F¶rm¥nsanvisning f¶r handikappbidrag f¶r personer ¶ver 16 ¥r

Handikappbidrag för personer över 16 år

08.05.2020

FPA Handikappbidrag för personer över 16 år 08.05.2020

Innehåll1 Förmånsanvisning ..................................................................................................................... 1

1.1 Kundens helhetssituation .................................................................................................. 11.1.1 Kartläggning av helhetssituationen .......................................................................... 11.1.2 Hur arbetsförmågan ska beaktas i handläggningsarbetet ....................................... 31.1.3 Hur man utreder servicebehovet hos en arbetsförmågekund .................................. 41.1.4 Anteckningar gällande bedömning av arbetsförmågan (Työkykyarvioinninmuistiinpanot) .................................................................................................................... 5

1.2 Syfte .................................................................................................................................. 5

1.3 Rätt och villkor .................................................................................................................. 51.3.1 Faktorer som inverkar på avgörandet ..................................................................... 61.3.2 Nedsatt funktionsförmåga ........................................................................................ 71.3.3 Olägenhet ................................................................................................................ 71.3.4 Hjälpbehov ............................................................................................................... 81.3.5 Handledning och tillsyn .......................................................................................... 101.3.6 Särskilda kostnader ............................................................................................... 101.3.6.1 Uppskattning av de särskilda kostnaderna ......................................................... 111.3.6.2 Kostnader som ska beaktas ............................................................................... 121.3.7 Internationella bestämmelser ................................................................................. 211.3.7.1 Krav på bosättningstid ........................................................................................ 231.3.7.1.1 Förbindelseorgan i utlandet ............................................................................. 241.3.7.2 Förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt 1408/71 och 574/72 ................... 241.3.7.3 Nordiska konventionen om social trygghet ......................................................... 271.3.7.4 Flyttning till Finland ............................................................................................. 271.3.7.5 Beviljande och betalning till utlandet .................................................................. 30

1.4 Förhållande till andra förmåner ....................................................................................... 331.4.1 Internationella bestämmelser ................................................................................. 39

1.5 Ansökan .......................................................................................................................... 391.5.1 Bilagor .................................................................................................................... 401.5.2 Hur ett ärende inleds ............................................................................................. 411.5.2.1 Avsändarens ansvar ........................................................................................... 421.5.2.2 Överföring av handlingar .................................................................................... 421.5.3 Vem kan söka förmåner? ...................................................................................... 431.5.3.1 Personen själv .................................................................................................... 431.5.3.2 Intressebevakare ................................................................................................. 431.5.3.3 Intressebevakningsfullmäktig .............................................................................. 441.5.3.4 Ombud, dvs. befullmäktigad ............................................................................... 451.5.3.5 Nära anhörig eller annan person ........................................................................ 451.5.3.6 Kommun .............................................................................................................. 461.5.3.7 Dödsbo ................................................................................................................ 461.5.4 Ansökningstid ......................................................................................................... 461.5.5 Begäran om tilläggsutredningar ............................................................................. 461.5.6 Återtagande av ansökan ........................................................................................ 481.5.7 Internationella bestämmelser ................................................................................. 49

i


1.5.7.1 Handläggningsställe ............................................................................................ 49

1.6 Belopp ............................................................................................................................. 49

1.7 Bestämningsgrunder ....................................................................................................... 501.7.1 Handikappbidrag med grundbelopp ....................................................................... 501.7.2 Handikappbidrag med förhöjt belopp ..................................................................... 501.7.3 Handikappbidrag med högsta belopp .................................................................... 511.7.4 Helhetsbedömning ................................................................................................. 531.7.5 Handikappbidrag för den tid pension lämnats vilande ........................................... 531.7.6 Skyddade handikappbidrag ................................................................................... 551.7.6.1 Invalidpenningar som skyddades vid lagändringen 1.1.1989 ............................. 561.7.6.2 Hindrande SOLITA-förmån ................................................................................. 561.7.6.3 Lagändringen 1.1.2008 ....................................................................................... 561.7.6.4 Ändring gällande familjepension från och med 1.1.2014 .................................... 571.7.6.5 Lagändringen 1.6.2015 ....................................................................................... 591.7.7 Internationella bestämmelser ................................................................................. 62

1.8 Avgörande ....................................................................................................................... 631.8.1 Handläggningsställe ............................................................................................... 631.8.1.1 Handläggningsstället för handikappbidrag .......................................................... 651.8.2 Jäv ......................................................................................................................... 661.8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud ................................................................ 671.8.2.2 Konstaterande av jäv .......................................................................................... 671.8.3 Begäran om sakkunnigläkares bedömning ............................................................ 671.8.4 Remittering till tilläggsundersökningar ................................................................... 671.8.5 Begäran om tilläggsutredningar ............................................................................. 681.8.5.1 Av vem eller varifrån ska tilläggsutredningar begäras? ...................................... 691.8.6 Hörande ................................................................................................................. 711.8.6.1 När ska kunden höras? ...................................................................................... 711.8.6.2 Hur går hörandet till? .......................................................................................... 711.8.7 Tiden för vilken förmånen beviljas ......................................................................... 711.8.8 Meddelande av beslut ........................................................................................... 721.8.8.1 Meddelande av beslut om handikappförmån när förmånstagaren avlidit ............ 731.8.8.2 Interimistiskt beslut ............................................................................................. 731.8.8.3 Beslutsmottagare ................................................................................................ 741.8.9 Internationella bestämmelser ................................................................................. 78

1.9 Utbetalning ...................................................................................................................... 791.9.1 Betalningsadress ................................................................................................... 791.9.2 Betalningsmottagare .............................................................................................. 801.9.2.1 Förmånstagare .................................................................................................... 811.9.2.2 Intressebevakningsfullmäktig .............................................................................. 811.9.2.3 Intressebevakare ................................................................................................. 811.9.2.4 Kommunen .......................................................................................................... 831.9.2.4.1 Betalning till kommunen med stöd av 14 § i klientavgiftslagen ........................ 831.9.2.4.1.1 Exempel på utbetalning till kommunen med stöd av 14 § i klientavgiftslagen.......................................................................................................................................... 851.9.2.4.2 Betalning till kommunen med stöd av 26 § i klientavgiftslagen ........................ 861.9.2.5 Dödsbo ................................................................................................................ 87

ii


1.9.3 Utsökning ............................................................................................................... 881.9.4 Regressbetalning ................................................................................................... 881.9.4.1 Betalning till kommunen med stöd av lagen om utkomststöd ............................. 891.9.4.1.1 Åtgärder vid FPA ............................................................................................. 891.9.4.2 Betalning till Patientförsäkringscentralen ............................................................ 901.9.4.2.1 Åtgärder vid den ansvariga enheten ................................................................ 901.9.4.3 Betalning som ersättning för felaktigt utbetalt vårdbidrag (förskott) .................... 921.9.5 Dröjsmålsförhöjning ............................................................................................... 921.9.5.1 Dröjsmålstid ........................................................................................................ 931.9.5.1.1 Tremånadersregeln .......................................................................................... 931.9.5.1.2 Enmånadsregeln .............................................................................................. 941.9.5.1.3 Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning) ................. 951.9.5.1.4 Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning) ................. 961.9.5.2 Särskilda situationer ........................................................................................... 961.9.5.3 Räntesats ............................................................................................................ 971.9.5.4 Ingen dröjsmålsförhöjning ................................................................................... 981.9.6 Förskottsinnehållning ............................................................................................. 981.9.6.1 Inställelse av förmånsutbetalning från banken ................................................... 981.9.7 Återbetalning av förmånsutbetalningar efter dödsfall ............................................. 98

1.10 Anmälningsskyldighet .................................................................................................... 99

1.11 Rättelse och undanröjande av beslut ............................................................................ 99

1.12 Justering ...................................................................................................................... 100

1.13 Avbrott i utbetalningen ................................................................................................ 1011.13.1 Institutionsvård ................................................................................................... 1011.13.1.1 Inverkan av institutionsvård på handikappbidraget före lagändringen 1.1.2010........................................................................................................................................ 1021.13.2 Fängelsevistelse ................................................................................................ 1031.13.3 Temporärt avbrott i utbetalningen ...................................................................... 103

1.14 Indragning ................................................................................................................... 1051.14.1 Indragning på begäran ...................................................................................... 1061.14.2 Uppföljningar i indragningssituationer ................................................................ 1071.14.3 Internationella bestämmelser ............................................................................. 1081.14.3.1 Flyttning till ett EU- eller EES-land eller Schweiz ........................................... 1081.14.3.2 Flyttning till ett nordiskt land ........................................................................... 1111.14.3.3 Flyttning till något annat land än ett EU- eller EES-land eller Schweiz ........... 112

1.15 Felaktig utbetalning ..................................................................................................... 1121.15.1 Felaktig utbetalning av handikappförmån efter att förmånstagaren avlidit ......... 1131.15.2 Återkrav .............................................................................................................. 1131.15.3 Regressförfarande ............................................................................................. 1131.15.4 Förskott .............................................................................................................. 114

1.16 Sökande av ändring .................................................................................................... 114

iii


1. FörmånsanvisningFörmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De ärprimärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidornamed förmånsanvisningen på FPA:s intranät.

I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehållergemensamma delar för alla anvisningar:

• rättelse och undanröjande av beslut• återkrav• sökande av ändring.

För dessa finns separata anvisningar i pdf-format.

1.1. Kundens helhetssituationI allmänhet börjar man utreda kundens rätt till handikappbidrag på kundens initiativ. Detkan dock bli aktuellt att utreda rätten till handikappbidrag eller bidragsnivåns riktighetäven i samband med kundbetjäning eller handläggning av en annan förmån.

Det är viktigt att kunden får sin förmån till i rätt tid och till rätt belopp. Därför behöverman ofta också samarbeta med dem som är sakkunniga inom andra förmåner.

När du deltar i ett samarbete i egenskap av sakkunnig inom handläggningen avhandikappbidrag ska du

• utreda vilka uppgifter FPA redan har om kunden• granska helhetssituationen på ett övergripande sätt• bedöma om det behövs ytterligare upplysningar och vid behov kontakta kunden

– förbereda dig för telefonsamtalet med kunden så att du vid behov kan beom ytterligare upplysningar även om andra anhängiga förmånsärenden somkunden har

• beakta eventuell rätt till andra förmåner eller eventuell inverkan på andra förmåner

För att säkerställa informationsgången ska du registrera nödvändiga uppgifter ianteckningarna för bedömningen av arbetsförmågan (Työkykyarvioinnin muistiinpanot,T).

1.1.1. Kartläggning av helhetssituationenNär du handlägger en ansökan om handikappbidrag för en kund i arbetsför ålder ska duförst alltid kartlägga kundens helhetssituation. Kunden kan också ha ett behov av andraförmåner eller av rådgivning gällande livssituationen för att upprätthålla arbetsförmågan.

I ansökan och läkarutlåtandet finner du information om sjukdomen ellerfunktionsnedsättningen och hur den begränsar kundens arbets- och funktionsförmåga.Förutom sjukdomen eller funktionsnedsättningen ska du fästa uppmärksamhet vid depersonliga faktorer och omgivningsfaktorer som kan vara belastande för kunden i henslivssituation och ha en nedsättande inverkan på hens livshantering. Dessa faktorer kaninverka på arbets- och studieförmågan eller på prognosen för denna. Titta också påaspekter som fungerar som resurser i kundens liv.

Kartlägg kundens helhetssituation:

1


• Läs om kundens situation på sammandragssidan i OIWA.– Titta på kundens uppgifter under Asiakkaan palvelutiedot (grön pratbubbla)– Kontrollera kundens förmånsuppgifter (både ansökningar under handläggning

och avgjorda ansökningar) och fäst särskild uppmärksamhet vid följande:

Sjukdagpenning

• Det förekommer många sjukdagpenningsdagar eller flera kortasjukdagpenningsperioder

• Sjukdagpenning har avslagits (utred orsaken)

Sjukpension

• Sjukpension har avslagits (utred orsaken)• En ansökan om sjukpension är under handläggning

Rehabilitering

• Har kunden beviljats rehabilitering, och i så fall hurdan och när?• Negativa rehabiliteringsbeslut och orsaken till dessa

Arbetslöshetsersättningar

• Har kunden en arbetslöshetsersättning som betalats ut under enlång tid?

• Har kunden fått avslag på ansökan om arbetslöshetsersättning(utred orsaken)?

Utkomststöd

• Har kunden beslut angående utkomststöd? I så fall, för hur långtid?

• Har kunden överklaganden under handläggning eller en förmånshistorik sominnefattar många överklaganden?

• Titta på den senaste kontakten• Läs anteckningarna gällande bedömning av arbetsförmågan (Työkykyarvioinnin

muistiinpanot)

Skapa dig en helhetsbild av kundens aktuella situation utifrån uppgifterna ovan samtutifrån handlingarna för det arbete som nu är under handläggning. Lägg i synnerhetmärke till följande saker:

• Kunden har konstaterats lida av en ny, långvarig sjukdom somantingen nu eller i framtiden kan påverka hens arbetsförmåga.

• Kunden har börjat ha sjukfrånvaro eller så har sjukfrånvaronökat.

• Sjukdomens eller funktionsnedsättningens inverkan på kundensfunktionsförmåga har ökat.

• Det har skett en väsentlig ökning av medicinering/åtgärder isamband med behandlingen av kundens sjukdom.

• Kunden har blivit uppsagd, sagt upp sig från sitt arbete ellervägrat ta emot arbete.

• Kunden har flera ärenden under handläggning eller har fått fleraavslag.

• Det framkommer problem med den ekonomiska situationen avhandlingar eller dylikt.

2


Om du vid kartläggningen av helhetssituationen märker att kunden har flera ellerstora problem med hälsan, livshanteringen eller försörjningen kan hen ha nytta avmultiprofessionell service. Läs mer: Multiprofessionell service

1.1.2. Hur arbetsförmågan ska beaktas ihandläggningsarbetet

Med tanke på kundens arbets- och funktionsförmåga är det viktigt att mansamarbetar i fråga om olika förmåner. Därför borde du vid handläggningen avhandikappbidragsärenden också kunna identifiera de situationer där kunden kunde harätt till exempelvis rehabilitering som ordnas av FPA. I samband med ärenden gällandearbetsförmåga kan du samarbeta med sakkunniga inom andra förmåner på det sättsom avtalats i ditt distrikt.

Handläggning av första ansökan om handikappbidrag:

• Titta igenom ansökningshandlingarna och se om du har de uppgifter som behövsför att kunna avgöra ärendet.

– Bifoga vid behov andra handlingar till arbetet, till exempel läkarutlåtanden.– Om du behöver ytterligare uppgifter ska du i första hand be om dessa per

telefon, vilket ger dig möjlighet att diskutera mer fritt med kunden om henssituation och eventuella servicebehov.

• Ett avgörande om handikappbidrag som görs för första gången kräver i regel attman begär en sakkunnigläkares bedömning gällande funktionsnedsättningen.

– När du begär en sådan bedömning ska du beakta kundens individuellahelhetssituation och be om att sakkunnigläkaren också tar ställningtill rehabiliteringsbehovet, i synnerhet när kundens sjukdom ellerfunktionsnedsättning påverkar hens arbetsförmåga och/eller när det utifrånbedömningen av helhetssituationen kan förekomma problem med kundenslivshantering.

• Om kunden är arbetslös ska du beakta hens förmåga att utföra och taemot sådant arbete som motsvarar hens utbildning/yrke eller därmedjämförbart arbete.

• Om det i punkt 1 i ansökan inte har angetts något yrke eller någonsysselsättningssituation ska du ta reda på detta utifrån andra handlingareller fråga kunden om detta per telefon. Det är viktigt att reda utyrke och sysselsättningssituation med tanke på bedömningen avrehabiliteringsbehovet.

• Om det eventuellt finns ett omnämnande om sjukfrånvaro i läkarutlåtandetär detta viktigt att beakta. Bland FPA:s förmånsuppgifter visas enbartsådan frånvaro som överstiger självrisktiden för sjukdagpenning, det villsäga dagen för insjuknande + 9 därpå följande vardagar.

– När du begär en bedömning ska du också utnyttja uppgifterna ianteckningarna gällande arbetsförmågan och nämna eventuella genomfördaeller pågående rehabiliteringsåtgärder samt avslagsbeslut.

– Även om kunden inte skulle ha några sjukdagpenningsperioder kan du frågasakkunnigläkaren om sjukdomens/funktionsnedsättningens inverkan påkundens arbetsförmåga och om behovet av eventuella tidiga åtgärder.

– Diskutera vid behov med en som är sakkunnig inom en annan förmån, dettaredan innan du gör upp en begäran om bedömning, så att du vid behovkan lägga fram ett förslag på åtgärder till sakkunnigläkaren. Kontakta ensakkunnig inom sjukdagpenning/rehabilitering/pensioner i ditt distrikt enligt

3


överenskommen handlingsmodell. Vid behov kan du diskutera kundenssituation med flera sakkunniga samtidigt.

• När sakkunnigläkarens bedömning har inkommit ska du avgöra kundens ansökanom handikappbidrag och vidta andra behövliga fortsatta åtgärder.

– Ta vid behov kontakt med en annan förmånssakkunnig på det sätt manavtalat i ditt distrikt och diskutera fortsatta åtgärder för kunden. Antecknasituationen och det man kommit överens om i anteckningarna för bedömningav arbetsförmågan (Työkykyarvioinnin muistiinpanot).

Ansökan om fortsatt utbetalning eller om justering:

• Titta igenom ansökningshandlingarna och se om du har de uppgifter som behövsför att kunna avgöra ärendet.

– Bifoga vid behov andra handlingar till arbetet, till exempel läkarutlåtanden.– Om du behöver ytterligare uppgifter ska du i första hand be om dessa per

telefon, vilket ger dig möjlighet att diskutera mer fritt med kunden om henssituation och vid behov komplettera ansökningsuppgifterna.

• Om du ska be om en sakkunnigläkares bedömning av ärendet ska du gå till vägapå samma sätt som vid första ansökan.

• Om du inte ber om en sakkunnigläkares bedömning ska du på det sätt somavtalats i ditt distrikt kontakta en sakkunnig inom en annan förmån om det har sketten sådan ändring i kundens situation som gör att du tror att behovet av förmånen ifråga borde utredas.

– Lägg märke till att förändringar gällande tillståndet eller behandlingen i frågaom sjukdomen/funktionsnedsättningen kan förutsätta att man begär ettställningstagande av en sakkunnigläkare.

– Anteckna situationen och det man kommit överens om vid diskussioneni anteckningarna för bedömning av arbetsförmågan (Työkykyarvioinninmuistiinpanot).

1.1.3. Hur man utreder servicebehovet hos enarbetsförmågekund

För att utreda servicebehovet hos en kund är det ofta nödvändigt att ringa till hen. Dettager kunden en känsla av att man bryr sig samt att ärendena sköts som en helhet och attman inte bara fokuserar på en viss förmån.

Om kartläggningen av kundens helhetssituation och/eller avgörandet gällandehandikappförmåner kräver ytterligare upplysningar ska du samtidigt se till attservicebehovet utreds i fråga om andra förmåner.

• Förbered dig för samtalet genom att kartlägga kundens helhetssituation på sammasätt som före förmånshandläggningen.

– Fundera på förhand ut vilka upplysningar du måste få av kunden (eventuelltockså i fråga om andra förmåner). Om kundens servicebehov inte har kartlagtstidigare eller hen inte har intervjuats i samband med något förmånsärende,ska du också be om upplysningar om helhetssituationen som inte framgår avansökan om handikappförmåner eller av andra handlingar/system som FPAhar tillgång till. Du kan till exempel ställa frågor om försörjningen, om du anseratt detta är nödvändigt utifrån handlingarna.

– Tänk också på vilken information du ska komma ihåg att ge kunden.

4


• Ta vid behov kontakt med en som är sakkunnig inom en annan FPA-förmån (tillexempel rehabilitering) redan innan du kontaktar kunden. På så sätt kan du undersamtalet vid behov till exempel fråga kunden om hens motivation för eventuellrehabilitering och berätta om FPA:s rehabiliteringsalternativ.

• Före telefonsamtalet ska du påbörja registrering av kontakten: Registrering avkontakten: Asiantuntijapalvelu > Syy Asiakkaan haastattelu > Lisätieto-kenttä (S/R)

• Håll dig lugn, tala med kunden som en medmänniska och inte som en tjänsteman.

1.1.4. Anteckningar gällande bedömning avarbetsförmågan (Työkykyarvioinnin muistiinpanot)

Relevanta uppgifter om kundens arbets-, studie- och funktionsförmåga antecknas påsidan Työkykyarvioinnin muistiinpanot. Med hjälp av anteckningarna går det lättare attsätta sig in i kundens situation som helhet och att bedöma rehabiliteringsbehovet.

Anteckna slutsatserna när kundens arbets-, studie- och funktionsförmåga hardiskuterats multidisciplinärt eller när du har utrett ärendet. Se till att uppgifterna äraktuella.

Använd i tillämpliga delar följande mellanrubriker som hjälp:

• Yrke, utbildning• Tidigare anställningar, nuläge• Tidigare perioder med arbetsoförmåga• Vård, rehabilitering och partnerskapsarbete som genomförts tidigare• Plan för fortsatt vård och rehabilitering• Kundens egen syn på sin arbets- och funktionsförmåga, mål och vad man kommit

överens om• Multidisciplinärt team, deltagare och slutsatser• Att beakta i fortsättningen• Vad har beviljats och för vilken tid och vad har avslagits och för vilken tid, från FPA

och/eller från annat håll?

1.2. SyfteSyftet med handikappbidraget för personer över 16 år är att stödja icke-pensioneradelångvarigt sjuka eller funktionshindrade personers förmåga att klara av sitt dagliga liv,deras deltagande i arbete eller studier, upprätthållandet av deras funktionsförmågasamt deras boende hemma, rehabilitering och vård.

Handikappbidraget beviljas för att kompensera olägenhet, hjälpbehov, servicebehovoch särskilda kostnader som beror på sjukdom eller skada.

1.3. Rätt och villkorHandikappbidrag för personer över 16 år kan beviljas en person som fyllt 16 år och sominte från Finland eller något annat land får pension eller ersättning som berättigar tillvårdbidrag för pensionstagare. Se också Pensioner och ersättningar.

5


För att handikappbidrag ska beviljas förutsätts alltid att den sökandes funktionsförmågaär nedsatt åtminstone ett år. När funktionsförmågan är nedsatt är det olägenheten,behovet av hjälp eller handledning och tillsyn eller beloppet av den sökandes särskildakostnader som avgör om handikappbidrag beviljas och till vilket belopp. Möjligheten attbevilja bidraget utifrån en helhetsbedömning, dvs. utifrån de olika faktorernas samladeverkningar, ska alltid bedömas.

Till den som har lämnat sin folkpension vilande betalas handikappbidrag för personeröver 16 år med högsta belopp. En förutsättning är att personen har fått vårdbidrag förpensionstagare omedelbart innan pensionen lämnades vilande. Handikappbidrag kanbetalas för minst tre månader och högst två år från det att pensionen lämnats vilande.Läs mer om att lämna pensionen vilande.

För att handikappbidrag ska kunna beviljas förutsätts att personen anses varabosatt i Finland (4 § i lagen om handikappförmåner 570/2007, 5 § i lagen omgränsöverskridande social trygghet 16/2019). En person som vistas i ett annat EU-eller EES-land eller i Schweiz kan ha rätt till handikappbidrag också med stöd avEU-förordning 883/04 (Bestämmelserna i förordning 1408/71 tillämpas på tiden före1.5.2010.). Bestämmelserna i förordningen har betydelse också vid bedömningen avrätten till handikappbidrag för personer som flyttar från utlandet till Finland.

Den som har flyttat från utlandet kan i regel beviljas handikappbidrag för personeröver 16 år först efter det att hen har bott tre år i Finland. I bosättningstiden,dvs. "karenstiden" inräknas den tid då man på personen tillämpat lagen omgränsöverskridande social trygghet, antingen på grundval av faktisk bosättning i Finlandeller på någon annan grund, t.ex. arbete som utsänd arbetstagare från Finland. Närbosättningstiden beräknas kan man därtill beakta perioder som intjänats i enlighetmed lagstiftningen i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz och som räknas tillgodo i samband med sjukförmåner. En förutsättning är att den sökande omfattas avtillämpningsområdet för förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller den nordiskakonventionen.

Tre års bosättningstid krävs inte om den sökandes sjukdom har börjat ellerfunktionsnedsättningen uppkommit under bosättning i Finland och förmånsrätten börjarinnan den sökande fyller 19 år.

En sjukdom som börjat eller en funktionsnedsättning som uppkommit i ett EU-eller EES-land eller i Schweiz kan jämställas med en funktionsnedsättning somuppkommit i Finland, om den sökande omfattas av tillämpningsområdet för förordning883/2004, förordning 1408/71 eller den nordiska konventionen. (9 och 13 § i lagen omhandikappförmåner, 7 och 8 § i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång iarbete.)

1.3.1. Faktorer som inverkar på avgörandetFör att handikappbidrag ska beviljas förutsätts att personens funktionsförmåga ärnedsatt på grund av sjukdom eller skada och att sjukdomen eller skadan dessutommedför olägenhet, hjälpbehov, behov av handledning och tillsyn. Särskilda kostnaderkan inverka på bidragets belopp.

6


1.3.2. Nedsatt funktionsförmågaFör att handikappbidrag ska beviljas förutsätts alltid att personens funktionsförmågaär nedsatt på grund av sjukdom eller skada åtminstone ett år utan avbrott.Vid beräkningen av ettårsperioden beaktas både kommande tid och den tidfunktionsförmågan redan har varit nedsatt. Om sjukdomens svårighetsgrad varierar,förutsätts i regel att personens symtomfria perioder eller perioder med färre symtomomfattar högst två månader per år.

Då man uppskattar när nedsättningen i funktionsförmågan har börjat kan man tillexempel jämföra med personens tidigare prestationer eller med de prestationer somkan betraktas som normala hos personer i motsvarande ålder.

Med nedsatt funktionsförmåga avses att de aktiviteter som en person behöver kunnautföra i sitt dagliga liv försvåras på grund av sjukdom eller skada. Nedsättningen ifunktionsförmågan bedöms med beaktande av personens fysiska, psykiska och socialafunktionsförmåga. Funktionsförmågan kan anses vara nedsatt om personen på grundav sjukdom eller skada har svårt att

• ta hand om sig själv (t.ex. personlig hygien, påklädning),• utföra nödvändigt hushållsarbete,• sköta ärenden utanför hemmet eller• klara av att arbeta eller studera.

Nedsättningen i funktionsförmågan kan exempelvis visa sig i att utförandet avaktiviteterna tar längre tid än normalt eller är förknippat med vissa säkerhetsrisker. Attfunktionsförmågan är nedsatt kan också synas i form av svårigheter i anslutning tillkommunikationen med andra, i det sociala umgänget eller i de kognitiva funktionerna.En persons funktionsförmåga kan vara nedsatt även om hen inte behöver hjälp medaktiviteterna i det dagliga livet. Nedsatt funktionsförmåga är alltså inte detsamma somhjälpbehov.

En persons funktionsförmåga kan i allmänhet inte anses vara nedsatt om enfunktionsförmåga som kan betraktas som normal för hens del kan uppnås medläkemedelsbehandling. En person som lider av en svår psykisk sjukdom kan dockanses ha nedsatt funktionsförmåga också när hen har vägrat läkemedelsbehandling pågrund av avsaknad av sjukdomsinsikt.

1.3.3. OlägenhetMed olägenhet avses en medicinskt bedömd olägenhet. Bedömningen av olägenhetenhar betydelse när en persons rätt till handikappbidrag för personer över 16 år ochnivån på bidraget bedöms. Lagen om handikappförmåner innehåller ingen definition avolägenhet. Enligt lagen om handikappförmåner (570/2007) kan Folkpensionsanstaltenändå ge närmare anvisningar om hur sådan olägenhet som avses i fråga omhandikappbidrag ska bedömas på ett enhetligt sätt.

Vid bedömningen av olägenheten beaktas de begränsningar som sjukdomeneller skadan, med hänsyn till dess art och svårighetsgrad, i regel medför i detdagliga livet. När olägenheten bedöms, beaktas bara arten av sjukdom, skadaeller funktionsnedsättning, inte individuella förhållanden (såsom yrke, levnads-eller bostadsförhållanden eller andra individuella förhållanden). En förbättring avfunktionsförmågan som uppnåtts med hjälp av hjälpmedel (t.ex. en konstgjord led elleren protes) beaktas dock.

7


InvaliditetsklassificeringVid bedömningen av olägenhet beaktas i tillämpliga delar vad som med stöd av85 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) föreskrivs istatsrådets förordning om invaliditetsklassificeringen enligt lagen om olycksfall i arbetetoch om yrkessjukdomar (768/2015). Denna invaliditetsklassificering, som i förstahand fastställts för olycksfallsförsäkringen, är avsedd att definiera den beståendeallmänna olägenhet en sjukdom eller skada medför. Klassificeringen kan i fråga omhandikappbidrag endast användas som en riktgivande anvisning för bedömning avallmän medicinsk olägenhet som beror på sjukdom eller skada.

För bestämmandet av omfattningen av den allmänna olägenheten indelarinvaliditetsklassificeringen sjukdomar och skador i 20 invaliditetsklasserenligt olägenhetens svårighetsgrad. I fråga om handikappbidrag ärutgångspunkten att olägenheten bestäms enligt punkten allmänt nedsatt funktion iinvaliditetsklassificeringen. Även om en mera detaljerad bedömning görs i enlighet medinvaliditetsklassen för en viss sjukdomsgrupp ska bestämmandet av olägenheten ocksåmotsvara den invaliditetsklass som bestämts enligt punkten allmänt nedsatt funktion iinvaliditetsklassificeringen.

I fråga om handikappbidrag

• avses med väsentlig olägenhet sådan olägenhet som närmast motsvararmedelsvår funktionsnedsättning under punkten allmänt nedsatt funktion

• avses med betydande olägenhet sådan olägenhet som närmast motsvarar svårfunktionsnedsättning under punkten allmänt nedsatt funktion

• som svårt funktionshindrad betraktas en person vars olägenhet närmast motsvararsynnerligen svår funktionsnedsättning under punkten allmänt nedsatt funktion.

1.3.4. HjälpbehovAktiviteter i det dagliga livet Hushållsarbete

Ärenden utanför hemmetAnvändningen av hjälpmedel

och apparater beaktasnär hjälpbehovet bedöms

För att handikappbidrag för personer över 16 år ska beviljas på grundval av hjälpbehovförutsätts att den sökande behöver en annan persons hjälp åtminstone varje veckanär det gäller aktiviteter i det dagliga livet, hushållsarbete och skötsel av ärendenutanför hemmet. Då har personen i fråga rätt till handikappbidrag med förhöjt belopppå grundval av hjälpbehov. Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas om enperson varje dag behöver hjälp med ett flertal aktiviteter i det dagliga livet. Hjälpbehovvid arbete och studier motsvarar närmast hjälpbehov vid skötsel av ärenden.

När hjälpbehovet och dess omfattning bedöms ska man alltid beakta sjukdomens artoch svårighetsgrad, personens individuella förhållanden (t.ex. boendeform, bostadensutrustningsnivå och familjeförhållanden) samt de lokala förhållandena (t.ex. tillgångentill hjälp).

Den som behöver hjälp enbart med hushållsarbetet eller skötseln av ärenden kan intefå handikappbidrag på grundval av hjälpbehov. Hjälpbehovet ska alltid åtminstone inågon mån avse även aktiviteterna i det dagliga livet.

8


Aktiviteter i det dagliga livet (personliga rutiner)

Med aktiviteter i det dagliga livet ("personliga rutiner" i lagen om handikappförmåner)avses transporter och annan förflyttning, skötsel av den personliga hygienen,sjukvårdsåtgärder, påklädning, måltider och andra därmed jämförbara aktiviteter. Somandra jämförbara aktiviteter betraktas t.ex. kommunikation med andra och att uttryckasig själv.

Sjukvårdsåtgärder är t.ex. livsviktig medicinering, injicering av insulin eller annaninjektionsbehandling eller utförande av dialysbehandling.

Hushållsarbete

Med hushållsarbete avses nödvändiga hushållssysslor, t.ex. städning, matlagning ochklädvård.

Ärenden utanför hemmet

Med skötsel av ärenden utanför hemmet avses bl.a. butiksbesök och uträttande avbankärenden samt apoteksbesök och läkarbesök. Hjälpbehov vid arbete och studierkan anses motsvara hjälpbehov vid skötsel av ärenden.

Användningen av hjälpmedel och apparater beaktas när hjälpbehovet bedöms

När en persons totala hjälpbehov bedöms ska man också beakta användningen avhjälpmedel och utrustning. Med ändamålsenliga hjälpmedel och apparater kan behovetav andra personers hjälp ofta minskas betydligt. Vid bedömningen av om villkorenför beviljande av handikappbidrag är uppfyllda kan användningen av hjälpmedel ellerapparater delvis jämställas med hjälp som tillhandahålls av en annan person.

Hjälpbehov kan anses finnas t.ex. i följande situationer:

• Personen är på grund av sin sjukdom eller skada tvungen att använda rollator ellerrullstol som hjälpmedel för att kunna röra sig.

• Personen måste använda sjukvårdsutrustning för att upprätthålla livsviktigafunktioner och behandlingen är tidskrävande. Hjälpbehov kan då anses finnasäven om personen själv sköter behandlingen (t.ex. personer som själva utfördialysbehandling hemma).

• Personen är tvungen att använda andra kommunikationsformer än tal när henska kommunicera med andra eller uttrycka sig själv, t.ex. teckenspråk, tolkhjälp,talsyntetisator eller motsvarande (t.ex. afatiker, dysfatiker och döva).

Till exempel livsviktig dialysbehandling som genomförs som hemodialys i hemmet2–3 timmar dagligen motsvarar betydande hjälpbehov och kan anses berättiga tillhandkappbidrag med högsta belopp. Vård vid en dialysenhet eller sjukhusdialyscirka tre gånger per vecka 4–5 timmar åt gången jämställs på motsvarande sätt medhjälpbehov minst varje vecka när det gäller aktiviteter i det dagliga livet, och ger därmedrätt till handikappbidrag med förhöjt belopp. Daglig peritonealdialys som genomförsi hemmet (byte av vätska t.ex. 5x20 minuter dagligen) jämställs med betydandehjälpbehov och berättigar således som sådan till handkappbidrag med högsta belopp.

Hjälpbehov kan anses finnas också när hjälp inte finns att få och personen är tvungenatt klara sig med andra hjälpmedel eller genom att vara ihärdig och uthållig.

Om en persons hjälpbehov som helhet kan anses vara ringa, berättigar inteenbart användning av hjälpmedel (t.ex. rollator) till handikappbidrag. När rätten tillhandikappbidrag och bidragsbeloppen bedöms ska man alltid beakta personenssituation som helhet. Läs mer: Bestämningsgrunder.

9


1.3.5. Handledning och tillsynMed handledning och tillsyn avses att en annan person instruerar, påminner, manarpå och håller den sjuka eller funktionshindrade personen under uppsikt när det gälleraktiviteter i det dagliga livet, nödvändigt hushållsarbete och skötsel av ärenden utanförhemmet eller att en annan person står i fortgående beredskap.

Behov av handledning och tillsyn kan t.ex. innebära att personen måste påminnas,instrueras eller övertalas att tvätta sig, klä på sig, äta eller ta sina mediciner och attdet även annars krävs tillsyn för att vardagslivet ska löpa. Till exempel i fråga ompersoner med svåra psykiska störningar och personer med minnesstörningar kansom handledning och tillsyn betraktas stödjande av verklighetsuppfattningen ochordinationsföljsamheten, övervakning av att personen tar sina mediciner samt tillsynsom behövs på grund av eventuell impulsivitet, självdestruktivitet eller våldsamhet.

En person kan åtminstone i viss mån ha behov av handledning och tillsynom hen bor t.ex. på en enhet för stödboende eller en vårdinrättning. I frågaom serviceboendeformer av den här typen kan handledning och tillsyn ingå iboendeservicen och den normala verksamheten, vilket ska beaktas vid bedömningenav behovet av handledning och tillsyn och dess omfattning. Den totala omfattningen avhandledningen och tillsynen bedöms individuellt på basis av uppgifterna i ansökan ochläkarutlåtandet. Omfattningen av behovet av handledning och tillsyn (varje vecka, varjedag eller ständigt) påverkas också av vilka funktioner sjukdomen eller skadan inverkarpå.

Specialarrangemang som de anhöriga kommit överens om sinsemellan eller medvårdpersonalen eller olika slags larm- och telefonarrangemang kan beaktas när behovetav handledning och tillsyn bedöms. Tillsyn som de anhöriga ordnat per telefon ellerpå något annat sätt på distans räcker dock inte i sig för att vårdbidrag ska beviljas pågrundval av handledning och tillsyn.

1.3.6. Särskilda kostnaderAllmänna villkor i fråga om särskilda kostnader

Med särskilda kostnader avses sådana nödvändiga, extra och fortlöpande kostnadersom orsakas av nedsatt funktionsförmåga, till den del den sökande själv svarar förkostnaderna.

Kostnaderna beror på den sjukdom som försämrar funktionsförmågan

Som särskilda kostnader kan beaktas endast kostnader i anslutning till den sjukdomeller skada som försämrar funktionsförmågan.

Kostnaderna är nödvändiga

Som särskilda kostnader kan beaktas endast sådana kostnader som kan anses varanödvändiga för behandling av sjukdomen eller skadan, för att personen ska klaraav normala aktiviteter i det dagliga livet eller för att upprätthålla funktionsförmågan.Omfattningen av den service som skaffats ska stå i rätt proportion till den hjälpeller handledning och tillsyn som den sökande behöver samt till den sökandesfunktionsförmåga.

10


Kostnaderna är extra

Som särskilda kostnader kan beaktas endast sådana kostnader som är extra iförhållande till de sedvanliga kostnader som en frisk person har. Bedömningen av omkostnaderna är extra görs med beaktande av den individuella situationen. Sedvanligakostnader som personen i fråga har haft redan innan funktionsförmågan var nedsatt kani allmänhet inte betraktas som extra kostnader.

Kostnaderna är fortlöpande

Med fortlöpande särskilda kostnader avses i allmänhet att kostnader uppkommer undercirka ett halvt års tid. Kostnader för sjukhusvård eller växelvård kan också anses varafortlöpande om de återkommer årligen. Huruvida kostnaderna är fortlöpande ska dockalltid prövas från fall till fall. Kostnader av engångsnatur godkänns inte som särskildakostnader.

Den sökande måste själv svara för kostnaderna

Särskilda kostnader godkänns endast till den del som personen i fråga själv måstesvara för dem. Sålunda godkänns inte kostnader till den del den sökande får ersättningför dem med stöd av någon annan lag eller t.ex. en frivillig försäkring. Den sökandeanses själv svara för kostnaderna också då en anhörig till den sökande hjälper till attbetala kostnaderna.

Den sökande kan t.ex. få ersättningar via olycksfalls- eller trafikförsäkringssystemet försjukvårdskostnader och förhöjda hemvårdskostnader till följd av en skada eller så kanhen få klädtillägg eller ledarhundstillägg. Vid behov ska man vända sig till den sökandeför att ta reda på vilka kostnader den sökande själv betalar.

En person anses själv svara för kostnaderna också när hen får utkomststödför fortlöpande kostnader som beror på sjukdom, t.ex. för läkemedel ellerhemvårdskostnader. Om utkomststöd beviljas för sådana omsorgskostnader ianslutning till serviceboende för vilka kommunen fakturerar i enlighet med lagen omklientavgifter, kan den andel för vilken utkomststöd beviljats ändå inte beaktas somsärskild kostnad.

När kommunen ger kunden en servicesedel för anlitande av privata social- och/ellerhälsovårdstjänster kan kunden själv anses svara endast för den självrisk som kundenbetalat för de tjänster hen anlitat. Dessa självrisker som kunden själv betalat kan i regelbeaktas som särskilda kostnader. Beloppet av de kostnader som beaktas bedöms enligtsamma grunder som kostnader orsakade av anskaffning av privata tjänster.

1.3.6.1. Uppskattning av de särskilda kostnadernaBeloppet av de godtagbara särskilda kostnaderna uppskattas utifrån uppgifterna iansökan och i bilagorna till den, och genom att man utnyttjar FPA:s egna uppgifterom ersättningar (läkemedelsersättningar, sjukvårdsersättningar). Vid behov ska entilläggsutredning över kostnaderna begäras av den sökande. Det totala beloppetav de särskilda kostnader som ska beaktas uppskattas i regel på årsnivå. Om allakostnader fortgår i 12 månader divideras de kostnader som ska beaktas med 12, ochpå så sätt får man det månatliga beloppet. Om de månatliga kostnaderna uppgår tillminst det förhöjda beloppet för vårdbidraget, kan vårdbidrag med grundbelopp höjas tillvårdbidrag med förhöjt belopp på basis av kostnaderna. Om kostnaderna inte fortgår iminst ett års tid ska beräkningen göras periodvis.

11


Vissa kostnader anses hänföra sig till hela året, och vid beräkningen av detmånatliga beloppet divideras dessa kostnader alltid med 12. Sådana kostnaderär t.ex. årssjälvrisken ("takbeloppet") för läkemedelskostnader, maximibeloppetför avgifter ("avgiftstaket") inom hälso- och sjukvården, årligen återkommanderehabiliteringsperioder och andra årligen återkommande kostnader.

Exempel: Kundens kostnader för hemvård under tiden 1.1.2016–31.7.2016 är 201,50euro per månad. Därtill har kunden nått taket för årssjälvrisken för läkemedelskostnader2016 (610,37 euro). Eftersom kostnaderna förändras väsentligt från och med 1.8.2016(hemvården upphör) ska kostnaderna beräknas för tiden 1.1.2016–31.7.2016.Hemvård 201,50 euro + (610,37/12) = 252,55 euro per månad. I detta fall kan kundenför tiden 1.1.2016–31.7.2016 beviljas vårdbidrag med förhöjt belopp på basis avsärskilda kostnader.

Förmånen kan beviljas på basis av särskilda kostnader endast om de kostnader somorsakas av nedsatt funktionsförmåga per månad kan uppskattas uppgå till minstdet förhöjda beloppet för vårdbidraget och kunden skulle ha rätt till vårdbidrag medgrundbelopp. Förmånen kan beviljas på basis av särskilda kostnader endast för sålång tid som kostnaderna faktiskt fortgår. Om det sker en sådan förändring i kundenskostnader som inverkar på avgörandet ska förmånen justeras från ingången avmånaden efter förändringen.

Läs om uppskattning av kostnaderna för kommande tid under > Avgörande > Tiden förvilken förmånen beviljas.

Om den sökande är bosatt utomlands bör det beaktas att systemen för social trygghetoch klientavgifterna i olika länder skiljer sig från varandra.

1.3.6.2. Kostnader som ska beaktasVilka särskilda kostnader som ska beaktas, bedöms alltid från fall till fall med beaktandeav den sökandes individuella förhållanden. Därför kan det i vissa fall vara motiveratatt beakta även andra kostnader än de som nämns nedan. Också behovet avkostnadsutredningar och omfattningen av dem bedöms från fall till fall. Huruvidakostnaderna ska beaktas, bedöms utifrån de allmänna villkor som anges i avsnittetSärskilda kostnader. Vid behov kan man begära ett ställningstagande också av FPA:ssakkunnigläkare.

Också kostnader som uppstått utomlands kan beaktas som särskilda kostnaderi samband med vårdbidrag. En tillförlitlig utredning krävs för att kostnader skagodkännas.

1. Kostnader för hemservice, stödtjänster och hemsjukvård

De avgifter som kommunen eller en privat serviceproducent tar ut för hemservice,stödtjänster och hemsjukvård kan beaktas som särskilda kostnader, om kostnadernauppfyller de allmänna villkoren gällande särskilda kostnader.

Hemservicen kan gälla hjälp med varierande vardagliga sysslor och personligaaktiviteter i det dagliga livet, exempelvis hjälp med den personliga hygienen ochmedicinutdelning. Stödtjänsterna är tjänster som kompletterar hemservicen och somkunden behöver för att kunna bo självständigt. Stödtjänster kan beviljas även omkunden inte behöver annan hemservice eller andra hemvårdstjänster. Stödtjänster ärbl.a. måltidsservice, städning, klädvård, butikstjänst och uträttande av ärenden.

12


Det kan också vara fråga om virtuella tjänster. När det gäller virtuella tjänster är det skälatt komma ihåg att apparatkostnader inte är kostnader som ska beaktas, utan endastde kostnader som orsakas av tjänsterna. Kostnaderna som orsakas av påfyllning aven läkemedelsrobot kan beaktas om hemservicen fyller på den, men kostnaderna föranskaffning av den eller exempelvis månatliga kostnader för den beaktas inte.

Kommunala tjänster

Kostnaderna för kommunal hemservice samt stödtjänster och hemsjukvård beaktas iallmänhet som sådana. Den person vars service- och vårdplan servicen grundar sigpå anses svara för avgifterna. Den sökande ska till FPA lämna en kopia av service-och vårdplanen samt av det avgiftsbeslut som gäller servicen eller av serviceavtalet.Även någon annan utredning duger om servicens omfattning och priset på tjänsternaspecificeras i den. Av utredningen ska framgå vilken andel av kostnaderna den sökandesjälv svarar för. Om kommunen meddelat två makar ett avgiftsbeslut som gäller dembåda ska man begära en utredning av kommunen om vilken andel av tjänsterna ochavgifterna som hänför sig till den sökande.

Av kostnaderna för kommunal måltidsservice beaktas endast avgifterna förmattransport och eventuella kvälls- och veckoslutstillägg. Den andel som gällermåltiderna (maten) godkänns inte som särskild kostnad. De avgifter som tas ut förmåltidsservice varierar från kommun till kommun. I alla kommuner tas det inte uttransportavgifter eller särskilda tillägg av kunden. Om det inte framgår av utredningenvad avgiften för måltidsservice består av ska du vid behov begära en mera detaljeradutredning om avgiftens beståndsdelar av kunden eller kommunen. Transportkostnaderdå en matautomat fylls på är godtagbara på samma sätt som transportkostnaderna förmat. Övriga kostnader som beror på matautomaten är inte godtagbara.

Privata tjänster

Huruvida avgifter som tas ut för hemservice, stödtjänster eller hemsjukvård som gesav en privat serviceproducent eller en anställd person kan godtas bedöms från fall tillfall. Kostnaderna godkänns som sådana om servicen är fortlöpande och extra och omservicens omfattning är motiverad med tanke på personens sjukdom och nedsattafunktionsförmåga. Om kostnaderna för servicen kan beaktas, kan man också beaktasådana eventuella kostnader för resor till kundens hem för vilka serviceproducentendebiterar. När kostnaderna beaktas beaktar man det pris som kunden har betalat. Prisetpå tjänsten får inte sänkas eller jämkas till en skälig nivå.

När det gäller hemservice ska man beakta om det bor andra vuxna i sammahushåll som den sökande, vilka kan antas delta i skötseln av hemmet. Till exempelkostnaderna för anlitande av städservice kan i allmänhet delas mellan makar. Dåbeaktar man bara kundens andel. I fråga om måltidsservice kan man beakta endastbesöksspecifika avgifter, tids- och/eller resebaserade avgifter samt eventuella kvälls-och veckoslutstillägg som tas ut för servicen. Den andel som gäller måltiderna (maten)godkänns inte som särskild kostnad. En tillförlitlig utredning över kostnaderna skalämnas till FPA.

Om den som ansöker om eller får bidraget har anställt en utomstående person till sinhjälp, ska den utomstående personen stå i anställningsförhållande till den sökande.Den sökande ska lägga fram en utredning över anställningsförhållandet (t.ex. ett intygöver arbetspensionsförsäkring) och en utredning över anställningsförhållandets innehåll(t.ex. ett arbetsavtal). Lönekostnader för anställande av en nära anhörig (t.ex. förälder,make, maka eller barn) eller någon annan person som bor i samma hushåll godkännsinte (läs nedan om arvode som betalas till en anhörig).

13


Lönekostnader godkänns inte om den sökande har beviljats en personlig assistent tillexempel med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp. Om en personbeviljats lönesubvention av arbets- och näringsbyrån för att anställa en arbetstagare,kan den andel av lönen som den sökande själv står för beaktas som särskild kostnad.Andra anställningskostnader än egentliga lönekostnader godkänns inte som särskildakostnader. Sådana övriga kostnader är bland annat arbetsgivarens socialskyddsavgift,arbetslöshetsförsäkringspremie, arbetspensionsavgift och olycksfallsförsäkringspremie.

Servicesedlar

Den som från kommunen fått en servicesedel för social- och hälsovårdstjänster kanskaffa privata tjänster med sedeln. Med servicesedlar kan man skaffa sådana social-och hälsovårdstjänster som kommunen eller samkommunen är skyldiga att ordnaför sina invånare. Tjänster som skaffas med servicesedlar utgör ett alternativ till denservice som kommunen eller samkommunen producerar.

För att en person ska kunna få en servicesedel förutsätts det att en representant förden kommunala social- och hälsovården bedömer personens servicebehov. Värdetpå en servicesedel kan vara lika stort för alla användare eller inkomstrelaterat ochsåledes bero på personens inkomster. Vid kontinuerlig, regelbunden hemvård användsinkomstrelaterade servicesedlar.

I fråga om tjänster som enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården äravgiftsfria för kunderna ska servicesedeln täcka kostnaderna helt och hållet.

När en person anlitar privata tjänster och betalar för dem med en servicesedel frånkommunen kan de självrisker som personen själv har betalat i regel beaktas somsärskilda kostnader. Beloppet av de självriskandelar som beaktas bedöms enligtsamma grunder som kostnader för anskaffning av privata tjänster.

2. Kostnader för vård och omsorg som uppkommer i samband medserviceboende eller stödboende

Serviceboende ordnas av kommuner och privata serviceproducenter. Kommunenssocialförvaltning bedömer när kommunen ska ordna serviceboende för enperson. Kommunen kan ordna serviceboendet själv eller köpa tjänster av enprivat serviceproducent. Kommunen bestämmer grunderna för klientavgifterna förserviceboende. Den avgift som tas ut av kunden bestäms i regel enligt hens inkomster.

Om en person flyttar till ett privat servicehus på eget initiativ, svarar hen i princip självför kostnaderna i anslutning till serviceboendet. Den privata serviceproducenten kan dåsjälv prissätta sina tjänster efter eget gottfinnande.

Månadsavgifterna vid verksamhetsenheter som ordnar serviceboende (t.ex.servicehus, grupphem, enhet för stödboende eller boendeserviceenhet) beaktas intei sin helhet som särskilda kostnader. Som kostnader kan man beakta nödvändigaomsorgskostnader som orsakas av sjukdom eller skada. Sådana kostnader kan uppståom personen i fråga får hjälp eller handledning och tillsyn i samband med personligaaktiviteter i det dagliga livet, medicinering eller skötseln av hemmet. Andelen för boendeoch mat samt avgifter för användning och underhåll av allmänna utrymmen godkännsinte. Som särskilda kostnader godkänns inte heller kostnader för sådana behandlingareller tjänster som inte kan anses vara nödvändiga för behandlingen av sjukdomen ellerskadan, för att personen ska klara av normala aktiviteter i det dagliga livet eller för attupprätthålla funktionsförmågan.

Den sökande ska som bilaga till sin ansökan lämna in en kopia av servicehusetsservice- och vårdplan eller av serviceavtalet. Om priset för och innehållet i

14


omsorgstjänsten inte är specificerade i den utredning som lämnats in, ska någon annanutredning av serviceproducenten eller kommunen lämnas till FPA. Av utredningen skaframgå omsorgsavgiftens storlek och vilka tjänster som avgiften omfattar. Priserna förde enskilda tjänsterna behöver inte specificeras om alla enskilda tjänster som ingår iomsorgen anses nödvändiga. Om den sökandes boendekommun har förbundit sig attbetala kostnaderna för serviceboendet ska man be den sökande lämna in en kopia avkommunens betalningsförbindelse. Av utredningen ska också framgå vilken andel avomsorgsavgiften kunden själv svarar för. Den sökandes egen andel av kostnadernaanses i första hand hänföra sig till boendet och maten. Av omsorgsavgiften kan somsärskild kostnad beaktas endast den del som den sökande faktiskt svarar för själv.Det faktum att exempelvis de anhöriga bidrar till kundens avgifter innebär dock inte attkunden inte själv skulle svara för kostnaderna.

Om behövliga uppgifter inte fås och beloppet av de kostnader som ska beaktas intekan uppskattas på ett tillförlitligt sätt utifrån någon annan utredning, kan avgifterna intebeaktas som särskilda kostnader. Storleken av de kostnader för serviceboende sombeaktas ska inte uppskattas på andra grunder (t.ex. med hjälp av avgifterna inom denoffentliga sektorn, utan summan ska framgå av handlingarna).

AnmärkningI fråga om kostnaderna för serviceboendet behövs uppgift om hur storomsorgens andel är av de totala kostnaderna. Det behövs ocksåinformation om vad omsorgen omfattar. Det spelar ingen roll ur vilketdokument man får informationen. Det viktiga är att handläggaren bedömerden som tillräcklig. Huruvida informationen är tillräcklig måste handläggarenbedöma från fall till fall.

Det spelar ingen roll hur avgiften för omsorgen fastställs. Omsorgensandel kan bestämmas exempelvis utifrån en viss tabell eller som en vissprocentandel av de totala kostnaderna. Av betydelse är bara att omsorgensandel av de totala kostnaderna är specificerad och att det ges en tillräckligutredning om vad omsorgen omfattar.

Om omsorgen omfattar sådana tjänster som inte kan anses nödvändigamed beaktande av kundens sjukdom, ska onödiga kostnader dras av frånomsorgsavgiften. Bara i sådana fall behövs det en specifikation över prisernapå de enskilda tjänsterna som ingår i omsorgen.

ExempelKunden har angett att avgiften för att bo i servicehuset är 2 600 euro imånaden. Av detta är hyrans andel 800 euro i månaden och måltidernasandel 400 euro i månaden. Omsorgens andel uppges vara 1 400 euro imånaden. Enligt serviceavtalet omfattar omsorgen hjälp med att tvätta sig tvågånger om dagen, bastu en gång i veckan, medicinutdelning och kontroll attkunden tagit sina mediciner.

Alla tjänster som ingår i omsorgen kan betraktas nödvändiga och därförbeaktas omsorgsavgiften i sin helhet.

ExempelKunden har angett att avgiften för att bo i servicehuset är 3 100 euro imånaden. Av detta är hyrans andel 700 euro i månaden och resten avavgiften omfattar omsorgen och måltiderna. Omsorgens andel uppges vara

15


80 % av summan, dvs. 1 920 euro i månaden. I omsorgen ingår hjälp medatt tvätta sig, assistans vid förflyttning till måltiderna och hjälp med klädvård,städning och deltagande i klubbverksamhet varje vecka.

Alla övriga tjänster betraktas som nödvändiga, men klubbverksamheten ärinte en sådan kostnad som enligt lagen om handikappförmåner ska beaktas.Därför ska man begära en utredning av kunden om priset på de enskildatjänsterna eller deras andel av omsorgsavgiften. När kunden har lämnat inutredningen drar man av klubbverksamhetens andel från omsorgsavgiftenoch i övrigt beaktar man omsorgsavgiften som särskild kostnad. Om kundeninte lämnar in den utredning som begärts eller om klubbverksamhetens andelav omsorgsavgiften inte tillförlitligt kan fastställas utifrån utredningen, kanomsorgsavgiften inte beaktas som särskild kostnad.

3. Kostnader för institutionsvård och sjukhusvård

De vårddagsavgifter som tas ut för offentlig sjukhusvård kan beaktas som särskildakostnader förutsatt att de är fortlöpande och hänför sig till den sjukdom eller skada somförsämrar funktionsförmågan. Vårddagsavgifterna kan betraktas som fortlöpande om

• det rör sig om flera sjukhusperioder och perioderna infaller under en tidsperiod påminst sex månader

• sjukhusperioderna återkommer regelbundet varje år och de inte orsakas av akutasituationer

• Om det är fråga om en enstaka sjukhusperiod eller om sjukhusperioden berorpå en akut sjukdom, beaktas vårddagsavgifterna inte som särskilda kostnadervid beviljandet av vårdbidrag. Eftersom det förutsätts att kostnaderna ska varafortlöpande kan vårddagsavgifter inte beaktas förrän personen haft upprepadevårdperioder på sjukhus på grund av sjukdomen. Huruvida vårddagsavgifternaska beaktas prövas alltid från fall till fall. Kostnaderna beaktas också till den del deöverstiger det s.k. avgiftstaket.

Nödvändiga kostnader för växelvård kan beaktas som särskilda kostnader. Enförutsättning är att växelvården ges regelbundet under minst ett halvt år eller att denupprepas årligen (t.ex. en period varje år). Huruvida kostnaderna ska beaktas prövasalltid från fall till fall. Kostnaderna för växelvård på en offentlig inrättning beaktas ocksåtill den del de överstiger avgiftstaket.

Om växelvården ordnas av kommunen beaktas kostnaderna som sådana. (Kundenbetalar en klientavgift till kommunen)

Om personen själv har sökt privat växelvård kan de vårdkostnader som uppfyllerde allmänna villkoren gällande kostnader beaktas som särskilda kostnader. Enspecifikation av kostnaderna ska begäras.

Som särskilda kostnader beaktas inte avgifter som tas ut för långvarig institutionsvård.

Kostnader som orsakas av lediga dagar för en närståendevårdare som har ingått avtali enlighet med lagen om stöd för närståendevård beaktas inte. Kostnader beaktas inteheller för de lediga dagar som uppstår när en person som sköter om en anhörig ellernärstående beviljas lediga dagar med stöd av socialvårdslagen.

Exempel

Kunden lägger fram sjukhusavgifter enligt följande: 3–14.3.2019, 7–9.4.2019,11–26.5.2019, 24–26.6.2019 ja 5–7.2019. Kostnaderna kan beaktas om

16


de beror på en sjukdom som försämrar funktionsförmågan. Kostnaderna ärfortlöpande eftersom de hänför sig till en tidsperiod på sex månader.

4. Kostnader för behandling som getts eller ordinerats av läkare eller tandläkare

Av kostnaderna för läkararvoden, undersökning och behandling samt återkommandesjukhusavgifter (vårddagsavgifter som tas ut för kortvarig offentlig sjukhusvård) kan somsärskilda kostnader beaktas de kostnader som uppfyller de allmänna villkoren i frågaom särskilda kostnader. Som särskilda kostnader räknas inte hälsovårdskostnader sombetraktas som normala (t.ex. kostnader för synundersökningar) eller tillfälliga kostnadersom föranleds av akuta sjukdomar.

(10 § i lagen om handikappförmåner 570/2007, 7 c § i lagen om klientavgifter inomsocial- och hälsovården 734/1992).

Offentliga hälso- och sjukvårdstjänster

Vid bedömningen av kostnaderna för offentlig hälso- och sjukvård beaktar man detårliga maximibeloppet för klientavgifter (avgiftstaket) inom social- och hälsovården,som är 683 euro år 2020 (683 euro år 2019). I detta belopp inräknas avgifter föröppenvårdstjänster som tillhandahålls av läkare vid hälsovårdscentraler, avgifter förfysioterapi, vård i serie, poliklinikbesök, dagkirurgi, dag- och nattvård, rehabiliteringsamt avgifter för kortvarig institutionsvård inom social- och hälsovården.

När avgiftstaket nåtts är de tjänster som avgiftstaket gäller i regel avgiftsfria för kliententill utgången av kalenderåret. För kortvarig institutionsvård tas det ut en vårddagsavgiftpå högst 22,50 euro (22,50 euro år 2019).

För vård i serie kan avgift tas ut för högst 45 besök per kalenderår. Vård i serie är t.ex.kontinuerlig dialysvård, strål- eller cytostatikabehandling och medicinsk rehabilitering.Vård i serie kostar högst 11,40 euro (11,40 euro år 2019) per behandlingsomgång ochinräknas i det årliga maximibeloppet för klientavgifter.

Information om klientavgiftstaket och andra avgifter inom den offentliga social- ochhälsovården finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi.

Anlitande av privata hälso- och sjukvårdstjänster

Kostnader som orsakas av besök hos privatläkare kan beaktas på samma sättsom kostnader som uppkommit inom den offentliga sjukvården. Som särskildakostnader godkänns den del av kostnaderna som personen i fråga själv står för.Expeditionsavgifter som ingår i kostnaderna godkänns inte. När man bedömer huruvidavillkoret om att kostnaderna ska vara fortlöpande uppfylls, beaktas också anlitandet avoffentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Kostnaderna för enstaka besök hos privatläkarekan beaktas, om kostnaderna för läkarbesök som helhet betraktade kan anses varafortlöpande (minst 4/år). Anlitande av offentliga läkartjänster är inte en förutsättningför att kostnaderna för besök hos privatläkare ska godkännas, om kontinuitetsvillkoretannars uppfylls. Om ett besök hos en privatläkare inte hänför sig till den sjukdomeller skada som försämrar funktionsförmågan kan kostnaderna inte godkännasöverhuvudtaget.

Tandläkarkostnader kan godkännas om de orsakas av den sjukdom som försämrarfunktionsförmågan och om de är nödvändiga med tanke på behandlingen avsjukdomen. Kostnaderna ska också vara fortlöpande, och de beaktas endast till den delsom de överstiger en frisk persons normala tandläkarkostnader.

17

http://stm.fi/sv/framsida


Ersättningar som med stöd av sjukförsäkringslagen betalas för anlitande av privatasjukvårdstjänster kan efterfrågas med en HEKY-förfrågan i systemet CICS underSairaanhoitokorvaukset (Sjukvårdsersättningar).

5. Kostnader för rehabilitering som ordinerats av läkareTerapier och olika former av motionKundens självriskandelar för terapibesök (t.ex. fysioterapi, psykoterapi) kan beaktassom särskilda kostnader, om terapin kan anses nödvändig med tanke på densjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan och om terapin fortgår i minst6 månader. Terapierna ska vara förenliga med god vårdpraxis. Även kostnaderför distansrehabilitering kan beaktas om de allmänna villkoren uppfylls. I fråga omfysioterapi som anordnas av kommunen, läs också ovan om avgiftstaket i avsnittetOffentliga hälso- och sjukvårdstjänster.

Ersättningar som med stöd av sjukförsäkringslagen betalas för behandlingaroch terapier (t.ex. fysioterapi) som ges av en privat serviceproducent kanefterfrågas med en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset(Sjukvårdsersättngar).

Kostnader för motion godkänns inte som särskilda kostnader. Kostnaderna kan beaktasendast om det är fråga om sådan läkarordinerad rehabilitering på egen hand som ärnödvändig på grund av sjukdomen (t.ex. självständig gymträning) och som kan ansesvara medicinskt motiverad. Då har man också ställt upp mål för rehabiliteringen och dengenomförs under en fysioterapeuts e.d. persons övervakning eller enligt denna personsanvisningar.

Kostnaderna för dagverksamhet kan beaktas när verksamheten grundar sig på enrehabiliteringsplan som gjorts upp av en läkare inom hälso- och sjukvården ochrehabiliteringsmål har ställts upp för verksamheten. Dessutom krävs det att enyrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är med i verksamheten. Då kan heladygnsavgiften beaktas som kostnad.

6. Resekostnader i samband med vård och rehabiliteringSjukvård och rehabiliteringAv resekostnaderna i samband med sjukvård och rehabilitering kan självriskernaenligt sjukförsäkringslagen beaktas som särskilda kostnader. Som särskilda kostnaderkan inte beaktas mer än den årliga självriskandel för resekostnader som anges isjukförsäkringslagen (300 euro åren 2019 och 2018). Om kunden som resekostnaderföreter sådana resor enligt sjukförsäkringslagen som inte inräknas i självriskandelen(takbeloppet) för resekostnader, kan 25 euro/riktning beaktas som kostnader för resornai fråga. Sådana kostnader och övriga resekostnader godkänns även då högst upptill det årliga takbeloppet för resekostnader. Kostnaderna kan beaktas också när densökande har haft resor i samband med sjukvård och rehabilitering, men inte har ansöktom ersättningar enligt sjukförsäkringslagen för dessa resor. Även då kan kostnadernabeaktas högst upp till det årliga takbeloppet för resekostnader.

Ersättningar enligt sjukförsäkringslagen för resor i samband med sjukvård ochrehabilitering samt uppgifter om takbeloppet för resekostnader kan kontrollerasmed en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset(Sjukvårdsersättningar).

7. Kostnader för läkemedel som förskrivits av läkare eller tandläkare ellerav sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som avses ibestämmelserna om förskrivning av läkemedel

18


Som särskilda kostnader kan beaktas följande självrisker som enligtsjukförsäkringslagen ska betalas för läkemedel som används för behandling av sjukdomeller skada som försämrar funktionsförmågan:

• initialsjälvrisken på 50 euro åren 2020 och 2019

– Tillämpningen av initialsjälvrisken börjar först från ingången av det år dåpersonen fyller 19 år, dvs. initialsjälvrisken gäller inte dem som är under 18 år.

• årssjälvrisken på 577,66 euro år 2020 (572 euro år 2019)– Obs! Initialsjälvrisken räknas in i årssjälvrisken. Om initialsjälvrisken överskrids

beaktas således direkt som särskilda kostnader endast det årssjälvriskbeloppsom personen betalat.

den läkemedelsspecifika självrisken (tas ut en gång på tre månader)

• i den högre specialersättningsklassen, 4,50 euro• för läkemedel som berättigar till tilläggsersättning, 2,50 euro• en avvikande läkemedelsspecifik självrisk som tas ut för varje påbörjad

behandlingsvecka (1/12-del av den läkemedelsspecifika självrisken)• den läkemedelsspecifika självrisken för läkemedel i den högre

specialersättningsklassen, 0,38 euro• den läkemedelsspecifika självrisken vid tilläggsersättning efter att årssjälvrisken

överskridits, 0,21 euro.

De självrisker som en person själv betalar för läkemedel som är ersättningsgilla enligtsjukförsäkringslagen räknas in i årssjälvrisken (takbeloppet för läkemedelskostnader)som är 577,66 euro år 2020. Även initialsjälvrisken räknas in i årssjälvrisken. Självriskerför läkemedel kan på årsnivå beaktas som särskilda kostnader högst upp till det årligatakbeloppet för läkemedelskostnader. Utöver årssjälvrisken kan läkemedelsspecifikasjälvrisker och avvikande läkemedelsspecifika självrisker beaktas.

Även om takbeloppet för läkemedelskostnader nås redan i början av året kanläkemedelskostnaderna beaktas upp till detta belopp, om läkemedelsanvändningenkan antas fortsätta minst ett halvt år. Huruvida läkemedelsanvändningen är fortlöpandeska bedömas som en helhet och det förutsätts således inte att alla enskilda preparatanvänds ett halvt år.

Ersättning enligt sjukförsäkringslagen betalas i regel högst utifrån preparatetsreferenspris. När en person köper ett läkemedel vars pris är högre än referensprisetmåste hen själv betala hela skillnaden mellan försäljningspriset och referenspriset.Ersättningen enligt sjukförsäkringslagen betalas då utifrån referenspriset (seErsättningsgrund och grund för den läkemedelsspecifika självrisken), och den andelsom överstiger referenspriset räknas inte in i årssjälvrisken för läkemedelskostnader.Som särskilda kostnader kan även då beaktas endast självriskerna enligtsjukförsäkringslagen.

En läkare har ändå kunnat anse att ett visst preparat på terapeutiska eller medicinskagrunder är nödvändigt för personen i fråga och kan därför ha förbjudit utbyte avläkemedel. Då betalas ersättning enligt sjukförsäkringslagen utifrån försäljningsprisetäven om försäljningspriset är högre än referenspriset, och det pris som tas ut förpreparatet inräknas i sin helhet i årssjälvrisken.

Med förfrågan Vakuutetun kattotietojen kysely i handläggningssystemet Lääkkeidenkattokorvaukset kan du kontrollera hur mycket av initialsjälvrisken och årssjälvriskenen person hittills betalat. De ersättningsrättigheter för läkemedel som en person harbeviljats fås fram med förfrågan Erityiskorvausoikeudet i handläggningssystemetErityiskorvattavat lääkeoikeudet. Närmare information om ersättningsstatus och

19


ersättningar för läkemedelspreparat får du fram i söktjänsten för läkemedel som du nårvia Ratkaisutyö. Observera att de sammanlagda självriskbelopp som kunden betalatsyns hos FPA följande vardag efter läkemedelsköpen.

Som särskilda kostnader kan också beaktas

• kostnaderna för läkemedel som inte berättigar till någon ersättning enligtsjukförsäkringslagen, om läkemedlen är läkarordinerade och deras användning förbehandlingen av sjukdomen i fråga är nödvändig enligt FPA:s sakkunnigläkaresbedömning. För att kostnaderna ska godkännas förutsätts också att läkemedlenanvänds fortlöpande. Vid behov ska en separat utredning om inköpen begäras avden sökande.

• kostnader för receptfria läkemedel i skälig omfattning, om användningen kanbetraktas som motiverad med beaktande av arten av den sökandes sjukdom.Vad som ska betraktas som "skälig omfattning" bedöms från fall till fall utifrån ensakkunnigläkares bedömning.

• kostnader för läkemedel som köpts utomlands i skälig omfattning med iakttagandeav motsvarande principer som vid bedömningen av om kostnader för läkemedelsom köps i Finland är godtagbara. Märk att läkemedelsinköp i utlandet inte syns iFPA:s uppgifter.

• kostnader för vitaminer och spårämnen, när personen i fråga har en sjukdom somär förenad med t.ex. störningar i upptagningen av näringsämnen och användningenav vitaminer och spårämnen är nödvändig enligt FPA:s sakkunnigläkaresbedömning. En del av preparaten är ersättningsgilla enligt sjukförsäkringslagen ochdå inräknas även dessa inköp i takbeloppet för läkemedelskostnader.

• av apotekens dosdispenseringsavgift den andel som personen i fråga de factobetalar själv. För att en dosdispenseringsavgift ska godkännas förutsätts attdosdispenseringen kan anses vara medicinskt motiverad. Om personen har ettserviceavtal om hemservice som omfattar utdelning av läkemedel, kan kostnaderför dosdispensering på apotek inte beaktas.

• Vissa läkemedel och vitaminer kan beaktas om de har ordinerats för behandling aven svår sjukdom

• och det aktuella preparatet används i denna behandling för att ersätta ochkomplettera kosten. Dessutom ska användningen av läkemedlet eller vitaminenenligt en sakkunnigläkares bedömning överensstämma med vedertagen godvårdpraxis.

Kostnader som inte beaktas

Som särskilda kostnader godkänns i regel inte t.ex. följande kostnader:

• kostnader i anslutning till anskaffning och användning av hjälpmedel; det här gällerockså virtuella hjälpmedel

• kostnader för användning av naturpreparat och homeopatiska preparat• självriskandelarna för transportservice anordnad av kommunen• kostnader för utlandsresor och semesterresor• kostnader i anslutning till trädgårdsskötsel, gårdsarbeten och renoveringar• avgifter för verksamhet av hobbynatur• kostnader för anskaffning och underhåll av bil• inkomstbortfall (t.ex. lön som inte erhållits på grund av sjukdom eller vård av barn

eller lönekostnader för vikarie)• intressebevakares arvode• reseersättning till anställd vårdare eller personlig assistent• lön för personlig assistent som beviljats med stöd av handikappservicelagen

20

https://asiointi.kela.fi/laakekys_app/LaakekysApplication?kieli=sv


• avgift som tas ut för sådan långvarig institutionsvård som avses i 7 c § i lagen omklientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992)

• kostnader för familjevård• arvoden som betalas till en anhörig eller någon annan närstående eller bekant

person• avgifter för dagverksamhet när det inte är fråga om läkarordinerad rehabilitering• andra resekostnader än sådana som ansluter sig till läkarordinerad vård och

rehabilitering• förbrukningsartiklar och vårdutrustning• kostnader som orsakas av lediga dagar för en närståendevårdare som har ingått

avtal enligt lagen om stöd för närståendevård• kostnader som orsakas av lediga dagar som med stöd av socialvårdslagen

beviljats en person som sköter om en anhörig eller närstående• hygienkostnader• specialkläder och extra klädkostnader• specialdiet• kostnader i anslutning till anskaffning och användning av trygghetstelefon• rehabiliterande barndagvård.

1.3.7. Internationella bestämmelserLagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019),den s.k. lagen om gränsöverskridande social trygghet, upphäver från 1.4.2019 lagenom tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (den s.k.tillämpningslagen 1573/1993). I lagen om gränsöverskridande social trygghet finnsbestämmelser om de förutsättningar enligt vilka en person som kommer från utlandettill Finland eller som åker från Finland till utlandet har rätt till bosättningsbaseradeförmåner i egenskap av en person som bor i Finland, som arbetar i Finland eller som avolika orsaker vistas utomlands. Lagen om gränsöverskridande social trygghet tillämpastillsammans med förmånslagstiftningen. EU-förordning 883/2004 har företräde då lagentillämpas (1 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet).

Lagen om gränsöverskridande social trygghet ligger till grund för avgöranden om närden finska lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på en person, m.a.o. när enperson kan ha rätt till bosättningsbaserade sociala förmåner om personen uppfyller deövriga villkoren för förmånen i fråga. I 1 § i lagen om gränsöverskridande social trygghetföreskrivs vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en person.Förmånslagarna är indelade i två grupper. De förmånslagar som hör till den förstagruppen tillämpas på alla personer som omfattas av lagen om gränsöverskridandesocial trygghet. Då kan det också vara fråga om en försäkrad som vistas utomlands.För att de förmånslagar som hör till den andra gruppen ska tillämpas krävs däremotbosättning i Finland enligt bestämmelserna i 5–10 § i lagen om gränsöverskridandesocial trygghet.

Lagen om ändring av lagen tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaseradsocial trygghet (1196/2013, den s.k. tillämpningslagen) 1.1.2014

Lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019)upphäver från och med 1.4.2019 den s.k. tillämpningslagen.

Handikappförmånerna har tidigare, före ändringen av tillämpningslagen 1.1.2014, hörttill den andra gruppen och handikappförmåner har enligt lagen om handikappförmåner(570/2007) kunnat beviljas endast personer som är stadigvarande bosatta i

21


Finland, dvs. personer som är försäkrade enligt 3 och 3 a § i tillämpningslagen (från1.4.2019 enligt 5-10 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet), eller personersom är tillfälligt bosatta utomlands, dvs. personer som är försäkrade enligt 4 § itillämpningslagen (från 1.4.2019 enligt 6 § i lagen om gränsöverskridande socialtrygghet).

Tillämpningslagen ändrades 1.1.2014 så att handikappförmånerna flyttades till denförsta gruppen. Därför kan handikappbidrag för personer över 16 år från 1.1.2014beviljas också personer på vilka tillämpas lagen om gränsöverskridande social trygghetpå någon annan grund än faktiskt bosättning.

Den nationella lagstiftningen

Handikappbidrag för personer över 16 år kan beviljas personer som anses vara bosattai Finland i enlighet med lagen om gränsöverskridande social trygghet. Vid tillämpningav bosättningsbaserad förmånslagstiftning anses en person vara stadigvarandebosatt i Finland om hen har sin egentliga bostad och sitt egentliga hem här ochhuvudsakligen vistas här. Vid bedömningen av huruvida bosättningen är stadigvarandekan man i gränsfall avgöra om personen har mer väsentliga band till Finland äntill något annat land (5 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet 16/2019).Också en person som tillfälligt vistas utomlands i högst 6 månader anses varabosatt i Finland. En person som vistas utomlands upprepade gånger så att densammanhängande vistelsen utomlands inte överstiger sex månader anses alltjämtvara bosatt i Finland, om personens egentliga bostad fortsättningsvis är i Finland (6§ i lagen om gränsöverskridande social trygghet 16/2019). I länder som tillämpar EU-lagstiftningen uppskattas vistelse på det sätt som avses i EG-förordningarna 883/2004och 987/2009.

Arbetstagare och företagare (företagare endast i EU-fall) kan beviljas handikappbidragom de är försäkrade i Finland enligt lagen om gränsöverskridande social trygghet.

Från och med ändringen av tillämpningslagen 1.1.2014 har personer sombor utomlands kunnat ha rätt till handikappbidrag också med stöd av 5–8 § itillämpningslagen.

I enlighet med lagen om gränsöverskridande social trygghet som trädde i kraft 1.4.2019kan personer som bor utomlands ha rätt till handikappbidrag också med stöd avföljande paragrafer i lagen om gränsöverskridande social trygghet:

11 § Arbete vid utrikesrepresentationen och därmed jämförbaraanställningsförhållanden

12 § Arbete och studier utomlands

13 § Familjemedlemmar.

.

Familjemedlemmar som bor utomlands tillsammans med någon som hör till enspecialgrupp (§ 11 och 12) jämställs med personer bosatta i Finland. Tidsmässigtär familjemedlemmen berättigad till samma förmåner som huvudpersonen. För atten familjemedlem ska jämställas med en person som är bosatt i Finland ska ocksåfamiljemedlemmen ha bott eller arbetat i Finland före perioden utomlands. Somfamiljemedlemmar betraktas äkta makar och sambor samt de gemensamma barn ellerpartnerns barn som är under 18 år. Om familjemedlemmen jobbar på distans för Finlandeller jobbar lokalt utgör detta enligt lagen om gränsöverskridande social trygghet ingethinder för den sociala trygghet som FPA står för, då det är fråga om verksamhet som

22


försiggår i tredjeland. Arbetar man lokalt inom EU-området innebär det att man omfattasav den sociala tryggheten i sysselsättningslandet.

Handikappbidrag kan i praktiken beviljas med stöd av den nationella lagstiftningen i allade situationer där personen i fråga har rätt till kontantförmåner från Finland med stödav EG-förordningarna. Dessutom kan handikappbidrag beviljas också till andra länderän sådana som tillämpar EU-lagstiftningen. Detta förutsätter att den som söker eller harhandikappbidrag omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet.

EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71

Handikappbidrag för personer över 16 år kan beviljas och betalas till utomlands bosattapersoner också med stöd av EG-förordningarna om social trygghet. Bestämmelsernahar betydelse också vid bedömningen av rätten till handikappbidrag för personeröver 16 år för personer som flyttar till Finland från utlandet. Enbart det att en personär familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som ärförsäkrad i Finland ger i regel inte rätt att från Finland få handikappbidrag för personeröver 16 år, utan en förutsättning för att bidraget ska kunna beviljas är alltid att personeni fråga personligen är försäkrad i Finland enligt lagen om gränsöverskridande socialtrygghet.

Exempel

En finländare arbetar för en finsk arbetsgivare i Frankrike. Han är försäkradmed stöd av 12 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet. Arbetstagaren

gifter sig i Frankrike. Hans maka skulle på grundval av sin sjukdom ha rättatt från Finland få handikappbidrag för personer över 16 år. Makan kan inteförsäkras i Finland i egenskap av familjemedlem till arbetstagaren. Enbart

familjemedlemskap räcker inte för att rätt till handikappbidrag ska uppkomma.

Läs mer: Förordningarrna 883/2004 och 1408/71.

1.3.7.1. Krav på bosättningstidFör att en person ska få handikappbidrag krävs i regel att hen har varit bosatt i Finland iminst tre år efter att ha fyllt 16 år. Boendet behöver inte ha varit fortlöpande.

Som bosättningsperioder i Finland godkänns de försäkringsperioder då personenfaktiskt har bott i Finland (5–10 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet) ellerdå hen annars har varit försäkrad enligt 11–13 § i lagen om gränsöverskridande socialtrygghet.

När den treåriga bosättningstiden beräknas kan man också beakta perioder somintjänats i enlighet med lagstiftningen i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweizoch som räknas till godo i samband med sjukförmåner. En förutsättning är attbidragstagaren omfattas av tillämpningsområdet för förordning 883/2004, förordning1408/71 eller den nordiska konventionen.

Handläggaren ska vid behov med blankett E104 göra en förfrågan hos den behörigainstitutionen i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz om försäkringsperioderna.Perioderna beaktas sådana utreselandet anmäler dem med blankett E 104.

23


När försäkringsperioderna ska räknas ihop kan du som hjälp användaberäkningstransaktionen APLA Vakuutusajat ELAJ.

Exempel

En algerisk medborgare som flyttat till Finland arbetar för en finsk arbetsgivare.Av handlingarna framgår att han har flyttat till Finland från Tyskland. EnligtFPA:s beslut om tillämpning av den sociala tryggheten omfattas personenav den finska lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet fr.o.m.

15.6.2013. Han ansöker i Finland om handikappbidrag för personer över 16 år.

FPA utreder om kravet på bosättningstid uppfylls. I sin ansökan om handikappbidragoch i bilaga U uppger personen att han har arbetat i Tyskland. FPA sänder blankett

E104 till förbindelseorganet i Tyskland för att utreda sjukförsäkringsperioderna.

Tyskland fastställer försäkringsperioder på sammanlagt fyra år för den sökande.När den treåriga bosättningstiden beräknas beaktar man de perioder som

Tyskland meddelat. Om de övriga villkoren för beviljande av handikappbidragär uppfyllda kan FPA bevilja handikappbidrag för personer över 16 år tidigast

från den tidpunkt då personen började omfattas av den finska lagstiftningen ombosättningsbaserad social trygghet. Den sökande har rätt till handikappbidrag fr.o.m.

1.7.2013 om de övriga villkoren för beviljande av handikappbidrag är uppfyllda.

Inget krav på bosättningstid

Tre års bosättningstid krävs inte om den sökandes sjukdom har börjat ellerfunktionsnedsättningen uppkommit under bosättning i Finland och förmånsrätten börjarinnan den sökande fyller 19 år.

En sjukdom som börjat eller en funktionsnedsättning som uppkommit i ett EU- ellerEES-land eller i Schweiz kan jämställas med en funktionsnedsättning som uppkommiti Finland, om den sökande omfattas av tillämpningsområdet för förordning 883/2004,förordning 1408/71 eller den nordiska konventionen.

Rätt till handikappbidrag utan krav på bosättningstid har också en person som vid fyllda16 år har haft handikappbidrag för personer under 16 år.

1.3.7.1.1. Förbindelseorgan i utlandetFörbindelseorganen i de stater som tillämpar EG-lagstiftningen samt de andra behörigainstitutioner som anges i förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 finnspå Europeiska kommissionens webbplats.

1.3.7.2. Förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt1408/71 och 574/72

Arbetstagare ellerföretagare

Studerande Pensionstagare

24


Gemensamma bestämmelser om samordningen av den sociala tryggheten harutfärdats genom EG-förordning (EG) nr 883/2004 som sedan 1.5.2010 tillsammans medtillämpningsförordningen 987/2009 tillämpas på de EU-medborgare som rör sig mellanEU:s medlemsstater.

Förordning 1408/71 och dess tillämpningsförordning 574/72 tillämpas för EU-ländernasdel på tiden före 1.5.2010, dvs. tiden före ikraftträdandet av den nya förordningen883/2004. Dessutom tillämpas förordning 1408/71.

_ Tredjelandsmedborgare som rör sig mellan två EU-länder (med undantag avDanmark) har omfattats av de nya förordningarna sedan 1.1.2011.

Handikappbidrag för personer över 16 år är sedan 1.5.2010 en i förordning 883/2004,avdelning III, artikel 21 avsedd kontantförmån som betalas på grundval av sjukdom, ochbidraget kan under vissa förutsättningar beviljas och betalas till en person som bor ellervistas i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz.

Den stat som ansvarar för betalningen av handikappbidrag bestäms enligt artiklarna 11,12, 13 och 21 i förordning 883/2004.

En anställd arbetstagare eller självständig yrkesutövare får kontantförmånerna från denbehöriga institutionen enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar.

På handikappbidrag för personer över 16 år tillämpas bestämmelsernaom kontantförmåner i avdelning III, kap. 1 i förordning 833/2004. Sjuk- ochmoderskapsförmånerna indelas i förordningen i vårdförmåner och kontantförmåner.

I vårdförmånerna ingår sjukvård, mödravård, tandvård, läkemedel och sjukhusvårdsamt direkta avgifter för att ersätta kostnaderna för dessa.

Läs mer om FPA:s vårdförmåner: Ratkaisutyö > Tutkimus ja hoito. Av FPA:sförmåner är sjukdagpenningen, moderskapspenningen, rehabiliteringspenningen ochhandikappförmånerna kontantförmåner som betalas på grundval av sjukdom.Information om de internationella bestämmelser som gäller respektive förmån finns i deförmånsspecifika anvisningarna.

I förordningen finns bestämmelser om anställda arbetstagares, självständigayrkesutövares, pensionstagares, arbetslösa personers, studerandes och derasfamiljemedlemmars rätt till kontantförmåner. Läs mer om EU-bestämmelsernaoch förordningens territoriella tillämpningsområde i förmånsanvisningarna omförsäkringstillhörighet under EU-lagstiftningen.

Förordningarna tillämpas förutom på medborgare i EU- och EES-länderna ochSchweiz också på andra länders (s.k. tredjeländers) medborgare (arbetstagare)som rör sig mellan EU:s medlemsländer (med undantag av Danmark) samt derasfamiljemedlemmar. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att entredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan hen rör sigmellan länderna.

Vilken stat som ansvarar för kontantförmånerna bestäms enligt personens arbeteeller därmed jämförbar omständighet, erhållandet av pension eller någon annanomständighet i följande ordning:

1. Den stat som är ansvarig på basis av arbete ellerföretagsverksamhet

2. Den stat som är ansvarig för en pensionstagares sjukförmåner

25

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/16%20vuotta%20t%C3%A4ytt%C3%A4neen%20vammaistuki/1fbdf0aa-a300-4564-a9b0-2f9b460b2c41?publishid=e281e12c-7671-4f46-91c8-efc57e657e58


3. Den stat som är ansvarig på någon annan grund som härrör frånEG-förordningarna

Enbart det att en person är familjemedlem till en arbetstagare/företagare, studerande,pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger i regel inte rätt att från Finlandfå handikappbidrag för personer över 16 år. Observera ändå att om en person ärförsäkrad enligt 13 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet, t.ex. i egenskap avfamiljemedlem till en utsänd arbetstagare, har hen rätt till handikappbidrag på grundvalav familjemedlemskap.

Angående vad förordningen innebär vid bedömningen av om kravet på bosättningstid,läs avsnittet Krav på bosättningstid.

Arbetstagare eller företagare

En anställd arbetstagare eller självständig yrkesutövare får kontantförmånerna frånden behöriga institutionen enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar (883/2004artiklarna 11,12 och 13 eller 1408/71 artikel 19.1). Med behörig institution avses deninstitution där arbetstagaren är försäkrad.

En person anses arbeta eller bedriva företagsverksamhet i Finland om henär försäkrad i Finland på grundval av arbete eller företagsverksamhet. Läsmer om försäkringstillhörighet på basis av arbete i förmånsanvisningarna omförsäkringstillhörighet under Flyttning till Finland.

Studerande

Förordningarna tillämpas vid behov också på studerande. Handikappbidrag förpersoner över 16 år kan därmed även beviljas och betalas till en person som studerari ett EU- eller EES-land eller i Schweiz i över sex månader och som är försäkrad iFinland enligt 12 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet. En heltidsstuderandesom bor utomlands anses fortsättningsvis ha samma ställning som bosatta i Finlandhögst tills heltidstudierna upphör.

Pensionstagare

De artiklar som gäller sjukförmåner för pensionstagare tillämpas på den som fårpension som omfattas av förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 från Finland ellernågot annat EU- eller EES-land eller Schweiz. Tillämpningsområdet för förordningarna883/2004 och 1408/71 omfattar i praktiken alla lagstadgade pensioner från Finlandvars mottagare kan beviljas vårdbidrag för pensionstagare (inkl. garantipension). Nären person får arbetspension från ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz kan man iregel anta att pensionen omfattas av tillämpningsområdet för förordning 883/2004 ellerförordning 1408/71.

Den stat som ansvarar för betalningen av vårdbidrag bestäms enligt artiklarna 21 och29 i förordning 883/2004. Ansvaret för en pensionstagares kontantförmåner vilar på detland som ansvarar för pensionstagarens vårdförmåner. Om pensionstagaren bedriverförvärvsverksamhet ska det utredas om hen kan betraktas som arbetstagare ellerföretagare.

26

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/16%20vuotta%20t%C3%A4ytt%C3%A4neen%20vammaistuki/0e766608-2ed7-4983-9f8b-6195b9b177fe?publishid=e281e12c-7671-4f46-91c8-efc57e657e58


1.3.7.3. Nordiska konventionen om social trygghetRätten till handikappbidrag för en person som har rört sig mellan Finland och ett annatnordiskt land avgörs i regel genom tillämpning av förordningarna 883/2004 och 1408/71samt lagen om handikappförmåner. Vilket land som ska ansvara för kontantförmånernabestäms sålunda enligt var den sökande är bosatt och arbetar.

Det sakområde som den nordiska konventionen om social trygghet tillämpas påär detsamma som för EG-förordningarna. I praktiken kan bestämmelserna i dennordiska konventionen om social trygghet ha betydelse om en person inte omfattasav tillämpningsområdet för förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 (t.ex. enperson som är medborgare i något annat land än ett EU- eller EES-land och sominte har arbetat i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz). En person som inte omfattasav förordningarnas tillämpningsområde kan beviljas handikappbidrag om hen ärstadigvarande bosatt i Finland.

Läs mer om den nordiska konventionen om social trygghet under Överenskommelserom social trygghet.

1.3.7.4. Flyttning till FinlandFrån ett EU/EES-land ellerSchweiz

Familjemedlem Från ett nordiskt land

En person som flyttat till Finland från utlandet och som uppfyller kravet påbosättningstid samt de övriga villkoren för att få handikappbidrag, kan beviljashandikappbidrag för personer över 16 år förutsatt att hen anses vara stadigvarandebosatt i Finland (7–10 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet 16/2019).

Information om kravet på tre års bosättningstid finns i avsnittet Krav på bosättningstid(Ratkaisutyö > 16 vuotta täyttäneen vammaistuki > Oikeus ja edellytykset > Kv-säännökset > Asumisaikavaatimus).

Om en person medan hen varit bosatt utomlands inte har omfattats av den finländskabosättningsbaserade sociala tryggheten, kan handikappbidrag i regel beviljas först närman avgjort frågan om huruvida personen har rätt till den finländska sociala tryggheten.Sedan 1.4.2019 meddelas inget separat beslut om huruvida personen omfattas av denfinländska sociala tryggheten, utan frågan om försäkringstillhörighet granskas i regel isamband med en förmån.

Märk ändå att om en person under sin utlandsvistelse har haft rätt till denbosättningsbaserade sociala tryggheten, t.ex. i egenskap av familjemedlem till enutsänd arbetstagare, behöver hen inte ansöka separat om att omfattas av den socialatryggheten när hen återvänder till Finland. Du kan läsa mera om försäkringstillhörighet iförmånsanvisningarna om försäkringstillhörighet under Flyttning till Finland.

Från ett EU- eller EES-land eller Schweiz

Arbetstagare och företagare

En EU-arbetstagare eller företagare som kommer till Finland för att arbeta har rätt tillhandikappbidrag för personer över 16 år förutsatt att hen är försäkrad i Finland enligtlagen om gränsöverskridande social trygghet.

27

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/16%20vuotta%20t%C3%A4ytt%C3%A4neen%20vammaistuki/0e766608-2ed7-4983-9f8b-6195b9b177fe?publishid=e281e12c-7671-4f46-91c8-efc57e657e58


En person anses arbeta i Finland om hen uppfyller den definition på arbetstagare somanges i lagen om gränsöverskridande social trygghet.

Om en arbetstagare som flyttat till Finland är försäkrad i Finland enligt 7–10 § i lagenom gränsöverskridande social trygghet behöver du inte seperat reda ut om kriteriernaför arbetstagare eller företagare är uppfyllda för hens del.

Läs om försäkringstillhörighet på grundval av arbete:

• Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö javakuuttaminen > Vakuuttaminen – Suomeen muutto > Työskentely

• Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö javakuuttaminen > Vakuuttaminen – Suomeen muutto > Työskentelyn erityistilanteet

Exempel

En person som stadigvarande har flyttat från Spanien till Finland och är anställd aven finsk arbetsgivare ansöker om handikappbidrag från Finland för personer över16 år genom en ansökan som lämnats in 15.2.2012. Personen i fråga är egyptiskmedborgare. Han har omfattats av den finska lagstiftningen om bosättningsbaseradsocial trygghet sedan 1.11.2011. I sin ansökan om handikappbidrag och i bilaga Uuppger han sig ha arbetat i Spanien.

Eftersom personen omfattas av tillämpningsområdet för förordning 883/2004, kanman vid beräkningen av den treåriga karenstiden beakta också sådana periodersom intjänats enligt lagstiftningen i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweizoch som räknas till godo i samband med sjukförmåner. Perioderna utreds medblankett E104 som sänds till förbindelseorganet i Spanien med en förfrågan omsjukförsäkringsperioderna.

Om bosättningstiden i Finland och ett annat EU- eller EES-land uppgår till minsttre år kan personen, om de övriga villkoren för beviljande är uppfyllda, beviljashandikappbidrag inom ramen för den retroaktiva ansökningstiden. Bidraget kan intebeviljas från en tidigare tidpunkt än från ingången av månaden efter den då kravet påtre års bosättningstid har uppfyllts (eller från ingången av samma månad om kravet påbosättningstid uppfylls den första dagen i månaden).

Spanien besvarar handläggarens förfrågan och fastställer med blankett E104sjukförsäkringsperioder för fyra år. Handikappbidraget kan beviljas från 1.11.2011.

Person som studerar i Finland

Om en studerande som flyttat till Finland har rätt till den finländska bosättningsbaseradesociala tryggheten (5 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet 16/2019), kanhen beviljas handikappbidrag för personer över 16 år.

Pensionstagare som är bosatt i Finland (familjepension, delpension)

En person som stadigvarande flyttat till Finland och som får deltidspension, partiellförtida ålderspension, delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd eller somär under 65 år och får familjepension kan från Finland beviljas handikappbidragför personer över 16 år, om villkoren för handikappbidrag (däribland kravet påbosättningstid) är uppfyllda.

28


Observera ändå att om en pensionstagare som flyttat till Finland inte från Finlandfår någon pension som omfattas av förordningen, kan pensionstagaren ha rätt tillkontantförmåner från ett land som betalar pension. Till en person som får pensionendast från utlandet och som ansökt om handikappbidrag ska därför vid behov sändasett brev med information om att hen kan ansöka om en kontantförmån som betalas pågrundval av sjukdom från den stat som betalar pension till hen. I brevet ska personenockså uppmanas att omedelbart underrätta FPA om hen beviljas en kontantförmån frånstaten i fråga. Om FPA känner till att det i den stat som betalar pension inte finns någonkontantförmån som betalas till pensionärer, behöver något brev dock inte sändas.

Om pensionstagaren bedriver förvärvsverksamhet ska det vid behov utredas ompensionstagaren kan betraktas som arbetstagare eller företagare. Om så är falletbestäms den stat som ska ansvara för kontantförmånerna inte enligt artiklarna somgäller pensionstagare, utan de artiklar som då ska tillämpas är artiklarna som gällerarbetstagare och företagare.

Handikappbidrag kan i regel beviljas genom ett slutligt beslut. Om en person i sinansökan meddelar att hen har sökt en med handikappbidrag jämförbar kontantförmånfrån en annan stat, beviljas handikappbidraget för personer över 16 år genom ettinterimistiskt beslut (29 § i lagen om handikappförmåner).

Läs mer om meddelande av interimistiska beslut i avsnittet Interimistiskt beslut.

Information om avdrag av handikappförmåner som betalas från utlandet finns i avsnittetInternationella bestämmelser.

Du kan vid behov be handikappförmånsgruppen vid Juridiska enheten om hjälp med attutreda vilka förmåner som betalas av andra stater.

Familjemedlem

Att vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös somär försäkrad i Finland räcker inte i sig för att ge en person som flyttar till Finland rätt tillhandikappbidrag för personer över 16 år om man på personen inte tillämpar lagen omgränsöverskridande social trygghet. För att handikappbidrag för personer över 16 år skakunna beviljas krävs det alltid att lagen om gränsöverskridande social trygghet tillämpaspå personen själv.

Exempel 1

En polack arbetar för en finsk arbetsgivare i Finland. Han är försäkrad medstöd av 7 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet. Arbetstagarens 17-åriga barn som flyttar med arbetstagaren till Finland skulle på grundval av sinsjukdom ha rätt att från Finland få handikappbidrag för personer över 16 år.

Barnet kan inte försäkras i Finland i egenskap av familjemedlem till arbetstagaren,eftersom barnet inte har omfattats av lagen om gränsöverskridande social

trygghet vid flyttningen till Finland. Barnet kan få rätt till handikappbidrag närbarnet kan försäkras i Finland på grundval av bosättning eller arbete och när

kravet på bosättningstid har uppfyllts (se avsnittet Krav på bosättningstid).

Exempel 2

En turkiska har flyttat till Finland och arbetar för en finsk arbetsgivare. Honskulle på grundval av sin sjukdom ha rätt att från Finland få handikappbidrag

29


för personer över 16 år. Rätt till handikappbidrag kan uppkomma närkravet på bosättningstid har uppfyllts (se avsnittet Krav på bosättningstid).

Från ett nordiskt land

Rätten till handikappbidrag för en person som har rört sig mellan Finland och ett annatnordiskt land avgörs i regel genom tillämpning av förordningarna 883/2004 och 1408/71samt lagen om handikappförmåner. Också pensionstagares och studerandes rätt tillhandikappbidrag avgörs alltid enligt bestämmelserna i fråga.

Det sakområde som den nordiska konventionen om social trygghet tillämpas påär detsamma som för EG-förordningarna. I praktiken kan bestämmelserna i dennordiska konventionen om social trygghet ha betydelse om en person inte omfattasav tillämpningsområdet för förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 (t.ex. enperson som är medborgare i något annat land än ett EU- eller EES-land och sominte har arbetat i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz). I en sådan situation kanpersonen i fråga beviljas handikappbidrag för personer över 16 år förutsatt att hen ärstadigvarande bosatt i Finland.

Läs mera om den nordiska konventionen om social trygghet i anvisningenÖverenskommelser om social trygghet.

1.3.7.5. Beviljande och betalning till utlandetTill ett EU-/EES-land eller Schweiz Till ett nordiskt land

Handikappbidrag för personer över 16 år kan i regel beviljas och betalas till en personsom är bosatt utomlands, om man på personen tillämpar lagen om bosättningsbaseradsocial trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019). Läs mer om bosättning iFinland: Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö javakuuttaminen > Vakuuttaminen – Suomesta muutto.

När FPA får uppgift om att en person flyttat utomlands granskar Centret förinternationella ärenden huruvida personen har rätt till den finländska sociala tryggheten.Läs mer: Työnjako kv-asioissa

Den ansvariga enheten för handikappbidraget eller Centret för internationellaärenden (kontrollera arbetsfördelningen: Käsittelypaikka) sätter in en uppföljning avhandikappbidraget för personer över 16 år vid den tidpunkt då den anmälda tiden förutlandsvistelsen går ut. Om det är fråga om en tillfällig flyttning ska uppföljningen görassenast sex månader efter flyttningen utomlands.

Också till följd av bestämmelserna i EG-förordningarna om social trygghet kanhandikappbidrag för personer över 16 år beviljas

• en arbetstagare eller företagare som är utsänd från Finland till ett EU- eller EES-land eller Schweiz, eller en finsk statstjänsteman som arbetar i något av dessaländer

• andra personer som är försäkrade på grundval av arbete i Finland (t.ex.gränsarbetare)

30


• en person som studerar i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och som ärförsäkrad i Finland med stöd av 12 § i lagen om gränsöverskridande socialtrygghet.

• en person som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och som frånFinland eller utlandet får pension som inte är en pension som hindrar beviljandetav handikappbidrag för personer över 16 år, t.ex. deltidspension, partiell förtidaålderspension, delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd (se närmareom hindrande pensioner under Pensioner och ersättningar), och Finland är denstat som ansvarar för betalningen av kontantförmåner och ingen annan stat påbasis av arbete eller bedrivande av företagsverksamhet ansvarar för personenskontantförmåner.

• en person under 65 år som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz ochsom från Finland får enbart familjepension och Finland är den stat som ansvarar förbetalningen av kontantförmåner och ingen annan stat på grundval av arbete ellerbedrivande av företagsverksamhet ansvarar för personens kontantförmåner.

Om en person ursprungligen har meddelat att hen kommer att flytta utomlandstillfälligt men utlandsvistelsen ändå förändras så att den blir permanent och den finskalagstiftningen om social trygghet inte längre kan tillämpas på personen, dras förmånenin från ingången av månaden efter den då uppgiften om de förändrade förhållandenahar erhållits. Om en person kan få bidraget endast vid tillfällig utlandsvistelse drasbidraget alltid in senast från ingången av månaden efter den då vistelsen utomlands harvarat sex månader.

Du kan läsa mera om försäkringstillhörigheten för arbetstagare, företagareoch tjänstemän som är utsända från Finland till utlandet i anvisningarna omförsäkringstillhörighet under Flyttning från Finland.

Läs också om indragning av handikappbidrag under Indragning.

Till ett EU- eller EES-land eller Schweiz

Arbetstagare och företagare

En arbetstagare, företagare eller statstjänsteman som är utsänd från Finland till ettEU- eller EES-land eller Schweiz kan beviljas och få handikappbidrag för personeröver 16 år under förutsättning att hen är försäkrad i Finland under den tid hen arbetarutomlands.

Exempel

En arbetstagare som är utsänd till Tyskland av en finskarbetsgivare ansöker om fortsatt utbetalning från Finland av

handikappbidrag för personer över 16 år som beviljats för en viss tid.

Finland är den behöriga staten, eftersom personen är anställdhos en finsk arbetsgivare. Handikappbidrag kan beviljas från

Finland förutsatt att de övriga villkoren för beviljande är uppfyllda.

Studerande

Bestämmelserna om anställda arbetstagare och företagare tillämpas vid behov ocksåpå studerande.

Handikappbidrag för personer över 16 år kan beviljas studerande som studerar i ett EU-eller EES-land eller i Schweiz för den tid studierna bedrivs på heltid. För att bidraget

31

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/16%20vuotta%20t%C3%A4ytt%C3%A4neen%20vammaistuki/f7295fb5-7b3a-4e94-b6ff-cae7e1be5b28?publishid=e281e12c-7671-4f46-91c8-efc57e657e58


ska beviljas förutsätts att personen i fråga är försäkrad i Finland enligt 12 § i lagen omgränsöverskridande social trygghet.

Exempel

En person flyttar till Frankrike för att avlägga en högskoleexamen. Han har meddelatatt studierna kommer att ta fyra år i anspråk och han omfattas av den finska

lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet under utlandsvistelsen. Medanhan studerar utomlands ansöker han om handikappbidrag för personer över 16 år.

Handikappbidrag kan beviljas från Finland förutsattatt de övriga villkoren för beviljande är uppfyllda.

Pensionstagare (familjepension, delpension)En person som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och som fårdeltidspension, partiell förtida ålderspension, delinvalidpension eller partielltrehabiliteringsstöd eller som är under 65 år och enbart får familjepension kanbeviljas handikappbidrag för personer över 16 år, om hen får pension endastfrån Finland. Handikappbidrag kan beviljas också när en pensionstagare inte fårpension från sitt bosättningsland och försäkringstiden i Finland är den längsta. Omförsäkringsperioderna i de medlemsstater som betalar pension är lika långa kanhandikappbidrag för personer över 16 år beviljas om pensionstagaren senast varförsäkrad i Finland.

Om en person får pension som omfattas av förordning 883/2004 eller förordning1408/71 från sitt bosättningsland kan handikappbidrag inte beviljas från Finland.

Observera också att om pensionstagaren bedriver förvärvsverksamhet ska det alltidutredas om hen kan betraktas som arbetstagare eller företagare.

Hur den stat som är ansvarig för kontantförmånerna bestäms kan du läsa om underInternationella bestämmelser.

FamiljemedlemEnbart det att en person är familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionäreller arbetslös som är försäkrad i Finland ger i regel inte personen rätt att från Finlandfå handikappbidrag för personer över 16 år, utan en förutsättning för att bidraget skakunna beviljas är alltid att personen själv är försäkrad i Finland. En familjemedlem kanalltså ha rätt till handikappbidrag från Finland ifall lagen om gränsöverskridande socialtrygghet fortfarande kan tillämpas på hen efter flyttningen utomlands (13 §, se exempel1).

Exempel 1

Maken till en arbetstagare som är utsänd från Finland flyttar till Tysklandi egenskap av familjemedlem. Familjemedlemmen försäkras i Finlandmed stöd av 13 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet. Han

har också rätt att från Finland få handikappbidrag för personer över 16 år.

Till ett nordiskt landRätten till handikappbidrag för en person som har rört sig mellan Finland och ett annatnordiskt land avgörs i regel genom tillämpning av förordning 883/2004 eller förordning

32


1408/71 och lagen om handikappförmåner. Också pensionstagares och studerandesrätt till handikappbidrag avgörs alltid enligt bestämmelserna i fråga.

Det sakområde som den nordiska konventionen om social trygghet tillämpas påär detsamma som för EG-förordningarna. I praktiken kan bestämmelserna i dennordiska konventionen om social trygghet ha betydelse om en person inte omfattasav förordningens tillämpningsområde (t.ex. en person som är medborgare i någotannat land än ett EU- eller EES-land och som inte har arbetat i ett EU- eller EES-landeller i Schweiz). I sådana fall kan handikappbidrag beviljas endast om personen ärstadigvarande bosatt i Finland.

Läs mer om den nordiska konventionen om social trygghet under Överenskommelserom social trygghet.

Exempel

En studerande som flyttat från Finland till Sverige ansöker om handikappbidrag förpersoner över 16 år. Enligt folkbokföringen är den studerande bosatt i Sverige.

Enligt förordningarna 883/2004 och 1408/71 kan handikappbidrag för personeröver 16 år beviljas och betalas när en person studerar i ett EU- eller EES-land elleri Schweiz och personen är försäkrad i Finland. När den nordiska konventionentillämpas, bestäms den studerandes försäkringstillhörighet, och därmed ansvaret förden studerandes kontantförmåner, enligt folkbokföringen.

Den studerande har inte rätt till handikappbidrag från Finland, eftersombosättningslandet enligt folkbokföringen är Sverige. Ansökan om handikappbidrag kanavgöras först efter att ett beslut meddelats om tillämpning av den finska lagstiftningenom bosättningsbaserad social trygghet.

1.4. Förhållande till andra förmånerFPA:s förmåner / Hurrehabilitering ska beaktas ihandläggningsarbetet

Arbetspensioner SOLITA-pensionoch -ersättning förinkomstbortfall

Kommunala förmåner Patientskada Läkemedelsskada

FPA:s förmånerHandikappbidrag kan inte beviljas en person som har sjukpension enligtfolkpensionslagen, rehabiliteringsstöd, ålderspension eller förtida ålderspension,garantipension eller pensionsstöd.

Handikappbidrag för personer över 16 år och vårdbidrag för pensionstagare kaninte betalas samtidigt. En bedömning av vad som är förmånligast för den sökande,handikappbidrag för personer över 16 år eller folkpension och vårdbidrag förpensionstagare, måste därför göras i vissa situationer.

När den sökande är blind eller rörelsehindrad och förvärvsarbetar kan man t.ex.bli tvungen att jämföra handikappbidraget med sjukpension och vårdbidrag. Densom är blind och rörelsehindrad har enligt lagen alltid rätt till handikappbidrag med

33


högsta belopp. Å andra sidan har blinda och rörelsehindrade rätt till sjukpension enligtfolkpensionslagen och till åtminstone vårdbidrag med grundbelopp.

Om en blind eller rörelsehindrad person som får handikappbidrag vill veta omfolkpension och vårdbidrag för pensionstagare är ett förmånligare alternativ för hen, skadu utreda hur stort vårdbidrag personen har rätt till. Om personen inte har sänt FPA enny ansökan om vårdbidrag för pensionstagare/ansökan om handikappbidrag kan du behen lämna in en ansökan och vid behov också ett nytt läkarutlåtande.

Vid jämförelsen ska beaktas att handikappbidraget och vårdbidraget är skattefriamedan folkpensionen är beskattningsbar inkomst. Den sökande utreder inverkanav beskattningen hos skattebyrån och gör själv sitt val mellan handikappbidrag ochvårdbidrag för pensionstagare och folkpension på basis av de uppgifter hen fått.

När en person som har ansökt om såväl handikappbidrag som sjukpension ochvårdbidrag väljer handikappbidrag ska ansökan om folkpension och vårdbidrag återtasskriftligen. Se Återtagande av ansökan.

Om en person har sjukpension och väljer handikappbidrag, dras pensionen in. För attpensionen ska dras in förutsätts alltid en skriftlig begäran om indragning.

Om en person lämnar sin sjukpension vilande får hen handikappbidrag för personeröver 16 år med högsta belopp för den tid pensionen är vilande, dock inte för längre tidän 24 månader.

Läs mer: Pensioner och ersättningar.

Hur rehabilitering ska beaktas i handläggningsarbetetNär det är aktuellt att bevilja handikappbidrag ska du samarbeta med en handläggareav rehabiliteringsärenden, om

* det finns planer på rehabilitering för kunden, men man inte ännu vet vem som skagenomföra rehabiliteringen.

* det har skett en väsentlig förändring i kundens funktionsförmåga, kunden harfått rehabilitering som ordnas av FPA och du bedömer att det är aktuellt att utredarehabiliteringsbehovet.

* samarbete behövs för att förmånerna tidsmässigt ska följa samma rytm.

Målet är att handikappförmånen och krävande medicinsk rehabilitering tidsmässigtbeviljas på ett sätt som är ändamålsenligt för kunden. När ärendena avgörs ska man dådet är möjligt ge akt på att förmånerna får samma slutdatum, oberoende av vilket år deupphör.

Om handikappförmånen exempelvis kan beviljas för två år och krävande medicinskrehabilitering för ett år är det viktigt att tidsmässigt förlägga båda förmånerna så att mani mindre utsträckning behöver handlägga ansökningarna vid olika tidpunkter och begäraonödiga utredningar.

I samband med beredningen av ansökan om handikappförmån ska du i enlighetmed mallen för handläggningsarbetet sätta dig in i kundens helhetssituation ochkundens andra förmåner. Beakta då du gör avgörandet för vilken tid krävandemedicinsk rehabilitering beviljas och anpassa beviljandet av handikappbidrag till sammatidsintervall (samma slutdatum även om året inte är detsamma). Samarbetet beskrivsockså i förmånsanvisningarna om rehabilitering, se Krävande medicinsk rehabilitering .

34


ArbetspensionerHandikappbidrag kan inte beviljas den som får pension eller ersättning som berättigartill vårdbidrag för pensionstagare.

Handikappbidrag kan beviljas om en person får t.ex. delinvalidpension,arbetslöshetspension, deltidspension eller partiell förtida ålderspension.

Läs mer: Pensioner och ersättningar.

Enbart rätt till arbetspension hindrar inte beviljande av handikappbidrag, om det intehar återstått någon arbetspension att betala ut efter samordning. Med samordningavses en åtgärd genom vilken man från arbetspensionen drar av andra förmåner dådessa är primära i förhållande till arbetspensionerna. Det är inte fråga om samordningtill exempel när utbetalningen av pension börjar senare än från och med tidpunkten förbeviljandet på grund av att en del av pensionen betalas till FPA i form av regress försjukdagpenning.

När du avgör ett handikappbidragsärende ska du kontrollera om den sökande får någonpension eller ersättning som utgör hinder för utbetalning av handikappbidrag. Uppgifterom pensioner som beviljats från utlandet finns i regel inte i FPA:s register. När detgäller vissa pensioner som beviljats utomlands på basis av EU- och EES-avtal ochöverenskommelser om social trygghet kan en förfrågan göras om referensuppgifterna.

Läs mer under Tekniset ohjeet > Heky > Työeläkkeet ja korvaukset.

SOLITA-pension och -ersättningEn kund som får SOLITA-pension eller -ersättning kan inte beviljas handikappbidrag,utan man utreder kundens rätt till vårdbidrag.

Som SOLITA-pensioner och -ersättningar betraktas

• fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension eller sådan ersättning förinkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från en trafikskada, när pensioneneller ersättningen betalas på grundval av full arbetsoförmåga enligt

– den lagstadgade olycksfallsförsäkring som upphävdes 1.1.2016, dvs. lagenom olycksfallsförsäkring (som det hänvisas till i lagen om olycksfallsförsäkringför lantbruksföretagare, lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän,yrkessjukdomslagen och lagen om olycksfall i militärtjänst) samt de lagar somföregått dessa

– lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som trädde i kraft1.1.2016 (som det hänvisas till i lagen om olycksfall i militärtjänst somupphävdes 1.1.2017 samt i lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänstoch tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfalloch tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag som trädde ikraft 1.1.2017) eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet ochyrkessjukdomar

– lagen om skada, ådragen i militärtjänst– trafikförsäkringslagen

• fortlöpande olycksfallspension eller livränta enligt lagen om rehabilitering somersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring, vilken upphävdes 1.1.2016

• fortlöpande rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och omyrkessjukdomar som trädde i kraft 1.1.2016 (som det hänvisas till i lagen omolycksfall i militärtjänst som upphävdes 1.1.2017 samt i lagen om ersättning för

35


olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättningför olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag somträdde i kraft 1.1.2017) eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet ochyrkessjukdomar, när ett år förflutit sedan skadefallet

• fortlöpande sjukpension enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligttrafikförsäkringslagen

• sådan fortlöpande ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år harförflutit från en trafikskada, enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligttrafikförsäkringslagen

Det anses att SOLITA-pension eller -ersättning betalas på grundval av fullarbetsoförmåga när invaliditetsgraden eller inkomstbortfallet är 100 procent. EnSOLITA-pension eller -ersättning är fortlöpande om den betalas i minst sex månader.Som SOLITA-pensioner och -ersättningar betraktas också pensioner och ersättningarsom grundar sig på frivillig försäkring enligt den ovannämnda lagstiftningen.

För de personer vars rätt till vårdbidrag utreds först ett år efter skadefallet (t.ex.rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar) skaman utreda om personen i fråga har rätt till handikappbidrag för personer över 16 årunder året efter skadefallet.

Ifall invaliditetsgraden ändras från full arbetsoförmåga till nedsatt arbetsförmåga fören tid av minst sex månader, har personen rätt till handikappbidrag för personer över16 år om de övriga villkoren för beviljande är uppfyllda. Då ska man kontrollera ompersonen också får fortlöpande hjälplöshetstillägg, mentillägg eller vårdbidrag enligtden ovannämnda lagstiftningen eller motsvarande fortlöpande SOLITA-förmån frånutlandet. Handikappbidrag från FPA kan betalas på grundval av samma sjukdom endastom det månatliga beloppet av FPA:s handikappbidrag är större än beloppet av SOLITA-förmånen per månad. Läs mer om avdrag av förmåner i avsnittet SOLITA-förmåner somska dras av från handikappbidraget (förmåner vid olycksfall i militärtjänst, trafikskadaeller olycksfallsskada).

Du kan se SOLITA-pensioner och -ersättningar genom en HEKY-förfrågan i CICS-systemet under Työeläkkeet ja korvaukset, varifrån du går vidare till uppgiftsförfråganom förmåner som inte hör till FPA:s förmåner. Du kan vid behov be om en preciseringav ersättningsuppgifterna också hos Enheten för gemensamma system. Skapa i såfall ett uppdragsarbete (toimeksiantotyö) i Oiwa till Enheten för gemensamma system(Yhteisten järjestelmien yksikkö). Som arbetskö för uppdragsarbetet väljer du Yhteistenjärjestelmien yksikkö / Liikennevahinkokorvaus 24400 eller Sotilasvammakorvaus24400 eller Tapaturmakorvaus 24400. Anteckna din fråga i kommentarfältet för arbetet.Välj SOLITA-korvaus (SOLITA-ersättning) som förmån för uppdragsarbetet. Antecknadin fråga i kommentarfältet för arbetet.

Kommunala förmånerStöd för närståendevård, ersättningar enligt handikappservicelagen eller beviljande aven personlig assistent utgör inte hinder för handikappbidrag.

PatientskadaVid patientskada står Patientförsäkringscentralen enligt patientskadelagen förersättningen till den del den skadelidande inte får ersättning med stöd av någonannan lag. Om den skadelidande har fått ersättning enligt någon annan lag, drar

36


Patientförsäkringscentralen av detta belopp från sin egen ersättning och betalar utskillnaden till den skadelidande.

Handikappbidraget kan ändå i vissa situationer utbetalas till Patientförsäkringscentralenpå dess yrkande. Läs mer: Betalning till Patientförsäkringscentralen.

SOLITA-förmåner som ska dras av från handikappbidraget (förmåner vid olycksfall imilitärtjänst, trafikskada eller olycksfallsskada)

SOLITA-förmåner som ska dras av från handikappbidraget måste särskiljas frånSOLITA-pensioner och -ersättningar, vilka är avgörande för om man ska utredapersonens rätt till handikappbidrag för personer över 16 år eller till vårdbidrag förpensionstagare. Om kunden har beviljats en SOLITA-pension eller -ersättning somutgör hinder för handikappbidrag kan hen inte beviljas handikappbidrag, utan man ska istället utreda kundens rätt till vårdbidrag.

Om en person på grundval av samma sjukdom eller skada får fortlöpandehjälplöshetstillägg, mentillägg eller vårdbidrag som betalas enligt

• den lagstadgade olycksfallsförsäkring som upphävdes 1.1.2016, dvs. lagenom olycksfallsförsäkring (som det hänvisas till i lagen om olycksfallsförsäkringför lantbruksföretagare, lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän,yrkessjukdomslagen, lagen om olycksfall i militärtjänst och lagen om olycksfalls-och pensionsskydd för idrottsutövare)

• lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som trädde i kraft 1.1.2016(som det hänvisas till i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet ochyrkessjukdomar, lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare, lagenom olycksfall i militärtjänst som upphävdes 1.1.2017 samt i lagen om ersättning förolycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättningför olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag somträdde i kraft 1.1.2017)

• lagen om skada, ådragen i militärtjänst• trafikförsäkringslagen

eller motsvarande fortlöpande SOLITA-förmån från utlandet, utbetalas handikappbidragför personer över 16 år endast till den del som bidraget överstiger det sammanlagdabeloppet av ovan nämnda förmåner. Avdrag av en ovan nämnd förmån görs påmånadsnivå, dvs. från det bidrag som beviljas drar man av beloppet för den aktuellamånaden av den förmån som ska dras av. Om handikappbidraget för personer över 16år efter avdraget skulle bli mindre än 6,74 euro i månaden (FP-index 1631), utbetalasinget bidrag för månaden i fråga.

Också sådana mentillägg och vårdbidrag enligt den ovannämnda lagstiftningen somgrundar sig på frivillig försäkring och som börjat 1.1.1994 eller senare, dras av frånhandikappbidraget. En SOLITA-förmån dras av från handikappbidraget även omförsäkringsbolaget har betalat SOLITA-förmånen till kommunen med stöd av 15 § ilagen om service och stöd på grund av handikapp (den s.k. handikappservicelagen).

En SOLITA-förmån betraktas som fortlöpande om den betalas i minst 6 månader. Omen förmån som betalas med stöd av ovannämnda lagar eller en motsvarande utländskSOLITA-förmån har betalats på en gång som engångsersättning eller bytts ut motkapital, inverkar den inte på beviljandet av handikappbidrag eller på bidragsbeloppet.

Handikappbidrag kan beviljas temporärt om handläggningen av ett ärende som gälleren persons SOLITA-förmån tar oskäligt lång tid.

37

http://ratkaisu.kela.fi/in/rintranet/ratkaisutyotuki.nsf/NET/091008145519KL?OpenDocument


Det kan bli aktuellt att bevilja handikappbidrag temporärt t.ex. om det är sannolikt attvårdbidrag från trafikförsäkringen på grund av personens egen medverkan kommer attbetalas till nedsatt belopp eller inte alls kommer att betalas.

Handikappbidrag kan beviljas temporärt också när ett besvärsärende som gäller enSOLITA-förmån eller en utländsk förmån är anhängigt. Det slutliga beslutet meddelasnär det slutliga beloppet av SOLITA-förmånen står klart.

Du kan se SOLITA-pensioner och -ersättningar genom en HEKY-förfrågan iCICS-systemet under "Työeläkkeet ja korvaukset", varifrån du kan gå vidare tilluppgiftsförfrågan om förmåner som inte hör till FPA:s förmåner. Du kan vid behov beom en precisering av ersättningsuppgifterna av FPA:s datasupport. Skapa i så falli Oiwa ett uppdragsarbete (Toimeksiantotyö) i datasupportens arbetskö (Tietotuentyöjono). Välj SOLITA-korvaus (SOLITA-ersättning) som förmån för uppdragsarbetet.Anteckna din fråga till datasupporten i kommentarfältet för arbetet. Överför arbetetmanuellt till den önskade arbetskön hos datasupporten; Liikennevahinkokorvaus(trafikskadeersättning), Tapaturmakorvaus (olycksfallsersättning) ellerSotilasvammakorvaus (militärskadeersättning).

Om du behöver närmare uppgifter om en förmån som någon annan än FPA beviljat fören specifik sjukdom, kan du kontakta försäkringsanstalten i fråga direkt.

Före 1.1.2008 hindrade SOLITA hjälplöshets- och mentillägg samt vårdbidrag fråntrafikförsäkringen utbetalning av handikappbidrag, även då beloppet av dessa varmindre än FPA:s handikappbidrag. Också utländska ersättningar som motsvararSOLITA-förmåner och utländska förmåner som motsvarar handikappbidrag utgjordehinder för handikappbidrag. Därför kan handikappbidrag inte beviljas retroaktivt för tidföre 1.1.2008 till den som har haft rätt till en SOLITA-förmån eller en utländsk förmånsom utgjort hinder för beviljande av handikappbidrag.

Utländska handikappförmånerInformation om avdrag av handikappförmåner som betalas från utlandet finns i avsnittetInternationella bestämmelser.

Andra förmåner som betalas av försäkringsanstalter ellerStatskontoret

Om en försäkringsanstalt eller Statskontoret betalar ut

• ledarhundstillägg• klädtillägg• sjukhjälpstillägg• motorfordonstillägg• stöd för anskaffning av bil• ersättning för höjda hemvårdskostnader• ersättning för resor eller läkemedel• brottsskadeersättning eller• ersättning som baserar sig på en frivillig sjukförsäkring

utgör det inte ett hinder för beviljande av handikappbidrag och förmånen dras inteheller av från handikappbidraget. När en försäkringsanstalt betalar ersättning förhöjda hemvårdskostnader kan detta ändå medföra att hemvårdskostnaderna imindre utsträckning beaktas som särskilda kostnader. Också ersättning för resor eller

38

http://ratkaisu.kela.fi/in/rintranet/ratkaisutyotuki.nsf/NET/101008100947KL?OpenDocument


läkemedel kan medföra att kostnader för resor eller läkemedel i mindre utsträckningbeaktas som särskilda kostnader. Se Kostnader som ska beaktas.

LäkemedelsskadaFrån läkemedelsskadeförsäkringen ersätts extra kostnader och förlusterorsakade av läkemedelsskador. Ersättningar för läkemedelsskador betalas avläkemedelsskadeförsäkringspoolen. Ersättningarna bestäms enligt samma principersom de ersättningar som betalas från patientförsäkringen.

Eftersom läkemedelsskadeförsäkringen är sekundär och avsedd att komplettera detlagstadgade försäkringsskyddet,

betalas ersättning från läkemedelsskadeförsäkringen till den del som den skadelidandeinte har rätt att få ersättning via de lagstadgade ersättningssystemen.

Vårdbidrag eller andra ersättningar som betalas på basis av läkemedelsskada drasinte av från handikappbidraget. Läkemedelsskadeförsäkringspoolen kan från sina egnaersättningar dra av de förmåner den skadelidande har rätt till av offentliga medel ellerfrån en lagstadgad försäkring.

1.4.1. Internationella bestämmelserRätt till handikappbidrag saknar den som får en sådan utländsk pension eller ersättningför inkomstbortfall som kan jämställas med en pension som Finland betalar och somutgör hinder för betalning av handikappbidrag. En handikappförmån från utlandet kanunder vissa förutsättningar dras av från handikappbidraget för personer över 16 år (12 §i lagen om handikappförmåner 570/2007).

Läs mer:

Förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt 1408/71 och 574/72

1.5. AnsökanHandikappbidrag för personer över 16 år söks med FPA:s ansökningsblankett EV 256r(Ansökan om vårdbidrag för pensionstagare/handikappbidrag) eller med en elektroniskansökan om handikappbidrag via e-tjänsten (www.kela.fi/asiointi eller www.fpa.fi/etjanst). Ansökan kan också göras muntligt och en FPA-tjänsteman fyller då i ansökani e-tjänsten i enlighet med kundens muntliga anvisningar. Enbart ett läkarutlåtanderäcker inte som ansökan. Om den sökande lämnar in enbart ett läkarutlåtande tillFPA ska du be den sökande lämna in också en ansökningsblankett. Du kan be omansökningsblanketten med brevformulär VTH01.

Ansökan om fortsatt utbetalning

Fortsatt utbetalning av handikappbidrag som beviljats för viss tid söks medansökningsblankett EV 256r. Också en ansökan om fortsatt utbetalning kan görasmuntligt så att en FPA-tjänsteman fyller i ansökan i e-tjänsten. Ansökan ska göras inomett halvt år från det att bidraget för viss tid upphört. Om den görs senare behandlas densom en ny ansökan.

39

http://ratkaisu.kela.fi/in/rintranet/ratkaisutyotuki.nsf/NET/160615085548PB?openDocument

http://www.kela.fi/etjanst

http://www.kela.fi/etjanst


1.5.1. BilagorErsättning för utlåtande Övriga bilagor

Läkarutlåtande

Ansökningar om handikappbidrag ska i regel åtföljas av ett läkarutlåtande C, som fårvara högst ett halvt år gammalt. Ett B-utlåtande duger också om det innehåller deuppgifter som behövs för avgörandet. Också till en ansökan om fortsatt utbetalningfogas ett läkarutlåtande C eller någon annan tillräcklig medicinsk utredning om densökandes nuvarande hälsotillstånd. Läkarutlåtandet behövs ändå inte om den sökandesrätt till handikappbidrag kan anses uppenbar.

När en person får handikappbidrag med grundbelopp eller handikappbidrag med förhöjtbelopp och hen ansöker om höjning av bidraget, ska till ansökan om justering i regelfogas ett läkarutlåtande C. Läkarutlåtandet behövs i regel ändå inte om en höjning avbidraget söks enbart på basis av särskilda kostnader eller om ett annat läkarutlåtandemed tillräcklig information för att avgöra ärendet redan har lämnats till FPA.

Be om det läkarutlåtande som behövs som bilaga till ansökan med brev VTL01r.

Utlåtandet kan lämnas till FPA antingen i original eller som kopia. Om det finnsanledning att betvivla att utlåtandet är äkta ska man be kunden lämna in originalet.I övriga fall kan man godkänna en kopia. Utskrifter eller bilder som tagits från MinaKanta-sidor kan inte ersätta ett läkarutlåtande. Exempel: Patientjournaler somskrivits ut från Mina Kanta-sidor eller bilder av läkarutlåtanden kan användas somtilläggsinformation, men de ersätter inte ett egentligt läkarutlåtande.

Ersättning för utlåtande

Den sökande ska själv betala det läkarutlåtande som krävs som bilaga till ansökan omhandikappbidrag.

FPA betalar dock

• till den sökande själv: kostnaderna för ett läkarutlåtande som behövs för ansökanom justering, när FPA har ansett det motiverat att kontrollera om personenfortfarande har rätt till ett lika stort bidrag som tidigare (t.ex. i en situation då enpersons funktionsförmåga bedöms ha blivit bättre tack vare rehabilitering)

• till den som skrivit utlåtandet: arvode för utlåtandet om FPA har beslutat att skaffaett läkarutlåtande på egen bekostnad. Detta kommer i fråga när den sökandevårdas på ett sjukhus eller en inrättning eller när det finns något annat särskilt skälför att skaffa ett utlåtande på FPA:s bekostnad. (Läs mer: Av vem eller varifrån skatilläggsutredningar begäras?).

En ansökan om ersättning för läkarutlåtande registreras inte som ett inlett ärendei förmånssystemet och i regel meddelas kunden inte heller ett separat beslut omersättning för läkararvode. Ersättningen betalas av medlen för förvaltningsutgifter viaLM-systemet, dvs. byråernas betalningssystem, till det konto kunden har uppgett. V12anges som kostnadsslag i fråga om handikappbidrag för personer över 16 år. Antecknauppgiften om ersättning av kostnaderna för ett läkarutlåtande i kommentarfältet föransökningsarbetet (Hakemustyö) för förmånen.

Läs också avsnittet Remittering till tilläggsundersökningar.

Tillämplig lagstiftning: 20 § i lagen om handikappförmåner (570/2007)

40


Övriga bilagor

En separat utredning över följande särskilda kostnader bör i regel lämnas till FPA:

• kostnader för hemservice, stödtjänster och hemsjukvård• kostnader för städtjänster• servicehusavgifter• kostnader som uppkommit utomlands• exceptionellt stora kostnader (oberoende av kostnadsslag)

1.5.2. Hur ett ärende inledsLäs om hur ett ärende inleds.

Sätt att inleda ett ärendeEtt ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtyckemuntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan omFPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas påseparat fastställda ansökningsblanketter.

Ansökan per post eller personligen inlämnadDå en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifallen ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistrerasoch den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommeroundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finnsanledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte hellerråder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs ocksåi Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten ochUnderskrift

Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökanskickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran omkomplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Kompletteringav handlingar.

Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på atthandlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r).

Via e-tjänstenI fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med enelektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst.

Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-ID ellermed ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får enautomatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot.

Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten.

Läs om FPA:s e-tjänst.

41


Per e-post eller faxEtt ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inlettsska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation.

Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gällerförmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt ärenkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår intei FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skickain sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Somelektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gälleren förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posteninkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelandeskickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändarenansvaret för att e-postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen.

En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram.Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentetinnehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla atthandlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungligaansökningsblanketten inte lämnas in senare.

MuntligenI vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntligaansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut tillkundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras underYhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länkakontakten till detta.

Läs mer om muntlig ansökan.

1.5.2.1. Avsändarens ansvarAvsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är iförsta hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgiftatt behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram tillden behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inteavsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till.Läs också om överföring av handlingar.

1.5.2.2. Överföring av handlingarOm en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den intelämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som ansesbehörig i ärendet.

Läs om överföring av handlingar.

42

http://www.kela.fi/web/sv/etjanst

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/tietoturva/Jaetut%20asiakirjat/Suojattu_s%c3%a4hk%c3%b6posti_Kelassa.docx?Web=1


1.5.3. Vem kan söka förmåner?I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka omförmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser somantingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När detgäller förmånerna se också avsnittet Betalning.

1.5.3.1. Personen själven person som fyllt 18 år

• söker i regel sina förmåner själv• kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex.

söka en förmån)• kan söka en förmån själv, även om hen har en intressebevakare

– om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hens handlingsbehörighet• är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat hen omyndig vid

förordnandet av en intressebevakare– för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner.

Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas förmyndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigstalan

Personer under 18 år

• är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmånerpå deras vägnar.

– intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren.• en person som fyllt 15 år är omyndig

– men hen har även rätt att själv söka förmåner.• se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner

Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in enförmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren.

Läs mer om förande av minderårigs talan

1.5.3.2. IntressebevakareOm en intressebevakare har förordnats att sköta huvudmannens (den person somhar intressebevakare) ekonomiska angelägenheter eller ekonomiska angelägenheteroch förmögenhet/egendom

• har intressebevakaren rätt att ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar.• och huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats beträffande

skötseln av ekonomin kan ansökan göras och undertecknas antingen avhuvudmannen själv eller av intressebevakaren

• men huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att hen inte kan skötasina ekonomiska angelägenheter kan förmånen sökas och ansökan undertecknasendast av intressebevakaren

43


• och om huvudmannen omyndigförklarats kan förmåner sökas endast avintressebevakaren

• förmånen utbetalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörandeförmånstagaren som intressebevakaren bestämt.

FPA får information om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet.

Uppgiften om intressebevakningen syns med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot.

Uppgiften om intressebevakningen syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa.Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgifter med en förfrågan i registret överförmynderskapsärenden. I registret över förmynderskapsärenden syns

• intressebevakarens namn och identifieringsuppgifter• uppgift om tidpunkterna när intressebevakningen börjar och upphör• uppgift om intressebevakarens uppdrag och om personens handlingsbehörighet

(om den är begränsad eller inte)• uppgift om vilken myndighet som avgjort ärendet.

Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet(Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning.Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter iTahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä.

Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas in till FPA även isamband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument iOiwa.

Läs mer om intressebevakare för en myndig person, intressebevakarens parallellatalerätt, begränsande av handlingsbehörighet och intressebevakarens talerätt, talerättför omyndiga personer över 18 år och intressebevakningens upphörande.

1.5.3.3. IntressebevakningsfullmäktigEn intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman

• om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sättoch den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden

– betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett.

FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet.

• Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden.• Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om

gällande intressebevakningsfullmakter.• Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i

Oiwa.• I registret över förmynderskapsärenden får man med en registerförfrågan fram

intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation.• Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av

intressebevakningsfullmakten.• Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll.• Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till

FPA tidigare ska du be intressebevakningsfullmäktigen om en kopia avintressebevakningsfullmakten.

44

https://intra-tuota.kela.fi/hrelle-ui-web

https://intra-tuota.kela.fi/hrelle-ui-web

https://intra-tuota.kela.fi/hrelle-ui-web/


Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då enintressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden.

1.5.3.4. Ombud, dvs. befullmäktigadEtt ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannensvägnar. Ombudet ska

• visa upp en fullmakt eller• på något annat tillförlitligt sätt bevisa att hen har rätt att företräda fullmaktsgivaren.

Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till FinlandsAdvokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver hen inte visa uppnågon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet.

Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (registeröver rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verkasom rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst (https://asiointi.oikeus.fi/web/asiointi/oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlemav Finlands Advokatförbund kan kontrolleras på Advokatförbundets webbsidor underSök advokat. (www.asianajajaliitto.fi/advokattjanster/sok_advokat).

Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för attärendet ska kunna utredas.

Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnaroch omombud utan fullmakt).

1.5.3.5. Nära anhörig eller annan personEn nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kanansöka om en förmån för dennes räkning

• om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådanorsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressenoch -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också attFPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandesvägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen.

• förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/2007 54 § 2 mom.)• handikappförmåner (570/2007 15 § 2 mom.)• rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005 5 kap. 42 §)• bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/2007 3 kap. 20 § 2 mom.• förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 15 kap. 2 § 3 mom. och• ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/2010 13

§ 2 mom.)

En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hens agerande i ärendetbygger på godkännande från FPA:s sida.

Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand omhuvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras.

45

https://asiointi.oikeus.fi/web/asiointi/oikeudenkayntiavustajaluettelo

https://asiointi.oikeus.fi/web/asiointi/oikeudenkayntiavustajaluettelo

https://www.asianajajaliitto.fi/sv/advokattjanster/sok_advokat


1.5.3.6. KommunOm ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganeträtt att söka förmåner för barnet.

1.5.3.7. DödsboEtt dödsbo kan inte ansöka om handikappbidrag för personer över 16 år.

Tillämplig lagstiftning: 15 § i lagen om handikappförmåner (570/2007)

1.5.4. AnsökningstidHandikappbidrag kan inte utan särskild orsak beviljas retroaktivt för längre tid än sexkalendermånader före ansökan om handikappbidrag. Se Tiden för vilken förmånenbeviljas.

Exempel

När en ansökan om handikappbidrag har inkommit till FPA 3.9 kan bidragetinte utan särskild orsak beviljas retroaktivt för längre tid än fr.o.m. 1.3.

Observera att en inlämnad ansökan ibland är en tilläggsutredning till ett beslut somredan meddelats kunden. Då kan rättelse av beslutet utifrån den nya utredningenkomma i fråga, se avsnittet Rättelse av beslut om handikappbidrag till den sökandesfördel.

1.5.5. Begäran om tilläggsutredningarLäs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning.

Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna påansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga tillansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPAredan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden harlämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmarsuppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras.Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste månbegäras på en och samma gång.

Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begäratilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information avandra aktörer.

Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva• Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen

följande:– Meddelandetjänsten eller telefon– Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via

meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation)

46

https://sinetti.kela.fi/n%C3%A4in-toimimme/turvallisuus/tietosuoja/tietojen-saaminen

https://sinetti.kela.fi/n%C3%A4in-toimimme/turvallisuus/tietosuoja/tietojen-saaminen


• Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefonberoende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för attslutföra ärendet.

• Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ettkundbrev.

• Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informerasamtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även omhen inte lämnar in någon tilläggsutredning.

• Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning underYhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast skalämnas in.

• Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas tillarbetet och vid behov ska en ny väntetid anges.

• Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand viaMeddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kundenden svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fiunder Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundensbostadsort.

Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begärtilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används påwebben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall närman inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation ellerservicebehov.

Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från0100100-tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti)

• FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer ochför olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohjeunder rubriken Työvälineet.

• Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger tillkunden.

• Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa.

Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt medtanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävandeförmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ettpar dygn innan man skickar ut ett kundbrev.

Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligteller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgettspå ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex.löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ettmeddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna inskriftligt har fastställts förmånsvis.

Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändåsänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om attlämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka,CD eller mobiltelefon.

47

http://www.fpa.fi/postadresser


Komplettering av en ansökningsblankett• Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga

blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klientenredogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp avmeddelandetjänsten.

• Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vidförmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper).Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska deuppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från deuppgifter som kunden egenhändigt antecknat.

• Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer underunderskrift.

Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering avhandlingar.

Tidsfrist för tilläggsutredningarLäs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning

• Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilkende begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterandeuppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för attutredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet börfristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor,om kunden uppger att hen kan lämna in utredningen redan tidigare.

• Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om enkund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna intilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessautredningar.

• Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgörasutifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut.

• Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om detunder Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att mankommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist.

• På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om hen inte kan lämna intilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber omtilläggstid ska du komma överens med hen om en ny tidsfrist, anteckna den underYhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta enny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kantidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter somkunden inte rår för.

• Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas ibeslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov.

1.5.6. Återtagande av ansökanDen som ansöker om handikappbidrag kan återta sin ansökan, om beslut ännu inte harmeddelats.

Återtagandet ska i allmänhet göras skriftligt. I klara fall kan återtagandet också görasmuntligt.

48


Skicka ett brev till den sökande där du berättar att ansökan har återtagits på hensbegäran.

Om förmånstagaren har en intressebevakare eller om en intressebevakningsfullmaktär gällande, kan den sökande inte återta sin ansökan utan samtycke av sin lagligaföreträdare.

I avsnittet Indragning på begäran kan du läsa mer om det förfarande som tillämpas närett beslut om en handikappförmån redan har meddelats.

1.5.7. Internationella bestämmelserOckså personer som bor utomlands ska i regel ansöka om handikappbidrag förpersoner över 16 år med den nationella ansökningsblanketten EV 256r.

Som medicinsk utredning kan man också godkänna någon annan handling än ettutlåtande skrivet på blankett C, som fastställts av FPA. Av utlåtandet ska dock framgåsamma uppgifter som av läkarutlåtande C. Du kan vid behov låta översätta ett utländsktläkarintyg.

Om en person lägger fram kostnader som uppstått utomlands som särskilda kostnaderska hen lämna in en tillförlitlig utredning över dem (kopior av kvitton).

Läs mer under Begäran om tilläggsutredning.

1.5.7.1. HandläggningsställeEtt handikappbidragsärende kan i regel avgöras först efter att det har klarlagts ompersonen i fråga omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.Beslut om bosättningsbaserad social trygghet meddelas av Centret för internationellaärenden.

Handläggningen av handikappförmånsärenden med internationell anknytning harkoncentrerats till Centret för internationella ärenden.

Bestämmelser om arbetsfördelningen vad gäller dessa handikappförmånsärendenoch mellan de olika enheterna finns under Ratkaisutyö på de sidor som beskriverprocesserna för handikappförmåner.

1.6. BeloppHandikappbidraget för personer över 16 år har graderats i tre kategorier. Bidragetsstorlek bestäms utifrån den olägenhet eller det behov av hjälp, handledning och tillsynsom sjukdomen medför eller de särskilda kostnader som sjukdomen orsakar.

Handikappbidragets belopp 2019 är följande:

handikappbidrag med grundbelopp 92,14 euro/mån. (92,14 euro/mån. 2018)

höjt handikappbidrag 215 euro/mån. (215,00 euro/mån. 2018)

högsta handikappbidrag 416,91 euro/mån. (416,91 euro/mån. 2018)

49


Skyddat handikappbidrag av invalidpenningens storlek är 218,98 euro/mån., 301,13euro/mån. och 432,81 euro/mån. (218,98 euro, 301,13 euro och 432,81 euro per månadpå 2018 års nivå).

Den sökandes inkomster och förmögenhet påverkar inte bidragets belopp.

Handikappbidrag utbetalas inte om beloppet blir mindre än 6,68 euro i månaden (6,68euro 2018). Handikappbidraget kan bli mindre än det minsta utbetalbara beloppetnär den sökande får ett SOLITA-tillägg eller en utländsk förmån som dras av frånhandikappbidraget.

1.7. BestämningsgrunderHandikappbidragets storlek bestäms enligt hur stor olägenhet, hur stort behov avhjälp, handledning eller tillsyn eller hur stora särskilda kostnader sjukdomen ellerskadan medför. Ett avgörande om handikappbidrag ska grunda sig på en bedömningav personens situation som helhet. Också de individuella och lokala förhållandena skabeaktas.

Vid bedömningen beaktas de samlade verkningarna av behovet av hjälp, handledningoch tillsyn och de särskilda kostnaderna.

Läs mer om helhetsbedömningen, dvs. om de olika faktorernas samlade verkningar iavsnittet Helhetsbedömning.

1.7.1. Handikappbidrag med grundbeloppHandikappbidrag med grundbelopp (grundbidrag) kan beviljas en person varsfunktionsförmåga på grund av sjukdom eller skada är nedsatt minst ett år utan avbrottoch som vållas väsentlig olägenhet av sjukdomen eller skadan.

Med väsentlig olägenhet avses sådan olägenhet som beror på sjukdom eller skada ochsom närmast motsvarar medelsvår funktionsnedsättning under punkten allmänt nedsattfunktion i invaliditetsklassificeringen.

1.7.2. Handikappbidrag med förhöjt belopp

Hjälpbehov Behov av handledningoch tillsyn Särskilda kostnader

Handikappbidrag med förhöjt belopp (höjt handikappbidrag) kan beviljas en person varsfunktionsförmåga på grund av sjukdom eller skada är nedsatt minst ett år utan avbrottom

• sjukdomen eller skadan vållar hen betydande olägenhet eller• personen när det gäller aktiviteter i det dagliga livet, hushållsarbete och skötsel av

ärenden utanför hemmet regelbundet och minst varje vecka upprepat behöver enannan persons hjälp, handledning eller tillsyn eller

• villkoren för handikappbidrag med grundbelopp uppfylls och de särskildakostnaderna på månadsnivå kan uppskattas uppgå till minst det förhöjda beloppetav bidraget.

50


Med betydande olägenhet avses sådan olägenhet som beror på sjukdom eller skadaoch som närmast motsvarar svår funktionsnedsättning under punkten allmänt nedsattfunktion i invaliditetsklassificeringen.

HjälpbehovFör att handikappbidrag med förhöjt belopp ska beviljas på grundval av hjälpbehovkrävs det att den sökande minst en gång i veckan åtminstone i någon mån behöverhjälp med aktiviteterna i det dagliga livet. Också ett hjälpbehov minst en gång i veckansom gäller en (1) aktivitet i det dagliga livet kan berättiga till handikappbidrag medförhöjt belopp, om hjälpbehovet inte är alldeles litet. Om en person behöver hjälp medaktiviteterna i det dagliga livet kan man i regel anta att hen behöver hjälp också medhushållsarbetet och skötseln av ärenden utanför hemmet.

Handikappbidrag med förhöjt belopp ska beviljas också när hjälpbehovet är dagligt,men det inte gäller ett flertal aktiviteter i det dagliga livet och det inte är tidskrävande.

Behov av handledning och tillsynHandikappbidrag med förhöjt belopp kan beviljas på grundval av handledning ochtillsyn om personen i fråga behöver en annan persons handledning och tillsyn minstvarje vecka. Behovet av handledning och tillsyn ska åtminstone i någon mån avseaktiviteterna i det dagliga livet. Om behovet av handledning och tillsyn gäller endasthushållsarbete och ärenden kan handikappbidrag med förhöjt belopp inte beviljas.

Till exempel personer med lindrig utvecklingsstörning eller svåra psykiska störningarkan ha rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp på grundval av behov avhandledning och tillsyn, t.ex. om det krävs vägledning eller övertalning varje vecka elleri någon mån varje dag för att personen ska hålla dygnsrytmen och klara av dagligaaktiviteter som sker vid bestämda klockslag eller för att personen säkert ska ta sinamediciner. Till exempel en långvarigt och svårt deprimerad person kan låta bli att ätaeller tvätta sig och kan därför behöva åtminstone lite övertalning varje dag.

Handikappbidrag med förhöjt belopp kan beviljas på grundval av behov av hjälp ellerhandledning och tillsyn på samma villkor som vårdbidrag med grundbelopp beviljaspensionstagare.

Särskilda kostnaderHandikappbidrag med förhöjt belopp kan beviljas på grundval av särskilda kostnader,om sjukdomen eller skadan vållar kunden väsentlig olägenhet och de godtagbarasärskilda kostnaderna per månad i genomsnitt bedöms uppgå till det förhöjda beloppetför bidraget.

1.7.3. Handikappbidrag med högsta beloppHjälpbehov Behov av handledning och tillsyn

Handikappbidrag med högsta belopp (högsta handikappbidrag) kan beviljas en personvars funktionsförmåga på grund av sjukdom eller skada är nedsatt minst ett år utanavbrott om

• personen är svårt funktionshindrad eller

51


• personen när det gäller ett flertal aktiviteter i det dagliga livet har ett dagligt,tidskrävande behov av en annan persons hjälp eller

• sjukdomen eller skadan i betydande utsträckning medför regelbundet behov avhandledning och tillsyn.

Som svårt funktionshindrad betraktas en person vars olägenhet orsakad av sjukdomeller skada närmast motsvarar synnerligen svår funktionsnedsättning under punktenallmänt nedsatt funktion i invaliditetsklassificeringen.

Blinda, rörelsehindrade och barndomsdöva har rätt till handikappbidrag med högstabelopp.

Som blinda betraktas personer som saknar ledsyn och därför kan röra sig bara i bekantmiljö. Ledsyn saknas vanligen om synskärpan är högst 0,04 eller om synfältet på allahåll krympt till under 10 grader eller i motsvarande situationer.

Som rörelsehindrad betraktas i regel den som inte kan använda sina nedre extremiteterför att röra sig.

Som barndomsdöv betraktas en person vars hörsel från födseln är så dålig att personeninte ens med hjälpmedel kan höra tal. Personen har dessutom blivit döv innan henlärt sig talat språk och har inte heller senare lärt sig talat språk tillräckligt bra för attkunna kommunicera med hjälp av det. Personens huvudsakliga kommunikationsform ärteckenspråk.

HjälpbehovHandikappbidrag med högsta belopp kan beviljas på grundval av hjälpbehov, omhjälpen är daglig och tidskrävande och om hjälpbehovet gäller ett flertal aktiviteter i detdagliga livet.

Det totala hjälpbehovet bedöms individuellt utifrån uppgifterna i ansökan ochläkarutlåtandet. Utgående från uppgifterna bedöms om hjälpbehovet kan ansesvara dagligt och tidskrävande. När hjälpbehovet bedöms ska man också beaktaanvändningen av hjälpmedel, se Hjälpbehov.

Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas om en person varje dag behöverhjälp med ett flertal aktiviteter i det dagliga livet, även om de enskilda åtgärderna inteskulle vara tidskrävande. Då förutsätts emellertid att hjälpen som helhet varje dagupptar mycket av en annan persons tid. Handikappbidrag med högsta belopp kanockså beviljas om en person varje dag har ett tidskrävande hjälpbehov när det gälleråtminstone en aktivitet i det dagliga livet och dessutom varierande hjälpbehov när detgäller vissa andra aktiviteter i det dagliga livet.

Behov av handledning och tillsynHandikappbidrag med högsta belopp kan beviljas på grundval av handledning ochtillsyn om personen i fråga behöver handledning och tillsyn av en annan person ibetydande omfattning. Behovet av handledning och tillsyn ska också vara regelbundet.

I regel kan behovet av handledning och tillsyn anses vara betydande endast när enperson inte förmår ta hand om sig själv och det dagligen krävs handledning och tillsyni betydande omfattning av någon annan för att personen ska klara sig och personeninte annars klarar av vardagen. Behovet av handledning och tillsyn ska åtminstone inågon mån avse aktiviteterna i det dagliga livet. Handledning och tillsyn kan behövast.ex. i fråga om av- och påklädning, måltider, personlig hygien eller medicinering. Om

52


behovet av handledning och tillsyn gäller endast hushållsarbete och ärenden, kanhandikappbidrag med högsta belopp inte beviljas.

Till exempel personer med minnesstörningar, utvecklingsstörningar eller svåra psykiskastörningar kan ha rätt till handikappbidrag med högsta belopp på grundval av behovav handledning och tillsyn. En person som är glömsk, rymningsbenägen, impulsiv,självdestruktiv eller våldsam kan dagligen i betydande omfattning behöva handledningoch tillsyn eller fortgående beredskap av en annan person. Personen kan behövahandledning och tillsyn t.ex. i sociala situationer (personen kan vara hämningslös,våldsam), i fråga om på- och avklädning, personlig hygien, måltider och matlagning(personen kan vara trög, långsam, köra fast i sina rutiner) eller sin medicinering(personen kan sakna sjukdomsinsikt, vara förvirrad).

Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas på grundval av behov av hjälpeller handledning och tillsyn på samma villkor som vårdbidrag med förhöjt belopp förpensionstagare.

1.7.4. HelhetsbedömningEfter att man gjort en bedömning av den sökandes situation som helhet bedömer manvilken bidragsnivå kundens situation berättigar till. Nivån på handikappbidraget bestämsenligt i hur stor utsträckning sjukdomen eller skadan medför olägenhet, behov av hjälp,handledning eller tillsyn eller särskilda kostnader. Möjligheten att bevilja bidraget utifrånen helhetsbedömning, dvs. utifrån de olika faktorernas samlade verkningar, ska alltidprövas.

Om ingen av de enskilda faktorerna uppfyller villkoren för beviljande men man kommernära en viss bidragsnivå i fråga om minst två faktorer, kan bidraget beviljas på grundvalav de olika faktorernas samlade verkningar. Vid helhetsbedömningen kan särskildakostnader inverka endast när man överväger att bevilja bidraget med förhöjt belopputifrån de samlade verkningarna. Villkoren för grundbidrag ska då alltid vara uppfyllda.

När det gäller handikappbidrag för personer över 16 år kan grundbidrag (väsentligolägenhet) inte beviljas utifrån en helhetsbedömning, eftersom det bara finns ett villkorför beviljande.

1.7.5. Handikappbidrag för den tid pension lämnatsvilande

Pensionen har lämnats vilande före 1.1.2010

Till en person som har lämnat sin sjukpension vilande på det sätt som avses i 17 §i folkpensionslagen, betalas handikappbidrag för personer över 16 år med högstabelopp. Handikappbidraget kan beviljas utan särskild ansökan.

Handikappbidrag betalas för högst två år räknat från det att pensionen lämnats vilande.Mottagaren behöver inte uppfylla kraven för handikappbidrag med högsta belopp för attbidraget ska beviljas, eftersom det betalas med stöd av en specialbestämmelse.

Utbetalningen av bidraget upphör då vilandeperioden är slut, men alltid efter det attbidraget betalats för två år. Utbetalningen av bidraget upphör likaså om personen pånytt börjar få sjukpension.

53


När en person får handikappbidrag med högsta belopp med stöd av 13 § i lagen omhandikappförmåner kan hen under denna tid inte få handikappbidrag på någon annangrund. Vårdbidrag för pensionstagare kan inte heller betalas samtidigt.

Om en person har fått vårdbidrag för pensionstagare innan pensionen lämnadesvilande avbryts utbetalningen av vårdbidraget. När pensionen börjar betalas ut pånytt kan också utbetalningen av det inställda vårdbidraget fortsätta, om villkoren förbeviljande av vårdbidrag fortfarande kan anses vara uppfyllda. Vid behov begärs en nyansökan om vårdbidrag för pensionstagare.

(13 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

Pensionen har lämnats vilande efter 1.1.2010

Om lämnande av pension vilande föreskrivs sedan 1.1.2010 genom en temporärspeciallag (Lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete 738/2009).Lagen är i kraft till och med 31.12.2013. Speciallagen tillämpas på sjukpensioner ochinvalidpensioner som lämnas vilande medan lagen är i kraft.

Till en person som lämnar sin sjuk- eller invalidpension vilande efter 1.1.2010 betalasför den tid pensionen är vilande handikappbidrag för personer över 16 år med högstabelopp, förutsatt att personen fått vårdbidrag för pensionstagare omedelbart innanpensionen lämnades vilande. Handikappbidraget betalas för minst tre månader ochhögst två år räknat från det att pensionen lämnats vilande.

För att handikappbidrag ska betalas krävs det att personens alla sjukpensionerär vilande, om personen får pension från såväl folkpensionssystemet somarbetspensionssystemet. Utländska pensioner behöver dock inte lämnas vilande.Pensioner som betalats ut som en engångsbetalning kan inte lämnas vilanderetroaktiv, och att sådana pensioner ska lämnas vilande är således inget villkor för atthandikappbidrag ska kunna betalas.

Sjukpension enligt folkpensionslagen och invalidpension enligt arbetspensionslagarnakan lämnas vilande vid olika tidpunkter. Utbetalningen av handikappbidraget börjar fråningången av den månad fr.o.m. vilken den sista av pensionerna har lämnats vilande.Handikappbidraget betalas ändå inte för retroaktiv tid, om pensionen retroaktivt harlämnats vilande på pensionsanstaltens initiativ.

När alla pensioner är vilande avbryter handläggaren utbetalningen av vårdbidraget förpensionstagare och beviljar personen handikappbidrag för personer över 16 år medhögsta belopp under den tid pensionen är vilande. När pensionen börjar betalas ut pånytt kan också utbetalningen av det inställda vårdbidraget fortsätta, om villkoren förbeviljande av vårdbidrag fortfarande kan anses vara uppfyllda. Vid behov begärs en nyansökan om vårdbidrag för pensionstagare.

När en person får handikappbidrag med högsta belopp med stöd av lagen omfrämjande av sjukpensionärers återgång i arbete, kan hen under denna tid inte fåhandikappbidrag på någon annan grund. Vårdbidrag för pensionstagare kan inte hellerbetalas samtidigt.

(1, 2, 8, 11 och 12 § i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete738/2009)

Pensionen har lämnats vilande från och med 1.1.2014

Om lämnande av pension vilande föreskrivs sedan 1.1.2010 genom en temporärspeciallag (Lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete 738/2009), somi enlighet med den ursprungliga författningen var i kraft fram till utgången av 2013.

54


Giltighetstiden för lagen förlängdes genom lagen om ändring av 6 och 12 § i lagen omfrämjande av sjukpensionärers återgång i arbete. Till följd av lagändringen gäller lagenom vilande pension till 31.12.2016 och den tillämpas fortsättningsvis på sjukpensioneroch invalidpensioner som lämnas vilande medan lagen är i kraft.

Genom den lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2014 föreskrivs att omen invalid- eller sjukpension har varit vilande ska den betalas ut i minst en månadinnan den på nytt kan lämnas vilande. Det tidigare minimikravet var tre månader. Medundantag av denna ändring förblir villkoren för att sjukpension eller invalidpensionska kunna lämnas vilande och de andra förutsättningarna, till exempel de som gällerhandikappförmåner, oförändrade efter lagändringen.

Eftersom det under den tid då pensionen är vilande betalas handikappbidrag medhögsta belopp, förutsatt att vissa villkor uppfylls, och utbetalningen av handikappbidragavbryts för tiden mellan de perioder då pensionen är vilande, innebär lagändringenatt den kortaste tiden utbetalningen av handikappbidraget kan vara avbruten mellanvilandeperioderna är en månad från och med början av 2014.

Handikappbidrag med högsta belopp kan betalas för flera perioder under högst två årdå pensionerna är vilande, ifall sjuk- eller invalidpensionerna tidvis har betalats ut ochåterigen lämnats vilande.

(6 och 12 § i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete 738/2009 ochlagen om ändring av 6 och 12 § i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång iarbete)

Om en pension, för den tid den lämnats vilande, dras in retroaktivt för två år och enindragning vid FPA i allmänhet innebär attpensionen inte ”finns”/betalas ut, kunde den i så fall inte heller vara avbruten som denär under vilandetiden.Syftet med den ovannämnda lagen, dess bestämmelser och tolkningen av dem förbigårdock en sådan situation ochbeslutet om handikappbidrag rättas således inte för vilandetiden.

1.7.6. Skyddade handikappbidragEnligt övergångsbestämmelsen i lagen om handikappförmåner fortsätter utbetalningenav de handikappbidrag som beviljats före 1.1.2008 som tidigare fram till nästa justeringeller indragning. Förfarandet är detsamma i fråga om de handikappbidrag som harbeviljats i enlighet med de bestämmelser som gällde före 1.6.2015.

I övergångsbestämmelserna föreskrivs också att utbetalningen av de skyddadehandikappbidrag som uppkommit till följd av lagändringen 1989 fortsätter som tidigareäven efter det att lagen om handikappförmåner trätt i kraft. I lagen föreskrivs dessutomatt utbetalningen av handikappbidrag i vissa specialsituationer fortsätter högst tillutgången av den månad under vilken bidragstagaren fyller 65 år.

Ett skyddat handikappbidrag kan inte justeras nedåt eller uppåt utan att skyddetupphör. Ett skyddat handikappbidrag kan därmed i vissa situationer dras in till följdav justering eller av någon annan orsak, varvid rätten till handikappförmån bedömsutgående från de allmänna villkoren för beviljande av bidrag i 8 eller 9 § i lagen omhandikappförmåner.

Om en kund som ansöker om justering har ett löpande skyddat bidrag ska du innandu avgör ärendet berätta att skyddet upphör i och med justeringen. Då har kunden i en

55


sådan situation möjlighet att återta sin ansökan. Utbetalningen av bidraget fortsätter dåoförändrad och skyddet upphör inte.

Om en pensionstagares pension inte i övrigt räcker till skälig försörjning kanpensionstagaren beviljas garantipension. Beviljande av garantipension föranleder inteindragning av ett eventuellt löpande skyddat handikappbidrag.

1.7.6.1. Invalidpenningar som skyddades vidlagändringen 1.1.1989

När lagen om handikappbidrag (124/1988) trädde i kraft 1.1.1989 omvandlades idecember 1988 löpande invalidpenningar till skyddade handikappbidrag.

De skyddade handikappbidragen är lika stora som den invalidpenning som utgavs1988. Beloppen enligt 2015 års nivå är 221,69 euro, 304,86 euro och 438,17 euro permånad. Invalidpenning kunde också utges sänkt. Ett skyddat handikappbidrag kandärför också vara mindre än ovan nämnda eurobelopp.

Ett handikappbidrag av samma storlek som invalidpenningen dras in när mottagarenbeviljas en pension som utgör hinder för handikappbidrag. Utbetalningen av ett skyddathandikappbidrag kan fortsätta också efter att mottagaren fyllt 65 år, om hen inte får enpension som utgör hinder för handikappbidrag.

En blind eller rörelsehindrad person som får sjukpension från FPA kan få bådeskyddat handikappbidrag och vårdbidrag för pensionstagare. En sådan personsskyddade handikappbidrag dras in senast från ingången av den månad då henbeviljas ålderspension från FPA eller enligt arbetspensionssystemet. Utbetalningenav det skyddade handikappbidraget kan fortsätta efter att personen fyllt 65 år endasti det fall att hen vägrar ta emot FPA:s ålderspension och inte får ålderspensionenligt arbetspensionssystemet. Ytterligare ska observeras att FPA:s vårdbidrag förpensionstagare ska dras in i sådana situationer.

Handikappbidraget indras också om bidragstagaren beviljas vårdbidrag förpensionstagare eller förhöjning av vårdbidraget.

(56 § 7 mom. i lagen om handikappförmåner 570/2007).

1.7.6.2. Hindrande SOLITA-förmånOm en mottagare av skyddat handikappbidrag får en hindrande SOLITA-förmån ochhen på ansökan beviljas ett större handikappbidrag på grundval av samma sjukdomeller skada, upphör skyddet och SOLITA-förmånen kan dras av från handikappbidraget.En person kan inte få mer än ett handikappbidrag samtidigt, och utöver det skyddadehandikappbidraget kan hen således inte beviljas vanligt handikappbidrag på grundvalav någon annan sjukdom eller skada.

1.7.6.3. Lagändringen 1.1.2008Enligt den lagstiftning som gällde före år 2008 kunde en person som börjat få förtidaålderspension eller ålderspension före 65 års ålder i regel inte beviljas vårdbidrag förpensionstagare, utan handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag. Om en sådan

56


person hade handikappbidrag 1.1.2008, fortsätter utbetalningen av handikappbidragetmed stöd av övergångsbestämmelsen högst till utgången av den månad under vilkenbidragstagaren fyller 65 år. Bidraget kan inte justeras nedåt eller uppåt utan att detupphör.

Exempel

En person beviljades handikappbidrag tills vidare år 2006. Han gick i ålderspensionsom 63-åring år 2007, pensionen började 1.7.2007. Handikappbidragbetalas till utgången av den månad under vilken personen fyller 65 år.

Enligt den lagstiftning som gällde före år 2008 kunde personer som enbart fick SOLITA-pension på grundval av full arbetsoförmåga inte beviljas vårdbidrag för pensionstagare,utan handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag. En person som samtidigt harhaft rätt till ett hindrande SOLITA-tillägg på grund av samma sjukdom har dock inte hafträtt till handikappbidrag.

Om en mottagare av en SOLITA-pension som beviljats på grundval av fullarbetsoförmåga hade handikappbidrag 1.1.2008, fortsätter utbetalningen av bidragetmed stöd av övergångsbestämmelsen högst till utgången av den månad under vilkenbidragstagaren fyller 65 år. Bidraget kan inte justeras nedåt eller uppåt utan att detupphör.

För alla mottagare av handikappbidrag som fyller 65 år skapas ett arbete i Oiwa tvåmånader innan de fyller 65 år.

(56 § 7 mom. i lagen om handikappförmåner 570/2007).

1.7.6.4. Ändring gällande familjepension från ochmed 1.1.2014

En person med enbart familjepension var enligt lagen om handikappförmåner fram tillslutet av 2013 berättigad till handikappbidrag för personer över 16 år även då hen hadefyllt 65 år. Handikappbidraget för en sådan person omvandlades inte nödvändigtvis inågot skede till vårdbidrag för pensionstagare, eftersom familjepensionen betalades utlöpande.

Vid den lagändring som trädde i kraft vid ingången av år 2014 intogs en bestämmelsei lagen om handikappförmåner enligt vilken familjepension som betalas i form avefterlevandepension betraktas som en förmån som berättigar till vårdbidrag. Enförutsättning är att mottagaren av familjepension har fyllt 65 år.

I enlighet med den lagändring som trädde i kraft vid ingången av år 2014 skyddassådana handikappbidrag för personer över 16 år som har börjat betalas ut senast frånoch med början av december 2013, om mottagaren har fyllt 65 år senast 31.12.2013och hen är berättigad till familjepension senast från och med början av december 2013.Utbetalningen av det skyddade handikappbidraget fortsätter fram till dess att bidragetupphör eller till dess att det justeras uppåt eller nedåt.

Exempel 1

Rätt till handikappbidrag för en kund som får familjepension uppkommer från ochmed början av december 2013. Kunden fyller 65 år 31.12.2013. Handikappbidraget

är skyddat och det kan inte justeras nedåt eller uppåt utan att det upphör.

57


Exempel 2

Rätt till handikappbidrag för en kund som får familjepension uppkommer frånoch med början av december 2013 och bidraget beviljas för en viss angiventid. Kunden fyller 65 år 31.12.2013. Handikappbidraget är skyddat fram till

dess att den angivna tiden löper ut och det kan inte justeras nedåt eller uppåtunder den angivna tiden utan att det upphör. När den angivna tiden har löpt utupphör skyddet och kundens rätt till vårdbidrag utreds utifrån en ny ansökan.

Exempel 3

Rätt till handikappbidrag för en kund som får familjepension uppkommerfrån och med början av december 2013. Vad gäller bidragsrätten anses detatt kunden har rätt att få bidraget tills vidare. Kunden fyller 65 år 1.1.2014.

Handikappbidraget är inte skyddat, utan det upphör vid utgången av januari 2014och kundens rätt till vårdbidrag från och med 1.2.2014 utreds utifrån en ny ansökan.

Exempel 4

Rätt till handikappbidrag för en kund som får familjepension uppkommer från ochmed början av december 2013. Vad gäller bidragsrätten anses det att kunden

skulle ha rätt till bidraget på viss tid till och med 31.12.2014. Kunden fyller65 år 1.1.2014. Handikappbidraget upphör vid utgången av januari 2014 och

kundens rätt till vårdbidrag från och med 1.2.2014 utreds utifrån en ny ansökan.

Tidpunkten då ansökan inkommit avgör i regel vilken lag som ska tillämpas. Deansökningar som inkommit under 2013 avgörs i enlighet med den lag som var i kraftunder 2013 och de ansökningar som inkommit under 2014 avgörs i enlighet med denlag som är i kraft under 2014. Vid vilken tidpunkt en ansökan handläggs och avgörssaknar betydelse.

För vilket bidrag bidragsrätten ska utredas avgörs dock i nedannämnda begränsade fallav hur långt framåt eller bakåt i tiden utredningarna sträcker sig.

Om en ansökan från en person som fyllt 65 år under 2013 inkommer under 2014 menutredningarna sträcker sig in på 2013 års sida, ska ansökan till den del den gäller 2013handläggas i enlighet med de villkor för beviljande som gällde för 2013. Vad beträffar2013 ska man således alltid utreda rätten till handikappbidrag om tilläggsutredningarnasträcker sig in på 2013 års sida. Om handikappbidraget beviljas tills vidare, blir detskyddat och kan inte justeras nedåt eller uppåt utan att det upphör. Om bidraget beviljasför en viss tid, upphör skyddet när denna tid går ut. När skyddet upphör uppmanaskunden att ansöka om vårdbidrag. Om rätt till bidrag inte uppkommer för år 2013 trotsatt utredningarna sträcker sig in på 2013 års sida, ska kundens rätt till vårdbidragutredas från början av januari 2014.

Exempel

Kunden har fyllt 65 år under 2013. En ansökan om handikappbidrag/vårdbidragför pensionstagare inkommer 1.3.2014. Kundens ansökan, läkarutlåtandet och de

58


övriga utredningarna gäller oktober 2013 och tiden framåt efter det. Kundens rätt tillhandikappbidrag utreds från och med oktober 2013. Om villkoren för handikappbidrag

inte uppfylls och handikappbidrag således inte beviljas på någon nivå för 2013 (ochdärifrån framåt), ska kundens rätt till vårdbidrag utredas från och med januari 2014.

Om en ansökan från en person som fyllt 65 år under 2013 inkommer på 2013 års sidaoch den tid som utredningarna omfattar börjar på 2014 års sida, ska kundens rätt tillvårdbidrag utredas från och med början av 2014.

Även när ett löpande vårdbidrag som har börjat före 1.1.2008 justeras för tid före 2014,kan en person som får enbart familjepension beviljas vårdbidrag med förhöjt ellerhögsta belopp.

1.7.6.5. Lagändringen 1.6.2015Villkoren före och efter lagändringen

I fråga om handikappbidrag för personer över 16 år var särskilda kostnader fram tillslutet av maj 2015 enligt lagen om handikappförmåner antingen ett nödvändigt ellerett alternativt villkor för beviljande, beroende på bidragsnivån. Handikappbidrag medgrundbelopp kunde beviljas om funktionsförmågan var nedsatt och kunden på grundav sjukdom eller skada vållades väsentlig olägenhet och de särskilda kostnadernakunde bedömas vara minst lika stora som grundbeloppet för bidraget. Handikappbidragmed förhöjt eller högsta belopp kunde beviljas om kunden på grund av sjukdom ellerskada förutom nedsatt funktionsförmåga vållades olägenhet, behov av hjälp eller avhandledning och tillsyn eller särskilda kostnader. I fråga om handikappbidrag medförhöjt eller högsta belopp var särskilda kostnader ett alternativt villkor i förhållande tillde övriga villkoren för beviljande.

De särskilda kostnadernas inverkan på beviljandet av bidrag ändrades 1.6.2015 så attbidraget i fortsättningen beviljas med förhöjt belopp om villkoret för handikappbidragmed grundbelopp i övrigt uppfylls och de särskilda kostnaderna kan bedömas uppgåtill det förhöjda beloppet för bidraget. Från 1.6.2015 kan handikappbidrag således intebeviljas på någon nivå enbart på grundval av nedsatt funktionsförmåga och särskildakostnader. Samtidigt krävs det inte längre särskilda kostnader för att grundbidrag skabeviljas, utan bidraget kan beviljas när kunden vållas väsentlig olägenhet.

Fram till slutet av maj 2015 kunde man, i enlighet med den allmänna definitionen ilagen, som särskilda kostnader betrakta sådana kostnader som var extra, fortlöpandeoch nödvändiga och som kunden själv svarade för. I FPA:s handläggningsanvisningargavs exempel på särskilda kostnader som skulle beaktas.

Lagen om handikappförmåner ändrades 1.6.2015 så att de kostnader som beaktas somsärskilda kostnader skrevs in i lagen. Den allmänna definitionen av särskilda kostnaderbevarades, vilket innebär att man i framtiden som särskilda kostnader kan beaktaendast sådana kostnader som uppfyller den allmänna definitionen och som hör till desärskilda kostnader som skrivits in i lagen.

Handläggningen av handikappbidragI samband med den lagändring som trädde i kraft 1.6.2015 skyddade man övertidpunkten för lagändringen sådana handikappbidrag för personer över 16 år som

59


börjat betalas ut senast vid ingången av maj 2015, dvs. som beviljats i enlighet med debestämmelser som gällde före 1.6.2015. Enligt övergångsbestämmelserna fortsätterutbetalningen av ett sådant bidrag fram till nästa indragning eller justering. Bidragetjusteras alltså inte enbart på grund av lagändringen, utan det fortsätter att betalas utsom skyddat bidrag tills det upphör eller justeras uppåt eller nedåt. Justeringar görsi enlighet med anvisningarna om justering. Om kunden ansöker om justering av ettbidrag som skyddas över tidpunkten för lagändringen i sådana fall när det inte har skettnågon förändring i kundens situation och fastän hens bidrag skulle vara mindre enligtden nya lagen, justeras kundens rätt till bidrag från och med kommande tid.

I fråga om den här lagändringen är det tidpunkten till vilken utredningarna sträckersig eller från vilken de börjar som avgör enligt vilken lag rätten till bidrag ska prövas.Om således förmånen ska beviljas eller justeras för tid före 1.6.2015 tillämpas debestämmelser som gällde före denna tidpunkt. Om däremot förmånen ska beviljas ellerjusteras för tid från och med eller efter 1.6.2015 tillämpas de bestämmelser som träddei kraft 1.6.2015. Vid vilken tidpunkt ansökan kommer in eller när ärendet handläggs ochavgörs saknar betydelse.

Om ansökan kommer in 1.6.2015 eller senare men utredningarna sträcker sig tillbakatill 1.5.2015 eller tid före det, prövas ansökan således enligt den lag som var i kraftföre lagändringen. Om det inte uppstår rätt till bidrag för tid före 1.6.2015 trots attutredningarna sträcker sig ända dit, ska rätten till bidrag från 1.6.2015 prövas enligt debestämmelser som trädde i kraft 1.6.2015.

Om ansökan däremot har kommit in före lagändringen 1.6.2015 men utredningarnagäller tid från och med eller efter 1.6.2015, kan bidragsrätten prövas enligt den lagsom trädde i kraft 1.6.2015. Handikappförmåner kan dock inte beviljas från en senaretidpunkt än från början av månaden efter den då rätten till förmånen uppkom. Omansökan om bidrag kom in under tiden före lagändringen 1.6.2015 och ansökani den situationen avslogs på grund att det ena av de två villkoren för grundbidrag(väsentlig olägenhet och särskilda kostnader som uppgår till beloppet av grundbidraget)inte uppfylldes trots nedsatt funktionsförmåga, uppmanades kunden att ansöka omförmånen på nytt i maj 2015.

Om ansökan kommer in 1.6.2015 eller senare och utredningarna gäller tid från ochmed eller efter 1.6.2015, prövas ansökan enligt de bestämmelser som gäller efterlagändringen.

Exempel

Exempel som gäller löpande handikappbidrag

Handikappbidrag som börjat betalas ut före lagändringenjusteras inte från 1.6.2015 med anledning av lagändringen.

En kund har 1.4.2015 beviljats handikappbidrag genom ett beslut som gällertills vidare. Kundens bidrag justeras inte 1.6.2015 i samband med lagens

ikraftträdande, utan bidraget fortsätter att betalas ut till det dras in eller justeras.

Exempel på justering, det har skett en förändring i kundens situation

60


En kund ansöker om justering av sitt bidrag. Kundens rätt till förmånenjusteras i enlighet med lagstiftningen vid den tidpunkt då rätten till förmånenförändrades. Om förändringen har inträffat till exempel 20.4.2015 justeras

således bidragsrätten från och med 1.5.2015, och man tillämpar debestämmelser som var i kraft före 1.6.2015. Bidraget skyddas då över tidpunkten

för lagändringen, dvs. bidraget justeras inte 1.6.2015. Om förändringenhar inträffat till exempel 13.7.2015 justeras bidragsrätten från och med

1.8.2015, och man tillämpar de bestämmelser som trädde i kraft 1.6.2015.

Exempel på justering, det har inte skett någon förändring i kundens situation

En kund har beviljats höjt handikappbidrag tills vidare på grundval av särskildakostnader. Kundens funktionsförmåga är nedsatt men hon har inte behov av hjälp,

handledning eller tillsyn när det gäller aktiviteterna i det dagliga livet och honvållas inte väsentlig olägenhet. Kunden ansöker om justering av bidraget meden ansökan som kommer in efter 1.6.2015. Bidraget justeras med tillämpande

av de bestämmelser som trädde i kraft 1.6.2015, dvs. i det här fallet avslåsförmånen. Justeringen görs från början av månaden efter den då ansökan kom in.

Exempel som gäller handikappbidrag för viss tid, fortsättning/justering

En kund har 1.4.2015 beviljats handikappbidrag för viss tid till och med31.5.2017. Kundens bidrag justeras inte 1.6.2015 i samband med lagens

ikraftträdande, utan utbetalningen fortsätter tills det tidsbegränsade bidragetupphör. Om kunden ansöker om fortsatt utbetalning av bidraget behandlas

ansökan i enlighet med de bestämmelser som trädde i kraft 1.6.2015.

Om kunden ansöker om justering av handikappbidraget innan denangivna tiden för bidraget löpt ut eller om handikappbidraget annars

justeras till exempel på grund av en förändring i kundens förhållanden,justeras kundens rätt till förmånen i enlighet med lagstiftningen vid dentidpunkt då rätten till förmånen förändrades. Se exemplen om justering.

Exempel som gäller ny ansökan, beviljande från och med tid före 1.6.2015

Ansökan kommer in 3.11.2015. Av utredningen framgår att kundens funktionsförmågavarit nedsatt på grund av sjukdom sedan 29.4.2015. Sjukdomen medfördock inte behov av hjälp eller av handledning och tillsyn eller olägenhet

för kunden i en sådan omfattning att det skulle berättiga till bidrag. Kundenorsakas kostnader som är minst lika stora som det förhöjda beloppet för

bidraget. Kunden beviljas handikappbidrag med förhöjt belopp från och med1.5.2015. Bidraget justeras inte 1.6.2015 med anledning av lagändringen.

Kunden ansöker om justering av sitt bidrag med en ansökan som kommerin 30.3.2016. Han har beviljats handikappbidrag med förhöjt belopp på

grundval av särskilda kostnader. Kundens kostnader har sjunkit till nivån förgrundbidraget, fastän hans situation i övrigt har försämrats permanent från

och med 1.2.2016. Kunden har fortfarande inte behov av hjälp, handledningeller tillsyn. Från och med 1.2.2016 kan det konstateras att sjukdomen vållarhonom väsentlig olägenhet. Bidraget justeras till grundbidrag från 1.2.2016.

61


Om samma kund hade ansökt om justering med en ansökan som kommit in30.3.2016 och enligt vilken kundens situation nog försämrats från och med

1.2.2016 men sådan olägenhet som krävs för grundbidraget inte hade kunnatkonstateras, skulle kunden inte ha haft rätt till bidrag från och med 1.2.2016,även om hans kostnader fortfarande hade uppgått till nivån för höjt bidrag.

Om samma kund hade ansökt om justering med en ansökan som kommit in30.3.2016 och enligt vilken de särskilda kostnaderna inte uppgår till minst det förhöjda

beloppet för bidraget eftersom en del av kostnadsslagen inte längre beaktas menkundens situation hade försämrats från och med 1.2.2016 i sådan utsträckning

att hjälpbehovet hade ökat till den nivå som krävs för det förhöjda beloppetför bidraget, skulle kundens rätt till bidrag ha justerats från och med 1.2.2016.

Exempel på beviljande av handikappbidragmed grundbelopp från och med 1.6.2015

Ansökan kommer in 4.5.2015. Kunden har fått en skada 2.5.2015. Kundensfunktionsförmåga är nedsatt på grund av skadan och den vållar honom väsentlig

olägenhet. Kundens särskilda kostnader uppgår inte till beloppet av grundbidraget.Kunden beviljas grundbidrag från 1.6.2015 i enlighet med den nya lagen.

Ansökan kommer in 13.7.2015. Kundens funktionsförmåga har varitnedsatt i sex månader på grund av sjukdom och sjukdomen vållar honomväsentlig olägenhet. Kundens särskilda kostnader uppgår inte till beloppetav grundbidraget. Kunden kan beviljas handikappbidrag med grundbeloppfrån och med 1.6.2015. Av motiveringarna till beslutet ska det framgå attförmånen inte har kunnat beviljas för den tid då den gamla lagen gällde.

1.7.7. Internationella bestämmelserEn handikappförmån från utlandet kan under vissa förutsättningar dras av frånhandikappbidraget för personer över 16 år (12 § i lagen om handikappförmåner570/2007).

En utländsk handikappförmån eller ett utländskt SOLITA-tillägg kan dras av frånhandikappbidraget endast om förmånen eller tillägget

• är fortlöpande• kan jämställas med handikappbidraget och• har beviljats på grundval av samma sjukdom eller skada som handikappbidraget.

En förmån betraktas som fortlöpande om den betalas i minst sex månader. Läs ocksåom fortlöpande förmåner under Förmåner som ska dras av.

Handikappförmån som betalas från ett EU- eller EES-land eller Schweiz

Handikappförmånerna i EU:s medlemsstater skiljer sig från varandra ochmedlemsstaterna har klassificerat dem på olika sätt (sjukförmåner, familjeförmåner,särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner, socialbidrag e.d.). Så är t.ex. den förmånsom i Estland betalas till en funktionshindrad vuxen (Puudega tööealise inimesetoetus) en särskild icke avgiftsfinansierad förmån, medan handikappbidraget i Sverige(handikappersättning) är en sjukförmån.

62


Från handikappbidraget kan avdras följande förmåner eller tillägg som beviljats pågrundval av samma sjukdom eller handikapp:

• en kontantförmån enligt förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 som betalasut på grundval av sjukdom

• en sådan särskild icke avgiftsfinansierad förmån som avses i 9 kap. i förordning883/2004 eller i artikel 10a i förordning 1408/71

• ett socialbidrag som inte omfattas av EG-förordningarna och• ett utländskt SOLITA-tillägg.

För att en utländsk förmån ska dras av förutsätts att den är jämförbar med finländskthandikappbidrag för personer över 16 år eller SOLITA-tillägg.

Förfarande när en person får en utländsk handikappförmånOm en person i sin ansökan har uppgett att hen får en utländsk handikappförmånska du utreda om det är fråga om en förmån som ska dras av från handikappbidragetför personer över 16 år. Vid behov kan du skicka en förfrågan till den utländskasocialförsäkringsinstitutionen i fråga (blankett E001) eller kontakta kompetenscentret.

Förfarande när en person har ansökt om en handikappförmån från en annan statOm en person har ansökt om en handikappförmån från utlandet avgörs ansökanom handikappbidrag i regel först när information har fåtts om den utländskahandikappförmånen och dess belopp. Dröjsmålstiden börjar löpa först när enkalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken meddelandet harkommit till FPA (50 § i lagen om handikappbidrag).

Handikappbidrag kan ändå i vissa situationer beviljas temporärt. Läs mera underTemporärt beviljande i internationella situationer.

1.8. AvgörandeEn ansökan om handikappbidrag för personer över 16 år ska handläggas utan ogrundatdröjsmål och ett skriftligt beslut ska meddelas. Ansökan avgörs vid den ansvarigaenheten för handikappbidrag.

Läs också Vammaisetuuksien prosessi (processen för handikappförmåner).

1.8.1. Handläggningsställe• Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering• Förmånsärenden som gäller personer i fängelse• Besvär, återkrav och bidragsfusk

Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs.

Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen inom detförsäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun. En ansökan kanockså, enligt separat överenskommelse, beredas och avgöras inom ett annatförsäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Exempelvis beredningenoch avgörandet av vissa förmåner eller beredningar och avgöranden som gäller vissakundgrupper sker centrerat inom FPA. Läs närmare om avvikande handläggningsställeni anvisningen gällande förmånen i fråga.

Försäkringsdistrikt som bestäms enligt hemkommunen

63


FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör.Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarandeboendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för enperson kan också försäkringsdistriktet ändras.

Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilöntietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot).

Byte av försäkringsdistrikt

När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna omansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dockpersonuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer om förändringar i enpersons allmänna uppgifter.

Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till detnya försäkringsdistriktet.

Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få enjusteringsansökan.

Försäkringsdistrikten kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningeni fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid något annatverksamhetsställe eller något annat försäkringsdistrikt än det där personens ärendennormalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt i de tekniskaanvisningarna under Kunta- ja toimistotiedot.

Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkeringFörmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat.Läs mer om centraliseringen av handläggningen av ärenden som gäller kunder medspärrmarkering under Spärrmarkering.

Förmånsärenden som gäller personer i fängelseFörmånsärenden som gäller personer i fängelse bereds och avgörs centraliserat. Läsmer om den centraliserade handläggningen av ärenden i anslutning till fängelsevistelsei anvisningen Fängelsevistelse och FPA-förmåner och i processbeskrivningen omhandläggningen av anmälningar om fängelsevistelse.

Besvär, återkrav och bidragsfuskBesvärsärenden

Ett besvärsärende handläggs av den enhet som Oiwa styr arbetet till. Läs också omsärskilda förfaranden i handläggningen av besvärsärenden.

Återkrav

Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller ett annatseparat överenskommet försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån skaåterkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft.Läs mer om var återkravsbeslut meddelas.

Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tillsärendet överförs till Indrivningscentret.

64

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet/6c01e4fe-f6f3-4bea-8f6c-4f00c51e0fb5%2c1b243c5e-3915-4779-b5a3-2776d27111bb

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/_layouts/15/WopiFrame2.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/Jaetut%20asiakirjat/Vankilailmoitusten%20prosessikuvaus_docx.docx&action=default


Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter.En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit lagakraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentretsköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningenautomatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet.

Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns iRAKE-systemet.

IndrivningscentretIndrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner ochborgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutningtill verkställandet av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivninghos dödsbo och dess delägare samt beslut om fortsatt indrivning och upphörandemed indrivning (fall där indrivningen bedöms bli resultatlös). Indrivningscentret sköterindrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland och personer bosattautomlands.

Läs mer om Indrivning av förfallna fordringar.

Misstanke om bidragsfuskMisstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningarupptäcks. Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjasalltid i något av FPA:s försäkringsdistrikt. Också arbetsplatskassorna utredermisstankar om bidragsfusk beträffande de förmåner som de beviljat. Likaså utrederIndrivningscentret misstankar om fusk i fall som gäller betalningsbefrielse som centretbeviljat. För att reda ut sådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom fleraförsäkringsdistrikt ska distrikten i fråga underhandla sinsemellan. En sakkunnigvid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensamma tjänster beslutar huruvida enpolisanmälan ska göras eller fattar beslut om att man avstår från polisanmälan i fallet.

Läs mer:

Att identifiera misstänkt bidragsfusk

Bidragsfusk

Kännetecken för bidragsfusk

1.8.1.1. Handläggningsstället för handikappbidragAnsökningarna om handikappbidrag handläggs i alla försäkringsdistrikt med undantagför Västra försäkringsdistriktet. Västra försäkringsdistriktets ansökningar handläggs iNorra försäkringsdistriktet.

Alla serviceställen tar emot ansökningar om handikappbidrag (EV 256r) samt gerkunden råd och vägledning om hur bidraget söks.

De ansökningar och tilläggsutredningar som lämnats in till kundservicen eller sominkommit till FPA per post eller elektroniskt styrs automatiskt i OIWA till rätt arbetskö.

Arbetsfördelningen mellan Norra och Västra försäkringsdistriktetNorra försäkringsdistriktet

• begär behövliga tilläggsutredningar• avgör ansökningar om handikappbidrag

65

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/_layouts/15/WopiFrame2.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/Jaetut%20asiakirjat/Etuuksien%20v%C3%A4%C3%A4rink%C3%A4yt%C3%B6sten%20tunnusmerkkej%C3%A4%20-taulukko.docx&action=default


• beviljar handikappbidrag och drar in vårdbidraget för pensionstagare när enmottagare av vårdbidrag beviljas handikappbidrag retroaktivt

• drar in handikappbidraget om en mottagare av handikappbidrag beviljas enhindrande förmån (samt hör kunden och fattar ett eventuellt återkravsbeslut, ominte vårdbidrag för pensionstagare samtidigt beviljas)

• sköter återkravet i situationer när det uteslutande handlar om återkrav avhandikappbidrag (t.ex. när en förmån som utgör hinder för handikappbidrag beviljasretroaktivt, men rätt till vårdbidrag för pensionstagare inte samtidigt uppstår)

• utför de uppgifter som hänför sig till rättelse av beslut, också i fråga omhembyråernas avgöranden, och meddelar beslut i ärendet

• registrerar kommunens yrkande på ersättning för utkomststöd i förmånssystemet• sköter utbetalningen av handikappbidrag till kommunen för tiden för institutions-

eller familjevård (14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården) ellerutbetalningen till kommunen på grund av personens levnadssätt eller sjukdom (26§ i lagen om handikappförmåner) och alla åtgärder i anslutning till detta

Västra försäkringsdistriktet

• meddelar beslut om att lämna sjukpension vilande och om att avbrytautbetalningen av vårdbidrag på grund av att pensionen lämnas vilande samt ombeviljande av handikappbidrag för den tid pensionen lämnas vilande

• sköter de åtgärder som föranleds av förordnande av intressebevakare (gällerlöpande handikappbidrag som beviljats redan tidigare)

• sköter återkravet av handikappbidrag i situationer då en mottagare avhandikappbidrag retroaktivt beviljas vårdbidrag för pensionstagare och det därmeduppstår en felaktig utbetalning av handikappbidrag (återkravet av handikappbidragsköts av den handläggningspunkt som beviljar vårdbidrag för pensionstagare)

• sköter oavslutade återkrav av handikappbidrag och vidtar de åtgärder somföranleds av återkrav som utsökningsmyndigheten getts i uppdrag att handlägga.

Sökande av ändring

De handlingar som hänför sig till sökande av ändring styrs till Norra försäkringsdistriktetpå samma sätt som ansökningarna.

Norra försäkringsdistriktet ger besvärsinstansen ett utlåtande i ärendet och deltar vidbehov i den muntliga behandlingen hos besvärsinstansen, när behandlingen gäller ettärende som den har avgjort.

Norra försäkringsdistriktet sköter verkställigheten av beslutet när besvärsinstansen haravgjort ärendet. Om personen i fråga har flyttat från Västra försäkringsdistriktet underbehandlingen verkställs besvärsinstansens beslut av det nya försäkringsdistriktet.

Internationella situationer

Läs mer: Handläggningsställe.

1.8.2. JävFörvaltningslagens bestämmelser om grunderna för jäv för tjänstemän tillämpas påFPA:s personal.Läs mer om jäv och om handläggnings- och närvaroförbud.

66


1.8.2.1. Handläggnings- och avgörandeförbudOm du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ett ärende. Du får inte heller varanärvarande när ärendet behandlas så att inte din närvaro påverkar behandlingen.

Läs mer om jäv.

1.8.2.2. Konstaterande av jävPrimärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig.

Om kunden framför ett påstående om att handläggaren är jävig ska man omedelbart taställning till påståendet och avgöra jävsfrågan.

Läs mer om avgörande av jävsfrågor.

1.8.3. Begäran om sakkunnigläkares bedömningLäs mer om begäran om en sakkunnigläkares bedömning.

1.8.4. Remittering till tilläggsundersökningarDen som ansöker om eller har handikappbidrag kan av grundad anledning, förutredande av förmånsrätten, åläggas att genomgå undersökningar hos en bestämdläkare eller vid den verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller denundersökningsinrättning som byrån bestämt.

Handläggningscentret kommer överens om undersökningen med den undersökandeläkaren eller inrättningen och reserverar mottagningstid. Underrätta den läkareeller inrättning som utför undersökningen om undersökningsförordnandet påbrevformulär YHV01 och be att få de undersökningsresultat som behövs. Foga tillbrevet läkarutlåtandeblankett C (EV 256L) för läkaren samt de tidigare läkarutlåtandenaom den sökande.

Skicka ett brev (YHI01r) till den som ansöker om eller har handikappbidrag, därdu klarlägger bland annat på vilka grunder hen får ersättning för de resekostnaderundersökningen föranlett. Foga också en reseräkningsblankett (Y221r) till brevet.

Ersättning för kostnader

När FPA ålägger en person som ansöker om eller har handikappbidrag att genomgåtilläggsundersökningar betalar FPA

• till den läkare eller den undersökningsinrättning som utför undersökningen:ersättning för de begärda undersökningarna

• till den som ansöker om eller har handikappbidrag: ersättning för de kostnader somdeltagandet i undersökningar har föranlett

• till följeslagaren: ersättning på motsvarande sätt som till den person somundersökts, om personen i fråga har behövt en följeslagare

Den som har eller ansöker om handikappbidrag har rätt att få

67

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/lomakkeet/Jaetut%20asiakirjat/Y-Lomakkeet/Y221r_O.pdf#search=y221r


• ersättning för resekostnader• dagtraktamente• nattraktamente• logiersättning.

Om det varit nödvändigt med en följeslagare ersätts även följeslagarens resekostnaderenligt samma principer som för den som ansöker om bidraget.

Den sökande får resekostnaderna ersatta till fullt belopp. Resan ersätts enligt detbilligaste färdsättet (4 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen 1224/2004). Dagtraktamente,nattraktamente och logiersättning betalas enligt vad som bestämts genomSkattestyrelsens beslut om skattefria resekostnadsersättningar.

Läs mer:

• Ersättning för resekostnader• Skattestyrelsens beslut om skattefria resekostnadsersättningar (www.skatt.fi >

Detaljerade skatteanvisningar > Förskottsuppbörd)

Handläggningscentret godkänner och betalar kostnaderna då det har ålagt en försäkradatt genomgå tilläggsundersökningar. Förmånstagaren och följeslagaren ansöker omersättning på reseräkningsblankett Y 221r. Läkaren eller undersökningsinrättningenska skicka en räkning på de undersökningar som utförts. Kontrollera att räkningenmotsvarar undersökningsförordnandet eller begäran om tilläggsutredning innankostnaderna ersätts.

Ett ärende som gäller ersättning för kostnader registreras inte som inlett iförmånssystemet och i regel meddelas varken kunden eller läkaren något separatbeslut om ersättning för läkararvode eller resekostnader. Ersättningen betalas avmedlen för förvaltningsutgifter via LM-systemet, dvs. byråernas betalningssystem, tilldet konto kunden eller läkaren har uppgett. I fråga om handikappbidrag för personeröver 16 år anges V12 som kostnadsslag när ersättning betalas för kostnaderna för ettutlåtandearvode eller remittering till undersökningar. När det gäller resekostnader ochreseförskott samt dagtraktamenten, nattraktamenten och logiersättningar för försäkradesom har remitterats till tilläggsundersökningar är kostnadsslaget V3 i fråga om allahandikappförmåner.

Tillämplig lagstiftning: 20 § i lagen om handikappförmåner (570/2007), 13 § isjukförsäkringslagen (1224/2005).

1.8.5. Begäran om tilläggsutredningarInnan du fattar beslut om en ansökan om handikappbidrag ska du kontrollera attFPA fått alla uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna avgöras. Be alltid omtilläggsutredning om de uppgifter som ges i ansökan är oklara och du bedömer attuppgifterna är av betydelse för avgörandet. Du kan också be om tilläggsutredning omdet finns någon annan särskild orsak till detta.

Om kunden redan har blivit ombedd att inlämna tilläggsutredning behöver du ändå intebegära samma tilläggsutredning på nytt.

I samband med en begäran om tilläggsutredning ska du meddela kunden ett datum förevilket de begärda tilläggsutredningarna ska lämnas in. När tidsfristen har löpt ut kanansökan avgöras utifrån de tillgängliga uppgifterna, om kunden inte har lämnat sådanauppgifter som behövs för att ansökan ska kunna avgöras eller inte har presenteraten sådan utredning som skäligen kan krävas av hen. Den sökande kan ändå av

68

http://www.skatt.fi


särskilda skäl ges tilläggstid för att lämna in de utredningar som behövs (21 § i lagenom handikappförmåner 570/2007).

Be i första hand om tilläggsutredningar av den sökande själv eller hens lagligaföreträdare.

Läs mer: Begäran om tilläggsutredningar.

Behövliga tilläggsutredningar

Till ansökan ska i regel fogas ett läkarutlåtande C (se Hakeminen > Liitteet) (Ansökan> Bilagor). Vid behov ska den sökande lämna in också en utredning över särskildakostnader.

När en ansökan om handikappbidrag avgörs bedöms beloppet av de godtagbarasärskilda kostnaderna på basis av tillförlitlig utredning. Särskild utredning eller kvittonkrävs inte i fråga om alla kostnader. Behovet av tilläggsutredningar bedöms från fall tillfall. En separat utredning över följande särskilda kostnader bör i regel lämnas till FPA:

• kostnader för hemservice, stödtjänster och hemsjukvård• kostnader för städtjänster• servicehusavgifter• kostnader för specialdiet• kostnader som uppkommit utomlands• exceptionellt stora kostnader (oberoende av kostnadsslag)

Kvitton på inköp av läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen och kostnader förbesök hos privatläkare behöver inte lämnas in, eftersom kostnaderna finns i FPA:s egnaersättningsuppgifter.

Om bidrag genom ett tidigare beslut har beviljats även för kommande tid på basisav kostnader, kan man i samband med ansökan om fortsatt utbetalning begära enutredning om huruvida kostnaderna har förverkligats. Då kan man bättre bedöma omkostnaderna kommer att fortgå även i framtiden.

Den sökande kan ombes lämna in en tilläggsutredning också när det finns skäl att antaatt hen har kostnader som inte har uppgetts i ansökan.

1.8.5.1. Av vem eller varifrån ska tilläggsutredningarbegäras?

Medicinska utredningar och utredningarom klientavgifter

Tilläggsutredningar av arbetsgivaren

Tilläggsutredningar av statliga ochkommunala myndigheter

I fråga om handikappbidrag begärs tilläggsutredning i första hand av den sökandesjälv. Om tilläggsutredningar begärs från annat håll ska kunden vid behov höras(anvisningarna om förvaltningslagen) (Hallintolain soveltamisohje).

Medicinska utredningar och utredningar om klientavgifterOm de utredningar den sökande lämnar in är bristfälliga, ska du be hen lämna inbehövliga kompletterande medicinska utredningar och utredningar om klientavgifter

69


(läkarutlåtande, nödvändiga uppgifter om journalhandlingar, rehabilitering,hälsotillstånd, vård eller avgifter för vården).

Om du inte får de ovan nämnda tilläggsutredningarna av den sökande kan du begärade nödvändiga uppgifterna (43 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

• av läkare• av andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården• av verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård• av socialserviceproducenter eller• av vårdinrättningar.

FPA har i regel rätt att få uppgifterna avgiftsfritt. Uppgifterna fås ofta i form avsjukjournals- och vårdrapportskopior, varvid det inte skrivs ut något nytt utlåtande. Omett nytt utlåtande ändå begärs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvårdeneller en socialserviceproducent, har den som utfärdat utlåtandet rätt att få ett skäligtarvode för det. När du ber om ett nytt utlåtande av en läkare kan du använda dig avbrevformulär YHV02r.

Ett läkarutlåtande kan skaffas på FPA:s bekostnad endast om den sökande vårdas påsjukhus eller institution eller om det finns något annat särskilt skäl för detta (20 § i lagenom handikappförmåner 570/2007).

Ett nytt utlåtande begärs i regel endast i sådana fall då sakkunnigläkaren anser det varamotiverat.

Ett ärende som gäller ersättning för läkarutlåtande registreras inte som inlett iförmånssystemet och den som utfärdat utlåtandet får i regel inte ett separat beslut.Ersättningen betalas av medlen för förvaltningsutgifter via LM-systemet, dvs. byråernasbetalningssystem, till det konto den ersättningssökande har uppgett. Som kostnadsslaganges V12.

Yrkesbeteckningarna för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården finnspå Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valviras webbsidor underyrkesrättigheter. Läs mer om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården:

• lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994)• förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994)

Producenterna av socialtjänster omfattar socialvårdsinrättningar, verksamhetsenheterinom öppenvården, familjehem och privata yrkesutövare som tillhandahållersocialvårdsservice.

Begäran om tilläggsutredningar av arbetsgivarenDu kan också be den sökandes arbetsgivare lämna tilläggsuppgifter om den sökandesarbetsförhållanden, eventuella specialarrangemang på arbetsplatsen eller andraomständigheter, om uppgifterna är nödvändiga för att ansökan om bidrag ska kunnaavgöras.

Begäran om tilläggsutredningar av statliga och kommunalamyndigheter

Du kan be statliga och kommunala myndigheter lämna uppgifter om den sökandeshjälpbehov, särskilda kostnader, levnadsförhållanden, service- och vårdplan och övriga

70


omständigheter. Du kan begära uppgifter endast till den del de är nödvändiga för attansökan om bidrag ska kunna avgöras.

Om avgörandet av ett ärende så kräver, ska FPA skaffa ett utlåtande av kommunenssociala myndigheter om den sökandes hjälp- och servicebehov och dess omfattning.

Tillämplig lagstiftning: 43 § i lagen om handikappförmåner 570/2007, 34 § iförvaltningslagen 434/2003

1.8.6. HörandeHörande innebär att kunden bereds tillfälle att framföra sin egen uppfattning i ärendetföre avgörandet.

Läs mer om hörande.

1.8.6.1. När ska kunden höras?Läs mer om när kunden ska höras och när kunden inte behöver höras.

1.8.6.2. Hur går hörandet till?Läs om hur hörandet går till och om hörande av huvudman, intressebevakare ellervårdnadshavare samt om muntliga yrkanden och utredningar.

1.8.7. Tiden för vilken förmånen beviljasHandikappbidrag för personer över 16 år beviljas i regel fr.o.m. månaden efter denunder vilken rätten till bidraget uppkom. När olägenheten eller behovet av hjälp ellerhandledning och tillsyn har börjat genast månadens första dag eller om de särskildakostnaderna kan anses hänföra sig till hela månaden, kan bidraget dock beviljas redanfrån ingången av denna månad.

Bidraget ska inte automatiskt beviljas t.ex. från ingången av ansökningsmånaden ellerretroaktivt för ett halvt år. Man ska försöka koppla begynnelsetidpunkten till någontidpunkt som kan verifieras i handlingarna, t.ex. den tidpunkt då funktionsförmåganförsämrades, olägenheten eller hjälpbehovet uppstod eller kostnaderna uppkom.

Handikappbidrag kan inte utan särskilda skäl beviljas retroaktivt för en längre tid än sexkalendermånader före ansökan om bidraget. Ett särskilt skäl att bevilja en förmån för enlängre tid än sex månader kan till exempel vara att kunden inte ansökt om förmånen pågrund av felaktiga råd från FPA. Man måste kunna påvisa att den felaktiga rådgivningenhaft betydelse för underlåtelsen att ansöka om förmånen och det ska finnas klara ochobjektiva bevis på att FPA begått ett fel. Det anses inte vara fråga om ett särskilt skälom kunden inte känner till förmånen, grunderna för beviljande eller den retroaktivaansökningstiden eller om kunden glömmer att ansöka om förmånen.

Tillämplig lagstiftning: 16 § i lagen om handikappförmåner

För viss tid eller tills vidare

Handikappbidrag för personer över 16 år kan beviljas tills vidare eller för viss tid.Bidraget beviljas tills vidare om den sökandes förhållanden och hälsotillstånd kan antas

71


ha stabiliserat sig och det inte är sannolikt att hälsotillståndet förbättras. Om situationeninte har stabiliserat sig ska bidraget beviljas för viss tid.

I regel beviljas handikappbidrag inte för kortare tid än ett år. Tiden för vilken bidragetbeviljas bedöms dock alltid från fall till fall. Handikappbidrag eller förhöjning av det kanpå grund av olägenhet eller behov av hjälp eller handledning och tillsyn också beviljasför kortare tid än ett år, förutsatt att personens funktionsförmåga kan betraktas somnedsatt i minst ett år.

Om en person beviljas handikappbidrag för personer över 16 år och därefter vårdbidragför pensionstagare när hen börjar få en pension som berättigar till vårdbidrag, kanhandikappbidrag alltid beviljas även för kortare tid än ett år förutsatt att personensfunktionsförmåga kan betraktas som nedsatt i minst ett år.

Om en person får sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen och hen beviljashandikappbidrag för personer över 16 år, beviljas bidraget för så lång tid som villkorenför beviljande av handikappbidrag kan anses uppfyllas.

Personer under 65 år som får familjepension beviljas handikappbidrag för en viss tidfram till slutet av den månad då de fyller 65 år, om det kan anses att rätt till bidragetuppstår och att bidraget kan beviljas tills vidare. Se också anvisningarna gällandevårdbidrag för personer som får familjepension: Rätt och villkor samt anvisningarnagällande ändring av familjepension (Ändring av familjepension från och med 1.1.2014).

Handikappbidrag på grundval av särskilda kostnader beviljas i huvudsak för viss tid.Bidraget kan dock beviljas tills vidare, om det är uppenbart att kostnaderna kommer attvara lika stora även framöver. När bidrag beviljas på grundval av särskilda kostnaderbör det klarläggas att kostnaderna är fortlöpande. Handikappbidrag eller förhöjningpå grundval av särskilda kostnader beviljas i regel inte för kortare tid än ett år. Dettotala beloppet av de godtagbara särskilda kostnaderna uppskattas på årsnivå. Omde godtagbara särskilda kostnaderna per månad i genomsnitt är minst lika stora somdet bidrag som beviljas, kan handikappbidrag beviljas för ett år även om alla godkändakostnader inte fortgår hela året. Se Uppskattning av de särskilda kostnaderna

Handikappbidrag kan beviljas på grundval av särskilda kostnader för kommandetid ifall de månatliga kostnaderna även framöver kan antas vara lika stora som detbidragsbelopp som beviljas. För att bidrag ska beviljas för kommande tid förutsättsatt kostnader redan har förekommit och att det är mycket sannolikt att de fortgår.Handikappbidrag kan inte beviljas på förhand för kostnader som inte alls harförverkligats.

Om handikappbidrag beviljas inom ramen för den retroaktiva ansökningstiden ellerav någon annan orsak så att det börjar utges för en tid före 1.1.2008, tillämpasbestämmelserna i 1988 års lag om handikappbidrag.

1.8.8. Meddelande av beslutFörmånsbesluten är förvaltningsbeslut. Med förvaltningsbeslut avses avgöranden iförvaltningsärenden som fattas av en myndighet och som medför att behandlingen avärendet avslutas.

Den sökande ska i regel få ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, avslås, dras in,justeras, rättas eller återkrävs. När beslutet är skriftligt får kunden veta motiveringarnatill det och kan ta ställning till ett eventuellt överklagande.

72

http://i/in/intranet/ratkaisutyotuki.nsf/NET/301208130510MH?OpenDocument


Läs mer i förmånsanvisningen om respektive förmån hur man ska göra då manmeddelar beslut i sådana fall då en förmånstagare, ett barn eller en intressebevakarehar avlidit. Läs också i anvisningen om tillämpningen av förvaltningslagen omsituationen då intressebevakningsuppdraget upphör på grund av att förmånstagareneller dennes intressebevakare avlidit. Då du meddelar ett beslut på grund avförmånstagarens eller ett barns död ska du på ett lämpligt ställe i beslutet lägga till ettbeklagande, t.ex. Vi beklagar sorgen. Om detta redan tidigare har gjorts skriftligen ärdet inte längre skäl att uttrycka deltagandet på nytt i beslutet eller brevet.

När det gäller justering av en förmån på grund av en indexjustering meddelas beslutbara på begäran.

I samband med en lagändring kan man i en särskild bestämmelse ange huruvida ettbeslut ska meddelas när en förmån justeras på grund av lagändringen. När en förmånjusteras å tjänstens vägnar på grund av en lagändring, meddelas i regel inte någotbeslut annat än på förmånstagarens begäran.

Ett förmånsbeslut är i regel slutgiltigt och ändring i beslutet kan sökas på det sättsom anges i förmånslagstiftningen. I vissa fall ska emellertid ett interimistiskt beslutmeddelas. För meddelande om interimistiska beslut redogörs i de förmånsspecifikaanvisningarna, i besvärsanvisningarna och i anvisningarna om rättelse ochundanröjande av beslut.

Förmånsbesluten är avgiftsfria.

Besluten meddelas på finska eller svenska enligt uppgifterna om språk ibefolkningsdatasystemet. Lägg också märke till de situationer där beslutet meddelas påsamiska.

I de förmånsspecifika anvisningarna redogörs för till vem beslut ska meddelas.

Läs mer under Avgörande i sak eller avvisande utan prövning, Beslutets form ochinnehåll och Motivering av beslut.

1.8.8.1. Meddelande av beslut om handikappförmånnär förmånstagaren avlidit

När förmånstagaren avlider indras handikappförmånen automatiskt utifrån uppgifternai befolkningsdatasystemet. Inget beslut meddelas om indragningen. I vissa situationerdras förmånen inte in automatiskt, och då ska indragningen göras manuellt. Läsmer i webbskolan Velmu: Kuolinlakkautus automaattiprosessina och Etuudensaajankuolemasta johtuvan liikamaksun käsittely.

1.8.8.2. Interimistiskt beslutTemporärt beviljande Temporärt avbrott i utbetalningen

Ett beslut om handikappbidrag är i regel slutligt och ändring i beslutet kan sökas på detsätt som föreskrivs i lagen om handikappförmåner.

I vissa situationer beviljas dock handikappbidrag temporärt. Ändring får inte sökas i ettinterimistiskt beslut. Ett slutligt överklagbart beslut bör meddelas så snabbt som möjligtefter att den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras har kommit in.

73

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet/a658a86e-c69f-40ff-b85b-d1f906b17fe7%2c90eccd65-fd64-4761-974f-d578800ea1bf

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet/a658a86e-c69f-40ff-b85b-d1f906b17fe7%2c90eccd65-fd64-4761-974f-d578800ea1bf

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=d5e2104e-ac74-423f-ae71-cdfe0f304524&target=081f9aad-0a8e-4308-855c-8596d736bf86

http://mdl-prod.kela.fi/moodle/mod/book/view.php?id=37868&chapterid=50630




I anvisningen om sökande av ändring finns information om meddelande avinterimistiska beslut i situationer då ändring söks. Läs också om meddelande avinterimistiska beslut i situationer som gäller undanröjande och rättelse av FPA:s beslut ianvisningen Rättelse och undanröjande av beslut.

Temporärt beviljandeHandikappbidrag kan beviljas temporärt om behandlingen av ett ärende som gäller enförmån eller ersättning som ska dras av från handikappbidraget tar oskäligt lång tid ellerbesvär i ärendet är anhängiga.

Du kan bevilja handikappbidrag temporärt t.ex. när vårdbidrag enligttrafikförsäkringslagen sannolikt kommer att beviljas till nedsatt belopp eller avslås heltpå grund av personens egen medverkan. Ytterligare förutsätts att det tar oskäligt långtid att få försäkringsanstaltens beslut.

Du kan bevilja handikappbidrag temporärt också när ändring har sökts i fråga om enförmån eller ersättning som ska beaktas i handikappbidragets belopp.

Information om temporärt beviljande i internationella situationer finns i avsnittetInternationella bestämmelser.

Fastställ det interimistiska beslutet efter att försäkringsanstalten har fattat beslutom den förmån eller ersättning som ska dras av. FPA kan hos utbetalaren av enSOLITA-ersättning driva in ersättning som utbetalaren i fråga betalar retroaktivt, tillden del ersättningen motsvarar felaktigt utbetalt handikappbidrag för samma tid.Regressförfarande kan ändå inte tillämpas på tid före 1.1.2008.

Läs mer:

• Förmåner som ska dras av• Felaktig utbetalning > Regressförfarande

Tillämplig lagstiftning:

• 29 och 30 § i lagen om handikappförmåner (570/2007)

Temporärt avbrott i utbetalningenUtbetalningen av handikappbidrag kan avbrytas temporärt antingen helt eller delvis när

• det är uppenbart att förmånstagaren inte längre har rätt till förmånen eller attförmånsbeloppet bör minskas eller

• förmånstagaren trots begäran inte lämnar någon betalningsadress.

Ytterligare information om temporärt avbrott i utbetalningen finns i avsnittet Temporärtavbrott i utbetalningen.

Läs också Avgörande > Meddelande av beslut.

1.8.8.3. BeslutsmottagareBeslut om vårdbidrag för pensionstagare och beslut om handikappbidrag för personeröver 16 år skickas enligt dessa anvisningar till

• förmånstagaren• vårdnadshavaren, då förmånstagaren är under 18 år

74


• intressebevakaren, om personen har tillförordnats en intressebevakare till varsuppgifter hör skötseln av personens ekonomiska angelägenheter.

• intressebevakningsfullmäktigen, om intressebevakningsfullmakt fastställts och denomfattar skötseln av förmånsärenden

• kommunen, om vårdbidrag betalas till kommunen med stöd av 26 § i lagenom handikappförmåner eller 14 § i lagen om klientavgifter inom social- ochhälsovården

• dödsboet, då förmånstagaren har avlidit

Ett beslut om handikappbidrag skickas ändå alltid automatiskt till förmånstagaren ochbetalningsmottagaren (person som godkänts eller förkastats som betalningsmottagareeller som upphört att vara betalningsmottagare).

En besvärsanvisning ska fogas till alla slutliga beslut. Läs nedan om att skicka uppgiftersom gäller beslut om vård- och handikappbidrag till den uppgiftsberättigade.

Förmånstagare

Ett beslut om vårdbidrag eller handikappbidrag skickas till förmånstagaren själv.

Om förmånstagaren har tillförordnats en intressebevakare eller enintressebevakningsfullmäktig kan du endast i specialfall hindra att beslutet skickas tillförmånstagaren själv (t.ex. då personen har förklarats omyndig genom ett beslut avtingsrätten).

Minderårig förmånstagare

I regel kan en person som fyllt 15 år själv föra sin talan vid sidan av sin vårdnadshavareeller intressebevakare. Beslutet skickas automatiskt till en förmånstagare som fyllt 15år. Beslutet skickas till den unga också i sådana fall då förmånen betalas till kommunen.

Vårdnadshavare, då förmånstagaren är under 18 år

Barnets vårdnadshavare är i regel barnets intressebevakare. En person ärvårdnadshavare för ett minderårigt barn när anteckningen Huoltajuus voimassa(Gällande vårdnadshavarskap) finns i familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa.Vårdnadshavaren har alltid rätt att sköta sitt minderåriga barns ekonomiskaangelägenheter och handikappförmånsärendena tolkas vara sådana angelägenheter.Därför skickas ett beslut om vårdbidrag eller handikappbidrag för personer över 16 åralltid till vårdnadshavaren för en minderårig förmånstagare, om vårdnaden är i kraft. Omvårdnadshavarna bor på samma adress, skickas beslutet till den vårdnadshavare somhar ansökt om förmånen. Om vårdnadshavarna bor på olika adresser skickas beslutettill dem båda.

Läs mer om intressebevakare och vårdnadshavare för minderåriga i anvisningenTillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA.

Vårdnadshavare vid sidan av eller i stället för föräldrarna

Domstolen kan förordna en vårdnadshavare vid sidan av eller en vårdnadshavare istället för föräldrarna. Det är också möjligt att avtala om en vårdnadshavare vid sidan avföräldrarna genom ett avtal som fastställs av socialvården. Vårdnadshavare vid sidanav eller i stället för föräldrarna har samma ställning som en laglig vårdnadshavare.Ett beslut om vårdbidrag eller handikappbidrag ska därför också skickas till denperson som är vårdnadshavare vid sidan av eller i stället för föräldrarna. Läs mer omminderårigas intressebevakare och vårdnadshavare i anvisningen Tillämpning avförvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA.

75

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=ec5210c9-69ab-4032-b93b-08e61269d162&target=773bc08f-b4a7-48ec-ab36-a3dcdf73cb7c




Vårdnad med fördelning av uppgifter

När en domstol har utfärdat ett förordnande om uppgiftsfördelning mellanvårdnadshavarna eller om vårdnadshavarna på socialbyrån sinsemellan har kommitöverens om fördelningen av vårdnaden syns uppgiften Huolto jaettu (Vårdnad medfördelning av uppgifter) i barnets familjeuppgifter (Perhetiedot) i Oiwa. UppgiftenHuolto jaettu inverkar inte på vårdnadshavarens rätt att få del av sitt minderåriga barnshandikappförmånsärenden. När det är fråga om handikappförmåner är det därförinte nödvändigt att utreda innehållet i uppgiften Huolto jaettu genom en förfrågan ibefolkningsdatasystemet i sådana fall då vårdnadshavarskapet är i kraft.

Intressebevakare

Beslutet skickas till intressebevakaren, om personen har tillförordnats enintressebevakare vars uppgifter omfattar skötseln av personens ekonomiskaangelägenheter. Närmare bestämmelser om intressebevakarens uppgifter finns iförordnandet om intressebevakning. Kontrollera intressebevakningsförordnandetsinnehåll i registret över förmynderskapsärenden.

Läs mer om att skicka beslut till lagliga företrädare i anvisningen Tillämpning avförvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA.

Intressebevakningsfullmäktig

Beslutet skickas till intressebevakningsfullmäktigen då en intressebevakningsfullmakthar fastställts. Bemyndigandet att fungera som intressebevakningsfullmäktig ska grundasig på en intressebevakningsfullmakt som fastställts av tingsrätten och fullmakten skaomfatta skötseln av förmånsärenden.

Om fullmaktsgivaren i intressebevakningsfullmakten har namngett tvåintressebevakningsfullmäktige och fullmakten har fastställts för bådas del enligtett utdrag ur registret över förmynderskapsärenden, delges också den andraintressebevakningsfullmäktigen beslutet.

Beslut delges inte ersättare för intressebevakningsfullmäktigen eller andra icke-fastställda fullmäktige. Delgivningen av beslut ska grunda sig på uppgifterna i registretöver förmynderskapsärenden.

Läs mer i anvisningen Tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annanpersons ärenden hos FPA.

Ombud, dvs. befullmäktigad

Läs mer om att skicka beslut till en befullmäktigad i anvisningen Tillämpning avförvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA.

Nära anhörig eller annan person

Om en nära anhörig eller någon annan person som har godkänts av FPA (15 § 2 mom.i lagen om handikappförmåner) har ansökt om en förmån för förmånstagaren, skickasbeslutet per post till förmånstagaren själv, på förmånstagarens adress. På begäran kanbeslutet skickas till den person som fört förmånstagarens talan. Läs mer i anvisningenNär en nära anhörig eller någon annan som tagit hand om personen för hens talan.

Uppgiftsberättigad person då förmånstagaren är under 18 år

76

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=ec5210c9-69ab-4032-b93b-08e61269d162&target=32e63030-544d-432d-815d-662b45ea64ea


https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=ec5210c9-69ab-4032-b93b-08e61269d162&target=420584ed-e56b-43e0-be97-cc883f385d23

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=ec5210c9-69ab-4032-b93b-08e61269d162&target=420584ed-e56b-43e0-be97-cc883f385d23



https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=ec5210c9-69ab-4032-b93b-08e61269d162&target=88f60232-2a58-4e51-97a9-566aa83d5adf


En person som inte har ställning som vårdnadshavare kan genom ett domstolsbesluteller genom ett av socialväsendet fastställt avtal om gemensam vårdnad ges rätt attfå del av uppgifterna om barnet. Om en sådan person används benämningen personmed rätt att få uppgifter eller uppgiftsberättigad person. En person som har rätt att fåuppgifter syns i familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa under Huolto jaettu (Gemensamvårdnad) och Tiedonsaantioikeus voimassa (rätten att få uppgifter är i kraft). En personsom har rätt att få uppgifter blir inte vårdnadshavare eller intressebevakare för barnettrots att det i familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa för personens del hänvisas tillvårdnad.

Uppgifter som gäller beslut om vårdbidrag eller handikappbidrag skickas inteautomatiskt till den uppgiftsberättigade personen. Uppgifterna i beslutet kan skickastill den uppgiftsberättigade om hen ber att få dem, förutsatt att domstolens ellersocialväsendets beslut tillåter detta. Närmare information om vad som ingår i rättenatt få del av uppgifter ska kontrolleras i Befolkningsdatasystemet. Observera attden uppgiftsberättigade inte har besvärsrätt i ett ärende som gäller vårdbidrag ellerhandikappbidrag för en minderårig och att uppgifterna i beslutet om vårdbidrageller handikappbidrag ska skickas till den uppgiftsberättigade med ett brev som inteinnehåller någon besvärsanvisning. Läs närmare om förfarandet i ett sådant ärende iden aktualitetsanvisning som gavs 31.12.2019.

Beakta också att en person med rätt att få uppgifter inte har rätt att ansöka omvårdbidrag eller handikappbidrag för en minderårigs räkning.

Läs mer i anvisningen om utlämnande av uppgifter.

Läs också om hur familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa tolkas i anvisningen förkundbetjäningen.

Kommun

När en myndig persons förmån betalas till kommunen med stöd av 14 § i lagen omklientavgifter eller 26 § i lagen om handikappförmåner, sänds besluten automatisktbåde till kommunen (betalningsmottagaren) och till förmånstagaren själv. Läs mer ombetalning enligt 26 § i lagen om handikappförmåner.

Om en minderårig persons förmån utbetalas till kommunen med stöd av 14 § i lagenom klientavgifter, skickas beslutet automatiskt till kommunen och förmånstagaren själv.Beslutet delges också barnets vårdnadshavare/intressebevakare.

Dödsbo

Beslutet skickas i första hand till den som förvaltar dödsboet.

Dödsboförvaltaren kan vara

· en boutredningsman. Om en boutredningsman har förordnats för dödsboetfungerar boutredningsmannen alltid som dödsboförvaltare och beslutet skickas påboutredningsmannens namn under den adress som hen uppgett.

· en testamentsexekutor. Om en exekutor har fastställts i den avlidnes testamentefungerar exekutorn som dödsboförvaltare och beslutet skickas på exekutorns namnunder den adress som hen uppgett.

· en företrädare för dödsboet som befullmäktigats av dödsboets delägare. Omdelägarna har befullmäktigat en företrädare för dödsboet fungerar företrädaren som

77

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Haku?id=4f149639-db7b-45ca-9114-e5c6a4ffdb3f

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/lakipalveluryhmanpa/_layouts/15/WopiFrame2.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/lakipalveluryhmanpa/Jaetut%20asiakirjat/Tietojen%20luovuttaminen.docx&action=default

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Asiakaspalvelunohjeet?id=3465746c-d491-4ab3-a8db-3e0b34511ecf


dödsboförvaltare och beslutet skickas på företrädarens namn under den adress somhen uppgett.

· den efterlevande maken eller makan. Om FPA inte vet vem dödsboförvaltaren äroch till exempel ingen av dödsboets delägare har uppgetts som förvaltare och detfinns en efterlevande make eller maka, kan du utgå ifrån att den efterlevande ärdödsboförvaltaren och skicka beslutet på hens namn och adress.

· en delägare i dödsboet. Någon av delägarna i dödsboet kan också fungera somdödsboförvaltare.

Utredning av dödsboförvaltare

Om FPA vet vem som är dödsboförvaltare eller om det finns en efterlevande make ellermaka behöver du inte separat reda ut vem som är dödsboförvaltare. Också i fall någonav de myndiga delägarna har bott tillsammans med den avlidne kan du utgå ifrån attdenna delägare är dödsboförvaltaren och skicka beslutet på hens namn och adress.Om flera myndiga delägare har bott tillsammans med den avlidne eller om ingen av demyndiga delägarna har bott tillsammans med den avlidne, ska du reda ut vem som ärdödsboförvaltare.

Du kan reda ut vem som är dödsboförvaltare per telefon eller med brevet YHL16r. Omden som uppges vara dödsboförvaltare är någon annan än boutredningsmannen, deni testamentet fastställda exekutorn eller en av delägarna befullmäktigad företrädare fördödsboet, ska du säkerställa att den som utsetts som dödsboförvaltare själv godkännerdet. Beslutet skickas på den utsedda dödsboförvaltarens namn och adress.

Om dödsboförvaltaren inte kan fastställas

Om det inte går att fastställa vem som är dödsboförvaltare skickas beslutet till någonav delägarna i dödsboet på delägarens namn och egen adress. Delägare i dödsboet ärarvingarna och universella testamentstagare samt i regel även den efterlevande makeneller makan. Om det inte finns uppgifter om en enda delägare skickas beslutet till denavlidnes dödsbo på hens senaste adress.

Text om delgivnings- och skadeståndsansvar i beslutet

När beslutet skickas till dödsboet ska beslutet innehålla en text som anger mottagarensskyldighet att underrätta de övriga delägarna i dödsboet om delfåendet samt omskadeståndsansvaret i händelse av försummelse.

Tillämplig lagstiftning: 9 kap. i förvaltningslagen (434/2003).

1.8.9. Internationella bestämmelserInnan ett beslut om handikappbidrag meddelas ska du kontrollera följande:

• Bor personen i Finland?• Omfattas personen av den finska lagstiftningen om social trygghet efter att hen

flyttat utomlands?• Får personen någon handikappförmån från utlandet?• Kan personen ha rätt till en kontantförmån från något annat EU- eller EES-land

eller Schweiz?

Temporärt beviljande i internationella situationer

78


Handikappbidrag för personer över 16 år kan beviljas temporärt om

• det ännu inte är klarlagt vilken stat som ansvarar för kontantförmånerna (EU- ellerEES-situationer)

• behandlingen av ett ärende som gäller en persons utländska handikappförmåneller SOLITA-tillägg tar lång tid eller

• ett besvärsärende som gäller en persons utländska handikappförmån ellerSOLITA-tillägg är anhängigt.

Om en person har ansökt om en handikappförmån från utlandet kan handikappbidrag iregel beviljas temporärt. När du överväger om du ska bevilja handikappbidrag temporärteller vänta på besked om en utländsk förmån, ska du beakta personens situation somhelhet och hens möjligheter till försörjning. Du kan bevilja handikappbidrag temporärtäven om det är sannolikt att personen utomlands kommer att beviljas en förmån somkan jämställas med handikappbidraget. Det slutliga beslutet om handikappbidragmeddelas när beloppet av den förmån eller det tillägg som betalas från utlandet stårklart.

Observera ändå att handikappbidrag ska beviljas temporärt endast om det finnsgrundad anledning till detta. När en person är bosatt i Finland och i sin ansökan intehar nämnt att hen ansöker om en handikappförmån från utlandet, kan du beviljahandikappbidrag genom ett slutligt beslut. Om personen i fråga senare meddelar atthen har beviljats en handikappförmån från ett annat EU- eller EES-land ska beslutet omhandikappbidrag justeras eller rättas.

Information om avdrag av handikappförmåner som betalas från utlandet finns i avsnittetInternationella bestämmelser.

Läs mer: Förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt 1408/71 och 574/72.

1.9. UtbetalningHandikappbidrag för personer över 16 år betalas ut den 7 dagen i månaden. Ombankerna är stängda på utbetalningsdagen betalas bidraget ut närmast föregående dagdå bankerna har öppet.

Handikappbidraget inbetalas i regel till bidragstagaren själv på det konto hen haruppgett. Betalning av handikappbidrag till någon annan än bidragstagaren själv kommeri fråga endast på de grunder som bestäms i lag.

När handikappbidrag beviljas retroaktivt kan det betalas

• till kommunen som ersättning för felaktigt utbetalt utkomststöd eller• till Patientförsäkringscentralen på dess yrkande• till FPA som ersättning för felaktigt utbetalt vårdbidrag (förskott)

Om handläggningen av en ansökan om handikappbidrag fördröjs, kandröjsmålsförhöjning i vissa fall betalas på bidraget.

1.9.1. BetalningsadressHandikappbidraget utges i regel till förmånstagaren själv och betalas in på det kontoinom Europeiska unionen som hen har uppgett. Handikappbidraget kan betalas ocksåpå annat sätt (t.ex. som kontantbetalning eller betalningsanvisning), om det inte är

79


möjligt att betala in det på ett konto eller förmånstagaren framför en särskild anledningtill ett annat betalningssätt.

Om förmånstagaren är minderårig eller en intressebevakare har förordnats för hen förskötseln av ekonomiska angelägenheter, betalas handikappbidraget in på det kontosom intressebevakaren har uppgett.

Om en kund meddelar sitt kontonummer i samband med att ni står i kontakt medvarandra för att sköta hens ärende ska du ta emot uppgiften om kontonumret efter attdu identifierat kunden. Gör ändringen i de förmånssystem där du kan göra den. Omkunden har förmåner i andra system (t.ex. Onni, RAKE), ska du skapa ett Perustietojenmuutos-arbete i Oiwa, med "tilinumeromuutos" som specifikation (Tarkenne). Du kanockså använda brevformulär YHL01r för att be den sökande meddela sitt kontonummer.Den sökande kan anmäla ändring av kontonummer på blankett Y121r.

För att bekräfta kontot ska den anhörige eller den som handlar med fullmakt visa uppt.ex.

• ett kontoutdrag, av vilket det framgår att förmånstagaren är kontoinnehavaren• ett av banken utfärdat intyg om att kontot tillhör förmånstagaren eller• någon annan motsvarande utredning.

För att ändra kontonumret krävs också någon av de ovannämnda utredningarna.

Handikappbidrag som ska betalas till kommunen inbetalas på det konto kommunen haruppgett.

Till en person som är bosatt utomlands (EU- och EES-länderna och Schweiz) kanhandikappbidrag för personer över 16 år också betalas in på ett konto i en bank ipersonens bosättningsland. Förmånen betalas dit via en förmedlande finländsk bank.För detta behövs de internationella bankförbindelseuppgifterna (bankens BIC- ellerSWIFT-kod och IBAN-kontonummer). Som förmedlande bank fungerar Danske Bankdär utlandsenheten reserverar ett personligt tekniskt kontonummer för varje kund.

1.9.2. BetalningsmottagareHandikappbidrag för personer över 16 år kan utbetalas till

• förmånstagaren själv• en intressebevakare• en intressebevakningsfullmäktig• en kommun eller• ett dödsbo.

En myndig persons handikappbidrag utbetalas i regel till förmånstagaren själv. När densom får handikappbidrag är under 18 år, inbetalas handikappbidraget i regel på detkonto som intressebevakaren uppgett.

Handikappbidraget får inte överföras på någon annan (s.k. överföringsförbud). Ettsådant avtal är ogiltigt. Därför ska den nära anhöriga som sköter förmånstagarensärenden eller den person som handlar med fullmakt uppge förmånstagarens konto sombetalningsadress. (52 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

80


1.9.2.1. FörmånstagareHandikappbidrag för personer över 16 år betalas i regel till en myndig förmånstagaresjälv om en intressebevakare inte förordnats för hen. Bidraget betalas in påförmånstagarens eget konto även då hens förmånsärenden på grund av sjukdom ellerav annat skäl sköts av en nära anhörig (se Hakeminen > Kuka voi hakea etuutta >Lähiomainen [Ansökan > Vem kan söka förmåner > Nära anhörig]) eller en person medfullmakt (se Hakeminen > Kuka voi hakea etuutta > Asiamies [Ansökan > Vem kan sökaförmåner > Ombud]).

För kontroll av kontot ska den nära anhöriga eller personen med fullmakt uppvisa tillexempel

• ett kontoutdrag, av vilket det framgår att förmånstagaren är kontoinnehavaren• ett av banken utfärdat intyg om att kontot tillhör förmånstagaren eller• någon annan motsvarande utredning.

För att ändra kontonumret krävs också någon av de ovannämnda utredningarna.

1.9.2.2. IntressebevakningsfullmäktigNär en intressebevakningsfullmakt har fastställts och den omfattar skötseln avförmånsärenden, betalas förmånen in på det konto som fullmäktigen uppgett. Dubehöver inte kontrollera i vems namn kontot är.

FPA får uppgift om intressebevakningsfullmäktigen från befolkningsdatasystemet.Uppgiften om fullmäktigen får du fram genom förfrågan HEKY > Henkilön yleistiedot >Perhetiedot.

Be om en kopia av intressebevakningsfullmakten av fullmäktigen eller hos magistraten.Du kan använda brevformulär YHL14r när du ber fullmäktigen om kontonumret ochen kopia av intressebevakningsfullmakten. Om intressebevakningsfullmakten omfattarskötseln av förmånsärenden ska du ändra förmånsuttagaren (nostajan muutos) ochbetala in förmånen på det konto som fullmäktigen har uppgett.

Läs mer: Skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar.

1.9.2.3. IntressebevakareMyndigförmånstagare

Minderårigförmånstagare

Förfarande närförmånstagarenfyller 18 år

Förmånstagarenhar fleraintressebevakare

Myndig förmånstagareFör en myndig person kan en intressebevakare förordnas för skötseln avpersonens angelägenheter. När ett handikappbidragsärende avgörs ska man alltidutreda om en intressebevakare har förordnats för personen och vilket innehållintressebevakningsförordnandet har.

FPA får uppgift om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet. Uppgiften omintressebevakare syns också i HEKY > Henkilön yleistiedot > Perhetiedot. HEKY-förfrågan visar intressebevakarens namn och identifierare och en upplysning om

81


huruvida den aktuella personens handlingsbehörighet har begränsats eller personenförklarats omyndig. Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår avintressebevakningsförordnandet. Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppdraggenom registerförfrågan om förmynderskapsärenden (Ratkaisutyö >> Työvälineet,Holhousasioiden rekisteri).

Handikappbidraget för personer över 16 år utbetalas till intressebevakaren ellerpå det konto tillhörande förmånstagaren som intressebevakaren bestämt, om enintressebevakare har förordnats för att sköta förmånstagarens

• ekonomiska angelägenheter• egendom• egendom och ekonomiska angelägenheter.

Ifall förordnandet om intressebevakning inte innehåller någon information omintressebevakarens uppdrag kan det anses omfatta skötseln av förmånsärenden.

Handikappbidraget ska utbetalas till intressebevakaren även i det fallatt förmånstagarens egen handlingsbehörighet inte har begränsats iintressebevakningsförordnandet.

Om intressebevakarens uppdrag har begränsats till att endast omfatta bestämdarättshandlingar, ärenden eller egendom (t.ex. arvskifte), är intressebevakarenshandlingsbehörighet begränsad på motsvarande sätt. Den förmån som FPA betalar uthör således inte nödvändigtvis alltid till intressebevakarens behörighet.

Det är intressebevakarens uppgift att meddela på vilket konto handikappbidraget skabetalas in. Du kan använda brevformulär VTL10r för att be intressebevakaren meddelakontonumret. Betala in handikappbidraget på det konto som intressebevakaren uppgettoch registrera intressebevakaren som betalningsmottagare. Du behöver inte kontrollerai vems namn kontot är.

Om intressebevakningsuppgiften är tidsbunden ska du innan den angivna tidenlöper ut kontrollera frågan om betalningsmottagare. Registrera uppföljningsuppgiftenom när den utsatta tiden går ut genom uppföljningstransaktionen Eläkkeidenseurantatapahtuma ESSE.

Minderårig förmånstagareNär den som får handikappbidrag är under 18 år, inbetalas handikappbidraget i regel pådet konto som intressebevakaren uppgett. Intressebevakare för minderåriga är i regelderas vårdnadshavare, dvs. föräldrarna. Deras uppgift som intressebevakare upphörnär förmånstagaren fyller 18 år. En minderårig kan också ha en intressebevakare somförordnats av domstol.

Om en minderårig person som fyllt 15 år själv har ansökt om handikappbidrag ska dube hens intressebevakare uppge till vilken betalningsadress handikappbidraget skabetalas. Du kan använda brevformulär VTL14r när du ber intressebevakaren meddelabetalningsadressen. Om det framgår av ansökan att den minderåriga förmånstagarensintressebevakare har hjälpt till att fylla i ansökan behöver brevet inte skickas, utan dukan betala in bidraget på det konto som uppgetts i ansökan.

Förfarande när förmånstagaren fyller 18 årNär en minderårig förmånstagare har handikappbidrag för personer över 16 bildasett uppdragsarbete (Seurantatyö) i Oiwa cirka en månad innan hen fyller 18 år.

82


Utifrån uppföljningsuppgiften ska du be förmånstagaren meddela på vilket kontohandikappbidraget ska betalas in. Använd brevformulär VTL15r när du ber omkontonumret.

När meddelandet om betalningsadress har kommit ska du göra upp ettindragningsavgörande gällande betalningsmottagaren (maksunsaajanlakkautusratkaisu) från ingången av månaden efter den då förmånstagaren fyllt 18 åroch ändra betalningsadressen så att handikappbidraget betalas in på det konto somförmånstagaren har uppgett.

Om ingen betalningsadress uppges trots begäran, kan du temporärt avbrytautbetalningen av handikappbidraget, se Temporärt avbrott.

(31 § i lagen om handikappförmåner 570/2007).

Förmånstagaren har flera intressebevakareOm flera intressebevakare har förordnats för förmånstagaren betalashandikappbidraget till den intressebevakare som domstolen har förordnat attsköta förmånstagarens ekonomiska angelägenheter. Om det inte finns någotbeslut om arbetsfördelningen kan handikappbidraget betalas till vem som helst avintressebevakarna.

Läs mer: Skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar.

1.9.2.4. KommunenKommunen eller samkommunen kan i enlighet med 14 § i klientavgiftslagen somersättning för den institutions- eller familjevård kommunen eller samkommunenanordnat uppbära handikappbidraget för personer över 16 år/vårdbidraget förpensionstagare för den tid institutions- eller familjevården varar.

Handikappbidraget/vårdbidraget kan betalas till ett organ inom socialvården i denkommun där förmånstagaren är bosatt för att användas till förmånstagarens underhåll,om en utbetalning av förmånen till hen själv äventyrar hens försörjning. Dessutomförutsätts att det inte har förordnats någon intressebevakare för förmånstagaren (lagenom handikappförmåner 26 §).

Handikappbidraget/vårdbidraget kan betalas till kommunen också med stöd av 23 § ilagen om utkomststöd, se Betalning till kommunen med stöd av lagen om utkomststöd.

1.9.2.4.1. Betalning till kommunen med stöd av 14 § iklientavgiftslagen

Förmånstagare som fyllt 18 år

Kommunen eller samkommunen kan i enlighet med sitt meddelande som ersättning förden institutions- eller familjevård kommunen eller samkommunen anordnat uppbärahandikappbidraget för personer över 16 år/vårdbidraget för pensionstagare för dentid institutions- eller familjevården varar. Handikappbidraget/vårdbidraget betalas tillkommunen fram till slutet av den månad under vilken institutions- eller familjevårdenupphör. Förmånstagaren själv eller intressebevakaren hörs inte innan utbetalningenavgörs.

83


Du kan betala förmånen till kommunen utan att utreda om det är fråga om enverksamhetsenhet som ger offentlig institutionsvård. Du behöver inte heller utreda omdet är fråga om tillhandahållande av familjevård. Kommunen ansvarar för riktigheten isitt meddelande.

Om det framgår av kommunens anmälan att förmånstagaren får vård med något annatarrangemang än genom institutions- eller familjevård, kan du betala förmånen tillkommunen med stöd av 14 § i klientavgiftslagen bara om förmånstagaren omfattas aveftervård. Du ska utreda hos kommunen om en ung person får eftervård.

Indrivningsmeddelande

Kommunen ska skriftligt meddela FPA om uppbärande av förmånen till kommunenminst två veckor före betalningsdagen (klientavgiftslagen 14 §)

• på blankett EV 255r (Meddelande om betalning av förmån till kommunen) eller• på annat sätt skriftligen

Kommunen är skyldig att meddela FPA att uppbärande av handikappbidrag/vårdbidraginleds eller avslutas på grund av institutions- eller familjevård. Därtill ska kommunensjälv vara initiativtagare i fråga om uppbärande av förmånen, även om uppgiften om attförmånstagaren får institutions- eller familjevård kommer till FPA:s kännedom på någotannat sätt än genom kommunens meddelande (t.ex. i en ansökan).

I samband med en ansökan om fortsatt utbetalning eller justering av förmånenska du utreda med ett brev till socialväsendet i kommunen (handikappbidrag1000000532, vårdbidrag 1000000533), på vilken grund framställan om utbetalningav handikappbidraget/vårdbidraget till kommunen görs, eftersom betalningsgrundenkan ha ändrats. FPA måste få uppgift om grunden för utbetalningen skriftligt. OmFPA får en ansökan som gjorts upp av förmånstagaren eller någon annan aktör ochförmånen redan betalas till kommunen, ska du skriftligen utreda hos kommunen ombetalningsmottagaren eller grunden för utbetalningen har ändrats.

Kommunen ansvarar för riktigheten i sitt meddelande. Om kommunens meddelande omutbetalning av förmånen är oklar, ska du kontakta kommunen för att utreda grunden förutbetalningen.

Exempel på utbetalning till kommunen med stöd av 14 § i klientavgiftslagen

Förmånstagare under 18 år

Handikappbidrag för personer över 16 år/vårdbidrag för pensionstagare kan medstöd av 14 § i klientavgiftslagen betatalas till kommunen också som ersättning förinstitutions- eller familjevård som en förmånstagare under 18 år får.

Kommunen eller samkommunen kan i enlighet med sitt meddelande uppbärahandikappbidraget/vårdbidraget som ersättning för den tid en förmånstagare under18 år får institutions- eller familjevård. Handikappbidraget/vårdbidraget betalas tillkommunen fram till slutet av den månad under vilken institutions- eller familjevårdenupphör. Vårdnadshavaren/intressebevakaren för en förmånstagare under 18 år hörsinte innan utbetalningen avgörs.

När kommunen ordnar institutions- eller familjevård för en förmånstagare under 18 åroch meddelar detta skriftligen till FPA kan du betala förmånen till kommunen utan attutreda om det fär fråga om en verksamhetsenhet som ger offentlig institutionsvård.

84


Du behöver inte heller utreda om det är fråga om tillhandahållande av familjevård.Kommunen ansvarar för riktigheten i sitt meddelande.

Om det framgår av kommunens meddelande att en förmånstagare under 18 år får vårdmed något annat arrangemang än genom institutions- eller familjevård, kan du betalaförmånen till kommunen med stöd av 14 § i klientavgiftslagen bara om förmånstagarenomhändertagits eller omfattas av eftervård. Om uppgiften om omhändertagandet inteframgår av kommunens meddelande eller inte kan konstateras i FPA:s klientuppgifterska du utreda saken hos kommunen.

Läs mer om barnskydd och barnskyddsåtgärder.

1.9.2.4.1.1. Exempel på utbetalning till kommunenmed stöd av 14 § i klientavgiftslagen

Inkommande första ansökan om handikappbidrag/vårdbidrag och kommunensmeddelande som gäller också retroaktiv tid

När det är fråga om den första ansökan om handikappbidrag/vårdbidrag och FPA ocksåfår ett meddelande från kommunen kan du betala de retroaktiva betalningsposterna tillkommunen för den tid som förmånstagaren har fått insititutions- eller familjevård. Då hardet ingen betydelse när kommunens meddelande inkommit.

Handikappbidraget/vårdbidraget redan löper när kommunens meddelandeinkommer

Om handikappbidraget/vårdbidraget redan löper och FPA får kommunens meddelandekan du ändra utbetalningen så att bidraget betalas till kommunen från och med följandebetalningspost, förutsatt att kommunens meddelande har inkommit till FPA senast tvåveckor före följande betalningsdag. Om kommunens meddelande inte har inkommit tillFPA minst två veckor före följande betalningsdag, kan du ändra utbetalningen så attbidraget betalas till kommunen först från och med därpå följande betalningspost.

I fråga om löpande bidrag betalas retroaktiva poster eller betalningsposter som redanmatats in för betalning inte ut till kommunen.

Handikappbidraget/vårdbidraget löper redan när en justeringsansökan ochkommunens meddelande inkommer

Om handikappbidraget/vårdbidraget redan löper och FPA utöver kommunensmeddelande får en justeringsansökan kan du ändra utbetalningen så att bidragetbetalas till kommunen från och med följande betalningspost, förutsatt att kommunensmeddelande har inkommit till FPA senast två veckor före följande betalningsdag. Omkommunens meddelande inte har inkommit till FPA minst två veckor före följandebetalningsdag, kan du ändra utbetalningen så att bidraget betalas till kommunen förstfrån och med därpå följande betalningspost.

Om justeringsansökan leder till att förhöjningar av handikappbidraget/vårdbidragetska betalas retroaktivt, kan du betala de retroaktiva förhöjningarna till kommunenför den tid institutions- eller familjevården varar med beaktande av den retroaktivaansökningstiden.

85

https://thl.fi/fi/web/lastensuojelun-kasikirja


1.9.2.4.2. Betalning till kommunen med stöd av 26 § iklientavgiftslagen

Levnadssätt, sjukdom och andra särskilda skälHandikappbidrag för personer över 16 år/vårdbidrag för pensionstagare kan betalastill ett organ inom socialvården i den kommun där förmånstagarens är bosatt för attanvändas till förmånstagarens underhåll, om en utbetalning av förmånen till hen själväventyrar hens försörjning. Dessutom förutsätts att det inte har förordnats någonintressebevakare för förmånstagaren (lagen om handikappförmåner 26 §).

Handikappbidrag till en person under 18 år kan inte betalas till ett organ inomkommunens socialvård på grund av föräldrarnas levnadssätt, sjukdom eller av annansärskild orsak.

Utbetalning av handikappbidraget/vårdbidraget till kommunen förutsätter inteförmånstagarens samtycke, men förmånstagaren måste höras i ärendet.

Kommunen får inte utan förmånstagarens samtycke använda den utbetalda förmånenför annat än för försörjningen under den månad för vilken förmånen betalats.

Framställan om utbetalning av förmån till kommunenFramställan om att vårdbidraget ska betalas till ett socialvårdsorgan i kommunen kan ienlighet med 26 § i lagen om handikappförmåner göras av:

förmånstagarenförmånstagarens make, maka eller sambonågon annan anhörigdensom huvudsakligen tar hand om förmånstagaren ellerett socialvårdsorgan inomkommunen.

Framställan om utbetalning av handikappbidrag/vårdbidrag till kommunen ska görasskriftligen, antingen på FPA:s blankett EV 241Nr (Framställan om utbetalning av förmåntill kommunen) eller på något annat sätt skriftligen. Framställan ska alltid motiveras.Enbart kundens samtycke kan inte vara en grund för utbetalning till kommunen.

Innan handikappbidraget/vårdbidraget betalas till kommunen ska du i allmänhet höraförmånstagaren. Bedöm alltid först grunden för utbetalningen till kommunen ochfundera först därefter på behovet att höra förmånstagaren.

Om kommunens betalningsyrkande lämnas in tillsammans med kundens samtycke tillatt förmånen betalas till kommunen kan man vid FPA bedöma betydelsen av samtycketmed tanke på hörande av kunden. Utifrån en bedömning från fall till fall kan du

• höra kunden per telefon: Precisera uppgifterna i samtycket per telefon. Försäkradig om att kunden förstår vad det är fråga om och anteckna innehållet i hörandetnoggrant i kontakten (yhteydenotto).

• höra kunden skriftligen: Om det inte är ändamålsenligt att höra kunden muntligeneller saken bli oklar vid det muntliga hörandet eller du inte får kontakt med kundenska du höra hen per brev gällande framställan om betalning till kommunen. Användbrevmall 1000000240 för hörandet.

• låta bli att höra kunden eftersom det är uppenbart onödigt. Hörandet är uppenbartonödigt åtminstone i sådana situationer, där samtycket är nytt och så entydigt tillinnehållet (förmånen nämns vid namn i samtycket) att man inte kan förvänta sig attett separat hörande tillför något nytt i ärendet. Om du beslutar att inte höra kundenska du anteckna i kommentarerna till uppdraget att kunden inte har hörts och ävenmotiveringarna till detta.

86


Förfarande när förmånstagarens boendekommun ändras

Handikappbidrag för personer över 16 år/vårdbidrag för pensionstagare kanbetalas endast till den kommun där förmånstagaren är bosatt. Om förmånstagarensboendekommun ändras ska du ta reda på om handikappbidraget/vårdbidraget kanbetalas till förmånstagaren själv. Handikappbidraget/vårdbidraget kan inte betalas tillden nya boendekommunen, såvida inte kommunen har gjort en motiverad framställanom utbetalning av bidraget. Förmånstagaren ska också höras i fråga om motiveringarnai den nya boendekommunens framställan.

Förfarande när förmånstagaren kräver att utbetalningen till kommunen skaupphöra

Om förmånstagaren skriftligen yrkar att utbetalningen av förmånen till kommunen skaupphöra, ska du utreda om kommunen fortfarande yrkar att få förmånen utbetald till sig.Du ska alltid höra kommunen med anledning av en kunds yrkande. Du kan användabrevmall 1000000242 för hörandet. Meddela ett beslut om utbetalningen.

1.9.2.5. DödsboEtt dödsbo kan inte ansöka om en förmån.

En löpande förmån betalas in på den avlidnes eller en eventuell betalningsmottagareskonto till slutet av den månad under vilken förmånstagaren avled.

Förmånen kan också utbetalas till ett dödsbo ifall ansökan om förmånen har inkommittill FPA på den förmånssökandes dödsdag eller tidigare. Förmånen betalas då in på denavlidnes konto som angetts i ansökan.

Den avlidnes konto är i bruk

Om den avlidnes konto är i bruk betalas förmånen in på den avlidnes konto som angettsi ansökan. Läs om vem beslutet skickas till under Beslutsmottagare.

Den avlidnes konto har redan avslutats

Om den avlidnes konto redan har avslutats ska du ta reda på vilket konto förmånenkan betalas in på. I sådana fall skickas beslutet till den person som förmånen betalastill. Beslutet ska innehålla en text som anger mottagarens skyldighet att underrätta deövriga delägarna i dödsboet om delfåendet samt om skadeståndsansvaret i händelseav försummelse.

Förmånen utbetalas

• till boutredningsmannen alltid då en boutredningsman har förordnats fördödsboet. Ansökan om utbetalning görs på blankett EV 224r (Betalning av pensioneller annan förmån till dödsbo). Boutredningsmannen ska foga en kopia avdomstolens förordnande till ansökan.

• Om ingen boutredningsman har förordnats för dödsboet betalas förmånen utifrånansökan EV 224r

– till den efterlevande maken eller makan. Hon eller han ska lämna in enbart enansökan till FPA.

– till en företrädare för dödsboet. Till ansökan ska fogas en fastställdbouppteckning och specificerade fullmakter av delägarna i boet. Enfullmaktsmodell (EV111r) kan skrivas ut på FPA:s webbplats. Om det inte finns

87


en fastställd bouppteckning, ska bouppteckning och släktutredning fogas tillansökan. Du kan be dödsboets företrädare om fullmakter och andra dokumentsom saknas per brev (EHL16r/VTL16r).

– till en universell testamentstagare. En universell testamentstagareska till ansökan foga en bestyrkt kopia av testamentet och en fastställdbouppteckning. Om det inte finns en fastställd bouppteckning, skabouppteckning och släktutredning fogas till ansökan. Fullmakter behövs inte.

– till en exekutor som fastställts i testamentet. Till ansökan ska fogasen bestyrkt kopia av testamentet och en fastställd bouppteckning samtspecificerade fullmakter av delägarna i boet. En fullmaktsmodell (EV111r) kanskrivas ut på FPA:s webbplats. Om det inte finns en fastställd bouppteckning,ska bouppteckning och släktutredning fogas till ansökan.

• till kommunen i de fall där den avlidnes anhöriga inte har hittats och kommunenhar skött begravningen.

Tillämplig lagstiftning: 23 § i lagen om handikappförmåner

1.9.3. UtsökningEn handikappförmån får inte utmätas och den räknas inte heller med i inkomstbasenenligt utsökningsbalken.

Tillämpligt lagrum: (52 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

1.9.4. RegressbetalningHandikappbidrag för personer över 16 år kan regressbetalas, dvs. betalas ut på basisav regressyrkande, till kommunen eller Patientförsäkringscentralen eller till FPA iersättning för felaktigt utbetalt vårdbidrag för pensionstagare. En regressituation kanuppstå till exempel då handikappbidrag beviljas retroaktivt för samma tid för vilken enperson redan har fått utkomststöd för särskilda kostnader föranledda av sjukdom.

Handikappbidrag kan regressbetalas när det är fråga om

• ett yrkande enligt lagen om utkomststöd (23 § i lagen om utkomststöd)• ett yrkande enligt patientskadelagen (9 § i patientskadelagen) eller• kvittning av felaktigt utbetalt vårdbidrag för pensionstagare (28 § i lagen om

handikappförmåner)

Handikappbidrag kan på yrkande betalas för den tid som en felaktig utbetalning aven annan förmån eller ersättning hänför sig till. I detta fall betalas det retroaktivahandikappbidraget och/eller den regelbundna betalningsposten antingen helt ellerdelvis till den som framställt yrkandet. Regressindrivning kräver inte förmånstagarenssamtycke.

88


Regressbetalning till kommunen eller Patientförsäkringscentralen förutsätter att dennatillställt FPA ett skriftligt betalningsyrkande. Betalningsyrkandet ska skannas in i OIWAoch registreras som inlett hos FPA omedelbart efter att det inkommit.

Ett beslut om betalning till den som framställt yrkandet utfärdas till förmånstagaren.Betalningsmottagaren får i regel inget separat beslut. Uppgifterna om betalningenförmedlas med kontoutdrag från banken.

1.9.4.1. Betalning till kommunen med stöd av lagenom utkomststöd

När kommunen har beviljat förebyggande eller kompletterande utkomststöd i förskottmot en emotsedd förmån, kan den med stöd av 23 § i lagen om utkomststöd indriva ochlyfta förmånen för den tid för vilken utkomststöd har utbetalats i förskott. FPA, som frånoch med 1.1.2017 beviljar grundläggande utkomststöd, kan inte kräva att vårdbidragbetalas för den tid som bidraget beviljats.

Handikappbidraget kan betalas till kommunen, då

• handikappbidraget beviljas retroaktivt för den tid som kommunens USL-yrkandegäller och

• kommunen har lämnat sitt yrkande till FPA senast två veckor före betalningsdagenför förmånen.

Kommunen ansvarar för riktigheten i det yrkande som görs med stöd av 23 § i lagenom utkomststöd. Handläggaren behöver således inte ta reda på om personen harbeviljats utkomststöd mot den emotsedda handikappförmånen. I oklara fall ska du likvälkontrollera om kommunens yrkande med säkerhet gäller handikappbidraget.

Kommunen kan använda förmånen enbart som betalning för det i förskott utbetaldautkomststöd som återkrävs. Kommunen ska omedelbart betala de återstående medlentill den förmånstagare som fått utkomststöd eller till hens intressebevakare.

Ett löpande handikappbidrag kan inte med stöd av 23 § i lagen om utkomststöd ändrasatt utbetalas till kommunens socialvårdsorgan.

1.9.4.1.1. Åtgärder vid FPASkriftligt betalningsyrkande från kommunen

Kommunen sänder ett yrkande i enlighet med 23 § i lagen om utkomststöd på blankettEV 255r, på Kommunförbundets motsvarande blankett eller på annat sätt skriftligentill FPA. Betalningsyrkandet ska skannas in i OIWA och registreras som inlett iförmånssystemet omedelbart när det anlänt.

Yrkandets giltighet upphör när kommunen meddelar att yrkandet inte längre gäller.

Utbetalning

Ett retroaktivt handikappbidrag betalas till kommunen för den tid kommunen yrkar pådet. Handikappbidraget utbetalas för en hel månad.

Om kommunens skriftliga yrkande inkommit till FPA senast två veckor förebetalningsdagen får bidraget inte betalas ut till förmånstagaren själv. Kontrolleratidpunkten genom att räkna två veckor bakåt från betalningsdagen.

89


Exempel

Om betalningsdagen är en torsdag ska meddelandetha kommit till FPA senast torsdag två veckor tidigare.

Utbetalning till kommunen förutsätter att USL-yrkandet gäller ett bidrag som beviljaseller höjs retroaktivt. Innevarande månads (utbetalningsmånadens) handikappbidragkan du betala ut till kommunen i följande situationer:

• handikappbidrag betalas till kommunen för retroaktiv tid på dess yrkande ochkommunen har uttryckligen yrkat på att även bidraget för innevarande månad skabetalas till kommunen (betalning för retroaktiv tid och innevarande månad) eller

• handikappbidraget för innevarande månad utbetalas inte på den ordinariebetalningsdagen enligt den första bokstaven i efternamnet (enbart retroaktivbetalning för innevarande månad).

Handikappbidraget betalas till kommunen från början av den månad under vilkenutbetalningen av utkomststöd har inletts och till slutet av den månad under vilkenutbetalningen av utkomststöd har upphört.

Dröjsmålsförhöjning betalas på såväl bidragstagarens som kommunens andel.

1.9.4.2. Betalning till PatientförsäkringscentralenPatientskadeersättningar är sekundära i förhållande till andra lagstadgade ersättningar.Vid patientskada står Patientförsäkringscentralen därför för ersättningen endasttill den del den skadelidande inte får ersättning med stöd av någon annan lag änpatientskadelagen.

Om Patientförsäkringscentralen redan har betalat ersättning och den skadelidande harrätt till en förmån från FPA, får Patientförsäkringscentralen regressrätt till FPA-förmånenför samma tid (8 och 9 § 1 mom. i patientskadelagen).

Handikappbidrag för personer över 16 år samordnas med vårdbidrag enligtpatientskadelagen. Uppkomsten av regressrätt förutsätter att det handikappbidragFPA betalar ut baserar sig på samma skadefall. Dessutom förutsätts attPatientförsäkringscentralens meddelande har inkommit till FPA senast två veckor föreutbetalningsdagen för förmånen.

1.9.4.2.1. Åtgärder vid den ansvariga enhetenSpecialfrågor Förfarande när FPA-ersättning har

betalats ut

När ett patientskadeärende blir anhängigt hos Patientförsäkringscentralen kandenna skicka ett förhandsmeddelande till FPA. Då meddelandet inkommer till FPAska det omedelbart skannas in i Oiwa och registreras i förmånssystemet som ettbetalningsyrkande.

När du handlägger en ansökan om handikappbidrag för personer över 16 år och ettyrkande enligt patientskadelagen är anhängigt, ska du innan förmånsbeslutet utfärdasmeddela Patientförsäkringscentralen beloppet av den förmån som beviljas. Du kan göradetta genom att till Patientförsäkringscentralen returnera det meddelande du fått, försettmed uppgifterna om förmånen.

90


När Patientförsäkringscentralen har fått uppgiften om handikappbidragets belopp räknarden ut storleken på sin regressfordran och framställer därefter sitt yrkande till FPA.

Av Patientförsäkringscentralens yrkande ska framgå

• vilken förmån som ska betalas till Patientförsäkringscentralen samt förmånensbelopp

• för vilken tid förmånen ska betalas till Patientförsäkringscentralen• från vilken tidpunkt den förmån som FPA beviljat kan betalas till förmånstagaren

själv

När yrkandet inkommit kan du avgöra handikappbidragsärendet. Innan beslutet utfärdasska du alltid försäkra dig om att det handikappbidrag FPA betalar ut baserar sig påsamma skadefall som patientskadan.

Då villkoren för utbetalning till Patientförsäkringscentralen är uppfyllda betalas deretroaktiva förmånsposterna till Patientförsäkringscentralen. Förmånen betalas ut tillförmånstagaren själv fr.o.m. den tidpunkt som Patientförsäkringscentralen meddelat.

Patientförsäkringscentralen kan också framställa sitt yrkande utanförhandsmeddelande. De retroaktiva förmånsposterna betalas också i detta fall tillPatientförsäkringscentralen, om villkoren för utbetalning till Patientförsäkringscentralenär uppfyllda och meddelandet har inkommit till FPA senast två veckor föreutbetalningsdagen för förmånen.

SpecialfrågorOm ett yrkande enligt patientskadelagen är anhängigt men regressyrkandet inteinkommer inom skälig tid, kan du göra en förfrågan hos Patientförsäkringscentralen omdenna har för avsikt att framställa ett yrkande till FPA. Om Patientförsäkringscentralendrar tillbaka sitt förhandsmeddelande kan du bevilja handikappbidraget och betala utdet till den sökande själv.

Om den som ansöker om handikappbidrag i sin ansökan har uppgett att hen sökereller får ersättning också från patientförsäkringen, ska du göra en förfrågan hosPatientförsäkringscentralen om denna vill framställa ett regressyrkande. Du behöverdock inte göra någon förfrågan om det är uppenbart att handikappbidrag söks på basisav ett annat skadefall.

Dröjsmålsförhöjning betalas inte på handikappbidrag som betalas tillPatientförsäkringscentralen.

Förfarande när FPA-ersättning har betalats utOm den skadelidande har fått ersättning enligt någon annan lag än patientskadelagen,drar Patientförsäkringscentralen av denna ersättning från sin egen ersättning ochbetalar ut mellanskillnaden till den skadelidande.

När FPA redan har beviljat en samordningsförmån till en försäkrad som söker ersättningför en patientskada, gör Patientförsäkringscentralen en förfrågan till FPA om debeviljade förmånernas belopp. Centralen riktar sin förfrågan till FPA, som besvararförfrågan. Innan beloppet meddelas ska du kontrollera att förmånen baserar sig på enpatientskada.

91


1.9.4.3. Betalning som ersättning för felaktigt utbetaltvårdbidrag (förskott)

När den som får handikappbidrag för personer över 16 år beviljas vårdbidrag förpensionstagare retroaktivt, betraktas det utbetalda handikappbidraget som förskottpå vårdbidraget och det handikappbidrag som betalats för samma tid dras av från(kvittas mot) vårdbidraget (28 § i lagen om handikappförmåner 570/2007). Kvittningenförutsätter inte förmånstagarens samtycke.

När en person retroaktivt beviljas en pension som ger rätt till vårdbidrag, skahandikappbidraget för personer över 16 år dras in och beslutet om handikappbidragrättas eller justeras. Rättelse av beslut till förmånstagarens nackdel förutsätter attförmånstagaren ger sitt samtycke till rättelsen. Om förmånstagaren inte ger sittsamtycke ska du göra en framställning om undanröjande till besvärsinstansen.

Det felaktigt utbetalda handikappbidragsbelopp som kvarstår efter kvittningen indrivsgenom normalt återkravsförfarande. Återkravsbeslutet kan meddelas först när beslutetom handikappbidrag har rättats.

1.9.5. DröjsmålsförhöjningFörmånstagaren har rätt till dröjsmålsförhöjning om behandlingen av en ansökan ellerett annat yrkande fördröjs. Dröjsmålsförhöjningen bestäms utifrån dröjsmålets längdoch dröjsmålsräntan enligt räntelagen.

Dröjsmålsförhöjning behöver inte sökas separat.

Vid beräkningen av dröjsmålsförhöjning bildas kapitalet av samtliga fördröjdaförmånsposter. Förhöjningen uträknas skilt för varje förmån och i regel automatiskt.

I allmänhet utfärdas inte något separat beslut om dröjsmålsförhöjning utandröjsmålstiden och dröjsmålsförhöjningens belopp meddelas i förmånsbeslutet.

För dröjsmålsförhöjning gäller besvärsrätt på samma sätt som för en förmån.

På en förmån som beviljas eller justeras å tjänstens vägnar betalas ingendröjsmålsförhöjning.

Huruvida dröjsmålsförhöjningen är skattepliktig eller inte bestäms enligt förmånen. Detbetyder att endast dröjsmålsförhöjningar som betalas på folkpension, garantipensionoch familjepension är skattepliktiga.

Författningar• Folkpensionslagen (568/2007) 106–107 §• Lagen om garantipension (703/2010) 32 § / folkpensionslagen (568/2007) 106–107

§• Lagen om handikappförmåner (570/2007) 49–50 §• Lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) 51–52 §• Lagen om frontmannapension (119/1977) 17 § / folkpensionslagen (568/2007)

106–107 §• Räntelagen (633/1982) 4 och 12 §

92


1.9.5.1. DröjsmålstidDröjsmålstiden börjar i regel

• från ingången av den fjärde månaden efter att ansökan lämnats in(tremånadersregeln)

• en månad efter att pensions- eller ersättningsmeddelandet anlänt(enmånadsregel)

I specialsituationer kan dröjsmålstiden börja från det att ett hinder som beror påförmånstagaren har undanröjts eller från och med förfallodagen.

1.9.5.1.1. TremånadersregelnBetalning av dröjsmålsförhöjning förutsätter att den sökande har lämnat in enförmånsansökan eller ett annat motsvarande yrkande till FPA samt lämnat deutredningar som behövs för att förmånsärendet ska kunna avgöras. Ansökan elleryrkandet anses ha anlänt då det har inkommit till FPA. Om ansökan emellertidhar lämnats in till arbetspensionsanstalten, betraktas ankomstdagen hosarbetspensionsanstalten även som ankomstdag hos FPA. Detta gäller likaså om enutländsk institution har sänt en pensionsansökan till arbetspensionsanstalten i stället förtill utlandsenheten.

Dröjsmålstiden börjar i regel då det förflutit tre kalendermånader efter den månad dåansökan lämnades in och förmånen ännu inte betalats. Förmånsposten eller förmånensförhöjningspost är likväl inte fördröjd om den betalas samma månad under vilken rättentill den har uppkommit.

Exempel

Exempel 1. En ansökan har anhängiggjorts 3.7. Rätten till förmånenbörjar 1.9, men förmånen betalas ut 14.12. Eftersom behandlingstiden ärlängre än den månad då ansökan lämnades in plus de tre därpå följandemånaderna börjar dröjsmålstiden 1.11 och slutar 14.12. På förmånsposternaför september och oktober ska således betalas dröjsmålsförhöjning förtiden 1.11–14.12 och på förmånsposten för november för tiden 1–14.12.Förmånsposten för december månad är inte fördröjd, eftersom den harbetalats ut i december.

Om den sökande inte har lämnat in de utredningar som behövs för att ansökanska kunna avgöras, börjar dröjsmålstiden löpa först då tre månader har förflutit frånutgången av den månad då utredningen lämnades in.

Exempel

Exempel 2. Ansökan och ett läkarutlåtande har anlänt till FPA 3.2. Densökande lämnar in ett annat läkarutlåtande 8.3. Förmånen beviljas på basisav det nya läkarutlåtandet, vilket gör att tidsfristen på tre månader räknas frånankomstdagen för tilläggsutredningen, dvs. från det läkarutlåtande som inkom8.3. Dröjsmålstiden börjar löpa 1.7.

93


Utredningar som fåtts från en utländsk institution efter det att ansökan har inkommit,t.ex. uppgifter om försäkringstider, är tilläggsutredningar som senareläggerdröjsmålstiden.

Om behandlingen av ansökan har fördröjts på grund av att tilläggsutredning saknas,ska man då ärendet avgörs registrera ankomstdagen för tilläggsutredningen påskärmen för dröjsmålsförhöjning (EJVK). Programmet beräknar dröjsmålstiden från ochmed den dagen. För närmare information, se de tekniska anvisningarna: Tekniset ohjeet> RAKE > Viivästyskorotuksen laskenta (beräkning av dröjsmålsförhöjning).

Dröjsmålstiden beräknas fram till förmånens faktiska betalningsdag. Som betalningsdagför en förmån som betalas till utlandet betraktas den dag då den har betalats till ettpenninginstitut i Finland.

UtredningsskyldighetAv den sökande förutsätts att hen har lämnat sådana utredningar till FPA som påverkarförmånens grund och belopp och som skäligen kan krävas av hen. Den sökande harfullgjort sin skyldighet när hen tillräckligt noggrant besvarat frågorna i ansökan ochlämnat in de bilagor som nämns i den samt de övriga utredningar som behövs för attärendet ska kunna avgöras.

När FPA med stöd av lagen har rätt att få en uppgift som behövs, t.ex.arbetspensionsuppgifter med stöd av 85 § i folkpensionslagen, har den sökandefullgjort sin utredningsskyldighet när hen i ansökan har uppgett var uppgiften finns atttillgå. Då räknas den utsatta tiden på tre månader från utgången av den månad dåansökan inlämnades. Läs mer om enmånadsregeln (Etuusohje > Viivästyskorotus >Yhden kuukauden sääntö)

Om man med stöd av folkpensionslagen eller lagen om handikappförmåner uppmanarden sökande att skaffa tilläggsutredningar, och handläggningen av ansökan därmedfördröjs, räknas dröjsmålstiden enligt tremånadersregeln utgående från den tidpunktdå ansökan inkom. Läs mera Viivästyskorotus > Lääketieteellisten lisäselvitystenkustannukset.

När FPA på tjänstens vägnar skaffar övriga tilläggsutredningar som behövs för attavgöra förmånen, räknas dröjsmålstiden enligt tremånadersregeln från och med det atttilläggsutredningarna har inkommit.

FPA begär inte utredningar från utlandet å tjänstens vägnar, utan den sökande ska självskaffa utredningarna. Om försäkringsinstitutionen i ett avtalsland inte har bekräftat densökandes personuppgifter, är den sökande skyldig att själv hos myndigheterna i sittbosättningsland skaffa ett intyg som motsvarar ämbetsbetyget i Finland.

1.9.5.1.2. EnmånadsregelnOm man för avgörandet av en ansökan har varit tvungen att vänta på beskedom en pension eller ersättning som ska beaktas som inkomst eller som påverkarförmånsrätten, börjar dröjsmålstiden då en kalendermånad har förflutit efter utgångenav den månad då meddelandet om pensionen eller ersättningen har kommit till FPA ochovannämnda förmån på så sätt slutligt avgjorts. Enmånadsregeln tillämpas också påförmåner som betalas från utlandet och som ska beaktas som inkomst.

Arbetspensionen eller ersättningen betraktas som slutgiltigt avgjord den dag beslutetmeddelas, om ärendet inte har överklagats. Om beslutet har överklagats är det

94


slutgiltigt när den sista besvärsinstansen har avgjort ärendet och beslutet ger deninformation som behövs när inkomsterna ska beaktas. Motsvarande förfarandetillämpas på självrättelsebeslut som gäller arbetspensionen. Ett avslagsbeslut betraktassom slutgiltigt när besvärstiden har gått ut och inga besvär har väckts. Om besvärengäller en sådan omständighet som inte inverkar på personens rätt till handikappförmånbörjar dröjsmålstiden när en kalendermånad har förflutit från utgången av den månaddå meddelandet om pensionen eller ersättningen har nått FPA.

Tillämpa enmånadsregeln endast om den begynnelsetidpunkt för dröjsmålsförhöjningsom beräknats enligt regeln infaller senare än den tidpunkt som beräknats enligttremånadersregeln.

Programmet räknar ut en månads behandlingstid från utgången av den månaddå meddelandet om pensionen eller ersättningen har kommit till FPA. Omarbetspensionsdagen, dvs. den dag då meddelandet om att arbetspension ellerersättning beviljats har kommit till FPA, infaller senare än ankomstdagen föransökan ska man vid avgörandet av förmånen även registrera arbetspensionsdagen(Työeläkepäivä) på skärmen för dröjsmålsförhöjning. Om det förekommer flerameddelanden ska man som arbetspensionsdag (Työeläkepäivä) antecknaankomstdagen för det meddelande som sist kommit till FPA. Om ett senaremeddelande likväl endast gäller en sådan omständighet som inte inverkar på personensrätt till handikappförmån, ska som arbetspensionsdag (Työeläkepäivä) antecknasankomstdagen hos FPA för det meddelande som påverkar handikappförmånen.

Ankomstdagen till FPA för ett meddelande om pension eller ersättning fås med HEKY /Työeläkkeet ja korvaukset på skärmen för pensionen eller ersättningen i fråga underfliken ’Saapumispäivä’.

1.9.5.1.3. Förmånen betalas inte ut på förfallodagen(förfallodagsförhöjning)

Utbetalningsdagen för en förmån meddelas i beslutet. Om förmånen inte betalas ut påden utlovade ordinarie utbetalningsdagen, är dröjsmålstiden den tid som förflyter mellanförfallodagen och den faktiska utbetalningsdagen.

Exempel

Utbetalningen av en pensionsförmån har avbrutits eller förmånen har dragitsin på felaktiga grunder och den betalas därför inte ut på den ordinarieutbetalningsdagen 4.7. Pensionsförmånsposterna betalas ut den 22.8,dröjsmålstiden börjar 4.7 och räknas fram till den 22.8.

Det beräknas inte automatiskt någon dröjsmålsförhöjning i RAKE-, AE-, QE- eller GE-systemet. Räkna ut dröjsmålsförhöjningen med beräkningstransaktionen (ELLA).

Skicka en betalningsorder till betalningshanteringsgruppen och meddela beslutom dröjsmålsförhöjningen till förmånstagaren i RAKE-systemet med transaktionenPäätöksenteko.

Betala ut dröjsmålsförhöjningen i AE-, QE- och GE-systemet med transaktionenYksittäismaksu (Viivästyskorotuksen maksu, dvs. Betalning av dröjsmålsförhöjning).Meddela ett beslut via systemet för kundbrev.

Läs mera under Viivästyskorotuksen laskenta.

95

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Tekohjeet?id=e405b2e5-9a90-4567-bb3e-14fb8b7364ca&target=35f34b3d-624d-4a46-aec9-9fca353a0bd6


1.9.5.1.4. Betalningshinder som beror påförmånstagaren (hinderförhöjning)

Om en förmån inte har kunnat betalas ut vid rätt tidpunkt av skäl som beror påmottagaren, börjar dröjsmålstiden från och med det att FPA har fått ett meddelande omatt hindret undanröjts.

Om en förmånsansökan annars skulle kunna avgöras, men den sökande intehar lämnat in uppgifter som är nödvändiga för utbetalningen av förmånen, börjardröjsmålsförhöjning betalas tidigast från och med det att uppgifterna mottagits. Dåförutsätts likväl att dröjsmålstiden enligt tremånaders- eller enmånadsregeln har börjat.En sådan situation uppstår om en förmånsansökan annars skulle kunna avgöras, menden sökande inte har lämnat någon betalningsadress.

Dröjsmålstiden för en förmån vars utbetalning har avbrutits på grund av en oklarheti fråga om förmånsrätten börjar när förmånstagaren har lämnat in den begärdautredningen eller FPA har fått den på något annat sätt. Om utbetalningen avpensionen har avbrutits för att en omständighet som inverkar på pensionsbeloppet skautredas, bestäms dröjsmålsförhöjningen när det slutgiltiga beslutet meddelas utifrånjusteringsansökan eller något annat motsvarande krav i enlighet med tremånaders- ellerenmånadsregeln.

Dröjsmålsförhöjningens belopp räknas ut automatiskt i RAKE-systemet. För närmareinformation, se de tekniska anvisningarna: Tekniset ohjeet > RAKE > Viivästyskorotus-EJVK.

Räkna ut dröjsmålsförhöjningen med beräkningstransaktionen (ELLA). Betala utdröjsmålsförhöjningen i AE- och GE-systemet med transaktionen Yksittäismaksu(Betalning av dröjsmålsförhöjning). Meddela beslutet från brevsystemet YHTE.

1.9.5.2. Särskilda situationerSökande av ändring

Om en förmån beviljas eller höjs på grund av ändringssökande eller rättelse,beräknas dröjsmålstiden utifrån tidpunkten för den ursprungliga ansökan. Även för ettinterimistiskt beslut beräknas dröjsmålsförhöjningen i allmänhet utifrån den ursprungligaansökan. Registrera ärendet som inlett i enlighet med den ursprungliga ansökan.

Besvärsinstansen kan likväl bestämma att dröjsmålstiden börjar vid en senare tidpunktän den som bestäms utifrån den ursprungliga ansökan. En förutsättning är att FPAhar framfört att en väsentlig förändring har inträffat i den sökandes förhållanden underbesvärstiden.

Om du anser att dröjsmålstiden borde räknas från en senare tidpunkt än den sombestäms utifrån den ursprungliga ansökan, ska du meddela detta i ditt utlåtande tillbesvärsinstansen.

96


RättelseDå man vid behandlingen av en ansökan rättar ett fel som begåtts av FPA, räknasdröjsmålstiden utifrån inlämningstidpunkten för den ansökan som avgjorts på ettfelaktigt sätt. Registrera ärendet som inlett i enlighet med den ursprungliga ansökan.

Om det är fråga om rättelse av ett avgörande som FPA fattat på tjänstens vägnaruppkommer rätt till dröjsmålsförhöjning endast på grundval av ett rättelseyrkande frånförmånstagaren. Dröjsmålstiden räknas utifrån den tidpunkt då rättelseyrkandet harframställts. När ett beslut rättas på grund av en ny utredning räknas dröjsmålstidenutifrån den tidpunkt då utredningen kommer in.

Då man rättar ett beslut som gjort att en förmån har sänkts på felaktiga grunder ellerutbetalningen av en förmån har avbrutits på felaktiga grunder, räknas dröjsmålstidensom tiden mellan den korrekta utbetalningsdagen och den faktiska utbetalningsdagen.Förmånstagarens rättelseyrkande har ingen betydelse då dröjsmålstiden räknas ut.

Om förmånstagaren utgående från den nya utredning som hen företett yrkar att ettbeslut som fattats tidigare ska rättas, och det inte är fråga om ett fel som FPA begått,bestäms rätten till dröjsmålsförhöjning enligt tremånaders- eller enmånadsregelnutifrån den tidpunkt då yrkandet framställdes. Om rättelsen görs på initiativ av FPA,t.ex. på basis av ett rättelsebeslut från arbetspensionsanstalten, betalas ingendröjsmålsförhöjning.

KommunOm en förmån betalas till kommunen som ersättning för utkomststöd eller somersättning för kostnader för familjevård eller institutionsvård, kan dröjsmålsförhöjningbetalas på förmånsposter som betalas till kommunen.

BetalningsfördelningOm pension på grund av regressyrkande betalas till exempel som ersättning förarbetslöshetsdagpenning som utbetalats för samma tid och en del av den ska betalastill pensionsmottagaren, betalas dröjsmålsförhöjning endast på den andel som skabetalas ut till pensionsmottagaren.

Dröjsmålsförhöjningen beräknas på normalt sätt när en förmån är föremål för kravpå utmätning. Då kan dröjsmålsförhöjning betalas även på den andel som betalas tillutsökningsmyndigheten.

1.9.5.3. RäntesatsRäntesatsen bestäms enligt den dröjsmålsränta som enligt räntelagen fastställts för denhalvårsperiod som föregår utbetalningsdagen för förmånen. (4 § 1 mom. i räntelagen,633/1982)

Exempel

Om utbetalningsdagen för förmånen är 4.5, är räntesatsen den räntasom fastställts för föregående halvårsperiod, dvs. 1.7–31.12. Omutbetalningsdagen för förmånen är 14.10, är räntesatsen den ränta somfastställts för tiden 1.1–30.6.

97


Ta vid behov reda på dröjsmålsräntesatserna med sökfunktionen på Finlands Bankswebbplats https://www.suomenpankki.fi/sv/finlands-bank/ . Sök på ”Referensränta ochdröjsmålsränta enligt räntelagen”.

1.9.5.4. Ingen dröjsmålsförhöjningPå en förmån betalas ingen dröjsmålsförhöjning, då förmånen betalas

• till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgadförsäkringsverksamhet i Finland eller utomlands

• till FPA• till en arbetslöshetskassa.

Läs mer om Dröjsmålsförhöjning > Särskilda situationer > Betalningsfördelning

På en förmån betalas inte heller dröjsmålsförhöjning då

• förmånen eller förhöjningen beviljas å tjänstens vägnar• utbetalningen av förmånen har fördröjts på grund av en bestämmelse i lag eller

på grund av ett avbrott i den allmänna trafiken eller betalningstrafiken eller någotannat oöverstigligt hinder

• beloppet av förhöjningen understiger 1,85 euro 2020.

1.9.6. FörskottsinnehållningHandikappbidrag för personer över 16 år är en skattefri förmån och därför verkställsingen förskottsinnehållning på bidraget.

1.9.6.1. Inställelse av förmånsutbetalning frånbanken

Utbetalningar från banken kan inte längre ställas in.

1.9.7. Återbetalning av förmånsutbetalningar efterdödsfall

Om det har betalats ut för mycket folkpension, garantipension, fronttillägg,efterlevandepension, barnpension, bostadsbidrag för pensionstagare, pensionsstöd,handikappbidrag för personer över 16 år eller vårdbidrag för pensionstagare pågrund av förmånstagarens död (för tiden efter dödsfallet) ber teamet för hanteringav återbetalningar att banken skickar tillbaka de betalningsposter som utbetalatsutan grund. Folkpensionsanstaltens rätt att få tillbaka betalningarna baserar sig påförmånslagstiftningen. Bestämmelserna är:

• 75 a § i folkpensionslagen

98

https://www.suomenpankki.fi/sv/finlands-bank/


• 32 § i lagen om garantipension (hänvisning till 75 a § i folkpensionslagen)• 22 § i lagen om pensionsstöd (hänvisning till 32 § i lagen om garantipension,

varifrån hänvisning till 75 a § i folkpensionslagen)• 17 § i lagen om frontmannapension (hänvisning till 75 a § i folkpensionslagen)• 10 § i lagen om betalning av fronttillägg utomlands (hänvisning till 75 a § i

folkpensionslagen)• 33 a § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare• 34 a § i lagen om handikappförmåner

Om banken inte återbetalar beloppet eller återbetalar endast en del av det ber teametför hantering av återbetalningar dödsboet betala tillbaka beloppet.

Mallarna för breven med begäran om återbetalning hittar du under kundbrev: VTJ03r(brev till banken), VTJ04r (brev till dödsboet).

Läs mer under Menettelyohjeet (handläggningsanvisningar): Återkrav,Återkravssituation, Skälighetsbedömning, Förmånstagaren har avlidit.

1.10. AnmälningsskyldighetDen som får handikappbidrag för personer över 16 år ska underrätta FPA om

• en väsentlig förbättring i hälsotillståndet och funktionsförmågan• en betydande minskning i behovet av hjälp, handledning eller tillsyn• en betydande minskning av de särskilda kostnaderna• beviljande av en sådan pension eller ersättning utifrån vilken rätten till vårdbidrag

för pensionstagare ska utredas• adressförändring och flyttning utomlands• beviljande av eller ändring av beloppet i fråga om ett SOLITA-tillägg som ska dras

av från handikappbidraget eller en motsvarande ersättning från utlandet• beviljande av en utländsk förmån som kan jämställas med handikappbidraget eller

ändring av förmånens belopp

Den som får handikappbidrag ska lämna FPA även andra uppgifter som behövs för attFPA ska kunna avgöra ansökan och betala ut bidraget.

Anmälningsskyldigheten gäller också intressebevakare eller vårdnadshavare förförmånstagare under 18 år.

Läs mer om anmälningsskyldigheten i internationella situationer under Ratkaisutyö >Kv-asiat > Vakuuttaminen > Ilmoitusvelvollisuus.

I anvisningen Fängelsevistelse och FPA:s förmåner (Vankilassaolo ja Kelan etuudet)kan du läsa mer om fängelsets skyldighet att meddela när ett straff börjar avtjänas, närpersonen i fråga friges samt när frihet på prov har inletts och avbrutits.

1.11. Rättelse och undanröjande av beslutGemensam anvisning för alla förmåner om rättelse och undanröjande av beslut.

99

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=f59967df-4739-456c-a359-8d337ef10e87&target=f2675b06-c5ae-4c30-af33-02e24b8e413b#/etti060209135334MH_kuolema


Rättelse av beslut om handikappbidrag till den sökandes fördelOm den sökande lämnar FPA en ny utredning som omfattar retroaktiv tid, ska man alltidundersöka om det tidigare beslutet om handikappbidrag kan rättas till den sökandesfördel. Också ett lagakraftvunnet förmånsbeslut kan rättas till den sökandes fördel.

Rättelse kommer i fråga t.ex. när ansökan om handikappbidrag har avslagits därför attman ännu inte på ett tillförlitligt sätt har kunnat bedöma hur länge funktionsförmågan ärnedsatt eller kostnaderna fortgår. Om personen i fråga senare lämnar in en ny ansökaneller annan ny utredning som kan läggas till grund för bidraget, kan det tidigare besluteträttas. Begynnelsetidpunkten bestäms då enligt ankomsttidpunkten för den ansökansom legat till grund för det beslut som ska rättas och den retroaktiva ansökningstid somska beräknas från och med denna tidpunkt.

1.12. JusteringHandikappbidrag för personer över 16 år justeras

• när det har inträffat en sådan förändring i bidragstagarens hälsotillstånd,funktionsförmåga eller särskilda kostnader som inverkar på rätten tillhandikappbidrag eller

• när bidragstagaren på grundval av samma sjukdom eller skada beviljas enSOLITA-förmån som ska dras av från handikappbidraget eller en utländsk förmånsom kan jämställas med handikappbidrag eller när en sådan förmån justeras.

Handikappbidraget justeras från ingången av månaden, om den ändring som inverkarpå bidragsbeloppet har inträffat den första dagen i kalendermånaden. När denolägenhet eller det behov av hjälp eller handledning och tillsyn som beror på sjukdomeneller skadan har ökat genast från början av månaden eller om de särskilda kostnadersom berättigar till höjt bidrag kan anses hänföra sig till hela månaden, kan förhöjningenbeviljas redan från ingången av denna månad.

Om den ändring som inverkar på bidragsbeloppet inte har inträffat den första dagen ikalendermånaden, justeras bidraget från ingången av följande månad.

Handikappbidraget kan justeras antingen uppåt eller nedåt. Justering förutsätter i regelalltid en justeringsansökan.

Justering till förmånstagarens nackdel

Handikappbidraget kan justeras nedåt även om det inte inträffat någon förändring ibidragstagarens hälsotillstånd eller andra omständigheter, om läkarvetenskapen ochvårdpraxis har förändrats så mycket att personen i fråga inte längre kan anses ha rätttill handikappbidrag av tidigare storlek. I en sådan situation ska till förmånstagarenalltid skickas en justeringsansökan och ett brev där man förklarar orsaken till attjusteringsansökan sänds.

Handikappbidraget kan också upphöra till följd av en justering, till exempel när detjusteras på grund av en justering av ett SOLITA-tillägg och det inte återstår någothandikappbidrag att betala ut efter att SOLITA-tillägget dragits av eller beloppet blirmindre än det lägsta belopp som betalas ut enligt lagen.

Förhöjning utan ansökan

100


Om FPA känner till att det finns förutsättningar för att höja ett handikappbidrag,kan förhöjningen beviljas också utan ansökan. Förfarandet lämpar sig endastför undantagssituationer, t.ex. när beloppet av ett SOLITA-tillägg som betalas tillförmånstagaren har minskat, men det inte anses finnas någon orsak att ompröva rättentill FPA:s handikappbidrag.

Justering när kunden har ett löpande skyddat bidrag

Om en kund som ansöker om justering har ett löpande skyddat bidrag ska du innandu avgör ärendet berätta att skyddet upphör i och med justeringen. Då har kunden i ensådan situation möjlighet att återta sin ansökan. Utbetalningen av bidraget fortsätter dåoförändrad och skyddet upphör inte.

1.13. Avbrott i utbetalningenUtbetalningen av handikappbidrag kan avbrytas när

• förmånstagaren avtjänar ett fängelsestraff (25 § i lagen om handikappförmåner570/2007)

• det är uppenbart att förmånstagaren inte längre har rätt till förmånen eller attförmånsbeloppet bör minskas (31 § i lagen om handikappförmåner 570/2007,temporärt avbrott) eller

• förmånstagaren trots begäran inte uppger någon betalningsadress (31 § i lagen omhandikappförmåner 570/2007)

• en förmånstagare eller minderårig förmånstagares vårdnadshavare som ärbosatt utomlands inte inom utsatt tid har svarat på den begäran om utredning avförmånstagarens förhållanden som har skickats till hen med stöd av 18 § 4 mom. ilagen om handikappförmåner (31 § i lagen om handikappförmåner 570/2007).

När en mottagare av handikappbidrag hamnar i fängelse avbryts utbetalningen avhandikappbidrag i regel från ingången av den fjärde månaden efter att ett ovillkorligtfängelsestraff börjat. Avbrottet kan också göras retroaktivt.

Ett temporärt avbrott enligt 31 § i lagen om handikappförmåner görs alltid från och medföljande betalningspost.

Ett beslut meddelas alltid om avbrott i utbetalningen. Ändring får sökas i ett beslutgenom vilket utbetalningen har avbrutits på grund av fängelsevistelse. Ändring fårockså sökas i ett beslut genom vilket utbetalningen har avbrutits på grund av att denbegäran om utredning av förmånstagarens förhållanden som skickats med stöd av 18§ 4 mom. inte har besvarats inom utsatt tid. Däremot får ändring inte sökas i ett beslutom temporärt avbrott. När det gäller temporära avbrott kan ändring inte sökas. Kundeninformeras om ett temporärt avbrott per brev.

1.13.1. InstitutionsvårdHandikappbidrag kan från 1.1.2010 betalas också till personer i fortgående offentliginstitutionsvård.

101


1.13.1.1. Inverkan av institutionsvård påhandikappbidraget före lagändringen 1.1.2010

Fortgående institutionsvård Tidpunkten dåutbetalningen avbryts

Återupptagandeav utbetalningen

Utbetalningen av handikappbidrag avbryts om institutionsvården är offentlig ochfortgående. Utbetalningen av förmånen avbryts från ingången av månaden efter den dåinstitutionsvården har pågått tre månader.

När FPA får information om att en person tagits in för institutionsvård elleratt institutionsvården har upphört, registreras institutionsvårdsperioden medtransaktionen YTLH. På basis av de registrerade uppgifterna räknar programmet ut ominstitutionsvården har varit fortgående.

Fortgående institutionsvårdInstitutionsvård utan avbrott betraktas som fortgående om den varar i över tre månader.Huruvida den avgift som tas ut gäller långvarig eller kortvarig vård saknar betydelse.

Om institutionsvården inte fortgår utan avbrott anses den ändå vara fortgående, ifall

• institutionsvårdsdagarna är minst 90 och• hemmavistelserna varar högst 15 dagar och• institutionsvårdsperioderna i genomsnitt är längre än hemmavistelserna.

Intagningsdagen betraktas som vårddag och utskrivningsdagen som hemmavistelse.

Institutionsvårdens kontinuitet anses avbruten om förmånstagaren är hemma minst16 dagar i sträck. Om en förmånstagare lämnar vårdinrättningen för en ledighet somvarar minst 16 dagar anses vården avslutad även om hen fortfarande är inskriven vidinrättningen och vårdavgift tas ut.

Vården är inte fortgående och förmånsutbetalningen avbryts inte, ifall

• det är fråga om endast dag- eller nattvård eller• förmånstagaren upprepade gånger är lika länge hemma som vid vårdinrättningen.

Tidpunkten då utbetalningen avbrytsTidpunkten då man avbryter utbetalningen av handikappbidrag bestäms enligt närfortgående offentlig institutionsvård har inletts, oavsett om förmånstagaren då haftden förmån vars utbetalning ska avbrytas eller inte. Utbetalningen av handikappbidragavbryts således direkt från datumet för beviljandet, om vården redan före det har varattre månader och den ännu pågår.

Om institutionsvården inte har fortgått i en följd bestäms tidpunkten för avbrottet iutbetalningen enligt inledningstidpunkten för den vård som ska anses fortgående. Närantalet institutionsvårdsdagar räknas ut är granskningsperioden alltid en period mellantvå minst 16 dagar långa hemmavistelser.

För en rannsakningsfånge eller en person som avtjänar fängelsestraff och somsamtidigt får institutionsvård t.ex. vid ett fängelsesjukhus och som efter sin frigivningbörjar få annan institutionsvård, beaktas institutionsvården under fängelsetiden vidfastställandet av när den fortgående institutionsvården inletts.

102


När de egna tillgångarna för en förmånstagare i självbekostad institutionsvård intelängre räcker till för att ersätta vårdkostnaderna, betraktas som inledningstidpunkt föroffentlig vård första dagen i den månad då hens inkomster inte längre täcker hälftenav vårdkostnaderna. På motsvarande sätt bestäms avbrottstidpunkten när offentligtbidrag till enheten eller dess huvudman ensamt eller sammanräknat med vårdtagarensutkomststöd överstiger hälften av de totala vårdkostnaderna.

Återupptagande av utbetalningen då institutionsvården upphörtNär utbetalningen av handikappbidrag har varit avbruten på grund av institutionsvårdoch bidraget börjar betalas ut på nytt, tillämpas inte regeln om sex kalendermånadersretroaktiv ansökningstid. Handikappbidraget kan betalas också för en längre tid omförmånstagaren inte kan anses ha fått sådan institutionsvård som medför avbrott iförmånsbetalningen.

Om vården varit fortgående börjar ett handikappbidrag vars utbetalning varit avbrutenbetalas ut från början av månaden efter den då institutionsvården upphörde, omutskrivningen skett den 16–31 i månaden. Om utskrivningen skett den 1–15 i månadeninleds utbetalningen redan från början av samma månad, dock inte för dödsfallsmånad.

Om det efter att institutionsvården upphört konstateras att institutionsvårdeninte var fortgående, börjar handikappbidraget betalas ut från den tidpunkt dåutbetalningen avbröts. Detta är förfarandet också när en förmånstagare avlidit medaninstitutionsvården pågick.

1.13.2. FängelsevistelseUtbetalningen av handikappbidrag avbryts i regel från ingången av den fjärde månadenefter att ett ovillkorligt fängelsestraff börjat. Tidpunkten då utbetalningen avbryts kaninfalla tidigare om personen har varit häktad omedelbart innan fängelsestraffet börjadeoch häktningstiden dras av från fängelsestraffet.

Läs mer om inverkan av fängelsestraff: Fängelsevistelse och FPA-förmåner.

1.13.3. Temporärt avbrott i utbetalningen

Förfarande Återupptagandeav utbetalningen

Temporärt avbrott iinternationella situationer

Utbetalningen av handikappbidrag för personer över 16 år kan avbrytas om det äruppenbart att förmånstagaren inte längre har rätt till förmånen eller att förmånsbeloppetbör minskas. Utbetalningen kan avbrytas temporärt också om förmånstagaren trotsbegäran inte uppger någon betalningsadress.

Utbetalningen kan avbrytas temporärt t.ex. när

• FPA i samband med behandlingen av ett annat ärende eller annars har fått vetaatt förmånstagarens hälsotillstånd har förbättrats och det är uppenbart att hen intelängre har rätt till handikappbidrag av tidigare storlek.

• beslut om tillämpning av den finländska sociala tryggheten ännu inte harmeddelats, men FPA har fått en anmälan om att personen har flyttat utomlandsför längre tid än ett år och det är uppenbart att hen inte längre har rätt tillhandikappbidrag.

103


• det har kommit till FPA:s kännedom att personen har beviljats en pensioneller ersättning vars begynnelsetidpunkt eller övriga inverkan på rätten tillhandikappbidrag (t.ex. hindrande inverkan) ännu måste utredas

• det har kommit till FPA:s kännedom att personen i fråga på grundval av sammasjukdom har beviljats ett fortlöpande SOLITA-förmån eller en motsvarande utländskersättning som är större än det handikappbidrag som FPA betalar.

• FPA får en inofficiell uppgift om en förmånstagares död genom en anhörig. Läs merom processen för uppgift om dödsfall i samband med handikappförmåner.

Utbetalningen kan avbrytas temporärt på basis av de uppgifter som erhållits från någonannan än förmånstagaren själv när det är uppenbart att bidraget bör sänkas eller drasin helt och hållet.

FörfarandeOm det inte är uppenbart att handikappbidraget bör sänkas eller dras in helt ochhållet, ska en begäran om tilläggsutredningar och en justeringsansökan sändastill förmånstagaren. Avbryt temporärt utbetalningen av handikappbidrag först omförmånstagaren inte lämnar in den begärda tilläggsutredningen eller justeringsansökaninom utsatt tid eller om hen inte kan nås.

Om utbetalningen av handikappbidrag avbryts temporärt ska förmånstagareninformeras om detta per brev. Ett temporärt avbrott i utbetalningen kan inte överklagas.Man ska alltid be bidragstagaren lämna in en tilläggsutredning om de omständighetersom ligger till grund för avbrottet.

Ärendet avgörs och beslut i ärendet meddelas när förmånstagaren har lämnat injusteringsansökan och/eller de tilläggsutredningar som behövs. Om justeringsansökaneller de begärda utredningarna inte fås trots begäran, avgörs ärendet utifrån detillgängliga uppgifterna.

Målet ska vara att avgöra ärendet inom fyra veckor efter det att utbetalningen avförmånen avbrutits temporärt.

Återupptagande av utbetalningenOm utbetalningen av handikappbidrag har avbrutits temporärt och bidraget börjarbetalas ut på nytt, kan det inte utan särskild orsak betalas retroaktivt för längre tid än etthalvt år.

Temporärt avbrott i internationella situationerOm det är uppenbart att en person inte har rätt till handikappbidrag under enutlandsvistelse avbryter den ansvariga enheten för handikappbidrag temporärtutbetalningen av handikappbidraget för den tid det tar att utreda ärendet. Den ansvarigaenheten för handikappbidrag eller centret för internationella ärenden avgör ärendetoch meddelar ett beslut om förmånen efter att ett beslut om försäkringstillhörighet harmeddelats och rätten till förmånen utretts.

Om utbetalningen har avbrutits temporärt men det framgår att personen som vistasutomlands fortfarande har rätt till handikappbidrag, meddelar den ansvariga enhetenför handikappbidrag eller utlandsenheten i enlighet med arbetsfördelningen ett beslut,genom vilket handikappbidraget börjar betalas ut på nytt.

Tillämplig lagstiftning: (31 § i lagen om handikappförmåner (570/2007))

104


1.14. IndragningHandikappbidraget för personer över 16 år dras in när det inte längre finns grunder föratt betala ut bidraget.

Handikappbidraget dras in från ingången av månaden efter den under vilken

• förmånstagarens funktionsförmåga har förbättrats, olägenheten till följd avsjukdomen eller skadan eller de särskilda kostnaderna för sjukdomen eller skadanhar minskat eller behovet av hjälp, handledning och tillsyn har minskat i sådanutsträckning att rätt till handikappbidrag inte längre finns.

• förmånstagaren stadigvarande bosätter sig utomlands och inte längre omfattas avden finska lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet efter flyttningenutomlands.

• förmånstagaren har avlidit.

Betalning av pension, ersättning eller SOLITA-förmånHandikappbidraget dras in från ingången av den månad från vars börjanförmånstagaren får en sådan pension eller ersättning som utgör hinder för betalningav handikappbidrag. Om pensionen eller ersättningen som utgör hinder förhandikappbidrag börjar betalas ut någon annan dag än den första dagen i månaden(ofta SOLITA-pensioner eller -ersättningar), dras handikappbidraget in från början avmånaden efter den då pensionen eller ersättningen började betalas ut.

När handikappbidraget dras in på grund av en retroaktivt beviljad hindrande förmånoch den retroaktivt beviljade hindrande förmånen sträcker sig till begynnelse-eller justeringstidpunkten för handikappbidraget eller till tid före det, tillämpasanvisningarna om hindrande eller minskande förmån som beviljats retroaktivt. Om detretroaktiva beviljandet av en hindrande förmån inte sträcker sig till begynnelse- ellerjusteringstidpunkten för det ursprungliga handikappförmånsbeslutet, se avsnittet Tidenför vilken förmånen beviljas i anvisningen om vårdbidrag.

Också för en förmånstagare som beviljas eller har enbart familjepension som betalasmed stöd av

• arbetspensionslagarna• den lagstadgade olycksfallsförsäkring som upphävs 1.1.2016, dvs. lagen om

olycksfallsförsäkring (som det hänvisas till i lagen om olycksfallsförsäkringför lantbruksföretagare, lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän,yrkessjukdomslagen och lagen om olycksfall i militärtjänst) samt de lagar somföregått dessa

• lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (som det hänvisas till i lagenom olycksfall i militärtjänst) samt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetetoch yrkessjukdomar, vilka träder i kraft 1.1.2016

• lagen om skada, ådragen i militärtjänst• lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare eller• trafikförsäkringslagen

och som fyller 65 år 1.1.2014 eller senare, upphör handikappbidraget från börjanav månaden efter den då personen fyller 65 år. Från och med 2030 tillämpar mani stället för åldersgränsen på 65 år åldersgränsen för ålderspension enligt 10 § ifolkpensionslagen, dvs. den pensionsålder som separat bestäms genom förordning avsocial- och hälsovårdsministeriet.

105


Handikappbidraget dras in till följd av beviljande av förtida ålderspension, ålderspensioneller fortlöpande SOLITA-pension eller -ersättning, när pensionen i fråga harbörjat 1.1.2008 eller senare. Det har ingen betydelse om handikappbidraget harbeviljats med stöd av den gamla lagen om handikappbidrag eller den nya lagen omhandikappförmåner. Också skyddat handikappbidrag (tidigare invalidpenning) ska drasin när mottagaren beviljas en hindrande pension.

När en mottagare av handikappbidrag beviljas folkpension och/eller garantipensioneller pensionsstöd, skapar den som handlägger pensionen ett Toimeksianto-arbete för handikappbidraget. I enlighet med arbetet utför den som handläggerhandikappförmånerna de åtgärder som behövs.

Dessutom dras handikappbidraget in från ingången av den månad då förmånstagarenbeviljas en SOLITA-förmån som inverkar på handikappbidraget eller en utländsk förmånsom kan jämställas med handikappbidrag och det av denna orsak inte återstår någothandikappbidrag att betala ut.

1.14.1. Indragning på begäranÅtgärder när

handikappbidrag ännuinte har betalats ut

Åtgärder närhandikappbidrag

redan har betalats ut

Indragning av löpandehandikappbidrag

Handikappbidraget kan på förmånstagarens begäran dras in från tidpunkten förbeviljandet, då

• beslutet ännu inte vunnit laga kraft eller• handikappbidraget ännu inte har betalats ut, trots att beslutet har vunnit laga kraft

Begäran om indragning ska i regel göras skriftligt. Om handikappbidraget ännu intehar betalats ut, kan du i klara fall dra in det även på muntlig begäran. Foga i Oiwakundens kontakt (yhteydenotto) till arbetet och anteckna de uppgifter som behövs ikommentarfältet för arbetet.

Om förmånstagaren har en intressebevakare eller det finns en gällandeintressebevakningsfullmakt kan du inte dra in förmånen utan samtycke avförmånstagarens lagliga företrädare.

Åtgärder när handikappbidrag ännu inte har betalats utOm beslutet redan har meddelats men handikappbidrag ännu inte har betalats ut, skadu avbryta utbetalningen av bidraget temporärt. Be kunden skicka tillbaka beslutet omförmånen.

När kunden har skickat tillbaka beslutet om förmånen till FPA ska du meddela kundenett beslut där det framgår att det tidigare beslutet på hens begäran har undanröjts.

Åtgärder när handikappbidrag redan har betalats utDu kan dra in handikappbidraget retroaktivt från och med tidpunkten för beviljandet.Avbryt då utbetalningen av bidraget temporärt från tidpunkten för följande ordinarieutbetalning. Be förmånstagaren skicka tillbaka beslutet om handikappbidrag till FPAoch uppmana hen att på FPA:s konto FI69 5000 0110 0248 24/OKO betala in deförmånsposter som hen redan fått. För den här begäran kan du använda brev VTS15r.

106


Underrätta betalningsservicen per e-post om begäran. Betalningsservicen meddelar pere-post då de begärda beloppen har återbetalats.

När beslutet om förmånen har skickats tillbaka och de utbetalda förmånsposterna haråterbetalats ska du meddela bidragstagaren ett beslut där det framgår att det tidigarebeslutet har undanröjts på hens begäran.

Indragning av löpande handikappbidragOm beslutet redan vunnit laga kraft och handikappbidrag redan har betalats ut, kanhandikappbidraget i regel inte dras in på förmånstagarens begäran.

Ett löpande handikappbidrag kan ändå av särskilda skäl dras in, antingen fråntidpunkten för beviljandet eller från och med följande betalningspost. Som särskilda skälkan betraktas t.ex. att personen i fråga på grund av handikappbidraget skulle gå misteom en större förmån som utbetalas från annat håll. Beskattningens inverkan betraktasinte som godtagbar särskild anledning.

När handikappbidraget dras in från tidpunkten för beviljandet är förfarandet det sammasom tidigare refererats gällande åtgärder när handikappbidrag redan har betalats ut.

1.14.2. Uppföljningar i indragningssituationerEtt uppföljningsarbete (Seurantatyö) bildas i Oiwa i fråga om de mottagare avhandikappbidrag som har beviljats en hindrade pension enligt arbetspensions-,olycksfalls- eller trafikförsäkringssystemet.

När man går igenom dessa arbeten ska man kontrollera att den beviljade pensioneneller ersättningen är hindrande. I fråga om SOLITA-pension och -ersättning förutsättsatt den fortgår minst sex månader. I fråga om ersättning för inkomstbortfall sombeviljats enligt trafikförsäkringssystemet samt rehabiliteringspenning enligt lagen omolycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (som det hänvisas till i lagen om olycksfall imilitärtjänst) och rehabiliteringspenning enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfalli arbetet och yrkessjukdomar, ska man dessutom kontrollera om ett år har förflutit frånskadefallet.

Om en SOLITA-pension eller ersättning för inkomstbortfall har beviljats eller höjts frånnedsatt till full för kortare tid än sex månader, ska uppföljningsuppgift (ESSE) angesför mottagaren av handikappbidrag och utifrån den kontrolleras om den hindrandepensionen eller ersättningen fortsätter.

Utbetalningen av handikappbidrag för personer över 16 år kan fortsätta efter attmottagaren fyllt 65 år endast om hen inte får en pension eller ersättning som utgörhinder för handikappbidrag. Rätten till bidraget utreds utifrån det uppföljningsarbetesom bildas i Oiwa. Uppföljningsuppgiften bildas två månader före 65-årsdagen för allapersoner som har handikappbidrag vid tidpunkten i fråga.

Om handikappbidraget för personer över 16 år fortsätter att betalas ut till en personsom fyller eller har fyllt 65 år ska ansvarsenheten registrera fallet för uppföljning.Uppföljningsuppgiften registreras med uppföljningstransaktionen Eläkkeidenseurantatapahtuma ESSE. Uppföljning behövs bl.a. för att FPA inte i alla situationerautomatiskt får information om pension som beviljats utomlands.

107


1.14.3. Internationella bestämmelserHandikappbidrag för personer över 16 år kan beviljas och betalas från Finland till enperson som är bosatt utomlands, om personen omfattas av den finska lagstiftningen omsocial trygghet.

Också till följd av bestämmelserna i EG-förordningarna kan handikappbidrag förpersoner över 16 år i vissa fall betalas till personer som är stadigvarande bosattautomlands. Läs mer: Flyttning till ett EU- eller EES-land eller Schweiz.

När FPA får uppgift om att en person flyttat utomlands granskar Centret förinternationella ärenden huruvida personen har rätt till den finländska sociala tryggheten.När det gäller flyttning utomlands kan man på kundens begäran utfärda ett skriftligtbeslut om försäkringstillhörigheten. Om utbetalningen av handikappbidrag inte kanfortsätta efter flyttningen till utlandet, drar ansvarsenheten för handikappbidrag inhandikappbidraget.

Om handikappbidrag betalas till utlandet, sätter den ansvariga enheten förhandikappbidrag in en uppföljning av handikappbidraget vid den tidpunkt då denanmälda tiden för utlandsvistelsen går ut eller fram till vilken beslutet om tillämpning avlagstiftningen om social trygghet är i kraft.

Exempel 1

En finsk arbetsgivare skickar en av sina anställda till Kina som utsänd arbetstagareför en period på fyra år. Arbetstagarens make flyttar med arbetstagaren till Kina iegenskap av familjemedlem till arbetstagaren. Båda omfattas av den finländskabosättningsbaserade sociala tryggheten under utlandsvistelsen. Familjemedlemmenhar beviljats handikappbidrag för personer över 16 år.

Utbetalningen av handikappbidrag kan fortsätta efter flyttningen till utlandet, eftersomförmånstagaren fortfarande omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet.

Exempel 2

En person flyttar till Tyskland med sin familj för att bosätta sig där tills vidare och hanbörjar arbeta för en tysk arbetsgivare. Makan flyttar i egenskap av familjemedlem.Hon har beviljats handikappbidrag för personer över 16 år. Utbetalningen avhandikappbidraget ska dras in från ingången av kalendermånaden efter flyttningen,eftersom förmånstagaren inte omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghetunder utlandsvistelsen.

1.14.3.1. Flyttning till ett EU- eller EES-land ellerSchweiz

Arbetstagare, företagare Studerande Pensionstagare(familjepension,delpension)

108


När en person som får handikappbidrag flyttar till ett annat nordiskt land, ett annatEU- eller EES-land eller till Schweiz ska man vid behov utreda om Finland fortfarandeansvarar för betalningen av handikappbidrag.

Förutom med stöd av den nationella lagstiftningen kan handikappbidrag för personeröver 16 år också till följd av bestämmelserna i EG-förordningarna betalas till

Stycke

• en arbetstagare som är utsänd från Finland till ett EU- eller EES-land eller tillSchweiz, till en företagare eller till en finsk statstjänsteman som arbetar i något avdessa länder

• andra personer som är försäkrade på grundval av arbete i Finland (t.ex.gränsarbetare)

• en person som studerar i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och som ärförsäkrad i Finland med stöd av 12 § i lagen om gränsöverskridande socialtrygghet.

• en person som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och som frånFinland eller utlandet får pension som inte är en pension som hindrar beviljandetav handikappbidrag för personer över 16 år, t.ex. deltidspension, partiell förtidaålderspension, delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd (se närmareom hindrande pensioner under Pensioner och ersättningar), och Finland är denstat som ansvarar för betalningen av kontantförmåner och ingen annan stat påbasis av arbete eller bedrivande av företagsverksamhet ansvarar för personenskontantförmåner

• en person under 65 år som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz ochsom från Finland får enbart familjepension och Finland är den stat som ansvarar förbetalningen av kontantförmåner och ingen annan stat på grundval av arbete ellerbedrivande av företagsverksamhet ansvarar för personens kontantförmåner.

Läs mer om mer om försäkringstillhörigheten för arbetstagare, företagare ochtjänstemän som är utsända från Finland till utlandet under Ratkaisutyö > Maasta- jamaahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Vakuuttaminen -Suomeen muutto > Työskentely.

Om det är uppenbart att en handikappbidragstagare inte har rätt till handikappbidragefter att ha flyttat utomlands, kan utbetalningen av bidraget avbrytas temporärt (31§ i lagen om handikappförmåner). Om flyttningen är stadigvarande och villkorenför betalning av handikappbidrag inte uppfylls, indras handikappbidraget frånbörjan av månaden efter flyttningen. I annat fall (t.ex. när det rör sig om en personsom ursprungligen har flyttat utomlands tillfälligt men ändå börjar arbeta i sitt nyabosättningsland) indras handikappbidraget från ingången av månaden efter den dåpersonen i fråga inte längre har rätt till bidraget.

Ett slutligt överklagbart beslut om indragning av handikappbidrag kan meddelas förstnär centret för internationella ärenden har rett ut huruvida personen i fråga har rätt tillden finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

När det är uppenbart att Finland ansvarar för kontantförmånerna trots att en personflyttat utomlands (t.ex. en utsänd arbetstagare) avbryts utbetalningen inte temporärt,även om man ännu inte har utrett rätten till social trygghet.

Rådgör med kompetenscentret om det i fråga om det fall du handlägger är oklarthuruvida utbetalningen av handikappbidraget kan fortsätta trots flyttningen.

109

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/16%20vuotta%20t%C3%A4ytt%C3%A4neen%20vammaistuki/7f8d2867-751d-4fda-87b4-0f79054c733d?publishid=e281e12c-7671-4f46-91c8-efc57e657e58


Om ett annat EU- eller EES-land gör en förfrågan till Finland om försäkringsperioderför en handikappförmån ska du förmedla begäran till ansvarsenheten för internationellaärenden. Försäkringsperioder fullgjorda i Finland meddelas med blankett E 104.

Arbetstagare, företagareNär en person flyttar till ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz för att arbeta, kanhandikappbidrag i regel fortsätta att betalas ut endast om personen omfattas av denfinska lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Handikappbidrag kan iregel fortsätta att betalas ut endast till arbetstagare, företagare eller statstjänstemänsom är utsända från Finland till ett EU- eller EES-land eller Schweiz.

Handikappbidraget ska dras in om en person flyttar till ett annat EU- eller EES-land ellerSchweiz för att arbeta för en lokal arbetsgivare och personen inte längre är försäkrad iFinland.

Stycke

Exempel

En person som från Finland får handikappbidrag för personer över 16 år flyttar frånFinland till Tyskland och börjar där arbeta för en lokal arbetsgivare. Arbetstagarenomfattas inte av den finska lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghetunder utlandsvistelsen.

Handikappbidraget för personer över 16 år dras in från början av månaden efter dendå arbetet inleddes (eller från början av samma månad, om anställningsförhållandetbörjade månadens första dag).

Läs mer om försäkringstillhörigheten för en person som arbetar utomlands: Flyttningfrån Finland.

StuderandeBestämmelserna om anställda arbetstagare och företagare tillämpas vid behov ocksåpå studerande. Utbetalningen av handikappbidrag för personer över 16 år kan därmedfortsätta under den tid då en person studerar på heltid i ett EU- eller EES-land eller iSchweiz och är försäkrad i Finland med stöd av 12 § i lagen om gränsöverskridandesocial trygghet.

Exempel

En person som får handikappbidrag för personer över 16 år flyttar till Frankrikeför att studera där i tre år. Personen omfattas av den finska lagstiftningen ombosättningsbaserad social trygghet under utlandsvistelsen. Utbetalningen avhandikappbidrag kan fortsätta så länge personen är försäkrad i Finland.

Pensionstagare (familjepension, delpension)Till en person som får deltidspension, partiell förtida ålderspension, delinvalidpensioneller partiellt rehabiliteringsstöd eller till en person under 65 år som får enbartfamiljepension kan handikappbidrag för personer över 16 år betalas till ett EU-eller EES-land eller Schweiz, om endast Finland betalar pension. Utbetalningenav handikappbidrag kan fortsätta också när en pensionstagare inte får pensionfrån sitt bosättningsland och försäkringstiden i Finland är den längsta. Ifallförsäkringsperioderna i de medlemsstater som betalar pension är lika långa kanhandikappbidrag för personer över 16 år betalas, om pensionstagaren senast varförsäkrad i Finland.

110

https://indox.kela.fi/Ratkaisuty%C3%B6/Etuusohjeet/Vammaistuet/16%20vuotta%20t%C3%A4ytt%C3%A4neen%20vammaistuki/Etuusohje/Lakkauttaminen/Kv-s%C3%A4%C3%A4nn%C3%B6kset/Muutto%20EU_ETA-maahan%20tai%20Sveitsiin.dita

https://indox.kela.fi/Ratkaisuty%C3%B6/Etuusohjeet/Vammaistuet/16%20vuotta%20t%C3%A4ytt%C3%A4neen%20vammaistuki/Etuusohje/Lakkauttaminen/Kv-s%C3%A4%C3%A4nn%C3%B6kset/Muutto%20EU_ETA-maahan%20tai%20Sveitsiin.dita


Om en person från sitt bosättningsland får pension som omfattas avtillämpningsområdet för förordning 883/2004 eller förordning 1408/71, kan utbetalningenav handikappbidrag från Finland inte fortsätta när personen flyttar stadigvarande till ettannat EU- eller EES-land eller Schweiz.

När Finland inte ansvarar för pensionstagarens kontantförmåner drashandikappbidraget in fr.o.m. början av månaden efter flyttningen till utlandet.

Observera också att om pensionstagaren bedriver förvärvsverksamhet ska det alltidutredas om hen kan betraktas som arbetstagare eller företagare. Om så är falletbestäms den stat som ansvarar för kontantförmånerna enligt de bestämmelser iförordningarna som gäller arbetstagare och företagare.

Hur den stat som ansvarar för kontantförmånerna bestäms kan du läsa om i avsnittetInternationella bestämmelser.

1.14.3.2. Flyttning till ett nordiskt landRätten till handikappbidrag för en person som har rört sig mellan Finland och ett annatnordiskt land avgörs i regel genom tillämpning av förordning 883/2004 eller förordning1408/71 och lagen om handikappförmåner. Också pensionstagares och studerandesrätt till handikappbidrag avgörs alltid enligt bestämmelserna i fråga.

Det sakområde som den nordiska konventionen om social trygghet tillämpas påär detsamma som för EG-förordningarna. I praktiken kan bestämmelserna i dennordiska konventionen om social trygghet ha betydelse om en person inte omfattas avtillämpningsområdet för förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 (t.ex. en personsom är medborgare i något annat land än ett EU- eller EES-land och som inte hararbetat i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz). Handikappbidraget för en sådan persondras in när personen inte längre är stadigvarande bosatt i Finland.

Läs mer om den nordiska konventionen i anvisningarna om försäkringstillhörighet underFlyttning från Finland.

Exempel

En person som får handikappbidrag för personer över 16 år inleder studier på heltidi Sverige vid Stockholms universitet. Han meddelar att studierna kommer att ta tre åri anspråk. I kommun- och byråuppgifterna i HEKY syns uppgiften om stadigvarandeflyttning till Sverige. Den studerande omfattas inte av den finska lagstiftningen ombosättningsbaserad social trygghet under utlandsvistelsen, eftersom bosättningslandetenligt folkbokföringen är Sverige.

När den nordiska konventionen tillämpas, bestäms den studerandesförsäkringstillhörighet, och därmed ansvaret för den studerandes kontantförmåner,enligt folkbokföringen. Handikappbidraget indras från ingången av månaden efter dendå den studerande inte längre omfattas av den finländska sociala tryggheten.

111

https://indox.kela.fi/Ratkaisuty%C3%B6/Etuusohjeet/Vammaistuet/16%20vuotta%20t%C3%A4ytt%C3%A4neen%20vammaistuki/Etuusohje/Oikeus%20ja%20edellytykset/Kv-s%C3%A4%C3%A4nn%C3%B6kset.dita

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/16%20vuotta%20t%C3%A4ytt%C3%A4neen%20vammaistuki/e62811aa-0ce0-49cb-ad57-77daa76ada83?publishid=e281e12c-7671-4f46-91c8-efc57e657e58


1.14.3.3. Flyttning till något annat land än ett EU-eller EES-land eller Schweiz

Om man på en person som flyttat utomlands inte tillämpar lagen omgränsöverskridande social trygghet har hen inte rätt till handikappbidrag efter flytten.När FPA får kännedom om flyttningen till utlandet reder Centret för internationellaärenden ut hurvida personen i fråga har rätt till den finländska sociala tryggheten.

När en person stadigvarande flyttar utomlands och hen efter flyttningen inte omfattasav den finska lagstiftningen om social trygghet, dras handikappbidraget in fråningången av månaden efter flyttningen. Om personens försäkringstillhörighet ännuinte har avgjorts men det är uppenbart att hen inte har rätt till handikappbidrag, kanutbetalningen av bidraget avbrytas temporärt (31 § i lagen om handikappförmåner).Det interimistiska beslutet fastställs efter att personen har meddelats ett beslutom tillämpning av lagstiftningen om social trygghet. Se också Temporärt avbrott iutbetalningen (Ratkaisutyö > 16 vuotta täyttäneen vammaistuki > Keskeyttäminen >Väliaikainen keskeyttäminen).

Om en person ursprungligen har meddelat att hen kommer att flytta utomlands tillfälligtmen utlandsvistelsen ändå förändras så att den blir permanent och lagstiftningen omsocial trygghet inte längre kan tillämpas, indras handikappbidraget från ingången avmånaden efter den då uppgiften om de förändrade förhållandena har erhållits. Bidragetdras dock in senast från ingången av månaden efter den då vistelsen utomlands harvarat ett år.

Läs mer om bosättning i Finland och försäkringstillhörighet: Flyttning från Finland.

Exempel

En person som får handikappbidrag för personer över 16 år flyttar tillPakistan för att arbeta som missionär i tre år. Han omfattas av den finska

lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet under utlandsvistelsen.

Personen har rätt till handikappbidrag under utlandsvistelsen så längehan omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet och

de övriga villkoren för beviljande av handikappbidrag är uppfyllda.

1.15. Felaktig utbetalningFelaktig utbetalning av handikappbidrag uppkommer i samband med en retroaktiv,reducerande justering eller en indragning. Anledningen till den felaktiga utbetalningenkan t.ex. vara att personen i fråga inte har underrättat FPA om förändringar sominverkar på hens rätt till handikappbidrag.

Indrivningen kan beroende på fall göras

• med iakttagande av normalt återkravsförfarande (34 § i lagen omhandikappförmåner 570/2007)

• helt eller delvis som regressindrivning från SOLITA-tillägg som beviljas retroaktivt(30 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

• helt eller delvis i form av kvittning mot handikappbidrag för personer över 16 år sombetalats för samma tid (förskott, 28 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

112


Utgångspunkten är att ett handikappbidrag som betalats utan grund ska återkrävas. Omeftergift av återkrav och skälighetsprövning vid återkrav, se ändå Återkrav (Ratkaisutyö> Takaisinperintä).

1.15.1. Felaktig utbetalning av handikappförmånefter att förmånstagaren avlidit

Du kan läsa om felaktig utbetalning efter att förmånstagaren avlidit och om återkravbåde i webbskolan Velmu; Etuudensaajan kuolemasta johtuvan liikamaksun käsittely,och i handläggningsanvisningarna; Återkrav hos dödsbo.

1.15.2. ÅterkravGemensam anvisning för alla förmåner om återkrav.

1.15.3. RegressförfarandeSyftet med regressförfarandet i fråga om handikappförmåner är att göra det möjligtatt bevilja en handikappförmån temporärt, när behandlingen av ett ärende som gälleren förmån som ska dras av från handikappförmånen tar oskäligt lång tid hos enförsäkringsanstalt. Regressförfarandet gör det möjligt att genom regress driva in enfelaktigt utbetald förmån av försäkringsanstalten efter det att försäkringsanstalten ellerbesvärsinstansen har meddelat ett slutligt beslut och FPA har fastställt sitt interimistiskabeslut. Läs mer: Avgörande > Meddelande av beslut > Interimistiskt beslut.

FPA har regressrätt till SOLITA-förmåner, som beskrivs närmare under Förhållande tillandra förmåner.

AvgörandeHandläggaren beslutar om meddelande av interimistiskt beslut och övergång tillregressförfarande. Handläggaren underrättar också försäkringsanstalten i fråga omFPA:s regressrätt.

Arbetsgången1. Ett interimistiskt beslut meddelas. Handläggaren meddelar ett interimistiskt beslutom handikappförmånen.

2. Försäkringsanstalten informeras om det interimistiska beslutet. FPA skickaromedelbart ett meddelande om den beviljade förmånen till den försäkringsanstaltvars ersättningsbeslut har överklagats eller som behandlar den sökandes SOLITA-förmånsärende. Detta görs med brevet EHV03/HTV03/VTV03. FPA ska senast 2 veckorföre utbetalningen av förmånen eller ersättningen meddela försäkringsanstalten attersättningen eller en del av den ska betalas till FPA.

3. Arbetet överförs till Södra försäkringsdistriktet. Efter åtgärderna enligt punkterna1 och 2 ska du skapa ett uppföljningsarbete (Seurantatyö) i Oiwa och som precisering(Tarkenne) till arbetet välja "Regressi" (Regress). Anteckna de uppgifter som behövsi kommentarerna för arbetet. Foga det brev som du skickat till försäkringsanstalten till

113

http://i/in/intranet/ratkaisutyotuki.nsf/NET/210408101718MH?OpenDocument

https://mdl-prod.kela.fi/moodle/mod/book/view.php?id=35970&chapterid=46654

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=f59967df-4739-456c-a359-8d337ef10e87&target=32dde8d7-169b-4faf-a151-e7dd691676f5


uppföljningsarbetet. Överför arbetet manuellt till Södra försäkringsdistriktets arbetskö"Regressi" (Regress).

4. Det interimistiska beslutet fastställs. Södra försäkringsdistriktet fastställer detinterimistiska beslutet efter att ha fått uppgifter från försäkringsanstalten om den förmåneller ersättning som försäkringsanstalten beviljat eller när det beslut som meddelatsmed anledning av besvär har vunnit laga kraft.

5. Regressindrivning. Södra försäkringsdistriktet skickar försäkringsanstalten ettindrivningsyrkande med brev EHG03/HTG03/VTG0 eller meddelar med brev EHV04/HTV04/VTV04 att indrivning inte kommer att genomföras.

1.15.4. FörskottNär den som får handikappbidrag beviljas vårdbidrag för pensionstagare retroaktivt,betraktas det utbetalda handikappbidraget som förskott på vårdbidraget och dethandikappbidrag som betalats för samma tid dras av från (kvittas mot) vårdbidraget (28§ i lagen om handikappförmåner 570/2007).

Om du drar in handikappbidraget på grund av att du för samma retroaktiva tid beviljarvårdbidrag, och det handikappbidrag som utbetalats utgör förskott på vårdbidraget,kan du anteckna att den felaktiga betalningen är kvittad mot ett annat system. Om dethandikappbidrag som betalats ut är större än det vårdbidrag som beviljas och skillnadenåterkrävs ska du lämna det felaktigt utbetalda beloppet för indrivning.

1.16. Sökande av ändringGemensam anvisning för alla förmåner om sökande av ändring.

114

F¶rm¥nsanvisning f¶r handikappbidrag f¶r personer ¶ver 16 ¥r

Documents

Transcript of F¶rm¥nsanvisning f¶r handikappbidrag f¶r personer ¶ver 16 ¥r