Godt Musikkår i Norge Drama/teater- utbildningar Röster om ...

•Godt Musikkåri Norgesid 14-15

•Drama/teater-utbildningarsid 16-17

•Röster omQ-projektetsid 21

• Star förEU-projektsid 4-5

• Smockan besökerV:a Götalandsid 6-10

• Musikaliskkreativitetsid 12-13

Nr 1 FEB 2008

U t g i v e n a v S v e r i g e s M u s i k - & K u l t u r s k o l e r å d – S M o K

S L AG K R A F T I G K U LT U RT I D N I N G

2 K U LT U R S M O C K A N F E B 0 8

L E D A R E N

Ledare.........................................2

Start för EU-projekt ................4-5

Länsbevakning ......................6-10

Magnus rapporterar...................11

upSweden .............................12-13

Godt Musikkår i Norge ........14-15

Drama/teaterutbildningar ...16-17

Inför SMoK:s rikskonferens........18

C vad vi kan!............................20

Röster om Q-projektet................21

MusT för tredje året ..................22

Kulturnytt.................................23

INNEHÅLLi d e t t a n u m m e r

LLåått 22000088 bbllii eetttt åårr ddåå vvii ttaarr mmåånnggaa sstteegg ffrraammåått!!

r 2007 var ”SMoCKfullt”! Nationella ut-vecklingsprojekt, seminarier, kontakter medmyndigheter och departement fyllde åretsarbete med att stödja utvecklingen i musik-

och kulturskolan på både kort och lång sikt. Ettlyckosamt arbete som bland annat engagerarcirka 60 kommuner som aktivt deltar i Pa-scalprojektet - vars syfte är att stärka tillgänglig-heten för funktionshindrade, eller i Q projektet -vårt kvalitetsprojekt.

Förhoppningsvis delar dessa kommuner med sigav kunskaper och erfarenheter på länsträffar ochi andra sammanhang. Projekten blir då någotsom sprids och påverkar stora delar av Sverigesmusik- och kulturskoleverksamhet. Häftigt ochangeläget!

SMoKs kristallkula spår dock ett minst lika in-tensivt, spännande och utmanande 2008! Vi vetav erfarenhet att det krävs ett kunnigt, ivrigt ochbrett arbete för att stärka och utveckla kultur-arbetet med och för barn och unga. Barn- ochungdomskultur har aldrig haft lätt att hävda sigi relation till vuxenvärldens tillgång till kultur oavsett om kulturverksamheten är offentligt ellerprivat finansierad.

Att det förhåller sig på det sättet är obegripligtoch oförsvarligt. Spets förutsätter bredd. Utan enrik och kvalitativt högtstående barn- och ung-

domskultur så minskar eller försvinner ävenförutsättningarna för vuxenkulturen. Förebildan-det och möjligheten till att utforska de estetiskauttrycken måste omge barn och unga genom he-la uppväxttiden - i skolan och på fritiden.

Två för kulturlivet viktiga utredningar skall slut-föras under 2008:

Kulturutredningen ”Kultur för sin tid” som haralla möjligheter att lyfta fram och peka på detsjälvklara - att stärka den offentliga satsningenpå kultur för barn och unga. Kultur som skallverka i dagens samhälle bör enligt min meningha två utgångspunkter - att öka barn och ungastillgång till kultur som har djupare syften än tillexempel de kommersiella TV-kanalernas barn-och ungdomsprogram samt att integrera kultur-politiken i de övriga politikområdena. Kultur harett egenvärde men är också en stor tillgång iskolan eller i äldrevården eller inom turistnär-ingen eller........ Möjligheterna är gigantiska!

En ny lärarutbildning skall presenteras för re-geringen i höst. SMoK har i kontakt med utred-ningen framhållit följande:

– Vi anser att de estetiska högskolorna bör fåi uppdrag att utbilda lärare inom musik, dans,bild, teater och media för såväl obligatoriskaskolväsendet som det frivilliga. Samverkan mel-lan exempelvis estetiskt program och kultursko-la kräver samordnade anställningar.

Det är särskilt viktigt att nya kvalificerade lä-rarutbildningar skapas inom dans- teater- ochmediaområdet.

– Vi anser att lärare i åk F-9 i musik och bildbör ha ”ett- eller tvåämnesutbildning” för attuppfylla kraven att ”lärare i skolan undervisar ide ämnen och skolår som de har utbildning för.”(Citatet är taget från den utredning om behörig-het och auktorisation som genomförs parallelltmed lärarutredningen.)

– Kunskap om och erfarenhet av arbete medestetiska lärprocesser bör ingå som ett viktigtmoment i all lärar- och skolledarutbildning. Detviktigaste är inte att alla lärare, inte ens på lägrestadier, behärskar alla ämnesområden utan attalla lärare kan arbeta i arbetslag bestående av lä-rare med olika kompetenser.

Nu sätter vi igång! Låt år 2008 bli ett år då vi in-te tar ett utan flera steg framåt för att stärkabarn- och ungdomskulturens villkor och förut-sättningar!

Jag hälsar Dig som är ny läsare av SMoCKANspeciellt välkommen! Hoppas Du gillar tidning-en och blir inspirerad i Ditt viktiga jobba medoch för ungas tillgång till kultur!

PER SJ Ö B ER G,O R D F. SMOK

ÅÅ

KULTURSMOCKANDAUS TRYCK & MEDIA

893 80 BJÄSTA

TEL: 0660-26 61 00FAX: 0660-26 61 10

AN SVARIG UTG IVARE

Per Sjöberg, SMoK

RE DAKTÖR

Nils Ågren, 070-678 44 [email protected]

P RO J E KTLE DAR E /AN N O N S E R

Jan Dylicki, 0660-26 61 [email protected]

Annonsprislista kan laddas ned sompdf-fil från hemsidan www.daus.se

G R AF I S K F O R M G IVN I N G

Johnny Altelind, 0660-26 61 [email protected]

R E P RO • P RO D U KTI O N • TRYC K

DAUS Tryck & Media, Bjästa

Kultursmockan utges av SMoK,Sveriges Musik- och Kulturskoleråd

Kultursmockan nästa nummer: v. 11.Manusstopp för annonser: 25 februari.

M E DVE R K AN D E I D ETTA N U M M E R

Per SjöbergNils ÅgrenDag Krafft

Håkan SandhAnn-Sofie Öman

Olof WigrenMonica AlwinderAnnelii Backman

Magnus Rosén

OMSLAGSFOTO:Från nyårsföreställningen

Godt Musikkår 2008Foto: Dag Krafft

Tipsa Smockan!Tel: 070- 678 44 55

Nils Ågren

F E B 0 8 K U LT U R S M O C K A N 3

Lektor Lennart Winnberg vid Högsko-lan för scen och musik i Göteborg brin-ner för sin uppgift. Han vill påverka denframtida musikundervisningen och geolika undervisningsmetoder en chans attintegreras. Genom ITM-projektet skaett nätverk byggas upp, som han hoppaskan leva vidare som en organisation.

Målet är att levandegöra musikteorin,att få fram musiker i alla åldrar som i li-ka hög grad och utan motstånd kan spe-la på gehör, improvisera, spela efter no-ter och skriva noter.

– Den musikaliska kompetensen blirstörre. Dessutom är scenskräck mer ut-brett bland utpräglade notläsare än

bland improvisationsmusiker, sägerLennart Winnberg.

Som initiativtagare och drivande kraftbakom ITM-projektet har han ägnatmånga år åt förberedelser och förståsäven mött motstånd.

– Vissa tycker det är onödigt. Vi re-spekterar dem fullt ut, säger LennartWinnberg. Men gehöret måste få kom-ma först. För många är det ett normal-tillstånd att spela utan att lyssna, ävenbland musiklärarna.

Han får tillfälle att lägga ut texten omsin egen metod vid projektets avslutandeseminarium i november 2008. I korthetbygger den på principer från Lars Ed-

lunds lärobok för gehörsstudier ”ModusVetus” och Zoltan Kodálys solmisa-tionsmetodik.

IN B J U DA, I N S P I RE RA, U P P M U NTRA

Vid den första sammankomsten för re-presentanterna från de olika inblandadeorganisationerna och skolorna är förståsfrågorna många. Wolfgang Lessing frånHochschule für Musik Carl Maria vonWeber i Dresden, före detta Östtyskland,redovisar sina intryck av hur solmisationhar tagits emot i Ungern.

– De avskyr det, säger han.Lennart Winnberg betonar vikten av

att skilja på hur en metod förmedlas ochsjälva metoden.

– Viktiga nyckelord är att inbjuda, in-spirera och uppmuntra, förtydligar hanoch antyder att det kanske inte är så dethar gått till i Ungern.

– Se på suzukimetoden. Den förmed-las med kärlek.

Professor Gudrun Heyens, som repre-senterar ERTA, European RecorderTeachers’ Association, visar sig varamycket insatt i solmisationstekniken.Hon har dessutom erfarenhet av att för-söka få andra musiklärare att anammametoden.


m e t o dI N L Ä R N I N G S

Small steps lead to..? Om Suzukimetoden med violinpedagogen HannahBiss, London9-10 feb 2008 Sibeliusakademin16-17 feb 2008 Prince Claus Conservatoire

Ear training and reading music based on relative solmisation Om relativ solmisation med professor Inge Marstal,Köpenhamn5-6 apr 2008 Högskolan för scen och musik12-13 apr 2008 Hochschule für Musik Carl Mariavon Weber

Aural development and improvisation Om improvisation i musikundervisning med trom-bonisten och musikpedagogen Jilt Jansma, Arnhem10-11 maj 2008 Det kongelige Musikkonservatorium17-18 maj 2008 Chetham´s School of Music

The Brazz Brothers’ Earport Om gehörsinlärning enligt norsk-svenska jazzen-semblen Brazz Brothers metod 6-7 sep 2008 Högskolan för scen och musik13-14 sep 2008 Det kongelige Musikkonservatorium

In the groove Om grundprinicperna för att spela rock, pop ochjazz med violinisten Nicola Kruse, Hamburg11-12 okt 2008 Prince Claus Conservatoire18-19 okt 2008 SibeliusakademinCreative strategies for reading and writing musicOm att levandegöra musikteori med hjälp av ge-hörsspel, improvisation och relativ solmisation medlektor Lennart Winnberg8-9 nov 2008 Chetham’s School of Music15-16 nov 2008, Hochschule für Musik Carl Mariavon Weber

Projektets samverkande organisationerEGTA, European Guitar Teachers’ AssociationEPTA, European Piano Teachers’ AssociationERTA, European Recorder Teachers’ AssociationESA, European Suzuki AssociationESTA, European String Teachers’ AssociationNorsk kulturskoleråd - European Music School Uni-on, EMUSMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd - Euro-pean Music School Union, EMU

K O M M A N D E S E M I N A R I E R

Inte alla i projektgruppen har erfarenhet av solmisation. Anne Mette Riis visar rätt tecken samtidigt som de sjunger kanon. Från vänster Lennart Winnberg, Högskolan förscen och musik; Bård Hestnes, Norsk kulturskoleråd; Kerstin Backlin, fiolpedagog, Köpenhamn; Erik Tangvold, Larviks Kulturskola; Gudrun Heyens, tyska ERTA; Anne Met-te Riis, Det kongelige Musikkonservatorium; Les Chisnall, Chetham’s School of Music; Jilt Jansma, Prince Claus Conservatoire; Haukur F Hannesson, ESA; Wolfgang Lessing,Hochschule für Musik Carl Maria von Weber; Lucinda Mackworth-Young, brittiska EPTA; Inga Rikandi, Sibeliusakademin, och Jocelyn Helfenberger, schweiziska ESTA.

Spännande EU-projektGehörsspel, improvisation och solmisation är hörnstenar i EU-projektetIntegrated Teaching Methods, ITM. Sju offentliga seminarier arrange-ras i sex länder inom ramen för projektet 2007-2008. Det första gavs ihöstas i Göteborg och Smockan var på plats.

Bagatell 8

Bagatell musikprodukter

[email protected]: 013-527 50, – fax: 013-527 52

Bagatell 8Flaggskeppet bland våra dirigentnotställ.Här finns allt som en dirigent kan önska sig. Som alla våra "Teleskop" finns inga skruvar - alla inställningar sker sekund-snabbt och kan ändras under pågående spel. En generös hylla med plats för div. tillbehör. De dubbla benen gör "Dir Regal" till det stadigaste av stadiga.En ny finess: Bakom skärmen finns ett extrafack för övriga partitur och stämmor.Välj till vår ”strålande” belysning.

Pris: 2000 kr (exkl moms)

Teleskop Dirigent Regal

Spännande EU-projekt

– Det är svårt att få lärarna i musikte-ori att använda solmisation. Samma sakmed solfege. De tror de är kompositörer!

Jazzpianopedagogen Les Chisnall frånChetham’s School of Music i Manches-ter föreslår en möjlig väg:

– Bjud in kollegorna så de får ta del avvad vi håller på med. Visa att vi inte villstjäla deras elever.

Projektgruppen enas om att det är vik-tigt att formulera ett tydligt svar på frå-gan varför projektet är viktigt och varförverktygen gehörsspel, improvisation ochsolmisation har betydelse för musikun-dervisningens kvalitet. Det blir derashemläxa.

HJÄRN FORS KN I NG

Den första av de sju föreläsarna är pro-fessorn i neurologi Jan Fagius, Uppsalauniversitet. Det visar sig att han egentli-gen inte har så mycket att tillföra just dethär projektet. Den forskning som finnsnär det gäller hjärnans sätt att hantera

musik handlar bara om traditionell väs-terländsk konstmusik. Och den är base-rad på notläsning.

Det finns nästan ingen forskning kringhjärnans sätt att hantera gehörsspel iförhållande till spel efter noter. De kun-skaper han förmedlar är bland annatgrundläggande fakta om hörsel och hjär-nans sätt att hantera hörselintryck avolika slag. Musik är ett slags hörsel-intryck av flera.

– Hörselcentrum sitter i storhjärnanstinninglob, förklarar Jan Fagius.

Det finns en motsvarighet inom musi-ken till afasi, som orsakar språkproblem.Den som efter hjärnskada får bristandeförmåga inom musikområdet har drab-bats av amusi. Det finns sådana fallbland musiker.

– Men det finns inget särskilt musik-centrum i hjärnan, som det finns förspråk.

Det man vet är att afasi ofta förekom-mer utan amusi, men att den som drab-bats av amusi vanligtvis även drabbats avafasi.

Professor Jan Fagius berättar för decirka 90 åhörarna att Kanada är världs-ledande när det gäller forskning på hjär-nans sätt att hantera musik.

– Den kanadensiska psykologen Bren-da Milner visade 1962 att höger hjärn-halva är dominant när det gäller musik.Tidigare trodde man att det var vänsterhjärnhalva.

Höger hjärnhalva uppfattar i förstahand helheter, medan vänster hjärnhal-va tar till sig detaljer.

– Med musikutbildning lyssnar vi meroch mer på detaljer och då tar vänsterhjärnhalva över.

Om det är så även för musik utanförden traditionellt västerländska sfärenåterstår att se.

Text och foto: Ann-Sofie Öman


Kommande seminarieledareEtt av de sju seminarier somingår i ITM-projektet kom-mer att hållas av trombonis-ten Jilt Jansma. Förutom sin roll som musik-pedagog är Jilt Jansma musiker inom både jazz ochklassisk musik. Han är för-stetrombonist i Arnhem Phil-harmonic Orchestra.Jilt Jansma representerar PrinceClaus Conservatoire i Groningen,en av de skolor som ingår i pro-jektet. Han är därför med i Göte-

borg när projektgruppen samlasför första gången.

– Jag är praktiskt lagd. Jag älskaratt arbeta med barn och medmänniskor som är verksamma utepå fältet, berättar Jilt Jansma fördeltagarna i projektgruppen.

Vid seminarietillfällena den 10-11 maj 2008 i Köpenhamn ochden 17-18 maj 2008 i Manchesterkommer han bland annat att re-dogöra för hur improvisation kananvändas i musikundervisning påalla nivåer.

– Det är klokt att framhålla attdet ger resultat. Säg: ”Så här görjag och det fungerar jättebra.” Dåväcks ett intresse, tipsar han.

Jilt Jansma ingår i ett neder-ländskt team som har tagit framen helt ny metod för att lära utmusik. Teamets ledare är JaapKastelein och de inledde sitt arbe-te 1996. År 2001 kom den första

instrumentskolan på holländskaunder titeln ”Horen Lezen Spe-len”. Nu finns det instrumentsko-lor och kompletterande spelböck-er, med både CD och DVD, för deflesta blåsinstrument på alla nivå-er. De har dessutom översatts tillengelska, tyska, franska ochspanska. Den engelska titeln är”Look, Listen and Learn”.

– Det är ett mycket lekfullt sättatt lära sig musik. Det handlar omatt lyssna, imitera och improviserafrån första lektionen. Det ingårmånga aktiva lekar för att utveck-la känslan för taktart, puls ochrytm.

Det finns ingen lärarhandled-ning till instrumentskolorna. Hurkan det komma sig?

– Vi ville ge lärarna frihet att an-vända materialet efter eget önske-mål.


Trombonisten och musikläraren JiltJansma, Prince Claus Conservatoire iGroningen, Nederländerna, är verk-sam både inom jazz och den klassiskavärlden. I maj kommer han att föreläsaom gehörsspel och improvisation i Kö-penhamn och Manchester.

Larvik en föregångareNär man satsade på solmisation och gehörsspel påkulturskolan i norska Larvik var många av skolanslärare avvaktande. Nu är Larviks kulturskola enav två demonstrationsskolor i Norge och LennartWinnberg talar om Norge som ett föregångsland.

Under åren 2006-2008 fun-gerar Larviks kulturskolasom demonstrationsskola iNorge. Det är det norskautbildningsdepartementetsom har utnämnt Larvik tillett föredöme, med motiver-ingen att kulturskolan är enmodern och utvecklings-orienterad institution. Sko-lan arbetar främst medbarn och unga, men manhar även ett musikkursut-bud för äldre på kommu-nens vård- och omsorgs-institutioner.

Under åren 2003-2005satsade man på solmisationoch gehörsspel, både musikpedagoger och orkestrarnas diri-genter utbildades. Allt började med en heldagskurs underLennart Winnbergs ledning på Högskolan för scen och mu-sik redan år 2000.

– Många använder solmisation och gehörsspel nu, men detfanns en rädsla hos lärarna. Det finns fortfarande några somfaktiskt vill använda de nya verktygen, men som ännu intehar tagit steget, berättar saxofonpedagogen Erik Tangvold,som också ingår han i ITM-projektets administrationsgrupp.

Han framhåller att en fördel med att utbilda både musik-pedagoger och dirigenter är att eleverna möter samma me-toder både på lektionerna och under orkesterspelet.

– Vi har inte haft någon uppföljning, men jag tycker att detstämmer bättre, att eleverna fraserar och läser noter bättre.


Lektor Lennart Winnberg är initiativtagare till projektet ochprojektledare.

Erik Tangvold är saxofonlärare på kultursko-lan i Larvik, Norge, och ingår i den grupp somansvarar för projektets administration. Erikhar erfarenhet av att introducera solmisationsom metodiskt hjälpmedel på sin kulturskola.

Smockan besöker...

V:a Götalands län

b e v a k n i n gL Ä N S

Överens?Femton chefer på en kulturskola inte större än Göteborgs! Hurkan det bli något bra av det?

Vi har organiserat vårt arbete i chefsgruppen i fyra arbets-grupper - arrangemangsgrupp, PR/IT-grupp, organisations-grupp och verksamhetsgrupp. Utifrån dessa arbetsgrupper ut-vecklar vi vårt gemensamma ansvar för Kulturskolan i Göte-borg. En gång i månaden träffas vi för att stämma av vad somhänder. Bland annat skall avgiften sänkas i år till 200 kronorper termin och max 400 kronor per familj. Vi känner medvind.

Inför innevarande läsår har Göteborg fördelat 6 miljo-ner som projektstöd för utveckling av kulturskolorna.När det inte fördelades lika över staden utan gick till destadsdelar som ”skött sig” skapade det viss förvirring.Men alla får en ny chans inför nästa läsårs fördelning.

Aktuellt just nu är nya samarbeten med GöteborgBaroque och Göteborg Wind Orchestra inför sport-

lovet. Kan bli mycket spännande för de elever som får speladenna vecka. Dessutom utvecklar vi ständigt vår ”Kultursko-lans vecka” i maj, bland annat genom att lyfta fram exempelvisbild och form.

De senaste åren har vi dessutom arbetat fram ett gemensamtmaterial kring vår syn på Estetiska lärprocesser riktad tillgrundskolans rektorer.

Visst har vi en bit kvar innan vi nått dit vi vill med vår kul-turskola - men vi har aldrig tidigare varit så överens som vi äridag!

Sven Apelmo

Barnen tar makteni Angereds Första sommarlovsveckan förvandlasnaturområdet Lärjeåns Trädgårdar tillett levande framtidscenario i Angered,Göteborg. Under några intensiva dygnsamlas upp till hundra barn i rollspelslaj-vet Futuretopia. Det handlar om hur denmångkulturella förorten Angered ser utom hundra år.

Futuretopia heter årets stora satsninginom Angereds Kulturskolor. Det är ettrollspelslajv för barn 8-14 år där de ungaformulerar sina egna tankar om mor-gondagens Angered.

Redan nu pågår förberedelserna förfullt. Alla barn ska ha sin egen rollfigur.Kläder ska tillverkas, musikinstrumentbyggas och bostäderna i Futuretopiaplaneras.

Tre kvällar i veckan pågår kurser påKulturhuset Blå Stället. För endast 200

kronor får barnen delta i alla aktiviteterunder vårterminen och även under dedygn då rollspelslajvet utspelar sig.

På kurserna arbetar de med framtids-kläder och hus, cirkus, breakdance, roll-spel, skrivarverkstad, musik och teater.Kursledare är bland andra programleda-ren Karl Ytterberg, känd från SVT-serienBarda.

Rollspelslajvet utgår ifrån en grund-historia. Den handlar om mötet mellantvå grupper: De Bofasta och De Resan-de. De Bofasta bor i en dal där de driverett värdshus som endast serverar ekolo-gisk mat. Maten odlar de på fälten utan-för och i verkstäderna ägnar de sig åthantverk. För dem är det självklart attvara rädd om miljön.

De Resande är ett sällskap med cirkus-artister, fakirer, trollkonstnärer och dan-sare som en dag dyker upp i dalen för attslå sig ned där. Hur historien sedan ut-vecklar sig ska barnen fantisera om - detär deras tankar som styr Futuretopia!

Syftet med Futuretopia är att främjade ungas kreativitet och fantasi samt gedem kunskap och redskap att påverkaframtiden. Nyckelbegrepp är ekologioch hållbar utveckling. Futuretopia stäl-ler framtidsfrågor på sin spets - vad ärdet för samhälle vi egentligen vill ha?Hur når vi dit?

Mer info finns på hemsidan www.futuretopia.nu.

Cajsa Malmström

Kulturskolani CentrumKulturskolan i stadsdelsnämnd Centrumi Göteborg ger barn och unga möjlighet

att komma i kontakt med en rad olikakonstnärliga uttryck under den ordinarieskoldagen och att dessutom i frivilligverksamhet fördjupa sig i de ämnen desjälva väljer. Vårt utbud innehåller instru-mentspel, bild & form, drama, dans, kör-sång, rockskola, textilslöjd, och från vår-terminen 2008 även film.

Kulturskolan erbjuder en god verk-samhet med engagerade och kunnigapedagoger som har förmåga att se till in-dividuella behov. De kan också formule-ra utmaningar och ge verktyg att realise-ra dem.

Kulturskolan är mån om att kunna taemot eleverna på sitt förstahandsval föratt därigenom motivera dem till att sat-sa helhjärtat för att nå fina resultat.

Förutom ”hantverket” lägger vi storvikt vid det sociala samspelet. Vi utveck-lar samarbetsförmåga genom samspel iensembler, orkestrar och körer. Vi ska-par kontakter med kulturinstitutioneroch andra stadsdelar, och vi deltar i ge-mensamma projekt. Genom att arrange-ra konserter, utställningar, lägerverk-samhet, besök på förskolor och träff-punkter för äldre förstärker vi verksam-hetens kontaktskapande karaktär.

Antal elever i frivilliga ämneskurser är500, vilket är mer än 25 % av stadsdelensalla grundskoleelever. Instrumentintres-set överväger fortfarande, men vi läggerner mycket arbete på att väcka intresseäven för nya ämnen, främst genom spe-ciella satsningar i grundskolan.

Detta är det fjärde och sista besöket i VästraGötalands län. I nästa nummer har vi läm-nat detta län och letat oss vidare nordost motÖrebro län.

DEL 4

Miranda Rosberg och Elsa Köck musicerar.Foto: Marianna Bukovinszky


Kulturskolan i SDN Centrum är enenhet inom Förskola/skola-blocket. Kul-turskolan har, tillsammans med Guldhe-dens bibliotek, ett övergripande ansvarför att erbjuda kulturverksamhet medhög kvalitet till stadsdelens alla barn ochunga.

Den organisatoriska tillhörighetenmöjliggör och inspirerar till nära samar-bete med stadsdelens förskolor och sko-lor. Samarbetet är en förutsättning föratt nå ut till alla barn/unga med kulturs-kolans utbud, men det ger också möjlig-het att integrera estetiska ämnen igrundskolans undervisning. Detta bidrartill en kreativ och lustfylld läromiljö i he-la stadsdelen. En del av detta samarbeteorganiseras tillsammans med de bådakulturella nätverk som verkar inom förs-kola/skola; KULF och KULIS. (Kultur i

förskolan/Kultur i skolan)Vår integrationsmodell heter Kultur-

kompassen, vilken fungerar som ”vägvi-sare” bland alla konstyttringar. Varjeårskurs får ett konstområde presenteratför sig, antingen av kulturskolans lärareeller i samarbete med någon avkonstinstitutionerna eller av Göteborgsuniversitet.

Arbetssätten skiljer sig beroende påämnets karaktär, mottagarnas ålder ochpraktiska förutsättningar. 6-7-åringarnahar exempelvis rytmik hela läsåret, me-dan bildserier i tvåan eller dans- ellerdramaserier i femman/sexan endast har5-7 lektionstillfällen.

I årskurs 7 arbetar man med design isamarbete med Röhsska museet. Förårskurs 9 erbjuds handledning för klas-sens avslutande kulturprojekt utifrån den

konstform ungdomarna själva väljer. Innevarande läsår är detta fullt ut-

byggt. Vi ser med spänning och förvän-tan fram emot utvärderingen. Med ut-gångspunkt från de erfarenheter som vifår fram i utvärderingen vill vi gå vidare,till en början kanske i en skola, med yt-terligare integrering mellan ordinarie sk-olämnen och estetiskt verksamhet.

Men vi är fortsatt angelägna om attbetona värdet av kulturstudier för dessegen skull. Kanske som ett medel att för-stå varandra och att respektera att vi al-la är kulturellt olika, men också för att genågon enstaka elev möjligheten attdrömma om en framtida yrkesroll i nå-gon estetisk disciplin.

Susanna Dahl, kulturskoleledare

På gott och ontKULMUS är ett samarbete mellan sexstadsdelar i västra Göteborg. Under in-nevarande läsår dominerar Projekt våratankar. Reguljära arbetet löper på somvanligt men vi är bland annat med iSMoKs projekt Pascal vilket är mycketspännande.

Vi har pedagoger från alla vårakonstområden som regelbundet är ivägoch får kunskap och information genomPascal. Detta i kombination med att vi

fått del av Göteborgs utvecklingspengargör att vi kan testa våra tankar och idéerdirekt i verksamheten.

Göteborgs projektpengar riktas motolika utvecklingsområden. Ett är ”nyamålgrupper” och där kan vi på bredfront fördjupa vår kompetens i arbetetmed funktionshindrade utifrån bland an-nat Pascal. Här jobbar vi också med stråk-instrument i klassorkesterform på enskola med barn från världens alla hörn.

Ett annat område är ”nya ämnen” ochför oss innebär det till exempel lajv (och

till den kopplad medeltidsmusik), nycir-kus, leranimation, musikal och sam-baspel. Vi fördjupar också vår kompe-tens i att använda datorer i framföralltmusikskapande.

Ett tredje område gäller ”nya arbets-former” och där jobbar vi med lovverk-samhet inom ämnena musik, bild, kera-mik och dans. Gärna i väl blandad form.

Ja, så ser detta ”svettiga” år ut hos oss.Spännande värre!

Sven Apelmo

Musikskolorna i CLÖHS (Centrum,Linnéstaden, Örgryte och Härlandastadsdelar) påbörjade våren 1999 ett in-ternationellt samarbete och utbyte medKulturskolan i Prag, Tjeckien, genomundertecknad, född i Prag och med hjälpav blåsorkesterföreningen CLÖHS.

I oktober 1999 besökte tjeckiska ele-ver och lärare Göteborg och elever frånPrag spelade tjeckisk musik i våra skolor.Efter ett gemensamt tvådagars musiklä-ger på Helsjöns folkhögskola med en av-slutningskonsert spelade tjeckiska ochsvenska elever på Artisten i Göteborgför inbjudna grundskoleklasser.

I juni 2000 reste svenska blåsinstru-mentelever och lärare till Prag. Vi besök-te grund- och kulturskolor, Jazzgymnasi-et, deltog i många gemensamma konser-

ter och kulturaktiviteter samt gjorde enutflykt till Terezín.

Under påsklovet 2006 reste CLÖHSblåsorkester till Tjeckien för att fortsättasamarbetet med deras kulturskolor. Försthade vi två härliga dagar i Prag, men ävenspelningar och ett studiebesök i grund-skolan. Sedan åkte vi vidare till Brno, därvi besökte Kulturskolan och framträddegemensamt i Kulturhuset. Vår orkesterspelade på offentliga platser, i ett stortköpcentrum, på IKEA med mera.

En dag reste vi till Letovice för att be-söka deras kulturskola. Vi togs emot avstadens borgmästare, fick knyta nyakontakter och hade en stor gemensamkonsert. Utflykter - bland annat till ettunderjordiskt kalkberg, var mycket upp-skattade.

Våren 2007 reste CLÖHS blåsorkestertill Tjeckien med utgångspunkt från Pragoch Ceské Budejovice. Det förekom stu-diebesök i Kulturskolan Prag 10, med-verkan vid Marathon Music Festival, ge-mensamma konserter med Kulturskolori Ceské Budejovice, Cesk_ Krumlov ochi Telc, vilka är med på UNESCO:sVärldsarvslista.

Vid ett flertal skolbesök i Tjeckien dis-kuterades möjligheterna till besök i Sve-rige av tjeckiska musikskolelever och de-ras lärare. Att resa till Tjeckien är etthögst prioriterat mål bland Linnésta-dens elever även i andra instrument-grupper.

Marie Holecek


Musikskolans internationella utbyte

Magnus Jönsson dirigerar på torget i CeskéBudejovice

CLÖHS konsert på torget i Ceské Budejovice.

Tillbaka till Sverige -en sista bild inför avre-san från Ceské Budejo-vice och Tjeckien.

Västra HisingensKulturskolaUnder hösten sjungs det och dansasmycket ute på alla skolor. Elever i år 1-2övar inför årets allsångsföreställning ochnär de tillsammans fyller teaterlokalen idet nya kulturhuset Vingen i Torslandagår glädjen inte att ta miste på. Ögonentindrar och hela kroppen är med närbarnen spänt följer med vad som händermed kastanjerna på scenen.

Ett annat projekt där både elever ochlärare skapar tillsammans är lärarnas årli-ga show där kulturskolans olika ämnenpresenteras på ett finurligt sätt. I år var detelevernas vackra mumier som blev kulis-ser i föreställningen Mumiemysteriet.

Hisingen är indelat i sex stadsdelar.För tre år sedan gick kulturskolan i tre avstadsdelarna, Lundby Biskopsgårdenoch Torslanda, samman till en större en-het, Västra Hisingens Kulturskola. Idagär vi en kulturskola för tre stadsdelarmed olika struktur och kulturell sam-mansättning.

I Torslanda och Biskopsgården fannsredan ett etablerat samarbete medgrundskolan i form av till exempel sång-

och dansklasser, stråkklasser ellerbildprojekt. Vid sammanslagningen be-slöt vi att utöka samarbetet till att gällaalla tre stadsdelar.

I samarbetet med grundskolan beto-nar vi det lustfyllda lärandet med hjälpav olika sinnen. Vi vill ge eleverna enmöjlighet att hitta sitt sätt att uttryckasig och gestalta tankar och känslor.

Vi arbetar ofta i team med olika este-tiska ämnen. Skapande projektet på Sku-tehagens skola i Torslanda är ett exem-pel på gränsöverskridande arbete där viutgått ifrån barnens eget skapande i eg-na danser, dramatiseringar och texteroch där den skapande processen är likaviktig som den slutliga föreställningen.

I ett mångkulturellt område som Bis-kopsgården känns det extra viktigt attarbeta med många olika uttrycksformerför att stärka elevernas språkutvecklingoch lära dem att bättre kunna förstå sigsjälva och varandra. Bild, dans, dramaoch musik kan då bli ett sätt att kom-municera och känna gemenskap. Därförsatsar vi en stor del av resurserna i Bis-kopsgården på den integrerade delen igrundskolan för att bättre kunna nå allabarn.

Kulturskolan lärare träffar nästan allaelever från förskoleklass till årskurs 3.

Här får även de barn som annars inte sö-ker sig till kulturskolan pröva på olikakonstformer och sedan förhoppningsvisbli så intresserade att de väljer att fördju-pa sig i något av alla ämnen som erbjudsinom den frivilliga verksamheten, somtill exempel orientaliska instrument,rockskola, dans eller bild.

I Torslanda och Lundby är intressetför den frivilliga verksamheten så stortatt vi tyvärr inte klarar av att ta in allaelever som står i kö. I den frivilliga verk-samheten tar vi emot fler elever genomatt arbeta med gruppundervisning ochäven här arbetar vi mer gränsöverskri-dande med olika projekt där olika äm-nen integreras.

Sammanslagningen till en större kul-turskola har betytt stora omställningarför personalen. Många som aldrig arbe-tat i klass har fått vänja sig vid ett nyttarbetssätt. Vi arbetar ofta i arbetslag påtvå eller flera personer ute på skolornavilket har visat sig vara givande för bådeelever och lärare.

Idag har vi fått ett öppnare klimat däralla ger och lär av varandra på ett natur-ligt sätt.

Margitha Martinsson, kulturskolechef

I stadsdelen Tuve-Säve bor det cirka 11 000 personer, ungefär 2,5 % av Göte-borgs hela befolkning, varav omkring 1 500 elever i grundskolan. Kulturskolanhar runt 250 elever.

Kursutbudet består av instrumentalun-dervisning på blås/stråkinstrument/sång, piano/keyboard, gitarr/bas/trum-mor, rockskola, dans, teater samt ska-

pande verksamheter såsom keramik,teckning och mode/design. Flera kurserhålls i samarbete med studieförbundetSensus.

Kulturskolans lokaler ligger i Kultur-punkten Tuve-Säve, stadsdelens nyreno-verade kulturhus. Kulturpunkten beståräven av bibliotek, fritidsgård, digital in-spelningsstudio, samlings och konsert-sal, café och föreningslokaler.

Vi jobbar tätt tillsammans med deandra verksamheterna i huset, bland an-nat med att skapa ett musikcaféutbud,sätta upp barnteater, årliga föreställning-ar där hela huset involveras med mera.

Jens Johansson



Bagatell 6



PIANO-GASPALLEN standardSluta skruva!Pianopall med dubbla gasfjädrar höjer ochsänker stolen som vilken kontorsstol somhelst. Stabil stryktålig stålkonstruktion medstoppad sits. Nyhet: GASPALLEN ERGO 2500:– (exkl moms)

2 000:-(exkl moms)

Bagatell 6Kulturpunkten Tuve-SäveGbg Tuve Säve hårdrock på torget. Gbg Tuve Säve saxensemble.


AnnonsLimelight

1/1-sida– kommer –


1 0 K U LT U R S M O C K A N F E B 0 8

Musikskolan på Orust är en ganska litenskola. Vi är fem lärare och har cirka 300elever i ämneskurser och grundkurser.Vårt fokus ligger på ensemble- och or-kesterspel. Två blåsorkestrar och tvåstråkorkestrar samt diverse ensemblerövar regelbundet varje vecka.

Musikskolan erbjuder ”orkesterskola”i år 3 i två kommunala skolor. Mycklebyskola som är en ren låg- och mellansta-dieskola erbjuds klarinett och saxofon-spel och i Henåns skola är det bleckblåssom gäller.

Alla elever får låna instrument gratisförsta året. Musikskolan hyr instrumen-ten och det kan vi göra tack vare en pri-

vat donation till förmån för just blåsmu-sik som inrättades för några år sedan.

Mycket kraft och tid går åt till resorinom kommunen. Det finns nio skolorpå Orust och ön är ganska stor. Vi för-söker så långt det är möjligt att erbjudaalla instrument på respektive skola.

Det är lång kö till gitarrspel på Orust.Vi har i åtta år sökt medel för att anstäl-la en gitarrlärare med inriktning på popoch rock utan framgång.

Det är frustrerande att förklara föruppretade föräldrar varför det finnstrumpet och cellolärare medan bara ettfåtal elever erbjuds gitarrspel. Vår fiollä-rare delar sin tjänst mellan fiol och gitarr

och inser man att det finns nio skolor ikommunen förstår alla att det blir svårtatt tillgodose alla krav.

I höstas var det hundra år sedan Ast-rid Lindgren föddes och det uppmärk-sammades runt hela vårt land, så ävenpå Orust. Vi lärare skrev arrangemangför en blandad blås- och stråkorkestersom vi övade och sedan bar det av påturné i skolorna på Orust under tre da-gar. Elever i förskoleklass till år tre sjöngoch orkestern spelade. Vi hade självklartmed oss en Astrid som läste ur ”Pippigår ombord” också.

Nu ser vi fram emot våren med myck-et aktiviteter på det kulturella områdetpå Orust, den stora ön i väst.

Mats Runge, rektor

Förra året var ett riktigt spännande år förMusikskolan i Falköping. Vi flyttadenämligen in i nyrenoverade lokaler till-sammans med gymnasiets estetiskaverksamhet. Det har varit ett riktigt”lyft”.

Vi samutnyttjar lokalerna och lärarnahar möjlighet att undervisa på båda en-heterna, göra gemensamma projekt medmera. Vi hade tre fantastiska invignings-konserter där vi visade hela vår bredd

och vår gemensamma kapacitet.Musikskolan undervisar idag cirka 800

elever per vecka. Allt ifrån Musiklek förde yngre till de enskilda instrumenten,dans eller drama för de något äldre ele-verna. Många av dessa elever är ävenmed i våra olika ensembler som till ex-empel blåsorkestrar, stråkorkestrar, stor-band eller rockgrupper.

Vi samarbetar även med de olikagrundskolorna i olika projekt. Just nu harvi Blåslek i år 1 och 2 på två olika skolor.Vi har även ett gott samarbete med särs-kolan där vi har FMT-undervisning(funktionsinriktad musikterapi). Två avmusikskolans lärare blev färdiga FMT-pedagoger våren 2007.

Vi gör ett flertal internationella utby-ten med våra vänorter, bland annat Fon-tanellato i Italien, dit vår Trumkår skaåka och spela till sommaren. De kom-mer även att delta vid en VM-deltävlingför marching bands i Milano under sam-ma resa.

Musikskolans kompetenta och enga-gerade pedagoger gör ett fantastiskt jobbbåde med eleverna och för musikskolansverksamhet som helhet. Vi ser framemot ett spännande år 2008.

Peter Ström, Rektor

Orkester och ensemblespel på Orust

Nya lokaler i Falköping

Julkonsert med Falköpings Ungdomskår, Fal-köpings Trumkår och Mössebergs Musikkår

Bagatell 9Bagatell 9

Orkester/körpodierFlexibelt lättvikts po-die-system i alu-mini-um för scénbyggerimed obegränsade möj-ligheter. Alla benläng-der med snabb-kopp-ling.



”Stage”

Falköping trumpetFoto: Lars Blomqvist

m a g n u s R A P P O R T E R A R

F E B 0 8 K U LT U R S M O C K A N 1 1

Hej på er!Jag sitter vid stranden på andra sidanklotet i södra Thailand och vilar uppmig efter ett händelserikt 2007. Någrasolobasuppträdande på ett litet ställesom heter Happy Snapper, och enmindre fördjupning i ett nothäfte medBach, är mitt tidsfördriv. Sol, bad ochgod mat hör så klart till vardagen härnere. Men en semester utan instrumentkommer inte på fråga för min del, då enannorlunda miljö gärna skapar nya in-fallsvinklar i utvecklandet.

Det hände som sagt mycket under2007, inte minst att jag efter tio år avekonomisk trygghet tog det stora beslu-tet att lämna Hammerfall för att fördju-pa mig i min egen utveckling av spel ochplanering. Utvecklingen och lusten tillmusiken fick komma i första rummet,ekonomin i det andra. Att känna lust ärdet viktigaste vill jag tro, för att utveck-las och hitta nya väger i musikens värld.

För tillfället har mycket energi gått åttill ett ändlöst dealande med ett tysktskivbolag och X-world5, som är mitt nyarockprojekt. Efter ett år av mailande ochfyra olika kontrakt står vi nu på ruta ettigen. Inget som känns direkt roligt när

man är musiker och vill lägga lust ochenergi på musiken.

Eftersom jag är med i musikerförbun-det har jag fått gratis rådgivning kringkontrakt med mera, något som jag re-kommenderar såväl unga som gamlamusiker. Det kan vara bra för yngre mu-siker att ta del av allt som handlar omkontrakt och sådana här historier.

Med äran att vara ambassadör förSMoK har jag besökt en del musik ochkulturskolor, som har önskat ta del avmin 30-åriga erfarenhet som musiker.Att dela med sig av verkligheten är väl-digt givande och jag upplever att yngrebör vara uppmärksamma på att manmåste prioritera sin tid. Det gäller att in-te vilseleda sig själv med att tro att Idolpå tv är nyckeln till ett rikt musikliv; attinte tro att lyckan enbart ligger i att varaeller bli känd. Kärnan ligger istället i detkonstnärliga.

Närmast i min planering ligger ett samarbete med Gävle symfoniorkestervecka 7 under namnet Respekt. ÄvenHelsingborgs symfoniorkester kommereventuellt att finnas med som samar-betspartner under året. Hvilakvartettenfrån Göteborgssymfonikerna kommer

jag att fortsätta samarbetet med,dessutom blir det en ny soloplat-ta med solobas och symfonimu-siker.

Mer besök på kulturskolornakommer också att äga rum2008. Jag har sagt att nu närmitt ambassadörskap är övertill våren så kommer jag fort-sätta att ge 33 % rabatt på mi-na workshops till musik- ochkulturskolorna i Sverige. Jagkommer också att ge möjlig-het till att bygga nya broar tillmusikskolor i andra länder om in-tresse finns.

Att få ha glädjen att dela med migav mitt musikliv och min erfarenhet tilleleverna har blivit en viktigt bit i mittmusicerande. Verkligheten får ta platsbland drömmar och visioner och jag villvisa att möjlighetens gränser endast sit-ter i den enskilda individen, ingen an-nanstans. Inspirationen, glädjen och lus-ten är den enda vägen till ett rikt musik-liv.

Önskar er härmed ett gott nytt ochspännande 2008.

Magnus Rosén, Thailand

PedagogpriserKungliga Musikaliska Akademien har i samarbetemed Kempe-stiftelserna gett Musikhögskolan i Piteå uppdraget att utlysa 2 st pedagogpriser om vardera 25 000:- för 2008. Priset delas ut till 1 träblåspedagog och 1 bleck-blåspedagog. Pristagarna skall verka i någon kultur- eller musikskola i Norrland.

Förslag på pristagare med bifogad motivering skall vara Musikhögskolan i Piteå tillhanda senast 5 maj:

Hans-Erik HolgerssonMusikhögskolan i PiteåBox 744941 28 PITEÅ

Årets SMoK-ambassadör Magnus Rosén återkommer i varje nummer av Smockan med information om sittliv som professionell musiker, och sitt samarbete med musik- och kulturskolor.

Hälsningar från ThailandHälsningar från Thailand


- Vi kan se tillbaka på en händelserik tio-årsperiod, säger Christoffer Lundström.

Han kallar sig koordinator och är enav i nuläget tio heltidsavlönade inomupSweden. Alla med olika specialiteter.

Han är den ende som varit med på he-la resan från infall till storskaligt organi-serad verksamhet. Idag är upSwedenvälkänd i musikbranschen.

– Bland annat finns vi med i samarbe-ten kring festivaler. Två stycken festiva-ler är vi huvudarrangör för. Båda iUmeå. Det är Amplified och Digital To-ne Festival.

Amplified fick uppmärksamhet på ettöverraskande sätt förra året, då den ge-nomfördes på NorrlandsOperan och ettgolv rasade.

Men vi tar det från början. Året var1998 när Orca Musikutbildning startadei Umeå.

– Vi håller kurser för till exempel mu-siklärare och all den utrustning vi har förvåra utbildningar stod orörda ganska ofta.

– När vi började hade vi datorer medavancerade ljudkort som inte var vanligadå och som ungdomar var mycket in-tresserade av. Så vi lät dem vara hos oss

Christoffer Lundström startade Orca Musikutbildning i Umeå i slutetav 80-talet. När instrumenten, datorerna och annan teknisk utrustningstod oanvända, lät han ungdomar använda dem.En idé som resulterade i upSweden. En musikförening som nu har lokalföreningar över hela landet och ständigt expanderar.

Christoffer Lundströmstartade Orca Musik-utbildning 1998 ochkort därefter grundadehan upSweden. Idagfinns den på tio platseri landet. upSweden

- musikalisk kreativitet och entreprenörsanda

upSwedenBagatell 3KLAVERNOTSTÄLL

”Nothajen” slukar alla dina notblad,böcker och pärmar. Köp 4 betala för 3.



Bagatell 3

m u s i k E N T R E P R E N Ö R


och använda grejerna när vi inte behöv-de dem. För att stimulera till ökat musi-kintresse.

På kvällar och helger rådde full aktivi-tet i Orca:s lokaler.

– Till sist hade vi tio olika band häroch då vände vi oss till Studiefrämjan-det. Det var intresserat av det vi sysslademed. Via dem kunde vi erbjuda olikakurser där deltagarna fick vara med utankostnad. Vi fick i vår tur ekonomisktstöd för nyttjandet av lokaler och utrust-ning.

Det var så upSweden fick sin struktur.En förening som fortsatt att samarbetamed Studiefrämjandet och sedermeraockså Folkuniversitetet.

SP RI DIT S IG I LAN DET

Det som skedde i Umeå spred sig längsNorrlandskusten. Lokala föreningar bil-dades, med upSweden som ansvarig.Först i Luleå, Piteå och Skellefteå. Sedansöderut i landet.

Senast etablerade sig upSweden i Väs-terås och snart öppnar en förening iGävle.

– Vi finns därmed på tio olika orteroch man kan väl förmoda att det blirfler, säger Christoffer Lundström.

Kontaktytorna utökas hela tiden ochutbudet av tjänster byggs på. Förutomden rent musikaliska kreativiteten hardet också utvecklats entreprenörsanda.

– Vi har i grunden renodlad förenings-verksamhet. Men som en spinoffeffekthar vi sett ett 15-tal olika företag bildasav människor som på ett eller annat sättär eller varit involverade i upSweden. Såvi är definitivt ingen statisk förening, dentar sig nya former för varje år.

AVTAL FÖR DI STRI B UTION

upSweden har skrivit avtal med iTunessom gör att alla band knutna till före-ningen har möjlighet att släppa sin mu-sik på nätet via musikjätten. I somrasupprättades även ett avtal för fysisk dis-tribution av musik, vilket innebär attupSwedens medlemmar kan trycka uppegna upplagor cd-skivor och få hjälp attsprida dem till butiker.

– Det är synd att jag har så lite tid självatt skapa musik numer, säger ChristofferLundström.

– De senaste tio åren har jag mest va-rit sysselsatt med att driva företaget ochföreningen. Det har handlat mycket omadministration och lite om musik. Men åandra sidan ska jag väl inte klaga, så brasom det artat sig.

Orca och upSweden är två framgångs-rika skapelser. Den sistnämnda av storbetydelse för utvecklingen av ny, ungmusik. Numera inte bara i Västerbottenutan över hela landet.

Text: Olof WigrenFoto: Anna-Karin Drugge

Den utrustning som upSweden tillhandhåller för unga musiker är inte det enda som föreningen erbjuder. Numera kanmedlemmarna t ex också få hjälp att trycka upp egna skivor och distribuera dem.

Sventorpsliden 7, 412 74 Göteborg Tel: 031-40 40 30 • www.brohalldesign.se

DET ÄR NU!!–att planera orkesterns klädsel

DAXDAX

Härnösands Drillflickor

Under ett tiotal år har Norsk rikskringkasting (NRK) i Norgesänt en nyårsföreställning frånOlavshallen i Trondheim medunga talanger ur de norska kul-turskolorna. Programmet har visats på bästasändningstid på nyårsdagen ochtittarsiffrorna har varit goda.

Årets upplaga av ”Godt Musikkår 2008”kan bli det sista, NRK har för avsikt atthitta ett nytt koncept för programmet,vad det blir av detta återstår att se.SMoK var inbjuden att närvara vid åretsupplaga och vi var naturligtvis på plats.Några frågor passar jag på att ställa tillHarry Rishaug på Norsk Kulturskolerådefter inspelningen.Är du nöjd med årets upplaga av ”GodtMusikkår 2008”?

– Ja, vi fick en god bild av bredden ochkvalitén i norskt musikliv, och den bety-delse musik- och kulturskolorna har detmusiklivet. Vi la också stor vikt vid attvisa Norska kulturskolerådets samarbetemed musiklivets instutitioner och orga-nisationer - Rikskonserterne, De UngesOrkesterforbund, Norges musikkorpsforbund och Ungdommens kultur-mønstring. Var det något som skilde detta års före-ställning från tidigare år?

– Godt Musikkår 2008 var starkt tra-ditionellt, som det varit från starten förtolv år sedan. Fokus har legat på ungatalanger inom musik, enskilda år ocksåmed dans och nycirkus. Ifjol hade viockså en bred presentation av vårt storaAfrika/Norge-program ”Umoja CulturalFlying Carpet”. Hur tycker du kvaliteten på musikan-terna har utvecklats under de åren pro-grammet har sänts?

– Mitt intryck är att det stadigt kom-mer fram fler otroligt duktiga utövare.

Årets vinnare av Drømmestipendet - vi-olinisten Anne Hou Sæter, nyss fyllda 12år - är ett exempel på detta. Hon är re-sultatet av ett systematiskt och bra un-dervisningsupplägg på demonstra-tionskulturskolan i Trondheim, från attha startat som sexårig miniviolinist tillatt nu vara en av de yngsta lördagssko-leeleverna på skolan. Kombinationen avbreddundervisning i kulturskolorna(”kulturskole for alle”) och möjlighetenför de särskilt motiverade eleverna att gåi lördagsskolan (”talentskolen”) är noggrunden till denna utveckling. Vill du framhålla någon speciell insats?

– Jag tycker att den stora ungdomsor-kestern var imponerande, denna gångsom ett samarbete mellan oss och DeUnges Orkesterforbund. Unga utövaresom under loppet av två-tre dagar övadein en omfattande och krävande reperto-ar, bland annat”Mambo” från BernsteinsWest Side Story. De många solisternavar också storartade, och den unga tan-goensemblen med bandoneon och ar-

m u s i k y r aN O R S K


Godt Musikkår 2008Godt Musikkår 2008Norska Rikskonserters chef Åse Kleveland i mitten sjöng in finalnumret på föreställningen tillsammans med alla medverkande.

gentinsk msuik var helt unik. I övrigt servi fram mot samarbetet mellan vår orga-nisation och Rikskonsertene om ”HeleNorge Synger” - en kraftansträngningför sången i alla delar av. Ett stipendium från Norsk Tipping på50 000 Nkr delades ut till en ung violi-nist under föreställningen. Hur ser samarbetet ut med Norsk Tipping?

– Samarbetet är helt avgörande görgenomförandet av den här tv-produktio-nen. NRK har det övergripande ansvaretför produktionen medan Norsk kulturs-

koleråd har ansvaret för programinne-hållet, i huvudsak också för finansiering-en av det. Här är Norsk Tipping denstörsta bidragsgivaren, tillsammans medtre andra sponsorer. Utdelingen av Detnasjonale Drømmestipendet är höjd-punkten för de 100 lokala Drømmesti-pender som delas ut i ett stort antalkommuner vid skolavslutningen. Dettabidrar starkt till att synliggöra kultursko-lorna, bland annat med lokal pressbe-vakning och med kommunordförandesom stipendieutdelare. Norsk Tippingser på dett här som en av sina allra mestlyckade kultursatsningar. I Norge har utvecklingen från musik-skola till kulturskola gått snabbt, forta-re än i Sverige. Men övriga konstnärli-ga uttryck vid sidan om musiken lystemed sin frånvaro på föreställningen. Ärde inslagen svåra att få in i program-met eller är ramarna sådana att endastmusiken ska visas?

– Erfarenheten visar att det är svårt attfå in de övriga kulturuttrycken i pro-grammet på ett tillfredsställande sätt.Dans och cirkus har i flera sammanhangdeltagit, men en poäng är självklart att”Godt Musikkår” först och främst är ettmusikprogram. Hur tror du framtiden ser ut för ”GodtMusikkår”?

– Det kan visa sig att årets produktionär den sista, att ett program går på norsktv i mer än tio år är ovanligt. Å andra si-dan är nyårsdagen en speciell dag och

en bra anledning att visa upp de unga,framstormande utövarna inom norsktmusik- och kulturliv. Vår kulturminister,Trond Giske, sa i ett tal efter föreställ-ningen att NRK som national instutitionhar ett speciellt ansvar för att bygga uppoch synliggöra vårt kulturliv. Kanskjehan påverka NRK:s ledning i den härfrågan. I övrigt kan jag nämna att Norskkulturskoleråd under många år har sa-marbetat med NRK i andra programoch NRK uttrycker en stark önskan attett sådan samarbete ska fortsätta kom-mande år.

Text och foto: Dag Krafft


Bagatell 2



Teleskoptransport

lättvikt

Bagatell 2

Teleskop standard

TELESKOPETVärldsledande –med bl.a. 85 %av den ameri-kanska marknaden och75 % av den franska. Inga skruvar - bara attdra upp och ner. Snygg design som passar i alla miljöer.Finns i 5 olika model-ler från 495 kr (exkl. moms)

Köp 6 betala för 5

Harry Rishaug på Norsk Kulturskoleråd.

Selma MusicSveriges förmånligaste uthyrning av blåsinstrument?

– Vi har ett flertal kvalitetsmärken att välja mellan.

– Obegränsad hyrestid utan köptvång– Vid köp tillgodoräknas 2/3 av

inbetald hyra – Obs! oavsett hyres-tidens längd.

Instrument Hyra/mån frånklarinett 95:–tvärflöjt 95:–trumpet 95:–trombone 95:–altsax 175:–tenorsax 175:–

Box 159, 751 04 Uppsala, tel/fax 018-24 27 60e-post: [email protected], www.selmamusic.com

Selma Music

Hur ser det ut runt om i landetnär det gäller utbildningar till te-ater- eller dramapedagog? Vi lät några av utbildningsinsti-tutionerna svara på några frågor.

Av svaren vi fick kan vi utläsa att det en-dast är Örebro universitet som har tea-terpedagogprogram, och att Västbergafolkhögskola är enda stället som utbildardramapedagoger.

Även Stockholms universitet och Tea-tershögkolan i Malmö anser att de harutbildning som passar för dem som villarbeta med teater och barn/ungdomarinom exempelvis kulturskolan.

Vi frågade också några kulturskolele-dare hur det går att rekrytera kompeten-ta pedagoger inom drama/teater och al-la svarade att det aldrig var något pro-blem.

1. Vilka yrken utbildar ni för inomteaterområdet?2. Har ni pedagogutbildning. Om ja,vilken examen/titel får man? Omnej, varför inte?3. Hur många högskolepoäng om-fattar teater/dramadelen av hela ex-amen?4. Om någon vill arbeta med teateroch barn och ungdomar, ex inomKulturskolan eller estetisk gren pågymnasiet, vilken utbildning tyckerdu man skall söka? Passar er utbild-ning? 5. Saknar du någon slags pedago-gutbildning inom drama/teaterom-rådet? Hur skulle den i så fall se ut?

Västerbergs folkhögskola 1. Vi utbildar dramapedagoger. Vi harsamarbete med högskolan i Gävle så ut-bildningen ingår i ett dramapedagogpro-gram, varav de två första åren är förlag-da på folkhögskolan. 2. Efter två år är man utbildad dramape-dagog, men kan fortsätta det tredje åretpå högskolan för att ta en fil.kand. meddramapedagogik som huvudämne.

3. Dramapedagogutbildningen ger 60poäng dramapedagogik, 30 poäng tea-ter, 30 poäng pedagogik. Fullföljer manhela dramapedagogprogrammet byggerman på med 30 poäng dramapedagogiksamt 30 poäng övrig högskolekurs. Mankan här på folkhögskolan läsa teater Boch C (i samarbete med högskolan iGävle och Dramatiska institutet i Stock-holm), vilket ger 60 poäng teater (då harman 120 poäng teater). Vill man hagymnasielärarbehörighet i dramapeda-gogik och teater kan man fortsätta på lä-rarprogrammet på högskolan i Gävle(90 poäng). Då har man en gymnasielä-rarexamen.4. Sök Dramapedagogprogrammet hososs, utbildningen passar utmärkt. Mångaav våra studerande förlägger sina prak-tikperioder på kulturskolor och gymna-sieskolor.5. Det vore önskvärt med en Drama-högskola som skulle kunna ta ett över-gripande ekonomiskt och nationellt an-svar.

Gunilla Friberg Carstensen, Tomas Hiien-koski, Mats Nilsson, dramapedagogutbilda-re på Västerbergs folkhögskola, Storvik.

Örebro universitet 1. Teaterpedagogprogrammet i Örebroförbereder för teaterpedagogisk verk-samhet med barn och ungdomar på allanivåer samt med vuxna. Teaterpedago-gen arbetar framförallt inom förenings-liv, studieförbind, kulturskolor osv. 2. Teaterpedagogprogrammet leder framtill högskoleexamen med inriktning motteaterpedagogisk verksamhet (Universi-ty Diploma with Specialization inTheatre Education).3. Utbildningen omfattar 120 högskole-poäng och leder till en högskoleexamenmed inriktning mot teaterpedagogiskverksamhet. Inom ramen för utbildning-en läses kurser inom området teater/drama omfattande 60 högskolepoängoch pedagogik med didaktisk inriktningomfattande 60 högskolepoäng. Utbild-ningens innehåll är uppbyggt så att förstläses kurserna inom området teater/dra-ma, därefter de pedagogiska kursernamed didaktisk inriktning. Den verksam-hetsförlagda utbildningen sker inom ra-men för de pedagogiska kurserna.4. För teaterverksamhet i föreningslivoch kulturskola passar Teaterpedagog-programmet i Örebro bra. För undervis-ning på gymnasieskolans estetiska pro-gram inriktning teater bör man ha lärar-

examen och utbildningen behöver kom-pletteras. Kurserna i Teaterpedagogpro-grammet är relevanta i lärarprogram-met, och man kan bygga vidare på tea-terpedagogprogrammet när man tar sinlärarexamen.5. Jag vill gärna få till stånd en lärarut-bildning för lärare i teater. Denna mås-te konstrueras med inriktningar och spe-cialiseringar i lärarprogrammet som gerbehörighet för undervisning även i gym-nasiet. Utbildningen måste ha starka in-slag av praktiska/konstnärliga moment.I Örebro finns ambitionen att teater skabli inriktning i lärarutbildningen ochdärmed ge lärarutbildningen en tydliga-re estetisk/konstnärlig profil. Ett nätverkarbetar för närvarande med frågan.

Jens Remfeldt, programansvarig Teaterpe-dagogprogrammet, Örebro universitet

Stockholms universitet1. Vår utbildning är teoretisk och intenågon yrkesutbildning. Likväl kommeren ansenlig del av våra studenter att ar-beta aktivt inom teaterområdet, exem-pelvis som dramaturger, regissörer, ävenskådespelare och andra direkta konst-närliga yrken. Vanligare är kanske att deingår i den administrativa delen av teat-rar (teatersekreterare, producenter,marknadsförare, arkivarie m.m.) eller tarupp andra verksamheter inom teater så-som teateroch danskritiker.2. Nej, ingen pedagogutbildning. Däre-mot är vi intresserade av och samarbetarmed såväl teaterinstitutioner som konst-närliga yrkesutbildningar som DI ochTeaterhögskolorna. Vi hade en utbild-ning för dramapedagoger fram till 1994.Anledningen till att den lades ner var attden blev alldeles för dyrt pga kraven påpraktiska moment i utbildningen, somuniversitetet inte har utrymme för.3. För Kandidatexamen och Magis-ter/Masterexamen består vardera minsthälften av teateroch dansvetenskap (90av 180 respektive 120 av 240 högskole-poäng). På båda nivåer finns det dockmöjlighet att utöka andelen teaterstudiertill 75 % av det totala antalet poäng somkrävs för examen.4. Vår utbildning ger den nödvändiga te-oretiska grunden till teaterlärare såvälsom till danslärare. Vi har landets ledan-de expert på barn- och ungdomsteaterbland våra lärare och därför är denna in-riktning särskilt tydlig och kan följas uppäven som examensarbete på kandidat-och magisternivå. Samma person, pro-

s p e c i a lU T B I L D N I N G S


Smockan kartläggerdrama/teaterutbildningarSmockan kartläggerdrama/teaterutbildningar

fessor Karin Helander, är också förestån-dare för Centrum för barnkulturforsk-ning, varför en kombination av dessaämnen är särskilt lämplig.5. En utbildning som kombinerar teorioch praktik kan vara intressant. Genomen klok kombination av ämnen - teater,dans, barnkultur, pedagogik - kan man fåen mycket passande teoretisk utbildningDen kan med fördel kombineras medpraktiska kurser utanför universitetet.Numera kommer även lärarutbildningenatt integreras i Stockholms universitet,vilket ger ytterligare möjligheter för pe-dagogisk fördjupning.

Yael Feiler, fil. dr, studievägledare Teater-och dansvetenskap, och Jonas Åblad, press-ansvarig, Stockholms universitet.

Göteborgs universitet 1. Skådespelarutbildningen är en konst-närlig utbildning som utbildar skådespe-lare för teaterscenen, film och TV/radio-teater. I våra lärarutbildningar ingår tea-ter o drama i två av våra inriktningar motde tidigare åldrarna. Skapande verksam-het för tidigare åldrar och Kulturellt me-ningsskapande genom musik, rytmik ochdrama. Dessa riktar sig till förskolan, för-skoleklass och grundskolans tidigare år.2. Nej, det har vi inte. Vi har under årenerbjudit fristående kurser, ibland fler ochibland färre, som har pedagogiska ellermetodiska moment. Dessa kurser har iförsta hand varit riktade till redan eta-blerade skådespelare, som vill bygga påsin utbildning och sitt yrke med meto-dik/didaktik och pedagogik. I framtidenkommer det troligen bli ett större utbudav sådana kurser. De ger ett antal poängmen ingen titel. Inom lärarutbildningenmed inriktning musik (grundskola ochgymnasium) ges möjlighet till att profile-ra sig med fördjupningskurser i Musik-drama.3. Hela utbildningen, det vill säga 180högskolepoäng för en kandidatutbild-ning på tre år.4. Nej, vi har ingen utbildning som pas-

sar men vi för dialog med vår uppdrags-givare UFL om inrättande av en inrikt-ning i Teater-/drama inom lärarutbild-ningen vid GU.5. Vi kommer att utveckla de friståendekurserna. En liten del metodik/didaktikoch pedagogik kommer också att finnasi vår nya masterutbildning, som startartill hösten. Den ger dock en konstnärligexamen och inte en pedagogisk examen.Vi deltar också i ett nationellt nätverk förteaterutbildningar.

Eva Niste, utbildningsledare för skådespe-larutbildningen, och Helena Wessman,högskolerektor, Högskolan för scen och musikGöteborgs universitet

Dramatiska Institutet1. Scenografi, kostymteckning, mask/peruk, ljusdesign, ljuddesign, teaterregi,teaterproducent, dramatiker/dramaturg,teaterteknik2. Vi har ingen pedagogutbildning ute-slutande inom teater. Vi har däremot ettmagisterprogram, numera tillsammansmed Södertörns högskola, som heterMedier Estetik Pedagogik och vändersig till pedagoger. Där ingår scenisk ge-staltning som en del.3. Hela examen på våra teaterprogramdvs 180 högskolepoäng.4. Den jag känner till och håller hög kva-litet ligger på högskolan i Gävle i samar-bete med Västerbergs folkhögskola. Vårutbildning passar inte.5. Det konstnärliga spåret inom drama-pedagogutbildningen skulle kunna ut-vecklas mer.

Thomas Mirstam, prefekten på teaterinstitu-tionen och Monica Engdahl, informations-chef, Dramatiska Institutet.

Teatershögkolan i Malmö1. Skådespelare och dramatiker. Tillfäl-ligt ger vi också regiutbildning.2. Nej, inte regelbundet. Vi har vid någ-ra tillfällen skapat kurser för utbildning

till rörelselärare. En helt ny utbildningkräver stora resurser, som vi inte har.Däremot är flera av våra tidigare studen-ter verksamma som pedagoger på folk-högskolor och gymnasieskolans estetis-ka program.3. Skådespelar- och dramatikerutbild-ningen är fr.o.m. 2007 på tre år (120 p).Den kan i framtiden kompletteras meden tvåårig Mastersutbildning. 4. Jag inte bedöma säkert vilken utbild-ning man bör söka, men vår utbildningpassar - även om de som söker till tea-terhögskolor antagligen inte har dennayrkesverksamhet som mål för sin ut-bildning.5. För att arbeta med teaterundervisningpå gymnasier, folkhögskolor och kultur-högskolor krävs stort kunnande. Det vo-re bra om detta kunde garanteras mednågon högskoleutbildning. I praktiken ärdet redan många utbildade skådespelaresom arbetar inom detta område, teater-högskolor skulle kunna ge en pedago-gisk förstärkningskurs.

Kent Sjöström, rörelselärare och universitets-lektor, Teaterhögskolan i Malmö.


Kulturskole-ledarna svarar1. Vilken bakgrund har din drama/te-aterpedagog? 2. Uppfattar du det som att det går atthitta kompetenta pedagoger inom om-rådet?3. Saknar du någon slags pedagogut-bildning inom drama/teaterområdet?Hur skulle den i så fall se ut?

1. En är utbildad dramapedagog och en är senarelärare med inriktning svenska. 2. Jag har varit involverad i tillsättandet avgymnasiets dramapedagoger och har uppfatt-ningen att det inte är svårt att hitta kompe-tenta pedagoger.3. Jag har inte upptäckt något som saknas.

Rolf Gunnarsson, rektor kulturskolan Värnamo kommun

1. Dramapedagog.2. Ja.3. Nej.

Anders Drugge, Kulturskolan Pajala

1. Vi har dramapedagoger som gått på Dra-mapedagogutbildningen på Västbergs Folk-högskola, det är den mest kvalificerade utbild-ningen, och de som gått den är en väldig re-

surs för kulturskolan.2. Vi har inte haft problem med att rekryteradessa pedagoger.3. Nej.

Aleka Karageorgopoulos, rektor Angereds kulturskolor

1. Hos mig arbetar nio teaterpedagoger medvarierande utbildning från universitet, folk-högskola och utländska högskolor. 2. Jag har det mycket väl förspänt vad gällerrekrytering, får alltid mer än 50 sökande ochav dem är i alla fall 40 kompetenta.3. Jag saknar framförallt en pedagogutbildningpå högskolenivå, det skulle vara bra för statu-sen i yrket.

Lotta Gusterman, enhetschef Kulturskolan Södermalm

www.bagatell.se - 013-527 50

Bagatell 5

AkustikskärmarSkydda elevernas hörsel i tid! Möblera om på några sekunder med vårt flexibla plexiglas-system.- Akustikskärm för orkester, slagverk, brass,

etc. 2595 kr (exkl. moms)- Paketpris: 3 set för 6900 kr (exkl. moms)- Akustikskärm på notställsfot 1080 kr

(exkl. moms)

Bagatell 5

Snart nalkas en ny rikskonferens, denna gång i uni-versitetsstaden Uppsala den 2-4 april 2008. Åretskonferens inleds av kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth, det gläder oss mycket att hon vill träffa ossinom musik/kulturskolan, hon tar till orda direkt efter invigningen.

Med titeln ”Ung kommunikation och Nordisk spaning” harstyrelsens konferensgrupp, under ledning av Sune Johansson iKramfors, format ett intressant och tankeväckande program.Några av föreläsarna är säkert kända av många, såsom SvenNilsson och Fredrik Högberg, medan några namn nog är heltnya för de flesta.

”Löpsedeln” som introducerades förra året återkommer, li-kaså naturligtvis ”Happy Hour” med utställarna, som vi hop-pas blir många.

Den nordiska spaningen består av korta inslag från våragrannländer där de beskriver företeelser i sina respektive län-der som de utvecklat och förfinat.

Hur tar Norge hand om sina unga talanger? Hur arbetarDanmark med föräldramedverkan? Trots den geografiska när-heten uppvisar den finska och svenska musik/kulturskolan sto-ra olikheter. Finns något att lära?

SMoK:s middag kommer att förläggas till Norrlands Nationdär deltagarna bjuds på Uppsaliensisk underhållning. Dess-utom koras en ny SMoK-ambassadör för 2008, en mycketnamnkunnig sådan!

Vilka blir Årets musik/kulturskola 2008, och vilka får ut-märkelsen Årets Projekt 2008? Dessa koras startdagens kvälldär också förra årets kulturskola, Stockholms kulturskola, upp-träder.

Kommunen har satsat på Uppsala Konsert och Kongress ef-ter många års betänketid. Långbänk är ett alltför lindrigt ut-tryck i detta fall, diskussionerna om ett musikens hus lär ha på-gått i 75 år! Men nu står huset där, det invigdes hösten 2007,och redan har många kända artister besökt konserthallen, somockså kommer att förevisas under konferensen.

Kommunen avser att sätta sig på kartan som en framståen-de konsert- och konferensort och har bjudit in SMoK:s riks-konferens redan första året. Tack för det Uppsala kommun.

Välkomna alla musik/kulturskoleledare till Uppsala i april!Text och foto: Dag Krafft

k o n f e r e n s e nR I K S


Uppsala Konsert & Konferens

SMoK:s rikskonferens2008 - MötesplatsenSMoK:s rikskonferens2008 - Mötesplatsen


inbjuder till...Orkesterkurs 2008Innehåll: Symfoniorkester. Vi spelar en symfoni och annan underhållande orkestermusik.Datum: 7 -14 juli (8 dagar)Plats: Helsjöns Folkhögskola, Horred (3 mil öster Varberg)Målgrupp: Ungdomar 12-16 år, med någon ensemblevana inom stråk, blås och slagverkDirigent: Tobias AnderssonLärare: Nio välutbildade musiker/pedagoger inom stråk, brass, träblås (även oboe, fagott) och slagverkKursavgift: 3.000 kr inkl. kost och logi Anmälningsblankett och info: www.musikihalland.se Kontakt: Musikkonsulent Bo Ingemarsson 035-177974, 0734-177974, e-mail: [email protected] Sista anmälningsdag är 15 maj!

Grundkurs i Jazzimprovisation 2008Kursinnehåll: Rytm- och gehörsträning, improvisationsövningar, ensemblespel och konserter, m.m..Du får prova på att uttrycka dig musikaliskt inom jazzgenren. Alla instrumentalister är välkomna, dubör dock ha kommit en bit i ditt spelande för att kunna hänga med fullt ut. Instruktörer är några avlandets unga toppmusiker under ledning av Ola Bengtsson från Kungl. Musikhögskolan. Tillsammanshjälper de dig att få ordning på såväl de teoretiska kunskaperna som stilkänslan och svänget.Lärare: Ola Bengtsson, gitarr. Nils Berg, saxofon, klarinett. Fredrik Davidsson, trumpet. Martin Öst-holm, bas. Calle Rasmusson, trummor.Målgrupp: Ungdomar 15-20 årDeltagare: c:a 40 st.Tid: 1-5 juliPlats: Katrinebergs Folkhögskola (15 km öster Falkenberg)Kursavgift: 2500:- inkl. kost och logiAnmälan och info: www.musikihalland.seKontakt: Musikkonsulent Bo Ingemarsson, tel. 035-177974, 0734-177974, e-mail:[email protected] anmälningsdag är 15 maj!

Kurs i kammarmusikaliskt gruppspel 2008Kursinnehåll: Du som till vardags spelar i orkester, eller bara ensam, får här ett utmärkt tillfälle att provapå och förkovra dig i den rikhaltiga repertoiren för olika kammarensembler. Vi ägnar oss åt instudering,repetitionsteknik, repertoirkännedom, uppförandepraxis, konserter och massor av samspel. Om ni redanhar bildat en stråkkvartett, blåskvintett eller någon annan kammarensemble, varför inte anmäla hela grup-pen. Här har ni chansen att under professionell ledning i avslappnade former kunna utvecklas och bli än-nu bättre. Kursen är mycket lämplig som fortsättningskurs om man tidigare deltagit i vår orkesterkurs.Lärare: Ginestra-kvartetten: Peter Skoog, violin, Michael Nielsen, violin, Jan Svensson, viola, Anna-Sti-na Mühlhaüser, cello. Gunnar Törnqvist, klarinett. Kristina Olsson, flöjtMålgrupp: från 16 årDeltagare: c:a 40 st.Tid: 14 - 19 juniPlats: Katrinebergs Folkhögskola (15 km öster Falkenberg)Kursavgift: 2800:- inkl. kost och logiAnmälan och info: www.musikihalland.seKontakt: Musikkonsulent Bo Ingemarsson, tel. 035-177974, 0734-177974, e-mail: [email protected] anmälningsdag är 1 maj!

Kurs i kammarmusikaliskt gruppspel 2008

Orkesterkurs 2008

Grundkurs i Jazzimprovisation 2008



En vagn kommer lastad …• Med världens mest sålda notställ• Liten vagn + 12 notställ – 7500 kr (exkl. moms)• Stor vagn + 18 notställ – 10 000 kr (exkl. moms)• Marknadens mest praktiska och prisvärda vagn och

notställLäs mer på Bagatell 2

Bagatell 1Från 7 500 kr

Bagatell 1

C-länets sju musik- och kulturskolorsamlades 1 december i Uppsala Konsert

& Kongress i ett gemensamt projekt däravsikten var att de olika skolorna skulle

få tillfälle att visa upp sin egen verksam-het och samtidigt samverka i olika sam-manslagna ensembler/orkestrar.

Projektet planerades och förbereddesgemensamt under höstterminen och fickunder den här dagen sin kulmen medkonserter i form av öppet hus, som lock-ade storpublik. Sammanlagt deltog över600 musiker, sångare, skådespelare ochdansare.

Genom sponsring av Musikens HusVänner var det möjligt att boka in helaKonsert & Kongress. Bidrag lämnadesockså av Kultur i länet.

De olika musik- och kulturskolorna ilänet har under många år samarbetat ge-nom återkommande träffar och gemen-samma fortbildningsaktiviteter. Nu vardet första gången man hade möjlighetatt tillsammans genomföra ett projekt avdetta slag och omfattning.

Det blev mycket uppskattat.Samtliga medverkande kommuner

ställde upp med kommunalråd ellermotsvarande för att i korthet presenterasin verksamhet. Tack vare den politiskauppbackningen blev detta initiativ enstark manifestation, dels av musik- ochkulturskolorna i länet dels av den kultu-rella sammanhållningen i vårt län.

i u p p s a l aM U S I K F E S T


C vad vi kan! Hör vad vi låter!Musik- och kulturskolorna i Enköping, Heby, Håbo, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Öst-hammar, totalt omkring 500 ungdomar, gjorde gemensam sak i Uppsala nya konserthus.Text: Monica Alwinder, bitr rektor Musikskolan, Uppsala Foto: Kaj Anderberg, rektor Musikskolans, Uppsala

Bagatell 7



Bagatell 7Flygel- och pianomedarPassar till alla pianon och flyglar. Kullagrade dubbel-hjul av hög kvalitet. Mycket enkelt att montera för den som är lite händig (bruks-anvisning medföljer). Instrumenten kan sedan lätt flyttas av en enda person.

Pris: 1995 kr till en flygel (exkl. moms) Pris: 695 kr till ett piano (exkl. moms)

Medar flygel

Medar piano

Slagverksensemble från Heby.

Orkester frånEnköping.

Uppsala Musikskolas

Storband.

C vad vi kan! Hör vad vi låter!

k v a l i t e t s P R O J E K T E T


Berith Lind, kultur- och fritidschefÅre kommun

– Det är viktigt att kollegiet arbetar isamma riktning - att inte verksamhetenspretar åt olika håll. Klarare mål hjälpeross i det arbetet. Kvalitetsarbetet görockså att vi tydligare kan visa politikeroch medborgare VAD vi gör och att detär VI som gör det.

Eva Sundberg, avd chefAlingsås kulturskola

– Som ny chef i Alingsås är det viktigtför mig att ta reda på vad ”kunderna”önskar. Om vi skall förbättra verksamhe-ten, hitta relevanta mål och veta var viskall sätta in förbättringsåtgärderna be-höver vi tydliga mål. Utan kunder - ing-en kulturskola!

Mattias Dahlström, rektorNyköping musikskola

– Nyköpings musikskola har tydligapolitiska mål gällande brukarnas upplev-da kvalité. Vi följer kommunens riktlinjerför kvalitetsarbetet och önskar finnabättre sätt att utveckla lärarnas medska-pande i det. Vad vi behöver är politisktstöd i att hitta tydliga prioriteringar förskolans utveckling men undvika politiskdetaljstyrning. Q- projektet ger mig go-da exempel och strukturerade metoderatt driva kvalitetsutvecklingsarbetet.

Mats Gripenblad, bitr. rektorkulturskolan i Norrköping

– Jag har arbetat som projektledare förutarbetande av servicedeklarationer iNorrköpings kommun. Kvalitetsfrågornaär oerhört viktiga, främst för brukarna.Vi arbetar med frågorna men behöversätta av mer tid för det för att nå ett stör-re djup i kvalitetsarbetet.

Ann Blomqvist, verksamhetsledare Järfälla kulturskola

– Kvalitetsarbetet är grundförutsätt-ningen för att på längre sikt kunna sä-kerställa kvalitet. Arbetet kring mål göratt man ifrågasätter sin verksamhet ochdet är förutsättningen för kontinuerligutveckling.

Text och foto: Håkan Sandh

Bagatell 4

Prova Bagatells sittriktiga orkester/körstol”Sittra” finns med 3 olika fasta lutningar från595 kr och två varianter med steglös inställ-ning av bak- och framben från 795 kr.Stapelbar, stoppad och klädd, hårdtestad medtoppbetyg.



ORKESTER/KÖRSTOL

595:– (exkl moms)

Bagatell 4”Sitt rä

tt”

Q- PROJEKTETQ- PROJEKTET På vilket sätt är kvalitetsarbetetviktigt för dig och din kommun?

- V I F E M


173 musikelever och 22 musik-lärare från hela Norrbottens ländeltog vid det tredje MusT-lägretpå Framnäs Folkhögskola i Öje-byn. Det är något särskilt närbarn träffas på läger och specielltnär alla har något gemensamt,nämligen kärleken för musiken.

MusT står för Musik Tillsammans ochär ett samarbete mellan Norrbottensmu-siken, Framnäs Folkhögskola, Piteå Mu-sikhögskola samt Norrbottens musik-och kulturskolor.

– MusT har varit ett treårigt projektsom nu ska utvärderas. Vi måste se överi vilken form det ska fortsätta i framti-den, säger Åsa Lundgren, projektledareför MusT på Norrbottensmusiken.

När stråkorkestern repeterar liggerkänslan starkt i luften; Circle of life,Phantom of the opera och naturligtvisAstrid Lindgren-medley som är ettnyskrivet verk av Hans Hjortek för justMusT-lägrets slutkonsert i Piteå StudioAcusticum.

Blåsorkesterns repetitioner ger en pulsgenom kroppen, det är 126 stycken blå-sare samt slagverk och bas som repete-rar filmmusiken till Mission Impossible.

Vid fruktstunden får jag några ordmed Olivia Holstad från Gällivare som

spelar saxofon och deltar på MusT-läg-ret för andra året i rad.

– Jag tycker att det som är roligastmed lägret är att få spela men också attträffa nya vänner, säger Olivia med in-stämmande kompisarna Evelina Hans-son, Gällivare, Mikaela Hagalid, Gälliva-re och Sara Selin, Kiruna.

Åsa Lundgren berättar att MusT är ettprojekt som bildades för att stärka mu-sik- och kulturlivet i Norrbotten. Lägretär avgörande för återväxten.

– Den vardag vi lever i idag skaparmöjlighet för de deltagande eleverna atthålla kontakten och då också arbeta ge-mensamt för återväxten. MusT-lägret ärutvecklande och skapar kompisbandsom aldrig annars skulle uppstå, sägerÅsa.

Karl-Bertil Norlén, fiollärare på musik-och dansskolan, frågar de deltagandemusikeleverna vilka som har bytt mail-adresser eller telefonnummer med va-randra under helgen och flertalet av ele-verna räcker upp handen. Det är mångasom har knutit vänskapsband underdenna helg.

– MusT-lägret har skapat ett behovoch berört de deltagande musikelevernapå ett speciellt sätt. Därför väljer de attkomma tillbaka och sätter inget annatintresse före musiken. Vi musiklärare fårgenom MusT behålla dem längre, sägerMagnus Toresson, träblåslärare på Bo-dens Musikskola.

Pär Olofsson, bleckblåslärare på PiteåMusik och Dansskolan, kommenterarlägret så här:

– MusT är ett socialt nätverk som le-der till att de som spelar instrumentkommer att spela längre och utvecklas.Det är inte bara musiken som gör att deutvecklas utan buset på kvällarna är likaviktigt, säger.

Text och foto: Annelii Backman

i n o r rM U S I K L Ä G E R

MusT för tredje åretMusT för tredje året


kultur nytt

Foto: Rikskonserter

Marilyn MazurHon har spelat med Wayne Shorter Quintet,Gil Evans Orchestra, Jan Garbarek Groupoch inte minst Miles Davis Group. 1989, di-rekt efter att hon lämnat Miles Davis band,bildade hon Marilyn Mazur´s Future Songdär grundtanken är fantasifulla struktureroch kompositioner med utrymme för intensi-va rytmer, lekfulla improvisationer ochkänsloladdade stämningar. Det är musik sommed sin intuitiva kraft inspirerar lyssnarenatt följa sina egna drömmar. I ett arrange-mang av Rikskonserter ger Mazur tio kon-serter, med start i Södertälje 14 februari.

Foto: Rikskonserter

Trio StravaganteNästa generations utövare av tidig musikkallar sig den unga Trio Stravagante, sombestår av tre internationellt verksamma mu-siker: Anna Petrini, blockflöjt, Johan Lind-ström, cembalo och Tore Eketorp, gamba.Tillsammans bildar de en intim trio med fo-kus på den tidiga musiken, från renässansoch barock, med en kraftfullhet som fascine-rar och berör.Trio Stravagante vann bienna-len ”Ung och Lovande” i Västerås 2007, entävling som arrangeras av RiksförbundetSvenska Kammarmusikarrangörer. Nu gerde sig ut på turné med start i Stockholm påNybrokajen 11 27 februari.

Lärare har fått nogKulturskolan i Sandviken flyttade tillfälligtin i dåliga, provisoriska lokaler i väntan pånågot nytt och bättre. Det var för 27 år se-dan. ”För barnens skull har vi stått ut i allaår. Nu är tålamodet slut” säger lärarna PerBörjesson, Gunilla Lindberg Persson ochAnnika Fält till Arbetarbladet, Gävle. Frå-

gan om vad som ska hända med kultursko-lans undermåliga och hälsovådliga lokalerställs nu på sin spets. Detta sedan skydd-sombudet Per Börjesson begärt besked omen lösning av kommunen senast 3 mars medhänvisning till arbetsmiljölagen. Därefterkopplas Arbetsmiljöverket in om svaret inteaccepteras av lärarkåren. Med tanke på lo-kalernas usla standard kan det i slutändaninnebära att verksamheten stoppas i avvak-tan på en lösning. (Arbetarbladet)

Yasmin Levy Israeliska Yasmin Levyär sångerska och ätt-ling till de sefardiskajudar som fördrevsfrån Spanien under1400-talet. Ladinokallas deras språk somfortfarande lever, inteminst tack vare kultu-ren. Musiken är ro-mantisk och stämningsfull, och framförsfärgstarkt med en djup och berörande stäm-ma. Levy har turnerat i Europa, Asien ochUSA, och hyllats för sin röst och sin musik.The Guardian utnämnde henne till nästa su-perstjärna inom världsmusiken. I ett ar-rangemang av Rikskonserter ger hon 13konserter från Skåne till Norrbotten medstart i Jönköping 5 mars.

Foto: Riksteatern

Almost like boysRoligare än så här blir det inte. Cissi & Nourpresenterar en vass, satirisk och hejdundran-de rolig humorshow som ställer vår samtidmot väggen. Cecilia ”Cissi” Forss och NourEl-Refai känner vi igen från tv-programmetRaj Raj, där de drev med både sig själva ochfolk på stan. I den här föreställningen, somde också skrivit själva, får vi möta kärleks-paret Ricky och Johanna som bjuder på al-ternativ sexualundervisning, och vi får följamed på audition för Riksteatern talang2008 där vi möter freaksen som inte ens fickkomma på audition i Idol. Föreställningenges av Riksteatern med start i Visby 21februari.

Britta Persson. Foto: Märta Thisner

Jam all starsEn magnifik helkväll med ett hopkok avJAMs finaste favoriter. Våren 2007 introdu-cerade Riksteatern/JAM sitt nya koncept -Jam All Stars. Succén var ett faktum och nudrar man ut på turné igen, med komi-kerstjärnskottet Sissela Benn, humorhjältenMattias Fransson, hyllade spoken word-artisten Johannes Anyuru, rosade sångers-kan Britta Persson och dansaren KristiinaViiala.Turné genom hela Sverige med start iNynäshamn 9 mars.

Rafael Martinez, dramatiker. Foto: Lina Eidenberg

Ett år av tystnadMagdalena har gjort den farliga resan tillUSA. Hon har färdats norrut genom Mexiko,tagit sig över gränsen illegalt, och hamnat iett skjul i mitten av ingenstans. Där träffarhon Pedro. Och där går drömmen om det

förlovade landet i kras. Ett år av tystnad ären tät och spännande berättelse om hur enenda natt kan förändra ett helt liv, special-skriven för Riksteatern av den mexikanskedramatikern och musikern Rafael Martínez.Det är den andra föreställningen i Rikstea-terns världsdramatikerprojekt med utom-europeiska pjäser för barn och unga. Enskolföreställning för årskurs 8, 9 och gym-nasiet med premiär 27 februari.

Pedagogpristagare 2007Eva Gunneflo, Mölndal, och Maria Stiberg,Gotland, tilldelades Musikaliska Akademi-ens pedagogpris 2007. Eva Gunneflo ärsångpedagog på Kulturskolan i Mölndal sommed en outtömlig energi och med en ständigsträvan att söka nya vägar utmanar sina ele-ver och sig själv att pröva nytt. Hennes vi-sioner är vågade och utmanande och är re-sultatet av en skarp omvärldsanalys. Med sinsångmetodik och sin känsla för kreativt ochgränsöverskridande skapande till andrakonstformer har hon inspirerat många eleveri alla åldrar till fantastiska och fantasifullaföreställningar. Ett exempel är ett körverksom Eva skapat och som framfördes underfriidrotts-EM i Göteborg, gregorianskmunksång blandat med techno, oljefat, vin-kelslipar och futuristisk dans.Maria Stiberg är blockflöjtslärare på Kul-turskolan på Gotland, som med engagemangoch övertygelse framgångsrikt fört framblockflöjten som det fantastiska instrumentdet i själva verket är. På ett positivt och pro-fessionellt sätt visar hon eleverna vägen in iblockflöjtlitteraturen, från det enkla till detavancerade. Eftersom Maria inser vikten avklingande förebilder tar hon alla tillfällen iakt att låta eleverna lyssna till, och genomworkshops ta dela av, skickliga musiker ochpedagoger. Maria har initierat, och leder nuhela Kulturskolan på Gotland in i BenjaminBrittens värld genom att sätta upp hans kyr-kospel ”Noyés Fludde” (syndafloden) våren2008, detta tillsammans med bl.a. Länsmu-siken, Konstskolan, gymnasiets estetpro-gram och Kulturskolorna i Örebro och Sö-dertälje.

Ny vd för Svensk FilmindustriTobias Lennér har utsetts till ny vd förSvensk Filmindustri i Sverige. Lennér hardet senaste året varit ansvarig för TeliaSo-neras verksamhet i återförsäljarledet. ”Jagär mycket glad över förtroendet att få ledaden svenska verksamheten in i framtiden.Jag hoppas kunna dra nytta av mina kombi-nerade erfarenheter från telekom och medi-ebranschen, inte minst eftersom det är tvåbranscher som på många sätt snabbt växernärmare varandra” säger Lennér, som till-träder sin tjänst senast 1 april.

Foto: Rikskonserter

Posttidning B

Godt Musikkår i Norge Drama/teater- utbildningar Röster om ...

Documents

Transcript of Godt Musikkår i Norge Drama/teater- utbildningar Röster om ...