GOLF OCH SKATTER · 2 För att på ett enkelt sätt navigera i faktaskriften går det att hålla in...

SE

RV

ICE

GOLF OCH SKATTER

1

Förord

Denna faktaskrift är en omarbetad och utökad version av skriften som Svenska Golfförbundet (SGF) publicerade 1997. Vissa revideringar har gjorts de senaste tio åren av skatteexperter hos Ernst & Young AB. I samband med framtagandet av denna upplaga har Ernst & Young AB i samarbete med SGF gjort en större revidering och omstrukturering av innehållet. Vår förhoppning är att gällande regler och möjligheter till strukturering av golfverksamhet ska vara lättillgängliga genom publicering på SGF:s hemsida. Skattereglerna för den som bedriver golfverksamhet och anknytande verksamhet är ofta komplexa och inte helt enkla att ta till sig. Det gäller framför allt moms och inkomstskatt. Genom att det finns undantag för moms avseende t.ex. fastigheter så gäller det att strukturera verksamheten på rätt sätt. På moms och inkomstskatteområdet finns än så länge särskilda skatteundantag för allmännyttiga ideella föreningar som leder till att denna sektor helt faller utanför skatteområdet. I en verksamhet med stora kostnader är det inte alltid lämpligt att befinna sig utanför momsområdet eftersom då även momsen blir en kostnad. Det kan vara en anledning till att golfverksamheten organiseras med såväl bolag som en förening. Vid utformningen av denna upplaga av faktaskriften har Sverige svårt att hävda momsfriheten för allmännyttiga ideella föreningar mot EU-kommissionen. Sverige försöker på bästa sätt få stöd för våra nationella regler men eftersom dessa inte är konforma med EU:s momsregler så är det troligen bara en tidsfråga innan regelverket för allmännyttiga ideella föreningar ändras i Sverige. När det blir dags går inte att säga. Däremot kommer faktaskriften att behöva totalrevideras vid ett eventuellt införande av nya momsregler för den ideella sektorn. Det ska redan här sägas att med stöd av EU-rätten kan en allmännyttig ideell förening idag begära att få blir registrerad till moms under vissa förutsättningar. Då blir föreningen skattepliktig för moms i likhet med ett aktiebolag som driver golfverksamhet (se vidare avsnitt 5.4.1). Faktaskriften innehåller tre delar, där del ett tar upp allmänna moms och inkomstskatteregler för ideella föreningar och andra samverkansformer. Vidare beskrivs skattskyldigheten för golfverksamhet i en golfklubb. Därefter följer en beskrivning av skatteeffekterna för olika driftsformer, dels när golfverksamheten drivs med GolfAB och dels när golfverksamheten drivs av fristående Golfbolag. Del två handlar om att anlägga och driva en golfanläggning, driva golfrestaurang och golfshop med mera. Slutligen är del tre en fördjupning i grunderna för skattereglerna som omgärdar golfverksamhet. Med det komplexa skatteregelverk som Sverige har kan faktaskriften inte vara heltäckande och som alltid när det gäller skatteregler så är dessa under ständig förändring. Av det skälet rekommenderas kontakt med rådgivare när det gäller att bedöma skattesituationen i det enskilda fallet.

2

För att på ett enkelt sätt navigera i faktaskriften går det att hålla in Ctrl-knappen och klicka på den rad i innehållsförteckningen som är av intresse. Kontaktperson hos Ernst & Young AB är Lena Westfahl. Följande gäller avseende faktaskriftens innehåll i det enskilda ärendet:

"This publication contains information in summary form and is therefore intended for general guidance only. It is not intended to be a substitute for detailed research or the exercise of professional judgment. Neither Ernst & Young AB nor any other member of the global Ernst & Young organization can accept any responsibility for loss occasioned to any person acting or refraining from action as a result of any material in this publication. On any specific matter, reference should be made to the appropriate advisor. "

Svenska Golfförbundet Stockholm december 2012

3

Förord ..................................................................................................................................... 1

Definitioner och förkortningar .............................................................................................. 6

Del 1 Skattskyldigheten och de olika driftsformerna ......................................................... 8

1 Allmänt om ideella föreningar och andra samverkansformer .................................. 8

1.1 Civilrättsligt ..................................................................................................................... 8

1.2 Skatterättsligt .................................................................................................................. 8

2 Skattskyldighet för Golfklubb ................................................................................... 10

2.1 Inkomstskatt - Beskattning av allmännyttiga ideella föreningars rörelseinkomster ...... 10 2.1.1 Intäkter med naturlig anknytning ...................................................................... 10

2.1.2 Intäkter som av hävd finansierar allmännyttig verksamhet .............................. 11

2.1.3 Intäkter från restaurang eller golfshop .............................................................. 11

2.1.4 Huvudsaklighetsbedömning ............................................................................. 12

2.2 Fastighetsinkomster ..................................................................................................... 13

2.3 Fastighetsskatt och fastighetstaxering ......................................................................... 13

2.4 Moms i en Golfklubb ..................................................................................................... 14 2.4.1 Moms på golflektioner/golfskolor ...................................................................... 15

2.4.2 Vad är blandad verksamhet i momssammanhang? ......................................... 15

2.5 Arbetsgivaravgifter, F-skatt m.m. .................................................................................. 16

2.6 Golfklubbens deklarations- och uppgiftsskyldighet ....................................................... 16 2.6.1 Skyldighet att lämna kontrolluppgift .................................................................. 16

2.6.2 Arbetsgivaravgifter, preliminär skatt mm. ......................................................... 17

2.6.3 Lathund – Arbetsgivaravgifter, Skatteavdrag, Kontrolluppgift .......................... 18

2.6.4 Redovisning av moms ...................................................................................... 19

3 Olika driftsformer ....................................................................................................... 20

3.1 Golfklubb äger eller hyr golfanläggning ........................................................................ 20 3.1.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 20

3.1.2 Moms ................................................................................................................ 20

3.1.3 Fastighetsskatt ................................................................................................. 21

3.2 Golfklubb med GolfAB - Golfklubben äger eller hyr golfanläggning ............................. 22 3.2.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 22

3.2.2 Moms ................................................................................................................ 23


3.3 Golfklubb med GolfAB - GolfAB äger eller hyr golfanläggning ..................................... 25 3.3.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 25

3.3.2 Moms ................................................................................................................ 25


4

3.4 Golfbolag bedriver golfverksamhet - Golfklubb har nyttjanderätt ................................. 27 3.4.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 27

3.4.2 Moms ................................................................................................................ 27


3.5 Golfbolag – Golfklubb bedriver golfverksamhet och har nyttjanderätt .......................... 29 3.5.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 29

3.5.2 Moms ................................................................................................................ 29


3.6 Golfbolag bedriver golfverksamhet – utan Golfklubb .................................................... 31 3.6.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 31

3.6.2 Moms ................................................................................................................ 31


Del 2 Verksamheten ........................................................................................................ 33

4 Att anlägga en golfanläggning .................................................................................. 33

4.1 Fastighet i momshänseende ........................................................................................ 33

4.2 Frivillig skattskyldighet .................................................................................................. 34

4.3 Uttagsbeskattning ......................................................................................................... 35

4.4 Markarrende ................................................................................................................. 36

5 Att driva en golfanläggning ....................................................................................... 37

5.1 Allmänt om inkomstskatt ............................................................................................... 37

5.2 Allmänt om moms ......................................................................................................... 37

5.3 Fastighetsskatt vid uthyrning av fastigheter och mark .................................................. 38

5.4 Bolagisering .................................................................................................................. 38

5.5 Medlemsavgifter, spelrätter, spelrättsavgifter och golfaktier ........................................ 40 5.5.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 41

5.5.2 Moms ................................................................................................................ 41

5.5.3 Samfakturering ................................................................................................. 43

5.6 Golflektioner/golfskola .................................................................................................. 46

5.7 Att driva restaurang och golfshop ................................................................................. 46

5.8 Sponsring - Ideell förening ............................................................................................ 46 5.8.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 46

5.8.2 Moms ................................................................................................................ 47

5.9 Sponsring – aktiebolag ................................................................................................. 47 5.9.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 47

5.9.2 Moms ................................................................................................................ 47

5.10 Reklam ......................................................................................................................... 48 5.10.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 48

5

5.10.2 Moms ................................................................................................................ 49

5.10.3 Reklamskatt ...................................................................................................... 49

5.11 Personalkostnad ........................................................................................................... 50 5.11.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 50

5.12 Moms ............................................................................................................................ 50

5.13 Stipendier ..................................................................................................................... 51 5.13.1 Generellt ........................................................................................................... 51

5.13.2 Inkomstskatt ..................................................................................................... 51

5.13.3 Moms ................................................................................................................ 52

5.14 Styrelsearvode .............................................................................................................. 52 5.14.1 Inkomstskatt ..................................................................................................... 52

5.14.2 Moms ................................................................................................................ 53

Del 3 Materiella regler ..................................................................................................... 54

6 Beskattning av allmännyttiga ideella föreningars näringsinkomster .................... 54

6.1 Skattebefrielse för allmännyttiga ideella föreningar ...................................................... 54

6.2 Rörelseinkomster .......................................................................................................... 55 6.2.1 Verksamhet med naturlig anknytning ............................................................... 56

6.2.2 Hävdvunnen verksamhet .................................................................................. 56

6.3 Fastighetsinkomster ..................................................................................................... 56

6.4 Huvudsaklighetsbedömning ......................................................................................... 58

6.5 Förhållandet mellan ideell förening och eget bolag – servicebolag .............................. 59 6.5.1 Uttagsbeskattning ............................................................................................. 60

6.5.2 Kostnadsavdrag, skattetillägg m.m. ................................................................. 60

6.5.3 Näringsbetingade andelar ................................................................................ 60

7 Frivillig skattskyldighet för uthyrning av lokal/anläggning .................................... 62

7.1 Skattskyldighetens upphörande ................................................................................... 63

7.2 Jämkning ...................................................................................................................... 63

7.3 Avdragsrätt ................................................................................................................... 63

7.4 Korrigering av felaktigt påförd moms ............................................................................ 64

7.5 Sammanfattning – frivilligt skattskyldighet .................................................................... 64

7.6 Markarrende ................................................................................................................. 65

8 Jämförelse av momsplikten mellan Golfklubb och GolfAB ................................... 67

9 Fastighetstaxering ...................................................................................................... 68

6

Definitioner och förkortningar Aktieklubb Ett GolfAB eller Golfbolag som finansierar sin verksamhet genom

att erbjuda medlemmar/spelare aktier. Avgift för spelrättsbevis Avgift vid köp eller överlåtelse av spelrättsbevis. GolfAB Ett aktiebolag med ansvar för anläggningsdriften (kallas ibland för

DriftAB) som helt eller delvis ägs av en Golfklubb. Medlem i en Golfklubb kan vara aktieägare i ett GolfAB. En sådan Golfklubb kallas ibland aktieklubb.

Golfaktie Aktie i GolfAB eller Golfbolag (Aktieklubb) som medlem i

golfförening eller annan fysisk person kan vara delägare i. Golfbolag Ett fristående aktiebolag som upplåter anläggningen antingen till

en Golfklubb eller direkt till Golfspelare. Golfbolag kallas ibland för aktieklubb om spelare/medlem äger aktier i bolaget.

Golfklubb En allmännyttig ideell förening som bedriver klubb- och

golfverksamhet. Golfverksamhet Tillhandahållande av golfspel. Innefattar bland annat intäkter från

greenfeeavgifter och drivingrange. Golfklubb, GolfAB och Golfbolag kan bedriva golfverksamhet.

Greenfee Spelavgift för gäster, eller särskild medlemskategori, för rätten att

spela på anläggningen vid enstaka eller flera tillfällen.

IL Inkomstskattelag (1999:1229). Kapitalinsats/revers Lån från medlem till Golfklubb för finansiering av anläggning

och/eller verksamhet. Lånet betalas tillbaka vid utträde ur Golfklubb, i enlighet med klubbens stadgar.

Klubbverksamhet Ideell förenings- och medlemsverksamhet som bedrivs av Golfklubb, exempelvis tävlings-, tränings-, ungdoms-, och andra klubbarrangemang.

Medlemsavgift Årlig avgift för medlemskap i Golfklubb.

Mervärdesskattedirektivet Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett

gemensamt system för mervärdesskatt. ML Mervärdesskattelag (1994:200).

7

Spelavgift Årlig avgift för golfspel som tas ut av Golfklubb, GolfAB eller Golfbolag.

Spelrätt Rätten för en person att spela på anläggningen genom innehav

av spelrättsbevis. Spelrättsinnehavaren har möjlighet att överlåta eller sälja spelrätt. Jämställs med en kapitalinsats.

Spelrättsavgift Årlig avgift för golfspel som tas ut av Golfklubb, GolfAB eller

Golfbolag, som har ett system med spelrätter (motsvarar spelavgift).

Spelrättsbevis Kvitto/bevis på att person har spelrätt och har betalat avgift för

spelrättsbevis. Beviset kan utfärdas fysiskt och/eller genom att personen införs i ett spelrättsregister.

Spelrättsklubb En Golfklubb, GolfAB eller Golfbolag som finansierar sin

verksamhet genom ett system med spelrätter. Årsavgift Medlemsavgift i kombination med spelavgift eller spelrättsavgift

kallas tillsammans ofta för årsavgift.

8

Del 1 Skattskyldigheten och de olika driftsformerna

1 Allmänt om ideella föreningar och andra samverkansformer

1.1 Civilrättsligt

Skilda rättssubjekts gemensamma intressen och verksamheter kan organiseras i olika associationsformer. Det är inom associationsrätten som reglerna om bolag och föreningar finns. Till sin karaktär kan man säga att skillnaden mellan bolagsform och förening avgörs av själva samverkansavtalet. Kan antalet medlemmar eller delägare ändras utan justering av avtalet brukar man anse att det är en förening man har att göra med. Måste avtalet däremot ändras om antalet medlemmar eller delägare ska öka eller minska är med denna klassificeringsmetod associationen mer att uppfatta som ett bolag. Aktiebolag är en vanlig bolagsform. Associationsformen regleras i aktiebolagslagen (2005:551). Föreningar brukar i sin tur indelas i ekonomiska föreningar och ideella föreningar. En ekonomisk förening kännetecknas av att den bedriver ekonomisk verksamhet – affärsmässigt organiserad och bedriven verksamhet – som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. För sådana föreningar gäller lagen om ekonomiska föreningar (1987:667). Den ideella föreningen har till sin karaktär ett ideellt syfte och/eller en ideell, icke inkomstgivande, verksamhet. Det finns inte någon särskild lagstiftning för ideella föreningar och de vinner rättskapacitet utan registrering. För att det ska vara en förening i juridisk mening krävs att ett antal individer och/eller andra rättsubjekt har ingått någon form av överenskommelse att i organiserad form för ett gemensamt intresse eller ändamål bedriva viss verksamhet. Överenskommelsen ska ha formaliserats i stadgar, vilka ska innehålla föreningens namn, ändamål och bestämmelser om hur beslut fattas. Det krävs också att det väljs en styrelse som kan företräda föreningen.

1.2 Skatterättsligt

Som utgångspunkt gäller att såväl aktiebolag som ekonomiska föreningar och ideella föreningar i egenskap av svenska juridiska personer är skattskyldiga till inkomstskatt för alla sina inkomster. Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet enligt bestämmelserna i 13-40 kap. inkomstskattelagen, IL. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Man brukar säga att det krävs en regelbunden verksamhet och ett vinstsyfte. Det senare torde innebära att det ska bedrivas en verksamhet som typiskt sett och till sin karaktär är sådan att den normalt är inkomstgivande.

9

För aktiebolagens del presumeras all bedriven verksamhet utgöra näringsverksamhet och ska således tas upp till beskattning. Ett aktiebolag kan ytterst sägas ha till syfte att dela ut vinstmedel till aktieägarna. Motsvarande torde gälla för ekonomiska föreningar. För juridiska personer gäller också att kapitalinkomster beskattas i näringsverksamhet, även om de i sig inte ingår i en sådan verksamhet. Vad gäller de ideella föreningarna finns det begreppsmässigt ofta en ideell - icke inkomstgivande - verksamhet, som redan av det skälet faller utanför beskattningen. Om ett antal personer i föreningsform bestämmer sig för att spela golf tillsammans innebär detta i sig inte att föreningen bedriver näringsverksamhet. Det är först när föreningen börjar bedriva ekonomisk verksamhet som näringsverksamhet i skatterättslig mening föreligger. I den mån en ideell förening bedriver näringsverksamhet är den alltså i grunden skattskyldig för denna på motsvarande sätt som gäller för bl.a. aktiebolag och ekonomiska föreningar. I 7 kap. IL finns emellertid särskilda bestämmelser som innebär att bl.a. ideella föreningar med allmännyttig verksamhet under vissa förutsättningar kan undantas från beskattning av i första hand kapitalinkomster. I viss utsträckning kan även näringsinkomster bli undantagna från en sådan förenings skattskyldighet. Bestämmelserna i 7 Kap. IL är undantagsregler och det ankommer på den enskilda föreningen att visa att förutsättningarna för undantag är uppfyllda. En ideell förening som bedriver verksamhet som är undantagen från inkomstskatt på det sätt som nu beskrivits är normalt också undantagen från skyldighet att redovisa moms. Det följer av att momsreglerna för allmännyttiga ideella föreningar än så länge är kopplade till inkomstskattereglerna. Momsreglerna är ännu inte EU-anpassade men förändringar kan komma att ske i framtiden. Det ska tilläggas att det kan finnas möjlighet för en allmännyttig ideell förening att bli skattskyldig till moms genom att föreningen själv åberopar EU:s momsregelverk, Mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. I del tre, avsnitt 6 och framåt, finns mer information om kraven som uppställs för att en förening ska anses vara allmännyttig och därmed generellt frikallad från moms och inkomstskatt.

10

2 Skattskyldighet för Golfklubb

2.1 Inkomstskatt - Beskattning av allmännyttiga ideella föreningars rörelseinkomster

Som en allmännyttig ideell förening får en Golfklubb normalt antas vara begränsat skattskyldig. Det innebär att kapitalinkomster undantas från beskattning. Medlemsavgifter till föreningar är generellt undantagna enligt en särskild bestämmelse i IL. Å andra sidan medges inte i skattehänseende avdrag för en förenings egentliga och ideella verksamhet, t.ex. ungdoms- och tävlingsaktiviteter, sammankomster m.m. i en Golfklubb. Utöver kapitalinkomsterna kan Golfklubben under vissa förutsättningar befrias från skatt på näringsinkomster – rörelse- och fastighetsinkomster. Det har alltså stor betydelse för den skattemässiga behandlingen av en Golfklubbs inkomster vilken typ av inkomster det är fråga om. Man kan dela upp inkomsterna i olika kategorier: • skattefria inkomster

o medlemsavgifter o kapitalinkomster

• rörelseinkomster o med naturlig anknytning till golfen o som av hävd finansierat allmännyttig verksamhet

• övriga rörelseinkomster o med ett inre samband med golfen o utan ett inre samband med golfen

För rörelseinkomster i en allmännyttig ideell förening gäller att inkomsten är skattefri om den till huvudsaklig del härrör från verksamhet som antingen har anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Om de övriga rörelserna bedrivs med ideella arbetsinsatser av föreningens medlemmar, ska samtliga rörelseverksamheter anses ha ett sådant inre sammanhang att de ingår i en och samma rörelse.

2.1.1 Intäkter med naturlig anknytning

Exempel på intäkter i en Golfklubb som är skattefria på grund av den ideella verksamheten eller som kan anses ha en naturlig anknytning till golfen är: • Medlemsavgifter • Spelavgift • Anmälningsavgifter • Greenfeeavgifter • Skåpintäkter • Lektionsintäkter

11

• Startavgifter • Drivingrangeavgifter • Köavgifter • Städavgifter

Beroende på hur golfverksamheten är organiserad, med eller utan GolfAB, och hur medlemsavtalet alternativt avtalet mellan GolfAB och spelare är utformat kan den s.k. städavgiften komma att hanteras på olika sätt i skattehänseende. Den kan regleras som ett skadestånd för att man inte uppfyller sina medlemsskyldigheter och då utgår t.ex. normalt inte moms på avgiften. Man kan även tänka sig att städavgiften är reglerad på så sätt att den anses utgöra ersättning för en utförd tjänst från medlemmen till Golfklubben. Det skulle då i princip kunna uppstå ett arbetsgivar/arbetstagarförhållande mellan Golfklubb och medlem. Sammanfattningsvis är det viktigt att se till den egna regleringen och hantera städavgiften därefter. Kravet på naturlig anknytning ska också anses uppfyllt om Golfklubbens kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna. Exempel på detta är t.ex. försäljning i mindre skala av förfriskningar eller idrottsartiklar i de egna klubblokalerna.

2.1.2 Intäkter som av hävd finansierar allmännyttig verksamhet

Exempel på intäkter som är skattefria för Golfklubbar på grund av hävd är; • Sponsorintäkter • Reklamintäkter • Bingointäkter • Lotteriintäkter • Försäljning av programblad m.m. Inkomster av kommersiell verksamhet med anställd personal av större omfattning ska beskattas, om inkomsterna inte är skattefria på grund av hävd eller naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål.

2.1.3 Intäkter från restaurang eller golfshop

Är inkomster från en av klubben bedriven restaurangverksamhet skattepliktig för Golfklubben? Av förarbetena till lagstiftningen framgår att om en ideell förening bedriver en mindre serveringsverksamhet som en service till medlemmarna, är denna inkomst befriad från inkomstskatt. En Golfklubbs restaurang kan normalt inte anses vara en sådan ”mindre serveringsverksamhet” som man åsyftat i lagen. Inkomsterna från sådan rörelse ska som regel beskattas. Det innebär att skattskyldighet föreligger om verksamheten i mer än obetydlig omfattning riktar sig till andra än medlemmar. Är en golfshop som drivs av Golfklubben befriad från skatt?

12

Bedrivs shopen ideellt och i mycket liten skala skulle man kunna påstå att verksamheten är av servicekaraktär till medlemmarna och därför skattefri. Det är sannolikt ett mycket begränsat antal golfshopar som drivs i så liten skala att de skulle kunna uppfylla kravet för skattebefrielse.

2.1.4 Huvudsaklighetsbedömning

Rörelseinkomsterna i en allmännyttig ideell förening är undantagna från inkomstskatt om de till huvudsaklig del härrör från verksamhet som antingen har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Om flera kommersiella verksamheter bedrivs med ideella arbetsinsatser av föreningens medlemmar, ska samtliga rörelseverksamheter anses ha ett sådant inre sammanhang att de ingår i en och samma förvärvskälla. Vid bedömningen av beskattningen för en allmännyttig ideell förenings rörelseinkomster måste först fastställas om det finns rörelseinkomst som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller kan hänföras till begreppet hävd. Finns både skattefria och skattepliktiga rörelseinkomster som härrör från verksamhetet som bedrivs med ideella arbetsinsatser, ska beskattningen av dessa verksamheter avgöras på grundval av en huvudsaklighetsbedömning. Rörelsen ska i sin helhet beskattas eller i sin helhet undantas från beskattning. För skattefrihet krävs att förvärvskällans inkomster till huvudsaklig del, dvs. till åtminstone 70–80 % härrör från den skattefria delen. Är den skattefria delen mindre ska all rörelseinkomst beskattas. Bedriver Golfklubben med särskild anställd personal en kommersiell verksamhet som inte har någon anknytning till golfen, beskattas denna oavsett om verksamheten i övrigt beskattas eller inte. Vi konstaterar alltså att en Golfklubb kan vara skattebefriad från vissa inkomster och skattskyldig för andra. För en ideell förening som är skattskyldig gäller precis som för andra juridiska personer den aktuella skattesatsen. För ideella föreningar finns alltså inte en särsklid skattesats. Avsättning till periodiseringsfond får ske på motsvarande sätt som för ett aktiebolag. Skattebasen är den nettointäkt som hänför sig till inkomsten. Således får kostnader direkt hänförliga till den skattepliktiga inkomsten dras av. Det bör observeras att kostnader för den ideella klubbverksamheten inte får dras av i skattehänseende. Det innebär att skattepliktig respektive ideell verksamhet ska hållas isär i föreningens redovisning. Det ska här också tilläggas att den ideella föreningen har rätt till ett grundavdrag från den taxerade inkomsten. Grundavdraget är 15.000 kronor.

13

2.2 Fastighetsinkomster

Inkomster av fastighet som Golfklubben äger är skattefria om fastigheten till mer än hälften används i den idrottsliga verksamheten. Med fastighet i detta sammanhang avses t.ex.byggnad som klubben äger även om denna står på annans mark. Är klubbens hyres-/arrendeintäkter avseende shop och restaurang skattepliktig inkomst? Det första man måste fråga sig är om det är byggnad/lokal som hyrs ut eller rörelsen som sådan. Hyr man bara ut tomma lokaler måste man se till vad fastigheten används till i övrigt. Är mer än hälften uthyrd ska arrende/hyresinkomsten beskattas. Används dock fastigheten till mer än hälften av den ideella föreningen blir arrendeintäkten befriad från skatt. Hyr man ut lokaler med tillhörande specialutrustning som behövs för att driva t.ex. restaurangverksamhet kan det vara fråga om utarrendering av rörelse. Denna inkomst saknar naturligt samband med idrotten och ska som regel beskattas.

2.3 Fastighetsskatt och fastighetstaxering

Fastighetsskatten är en statlig skatt som utgår vid sidan av inkomstskatt och moms. Skyldig att betala fastighetsskatt är den som den 1 januari står som ägare till fastigheten. Fastighetsskatten baseras på fastighetens taxeringsvärde. En förenings skattskyldighet tillfastighetsskatt bestäms utifrån föreningens verksamhet, vad byggnaden till övervägande del (>50 %) används till och vem som äger den.

Det finns tre situationer när Golfklubben kan bli undantagen från skatteplikt för fastighetsskatt.

Om fastigheten ägs av en ideell förening som är allmännyttig och

fastigheten till >50 % används för det allmännyttiga ändamålet.

Om fastigheten ägs av en ideell förening som inte är allmännyttig och fastigheten till >50 % används för idrottsverksamhet.

Om fastigheten ägs av ett bolag som till >50 % använder fastigheten för idrottsverksamhet.

Om föreningen som äger fastigheten är allmännyttig spelar det ingen roll hur fastigheten indelats vid fastighetstaxeringen. Om föreningen som äger fastigheten inte är allmännyttig eller om det är ett bolag som äger fastigheten krävs också att fastigheten indelats som specialenhet vid fastighetstaxeringen. Fastigheten ska indelas som specialenhet om den till >50 % används för idrottsverksamhet.

14

Som exempel kan nämnas att om en allmännyttig ideell förening hyr ut 60 % av en fastighet till någon som bedriver restaurangverksamhet så kommer den allmännyttiga ideella föreningen bli skyldig att betala fastighetsskatt. Anledningen till detta är att fastigheten inte används till >50 % för det allmännyttiga ändamålet. Om däremot ett bolag eller en ideell förening som inte är allmännyttig, hyr ut 60 % för restaurangverksamhet så kan fastigheten inte indelas som specialenhet vid fastighetstaxeringen och undantag från skatteplikt för fastighetsskatt saknas då fastigheten inte till >50 % används för idrottsverksamhet. Om uthyrning i exemplen ovan istället sker till någon som bedriver inomhusdrivingrange så utgår troligen inte fastighetsskatt i något av fallen beroende på att >50 % används för allmännyttigt ändamål respektive för idrottsverksamhet. Om föreningen äger fastigheten och byggnaden till övervägande del (>50 %) används för klubbens ideella verksamhet uppfylls de krav som ställs för att föreningen ska vara undantagen från skatteplikt för fastighetsskatt. Detta innebär att föreningen måste beakta hur stor del av byggnaden som hyrs ut till restaurang- och caféverksamhet, shop och övriga entreprenörer, eftersom dessa verksamheter normalt faller utanför Golfklubbens ideella verksamhet.

Om föreningen äger fastigheten men inte uppfyller de uppställda kraven på ideell verksamhet eller om fastigheten ägs av extern part är varken föreningen eller fastighetsägaren undantagna från skatteplikt för fastighetsskatt baserat på ideell verksamhet. Ett undantag från skatteplikt för fastighetsskatt kan dock ändå uppnås om fastigheten indelats som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) vid fastighetstaxeringen. För att indelas som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) krävs att byggnaden till övervägande del (>50 %) är inrättad för och används för golf- eller annan idrottsverksamhet.

2.4 Moms i en Golfklubb

Som vi har konstaterat i avsnitt 2.1 är en allmännyttig ideell förening i regel befriad från inkomstskatt, vilket leder till att golfverksamhet i en Golfklubb inte beskattas. Eftersom momsreglerna än så länge inte är EU-harmoniserade så följer normalt momsen den inkomstskattemässiga bedömningen. Inkomstskattemässigt bedöms intäkterns som skattefria enligt vissa kriterier och i avsnitt 2.1 görs en uppräkning på vad som normalt har naturlig anknytning till ideell golfverksamhet. Av det följer att det normalt är moms på försäljning i en golfrestaurang och i en golfshop, men däremot är t.ex. greenfeeavgifter, städavgifter, sponsorintänkter och reklamintäkter m.m. befriade från moms. Det leder till att Golfklubben kan anses driva blandad verksamhet momsmässigt vilket får effekter på avdragsrätten för moms på kostnader i verksamheten. Se vidare avsnitt 2.4.2.

Vidare reglerar momslagen (3 kap. 11a § ML) att entréavgifter till idrottsevenemang eller avgifter för att utöva idrottslig verksamhet är undantagna från moms om verksamheten tillhandahålls av staten, kommun eller allmännyttig ideell förening.

15

Genom detta kan vi slå fast att golfspel som tillhandahålls av en allmännyttig ideell förening inte är momspliktigt.

2.4.1 Moms på golflektioner/golfskolor

Med utövande av idrottslig verksamhet avses inte bara praktiskt utövande av sport eller idrott. Även sådan idrottslig verksamhet som till mindre delar består av ett teoretiskt inslag omfattas. Som exempel nämner Skatteverket golfskolor. Det ska därför inte utgå moms på golflektioner/golfskolor när dessa tjänster tillhandahålls av Golfklubben om denna är en allmännyttig ideell förening som undantas från inkomstbeskattning. Om däremot golflektioner säljs av en golfpro som har ett eget bolag så kommer golflektionen att beläggas med 6 % moms. En golfpro som fakturerar Golfklubben ska också debitera 6 % moms. Den momsen blir en kostnad för Golfklubben som inte har avdragsrätt för moms. Golfklubben tar därefter på sätt som framgår ovan betalt utan moms av den som ska utnyttja golflektionen.

2.4.2 Vad är blandad verksamhet i momssammanhang?

Om en Golfklubb (allmännyttig ideell förening) har inkomster för vilka den ska beskattas, t.ex. restaurang eller shop, så ska den registrera sig till moms för denna verksamhet. Resultatet blir att moms tas ut på intäkterna i just denna verksamhet och att avdrag erhålls för den moms som är direkt hänförlig till kostnader i denna verksamhet. Man erhåller dock inget avdrag för den moms som är hänförlig till kostnader som hör till den övriga skattefria verksamheten. Klubben har i detta fall s.k. blandad verksamhet i momshänseende. Vid blandad verksamhet har man även rätt att dra av viss del av den moms som är hänförlig till gemensamma kostnader, dvs. gemensamma för såväl den verksamhet som är momspliktig som för den som inte är momspliktig. Det kan bli komplext att avgöra vilken moms som är avdragsgill eller inte. Den Golfklubb som har blandad verksamhet bör därför noggrant reda ut vilken moms man har rätt att dra av. Något förenklat kan sägas att full avdragsrätt föreligger för ingående moms som är hänförlig till den momspliktiga verksamheten, emedan ingen avdragsrätt föreligger för den ej momspliktiga verksamheten. För ingående moms som är gemensam ska en uppdelning göras på den skattepliktiga, respektive den ej skattepliktiga delen. Vid en sådan uppdelning ska den fördelningsgrund användas som på mest rättvisande sätt visar hur anskaffningarna har förbrukats i de olika verksamhetsdelarna. Exempel på fördelningsgrunder kan vara omsättning, lokalyta eller nedlagd tid hos personalen.

16

2.5 Arbetsgivaravgifter, F-skatt m.m.

Med arbetsgivarrollen följer diverse skyldigheter som åvilar en Golfklubb när det gäller skatter och avgifter till följd av att man utbetalar olika typer av ersättningar och förmåner till både arbetstagare och uppdragstagare. Trots att Golfklubben normalt har en mycket begränsad skattskyldighet inverkar denna begränsning inte på klubbens skyldigheter i egenskap av arbets-/uppdragsgivare. Klubben ansvarar för preliminärskatteavdrag, inbetalning av arbetsgivaravgifter och avlämnar kontrolluppgifter på samma sätt som andra arbets-/uppdragsgivare. Observera att om styrelseledamöter och kommittéledamöter slipper betala hela eller delar av medlemsavgiften/spelavgiften är detta att se som ersättning för utfört arbete och ska därför behandlas/beskattas som andra ersättningar. Det är numera enklare att avgöra om skatteavdrag ska göras eller inte på ersättning för ett arbete som utförts. Det är typen av skattsedel som avgör. Betalas ersättning ut till en person som har A-skattsedel är man skyldig att göra skatteavdrag vid utbetalningstillfället. Detta gäller oavsett om uppdragstagaren är en fysisk eller juridisk person och oavsett om ersättningen är huvudsaklig inkomst eller sidoinkomst. Om mottagaren är godkänd för F-skatt ska skatteavdrag inte ske. Betalar man ut ersättning till en fysisk person för arbete utfört i Sverige ska dessutom arbetsgivaravgift erläggas. Detta gäller dock inte om mottagaren av ersättningen är godkänd för F-skatt. Rent praktisk kan man konstatera att det är typen av skattsedel som avgör om det är en arbetstagare (A-skatt) eller en egen företagare (F-skatt). Notera dock att om en fysisk eller juridisk person åberopar godkännande för F-skatt när det uppenbart är fråga om anställning ska Golfklubben skriftligen meddela skattemyndigheten detta. Golfklubben kan annars i efterhand tillsammans med uppdragstagaren bli ansvarig för skatt och sociala avgifter på ersättningen. Även kostnadsränta vid för sen betalning och skattetillägg kan komma att påföras.

2.6 Golfklubbens deklarations- och uppgiftsskyldighet

2.6.1 Skyldighet att lämna kontrolluppgift

En Golfklubb som betalat ersättning till en person med sammanlagt 100 kronor under ett år ska lämna kontrolluppgift till Skatteverket. Gränsen på 100 kronor gäller oavsett om ersättningen består av kontanter eller förmåner. Har Golfklubben gjort skatteavdrag, måste kontrolluppgift alltid lämnas (oavsett belopp).

17

Utgör ersättningen för mottagaren inkomst av näringsverksamhet ska ingen kontrolluppgift lämnas. Detta innebär t. ex. att om en professionell golfspelare vinner en tävling och erhåller ett pris som överstiger 100 kronor behöver ingen kontrolluppgift lämnas. Anledningen är att den professionella golfspelaren anses bedriva näringsverksamhet och inte är att anse som anställd. Han ska själv ombesörja inbetalning av skatt samt sociala avgifter (egenavgifter). En förutsättning för att klubben inte ska anses ha denna skyldighet är att golfspelaren kan uppvisa handling som styrker att han är godkänd för F-skatt.

2.6.2 Arbetsgivaravgifter, preliminär skatt mm.

Sociala avgifter är en sammanfattande beteckning för arbetsgivaravgifter och egenavgifter. När en fysisk person bedriver rörelse, dvs. är näringsidkare, ska egenavgifter betalas. Huvudregeln är att arbetsgivaravgifter ska erläggas av arbetsgivaren eller annan som under året betalt ut ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete. Detta gäller under förutsättning att utbetalningen uppgått till minst 1000 kronor per år till samma mottagare. För att underlätta utbetalningar av mindre summor av ersättningar och förmåner som en allmännyttig ideell förening med idrottsligt ändamål betalar till en idrottsutövare, som inte är att betrakta som näringsidkare, föreligger befrielse från arbetsgivaravgifter om den årliga ersättningen/förmånen understiger ett halvt prisbasbelopp. Att Golfklubben slipper betala arbetsgivaravgift innebär inte att beloppet är skattefritt för mottagaren. Kontrolluppgift ska lämnas och mottagaren ska beskattas för beloppet på vanligt sätt. Med idrottsutövare avses tränare, funktionärer, lagledare, domarfunktionärer, aktiva idrottare etc. vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen. Däremot är de personer som huvudsakligen sysslar med administrativa uppgifter undantagna, t.ex. styrelseledamöter och kanslipersonal. Observera att halva prisbasbeloppsregeln endast gäller ersättningar som betalas av en allmännyttig ideell förening. För samtliga ersättningar och förmåner som utbetalas ska preliminärskatteavdrag göras. Skatteavdragsskyldighet föreligger dock inte om den kontanta ersättningen uppgår till högst 1 000 kronor under inkomståret eller högst 100 kr under en månad. Preliminärskatteavdrag ska göras om A-skattsedel eller ingen skattsedel uppvisas. Är Golfklubben att betrakta som den som utger mottagarens huvudsakliga inkomst ska skatteavdrag göras enligt skattetabellerna. Är det mottagarens sidoinkomst ska skatteavdrag ske med 30 % av den utgivna ersättningen och de skattepliktiga förmånerna.

18

Preliminärskatteavdrag behöver inte göras om ersättningen faller under den s.k. ”halva prisbasbeloppsregeln”. Särskild löneskatt ska erläggas på en arbetsgivares kostnader för anställdas pensionsförmåner. Denna löneskatt påförs på slutskattsedeln och underlaget ska anges på blankett INK3 för inkomstskatt. Arbetsgivaravgifter och avdragen preliminär skatt ska redovisas varje månad i en skattedeklaration, benämnd arbetsgivaredeklaration. Arbetsgivardeklarationen och skatteinbetalningen – som ska göras till Golfklubbens skattekonto – ska vara Skatteverket tillhanda senast den 12:e i månaden efter utbetalningsmånaden. Arbetsgivaredeklaration för företag med momsomsättning över 40 miljoner kr ska vara Skatteverket tillhanda senast den 26:e i månaden efter utbetalningsmånaden. Skatteverket skickar varje månad ut arbetsgivardeklaration till de Golfklubbar som är registrerade som arbetsgivare.

2.6.3 Lathund – Arbetsgivaravgifter, Skatteavdrag, Kontrolluppgift

Kontrolluppgift ska alltid lämnas om ersättningar och förmåner för en person överstiger 100 kr/år (eller om skatteavdrag gjorts). Ersättning till aktiv idrottsutövare/funktionär

Ersättning från allmännyttig ideell förening

Arbetsgivaravg. Skatteavdrag

Från 1 kr upp till ½ prisbasbelopp

Nej Nej

Ett ½ prisbasbelopp och högre

Ja Ja

Ersättning från övriga (t.ex. aktiebolag)

Arbetsgivaravg. Skatteavdrag

Från 1 kr upp till 1 000 kr/år

Nej Nej

Från 1 kr upp till 100 kr/månad

Ja* Nej

1 000 kr/år och högre

Ja Ja**

* Förutsatt att totala ersättningar under året uppgår till mer än 1 000 kr. ** Förutsatt att ersättning/månad överstiger 100 kr.

19

Ersättning till övrig personal Ersättning Arbetsgivaravg. Skatteavdrag Från 1 kr upp till 1 000 kr/år

Nej Nej

Från 1 kr upp till 100 kr/månad

Ja* Nej

1 000 kr/år och högre

Ja Ja**

* Förutsatt att totala ersättningar under året uppgår till mer än 1 000 kr. ** Förutsatt att ersättning/månad överstiger 100 kr.

2.6.4 Redovisning av moms

Redovisningen av moms görs i en mervärdesskattedeklaration. Deklarationen kan lämnas antingen på pappersblankett eller elektroniskt. Hur ofta momsen ska redovisas bestäms av den skattskyldiges momspliktiga omsättning. Vid en årlig momspliktig omsättning under 1 miljon kr ska moms redovisas en gång per år, vid en omsättning mellan 1 miljon kr och 40 miljoner kr ska momsen redovisas kvartalsvis, och vid en omsättning över 40 miljoner kr ska momsen redovisas varje månad. Om den skattskyldige så önskar får man även redovisas med kortare intervaller än vad omsättningen kräver, dvs. en skattskyldig kan t.ex. välja att redovisa momsen månadsvis, trots att den momspliktiga omsättningen inte överstiger 40 miljoner kr per år. För Golfklubbar som har ett beskattningsunderlag för moms på högst 40 miljoner kr per år, ska mervärdesskattedeklarationen lämnas senast den 12:e (den 17:e för januari och augusti) i andra månaden efter redovisningsperioden. Som exempel ska därför deklarationen för kvartal 1 (januari-mars) lämnas senast den 12:e maj.

20

3 Olika driftsformer

Driftsformer då Golfklubb äger eller hyr golfanläggning med eller utan GolfAB

3.1 Golfklubb äger eller hyr golfanläggning I detta fall har klubben inte ”bolagiserat” utan äger eller hyr anläggningen, och bedriver klubb- och golfverksamhet. Medlemsavgift, eventuell kapitalinsats, spelavgift eller avgift för spelrättsbevis och spelrättsavgift erläggs till klubben. I exemplet är Golfklubben ansluten till SGF genom medlemskap (M).

3.1.1 Inkomstskatt

Beskattning av Golfklubben sker enligt de regler som gäller för allmännyttiga ideella föreningar. Detta innebär att beskattning inte sker av kapitalinkomster men inte heller av näringsinkomster som har naturlig anknytning till det idrottsliga ändamålet, av hävd har finansierat allmännyttig verksamhet eller som undantas från beskattning på grund av huvudsaklighetsregeln. Om sidoordnad verksamhet bedrivs i mer betydande omfattning kan klubben bli skattskyldig för samtliga näringsinkomster, dvs. även för verksamheter med naturlig anknytning och hävdvunnen verksamhet. Det kan vara så att en shop som drivs i klubbens egen regi utan särskild anställd personal får en sådan omfattning att den inte kan anses som en serviceverksamhet åt medlemmarna. Det kan alltså uppkomma tröskeleffekter av stor betydelse för en enskild förenings skattesituation.

3.1.2 Moms

Golfverksamhet är inte momspliktig när den bedrivs av en Golfklubb. Om Golfklubben hyr anläggningen, istället för att äga den, kommer inte moms att debiteras på hyran. Om klubben har en shop i vilken försäljning sker föreligger dock skattskyldighet till moms för den försäljningen, vilket i sin tur innebär att en extern fastighetsägare kan hyra ut shopen med moms till Golfklubben. När Golfklubben tar ut spelavgift eller avgift för spelrättsbevis och spelrättsavgift från medlemmarna ska moms inte debiteras. Golfklubbens tillhandahållanden av idrott, fester, tävlingar etc. utgör inte momspliktiga tillhandahållanden eftersom dessa aktiviteter ingår i det allmännyttiga ideella ändamålet och klubbens verksamhet därmed inte anses yrkesmässig i momshänseende (vilket är ett av kraven för att skattskyldighet till moms ska anses föreligga). Inte heller på medlemsavgiften utgår moms. Se t.ex. avsnitt 2.4.

21

Moms ska normalt inte debiteras på: • Golflektioner/Golfskolor • Uthyrning av vagnar, klubbor, golfbilar • Uthyrning av skåp • Avgift för spelrättsbevis • Spelrättsavgifter • Greenfee • Drivingrange-avgifter

Moms om 25 % ska normalt debiteras på följande eftersom detta inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten: • Golfklubbens eventuella försäljning av sportartiklar som sker i större omfattning • Golfklubbens egen försäljning av alkoholhaltiga drycker

Moms om 12 % ska normalt debiteras på följande:

• Golfklubbens egen restaurangverksamhet som sker i större omfattning

Golfklubben får avdrag för all moms som är direkt hänförlig till den momspliktiga verksamheten, men inte till någon del för den moms som är hänförlig till den ej momspliktiga ideella delen. Angående avdragsrätt vid blandad verksamhet se avsnitt 2.4.2. Eftersom Golfklubben inte bedriver momspliktig verksamhet på banan (förutom möjligen i lokal med golfshop) kan Golfklubben såsom anläggningsägare, inte göra avdrag för ingående moms hänförlig till kostnader för drift och underhåll eller till ny-, till- eller ombyggnad av banan.

3.1.3 Fastighetsskatt

Om Golfklubben äger fastigheten, och byggnader på fastigheten, som till övervägande del används i Golfklubbens verksamhet är Golfklubben befriad från fastighetsskatt, oavsett hur fastigheten indelats i fastighetstaxeringen.

Om Golfklubben hyr golfanläggningen och övervägande del av byggnaderna på fastigheten används för golfverksamhet bör fastigheten indelas som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) vid fastighetstaxeringen, och fastighetsägaren är inte skattskyldig till fastighetsskatt. Se vidare avsnitt 2.3.

22

3.2 Golfklubb med GolfAB - Golfklubben äger eller hyr golfanläggning

I detta fall äger eller hyr en Golfklubb golfanläggningen och hyr ut den exklusivt, dvs. det finns ingen annan hyrsgäst/användare, till sitt helägda GolfAB. GolfAB bedriver golfverksamhet på anläggningen. Golfklubben har sina medlemmar och bedriver den ideella verksamheten såsom ungdomsverksamhet, tävlingar m.m. Medlemsavgift och eventuell kapitalinsats erläggs till Golfklubben. Spelavgift och spelrättsavgift erläggs till GolfAB. Medlem kan inneha aktier i GolfAB. I exemplet är Golfklubben ansluten till SGF genom medlemskap (M).

3.2.1 Inkomstskatt

Golfklubben har i detta fall ett helägt dotterbolag som driver golfverksamheten. Den uthyrningsinkomst som Golfklubben får utgör skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Denna inkomst kan inte anses ha ett naturligt samband med den bedrivna verksamheten och utgör inte heller en hävdvunnen inkomstkälla varför en huvudsaklighetsbedömning kommer att ske beträffande Golfklubbens skattskyldighet för samtliga inkomster. Om uthyrningsinkomsten svarar för mer än 20-25 % av de totala näringsinkomsterna ska Golfklubbens samtliga näringsinkomster beskattas (se vidare del 3 avsnitt 6.2). Medlemsavgifter är emellertid alltid skattefria oavsett Golfklubbens beskattning. Avdragsrätten kan också vara begränsad med hänsyn till utgifter för den ideella verksamheten. Golfklubbar som inte omfattas av bestämmelserna om begränsad skattskyldighet för allmännyttiga ideella föreningar kan lämna och ta emot koncernbidrag från sitt helägda GolfAB. Eventuell utdelning som GolfAB lämnar till Golfklubben är skattefri. Detta gäller oavsett om Golfklubben är skattebefriad eller inte. Det kan antas att personalen i huvudsak är anställd där golfverksamhet och anläggning drivs, i detta fall i GolfAB. Till den del personalen i GolfAB utför arbetsuppgifter avseende Golfklubbens egen organisation, t. ex. styrelsemöten, föreningsstämma och medlemshantering, eller klubbverksamhet som tävlings- och ungdomsverksamheten, kan GolfAB anses ha gjort detta på uppdrag av Golfklubben och för dess räkning. I sådant fall har GolfAB tillhandahållit tjänster av administrativ

23

karaktär och ska – om tjänsten inte faktureras Golfklubben – uttagsbeskattas som om dessa utförts mot marknadsmässig ersättning. GolfAB beskattas för sina inkomster i vanlig ordning som vilket aktiebolag som helst. Det innebär bland annat att GolfAB kan göra avdrag för sina omkostnader – men bara för sina egna. Det är viktigt att utgifter allokeras rätt. GolfAB får inte göra avdrag för kostnader som avser klubbverksamhet i Golfklubben.

3.2.2 Moms

GolfAB bedriver momspliktig golfverksamhet på anläggningen. Det innebär att Golfklubben i detta fall kan ansöka om frivillig skattskyldighet för upplåtelse av banan/anläggningen till GolfAB. Golfklubben ska då registreras till moms och lämna mervärdesskattedeklarationer. Golfklubben fakturerar i så fall 25 % moms för upplåtelsen. Den debiterade momsen är avdragsgill för GolfAB som bedriver fullt ut momspliktig verksamhet. Detta innebär dessutom att Golfklubben kan göra avdrag för ingående moms som är hänförlig till kostnader för anläggningen. När Golfklubben vill använda banan för klubbverksamhet kommer GolfAB att behöva hyra ut banan till Golfklubben. En sådan upplåtelse är momspliktig till en skattesats om 6 % eftersom upplåtelsen då avser korttidsuthyrning av idrottsanläggning för idrottsutövning. Observera att hyran måste vara marknadsmässig, dvs. motsvara ett belopp som en annan hyresgäst än Golfklubben skulle få betala. Momsen blir en kostnad i Golfklubben.

Om GolfAB tillhandahåller spel och tar ut en årlig s.k. spelrättsavgift från Golfklubbens medlemmar ska moms om 6 % debiteras medlemmarna förutsatt att avgiften utgör betalning för bolagets tillhandahållande av spel och idrott. Ingen moms ska debiteras om avgiften tas ut av Golfklubben. Moms ska normalt inte debiteras på: • Golfklubbens ideella verksamhet eller medlemsavgifter • Golfklubbens tillhandahållande av spelrättsbevis GolfABs kommersiella verksamhet innebär att moms med 6 % ska debiteras på: • Spelavgifter/spelrättsavgifter förutsatt att de utgör avgift för GolfABs

tillhandahållande av spel, idrott • Greenfee • Drivingrange-avgifter • Golflektioner/Golfskolor • Kortare teoretisk utbildning, i nära anslutning till idrottsutövande • Uthyrning av klubbor

24

GolfAB ska normalt debitera moms om 12 % på följande, som inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten: • Egen restaurangverksamhet • Försäljning av livsmedel godis, läsk m.m.

GolfAB ska normalt debitera moms om 25 % på följande eftersom detta inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten: • Reklam- och sponsorintäkter • Försäljning av sportartiklar • Teoretisk utbildning, förutom kortare utbildning i nära anslutning till

idrottsutövande • Uthyrning av vagnar, golfbilar • Uthyrning av skåp • Försäljning av alkoholhaltiga drycker Såsom nämnts ovan får bolaget avdrag för all moms som den blivit debiterad även om större delen av inkomsterna endast kommer att vara belagda med 6 % moms.


Om Golfklubben äger fastigheten och byggnader på fastigheten, som till övervägande del används i Golfklubbens verksamhet är Golfklubben befriad från fastighetsskatt, oavsett hur fastigheten indelats i fastighetstaxeringen.

Om Golfklubben hyr golfanläggningen och övervägande del av byggnaderna används för golfverksamhet bör fastigheten indelas som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) vid fastighetstaxeringen och fastighetsägaren är inte skattskyldig till fastighetsskatt. Se vidare avsnitt 2.3.

25

3.3 Golfklubb med GolfAB - GolfAB äger eller hyr golfanläggning

I detta fall äger Golfklubben ett GolfAB. GolfAB äger eller hyr golfanläggningen på vilken GolfAB också bedriver golfverksamhet. Golfklubben har sina medlemmar och driver den ideella verksamheten såsom ungdomsverksamhet, tävlingar m.m. Medlemsavgift erläggs till Golfklubben. Spelavgift eller avgift för spelrättsbevis och spelrättsavgift erläggs till GolfAB. Medlem kan inneha aktier i GolfAB. I exemplet är Golfklubben ansluten till SGF genom medlemskap (M).

3.3.1 Inkomstskatt

Eftersom anläggningen ägs av GolfAB förutsätts det att denna upplåts till Golfklubben för klubbverksamheten, tävlings-, ungdomsverksamhet m.m. Denna upplåtelse måste ske på marknadsmässiga villkor. Inkomstskattemässigt innebär detta att GolfAB har att redovisa en hyresintäkt från Golfklubben som är marknadsmässig i förhållande till Golfklubbens utnyttjande. Golfklubben torde i denna situation inte bedriva näringsverksamhet och kan därför inte tillgodogöra sig något avdrag för hyreskostnad.

3.3.2 Moms

Golfklubben bedriver inte någon momspliktig verksamhet. Den förutsätts enbart bedriva ideell medlemsverksamhet. Därmed behövs ingen momsregistrering och ingen avdragsrätt för ingående moms föreligger i Golfklubben. När Golfklubben vill använda banan för klubbverksamhet kommer GolfAB att hyra ut banan till Golfklubben. En sådan upplåtelse är momspliktig till en skattesats om 6 % eftersom upplåtelsen då avser korttidsuthyrning av idrottsanläggning för idrottsutövning. Observera att hyran måste vara marknadsmässig, dvs. motsvara ett belopp som en annan hyresgäst än Golfklubben skulle få betala. Momsen blir en kostnad i Golfklubben. GolfAB tillhandahåller golfspel och tar ut en årlig s.k. spelrättsavgift från Golfklubbens medlemmar. Moms ska debiteras med 6 % förutsatt att avgiften utgör betalning för GolfABs tillhandahållande av spel och idrott.

26

Eftersom bolaget bedriver momspliktig verksamhet på anläggningen kan bolaget göra avdrag för all ingående moms på kostnader som är hänförliga till anläggningen, t.ex. ingående moms på kostnader för drift och underhåll samt för ny-, till-, eller ombyggnad av banan. Moms ska normalt inte debiteras på: • Golfklubbens ideella verksamhet eller medlemsavgifter GolfABs kommersiella verksamhet innebär att moms normalt ska debiteras med 6 % på: • Spelavgifter eller spelrättsavgifter förutsatt att dessa utgör avgift för bolagets

tillhandahållande av golfspel • Greenfee • Drivingrange-avgifter • Golflektioner/Golfskolor • Kortare teoretisk utbildning, i nära anslutning till idrottsutövande. • Uthyrning av klubbor

GolfAB ska normalt debitera moms om 12 % på följande, som inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten: • Egen restaurangverksamhet • Försäljning av livsmedel, t.ex. godis läsk m.m.

GolfAB ska normalt debitera moms om 25 % på följande eftersom detta inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten: • Reklam- och sponsorintäkter • Försäljning av sportartiklar • Teoretisk utbildning, förutom kortare utbildning i nära anslutning till

idrottsutövande • Uthyrning av vagnar • Uthyrning av golfbilar • Uthyrning av skåp • Försäljning av alkoholhaltiga drycker


Om GolfAB äger eller hyr golfanläggningen och övervägande del av byggnaderna på fastigheten används för golfverksamhet bör fastigheten indelas som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) vid fastighetstaxeringen och fastighetsägaren är inte skattskyldig till fastighetsskatt. Se vidare avsnitt 2.3.

27

Driftsformer då fristående Golfbolag äger eller hyr golfanläggning

3.4 Golfbolag bedriver golfverksamhet - Golfklubb har nyttjanderätt

I detta fall bedrivs klubbverksamheten av Golfklubben på en anläggning som ägs (eller arrenderas) av en fristående part, ett Golfbolag, som förutsätts vara annan än stat, kommun eller allmännyttig ideell förening. Golfbolaget bedriver golfverksamheten. Golfklubben har sina medlemmar och driver den ideella verksamheten såsom ungdomsverksamhet, tävlingar m.m. Golfklubben hyr endast anläggningen vid enstaka tillfällen för sin klubbverksamhet. Det är också Golfbolaget som driver eventuell restaurang och golfshop. Medlemsavgift erläggs till Golfklubben. Spelavgift eller avgift för spelrättsbevis och spelrättsavgift erläggs till Golfbolaget. I exemplet är Golfklubben ansluten till SGF genom medlemskap (M). Golfbolaget bedriver golfverksamhet och kan därför också vara anslutet till SGF genom en associering (A). Medlem/spelare kan inneha aktier i Golfbolaget.

3.4.1 Inkomstskatt

Golfklubben bedriver i denna situation inte någon annan verksamhet än klubbverksamhet och är normalt undantagen från beskattning enligt de generella reglerna om skattebefrielse för allmännyttiga ideella föreningar.

3.4.2 Moms

För Golfklubben innebär detta att någon momspliktig verksamhet inte bedrivs i Golfklubben. Den förutsätts enbart bedriva ideell medlemsverksamhet. Därmed behövs ingen momsregistrering och ingen avdragsrätt för ingående moms föreligger i Golfklubben. När Golfklubben vill använda banan för klubbverksamhet kommer Golfbolaget att hyra ut banan till Golfklubben. En sådan upplåtelse är momspliktig till en skattesats om 6 % eftersom upplåtelsen då avser korttidsuthyrning av idrottsanläggning för idrottsutövning. Observera att hyran måste vara marknadsmässig, dvs. motsvara ett belopp som en annan hyresgäst än Golfklubben skulle få betala. Momsen blir en kostnad i Golfklubben.

28

Golfbolaget tillhandahåller golfspel och tar ut en årlig s.k. spelrättsavgift från Golfklubbens medlemmar. Moms ska debiteras med 6 % förutsatt att avgiften utgör betalning för Golfbolagets tillhandahållande av spel och idrott. Golfklubbens tillhandahållande av idrott, fester, tävlingar etc. utgör inte momspliktiga tillhandahållanden eftersom dessa aktiviteter får anses ingå i det allmännyttiga ideella ändamålet.

Moms ska normalt inte debiteras på: • Golfklubbens ideella verksamhet eller medlemsavgifter Golfbolagets kommersiella verksamhet innebär att moms normalt ska debiteras med 6 % på: • Spelavgifter eller spelrättsavgifter förutsatt att dessa utgör avgift för bolagets

tillhandahållande av golfspel • Greenfee • Drivingrange-avgifter • Golflektioner/Golfskolor • Kortare teoretisk utbildning, i nära anslutning till idrottsutövande. • Uthyrning av klubbor

Golfbolaget ska normalt debitera moms om 12 % på följande, som inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten: • Egen restaurangverksamhet • Försäljning av livsmedel, t.ex. godis läsk m.m.

Golfbolaget ska normalt debitera moms om 25 % på följande eftersom detta inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten: • Reklam- och sponsorintäkter • Försäljning av sportartiklar • Teoretisk utbildning, förutom kortare utbildning i nära anslutning till

idrottsutövande • Uthyrning av vagnar • Uthyrning av golfbilar • Uthyrning av skåp • Försäljning av alkoholhaltiga drycker


Om byggnaderna på fastigheten till övervägande del används för golfverksamhet bör fastigheten indelas som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) vid fastighetstaxeringen och fastighetsägaren är inte skattskyldig till fastighetsskatt. Se vidare avsnitt 2.3.

29

3.5 Golfbolag – Golfklubb bedriver golfverksamhet och har nyttjanderätt

I detta fall bedrivs klubb- och golfverksamheten av Golfklubben på en anläggning som ägs (eller arrenderas) av en fristående part, ett Golfbolag, som förutsätts vara annan än stat, kommun eller allmännyttig ideell förening. Golfklubben hyr som enda hyresgäst anläggningen exklusivt, har sina medlemmar och bedriver såväl golf- som klubbverksamhet med idrott, evenemang, fester, tävlingar kommittéer etc. Medlemsavgift, spelavgift eller avgift för spelrättsbevis eller spelrättsavgift erläggs till Golfklubben. I exemplet är Golfklubben ansluten till SGF genom medlemskap (M). Golfbolaget bedriver ingen golfverksamhet och är därför inte anslutet till SGF genom associering (A). Medlem/spelare kan inneha aktier i Golfbolaget.

3.5.1 Inkomstskatt Golfklubben bedriver i denna situation klubb- och golfverksamhet som får anses ha naturligt samband med det idrottsliga ändamålet. Golfklubbens skattebefrielse bedöms enligt de generella reglerna om skattebefrielse för allmännyttiga ideella föreningar.

3.5.2 Moms

För Golfklubben innebär detta att moms inte kommer att debiteras på hyra av anläggningen. Upplåtelsen är alltså inte att betrakta som korttidsuthyrning av idrottsanläggning för idrottsutövning (6 % moms) eftersom Golfklubben har en exklusiv rätt till anläggningen. Den fristående ägaren kan inte ansöka om frivillig skattskyldighet för upplåtelse till Golfklubben eftersom Golfklubben inte bedriver momspliktig verksamhet på anläggningen (t.ex. greenfee och spelrättsbevis debiteras utan moms från Golfklubben). Om Golfklubben driver golfshopen eller restaurangen är Golfklubben normalt skattskyldig till moms. Eftersom denna verksamhet är skattepliktig till moms kan fastighetsägaren ansöka om frivillig skattskyldighet för upplåtelse av dessa lokaler till Golfklubben. Den momsen (25 %) blir avdragsgill i Golfklubben eftersom försäljningen i shop/restaurang sker med moms.

30

Om spelrättsbevis ges ut av Golfklubben ska någon moms inte debiteras. Ersättningen för golfspel är momsfri eftersom det är en Golfklubb som tillhandahåller idrottstjänster. Se avsnitt 2.4. Detsamma gäller fester, tävlingar etc., vilka inte heller anses utgöra momspliktiga tillhandahållanden. Det följer av att dessa aktiviteter får anses ingå i det allmännyttiga ideella ändamålet. Till den delen anses Golfklubbens verksamhet inte yrkesmässig i momshänseende. Inte heller på medlemsavgiften till Golfklubben utgår moms. Moms ska normalt inte debiteras på följande när tillhandahållandet sker av klubben: • Medlemsavgift • Greenfee • Drivingrange-avgifter • Golflektioner/Golfskolor • Uthyrning av vagnar, klubbor, golfbilar • Uthyrning av skåp • Avgift för spelrättsbevis och spelrättsavgifter Moms om 12 % ska normalt debiteras av Golfklubben på följande eftersom detta inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten (ingår inte i allmännyttiga ändamålet):

• Golfklubbens egen restaurangverksamhet • Försäljning av livsmedel, t.ex. godis och läsk

Moms om 25 % ska normalt debiteras av Golfklubben på följande eftersom detta inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten (ingår inte i allmännyttiga ändamålet):

• Golfklubbens eventuella försäljning av sportartiklar • Golfklubbens eventuella försäljning av alkoholhaltiga drycker i restaurangen Golfklubben får avdrag för all moms som är direkt hänförlig till den momspliktiga verksamheten, men inte till någon del för den moms som är hänförlig till den ej momspliktiga ideella delen. Angående avdragsrätt vid blandad verksamhet, se avsnitt 2.4.2.


Om byggnaderna på fastigheten till övervägande del används för golfverksamhet bör fastigheten indelas som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) vid fastighetstaxeringen och fastighetsägaren är inte skattskyldig till fastighetsskatt. Se vidare avsnitt 2.3.

31

3.6 Golfbolag bedriver golfverksamhet – utan Golfklubb

I detta fall finns ingen Golfklubb utan det är ett Golfbolag som bedriver golfverksamheten. Golfbolaget, som vare sig är en ideell förening, stat eller kommun, har inga medlemmar och bedriver ingen klubbverksamhet. Golfbolaget kan välja att ha golfspelare (motsvarande medlemmar) knutna till sig genom årliga avgifter, spelrätter eller aktieinnehav. Alternativt kan Golfbolaget erbjuda golfspel enbart genom att spelaren betalar greenfee, s.k. pay & play. I exemplet är Golfbolaget anslutet till SGF genom associering (A).

3.6.1 Inkomstskatt

Golfbolaget betalar inkomstskatt på alla rörelseintäkter.

3.6.2 Moms

Golfbolagets tillhandahållande av golfspel (idrottstjänster) ska debiteras med 6 % moms. Utöver själva idrottstjänsten kan vissa intäkter i Golfbolaget avse intäkter för att utöva idrottslig verksamhet eller sådana tjänster som har ett omedelbart samband med utövandet av denna verksamhet, t.ex. uthyrning av klubbor. Även för dessa tjänster utgår 6% moms. Golfbolagets verksamhet innebär att 6 % moms normalt ska debiteras på: • Avgift för spelavgifter, spelrättsbevis och spelrättsavgifter förutsatt att dessa

utgör avgift för golfspel • Greenfee • Drivingrange-avgifter • Golflektioner/Golfskolor • Kortare utbildning i samband med idrottsutövande • Uthyrning av klubbor Moms om 12 % ska normalt debiteras av Golfbolaget på följande eftersom detta inte kan anses ingå i den idrottsliga verksamheten:

• Egen restaurangverksamhet. • Försäljning av livsmedel, t.ex. godis och läsk.

32

Moms om 25 % ska normalt debiteras av Golfbolaget på följande eftersom detta inte anses ingå i den idrottsliga verksamheten: • Reklam- och sponsorintäkter • Försäljning av sportartiklar • Försäljning av alkoholhaltiga drycker • Teoretisk utbildning, förutom kortare utbildning i samband med idrottsutövande • Uthyrning av vagnar • Uthyrning av golfbilar • Uthyrning av skåp


Om byggnaderna på fastigheten till övervägande del är används för golfverksamhet bör fastigheten indelas som taxeringsenhet: specialenhet (bad-, sport- och idrottsanläggning) vid fastighetstaxeringen och fastighetsägaren är inte skattskyldig till fastighetsskatt. Se vidare avsnitt 2.3.

33

Del 2 Verksamheten

4 Att anlägga en golfanläggning Skattefrågor kring investeringar i golfanläggningar rör i allt väsentligt moms. Inkomstskattemässigt kan här bara påpekas att om en Golfklubb investerar i en anläggning för sin egen ideella verksamhet är Golfklubben normalt inte skattskyldig för innehavet av anläggningen. Om Golfklubben upplåter anläggningen till ett GolfAB torde skattskyldighet emellertid föreligga för fastighetsinnehavet. De vanliga bestämmelserna om näringsverksamhet gäller då med avdragsrätt för omkostnader och värdeminskning etc. Motsvarande gäller förstås om investeringen görs i ett GolfAB. Avsnitten 4.1 till 4.4 avser uteslutande moms.

4.1 Fastighet i momshänseende

Huvudregel: Upplåtelse, dvs. uthyrning av fastighet är inte momspliktigt enligt 3 kap. 2 § ML. Frågorna som följer är vad som enligt momslagen utgör fastighet och om det ställs särskilda krav på uthyrningen av golfanläggningen för att den ska vara momsfri? Förutom jord (mark) anses som fastighet även byggnad, ledning, stängsel eller liknande anläggning som anlagts på marken och som tillhör markägaren eller annan än ägaren till jorden. Detta innebär att om en Golfklubb, GolfAB eller ett Golfbolag äger banan och byggnader men inte marken anses de ändå som fastighetsägare. Fast inredning och annat som tillförts byggnaden som sådan för byggnadens allmänna funktion ingår också i momslagens fastighetsbegrepp. Sådan fast inredning som anskaffats för att direkt användas i viss bestämd verksamhet anses dock inte vara del av fastighet. Detta medför att t.ex. klädskåp eller skåp för golfbagar inte är att anse som fastighet eftersom dessa tillförts byggnaden för att direkt användas i golfverksamheten. Upplåtelse av förvaringsskåp är momspliktigt om det är annan än Golfklubben som hyr ut dessa. För Golfklubben är detta momsfria intäkter eftersom de anses ha en naturlig anknytning till den ideella verksamheten (golfverksamheten). Se vidare avsnitt 2.1.1. Ett GolfAB eller Golfbolag ska däremot debitera moms på skåputhyrningen med 25 %. Vad gäller frågan om det ställs särskilda krav på upplåtelsen av en golfanläggning för att den ska vara momsfri, så har Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked från den 29 januari 1998 haft anledning att ta ställning till frågan. I det aktuella fallet fanns ett nyttjanderättsavtal mellan en klubb och ett bolag som löpte på 40 år. Ägaren (bolaget) hade bland annat rätt att disponera golfbanan för företagsgolf och egna tävlingar. Enligt Skatteverket ska förhandsbeskedet tolkas så att endast långtidsuthyrning där hyresgästen har exklusiv rätt till anläggningen kan omfattas av undantaget från skatteplikt för fastighetsuthyrning. Om dessa krav inte är uppfyllda,

34

en golfanläggningen hyrs t.ex. ut under en helg för ett klubbevenemang anses det som tillhandahållande av idrottsanläggning. En sådan upplåtelse är momspliktig till en skattesats om 6 % eftersom upplåtelsen då avser korttidsuthyrning av idrottsanläggning för idrottsutövning. Observera dock att om stat, kommun eller en allmännyttig ideell förening korttidsupplåter en idrottsanläggning för idrottsutövning så utgår ingen moms enligt 3 kap. 11 a § ML. För den som ska upplåta en golfanläggning är det viktigt att bedriva momspliktig verksamhet. I annat fall medges inte avdrag för ingående moms på kostnader i verksamheten. Långtidsuthyrning är enligt huvudregeln normalt momsfri och gäller även GolfAB/Golfbolag som i övrigt bedriver momspliktig verksamhet. Under vissa förutsättningar kan den som upplåter en golfanläggning begära frivillig skattskyldighet till moms för uthyrning. Reglerna beskrivs närmare i avsnitt 4.2. Utöver vad som framkommit i detta avsnitt kan ett Golf AB eller Golfbolag drabbas av uttagsbeskattning för det eventuella egenregiarbete som bolagets personal utför på banan. Detta gäller vid uthyrning till en Golfklubb och beskrivs närmare i avsnitt 4.3.

4.2 Frivillig skattskyldighet

Huvudregeln är att uthyrning av fast egendom inte är momspliktig. Det finns naturligtvis ett undantag som bekräftar denna regel, och den kallas på fackspråk för ”frivillig skattskyldighet”. Frivillig skattskyldighet innebär att en fastighetsägare eller en första- respektive andrahandshyresgäst, som hyr ut en fastighet till någon som till någon del bedriver momspliktig verksamhet på den fastigheten, frivilligt kan registrera sig till moms. Förfarandet är administrativt komplext och det är viktigt att sätta sig in i regelverket. Observera så här långt att uthyraren måste vara fastighetsägare eller första- respektive andrahandshyresgäst och att uthyrarens hyresgäst måste bedriva momspliktig verksamhet i den uthyrda lokalen/på anläggningen. Kan en Golfklubb begära frivillig skattskyldighet? Ja, men endast under förutsättning att hyresgästen bedriver skattepliktig verksamhet på banan och i lokalerna som hyrs ut. Detta innebär att frivillig skattskyldighet för uthyrning av golfanläggning kan bli aktuellt vid uthyrning av banan till t.ex. ett GolfAB eller vid uthyrning av restauranglokaler och shop. Anledningen till detta är att GolfAB bedriver momspliktig golfverksamhet. Kan ett GolfAB begära frivillig skattskyldighet vid uthyrning av bana eller byggnad till en Golfklubb? Nej, eftersom Golfklubben inte anses bedriva någon momspliktig golfverksamhet så kan GolfAB inte bli frivilligt skattskyldig för denna uthyrning. Golfverksamheten anses istället ingå i den ideella verksamheten och är som sådan undantagen från moms (se avsnitt 2.4). GolfAB kan däremot bli frivilligt skattskyldig för uthyrning till

35

Golfklubben av lokaler för golfshop och restaurang förusatt att dessa verksamheter utgör momspliktig verksamhet i Golfklubben. Observera att uthyrning av enbart mark (utan golfanläggning) alltid är en momsfri transaktion som det inte går att få frivillig skattskyldighet för.

4.3 Uttagsbeskattning

En fastighetsägare som ska reparera eller bygga om sin fastighet har två alternativ. Antingen köps denna tjänst av en byggherre eller så kan föreningen/bolaget göra jobbet själv med hjälp av egna anställda. Applicerar vi detta på golfverksamhet så kan det avse en banägares underhåll av golfbanan. Denne kan utföra underhållet med egen personal, alternativt lägga ut jobbet på en entreprenör. Köps tjänsten in utifrån tillkommer moms. Med motiveringen att det inte ska vara fördelaktigare att utföra arbetet med egen personal jämfört med att köpa tjänsterna, har man infört en regel som innebär att en fastighetsägare som utför egenregiarbeten på en fastighet ska betala moms för detta. Regelns syfte är att uppnå konkurrensneutralitet mellan de bägge alternativen, och gäller under förutsättning att: • Fastigheten används i en verksamhet som inte är momspliktig. • Lönekostnaden för nämnda arbeten överstiger 300.000 kronor för det aktuella

året. Uttagsbeskattning innebär att fastighetsägaren ska betala in moms på ovan nämnda lönekostnad. Med lönekostnad menas lön och därtill hänförliga avgifter och skatter. En Golfklubb som är fastighetsägare, befriad från inkomstskatt och inte bedriver näringsverksamhet berörs inte av denna beskattning. Däremot kan ett GolfAB som är fastighetsägare och utför eget arbete på banan bli föremål för uttagsbeskattning. En sådan situation kan inträffa om GolfAB hyr ut banan eller en byggnad, eller del därav, till Golfklubben som inte bedriver momspliktig verksamhet, dvs. ingen moms påförs hyran från GolfAB till Golfklubben. En byggnad som GolfAB hyr ut till en momspliktig verksamhet (exempelvis restaurang eller shop) och som omfattas av reglerna om frivillig skattskyldighet berörs dock inte av uttagsbeskattningen. GolfAB skulle ju ha haft rätt att dra av den moms de betalat till en byggherre. Någon neutralitetsregel behövs därför inte i en sådan situation.

Sammanfattningsvis kan man säga att uttagsbeskattning endast blir aktuellt för en fastighetsägare som är föremål för inkomstskatt, t.ex. ett GolfAB eller ett Golfbolag. Uttagsbeskattning blir vidare först aktuellt, då denna fastighetsägare utför egenregiarbeten, på en fastighet som används i en icke momspliktig verksamhet. Detta kan vara fallet då en byggnad hyrs ut till en Golfklubb för användning i Golfklubbens icke momspliktiga verksamhet.

36

4.4 Markarrende

Uthyrning av enbart mark (markarrende) är alltid en momsfri transaktion vilket innebär att markägaren inte ska debitera någon moms på uthyrningen. Det går inte att erhålla frivillig skattskyldighet för uthyrning av enbart mark. Om det är samma ägare till både marken och anläggningen bör uthyrningen normalt ses som en enhet, uthyrning av anläggning. Någon uppdelning på mark och anläggning bör inte ske. Upplåtelsen av marken bör normalt anses vara underordnad uthyrningen av anläggningen. Moms ska debiteras på hyran om uthyraren är frivilligt skattskyldig i annat fall ska ingen moms debiteras (se vidare avsnitt 4.3).

37

5 Att driva en golfanläggning

5.1 Allmänt om inkomstskatt

Att driva sin golfanläggning innebär i praktiken att Golfklubben också bedriver näringsverksamhet i inkomstskattelagens mening. Såtillvida har Golfklubben en blandad verksamhet även inkomstskattemässigt, genom att det finns en ideell föreningsverksamhet som inte är näringsverksamhet – t.ex. ungdoms- och tävlingsverksamhet – samtidigt som man har inkomster i form av greenfee, spelrätter, försäljning, servering m.m., vilka till sin karaktär utgör skattepliktiga inkomster i en näringsverksamhet, dvs. rörelse. Skattelagstiftningen innehåller emellertid undantagsbestämmelser som gäller för bland annat ideella föreningar med allmännyttigt ändamål och som innebär att föreningen på grund av inkomstens samband med det allmännyttiga ändamålet ändock kan komma att undantas från beskattning. Det kan uttryckas så att föreningen har skattepliktiga inkomster men att den inte är skattskyldig för dessa. Därför är t.ex. greenfee undantagen från beskattning. Till den del föreningen/klubben bedriver skattepliktig näringsverksamhet i form av rörelse, fastighetsförvaltning eller kapitalförvaltning gäller inkomstskattelagens vanliga bestämmelser om beräkning av inkomst av näringsverksamhet Vad som normalt gäller i fråga om beskattning av golfverksamhet redovisas i den fortsatta framställningen. De närmare förutsättningarna för att en ideell förening ska kunna undantas från beskattning av skattepliktiga inkomster redovisas i Del 3 Materiella regler. I det avsnittet redogörs också för vissa bestämmelser i övrigt som har särskild betydelse för ideella föreningar. Golfverksamhet som bedrivs i GolfAB/Golfbolag behandlas inkomstskattemässigt precis som vilken annan inkomstgivande verksamhet som helst i ett aktiebolag.

5.2 Allmänt om moms

Att driva en golfanläggning innefattar normalt att ta betalt för golfspel på anläggningen men det kan också innebära att man driver en golfshop, en golfrestaurang, har klubbverksamhet, har konferensanläggning m.m. Verksamheten kan med andra ord innefatta så mycket mer än att ge människor möjlighet att spela golf. Vidare finns frågor relaterade till reklam och sponsring samt allmänna frågor som rör representation m.m. I det här sammanhanget är det också av högsta betydelse för momshanteringen om det är en Golfklubb, GolfAB eller ett Golfbolag som driver anläggningen. En Golfklubb som bedriver verksamhet som är undantagen från inkomstskatt är normalt också undantagen från skyldighet att redovisa moms. Normalt sett faller dock t.ex. inte en golfrestaurang inom det momsfria området. Det gäller med andra ord att identifiera den verksamhet som bedrivs på anläggningen och att hantera momsen korrekt utifrån vem; Golfklubb, ett GolfAB eller Golfbolag som är driftsansvarigt. För en övergripande information om effekterna av olika konstellationer hänvisas till avsnitt tre om olika driftsformer.

38

Uthyrning av fastighet – frivillig skattskyldighet (25 %) Det är viktigt att uppmärksamma att det finns skillnader i hur en golfbana upplåts. Om en golfbana hyrs ut för en längre tid (obestämd tid eller ett hyresavtal som överstiger nio månader) och med uteslutande av andra hyresgäster så ska upplåtelsen ses som en momsfri fastighetsupplåtelse. Det gäller även vid uthyrning från GolfAB/Golfbolag. Hyresgästen har då en exklusiv rätt till golfbanan under en längre tid, Det kan då bli aktuellt för hyresvärden att under rätt förutsättningar ansöka om frivillig skattskyldighet för uthyrning av lokalen/anläggningen (se vidare avsnitt 7). Korttidsuthyrning av idrottslokal för idrott (6 %) Om däremot golfbanan hyrs ut på kort tid för t.ex. en golftävling så är det inte momsfri uthyrning av fastighet i momshänseende. Istället ska reglerna om korttidsuthyrning av idrottslokal för idrottsutövning tillämpas och med det följer att uthyrningen är momspliktig. Skattesatsen är 6%. Här är det viktigt att uppmärksamma att den här regeln inte gäller när uthyrning sker från staten, kommun eller en allmännyttig ideell förening. I dessa fall utgår ingen moms på korttidsuthyrningen.

I de följande avsnitten 5.3 till 5.16 tas olika ämnen upp som normalt förekommer hos den som driver en golfanläggning.

5.3 Fastighetsskatt vid uthyrning av fastigheter och mark

Om Golfklubben äger fastigheten och byggnaden på fastigheten till övervägande del används i Golfklubbens verksamhet är Golfklubben befriad från fastighetsskatt, oavsett hur fastigheten indelats i fastighetstaxeringen. Golfklubben måste dock beakta hur stor del av byggnaden som hyrs ut till entreprenörer eftersom dessa verksamheter normalt faller utanför föreningens ideella verksamhet och därmed kan få effekt för fastighetstaxeringen. Vid uthyrning vintertid till en skidklubb bör skidklubbens och Golfklubben verksamheter kvalificera för en indelning som specialenhet – idrottsanläggning och därmed blir Golfklubben inte skattskyldig till fastighetsskatt. Detta förutsätter att skidklubben uppfyller kraven för att vara en allmännyttig ideell förening och att den är ensam hyresgäst. Det är då oväsentligt hur stor del av byggnaden som används för golf – respektive skidverksamhet. Annan uthyrning för t.ex. konferensverksamhet, privat boende, konstutställning restaurang och shop m.m. faller normalt utanför Golfklubbens ideella verksamhet och föreningen får därför bevaka hur stor del av fastigheten som hyrs ut till dessa verksamheter.

5.4 Bolagisering

Som beskrivits ovan kan golfverksamhet bedrivas av ej skattskyldiga ideella föreningar. Golfklubben betalar inte statlig inkomstskatt och Golfklubben är inte heller skattskyldig till moms. Golfklubben saknar därför avdragsrätt för den moms

39

som betalas och är hänförlig till drift och underhåll av banan samt för andra momsbärande kostnader som klubben ådrar sig. Moms debiteras inte för golfspel till medlemmar och besökare (greenfee), och Golfklubben har av samma anledning heller inte avdragsrätt för den moms som Golfklubben erlägger då inköp görs för golfverksamheten. Golfverksamheten kan emellertid omorganiseras så att avdragsrätt för momsen i olika omfattning kan erhållas. Detta kan ske genom att Golfklubben bildar ett aktiebolag, GolfAB. För olika varianter av detta, se vidare avsnitt 3 om olika driftsformer. Vid bildandet av ett GolfAB blir reglerna om frivillig skattskyldighet av extra intresse. Kortfattat kan sägas att anläggningsägaren, vilken kan vara antingen Golfklubben, eller GolfAB, kan få rätt att göra avdrag för ingående moms på kostnader som är hänförliga till anläggningen, såsom t.ex. kostnader för drift och underhåll, samt ny-, till- och ombyggnad. Golfklubben kan också få momsavdrag retroaktivt för byggnationen av banan. För en mer ingående beskrivning av den frivilliga skattskyldigheten, det retroaktiva avdraget samt reglerna kring jämkning av ingående moms, se vidare avsnitt 7 i del 3 Materiella regler. Vid bolagisering kan det finnas möjligheter att undvika att viss del av den moms, som en Golfklubb betalar, måste kostnadsföras. Det kan vid en första anblick verka lockande att bilda ett GolfAB om man endast har den retroaktiva momsen i blickfånget, dvs. den moms som man kan få tillbaka avseende byggnation av golfbanan. Beslutet att bolagisera bör dock inte enbart styras av möjligheten att återfå moms retroaktivt, utan det bör även utredas huruvida det kan vara ”lönsamt” att under en längre tid driva GolfAB. Det är därför nödvändigt att göra kalkyler avseende investeringsplaner med mera. För det fall Golfklubben är anläggningsägare och hyr ut anläggningen till GolfAB, kommer Golfklubben också att bli skattskyldig för inkomstskatt för uthyrningsinkomsten. Kommersiell verksamhet bedrivs som regel bäst i bolagsform och inte i en ideell förening. Det är således en lång process och många överväganden som måste göras innan beslut kan fattas om att bolagisera. Det är många olika aspekter och frågor som kommer in i bilden. Nedan ges exempel på några frågor som kan tänkas uppkomma och som nogsamt bör övervägas innan beslut tas om att bolagisera:

- Finns det föreningsmoraliska skäl att avstå? - Revision av GolfAB? - Bestämmer Golfklubben över GolfAB? - Kan Golfklubben kliva av och avveckla GolfAB, och vad skulle det kosta? - Kommer den ideella verksamheten att försvinna? - Hur sköts själva momsregistreringen? - Hur beräknas en marknadsmässig hyra? - Hur bör personalen fördelas mellan GolfAB och Golfklubben? - Kommer eventuella lönebidrag att påverkas? - Kan det bli fastighetsskatt på hela anläggningen?

40

Bilden nedan visar ett exempel där verksamheten bolagiserats genom att drift och skötsel hanteras av GolfAB. I det här exemplet är Golfklubben anläggningsägare. Uthyrning av anläggningen sker exklusivt till GolfAB och Golfklubben har därmed kunnat medges frivillig skattskyldighet för uthyrningen. Därmed faktureras hyran till GolfAB med 25% moms. Den momsen är avdragsgill i GolfAB eftersom anläggningen används för momspliktigt golfspel. Vid de tillfällen när Golfklubben behöver använda banan för t.ex. klubbmästerskap kan GolfAB korttidsuthyra anläggningen för idrottsändamål med 6 % moms. Den momsen är inte avdragsgill i Golfklubben eftersom kostnaden är hänförlig till medlemsverksamheten. Medlemmen betalar medlemsavgift till Golfklubben utan moms. Däremot utgår moms på avgifter för golfspel till GolfAB. Observera att beroende på hur verksamheten organiseras kan effekterna bli andra än de som nu redovisats.

Måste man då bolagisera för att uppnå en bättre momssituation? Nej, det kan under vissa omständigheter även finnas möjlighet att begära att Golfklubben blir registrerad och skattskyldig för moms enligt EU:s momsregelverk, det s.k. mervärdesskattedirektivet. Med stöd av principen om direkt effekt avseende relevanta bestämmelser i mervärdesskattedirektivet kan Golfklubben under vissa förutsättningar ansöka om registrering hos Skatteverket. Detta förfarande kräver dock en grundlig utredning av Golfklubbens verksamhet.

5.5 Medlemsavgifter, spelrätter, spelrättsavgifter och golfaktier

Spelrätt i golf har huvudsakligen två betydelser: 1. Med spelrätt förstås i allmänhet en rättighet att spela på golfbanan genom

innehav av spelrättsbevis. Spelrätterna kan vanligtvis köpas och säljas till marknadspris, antingen privat eller via den som ställer ut spelrätterna. Utöver innehav av spelrättsbevis betalar medlemmen beslutad medlems- och spelrättsavgift.

2. Många Golfklubbar benämner medlemmens rätt att få spela på golfbanan som

spelrätt. Medlemmen betalar beslutad medlems- och spelavgift.

41

5.5.1 Inkomstskatt

I vissa fall omvandlar Golfklubbar medlemmarnas kapitalinsats, reverser, till spelrätter. Medlemmarna erhåller då överlåtbara spelrätter. Ur skatterättslig synpunkt uppkommer tre frågor. 1. Påverkas klubbens status som skattebefriad ideell förening av spelrätterna som

kan få ett betydande ekonomiskt värde för medlemmarna?

2. Är omvandlingen av medlemslånet till en spelrätt att betrakta som en skattepliktig händelse för Golfklubben?

3. Hur beskattas medlemmen vid en avyttring av spelrätten? Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, (tidigare Regeringsrätten) har i ett avgörande, RÅ 2005 ref.4, besvarat dessa frågor. Omvandlingen av medlemslån till spelrätter innebär inte i sig att Golfklubbens verksamhet ändras på sådant sätt att den faktiskt kommer att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen i så hög grad, att Golfklubben därigenom inte längre uppfyller kraven för begränsad skattskyldighet. För Golfklubben innebär därmed omvandlingen att man erhåller en kapitalinsats från medlemmen och samtidigt utfärdar en spelrätt. Detta medför inte några beskattningseffekter för Golfklubben. Medlem (enskild person) som avyttrar sin spelrätt ska beskattas enligt reglerna för avyttring av tillgångar som innehafts för personligt bruk. Dessa regler innebär att omkostnadsbeloppet schablonmässigt kan beräknas till ett belopp motsvarande 25 % av ersättningen. Vidare medger reglerna att ett belopp om 50 000 kr av vinsten är skattefritt. Resterande del beskattas med 30 %. Uppkommer det förlust medges inte något avdrag för denna. Det förekommer att medlemskap i Golfklubb, eller för golfspel på anläggning som ägs eller upplåts av ett aktiebolag, förutsätter att aktier förvärvas i bolaget. Detta kallas ibland för aktieklubb. En sådan aktie är en delägarrätt i den juridiska personen. Skattemässigt torde det i praktiken vara fråga om onoterade andelar som inte är andelar i fåmansföretag. För en privatperson innebär detta att vinst vid försäljning av Golfaktier beskattas till fem sjättedelar (25 %) som kapitalvinst. Vid förlust får fem sjättedelar av denna kvittas mot vinster på delägarrätter. Förlust därutöver får dras av mot andra kapitalinkomster efter kvotering till 70 %.

5.5.2 Moms Moms tas ut med 6 % vid tillhandahållande av idrottstjänster om den som säljer tjänsten är en annan än allmännyttig ideell förening, stat eller kommun. Det innebär att det utgår 6 % moms om GolfAB eller Golfbolag tar betalt för möjligheten att komma ut på en golfbana och spela golf. Motsvarande skattesats gäller även för vissa varor och tjänster som har ett omedelbart samband med utövandet av den

42

idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller demsamma. Såsom nämnts ovan under 5.5.kan begreppet ”spelrätt” användas i flera olika sammanhang med olika betydelser. Dock kan man urskilja två huvudtyper av ”spelrätter”. Frågan är då hur moms hanteras i de olika fallen. Vanligtvis faller betalningen för spelrättsbevis (punkt 1, avsnitt 5.5); till Golfklubb, GolfAB eller annan, utanför momsens tillämpningsområde förusatt att den inte anses utgöra ersättning för golfspel. Däremot ska moms erläggas för spelrättsavgiften förutsatt att betalningen går till ett GolfAB. Detsamma gäller spelavgiften (punkt 2, avsnitt 5.5), om den tas ut av annan än en Golfklubb, dvs. GolfAB. I ett ställningstagande 2009-10-21 med dnr 131 119119–06/111 har Skatteverket uttalat sig om hur man anser att spelrätter i en Golfklubb ska behandlas i momshänseende.

”Skatteverkets bedömning är att förvärv av en spelrätt som inte ensamt innebär att förvärvaren får en rätt att spela golf inte är en omsättning av en vara eller tjänst. Skatteverket anser att köpet av spelrätten i ett sådant fall är att jämställa med att betala en kapitalinsats vid inträde i ett handelsbolag, ett kommanditbolag eller en ekonomisk förening. Skatteverket anser dock att det sker ett tillhandahållande mot ersättning, dvs. en omsättning, när det gäller den årliga spelrättsavgiften. Det föreligger i dessa fall ett direkt samband mellan erläggande av avgiften och rätten att få spela på banan. Den årliga spelrättsavgiften måste innehavaren av spelrätten betala till klubben varje år för att få spela på banan. Verksamhet som bedrivs av ideella föreningar är dock under vissa förutsättningar inte yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML och mervärdesskatt ska därför inte påföras.”

Vad som kan konstateras är dock att för det fall en allmännyttig ideell förening, dvs. Golfklubben tillhandahåller ”spelrätter” av något slag ska moms inte debiteras på varken spelrättsbeviset eller spelrättsavgiften. Detsamma gäller GolfAB/Golfbolag för betalning av spelrättsbevis om det motsvarar en kapitalinsats (får inte motsvara ersättning för golfspel utan enbart en ren kapitalinsats). Detta gäller oavsett om ”spelrätten” utgör en kapitalinsats eller en ersättning för att få spela golf. Detta blir effekten av att golfspel som tillhandahålls av Golfklubb är undantaget från moms enligt 3 kap. 11a § ML.

11 a § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten. Lag (1996:1327). Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 §. Lag (1999:1283).

43

Nedan följer en bedömning av några av de vanligare formerna för finansiering av golfverksamhet. Kapitalinsats/revers Ett lån som en medlem lånar ut till en Golfklubb utlöser

inga momskonsekvenser eftersom betalningen inte är föremål för någon motprestation från klubben, dvs. Golfklubben utför inte någon tjänst och tillhandahåller inte någon vara åt medlemmen.

Spelavgift Denna årliga avgift utgör normalt vederlag för

tillhandahållande av golfspel, vilket anses vara en idrottstjänst. Detta innebär därför att 6 % moms ska debiteras när denna avgift tas ut av ett GolfAB. Såsom nämnts ovan gäller detta inte om spelavgiften tas ut av Golfklubben, eftersom ett tillhandahållande av idrott från en allmännyttig ideell förening inte är momspliktigt.

Spelrättsbevis Avgiften för spelrättsbevis erläggs i samband med köp

eller överlåtelse av beviset. Spelrättsbeviset utgör en förutsättning för golfspel på anläggningen i kombination med erläggande av spelrättsavgift och i förkommande fall även medlemsavgift till en Golfklubb. Spelrättsbeviset kan vara svårbedömt i momshänseende som tidigare nämnts.

Spelrättsavgift Denna årliga avgift tas ut av Golfklubb eller GolfAB, som

har ett system med spelrätter. Eftersom avgiften är direkt kopplad till golfspel ska moms debiteras när avgiften tas ut av t.ex. ett GolfAB, dvs. någon annan än en allmännyttig ideell förening.

5.5.3 Samfakturering Det händer att Golfklubben och dess helägda GolfAB samfakturerar spelrätts- och medlemsavgift, dvs. dessa avgifter tas ut av medlemmen på en gemensam faktura. Fakturering av egen och annans försäljning kan ske i samma handling. En sådan handling kan enligt momslagen betraktas som två fakturor, dvs. en för respektive säljare. Momslagen innehåller högt ställda krav på hur fakturor ska utformas. Det ska dock påtalas att dessa regler normalt inte gäller vid fakturering till en privatperson. I dessa fall hänvisas till övrig lagstiftning som t.ex. bokföringslag m.fl för information om vilka uppgifter som krävs i den upprättade handlingen. Även om momslagen inte ställer krav på en komplett faktura till en privatperson så följer generellt de flesta Golfklubbar, GolfAB och Golfbolag dessa regler.

44

Momslagen ställer generellt nedanstående krav på en fakturas innehåll vid fakturering av en momspliktig transaktion som t.ex. golfspel till ett företag (som redan nämnts ställs inte samma krav på faktura till privatperson): • Datum för utfärdande. • Löpnummer som ensamt identifierar fakturan. • Den skattskyldiges momsregistreringsnummer. • Kundens momsregistreringsnummer under vilket denne förvärvat varor eller

tjänster vid s.k. omvänd skattskyldighet. • Fullständigt namn och adress för den skattskyldige och hans kund. • De levererade varornas eller tjänsternas mängd, omfattning och art. • Dagen då varuleverans eller tillhandahållande av tjänst utförts eller slutförts eller

dagen då à conto betalning erlagts. • Beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag; enhetspriset exkl.

skatt samt eventuell prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkluderade i enhetspriset.

• Tillämpad momsskattesats. • Moms att betala, om inte särskild ordning tillämpas där detta inte ska framgå

(t.ex. begagnade varor).

För den som samfakturerar till t.ex. ett företag så måste momslagens fakturakrav vara uppfyllda. Det innebär att den upprättade handlingen i princip utgörs av två fakturor. Det leder i sin tur till att det t.ex. krävs två verifikationsnummer på handlingen. Om detta inte går att praktiskt genomföra kan det vara mer lämpligt att ställa ut två underlag i de situationer när det krävs att momslagens fakturaregler är uppfyllda. Eftersom det i de flesta fall torde vara privatpersoner som är medlemmar i en Golfklubb och som därmed erlägger aktuella avgifter så uppstår det normalt inget problem med momsen vid samfakturering av spel- eller spelrättsavgift respektive medlemsavgift. Momslagens stränga fakturaregler behöver inte vara uppfyllda. Detsamma gäller avseende fakturering av medlemsavgifter i allmänhet. Inte heller här ställs krav på faktura enligt momslagen eftersom betalning av medlemsavgift inte anses utgöra en betalning för en tillhandahållen vara eller tjänst. I momshänseende utgör detta inte en omsättning och därmed faller medlemsavgiften utanför momslagens tillämpningsområde. Momslagens stränga fakturaregler behöver inte vara uppfyllda. Vid fakturering av spelrättsbevis som motsvarar en kapitalinsats i Golfklubben/GolfAB/Golfbolag ställs inte heller några faktureringskrav enligt momslagen, eftersom detta inte utgör en omsättning med en motprestation. För det fall fakturering sker från GolfAB till en näringsidkare, t.ex. om ett företag köper in ett antal greenfee-biljetter föreligger dock krav enligt momslagen på att en faktura med visst innehålls ska ställas ut. I dessa fall torde inte fakturering av medlemsavgift ske i samma faktura men om så skulle vara fallet, så avser

45

faktureringen endast en försäljning i momshänseende, nämligen greenfee-biljetterna. Fakturan kan ställas ut av antingen GolfAB eller Golfklubben. Oberoende av vem som ställer ut fakturan måste den uppfylla momslagens krav på innehåll i fakturan när det gäller den del som avser golfspel (greenfee) och det måste framgå vem som säljer vad enligt fakturan. Om det är Golfklubben som ställer ut fakturan kommer fakturering av golfspel i detta fall att ske för GolfAB:s räkning. Det innebär att fakturan måste innehålla samma uppgifter som om GolfAB hade ställt ut fakturan. Sammanfattningsvis föreligger t.ex. faktureringsskyldighet vid: • GolfAB/Golfbolags fakturering till näringsidkare av spelrättsavgift när denna

utgör betalning för golfspel. Faktureringsskyldighet föreligger däremot inte vid t.ex.: • Golfklubbs fakturering av spelrättsavgift • Golfklubbs fakturering av medlemsavgift • Golfklubbs/GolfAB/Golfbolags fakturering till privatpersoner • Golfklubbs/GolfAB/Golfbolags fakturering av spelrättsbevis (utgör ej ersättning

för golfspel)

Exempel på en faktura med två säljare och fakturering sker till en privatperson (inga krav på att följa momslagens fakturaregler men däremot kan andra regelverk ställa krav på fakturan):

GK (registreringsnummer) Klubbmedlem Golfvägen 18 Drivevägen 12 Pegestad Fågelhult

Golf AB (registrerings-/momsregistreringsnummer) Golfvägen 18 Pegestad Datum: 2012-01-01

Fakturanr: 07435

Tjänst Belopp Moms Medlemsavgift GK 1 000 kr för år X Golfspel Golf AB 5 000 kr för år X, moms 6 % 300 kr Att betala 6 300 kr

46

5.6 Golflektioner/golfskola

Med utövande av idrottslig verksamhet avses inte bara praktiskt utövande av sport eller idrott. Även sådan idrottslig verksamhet som till mindre delar består av ett teoretiskt inslag omfattas. Som exempel nämner Skatteverket golfskolor. Det ska därför inte utgå moms på golflektioner/golfskolor när dessa tjänster tillhandahålls av Golfklubben om denna är en allmännyttig ideell förening som undantas från inkomstbeskattning. Om däremot golflektioner säljs av en golfpro som har ett eget bolag så kommer golflektionen att beläggas med 6 % moms. En golfpro som fakturerar Golfklubben ska också debitera 6 % moms. Den momsen blir en kostnad för Golfklubben som inte har avdragsrätt för moms. Golfklubben tar därefter på sätt som framgår ovan betalt utan moms av den som ska utnyttja golflektionen. En teoretisk utbildning som berör sport eller idrott, t.ex. tränarutbildning, eller som inte huvudsakligen innehåller praktiskt utövande av sport eller idrott, är dock inte idrottslig verksamhet i momshänseende. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas föreläsningar och kurser för idrottsmän i ämnen som kostlära, psykologi m.m.. När ett GolfAB tillhandahåller sådan teoretisk utbildning ska GolfAB debitera moms om 25 % på evenemanget när kursen genomförs i Sverige. I princip kan även en Golfklubb tvingas momsregistrera sig och ta ut 25 % moms om kurser/utbildning/evenemang inte kan anses ingå i den allmännyttiga ideella verksamheten. Det torde dock vara ovanligt. Det normala får därför anses vara att Golfklubben inte ska ta ut moms på dessa aktiviteter.

5.7 Att driva restaurang och golfshop Golfklubbens egen restaurangverksamhet ingår som regel inte som en del av det allmännyttiga ändamålet och ska därför beskattas. Skattesatsen är numera 12 % oavsett om försäljning sker i restaurang eller om det är varuförsäljning i en kiosk ute på golfbanan. Observera att det utgår 25 % moms på försäljning av alkohol.

I de flesta fall torde Golfklubbens tillhandahållande av förtäring vara momspliktig. Det är endast för det fall Golfklubben har försäljning i mindre skala till medlemmarna som denna kan falla in under det allmännyttiga ändamålet och därmed vara momsbefriad.

5.8 Sponsring - Ideell förening

5.8.1 Inkomstskatt

Verksamheter som består i att en Golfklubb upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller dylikt är normalt s.k. hävdvunnen inkomst av näringsverksamhet som inte beskattas. Även om sponsorintäkterna är befriade från inkomstskatt kan Golfklubben vara skyldig att betala reklamskatt. En fråga att ta ställning till är om syftet med sponsoravtal endast är att köpa reklam?

47

I avtalen ingår ofta spelrätter/greenfee, parkeringsplatser i samband med tävlingar, entréavgifter, evenemang etc. Innebär dessa mertjänster att sponsringverksamhetens karaktär av skattebefriad inkomst förändras så att intäkterna istället ska anses vara skattepliktiga? Till den del motprestationerna avser spelrätter, entréer och annat som har ett naturligt samband med det idrottsliga ändamålet eller utgör hävdvunnen verksamhet, bör någon beskattning inte ske. Något allmängiltigt svar på denna fråga kan emellertid inte ges, och frågeställningen bör uppmärksammas. Utöver frågan om eventuell beskattning hos mottagaren av sponsorbidrag kan det aktualiseras frågor om avdragsrätt och uttagsbeskattning hos sponsorn. För att sponsringen ska vara avdragsgill krävs att den utgör en driftkostnad i näringsverksamheten. Rena gåvor är inte avdragsgilla. Många gånger får de anställda utnyttja de spelrätter som ingår i olika företagspaket. Detta är att betrakta som en personalförmån som den anställde ska beskattas för.

5.8.2 Moms

Om Golfklubben, som är en allmännyttig ideell förening, upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller liknande är detta, såsom nämnts ovan, att anse som skattebefriad inkomst av hävd. Detta innebär att ett sådant tillhandahållande inte heller ska beläggas med moms, eftersom detta inte anses ske i en yrkesmässig verksamhet då intäkten är inkomstskattebefriad.

5.9 Sponsring – aktiebolag

5.9.1 Inkomstskatt

Drivs golfverksamheten av ett GolfAB är sponsorintäkterna både inkomst- och momspliktiga.

En viktig fråga i detta sammanhang är sponsorernas/företagens avdragsrätt. Erhåller sponsorerna inte avdrag för sina sponsringskostnader ökar deras utgifter med skatten. För att ett företag ska få avdrag för den sponsring den lämnar krävs att företaget erhåller en viss grad av motprestation eller att kostnaden har anknytning till företagets verksamhet. Många gånger får de anställda utnyttja de spelrätter som ingår i olika företagspaket. Detta är att betrakta som en personalförmån som den anställde ska beskattas för.

5.9.2 Moms

Om ett GolfAB tillhandahåller sponsring/reklam i någon form, t.ex. genom att upplåta reklamutrymme enligt ovan ska moms debiteras med 25 % om köparen är en näringsidkare i Sverige.

48

Frågeställningar angående tillämplig skattesats kan uppkomma när ett GolfAB tillhandahåller såväl spelrätter som reklamtjänster i ett paket. När GolfAB säljer golfspel är skattesatsen 6 % medan skattesatsen på tillhandahållande av reklamtjänster är 25 %. I dessa fall bör GolfAB göra en uppdelning av paketet och fakturera respektive del med rätt skattesats. Nästa fråga blir då hur stor del av det fakturerade beloppet som utgörs av golfspel respektive reklam? Så länge försäljningen inte sker till den som betraktas som närstående i momshänseende bör man kunna utgå från en självkostnadsprincip. I annat fall kan det bli fråga om prisjustering till marknadsvärdet, dvs. om 50 % av priset för att producera tjänsterna utgörs av reklamtjänsterna så kan också 50 % av det vederlag som erhålls från kunden beskattas med 25 %. Det kan även finnas andra skäl att dela upp priset, som vad som faktiskt efterfrågas av kunden.

5.10 Reklam

5.10.1 Inkomstskatt

Dagens sponsring är för det mesta att betrakta som reklam. Reklam är en avdragsgill kostnad för företag under förutsättning att priset för reklamen motsvarar reklamvärdet för företaget. Med andra ord ska reklamen skapa eller främja försäljningen i ett företag och priset man betalar måste stå i proportion till vad reklamen kan förväntas åstadkomma i detta avseende. Några exempel får illustrera detta. Exempel 1: Bengt livs är en liten livsmedelsbutik i Tyresö några mil söder om Stockholm. Om ägaren till denna butik beslutar sig för att sponsra en golftävling i södra Skåne kan han knappast påräkna avdrag för detta. Denna reklam kan inte anses påverka försäljningen i hans butik. Reklamvärdet är i princip noll. Exempel 2: Volvo är en stor sponsor av idrott. Alla vet vad Volvo står för och bilhandlare som säljer deras bilar finns över hela världen. Den reklam Volvo betalar för kan därför som regel anses skapa eller främja försäljning av dess produkt. Reklamen har således ett värde. Kostnaden för reklamen måste alltid stå i relation till värdet. Exempel 3: Margarinbolaget sponsrade två golftävlingar, ”Flora-alliansen” och ”Flora-cupen”. Tävlingarna hade båda döpts efter en av företagets produkter. Bolaget får anses vara känt över hela Sverige men ändå erhölls inte avdrag i det ena fallet. Man erhöll avdrag för ”Flora-alliansen”. Denna tävling var en öppen tävling dit många Golfklubbar inbjudits. Resultatet av tävlingen publicerades också i massmedia. Reklamen fick på detta sätt spridning och ett värde för bolaget. För kostnaderna avseende ”Flora-cupen” medgavs dock inget avdrag. Tävlingen vände sig endast till anställda och affärskontakter. Någon publicering av resultatet gjordes inte i massmedia. Något reklamvärde ansågs denna sponsring inte ha.

49

5.10.2 Moms

Momsen på reklamkostnader är avdragsgill under förutsättning att det går att påvisa att reklamen är hänförlig till ett företags momspliktiga verksamhet. Med andra ord ska reklamen vara en kostnad avsedd att främja försäljningen i företaget.

5.10.3 Reklamskatt En Golfklubb/GolfAB/Golfbolag är skyldig att betala reklamskatt om dessa offentliggör mer än en enstaka skattepliktig annons eller reklamskylt. Enligt lagen om skatt på annonser och reklam betraktas då offentliggörandet som yrkesmässigt. Med en annons menas ett utrymme som har upplåtits i en trycksak. Beskattningsvärdet är ersättningen, utan reklamskatt och moms. Detta innebär att skatten beräknas på priset för införandet av en annons i en trycksak, upplåtelsen av utrymme för affischering eller annat reklammeddelande. Reklamskatten är som huvudregel 8 % och beräknas på ersättningen för den skattepliktiga varan eller prestationen. En Golfklubb som har reklamintäkter som under ett beskattningsår överstiger 20.000 kronor ska registreras hos Särskilda skattekontoret i Ludvika. Den som är registreringsskyldig är också redovisningsskyldig. Redovisningsperioden är i regel två månader. Skatteverket skickar, normalt tre veckor före redovisningsperiodens förfallodag, ut deklarationsblanketter till den adress som Golfklubben är registrerad på. En skattskyldig Golfklubb ska i fakturan eller en därmed jämförlig handling, till den som köper reklamplats, öppet redovisa debiterad (påförd) och i förekommande fall krediterad (tillgodoräknad) reklamskatt. Om inte ersättning tas ut för skattepliktig reklam ska en proformafaktura (för formens skull) eller liknande handling utfärdas. En sådan faktura ska innehålla uppgift om skatt eller beskattningsvärde. När Golfklubben är registrerad ska deklaration lämnas för alla redovisningsperioder. Om några reklamskattepliktiga intäkter inte finns under en period ska ändå en deklaration lämnas in för den perioden. Föreningen redovisar då 0 kronor i intäkter. Om beskattningsvärdet för ett år understiger 20 000 kronor ska uppgifter om intäkterna lämnas i deklarationen, men själva skattebeloppet behöver inte betalas in. Den som är deklarationsskyldig ska i räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för att deklarera och för kontroll av deklarationen. I bokföringen ska det också läggas upp ett särskilt reklamskattekonto. Om den reklamskattepliktiga verksamheten upphör ska man skiftligt begära att bli avregistrerad hos Skatteverket. Datum när verksamheten har upphört ska anges. Om verksamheten har tagits över av någon annan bör dennes namn och person/organisations-nummer framgå.

50

Har en Golfklubb/GolfAB/Golfbolag av misstag påfört för mycket reklamskatt på sponsorpaket kan reklamskatten krävas tillbaka från Skatteverket för exempelvis den del som avser spelrätter, greenfee-biljetter och andra rättigheter.

5.11 Personalkostnad

5.11.1 Inkomstskatt

Många gånger får de anställda utnyttja de spelrätter som ingår i olika företagspaket. Detta är att betrakta som en personalförmån som den anställde ska beskattas för. Den ska även ingå i företagets uppbördsredovisning avseende källskatt och arbetsgivaravgift. Om Golfklubb/GolfAB/Golfbolag tecknar avtal om t.ex. marknadsföring med ett företag, och det i avtalet ligger att anställda får köpa varor eller tjänster till reducerat pris eller får andra förmåner från företaget (vilka de ej hade kunnat utverka på egen hand), ska de anställda beskattas för denna förmån. Det är utgivaren av förmånerna (dvs. avtalsparten) som ska betala sociala avgifter, göra skatteavdrag (om möjligt) samt lämna kontrolluppgift. Företag subventionerar många gånger de anställdas motionsutövande såsom personalvård. Efter vissa regler får företagen avdrag för kostnaden och den anställde erhåller en skattefri förmån. Skatteverket har dock intagit en ståndpunkt som kan ifrågasättas. Den innebär att golf anses vara en exklusiv sport som inte utgör motion i betydelsen fysisk träning och därför inte omfattas av skattefriheten. Motioner har inlämnats till riksdagen där man begär att detta förhållande ska ändras så att även golf ska innefattas i reglerna om skattefri personalvård. Finansminister Anders Borg har i svar på en fråga uttalat följande;

”Gränsen för vilken typ av motionsutövning som ska utgöra personalvårdsförmån och därmed vara skattefri för anställda, har bestämts till att det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en. Bakgrunden till denna gränsdragning är att man önskat åstadkomma en nödvändig avgränsning mellan vad som ska vara personalvård i förhållande till personliga levnadskostnader och fritidsintressen. Sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning har därvid inte ansetts utgöra enklare slag av motion. Denna gränsdragning bör alltjämt vara vägledande. Jag planerar därför inte för någon förändring av skattelagstiftningen på detta område.”

5.12 Moms

Momsen för julgåvor, jubileums- och minnesgåvor är normalt avdragsgill i en momspliktig verksamhet. För beloppsbegränsningar hänvisas till Skatteverkets hemsida.

51

Momsen på friskvård är fullt ut avdragsgill, under förutsättning att den anställde inte förmånsbeskattas för kostnaden enligt inkomstskattelagen.

5.13 Stipendier

5.13.1 Generellt

Det är inte definierat i skattelagstiftningen vad ett stipendium är. Enlig allmänt språkbruk är stipendium ett bidrag som ges till en fysisk person och som har benefik karaktär. Det innebär att stipendiet inte utgör ersättning för arbete eller prestation som stipendiaten utfört för givarens räkning eller som är till direkt nytta för givaren. Den skatterättsliga praxisen följer oftast denna definition. Ett stipendium som skatterättsligt accepteras som ett stipendium är inte skattepliktig intäkt för mottagaren, det är inte avdragsgill kostnad för givaren och utgör inte underlag för arbetsgivaravgifter. Skatteverket har publicerat ett meddelande (RSV M 2003:1) som behandlar beskattning av ersättningar i samband med idrottslig verksamhet och som bl.a. tar upp dessa frågor. Om stipendiet inte accepteras skattemässigt ses det som en löneutbetalning.

5.13.2 Inkomstskatt

Givaren Om givaren är en allmännyttig ideell förening är vanligtvis ett stipendium, som faller in under definitionen ovan, en del av den skattebefriade verksamheten. Någon avdragsrätt för kostnaden finns då inte och mottagaren beskattas inte för beloppet. I den mån stipendiet faller inom en skattepliktig verksamhet, exempelvis om det utges av ett aktiebolag ska avdragsrätten bedöms enligt samma regler som avdragsrätten för sponsring, se avsnitt 5.9. Givaren ska alltså få något av motsvarande värde, t.ex. reklam, som motprestation för att stipendiekostnaden ska vara avdragsgill. Motprestationen innebär då i normalfallet att utbetalningen inte godtas skattemässigt som ett stipendium, att socialavgifter ska utgå och att mottagaren ska beskattas för inkomsten. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter ska betalas av en arbetsgivare som betalar ut ersättning för utfört arbete. Ett stipendium som följer definitionen enligt 5.13.1 är inte en ersättning för utfört arbete eller liknande och medför alltså inte någon skyldighet för utbetalaren att betala arbetsgivaravgifter. Preliminärskatt Preliminärskatt ska inte innehållas om definitionen enligt 5.13.1 uppfylls. Kontrolluppgift Utbetalaren behöver inte lämna kontrolluppgift om definitionen enligt 5.13.1 uppfylls. Mottagaren Stipendiet är skattefritt för mottagaren om definitionen enligt 5.13.1 uppfylls. I annat fall är det skattepliktigt enligt vanliga regler för inkomst av tjänst.

52

Exempel 1: En juniorspelare har väsentligt förbättrat sitt handikapp under året och får därför ett stipendium som uppmuntran. Eftersom utgivaren av stipendiet inte får någon motprestation uppfyller stipendiet kravet på att vara skattefritt. Exempel 2: En duktig spelare ska representera klubben i en viktig tävling och får ett stipendium som ska täcka resekostnader och inkomstbortfall. Resekostnadsersättningen och ersättningen för att täcka inkomstbortfallet är skattepliktig. Avdrag medges emellertid för resekostnader, kostnader för kost och logi enligt vanliga regler. Exempel 3: En duktig amatör får ett stipendium för att kunna ägna mer tid åt golfen, givaren ställer upp villkor för hur pengarna ska användas och kräver en redovisning av den faktiska användningen. Risken är att detta ses som en kostnadsersättning och att den således är skattepliktig. Exempel 4: Golfklubben delar ut golfstipendium för utbildning eller förkovran i golfspel utan att det finns anställnings-/uppdragsförhållande till klubben, eller motprestation i övrigt. Stipendiet torde vara skattefritt för mottagaren.

5.13.3 Moms

En gåva/bidrag utlöser inte någon beskattning i momshänseende. För att moms ska utgå krävs nämligen ett utbyte av prestationer av något slag. Förutsatt att mottagaren av stipendiet inte måste prestera gentemot givaren som ett villkor för att erhålla stipendiet, uppstår därför inga momskonsekvenser. Skulle däremot stipendiet utges som ersättning för någon slags prestation som mottagaren tillhandahåller givaren kan beskattning enligt momslagen aktualiseras. Detta förutsätter dock dessutom att mottagaren bedriver någon form av yrkesmässig verksamhet. Om mottagaren är en privatperson för vilken stipendiet skulle kunna betraktas som lön, ska någon moms ändå inte debiteras.

5.14 Styrelsearvode

Styrelsearvoden är ersättning för utfört arbete. Normalt kan ersättningen endast betalas ut till en individ. I en Golfklubb bör styrelsearvoden fördelas mellan icke skattepliktig föreningsverksamhet och sådan näringsverksamhet som föreningen är skattskyldig för. Endast den senare delen av ersättningen utgör då avdragsgill kostnad för föreningen i den skattepliktiga verksamheten, i vilken socialavgifter ska utgå enligt vanliga regler. Mottagaren är skattskyldig som för inkomst av tjänst oavsett om föreningen får avdrag eller inte.

5.14.1 Inkomstskatt

Förmåner De beskattningsregler som anges nedan gäller både kontant utbetalda ersättningar och ersättningar i form av förmåner, exempelvis nedsättning av eller befrielse från medlemsavgift, spelrättsavgift eller greenfee. Förmånen ska värderas till sitt

53

marknadsvärde, dvs. till vad andra betalar. Även om förmånen, t.ex. befrielse från medlemsavgiften, utgår till ett aktiebolag kommer sannolikt den individ som utför styrelseuppdraget att ses som mottagare varför vad som anges nedan gäller honom/henne även i detta fall. Givaren Om givaren är en allmännyttig ideell förening torde styrelsearvodet till betydande del avse den skattebefriade verksamheten, och det innebär att arvodet då inte är avdragsgillt. Om det kan visas att viss del av arvodet avser den skattepliktiga delen är denna del avdragsgill. En schablonmässig fördelning mellan skattepliktig och ej skattepliktig del kan godtas om ett tillförlitligt underlag för fördelningen finns. Om arvodet utges av en helt skattepliktig verksamhet, t.ex. GolfAB är hela arvodet avdragsgill kostnad och skattepliktig ersättning för mottagaren.

Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter ska betalas av en arbetsgivare som betalar ut ersättning för utfört arbete. Preliminärskatt Preliminärskatt ska innehållas enligt vanliga regler. I det fall ersättningen är en förmån är utbetalaren inte skyldig att innehålla mer preliminärskatt än vad som betalas ut kontant under samma redovisningsperiod (kalendermånad). Kontrolluppgift Kontrolluppgift ska lämnas enligt vanliga regler. Mottagaren Styrelseledamoten är skattskyldig för inkomsten, inklusive för marknadsvärdet av förmånen, enligt vanliga regler för inkomst av tjänst.

5.14.2 Moms

För det fall en styrelseledamot erhåller styrelsearvodet i form av lön, dvs. denne fakturerar inte klubben/bolaget från en egen yrkesmässig verksamhet av något slag, ska någon moms inte debiteras. För det fall styrelseledamoten fakturerar Golfklubben/GolfAB/Golfbolaget för de tillhandahållna styrelsetjänsterna ska normalt moms om 25 % debiteras på arvodet. Styrelsearbetet får anses avse hela klubbens/bolagets verksamhet. Avdrag för den debiterade momsen medges då i den omfattning som klubbens/bolagets verksamhet är momspliktig.

54

Del 3 Materiella regler

6 Beskattning av allmännyttiga ideella föreningars näringsinkomster

6.1 Skattebefrielse för allmännyttiga ideella föreningar

Utgångspunkten är att ideella föreningar i egenskap av svenska juridiska personer är skattskyldiga till inkomstskatt för alla sina inkomster. Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet enligt bestämmelserna i 13-40 kap. IL. Genom ett system av undantagsregler kan emellertid sådana föreningar under vissa förutsättningar undantas från skattskyldighet för inte bara kapitalinkomster utan även för egentliga näringsinkomster – rörelse- och fastighetsinkomster. För skattebefrielse gäller att samtliga följande krav är uppfyllda; • Ändamålskravet, • verksamhetskravet, • fullföljdskravet, och • öppenhetskravet.

Uppfylls samtliga dessa krav är föreningen inte skattskyldig för; • löpande kapitalinkomster och kapitalvinster, • inkomst som till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i

främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål (om huvudsaklighetsregeln, se nedan),

• inkomst som till huvudsaklig del kommer från sådan verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete, samt

• inkomst från innehav av fastighet som tillhör föreningen och som till mer än hälften används i föreningens allmännyttiga verksamhet.

Ändamålskravet Ideella föreningar vars huvudsakliga ändamål är att främja t.ex. religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga och liknande kulturella ändamål kan hänföras till den skattegynnade kategorin. Hit räknas idrottsföreningar i vid bemärkelse för friidrott, lagidrotter, gymnastik, skytte, friluftsliv, båtsport, danssport, ridsport m.m. Att golfidrott räknas hit torde inte kunna ifrågasättas. Distrikts-, riks- och samarbetsorganisationer med allmännyttiga föreningar som medlemmar räknas också som allmännyttiga om medlemsföreningarna uppfyller kraven för skattebefrielse. Med huvudsakligt avses 75 %. Det finns alltså visst utrymme för ändamål som inte är allmännyttigt. Ändamålen får inte vara begränsade till medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.

55

Verksamhetskravet I den verksamhet som faktiskt bedrivs måste föreningen uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose ett eller flera allmännyttiga ändamål. Det räcker alltså inte med att det finns ett allmännyttigt syfte – föreningen måste rent faktiskt bedriva sådan verksamhet. Med uteslutande eller så gott som uteslutande avses 90-95%. Utrymmet för ändamålsenlig verksamhet som inte är allmännyttig är därmed mycket begränsad. Det är ofta svårt att bedöma om en ideell förening uppfyller verksamhetskravet. Se närmare om tillämpningen av detta krav nedan. Fullföljdskravet Föreningen måste bedriva en verksamhet som ”skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar”. Detta betyder att minst 80 % av avkastningen räknat över en period av ca 5 år ska ha använts för det allmännyttiga ändamålet. Fullföljdskravet benämns ofta 80 %-kravet. Den reella innebörden är att bara en mindre del av den skattefria avkastningen ska kunna fonderas. Vid tillämpningen av fullföljdskravet räknas som avkastning rörelse-, fastighets- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt allmänna regler men som undantas från skattskyldighet på grund av att föreningen betecknas som allmännyttig. För idrottsföreningar torde fullföljdskravet ofta ha relativt begränsad betydelse, eftersom problemet normalt är att skaffa medel för verksamheten, snarare än att använda dem. Öppenhetskravet En förening får inte vägra någon medlemskap eller utesluta medlem som delar föreningens intressen och följer dess stadgar. Däremot kan föreningens karaktär eller omfattning vara sådan att detta innebär en naturlig begränsning av medlemskapet. Funktionshinder för att bli medlem i en handikappförening kan vara ett exempel på naturlig begränsning. Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, (tidigare Regeringsrätten) fann i avgörandet i RÅ 2005 ref. 4 avseende Golfklubb att det var godtagbart att begränsa medlemskapet till innehavare av spelrätt. I samma mål uttalade HFD också att omvandling av reverslån till spelrätter i sig inte innebär att föreningen ska anses tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen.

6.2 Rörelseinkomster

En ideell förening som uppfyller kraven för skattebefrielse är i första hand undantagen från skatt på kapitalinkomster - löpande inkomster och kapitalvinster. Skattebefrielsen för sådana inkomster innebär å andra sidan också att avdrag inte medges för kostnader i kapitalförvaltningen, t.ex. ränteutgifter och kapitalförluster. För egentliga näringsinkomster – från rörelse och fastighetsinnehav – är bestämmelserna mer komplicerade och svåra att tillämpa.

56

För näringsinkomsten gäller att denna är undantagen från beskattning om den till huvudsaklig del (ca 75 %) kommer från verksamhet som antingen har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete.

6.2.1 Verksamhet med naturlig anknytning

En rörelse som bedrivs kan vara ett direkt led i den ideella och allmännyttiga verksamheten. Entré- och anmälningsavgifter till idrottsliga evenemang torde vara inkomster som redan på denna grund har naturlig anknytning. Försäljning kan också räknas hit om det är ett led i den ideella verksamheten och huvudsyftet inte är att skapa vinst eller ge köparen ekonomiska förmåner. Kommersiellt bedriven verksamhet i mer än obetydlig omfattning beskattas normalt. En rörelse kan ha annan anknytning till den ideella verksamheten än att vara ett direkt led i denna. Det handlar ofta om någon serveringsrörelse eller annan form av försäljning som sker på ett sådant sätt att den närmast får uppfattats som en service åt medlemmarna. Omfattningen och utfallet av verksamheten kan ha betydelse. En relativt begränsad omfattning får i regel antas vara en förutsättning för att det ska finnas en naturlig anknytning. Skatteverket har själv uttalat att naturlig anknytning föreligger om en idrottsförening i anslutning till klubblokalen anordnar en mindre servering eller försäljning av idrottsartiklar till dem som använder föreningens anläggning. Hur en sådan avgränsning ska göras är en bedömningsfråga som inte går att ge entydigt svar på och som är ett exempel på de tillämpningssvårigheter som finns.

6.2.2 Hävdvunnen verksamhet

Finns det inte något samband mellan rörelseverksamheten och det allmännyttiga ändamålet ska beskattning normalt ske. Undantag gäller emellertid för de hävdvunna finansieringskällorna. Till den hävdvunna finansieringen – och som på den grunden är skattefri – räknas bl.a. bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer. Reklamintäkter från reklamutrymme på idrottsplatser, klubbdräkter eller i samlingslokaler, programblad och liknande. Det räcker inte att föreningen själv har bedrivit en verksamhet under ett antal år för att den ska betraktas som hävdvunnen. För att verksamhet ska kunna godtas som hävdvunnen krävs att den allmänt och traditionellt har utnyttjats som finansieringskälla. I praktiken torde det krävas avgörande i förvaltningsdomstol för att en ny verksamhet ska få status som hävdvunnen.

6.3 Fastighetsinkomster

Innehav av fastighet utgör definitionsmässigt näringsverksamhet i skatterättslig mening och är principiellt föremål för beskattning hos ägaren. En ideell förening som äger en fastighet kan använda denna i den egna verksamheten, t.ex. en

57

idrottsförening med egen sporthall där verksamheten bedrivs. Men idrottsföreningen kan också använda sin anläggning i verksamhet som har naturlig anknytning till det idrottsliga ändamålet, om föreningen t.ex. upplåter sporthallen till allmänheten för idrottsaktiviteter. Fastigheten kan också användas kommersiellt i större eller mindre omfattning. Uthyrning räknas som kommersiell användning även om hyresgästen bedriver allmännyttig verksamhet. Fastighetsinkomster kan undantas från beskattning på delvis olika grunder. I första hand gäller att föreningen är undantagen från skatt på hela fastighetsinkomsten om fastigheten ägs av föreningen och till övervägande del används i föreningens allmännyttiga verksamhet. Detta gäller oavsett hur fastigheten behandlas vid fastighetstaxeringen. Med övervägande del avses mer än 50 %. Om det handlar om lokaler i en byggnad som vid fastighetstaxeringen klassificerats som specialbyggnad och föreningen använder 50 % eller mindre – och således inte uppfyller kraven för skattebefrielse enligt ovanstående stycke – undantas hyresvärdet för den egna användningen från beskattning. Beskattning sker då för den uthyrda delen. Om det däremot inte är en specialbyggnad och den egna användningen inte överstiger 50 %, gäller vanliga beskattningsregler. Fastighetsinkomsten inklusive hyresvärdet av det egna nyttjandet tas upp till beskattning. Avdrag medges för de mot hyresvärdet svarande kostnaderna och övriga fastighetskostnader. I vart fall i teorin kan fastighetsinkomsten ändock undgå beskattning. Det gäller om inkomsten skulle ha naturlig anknytning till det ideella ändamålet eller utgör hävdvunnen finansieringskälla. Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse som anger hur en jämförelse ska ske mellan egen användning och annan. Vanligen utgår man från en eller flera av följande faktorer, av vilka arean och hyresvärdet i regel väger tungt: • Arean • Volymen • Hyresvärdet • Byggkostnaden • Nyttjandetid vid blandad användning

Skatteverket har i ett ställningstagande 2006-06-15 med dnr 131 330665-06/111 redovisat sin uppfattning om beskattningsreglernas innebörd avseende fastighetsinkomster i ideella föreningar och registrerade trossamfund.

58

6.4 Huvudsaklighetsbedömning

Vad gäller beskattningen av rörelseinkomster i ideella föreningar är den s.k. huvudsaklighetsbedömningen en fråga som i den praktiska tillämpningen ofta vållar problem. Bestämmelsen innebär enligt sin ordalydelse att rörelseinkomsten ska undantas från beskattning om den till huvudsaklig del (ca 75 %) kommer från verksamhet som har naturlig anknytning till allmännyttigt ändamål hävdvunnen verksamhet. För en förening som utöver sina medlemsavgifter endast har rörelseinkomster från t.ex. bingoverksamhet har huvudsaklighetsbedömningen inte någon betydelse. All rörelseinkomst – 100 % - kommer från hävdvunnen verksamhet och undgår beskattning. Vanligen föreligger det emellertid ett flertal rörelseverksamheter där vissa har naturlig anknytning, andra är hävdvunna och några kanske rent finansierande. De rörelseverksamheter som omfattas av huvudsaklighetsbedömningen är sådana som har ett ”inre samband”. Det krav som brukar anges för att inre samband ska föreligga är att de olika verksamheterna rent faktiskt bedrivs med föreningens medlemmars ideella arbetsinsatser. Det är emellertid inte helt klart att detta är ett absolut krav, eller om det kan finnas ett inre samband på annan grund. Det är i vart fall bara de verksamheter som har ett inre samband som mäts vid huvudsaklighetsbedömningen. Enligt praxis ska alla rörelseverksamheter som bedrivs med medlemmarnas ideella arbetsinsatser anses ha ett inre sammanhang. Om en förening har både skattefria inkomster – från anknuten och/eller hävdvunnen verksamhet – och skattepliktiga inkomster från någon annan, t.ex. finansierande verksamhet, och samtliga dessa rörelseverksamheter har ett inre samband, så ska beskattningen av den sammanlagda verksamheten bestämmas enligt huvudsaklighetsprincipen. Kan inkomsten till minst ca 75 % hänföras till skattefri anknuten och/eller hävdvunnen verksamhet är hela inkomsten skattefri, dvs. även den principiellt skattepliktiga finansierande verksamheten. Understiger inkomsten av anknuten/hävdvunnen verksamhet ca 75 % blir föreningen däremot skattskyldig för hela inkomsten. För beskattningen av ideella föreningars rörelseinkomster måste således först avgöras vilka inkomster som är anknutna till det ideella ändamålet eller som kan betraktas som hävdvunna. I nästa steg får avgöras vilka andra rörelseverksamheter det kan finnas som har ett sådant samband med dessa att huvudsaklighetsprincipen ska tillämpas. Rörelseverksamheter som saknar inre sammanhang med de anknutna/hävdvunna verksamheterna beskattas som rörelseinkomst enligt vanliga regler. Av ovanstående framgår att en allmännyttig ideell förening beroende på omständigheterna kan ha såväl rörelseinkomster som ska undantas från beskattning och sådana som beskattas. Detta ställer också särskilda krav på redovisningen i fråga om fördelningen av intäkter och kostnader.

59

6.5 Förhållandet mellan ideell förening och eget bolag – servicebolag

Föreningar bildas för många skilda ändamål. Betecknande för föreningar är att ett antal personer – enskilda och/eller organisationer – beslutat att under ordnade former samverka för något gemensamt intresse. Det är vanligt att föreningar bildar egna aktiebolag för att i detta bedriva vissa delar av verksamheten. Ibland bildar flera föreningar ett gemensamägt bolag för samverkan sinsemellan. Dessa s.k. servicebolag är vanligt förekommande bland intresseföreningar och branschorganisationer av skilda slag. Även inom idrottsrörelsen förekommer bolagsbildning – och inte minst inom golfsporten. Bolagsbildningar görs många gånger av mera formella skattetekniska, administrativa eller kommersiella skäl, snarare än verksamhetsmässiga. Det kan innebära att man i den dagliga verksamheten inte fullt ut gör åtskillnad mellan föreningens och bolagets respektive verksamheter, utan betraktar dessa som en enhet. Föreningen och dess dotterbolag utgör var för sig juridiska personer – de är var för sig egna rätts- och skattesubjekt. Inom beskattningsrätten gäller bl.a. den grundregeln att varje skattesubjekt själv ska beskattas för sina inkomster. Som huvudregel gäller också en s.k. armlängdsprincip som innebär att transaktioner mellan företag i intressegemenskap ska behandlas som om de skett mellan oberoende parter. Förvaltningsdomstolarna har under senare år i ett flertal fall tydliggjort vikten av att fördelningen av verksamheter mellan förening och dotterbolag är riktig i skattemässigt hänseende. Uttagsbeskattning i bolaget aktualiseras – både inkomstskatte- och momsmässigt – när bolaget anses ha bedrivit verksamhet som är föreningens egen verksamhet, utan att fakturering har skett av föreningen för tillhandahållna tjänster. Det är inte ovanligt att en förenings egen organisation hanteras av dotterbolaget, där personalen finns anställd. Ungdoms- och tävlingsverksamhet kan vara de egentliga ideella aktiviteterna i en idrottslig förening och som förutsätts vara utövad i föreningen som sådan. För det fall att GolfAB har anställd personal som utför tjänster till Golfklubben så ska GolfAB ta betalt med moms av Golfklubben. Om GolfAB visar ett stort underskott så kan detta leda tankarna till att GolfAB inte har fakturerat Golfklubben för tillhandahållna tjänster. Det kan i sin tur leda till frågor från Skatteverket såväl i inkomstskattehänseende som i momshänseende. Sammanfattningsvis är det viktigt att resonera kring var personalen ska anställas och vilka skatteeffekter det får. I andra fall har skattedomstolarna vägrat avdrag för kostnader – och även avdrag för ingående moms – för utgifter som belastats bolaget, men som rätteligen är föreningens kostnader. Typiska utgifter som ibland tas i sin helhet i bolaget men som kan avse även föreningen är IT-kostnader, kostnader för hemsidor och tidskrifter. Avdrag har vägrats för olika typer av kostnader som ansetts vara föreningens snarare än bolagets. Hur fördelningen av verksamheterna ser ut, hur avtal upprättas m.m. har alltså stor betydelse för beskattningen av en förening och dess dotterbolag.

60

6.5.1 Uttagsbeskattning

Skattelagstiftningen innehåller bestämmelser om s.k. uttagsbeskattning. Bestämmelserna bygger på tanken att överlåtelse av varor och tillhandahållande av tjänster ska beskattas oavsett betalningen för varan eller tjänsten. Med uttag avses bl.a. att den skattskyldige tillhandahåller en tjänst mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Uttagsbeskattningen innebär att tillhandahållandet ska behandlas som om detta skett mot en ersättning motsvarande marknadsvärdet för tjänsten. Vad gäller just tjänster finns det inte något sådant undantag från beskattningen som kan gälla vid överlåtelse av varor till underpris, s.k. underprisöverlåtelse. Beträffande ideella föreningar gäller också att uttagsbeskattning aktualiseras om föreningen överför en tillgång från verksamhet som föreningen är skattskyldig för till den skattefria verksamheten. Beskattning ska alltså ske som om tillgången överlåtits för marknadsvärde.

6.5.2 Kostnadsavdrag, skattetillägg m.m.

Enligt skattelagstiftningen medges avdrag för samtliga omkostnader i näringsverksamhet. Med omkostnader avses utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsterna i denna verksamhet. Vad gäller aktiebolag presumeras vanligen kostnaderna ingå i näringsverksamheten. Endast om det framstår som uppenbart att en kostnad inte tillhör näringsverksamheten bör avdrag vägras. Ett exempel kan vara att det klart framgår att en viss kostnad är ett moderföretags, t.ex. en förenings. Avdrag kan då vägras bolaget. I sådant fall medges naturligtvis inte heller avdrag för ingående moms i bolaget. Det kan i detta sammanhang också noteras att skattemässig resultatutjämning genom koncernbidrag mellan en ideell förening som omfattas av skattebefrielse och ett dotterbolag till denna inte är möjlig. Utöver uttagsbeskattning och återläggning av kostnader och momsavdrag kan skattetillägg aktualiseras om den skattemässiga redovisningen har skett på ett sådant sätt att ett felaktigt beskattningsbeslut kan komma att fattas. Skattetillägg utgår med 40 % av den skatt som skulle undgått inkomstbeskattning om den felaktiga redovisningen hade följts. I momshänseende uppgår skattetillägget till 20 % av den felaktigt redovisade momsen.

6.5.3 Näringsbetingade andelar

Sedan ett antal år tillbaka beskattas inte utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar i företagssektorn. Med företag avses i detta sammanhang också ideella föreningar som inte omfattas av de särskilda reglerna om skattebefrielse, dvs. obegränsat skattskyldiga föreningar. Andelen ska vara en aktie i ett aktiebolag eller andel i en ekonomisk förening och utgöra kapitaltillgång i företaget. I praktiken torde i nu aktuellt sammanhang också

61

gälla att andelen inte får vara marknadsnoterad för att kunna klassificeras som näringsbetingad och vara skattefri. Skattelagstiftningen innebär således att utdelning och kapitalvinst som en ideell förening erhåller från dotter-/servicebolag är skattefri oavsett om föreningen är allmännyttig och omfattas av skattebefrielse i den egenskapen, eller om föreningen är obegränsat skattskyldig och erhåller utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. I konsekvens med detta gäller förstås också att föreningen inte får göra avdrag för eventuell kapitalförlust på aktierna i bolaget.

62

7 Frivillig skattskyldighet för uthyrning av lokal/anläggning Som vi sagt tidigare i avsnitt 4.2 är huvudregeln att uthyrning av fast egendom inte är momspliktigt. Den som däremot vill komma in i momssystemet för att även få göra avdrag för moms på kostnader kan ansöka om att bli frivilligt skattskyldig för uthyrning av lokal/anläggning. Frivillig skattskyldighet innebär att en fastighetsägare eller en första- respektive andrahandshyresgäst, som hyr ut en fastighet till någon som till någon del bedriver momspliktig verksamhet på den fastigheten, frivilligt kan registrera sig till moms. Det är Skatteverket som beslutar om frivillig skattskyldighet på den ansökan som givits in till myndigheten. I ansökan ska exakt antal kvadratmeter anges, vem hyresgästen är och dess verksamhet m.m.. Förfarandet är administrativt komplext och det ska återigen påtalas att det är viktigt att sätta sig in i regelverket. Efter momsregistrering blir hyresvärden skattskyldig och ska redovisa/betala 25 % moms på uthyrda ytor. Den som har blivit frivilligt registrerad får rätt att retroaktivt dra av den moms som betalats för ny-, till- eller ombyggnad om den frivilliga skattskyldigheten medges inom tre år från utgången av det kalenderår då ny-, till- eller ombyggnaden var färdigställd (slutbesiktigades). Detta innebär också att löpande avdrag medges för ingående moms på driftskostnader. Observera att detta s.k. retroaktiva avdrag inte kan göras om banan tas i bruk innan ansökan om frivillig skattskyldighet sänds in till Skatteverket. Det är alltså viktigt att notera att ansökan om frivillig skattskyldighet för uthyrning av golfanläggningen ska ske innan den tas i bruk, i annat fall kan avdrag inte ske direkt för hela byggmomsen utan då får avdrag ske genom jämkning vilket innebär att 1/10 av byggmomsen betalas tillbaka per år, under den tid som kvarstår av en 10-årsperiod räknat från slutbesiktningen. Detta innebär dessutom att den skattskyldige riskerar att gå miste om avdragsrätt för en del av momsen (se angående jämkning nedan under 7.2). För det fall en klubb har kostnader för ny-, till- eller ombyggnad idag, men uthyrning med frivillig skattskyldighet sker till ett dotterbolag (eller annan person som kommer att bedriva momspliktig golfverksamhet på banan) inom tre år från slutbesiktning av byggåtgärderna, ska alltså klubben vara noga med att skicka in en ansökan om frivillig skattskyldighet till Skatteverket innan dotterbolaget ”flyttar in” eller Golfklubben själv tar banan i bruk, eller allra senast under kalendermånaden därefter. När det gäller det retroaktiva avdraget räknas treårsperioden från och med utgången av det kalenderår under vilken ny-, till- eller ombyggnation har utförts. Arbetena får anses utförda det år då slutbesiktning skett, eller då beställaren i övrigt får anses ha godkänt dem. Har besiktning eller annan åtgärd för godkännande ej vidtagits, får arbetena anses utförda då lokalen i huvudsak tagits i bruk eller kunnat tas i bruk. Moms på driftskostnader får dras av från och med registreringen men inte retroaktivt. Eftersom frivillig skattskyldighet gäller för upplåtelse av fastigheten beläggs hyran normalt med moms. Om det inte varit avtalat med hyresgästen kan civilrättsliga aspekter få bäring på denna fråga. Även om hyresgästen skulle motsätta sig moms

63

på hyran ska hyresvärden redovisa momsbeloppet till Skatteverket, eftersom det finns ett beslut om frivillig skattskyldighet. Hyresgästen som bedriver momspliktig verksamhet på fastigheten kan göra avdrag för momsen på hyran.

7.1 Skattskyldighetens upphörande

Ansökan om skattskyldighet till moms för uthyrning av fast egendom är frivillig. Den fastighetsägare som en gång blivit registrerad kan dock inte frivilligt gå ur systemet annat än vid försäljning av fastigheten om såväl säljare som köpare är överens om att den frivilliga skattskyldigheten ska upphöra. I annat fall kan utträde ske ur systemet först när förutsättningarna för skattskyldighet inte längre föreligger, t.ex. om uthyrning sker till någon som inte bedriver momspliktig verksamhet på fastigheten. Om så är fallet kan fastighetsägaren även bli skyldig att återbetala (jämka, se nedan 7.2) den byggmoms han fått avdrag för. Detta kan inträffa t.ex. om en skattskyldig hyresgäst flyttar och fastigheten istället hyrs ut till en icke momspliktig hyresgäst, eller om fastigheten säljs eller förstörs så att den inte längre kan användas.

7.2 Jämkning

En s.k. korrigeringstid om tio år löper från och med det år då ny-, till-, eller ombyggnationen har färdigställts. Om något inträffar så att användningen av fastigheten övergår från att användas i momspliktig verksamhet till ej momspliktig verksamhet under dessa tio år ska den ingående momsen jämkas med en tiondel för varje år. Om händelsen inträffar år tre i en fastighet som färdigställdes år ett så ska 8/10 av den ingående momsen jämkas. Jämkningen kan ske åt båda håll. Om ändring sker från användning i momspliktig verksamhet till ej momspliktig ska tidigare avdragen ingående moms betalas tillbaka till staten. Om ändring istället sker från användning i ej momspliktig verksamhet till momspliktig verksamhet ska tidigare ej avdragen ingående moms betalas ut till fastighetsägaren. Observera att de s.k. jämkningsreglerna endast gäller om den ingående momsen på investeringen (ny-, till-, eller ombyggnationen) uppgår till minst 100.000 kronor för ett räkenskapsår.

7.3 Avdragsrätt

För en Golfklubb innebär det faktum att uthyrning av anläggningen sker till ett bolag (t.ex. GolfAB eller Golfbolag) med frivillig skattskyldighet att Golfklubben har avdragsrätt för all ingående moms som kan anses hänförlig till upplåtelsen. Detta kan t.ex. avse ingående moms hänförlig till kostnader för ny-, till- och/eller ombyggnad av banan, hyra, respektive drift och underhåll. Dessutom har Golfklubben delvis avdragsrätt för ingående moms hänförlig till kostnader som är gemensamma för såväl den momspliktiga uthyrningen som den ej momspliktiga klubbverksamheten, t.ex. administrativa kostnader. Golfklubben lägger moms på hyran/arrendet till bolaget som hyr anläggningen.

64

7.4 Korrigering av felaktigt påförd moms En markägare som felaktigt påfört utgående moms på uthyrning av endast mark har rätt att återfå den felaktigt debiterade utgående momsen från Skatteverket. Innan 2008 fanns det inget krav för markägaren att ställa ut någon kreditfaktura till motparten för att kunna sätta ned den utgående momsen. 2008 infördes ett sådant krav, vilket innebär att markägaren måste utfärda en kreditfaktura till Golfklubben för att kunna återfå den felaktigt debiterade momsen. För tid innan 2008 går det alltså att begära tillbaka momsen utan att en kredit ställs ut. Observera att det generellt går att rätta moms sex år tillbaka i tiden.

Felaktig debiterad utgående moms är inte avdragsgill som ingående moms hos mottagaren av fakturan. Om ett GolfAB, eller en Golfklubb som är en allmännyttig ideell förening som hyr ut anläggningen i andra hand med frivillig skattskyldighet, har gjort avdrag för den ingående momsen bör tidigare gjorda avdrag korrigeras och betalas tillbaka till Skatteverket. Detsamma gäller för det fall det är fråga om uthyrning av en golfanläggning och uthyraren har påfört utgående moms utan att vara frivilligt skattskyldig. Om Golfklubben är en allmännyttig ideell förening som inte har haft avdragsrätt för den ingående momsen har momsen utgjort en kostnad för föreningen. Föreningens kostnader kan minskas om föreningen får tillbaka den felaktigt debiterade utgående momsen från markägaren. En markägare som återfår felaktigt debiterad utgående moms från Skatteverket kan betala tillbaka momsen till Golfklubben utan att markägarens intäkter blir mindre. Markägarens kostnader kan däremot öka om markägaren felaktigt har gjort avdrag för ingående moms på kostnader hänförlig till uthyrningen av marken då den ingående momsen blir en kostnad för markägaren. Detta kan innebära att markägaren inte vill betala tillbaka all utgående moms som återfås från Skatteverket till Golfklubben. I de fall markägaren felaktigt har debiterat utgående moms bör Golfklubben träffa en överenskommelse med markägaren om att den moms som markägaren återfår från Skatteverket ska återbetalas till Golfklubben. Notera dock vad som sagts ovan om att det inte fanns någon lagstadgad skyldighet för markägaren att betala tillbaka den felaktigt debiterade utgående momsen innan 2008. För det fall markägaren skulle vägra att betala tillbaka momsen i dessa fall kan det bli fråga om en civilrättlig tvist.

7.5 Sammanfattning – frivilligt skattskyldighet

Huvudregel: Ingen moms på hyra av fastighet. Undantag: Frivillig skattskyldighet. Förutsättningar: Gäller endast fastighetsägare, förstahands-

respektive andrahandshyresgäst.

Hyresgäst: Måste driva momspliktig verksamhet på fastigheten för att frivillig skattskyldighet ska kunna medges.

65

Skriftlig ansökan: Ska skickas till Skatteverket. Frivillig skattskyldighet: Medges tidigast från den dag ansökan inkom till

Skatteverket. Vilken moms får fastighetsägaren/hyresgästen som hyr ut med frivillig skattskyldighet dra av? • Moms på löpande driftskostnader, tidigast från och med momsregistreringen. • Moms på ny-, till- och ombyggnad under vissa förutsättningar. Övrigt • Hyran beläggs med moms om det har avtalats med hyresgästen (momsen

inbetalas till Skatteverket oavsett om hyresgästen är villig att betala moms till hyresvärden eftersom registrering skett för frivillig skattskyldighet). Denna moms är avdragsgill för hyresgästen eftersom han förusätts bedriva momspliktig verksamhet.

• Fastighetsägaren kan i vissa fall bli skyldig att jämka/återbetala avdragen moms.

7.6 Markarrende

När en Golfklubb, oavsett om Golfklubben är ett aktiebolag eller en ideell förening, endast hyr marken (markarrende) ska markägaren aldrig debitera någon utgående moms. Om markägaren har påfört utgående moms är den felaktigt debiterad. Det går inte att förutsätta att det är fråga om uthyrning av mark när avtalet mellan Golfklubben och uthyraren har benämnts som ett arrende eller markarrende. En bedömning måste göras i varje enskilt fall avseende vad det är som hyrs ut för att kunna bedöma om moms felaktigt har påförts för uthyrning av mark. Man måste bedöma om det bara är marken eller om det även är anläggningen som hyrs ut. Ingår anläggningen i uthyrningen ska normalt marken anses vara underordnad markanläggningen och moms debiteras i de fall uthyrningen omfattas av frivillig skattskyldighet. I annat fall ska ingen moms debiteras. En Golfklubb som har byggt en golfanläggning på annans mark anses momsmässigt som en fastighetsägare. En markägare som inte äger någon andel av golfanläggningen och som upplåter sin mark till Golfklubben ska göra det momsfritt då det endast är fråga om uthyrning av mark. Om markägaren har debiterat utgående moms är den felaktigt debiterad. Om en Golfklubb hyr marken från markägaren och golfanläggningen av någon annan än markägaren ska markägaren inte debitera någon utgående moms då det endast är fråga om markuthyrning. Om markägaren har debiterat utgående moms är den felaktigt debiterad.

66

Sammanfattningsvis är uthyrning av endast mark en momsfri transaktion som det inte går att bli frivilligt skattskyldig för. Moms som har debiterats på en sådan transaktion är felaktigt debiterad.

67

8 Jämförelse av momsplikten mellan Golfklubb och GolfAB Moms för olika typer av verksamhet kan sammanfattas enligt nedan. Golfklubb GolfAB

6 % 12 % 25 % 6 % 12 % 25 % Medlemsavgifter - - - - - - Spelavgifter/spelrätts-avgifter som avser tillhandahållande av golfspel

-

-

-

X

-

-

Spelrättsbevis/ kapitalinsats (revers)

-

-

-

-

-

-

Greenfee - - - X - - Drivingrange - - - X - - Golflektioner/golfskola - - - X - - Tränarutbildning - - - - - X Startavgifter - - - X - - Anmälningsavgifter - - - X - - Uthyrning av vagnar - - - - - X Städavgift - - - - - X1 Klubbor - - - X - - Golfbilar - - - - - X Skåpintäkter - - - - - X Reklamintäkter - - - - - X Uthyrning av golfbana/restaurang/ shop – tomma lokaler

-

-

X2

-

-

X2

Korttidsuthyrning av golfbana

- - - X - -

Restaurang-verksamhet i egen regi

-

X

X3

-

X

X3

Shop i egen regi X4 X5 X X4 X5 X

1 Beroende på hur städavgiften är reglerad kan den utgöra en momsfri straffavgift/skadestånd. 2 Om uthyrningen sker med frivillig skattskyldighet. 3 25 % moms på alkoholhaltiga drycker. 4 6 % moms vid försäljning av t.ex. böcker och tidningar. 5 12 % moms vid försäljning av livsmedel.

68

9 Fastighetstaxering Inledning Fastighetsskatten är en statlig skatt som utgår vid sidan av inkomstskatt och moms. Skyldig att betala fastighetsskatt är den som den 1 januari står som ägare till fastigheten. Fastighetsskatten baseras på fastighetens taxeringsvärde. Taxeringsvärde Taxeringsvärdet bestäms genom allmän, förenklad eller särskild fastighetstaxering. Fastighetstaxeringarna sker i en bestämd cykel – vart 6e, vart 3e eller varje år – beroende på byggnadstyp och om fastigheten eller verksamheten på fastigheten förändras. Ett taxeringsår motsvarar ett kalenderår. Vid fastighetstaxeringen indelas fastigheten i byggnadstyp och markägoslag. Denna indelning är viktig då vissa byggnadstyper med tillhörande mark är skattebefriade, dvs. ingen fastighetsskatt utgår. Skatteplikt bedöms utifrån vad byggnaden till övervägande del (>50%) används till och vem som äger den. Indelningen görs utifrån den del av byggnaden som har högst marknadsvärde. Det kan emellertid vara svårt att bedöma marknadsvärdet varför jämförelser istället normalt görs utifrån area, hyra, volym eller byggkostnad. I vissa fall har indelning utifrån taxeringsvärde godtagits. Bedömningen av indelning i byggnadstyp är i många fall komplicerad. Det kan här rekommenderas att ta hjälp med bedömningen. Skattefria byggnader med tillhörande mark är följande: • Specialbyggnad • Försvarsbyggnad • Kommunikationsbyggnad • Distributionsbyggnad • Värmecentral • Reningsanläggning • Vårdbyggnad • Bad-, sport-, och idrottsanläggning • Skolbyggnad • Kulturbyggnad • Ecklesiastikbyggnad • Allmän byggnad

Även specialbyggnad under uppförande är undantagen från skatteplikt. Vidare undantas från skatteplikt byggnad med tillhörande mark och markanläggning om den till övervägande del (>50 %) används i någon av följande institutioners verksamhet: • Kyrkor • Stiftelser • Allmännyttiga ideella föreningar • Registrerade trossamfund

69

• Akademier • Studentkårhus • Utländska staters beskickningar

Efter att typ av byggnad och typ av markägoslag bestämts indelas fastigheten i taxeringsenhet, dvs. den enhet som ska värderas i fastighetstaxeringen, utifrån vissa fastställda taxeringsenhetstyper. De typer som används är: • Småhusenhet • Hyreshusenhet • Industrienhet • Specialenhet (ej skattepliktig) • Lantbruksenhet • Elproduktionsenhet

Normalt består en taxeringsenhet av en byggnad med tillhörande mark. Om en del av en fastighet, t.ex. en av byggnaderna, har bedömts vara skattefri bildar den, tillsammans med avsedd mark, dock en egen taxeringsenhet. Varje skattepliktig taxeringsenhet ska åsättas ett taxeringsvärde. Taxeringsenheten indelas därefter i värderingsenheter. Normalt utgör byggnaden en värderingsenhet och marken en värderingsenhet. Finns det flera byggnader på fastigheten bildar normalt varje byggnad en värderingsenhet. Byggnad med ett marknadsvärde understigande 50.000 kr kan dock inte bilda en egen värderingsenhet. Varje värderingsenhet åsätts ett delvärde (benämns riktvärde). Delvärdena summeras sedan till ett taxeringsvärde för taxeringsenheten. Värderingen sker genom att vissa värdefaktorer beaktas. Med värdefaktor avses egenskaper som är knutna till fastigheten och som har betydelse för marknadsvärdet. Det kan t.ex. vara fastighetens läge, storlek, standard, ålder, hyresintäkt eller normalårsproduktion beroende på typ av fastighet. Lägets inverkan på marknadsvärdet beaktas genom att man geografiskt indelar Sveriges yta i värdeområden. Ett värdeområde ska avse ett område där det i allt väsentligt råder enhetliga värdemässiga förhållanden. Värdenivån inom ett värdeområde beräknas i förhållande till en normenhet och anges i form av en nivåfaktor. Riktvärdet för respektive värderingsenhet beräknas sedan genom att övriga värdefaktorer, som inte kan bedömas genomsnittligt, multipliceras med värdeområdets nivåfaktor. Justering för säregna förhållanden Om det föreligger värdefaktorer på fastigheten som inte har beaktats och som påverkar fastighetens marknadsvärde, dvs. om någon egenskap på fastigheten avviker från övriga fastigheters egenskaper i värdeområdet, ska riktvärdet justeras. En justeringsanledning kan t.ex. vara om fastigheten har större vakanser än vad som föreligger generellt i värdeområdet.

70

Efter en eventuell justering summeras värderingsenheternas riktvärden och bildar taxeringsenhetens taxeringsvärde. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av marknadsvärdet. Omprövning Om något fel upptäcks vid taxeringen kan omprövning av fastighetens taxeringsvärde göras hos Skatteverket för tiden fem kalenderår bakåt i tiden.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift Fastighetsskatt utgår på taxeringsvärdet med olika procentsats beroende på typ av taxeringenhet. På uppförda bostäder utgår inte fastighetsskatt utan för dessa betalas istället kommunal fastighetsavgift med ett bestämt belopp per kalenderår. Beloppet räknas upp med index för varje år. Fastighetsavgiften är dock begränsad till en viss andel av fastighetens taxeringsvärde. För aktuell uppgift om belopp och maxbegränsning hänvisas till Skatteverkets hemsida, www.skatteverket.se. För obebyggd bostadsmark och bostäder under uppförande utgår dock fastighetsskatt. Fastighetstaxeringens övriga betydelse Fastighetstaxeringen fastställer inte bara taxeringsvärdet och underlag för fastighetsskatt. Vid fastighetstaxeringen bestäms också indelning i byggnadstyp och markägoslag och en s.k. typkod bestäms för fastigheten. Typkoden ligger sedan till grund för bestämmandet av den procentsats för skattemässiga avskrivningar (värdeminskningsavdrag) som fastighetsägaren får göra i näringsverksamheten. Vidare får taxeringsvärdet effekt vid fördelningen av avskrivningsunderlaget mellan byggnad och mark vid förvärvet av fastigheten. Det är bara byggnadsvärdet som skrivs av. Anskaffningsutgiften ska fördelas på byggnad till samma andel som byggnadsvärdet utgör att taxeringsenhetens totala taxeringsvärde. Taxeringsvärdet får också betydelse för betalningen av stämpelskatt vid förvärv av fastighet. Stämpelskatt ska beräknas på det högsta värdet av köpeskillingen och taxeringsvärdet (det taxeringsvärde som gällde för året innan ansökan om lagfart beviljas).

***

GOLF OCH SKATTER · 2 För att på ett enkelt sätt navigera i faktaskriften går det att hålla in...

Documents

Transcript of GOLF OCH SKATTER · 2 För att på ett enkelt sätt navigera i faktaskriften går det att hålla in...