1  

       

Från folkhemskök till öppen planlösning En studie av det svenska kökets utformning från

efterkrigstiden till idag.        

Martin  Söderhäll                                        Datum  för  ventilering:  2013-­‐06-­‐07  Institutionen för Ekonomisk historia Handledare C-uppsats, 15 högskolepoäng, vt-2013 Göran Rydén

  2  

Sammanfattning  

Det  moderna  svenska  köket  verkar  ha  blivit  2000-­‐talets  vardagsrum.  

Matlagningsprogram  och  inredningsreportage  säljer  in  den  livsstil  som  är  så  

eftersträvansvärd  för  stora  delar  av  befolkningen.  Vid  köp  av  ny  bostad  är  köket  

ett  av  de  viktigaste  rummen.  Vad  beror  denna  utveckling  på  eller  rör  det  sig  om  

en  utveckling  överhuvudtaget?  Denna  uppsats  syftar  till  att  studera  synen  på  det  

svenska  köket,  hushållsarbetet  och  vilken  effekt  dessa  har  haft  på  utformningen  

av  just  det  svenska  köket.  Arbetet  tar  sitt  avstamp  i  teorier  om  den  kreativa  

klassens  framväxt,  självförverkligande  och  ökat  humankapitals  eventuella  

inverkan  på  vår  konsumtion.  Genom  att  mäta  kökets  yta  i  lägenheter  i  Uppsala  

tillkomna  under  perioden  1940-­‐1971  och  jämföra  dessa  med  lägenheter  

planlagda  åren  2010-­‐2012  kan  påverkan  från  variabler  baserade  på  tidigare  

nämnda  teorier  studeras  och  ge  en  bild  av  vad  som  har  bidragit  till  att  de  

svenska  kökens  ser  ut  som  de  gör  idag.  

 

Nyckelord:  Kök,  bostäder,  hushållsarbete,  den  kreativa  klassen,  habitus,  

humankapital,  folkhem,  konsumtion.  

                                   

  3  

Innehållsförteckning  1.  Från  folkhemskök  till  öppen  planlösning  ............................................................  4  1.1  Syfte  och  avgränsningar  ...............................................................................................  5  1.2  Metod  och  material  .......................................................................................................  6  1.3  Definitioner  av  central  betydelse  ...............................................................................  8    2.  Bostadsbyggande  och  hushållsarbete  .................................................................  11  2.1  Den  svenska  bostaden  och  dess  kök  ................................................................................  11  2.2  Det  svensa  hushållsarbetet  ..................................................................................................  14    3.  Medelklassen,  mannen  och  köket  ........................................................................  17  3.1  Den  kreativa  klassens  habitus  ............................................................................................  17  3.2  Den  självförverkligande  mannen  .............................................................................  20    4.  Hur  ser  det  ut?  -­‐  empirisk  studie  av  bostadsbyggande  och  kökets  utformning  ........................................................................................................................  21  4.1  Produktion  av  bostäder  .........................................................................................................  22  4.2  Boytan  och  kökets  yta  ............................................................................................................  24    5.  Vad  påverkar  kökets  yta?  –  en  kvantitativ  analys    .........................................  28  5.1  Förklaring  av  variabler  ..........................................................................................................  29  5.2  Multipel  regressionsanalys  utifrån  en  OLS-­‐modell  ...................................................  33  5.3  Diskussion  av  OLS-­‐modellernas  resultat  .......................................................................  34    7.  Avslutning  .....................................................................................................................  39    8.  Käll-­‐  och  litteraturförteckning  ..............................................................................  42      

 

 

 

 

 

  4  

1.  Från  folkhemskök  till  öppen  planlösning  ”–  Vi  lagar  mycket  asiatisk  mat  sedan  tidigare,  men  under  varje  resa  snappar  man  upp  nya  smaker.  De  här  kryddpastorna  köpte  vi  i  Peking  förra  veckan,  säger  Eric  och  korkar  upp  en  flaska  vitt  vin,  tillverkad  på  Semillondruvan.  Enligt  den  sydafrikanske  gårdsherre  som  sålde  honom  flaskan  ska  den  passa  utmärkt  till  stark  asiatisk  mat.”1    

Detta  är  en  del  av  artikeln  ”Vindsvångar  har  blivit  ett  sätt  att  leva”  publicerad  i  

DN  bostad  2010.  När  artikeln  kom  väckte  den  stor  uppmärksamhet,  mycket  på  

grund  av  karikatyren  den  målade  upp:  Den  framgångsrika  övre  

medelklassindividen  som  lever  i  ett  inredningsreportage,  upplevelsesökare  som  

gärna  definierar  sig  själva  utifrån  de  upplevelser  och  intryck  de  exempelvis  

samlat  ihop  på  resor  runt  om  i  världen.  Detta  manifesteras  genom  matlagning  

med  exotiska  kryddpastor  från  Peking  som  paras  med  exklusiva  viner  från  

småskaliga  producenter  i  Sydfrankrike.  Tillagningen  av  maten  sker  i  hemmet  

som  har  ”…  Stora  öppna  ytor  med  kök  och  öppen  spis  centralt  placerade”2  .    På  

vindsvåningens  terrass  tillreds  dessutom  egenfångad  fisk  i  fiskröken.  Under  

2000-­‐talet  har  priserna  på  bostäder  speciellt  i  Stockholm  nått  svindlande  höjder.  

Att  paret  i  artikeln  har  råd  att  bosätta  sig  i  en  vindsvåning  på  165  kvm  är  

intressant  då  det  enligt  informationen  i  artikeln  varken  rör  sig  om  några  

rockstjärnor  eller  högre  chefer  på  börsnoterade  bolag.  Att  heltidsarbetande  

personer  under  35  år3  i  den  övre  medelklassen  med  denna  typ  av  kostsamma  

boende  dessutom  har  tid  och  råd  att  åka  på  resor  runt  om  i  världen  och  röka  fisk  

på  terrassen  väcker  mitt  intresse.    

 

Även  om  bostaden  som  skildras  i  Sara  Trus  artikel  förmodligen  är  ett  extremfall  

belyser  den  ändå  något  intressant,  nämligen  att  hemmet  i  allmänhet  och  köket  i  

synnerhet  verkar  ha  blivit  den  delen  av  hemmet  där  medelklassen  tydligast  

manifesterar  sin  status  och  goda  smak.  Det  närmast  exponentiellt  växande  

antalet  matlagningsprogram  på  tv,  och  alla  de  kokböcker  som  publiceras  antyder  

att  matlagning  blivit  ett  stort  intresse  hos  den  svenska  medelklassen.  Då  mat  i  de  

flesta  fall  är  en  ganska  billig  statusvara  med  avseende  på  kostnad  i  pengar,  i  alla                                                                                                                  1  Trus  (2010).  2  Trus  (2010).  3  När  artikeln  publicerades  var  personerna  32  respektive  34  år  gamla.  

  5  

fall  om  man  jämför  med  traditionella  statusvaror  som  sportbilar,  exklusiva  

klockor  eller  smycken,  och  dessutom  äts  upp  krävs  det  något  som  visar  att  man  

har  möjlighet  eller  ambition  att  producera  den  så  högt  aktade  maten.  Att  ha  ett  

stort  öppet  kök  skulle  då  indikera  att  man  är  intresserad  av  matlagning,  vilket  är  

att  betrakta  som  hög  status.  Förenklat  skulle  man  kunna  säga  att  genom  att  visa  

upp  det  stora  köket  för  sina  gäster  skvallrar  man  om  sitt  intresse  för  matlagning  

och  detta  är  något  som  har  hög  status.  Enligt  en  undersökning  utförd  av  

Fastighetsbyrån  publicerad  i  Svenska  Dagbladet  är  köket  dessutom  det  viktigaste  

rummet  vid  köp  av  ny  bostad.4    

 

Det  är  just  detta  som  uppsatsen  kommer  att  behandla.  Har  köket  blivit  en  allt  

viktigare  statussymbol  för  den  svenska  medelklassen,  eller  har  det  alltid  haft  en  

hög  status?  Genom  att  göra  en  historisk  studie  av  det  svenska  kökets  utformning  

hoppas  jag  kunna  komma  en  förklaring  på  spåren.    

 

1.1  Syfte  och  avgränsningar  

Uppsatsens  huvudsakliga  syfte  är  att  studera  det  svenska  kökets  utformning  

under  1900-­‐talet  fram  till  idag.  Huvudsyftet  kan  delas  upp  på  två  delsyften  eller  

frågeställningar:    

 

-­‐ Studera  kökets  utformning  genom  att  mäta  dess  yta  för  att  se  om  den  

förändrats.  

-­‐ Föra  en  diskussion  om  vad  som  kan  påverka  kökets  utformning,  genom  

att  kvantitativt  analysera  två  förklaringsmodeller.  

 

Det  finns  en  rad  andra  aspekter  som  är  värda  att  ta  upp  vad  gäller  kökets  

utformning,  såsom  köksinredning,  hushållsmaskiner,  höjd  på  arbetsytor  och  

placering  i  bostaden.  Denna  uppsats  koncentrerar  sig  dock  på  just  kökets  yta.  

Ytan  är  en  bra  markör  för  att  avgöra  hur  viktigt  ett  rum  är  i  bostaden,  speciellt  

när  man  diskuterar  status.  I  1800-­‐talets  paradvåningar  var  jungfrukammaren  

som  bekant  betydligt  mindre  än  salongen.  Ju  större  köket  är  desto  mer  utrymme  

för  socialt  umgänge  i  det  borde  det  alltså  finnas.                                                                                                                  4  Andersson  (2013).  

  6  

 

Studien  är  avgränsad  till  två  tidsperioder  av  bostadsbyggande,  en  mellan  åren  

1940-­‐1971  och  en  till  nyproduktioner,  alltså  bostäder  tillkomna  efter  2010.  Den  

första  tidsperioden  kan  i  sin  tur  delas  upp  i  två  separata  delar.  Perioden  1940-­‐

1960  skulle  kunna  betecknas  som  folkhemmets  framväxt  på  grund  av  

folkhemstankens  påverkan  på  bostadsbyggandet.  Perioden  1960-­‐1974  kan  

lämpligen  beskrivas  som  rekordåren  i  svenskt  bostadsbyggande,  då  det  aldrig  

förr  byggts  så  många  bostäder  i  Sverige.  Som  jag  kommer  att  diskutera  senare  är  

brottet  vid  1970-­‐talets  början  motiverat  av  att  delad  föräldraförsäkring  infördes  

1974.5  Efter  1974  uppmuntrades  mannen  alltså  i  högre  utsträckning  än  tidigare  

att  spendera  tid  i  hemmet  i  och  med  att  man  blivit  förälder  eller  fått  tillökning  i  

familjen.  Att  jag  inte  väljer  att  bryta  vid  just  1974  beror  på  svårigheter  med  att  få  

tillgång  till  lämpligt  material  efter  1971,  vilket  närmare  diskuteras  nedan.  

Geografiskt  har  jag  begränsat  mig  till  bostäder  i  Uppsala.  Anledningen  till  valen  

av  tidsperioder  och  den  geografiska  avgränsningen  diskuteras  närmare  i  teori-­‐

och  metodavsnitten.    

 

1.2  Metod  och  material  

Uppsatsens  utgångspunkt  kan,  utifrån  frågeställning,  betraktas  som  hypotetisk-­‐

deduktiv.  Den  centrala  analysen  är  kvantitativ.  Valet  av  kvantitativ  metod  för  att  

besvara  frågeställningarna  som  angivits  i  syftet  motiveras  av  bristen  på  

kvantitativa  studier  inom  forskningsområdet.  Att  kvantifiera  de  variabler  som  

kan  tänkas  påverka  kökets  utformning  kan  förhoppningsvis  fungera  som  ett  

komplement  till  de  resultat  som  presenterats  i  kvalitativa  studier  av  ämnet.  Det  

huvudsakliga  materialet  som  används  till  den  kvantitativa  studien  är  information  

hämtad  från  bygglovsplanritningar  och  planritningar  från  byggföretags  

hemsidor.  Grunderna  i  den  statistiska  metod  jag  använt  mig  av  i  min  analys  

förklaras  kortfattat  i  avsnitt  5.1.  Valet  av  variabler  diskuteras  i  avsnitt  1.3  och  

5.2.    

 

När  det  gäller  bygglovsplanritningarna  återfinns  ritningar  fram  till  1971  på  

Uppsala  stadsarkiv.  Ritningarna  är  skalenliga  och  lämpar  sig  därför  bra  för  att                                                                                                                  5  SOU  2005:73.  

  7  

mäta  lägenheters  boyta  och  ytan  på  köken.  Ett  problem  som  uppstått  är  att  

ritningarna  från  1971  och  framåt  enbart  går  att  få  tillgång  till  i  digital  form  hos  

kontoret  för  samhällsutveckling.  Några  ritningar  innehåller  en  skala  medan  

andra  saknar  den.  Ritningarna  måste  antingen  beställas  som  fil  eller  kan  skrivas  

ut  som  A4  på  kontoret,  detta  till  viss  kostnad.  På  grund  av  kostnaden6  samt  det  

tidskrävande  arbete  som  är  nödvändigt  för  att  först  identifiera  ett  antal  

planritningar  från  perioden  där  en  skala  finns  angiven,  sedan  skriva  ut  dem  i  A4-­‐

format  och  mäta  dem  med  skallinjal  har  jag  valt  att  inte  titta  på  

bygglovsplanritningar  tillkomna  efter  1971.  Perioden  under  2000-­‐talet  får  

representeras  av  planritningar  till  flerfamiljshus  som  finns  tillgängliga  på  olika  

byggföretags  hemsidor.  Vid  en  studie  av  förändringen  över  tid  är  det  alltid  

önskvärt  att  ha  med  data  från  hela  perioden.  Detta  behöver  inte  vara  ett  problem  

med  hänsyn  till  påverkan  från  de  variabler  jag  valt  att  analysera  i  uppsatsen,  

även  om  jag  hade  önskat  att  jag  hade  tillgång  till  material  från  hela  perioden.  

   

I  Uppsala  finns  det  en  mängd  flerfamiljshus.  Även  om  det  hade  varit  optimalt  

räcker  inte  tiden  till  för  att  studera  lägenheterna  i  alla  hus  som  finns.  Istället  har  

jag  tvingats  till  att  välja  ut  ett  antal  flerfamiljshus  att  studera.  När  det  gäller  

nyproduktioner  har  jag  helt  enkelt  tittat  på  alla  ritningar  som  finns  tillgängliga  

för  sådana.  Vissa  nyproduktioner  har  saknat  lämpliga  planritningar,  där  ytmått  

eller  skala  inte  funnits  angivet  vilket  medfört  att  de  lämnats  utanför  studien.  När  

det  gäller  de  äldre  lägenheterna  har  jag  försökt  välja  ett  så  representativt  urval  

som  möjligt.  Utgångspunkten  har  varit  att  ha  antalet  observationer  så  jämt  

fördelade  över  decennierna  som  möjligt.  Carl  Erik  Bergolds  verk  ”Uppsala  

stadsbyggande  1900-­‐1960”  har  fungerat  som  vägvisare  i  valet  av  lämpliga  

fastigheter  att  undersöka.  Samtidigt  ska  jag  inte  sticka  under  stol  med  att  även  

min  lokalkännedom  använts  för  att  hitta  ett  representativt  urval  av  lägenheter.  

Jag  har  valt  att  koncentrera  mig  på  fastigheter  som  återfinns  ganska  centralt  i  

Uppsala.  Den  mest  centrala  fastigheten  bland  de  äldre  lägenheterna  återfinns  på  

Östra  Ågatan  och  den  minst  centrala  på  Tövädersgatan  i  stadsdelen  Gränby.  

Bland  nyproduktionen  återfinns  fastigheten  som  är  minst  central  även  den  i  

                                                                                                               6  Kostanden  är  10  kr  per  fil  samt  50  kr  i  fakturaavgift.  En  fil  utgör  ett  våningsplan  i  en  fastighet.  

  8  

Gränby.  Egentligen  skulle  jag  kunna  valt  att  enbart  studera  bebyggelsen  i  en  

separat  stadsdel  men  svårigheten  hade  då  varit  att  få  ett  urval  som  sträcker  sig  

över  hela  tidsperioden,  då  mycket  av  bebyggelsen  i  Uppsalas  stadsdelar  

tillkommit  under  samma  tidsperiod.7  

 

Valet  metod  föranleder  vissa  problem  som  inte  enbart  har  med  bristen  på  

material  efter  1971.  Det  stora  problemet  är  egentligen  att  de  trendvariabler  jag  

kommer  att  använda  mig  av  även  fångar  upp  andra  förändringar  som  skett  

under  den  undersökta  tidsperioden.  Modellerna  blir  extra  känsliga  för  detta  i  och  

med  att  det  saknas  data  för  de  beroende  variablerna  under  en  ganska  lång  

tidsperiod.  På  grund  av  detta  bör  egentligen  enbart  de  oberoende  

trendvariablernas  regressionskoefficienters  tecken  användas  i  tolkningen  av  

modellerna,  det  vill  säga  huruvida  de  har  en  positiv  eller  negativ  påverkan  på  

den  beroende  variabeln.  Självklart  kommer  jag  inte  undgå  att  observera  värdet  

på  dessa  men  risken  att  värdet  på  koefficienten  påverkas  av  annan  utveckling  

under  tidsperioden  är  uppenbar.  Ett  annat  problem  kan  observeras  i  figur  7  och  

8  då  observationerna  på  2000-­‐talet  närmast  kan  betraktas  som  extremvärden,  

detta  problem  hade  kunnat  avhjälpas  om  data  för  perioden  1971-­‐2010  funnits  

tillgängligt.    Dessa  metodproblem  medför  att  resultaten  bör  tolkas  med  viss  

försiktighet.    

   

1.3  Definitioner  av  central  betydelse  

Då  jag  i  uppsatsen  ska  studera  kökets  utveckling  krävs  en  definition  av  vad  som  

egentligen  är  ett  kök.  Enligt  Nationalencyklopedin  är  köket  ”ett  rum  inrett  för  

matlagning”.8  Om  man  ögnar  igenom  bostadsannonser  hittar  man  ibland  små  

lägenheter,  oftast  ettor,  som  inte  har  något  kök.  Ändå  verkar  det  finnas  

utrustning  att  förvara  mat  i,  som  till  exempel  kylskåp.  Samt  en  mindre  spis  med  

ugn.  Denna  typ  av  inrättning  går  ofta  under  benämningen  pentry  eller  kokvrå.  

Detta  är  alltså  inte  ett  kök  då  det  inte  är  ett  rum  inrett  för  lagning.  I  majoriteten  

av  de  bygglovsplanritningar  jag  studerat  anges  både  lägenhets-­‐  och  rumstypen  

                                                                                                               7  Bergold  (1990),  berättar  om  tillkomsten  av  Luthagen,  Tunabackar  och  Salabacke.  8  Nationalencyklopedin.  

  9  

på  själva  ritningen.  Är  det  ett  kök  enligt  ritningen  anser  jag  också  att  det  är  ett  

kök.  I  de  få  fall  där  det  inte  är  angett  om  det  är  ett  kök  eller  inte  har  jag  valt  att  

bortse  från  de  lägenheter  där  utrymmet  för  matlagning  inte  är  tydligt  avgränsat.  

Om  utrymmet  för  matlagning  är  tydligt  avgränsat  men  mindre  än  2  

kvadratmeter  har  jag  valt  att  inte  se  det  som  ett  kök.    

 

Hur  har  jag  då  definierat  vad  som  är  kökets  yta?  På  planritningarna  från  

byggföretagshemsidorna  har  kökets  yta  i  majoriteten  av  fallen  funnits  angiven  på  

ritningen.  På  bygglovsplanritningarna  från  Uppsala  stadsarkiv  fanns  inte  kökets  

yta  angiven,  och  endast  i  enstaka  fall  fanns  boytan  angiven.  Detta  har  tvingat  mig  

till  att  för  hand  mäta  ytan  med  hjälp  av  en  linjal.  Bild  1  visar  hur  en  planritning  

kan  se  ut.    Den  yta  jag  valt  att  definiera  som  kökets  yta  är  ytan  mellan  väggarna  i  

det  rum  som  betecknats  som  kök.  Jag  inkluderar  alltså  köksinredningen  i  ytan.  

Att  jag  manuellt  mätt  ytan  på  lägenheter  och  kök  medför  en  uppenbar  risk  för  

mätfel.  Detta  har  jag  försökt  att  undvika  genom  att  vara  systematisk  och  

konsekvent  i  mätandet.  De  värden  jag  fått  fram  är  inte  exakta  men  enligt  min  

bedömning  tillräckliga  för  att  använda  i  min  regressionsanalys.  

 

Bild  1.  Planritning  över  lägenhet9  

 Foto:  Martin  Söderhäll  

 

                                                                                                               9  Notera  benämningen  herrum  på  ritningen,  knappast  något  som  skulle  förekomma  idag.  Denna  bygglovsplanritning  är  från  1959.  Lägenheten  återfinns  i  en  fastighet  i  kvarteret  Grane  i  Luthagen  med  beteckningen  Luthagen  57:1.    

  10  

Ett  ytterligare  problem,  med  att  manuellt  mäta  kökets  yta,  uppstår  vid  de  fall  då  

köket  inte  tydligt  avgränsas  av  en  vägg  eller  en  dörr.  Vid  dessa  tillfällen  har  jag  

valt  att  mäta  ytan  som  innehåller  köksinredning.  Det  rör  sig  om  väldigt  få  fall,  

med  en  sådan  öppen  planlösning  där  inte  kökets  yta  angetts,  och  gäller  

uteslutande  på  lägenheter  från  2000-­‐talet.  Vid  de  fall  då  det  till  köket  finns  ett  

intilliggande  matrum  har  jag  valt  att  bortse  från  matrummet  om  det  varit  

avgränsat  med  en  vägg  eller  halvvägg.  

 

Ett  annat  centralt  begrepp  i  uppsatsen  är  ordet  medelklass.  En  diskussion  om  

detta  skulle  ta  upp  en  väldigt  stor  del  av  arbetet,  vilket  jag  inte  anser  motiverat  

med  hänsyn  till  uppsatsens  längd.  Istället  utgår  jag  från  att  de  bostäder  jag  

undersökt  vid  dess  tillkomst  var  byggda  för  folk  som  hade  råd  att  bo  i  dem.  På  ett  

eller  annat  sätt  krävdes  alltså  en  inkomst  för  att  finansiera  sitt  boende.  Min  

definition  av  medelklassen  är  således  de  personer  som  hade  råd  att  bo  i  en  

nyproducerad  lägenhet,  vilket  då  även  inkluderar  stora  delar  av  arbetarklassen.  

Givetvis  går  det  att  kritisera  denna  definition  utifrån  en  rad  aspekter  såsom  

inkomstfördelning,  utbildningsnivå  och  maktförhållanden  inom  arbetslivet.  

Lyckligtvis,  för  min  definition  av  medelklassen,  har  svenska  politiker  och  

fackförbund  i  alla  fall  sedan  andra  världskrigets  slut  verkat  för  att  minska  

skillnaderna  mellan  olika  klasser.  Inom  arbetarklassyrken,  kanske  framförallt  

manliga  sådana  i  tillverkningsindustrin,  har  lönerna  legat  på  en  ganska  hög  nivå.  

Inkomstskillnaderna  har  i  Sverige  varit  ganska  låga  speciellt  vad  gäller  män.  Om  

kvinnors  löner  räknas  med  blir  inkomstskillnaderna  större.10  Att  utgå  från  

männens  inkomster  i  min  definition  av  medelklassen  ser  jag  inte  som  ett  

problem,  eftersom  det  egentligen  inte  är  förrän  under  senare  delen  av  1900-­‐talet  

som  kvinnors  inkomster  börjat  närma  sig  männens  vilket  figur  1  illustrerar.  De  

relativt  låga  inkomstskillnaderna  under  1900-­‐talet  för  svenska  män  som  har  

arbete  gör  min  definition  av  medelklassen  rimlig.  Dessutom,  vilket  jag  kommer  

gå  in  på  senare,  blir  antagandet  om  att  både  arbetare,  tjänstemän  och  

akademiker  ingick  i  den  medelklass  som  hade  råd  att  bo  i  lägenheterna  

nödvändigt  för  min  kommande  analys.  Detta  för  att  kunna  förklara  hur  

                                                                                                               10  Roine  &  Waldenström  (2008),  s.  48.  

  11  

övergången  från  ett  industrisamhälle  till  ett  tjänstesamhälle  påverkat  det  

svenska  köket.  

 

Figur  1.  Lönekvot  mellan  kvinnor  och  män,  tjänstemän  inom  privat  sektor  1947-­‐2011  

 Källa:  Statistiska  centralbyrån.    

 

2.  Bostadsbyggande  och  hushållsarbete    Föregående  avsnitt  tog  upp  de  frågeställningar  som  jag  i  uppsatsen  utgår  ifrån.  

Utifrån  dessa  kan  man  identifiera  två  huvudområden  för  uppsatsen:  bostaden  

och  kökets  faktiska  utformning,  som  anknyter  till  det  första  delsyftet  samt  

hushållsarbetet,  som  anknyter  till  det  andra  delsyftet.  Avsnitt  2.1  och  2.2    

kommer  att  behandla  forskningsläget  inom  dessa  områden.  

 

2.1  Den  svenska  bostaden  och  dess  kök  

Uppsatsens  huvudområde  är  den  svenska  medelklassbostaden.  En  skildring  som  

både  fungerat  som  inspiration  till  uppsatsen  men  också  som  underlag  för  att  

styrka  uppsatsens  hypotetiska  utgångspunkt,  att  köket  blivit  en  statussymbol,  är  

Maja  Willéns  avhandling:  ”Berättelser  om  den  öppna  planlösningens  arkitektur:  

En  studie  av  bostäder,  boende  och  livsstil  i  det  tidiga  2000-­‐talets  Sverige”  från  

2012.  I  denna  studeras  bostadsområdet  Hammarby  sjöstad.  Willén  analyserar  

berättelser  från  boende  i  området,  arkitekter,  byggherrar  och  inredningsmedia.  

Syftet  med  avhandlingen  är  att  utreda  hur  berättelser  om  bostäder  med  öppen  

0,40  0,45  0,50  0,55  0,60  0,65  0,70  0,75  0,80  0,85  0,90  

1940   1950   1960   1970   1980   1990   2000   2010   2020  

Lönekvor  kvinnor/m

än  

År  

  12  

planlösning  skapas,  förmedlas  och  sprids,  samt  att  visa  och  diskutera  vilka  

samhälleliga  normer  och  ideal  berättelserna  medverkar  till  att  skapa  och/eller  

bevara.11    

 

I  sammanfattningen  till  avhandlingens  avsnitt  om  köket  i  den  öppna  

planlösningens  bostad  framför  Willén  att  det  av  det  studerade  materialet  

framgår  tydligt  att  köket  har  en  viktig  plats  i  bostaden.  Hon  betonar  också  att  

köket  kommit  att  spela  en  allt  större  roll  då  planlösningen  öppnats  upp  och  

köket  i  ännu  högre  grad  fungerar  som  uppvisningsobjekt.  De  byggherrar  hon  

intervjuat  ser  köket  som  ett  viktigt  rum  för  att  göra  bostaden  attraktiv  och  

kunderna  ges  möjlighet  att  sätta  sin  personliga  prägel  på  utrymmet.  Willén  

hävdar  att  vilket  kök  man  har  och  hur  det  används  i  någon  mening  definierar  

vilken  person  man  är  och  att  matlagnings-­‐  och  inredningsintresset,  samt  

mannens  intåg  i  köket  är  faktorer  som  påverkar  kökets  utformning  och  

betydelse.12    

 

Min  uppsats  kommer  i  mångt  och  mycket  fungera  som  ett  komplement  till  

Willéns  gedigna  avhandling  genom  att  föra  in  en  historisk  dimension  samt  en  

kvantitativ  analys.  Den  teoretiska  utgångspunkten  får  ändå  betraktas  som  

närliggande  vilket  närmare  diskuteras  i  teoriavsnittet.    

 

När  det  gäller  historiska  studier  av  den  svenska  medelklassbostaden  bör  Birgit  

Gejvalls  avhandling  ”1800-­‐talets  Stockholmsbostad:  en  studie  över  den  

borgerliga  bostadens  planlösning  i  hyreshusen”  nämnas.  Gejvalls  studie  av  

planritningar  från  1800-­‐talet  leder  fram  till  slutsatsen  att  den  rådande  

tidsandans  ideal  om  individens  värde  fick  en  effekt  på  bostadens  utformning  

genom  att  tydligare  avskilja  bostadens  privata  och  sociala  delar.13  Som  källa  är  

även  Gejvalls  avhandling  intressant.  I  innehållsförteckningen  återfinns  ett  kapitel  

som  behandlar  rumsutvecklingen  i  den  borgerliga  bostaden.  Underrubrikerna  är  

döpta  efter  16  olika  sorters  rum,  anmärkningsvärt  ur  ett  modernt  perspektiv  är  

                                                                                                               11  Willén  (2012),  s  13.  12  Willén  (2012),  ss.  116-­‐117.  13  Gejvall-­‐Seger  (1954),  s.  219.  

  13  

att  inget  av  dem  är  köket.14  Tyder  detta  på  köket  historiskt  hade  en  underordnad  

roll  i  bostaden?  

 

En  studie  av  ett  svenskt  bostadsområde  över  tid  återfinns  i  monografin  ”Den  vita  

staden”  av  Ulrika  Sax.  Hon  skildrar  livet  i  Hammarbyhöjden  från  1930-­‐talet  till  

slutet  av  1980-­‐talet.  Arbetet  bygger  till  stor  del  på  intervjuer  med  de  som  bott  i  

området.  Sax  diskuterar  framförallt  de  bakomliggande  faktorerna  som  låg  till  

grund  för  planeringen  och  byggandet  av  bostadsområdet.  Det  var  med  stadsdelar  

som  Hammarbyhöjden  de  föreningskooperativa  och  allmännyttiga  

finansieringsformerna  av  bostadsbyggande  fick  sitt  genomslag.15  Byggandet  av  

så  kallade  barnrikehus  subventionerades  fram  till  1948  av  staten  genom  lån  och  

bidrag  varför  många  av  tidens  bostadsområden  fick  en  säregen  karaktär.  De  

planerades  utifrån  det  samhälle  som  dåtidens  ”radikala  socialdemokrati  skissat  

på”.  Inspirationen  var  de  nya  funktionalistiska  tankarna  och  bostäderna  var  

enkla,  funktionellt  utformade,  moderna  bekvämligheter  och  ljusinsläpp  

prioriterades  samtidigt  som  köken  var  små.16  I  funktionalisternas  programskrift  

”acceptera”  uttrycktes  explicit  att  eftersom  fler  kvinnor  skulle  ut  i  förvärvsarbete  

borde  köken  förminskas  då  matlagningen  skulle  effektiviseras  med  hjälp  av  

halvfabrikat  och  hushållsmaskiner.17  

 

Antologin  ”Rekordåren:  en  epok  i  svenskt  bostadsbyggande”  behandlar  både  

diskursen  och  mer  kvantitativa  data  från  perioden  1960-­‐1975  samt  studerar  vad  

som  hänt  med  bostäderna  efter  färdigställandet.18  Frekvensen  på  publicerade  

arbeten  om  Uppsalas  bostäder  är  lägre  än  de  för  huvudstaden  (normen  verkar  

snarast  vara  att  bostadsområden  med  Hammarby  i  namnet  studeras).  Arbeten  

som  framförallt  bör  nämnas  är  Carl  Erik  Bergolds  ”Uppsala.  Stadsbyggande  

1900-­‐1960”.  Verket  är  framförallt  beskrivande  och  skildrar  översiktligt  

byggandet  i  Uppsala  under  1900-­‐talets  första  hälft.  Enligt  författaren  finns  flera  

likheter  mellan  utveckling  i  Uppsala  och  den  i  resten  av  landet  vilket  

                                                                                                               14  Gejvall-­‐Seger  (1954),  s  6.  15  Sax  (1989),  s  58.  16  Sax  (1989),  s  60.  17  Sax  (1989),  s  39.  18  Hall  (red.)  (1999),  ss.  8-­‐9.    

  14  

förhoppningsvis  kan  bidra  till  att  göra  mina  resultat  något  mer  möjliga  att  

generalisera.19  Det  bör  nämnas  att  boken  till  stora  delar  bygger  på  författarens  

avhandling  från  1985:  ”Bostadsbyggande  i  Uppsala  1900-­‐1950  :  en  aspekt  på  

folkhemmets  framväxt”  som  mer  detaljerat  redovisar  händelseförloppet  under  

perioden.20    Bergolds  arbeten  är  något  som  jag,  vilket  nämndes  i  avsnitt  1.3.1,  

framförallt  använt  som  underlag  för  min  datainsamling.  

 

2.2  Det  svenska  hushållsarbetet  

Hur  arbetet  fördelas  och  utförs  inom  hemmet  är  något  som  har  studerats  i  

ganska  stor  utsträckning.  På  senare  år  finns  Statistiska  centralbyråns  

tidsanvändningsstudier  att  söka  information  i,  och  fördelen  med  dessa  är  att  de  

redovisar  data  för  både  män  och  kvinnor.  Nackdelen  är  att  studierna  började  

göras  under  slutet  av  1900-­‐talet  och  alltså  faller  utanför  de  tidsperioder  jag  valt  

att  studera.  När  det  gäller  historiska  studier  har  jag  framförallt  sökt  kunskap  om  

kvinnors  tidsanvändning  och  hur  den  tekniska  utvecklingen  påverkat  denna.21  

Svensson  tar  sin  teoretiska  utgångspunkt  ur  den  så  kallade  Cowanparadoxen,  

vilken  grundar  sig  på  studier  av  amerikanska  hemmafruar  som  när  mer  

teknologiska  hjälpmedel  blev  tillgängliga  snarare  ökade  än  minskade  sitt  

hemarbete.22  Resultatet  av  Svenssons  studie  indikerar  att  den  så  kallade  

Cowanparadoxen  enbart  infann  sig  under  en  kort  period  under  1940-­‐  och  1950-­‐

talen,  och  då  framförallt  för  att  höja  statusen  på  hemarbetet.  Svensson  hävdar  att  

rollen  som  hemmafru  blev  allt  mindre  permanent  och  mer  fungerade  som  en  

övergångsfas  för  kvinnor  innan  deras  barn  nått  skolåldern.  Behovet  av  att  höja  

statusen  på  hemarbetet  försvann  enligt  Svensson  alltmer  i  och  med  införandet  av  

institutioner  som  underlättade  för  kvinnan  att  förvärvsarbeta,  samt  att  statusen  

på  förvärvsarbete  för  kvinnor  höjdes.23    

 

I  sin  avhandling  ”Hemarbete  som  politik:  diskussioner  om  hemarbete,  Sverige  

1930-­‐40-­‐talen,  och  tillkomsten  av  Hemmens  Forskningsinstitut”  presenterar  

                                                                                                               19  Bergold  (1990),  s  11.  20  Bergold  (1990),  s  13.  21  Nyberg  (1989),  Svensson  (2008a).  22  Svensson  (2008a),  s.  3.  23  Svensson  (2008a),  ss.  20-­‐26,  Svensson  (2008b),  s.  17.  

  15  

Britta  Lövgren  en  alternativ  teori  till  varför  hemarbetet  skulle  effektiviseras  

under  uppbyggnaden  av  det  svenska  folkhemmet.  Tidigare  forskning  på  området  

hade  främst  varit  inriktad  på  att  undersöka  om  de  teknologiska  innovationerna  

bidragit  till  att  frigöra  tid  från  hemarbetet  som  kunde  användas  på  ett  annat  

sätt.24  Lövgrens  hypotes  handlar  istället  om  att  vågen  av  ”scientific  management-­‐

idéer”  och  den  rationaliseringsrörelse  som  strömmade  fram  under  1930-­‐  och  

1940-­‐talet,  med  klimax  vid  bildandet  av  hemmets  forskningsinstitut  (HFI),  

framförallt  handlade  om  att  höja  statusen  på  kvinnans  arbete  i  hemmet.25  I  sin  

slutsats  framhåller  Lövgren  att  det  fanns  bevis  för  att  det  åtminstone  från  den  

politiska  maktens  håll  fanns  ett  stort  intresse  av  att  cementera  kvinnans  roll  som  

den  som  skötte  om  hushållsarbetet  och  att  detta  skulle  ske  genom  en  

uppvärdering  av  hemarbetet.26  Avhandlingens  slutord  är  tankeväckande  då  

Lövgren  väljer  att  se  det  som  att  de  kvinnor  som  stod  bakom  HFI  använde  de  

medel  som  fanns  tillgängliga  för  att  nå  inflytande  i  samhället.  Då  normen  var  att  

den  gifta  kvinnan  skulle  finnas  i  hemmet  var  det  just  genom  en  rationalisering  

och  kvalitetshöjning  av  hemarbetet  som  kvinnans  status  skulle  höjas.  Skilda  

grupper  verkade  anse  det  nödvändigt  att  höja  statusen  på  hemarbetet,  men  med  

olika  agendor.  HFI-­‐kvinnorna  såg  tillfället  att  öka  kvinnans  inflytande  i  samhället  

medan  vissa  ledande  politiker  såg,  i  och  med  arbetslösheten  som  bredde  ut  sig  

under  1930-­‐talet,  en  möjlighet  att  uppmuntra  kvinnor  att  hålla  sig  borta  från  

arbetsmarknaden  och  på  så  vis  inte  öka  konkurrensen  om  jobben.27    

 

Man  skulle  kunna  säga  att  Lövgren  skildrar  den  enligt  Svensson  korta  tidsperiod  

som  volymen  på  kvinnornas  hemarbete  ökade.  Hushållsarbetet  fick  sedan,  i  och  

med  den  svenska  kvinnans  (åter)intåg  på  arbetsmarknaden,  allt  mindre  

uppmärksamhet.  Även  Anita  Nyberg  belyser  i  sin  doktorsavhandling  att  det  

endast  är  under  en  kort  period  av  1900-­‐talet  som  en  stor  andel  av  de  gifta  

                                                                                                               24  Se  exempelvis  Cowan  (1976)  och  Nyberg  (1989)  för  ett  nekande  svar  på  den  frågan.  25  Lövgren  (1993),  ss.  6-­‐13.  26  Lövgren  (1993),  s.  158.  Ett  undantag  i  debatten  kom  enligt  Lövgren  från  det  socialdemokratiska  kvinnoförbundet  som  istället  ville  lägga  resurser  på  att  utbilda  unga  gossar  i  hemarbete.  27  Lövgren  (1993),  ss.  172-­‐175.  

  16  

kvinnorna  ägnat  sig  åt  hushållsarbete  på  heltid.28  Ytterligare  stöd  för  att  idén  om  

hemmafrun  var  som  starkast  en  period  under  uppbyggnadsfasen  av  det  svenska  

folkhemmet  går  att  finna  i  Per  Simonssons  doktorsavhandling  från  2005.  

Simonsson  studerar  statistiska  samband  mellan  konsumtion,  inkomst  och  

humankapital  i  svenska  hushåll  vid  tre  olika  tidpunkter  och  finner  att  de  enda  

varugrupperna  som  hade  en  signifikant  korrelation  med  inkomst  och  

humankapital  år  1952  var  livsmedel  och  förbrukningsvaror.  Sambandet  mellan  

kvinnans  inkomst  och  humankapital  och  varutyperna  kläder  och  skor,  möbler  

och  husgeråd,  bostad  samt  fritid  och  kultur  var  signifikanta  både  1913  och  

2000.29    År  2000  är  sambandet  mellan  inkomst  och  konsumtion  av  varutypen  

livsmedel  inte  signifikant,  däremot  är  sambandet  signifikant  vad  gäller  män  

inkomster  och  konsumtion  av  varutypen  livsmedel.30  Är  detta  något  som  kan  

tolkas  som  att  män  blivit  alltmer  intresserade  av  matlagning  eller  finns  det  andra  

förklaringar,  som  att  hushållen  under  2000-­‐talet  handlar  gemensamt  och  att  det  

i  regel  är  mannens  konto  som  debiteras  i  kassan?  

 

Lövgren  antyder  att  just  ekonomiska  kriser  och  arbetslöshet  påverkar  

samhällets  syn  på  hemarbetet.  Ett  annat  arbete  som  tagit  upp  detta  om  än  

indirekt  är  artikeln  ”  Tvåförsörjarmodellen  i  Finland  och  Sverige:  försvagades  

den  av  ekonomisk  kris  och  familjepolitik  under  1990-­‐talet?”  där  Anita  Nyberg  

och  Anita  Haataja  visar  att  frekvensen  på  förvärvsarbete  hos  mödrar  sjönk  i  och  

med  1990-­‐talskrisen.  Författarna  visar  dessutom  att  finska  mödrar  påverkades  

ännu  mer  i  och  med  att  Finland  införde  ett  vårdnadsbidrag  under  perioden.  Även  

om  författarna  är  försiktiga  i  sin  slutsats  speciellt  vad  gäller  sammanboende  

mödrar  antyder  de  ändå  att  synen  på  hushållets  arbetsdelning  påverkas  av  

ekonomiska  kriser.31  Kan  det  möjligen  vara  så  att  vid  tider  av  oro  på  

arbetsmarknaden  söker  människan  sin  trygghet  i  hemmet?  Leder  ökad  

konkurrens  i  samhället  till  att  sysslor  som  man  enbart  kan  utföra  själv  eller  

tillsammans  inom  hemmet  värderas  högre?  Är  1930-­‐  och  1940-­‐talets  vurm  för  

                                                                                                               28  Nyberg  (1989),  s.  274.  29  Simonsson  (2005),  s.  157.  Även  Livsmedel  var  signifikant  1913  och  Alkohol  och  Tobak  2000.  30  Simonsson  (2005),  s.  190.  Tabell  A7:  OLS  2000.  31  Haataja  &  Nyberg  (2005),  ss.  199-­‐214.  

  17  

den  effektiva  och  rationella  husmodern  samt  2000-­‐talets  matlagningsintresse  

tecken  på  detta?  Jag  återkommer  till  denna  fundering  i  teoriavsnittet  nedan.  

 

3.  Medelklassen,  mannen  och  köket  Som  jag  anfört  tidigare  har  kökets  roll  i  hemmet  förändrats  under  1900-­‐talet.  

Från  att  under  1940-­‐talets  folkhem  vara  en  effektiv  arbetsplats  både  för  

hemmafrun  och  för  den  förvärvsarbetande  kvinnan  verkar  det  idag  omstöps  

(åtminstone  i  tanken)  till  ett  socialt  rum  och  en  plats  för  självförverkligande  

matlagning.  Vad  kan  då  förklara  denna  utveckling?    Kommande  avsnitt  

presenterar  de  teoretiska  utgångspunkter  jag  använt  mig  av  i  uppsatsen.  

 

3.1  Den  kreativa  klassens  habitus  

Den  amerikanske  urbanforskaren  Richard  Florida  har  i  sitt  manifestliknande  

verk  ”Den  kreative  klassens  framväxt”  (i  svensk  översättning)  lanserat  idén  om  

den  kreativa  klassen  och  dess  allt  viktigare  roll  i  samhället.  Enligt  Florida  består  

numera  ca  30  procent  av  den  amerikanska  arbetskraften  av  kreativa  arbetare.32  

Florida  definierar  här  den  framväxande  klass  som  står  för  en  allt  större  och  

viktigare  del  av  arbetskraften,  och  identifierar  dess  konsumtionsvanor,  

värderingar  och  livsstil.  Den  kreativa  klassens  livsstil  bygger  enligt  Florida  i  allt  

högre  grad  på  upplevelser  som  stimulerar  kreativitet.  Han  menar  att  individer  i  

den  kreativa  klassen  i  större  utsträckning  än  andra  definierar  sig  själva  utifrån  

sina  intressen  snarare  än  utifrån  yrkesroll,  arbetsgivare  eller  kön.33  Vilka  är  då  

medlemmarna  i  denna  ”nya”  klass?  Florida  talar  om  en  ”superkreativ  kärna  med  

forskare  och  ingenjörer,  professorer,  poeter  och  författare,  konstnärer,  

skådespelare,  designers  och  arkitekter  samt  fackförfattare,  förläggare,  analytiker  

och  andra  opinionsbildare.”  Utöver  kärngruppen  ingår  även  människor  från  

andra  ”kunskapsintensiva  branscher,  till  exempel  teknologinäringar,  

finansmarknaden,  juridiska  och  medicinska  inrättningar  och  börshandel”.34  

                                                                                                               32  Florida  (2006),  s.  35.  33  Florida  (2006),  s.  40.  34  Florida  (2006),  s.  103.  Med  andra  ord  skulle  man  kunna  säga  att  en  övervägande  majoritet  av  de  människor  som  skulle  kunna  tänkas  komma  i  kontakt  med  boken  är  medlemmar  av  den  kreativa  elit  som  enligt  Florida  är  den  centrala  komponenten  i  formandet  av  2000-­‐talets  samhälle.  Att  smickra  sina  

  18  

Florida  täcker  på  så  viss  in  en  stor  del  av  medlemmarna  i  den  svenska  

medelklassen.  De  som  exkluderas  är  framförallt  medlemmar  ur  traditionell  

arbetarklass  och  personer  i  serviceyrken.  I  framförallt  vissa  serviceyrken  verkar  

trenden  enligt  Florida  snarare  gå  åt  motsatt  håll  med  allt  mer  färdiga  mallar  och  

förhållningsregler  för  de  anställda  att  arbeta  utifrån.35  Denna  utveckling,  

framförallt  på  servicesidan  är  kanske  ännu  mer  kännbar  i  USA  där  även  lönerna  

är  mycket  låga  inom  denna  sektor.  I  Sverige  är  än  så  länge  personalkostnaden  

inom  servicesektorn  ganska  hög  vilket  man  kan  tänka  sig  leder  till  att  anställda  

får  fler  arbetsuppgifter  och  i  någon  mening  ändå  behöver  tänka  och  fatta  vissa  

beslut  i  sitt  arbete.  Floridas  teori  om  den  kreativa  klassen  framväxt  handlar  

egentligen  om  att  andelen  personer  med  intellektuellt  krävande  och  

stimulerande  arbeten  blir  allt  större  del  av  samhället  och  att  denna  utveckling  

accelererat  från  mitten  av  1970-­‐talet.36  Denna  grupp  har  en  speciell  typ  har  

intressen  och  ideal  som  påverkar  hur  samhället  utformas.  Vilken  effekt  detta  

skulle  kunna  få  på  de  svenska  köken  återkommer  jag  till  alldeles  strax.    

 

Den  franske  sociologen  Pierre  Bourdieus  teorier  om  de  olika  habitus37  som  han  

anser  påverkar  olika  grupper  (socialt  fält)  i  samhället  är  svårt  att  bortse  från  i  en  

diskussion  av  gruppers  eller  klassers  val  av  livsstil.  Bourdieu  menar  att  vi  

definierar  och  markerar  vår  grupptillhörighet  efter  vår  smak  och  våra  

konsumtionsval  som  i  sin  tur  till  stor  del  bestäms  av  det  som  ingår  i  det  habitus  

som  tillhör  den  samhällsgrupp  vi  tillhör.38  Att  det  svenska  kökets  utveckling  från  

en  plats  för  matproduktion,  till  idén  om  köket  som  ett  rum  för  

självförverkligande  och  socialt  umgänge  har  medfört  en  förändring  i  dess  

utformning  och  utseende  skulle  kunna  tolkas  som  den  kreativa  klassens  

distansering  från  andra  grupper.  Det  vill  säga  människor  som  inte  har  råd  att  

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             läsare  på  detta  sätt  har  säkerligen  bidragit  till  teorins  genomslag  samt  gett  författaren  åtskilliga  faktureringsmöjligheter  från  de  amerikanska  stadshuskontorens  konton  för  inspirerande  föreläsningar.  35  Florida  (2006),  s.  105.  36  Florida  (2006),  s.  107,  se  figur  4.1.  37  Habitus  kan  beskrivas  som  den  uppfattning  av  tillvaron  som  individer  inom  ett  socialt  fält  agerar  utifrån.  En  socialt  fälts  habitus  reproducerar  sig  på  sätt  genom  individernas  ageranden.  38  Bourdieu  (1984),  ss.  172-­‐173.  

  19  

skaffa  en  ny  bostad  eller  renovera  sitt  gamla  kök,  tid  eller  ork  till  socialt  

umgänge  kring  matlagningen  i  det  moderna  köket  eller  tillräcklig  kunskap  om  

matlagning  för  att  investeringen  i  ett  modernt  kök  skulle  vara  motiverad.  En  

variant  av  Bordieus  teori  presenteras  i  artikeln  ”Does  cultural  capital  structure  

American  consumption?”  av  Douglas  B  Holt  som  studerar  hur  

utbildningsbakgrund  och  humankapital  påverkar  en  individs  syn  på  konsumtion.  

I  artikeln  visas  skillnaden  i  konsumtionsval  när  det  exempelvis  gäller  livsmedel.  

Holt  betonar  hur  de  olika  grupperna  förhåller  sig  till  olika  återförsäljare  där  de  

med  högt  humankapital,  de  som  enligt  Florida  sannolikt  ingår  i  den  kreativa  

klassen,  föredrar  autentiska  butiker  gärna  i  ett  trevligt  kvarter  i  centrum.  De  med  

lägre  humankapital,  i  artikeln  beskriven  som  ”working-­‐class”,  handlar  gärna  på  

en  stormarknad  som  Wal-­‐mart.  Holt  beskriver,  precis  som  Florida,  hur  den  

humankapitalrika/kreativa  klassen  ständigt  söker  efter  sätt  att  markera  sin  

individualitet  genom  att  konsumera  ”autentiska”  produkter.39  

 

Den  köpstarka  kreativa  klassens  framväxt  och  dess  värderingar  samt  eventuella  

behov  av  att  distansera  sig  från  andra  grupper  med  hjälp  av  sin  smak  kan  vara  en  

av  förklaringarna  till  kökets  ändrade  utseende  och  det  är  i  dessa  teorier  som  jag  

tagit  min  utgångspunkt  för  undersökningen.  Den  kreativa  klassens,  enligt  

Floridas  definition,  närvaro  i  en  stad  som  Uppsala  bör  vara  hög.  Det  finns  två  

universitet,  ett  av  landets  största  sjukhus,  mjukvaruföretag,  bioteknik-­‐  och  

läkemedelsindustri  samt  närheten  till  ytterligare  kreativa  arbeten  i  huvudstaden.  

Om  man  får  tro  Florida  skulle  även  avsaknaden  av  en  större  sportarena  indikera  

att  Uppsala  är  en  plats  där  medlemmar  av  den  kreativa  klassen  trivs.40  Med  

bakgrund  av  detta  ser  jag  bostäder  i  Uppsala  som  ett  utmärkt  

undersökningsobjekt  med  denna  teoretiska  utgångspunkt.  Att  

inkomstskillnaderna  i  Sverige  inte  varit  enorma  under  1900-­‐talets  senare  hälft  

fungerar  enligt  mig  som  ytterligare  argument  för  att  teorin  är  tillämplig.  Utifrån  

Floridas  teori  kan  man  se  det  som  att  andra  förändringar  inom  medelklassen  (att  

de  blivit  kreativa)  än  att  de  relativt  sett  blivit  rikare  har  bidragit  till  kökets  roll  

som  statussymbol.  Valet  av  de  tidsperioder  jag  studerar  grundar  sig  också  i  

                                                                                                               39  Holt  (1998),  ss.  20-­‐22.  40  Florida  (2003),  s.  9.  

  20  

Floridas  teori,  då  den  kreativa  klassen  enligt  honom  vuxit  fram  i  slutet  av  1900-­‐

talet.    

 

3.2  Den  självförverkligande  mannen  

Är  det  då  enbart  den  kreativa  klassens  framväxt  som  påverkat  det  svenska  

kökets  utseende?  Varför  hade  inte  köket  samma  funktion  tidigare  när  antalet  

hemmafruar  var  större  och  mer  tid  rimligtvis  borde  funnits  till  matlagning?  Här  

vill  jag  lansera  en  kompletterande  förklaringsmodell.  Denna  grundar  sig  i  

Abraham  Maslows  teori  om  vårt  behov  av  självförverkligande.  Enligt  Maslow  är  

ett  uppfyllande  av  de  mer  grundläggande  behoven  oftast  en  förutsättning  för  att  

intresset  för  att  ägna  sig  självförverkligande  aktiviteter  ska  uppkomma.41  Om  

man,  som  jag  i  inledningen  antydde,  ser  2000-­‐talets  kök  som  en  plats  för  

självförverkligande  kan  man  utifrån  Maslows  teori  argumentera  för  att  det  är  

den  ökade  levnadsstandarden  under  1900-­‐talet  som  lett  fram  till  att  det  svenska  

köket  blivit  en  sådan.      

 

Teorin  utgår  från  att  den  grupp  i  samhället  som  genom  historien  har  haft  den  

ekonomiska  och  politiska  makten  tagit  alltmer  plats  i  hemmet,  nämligen  

männen.  Samtidigt  som  kvinnan  tågat  in  på  arbetsmarknaden  har  den  svenska  

mannen,  från  1900-­‐talets  andra  hälft,  uppmuntrats  till  att  spendera  mer  tid  i  

hemmet,  genom  exempelvis  införandet  av  föräldraförsäkringen  1974.  Vidare  kan  

man  fundera  över  om  övergången  från  industrisamhällets  ”breadwinner-­‐

homemaker”-­‐hushåll42  till  vårt  postindustriella  hushåll  påverkat  mannens  syn  på  

hushållsarbete.  Är  det  mannens  mindre  tydliga  roll  som  familjeförsörjare  

kombinerat  med  mer  spenderad  tid  i  hemmet  och  minskad  förvärvsarbetstid,43  

samt  arbeten  som  inte  är  lika  fysiskt  krävande,  som  lett  till  att  den  svenska  

mannen  utvecklat  ett  intresse  för  matlagning  vilket  i  sin  tur  skulle  leda  till  att  

köket  blivit  en  viktig  statussymbol?  Mannens  förändrade  roll  i  köket  diskuteras  i  

artikeln  ”Oliver’s  Twist”  av  Joanne  Hollows.  I  denna  studerar  hon  hur  den  

engelske  tv-­‐kocken  Jamie  Oliver  bidragit  till  att  göra  matlagning  till  en  maskulin  

                                                                                                               41  Maslow  (1954),  s.  92.  42  De  Vries  (2008),  ss.  186-­‐237.  43  Nyberg  (1989),  s.  271.  

  21  

aktivitet:  ”Jamie  reclaims  the  domestic  kitchen  as  a  sphere  of  masculine  

competence  and  a  site  for  the  practice  of  the  attributes  of  the  new  lad.”  En  

central  del  i  Hollows  analys  handlar  om  Jamie  Olivers  förhållningssätt  till  

matlagning  i  hemmet.  Genom  att  laga  enkel  mat  omfamnar  Oliver  den  tidigare  

husmoderns  matlagning  och  roll  samtidigt  som  han  sätter  sig  över  den  genom  att  

göra  maten  riktigt  bra  och  speciell,  genom  exempelvis  medvetna  val  av  råvaror,  

samt  att  han  inte  är  låst  i  rollen  som  hushållsarbetare.  Jamie  Oliver  skapar  bilden  

av  den  medvetna  mannen  som  lagar  mat  för  att  det  är  roligt  och  avkopplande.44  

Ytterligare  en  studie  om  den  nya  mannens  roll  i  köket  har  gjorts  av  Helene  

Aarseth  och  Bente  Marianne  Olsen  i  artikeln  ”  Food  and  masculinity  in  dual-­‐

career  couples”.  Studien  baseras  på  intervjuer  med  norska  och  danska  par.  

Resultatet  av  studien  indikerar  att  männen  är  betydligt  mer  självförverkligande  i  

sin  matlagning,  de  gör  på  sitt  sätt  och  tar  inte  samma  ansvar  för  den  dagliga  

driften  av  hushållet  som  kvinnorna  gör.  Däremot  betonar  Olsen  och  Aarseth  att  

de  självförverkligande  amatörkockarna  faktiskt  ändå  hjälper  till  en  del  med  den  

mer  ordinära  matlagningen,  exempelvis  genom  att  koka  ris  eller  potatis.45  Båda  

dessa  studier  visar  på  idén  om  mannens  nya  roll  i  köket  som  självförverkligande  

amatörkock  samt  potatisskalande  understöd  till  den  förvärvsarbetande  kvinnan.      

 

4.  Hur  ser  det  ut?  -­‐  empirisk  studie  av  bostadsbyggande  och  

kökets  utformning  Tidigare  avsnitt  har  presenterat  forskningsläge  och  den  teoretiska  grunden  till  

de  förklaringsmodeller  som  senare  ska  prövas.  Mot  bakgrund  av  forskningsläget  

presenterat  i  avsnitt  2.1  och  2.2  tyder  mycket  på  att  kökets  roll  i  bostaden  

förändrats.  I  avsnitt  4.1  och  4.2  kompletteras  denna  bild  genom  att  studera  

lägenhetsbyggandet  i  medelstora  svenska  städer  från  efterkrigstiden  till  åren  

efter  millennieskiftet  och  kökens  yta  samt  boytan  i  Uppsalalägenheter  planlagda  

mellan  åren  1940-­‐1971  och  2010-­‐2012.  Går  det  att  observera  en  förändring  i  

kökens  utformning?  

 

                                                                                                               44  Hollows  (2003),  ss.  230-­‐243.  45  Aarseth  &  Olsen  (2008),  ss.  277-­‐287.  

  22  

4.1.  Produktion  av  bostäder  

Hur  har  då  bostadsbyggandet  sett  ut  i  Uppsala  under  1900-­‐talet  och  hur  har  

storleken  på  lägenheter  förändrats?  Nedan  presenteras  ett  antal  diagram  som  

illustrerar  det  totala  bostadsbyggandet  i  det  som  tidigare  kallades  region  C46  där  

Uppsala  ingår.  Jag  har  valt  att  titta  på  de  absoluta  värdena  av  produktionen  

framförallt  för  att  ge  en  bild  av  de  toppar  i  produktionen  som  skett  under  1900-­‐

talet.  Att  studera  de  relativa  förändringarna  i  produktionen  skulle  också  vara  

intressant  men  1960-­‐  och  1970-­‐talets  byggboom  skulle  möjligen  underskattas.  

 

Figur  2.  Antal  hyreslägenheter  av  olika  lägenhetstyper  efter  färdigställandeår  i  region  C.  

Källa:  SOS  (2002),  Antal  hyreslägenheter,  region  c,  tabell  1  s.  14.  Anm:  Varje  nedslagspunkt  markerar  antalet  lägenheter  i  respektive  kategori  som  färdigställts  under  respektive  decennium.  Nedslagspunkterna  vid  1970  markerar  alltså  de  lägenheter  som  färdigställts  under  1960-­‐talet    

När  det  gäller  produktionen  av  hyresrätter  kan  man  i  figur  2  observera  tydliga  

toppar  under  1960-­‐talet.  Den  vanligaste  lägenhetstypen  att  bygga  under  1960-­‐

talet  är  3  rum  och  kök  mot  tidigare  2  rum  och  kök.  Frekvensen  på  byggandet  av  

alla  hyreslägenheter  går  upp  under  1960-­‐talet  förutom  lägenheter  med  1  rum  

och  kök  där  produktionen  sjunker  något.  Värt  att  notera  är  att  kurvorna  för  tvåor  

och  treor  och  i  viss  utsträckning  fyror  påverkas  av  1960-­‐talets  byggboom  medan  

påverkan  på  ettor  märks  av.  En  förklaring  till  detta  kan  vara  att  man  framförallt                                                                                                                  46  Region  C  omfattar  kommuner  som  inte  ingår  i  storstadsområdena  Stor-­‐Stockholm,  Stor-­‐Göteborg  eller  Stor-­‐Malmö  och  har  mer  än  75000  invånare.    

0  5000  10000  15000  20000  25000  30000  35000  40000  45000  50000  

1930   1940   1950   1960   1970   1980   1990   2000   2010  

Antal  lägenheter  

År  

1rok  

2rok  

3rok  

4rok  

5rok  

  23  

såg  trerumslägenheten  som  en  bra  lägenhetsstandard  för  de  många  barnfamiljer  

som  skulle  flytta  in  i  de  nya  miljonprogrammen  under  1960-­‐talet,  detta  verkar  

även  påverka  produktionen  av  fyror  i  viss  utsträckning.47  Produktionen  av  

femmor  fördubblades  under  1960-­‐talet  men  var  väldigt  liten  under  1950-­‐talets  

andra  hälft.  Det  är  alltså  framförallt  en  relativ  uppgång  av  produktionen  av  

femmor  vi  kan  observera.  När  det  gäller  förändringen  i  produktionen  av  tvåor  

verkar  det  snarare  handla  om  minskad  efterfrågan  efter  1980  då  produktionen  

av  hyrestvåor  tidigare  legat  på  en  hög  nivå.  Gemensamt  för  alla  lägenhetstyper  är  

att  produktionen  går  ner  kraftigt  under  1990-­‐talet.  Vilket  kan  ha  att  göra  med  

den  finanskris  som  rådde  under  perioden.    

 

Figur  3.  Antal  bostadsrättslägenheter  av  olika  lägenhetstyper  efter  färdigställandeår  i  region  C.  

Källa:  SOS  (2002),  Antal  bostadsrättslägenheter,  region  c,  tabell  23,  s.  58.  Anm:  Se  Figur  2.    

Mönstret  som  kan  observeras  för  kurvorna  på  hyreslägenheter  går  igen  när  det  

gället  bostadsrätter,  en  skillnad  är  att  man  kan  observera  toppar  i  produktionen  

av  fyror  och  femmor  under  1980-­‐talet  samtidigt  som  produktionen  av  andra  

lägenhetstyper  går  ner.  Det  skulle  kunna  tyda  på  att  det  var  större  lägenheter  

som  efterfrågades  av  de  som  ville  köpa  sin  bostad  under  perioden.  En  annan  

skillnad  är  att  produktionen  av  bostadsrätter  relativt  sett  var  mindre  under  

                                                                                                               47  Vidén  (1999),  s.  47.  

0  

5000  

10000  

15000  

20000  

25000  

30000  

1930   1940   1950   1960   1970   1980   1990   2000   2010  

Antal  lägenheter  

År  

1rok  

2rok  

3rok  

4rok  

5rok  

  24  

1940-­‐talet.  Detta  kan  förklaras  med  att  bostadsrättsföreningen  som  

finansieringsform  inte  var  lika  etablerad  som  hyresrätten  vid  tidsseriens  början.  

Figur  2  och  3  illustrerar  framförallt  vilken  påverkan  bostadsbyggandet  under  

1960-­‐talet  haft  för  bostadsbeståndet  i  Sveriges  medelstora  städer.  Den  stigande  

kurvan  från  1940-­‐talet  visar  också  på  att  produktionen  dessförinnan  inte  var  

obetydlig.  Att  treorna  gick  om  tvåorna  som  den  vanligaste  lägenhetsformen  vid  

nyproduktion  av  bostäder  under  1960-­‐talet  skvallrar  om  en  höjning  av  

levnadsstandarden  under  perioden,  åtminstone  med  avseende  på  trångboddhet.    

 

4.2  Boytan  och  kökets  yta  

Hur  har  då  boytan  och  köken  yta  förändrats  under  1900-­‐talet?  Figur  4  och  5  

nedan  illustrerar  utvecklingen  av  boytan  från  1940  och  framåt.  Bland  ettor  och  

tvåor  har  boytan  legat  ganska  jämt  kring  40  respektive  60  kvadratmeter  under  

den  undersökta  perioden,  om  än  med  en  tendens  mot  att  bostadsrättsettorna  blir  

något  större.  Det  som  tydligt  framgår  är  att  den  genomsnittliga  boytan  sjönk  

dramatiskt  bland  större  lägenheter,  speciellt  fyror  och  femmor,  från  mitten  av  

1940-­‐talet.  Detta  gäller  både  för  hyresrätter  och  bostadsrätter.  

 

Figur  4.  Genomsnittlig  boyta  i  hyreslägenheter  i  olika  lägenhetstyper  i  region  C  efter  färigställandeår.  

Källa:  SOS  (2002),  Yta  hyreslägenheter,  region  c,  tabell  13,  s.  34.  Anm:  Aritmetiskt  medelvärde.  

 

0  

20  

40  

60  

80  

100  

120  

140  

160  

1930   1940   1950   1960   1970   1980   1990   2000  

Kvadratmeter  

År  

1rok  

2rok  

3rok  

4rok  

5rok  

  25  

Boytan  på  bostadsrättsfyror  och  bostadsrättsfemmor  nådde  båda  

bottennoteringar  under  1950-­‐talet.  Vad  beror  den  observerade  minskningen  av  

den  genomsnittliga  boytan  bland  både  hyreslägenheter  och  

bostadsrättslägenheter  under  perioden  1940-­‐1950  på?  Fanns  det  under  

uppbyggandet  av  det  svenska  folkhemmet  mindre  utrymme  för  produktion  av  

stora  våningar,  liknande  de  i  1800-­‐talets  hyrespalats?48  Efter  1950-­‐talets  

bottennoteringar  har  den  genomsnittliga  boytan  ökat  för  alla  

bostadsrättslägenheter  fram  till  mitten  av  1990-­‐talet.  Detsamma  gäller  för  

hyreslägenheterna  bortsett  från  femmorna  där  den  genomsnittliga  boytan  först  

ökar  något,  sedan  minskar  under  1970-­‐talet  för  att  återigen  nå  1950-­‐talets  nivå  

vid  mitten  av  1990-­‐talet.  

   

Figur  5.  Genomsnittlig  boyta  i  bostadsrättslägenheter  i  olika  lägenhetstyper  i  region  C  efter  färigställandeår.  

 Källa:  SOS  (2002),  Yta  bostadsrättslägenheter,  region  c,  tabell  29,  s.  67.  Anm:  Aritmetiskt  medelvärde.  

 

Tyvärr  saknas  liknande  data  för  2000-­‐talet  men  figurerna  ger  ändå  en  

fingervisning  om  utvecklingen.    Ytterligare  intressant  information  får  vi  om  vi  

tittar  på  genomsnittsytan  för  alla  lägenheter  vid  de  olika  tidsperioderna.  Figur  6  

visar  utvecklingen  för  bostadsrättslägenheter  och  hyreslägenheter  i  region  C.                                                                                                                  48  Gejvall-­‐Seger  (1954),  ss.  46-­‐47.  Om  våningsboendet  som  dominerande  i  1800-­‐talets  Stockholm.  

0  

20  

40  

60  

80  

100  

120  

140  

160  

180  

1930   1940   1950   1960   1970   1980   1990   2000  

Kvadratmeter  

År  

1rok  

2rok  

3rok  

4rok  

5rok  

  26  

Den  kanske  mest  intressanta  observationen  är  att  lägenheterna,  och  då  

framförallt  bostadsrätterna  blivit  större.  Denna  kraftiga  ökning  av  

genomsnittsytan  på  bostadsrättslägenheter  kan  nog  förklaras  av  att  det  under  

1980-­‐talet  byggdes  relativt  många  fyror  och  femmor,  särskilt  med  tanke  på  att  

ökningen  av  genomsnittsytan  bland  hyreslägenheter  inte  är  lika  kraftig.  Det  

byggdes  relativt  sett  färre  hyresfyror  och  hyresfemmor  under  1980-­‐talet.  I  övrigt  

kan  man  observera  att  kurvorna  följer  varandra  ganska  väl  fram  till  mitten  av  

1970-­‐talet.    Att  både  bostadsrättslägenheternas  och  hyreslägenheternas  

genomsnittliga  boyta  minskar  i  storlek  under  1940-­‐  och  1950-­‐talet  beror  

säkerligen  på  den  stora  produktionen  av  tvåor  och  treor.  

 

Figur  6.  Den  sammanvägda  genomsnittliga  boytan  i  hyreslägenheter  och  

bostadsrättslägenheter  i  region  C,  efter  färdigställandeår.  

   Källa:  SOS  (2002),  Se  Figur  2  till  5.    Anm:  Aritmetiskt  medelvärde.    

Vad  ger  då  informationen  i  Figur  2-­‐6  för  hjälp  vid  en  analys  av  kökets  utveckling?  

Det  de  framförallt  illustrerar  är  vilken  typ  av  lägenheter  som  byggts  under  1900-­‐

talet,  samt  att  lägenheternas  genomsnittliga  boyta  från  och  med  1950-­‐talets  slut  

vuxit.  Om  det  skulle  finnas  ett  samband  mellan  boytan  och  köksytan  är  det  

därför  tänkbart  att  köken  i  de  nyproducerade  lägenheterna  är  större  enbart  för  

att  lägenheterna  är  större  med  fler  rum.    

 

50  

55  

60  

65  

70  

75  

80  

85  

90  

95  

1940   1950   1960   1970   1980   1990   2000  

Kvadratmeter  

År    

Hyresrätt  

Bostadsrätt  

  27  

Att  mäta  hur  ytan  på  de  svenska  köken  förändrats  är  betydligt  svårare  då  

tillgången  på  data  är  obefintlig.  För  att  ge  en  bild  av  förändringen  använder  jag  

därför  de  uppgifter  som  jag  tagit  fram  genom  att  studera  bygglovsplanritningar  

och  planritningar  från  olika  byggföretags  hemsidor.49    

 

Trendlinjen  som  presenteras  i  Figur  7  visar  att  kökets  yta  är  större  i  2000-­‐talets  

lägenheter  än  de  som  byggdes  mellan  1940  och  1970.  Jag  kan  inte  dra  alltför  

stora  slutsatser  av  detta  på  grund  av  att  antalet  observationer  är  relativt  få  i  

förhållande  till  de  i  Figur  4  och  5.50  Kombinerat  med  det  jag  anfört  i  tidigare  

avsnitt  om  kvinnans  roll  som  hemmafru,  bildandet  av  HFI,  kvinnors  (åter)intåg  

på  arbetsmarknaden  och  kökets  allt  viktigare  roll  för  att  göra  bostaden  attraktiv  

tyder  ändå  på  att  trendlinjen  ger  en  ganska  bra  bild  av  verkligheten.  Köken  

verkar  alltså  ha  blivit  större  i  de  undersökta  lägenheterna.    

 

Figur  7.  Genonsnittlig  yta  på  köket,  lägenheter  i  Uppsala  efter  planår.  

 Källa:  Uppsala  stadsarkiv,  HSB,  JM,  Peab.  Anm:  n  =  196.  Aritmetiskt  medelvärde.  

 

Hur  har  då  kökets  andel  av  den  totala  boytan  förändrats  över  tid?  I  figur  8  syns  

denna  förändring.  Trendlinjen  har  en  ganska  svag  lutning  uppåt  och  

toppnoteringarna  under  2000-­‐talet  har  faktiskt  samma  värde  på  kökets  

                                                                                                               49  För  information  om  inhämtandet  av  dessa  uppgifter  se  avsnitt  1.2  och  1.3.  50  n  =  196.  

1942  1944  

1952  1953  1956  

1959  

1965  

1966  

1968   2010  2011  

0  

2  

4  

6  

8  

10  

12  

14  

16  

1930   1940   1950   1960   1970   1980   1990   2000   2010   2020  

Köksyta  aritmetiskt  medelvärde  

År  

  28  

genomsnittliga  andel  av  boytan  som  1953.  Andelarna  1944  och  1952  är  även  de  

mycket  när  andelarna  på  2000-­‐talet.  Bottennoteringarna  kan  vi  observera  under  

1960-­‐talet.  En  förklaring  till  att  det  ser  ut  som  det  gör  kan  vara  att  andelen  två-­‐  

och  trerumslägenheter  är  större  under  1940-­‐talet  och  1950-­‐talet  vilket  stämmer  

överens  med  observationerna  i  figur  2  och  3.  Att  kökets  andel  av  boytan  i  

lägenheterna  från  2000-­‐talet,  trots  att  lägenheterna  blivit  större,  tyder  på  att  

köken  faktiskt  fått  en  mer  central  roll  i  bostaden.  Köken,  i  alla  fall  i  Uppsala,  

verkar  alltså  ha  blivit  större.  Vilka  mekanismer  är  det  då  som  bidragit  till  denna  

utveckling?  Detta  kommer  att  diskuteras  närmare  i  nästa  avsnitt.  

 

Figur  8.  Kökets  genomsnittliga  andel  av  boytan,  lägenheter  i  Uppsala  efter  planår.  

 Källa:  Uppsala  stadsarkiv,  HSB,  JM,  Peab.  Anm:  n=196,  Aritmetiskt  medelvärde.  

   

5.  Vad  påverkar  kökets  yta?  –  en  kvantitativ  analys  I  tidigare  avsnitt,  3.1  och  3.2,  introduceras  tänkbara  förklaringar  till  vår  

förändrade  syn  på  köket;  framväxten  av  den  kreativa  klassen,  en  generellt  högre  

levnadsstandard  samt  mannens  intåg  i  köket.    Det  bör  nämnas  att  ingen  av  dessa  

utesluter  den  andra,  snarare  att  de  går  in  i  varandra.  I  avsnitt  4.1  och  4.2  visas  en  

bild  av  hur  lägenhetsbyggandet  sett  ut  i  medelstora  svenska  städer  från  1940.  De  

material  jag  har  studerat  indikerar  att  kökets  genomsnittliga  yta  ökat  under  

2000-­‐talet  i  förhållande  till  kök  i  lägenheter  producerade  mellan  1940  och  1971.  

Kommande  avsnitt  kommer  att  diskutera  vad  detta  kan  tänkas  bero  på.  

1942  

1944  1952  1953  

1956  

1959  1965  1966  1968  

2010  2011  2012  

0%  2%  4%  6%  8%  10%  12%  14%  16%  18%  20%  

1930   1940   1950   1960   1970   1980   1990   2000   2010   2020  

Kökets  andel  av  boytan  i  %  

År  

  29  

Utgångspunkten  för  diskussionen  grundar  sig  i  min  hypotes  om  att  både  den  

kreativa  klassens  framväxt  samt  männens  intåg  i  köket  bidragit  till  

omvandlingen  av  lägenhetsköket  till  det  statusfyllda  sociala  rum  som  det  

berättas  om  i  Willéns  avhandling.    

 

Att  just  männens  intåg  skulle  påverka  utformningen  tycker  jag  mig  se  

indikationer  på  från  tidigare  publicerad  forskning.  Där  kan  vi  ana  att  under  den  

tidsperiod  då  statusen  på  kvinnans  hushållsarbete  var  som  störst  verkade  

diskussionen  om  kökets  utformning  framförallt  handla  om  hur  man  gjorde  det  

till  en  så  effektiv  arbetsplats  som  möjligt.  Detta  står  i  kontrast  mot  2000-­‐talets  

öppna  kök  med  större  ytor  som  diskuteras  av  Willén  i  hennes  avhandling.  

Förmodligen  en  mycket  ineffektiv  och  opraktisk  arbetsmiljö  enligt  1940-­‐talets  

HFI-­‐kvinnor.  Kan  det  vara  så  att  mannens  intåg  i  köket  är  en  bidragande  orsak  

till  varför  rummet  under  2000-­‐talet  fått  en  mer  central  roll  i  den  svenska  

bostaden?    

 

5.1  Förklaring  av  variabler  

Uppsatsens  huvuduppgift  är  att  undersöka  och  diskutera  vad  som  kan  ha  

påverkat  kökets  utformning  under  1900-­‐talet.  För  att  göra  detta  behöver  jag  

identifiera  ett  antal  variabler.  Den  beroende  variabeln  kökets  utformning  har  jag  

valt  att  definiera  som  kökets  yta.  Visst  kan  man  argumentera  för  att  andra  

aspekter  av  kökets  utformning  bör  vara  med,  som  tillexempel  utrustning,  val  av  

material  för  skåp,  om  det  finns  skåpluckor  eller  inte.  Anledningen  till  att  jag  valt  

just  ytan  är  för  att  jag  ser  denna  som  en  förutsättning  för  köket  som  ett  rum  för  

socialt  umgänge.  Ytan  visar  också  på  kökets  roll  som  statussymbol.  Jag  tänker  

mig  att  ett  större  kök  är  lättare  att  visa  upp.  Dessutom  går  det  att  mäta  kökets  

yta  utan  större  ansträngning  vilket  diskuterats  tidigare  i  avsnitt  1.2.  

 

Vilka  variabler  kan  då  tänkas  påverka  kökets  yta?  Uppsatsens  teoretiska  

utgångspunkt  är  att  det  är  den  kreativa  klassens  framväxt,  samt  männens  intåg  i  

köket  som  bidragit  till  det  svenska  kökets  förändrade  utformning.  Dessa  två  

variabler  har  jag  kvantifierat  genom  att  titta  på  förhållandet  mellan  anslutna  till  

olika  fackförbund  samt  använda  mig  av  en  dummyvariabel  för  

  30  

föräldraförsäkringen.  Dummyvariabeln  kräver  rätt  liten  förklaring  men  desto  

mer  diskussion.  Lägenheter  planerade  efter  1974  får  värdet  1  och  lägenheter  

tillkomna  innan  0.  Som  jag  diskuterade  i  avsnitt  1.1  kan  man  tänka  sig  att  

införandet  av  föräldraförsäkringen  1974  har  haft  en  effekt  på  hur  mycket  tid  

mannen  spenderar  i  hemmet.  Som  Tabell  1  visar  är  det  först  under  2000-­‐talet  

som  männen  börjar  ta  ut  föräldrapenning.  Man  skulle  alltså  kunna  argumentera  

för  att  det  var  först  under  2000-­‐talet  som  männen  i  högre  utsträckning  började  

spendera  tid  i  hemmet,  eller  i  alla  fall  befatta  sig  med  hushållsarbete.  

 

Tabell.  1.  Andel  %  av  utbetalade  dagar  med  föräldrapenning  till  män  respektive  kvinnor  år  1974-­‐2011  År   Män   Kvinnor  

1974   0,5   99,5  1979   4,8   95,2  1984   5,1   94,9  1989   6,9   93,1  1994   11,4   88,6  1999   10,6   88,4  2004   18,7   81,3  2009   22,3   77,7  2010   23,1   76,9  2011   23,7   76,3  

Källa:  Socialförsäkringsrapport  2012:9,  Föräldrapenning  analys  av  användandet,  tabell  1,  s.  11.    

Mot  bakgrund  av  denna  information  är  inte  ett  utelämnande  av  lägenheter  

byggda  mellan  1971  och  2009  helt  omotiverad.  Att  använda  sig  av  en  

dummyvariabel  där  all  nyproduktion  kommer  få  1  och  de  äldre  lägenheterna  0  

är  faktiskt  inte  helt  oproblematiskt.  Problemet  ligger  i  att  dummyn  kommer  

fånga  upp  alla  förändringar  som  skett  från  1971  fram  till  2010  alltså  inte  enbart  

införandet  av  föräldraförsäkringen.  Dummyns  påverkan  bör  därför,  givet  att  den  

är  signifikant,  tolkas  med  stor  försiktighet,  samt  kombineras  med  en  mer  

kvalitativ  analys.  

 

Förhållandet  mellan  anslutna  till  olika  fackförbund  kräver  en  ingående  

förklaring.  Tanken  här  är  att  uppskatta  hur  stor  del  av  den  manliga  befolkningen  

som  potentiellt  skulle  kunna  vara  medlemmar  av  den  kreativa  klassen  samt  hur  

fysiskt  krävande  arbeten  de  har.  Utgångspunkten  är  att  medlemmar  i  LO  har  

  31  

arbeten  som  är  mer  fysiskt  krävande  relativt  medlemmar  i  TCO  och  SACO.  TCO-­‐  

och  SACO-­‐medlemmarna  bör  dessutom  i  betydligt  högre  grad  än  LO-­‐

medlemmarna  vara  del  av  den  kreativa  klassen.  Att  studera  antalet  fackligt  

anslutna  har  jag  valt  dels  för  att  arbetstagare  i  Sverige  i  hög  grad  är  fackligt  

anslutna  samt  att  det  finns  statistik  över  både  män  och  kvinnors  anslutning  till  

fackliga  organisationer.  Att  jag  valt  att  titta  på  just  männens  medlemskap  i  

arbetstagarorganisationer  beror  på  min  teoretiska  utgångspunkt.  Som  figur  9  

visar  kan  vi  se  att  kurvorna  för  antalet  medlemmar  i  LO  respektive  TCO  och  

SACO  i  stort  sett  konvergerar  under  2000-­‐talet,  hade  det  inte  varit  för  det  

dramatiska  medlemstapp  som  drabbade  TCO  och  SACO  efter  2006  hade  kanske  

till  och  med  det  samlade  medlemsantalet  i  dessa  organisationer  varit  högre  än  

det  i  LO.  Det  bör  nämnas  att  jag  enbart  har  uppgifter  om  fackligt  medlemskap  

fram  till  2010.  Kvoten  2010  använder  jag  även  2011  och  2012  vilket  inte  borde  

vara  något  problem  då  det  framförallt  är  trenden  jag  är  intresserad  av.  

 Figur  9.  Antal  män  anslutna  till  LO  samt  TCO  och  SACO  1949-­‐2010.  

 Källa:  Statistisk  årsbok,  vissa  fackliga  organisationer:  anslutna  medlemmar.  Anm:  SACO  från  1963,    Från  1980-­‐2010  är  antalet  manliga  TCO-­‐medlemmar  baserat  på  antalet  yrkesverksamma  TCO-­‐kvinnor.        Variabeln  vi  kallar  den  !!,  beräknas  på  följande  vis:  

 !! =  !"!!"#$"!!%&

!"#!!"#$"!!%&!!"#$%&'(&%%)*    

0  

200000  

400000  

600000  

800000  

1000000  

1200000  

1400000  

1940   1960   1980   2000   2020  

Medlemmar  

År  

LO  

TCO+SACO*  

  32  

Ju  högre  värde  på  variabeln  desto  fler  LO-­‐medlemmar  i  förhållande  till  TCO-­‐  och  

SACO-­‐medlemmar.  Om  värdet  är  1  är  medlemsantalet  lika  stort  i  

organisationerna.    

 

Ytterligare  en  variabel  som  är  med  i  analysen  är  antalet  hemmafruar,  vilken  är  

baserad  på  data  från  Rodney  Edvinssons  doktorsavhandling  från  2005.    Figur  10  

visar  antalet  hemmafruar  i  Sverige  mellan  år  1944  och  2000.    Vid  två  tillfällen  

under  tidsperioden  kan  vi  identifiera  en  uppgång  i  antalet  hemmafruar.  Dels  

perioden  fram  till  1950  samt  under  tidigt  1990-­‐tal.  Trenden  under  1940-­‐talet  

skulle  eventuellt  kunna  ha  med  den  tidens  diskussion  av  ett  uppvärderande  av  

hushållsarbete,  se  avsnitt  2.2,  att  göra  medan  uppgången  under  1990-­‐talet  

kanske  kan  härledas  till  den  ekonomiska  kris  som  drabbade  Sverige  under  

perioden.  I  regressionsanalysen  är  variabeln  hemmafruar  indexerad  med  1965  

som  basår.  Detta  för  att  den  inte  ska  anta  ett  för  stort  numeriskt  värde  i  

förhållande  till  de  andra  variablerna.  För  bostäderna  planlagda  efter  år  2000  har  

antalet  hemmafruar  vid  år  2000  använts.  

 Figur  10.  Antal  hemmafruar  1944-­‐2000.  

 Källa:  Edvinsson  (2005),  Tabell  Q,  ss.  377-­‐378.    

 

Även  två  kontrollvariabler  används  i  analysen  dessa  är  boytan,  eller  närmare  

bestämt  differensen  mellan  den  totala  ytan  på  lägenheten  och  köksytan,  samt  

antalet  rum.  Boytan  används  också  som  beroende  variabel  i  ytterligare  en  modell  

0  

200000  

400000  

600000  

800000  

1000000  

1200000  

1400000  

1940   1950   1960   1970   1980   1990   2000   2010  

Antal  hem

mafruar  

År  

hemmafruar  

  33  

som  jag  använder  för  att  undersöka  de  oberoende  variablernas  påverkan  på  

boytan.    

 

5.2  Multipel  regressionsanalys  utifrån  en  OLS-­‐modell  (minsta  

kvadratmetoden)  51  

OLS-­‐metoden  är  en  matematisk  metod  för  att  finna  den  bästa  trendlinjen  till  ett  

antal  observationer  av  en  beroende  variabel  y  och  en  eller  flera  oberoende  x  i  en  

population.  Trendlinjens  ekvation  betecknas  som  !! = ! + !!!  där  b  är  en  

riktningskoefficient  och  a  en  konstantterm.  Den  bästa  trendlinjen  finner  man  

med  minsta  kvadratmetoden  genom  att  beräkna  linjen  för  ekvationen  som  gör  

kvadratsumman  Σ(!! −  !!)!  så  liten  som  möjligt.  För  att  analysera  sambandet  

mellan  olika  variabler  i  en  population  använder  man  en  sannolikhetsteoretisk  

modell.  Denna  stödjer  sig  på  att  koefficienterna  a  och  b  är  ”förväntansriktiga  

skattningar”  av  !  och  !  som  ingår  i  ekvationen  för  den  räta  linje  som  följer  

populationens  medel-­‐y  vid  ett  visst  x  vilket  leder  till  att  

 µμ!!! =  ! + !".  Varje  y-­‐observation  i  populationen  kan  ses  som  summan  av  

medelvärdet  av  y  för  ett  givet  x  och  en  felterm  !  som  står  för  variationen  i  y  som  

inte  förklaras  av  ekvationen  µμ!!! =  ! + !".  Detta  medför  att  y  =  ! + !" +  !  .    

För  att  avgöra  om  en  variabel  är  signifikant  använder  man  sig  av  en  nollhypotes,  

nämligen  att  det  inte  skulle  existera  något  linjärt  samband  i  populationen.  Det  

vill  säga  !!:! = 0.  Om  konfidensintervallet  för  !  är  skilt  från  0  förkastas  således  

nollhypotesen,  vidare  utformar  man  konfidensintervallet  på  så  sätt  att  

sannolikheten  för  en  felaktig  slutsats  om  populationen  är  5%  (Det  vill  säga  att  

risken  för  att  nollhypotesen  felaktigt  förkastas  är  5%).  I  populationer  med  ett  

stort  antal  observationer  approximeras  riktningskoefficienten  b  fördelning  enligt  

en  normalfördelningskurva,  detta  medför  att  konfidensintervallet  för  

riktningskoefficienten  !  kan  skrivas  som  ! ± 1.96!(!!!  !!)!

!!!!!  

!(!!!!!)!= ! ± 1.96 ∙ !!  

Det  vill  säga  det  95  %  -­‐konfidensintervallet  för  !    finns  inom  intervallet  b  plus  

minus  1,96  standardavvikelser  med  avseende  på  b.  Om  konfidensintervallet  för  

                                                                                                               51  Följande  avsnitt  baserat  på  Andersson,  Jorner  &  Ågren  (1994)  och  Teorell  &  Svensson  (2007),  

  34  

!  är  skilt  från  noll  är  variabeln  signifikant,  i  detta  fall  på  5%-­‐nivån.  Vid  en  

multipel  regressionsanalys  utgår  man  från  formeln  

! =  ! + !!!! + !!!!+.      .      .+!!!! + !.  I  resultatet  av  de  multipla  OLS-­‐

regressioner  jag  kommer  att  använda  kommer  jag  att  tolka  variabler  som  

signifikanta  på  10%-­‐5%-­‐  och  1%-­‐nivån.  Modellens  förklaringsgrad  anges  med  

hjälp  av  determinationskoefficienten,  vilken  definieras  som  !! = 1−    !(!!!  !!)!

 !(!!!!)!    

Resultatet  av  en  regressionsanalys  bör  tolkas  med  försiktighet  även  om  

modellen  har  ett  högt  förklaringsvärde,  varför  den  teoretiska  utgångspunkten  

och  kopplingen  till  tidigare  forskning  inom  ämnesområdet  är  av  stor  vikt  både  

vid  konstruktionen  av  variablerna  samt  tolkningen  av  resultatet.52  

 

5.3  Diskussion  av  OLS-­‐modellernas  resultat.  

I  följande  avsnitt  presenteras  resultaten  av  de  regressionsmodeller  jag  använt  

mig  av.  I  modell  1  är  kökets  yta  den  beroende  variabeln,  modell  2  är  konstruerad  

på  samma  sätt  som  modell  1,  men  enbart  lägenheterna  byggda  innan  1971  

används,  för  undersöka  om  mönstret  liknar  det  i  modell  1.  Modell  3  är  

konstruerad  på  samma  sätt  som  modell  1  men  enbart  lägenheter  med  3  rum  är  

med,  här  ersätter  dessutom  boytan  i  kvadrat  den  oberoende  variabeln  antal  rum.  

I  modell  4  är  boytan  beroende  variabel.  I  modellerna  har  jag  valt  att  utesluta  två  

extremvärden,  det  rör  sig  om  två  lägenheter  från  2010  där  kökets  yta  var  över  

25  kvadratmeter.53  Utifrån  modellen  presenterad  i  tabell  2  kan  man  observera  

ett  antal  intressanta  saker.  Dummyvariabeln  föräldraförsäkring  är  signifikant  på  

1-­‐procentsnivån  och  har  en  regressionskoefficient  med  relativt  högt  positivt  

värde.  Enligt  modellen  verkar  alltså  införandet  av  föräldraförsäkringen  ha  

medverkat  till  att  göra  köken  större.  Dock  bör  variabeln  tolkas  med  försiktighet.  

Egentligen  kan  jag  inte  utifrån  denna  modell  säga  så  mycket  om  

föräldraförsäkringens  påverkan  på  kökets  yta.  I  kombination  med  analysen  av  de  

andra  variablerna  samt  diskussionen  i  avsnitt  3.2  och  5.1  verkar  det  ändå  som  

att  mannens  ökade  potential  att  spendera  tid  i  köket  kan  ha  haft  en  påverkan  på  

dess  yta.                                                                                                                  52  Achen  (1982),  ss.  77-­‐78.    53  Kökets  yta  i  lägenheterna  var  28  respektive  32  kvadratmeter  utifrån  ytmåtten  angivna  på  planritningen.  

  35  

 Tabell  2.  Modell  1,  OLS,  med  observation  1-­‐194,  beroende  variabel:  KÖKSYTA.  

  Coefficient   Std.  Error   t-­‐ratio   p-­‐value    KONSTANT   -­‐2.32919   4.72878   -­‐0.4926   0.62290    BOYTA-­‐KÖKSYTA   0.0510441   0.0193607   2.6365   0.00908   ***  ANTAL  RUM   -­‐0.373893   0.412509   -­‐0.9064   0.36589    HEMMAFRUINDEX  1965=100   0.130815   0.056383   2.3201   0.02141   **  

LO/TCO+SACO-­‐KVOT   -­‐0.950275   0.432463   -­‐2.1974   0.02922   **  DUMMY  FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING   12.6898   3.85501   3.2918   0.00119   ***  

 n   194  R-­‐squared    0.538916   Adjusted  R-­‐squared    0.526653  F(5,  188)    43.94691   P-­‐value(F)    6.97e-­‐30  

   Källa:  Uppsala  stadsarkiv,  HSB,  JM,  Peab,  SCB,  SOU  2005:73,  Edvinsson  (2005).      

Variabeln  för  kvoten  mellan  antalet  manliga  medlemmar  i  olika  fackförbund  är  

även  den  signifikant  med  en  negativ  regressionskoefficient.  Så  som  kvoten  är  

konstruerad  medför  detta  att  kökets  yta  påverkas  negativt  ju  fler  LO-­‐medlemmar  

det  finns  i  förhållande  till  medlemmarna  i  TCO  och  SACO.  Ju  fler  medlemmarna  i  

den  kreativa  klassen  (eller  i  alla  fall  den  manliga  delen  av  den)  blir  i  förhållande  

till  arbetarklassen  desto  större  verkar  alltså  köken  bli.  Dessutom  verkar  arbeten  

som  är  mindre  fysiskt  krävande  för  mannen  medföra  att  kökets  yta  blir  större.  

Att  variabeln  hemmafruindex  är  signifikant  är  intressant,  och  att  den  enligt  

modellen  får  en  positiv  regressionskoefficient  är  anmärkningsvärt.  Ett  negativt  

värde  på  koefficienten  hade  varit  i  linje  med  vad  man  förväntade  sig.  Min  

tolkning  av  variabeln  är  att  kökens  yta  påverkades  positivt  under  några  år  på  

1940-­‐  och  1950-­‐talet  om  än  i  ganska  liten  utsträckning.  Detta  kan  ha  berott  på  

den  kvinnorörelse  och  de  politiker  som  arbetade  för  att  höja  statusen  på  

hushållsarbetet.  Som  ett  led  i  detta  kan  man  tänka  sig  att  köket  fick  ta  något  

större  plats  i  hemmen.  Variabeln  boyta-­‐köksyta  är  signifikant  och  intressant.  Att  

kökets  yta  ökar  i  och  med  att  boytan  blir  större  känns  rimligt  då  det  finns  mer  

yta  att  bygga  kök  på.    Då  några  av  de  oberoende  variablerna  förändrats  väldigt  

mycket  mellan  åren  från  1971  till  år  2010,  undersöker  jag  också  de  oberoende  

variablernas  påverkan  på  lägenheterna  byggda  innan  1971.  En  oberoende  

variabel  som  av  naturliga  skäl  faller  bort  är  dummyn  för  föräldraförsäkring.    

Resultaten  presenteras  i  tabell  3.  

 

  36  

Tabell  3.  Modell  2:  OLS,  med  observationerna  1-­‐80,  lägenheter  byggda  innan  1971,  beroende  variabel  KÖKSYTA.  

  Coefficient   Std.  Error   t-­‐ratio   p-­‐value    KONSTANT   1.36364   5.03929   0.2706   0.78744    BOYTA-­‐KÖKSYTA   0.0885742   0.023433   3.7799   0.00031   ***  ANTAL  RUM   -­‐1.09429   0.513362   -­‐2.1316   0.03631   **  LO/TCO+SACO-­‐KVOT   -­‐0.910442   0.457142   -­‐1.9916   0.05006   *  HEMMAFRUINDEX  1965=100   0.0941339   0.0613068   1.5355   0.12888    

 n   80  R-­‐squared    0.407374   Adjusted  R-­‐squared    0.375768  F(4,  75)    12.88887   P-­‐value(F)    4.91e-­‐08  

 Källa:  Uppsala  stadsarkiv,  SCB,  Edvinsson  (2005).  

 

Mönstret  från  modell  1  går  igen  med  skillnaden  att  den  oberoende  variabeln  

hemmafruindex  inte  är  signifikant,  däremot  är  p-­‐värdet  lågt  och  fler  

observationer  kanske  hade  gjort  den  signifikant.  Den  oberoende  variabeln  antal  

rum  är  signifikant  i  modellen  med  negativ  regressionskoefficient.  Detta  skiljer  

sig  från  modell  1  där  den  inte  uppnådde  signifikans.  Att  den  är  negativ  kan  tolkas  

på  lite  olika  sätt.  En  tolkning  är  att  en  mer  öppen  planlösning,  det  vill  säga  färre  

rum,  medför  att  köket  får  ta  en  större  plats.  En  annan  tolkning  kan  vara  att  de  

flesta  rum  blir  mindre  i  och  med  att  man  väljer  att  ha  fler  rum.  Att  kvoten  mellan  

LO  och  TCO  och  SACO  återigen  är  signifikant  även  för  lägenheter  byggda  mellan  

1940  och  1971  är  intressant  i  relation  till  Floridas  teori  om  den  kreativa  klassens  

framväxt.  Enligt  Florida  är  det  framförallt  efter  1980  som  denna  klass  växt  fram  i  

stor  utsträckning.  Framförallt  vad  gäller  den  ”superkreativa  kärnan”.54  

Resultaten  i  modell  2  utesluter  inte  en  tolkning  av  den  kreativa  klassens  

framväxt  påverkan  på  köksstorleken,  men  styrker  teorin  om  att  de  kanske  

snarare  är  männens  mindre  fysiskt  krävande  arbeten  som  fått  en  effekt  på  

kökets  roll  i  hemmet.  Precis  som  i  modell  1  är  även  boytan  och  antalet  rum  

signifikanta  med  liknande  värden  på  respektive  regressionskoefficient.  I  avsnitt  

4.2  diskuterade  jag  att  kökets  yta  skulle  kunna  påverkas  av  att  boytan  gått  upp  

under  2000-­‐talet.  Uppgången  i  den  sammanvägda  genomsnittliga  boytan  kan  

förmodligen  till  viss  del  förklaras  av  att  fler  lägenheter  med  4-­‐5  rum  byggs  

relativt  den  stora  produktionen  av  lägenheter  med  2-­‐3  rum  under  1960-­‐talet.  

                                                                                                               54  Florida  (2006),  s.  107.  

  37  

Den  genomsnittliga  ytan  på  trerumslägenheter  har  vilket  kan  observeras  i  figur  4  

och  5  ökat  sedan  1940-­‐  och  1950-­‐talet.  Dock  inte  lika  dramatiskt  som  

sammanvägningen  av  den  totala  genomsnittliga  boytan.  För  att  minska  påverkan  

från  ökningen  av  produktionen  av  stora  lägenheter  har  jag  valt  att  använda  mig  

av  en  modell  med  bara  trerumslägenheter.    I  Tabell  4  kan  vi  återigen  observera  

att  variabeln  för  kvoten  mellan  manliga  LO-­‐medlemmar  och  summan  av  de  

manliga  TCO-­‐  och  SACO-­‐medlemmarna  är  signifikant.  

 Tabell  4.  Modell  3:  OLS,  med  observationerna  1-­‐66,  trerumslägenheter,  beroende  variabel:  KÖKSYTA.    

  Coefficient   Std.  Error   t-­‐ratio   p-­‐value    KONSTANT   -­‐2.5463   14.0394   -­‐0.1814   0.85669    BOYTA-­‐KÖKSYTA   0.0798885   0.117159   0.6819   0.49794    BOYTA-­‐KÖKSYTA²   -­‐0.000123565   0.000579155   -­‐0.2134   0.83177    LO/TCO+SACO-­‐KVOT   -­‐2.0516   0.905483   -­‐2.2658   0.02709   **  HEMMAFRUINDEX  1965=100   0.164587   0.135047   1.2187   0.22771    

DUMMY  FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING   12.0558   10.135   1.1895   0.23892    

 n    66  R-­‐squared    0.561382   Adjusted  R-­‐squared    0.524830  F(5,  60)    15.35866   P-­‐value(F)    1.05e-­‐09  Källa:  Uppsala  stadsarkiv,  HSB,  JM,  Peab,  SCB,  SOU  2005:73,  Edvinsson  (2005).      

 

Tabell  5.  Model  4:  OLS,  med  observationerna  1-­‐194,  beroende  variabel:  BOYTA-­‐KÖKSYTA.  

  Coefficient   Std.  Error   t-­‐ratio   p-­‐value    KONSTANT   7.6184   17.4955   0.4354   0.66374    KÖKSYTA   0.698518   0.264943   2.6365   0.00908   ***  ANTAL  RUM   19.3274   0.593155   32.5841   <0.00001   ***  LO/TCO+SACO-­‐KVOT   -­‐0.240096   1.62012   -­‐0.1482   0.88235    HEMMAFRUINDEX  1965=100   -­‐0.0403571   0.21152   -­‐0.1908   0.84889    

DUMMY  FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING   -­‐5.91446   14.6596   -­‐0.4035   0.68707    

 n   194  R-­‐squared    0.881841   Adjusted  R-­‐squared    0.878698  F(5,  188)    280.6153   P-­‐value(F)    3.76e-­‐85  

 Källa:  Uppsala  stadsarkiv,  HSB,  JM,  Peab,  SCB,  SOU  2005:73,  Edvinsson  (2005).    

 

I  modell  4  presenterad  i  tabell  5  är  boytan,  beräknad  som  differensen  mellan  

boytan  och  köksytan,  den  beroende  variabeln.  Här  är  enbart  variablerna  köksyta  

och  antal  rum  signifikanta.  Regressionskoefficienten  för  variabeln  antal  rum  är  

  38  

positiv  och  har  ett  relativt  högt  värde  vilket  är  väldigt  rimligt  då  ett  extra  rum  

oftast  borde  leda  till  en  större  boyta.  Då  de  andra  variablerna  inte  är  signifikanta  

enligt  modellen  kan  jag  inte  tolka  dem.  En  jämförelse  av  modell  1-­‐4  ger  däremot  

en  bild  av  att  kökets  yta  enligt  modellernas  konstruktion  kan  ha  påverkats  av  

införandet  av  föräldraförsäkringen,  den  svenska  medelklassens  övergång  från  

arbetare  till  tjänstemän  samt  antalet  hemmafruar.    Framförallt  övergången  från  

arbetare  till  tjänstemän  verkar  ha  haft  en  effekt  på  kökets  yta  då  variabeln  är  

signifikant  i  modell  1-­‐3.  Boytan  å  andra  sidan  påverkas  enligt  modellerna  enbart  

av  antalet  rum  och  till  viss  del  hur  stort  köket  är.    

 

Utifrån  resultaten  anser  jag  inte  att  de  hypoteser  jag  diskuterat  är  orimliga.  Den  

kreativa  klassens  framväxt,  eller  i  alla  fall  övergången  från  arbetare  till  

tjänstemän,  kan  ha  bidragit  till  att  rummet  blivit  vad  det  är  idag.  Detta  givet  

antagandet  om  att  kökets  yta  är  ett  bra  mått  på  hur  viktigt  rummet  är  som  

statussymbol  och  social  arena.  Denna  slutsats  bör  dock  dras  med  en  viss  

försiktighet  då  resultaten  också  tyder  på  att  kökets  yta  påverkas  positivt  ju  mer  

tid  någon  i  hushållet  spenderar  i  det.  Man  skulle  kunna  säga,  med  försiktighet,  att  

kökens  yta  ökar  ju  högre  statusen  är  på  det  arbete  som  utförs  i  köket,  då  även  

variabeln  för  antalet  hemmafruar  var  signifikant  i  modell  1.  Vad  gäller  mannens  

eventuella  påverkan  på  rummets  utformning  är  det  utifrån  modellerna  svårt  att  

med  bestämdhet  säga  något.  Även  om  det  ökade  användandet  av  

föräldraförsäkringen  samt  att  den  moderna  mannen  förväntas  kunna  en  del  om  

matlagning  samt  bistå  sin  eventuella  partner  i  hushållsarbetet,55  verkar  tyda  på  

att  mannens  intåg  i  köket  haft  en  påverkan  på  dess  utformning.    

 

Det  vore  väldigt  intressant  att  göra  ytterligare  en  studie  på  ett  ännu  äldre  

material  och  kontrollera  för  om  det  är  någon  skillnad  på  kökets  storlek  i  

lägenheter  där  det  fanns  utrymmen  för  hushållspersonal  och  lägenheter  från  en  

period  där  statusen  på  hemarbete  ökade.  Exempelvis  skulle  man  kunna  jämföra  

köken  i  1800-­‐talslägenheter  med  lägenheter  från  1950-­‐talet.  Om  resultatet  av  en  

sådan  studie  skulle  indikera  att  köken  i  lägenheterna  på  1800-­‐talet  med  

personalutrymmen  var  mindre  än  de  i  1950-­‐talslägenheterna  utan  sådana                                                                                                                  55  Hollows  (2003),  Aarseth  &  Olsen  (2008).    

  39  

faciliteter  skulle  man  ännu  mer  säkert  kunna  hävda  att  just  statusen  på  arbetet  

som  utförs  i  köket  har  en  effekt  på  dess  yta  och  även  utformning.    

 

Att  studera  köken  i  de  lägenheter  som  byggdes  mellan  1971  och  2010  skulle  

också  kunna  bidra  till  att  stärka  det  resonemang  jag  lyfter  fram  i  uppsatsen.  En  

komparativ  studie  mellan  bostäderna  i  städer  som  präglas  av  en  stor  

arbetsgivare,  skulle  även  det  kunna  stärka  resonemanget.  Exempelvis  skulle  man  

kunna  jämföra  en  något  mindre  universitetsstad  som  Lund  med  en  traditionell  

industristad  som  Norrköping.        

 

6.  Avslutning  Uppsatsen  huvudsakliga  uppgift  har  varit  att  studera  utvecklingen  av  det  

svenska  köket  i  flerfamiljshus.  Det  material  jag  studerat,  lägenheter  i  Uppsala,  

indikerar  att  kökets  yta  har  ökat  under  2000-­‐talet.  En  del  av  förklaringen  ligger  i  

att  bostäderna  som  byggs  idag  är  något  större  än  de  som  byggdes  under  

perioden  1940-­‐1971,  då  det  statistiska  sambandet  mellan  boytan  och  kökets  yta  

är  signifikant.  Däremot  når  även  kökets  genomsnittliga  andel  av  boytan  

toppnoteringar  under  2000-­‐talet  vilket  indikerar  att  en  ökning  av  boytan  inte  är  

den  enda  förklarande  variabeln.  Jag  har  i  uppsatsen  utgått  ifrån  en  hypotes  

grundad  på  teorier  om  humankapitalets  inverkan  på  vår  konsumtion,  mer  

specifikt  konsumtionen  av  kök,  behovet  av  distansera  sig  mot  andra  grupper  i  

samhället  genom  sin  konsumtion56  och  den  nya  mansrollen  som  skapats  under  

2000-­‐talet.57  Tidigare  publicerad  forskning  om  hushållsarbete,  framförallt  med  

fokus  på  kvinnornas  tidsanvändning  i  hushållet,  har  även  använts  i  arbetet.58  De  

resultat  jag  har  fått  fram  av  undersökningen  indikerar  att  en  generell  höjning  av  

humankapitalet  har  fått  effekt  på  hur  vi  konsumerar  kök.  Idén  om  köket  har  

transformerats  från  en  plats  där  man  producerar  mat  till  hushållet,  till  om  kökets  

roll  som  en  social  arena  och  en  plats  för  självförverkligande.59  Även  om  man  kan  

göra  denna  tolkning  tyder  faktiskt  mina  resultat  på  att  den  bör  modifieras  en                                                                                                                  56  Florida  (2006),  Bordieu  (1984),  Holt  (1998).  57  Hollows  (2003),  Aarseth  &  Olsen  (2008).  58  Nyberg  (1989),  Lövgren  (1993),  Cowan  (1976),  Svensson  (2008a),  Svensson  (2008b),  Haataja  &  Nyberg  (2005).  59  Willén  (2012).  

  40  

aning.  Även  om  forskning  visar  på  att  högre  humankapital  leder  till  en  mer  

”medveten”  konsumtion,  av  exempelvis  kök,60  finns  det  enligt  mig  en  risk  med  

att  sätta  likhetstecken  mellan  den  kreativa  klassens  höga  humankapital  och  

kökets  roll  som  arena  för  självförverkligande.  Det  mina  resultat  tyder  på  är  att  

det  finns  en  korrelation  mellan  potential  att  ägna  sig  åt  exempelvis  matlagning  

och  hur  stor  del  köket  får  av  bostaden.  Kökets  relativa  genomsnittsyta  i  

förhållande  till  boytan  var  i  de  observerade  fallen  minst  under  den  period  där  

kvinnorna  återgick  till  förvärvsarbete,  sambandet  mellan  kökets  yta  och  antalet  

hemmafruar  var  signifikant  i  modell  1  och  regressionskoefficienten  positiv.  

Denna  observation  ligger  i  någon  mening  i  linje  med  de  resultat  som  

presenterats  i  tidigare  publicerad  forskning  om  kvinnors  hushållsarbete.61  Viljan  

att  höja  statusen  på  hemarbetet  fick  effekten  att  de  bostäder  som  byggdes  under  

senare  delen  av  1940-­‐  och  första  hälften  av  1950-­‐talet  hade  kök  som  var  stora  i  

förhållande  till  boytan.    Här  kan  man  alltså  tänka  sig  att  möjligheten  att  spendera  

tid  i  köket  var  stor.  Detta  stämmer  väl  överens  med  den  så  kallade  

Cowanparadoxen  som  visade  på  att  kvinnorna  faktiskt  ökade  sin  

hushållsarbetstid  i  och  med  tillkomsten  av  innovationer  som  förenklade  

hushållsarbetet.  Enkelt  uttryckt  skulle  man  kunna  säga  att  köket  var  ett  viktigt  

rum  i  bostaden  under  1940-­‐1950-­‐talet  på  grund  av  det  stora  antalet  hemmafruar  

som  hade  tid  att  spendera  i  köket,  rummet  blev  mindre  viktigt  i  och  med  att  

statusen  på  hushållsarbete  sjönk  och  statusen  på  kvinnans  förvärvsarbete  ökade.  

Under  slutet  av  1900-­‐talet  blir  köket  viktigt  igen  då  de  förvärvsarbetande  

männen  gått  från  fysiskt  krävande  yrken  inom  industrin  till  mindre  fysiskt  

krävande  tjänstemannayrken.  Männen  har  helt  enkelt  tid  och  ork  att  ägna  sig  åt  

självförverkligande  aktiviteter  året  om  och  inte  enbart  under  industrisemestern.  

Att  korrelationen  mellan  förhållandet  mellan  antalet  tjänstemän  och  arbetare  

och  kökets  yta  är  signifikant  även  för  bostäder  producerade  innan  1971  styrker  

resonemanget  om  att  tillgången  på  fritid,  samt  hur  pigg  man  är  på  sin  fritid  

spelar  roll  för  kökets  storlek.  Dessutom  kan  man  tänka  sig  att  männen  

uppmuntrats  till  hushållsarbete  genom  exempelvis  införandet  av  

                                                                                                               60  Holt  (1998).  61  Cowan  (1976),  Nyberg  (1989),  Svensson  (2008a),  Svensson  (2008b),  Lövgren  (1993).  

  41  

föräldraförsäkringen  1974.    Forskare  som  Richard  Florida  vill  gärna  hävda  att  

det  är  den  kreativa  klassens  höga  humankapital  som  styr  deras  konsumtion.  

Detta  är  kanske  en  sanning  med  modifikation.  Är  det  kanske  snarare  så  att  ett  

ökat  humankapital  leder  till  mer  fritid  eller  i  alla  fall  möjlighet  att  vara  mer  aktiv  

på  sin  fritid  på  grund  av  ett  mindre  fysiskt  krävande  arbete?  Att  denna  förklaring  

inte  lyfts  fram  i  samma  utsträckning  som  den  att  det  höga  humankapitalet  i  sig  

styr  konsumtionen  beror  kanske  på  att  en  sådan  teori  inte  är  lika  populär  bland  

de  som  den  eventuellt  skulle  kunna  lanseras  för.  Är  det  möjligen  så  att  den  

kreativa  klassen  omfamnar  teorier  som  visar  på  att  deras  goda  smak  och  givande  

fritidsaktiviteter  beror  på  deras  intellektuella  överlägsenhet  som  de  tillgodogjort  

sig  under  den  långa  och  tuffa  utbildning  de  genomgått  på  universitetet  och  den  

karriär  de  gjort  i  arbetslivet?  Det  stora  köket  är  en  belöning,  som  man  umgås  

kring  och  gärna  visar  upp,  för  det  hårda  arbete  man  utförde  under  studietiden.  

Den  fritid  och  den  högre  inkomst  man  fått  genom  sin  utbildning  investeras  helt  

enkelt  i  självförverkligande.  För  att  kunna  dra  några  mer  generella  slutsatser  om  

konsumtionen  av  kök  beror  på  tillgång  på  tid  att  spendera  i  det  eller  ett  ökat  

humankapital  behövs  mer  forskning.  En  aspekt  jag  inte  tittat  på  i  denna  uppsats  

är  tillexempel  antalet  barn  i  hushållen  och  deras  eventuella  påverkan.  Resultatet  

av  denna  studie  ger  ändå  ett  intressant  uppslag.  Man  kan  fråga  sig  om  

vindsvåningsparet  beskrivet  i  Sara  Trus  artikel  hade  valt  att  spendera  de  pengar  

de  gjorde  på  sin  bostad  om  de  arbetat  som  undersköterska  och  lokalvårdare,  

givet  samma  ekonomiska  tillgångar,  helt  enkelt  för  att  de  inte  haft  tid  eller  ork  

att  ägna  åt  fördjupningar  i  kinesiska  kryddpastor  eller  fiskrökeri.  

   

 

                       

  42  

8.  Käll-­‐  och  litteraturförteckning    Riksdagstryck    SOU  2005:73,  Reformerad  föräldraförsäkring  –  Kärlek,  omvårdnad,  trygghet.    Litteratur    Aarseth,  Helene,  &  Olsen,  Bente  Marianne  (2008).  Food  and  masculinity  in  dual-­‐career  couples.  Journal  of  gender  studies,  17(4),  277-­‐287.    Bergold,  Carl  Erik  (1990).  Uppsala  stadsbyggande  1900-­‐1960  (Vol.  6,  No.  9).  Kommittén  för  utgivandet  av  Uppsala  stads  historia    Bergold,  Carl  Erik  (1985).  Bostadsbyggande  i  Uppsala,  1900-­‐1950  (Vol.  8).  Almqvist  och  Wiksell.    Bourdieu,  Pierre.  (1984).  Distinction:  a  social  critique  of  the  judgement  of  taste.  Cambridge,  Mass.:  Harvard  University  Press.    Cowan,  Ruth  Schwartz.  (1976).  The"  Industrial  Revolution"  in  the  home:  household  technology  and  social  change  in  the  20th  century.  Technology  and  Culture,  1-­‐23.    De  Vries,  Jan  (2008).  The  industrious  revolution.  Cambridge  Books.    Edvinsson,  Rodney  (2005).  Growth,  Accumulation,  Crisis:  With  New  Macroeconomic  Data  for  Sweden  1800-­‐2000  (Doktorsavhandling,  Stockholm).    Florida,  Richard.  L,  &  Sörmark,  Anna  (översättning).  (2006).  Den  kreativa  klassens  framväxt.  Daidalos.    Florida,  Richard.  L.  (2003).  Cities  and  the  creative  class.  City  &  Community,  2(1),  3-­‐19.    Gejvall-­‐Seger,  Birgit  (1954).  1800-­‐talets  stockholmsbostad:  en  studie  över  den  borgerliga  bostadens  planlösning  i  hyreshusen  (Doktorsavhandling,  Stockholm).    Haataja,  Anita  &  Nyberg,  Anita  (2005).  Tvåförsörjarmodellen  i  Finland  och  Sverige:  försvagades  den  av  ekonomisk  kris  och  familjepolitik  under  1990-­‐talet?  Arbetsmarknad  &  arbetsliv.  (2005(11):4,  s.  199-­‐216).    Hall,  Thomas  (ed.)  (1999).  Rekordåren:  en  epok  i  svenskt  bostadsbyggande.  1.  uppl.  Boverket.    Hollows,  Joanne  (2003).  Oliver's  Twist  Leisure,  Labour  and  Domestic  Masculinity  in  The  Naked  Chef.  International  journal  of  cultural  studies,  6(2),  229-­‐248.    

  43  

Holt,  Douglas.  B.  (1998).  Does  cultural  capital  structure  American  consumption?.  Journal  of  consumer  research,  25(1),  1-­‐25.    Lövgren,  Britta  (1993).  Hemarbete  som  politik:  diskussioner  om  hemarbete,  Sverige  1930-­‐40-­‐talen,  och  tillkomsten  av  Hemmens  Forskningsinstitut  (Doktorsavhandling,  Stockholm).    Maslow,  Abraham.  H  (1954).  Motivation  and  personality.  New  York:  Harper  &  Row.    Nyberg,  Anita  (1989).  Tekniken-­‐kvinnornas  befriare?:  Hushållsteknik,  köpevaror,  gifta  kvinnors  hushållsarbetstid  och  förvärvsdeltagande  1930-­‐talet-­‐1980-­‐talet  (Doktorsavhandling,  Linköping).    Roine,  Jesper.,  &  Waldenström,  Daniel.  (2008).  Globalisering  och  inkomstfördelning.  Globaliseringsrådet.    Sax,  Ulrika  (1989).  Den  vita  staden:  Hammarbyhöjden  under  femtio  år.  Kommittén  för  stockholmsforskning.    Simonsson,  Per  (2005).  Bidrag  till  familjens  ekonomiska  historia:  inflytande  över  konsumtionen  inom  svenska  hushåll  under  1900-­‐talet  (Doktorsavhandling,  Stockholm)    Svensson,  Lars  (2008a).  Technology,  institutions  and  allocation  of  time  in  Swedish  households  1920-­‐1990  (No.  2008:  20).  Working  paper,  IFAU-­‐  Institutet  för  arbetsmarknads-­‐  och  utbilningspolitisk  undersökning.        Svensson,  Lars  (2008b)  Hemmens  modernisering  och  svenska  hushålls  tidsanvändning  1920–90.  IFAU.      Vidén,  Sonja  (1999),  ”Rekordårens  bostadsbyggande”  i  Hall,  Thomas  (ed.),  Rekordåren:  en  epok  i  svenskt  bostadsbyggande.  1.  uppl.  Boverket    Willén,  Maja  (2012).  Berättelser  om  den  öppna  planlösningens  arkitektur:  En  studie  av  bostäder,  boende  och  livsstil  i  det  tidiga  2000-­‐talets  Sverige  (Doktorsavhandling,  Stockholm).    Tidningsartiklar    Andersson,  Klas  (2013)  ”Köket  högst  upp  på  bostadsönskelistan”,  Svenska  Dagbladet  Näringsliv,  6  maj.  http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/det-­‐har-­‐ar-­‐viktigast-­‐nar-­‐vi-­‐soker-­‐lagenhet_8148480.svd  (hämtad  2013-­‐05-­‐06).    Trus,  Sara  (2010),  ”Vindsvåningar  har  blivit  ett  sätt  att  leva”,  Dagens  Nyheter  Bostad  ,  8  oktober.  http://www.dn.se/bostad/vindsvaningar-­‐har-­‐blivit-­‐ett-­‐satt-­‐att-­‐leva  (hämtad  2012-­‐04-­‐15).    

  44  

Metodlitteratur    Achen,  Chritopher  H.  (1982).  Interpreting  and  using  regression.  Beverly  Hills,  Calif.:  Sage.    Andersson,  Göran,  Jorner,  Ulf  &  Ågren,  Anders  (1994).  Regressions-­‐  och  tidsserieanalys  med  och  utan  datorstöd.  (2.,  [utök.]  uppl.)  Lund:  Studentlitteratur.  Teorell,  Jan,  &  Svensson,  Torsten  (2007).  Att  fråga  och  att  svara:  Samhällsvetenskaplig  metod.  Liber.    Uppslagsverk    Nationalencyklopedin    http://www.ne.se/lang/k%C3%B6k  (hämtad  2013-­‐04-­‐24).      Källor    Statistiska  centralbyrån    Statistisk  årsbok  (SCB)  upplaga  1950-­‐2012  Vissa  fackliga  organisationer:  anslutna  medlemmar.    Statistiska  meddelanden  2002  (SOS),  Sveriges  bostads-­‐  och  hyresundersökning  2002.    Antal  hyreslägenheter,  region  c,  tabell  1  s.  14.  Yta  hyreslägenheter,  region  c,  tabell  13,  s.  34.  Antal  bostadsrättslägenheter,  region  c,  tabell  23,  s.  58.  Yta  bostadsrättslägenheter,  region  c,  tabell  29,  s.  67.    Löner  del  1  Tjänstemän  privat  sektor  1955  Tab.  A:  Löneutvecklingen  för  teknisk  personal  och  kontorspersonal  inom  industrin  åren  1947-­‐1955  s    Statistiska  centralbyrån  E-­‐källor    Genomsnittlig  total  månadslön,  reallöneutveckling  (gruv-­‐  och  tillverkningsindustri)  tjänstemän  privat  sektor  (SLP)  1947-­‐2011.  http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?px_tableid=ssd_extern%3aSLP11t&rxid=d582a47c-­‐4170-­‐4072-­‐9659-­‐ace2ac526c2b  (hämtad  2013-­‐04-­‐09).          Försäkringskassan  Socialförsäkringsrapport  2012:9,  Föräldrapenning  analys  av  användandet,  tabell  1,  s.  11.    

  45  

Uppsala  Stadsarkiv  (USA)    Följande  Planritningar  Bellman  Löten  11:1-­‐11:7  Ottar  nr  3  Luthagen  59:1  Ottar  nr  6  Luthagen  59:3  Ottar  nr  7  Luthagen  59:4  Grane  nr  13  Luthagen  57:1  Åsvid  nr  5  Luthagen  58:2  Hästen  nr  22  Kungsängen  4:3  Kurvan  nr  1  Luthagen  6:1  Kurvan  nr  2  Luthagen  6:1  Stabby  Gärde  nr  13  Luthagen  7:4  Duvan  nr  16  Dragarbrunn  26:2  Sverre  nr  18  Fålhagen  5:  Diset  Gränby  19:1,2      Nyproducerade  bostäder    JM    http://www.jm.se/bostader/sok-­‐bostad/uppsala/uppsala/kapellgardet/tornet-­‐4/  (hämtad  2013-­‐04-­‐04).    http://www.jm.se/bostader/sok-­‐bostad/uppsala/uppsala/kungsangen/ariket-­‐1/  (hämtad  2013-­‐04-­‐04).    Peab    http://www.peabbostad.se/Projekt/Uppsala/Brf-­‐Brandsoldaten/  (hämtad  2013-­‐04-­‐03).    http://www.peabbostad.se/PageFiles/33800/Planl%C3%B6sningar%20etapp%201.pdf  (hämtad  2013-­‐04-­‐11)    http://www.peabbostad.se/Projekt/Uppsala/Brf-­‐Brandbilen/  (hämtad  2013-­‐04-­‐03).    HSB    http://www.hsb.se/uppsala/granby-­‐backe?tab=apartments  (hämtad  2013-­‐04-­‐04).