätt med ett gammalt fritidsintresse

eller börja med ett helt nytt, hitta liksin-

nade vänner, lär dig och upplev! Kring

AUS fungerar över 150 föreningar vars

mångfald sträcker sig från kant till kant.

Möjligheter till fritidsintressen finns

allt från körsång till klättring och via

kortspel till boboll och segling. Om du

inte hittar en för dig intressant förening

bland de som finns kan du grunda en

egen!

ämnesFÖReningaR

Bekanta dig med andra veten-

skapsidkare och experter i din studie-

inriktning. Ämnesföreningarna ordnar

mångsidiga, studiestödjande och för

arbetslivet förberedande evenemang och

de kan även syssla med intressebevak-

ning gällande studier.

sPoRTFÖReningaR

Tycker du om att styra och ställa i ett lag

eller knogar du hellre på med en indivi-

duell idrottsgren men du saknar andra

intresserade för att kunna dela upplevel-

ser? Kolla för allt i världen om du hittar

en sportförening för dig bland AUS:s

stora mångfald av sportföreningar, och

glöm inte motionen under din studietid!

HoBBy- ocH sPeLFÖReningaR

I denna kategori lönar det sig

att leta efter verksamhet som egentli-

gen kan vara vad som helst! Man kan

spela på allvar eller med glimten i ögat,

hobbyn kan vara rolig eller lära en nya

färdigheter. Är bilar, jakt eller bastuba-

dande din grej, eller hur är det med vin,

tjejnätverk eller japanska ritade filmer?

mUsik- ocH kULTURFÖReningaR

Är du intresserad av att vårda dig

om studentkultur? Är du intresserad av

filmer? Eller är du ändå mer intresserad

av att sjunga, att spela eller att lyssna på

musik? Kring AUS fungerar till exempel

många körer och orkestrar.

65

Vuokraa koti!

sato.fi

inTeRnaTioneLLa FÖReningaR

För de som är intresserade av inter-

nationalisering och för internationella

studenter finns verksamhet som främjar

kulturbyte. Förutom föreningar fungerar

även sektioner inom AUS, såsom ESN

och BEST, som också ordnar internatio-

nell verksamhet för studerande.

sociaLa oRganisaTioneR

Är du intresserad av politik, miljöären-

den eller företagande? Kring AUS fung-

erar föreningar som sätter sig in i olika

samhällsfrågor, aktivera dig du också!

Alla föreningar och svar på frågor angå-

ende föreningar hittar du lättast på ayy.

fi under rubriken Till föreningar eller

genom att modigt kontakta

jarjestoasiat@ayy.fi.

&UNIVERSITET

AVDELNINGAR

CAMPUSAR

67

aaLtO-unIVersItetet www.aalto.fi

Aalto-universitetet som började sin

verksamhet 1.1.2010 är ett nytt univer-

sitet byggt på sakkunskap inom teknik,

ekonomi och konst. Aalto-universitetets

högskolor – Handelshögskolan,

Konstindustriella högskolan och de

fyra Högskolorna för teknik – hör till de

mest uppskattade inom sina branscher i

Finland och är internationellt uppskat-

tade. Aalto-universitetets mål är att som

särpräglad helhet komma upp bland

toppuniversiteten i världen.

Aalto-universitetet är ett interna-

tionellt sakkunnigsamfund bestående av

20 000 studerande och 4 700 arbetstaga-

re. Av personalen är ca 300 professorer.

År 2010 utexaminerades sammanlagt

ca 2300 personer som magister och 180

som doktor.

Studerandena är en viktig del av

samfundet – de är med och bygger det

nya universitetet och dess studiekultur.

Man vill skapa en uppriktigt öppen och

inspirerande atmosfär som uppmuntrar

till att ständigt lära sig någonting nytt.

HandeLsHÖgskoLanecon.aalto.fi

Aalto-universitetets handelshögskola

är Finlands största enhet som utövar

handelsvetenskaplig forskning och

undervisning. I Handelshögskolan kan

man avlägga ekonomie kandidatexamen,

magisterexamen och doktorsexamen

samt filosofie doktorsexamen.

konsTindUsTRieLLa HÖgskoLan taik.aalto.fi

Aalto-universitetets konstindustriella

högskola är ett internationellt univer-

sitet för design, audiovisuell kommu-

nikation, konstpedagogik och konst

i vilket man kan avlägga konstkandi-

datexamen, konstmagisterexamen och

konstdoktorsexamen.

HÖgskoLoRna FoR Teknik

Aalto-universitetets tekniska högskola

delades i fyra högskolor inom teknik-

området 1.1.2011. Dessa nya högskolor

för teknik fortsätter TH:s tradition som

Finlands äldsta tekniska universitet och

som föregångare för finsk teknikforsk-

ning och -undervisning. Högskolorna

inom teknikområdet är:

Högskolan för ingenjörsvetenskaper

eng.aalto.fi

Högskolan för kemiteknik

chem.aalto.fi

Högskolan för teknikvetenskaper

sci.aalto.fi

Högskolan för elektroteknik

elec.aalto.fi

Henry 20 år – Högskolan för elektroteknik, A

utomations- och systemteknik

Katriina 19 år – Högskolan för kemiteknik, Bioproduktte

knologi

Ismo 20 år – Högskolan för teknikvetenskaper, Teknisk fysik ja matematik

Anssi 21år - Handelshögskolan

Aleksanteri 23 år – Konstindustrie

lla , Industrid

esign

Rafael 21 år – Högskolan för ingenjörsvetenskaper, A

rkitekturVåga prova

på allt nytt som kommer i

din väg.

Kom ihåg att det finns liv

även utanför Otnäs.

Studera men ha också roligt

samtidigt.

Motionera.Njut av studerandet och ta

vara på det.Ät lätt på dagen, t.ex.

Kipsaris vegetariskt mat så

orkar du arbeta bättre.

valokuva: harri hjelm

Henry 20 år – Högskolan för elektroteknik, A

utomations- och systemteknik

Katriina 19 år – Högskolan för kemiteknik, Bioproduktte

knologi

Ismo 20 år – Högskolan för teknikvetenskaper, Teknisk fysik ja matematik

Anssi 21år - Handelshögskolan

Aleksanteri 23 år – Konstindustrie

lla , Industrid

esign

Rafael 21 år – Högskolan för ingenjörsvetenskaper, A

rkitektur

när gula näbben bleknatPå följande sidor berättar studerandena som

började förra hösten om sin skola, sina upple-

velser och ger tips värda sin vikt i guld för ditt år

som phux/mursu. Välkommen till Aalto!

Förhandsförväntningar

Till att börja studera hör ofta många

olika förhandsantaganden, -förvänt-

ningar och -uppfattningar bland annat

om det hurdant det kommer att vara att

studera vid universitet. Våra experter

råder emellertid att man för att få ut det

mesta av det första studieåret håller ett

öppet sinne för nya saker.

Anssi kom till handelshögsko-

lan från en annan ort och studierna

har bra motsvarat hans förväntningar.

Anssi uppmanar nya

studerande att inte vara

nervösa på förhand. Även

arkitekturstuderanden

Rafael råder att förhålla sig

fördomsfritt till studi-

erna som börjar. ”Det

bästa är om man håller

ett öppet sinne till allt”,

råder pojkarna.

Skaffa inte förhandsuppfattningar om män-niskor eller evenemang utan gå

modigt själv med och prova och upplev saker och ting.Håll i trådarna vad gäller såväl

festandet, familj, vänner som skola.Njut av ditt phuxår eftersom det är

en unik sak i ditt liv.

70

För några har karriärvalet varit,

åtminstone på ett visst plan, en själv-

klarhet redan länge. Till exempel Henry

hade redan som liten beslutat att han

ska bli teknolog och under abiåret var

det klart att nästa skola finns i Otnäs

även om valet av utbildningsbransch

inte ännu var riktigt klart. Henry var inte

helt säker på innehållet i studierna för

Automations- och systemteknik när han

sökte till skolan. ”Jag visste att det är

någonting med robotik.”, skrattar Henry.

Henrys första studieår har gått bra och

den egna branschen känns intressantare

för varje dag som går.

Katriina började studera biopro-

duktteknologi genast efter gymnasiet.

Hon, i motsats till Henry, hade inte

en klar blid över vad hon skulle vilja

göra. ”Ett mellanår skulle ha gett tid att

grundligare fundera på sina egna val

men man får även en uppfattning genom

upplevelser” säger Katriina. ”Om det i

något skede börjar kännas som att det

här inte är min bransch finns alltid möj-

ligheten att ansöka om en annan studie-

plats.” Katriinas förhandsförväntningar

på såväl studierna som teknologandan

var positiva. Och hon tycker om tanke-

sättet enligt vilket hon studerar i ett tätt

samfund i ställer för i en vanlig skola.

Man försöker ofta få teknologer-

na att passa in i samma nördaktiga form.

Om man tänker stereotypiskt så tror

man just till exempel att fysik- och ma-

tematikstuderande är tystlåtna nördar.

Första årets studerande Ismo upphäver

emellertid detta påstående: ”Det är sant

att personerna som har bra vitsord i fy-

sik och matematik från gymnasiet söker

sig till branschen men inte är vi några

nördar för det.”

Aleksanteri började sina studier

i sin drömskola med skräckblandade

känslor. TaiK verkade som en skola som

tar allting som försiggår mellan husets

väggar på allvar. Enligt honom arbetar

man nog för fullt och på allvar med inte

allvarligt. ”Eller så kan det gå så att man

själv börjar arbeta så på allvar att man

inte mera märker allvaret!”, skrattar

Aleksanteri.

Studier – massföreläsningar eller att

arbeta intimt i smågrupper?

Det finns många olika undervisningsfor-

mer och -metoder och beroende på skola

används dessa i olika förhållande.

Traditionella massföreläsningar

där man lyssnar på en föreläsare till-

sammans med tiotals eller till och med

hundratals andra studerande i ett stort

auditorium finns enligt våra experter

åtminstone i Handelshögskolan och i en

del av de tekniska högskolorna. Anssi

berättar att första årets massföreläs-

ningar i Handelshögskolan påminner

ganska mycket om gymnasiestudier,

även om såväl frihet som ansvar ökar

tillsammans med självständigheten.

71

Massföreläsningar i de tekniska hög-

skolorna kompletteras med bland annat

räkneövningar där gruppstorleken är

kring 30 studenter

I TaiK:ens avdelning för formgiv-

ning finns en ”massföreläsning”, ett så

kallad dukningsgrupprojekt. På kursen

delas 100 studerande in i fyra grupper

och det är meningen att alla designar en

dukning åt sig själv. ”I slutet av projek-

tet lagar man mat som sedan avnjuts

under lärarnas bedömande ögon från

dukningen som man har gjort i ord-

ning.” berättar Aleksanteri. De tekniska

högskolornas massföreläsningar är

inte alltid bara allvarligt pluggande.

”Matematikkursens vår avslutades med

ett Pitkäranta-dryckesspel då man kom

till föreläsningen med skumdricka och

man smuttade på skumdrickan alltid då

föreläsaren betedde sig på ett visst sätt”,

berättar Ismo med glimten i ögat.

I Aalto ryms även andra sätt att

studera. I utbildningsprogrammet för

arkitektur i Högskolan för ingenjörsve-

tenskaper arbetar man i projektform och

ibland när en studerande kommit in i

processen kan han/hon tillbringa t.o.m.

en månad arbetandes i en egen bubbla.

I sina studier upplever Rafael att han

även har lärt sig oerhört mycket av sina

studiekompisar. ”Man lär sig ständigt

av alla. När man ser tiotals bra svar

på ett och samma problem hittar man

samtidigt tiotals synpunkter på utma-

ningen.” berättar Rafael. Även i TaiK:en

hålls undervisningen huvudsakligen

i smågrupper där man gör olika pro-

jekt självständigt, tillsammans med

studiekompisar eller genom företags-

samarbete. Tenterna ersätts oftast

med kursarbeten, till exempel med en

projektportfolio.

Den akademiska friheten medför

att alla föreläsningar och kurser inte har

obligatorisk närvaro. ”På labbövningar

är man tvungen att vara på plats men

annars är ansvaret i egna händer.” berät-

tar Katriina om praxis på hennes kurser.

Henrys kurser under första året har varit

gemensamma med andra branscher och

under andra studieåret får han ta itu

med de egna kurserna. ”På laskare lönar

det sig ändå att vara på plats även om

det inte är obligatoriskt!”, tipsar Henry.

Utmaningar och arbete i överflöd

Oberoende vad våra experter har bakom

sig, studentexamen i våras, ett arméår,

andra studier eller ett mellanår, har

studierna varit utmanande för dem alla.

Det finns alltså säkert tillräckligt med

arbete oberoende av utbildningsbransch

och bakgrund. Trots utmaningarna har

alla våra experter klarat av sitt första

studieår utmärkt.

När våra experter började på

universitetet var de beredda att arbeta

hårt men arbetsmängden har ändå över-

rarkat nästan varenda en. En utmaning

uppstår dessutom av det att de studie-

sätt som fungerade i gymnasiet kanske

72

Gå med i

KY:s/AUS:s verksamhet

Njut av ditt mursuår ef-

tersom du kan uppleva det

bara en gång och du får det

aldrig tillbaka.

Kom ihåg att även studera

vid sidan av allt annat.

inte fungerar mera. ”Det finns oerhört

mycket att läsa, och att förbereda sig för

en tent ska göras planmässigt,” berät-

tar Anssi. För att underlätta studierna

uppmanar Ismo till att man använder

tid till att hitta en för sig själv lämplig

studiemetod.

Phuxens/mursuns arketyp

Man tänker ofta att studerandena inom

samma bransch är likadana. Många av

våra experter kan lätt ge en noggrann be-

skrivning av studerandena inom sin egen

bransch. En bioproduktteknologiphux är

gilleskär, pigg men speciellt under första

hösten helt ovetande. Enligt Katriina är

deras studiegrupp mycket tät och hon

anser att hela universitetets bästa sam-

manhållning finns på Träförädlargillet.

Ismo delar phuxarna inom sin bransch i

två arketyper:

En tystlåten och samvetsgrann

studerande som arbetar ensam. Sådana

här personer ser man bara en liten

skymt av på föreläsningar eller laskare.

En aktiv gillesmedlem som deltar

i evenemang och fester. Avlägger sina

studier genom ett mer socialt sätt.

I Handelshögskolan kallas en ny stude-

rande för mursu. Anssi anser att en van-

lig mursu är en utåtriktad person som

är hemma från huvudstadsregionen. Det

utmanande inträdet till skolan kan synas

som en diskret ökning i stolthet över

prestationen vilket i sin tur leder till

ambition när studierna framskrider.

Industridesignphuxen skiljer sig lite från

andra konststuderande. De är mer tek-

niskt inriktade än genomsnittskonststu-

deranden och de har gemensamt att de

är intresserade av omgivningens detaljer

och saker som händer omkring. ”Om vi

sitter med studiekompisarna i något café

och någon säger högt att vilket oprak-

tiskt bordsben, behöver de andra inte

ens vända sig om för att se eftersom alla

säkert redan har lagt märke till det!”,

skrattar Aleksanteri. ”Industridesign är

snarare en 24/7 livstil än en skola”, sam-

manfattar han.

Rafael beskriver tillspetsat en arkitekt-

phux som en korsning mellan konststu-

derande och teknolog som är bra på att

rita, är analytisk tänkare och på någon

nivå perfektionist.

Alla kan emellertid inte eller vill inte

anse att alla studerande är lika. Henry

anser att man kan inte packa in stude-

randemångfalden inom hela ämnet i en

form och han konstaterar att det är svårt

att beskriva en typisk automations- och

73

systemteknikphux. ”Här finns männis-

kor över hela linjen och alla är unika!”,

berättar han.

Första studieåret

Tätheten i första årets studier och deras

krävande natur har överraskat många.

Allas år har trots krävande studier varit

mycket mera än det och som helhet

har studiernas första etapp varit min-

nesvärd. Under Katriinas phuxår har

det bästa varit att bekanta sig med nya

människor och att hitta sina egna saker

och allt möjligt annat. Det som harmar

henne är att hon inte kunde delta i natt-

tjäynätävlingen kring valborgsmässoaf-

ton. ”Även på de intressanta morgonfö-

reläsningarna kunde man ibland ha gått

oftare.”, konstaterar Katriina.

Det bästa med Anssis mursuår

har varit att han genom kultursektio-

nens verksamhet bra har kommit in i

KY:s anda och bekantat sig med nya

människor. ”Jag trodde att gänget här

skulle vara ännu mer tävlingsinriktade”,

kommer Anssi ihåg. Riktigt allt har inte

ens den aktive Anssi hunnit göra under

första studieåret. ”Åtminstone KY-spexet

är någonting som jag i något skede vill

vara med om.” Å andra sidan har hans

aktivitet gett honom ett brett socialt

nätverk som även är till hjälp i själva

studierna.

Under Aleksanteris phuxår har

det bästa enligt honom själv varit helhe-

ten av allt det som har hänt. ”Jag har va-

rit mitt första år i TaiK:en, samtidigt ar-

betat på Aarikka och dessutom deltagit

aktivt i Tokyo ry:s studentverksamhet.

Bäst har också upplevelsen av att jag tas

på allvar och att mina åsikter uppskattas

varit.” sammanfattar Aleksanteri sina

känslor. Det som harmar Aleksanteri av

hans phuxår är att han missade ansök-

ningen till utbytesprogrammet Master

of European Design. ”Var vaken under

första året om ni vill ansöka till det där

tvååriga utbytesprogrammet!”, råder

Aleksanteri blivande designphuxar.

Det bästa med Henrys phuxår har

varit det egna gillets samhällelighet och

den självupplevda teknologandan. ”Det

här har allt som allt varit det bästa året i

mitt liv”, sammanfattar Henry. ”Det enda

som harmar är att phuxåret tar slut re-

dan!” Rafael instämmer och sammanfat-

tar att det bästa med hans phuxår likaså

var upplevelsen av samhällelighet.

Som de bästa sakerna under sitt

phuxår lyfter Ismo fram att bekanta sig

med nya människor samt wappenveckan

då det händer mycket och alla är på gott

humör. ”Det som har stannat i minnet

från första året är en sådan skön känsla

av att göra saker tillsammans.” sam-

manfattar han. Om någonting borde

ändras så skulle man ha kunnat lämnat

bort någon kurs på våren för att lätta på

studiebelastningen.

Bekymmer, glömska, stress?

Det är viktigt att sköta sina uppgifter

men att bekymra sig för mycket lönar

det sig att glömma. Enligt våra experter

lönar det sig inte att bekymra sig över

följande saker under första studieåret:

74

Fråga alltid om

det är något du funderar på, för det

är därför till exempel ISOpersonerna

finns. Det finns inga dumma frågor.

Hitta din egen studieteknik och kom

ihåg att det lönar sig att arbeta

långsiktigt också under kursen och

inte bara just före tenten.

Lär dig att kombinera studierna

och fritiden och ha roligt.

Katriina: fast man också skulle få det

sämsta vitsordet eller underkänt i en

tent. ”Det är helt normalt.”

Anssi: att få bostad. ”Att hitta ett hem

kan speciellt för en icke-ortsbo vara

svårt men allt ordnar sig nog sist och

slutligen!”

Aleksanteri: tidens begränsningar.”Också

det att man bekymrar sig för mycket

lönar det sig att inte bekymra sig över

eftersom man ändå kommer att bekymra

sig!”

Ismo: att bekymra sig över att börja stu-

dera. ”Även om kurserna är utmanande

och det finns mycket arbete klarar man

nog säkert av det när man modigt tar tag

i saken.”

Henry: att bekymra sig över att man inte

skulle komma med i gänget. ”Här är en

öppen stämning och man hittar säkert

vänner.”

Rafael: att bekymra sig över misslyckan-

den. ”Under första året lär man sig att

göra någonting helt nytt. Det viktigaste

är att koncentrera sig på sin egen sak

med egna motiv.”

Under första studieåret finns det mycket

att komma ihåg. Enligt våra experter

lönar det sig att åtminstone inte glömma

följande saker:

Katriina: att bekanta sig med männis-

kor, att ha roligt och komma ihåg att

slappna av efter gymnasiets stränga

disciplin. ”Det ordnas mycket program

för phuxar dit det lönar sig att orka gå

med eftersom det genom det bildas även

en tät kompisgrupp.”

Aleksanteri: att inte glömma att motio-

nera. ”Genom att motionera 3 gånger i

veckan 30 minuter i gången förbättrar

du arbetseffektiviteten med 30 %.”

Ismo: att inte glömma att studera men

också att ha roligt. ”Det gör ingenting

även om en eller annan laskare blir

ogjord.”

Henry: att inte glömma fritiden. ”Det

lönar sig inte att glömma bort sig i

böckerna med bara studiepoängen i

tankarna.”

Rafael: att inte glömma livet. ”Håll i trå-

darna och hitta en bra balans. Var öppen

för allt, och avvisa och kritisera först

efter att du själv har provat.”

Det finns gott om situationer som orsa-

kar stress i de första stegen av studi-

erna. Våra experter råder att inte stressa

över bland annat följande saker:

75

Reservera mycket tid speciellt för aktiviteter under den första hösten.Studera tillsammans med vän-ner eftersom det är trevligare att slita tillsammans än ensamVåga be om hjälp av äldre stu-derande och dina tutorer.

Katriina: att inte stressa över om man

studerar sin egen bransch. ”Man hinner

ännu sen senare fundera på sina egna

val och vid behov göra nya. Det kommer

säkert att finnas även hemska kurser

under första året men man behöver inte

stressa över dem heller.”

Henry: att inte stressa om man inte kom-

mer igenom en kurs med första gången.

”Alla kommer i något skede att få nollor

men det gör ingenting. Man kan alltid

prova på nytt!” Henry

Rafael: att inte stressa även om allt inte

skulle lyckas med en gång. ”Sköt ditt

arbete på ditt eget sätt.” Rafael

Ismo: att inte stressa över tenter. ”Under

kursen lönar det sig att arbeta så att

tentförberedelsen inte enbart blir att

hänga på några kvällars läsning.”

Våra experter listar även evenemang/

saker som det inte på några villkor lönar

sig att missa under första studieåret.

Katriina: Phuxveckan och wappen.

”Det lönar sig definitivt att delta i

Proffakvällar om sådana ordnas ef-

tersom man genom dem lätt får

information även om andra huvudäm-

nen. På infotillfällen under de första

veckorna lönar det sig också att orka

gå.”

Anssi: Mursujaiset som börjar kl. 6 på

morgonen och varar följande 24 tim-

mar. Dessutom lönar det sig definitivt

att delta i sillisar och evenemang under

wappen. ”Det finns mycket program men

det lönar sig att orka vara med. På så

sätt bekantar du dig med nya människor

och får en uppfattning om olika verk-

samheter som AUS och KY ordnar.”

Aleksanteri: Att söka sommarjobb. ”Man

måst vara vaken redan under hösten

och det lönar sig att i första hand söka

arbete inom sin egen bransch eftersom

man genom det lär sig ännu mera än

man gör i skolan.”

Henry: Wappen som helhet. ”Wappen är

säkert lite annorlunda under phuxåret

än senare. Låt inte denna unika upple-

velse gå dig förbi!”

Ismo: Allting strax före wappen eller eve-

nemang som gillen ordnar där man be-

kantar sig bra med nya studiekompisar.

Rafael: Samvaro med andra studerande.

Med dessa råd och tips leder

våra experter på första året in dig på

ditt phux/mursuår och den intressanta

universitetsvärlden och det intressanta

universitetssamfundet. Här börjar det,

studierna, som är den bästa tiden i ditt

liv!

araBIa

1. Konstindustriella högskolan2. AUS:s servicepunkt3. Kipsari4. Kynä&paperi5. Bibliotek6. Posten7. Pop&Jazz-konservatorium8. Köpcentret Arabia

SpårahållplatsBusshållplatsGångväg

Otnäs

informellt1. AUS:s centralbyrå2. Design Factory3. Dipoli 4. Othallen5. AUS:s servicepunkt6. Köpcenter7. Teknologföreningen (TF) 8. Rantasauna9. Smökki, Bistervägen 4 10. Kapellet

formellt11. Huvudbyggnad12. Byggnads- och miljöteknik13. Teknisk fysik14. Elektroteknik och telekommunika-tionsteknik

BusshållplatsGångväg

15. Elektroteknik16. Bokförings- och transaktionstjänst17. Maarihuset18. Maskinteknik 119. Maskinteknik 220. Maskinteknik 321. Maskinteknik 422. Utrymmes- och säkerhetsärenden23. Datateknik24. Produktionsekonomi25. Havsteknik26. Vattenlaboratorium27. Micronova 28. Innopoli 29. Innopoli 2 30. Bibliotek31. Kemiteknik

32. Materialteknik33. Träförädlingsteknik 134. Träförädlingsteknik 235. Statens tekniska forskningscentral VTT 36. Arkitektur (verkstad)

SpårahållplatsMetro Järnväg Gångväg

Mkauppakorkeakoulu 1. Huvudbyggnad2. Chydenia-byggnaden3. Arkadia-byggnaden4. Biblioteket dvs. Helecon-tietokeskus

5. KY ry 6. Hanken7. Kampens köpcentrum8. Tennispalatset9. Riksdagshuset10. Museet för nutidskonst Kiasma11. Järnvägsstation12. Konstmuseet Ateneum

töLö

80

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARYAYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARYAYY DICTIONARYAYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

AYY DICTIONARY

81

aus- ordbok

Aalto-Liike: En grupp volontärer som

sysslar med AUS:s motionsärenden.

Aate: AUS:s audivisuella media, som föl-

jer med, förmedlar nyheter och produce-

rar program om aktuella ärenden inom

AUS och Aalto-universitetet som berör

studerande.

Aava, mao. Aalto-samfundskommittén:

Ansvarar för evenemang och verksamhet

som ordnas för aaltoiter.

Aino: AUS:s egen tidskrift som publice-

ras sju gånger om året.

Alakertsi: Festsal i KY-husets nedre

våning.

Arabia Masquerade: Finlands största

maskeradfest som ordnas av TOKYO ry.

Aura: En grupp volontärer som sysslar

med AUS:s affärsrelationer.

AUS: Aalto-universitetets studentkår.

Filial: Aalto-universitetet har förutom

huvudcampusområden även filialer i

Vasa, Björneborg, Lahtis och S:t Michel.

FSF: Finlands studentkårernas förbund

FTMK: Phuxkommittén. Ansvarar för

phuxuppfostran av de nya studerandena

inom teknikbranscherna.

Fullmäktige: Studentkårens högsta

beslutsfattande organ som består av 45

medlemmar.

Gille: Ämnesförening för studerande

inom en eller flera tekniska branscher.

Haloped dvs. förvaltningens student-

representant: En person som repre-

senterar studerande i universitetets

förvaltningsorgan.

ISO dvs. ISOperson: En person som hand-

leder de nya studerandena i de tekniska

högskolorna. Vid de andra högskolorna

kallas personen ofta för tutor

ITMK: ISOpersonskommittén. Ansvarar

för skolningen och underhållningen av

ISOpersoner dvs. tutorer vid tekniska

högskolorna.

Jäynä: Ett med humor gjort, harmlöst

spratt vars syfte är att roa den som

gjorde sprattet men framförallt även

den som blivit mål för sprattet. En jäynä

får aldrig orsaka olust eller materiella

skador.

Kipsari: TOKYO ry:s lunchrestaurang

som ligger i konstindustriella högsko-

lans källarvåning i Arabiastranden, i

Helsingfors. Restaurangen är vegetarisk.

Kommunikationens grupp X: En grupp

volontärer som koncentrerar sig på

AUS:s kommunikationsärenden.

82

KUJ dvs. KY ry:s kultursektion: Känd för

halarkragarna, mursujaiset och KY:s

sillis.

KY-huset: Ekonomistuderandenas hjärta

vid Norra Järnvägsgatan i Helsingfors

Kylteri: Ekonomistuderande

Lämppären: AUS:s centralbyrå i Otnäs på

adressen Värmemansgränd 2.

MoA: Master of Arts. Konstmagistrarnas

slutarbetesutställning med en gnutta

teknik, ekonomi och tal.

Mursu: Första årets studerande i

handelshögskolan.

Nesu: dvs. Nordiska ekonomie studeran-

des union. Ordnar sitzar och evenemang.

Noppa: En benämning som studerande

använder om studiepoäng.

OLL: Studerandenas Idrottsförbund.

Phux: Första årets studerande inom

teknikbranscher.

SELL Student Games 2012: Ett för alla

högskolestuderande i världen öppet

månggrenat och avslappnat studentid-

rottsevenemang. Evenemanget ordnas

17.-20.5.2012 i Otnäs, Esbo.

Servicepunkt: Studerandens stödjepunkt

som hjälper bl.a. i frågor gällande stu-

diekort eller AUS:s bostäder.

Sitz: En akademisk bordsfest

Smökki dvs. Servin Mökki: Ett utrymme

som AUS äger och som kan hyras till

exempel för att ordna stora sitzar.

Sångledare: Sångledare på sitzar

Teknolog: Studerande inom

teknikbranschen

Toast: Sångledare på sitzar.

TJ dvs.Teknologsektionen (Teekkarijaosto): Uppehåller och sköter

om teknologkulturen i AUS, ordnar bl.a.

Lakinlaskijaiset och beviljar rätten att

använda teknologmössan.

Tutor: En person som handleder nya

studerande

Täffä: En lunchrestaurang som

ligger i Otnäs och som ägs av Aalto-

universitetets svenskspråkiga nation,

Teknologföreningen.

Unisport: En för Helsingfors universitet

och Aalto-universitetet gemensam fris-

tående institution som erbjuder mång-

sidiga motions- och välmåendetjänster

för båda universitetens studerande och

personal från och med hösten 2011.

Yläkertsi: Festsal i KY-husets tredje

våning.

Östliga hamnstaden: Helsingfors

TEKin tarjoamista eduista ja palveluista hyödyt jo opiskeluaikana.

Opiskelijalle jäsenyys on maksuton. Kannattaa liittyä!

ayy_opas_2011.indd 1 20.5.2011 14.51

AUS - Guide för nya studernaden 2011

Aalto universitetets studentkår

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K