Handikappbidrag f¶r personer under 16 ¥r

Handikappbidrag för personer under 16 år

08.05.2020

FPA Handikappbidrag för personer under 16 år 08.05.2020

Innehåll1 Förmånsanvisning ..................................................................................................................... 1

1.1 Kundens helhetssituation .................................................................................................. 1

1.2 Syfte .................................................................................................................................. 2

1.3 Rätt och villkor .................................................................................................................. 31.3.1 Särskilda kostnader ................................................................................................. 31.3.1.1 Uppskattning av de särskilda kostnaderna ........................................................... 41.3.1.2 Kostnader som ska beaktas ................................................................................. 51.3.2 Den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringenmedför ............................................................................................................................. 141.3.2.1 Belastning ........................................................................................................... 141.3.2.2 Bundenhet ........................................................................................................... 151.3.2.3 Bedömning av belastningen och bundenheten ................................................... 151.3.3 Internationella bestämmelser ................................................................................. 161.3.3.1 Flyttning till Finland och krav på bosättningstid .................................................. 171.3.3.2 Beviljande när det gäller barn som är bosatta utomlands ................................... 181.3.3.3 Förordningarna 883/2004 och 1408/71 .............................................................. 181.3.3.3.1 Barn till en arbetstagare eller företagare ......................................................... 201.3.3.3.2 Barn till en pensionstagare .............................................................................. 231.3.3.3.3 Barn till en studerande .................................................................................... 241.3.3.4 Nordiska konventionen om social trygghet ......................................................... 24

1.4 Förhållande till andra förmåner ....................................................................................... 251.4.1 Internationella bestämmelser ................................................................................. 28

1.5 Ansökan .......................................................................................................................... 281.5.1 Bilagor .................................................................................................................... 281.5.2 Hur ett ärende inleds ............................................................................................. 291.5.2.1 Avsändarens ansvar ........................................................................................... 311.5.2.2 Överföring av handlingar .................................................................................... 311.5.3 Vem kan söka förmåner? ...................................................................................... 311.5.3.1 Personen själv .................................................................................................... 311.5.3.2 Intressebevakare ................................................................................................. 321.5.3.3 Intressebevakningsfullmäktig .............................................................................. 321.5.3.4 Ombud, dvs. befullmäktigad ............................................................................... 331.5.3.5 Nära anhörig eller annan person ........................................................................ 331.5.3.6 Kommun .............................................................................................................. 341.5.3.7 Dödsbo ................................................................................................................ 341.5.3.8 Särskilda frågor gällande ansökan ..................................................................... 341.5.4 Ansökningstid ......................................................................................................... 351.5.5 Begäran om tilläggsutredningar ............................................................................. 361.5.6 Återtagande av ansökan ........................................................................................ 381.5.7 Internationella bestämmelser ................................................................................. 381.5.7.1 Handläggningsställe ............................................................................................ 38

1.6 Belopp ............................................................................................................................. 39

i


1.7 Bestämningsgrunder ....................................................................................................... 391.7.1 Handikappbidrag med grundbelopp ....................................................................... 391.7.2 Handikappbidrag med förhöjt belopp ..................................................................... 401.7.3 Handikappbidrag med högsta belopp .................................................................... 411.7.4 Helhetsbedömning ................................................................................................. 411.7.5 Exempel på den belastning och bundenhet som sjukdomen medför ..................... 411.7.5.1 Hörsel- och synskador ........................................................................................ 421.7.5.2 Diabetes .............................................................................................................. 451.7.5.3 Sällsynta sjukdomar ............................................................................................ 461.7.5.4 Sjukdomar i andningsorganen ............................................................................ 491.7.5.5 Läpp- och gomspalt ............................................................................................ 511.7.5.6 Hudsjukdomar ..................................................................................................... 511.7.5.7 Enures ................................................................................................................. 531.7.5.8 Psykiska störningar samt utvecklings- och beteendestörningar ......................... 541.7.5.9 Barn med flera funktionsnedsättningar ............................................................... 611.7.5.10 Neurologiska sjukdomar ................................................................................... 621.7.5.11 Elakartade blodsjukdomar och tumörer ............................................................ 641.7.5.12 Dieter och födoämnesallergier .......................................................................... 651.7.5.13 Hjärtfel ............................................................................................................... 671.7.5.14 Återkommande infektioner ................................................................................ 681.7.5.15 Sjukdomar i rörelseorganen .............................................................................. 691.7.5.16 Sjukdomar i urinorganen och njurarna ............................................................. 711.7.6 Internationella bestämmelser ................................................................................. 72

1.8 Avgörande ....................................................................................................................... 741.8.1 Handläggningsställe ............................................................................................... 741.8.2 Jäv ......................................................................................................................... 761.8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud ................................................................ 761.8.2.2 Konstaterande av jäv .......................................................................................... 761.8.3 Begäran om sakkunnigläkares bedömning ............................................................ 761.8.4 Remittering till tilläggsundersökningar ................................................................... 771.8.5 Begäran om tilläggsutredningar ............................................................................. 781.8.5.1 Av vem eller varifrån? ......................................................................................... 791.8.6 Hörande ................................................................................................................. 801.8.6.1 När ska kunden höras? ...................................................................................... 801.8.6.2 Hur går hörandet till? .......................................................................................... 801.8.7 Tiden för vilken förmånen beviljas ......................................................................... 801.8.8 Meddelande av beslut ........................................................................................... 811.8.8.1 Meddelande av beslut om handikappförmån när förmånstagaren avlidit ............ 821.8.8.2 Motivering av beslut ............................................................................................ 821.8.8.3 Interimistiskt beslut ............................................................................................. 831.8.8.4 Beslutsmottagare ................................................................................................ 841.8.9 Internationella bestämmelser ................................................................................. 86

1.9 Utbetalning ...................................................................................................................... 871.9.1 Betalningsadress ................................................................................................... 871.9.2 Betalningsmottagare .............................................................................................. 881.9.2.1 Intressebevakare ................................................................................................. 881.9.2.2 Förmånstagare .................................................................................................... 89

ii


1.9.2.3 Kommun .............................................................................................................. 891.9.2.4 Dödsbo ................................................................................................................ 911.9.2.5 Annan person ..................................................................................................... 921.9.3 Utsökning ............................................................................................................... 931.9.4 Regressbetalning ................................................................................................... 931.9.4.1 Betalning till Patientförsäkringscentralen ............................................................ 931.9.4.1.1 Åtgärder på byrån ............................................................................................ 941.9.5 Dröjsmålsförhöjning ............................................................................................... 951.9.5.1 Dröjsmålstid ........................................................................................................ 961.9.5.1.1 Tremånadersregeln .......................................................................................... 961.9.5.1.2 Enmånadsregeln .............................................................................................. 971.9.5.1.3 Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning) ................. 981.9.5.1.4 Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning) ................. 991.9.5.2 Särskilda situationer ........................................................................................... 991.9.5.3 Räntesats .......................................................................................................... 1001.9.5.4 Ingen dröjsmålsförhöjning ................................................................................. 1011.9.6 Förskottsinnehållning ........................................................................................... 1011.9.7 Inställelse av förmånsutbetalning från banken .................................................... 101

1.10 Anmälningsskyldighet .................................................................................................. 101

1.11 Rättelse och undanröjande av beslut .......................................................................... 102

1.12 Justering ...................................................................................................................... 102

1.13 Avbrott i utbetalningen ................................................................................................ 1031.13.1 Institutionsvård ................................................................................................... 1041.13.1.1 Inverkan av institutionsvård på handikappbidraget före lagändringen 1.1.2010........................................................................................................................................ 1041.13.2 Temporärt avbrott i utbetalningen ...................................................................... 105

1.14 Indragning ................................................................................................................... 1071.14.1 Indragning på begäran ...................................................................................... 1071.14.2 Internationella bestämmelser ............................................................................. 1081.14.2.1 Flyttning till ett EU- eller EES-land eller Schweiz ........................................... 1091.14.2.1.1 Barn till en arbetstagare eller företagare ..................................................... 1101.14.2.1.2 Barn till en studerande ................................................................................ 1111.14.2.1.3 Barn till en pensionstagare .......................................................................... 1111.14.2.2 Flyttning till ett nordiskt land ........................................................................... 1121.14.2.3 Flyttning till något annat land än ett EU- eller EES-land eller Schweiz ........... 113

1.15 Felaktig utbetalning ..................................................................................................... 1131.15.1 Felaktig utbetalning av handikappförmån efter att förmånstagaren avlidit ......... 1141.15.2 Återkrav .............................................................................................................. 1141.15.3 Regressförfarande ............................................................................................. 114

1.16 Sökande av ändring .................................................................................................... 115

iii


1. FörmånsanvisningFörmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De ärprimärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidornamed förmånsanvisningen på FPA:s intranät.

I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delarsom är gemensamma för alla anvisningar:

• rättelse och undanröjande av beslut• återkrav• sökande av ändring.

För dessa finns separata anvisningar i pdf-format.

1.1. Kundens helhetssituationNär du handlägger en ansökan om handikappbidrag för personer under 16 år skadu alltid beakta barnets helhetssituation. Om du kontaktar den person som sköterbarnets ärenden (i allmänhet vårdnadshavaren) ska du beakta och vid behov taupp också familjens helhetssituation. Barnet eller barnets familj kan också vara ibehov av andra förmåner eller tjänster från FPA eller från annat håll. För att utredahelhetssituationen kan du med beaktande av dataskyddet utnyttja de uppgifter somfinns i FPA:s system och handlingar samt de uppgifter som du i den aktuella situationenhar fått av den person som sköter barnets ärenden. Kundens behov av förmåner ochtjänster kan beroende på familjens situation gälla olika delområden av livet, såsomboende, familj, utkomst eller hälsa. Utred kundens helhetssituation enligt modellen förhandläggningsarbetet. Låt kunden delta i utredningen av sitt servicebehov.

När du bildar dig en uppfattning om helhetssituationen ska du utöver den belastningoch bundenhet som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning medför ägnauppmärksamhet åt individuella faktorer (t.ex. barnets ålder och utvecklingsskede,livsskede, andra sjukdomar och deras inverkan samt resurserna och motivationen hosden som sköter barnets ärenden) och omgivningsfaktorer (t.ex. boendeförhållandena,familjerelationerna och den övriga vardagsmiljö där barnet lever samt hur barnet klararav vardagen).

De individuella faktorerna och omgivningsfaktorerna kan fungera som resurser förbarnet och familjen eller så kan de vara belastande. Belastningsfaktorer försämrarlivshanteringen och verksamhetsförutsättningarna. Om belastningsfaktorerna hoparsig kan det ha långvariga följder för barnets och familjens välbefinnande. Avsikten medatt skapa en helhetsbild av situationen och ge kunden vägledning är att förhindra attbelastningsfaktorerna hopar sig.

Bilda dig en uppfattning om helhetssituationenSätt dig in i barnets situation med hjälp av sammanställningen (kooste) i Oiwa.Kontrollera på sidan Palvelutiedot för handikappbidrag för personer under 16 år (grönpratbubbla) de senaste kontakterna, meddelanden, brev, förmånuppgifter (ärendenunder behandling, beslut om beviljande, avslagsbeslut) samt löpande förmåner ocheventuella besvärs- och indrivningsuppgifter. Med hjälp av de här uppgifterna kan dubilda dig en uppfattning om helhetssituationen. I fråga om ett barn kan det vara bra attfästa uppmärksamhet vid särskilt följande förmåner:

1

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/indoxliitteet/_layouts/15/WopiFrame2.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/indoxliitteet/Jaetut%20asiakirjat/Ratkaisuty%C3%B6n%20malli_p%C3%A4ivitetty21.1.2016.pptx&action=default

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/indoxliitteet/_layouts/15/WopiFrame2.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/indoxliitteet/Jaetut%20asiakirjat/Ratkaisuty%C3%B6n%20malli_p%C3%A4ivitetty21.1.2016.pptx&action=default


• Specialvårdspenning• Krävande medicinsk rehabilitering och rehabilitering enligt prövning• Rehabiliteringspenning för unga, yrkesinriktad rehabilitering, sjukpension/

rehabiliteringsstöd och vårdbidrag för pensionstagare (i allmänhet från cirka 15 årsålder)

• Sjukvårdsersättningar (till exempel specialersättningsgilla läkemedel,reseersättningar)

Beakta också barnets och familjens övriga behov och saker som beskriver derassituation, såsom familjens ekonomiska situation, stöd för närståendevård sombeviljats av kommunen, färdtjänst, hjälpmedel samt användningen av hälso- ochsjukvårdstjänster och socialväsendets tjänster eller behovet av socialvård.

Försäkra dig om fortsättningenKontrollera kundens behov av andra förmåner.

Konsultera vid behov sakkunniga inom andra förmåner (också innan du skapar ettuppdrag för en annan förmån).

Anteckna på sidan Kirjaa yhteydenotto om du har kontaktat kunden. Försäkra dig om attkunden vet hur ärendet framskrider/vad som händer härnäst. Motivera och försäkra digom att kunden har förstått motiveringen.

Anteckna i kommentarfältet tillräckliga och tydliga uppgifter som inte framgår avbeslutet, förmånssystemet eller Oiwa och som är av betydelse när det gäller kundenshelhetssituation.

Överför vid behov kommentarerna till sidan Asiakkaan palvelutiedot. Ta bort onödigauppgifter från sidan.

Hänvisa kunden till tidsbokning och/eller skapa ett uppdrag för en annan förmån.

Uppmana vid behov kunden att ansöka om socialvårdstjänster.

Gör vid behov en anmälan till kommunen för att utreda behovet av barnskydd ellersocialvård. I ärenden som involverar barn kan du vid behov konsultera kommunensbarnskydd anonymt. Information om hur man hänvisar kunden till socialvården eller hurman gör en barnskyddsanmälan hittar du i anvisningen.

Om du vid kartläggningen av helhetssituationen märker att kunden har flera ellerstora problem med hälsan, livshanteringen eller försörjningen kan hen ha nytta avmultiprofessionell service. Läs mer: Multiprofessionell service

1.2. SyfteSyftet med handikappbidraget för personer under 16 år är att stödja långvarigt sjukaeller funktionshindrade barns förmåga att klara av sitt dagliga liv.

Bidraget är en ersättning för den större belastning och bundenhet som vården,omvårdnaden och rehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barn medför.

2

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet/32b6d288-cb4b-4f27-b037-42b00f8762e8

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet/32b6d288-cb4b-4f27-b037-42b00f8762e8

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Haku?id=7d877e6b-505d-4b88-9a69-ac59174a3ceb


1.3. Rätt och villkorÅlder och bosättning i Finland

Handikappbidrag för personer under 16 år kan beviljas barn i åldern 0–15 år.

Om barnet är stadigvarande bosatt i Finland och villkoren för beviljande är uppfylldakan barnet i regel beviljas handikappbidrag från Finland. Också ett barn som ärbosatt utomlands kan ha rätt till handikappbidrag, om barnet omfattas av lagen ombosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019).

Att barnet omfattas av den sociala tryggheten i enlighet med ovannämnda lagkan ändå inte anses vara en förutsättning för beviljande vid tillämpningen av EG-förordning 883/2004 eller 1408/71. Den stat som ansvarar för förmåner som beviljaspå grundval av barnets sjukdom bestäms i första hand enligt vilket land som ansvararför vårdnadshavarnas sjukförmåner. Således kan handikappbidrag för personer under16 år i EU- eller EES-situationer under vissa förutsättningar beviljas och betalas ocksåför ett barn som är stadigvarande bosatt utomlands och som inte omfattas av lagenom bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71.

Läs mer också under Förordningarna 883/2004 och 1408/71.

Sjukdom eller funktionsnedsättningFör att handikappbidrag ska beviljas förutsätts att barnet har en på behörigt sättkonstaterad sjukdom eller funktionsnedsättning, och att vården, omvårdnaden ochrehabiliteringen i anslutning till sjukdomen eller funktionsnedsättningen i minst sexmånader medför större belastning och bundenhet än vad som är vanligt jämfört medfriska barn i samma ålder.

1.3.1. Särskilda kostnaderAllmänna villkor i fråga om särskilda kostnader

Med särskilda kostnader avses sådana nödvändiga, extra och fortlöpande kostnadersom orsakas av nedsatt funktionsförmåga, till den del den sökande själv svarar förkostnaderna.

Kostnaderna beror på den sjukdom som försämrar funktionsförmågan

Som särskilda kostnader kan beaktas endast kostnader i anslutning till den sjukdomeller skada som försämrar funktionsförmågan.

Kostnaderna är nödvändiga

Som särskilda kostnader kan beaktas endast sådana kostnader som kan anses varanödvändiga för behandling av sjukdomen eller skadan, för att personen ska klaraav normala aktiviteter i det dagliga livet eller för att upprätthålla funktionsförmågan.Omfattningen av den service som skaffats ska stå i rätt proportion till den hjälpeller handledning och tillsyn som den sökande behöver samt till den sökandesfunktionsförmåga.

Kostnaderna är extra

3

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/30c54b20-1b89-479f-a332-701d5bf458c4?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/30c54b20-1b89-479f-a332-701d5bf458c4?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=30b4c9a9-3d77-4193-ae7e-913fcdd21fc6


Som särskilda kostnader kan beaktas endast sådana kostnader som är extra iförhållande till de sedvanliga kostnader som en frisk person har. Bedömningen av omkostnaderna är extra görs med beaktande av den individuella situationen. Sedvanligakostnader som personen i fråga har haft redan innan funktionsförmågan var nedsatt kani allmänhet inte betraktas som extra kostnader.

Kostnaderna är fortlöpandeMed fortlöpande särskilda kostnader avses i allmänhet att kostnader uppkommer undercirka ett halvt års tid. Kostnader för sjukhusvård eller växelvård kan också anses varafortlöpande om de återkommer årligen. Huruvida kostnaderna är fortlöpande ska dockalltid prövas från fall till fall. Kostnader av engångsnatur godkänns inte som särskildakostnader.

Den sökande måste själv svara för kostnadernaSärskilda kostnader godkänns endast till den del som personen i fråga själv måstesvara för dem. Sålunda godkänns inte kostnader till den del den sökande får ersättningför dem med stöd av någon annan lag eller t.ex. en frivillig försäkring. Den sökandeanses själv svara för kostnaderna också då en anhörig till den sökande hjälper till attbetala kostnaderna.

Den sökande kan t.ex. få ersättningar via olycksfalls- eller trafikförsäkringssystemet försjukvårdskostnader och förhöjda hemvårdskostnader till följd av en skada eller så kanhen få klädtillägg eller ledarhundstillägg. Vid behov ska man vända sig till den sökandeför att ta reda på vilka kostnader den sökande själv betalar.

En person anses själv svara för kostnaderna också när hen får utkomststödför fortlöpande kostnader som beror på sjukdom, t.ex. för läkemedel ellerhemvårdskostnader. Om utkomststöd beviljas för sådana omsorgskostnader ianslutning till serviceboende för vilka kommunen fakturerar i enlighet med lagen omklientavgifter, kan den andel för vilken utkomststöd beviljats ändå inte beaktas somsärskild kostnad.

När kommunen ger kunden en servicesedel för anlitande av privata social- och/ellerhälsovårdstjänster kan kunden själv anses svara endast för den självrisk som kundenbetalat för de tjänster hen anlitat. Dessa självrisker som kunden själv betalat kan i regelbeaktas som särskilda kostnader. Beloppet av de kostnader som beaktas bedöms enligtsamma grunder som kostnader orsakade av anskaffning av privata tjänster.

1.3.1.1. Uppskattning av de särskilda kostnadernaBeloppet av de godtagbara särskilda kostnaderna uppskattas utifrån uppgifterna iansökan och i bilagorna till den, och genom att man utnyttjar FPA:s egna uppgifterom ersättningar (läkemedelsersättningar, sjukvårdsersättningar). Vid behov ska entilläggsutredning över kostnaderna begäras av den sökande. Det totala beloppetav de särskilda kostnader som ska beaktas uppskattas i regel på årsnivå. Om allakostnader fortgår i 12 månader divideras de kostnader som ska beaktas med 12, ochpå så sätt får man det månatliga beloppet. Om de månatliga kostnaderna uppgår tillminst det förhöjda beloppet för vårdbidraget, kan vårdbidrag med grundbelopp höjas tillvårdbidrag med förhöjt belopp på basis av kostnaderna. Om kostnaderna inte fortgår iminst ett års tid ska beräkningen göras periodvis.

Vissa kostnader anses hänföra sig till hela året, och vid beräkningen av detmånatliga beloppet divideras dessa kostnader alltid med 12. Sådana kostnaderär t.ex. årssjälvrisken ("takbeloppet") för läkemedelskostnader, maximibeloppet

4


för avgifter ("avgiftstaket") inom hälso- och sjukvården, årligen återkommanderehabiliteringsperioder och andra årligen återkommande kostnader.

Exempel: Kundens kostnader för hemvård under tiden 1.1.2016–31.7.2016 är 201,50euro per månad. Därtill har kunden nått taket för årssjälvrisken för läkemedelskostnader2016 (610,37 euro). Eftersom kostnaderna förändras väsentligt från och med 1.8.2016(hemvården upphör) ska kostnaderna beräknas för tiden 1.1.2016–31.7.2016.Hemvård 201,50 euro + (610,37/12) = 252,55 euro per månad. I detta fall kan kundenför tiden 1.1.2016–31.7.2016 beviljas vårdbidrag med förhöjt belopp på basis avsärskilda kostnader.

Förmånen kan beviljas på basis av särskilda kostnader endast om de kostnader somorsakas av nedsatt funktionsförmåga per månad kan uppskattas uppgå till minstdet förhöjda beloppet för vårdbidraget och kunden skulle ha rätt till vårdbidrag medgrundbelopp. Förmånen kan beviljas på basis av särskilda kostnader endast för sålång tid som kostnaderna faktiskt fortgår. Om det sker en sådan förändring i kundenskostnader som inverkar på avgörandet ska förmånen justeras från ingången avmånaden efter förändringen.

Läs om uppskattning av kostnaderna för kommande tid under > Avgörande > Tiden förvilken förmånen beviljas.

Om den sökande är bosatt utomlands bör det beaktas att systemen för social trygghetoch klientavgifterna i olika länder skiljer sig från varandra.

1.3.1.2. Kostnader som ska beaktasVilka särskilda kostnader som ska beaktas, bedöms alltid från fall till fall med beaktandeav den sökandes individuella förhållanden. Därför kan det i vissa fall vara motiveratatt beakta även andra kostnader än de som nämns nedan. Också behovet avkostnadsutredningar och omfattningen av dem bedöms från fall till fall. Huruvidakostnaderna ska beaktas, bedöms utifrån de allmänna villkor som anges i avsnittetSärskilda kostnader. Vid behov kan man begära ett ställningstagande också av FPA:ssakkunnigläkare.

Också kostnader som uppstått utomlands kan beaktas som särskilda kostnaderi samband med vårdbidrag. En tillförlitlig utredning krävs för att kostnader skagodkännas.

1. Kostnader för hemservice, stödtjänster och hemsjukvård

De avgifter som kommunen eller en privat serviceproducent tar ut för hemservice,stödtjänster och hemsjukvård kan beaktas som särskilda kostnader, om kostnadernauppfyller de allmänna villkoren gällande särskilda kostnader.

Hemservicen kan gälla hjälp med varierande vardagliga sysslor och personligaaktiviteter i det dagliga livet, exempelvis hjälp med den personliga hygienen ochmedicinutdelning. Stödtjänsterna är tjänster som kompletterar hemservicen och somkunden behöver för att kunna bo självständigt. Stödtjänster kan beviljas även omkunden inte behöver annan hemservice eller andra hemvårdstjänster. Stödtjänster ärbl.a. måltidsservice, städning, klädvård, butikstjänst och uträttande av ärenden.

Det kan också vara fråga om virtuella tjänster. När det gäller virtuella tjänster är det skälatt komma ihåg att apparatkostnader inte är kostnader som ska beaktas, utan endastde kostnader som orsakas av tjänsterna. Kostnaderna som orsakas av påfyllning av

5


en läkemedelsrobot kan beaktas om hemservicen fyller på den, men kostnaderna föranskaffning av den eller exempelvis månatliga kostnader för den beaktas inte.

Kommunala tjänster

Kostnaderna för kommunal hemservice samt stödtjänster och hemsjukvård beaktas iallmänhet som sådana. Den person vars service- och vårdplan servicen grundar sigpå anses svara för avgifterna. Den sökande ska till FPA lämna en kopia av service-och vårdplanen samt av det avgiftsbeslut som gäller servicen eller av serviceavtalet.Även någon annan utredning duger om servicens omfattning och priset på tjänsternaspecificeras i den. Av utredningen ska framgå vilken andel av kostnaderna den sökandesjälv svarar för. Om kommunen meddelat två makar ett avgiftsbeslut som gäller dembåda ska man begära en utredning av kommunen om vilken andel av tjänsterna ochavgifterna som hänför sig till den sökande.

Av kostnaderna för kommunal måltidsservice beaktas endast avgifterna förmattransport och eventuella kvälls- och veckoslutstillägg. Den andel som gällermåltiderna (maten) godkänns inte som särskild kostnad. De avgifter som tas ut förmåltidsservice varierar från kommun till kommun. I alla kommuner tas det inte uttransportavgifter eller särskilda tillägg av kunden. Om det inte framgår av utredningenvad avgiften för måltidsservice består av ska du vid behov begära en mera detaljeradutredning om avgiftens beståndsdelar av kunden eller kommunen. Transportkostnaderdå en matautomat fylls på är godtagbara på samma sätt som transportkostnaderna förmat. Övriga kostnader som beror på matautomaten är inte godtagbara.

Privata tjänster

Huruvida avgifter som tas ut för hemservice, stödtjänster eller hemsjukvård som gesav en privat serviceproducent eller en anställd person kan godtas bedöms från fall tillfall. Kostnaderna godkänns som sådana om servicen är fortlöpande och extra och omservicens omfattning är motiverad med tanke på personens sjukdom och nedsattafunktionsförmåga. Om kostnaderna för servicen kan beaktas, kan man också beaktasådana eventuella kostnader för resor till kundens hem för vilka serviceproducentendebiterar. När kostnaderna beaktas beaktar man det pris som kunden har betalat. Prisetpå tjänsten får inte sänkas eller jämkas till en skälig nivå.

När det gäller hemservice ska man beakta om det bor andra vuxna i sammahushåll som den sökande, vilka kan antas delta i skötseln av hemmet. Till exempelkostnaderna för anlitande av städservice kan i allmänhet delas mellan makar. Dåbeaktar man bara kundens andel. I fråga om måltidsservice kan man beakta endastbesöksspecifika avgifter, tids- och/eller resebaserade avgifter samt eventuella kvälls-och veckoslutstillägg som tas ut för servicen. Den andel som gäller måltiderna (maten)godkänns inte som särskild kostnad. En tillförlitlig utredning över kostnaderna skalämnas till FPA.

Om den som ansöker om eller får bidraget har anställt en utomstående person till sinhjälp, ska den utomstående personen stå i anställningsförhållande till den sökande.Den sökande ska lägga fram en utredning över anställningsförhållandet (t.ex. ett intygöver arbetspensionsförsäkring) och en utredning över anställningsförhållandets innehåll(t.ex. ett arbetsavtal). Lönekostnader för anställande av en nära anhörig (t.ex. förälder,make, maka eller barn) eller någon annan person som bor i samma hushåll godkännsinte (läs nedan om arvode som betalas till en anhörig).

Lönekostnader godkänns inte om den sökande har beviljats en personlig assistent tillexempel med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp. Om en personbeviljats lönesubvention av arbets- och näringsbyrån för att anställa en arbetstagare,

6


kan den andel av lönen som den sökande själv står för beaktas som särskild kostnad.Andra anställningskostnader än egentliga lönekostnader godkänns inte som särskildakostnader. Sådana övriga kostnader är bland annat arbetsgivarens socialskyddsavgift,arbetslöshetsförsäkringspremie, arbetspensionsavgift och olycksfallsförsäkringspremie.

Servicesedlar

Den som från kommunen fått en servicesedel för social- och hälsovårdstjänster kanskaffa privata tjänster med sedeln. Med servicesedlar kan man skaffa sådana social-och hälsovårdstjänster som kommunen eller samkommunen är skyldiga att ordnaför sina invånare. Tjänster som skaffas med servicesedlar utgör ett alternativ till denservice som kommunen eller samkommunen producerar.

För att en person ska kunna få en servicesedel förutsätts det att en representant förden kommunala social- och hälsovården bedömer personens servicebehov. Värdetpå en servicesedel kan vara lika stort för alla användare eller inkomstrelaterat ochsåledes bero på personens inkomster. Vid kontinuerlig, regelbunden hemvård användsinkomstrelaterade servicesedlar.

I fråga om tjänster som enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården äravgiftsfria för kunderna ska servicesedeln täcka kostnaderna helt och hållet.

När en person anlitar privata tjänster och betalar för dem med en servicesedel frånkommunen kan de självrisker som personen själv har betalat i regel beaktas somsärskilda kostnader. Beloppet av de självriskandelar som beaktas bedöms enligtsamma grunder som kostnader för anskaffning av privata tjänster.

2. Kostnader för vård och omsorg som uppkommer i samband medserviceboende eller stödboende

Serviceboende ordnas av kommuner och privata serviceproducenter. Kommunenssocialförvaltning bedömer när kommunen ska ordna serviceboende för enperson. Kommunen kan ordna serviceboendet själv eller köpa tjänster av enprivat serviceproducent. Kommunen bestämmer grunderna för klientavgifterna förserviceboende. Den avgift som tas ut av kunden bestäms i regel enligt hens inkomster.

Om en person flyttar till ett privat servicehus på eget initiativ, svarar hen i princip självför kostnaderna i anslutning till serviceboendet. Den privata serviceproducenten kan dåsjälv prissätta sina tjänster efter eget gottfinnande.

Månadsavgifterna vid verksamhetsenheter som ordnar serviceboende (t.ex.servicehus, grupphem, enhet för stödboende eller boendeserviceenhet) beaktas intei sin helhet som särskilda kostnader. Som kostnader kan man beakta nödvändigaomsorgskostnader som orsakas av sjukdom eller skada. Sådana kostnader kan uppståom personen i fråga får hjälp eller handledning och tillsyn i samband med personligaaktiviteter i det dagliga livet, medicinering eller skötseln av hemmet. Andelen för boendeoch mat samt avgifter för användning och underhåll av allmänna utrymmen godkännsinte. Som särskilda kostnader godkänns inte heller kostnader för sådana behandlingareller tjänster som inte kan anses vara nödvändiga för behandlingen av sjukdomen ellerskadan, för att personen ska klara av normala aktiviteter i det dagliga livet eller för attupprätthålla funktionsförmågan.

Den sökande ska som bilaga till sin ansökan lämna in en kopia av servicehusetsservice- och vårdplan eller av serviceavtalet. Om priset för och innehållet iomsorgstjänsten inte är specificerade i den utredning som lämnats in, ska någon annanutredning av serviceproducenten eller kommunen lämnas till FPA. Av utredningen skaframgå omsorgsavgiftens storlek och vilka tjänster som avgiften omfattar. Priserna för

7


de enskilda tjänsterna behöver inte specificeras om alla enskilda tjänster som ingår iomsorgen anses nödvändiga. Om den sökandes boendekommun har förbundit sig attbetala kostnaderna för serviceboendet ska man be den sökande lämna in en kopia avkommunens betalningsförbindelse. Av utredningen ska också framgå vilken andel avomsorgsavgiften kunden själv svarar för. Den sökandes egen andel av kostnadernaanses i första hand hänföra sig till boendet och maten. Av omsorgsavgiften kan somsärskild kostnad beaktas endast den del som den sökande faktiskt svarar för själv.Det faktum att exempelvis de anhöriga bidrar till kundens avgifter innebär dock inte attkunden inte själv skulle svara för kostnaderna.

Om behövliga uppgifter inte fås och beloppet av de kostnader som ska beaktas intekan uppskattas på ett tillförlitligt sätt utifrån någon annan utredning, kan avgifterna intebeaktas som särskilda kostnader. Storleken av de kostnader för serviceboende sombeaktas ska inte uppskattas på andra grunder (t.ex. med hjälp av avgifterna inom denoffentliga sektorn, utan summan ska framgå av handlingarna).

AnmärkningI fråga om kostnaderna för serviceboendet behövs uppgift om hur storomsorgens andel är av de totala kostnaderna. Det behövs ocksåinformation om vad omsorgen omfattar. Det spelar ingen roll ur vilketdokument man får informationen. Det viktiga är att handläggaren bedömerden som tillräcklig. Huruvida informationen är tillräcklig måste handläggarenbedöma från fall till fall.

Det spelar ingen roll hur avgiften för omsorgen fastställs. Omsorgensandel kan bestämmas exempelvis utifrån en viss tabell eller som en vissprocentandel av de totala kostnaderna. Av betydelse är bara att omsorgensandel av de totala kostnaderna är specificerad och att det ges en tillräckligutredning om vad omsorgen omfattar.

Om omsorgen omfattar sådana tjänster som inte kan anses nödvändigamed beaktande av kundens sjukdom, ska onödiga kostnader dras av frånomsorgsavgiften. Bara i sådana fall behövs det en specifikation över prisernapå de enskilda tjänsterna som ingår i omsorgen.

ExempelKunden har angett att avgiften för att bo i servicehuset är 2 600 euro imånaden. Av detta är hyrans andel 800 euro i månaden och måltidernasandel 400 euro i månaden. Omsorgens andel uppges vara 1 400 euro imånaden. Enligt serviceavtalet omfattar omsorgen hjälp med att tvätta sig tvågånger om dagen, bastu en gång i veckan, medicinutdelning och kontroll attkunden tagit sina mediciner.

Alla tjänster som ingår i omsorgen kan betraktas nödvändiga och därförbeaktas omsorgsavgiften i sin helhet.

ExempelKunden har angett att avgiften för att bo i servicehuset är 3 100 euro imånaden. Av detta är hyrans andel 700 euro i månaden och resten avavgiften omfattar omsorgen och måltiderna. Omsorgens andel uppges vara80 % av summan, dvs. 1 920 euro i månaden. I omsorgen ingår hjälp medatt tvätta sig, assistans vid förflyttning till måltiderna och hjälp med klädvård,städning och deltagande i klubbverksamhet varje vecka.

8


Alla övriga tjänster betraktas som nödvändiga, men klubbverksamheten ärinte en sådan kostnad som enligt lagen om handikappförmåner ska beaktas.Därför ska man begära en utredning av kunden om priset på de enskildatjänsterna eller deras andel av omsorgsavgiften. När kunden har lämnat inutredningen drar man av klubbverksamhetens andel från omsorgsavgiftenoch i övrigt beaktar man omsorgsavgiften som särskild kostnad. Om kundeninte lämnar in den utredning som begärts eller om klubbverksamhetens andelav omsorgsavgiften inte tillförlitligt kan fastställas utifrån utredningen, kanomsorgsavgiften inte beaktas som särskild kostnad.

3. Kostnader för institutionsvård och sjukhusvård

De vårddagsavgifter som tas ut för offentlig sjukhusvård kan beaktas som särskildakostnader förutsatt att de är fortlöpande och hänför sig till den sjukdom eller skada somförsämrar funktionsförmågan. Vårddagsavgifterna kan betraktas som fortlöpande om

• det rör sig om flera sjukhusperioder och perioderna infaller under en tidsperiod påminst sex månader

• sjukhusperioderna återkommer regelbundet varje år och de inte orsakas av akutasituationer

• Om det är fråga om en enstaka sjukhusperiod eller om sjukhusperioden berorpå en akut sjukdom, beaktas vårddagsavgifterna inte som särskilda kostnadervid beviljandet av vårdbidrag. Eftersom det förutsätts att kostnaderna ska varafortlöpande kan vårddagsavgifter inte beaktas förrän personen haft upprepadevårdperioder på sjukhus på grund av sjukdomen. Huruvida vårddagsavgifternaska beaktas prövas alltid från fall till fall. Kostnaderna beaktas också till den del deöverstiger det s.k. avgiftstaket.

Nödvändiga kostnader för växelvård kan beaktas som särskilda kostnader. Enförutsättning är att växelvården ges regelbundet under minst ett halvt år eller att denupprepas årligen (t.ex. en period varje år). Huruvida kostnaderna ska beaktas prövasalltid från fall till fall. Kostnaderna för växelvård på en offentlig inrättning beaktas ocksåtill den del de överstiger avgiftstaket.

Om växelvården ordnas av kommunen beaktas kostnaderna som sådana. (Kundenbetalar en klientavgift till kommunen)

Om personen själv har sökt privat växelvård kan de vårdkostnader som uppfyllerde allmänna villkoren gällande kostnader beaktas som särskilda kostnader. Enspecifikation av kostnaderna ska begäras.

Som särskilda kostnader beaktas inte avgifter som tas ut för långvarig institutionsvård.

Kostnader som orsakas av lediga dagar för en närståendevårdare som har ingått avtali enlighet med lagen om stöd för närståendevård beaktas inte. Kostnader beaktas inteheller för de lediga dagar som uppstår när en person som sköter om en anhörig ellernärstående beviljas lediga dagar med stöd av socialvårdslagen.

Exempel

Kunden lägger fram sjukhusavgifter enligt följande: 3–14.3.2019, 7–9.4.2019,11–26.5.2019, 24–26.6.2019 ja 5–7.2019. Kostnaderna kan beaktas omde beror på en sjukdom som försämrar funktionsförmågan. Kostnaderna ärfortlöpande eftersom de hänför sig till en tidsperiod på sex månader.

4. Kostnader för behandling som getts eller ordinerats av läkare eller tandläkare

9


Av kostnaderna för läkararvoden, undersökning och behandling samt återkommandesjukhusavgifter (vårddagsavgifter som tas ut för kortvarig offentlig sjukhusvård) kan somsärskilda kostnader beaktas de kostnader som uppfyller de allmänna villkoren i frågaom särskilda kostnader. Som särskilda kostnader räknas inte hälsovårdskostnader sombetraktas som normala (t.ex. kostnader för synundersökningar) eller tillfälliga kostnadersom föranleds av akuta sjukdomar.

(10 § i lagen om handikappförmåner 570/2007, 7 c § i lagen om klientavgifter inomsocial- och hälsovården 734/1992).

Offentliga hälso- och sjukvårdstjänster

Vid bedömningen av kostnaderna för offentlig hälso- och sjukvård beaktar man detårliga maximibeloppet för klientavgifter (avgiftstaket) inom social- och hälsovården,som är 683 euro år 2020 (683 euro år 2019). I detta belopp inräknas avgifter föröppenvårdstjänster som tillhandahålls av läkare vid hälsovårdscentraler, avgifter förfysioterapi, vård i serie, poliklinikbesök, dagkirurgi, dag- och nattvård, rehabiliteringsamt avgifter för kortvarig institutionsvård inom social- och hälsovården.

När avgiftstaket nåtts är de tjänster som avgiftstaket gäller i regel avgiftsfria för kliententill utgången av kalenderåret. För kortvarig institutionsvård tas det ut en vårddagsavgiftpå högst 22,50 euro (22,50 euro år 2019).

För vård i serie kan avgift tas ut för högst 45 besök per kalenderår. Vård i serie är t.ex.kontinuerlig dialysvård, strål- eller cytostatikabehandling och medicinsk rehabilitering.Vård i serie kostar högst 11,40 euro (11,40 euro år 2019) per behandlingsomgång ochinräknas i det årliga maximibeloppet för klientavgifter.

Information om klientavgiftstaket och andra avgifter inom den offentliga social- ochhälsovården finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi.

Anlitande av privata hälso- och sjukvårdstjänster

Kostnader som orsakas av besök hos privatläkare kan beaktas på samma sättsom kostnader som uppkommit inom den offentliga sjukvården. Som särskildakostnader godkänns den del av kostnaderna som personen i fråga själv står för.Expeditionsavgifter som ingår i kostnaderna godkänns inte. När man bedömer huruvidavillkoret om att kostnaderna ska vara fortlöpande uppfylls, beaktas också anlitandet avoffentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Kostnaderna för enstaka besök hos privatläkarekan beaktas, om kostnaderna för läkarbesök som helhet betraktade kan anses varafortlöpande (minst 4/år). Anlitande av offentliga läkartjänster är inte en förutsättningför att kostnaderna för besök hos privatläkare ska godkännas, om kontinuitetsvillkoretannars uppfylls. Om ett besök hos en privatläkare inte hänför sig till den sjukdomeller skada som försämrar funktionsförmågan kan kostnaderna inte godkännasöverhuvudtaget.

Tandläkarkostnader kan godkännas om de orsakas av den sjukdom som försämrarfunktionsförmågan och om de är nödvändiga med tanke på behandlingen avsjukdomen. Kostnaderna ska också vara fortlöpande, och de beaktas endast till den delsom de överstiger en frisk persons normala tandläkarkostnader.

Ersättningar som med stöd av sjukförsäkringslagen betalas för anlitande av privatasjukvårdstjänster kan efterfrågas med en HEKY-förfrågan i systemet CICS underSairaanhoitokorvaukset (Sjukvårdsersättningar).

5. Kostnader för rehabilitering som ordinerats av läkare

Terapier och olika former av motion

10

http://stm.fi/sv/framsida


Kundens självriskandelar för terapibesök (t.ex. fysioterapi, psykoterapi) kan beaktassom särskilda kostnader, om terapin kan anses nödvändig med tanke på densjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan och om terapin fortgår i minst6 månader. Terapierna ska vara förenliga med god vårdpraxis. Även kostnaderför distansrehabilitering kan beaktas om de allmänna villkoren uppfylls. I fråga omfysioterapi som anordnas av kommunen, läs också ovan om avgiftstaket i avsnittetOffentliga hälso- och sjukvårdstjänster.

Ersättningar som med stöd av sjukförsäkringslagen betalas för behandlingaroch terapier (t.ex. fysioterapi) som ges av en privat serviceproducent kanefterfrågas med en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset(Sjukvårdsersättngar).

Kostnader för motion godkänns inte som särskilda kostnader. Kostnaderna kan beaktasendast om det är fråga om sådan läkarordinerad rehabilitering på egen hand som ärnödvändig på grund av sjukdomen (t.ex. självständig gymträning) och som kan ansesvara medicinskt motiverad. Då har man också ställt upp mål för rehabiliteringen och dengenomförs under en fysioterapeuts e.d. persons övervakning eller enligt denna personsanvisningar.

Kostnaderna för dagverksamhet kan beaktas när verksamheten grundar sig på enrehabiliteringsplan som gjorts upp av en läkare inom hälso- och sjukvården ochrehabiliteringsmål har ställts upp för verksamheten. Dessutom krävs det att enyrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är med i verksamheten. Då kan heladygnsavgiften beaktas som kostnad.

6. Resekostnader i samband med vård och rehabilitering

Sjukvård och rehabilitering

Av resekostnaderna i samband med sjukvård och rehabilitering kan självriskernaenligt sjukförsäkringslagen beaktas som särskilda kostnader. Som särskilda kostnaderkan inte beaktas mer än den årliga självriskandel för resekostnader som anges isjukförsäkringslagen (300 euro åren 2019 och 2018). Om kunden som resekostnaderföreter sådana resor enligt sjukförsäkringslagen som inte inräknas i självriskandelen(takbeloppet) för resekostnader, kan 25 euro/riktning beaktas som kostnader för resornai fråga. Sådana kostnader och övriga resekostnader godkänns även då högst upptill det årliga takbeloppet för resekostnader. Kostnaderna kan beaktas också när densökande har haft resor i samband med sjukvård och rehabilitering, men inte har ansöktom ersättningar enligt sjukförsäkringslagen för dessa resor. Även då kan kostnadernabeaktas högst upp till det årliga takbeloppet för resekostnader.

Ersättningar enligt sjukförsäkringslagen för resor i samband med sjukvård ochrehabilitering samt uppgifter om takbeloppet för resekostnader kan kontrollerasmed en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset(Sjukvårdsersättningar).

7. Kostnader för läkemedel som förskrivits av läkare eller tandläkare ellerav sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som avses ibestämmelserna om förskrivning av läkemedel

Som särskilda kostnader kan beaktas följande självrisker som enligtsjukförsäkringslagen ska betalas för läkemedel som används för behandling av sjukdomeller skada som försämrar funktionsförmågan:

• initialsjälvrisken på 50 euro åren 2020 och 2019

11


– Tillämpningen av initialsjälvrisken börjar först från ingången av det år dåpersonen fyller 19 år, dvs. initialsjälvrisken gäller inte dem som är under 18 år.

• årssjälvrisken på 577,66 euro år 2020 (572 euro år 2019)– Obs! Initialsjälvrisken räknas in i årssjälvrisken. Om initialsjälvrisken överskrids

beaktas således direkt som särskilda kostnader endast det årssjälvriskbeloppsom personen betalat.

den läkemedelsspecifika självrisken (tas ut en gång på tre månader)

• i den högre specialersättningsklassen, 4,50 euro• för läkemedel som berättigar till tilläggsersättning, 2,50 euro• en avvikande läkemedelsspecifik självrisk som tas ut för varje påbörjad

behandlingsvecka (1/12-del av den läkemedelsspecifika självrisken)• den läkemedelsspecifika självrisken för läkemedel i den högre

specialersättningsklassen, 0,38 euro• den läkemedelsspecifika självrisken vid tilläggsersättning efter att årssjälvrisken

överskridits, 0,21 euro.

De självrisker som en person själv betalar för läkemedel som är ersättningsgilla enligtsjukförsäkringslagen räknas in i årssjälvrisken (takbeloppet för läkemedelskostnader)som är 577,66 euro år 2020. Även initialsjälvrisken räknas in i årssjälvrisken. Självriskerför läkemedel kan på årsnivå beaktas som särskilda kostnader högst upp till det årligatakbeloppet för läkemedelskostnader. Utöver årssjälvrisken kan läkemedelsspecifikasjälvrisker och avvikande läkemedelsspecifika självrisker beaktas.

Även om takbeloppet för läkemedelskostnader nås redan i början av året kanläkemedelskostnaderna beaktas upp till detta belopp, om läkemedelsanvändningenkan antas fortsätta minst ett halvt år. Huruvida läkemedelsanvändningen är fortlöpandeska bedömas som en helhet och det förutsätts således inte att alla enskilda preparatanvänds ett halvt år.

Ersättning enligt sjukförsäkringslagen betalas i regel högst utifrån preparatetsreferenspris. När en person köper ett läkemedel vars pris är högre än referensprisetmåste hen själv betala hela skillnaden mellan försäljningspriset och referenspriset.Ersättningen enligt sjukförsäkringslagen betalas då utifrån referenspriset (seErsättningsgrund och grund för den läkemedelsspecifika självrisken), och den andelsom överstiger referenspriset räknas inte in i årssjälvrisken för läkemedelskostnader.Som särskilda kostnader kan även då beaktas endast självriskerna enligtsjukförsäkringslagen.

En läkare har ändå kunnat anse att ett visst preparat på terapeutiska eller medicinskagrunder är nödvändigt för personen i fråga och kan därför ha förbjudit utbyte avläkemedel. Då betalas ersättning enligt sjukförsäkringslagen utifrån försäljningsprisetäven om försäljningspriset är högre än referenspriset, och det pris som tas ut förpreparatet inräknas i sin helhet i årssjälvrisken.

Med förfrågan Vakuutetun kattotietojen kysely i handläggningssystemet Lääkkeidenkattokorvaukset kan du kontrollera hur mycket av initialsjälvrisken och årssjälvriskenen person hittills betalat. De ersättningsrättigheter för läkemedel som en person harbeviljats fås fram med förfrågan Erityiskorvausoikeudet i handläggningssystemetErityiskorvattavat lääkeoikeudet. Närmare information om ersättningsstatus ochersättningar för läkemedelspreparat får du fram i söktjänsten för läkemedel som du nårvia Ratkaisutyö. Observera att de sammanlagda självriskbelopp som kunden betalatsyns hos FPA följande vardag efter läkemedelsköpen.

Som särskilda kostnader kan också beaktas

12

https://asiointi.kela.fi/laakekys_app/LaakekysApplication?kieli=sv


• kostnaderna för läkemedel som inte berättigar till någon ersättning enligtsjukförsäkringslagen, om läkemedlen är läkarordinerade och deras användning förbehandlingen av sjukdomen i fråga är nödvändig enligt FPA:s sakkunnigläkaresbedömning. För att kostnaderna ska godkännas förutsätts också att läkemedlenanvänds fortlöpande. Vid behov ska en separat utredning om inköpen begäras avden sökande.

• kostnader för receptfria läkemedel i skälig omfattning, om användningen kanbetraktas som motiverad med beaktande av arten av den sökandes sjukdom.Vad som ska betraktas som "skälig omfattning" bedöms från fall till fall utifrån ensakkunnigläkares bedömning.

• kostnader för läkemedel som köpts utomlands i skälig omfattning med iakttagandeav motsvarande principer som vid bedömningen av om kostnader för läkemedelsom köps i Finland är godtagbara. Märk att läkemedelsinköp i utlandet inte syns iFPA:s uppgifter.

• kostnader för vitaminer och spårämnen, när personen i fråga har en sjukdom somär förenad med t.ex. störningar i upptagningen av näringsämnen och användningenav vitaminer och spårämnen är nödvändig enligt FPA:s sakkunnigläkaresbedömning. En del av preparaten är ersättningsgilla enligt sjukförsäkringslagen ochdå inräknas även dessa inköp i takbeloppet för läkemedelskostnader.

• av apotekens dosdispenseringsavgift den andel som personen i fråga de factobetalar själv. För att en dosdispenseringsavgift ska godkännas förutsätts attdosdispenseringen kan anses vara medicinskt motiverad. Om personen har ettserviceavtal om hemservice som omfattar utdelning av läkemedel, kan kostnaderför dosdispensering på apotek inte beaktas.

• Vissa läkemedel och vitaminer kan beaktas om de har ordinerats för behandling aven svår sjukdom

• och det aktuella preparatet används i denna behandling för att ersätta ochkomplettera kosten. Dessutom ska användningen av läkemedlet eller vitaminenenligt en sakkunnigläkares bedömning överensstämma med vedertagen godvårdpraxis.

Kostnader som inte beaktas

Som särskilda kostnader godkänns i regel inte t.ex. följande kostnader:

• kostnader i anslutning till anskaffning och användning av hjälpmedel; det här gällerockså virtuella hjälpmedel

• kostnader för användning av naturpreparat och homeopatiska preparat• självriskandelarna för transportservice anordnad av kommunen• kostnader för utlandsresor och semesterresor• kostnader i anslutning till trädgårdsskötsel, gårdsarbeten och renoveringar• avgifter för verksamhet av hobbynatur• kostnader för anskaffning och underhåll av bil• inkomstbortfall (t.ex. lön som inte erhållits på grund av sjukdom eller vård av barn

eller lönekostnader för vikarie)• intressebevakares arvode• reseersättning till anställd vårdare eller personlig assistent• lön för personlig assistent som beviljats med stöd av handikappservicelagen• avgift som tas ut för sådan långvarig institutionsvård som avses i 7 c § i lagen om

klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992)• kostnader för familjevård• arvoden som betalas till en anhörig eller någon annan närstående eller bekant

person• avgifter för dagverksamhet när det inte är fråga om läkarordinerad rehabilitering

13


• andra resekostnader än sådana som ansluter sig till läkarordinerad vård ochrehabilitering

• förbrukningsartiklar och vårdutrustning• kostnader som orsakas av lediga dagar för en närståendevårdare som har ingått

avtal enligt lagen om stöd för närståendevård• kostnader som orsakas av lediga dagar som med stöd av socialvårdslagen

beviljats en person som sköter om en anhörig eller närstående• hygienkostnader• specialkläder och extra klädkostnader• specialdiet• kostnader i anslutning till anskaffning och användning av trygghetstelefon• rehabiliterande barndagvård.

1.3.2. Den belastning och bundenhet som vården,omvårdnaden och rehabiliteringen medför

Belastningen och bundenheten för den som har hand om barnet påverkas avsjukdomens eller funktionsnedsättningens art och svårighetsgrad samt av vård- ochrehabiliteringsåtgärderna.

Större belastning och bundenhet än vad som är vanligt kan orsakas av till exempel

• att barnet har sjukdomsattacker och medicinering eller• att barnet på grund av sjukdomen eller funktionsnedsättningen måste få hjälp när

det gäller aktiviteter i det dagliga livet och skoluppgifter

Vården och rehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barn ska överensstämmamed god medicinsk praxis. Läs mer om god medicinsk praxis i Rekommendationernaför God medicinsk praxis

1.3.2.1. BelastningMed belastning avses de konkreta insatser och det extra arbete och besvär somvården, omvårdnaden och rehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barnmedför.

Barnet kan behöva mera hjälp, handledning eller tillsyn än andra barn i samma ålder

• i aktiviteter i det dagliga livet (i dagliga rutiner)• med skoluppgifter• med hemuppgifter i anslutning till terapi

Belastning kan också orsakas av

• transport av barnet till rehabilitering• iakttagande av medicinering och diet• avvikande kommunikationsformer• ingripande vid sjukdomsattacker• annan behandling av sjukdomen

14

http://www.kaypahoito.fi/

http://www.kaypahoito.fi/


1.3.2.2. BundenhetMed bundenhet avses att vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av ett sjukt ellerfunktionshindrat barn tidsmässigt binder de personer som har hand om barnet ellerbegränsar deras liv mera än vården av ett friskt barn i samma ålder. Bundenhet kanuppstå t.ex. genom att barnet måste ha mera tillsyn än ett friskt barn i samma ålder.

1.3.2.3. Bedömning av belastningen ochbundenheten

Diagnosen avgör inte i sig rätten till handikappbidrag eller bidragets belopp. Avgörandetska basera sig på en helhetsbedömning av omfattningen av den belastning ochbundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför. Varjebarns situation ska bedömas med beaktande av de individuella faktorerna.

I det följande går vi igenom vissa omständigheter som påverkar den belastning ochbundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför och somska beaktas när ansökningar om handikappbidrag avgörs.

Ålder och utvecklingsnivåBarnets ålder och utvecklingsnivå ska alltid beaktas när en ansökan omhandikappbidrag avgörs. En förutsättning för att handikappbidrag ska beviljas är attvården, omvårdnaden och rehabiliteringen av det sjuka eller funktionshindrade barnetmedför större belastning och bundenhet än vården och omvårdnaden av ett friskt barn isamma ålder.

Trots att även friska spädbarn behöver mycket vård och omvårdnad kan sjuka ellerfunktionshindrade spädbarn behöva extra vård, stimulans och särskild behandling föratt motoriken och interaktionsförmågan ska utvecklas. Att mata ett sjukt spädbarn kanockså medföra mycket extra besvär om barnet t.ex. inte orkar äta tillräckligt.

När barnet växer kan den belastning och bundenhet som vården, omvårdnadenoch rehabiliteringen medför förändras. Ett större barn kan självt ta mera ansvar förbehandlingen av sin sjukdom, och då minskar den belastning och bundenhet somvården av barnet medför. Å andra sidan kan ett sjukt eller funktionshindrat barn när detblir äldre behöva mera vård, handledning och tillsyn än andra barn i samma ålder pågrund av t.ex. rastlöshet, aggressivitet, passivitet eller kommunikationssvårigheter ellermotoriska svårigheter.

VårdresorVid bedömningen av den totala belastning och bundenhet som barnets sjukdom medförbeaktas också den belastning och bundenhet som resorna till behandlingar och/ellerterapier medför. Belastningen och bundenheten anses vara större än vad som är vanligtt.ex. om barnet regelbundet transporteras till behandlingar och/eller terapier och resaneller den tid som den tar inte är helt kort.

Förutom terapitransporterna kan hemuppgifterna i anslutning till terapin ochövervakningen av dem medföra större belastning och bundenhet än vad som är vanligt.

15


Det största ansvaret för det praktiska genomförandet av barnets rehabilitering kankomma att vila på den som har hand om barnet, om det på orten inte finns tillräckligtmed sådana rehabiliteringstjänster som barnet behöver, t.ex. talterapitjänster.

1.3.3. Internationella bestämmelserLagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019),(nedan lagen om gränsöverskridande social trygghet) upphäver från och med1.4.2019 lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet(1573/1993), dvs. den s.k. tillämpningslagen. I den nya lagen föreskrivs på vilkavillkor en person som kommer från utlandet till Finland eller som åker från Finland tillutlandet har rätt till bosättningsbaserade förmåner. Lagen tillämpas tillsammans medlagstiftningen om bosättningsbaserade förmåner.

Lagen om gränsöverskridande social trygghet ligger till grund för avgöranden om närden finska lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på en person, m.a.o. när enperson kan ha rätt till bosättningsbaserade sociala förmåner om personen uppfyller deövriga villkoren för förmånen i fråga.

I 1 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet föreskrivs vilken lagstiftning omsocial trygghet som ska tillämpas på en person. Förmånslagarna är indelade i tvågrupper. De förmånslagar som hör till den första gruppen tillämpas på alla personersom omfattas av lagen om gränsöverskridande social trygghet. Då kan det också varafråga om en försäkrad person som vistas utomlands. För att de förmånslagar somhör till den andra gruppen ska tillämpas krävs däremot att personen har varit bosatt iFinland i enlighet med 5–10 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet.

Lagen om ändring av lagen tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaseradsocial trygghet (1196/2013) 1.1.2014Handikappförmånerna har tidigare, före ändringen av tillämpningslagen 1.1.2014, hörttill den andra gruppen och handikappförmåner har enligt lagen om handikappförmåner(570/2007) kunnat beviljas endast personer som är stadigvarande bosatta i Finland,dvs. personer som är försäkrade enligt 3 och 3 a § i tillämpningslagen (5 och 7–10 § ilagen om gränsöverskridande social trygghet), eller personer som är tillfälligt bosattautomlands, dvs. personer som är försäkrade enligt 4 § i tillämpningslagen (6 § i lagenom gränsöverskridande social trygghet).

Tillämpningslagen ändrades 1.1.2014 så att handikappförmånerna flyttades till denförsta gruppen. Därför kan handikappbidrag för personer under 16 år sedan 1.1.2014beviljas också barn som omfattas av tillämpningslagen (lagen om gränsöverskridandesocial trygghet) på någon annan grund än faktisk bosättning, dvs. på någon annangrund än de som anges i 3, 3 a och 4 § i tillämpningslagen (5–10 § i lagen omgränsöverskridande social trygghet).

Den nationella lagstiftningenHandikappbidrag för personer under 16 år kan i regel beviljas ett barn som är bosatt iFinland enligt 5–10 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet eller ett barn somomfattas av 13 § i ovannämnda lag (familjemedlem till en person som är försäkradmed stöd av 11 eller 12 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet). Som bosatti Finland betraktas ett barn som är stadigvarande bosatt och har sin bostad och sitthem här och som ständigt huvudsakligen vistas här. Också ett barn som tillfälligt vistasutomlands i högst sex månader anses vara bosatt i Finland. Sedan ändringen av

16


tillämpningslagen 1.1.2014 (lagen om gränsöverskridande social trygghet från ochmed 1.4.2019) kan ett barn som är bosatt utomlands ha rätt till handikappbidrag intebara på grundval av stadigvarande bosättning i Finland, utan också i egenskap avfamiljemedlem till en person som är försäkrad med stöd av 11 eller 12 § i lagen omgränsöverskridande social trygghet (t.ex. i egenskap av familjemedlem till en frånFinland utsänd arbetstagare).

EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71

Att barnet omfattas av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet kanpå grund av bestämmelserna i EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 inte i siganses vara en förutsättning för beviljande av handikappbidrag. Vid tillämpningenav förordningen bestäms den stat som ansvarar för förmåner som beviljas pågrundval av barnets sjukdom enligt vilket land som ansvarar för vårdnadshavarnassjukförmåner och var barnet bor. Om barnets vårdnadshavare arbetar eller bedriverföretagsverksamhet i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz, kan familjen harätt till en kontantförmån som betalas på grundval av barnets sjukdom från landeti fråga. Därför ska familjen vid behov informeras om möjligheten att ansöka om enkontantförmån som betalas på grundval av sjukdom från den stat som ansvarar förarbetstagarens kontantförmåner. Läs mer om rätt till kontantförmåner för barn till enarbetstagare eller företagare.

Sedan 1.5.2010 tillämpas förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning987/2009 på EU-medborgare som rör sig mellan EU:s medlemsstater. I fråga omsituationer före den nya förordningens ikraftträdande tillämpas dock fortfarandeförordningarna 1408/71 och 574/72.

Förordning 1408/71 tillämpas fortfarande på personer som rör sig inom EES-området(Norge, Island, Liechtenstein, och dessutom Schweiz) samt på medborgare i tredje landsom rör sig inom EU/EES.

Du kan läsa om bosättning i Finland i anvisningarna om försäkringstillhörighet.

• Flyttning till Finland• Flyttning från Finland

1.3.3.1. Flyttning till Finland och krav påbosättningstid

För handikappbidrag för personer under 16 år krävs ingen särskild bosättningstid.Ett barn som flyttar stadigvarande till Finland från utlandet och som uppfyller deövriga villkoren för att få handikappbidrag kan i regel beviljas handikappbidrag förpersoner under 16 år (4 § i lagen om handikappförmåner 570/2007, 5–10 § i lagen omgränsöverskridande social trygghet 16/2019).

Om ett barn medan barnet varit bosatt utomlands inte har omfattats av den finländskabosättningsbaserade sociala tryggheten, kan handikappbidrag för personer under 16år i regel beviljas först när rätten till den sociala tryggheten har utretts. Rätten till denfinländska sociala tryggheten avgörs i samband med förmånsansökan och inget separatbeslut meddelas om detta. Du kan läsa mera om försäkring under Flyttning till Finland.

17


https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=c53a1ff1-ea6f-43da-8d7e-13d84f414d81


http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32004R0883&amp;amp;from=SV

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:1972R0574:20070412:SV:PDF

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Maasta-%20ja%20maahanmuutto/Vakuuttaminen/1e9f4743-d7d6-47e9-b959-c6ff7a4916f8?publishid=c44ecc50-04b1-4521-a20c-d2d2cc84e530

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Maasta-%20ja%20maahanmuutto/Vakuuttaminen/2d23d797-2b82-419e-b8fd-ee43aad39833?publishid=c44ecc50-04b1-4521-a20c-d2d2cc84e530

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/c27908b2-1431-4e1e-8a8e-33eafb1dcac7?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b


Ifall ett barn har vistats utomlands t.ex. i egenskap av familjemedlem till en utsändarbetstagare och under sin utlandsvistelse omfattats av den finländska socialatryggheten, ska återkomsten till Finland anmälas till FPA.

1.3.3.2. Beviljande när det gäller barn som är bosattautomlands

Handikappbidrag för personer under 16 år kan beviljas och betalas för ett barn som ärbosatt utomlands, om barnet omfattas av lagen om gränsöverskridande social trygghet.Du kan läsa mera om att vara bosatt i Finland under Flyttning från Finland.

Observera dock att på grund av bestämmelserna i EG-förordningarna 883/2004 och1408/71 kan handikappbidrag för personer under 16 år under vissa förutsättningarbeviljas och betalas för ett barn som är stadigvarande bosatt i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz, även om barnet självt inte är försäkrat i Finland med stöd av lagenom gränsöverskridande social trygghet. Läs mer under Förordningarna 883/2004 och1408/71.

När FPA får uppgift om att en kund har flyttat utomlands granskar Centret förinternationella ärenden huruvida personen har rätt till bosättningsbaseradsocial trygghet. Om ett barn som flyttar utomlands får handikappbidrag, följshandikappbidraget upp och förutsättningarna för fortsatt utbetalning kontrolleras närgiltighetstiden för försäkringstillhörigheten håller på att gå ut.

Läs mer om indragning av handikappbidraget.

Exempel. Familjemedlem till en utsändarbetstagare, har flyttat från Finland till Kina

Familjen bor i Kina. Den ena föräldern arbetar två år i Kina som arbetstagareutsänd av en finländsk arbetsgivare. Familjen har uppgett att de

övriga familjemedlemmarna kommer att bo två år i Kina i egenskap avfamiljemedlemmar till arbetstagaren. Familjen omfattas av den finländskabosättningsbaserade sociala tryggheten under tiden för utlandsvistelsen.

Ett år efter flyttningen till Kina föds ett barn i familjen. För barnet avgörsförsäkringsperioderna i egenskap av familjemedlem, men barnet meddelas

inget separat beslut om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten.Rätten till social trygghet avgörs i samband med förmånsbeslutet. Under

vistelsen i Kina ansöks om handikappbidrag för personer under 16 år för barnet.

Barnet kan beviljas handikappbidrag för personer under 16 år på grundval avfamiljetillhörighet (13 § i lagen om gränsöverskridande social trygghet 16/2019).

1.3.3.3. Förordningarna 883/2004 och 1408/71Sjuk- och moderskapsförmånerna indelas i EU-lagstiftningen i vårdförmåner ochkontantförmåner. I vårdförmånerna ingår sjukvård, mödravård, tandvård, läkemedel

18

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/d03a63da-33a5-4a77-a9c6-6549b4865bef?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b



https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=48525c88-e3d9-4fae-abba-9a2ce8b6d60b


och sjukhusvård samt direkta avgifter för att ersätta kostnaderna för dessa. Läs mer omFPA:s vårdförmåner (Ratkaisutyö > Hoito ja tutkimus).

Av FPA:s förmåner är sjukdagpenningen, moderskapspenningen,rehabiliteringspenningen och handikappförmånerna (kostersättningen 1.5.2010–31.12.2015) kontantförmåner som betalas på grundval av sjukdom. Information om deinternationella bestämmelser som gäller respektive förmån finns i de förmånsspecifikaanvisningarna.

I förordningen finns bestämmelser om anställda arbetstagares, självständigayrkesutövares, pensionstagares, arbetslösa personers, studerandes och derasfamiljemedlemmars rätt till kontantförmåner.

Förordningen tillämpas förutom på medborgare i EU- och EES-länderna ochSchweiz också på andra länders (s.k. tredjeländers) medborgare (arbetstagare)som rör sig mellan medlemsländer i EU (med undantag av Danmark) samt derasfamiljemedlemmar. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att entredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan hen rör sigmellan länderna.

Enligt en dom (C-299/05) som EG-domstolen meddelade 18.10.2007 ärhandikappbidraget för personer under 16 år en sjukförmån som omfattas av förordning1408/71. Också vid tillämpningen av förordning 883/2004 betraktas handikappbidragetför personer under 16 år som en sjukförmån. På bidraget tillämpas bestämmelsernaom kontantförmåner i avdelning III, kap. 1 i förordningen. Före domen betraktadesvårdbidrag för barn som en särskild icke avgiftsfinansierad förmån som inte betaladestill dem som var bosatta utomlands i över ett års tid. Domen innebär att om barnetsvårdnadshavare arbetar i ett annat EU- eller EES-land än det där barnet är bosatt, kanbarnet under vissa förutsättningar få rätt till handikappbidrag för personer under 16 årfrån den stat som ansvarar för förälderns kontantförmåner vid sjukdom.

Vid tillämpningen av förordningarna 883/2004 och 1408/71 bestäms det land somska ansvara för betalningen av kontantförmåner för barnet utifrån den stat därvårdnadshavarna arbetar och det land där barnet bor. När föräldrarna arbetar ellerbedriver företagsverksamhet i olika stater, av vilka en är den stat där barnet är bosatt,ansvarar barnets bosättningsland för barnets handikappförmåner. När endast den enaav vårdnadshavarna är arbetstagare eller företagare ansvarar sysselsättningsstatenenligt förordningen för barnets kontantförmåner.

När barnet är bosatt i Finland kan handikappbidrag ändå trots förordningensbestämmelser beviljas från Finland med stöd av den nationella lagstiftningen. Läs merunder Förhållande till andra förmåner.

Handikappbidrag för personer under 16 år kan på grund av förordningensbestämmelser i EU- eller EES-situationer beviljas också sådana barn som inte ärförsäkrade i Finland. Handikappbidrag för personer under 16 år kan med stöd av EU-lagstiftningen betalas som härledd förmån för

1. ett barn som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och vars förälder ärförsäkrad i Finland på grundval av arbete

2. ett barn till en pensionstagare som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller iSchweiz, om Finland ansvarar för kontantförmånerna enligt artikel 29 i förordning883/2004 och artikel 28 i förordning 1408/71 och ingendera av föräldrarna ärförsäkrad i barnets bosättningsland på grundval av arbete.

Handikappbidrag kan med stöd av EU-lagstiftningen beviljas också

19

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=5151883d-a02a-4aa8-86d1-f0c6588bd69c


1. ett barn till en arbetstagare eller företagare som är utsänd från Finland till ett EU-eller EES-land eller Schweiz eller ett barn till en finländsk statstjänsteman somarbetar i något av dessa länder

2. ett barn vars vårdnadshavare studerar i ett EU- eller EES-land eller i Schweizoch är försäkrad i Finland med stöd av 12 § i lagen om gränsöverskridande socialtrygghet.

I dessa fall kan emellertid handikappbidrag sedan 1.1.2014 beviljas redan med stödav den nationella lagstiftningen: Barnet kan anses ha rätt till den finländska socialatryggheten, och på grund av detta uppkommer rätt till handikappbidrag genom attbarnet självt omfattas av den sociala tryggheten, alltså inte bara som en härleddrättighet.

Läs mer om EU-bestämmelserna och förordningens territoriella tillämpningsområdeunder Arbetskraftens fria rörlighet.

Vem förordningen tillämpas på och vilka förmåner den omfattar kan du läsa mer omunder Förordningarna 883/2004 och 1408/71.

1.3.3.3.1. Barn till en arbetstagare eller företagareEn förälder arbetar i Finland, barnet bori ett EU- eller EES-land eller i Schweiz

Barn till en arbetstagare som är utsändfrån Finland till ett EU- eller EES-land

Enligt bestämmelserna i förordningarna 883/2004 och 1408/71 får en anställdarbetstagare eller självständig yrkesutövare kontantförmånerna från den behörigainstitutionen enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar (883/2004, artikel21.1 och 1408/71, artikel 19.1). En familjemedlem har på motsvarande sätt rätttill kontantförmånerna från den behöriga institutionen enligt den lagstiftning sominstitutionen tillämpar (883/2004, artikel 21.1 och 1408/71, artikel 19.2)

Med behörig institution avses den institution där arbetstagaren är försäkrad. Dåföräldrarna arbetar i olika stater, av vilka en är den stat där barnet är bosatt, ansvararbarnets bosättningsland för barnets handikappförmåner. Från Finland kan man dockbetala skillnaden mellan handikappbidraget för personer under 16 år och en utländsksjukförmån eller annan förmån som motsvarar handikappbidraget.

Om barnet är stadigvarande bosatt i Finland kan handikappbidrag beviljas med stödav den nationella lagstiftningen oavsett om barnets vårdnadshavare arbetar i Finlandeller inte. Handikappbidrag kan beviljas ett barn som är bosatt i Finland direkt genomett slutligt beslut. Om det i ansökan meddelas att en kontantförmån har sökts eller söksför barnet från en annan stat, beviljas handikappbidraget ändå genom ett interimistisktbeslut. Läs mer om meddelande av interimistiska beslut.

Märk likväl att om

• en vårdnadshavare som är bosatt i Finland inte uppfyller den definition påarbetstagare eller företagare som anges i lagen om gränsöverskridande socialtrygghet och

• den andra vårdnadshavaren arbetar eller bedriver företagsverksamhet i ett annatEU- eller EES-land eller i Schweiz,

kan familjen med stöd av bestämmelserna i förordning 883/2004 eller 1408/71 ha rätt tillkontantförmåner från det land där vårdnadshavaren arbetar.

20

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/30b4c9a9-3d77-4193-ae7e-913fcdd21fc6?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/30b4c9a9-3d77-4193-ae7e-913fcdd21fc6?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32004R0883&from=FI



I en sådan situation ska man vid behov sända den sökande ett brev med informationom att familjen kan ansöka om en kontantförmån som betalas på grundval avsjukdom från den stat som ansvarar för arbetstagarens kontantförmåner. I brevetska den sökande också uppmanas att omedelbart underrätta FPA om barnet ellervårdnadshavaren beviljas en kontantförmån från staten i fråga. Om FPA kännertill att det i den stat som ansvarar för kontantförmånerna inte finns någon sådankontantförmån för barn eller vårdnadshavare som motsvarar handikappbidraget,behöver något brev dock inte sändas.

Information om avdrag av handikappförmåner som betalas från utlandet finns ianvisningarna om Internationella bestämmelser.

Exempel 1

Ett barn bor i Finland med sin mor. Barnets far arbetari Sverige som anställd hos en svensk arbetsgivare.

För familjens barn söks från Finland handikappbidrag för personer under 16 år.

Om de övriga villkoren för beviljande är uppfyllda, kanbarnet som är stadigvarande bosatt i Finland beviljas

handikappbidrag för personer under 16 år genom ett slutligt beslut.

Om barnets mor inte arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland skafamiljen informeras om möjligheten att ansöka om en kontantförmån från Sverige.

Exempel 2

En arbetstagare utsänd av en tysk arbetsgivare har med sin familjflyttat till Finland. Ingen i familjen är försäkrad i Finland. För familjens

barn söks från Finland handikappbidrag för personer under 16 år.

Tyskland ansvarar som behörig stat för arbetstagaren för barnetskontantförmåner. Innan ansökan avgörs ska det ändå utredas om

barnet kan försäkras i Finland på basis av stadigvarande bosättning.Om detta inte är möjligt, avslås ansökan om handikappbidrag. Barnetsfamilj uppmanas då att ansöka om en handikappförmån från Tyskland.

Exempel 3

Den ena föräldern i en familj som är stadigvarande bosatt i Finlandbörjar arbeta på ett fartyg som seglar under svensk flagg. Den

andra föräldern är vårdledig. Familjens bosättningsland är Finland.Barnet får från Finland handikappbidrag för personer under 16 år.

Utbetalningen av förmånen kan fortsätta, eftersom barnet fortfarande ärstadigvarande bosatt i Finland. Eftersom den ena föräldern arbetar på

ett fartyg som seglar under svensk flagg och den andra föräldern inte ärarbetstagare eller företagare, kan familjen på grund av bestämmelserna i

förordning 883/2004 eller 1408/71 ha rätt till en kontantförmån från Sverige.

Till den sökande sänds ett brev med information om att familjen från Sverigekan ansöka om en kontantförmån som betalas på grundval av sjukdom. Ibrevet ska personen också uppmanas att omedelbart underrätta FPA omen kontantförmån beviljas från Sverige på grundval av barnets sjukdom.

21


Exempel 4

Handikappbidrag söks från Finland för ett långvarigt sjukt barn. Föräldrarna ärfrånskilda. Den ena föräldern är stadigvarande bosatt i Finland med barnet ochförvärvsarbetar inte. Den andra föräldern bor och arbetar i Sverige som anställd

hos en svensk arbetsgivare. Handikappbidrag för personer under 16 år kan beviljasfrån Finland om de övriga villkoren för beviljande är uppfyllda. Beviljandet av

handikappbidrag påverkas inte av den utomlands bosatta frånskilda förälderns arbete.

En förälder arbetar i Finland, barnet bor i ett EU- eller EES-landeller i Schweiz

Också ett barn till en EU-arbetstagare eller företagare som kommer till Finland föratt arbeta kan ha rätt till handikappbidrag för personer under 16 år, om barnetsföräldrar är försäkrade i Finland enligt 7–10 § i lagen om gränsöverskridande socialtrygghet. Bestämmelserna om arbetstagare tillämpas också på sådana chaufförer(långtradarchaufförer) som är anställda av ett transportföretag och kör i internationelltrafik samt på sjömän som omfattas av tillämpningsområdet för förordningarna883/2004 och 1408/71. För att handikappbidrag ska beviljas ett barn till en EU-arbetstagare eller företagare förutsätts inte att barnet är stadigvarande bosatt i Finland.

Barnets vårdnadshavare anses arbeta i Finland endast om vårdnadshavaren uppfyllerden definition på arbetstagare som anges i lagen om gränsöverskridande socialtrygghet. Som företagare betraktas en person som enligt lagen om pension förföretagare (395/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) ärskyldig att teckna en försäkring enligt lagarna i fråga.

Om barnets vårdnadshavare är försäkrad i Finland med stöd av 7–10 § i lagen omgränsöverskridande social trygghet behöver du inte utreda särskilt om kriterierna förarbetstagare eller företagare är uppfyllda för vårdnadshavarens del. När barnet inte ärbosatt i Finland ska du ändå innan du avgör ansökan om handikappbidrag reda ut omnågot annat EU- eller EES-land ansvarar för barnets kontantförmåner på basis av denandra vårdnadshavarens arbete eller företagsverksamhet.

Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av arbete för personer som flyttar tillFinland.

Exempel

En familj ansöker från Finland om handikappbidrag för personerunder 16 år för sitt barn. Barnets far omfattas av den finländska

bosättningsbaserade sociala tryggheten, eftersom han är anställd hosett finländskt transportföretag. Hela arbetstagarens familj bor i Polen.

För att kunna avgöra ansökan om handikappbidrag ska du utreda omnågon sjukförmån eller annan förmån som motsvarar handikappbidragetbetalas för barnet från barnets bosättningsland. Om den andra föräldernarbetar i barnets bosättningsland ansvarar bosättningslandet för barnetssjukförmåner. Handikappbidrag kan ändå betalas från Finland, eftersom

den ena vårdnadshavaren är anställd hos en finsk arbetsgivare. Frånhandikappbidraget avdras kontantförmåner som i barnets bosättningsland betalaspå grundval av sjukdom och andra förmåner som motsvarar handikappbidraget.

22

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20061280

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/c53a1ff1-ea6f-43da-8d7e-13d84f414d81?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b


Barn till en arbetstagare som är utsänd från Finland till ett EU-eller EES-land

För ett barn till en arbetstagare, företagare eller statstjänsteman som är utsänd frånFinland kan handikappbidrag för personer under 16 år i regel beviljas och betalasunder vistelsen i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz, förutsatt att den utsändaarbetstagaren, företagaren eller statstjänstemannen är försäkrad i Finland under den tidhen arbetar utomlands. Om den andra föräldern är försäkrad i barnets bosättningslandpå basis av arbete eller företagsverksamhet, uppkommer rätt till kontantförmåner ocksåfrån barnets bosättningsland. Om barnet med stöd av den nationella lagstiftningeni bosättningslandet beviljas en kontantförmån som betalas på grundval av sjukdomeller någon annan förmån som motsvarar en handikappförmån, dras den av frånhandikappbidraget för personer under 16 år.

Om den utsända arbetstagaren övergår till att arbeta hos en lokal arbetsgivare ändrarsituationen så att sysselsättningslandet blir behörig stat i fråga om kontantförmånernaför den utsända arbetstagaren och de familjemedlemmar till denne som är bosatta istationeringslandet. I dessa fall upphör det finländska handikappbidraget för personerunder 16 år från ingången av månaden efter den då förhållandena förändrades.

Om barnet till en person som arbetar hos en lokal arbetsgivare inte får någonkontantförmån från den behöriga staten för arbetstagaren och barnets utlandsvistelseär avsedd att vara högst sex månader, har barnet ändå rätt att från Finland fåhandikappbidrag för personer under 16 år under den tillfälliga utlandsvistelsen.

1.3.3.3.2. Barn till en pensionstagareOm ett barn till en pensionstagare är stadigvarande bosatt i Finland kanhandikappbidrag för personer under 16 år beviljas barnet med stöd av den nationellalagstiftningen oavsett från vilket land barnets vårdnadshavare får pension.

Ikraftträdandet av förordning 883/2004 orsakar inte några förändringar i verkställighetenenligt förordning 1408/71 vid beviljande av handikappbidrag för personer under 16år till ett barn till en pensionstagare (883/2004 artikel 29 och 1408/71 artikel 27). Vidtillämpningen av Europeiska gemenskapens förordning 883/04 om samordning av desociala trygghetssystemen sköts betalningen av kontantförmåner till pensionstagarenoch dennes familjemedlemmar av det land som ansvarar för pensionstagarenssjukvårdskostnader. Ansvaret för kontantförmånerna bestäms enligt vilket land sombetalar pension och i vilket land pensionstagaren bor. Om pensionstagaren inte fårpension från sitt bosättningsland ansvarar i första hand det land som betalar pension förbetalningen av kontantförmåner.

Ett barn som är bosatt utomlands kan från Finland få rätt till handikappbidragför personer under 16 år enligt artikel 29 i förordning 883/2004 endast om envårdnadshavare till barnet får pension från Finland och ingendera av vårdnadshavarnaär en sådan arbetstagare eller företagare som avses i förordningen. Ett barn som ärbosatt i Finland och vars vårdnadshavare är en pensionstagare som inte får någonpension från Finland, kan under motsvarande förutsättningar få rätt till kontantförmånerfrån ett land som betalar pension till pensionstagaren. Dessa situationer är i praktikensällsynta.

23




1.3.3.3.3. Barn till en studerandeVid tillämpningen av EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 kan handikappbidragför personer under 16 år beviljas och betalas också för ett barn vars vårdnadshavarestuderar i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och är försäkrad i Finland.

Observera också att om maken eller makan till en studerande som är bosatt i Finlandarbetar i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz, kan familjen ha rätt till en kontantförmånsom betalas på grundval av barnets sjukdom från landet i fråga. Därför ska familjenvid behov informeras om möjligheten att ansöka om en kontantförmån som betalas pågrundval av sjukdom från den stat som ansvarar för arbetstagarens kontantförmåner.Barn till en arbetstagare eller företagare.

Exempel

Handikappbidrag för personer under 16 år söks för ett barn. Familjen bori Tyskland. Båda föräldrarna är studerande och omfattas av den finskalagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet under studiernautomlands. Barnet är försäkrat i Finland i egenskap av familjemedlemtill en studerande. Enligt folkbokföringen är familjen bosatt i Sverige.

Barnet kan från Finland beviljas handikappbidrag för personer under 16 år, om deövriga villkoren för beviljande är uppfyllda. Uppföljning av förmånen förs in senastpå den tidpunkt då beslutet från Finland om tillämpning av social trygghet löper ut.

Exempel

Ett barn som får handikappbidrag för personer under 16 år flyttarmed sin familj till Sverige för två år. Den ena föräldern arbetar som

arbetstagare utsänd av en finländsk arbetsgivare. Den andra föräldernär studerande. Enligt folkbokföringen är familjen bosatt i Sverige.

Finland ansvarar för familjens kontantförmåner, eftersom den behörigastaten bestäms enligt den förvärvsarbetande personen. Handikappbidrag

för personer under 16 år kan betalas från Finland för barnet.

1.3.3.4. Nordiska konventionen om social trygghetRätten till handikappbidrag för en EU- eller EES-medborgare som har rört sigmellan Finland och ett annat nordiskt land avgörs i regel genom tillämpning avförordning 883/2004 eller 1408/71 och lagen om handikappförmåner. Också närbarnets vårdnadshavare är pensionstagare eller studerande avgörs barnets rätt tillhandikappbidrag enligt bestämmelserna i förordning 883/2004 eller 1408/71 och lagenom handikappförmåner.

I praktiken kan bestämmelserna i den nordiska konventionen om social trygghetha betydelse om ingendera av föräldrarna omfattas av tillämpningsområdet för EG-förordning 883/2004 eller 1408/71 (t.ex. när föräldrarna är medborgare i ett annat landän ett EU- eller EES-land eller Schweiz och inte har arbetat i ett EU- eller EES-landeller i Schweiz). I sådana fall kan barnet beviljas handikappbidrag för personer under 16år förutsatt att barnet enligt folkbokföringen är bosatt i Finland. Dessutom förutsätts attde övriga villkor för beviljande som anges i lagen om handikappförmåner är uppfyllda.

24

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/c53a1ff1-ea6f-43da-8d7e-13d84f414d81?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b




Läs mera om den nordiska konventionen om social trygghet.

1.4. Förhållande till andra förmånerFPA:s förmåner

När det är aktuellt att bevilja handikappbidrag ska du samarbeta med den somhandlägger barnets rehabiliteringsärende, om

• det finns planer på rehabilitering för barnet, men man inte ännu vet vem som skagenomföra rehabiliteringen.

• det har skett en väsentlig förändring i barnets funktionsförmåga, barnet har fåttrehabilitering som ordnas av FPA och du bedömer att det är aktuellt att utredarehabiliteringsbehovet.

• samarbete behövs för att förmånerna tidsmässigt ska följa samma rytm.

Målet är att handikappförmånen och den krävande medicinska rehabiliteringentidsmässigt beviljas på ett sätt som är ändamålsenligt för kunden. När ärendena avgörsska man då det är möjligt ge akt på att förmånerna får samma slutdatum, oberoende avvilket år de upphör.

Om handikappförmånen för ett barn med en kronisk sjukdom exempelvis kan beviljasför två år och krävande medicinsk rehabilitering för ett år är det viktigt att tidsmässigtförlägga båda förmånerna så att man i mindre utsträckning behöver handläggaansökningarna vid olika tidpunkter och begära onödiga utredningar.

I samband med beredningen av ansökan om handikappförmån ska du enligt mallenför handläggningsarbetet sätta dig in i kundens helhetssituation och i kundens andraförmåner. Beakta då du gör avgörandet för vilken tid krävande medicinsk rehabiliteringbeviljas och anpassa beviljandet av handikappbidrag till samma tidsintervall (sammaslutdatum även om året inte är detsamma).

Kommunala förmånerStöd för närståendevård eller ersättningar enligt handikappservicelagen utgör intehinder för handikappbidrag.

PatientskadaVid patientskada står Patientförsäkringscentralen enligt patientskadelagen förersättningen till den del den skadelidande inte får ersättning med stöd av någonannan lag. Om den skadelidande har fått ersättning enligt någon annan lag, drarPatientförsäkringscentralen av detta belopp från sin egen ersättning och betalar utskillnaden till den skadelidande.

När FPA redan har beviljat en samordningsförmån till en försäkrad som söker ersättningför en patientskada gör Patientförsäkringscentralen en förfrågan till FPA om debeviljade förmånernas belopp. Centralen riktar sin förfrågan till Juridiska enheten förförmånsrelaterade tjänster, som besvarar förfrågan. Innan beloppet meddelas ska dukontrollera att förmånen baserar sig på en patientskada.

Handikappbidrag kan ändå i vissa situationer utbetalas till Patientförsäkringscentralenpå dess yrkande. Läs mer under Betalning till Patientförsäkringscentralen.

25

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/a97b6920-eda0-4ee1-b994-0fcd0b23c674?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b


LäkemedelsskadaFrån läkemedelsskadeförsäkringen ersätts extra kostnader och förlusterorsakade av läkemedelsskador. Ersättningar för läkemedelsskador betalas avläkemedelsskadeförsäkringspoolen. Ersättningarna bestäms enligt samma principersom de ersättningar som betalas från patientförsäkringen.

Eftersom läkemedelsskadeförsäkringen är sekundär och avsedd att komplettera detlagstadgade försäkringsskyddet, betalas ersättning från läkemedelsskadeförsäkringentill den del som den skadelidande inte har rätt att få ersättning via de lagstadgadeersättningssystemen.

Vårdbidrag eller andra ersättningar som betalas på grundval avläkemedelsskada dras inte av från handikappbidraget för personer under 16 år.Läkemedelsskadeförsäkringspoolen kan från sina egna ersättningar dra av de förmånerden skadelidande har rätt till av offentliga medel eller en lagstadgad försäkring.

SOLITA-förmåner som ska dras av från handikappbidraget(förmåner vid olycksfall i militärtjänst, trafikskada ellerolycksfallsskada)

Om ett barn på grundval av samma sjukdom eller funktionsnedsättning får fortlöpandehjälplöshets- eller mentillägg (eller vårdbidrag från trafikförsäkringen) enligt

• lagstiftning om trafikförsäkring (trafikförsäkringslagen, lagen om ansvar i spårtrafiksamt de lagar som föregått dessa)

• den lagstadgade olycksfallsförsäkring som upphävdes 1.1.2016, dvs. lagenom olycksfallsförsäkring (som det hänvisas till i lagen om olycksfallsförsäkringför lantbruksföretagare, lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän,yrkessjukdomslagen, lagen om olycksfall i militärtjänst och lagen om olycksfalls-och pensionsskydd för idrottsutövare)

• lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som trädde i kraft 1.1.2016(som det hänvisas till i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet ochyrkessjukdomar, lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare, lagenom olycksfall i militärtjänst som upphävdes 1.1.2017 samt i lagen om ersättning förolycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättningför olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag somträdde i kraft 1.1.2017)

eller motsvarande fortlöpande SOLITA-förmån från utlandet, utbetalas handikappbidragför personer under 16 år endast till den del som bidraget överstiger det sammanlagdabeloppet av ovan nämnda förmåner. Avdraget av den förmån som ska dras avgörs på månadsnivå, dvs. från det bidrag som beviljas drar man av det aktuellamånadsbeloppet av den förmån som ska dras av. Om handikappbidraget för personerunder 16 år efter avdraget skulle bli mindre än 6,75 euro i månaden (FP-index 1633) år2020, utbetalas inget bidrag.

Också sådana mentillägg och vårdbidrag enligt den ovannämnda lagstiftningen somgrundar sig på frivillig försäkring och som börjat 1.1.1994 eller senare, dras av frånhandikappbidraget. En SOLITA-förmån dras av från handikappbidraget även omförsäkringsbolaget har betalat SOLITA-förmånen direkt till kommunen med stöd av 15 §i lagen om service och stöd på grund av handikapp (den s.k. handikappservicelagen).

26


En SOLITA-förmån betraktas som fortlöpande om den betalas i minst 6 månader. Omen förmån som betalas med stöd av ovannämnda lagar eller en motsvarande utländskSOLITA-förmån har betalats på en gång som engångsersättning eller bytts ut motkapital, inverkar den inte på beviljandet av handikappbidrag eller på bidragsbeloppet

Handikappbidrag kan beviljas temporärt om behandlingen av ett ärende som gäller ettbarns SOLITA-tillägg räcker orimligt länge. Handikappbidrag kan beviljas temporärtockså när ett besvärsärende som gäller ett SOLITA-tillägg är anhängigt. Det slutligabeslutet meddelas när det slutliga beloppet av SOLITA-tillägget står klart.

Du kan se SOLITA-ersättningar genom en HEKY-förfrågan i CICS-systemet underTyöeläkkeet ja korvaukset, varefter du kan gå vidare till uppgiftsförfrågan omförmåner som inte hör till FPA:s förmåner. Du kan vid behov be om en preciseringav ersättningsuppgifterna av Enheten för gemensamma system. Skapa i så fall ettupppdragsarbete (toimeksiantotyö) i Oiwa för Enheten för gemensamma system(Yhteisten järjestelmien yksikkö). Välj "SOLITA-korvaus" (SOLITA-ersättning) somförmån för uppdragsarbetet. Anteckna din fråga i kommentarfältet för arbetet. Överförarbetet manuellt till arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteistenjärjestelmien yksikkö /Liikennevahinkokorvaus -työjono 24400, Yhteisten järjestelmienyksikkö /Tapaturmakorvaus -työjono 24400, Yhteisten järjestelmien yksikkö /Sotilasvammakorvaus -työjono 24400).

Du kan vända dig direkt till försäkringsbolaget om du behöver närmare uppgifter omersättningar eller förmåner som beviljats för en specifik sjukdom av någon annan änFPA.

Före 1.1.2008 inverkade SOLITA hjälplöshets- och mentillägg eller vårdbidrag fråntrafikförsäkringen inte på rätten att få vårdbidrag för barn från FPA. En SOLITA-förmånkan därför inte dras av för tid före 1.1.2008.

Utländska handikappförmånerEn utländsk förmån motsvarande vårdbidrag för barn kunde däremot också före1.1.2008 dras av från vårdbidraget för barn (2 a § i lagen om vårdbidrag för barn444/1969).

Läs mer om handläggningen av ett handikappförmånsärende i internationella situationerunder Internationella bestämmelser.

Information om avdrag av en handikappförmån som betalas från utlandet finns underInternationella bestämmelser

Andra förmåner som betalas av försäkringsanstalter,försäkringsbolag eller Statskontoret

Ledarhundstillägg, klädtillägg, sjukhjälpstillägg, motorfordonstillägg, stöd för anskaffningav bil, ersättning för höjda hemvårdskostnader, brottsskadeersättning eller på frivilligsjukförsäkring baserad ersättning från en försäkringsanstalt eller Statskontoret utgöringet hinder för handikappbidrag och dras inte heller av från handikappbidraget.När en försäkringsanstalt betalar ersättning för höjda hemvårdskostnader kan dettaändå medföra att hemvårdskostnaderna i mindre utsträckning beaktas som särskildakostnader. Läs mer om kostnader som ska beaktas.

27


1.4.1. Internationella bestämmelserNär ett barn är försäkrat i Finland med stöd av lagen om gränsöverskridande socialtrygghet och barnet får en kontinuerlig kontantförmån eller en annan kontinuerlig förmånsom motsvarar handikappbidraget eller en utländsk SOLITA-ersättning från en annanstat på grundval av samma sjukdom eller funktionsnedsättning, kan förmånen i frågadras av från det handikappbidrag för personer under 16 år som beviljas från Finland ochden eventuella skillnaden betalas ut från Finland.

En utländsk förmån kan dras av från handikappbidraget också i en sådan situation dåbarnet inte är bosatt i Finland, men får handikappbidrag från Finland med stöd av EU:sförordningar om social trygghet.

Läs mer under Förordningarna 883/2004 och 1408/71.

1.5. AnsökanHandikappbidrag för personer under 16 år ska sökas med blankett EV 258r (Ansökanom handikappbidrag för personer under 16 år). Enbart ett läkarutlåtande räckerinte som ansökan. Om den sökande lämnar in enbart ett läkarutlåtande till FPAska du be den sökande lämna in också en ansökningsblankett. Du kan be omansökningsblanketten med brevmall 1000000041. Om det i läkarutlåtandet, förutomhandikappbidrag, rekommenderas krävande medicinsk rehabilitering som ordnas avFPA, kan du med brevmall 1000000769 be kunden lämna in ansökningar om bådaförmånerna på samma gång.

Ansökan om fortsatt utbetalningFortsatt utbetalning av handikappbidrag som beviljats för viss tid söks medansökningsblankett EV 258r. Ansökan ska göras inom ett halvt år från det att bidragetför viss tid upphört. Om den görs senare behandlas den som en ny ansökan.

1.5.1. BilagorLäkarutlåtande

Ansökningar om handikappbidrag för personer under 16 år ska i regel åtföljas av ettläkarutlåtande C som får vara högst ett halvt år gammalt. Det räcker också med ett B-utlåtande eller annan motsvarande medicinsk utredning, t.ex. en epikris över barnetshälsotillstånd, om utlåtandet eller utredningen innehåller de uppgifter som behövs föravgörandet.

Också till en ansökan om fortsatt utbetalning eller en justeringsansökan skafogas ett läkarutlåtande C eller annan tillräcklig medicinsk utredning om barnetsnuvarande hälsotillstånd. Läkarutlåtandet är ändå inte nödvändigt, om barnets rätt tillhandikappbidrag kan anses uppenbar.

Använd brevformulär HTL05 när du ber den sökande om ett läkarutlåtande som behövssom bilaga till ansökan.

28


http://www.kela.fi/documents/10192/3861304/EV258r.pdf



Utlåtandet kan lämnas till FPA antingen i original eller som kopia. Om det finnsanledning att betvivla att utlåtandet är äkta ska man be kunden lämna in originalet.I övriga fall kan man godkänna en kopia. Utskrifter eller bilder som tagits från MinaKanta-sidor kan inte ersätta ett läkarutlåtande. T.ex. Patientjournaler som skrivits ut frånMina Kanta-sidor eller bilder av läkarutlåtanden kan användas som tilläggsinformation,men de ersätter inte ett egentligt läkarutlåtande.

Ersättning för utlåtandeDen sökande ska själv betala det läkarutlåtande som krävs som bilaga till ansökan omhandikappbidrag.

FPA betalar dock

• kostnaderna för ett läkarutlåtande som behövs för ansökan om justering, när FPAhar ansett det motiverat att kontrollera om barnet fortfarande har rätt till ett lika stortbidrag som tidigare (t.ex. i en situation då barnets situation bedöms ha blivit bättretack vare rehabilitering)

• arvodet för utlåtande till den som ger detta, om FPA har beslutat skaffaläkarutlåtandet på egen bekostnad. Detta kommer i fråga när barnet vårdaspå sjukhus eller inrättning eller när det finns något annat särskilt skäl för attskaffa ett utlåtande på FPA:s bekostnad. Läs mer: Av vem eller varifrån skatilläggsutredningar begäras?

Läs också Remittering till tilläggsundersökningar.

Tillämplig lagstiftning: 20 § i lagen om handikappförmåner 570/2007

1.5.2. Hur ett ärende inledsLäs om hur ett ärende inleds.

Sätt att inleda ett ärendeEtt ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtyckemuntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan omFPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas påseparat fastställda ansökningsblanketter.

Ansökan per post eller personligen inlämnadDå en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifallen ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistrerasoch den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommeroundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finnsanledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte hellerråder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs ocksåi Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten ochUnderskrift

Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökanskickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om

29


komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Kompletteringav handlingar.

Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på atthandlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r).

Via e-tjänstenI fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med enelektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst.

Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-ID ellermed ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får enautomatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot.

Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten.

Läs om FPA:s e-tjänst.

Per e-post eller faxEtt ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inlettsska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation.

Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gällerförmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt ärenkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår intei FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skickain sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Somelektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gälleren förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posteninkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelandeskickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändarenansvaret för att e-postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen.

En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram.Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentetinnehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla atthandlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungligaansökningsblanketten inte lämnas in senare.

MuntligenI vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntligaansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut tillkundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras underYhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länkakontakten till detta.

Läs mer om muntlig ansökan.

30

http://www.kela.fi/web/sv/etjanst

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/tietoturva/Jaetut%20asiakirjat/Suojattu_s%c3%a4hk%c3%b6posti_Kelassa.docx?Web=1


1.5.2.1. Avsändarens ansvarAvsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är iförsta hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgiftatt behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram tillden behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inteavsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till.Läs också om överföring av handlingar.

1.5.2.2. Överföring av handlingarOm en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den intelämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som ansesbehörig i ärendet.

Läs om överföring av handlingar.

1.5.3. Vem kan söka förmåner?I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka omförmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser somantingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När detgäller förmånerna se också avsnittet Betalning.

1.5.3.1. Personen själven person som fyllt 18 år

• söker i regel sina förmåner själv• kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex.

söka en förmån)• kan söka en förmån själv, även om hen har en intressebevakare

– om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hens handlingsbehörighet• är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat hen omyndig vid

förordnandet av en intressebevakare– för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner.

Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas förmyndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigstalan

Personer under 18 år

• är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmånerpå deras vägnar.

– intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren.• en person som fyllt 15 år är omyndig

– men hen har även rätt att själv söka förmåner.• se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner

31


Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in enförmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren.

Läs mer om förande av minderårigs talan

1.5.3.2. IntressebevakareOm en intressebevakare har förordnats att sköta huvudmannens (den person somhar intressebevakare) ekonomiska angelägenheter eller ekonomiska angelägenheteroch förmögenhet/egendom

• har intressebevakaren rätt att ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar.• och huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats beträffande

skötseln av ekonomin kan ansökan göras och undertecknas antingen avhuvudmannen själv eller av intressebevakaren

• men huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att hen inte kan skötasina ekonomiska angelägenheter kan förmånen sökas och ansökan undertecknasendast av intressebevakaren

• och om huvudmannen omyndigförklarats kan förmåner sökas endast avintressebevakaren

• förmånen utbetalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörandeförmånstagaren som intressebevakaren bestämt.

FPA får information om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet.

Uppgiften om intressebevakningen syns med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot.

Uppgiften om intressebevakningen syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa.Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgifter med en förfrågan i registret överförmynderskapsärenden. I registret över förmynderskapsärenden syns

• intressebevakarens namn och identifieringsuppgifter• uppgift om tidpunkterna när intressebevakningen börjar och upphör• uppgift om intressebevakarens uppdrag och om personens handlingsbehörighet

(om den är begränsad eller inte)• uppgift om vilken myndighet som avgjort ärendet.

Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet(Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning.Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter iTahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä.

Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas in till FPA även isamband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument iOiwa.

Läs mer om intressebevakare för en myndig person, intressebevakarens parallellatalerätt, begränsande av handlingsbehörighet och intressebevakarens talerätt, talerättför omyndiga personer över 18 år och intressebevakningens upphörande.

1.5.3.3. IntressebevakningsfullmäktigEn intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman

32

https://intra-tuota.kela.fi/hrelle-ui-web

https://intra-tuota.kela.fi/hrelle-ui-web


• om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sättoch den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden

– betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett.

FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet.

• Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden.• Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om

gällande intressebevakningsfullmakter.• Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i

Oiwa.• I registret över förmynderskapsärenden får man med en registerförfrågan fram

intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation.• Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av

intressebevakningsfullmakten.• Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll.• Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till

FPA tidigare ska du be intressebevakningsfullmäktigen om en kopia avintressebevakningsfullmakten.

Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då enintressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden.

1.5.3.4. Ombud, dvs. befullmäktigadEtt ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannensvägnar. Ombudet ska

• visa upp en fullmakt eller• på något annat tillförlitligt sätt bevisa att hen har rätt att företräda fullmaktsgivaren.

Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till FinlandsAdvokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver hen inte visa uppnågon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet.

Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (registeröver rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verkasom rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst (https://asiointi.oikeus.fi/web/asiointi/oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlemav Finlands Advokatförbund kan kontrolleras på Advokatförbundets webbsidor underSök advokat. (www.asianajajaliitto.fi/advokattjanster/sok_advokat).

Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för attärendet ska kunna utredas.

Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnaroch omombud utan fullmakt).

1.5.3.5. Nära anhörig eller annan personEn nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kanansöka om en förmån för dennes räkning

• om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådanorsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen

33

https://intra-tuota.kela.fi/hrelle-ui-web/

https://asiointi.oikeus.fi/web/asiointi/oikeudenkayntiavustajaluettelo

https://asiointi.oikeus.fi/web/asiointi/oikeudenkayntiavustajaluettelo

https://www.asianajajaliitto.fi/sv/advokattjanster/sok_advokat


och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också attFPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandesvägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen.

• förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/2007 54 § 2 mom.)• handikappförmåner (570/2007 15 § 2 mom.)• rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005 5 kap. 42 §)• bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/2007 3 kap. 20 § 2 mom.• förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 15 kap. 2 § 3 mom. och• ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/2010 13

§ 2 mom.)

En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hens agerande i ärendetbygger på godkännande från FPA:s sida.

Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand omhuvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras.

1.5.3.6. KommunOm ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganeträtt att söka förmåner för barnet.

1.5.3.7. DödsboEtt dödsbo kan inte ansöka om handikappbidrag för personer under 16 år.


1.5.3.8. Särskilda frågor gällande ansökanHandikappbidrag för personer under 16 år kan sökas av

• barnets intressebevakare• barnets vårdnadshavare• kommunens socialvårdsorgan och• en person i vars vård barnet har placerats enligt 81 § i barnskyddslagen (s.k.

placering i enskilt hem)

Vårdnadshavare

Barnets vårdnadshavare är i regel barnets intressebevakare. En person ärvårdnadshavare för ett minderårigt barn när anteckningen Huoltajuus voimassa(Gällande vårdnadshavarskap) finns i familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa.Vårdnadshavaren har alltid rätt att sköta sitt minderåriga barns ekonomiskaangelägenheter och handikappförmånsärendena tolkas vara sådana angelägenheter.En vårdnadshavare som har ställning som vårdnadshavare har sålunda rätt att ansökaom handikappförmåner för sitt minderåriga barn.

När en domstol har utfärdat ett förordnande om uppgiftsfördelning mellanvårdnadshavarna eller om vårdnadshavarna på socialbyrån sinsemellan harkommit överens om fördelningen av vårdnaden syns uppgiften Huolto jaettu

34


(Gemensam vårdnad) i barnets familjeuppgifter (Perhetiedot) i Oiwa. UppgiftenHuolto jaettu inverkar inte på vårdnadshavarens rätt att sköta sitt minderåriga barnshandikappförmånsärenden. När det är fråga om handikappförmåner är det därförinte nödvändigt att utreda innehållet i uppgiften Huolto jaettu genom en förfrågan ibefolkningsdatasystemet i sådana fall då vårdnadshavarskapet är i kraft.

Läs mer om intressebevakare och vårdnadshavare för minderåriga i anvisningen omtillämpning av förvaltningslagen. Läs också i anvisningen för kundbetjäningen omvårdnaden om barnet.

Läs också om hur familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa tolkas i anvisningen förkundbetjäningen.

En person i vars vård barnet har placerats enligt 81 § i barnskyddslagen (s.k.placering i enskilt hem)

Placering i enskilt hem förutsätter anmälan av barnets vårdnadshavare eller denperson i vars vård barnet har placerats, till det organ som ansvarar för socialvårdeni kommunen samt beslut av kommunen om godkännande av placeringen (se 81 § ibarnskyddslagen 417/2007).

Vilka som inte har rätt att ansöka om handikappförmåner

Någon annan person än de ovannämnda (t.ex. en familjevårdare) kan inteansöka om handikappbidrag för personer under 16 år för ett barn. Personen kanändå fylla i en ansökan om handikappbidrag och lämna in den till FPA, varvidhandikappbidragsärendet inleds. I sådana fall ska du kontakta barnets lagligaföreträdare och utreda om företrädaren samtycker till att bidraget söks. Försäkradig om den lagliga företrädarens samtycke senast i det skede då du utreder till vemhandikappbidraget ska betalas. Läs också om utbetalning.

En person som inte har ställning som vårdnadshavare kan genom ett domstolsbesluteller genom ett av socialväsendet fastställt avtal om gemensam vårdnad ges rätt attfå del av uppgifterna om barnet. Om en sådan person används benämningen personmed rätt att få uppgifter eller uppgiftsberättigad person. En person som har rätt attfå uppgifter blir inte vårdnadshavare eller intressebevakare för barnet trots att det ifamiljeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa för personens del hänvisas till vårdnad. Enperson med rätt att få uppgifter har inte rätt att ansöka om handikappbidrag för enminderårigs räkning. Läs om hur information om beslut om handikappförmåner skickastill den uppgiftsberättigade i förmånsanvisningen och i aktualitetsanvisningen som gavs31.12.2019.

Tillämplig lagstiftning (15 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

1.5.4. AnsökningstidHandikappbidrag för personer under 16 år kan inte utan särskild orsak beviljas förlängre tid än sex kalendermånader före ansökan om handikappbidrag. Läs mer omtiden för vilken förmånen beviljas.

Exempel

När en ansökan om handikappbidrag har inkommit till FPA 3.9 kan bidraget inte utansärskild orsak beviljas retroaktivt för längre tid än fr.o.m. 1.3.

Tillämplig lagstiftning: 16 § i lagen om handikappförmåner (570/2007)

35

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=ec5210c9-69ab-4032-b93b-08e61269d162&target=773bc08f-b4a7-48ec-ab36-a3dcdf73cb7c

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Asiakaspalvelunohjeet/3328a5ad-96a2-42d0-84bb-74c260138194

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Asiakaspalvelunohjeet?id=3465746c-d491-4ab3-a8db-3e0b34511ecf

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/6a15ba83-962a-4a10-87bc-72fc68de70d1?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Haku?id=4f149639-db7b-45ca-9114-e5c6a4ffdb3f


Observera att en inlämnad ansökan ibland är en tilläggsutredning till ett beslut somredan meddelats kunden. Då kan rättelse av beslutet utifrån den nya utredningenkomma i fråga. Läs mer om rättelse till kundens fördel.

1.5.5. Begäran om tilläggsutredningarLäs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning.

Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna påansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga tillansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPAredan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden harlämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmarsuppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras.Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste månbegäras på en och samma gång.

Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begäratilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information avandra aktörer.

Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva• Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen

följande:– Meddelandetjänsten eller telefon– Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via

meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation)• Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon

beroende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för attslutföra ärendet.

• Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ettkundbrev.

• Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informerasamtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även omhen inte lämnar in någon tilläggsutredning.

• Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning underYhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast skalämnas in.

• Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas tillarbetet och vid behov ska en ny väntetid anges.

• Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand viaMeddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kundenden svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fiunder Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundensbostadsort.

Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begärtilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används påwebben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall närman inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation ellerservicebehov.

36

https://sinetti.kela.fi/n%C3%A4in-toimimme/turvallisuus/tietosuoja/tietojen-saaminen

https://sinetti.kela.fi/n%C3%A4in-toimimme/turvallisuus/tietosuoja/tietojen-saaminen

http://www.fpa.fi/postadresser


Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från0100100-tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti)

• FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer ochför olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohjeunder rubriken Työvälineet.

• Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger tillkunden.

• Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa.

Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt medtanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävandeförmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ettpar dygn innan man skickar ut ett kundbrev.

Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligteller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgettspå ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex.löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ettmeddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna inskriftligt har fastställts förmånsvis.

Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändåsänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om attlämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka,CD eller mobiltelefon.

Komplettering av en ansökningsblankett• Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga

blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klientenredogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp avmeddelandetjänsten.

• Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vidförmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper).Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska deuppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från deuppgifter som kunden egenhändigt antecknat.

• Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer underunderskrift.

Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering avhandlingar.

Tidsfrist för tilläggsutredningarLäs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning

• Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilkende begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterandeuppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för attutredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet börfristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor,om kunden uppger att hen kan lämna in utredningen redan tidigare.

37


• Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om enkund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna intilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessautredningar.

• Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgörasutifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut.

• Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om detunder Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att mankommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist.

• På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om hen inte kan lämna intilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber omtilläggstid ska du komma överens med hen om en ny tidsfrist, anteckna den underYhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta enny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kantidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter somkunden inte rår för.

• Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas ibeslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov.

1.5.6. Återtagande av ansökanEn person som ansökt om handikappbidrag för personer under 16 år kan återta sinansökan om beslut ännu inte har meddelats.

Återtagandet ska i allmänhet göras skriftligt. I klara fall kan återtagandet också görasmuntligt.

Skicka ett brev till den person som gjort ansökan där du meddelar att ansökan återtagitspå hens begäran.

Läs mer om indragning på begäran och förfarandet när beslutet om handikappförmånredan har meddelats.

1.5.7. Internationella bestämmelserOckså när handikappbidrag för personer under 16 år söks för ett barn som är bosattutomlands ska den nationella ansökningsblanketten EV 258r i regel användas. Sommedicinsk utredning kan man också godkänna någon annan handling än ett utlåtandeskrivet på blankett C, som fastställts av FPA. Av utlåtandet ska dock framgå sammauppgifter som av läkarutlåtande C. Du kan vid behov låta översätta ett utländsktläkarintyg.

1.5.7.1. HandläggningsställeEtt handikappbidragsärende kan i regel avgöras först efter att det har klarlagts omfamiljen i fråga omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.Beslut om bosättningsbaserad social trygghet meddelas av ansvarsenheten förinternationella ärenden eller utlandsenheten enligt arbetsfördelningen mellanenheterna.

Handläggningen av handikappförmånsärenden med internationell anknytning harkoncentrerats till Centret för internationella ärenden. Beslut om handikappbidrag för

38



personer under 16 år meddelas i internationella situationer av byrån eller av Centret förinternationella ärenden enligt hur arbetsfördelningen mellan enheterna har fastställts ifråga om förmånerna.

Bestämmelser om arbetsfördelningen vad gäller dessa handikappförmånsärendenoch mellan de olika enheterna finns under Ratkaisutyö på de sidor som beskriverprocesserna för handikappförmåner.

1.6. BeloppHandikappbidraget för personer under 16 år är uppdelat på tre kategorier.Handikappbidragets belopp 2020 är (FP-index 1633):

• Handikappbidrag med grundbelopp 93,05 euro/mån.• Handikappbidrag med förhöjt belopp 217,13 euro/mån.• Handikappbidrag med högsta belopp 421,03 euro/mån.

Beviljandet och beloppet påverkas varken av barnets eller av vårdnadshavarensinkomst eller förmögenhet.

Handikappbidrag betalas inte ut om det utbetalbara beloppet är mindre än 6,75 euro imånaden.

Handikappbidraget kan bli mindre än det minsta utbetalbara beloppet när barnet får ettSOLITA-tillägg eller en utländsk förmån som dras av från handikappbidraget.

Läs mer under förhållande till andra förmåner.

1.7. BestämningsgrunderStorleken på handikappbidraget för personer under 16 år beror på hur mycketstörre belastning och bundenhet än vad som är vanligt vården, omvårdnaden ochrehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barn medför. Bidrag med grundbeloppkan höjas till bidrag med förhöjt belopp på grundval av särskilda kostnader.


1.7.1. Handikappbidrag med grundbeloppFör handikappbidrag med grundbelopp krävs att vården, omvårdnaden ochrehabiliteringen av barnet minst varje vecka medför större belastning och bundenhetän vad som är vanligt. Handikappbidrag med grundbelopp kan också beviljas närbelastningen och bundenheten gäller varje dag men inte upptar avsevärd tid.

Om vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barnmedför endast ringa belastning eller bundenhet anses den inte vara större än vad somär vanligt. Enbart uppgiften att ge barnet läkemedelstabletter kan inte anses medförastörre belastning och bundenhet är vad som är vanligt.

Tillämplig lagstiftning: 7 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner(570/2007)

39


1.7.2. Handikappbidrag med förhöjt beloppFör att handikappbidrag med förhöjt belopp (höjt handikappbidrag) ska beviljasförutsätts att vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför störrebelastning och bundenhet än vad som är vanligt och att den är krävande eller upptaravsevärd tid varje dag. Handikappbidrag med förhöjt belopp kan beviljas också närbarnet har rätt till handikappbidrag med grundbelopp och de särskilda kostnaderna permånad uppgår till minst det förhöjda beloppet för bidraget.


Belastningen och bundenheten är krävandeVården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet anses medföra krävandebelastning och bundenhet om vården av barnet förutsätter att den som har hand ombarnet är särskilt insatt i den behandling och de rehabiliteringsåtgärder som barnetbehöver. Det kan till exempel vara fråga om att

• ge injektioner• använda piktogram för att kommunicera• sköta om sondmatning• sköta om krävande läkemedelsbehandling

Vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet anses medföra krävandebelastning och bundenhet också när vården och omvårdnaden av barnet som helhetkan betraktas som avsevärt mera krävande än i fråga om friska barn i samma ålder.Vården och omvårdnaden av ett sjukt eller funktionshindrat barn kan förutsätta attbarnet övervakas i betydligt större utsträckning än friska barn i samma ålder när detgäller aktiviteterna i det dagliga livet. För att barnets vardag ska löpa kan det krävas attden som har hand om barnet är på sin vakt, eller så kan barnet behöva en övervakaremed tanke på rymningsförsök och barnets impulsivitet.

Belastningen och bundenheten upptar avsevärd tid varje dagBelastningen och bundenheten anses uppta avsevärd tid varje dag om barnet på grundav sin sjukdom eller funktionsnedsättning dagligen behöver avsevärd omvårdnadoch tillsyn av den som har hand om barnet. Barnet kan på grund av sin sjukdom ellerfunktionsnedsättning behöva hjälp, tillsyn och handledning när det gäller vård- ochrehabiliteringsåtgärder eller flera aktiviteter i det dagliga livet.

Belastning och bundenhet som dagligen upptar avsevärd tid kan t.ex. orsakas avvården av ett barn som

• sitter i rullstol• har en hörsel- eller synskada• har beteendestörningar • har en utvecklingsstörning

Särskilda kostnader

Handikappbidrag med förhöjt belopp kan beviljas på grundval av särskilda kostnader,om vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet minst varje vecka medförstörre belastning och bundenhet än vad som är vanligt och de godtagbara särskilda

40


kostnaderna per månad i genomsnitt bedöms uppgå till det förhöjda beloppet förbidraget.

1.7.3. Handikappbidrag med högsta beloppFör att handikappbidrag med högsta belopp (högsta handikappbidrag) ska beviljasförutsätts att vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför störrebelastning och bundenhet än vad som är vanligt och att den är krävande och pågårdygnet runt.

För att handikappbidrag med högsta belopp ska beviljas förutsätts att barnet pågrund av sjukdomen eller funktionsnedsättningen är beroende av sin vårdare nästandygnet runt. Ofta lider barnet av en så svår sjukdom eller funktionsnedsättning attdet kan ha allvarliga följder om barnets vård och tillsyn försummas. Sjukdomen ellerfunktionsnedsättningen kan också förutsätta att den som har hand om barnet hela tidenär på sin vakt. Sjukdomen kan t.ex. medföra att barnet skadar sig självt eller andra.


1.7.4. HelhetsbedömningEfter att man gjort en bedömning av den sökandes situation som helhet bedömer manvilken bidragsnivå kundens situation berättigar till. Nivån på bidraget bestäms enligt ivilken utsträckning vården, omvårdnaden och rehabiliteringen i anslutning till barnetssjukdom eller funktionsnedsättning orsakar belastning och bundenhet. Möjligheten attbevilja bidraget utifrån en helhetsbedömning, dvs. utifrån de olika faktorernas samladeverkningar, ska alltid bedömas.

Om ingen av de enskilda faktorerna uppfyller villkoren för beviljande men man kommernära en viss bidragsnivå i fråga om minst två faktorer, kan bidraget beviljas på grundvalav de olika faktorernas samlade verkningar. Vid helhetsbedömningen kan särskildakostnader inverka endast när man överväger att bevilja bidraget med förhöjt belopputifrån de samlade verkningarna. Villkoren för grundbidrag ska då alltid vara uppfyllda.

När det gäller handikappbidrag för personer under 16 år kan grundbidrag (belastningenoch bundenheten gäller minst varje vecka) eller det högsta bidraget (belastningenoch bundenheten är krävande och pågår dygnet runt) inte beviljas utifrån enhelhetsbedömning, eftersom det bara finns ett villkor för beviljande i fråga om dessanivåer.

1.7.5. Exempel på den belastning och bundenhetsom sjukdomen medför

Vid bedömningen av barnets rätt till handikappbidrag är diagnosen inte den endaavgörande faktorn. I praktiken medför emellertid en viss sjukdom ett visst behov av vårdoch omvårdnad samt av olika typer av behandling och rehabiliteringsåtgärder. Dessakan anses medföra belastning och bundenhet som är större än vad som är vanligt förden som har hand om barnet.

Syftet med anvisningarna för olika sjukdomsgrupper är att i fråga om vissa sjukdomarta upp de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av den belastning

41


och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför. Närrätten till handikappbidrag avgörs ska du i princip alltid beakta de allmänna villkoren förbeviljande och barnets individuella förhållanden.

I början av varje sjukdomsgrupp beskrivs i regel vilka medicinska särdrag som hänförsig till sjukdomsgruppen och därefter nämns vilka faktorer som det är bra att beakta närman ska bedöma hur mycket större belastning och bundenhet än vad som är vanligtvården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför.

1.7.5.1. Hörsel- och synskadorSynskada Hörselskada

SynskadaEtt barn med synskada kan ha nedsatt syn eller vara blint. Som blinda betraktaspersoner som saknar ledsyn och därför kan röra sig bara i bekant miljö. Ledsyn saknasvanligen om synskärpan är högst 0,04 eller om synfältet på alla håll krympt till under 10grader eller i motsvarande situationer.

Exempel på den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden ochrehabiliteringen medför:

• tillsyn, handledning och hjälp när det gäller aktiviteter i det dagliga livet och närbarnet rör sig utanför hemmet

• handledning i konsten att röra sig• övervakning av att hjälpmedel som barnet använder fungerar• punktskriftstudier• stöd för den sociala utvecklingen• möjliggörande av hobbyverksamhet• specialarrangemang i daghemmet och skolan• stöd för skolgången och hjälp med skoluppgifter

Ej handikappbidrag

Vården av ett barn som skelar anses inte medföra belastning och bundenhet som ärstörre än vad som är vanligt, om barnet behöver enbart ocklusionsbehandling (lapp påögat).

Handikappbidrag med grundbelopp

Vården och omvårdnaden av ett barn med nedsatt syn anses medföra belastningoch bundenhet som är större än vad som är vanligt, om barnet på grund avsynnedsättningen behöver hjälp med skolarbetet eller andra aktiviteter i det dagligalivet. Barnet kan använda olika hjälpmedel som gör det lättare att se.

Handikappbidrag med förhöjt belopp

Vården och omvårdnaden av ett barn med svår synnedsättning eller ett blint barn ansesmedföra belastning och bundenhet som upptar avsevärd tid varje dag. På grund avsynskadan behöver barnet omfattande vård och omvårdnad varje dag. Den som harhand om barnet anses också vara exceptionellt bunden av vården och omvårdnadenav barnet. För att barnets vardag ska löpa kan det krävas specialarrangemang, t.ex.transport eller ledsagare för skolresorna.

42


Handikappbidrag med högsta belopp

Alla svårt syn- och hörselskadade barn och dövblinda barn samt blinda barn under4 år anses ha rätt till handikappbidrag med högsta belopp. Vården, omvårdnadenoch rehabiliteringen av barnet anses då medföra belastning och bundenhet som ärkrävande och pågår dygnet runt.

HörselskadaDe största olägenheterna för barn med hörselskador är problem med tal- ochspråkutvecklingen. Omfattningen av den vård och rehabilitering som behövs varierarberoende på hörselskadans svårighetsgrad och typ och i vilken ålder den konstateras.Vården och rehabiliteringen påverkas också av om hörselskadan är medfödd ellerom den har utvecklats före språkinlärningen eller först efter språkinlärningen. Omhörselskadan bedöms som svår rekommenderas ofta att familjen lär sig stödtecken.Hörselskador som uppstår före 5 års ålder medför i allmänhet mycket störreolägenheter än sådana som utvecklas senare.

Hörselskador kan ofta konstateras redan hos nyfödda, och då kan rehabiliteringeninledas genast. Problemen med tal- och språkutvecklingen är ofta svåra om enhörselskada som hämmar språkutvecklingen konstateras först i lek- eller förskoleåldern.Överaktivitet och oförmåga att koncentrera sig är vanliga bisymtom. Nästan hälftenav barnen med en svår hörselskada har dessutom andra skador som hämmarutvecklingen (synskada, utvecklingsstörning m.m.).

Hörapparat och cochleaimplantat

När man utrett hur svår hörselskadan är planerar man hurdan rehabilitering sombehövs. I regel är grunden för rehabilitering att personen använder två hörapparatersom placeras bakom örat. Cochleaimplantat kan också opereras in i båda öronen ellerman kan ha ett cochleaimplantat i ena örat och använda en vanlig hörapparat i andraörat. Man kan börja använda hörapparat redan vid tre månaders ålder.

Ett cochleaimplantat är nödvändigt om hörselskadan är så svår att en vanlig hörapparatinte ger tillräckligt stor nytta vid inlärningen av talat språk. Ett cochleaimplantat opererasin i örat i regel hos barn ungefär i åldern 10–12 månader. En månad efter operationenaktiveras implantatet och man påbörjar intensiv talterapi 1–2 gånger i veckan. Vidrehabiliteringen är föräldrarnas roll central. Man fortsätter terapin för nästan allatill ungefär tre års ålder. För en del av barnen fortsätter behovet av talterapi framtill skolåldern. Uppföljningen vid sjukhusets poliklinik sker till en början med någramånaders mellanrum, därefter med 6–12 månaders mellanrum.

Om hörseln går förlorad först efter att barnet lärt sig tala, går rehabiliteringenofta snabbare. Talförståelsen påverkas också av buller, akustiken, talarens uttal,talhastigheten, meningslängden, talets språkliga uppbyggnad och innehåll. På grund avde språkliga svårigheterna behöver många omfattande individuellt stöd både i skolanoch hemma.

Hörapparat eller implantat kan inte användas t.ex.

• när man sover• när man duschar• när man simmar• vid all lek och idrott.

Riktningshörsel kan inte heller åstadkommas med en enda apparat.

43


Exempel på den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden ochrehabiliteringen medför:

• i fråga om barn med medelsvår eller svår hörselskada, att dagligen rengörahörapparaten och sätta den på plats samt dagligen kontrollera och övervakaanvändningen av hörapparat eller implantat i regel tills barnet fyller 8 år

• hjälp åt och tillsyn över ett barn som använder implantat när den yttre delen inteanvänds

• inlärning av teckenspråk och upprätthållande av förmågan• användning av metoder som ersätter eller stöder tal, t.ex. tecken och/eller bilder• talterapibesök• hörselträning och stöd för språkutvecklingen i hemmiljön• specialarrangemang i daghemmet eller skolan• stöd för skolgången och hjälp med skoluppgifter• säkerställande av att barnet förstått givna uppgifter och anvisningar (talförståelsen

påverkas av bl.a. buller, akustiken, talhastigheten, meningslängden och talarensuttal)

Ej handikappbidrag

Vården av ett barn med hörselskada anses inte medföra belastning och bundenhetsom är större än vad som är vanligt, om barnet fungerar som andra jämnåriga barnvad gäller hörseln och klarar av användningen av hörselhjälpmedel, skolan ochhemuppgifterna utan betydande stödåtgärder. Hörselskada på ena örat medför inteensamt belastning och bundenhet som ger rätt till handikappbidrag.


Belastning och bundenhet som ger rätt till handikappbidrag anses uppkomma ombarnet på grund av medelsvår eller svår hörselskada behöver särskild vård, omvårdnadoch rehabilitering för att trygga den språkliga utvecklingen eller annan utveckling.

Om ett barn med medelsvår eller svår hörselskada på grund av problem som berorpå hörselskadan eller i samband med användningen av hjälpmedel (hörapparateller cochleaimplantat) behöver hjälp och tillsyn i aktiviteter i det dagliga livet eller iskolarbetet, anses detta förorsaka belastning och bundenhet som är större än vad somär vanligt på ett sätt som berättigar till handikappbidrag med grundbelopp tills barnetfyller 8 år.


Ett barn har rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp, om hörselskadan harkonstaterats så sent eller om hörselskadan är så svår att den är förenad med enfördröjning av tal- och språkutvecklingen och barnet därför behöver sådan hjälp med dedagliga aktiviteterna eller skolarbetet som upptar avsevärd tid. Barnet använder oftastkommunikationsformer som stöder eller ersätter tal och behöver oftast regelbundentalterapi.

Om barnet har fått ett cochleaimplantat före två års ålder, anses vården, omvårdnadenoch rehabiliteringen av barnet som helhet förorsaka krävande belastning och bundenhetfrån början av månaden efter operationen tills barnet fyller tre år. Därefter bedömsbelastningen och bundenheten med beaktande av barnets individuella situation.


Vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barn med svår syn- eller hörselskadaeller dövblinda barn anses medföra belastning och bundenhet som är krävande ochpågår dygnet runt.

44


1.7.5.2. DiabetesDe flesta fallen av diabetes kan indelas i två huvudtyper: typ 1 (ICD-10 diagnos E10)och typ 2 (E11). Diabetes hos barn är till övervägande del typ 1-diabetes, som beror påatt de celler i bukspottkörteln som bildar insulin (hormon som sänker blodsockerhalten)förstörs. Typ 1-diabetes måste alltid behandlas med dagliga insulininjektioner.

Vid typ 2-diabetes har kroppens eget insulin försämrad effekt eller så bildas det förlitet insulin, men insulinbildningen har inte upphört helt och hållet. Som behandlingkan det räcka med en diet i enlighet med näringsrekommendationerna i kombinationmed motion. Typ 2-diabetes kan behandlas med tabletter, ofta också med insulin ellerexempelvis GLP1-analoger.

Ytterligare finns det patienter med diabetestyperna HNF1A, HNF4A och HNF1B(MODY-typer, ICD-10 diagnos E13, E14). De här barnen och unga kan jämställasmed diabetiker med typ 1-diabetes. Till behandlingen hör dagliga insulininjektioner,läkemedel i tablettform eller GLP1-analoger.

Behandlingen av barn och unga med insulinsubstitution genomförs med individuelltplanerad flerdos- eller insulinpumpsbehandling. Två- eller tredosbehandling användsnumera sällan.

Vid flerdosbehandling doseras insulinet med insulinpenna. Det behov som beror påbasämnesomsättningen täcks med en eller två dagliga doser medellångverkandeeller långverkande insulin. Det måltidsinsulin som behövs på grund av denblodsockerförhöjning som orsakas av kolhydrater som ingår i måltider doserassom direktverkande insulin med 4–6 injektioner per dag. I sällsynta fall användskortverkande insulin för att täcka behovet av måltidsinsulin. Vid behov korrigeras ocksåhögt blodsocker med direktverkande insulin.

Vid insulinpumpsbehandling tillförs basinsulin genom kontinuerlig infusion iunderhudsvävnaden. Vid måltiderna doserar barnet, eller en person som ansvararför barnets insulinbehandling, insulintillskott i förhållande till kolhydraterna såsomvid flerdosbehandling. Pumparna ger möjlighet att tillfälligt sänka eller höjabasinsulindoseringen och att ge olika insulintillskott i samband med måltider. Med pumpkommer man närmare en normal insulinavsöndring än med flerdosbehandling. Å andrasidan måste barn eller unga som använder insulinpump beakta den förhöjda risken förketoacidos om insulindoseringen avbryts på grund av att kanylen lossnar, stockas e.d.

Oavsett behandlingsform doseras direktverkande insulin i enlighet med mängdenkolhydrater som intas vid måltider. Därför är det viktigt att den som ansvarar förbarnets insulinbehandling lär sig att uppskatta mängden kolhydrater i måltiderna ochanpassa insulindoserna till dem. Dieten för ett barn med diabetes avviker inte fråndietrekommendationerna för den övriga befolkningen.

I alla behandlingsformer styrs insulindoseringen genom blodsockermätningar ifingertoppen flera gånger om dagen eller i ökande grad också genom mätning avvävnadsglukos med sensor. Det dagliga behovet av blodsockermätning är individuelltoch de flesta barn behöver tidvis uppföljning också under natten. Den som har ansvaretför barnets insulinbehandling måste kunna reagera på förändringar i blodsockerhaltenoch i hur barnet mår. Exempelvis en sänkning av blodsockret som inte korrigeras kanleda till alltför låg blodsockerhalt (hypoglykemi). Det kan motverkas med ett tillskott

45


av kolhydrater. Obehandlad hypoglykemi kan orsaka medvetslöshet och kramper(insulinchock). Då behövs första hjälpen-åtgärder.

Diabetikern och den som ansvarar för barnets insulinbehandling måste kunnaförutse i vilken riktning blodsockret utvecklas. Detta påverkas av vad diabetikernhar gjort (ätit, druckit, motionerat) före blodsockermätningen och vad hen kommeratt göra efter mätningen. Primärt förutsätter diabetesbehandlingen att den somansvarar för insulinbehandlingen dagligen övervakar och följer upp hur barnet mår.Infektionssjukdomar påverkar blodsockret så att det antingen stiger (t.ex. vid snuvamed feber) eller sjunker (t.ex. vid infektioner i magtarmkanalen). Också stress höjerblodsockret och ökar behovet av insulin, medan motion minskar insulinbehovet. Olikaåldersperioder medför också olika utmaningar. Blodsockervariationerna hos barn ilekåldern är ofta snabba och överraskande. I puberteten med fysiologiska förändringaroch psykiska utmaningar blir det ofta svårare att upprätthålla en bra blodsockerkontroll.Barn eller unga som får insulinbehandling besöker i allmänhet diabetespolikliniken medungefär tre månaders mellanrum.

Ej handikappbidrag

Barn med typ 2-diabetes vars sjukdom kan hållas under kontroll med tablettbehandlinganses inte ha rätt till handikappbidrag.


I fråga om ett barn med diabetes bedöms den belastning och bundenhet somvården och omvårdnaden medför vara krävande om behandlingen består av dagliginsulinbehandling. Behandlingen av diabetes anses förutsätta att den som har ansvaretför insulinbehandlingen är särskilt insatt i behandlingsåtgärderna. Ett barn medinsulinberoende diabetes anses ha rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp fram till16 års ålder.


Ett barn med diabetes har rätt till handikappbidrag med högsta belopp, omdiabetesbehandlingen är särskilt krävande och förutsätter vård och tillsyn dygnetrunt, t.ex. om det trots intensifierad behandling är svårt att upprätthålla en godblodsockerkontroll på lång sikt. Det måste framgå av läkarutlåtandet att behandlingen ärsärskilt krävande.

Den belastning och bundenhet som vården och omvårdnaden av ett barn medför ansesvara krävande och pågå dygnet runt om barnet är under 3 år. Också barn med diabetessom är över 3 år men under 6 år anses ha rätt till handikappbidrag med högsta belopp iett halvt års tid när man inleder insulinbehandlingen.

1.7.5.3. Sällsynta sjukdomarHemofili Cystisk fibros (CF)

Medfödd benskörhet Organtransplantationer

HemofiliHemofili är en ärftlig blödarsjuka som förekommer nästan enbart hos pojkar. Störstadelen har den svåra sjukdomsformen. Diagnosen hemofili kan ställas på basis av

46


blodprov från nyfödda, om barnet föds i en känd hemofilisläkt. Hemofili hos ett barn frånen ny hemofilisläkt kan hittas först när barnet redan är över sex månader gammalt.

Det finns tre svårighetsgrader av hemofili. Vid svår hemofili (koagulationsaktiviteten1 % av den normala) uppstår blåmärken och ledblödningar av sig själva. Vid moderathemofili (koagulationsaktiviteten 1–5 % av den normala) uppstår blödningar i allmänhetinte av sig själva, men de uppstår redan i samband med små olyckor. Vid den mildasjukdomsformen (koagulationsaktiviteten över 5 % av den normala) uppstår blödningarendast vid större olyckor och ingrepp, och då kan det hända att sjukdomen konstaterasförst i vuxen ålder. Svårighetsgraden förblir densamma hela livet ut.

Hemofili behandlas med intravenös substitutionsbehandling med koagulationsfaktorer.Barn med svår hemofili börjar vanligen ges substitutionsbehandling i förebyggandesyfte redan vid ungefär ett års ålder. Behandlingen ges då varannan eller var tredjedag. En del av barnen med moderat hemofili får blödningar så lätt att de behöverförebyggande substitutionsbehandling 2–3 gånger i veckan åtminstone tillfälligt, andraåter hela den tid de växer. Medicin mot mild hemofili ges endast i samband medblödningar.

Vid substitutionsbehandling med koagulationsfaktorer placeras en port underhuden på bröstkorgen och via den läggs en kateter in i en central ven eller leds tillhjärtats högra förmak. Medicinen ges via katetern med injektionsspruta, vilket krävernoggranna förberedelser och synnerligen god hygien. Man strävar efter att övergå tillsubstitutionsbehandling via blodåder vid ungefär 5–7 års ålder. Vid ungefär 10 års ålderborde barnet självt kunna både blanda koaguleringsfaktorpreparatet och injicera det i enåder i armen.

En liten del av hemofilibarnen utvecklar antikroppar mot koagulationsfaktorn ochden vanliga koagulationsfaktorbehandlingen är således verkningslös. Blödningarhos dessa barn kräver specialpreparat och ofta också täta sjukhusbesök. Manförsöker eliminera antikropparna genom s.k. desensibilisering, som innebär intravenössubstitutionsbehandling 1–2 gånger om dagen, vilket vanligen kräver strikt hemvård.Desensibiliseringen tar i regel från 6 månader till 1,5 år. Patienter med antikropparutvecklar infektion i venporten lättare än andra och därför är behandlingen synnerligenkrävande.


Vården av ett barn med hemofili anses medföra belastning och bundenhet som ärstörre än vad som är vanligt minst varje vecka, om barnet har mild eller moderathemofili och det har konstaterats att barnet behöver tillsyn men medicineringendast vid blödningar. Vid bedömningen av behovet av tillsyn bör barnets ålder ochutvecklingsnivå beaktas.


Vården och omvårdnaden av barn som genomgår förebyggandesubstitutionsbehandling eller har svår hemofili anses medföra krävande belastning ochbundenhet, eftersom vården av barnet förutsätter att den som har hand om barnet ärsärskilt insatt i behandlingen.


Vården av ett barn med hemofili anses medföra belastning och bundenhet somär krävande och pågår dygnet runt, om barnet genomgår desensibilisering ochantikroppar mot koaguleringsfaktorn har konstaterats hos barnet. Dessa barnsvårdbehov motsvarar sjukhusvård.

47


Cystisk fibros (CF)Cystisk fibros (CF) eller mukoviskidos är en sällsynt och svårämnesomsättningssjukdom. Barn med cystisk fibros har svåra kroniska infektioneri matsmältningskanalen och luftvägarna, och barnet behöver fortgåendeandningsgymnastik och slemevakuering ur lungorna. Dessutom måste barnet hållaen besvärlig diet och använda dyra specialpreparat. Lungsjukdomens förlopp kannumera fördröjas med läkemedelsbehandling. När sjukdomen framskrider kan ocksålungtransplantation komma i fråga. Barn med cystisk fibros har rätt till handikappbidragmed förhöjt belopp när vården, omvårdnaden och rehabiliteringen medför krävandebelastning och bundenhet.

Medfödd benskörhetMedfödd benskörhet (osteogenesis imperfecta) är en ärftlig bindvävssjukdom, där detviktigaste symtomet är frakturer även vid små skador. Barn med avvikande benägenhetför frakturer kräver ofta handledning och tillsyn för att frakturer ska kunna förhindrassamt hjälp och rehabilitering när benen växer ihop.

Den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnmed avvikande benägenhet för frakturer medför anses i allmänhet uppta avsevärd tidvarje dag. Den belastning och bundenhet som vården och omvårdnaden medför ansesvara krävande och pågå dygnet runt om barnet måste bäras på en specialmadrass ellermåste använda en s.k. rymddräkt eller om det ofta förekommer benbrott eller om det ärfråga om ett litet barn som kräver ständig tillsyn.

OrgantransplantationerOrgantransplantation är den sista behandlingsmetoden vid en obotlig sjukdom som intereagerar på annan behandling. På barn görs årligen 30–40 organtransplantationer. Avdem är drygt hälften njurtransplantationer och cirka en fjärdedel levertransplantationer.Resten utgörs huvudsakligen av hjärttransplantationer.

I Finland är organtransplantationer på barn koncentrerade till HNS, där också alla debarn som väntar på eller har genomgått en transplantation följs upp tills de uppnåttvuxen ålder. Barnen följs upp också vid det egna centralsjukhuset. Då barnet haråterhämtat sig efter en lyckad organtransplantation kan barnet leva ett normalt liv utanbetydande begränsningar, men behöver livslång medicinering mot avstötning.

Efter organtransplantationen vårdas barnet i allmänhet fyra till sex veckor påsjukhus. Barnen återhämtar sig olika snabbt och vårdtiderna varierar således. Efteratt barnet blivit utskrivet från sjukhuset genomgår hen regelbundet laboratorie-och sjukhusundersökningar. De första månaderna efter organtransplantationen ärbarnet mottagligt för infektioner och avstötningsreaktioner. I början används utövermedicinering mot avstötning även bl.a. medicinering mot infektioner. Återhämtningentar cirka 6 månader. Barnet kan återgå till skolan eller dagvård 6–12 veckor efterorgantransplantationen. Särskilt småbarn som genomgått en organtransplantationbrukar senare under barndomen få normala luftvägsinfektioner och tarminfektioner, menderas antal och svårighetsgrad brukar inte avvika från det normala.

Njurtransplantation

Den vanligaste orsaken till njurtransplantation på barn är kongenital nefros (CNF),som hör till det finländska sjukdomsarvet. Den näst största gruppen som behöver en

48


njurtransplantation är barn med missbildningar i urinvägarna. Denna grupp behöver iallmänhet en njurtransplantation i skolåldern.

Kongenital nefros behandlas med att avlägsna njurarna och transplantera nya. Njurarnaavlägsnas vanligen vid ungefär ett halvt års ålder och en ny njure transplanteras närbarnet väger minst 9–10 kg. Före njurtransplantationen behövs dialysbehandling.Dialysbehandlingen genomförs i första hand som peritonealdialys.

Handikappbidrag i samband med en organtransplantation

Vården av ett barn som väntar på en organtransplantation medför i allmänhetstörre belastning och bundenhet än vad som är vanligt. Belastningen ochbundenheten bedöms i dessa fall individuellt. Vid bedömningen av den belastning ochbundenhet som vården och omvårdnaden av ett barn som väntar på till exempel enhjärttransplantation medför kan man använda avsnittet hjärtfel som hjälp.


I fråga om ett barn som väntar på en njurtransplantation och som får dialysbehandlinganses den belastning och bundenhet som vården och omvårdnaden medför varakrävande och pågå dygnet runt.

I fråga om ett barn som lider av kongenital nefros bedöms den belastning ochbundenhet som vården och omvårdnaden medför vara krävande och pågå dygnet runtfrån det att sjukdomen konstaterats fram till njurtransplantationen. Handikappbidragmed högsta belopp beviljas tills barnet fyller 1,5 år, då njurtransplantationen i allmänhetgörs.


Efter en lyckad organtransplantation anses den belastning och bundenhet somvården och omvårdnaden av barnet medför vara större än normalt och berättiga tillhandikappbidrag med grundbelopp under ett års tid efter organtransplantationen.Grundbidraget beviljas för 12 månader från början av månaden efter den då barnetskrevs ut från sjukhuset.

Ej handikappbidrag

Om barnet har återhämtat sig normalt från organtransplantationen och inte behövernågon annan medicinering än normal medicinering mot avstötning, anses vården ochomvårdnaden inte medföra större belastning och bundenhet än vad som är vanligt när12 månader har förflutit från det att barnet skrevs ut från sjukhuset.

1.7.5.4. Sjukdomar i andningsorganenAllergisk snuva

Den vanligaste formen av allergi i andningsvägarna är allergisk snuva, som förorsakasav bl.a. djurdamm och pollen, dammkvalster och mat. Vården och omvårdnaden av ettbarn med allergisk snuva anses inte medföra belastning och bundenhet som är störreän vad som är vanligt ens i det fall att barnet genomgår desensibilisering.

49


Astma och andra kroniska lungsjukdomarAstma är en följd av långvarig inflammation i luftrörens slemhinnor. Typiskt för astmaär variabel luftvägsobstruktion. Astmasymtom kan förekomma i samband medvirusinfektion, allergi eller ansträngning. Den faktor som orsakar symtomen kan ocksåvara okänd.

Symtom på astma är återkommande episoder av försvårad utandning och pipandeandningsljud, nedsatt belastningstolerans, nattliga uppvaknanden på grund av hostaeller andnöd, ständig slembildning, återkommande bronkitliknande symtom ellerlångvarig hosta. Astma diagnostiseras i enlighet med riktlinjerna för god medicinskpraxis.

Målet för astmabehandling är symtomfrihet och normal lungfunktion efter rätt diagnos.Regelbunden antiinflammatorisk medicinering räcker som regel för att behandlasymtomen. Efter den inledande behandlingen (1–3 månader) strävar man efter attminska läkemedelsdoserna och hitta den lägsta kortisondos som behövs för att hållasymtomen under kontroll. Om symtomen fortsätter kan läkemedlet bytas ut eller ettannat läkemedel läggas till. Då symtomen är ringa kan man på läkarordination prövaom barnet klarar sig utan läkemedel, och då följer man upp hur barnet mår.

Astma är en problematisk sjukdom framför allt hos små barn, eftersom barnen hartrånga luftvägar, där slemhinnorna tenderar att svälla framför allt i samband medinfektioner. Den grupp som kräver flest sjukhusbehandlingar är 1–4-åringarna.Läkemedelsbehandlingen av dem är också besvärligast att genomföra. En del av debarn som har astma har också någon allergi eller atopiskt eksem.

Barnet kan också ha någon annan kronisk lungsjukdom som kräver regelbundenbehandling (t.ex. interstitiella lungsjukdomar eller bronkopulmonell dysplasi) och somför den som har hand om barnet kan medföra belastning och bundenhet som är störreän vad som är vanligt i minst ett halvt års tid.


Vården av ett astmasjukt barn under 5 år anses medföra belastning och bundenhet somär större än vad som är vanligt i en omfattning som berättigar till handikappbidrag medgrundbelopp, om barnets astma är behörigt konstaterad och enligt riktlinjerna för godmedicinsk praxis behandlas med antiinflammatoriskt inhalationsläkemedel fortgående iminst ett halvt års tid. Därtill förutsätts att barnet vårdas regelbundet av en läkare somär insatt i astma hos barn. Under den fortgående läkemedelsbehandlingen kan ocksåkorta (1–2 mån.) läkarordinerade uppehåll göras.

Vården och omvårdnaden av ett astmasjukt barn som är 5 år eller äldre anses medförabelastning och bundenhet som är större än vad som är vanligt, om barnet lider av svårastma. Typiskt för ett barn med svår astma är skoven som kräver sjukhusvård trots attbarnet får ändamålsenlig vård (riktlinjerna för god medicinsk praxis). Läkarutlåtandeteller patientjournalen ska innehålla en utredning över skovet. Astman kan ansesvara svår också om barnets lungfunktion hela tiden är avvikande och barnet behöverkortverkande luftvägsvidgande läkemedel flera gånger i veckan.

Då den belastning och bundenhet som vården av ett barn med astma medför bedömsbör man också beakta barnets övriga sjukdomar och helhetssituationen.


Vården av barnet anses medföra krävande belastning och bundenhet, om barnet utöversvår astma har svårt atopiskt eksem eller någon annan svårbehandlad sjukdom.

50


1.7.5.5. Läpp- och gomspaltLäpp- och gomspalt är medfödda missbildningar i huvud- och halsområdet avvarierande svårighetsgrad. Vid läppspalt är barnets läpp dåligt utvecklad och det fattasen del. Vid gomspalt är barnets gom dåligt utvecklad. Ansvaret för vården av barn medläpp- och gomspalt har koncentrerats till den specialiserade sjukvården.

Barn med läppspalt (harmynta barn) opereras vid 2–3 månaders ålder och återhämtarsig vanligen på mindre än ett halvt år. Den belastning och bundenhet som vårdenoch omvårdnaden av barnet medför varar vanligen inte den halvårstid som krävs förhandikappbidrag.

Barn med gomspalt opereras vanligen vid 9–12 månaders ålder. Det är nästan alltidsvårt att mata barn med gomspalt, vilket medför belastning och bundenhet som ärstörre än vad som är vanligt för den som har hand om barnet. Hos ett barn medgomspalt kan maten fritt komma från munhålan till örontrumpeternas mynning och kandärför ge återkommande infektioner i övre luftvägarna och öronen före operationen.Efter att gomspalten opererats lugnar sig situationen i allmänhet så småningom.

På grund av spalten utvecklas inte heller barnets käkar och tandbågar normalt.Detta leder ofta till malocklusioner (felaktigt bett) som senare måste korrigeras medtandreglering eller krävande käkkirurgi. Missbildningar i munområdet kan dessutomleda till talproblem, varvid barnet vid behov hänvisas till talterapi vid ungefär 4–5 årsålder. En operation för att förbättra talet görs vid 3–6 års ålder. Ytterligare operationerkan behövas ännu senare i skolåldern.


Den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnmed gomspalt medför anses vara större än vad som är vanligt minst varje vecka, ombarnet har svårt att äta och det tar längre tid än normalt att mata barnet. Barnet kandessutom ha återkommande infektioner i övre luftvägarna och öronen.


Den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnmed gomspalt medför anses vara krävande, om barnet har avsevärda ätsvårigheteroch ständigt återkommande infektioner i övre luftvägarna eller öronen eller om barnetgenomgår fortlöpande talterapi som är förenad med mycket tidskrävande mekanisktalträning som genomförs i hemmet.

1.7.5.6. HudsjukdomarAtopiskt eksem

Atopiskt eksem (atopiskt utslag, atopisk dermatit, atopiskt böjveckseksem,böjveckseksem, ”mjölkskorv”) är en ytterst vanlig, huvudsakligen lindrig kronisksjukdom. Småbarn med atopiskt eksem har fläckar framför allt på kinderna, magen ochpå yttersidan av de nedre extremiteterna (s.k. mjölkskorv). Hos äldre barn förekommereksem i böjvecken, nacken, på vristerna och handlederna (s.k. böjveckseksem).Behandlingen av atopiskt eksem beror på symtomen, men barnets hud måste smörjasin med rikligt med bas- och/eller kortisonsalvor.

51


Eksemets svårighetsgrad varierar avsevärt beroende på sjukdomens naturligaförlopp och i synnerhet under vintern förekommer perioder som kräver tämligenomfattande behandling. Ett barn anses ha svårt atopiskt eksem om bassalvor och mildakortisonsalvor inte räcker som behandling, utan barnet dessutom behöver följandespecialbehandlingar:

• starka kortisonsalvor eller• kalcineurinhämmare (t.ex. takrolimus- eller pimekrolimussalva) eller• ljusterapi eller• vårdperioder på sjukhus

Den belastning och bundenhet som vården medför ska bedömas på tillräckligt lång sikt,eftersom eksemets svårighetsgrad kan variera.Vid bedömningen ska man beakta attatopiskt eksem hos barn under 2 år i allmänhet behandlas med milda kortisonsalvor.Enligt riktlinjerna för god medicinsk praxis ska takrolimus- eller pimekrolimussalvaanvändas först när barnet är över 2 år, om behandlingen med kortikosteroidsalvor harvarit otillräcklig.

Ej handikappbidrag

Vården av ett barn med atopiskt eksem anses inte innebära belastning och bundenhetsom är större än vad som är vanligt, om barnet har eksem fläckvis endast på en delav kroppen (bl.a. böjvecken, ansiktet) och eksemet behandlas med bassalvor ochkortisonsalvor från grupp I–II.

Vården av barnet anses inte heller medföra större belastning och bundenhet än vadsom är vanligt när ett barn med atopiskt eksem har pollenallergi som utvecklas tillkorsallergier mot rotfrukter och frukter.


Vården av ett barn med atopiskt eksem anses medföra belastning och bundenhetsom är större än vad som är vanligt, om barnet har utbrett och svårbehandlat atopiskteksem. Eksemet anses vara utbrett och svårbehandlat om det förekommer på storaområden i ansiktet, på kroppen och på extremiteterna och symtomen fortsätter trotsadekvat behandling (förutom bassalvor och milda kortisonsalvor har barnet fåttovannämnda specialbehandlingar regelbundet).

I fråga om barn under 2 år med utbrett eksem anses eksemet vara svårbehandlat närdet inte hålls under kontroll med regelbunden och daglig riklig användning av bassalvaoch periodvis användning av kortisonsalva från grupp I–II. Barnet vårdas på grundav svåra hudsymtom av en specialistläkare som regelbundet följer barnets tillstånd.Uppföljningen genomförs enligt barnets individuella behov. Tidvis kan även periodermed sjukhusvård krävas.

Av läkarutlåtandet och ansökan ska framgå på vilket sätt eksemet är utbrett ochsvårbehandlat.


Vården av ett barn med atopiskt eksem anses medföra krävande belastning ochbundenhet, om barnet förutom svårbehandlat atopiskt eksem har någon annansvårbehandlad sjukdom. I regel behöver dessa barn intensiv läkarbehandling ellerperioder med vård på avdelning.

52

http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/suositus?id=hoi50077


1.7.5.7. EnuresBarn lär sig att hålla sig torra i olika takt. I vilken takt detta sker påverkas av barnetsmetaboliska, anatomiska och neurologiska förutsättningar att kontrollera urinblåsan.Psykosociala faktorer kan också spela in när ett barn lär sig att hålla sig torrt. Ickeorganisk enures (F98.0) har kunnat fortgå sedan födelsen, eller så kan den börja förstefter att barnet lärt sig att hålla sig torrt.

Diagnosen enures (natt och/eller dag) ställs tidigast då barnet fyllt fem år.Handikappbidrag kan beviljas tidigast från och med 5 års ålder.

För att ett barn med enures ska beviljas handikappbidrag måste följande villkor varauppfyllda:

• barnet har fått diagnosen enures• enuresen har fortgått eller fortgår i minst 6 månader• barnet står under läkarbehandling• barnet behandlas aktivt för nattlig enures med läkemedel eller larmbehandling.

Med aktiv behandling avses att läkemedelsbehandling med desmopressin medmaximidos (240 mikrogram) i minst 2 veckors tid eller larmbehandling i minst 6veckor. Behandlingen ska pågå utan avbrott under den här tiden. Hur behandlingengenomförts kan följas bl.a. med hjälp av läkemedelsinköpen.

• Läkarutlåtandet ska innehålla en noggrann utredning om den genomfördabehandlingen, dess effekt och vårdplanen. Utlåtandet ska också innehållamotiveringar till att behandlingen ska fortsätta eller avbrytas och en plan förföljande behandlingsförsök.

• dagbok förs varje dag över sängvätningen. Dagboken ska ha förts åtminstoneunder behandlingen. Av dagboken framgår hur länge behandlingen har pågått ochvilken effekten har varit. En kopia av dagboken ska bifogas ansökan


Vården och omvårdnaden av barnet anses innebära belastning och bundenhet somär större än vad som är vanligt, om sängvätning trots aktiv behandling förekommerminst 3 nätter i veckan. Handikappbidrag kan beviljas från ingången av månaden efterden under vilken den aktiva behandlingen inletts. Om behandlingen avbryts såsomresultatlös ska man i allmänhet göra ett nytt försök med behandling inom 4–6 månader.Handikappbidrag beviljas fram till följande behandlingsförsök.

Handikappbidrag kan också beviljas när behandlingen inte har kunnat inledas ellerfortgå av någon annan medicinsk orsak. Orsaken ska motiveras i läkarutlåtandet.

Ett barn som väter ner sig dagtid anses ha rätt till handikappbidrag med grundbelopp,om barnet trots adekvat behandling fortsätter att väta ner sig. Vården av barnet ansesmedföra belastning och bundenhet för dem som har hand om barnet bl.a. om de måstese till att barnet regelbundet (med ca 2 timmars mellanrum) går på toaletten.

53


1.7.5.8. Psykiska störningar samt utvecklings- ochbeteendestörningar

Psykotiska störningar (F20-29),förstämningssyndrom (F31-32) ochångestsyndrom (F40-48, delvis F90-98)

Psykisk utvecklingsstörning(F70–79)

Psykiska utvecklingsstörningar (F80-89)Störningar i beteende ochkänsloliv som vanligen börjar ibarn- och ungdomen(F90-91)

Handikappbidrag vid psykiska störningar samtutvecklings- och beteendestörningar

Hos barn och ungdomar förekommer samma psykiska störningar som hos vuxna, menderas prevalens varierar enligt ålder. Också symtomen varierar inom en och sammadiagnosbenämning beroende på barnets och den ungas ålder och utvecklingsnivå.

De vanligaste psykiska störningarna hos barn är uppmärksamhets- ochbeteendestörningar. Också ångesttillstånd är vanliga i barn- och ungdomen, ochvanligast av dem är olika fobier. Också posttraumatiska stressyndrom är ganskavanliga hos barn, medan åter ångesttillstånd med tvångssyndrom blir vanligare först iungdomsåren. Förstämningssyndrom blir vanligare vid övergången från barndomen tillungdomsåren, och de är den vanligaste formen av psykiska störningar hos ungdomar.Psykoser och ätstörningar är mera sällsynta än ovan nämnda sjukdomsgrupper. Det ärvanligt att barnet samtidigt uppvisar två eller flera psykiska störningar.

Psykotiska störningar (F20-29), förstämningssyndrom (F31-32)och ångestsyndrom (F40-48, delvis F90-98)

Schizofrena psykoser (F20) kan uppträda redan i barndomen eller ungdomen.Symtomen är till stor del desamma som hos vuxna och de inbegriper olikahallucinationer, i synnerhet hörselvillor och störningar i tankeverksamheten, t.ex.vanföreställningar, avvikande associationer i tankeinnehållet och tankar som bryts ellerkör fast. Ett psykotiskt barn kräver ofta mera omvårdnad och tillsyn från föräldrarna änett friskt barn. Familjeterapeutisk vård är ofta nyttig med tanke på vården av barnet,likaså andra stödåtgärder som riktas till familjen (stöd- eller vårddiskussioner).

Det räcker ofta länge innan man identifierar depressiva episoder hos barn och kaninleda behandlingen. Depression hos barn är ofta långvarig och återkommer lätt. Närdepressionen är recidiverande ökar risken för en ny episod. Under en depressionminskar intresset för omgivningen och människor. Symtomen på depression hos barnformar sig enligt utvecklingsnivån. Spädbarn undviker ögonkontakt och är passiva vidberöring. Den kognitiva och motoriska utvecklingen fördröjs och det är vanligt medsömn- och ätstörningar. Depression hos äldre barn yttrar sig ofta i form av irritation,missnöje och oförmåga att koncentrera sig. Barnet saknar förmåga att glädjas ochatt leka. Psykosomatiska symtom är vanliga och barnet kan vara självdestruktivt. Hosbarn i skolåldern är leda, oförmåga att koncentrera sig och trötthet vanliga symtom,och de leder ofta till skolsvårigheter. De psykologiska symtomen på depression yttrarsig klarare hos äldre barn: de upplever att de är sämre än andra, har skuldkänslor ochkänner sig misslyckade.

54


Depression hos barn yttrar sig ofta i relationerna till barnets nätverk av närstående.För den som är deprimerad är det mycket viktigt med stöd från det sociala nätverket,och familjeterapi kan vara en behandlingsform. Ett deprimerat och självdestruktivtbarn behöver intensiv tillsyn och omvårdnad och ofta sjukhusvård, framför allt omfamiljen saknar resurser att stödja barnet. Ett deprimerat barn behöver mera stöd ochomvårdnad i hemmet än ett friskt barn. Också problem med mat eller sömn kräver oftamycket omvårdnad från föräldrarna.

Vid ångesttillstånd i barndomen förekommer långvarig och irrationell rädsla för vissaobjekt, aktiviteter eller situationer. Före skolåldern hör olika former av rädsla oftatill den normala utvecklingen, medan samma rädslor hos äldre barn kan betraktassom fobiska syndrom (F40). Hos barn gäller symtomen ofta objekt (t.ex. djur) och iungdomsåren åter oftare situationer (sociala situationer, offentliga platser). Vid andraångesttillstånd (F41) tar sig ångest hos barn eller unga ofta uttryck i att barnet ärföräldrabundet och har svårt att anpassa sig bland jämnåriga. Somatiska symtom ärvanliga i samband med ångesttillstånd, t.ex. magsmärtor, kräkningar, huvudvärk, yrseloch svettningar. Tvångssyndrom (F42) kan vara präglat av både tvångstankar ochtvångshandlingar. I svåra fall försvårar de avsevärt det dagliga livet. Om barnet kämparmot tvångshandlingarna förvärras vanligen ångesten. Barn som uppvisar de svårastesymtomen behöver ibland vård på avdelning. Exempelvis i samband med skolfobierkräver vården stor aktivitet och bundenhet från föräldrar och lärare samt barnets övriganätverk av närstående.

Psykisk utvecklingsstörning (F70–79)Psykisk utvecklingsstörning yttrar sig på så sätt att utvecklingen av de kognitiva,språkliga, motoriska och sociala färdigheter som påverkar den allmännaintelligensnivån stagnerar eller är långsammare än normalt och inte når upp till enåldersenlig nivå. När utvecklingen av intelligensen stagnerar eller regredierar finns detofta någon organisk sjukdom i bakgrunden. Utvecklingsstörningar är ofta förenade medbeteendestörningar som medför behov av omfattande extra omvårdnad och tillsyn.

Barn med lindrig psykisk utvecklingsstörning (F70) behöver ofta mera handleddträning av olika färdigheter, men lär sig att klara av sina dagliga aktiviteter. Språketoch uppfattningsförmågan hos barn med medelsvår psykisk utvecklingsstörning (F71)utvecklas långsamt. De motoriska färdigheterna och förmågan att ta hand om sigsjälv förblir bristfälliga. En del av barnen lär sig att läsa, skriva och räkna på enkel ochgrundläggande nivå. Vissa lär sig aldrig att tala, fastän de förstår enkla anvisningaroch lär sig att göra tecken med händerna. Vid svår psykisk utvecklingsstörning (F72)är bilden densamma som hos föregående grupp, men svårare. Barn med svår psykiskutvecklingsstörning (F73) förmår knappt alls sköta sina grundläggande behov ochbehöver ständig hjälp och handledning.

En psykisk utvecklingsstörning kan också vara förenad med organiska symtom,anatomiska skador eller psykiska störningar. Svåra neurologiska störningar och andrafysiska störningar som gör att barnen har svårt att röra sig, syn- och hörselskador,epilepsi samt autism är också vanliga.

Den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen avbarnet medför kan vara krävande ända från första början. Också vården av ett litetbarn kan skilja sig avsevärt från vården av ett friskt barn i motsvarande ålder. Denspecialiserade sjukvården för personer med utvecklingsstörning är i allmänhet ordnadpå specialomsorgsdistriktens polikliniker och institutioner.

55


Psykiska utvecklingsstörningar (F80-89)Utmärkande för dessa psykiska utvecklingsstörningar är att barnets språkligautveckling och inlärningsförmåga, utvecklingen av de motoriska färdigheterna och/eller utvecklingen av den sociala interaktionen är störda. Flera olika störningar kanförekomma samtidigt. Störningens form och svårighetsgrad, individuella faktorer ochfaktorer i omgivningen förorsakar olika funktionsbegränsningar i barnets vardag.

Utvecklingsrelaterad språkstörning (F80.0–F80.9)Enligt riktlinjerna för god medicinsk praxis avser utvecklingsrelaterad språkstörningen störning i den språkliga utvecklingen som på ett övergripande sätt påverkarfunktionsförmågan och möjligheten till delaktighet och interaktion. Vid en störningutvecklas inte barnets språkliga funktionsförmåga i enlighet med åldern och annankognitiv utveckling. Orsaken till störningen är inte en neurologisk skada eller sjukdomoch beror inte heller på avvikande sinnesfunktioner, avvikelser i känslolivet eller påavvikande omgivningsfaktorer, men dessa kan vara faktorer som bidrar till uppkomstenav störningen. Svårigheter i den språkliga utvecklingen kan också ha samband med enautismspektrumstörning eller psykisk utvecklingsstörning, varvid diagnosen är psykiskutvecklingsstörning, eller med en omfattande nedsättning av funktionsförmågan som ärlindrigare än en utvecklingsstörning. I de ovan nämnda fallen är det inte heller fråga omen utvecklingsrelaterad språkstörning.

Symtombilden vid utvecklingsrelaterad språkstörning visar att barnet har svårigheter attproducera eller förstå språkliga uttryck, eller både och. Det är vanligt att barnet längetalar otydligt, det kan använda felaktiga eller förvrängda ord, felaktiga böjningsändelsereller inte böja orden alls och ha svårigheter att hitta ord. Barnets tal kan sakna ordsom är väsentliga för att man ska förstå innebörden i det som barnet säger eller såkan barnet använda alltför många ord, vilket gör det svårt att förstå barnets tal. Attett barn har svårigheter att förstå kan vara svårt att upptäcka i det vardagliga livet.Kommunikationsproblem, störningar i känslolivet eller beteendestörningar såsomkoncentrationssvårigheter, rastlöshet och tillbakadragenhet kan vara tecken på att ettbarn har en störning i den språkliga funktionsförmågan.

När tvååringar inte producerar enstaka ord och treåringar inte producerar enklameningar med två ord kan detta varsla om expressiv språkstörning. Efter att barnet lärtsig några enkla ord kan den språkliga utvecklingen stagnera. Expressiv språkstörningär förenad med fördröjd eller avvikande produktion av ord och ljud. Ordförrådet kan varabegränsat, det kan vara svårt att hitta lämpliga ord eller så kan grammatikfelen vållaproblem. Barnets ickespråkliga förmåga att kommunicera utan ord är rätt bra.

Tecken på impressiv språkstörning hos ettåringar är att de inte reagerar på bekantanamn, hos ett och ett halvt år gamla barn att de inte känner igen några vanliga föremåloch hos barn över två år att de inte förmår följa enkla anvisningar. I senare ålder harsådana barn svårt att förstå grammatikaliska strukturer och nyanser i språket. Enimpressiv språkstörning är alltid även förenad med en expressiv språkstörning.

Svårighetsgraden hos en utvecklingsrelaterad språkstörning varierar från lindrig tillsvår. Även vid lindrigare störningar hjälper kommunikationshjälpmedel (alternativ ochkompletterande kommunikation) som stöder och ersätter talet, inlärningen och denåldersenliga verksamheten och delaktigheten. Stödåtgärderna sätts i regel in genastnär det uppstår en misstanke om att ett barns språkliga utveckling är fördröjd elleravviker från det normala.

När ett barn växer förändras symtombilden vid utvecklingsrelaterad språkstörning.Barnets tal blir så småningom tydligare och behärskningen av det vardagliga språket

56


utvecklas. Förståelsen av långa, begreppsmässigt komplicerade hörda eller lästameningar förblir emellertid ofta bristfällig eller medför svårigheter jämfört med dennormala åldersnivån.

En utvecklingsrelaterad språkstörning som konstaterats före skolåldern fortgårofta i form av en bristfällig språklig funktionsförmåga i skolåldern. Det kan tillexempel fortsättningsvis vara svårt för barnet att lära sig nya ord och begreppoch på grund av detta framhävs bristerna i behärskningen av ord och begreppsom inte hör till det vardagliga språket. Barnet kan ha brister i anslutning tillaktivitetsstyrning och interaktion, svårigheter att få kamrater och i kamratrelationernasamt koncentrationssvårigheter och problem med känslolivet.

Utvecklingsrelaterade språkstörningar hos två- eller flerspråkiga barn uppträder alltidäven i användningen av modersmålet, vilket i regel kan konstateras vid undersökningsom utförs av en talterapeut med hjälp av en tolk.

Vid inlärningsstörningar (F81) är tillägnandet av normala färdigheter stört ändasedan tidig ålder. I bakgrunden finns sannolikt en biologisk funktionsstörning ochavvikande kognitiv processning. Störningen påverkar skolgången redan de första åren.En inlärningsstörning kan yttra sig som läs-, stavnings- eller räknesvårighet eller somblandad inlärningsstörning. I samband med inlärningsstörningar uppträder ofta t.ex.uppmärksamhetsbrist, beteendestörning eller andra utvecklingsstörningar t.ex. motoriskutvecklingsstörning eller störningar i tal- och språkutvecklingen.

Vid motorisk utvecklingsstörning (F82) förekommer svårigheter i anslutning tillmusklernas samspel redan i tidig ålder. Svårigheterna varierar med åldern. Fin- ochgrovmotoriken är bristfällig, i synnerhet är det svårt att styra rörelser som är beroendeav sinnena. Hos en del barn förekommer inlärningsstörningar, sociala störningar samtstörningar i känsloliv och beteende.

Diagnosgruppen Blandade utvecklingsstörningar (F83) används när barnethar störningar i språk- och talutvecklingen, inlärningsstörningar och motoriskautvecklingsstörningar samt försämrad kognitiv förmåga och ingen av dessa störningarär mera framträdande än de andra.

Autismspektrumstörning (F84) i sina svåraste former kan identifieras redan i tidigbarndom men diagnosen på en lindrigare störning kan säkerställas först senare.Autismspektrumstörningar kan vara förenade med fördröjd eller avvikande språkligoch/eller kognitiv utveckling, svårigheter att bearbeta information från sinnesorganen,andra neuropsykiatriska störningar samt beteendesymtom som kan ha en betydandeinverkan på funktionsförmågan. Ibland kan en autismspektrumstörning även varaförenad med en fördröjd motorisk utveckling. En autismspektrumstörning varar livet utmen svårighetsgraden kan ändra med ålder och rehabilitering.

Autism i barndomen (F84.0) yttrar sig vanligen redan före tre års ålder. Vid svårautism syns de första symtomen redan vid ett års ålder i form av bristande användningav miner och gester; barnet pekar till exempel inte på föremål det vill ha, det hardålig ögonkontakt och pekar inte på föremål för att de vill att någon annan skauppmärksamma det, det lystrar inte till sitt eget namn. Efter dessa första symtomföljer en fördröjd eller avvikande utveckling av tal och språk. För en del yttrar sigautism genom att de förlorar redan uppnådda färdigheter mellan det första och andralevnadsåret. Vid autism har en betydande del problem med att bearbeta informationfrån sinnesorganen. Barnet kan vara känsligt och reagera på ett avvikande sätt t.ex. påljud, beröring eller andra sinnesstimuli i omgivningen. Nya situationer och förändringarmöts ofta av ett starkt motstånd. Olika rädslor, sömnsvårigheter och ätstörningar är

57


vanligt förekommande. En del har en intellektuell funktionsnedsättning. Det kan finnasavvikelser i den motoriska utvecklingen men gångförmågan utvecklas i regel normalt.

Tidig autism är i regel så svår att det behövs intensiv flerformsrehabilitering redan frånett tidigt skede samt individuella stödarrangemang m.m. i småbarnspedagogiken ochskolan.

Med Aspergers syndrom (F84.5) avses lindrig, medelsvår autismspektrumstörning. Pågrund av den lindrigare symtombilden identifieras och diagnostiseras den i regel senareän autism i barndomen, vanligen senast i lek- eller lågstadieåldern. Centrala symtomär avvikande social interaktion och problem med sociala färdigheter, avvikelser i denicke-verbala kommunikationen (svaga gester och ansiktsuttryck) samt snäva funktionersåsom intensiv fixering vid vissa saker, småpetigt och formellt tal, stela och oflexiblarutiner. Ofta förekommande är motorisk klumpighet och avvikelser i reaktionerna påsinnesstimuli. Den allmänna kognitiva utvecklingen bland dessa barn ligger inom detnormala. De kan också vara begåvade på något specialområde.

Störningar i beteende och känsloliv som vanligen börjar i barn-och ungdomen(F90-91)

Vid Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (F90, inbegriper ADHD och ADD)(Riktlinjerna för god medicinsk praxis som gäller ADHD) utgörs de centrala symtomenav svårigheter att reglera aktiviteterna och uppmärksamheten så att de passar denaktuella situationen. Detta yttrar sig typiskt i form av hyperaktivitet, ouppmärksamhetoch impulsivt beteende. Utmärkande för ouppmärksamheten är bristande uthållighet vidfunktioner som kräver kognitiv förmåga, benägenhet att gå från en aktivitet till en annanutan att slutföra någon av dem samt olika fel på grund av vårdslöshet och glömska.Typiska symtom är sensorisk överkänslighet och svårigheter att rikta uppmärksamhetenpå det som är väsentligt. Det förekommer också att man skjuter upp viktiga sakersom borde göras. Svårigheten att reglera aktiviteten kan ta sig uttryck i att barnetständigt rör på sig och har svårt att tyst koncentrera sig på något men också i formav långsam aktivitet i vissa situationer. Impulsiviteten syns ofta i form av avsaknadav uthållighet, otålighet och agerande utan att tänka på följderna. Hyperaktivitet ochimpulsivitet gör att barnen är utsatta för olycksfall och svårigheter i sociala situationer.De här barnen bryter mot regler snarare av obetänksamhet än avsiktligt. Barnen harockså ofta problem med aktivitetsstyrningen, vilket bland annat yppar sig i form avsvårigheter att lära sig klara av vardagssysslorna och klara det vardagliga livet. Läs-och inlärningssvårigheter samt motorisk klumpighet, motoriska utvecklingsstörningaroch störningar i talutvecklingen är vanliga tilläggsproblem. Symtomen går i betydandeutsträckning att lindra med adekvat vård och rehabilitering.

Utmärkande för barn med beteendestörningar (F91) (God medicinsk praxis)är upprepat eller ständigt asocialt, aggressivt eller trotsigt beteende. Kortvarigabeteendesymtom uppträder ofta i anslutning till tunga livssituationer ellerandra störningar, t.ex. inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriska störningar.Långvariga beteendestörningar utvecklas ofta så småningom. Beteendestörningarförorsakar problem med sociala relationer och med att klara av olika aktiviteter.Beteendestörningar är en allmän orsak till att barn och unga hänvisas tillmentalvårdstjänster. Typiskt vid beteendestörningar är att barnet slåss eller retasorimligt mycket, visar grymhet, förstör egendom, anlägger bränder, stjäl, ofta ljuger,olovligt är frånvarande från skolan, rymmer hemifrån, får täta raserianfall och/ellerinte lyder. Utvecklingsstörningar är ofta förenade med utvecklingsrelaterade problemi form av talstörningar och inlärningsstörningar samt samsjukdomar som ADHD och

58

https://www.kaypahoito.fi/hoi50061

https://www.kaypahoito.fi/kht00135


förstämnings- och missbruksstörningar. Psykosocial belastning är också allmäntförekommande.

Vid behandling av sådana störningar i beteende- och känsloliv som börjar i barn- ochungdomen är psykosociala behandlingsmetoder de mest centrala, såsom handledningi föräldrakunskaper, där man stödjer relationen mellan barn och föräldrar och stärkerett positivt beteende samt annan rehabilitering som befinns nödvändig. Behandlingenförutsätter att det finns en förtroendefull samarbetsrelation mellan familjen och denunga som stärker aktörskapet och en kontinuitet.

Handikappbidrag vid psykiska störningar samt utvecklings- ochbeteendestörningar

Att göra en bedömning av villkoren för beviljande av handikappbidrag är ofta svårt närdet gäller den här sjukdomsgruppen, eftersom belastningen och bundenheten i barnensvardag oberoende av diagnosen kan bero på flera olika funktionsbegränsningar.Barn i alla åldrar kan i samband med psykiska störningar, utvecklingsstörningar ochbeteendestörningar ha svårigheter när det gäller interaktion och kamratrelationeroch det kan dessutom förekomma störningar i känslolivet, beteendestörningar,hyperaktivitet, passivitet och/eller ouppmärksamhet. Hur störningarna inverkar påbelastningen och bundenheten ska bedömas ur ett helhetsperspektiv med beaktandeav individuella faktorer (till exempel ålder och utvecklingsnivå) och omgivningsfaktorer(till exempel behandlingar som sjukdomen föranleder och tid som går åt till resor och/eller arbetsarrangemang).

Ej handikappbidrag

Sådan vård, omvårdnad och rehabilitering av ett barn som endast i ringa utsträckningavviker från vården av ett friskt barn i samma ålder anses inte medföra särskildbelastning och bundenhet. Sådan belastning och bundenhet som förorsakas avbehandlingar och rehabilitering som sker mer sällan än varje vecka anses till exempelvara av mindre omfattning än vad som krävs för beviljande av handikappbidrag, omskötseln och omvårdnaden av barnet inte förorsakar annan belastning och bundenhet.Villkoren för beviljande av handikappbidrag uppfylls inte heller även om barnet harkonstaterats ha särdrag som kan bekymra föräldrarna och /eller förorsaka behov avuppföljning inom hälso- och sjukvården.

Om vården av barnet inte förorsakar någon belastning och bundenhet som avviker fråndet normala, ger inte det faktum att barnet genomgår en läkemedelsbehandling elleranvänder sig av skoltaxi rätt till handikappbidrag. Ett barn som endast har S- och R-felär inte heller berättigat till handikappbidrag.


Rätt till handikappbidrag med grundbelopp har ett barn då den belastning ochbundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medförförekommer minst varje vecka och är större än vanligt jämfört med ett friskt barn imotsvarande ålder. För att handikappbidrag med grundbelopp ska kunna beviljasska barnet i sitt vardagliga liv ha ett större behov av regelbundet och systematisktstöd och handledning och/eller övervakning än barn i samma ålder, eller ha behov avhandledd träning. Därtill kan barnet gå på behandlingar och rehabilitering. Vården,rehabiliteringen och uppföljningen av barnet sker i enlighet med planer som uppgjortsinom hälso- och sjukvården.

Rätt till handikappbidrag med grundbelopp anses föreligga t.ex. för

59


• barn som behöver regelbunden handledning för att genomföra övningar som gjortsupp av en talterapeut och mer stöd än sina jämnåriga på grund av svårigheter attgöra sig förstådd vid socialt umgänge.

• barn som i vardagen på grund av impulsivitet, svårigheter att upprätthållauppmärksamheten eller på grund av svårigheter att styra sina egna aktiviteterbehöver regelbunden systematisk handledning eller regelbundet stöd såsomhandledning vid social interaktion, särskilda stödåtgärder i daghem/skola eller vidgenomförande av psykosociala behandlingsmetoder i det vardagliga livet.

• barn som har en aktivitets- och uppmärksamhetsstörning har ofta medicinering.Läkemedelsbehandling är dock inte nödvändig för beviljande av handikappbidragmed grundbelopp. Belastning och bundenhet kan till exempel förorsakas avgenomförandet av psykosociala behandlingsmetoder i det vardagliga livet.


Rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp föreligger för ett barn, om vården,omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför belastning och bundenhet som ärkrävande eller upptar avsevärd tid varje dag.

Belastningen och bundenheten är krävande om vården och omvårdnaden av barnetsom helhet kan betraktas som avsevärt mer krävande än i fråga om friska barn i sammaålder.

Barnet kan ha svårigheter på flera olika områden av funktionsförmågan, t.ex. i språkligasituationer, situationer som kräver samspel mellan ögon och händer i anslutning tillinteraktionen mellan människor eller svårigheter med motoriska funktioner. Barnetbehöver på grund av sin sjukdom rikligt med sådant systematiskt stöd, sådanhandledning och och/eller tillsyn när det gäller aktiviteter i det dagliga livet – till exempeli skolan, hemma, i samband med fritidsaktiviteter och/eller kamratrelationer – som intehör till barnets ålder. Barnet kan också behöva olika rehabiliteringsåtgärder såsombesök på familjerådgivning, terapier och familjearbete.

Rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp anses föreligga t.ex.

• för ett barn som är passivt på grund av försenad utveckling eller depression ochvars sjukdom är så svår att barnet behöver extra stimulans och tidskrävandehandledning och undervisning varje dag när det gäller de dagliga aktiviteterna.Interaktionen med barnet kan vara krävande. Barnet behöver dessutom i regelsystematiska rehabiliteringsåtgärder.

• ofta för ett barn med utvecklingsstörning vars funktionsnedsättning är så svår attdet behöver hjälp och handledning en avsevärd tid varje dag när det gäller dedagliga aktiviteterna eller avsevärd tillsyn samt eventuella rehabiliteringsåtgärder.Det kan dessutom vara krävande att kommunicera och interagera med barnet.

• om barnets ångesttillstånd med tvångssyndrom är förenat med avsevärdasvårigheter och barnet därigenom dagligen har behov av sådant stöd medpåklädning, avfärden från hemmet och/eller ätande som upptar avsevärd tid varjedag och som är krävande när det gäller interaktionen med barnet.

• om användningen av olika metoder som stöder kommunikationen vid enutvecklingsrelaterad språkstörning hos ett barn förorsakar belastning ochbundenhet som är krävande och/eller som dagligen upptar avsevärd tid. Det ärtill exempel fråga om ovan avsedd belastning och bundenhet om man dagligenär tvungen att upprepade gånger lugna ner barnets interaktionssituationer ochanvända en stor mängd individuella anvisningar eller använda olika AKK-metodersom stöd för kommunikation via tal. Även om det går att kommunicera med barnetvia tal är det en förutsättning för en fungerande interaktion att den person som

60

http://papunet.net/tietoa/puhetta-korvaava-kommunikointi-eli-aac


sköter barnet är särskilt insatt i dessa frågor och att kommunicera kräver oftabåde tid och koncentration. På grund av detta skiljer sig interaktionen med barnetavsevärt från interaktion med ett friskt barn.

• för ett barn som har kraftiga symtom på grund av ADHD och av grundad anledninginte har någon läkemedelsbehandling, men då belastningen och bundenheten tillexempel på grund av psykosociala stödåtgärder är krävande eller kräver avsevärdtid varje dag.

• för ett barn, vars omvårdnad på grund av psykisk utvecklingsstörning ärkrävande och förutsätter daglig vaksamhet och tillsyn när det gäller devardagliga aktiviteterna, eller så kan barnet behöva en övervakare med tanke pårymningsförsök och impulsivitet.


För att handikappbidrag med högsta belopp (högsta handikappbidrag) ska beviljasförutsätts det att vården och omvårdnaden av barnet medför större belastning ochbundenhet än vad som är vanligt och pågår nästan dygnet runt. Belastningen ochbundenheten är krävande till exempel när ombesörjandet av vården om barnetförutsätter att den som vårdar barnet är särskilt insatt i sjukvård eller att vårdenav barnet som helhet kan bedömas vara betydligt mera krävande än vården avett friskt barn i samma ålder. Med belastning och bundenhet dygnet runt avsessituationer vid vilka barnet inte kan lämnas utan tillsyn för mer än en kort stund,eftersom behandlingen av barnets sjukdom kräver specialarrangemang och att den somvårdar barnet är på sin vakt nästan dygnet runt.

Rätt till handikappbidrag med högsta belopp anses föreligga för t.ex.

• ett barn med så svår autism eller psykos att barnet behöver tillsyn och handledningnästan dygnet runt.

• ett barn som endast kan lämnas utan tillsyn för en kort tid på grund av avsevärdorolighet, aggressivitet, rymningsbenägenhet, destruktivt beteende ellersjälvdestruktivitet.

• ett barn som är avsevärt mycket senare utvecklat jämfört med friska barn i sammaålder och som har en så svår utvecklingsstörning att barnet inte kan röra sig (t.ex.vända sig i sängen eller sitta). Utvecklingsprognosen är ofta dålig.

1.7.5.9. Barn med flera funktionsnedsättningarDen belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen avbarn med flera funktionsnedsättningar medför varierar beroende på sjukdomenseller skadornas art och svårighetsgrad. Barn med flera svåra funktionsnedsättningarkan samtidigt ha flera allvarliga sjukdomar eller utvecklingsstörningar i fleraorgansystem. Barnen kan t.ex. utöver motoriska störningar ha en hörsel- ellersynskada eller utvecklingsstörning, epilepsi, tal- eller gestaltningsstörningar eller enpsykisk utvecklingsstörning. Barn med flera svåra funktionsnedsättningar har rätt tillhandikappbidrag med högsta belopp när den belastning och bundenhet som vården,omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför är krävande och pågår dygnet runt.

61


1.7.5.10. Neurologiska sjukdomarCP-skada Epilepsi

CP-skadaEn CP-skada är en bestående hjärnskada som uppstått vid födelsen eller ispädbarnsåldern och som vanligen innebär försämrad kontroll över olika rörelser ochförsvagad muskelstyrka. Graden av funktionsnedsättning hos barn med CP-skadavarierar från mindre funktionsstörningar till funktionsnedsättningar på flera områden.

Den vanligaste följden av en CP-skada är spasticitet, dvs. muskelstelhet. Rörelsernaär stela och muskelstyrkan är svag och barnet har därför svårt att utföra snabbaoch exakta rörelser. Vid spastisk hemiplegi uppträder symtom i de övre och nedreextremiteterna på bara den ena sidan. Ofta är funktionella svårigheter i de övreextremiteterna mera hämmande än funktionella svårigheter i de nedre extremiteterna.Barn med hemiplegi lär sig oftast att gå själva. Vid diplegi är de nedre extremiteternasrörelser störda och svårighetsgraden varierar från att barnen går själva till att de sitteri rullstol. Vid tetraplegi är också de övre extremiteternas viljestyrda funktion minst likasvårt störd som de nedre extremiteternas.

En CP-skada kan också yttra sig i tvångsrörelser eller svårigheter att koordineramuskelfunktionen (ataxi). Dessa försvårar ofta barnets möjligheter att klara sig självbetydligt mer än vad muskelstelhet gör.

Till CP-skadan ansluter sig ofta också någon annan funktionsnedsättning än svårigheteratt röra sig. Vanligast är talskador som försvårar barnets språkliga utveckling. Dettakan leda till att barnets kognitiva förmåga undervärderas eller till beteendeproblem. Viden svår talskada kan barnet ha tillgång till olika kommunikationsmetoder som ersättertal. En CP-skada kan dessutom ibland vara förenad med en syn- eller hörselskada,epilepsi, gestaltningsstörningar eller en utvecklingsstörning. Om barnet till exempel harproblem med att skapa interaktion och att gestalta det hen sett, kan barnet ha svårt attintressera sig för människor, leksaker och lekar, och barnet behöver då särskilt stöd ochsärskild handledning. Särskilda inlärningssvårigheter kan förekomma om barnet harproblem t.ex. med samspelet mellan hand och öga eller med gestaltningen.

Barn med en lindrig CP-skada lär sig i allmänhet att gå utan hjälpmedel och klarar avde dagliga aktiviteterna själva. Barn med en medelsvår CP-skada kan lära sig att gåmed hjälpmedel, men talet är ofta otydligt och särskilda kognitiva svårigheter är vanliga.Barnet behöver i allmänhet hjälp med sina dagliga aktiviteter i någon mån. Barn meden svår CP-skada rör sig i allmänhet med eldriven rullstol, som barnet kan styra självtom den kognitiva nivån är bra. I övrigt måste barn med en svår CP-skada oftast hafullständig hjälp.

Ej handikappbidrag

Vården och omvårdnaden av ett barn med CP-skada anses inte medföra belastningoch bundenhet som är större än vad som är vanligt, om barnet klarar av de dagligaaktiviteterna lika bra som andra barn i samma ålder.


Ett barn med CP-skada har rätt till handikappbidrag med grundbelopp ombarnet behöver hjälp med sina dagliga aktiviteter. Barnet kan dessutom behövafysioterapeutisk eller motsvarande träning minst varje vecka.

62



Ett barn med CP-skada har rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp, om barnet varjedag behöver sådan hjälp med sina dagliga aktiviteter som upptar avsevärd tid och/ellerolika rehabiliteringsåtgärder.


Rätt till handikappbidrag med högsta belopp anses tillkomma ett barn med CP-skadasom lider av avsevärd stelhet, muskelsvaghet eller ofrivilliga rörelser i de övre ochnedre extremiteterna, vilket gör att barnet hela tiden behöver en annan persons hjälpoch tillsyn. Förutom CP-skadan kan barnet ha t.ex. en utvecklingsstörning eller syn-eller hörselskada.

EpilepsiBarn med epilepsi har benägenhet att få upprepade anfall som beror på övergåendestörningar i hjärnans funktion utan några särskilda provocerande orsaker. Epilepsikan uppkomma som sådan eller vara symtom på någon annan sjukdom (t.ex.upplagringssjukdomar i centrala nervsystemet).

En epileptisk störning i hjärnfunktionen kan förorsaka generaliserade anfall ellerpartiella anfall. Symtomen på dem är olika. De vanligaste symtomen är att medvetandetpåverkas delvis eller fullständigt. Andra symtom är t.ex. störningar i sinnesfunktionernaeller beteendestörningar eller kramper i extremiteterna eller kroppen. Anfallen varari allmänhet från några sekunder till några minuter. Epilepsi uppträder oftare hos barnsom också har andra neurologiska symtom, t.ex. en utvecklingsstörning eller ettrörelsehinder.

Den viktigaste behandlingsformen vid epilepsi är regelbunden, i allmänhet daglig,medicinering. Också kirurgisk behandling kan komma i fråga. Målet är att få anfallenatt upphöra och förhindra de kognitiva problem som epilepsin förorsakar utan någrabetydande skadeverkningar. Också undvikande av faktorer som provocerar anfall, t.ex.sömnbrist, har en central betydelse vid behandlingen av epilepsi.

Största delen av dem som får epilepsi i barndomen slipper anfallen med hjälp avdagens behandlingsmetoder, och största delen av dem som har epilepsi klarar sigmed ett läkemedel. Ibland kan man bli tvungen att byta läkemedel många gångerinnan man hittar en lämplig läkemedelsbehandling som håller anfallen borta.Läkemedelsbehandlingen fortsätter i allmänhet åtminstone tills barnet har varit utananfall två år. Ofta fortsätter behandlingen emellertid länge.

Vid svår epilepsi i barndomen har barnet så betydande symptom i anslutning tillepilepsin att de hämmar vardagslivet, t.ex. upprepade anfall som medför risk förolycksfall eller fördröjd eller stagnerad utveckling. Behandlingen kan kräva flera olikaläkemedel och övervakning av barnet för att risk för olycksfall till följd av anfallen skakunna undvikas. Det kan också hända att barnet måste ges medicin under anfallen.Den svåraste formen av anfall, status epilepticus, kräver sjukhusvård. Ett långvarigtepileptiskt anfall kan medföra bestående störningar i hjärnans funktion och försvåraepilepsin.

Ej handikappbidrag

Vårdnaden och omvårdnaden av ett barn med epilepsi anses inte medföra störrebelastning och bundenhet än vad som är vanligt, om barnet kan undvika anfall medhjälp av medicinering eller om barnet bara har små och kortvariga anfall som yttrar sig i

63


ryckningar eller stirrande och som inte är förenade med någon betydande försämring avfunktionsförmågan.

Barn som har endast feberkramper är inte berättigade till handikappbidrag.


Vården av och behovet av tillsyn över ett barn med epilepsi anses medföra belastningoch bundenhet som är större än vad som är vanligt minst varje vecka, om barnettrots adekvat vård har epilepsianfall som är förenade med avsevärt försämradfunktionsförmåga.


Den belastning och bundenhet som vården av och behovet av tillsyn över ett barn medepilepsi medför anses vara krävande om barnet har svår epilepsi (t.ex. medicineringenändras upprepade gånger).

Ett barn med epilepsi anses också ha rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp näranfallen inte är så täta men kommer utan förkänning (aura) så att de medför farligasituationer eller när barnet förutom epilepsi har andra neurologiska symtom somavsevärt hämmar den vardagliga funktionsförmågan, t.ex. svårigheter att röra sigeller talsvårigheter eller upprepade muskelryckningar i vaket tillstånd (myokloni). Oftaförutsätts specialarrangemang för att barnets vardag ska löpa, t.ex. transporter eller enledsagare.


Vården och omvårdnaden av ett barn med epilepsi anses medföra belastning ochbundenhet som är krävande och pågår dygnet runt, om barnet har svår epilepsi somtrots fortlöpande adekvat behandling är förenad med täta (dagliga eller nästan dagliga)epilepsianfall och barnet av denna orsak måste övervakas hela tiden och/eller gesmedicin under anfallen.

Rätt till handikappbidrag med högsta belopp anses också tillkomma ett barn varsepilepsi är förknippad med flera funktionsnedsättningar (utvecklingsstörning ellersyn- eller hörselskada eller progredierande neurologisk sjukdom) och vården ochomvårdnaden av barnet av denna orsak förutsätter tillsyn i en omfattning som ärjämförbar med den ovan beskrivna.

1.7.5.11. Elakartade blodsjukdomar och tumörerDen belastning och bundenhet som vården av barnet medför anses vara krävande ochpågå dygnet runt medan den inledande behandlingen av elakartade blodsjukdomar ochtumörer och därmed jämförbar tung underhållsbehandling pågår. Även vid terminalvårdanses belastningen och bundenheten vara krävande och pågå dygnet runt för den somhar hand om barnet.

Rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp anses tillkomma ett barn som fårunderhållsbehandling i form av cytostatikabehandling (immunosuppressiv behandling).Vården och omvårdnaden av barnet anses medföra belastning och bundenhet som ärstörre än vad som är vanligt och berättigar till handikappbidrag med grundbelopp upptill ett år efter cytostatikabehandlingen, eftersom man måste gå på täta kontroller medbarnet och följa sjukdomsutvecklingen. Barnet är dessutom infektionskänsligt.

64


Barn som har återhämtat sig och som inte behövt cytostatikabehandling på ettår anses inte ha rätt till handikappbidrag. Barnet behöver då efterkontroller barasällan och sjukdomen har inte följts av ett tillstånd som kräver särskild behandling.Till exempel lindrig tillväxtstörning eller fördröjd pubertet förekommer rätt ofta efterbenmärgstransplantationer och ibland också efter avslutad behandling av leukemi.

1.7.5.12. Dieter och födoämnesallergierMatallergi misstänks hos cirka en tredjedel av småbarnen, men i undersökningarhar det visat sig att förekomsten av matallergi endast är 3–8 % beroende på åldern.Mjölkallergi förekommer hos cirka 2–3 % av barnen under 3 år och veteallergi hos 1% av barnen under 2 år. Typiska symtom på matallergi är olika hudsymtom, störningari tarmfunktionen samt symtom i luftvägarna. Svåra reaktioner som förorsakas avmatallergi , till exempel anafylaktiska eller FPIES-reaktioner är sällsynta hos barn. Hosde flesta lindras eller försvinner symtomen före 3–4 års ålder.

En anafylaktisk reaktion kännetecknas av starka och snabbt inträdande symptom somdrabbar flera organ samtidigt. Anafylaxi kan leda till allvarliga andningssvårigheter,sänkt blodtryck och i värsta fall till hjärtstillestånd. Barnet har ordinerats enadrenalinspruta i händelse av anafylaxi. I regel har den första exponeringen krävtsjukhusvård.

En FPIES-reaktion är en allergisk reaktion i samband med en matallergi som gertarmsymtom och kan när det gäller allvarlighetsgraden jämföras med anafylaxi. Häftigakräkningar sätter in någon timme efter att barnet blivit exponerat för födoämnet i frågaoch de kan leda till allvarlig vätskebrist och chock. Svåra FPIES-reaktioner sköts påsjukhus. Adrenalin har i regel ingen verkan.

Med tanke på barnets näringstillstånd är det viktigt att man inte på grund av misstankeom allergi begränsar barnets kost i onödan i fråga om baslivsmedel som är viktiga förbarnets tillväxt och utveckling (se Allergiprogrammet 2008–2018).

Matallergi hos barn ska diagnostiseras i enlighet med riktlinjerna för god medicinskpraxis. Diagnosen bygger på att symtomen försvinner under den tid då det misstänktafödoämnet utesluts ur kosten och att de återkommer då barnet på nytt börjar intafödoämnet. Efter elimineringsperioden genomförs en kontrollerad exponering ifallmisstanken om allergi gäller näringsmässigt viktiga födoämnen (spannmål, mjölk).

• Spannmålsallergin har diagnostiserats på ett tillförlitligt sätt när barnet harexponerats för sädesslaget (i allmänhet vete) under läkarkontroll t.ex. på ensjukhuspoliklinik. I samband med konstaterad veteallergi utesluts också ofta rågoch korn ur kosten utan några exponeringstest.

• Diagnosen mjölkallergi ska grunda sig på typisk symtombild, positivelimineringsrespons och menliga symtom vid provokation med komjölk.

Ej handikappbidrag

Matallergi hos barn anses inte medföra belastning och bundenhet som är större än vadsom är vanligt, såvida det inte vid exponeringen uppstått en svår allergisk reaktion somskulle ha krävt omedelbar vård. Allergiska symtom som inträder med fördröjning är iallmänhet inte svåra och berättigar inte till handikappbidrag.

65

http://www.terveysportti.fi/dtk/alg/koti

http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/naytaartikkeli/tunnus/hoi50026?hakusana=ruoka-allergia

http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/naytaartikkeli/tunnus/hoi50026?hakusana=ruoka-allergia


Spannmålsallergi hos barn under ett år anses inte medföra belastning och bundenhetsom är större än vad som är vanligt, eftersom kosten då inte nödvändigtvis behöverinnefatta spannmålsprodukter. Barn under ett år med mjölkallergi har inte heller rätt tillhandikappbidrag.

Vården och omvårdnaden av ett barn med laktosintolerans, dvs. störningar iupptagningen av mjölksocker, anses inte innebära belastning och bundenhet somär större än vad som är vanligt i sådan utsträckning att det skulle berättiga tillhandikappbidrag.


Vården av barnet anses innebära belastning och bundenhet som är större än vad somär vanligt, om ett barn som är 1 år eller äldre har spannmåls- eller mjölkallergi somförorsakar anafylaktiska reaktioner. Handikappbidrag kan också beviljas barn som är 1år eller äldre och för vilka mjölk eller spannmål förorsakar en svår FPIES-reaktion somkräver sjukhusvård. I läkarutlåtandet ska det finnas en beskrivning av på vilka grunderspannmåls- eller mjölkallergin betraktas som svår.

Handikappbidrag kan beviljas för två år räknat från det att allergin konstaterades. Omallergin fortsätter att vara svår också efter detta kan utbetalningen av bidraget fortsätta.Beviljandet av bidraget ska grunda sig på en tillförlitlig diagnos. Som en tillförlitligdiagnos betraktas en inom hälso- och sjukvården genomförd öppen exponering eller enexponering som krävt läkarvård, där även en mycket liten mängd spannmål eller mjölkförorsakat en svår allergisk reaktion. Exponering krävs såväl de första gångerna sombidrag beviljas som vid beviljande av fortsatt bidrag.

CeliakiCeliaki är en sjukdom som innebär att det gluten som finns i vete, råg och korn orsakaren kronisk inflammation i tunntarmens slemhinna. När sjukdomen framskrider förstörstarmluddet, vilket leder till att upptagningen av näringsämnen, spårämnen och vitaminerstörs. Med glutenfri kost återställs tarmluddet. Kosten måste dock även i fortsättningenvara helt glutenfri, så dieten gäller för resten av livet. Celiakiker kan i allmänhetanvända havre i någon mån i sin kost. Dietbehandling kan inledas först när sjukdomenhar diagnostiserats på ett tillförlitligt sätt.

Hudceliaki (dermatitis herpetiformis) är en hudsjukdom som orsakas av gluten. Iungefär 75 % av fallen förekommer samma skada på tarmen som vid annan celiaki.Även dieten är densamma. Sjukdomen är sällsynt hos barn.

Diagnosen celiaki ställs antingen utifrån antikroppar i blodet eller en provbitfrån tunntarmen. En provbit från tunntarmen är inte nödvändig om halten avtransglutaminasantikroppar är mer än tio gånger större än gränsen för referensområdetoch endomysiumantikropparna är positiva (God medicinsk praxis 18.12.2018). Omdet inte går att ställa en diagnos utifrån antikroppsfynden, baserar sig diagnosen påprovbiten från tunntarmen. I provbiten ska man kunna konstatera sådana skador påtarmluddet som är utmärkande för celiaki. Vid hudceliaki grundar sig diagnosen påhudbiopsi.


Om ett barn har på behörigt sätt diagnostiserad celiaki eller hudceliaki, anses barnet harätt till handikappbidrag med grundbelopp fram till 16 års ålder.

66

http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/suositus?id=hoi08001


1.7.5.13. HjärtfelHjärtsjukdomar hos barn förekommer hos cirka 1 % av nyfödda barn. Hjärtsjukdomarhos barn är i regel strukturella hjärtfel vars svårighetsgrad varierar mycket. I de flestafall kan felet botas med operation eller kateteråtgärd. Hos en del av barnen är detstrukturella felet så pass svårt (t.ex. enkammarhjärta) att symtomen först lindras medunderlättande åtgärder tills barnet är tillräckligt stort för en eventuell totalkorrigering avhjärtat eller en hjärttransplantation.

Största delen av de barn som har ett svårt hjärtfel behöver läkemedelsbehandling.Också i lindrigare fall kräver hjärtinsufficiens oftast läkemedelsbehandling före enoperation.

Hos små barn kan hjärtfel orsaka t.ex. ätsvårigheter och otillräcklig viktökning, hosäldre barn nedsatt prestationsförmåga. Barn med hjärtfel drabbas oftare än normalt avinfektioner, varvid sjukhusvård och effektiverad hjärtmedicinering kan behövas.

Exempel på den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden ochrehabiliteringen av barn med hjärtfel medför:

• övervakning av läkemedelsbehandlingen (t.ex. blodförtunnande läkemedel)– genomförande av läkemedelsbehandlingen– laboratorieundersökningar och uppföljningar av läkemedelsdoseringen

• kontrollbesök på poliklinik och perioder med sjukhusvård• övervakning av barnets kost (t.ex. energibehov, natrium- och kaliumbalans)

– övervakning av måltiderna och matning– sondmatning

• syrgasbehandling• övervakning på grund av risken för anfall som leder till att barnet förlorar

medvetandet eller blir blått eller för rytmrubbningar• terapibesök• rehabiliterande åtgärder i vardagen hemma, på daghemmet eller i skolan• assistans när det gäller barn med svag fysik.

Ej handikappbidrag

Vården och omvårdnaden av ett barn med hjärtfel anses inte medföra belastning ochbundenhet som är större än vad som är vanligt, om barnet hålls symtomfritt med enbartmedicinering eller om barnet har varit symtomfritt redan innan t.ex. medicinering för attförebygga rytmstörningar inleddes. Att barnet har en pacemaker som inte begränsarhens liv eller medför övervakningsbehov orsakar inte heller sådan belastning ochbundenhet som berättigar till handikappbidrag. Enbart pacemakerkontroller räcker intetill för att handikappbidrag ska kunna beviljas.


Vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av ett barn med hjärtfel anses medförabelastning och bundenhet som är större än vad som är vanligt minst varje veckanär barnet trots medicinering har symtom som kräver övervakning, såsom lindrighjärtinsufficiens eller rytmstörningar. Större belastning och bundenhet än vad som ärvanligt orsakas i fråga om ett barn i skolåldern även av blodförtunnande behandlingoch därtill hörande laboratorieuppföljningar och uppföljningar av läkemedelsdoseringsamt av det övervakningsbehov som risken för blödning vid olyckor medför. Effekten avblodförtunnande behandling kan mätas även med utrustning för hemmabruk (INR-test).


67


Vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av ett barn med hjärtfel anses medförabelastning och bundenhet en avsevärd tid varje dag t.ex. när barnet under dagtid harsymtom som kräver avsevärd tillsyn, såsom anfall som leder till att barnet blir blått(cyanos) eller om barnet har symtom vid vila. Belastningen och bundenheten ansesuppta avsevärd tid varje dag även när barnet på grund av sin svaga fysik och trötthetbehöver hjälp med sina dagliga aktiviteter, såsom att äta och röra sig.

Belastningen och bundenheten är krävande när vården av barnet kräver att man ärsärskilt insatt i behandlingsåtgärderna. Barnet kan t.ex. ha en nasogastrisk sond elleren sond som förts in direkt i magsäcken (gastrostomi) för att säkerställa näringsintaget.Också återhämtningen från en hjärtoperation kan medföra krävande belastning ochbundenhet en avsevärd tid varje dag.

Om ett barn under skolåldern får blodförtunnande behandling som kräver regelbundnalaboratorieuppföljningar och uppföljningar av läkemedelsdoseringen, anses barnet ävendå vara berättigat till handikappbidrag med förhöjt belopp. Behovet av övervakning äravsevärt på grund av den risk för blödning som läkemedelsbehandlingen medför.


Vården och omvårdnaden av ett barn med hjärtfel anses medföra belastning ochbundenhet som är krävande och pågår dygnet runt om barnet har ett svårt hjärtfel ochdärför behöver vård och övervakning nästan dygnet runt. Behov av övervakning sompågår dygnet runt kan orsakas av anfall som leder till att barnet blir blått och/eller attdet plötsligt förlorar medvetandet, hjärtinsufficiens med svåra symtom, regelbundensyrgasbehandling dygnet runt eller sjukvårdsåtgärder i anslutning till nattlig uppföljningav saturationen eller nattlig sondmatning.

1.7.5.14. Återkommande infektionerBarn med återkommande luftvägs- och öroninfektioner kan få vårdbidrag om de ansesha hamnat i en infektionscirkel som varar över ett halvt år och kräver upprepadebehandlingar. Barnet har hamnat i en ond cirkel av återkommande infektioner, ombarnet varje månad har infektioner som konstaterats av läkare. De symtomfriaperioderna kan omfatta 1–2 månader per år. Förutom olika vårdåtgärder medförvården och omvårdnaden av ett barn som hamnat i en ond cirkel av infektionerstörre belastning och bundenhet än vad som är vanligt, t.ex. på grund av vårdresoroch läkarbesök eller specialarrangemang för att barnet ska kunna vårdas hemma.Infektionstendensen avtar i regel med åldern.

Ej handikappbidrag

Vården och omvårdnaden av ett barn med infektioner anses inte medföra belastningoch bundenhet som är större än vad som är vanligt, om barnet har snuva eller andrainfektioner i de övre luftvägarna som inte kräver särskild behandling.


Vården av ett barn med infektioner anses medföra belastning och bundenhet som ärstörre än vad som är vanligt, om barnet har hamnat i en ond cirkel av infektioner ochvården av barnet förutsätter återkommande läkarbesök och vårdåtgärder. Barnet kan harör i öronen men infektionsbenägenheten fortgår.


68


Om barnet har hamnat i en svår infektionscirkel anses vården av barnet medförakrävande belastning och bundenhet. Ett barn som hamnat i en svår infektionscirkelhar återkommande infektioner som kräver tätt återkommande läkar-, laboratorie- ochpoliklinikbesök och behandling. Barnet kan också ha vårdats på sjukhus flera gånger.

1.7.5.15. Sjukdomar i rörelseorganenKlumpfot Barnreumatism

Medfödd höftluxation

Sjukdomar i rörelseorganen samt vissa bindvävssjukdomar medför ofta behov avrehabilitering och daglig behandling i hemmet. Barnen behöver vanligen regelbundenfysioterapi samt hjälp hemma, i skolan och vid fritidsintressen. De kan behöva hjälpmed flera aktiviteter i det dagliga livet. Vid dagvård kan specialarrangemang krävas.Det kan bli nödvändigt med ändringar i bostaden och med hjälpmedel. Barn som ärfrakturbenägna kräver tillsyn. Tillväxtdeformiteter kräver specialtillverkade kläder ochskor. Ofta behövs också upprepade gips- och spjälbehandlingar. Om vården av någonanledning fördröjs eller kompliceras förlängs och ökas vårdbehovet.

KlumpfotKlumpfot är en medfödd felställning av foten där foten böjs inåt och bakåt.Behandlingen inleds i allmänhet med upprepade gipsningar då barnet är ungefär envecka gammalt. Syftet med gipsningen är att gradvis korrigera fotens ställning till ennormal ställning. Antalet gipsningar avgörs av hur foten börjar få önskad ställning.I inledningsskedet förutsätter behandlingen av klumpfot regelbundna besök på denvårdansvariga enheten. I vissa fall behövs också operation.

Efter gipsningen används behandling med skena för att bevara den fotställning somuppnåtts. Skenan används till en början 23 timmar i dygnet. I ett senare skede, dåbarnet lärt sig stå med stöd eller börjar träna att gå används skenan 16 timmar idygnet så att man utnyttjar de tider barnet sover under natten och dagen. Hur längebehandlingen med skena pågår avgörs av klumpfotens svårighetsgrad (i allmänhet till4–5 års ålder). Barnet vänjer sig snabbt vid att använda skor med skena. Då barnetväxer justeras skostorleken och skornas ställning i förhållande till skenan samt skenansbredd i samband med poliklinikbesök.


Ett barn har rätt till handikappbidrag med grundbelopp i inledningsskedet avbehandlingen av klumpfot. Bidraget kan beviljas vid gipsnings- och skenbehandlingtills barnet fyller 1 år. I den åldern lär sig barnet i allmänhet gå och skenan användsbara då barnet sover på natten och under dagen. Beviljande av bidrag förutsätter attbehandlingen i sin helhet varar i minst ett halvt års tid.

69


BarnreumatismBarnreumatism är inte en enda enhetlig sjukdom, utan symtomen, svårighetsgradenoch prognosen varierar stort från ett barn till ett annat. Den vanligaste formen avbarnreumatism är fåledssjukdom (oligoartrit).

Målet för behandlingen är att dämpa inflammationen, trygga en normal tillväxt ochutveckling och förhindra permanenta skador. Hos barn kan en reumatisk inflammationlugna sig för en lång tid före vuxen ålder eller helt och hållet. Hos ungefär en femtedelkan under de två första åren utvecklas en symtomfri regnbågshinneinflammation (irit).Därför besöker barnen till en början ögonläkare rätt ofta för uppföljning.

Barnreumatism behandlas huvudsakligen med samma läkemedel som reumatismhos vuxna. För att bestående förändringar ska kunna förhindras är det viktigt med eneffektiv läkemedelsbehandling redan i initialfasen. Som läkemedel används vanligenmetotrexat och vid behov samtidig behandling med andra antireumatiska medel(kombinationsbehandling). De nya s.k. biologiska antireumatiska medlen är effektivaoch de används då annan behandling inte har tillräcklig effekt. En del av de biologiskaläkemedlen ges intravenöst t.ex. med 4–8 veckors mellanrum och barnen besökerdagsjukhuset regelbundet för detta. Antireumatiska medel kan användas också vidbehandling av irit.

Utöver med systemisk läkemedelsbehandling (oralt eller intravenöst) behandlasinflammerade leder också med kortisoninjektioner i lederna. Barn får i allmänhetdessa i operationssal under kort narkos. Som stödbehandling vid reumatism (föratt underlätta morgonstelhet, lindra smärtan) används också antiinflammatoriskaanalgetika, kalla inpackningar och hos små barn kalla omslag. Kontroller med blodprov ianslutning till behandling med antireumatiska medel görs i initialfasen med 2–4 veckorsmellanrum och vid långtidsmedicinering med 2–3 månaders mellanrum. Förändringar iläkemedelsdosen och byte av läkemedel medför vanligtvis tätare laboratoriebesök.

Syftet med fysioterapi eller ergoterapi är att barnet ska behålla och återfå en aktivitet,rörelseförmåga och funktionsförmåga som motsvarar åldern, att lindra barnets smärtaoch att upprätthålla och förbättra rörelseomfånget och muskelkonditionen samtallmänkonditionen i olika faser av sjukdomen.

För att förhindra felaktiga vristställningar kan barnet använda ortopediska skor ochhålfotsinlägg. För att förhindra felaktiga handledsställningar används handledsskenoroch vid inflammation i halsryggraden används individuellt tillverkade halskragar.En reumatisk sjukdom och behandlingen av sjukdomen kan påverka barnetsnutritionstillstånd och störa tillväxten. Då måste man fästa större uppmärksamhet änvanligt vid kosten.

Behandlingen av barnreumatism har förändrats radikalt under de senaste årtiondena.Tidigare var sjukdomen i de svåraste fallen invalidiserande, barnen var mycket sjukaoch inflammationen orsakade bestående förändringar i kroppen. Tack vare dennuvarande effektiva vården fås barnreumatism ofta väl under kontroll och lugnar siginom några månader från diagnosen, och därmed blir den period då behandlingenorsakar större belastning kort. Permanent invaliditet är sällsynt. Man strävar efter attbarnen ska kunna leva ett vanligt liv utan större begränsningar av sjukdomen.

Ej handikappbidrag

Vården av ett barn med reumatism anses inte orsaka belastning och bundenhet somär större än vanligt, om reumatismen hålls nästan symtomfri med enbart medicinering(tablett-, injektions- eller ögondroppsmedicinering) och barnet inte regelbundet behöver

70


vårdåtgärder eller rehabilitering. Därtill kan barnet gå på regelbundna laboratorie- ochuppföljningsbesök.


Vården av ett barn med reumatism anses orsaka belastning och bundenhet som ärstörre än vad som är vanligt minst varje vecka om reumatismen är aktiv (om barnett.ex. har återkommande ledinflammationer) och barnet utöver läkemedelsbehandlingenbehöver regelbunden rehabilitering (inklusive övningar som görs hemma). Därtill kanbarnet ha regnbågshinneinflammation (irit).

Handikappbidrag med grundbelopp kan beviljas också om barnet på grund avreumatismen anses behöva mera hjälp i aktiviteter i det dagliga livet än vad som ärvanligt för åldersnivån.


Ett barn med reumatism anses ha rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp omläkemedelsbehandlingen inte har effekt och ledinflammationen blir långvarig och gördet svårt för barnet att röra sig. Då måste barnet t.ex. bäras eller så behöver barnethjälpmedel för att röra sig. Därtill behöver barnet regelbunden rehabilitering (inklusiveövningar som görs hemma) och mycket hjälp i aktiviteter i det dagliga livet.

Medfödd höftluxationMedfödd höftluxation är en utvecklingsrubbning hos höftleden hos nyfödda, därlårbenshuvudet är utanför höftskålen. Medfödd höftluxation behandlas med höftskenasom syftar till att förhindra att lårbenshuvudet kommer ur höftskålen. Behandlingenpågår vanligen 6–8 veckor. Den belastning och bundenhet som vården, omvårdnadenoch rehabiliteringen av barnet medför varar vanligen inte den halvårstid som krävs förhandikappbidrag.

1.7.5.16. Sjukdomar i urinorganen och njurarna

Kronisk urinvägsinfektion Missbildningar i ändtarmen ochblåsområdet

Sjukdomar i urinorganen och njurarna hos barn är indelade i svåra ärftliga ochkortvariga, övergående sjukdomar. Läs mer om njursjukdomar.

Kronisk urinvägsinfektionEj handikappbidrag

Vården och omvårdnaden av ett barn med urinvägsinfektion anses inte medförabelastning och bundenhet som är större än vad som är vanligt, om barnet hållssymtomfritt med medicinering en eller två gånger om dagen och det behövs fålaboratoriekontroller.


71


Ett barn anses ha rätt till handikappbidrag med grundbelopp om infektionernaåterkommer ofta och under lång tid. En ytterligare förutsättning för bidrag är attbehandlingen av urinvägsinfektionerna förutsätter fortgående medicinering inklusivelaboratoriekontroller. Tillståndet kan också medföra att barnet tidvis väter ner sig.

Om återflöde av urin från urinblåsan till urinledare och njurar (refluxtillstånd) harkonstaterats och detta kräver särskilda urinerings- och avföringsvanor som den som harhand om barnet måste övervaka, anses vården och omvårdnaden av barnet medförabelastning och bundenhet som är större än vad som är vanligt minst varje vecka. Barnetmåste flera gånger om dagen uppmanas att gå på toaletten och man måste se tillatt barnet urinerar och har avföring regelbundet. I vissa fall krävs ”dubbelurinering”så att barnet efter att ha urinerat går omkring i 10 minuter och sedan urinerar pånytt. Dessutom har barnet profylaxmedicinering. Situationen förbättras vanligen såsmåningom genom behandling och med åldern.

Missbildningar i ändtarmen och blåsområdetBarn med missbildningar i ändtarmen eller i urinblåseområdet opereras redan som små.Efter operationen går det flera år innan barnet kan hålla urinen. En viss inkontinens kanbli bestående.

Barn med missbildningar i ändtarmen och blåsområdet har vanligen rätt tillhandikappbidrag med förhöjt belopp fram till 2–3 års ålder, eftersom vården ochomvårdnaden av barnet anses medföra krävande belastning och bundenhet.Belastningen och bundenheten kan avta efter operationen, men också störrebarn anses ha rätt till handikappbidrag med grundbelopp ifall t.ex. någon grad avavföringsinkontinens förekommer efter operationen.

Rätt till handikappbidrag med högsta belopp anses föreligga vid fullständig inkontinensi blåsa och tarm. Då läcker barnet avföring och väter ner sig fortlöpande. Oftaförekommer då också andra problem.

1.7.6. Internationella bestämmelser

Handikappförmån sombetalas från ett EU- ellerEES-land eller Schweiz

Förfarande när enperson får en utländsk

handikappförmån

Förfarande när enperson har ansökt omen handikappförmånfrån en annan stat

En handikappförmån från utlandet kan under vissa förutsättningar dras av frånhandikappbidraget för personer under 16 år (12 § i lagen om handikappförmåner570/2007).

En utländsk handikappförmån eller ett utländskt SOLITA-tillägg kan dras av frånhandikappbidraget endast om förmånen eller tillägget

• är fortlöpande• kan jämställas med handikappbidraget och• har beviljats på grundval av samma sjukdom eller funktionsnedsättning som

handikappbidraget.

72


En förmån betraktas som fortlöpande om den betalas i minst sex månader. Läs mer omfortlöpande förmåner under Förhållande till andra förmåner.

Om en utländsk förmån har beviljats på grundval av barnets sjukdom och de övrigaförutsättningarna föreligger, kan förmånen dras av från handikappbidraget oavsett omden beviljats barnet eller barnets vårdnadshavare.

Handikappförmån som betalas från ett EU- eller EES-land ellerSchweiz

Handikappförmånerna i EU:s medlemsstater skiljer sig från varandra ochmedlemsstaterna har klassificerat dem på olika sätt (sjukförmåner, familjeförmåner,särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner, socialbidrag e.d.). Så är t.ex. den förmånsom i Estland betalas till barn med funktionsnedsättning (puudega lapse toetus) enfamiljeförmån enligt förordning 883/04, medan vårdbidraget i Sverige är en sjukförmån.

Från handikappbidraget kan avdras också följande förmåner eller tillägg som beviljatspå grundval av samma sjukdom eller funktionsnedsättning

• en kontantförmån enligt förordning 883/04 som betalas ut på grundval av sjukdom• en sådan särskild icke avgiftsfinansierad förmån som avses i artikel 10a i

förordning 1408/71• ett socialbidrag som inte omfattas av förordning 883/04 och• ett utländskt SOLITA-tillägg.

För att en utländsk förmån ska dras av förutsätts att den är jämförbar med finländskthandikappbidrag för personer under 16 år eller SOLITA-tillägg.

Familjeförmåner som familjen får från ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz drasinte av från handikappbidraget, eftersom familjeförmåner samordnas sinsemellan.

Exempel

Handikappbidrag för personer under 16 år söks från Finland för ettbarn. Barnets far är en estländsk långtradarchaufför som är anställd hos

ett finländskt transportföretag. Hela långtradarchaufförens familj bor iEstland och hans maka arbetar dessutom i Estland. Familjen har ett barn

med funktionsnedsättning som får en handikappförmån från Estland.

Eftersom barnet bor i Estland och den ena vårdnadshavaren arbetar i Estland,är Estland den behöriga staten och ansvarar för barnets kontantförmåner.

Rätt till kontantförmåner också från Finland uppkommer på basis av fadernsarbete. I regel avdras en utländsk kontantförmån eller annan förmån sommotsvarar handikappbidraget från handikappbidraget för personer under

16 år. Eftersom handikappförmånen från Estland ändå är en familjeförmånenligt förordningen och den beaktas vid samordningen av estländska ochfinländska familjeförmåner, kan handikappbidraget betalas utan avdrag.

Förfarande när en person får en utländsk handikappförmånOm det i ansökan om handikappbidrag har uppgetts att barnet får en utländskhandikappförmån ska du utreda om det är fråga om en förmån som ska dras av frånhandikappbidraget för personer under 16 år. Uppgifter om förmånen och dess beloppska i första hand begäras av den som ansöker om förmånen. Vid behov kan du skicka

73

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=5151883d-a02a-4aa8-86d1-f0c6588bd69c


en förfrågan till den utländska socialförsäkringsinstitutionen i fråga (blankett E001) ellerkontakta Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster.

Förfarande när en person har ansökt om en handikappförmånfrån en annan stat

Om en utländsk handikappförmån har sökts för barnet avgörs en anhängig ansökanom handikappbidrag i regel först när information har fåtts om den utländskahandikappförmånen och dess belopp. Dröjsmålstiden börjar löpa först när enkalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken meddelandet harkommit till FPA (50 § i lagen om handikappbidrag 570/2007).

Handikappbidrag kan ändå i vissa situationer beviljas temporärt. Läs mer om temporärtbeviljande i internationella situationer.

1.8. AvgörandeEn ansökan om handikappbidrag för personer under 16 år ska handläggas utanogrundat dröjsmål och ett skriftligt beslut ska meddelas. Ansökan avgörs i regel i detförsäkringsdistrikt inom vilket barnets hemkommun är belägen.

Läs också Processbeskrivning för handikappförmåner.

1.8.1. Handläggningsställe• Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering• Förmånsärenden som gäller personer i fängelse• Besvär, återkrav och bidragsfusk

Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs.

Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen inom detförsäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun. En ansökan kanockså, enligt separat överenskommelse, beredas och avgöras inom ett annatförsäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Exempelvis beredningenoch avgörandet av vissa förmåner eller beredningar och avgöranden som gäller vissakundgrupper sker centrerat inom FPA. Läs närmare om avvikande handläggningsställeni anvisningen gällande förmånen i fråga.

Försäkringsdistrikt som bestäms enligt hemkommunenFPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör.Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarandeboendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för enperson kan också försäkringsdistriktet ändras.

Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilöntietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot).

Byte av försäkringsdistriktNär en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna omansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dockpersonuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer om förändringar i enpersons allmänna uppgifter.

74

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=d0d26a28-487b-4840-8197-98ce91b0f55f

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=d0d26a28-487b-4840-8197-98ce91b0f55f


Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till detnya försäkringsdistriktet.

Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få enjusteringsansökan.

Försäkringsdistrikten kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningeni fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid något annatverksamhetsställe eller något annat försäkringsdistrikt än det där personens ärendennormalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt i de tekniskaanvisningarna under Kunta- ja toimistotiedot.

Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkeringFörmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat.Läs mer om centraliseringen av handläggningen av ärenden som gäller kunder medspärrmarkering under Spärrmarkering.

Förmånsärenden som gäller personer i fängelseFörmånsärenden som gäller personer i fängelse bereds och avgörs centraliserat. Läsmer om den centraliserade handläggningen av ärenden i anslutning till fängelsevistelsei anvisningen Fängelsevistelse och FPA-förmåner och i processbeskrivningen omhandläggningen av anmälningar om fängelsevistelse.

Besvär, återkrav och bidragsfuskBesvärsärenden

Ett besvärsärende handläggs av den enhet som Oiwa styr arbetet till. Läs också omsärskilda förfaranden i handläggningen av besvärsärenden.

Återkrav

Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller ett annatseparat överenskommet försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån skaåterkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft.Läs mer om var återkravsbeslut meddelas.

Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tillsärendet överförs till Indrivningscentret.

Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter.En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit lagakraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentretsköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningenautomatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet.

Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns iRAKE-systemet.

Indrivningscentret

Indrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner ochborgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutningtill verkställandet av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning

75

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet/6c01e4fe-f6f3-4bea-8f6c-4f00c51e0fb5%2c1b243c5e-3915-4779-b5a3-2776d27111bb

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/_layouts/15/WopiFrame2.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/Jaetut%20asiakirjat/Vankilailmoitusten%20prosessikuvaus_docx.docx&action=default


hos dödsbo och dess delägare samt beslut om fortsatt indrivning och upphörandemed indrivning (fall där indrivningen bedöms bli resultatlös). Indrivningscentret sköterindrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland och personer bosattautomlands.

Läs mer om Indrivning av förfallna fordringar.

Misstanke om bidragsfusk

Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningarupptäcks. Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjasalltid i något av FPA:s försäkringsdistrikt. Också arbetsplatskassorna utredermisstankar om bidragsfusk beträffande de förmåner som de beviljat. Likaså utrederIndrivningscentret misstankar om fusk i fall som gäller betalningsbefrielse som centretbeviljat. För att reda ut sådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom fleraförsäkringsdistrikt ska distrikten i fråga underhandla sinsemellan. En sakkunnigvid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensamma tjänster beslutar huruvida enpolisanmälan ska göras eller fattar beslut om att man avstår från polisanmälan i fallet.

Läs mer:

Att identifiera misstänkt bidragsfusk

Bidragsfusk

Kännetecken för bidragsfusk

1.8.2. JävFörvaltningslagens bestämmelser om grunderna för jäv för tjänstemän tillämpas påFPA:s personal.Läs mer om jäv och om handläggnings- och närvaroförbud.

1.8.2.1. Handläggnings- och avgörandeförbudOm du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ett ärende. Du får inte heller varanärvarande när ärendet behandlas så att inte din närvaro påverkar behandlingen.

Läs mer om jäv.

1.8.2.2. Konstaterande av jävPrimärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig.

Om kunden framför ett påstående om att handläggaren är jävig ska man omedelbart taställning till påståendet och avgöra jävsfrågan.

Läs mer om avgörande av jävsfrågor.

1.8.3. Begäran om sakkunnigläkares bedömningLäs om begäran om en sakkunnigläkares bedömning.

76

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/_layouts/15/WopiFrame2.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/Jaetut%20asiakirjat/Etuuksien%20v%C3%A4%C3%A4rink%C3%A4yt%C3%B6sten%20tunnusmerkkej%C3%A4%20-taulukko.docx&action=default


1.8.4. Remittering till tilläggsundersökningarEtt barn som ansöker om eller har handikappbidrag kan av grundad anledning,för utredande av förmånsrätten, åläggas att genomgå undersökningar hos denläkare eller vid den verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller denundersökningsinrättning som byrån bestämt.

Handläggningscentret kommer överens om undersökningen med den undersökandeläkaren eller inrättningen och reserverar mottagningstid. Underrätta den läkareeller inrättning som utför undersökningen om undersökningsförordnandet påbrevformulär YHV01 och be att få de undersökningsresultat som behövs. Foga tillbrevet läkarutlåtandeblankett C (EV 256L) för läkaren samt de tidigare läkarutlåtandenaom den sökande.

Skicka ett brev (YHI01) till barnets lagliga företrädare, där du klarlägger bland annat påvilka grunder ersättning betalas för de resekostnader undersökningen föranlett. Fogaockså en reseräkningsblankett (Y 221r) till brevet.

Ersättning för kostnaderNär FPA ålägger ett barn som ansöker om eller har handikappbidrag att genomgåtilläggsundersökningar betalar FPA följande ersättningar:

• till den läkare eller den undersökningsinrättning som utför undersökningen:ersättning för de begärda undersökningarna

• till barnet: ersättning för de kostnader som deltagandet i undersökningar medfört• till följeslagaren: ersättning på motsvarande sätt som till barnet, om barnet har

behövt en följeslagare

Barnet har rätt att få

• ersättning för resekostnader• nattraktamente• logiersättning

Också kostnaderna för följeslagarens resa ersätts enligt samma grunder som förbarnet.

Den sökande får resekostnaderna ersatta till fullt belopp. Resan ersätts enligt detbilligaste färdsättet (SFL 1224/2004 kap. 5 §). Dagtraktamente, nattraktamente ochlogiersättning betalas enligt vad som bestämts genom Skattestyrelsens beslut omskattefria resekostnadsersättningar.

Läs mer om

• Ersättning av resekostnader till en person som förordnats undersökningar underResa då kunden förordnats undersökningar).

• Skattestyrelsens beslut om skattefria resekostnadsersättningar Förskottsuppbörd

Handläggningscentret godkänner och betalar kostnaderna då det har ålagt ett barnatt genomgå tilläggsundersökningar. Barnet och följeslagaren ansöker om ersättningpå reseräkningsblankett Y 221r. Läkaren eller undersökningsinrättningen ska skickaen räkning på de undersökningar som utförts. Kontrollera att räkningen motsvararundersökningsförordnandet eller begäran om tilläggsutredning innan kostnadernaersätts.

77

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/lomakkeet/Jaetut%20asiakirjat/Y-Lomakkeet/Y221r_O.pdf#search=y221r

https://www.vero.fi/sv-FI/Detaljerade_skatteanvisningar/Forskottsuppbord


Ett ärende som gäller ersättning för kostnader registreras inte som inlett iförmånssystemet och i regel meddelas varken kunden eller läkaren något separatbeslut om ersättning för läkararvode eller resekostnader. Ersättningen betalas avmedlen för förvaltningsutgifter via LM-systemet, dvs. byråernas betalningssystem, tilldet konto kunden eller läkaren har uppgett. I fråga om handikappbidrag för personerunder 16 år anges V6 som kostnadsslag när ersättning betalas för kostnaderna för ettutlåtandearvode eller remittering till undersökningar. När det gäller resekostnader ochreseförskott samt dagtraktamenten, nattraktamenten och logiersättningar för försäkradesom har remitterats till tilläggsundersökningar är kostnadsslaget V3 i fråga om allahandikappförmåner.

Tillämplig lagstiftning: 20 § i lagen om handikappförmåner (570/2007), 15 kap. 13 § isjukförsäkringslagen (1224/2004).

1.8.5. Begäran om tilläggsutredningarInnan du fattar beslut om en ansökan om handikappbidrag ska du kontrollera attFPA fått alla uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna avgöras. Be alltid omtilläggsutredning om de uppgifter som ges i ansökan är oklara och du bedömer attuppgifterna är av betydelse för avgörandet. Du kan också be om tilläggsutredning omdet finns någon annan särskild orsak till detta.

Om kunden redan har blivit ombedd att lämna in en tilläggsutredning behöver du intebegära samma tilläggsutredning på nytt.

I samband med en begäran om tilläggsutredning ska du meddela kunden ett datum förevilket de begärda tilläggsutredningarna ska lämnas in. När tidsfristen har löpt ut kanansökan avgöras på basis av de tillgängliga uppgifterna, om kunden inte har lämnatsådana uppgifter som behövs för avgörande av ansökan eller inte har presenterat ensådan utredning som skäligen kan krävas av kunden. Kunden kan ändå av särskildaskäl ges tilläggstid för att lämna in de utredningar som behövs (21 § i lagen omhandikappförmåner 570/2007).

Tilläggsutredningar begärs i första hand av barnets lagliga företrädare.

Läs mer om begäran om tilläggsutredningar.

Behövliga tilläggsutredningarTill ansökan ska i regel fogas ett läkarutlåtande C. Läs mer om läkarutlåtande sombilaga till ansökan.

Vid behov ska den sökande lämna in också följande utredningar:

• Utredning om kostnaderna (särskilda kostnader)

Särskild utredning eller kvitton krävs inte i fråga om alla kostnader. Behovet avtilläggsutredningar bedöms från fall till fall. Kostnadsbeloppet bedöms utifrån entillförlitlig utredning. Du kan begära en tilläggsutredning av barnets lagliga företrädareockså när det finns skäl att anta att vården och rehabiliteringen av barnet medförkostnader men kostnaderna inte har uppgetts i ansökan.

78


1.8.5.1. Av vem eller varifrån?I fråga om handikappbidrag begärs tilläggsutredning i första hand av barnets lagligaföreträdare. Om tilläggsutredningar begärs från annat håll ska barnets lagligaföreträdare vid behov höras (anvisningarna om tillämpningen av förvaltningslagen).

Medicinska utredningar och utredningar om klientavgifterOm de utredningar barnets lagliga företrädare lämnar in är bristfälliga, ska du avföreträdaren begära behövliga kompletterande medicinska utredningar och utredningarom klientavgifter (läkarutlåtande, nödvändiga uppgifter om journalhandlingar,rehabilitering, hälsotillstånd, vård eller avgifter för vården).

Om du inte får de ovannämnda tilläggsutredningarna av barnets lagliga företrädare kandu begära nödvändiga uppgifter (43 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

• av läkare• av andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården• av verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård• av socialserviceproducenter eller• av vårdinrättningar.

FPA har i regel rätt att få uppgifterna utan kostnad. Uppgifterna fås ofta i form avsjukjournals- och vårdrapportskopior, varvid det inte skrivs ut något nytt utlåtande. Omett nytt utlåtande ändå begärs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvårdeneller en socialserviceproducent, har den som utfärdat utlåtandet rätt att få ett skäligtarvode för det. Läs mer om arvoden för medicinska utlåtanden.

Ett läkarutlåtande kan skaffas på FPA:s bekostnad endast om barnet vårdas på sjukhuseller institution eller om det finns något annat särskilt skäl för detta (20 § i lagen omhandikappförmåner 570/2007).

Ett nytt utlåtande begärs i regel endast i sådana fall då sakkunnigläkaren anser det varamotiverat.

Ett ärende som gäller ersättning för läkarutlåtande registreras inte som inlett iförmånssystemet och den som utfärdat utlåtandet får i regel inte ett separat beslut.Ersättningen betalas av medlen för förvaltningsutgifter via LM-systemet, dvs. byråernasbetalningssystem, till det konto den ersättningssökande har uppgett. Som kostnadsslaganges V6.

Yrkesbeteckningarna för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården finnspå Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valviras webbsidor underYrkesrättigheter. Läs mer om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården:

• lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994)• förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994)

Socialserviceproducenter är:

• socialvårdsinrättningar• verksamhetsenheter inom öppenvården• familjehem• privata yrkesutövare som tillhandahåller socialvårdsservice

79

http://www.valvira.fi/web/sv/halso-och-sjukvard/yrkesrattigheter


Begäran om tilläggsutredningar av statliga och kommunalamyndigheter

Du kan be statliga och kommunala myndigheter lämna uppgifter om den belastning ochbundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför och omandra omständigheter. Du kan begära uppgifter endast till den del de är nödvändiga föratt ansökan om bidrag ska kunna avgöras.

Om avgörandet av ett ärende så kräver, ska FPA skaffa ett utlåtande av kommunenssociala myndigheter om omfattningen av barnets behov av vård, omvårdnad ochrehabilitering.

Tillämpliga lagrum: 20 och 43 § i lagen om handikappförmåner (570/2007), 34 § iförvaltningslagen (434/2003)

1.8.6. HörandeHörande innebär att kunden bereds tillfälle att framföra sin egen uppfattning i ärendetföre avgörandet.

Läs mer om hörande.

1.8.6.1. När ska kunden höras?Läs mer om när kunden ska höras och när kunden inte behöver höras.

1.8.6.2. Hur går hörandet till?Läs om hur hörandet går till och om hörande av huvudman, intressebevakare ellervårdnadshavare samt om muntliga yrkanden och utredningar.

1.8.7. Tiden för vilken förmånen beviljasHandikappbidrag för personer under 16 år beviljas i regel från ingången av månadenefter den under vilken rätten till bidraget uppkom och det betalas högst till utgångenav den månad under vilken barnet fyller 16 år. När den belastning och bundenhet somvården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför har börjat genast fråningången av månaden kan bidraget beviljas redan från ingången av denna månad.

Bevilja inte automatiskt bidraget t.ex. från ingången av ansökningsmånaden ellerretroaktivt för ett halvt år. Man bör försöka koppla begynnelsetidpunkten till någontidpunkt som kan verifieras i handlingarna.

Handikappbidrag kan inte utan särskilda skäl beviljas retroaktivt för en längre tid än sexkalendermånader före ansökan om bidraget. Ett särskilt skäl att bevilja en förmån för enlängre tid än sex månader kan till exempel vara att kunden inte ansökt om förmånen pågrund av felaktiga råd från FPA. Man måste kunna påvisa att den felaktiga rådgivningenhaft betydelse för underlåtelsen att ansöka om förmånen och det ska finnas klara ochobjektiva bevis på att FPA begått ett fel. Det anses inte vara fråga om ett särskilt skäl

80


om kunden inte känner till förmånen, grunderna för beviljande eller den retroaktivaansökningstiden eller om kunden glömmer att ansöka om förmånen.

Tillämplig lagstiftning: 16 § i lagen om handikappförmåner

För viss tid eller tills vidareHandikappbidrag för personer under 16 år kan beviljas tills vidare eller för viss tidberoende på hur länge vården, omvårdnaden och rehabiliteringen i anslutning tillbarnets sjukdom eller funktionsnedsättning kan tänkas medföra belastning ochbundenhet som är större än vad som är vanligt. Många sjukdomar varar livet ut, menden belastning och bundenhet som de medför kan förändras när barnet växer ochutvecklas.

Om belastningen och bundenheten sannolikt minskar, beviljas handikappbidraget förviss tid. I fall där man kan förvänta sig att belastningen och bundenheten ökar, beviljashandikappbidraget tills vidare och bidragsnivån kan senare justeras. I vissa situationerkan handikappbidrag beviljas fram till en viss ålder (t.ex. skolåldern).

Om den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen avbarnet medför varierar ska belastningen och bundenheten uppskattas på längre sikt.

I regel beviljas handikappbidrag inte för kortare tid än sex månader. Bidraget kan ändåbeviljas också för kortare tid, om barnet i minst sex månader är i behov av sådan vård,omvårdnad eller rehabilitering som medför belastning och bundenhet som är större änvad som är vanligt minst varje vecka, men bidraget inte kan beviljas retroaktivt för helasexmånadersperioden p.g.a. tidpunkten för ansökan. Bidraget beviljas för de månaderbidragsrätt uppkommer för barnet med beaktande av den retroaktiva ansökningstiden.

Också höjt eller högsta handikappbidrag för viss tid kan beviljas för kortare tid än sexmånader, om barnet ändå i minst sex månader är i behov av sådan vård, omvårdnadeller rehabilitering som medför belastning och bundenhet som är större än vad som ärvanligt minst varje vecka.

1.8.8. Meddelande av beslutFörmånsbesluten är förvaltningsbeslut. Med förvaltningsbeslut avses avgöranden iförvaltningsärenden som fattas av en myndighet och som medför att behandlingen avärendet avslutas.

Den sökande ska i regel få ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, avslås, dras in,justeras, rättas eller återkrävs. När beslutet är skriftligt får kunden veta motiveringarnatill det och kan ta ställning till ett eventuellt överklagande.

Läs mer i förmånsanvisningen om respektive förmån hur man ska göra då manmeddelar beslut i sådana fall då en förmånstagare, ett barn eller en intressebevakarehar avlidit. Läs också i anvisningen om tillämpningen av förvaltningslagen omsituationen då intressebevakningsuppdraget upphör på grund av att förmånstagareneller dennes intressebevakare avlidit. Då du meddelar ett beslut på grund avförmånstagarens eller ett barns död ska du på ett lämpligt ställe i beslutet lägga till ettbeklagande, t.ex. Vi beklagar sorgen. Om detta redan tidigare har gjorts skriftligen ärdet inte längre skäl att uttrycka deltagandet på nytt i beslutet eller brevet.

81

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet/a658a86e-c69f-40ff-b85b-d1f906b17fe7%2c90eccd65-fd64-4761-974f-d578800ea1bf

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet/a658a86e-c69f-40ff-b85b-d1f906b17fe7%2c90eccd65-fd64-4761-974f-d578800ea1bf


När det gäller justering av en förmån på grund av en indexjustering meddelas beslutbara på begäran.

I samband med en lagändring kan man i en särskild bestämmelse ange huruvida ettbeslut ska meddelas när en förmån justeras på grund av lagändringen. När en förmånjusteras å tjänstens vägnar på grund av en lagändring, meddelas i regel inte någotbeslut annat än på förmånstagarens begäran.

Ett förmånsbeslut är i regel slutgiltigt och ändring i beslutet kan sökas på det sättsom anges i förmånslagstiftningen. I vissa fall ska emellertid ett interimistiskt beslutmeddelas. För meddelande om interimistiska beslut redogörs i de förmånsspecifikaanvisningarna, i besvärsanvisningarna och i anvisningarna om rättelse ochundanröjande av beslut.

Förmånsbesluten är avgiftsfria.

Besluten meddelas på finska eller svenska enligt uppgifterna om språk ibefolkningsdatasystemet. Lägg också märke till de situationer där beslutet meddelas påsamiska.

I de förmånsspecifika anvisningarna redogörs för till vem beslut ska meddelas.

Läs mer under Avgörande i sak eller avvisande utan prövning, Beslutets form ochinnehåll och Motivering av beslut.

1.8.8.1. Meddelande av beslut om handikappförmånnär förmånstagaren avlidit

När förmånstagaren avlider indras handikappförmånen automatiskt utifrån uppgifternai befolkningsdatasystemet. Inget beslut meddelas om indragningen. I vissa situationerdras förmånen inte in automatiskt, och då ska indragningen göras manuellt. Läsmer i webbskolan Velmu: Kuolinlakkautus automaattiprosessina och Etuudensaajankuolemasta johtuvan liikamaksun käsittely.

1.8.8.2. Motivering av beslutAvslag som gäller handikappbidrag för personer under 16 år ska alltid motiverasindividuellt (anvisningarna om tillämpningen av förvaltningslagen "Hallintolainsoveltamisohje"). Av beslutet ska framgå på vilken grund ansökan har avslagits. I beslutom beviljande av handikappbidrag ska uppges på vilken grund bidraget har beviljatsmed grundbelopp, förhöjt belopp eller högsta belopp.

Observera att förmånssystemet alltid bara skapar ett beslutsförslag. Du ansvarar föratt beslutet omarbetas så att det blir begripligt och anpassat till den sökandes situation.Kontrollera också att de bestämmelser som tillämpas anges i beslutet. Läs också alltidigenom beslutet omsorgsfullt och kontrollera om

• beslutet innehåller tillräckliga motiveringar• sakerna presenteras i logisk ordning• beslutet är begripligt ur den sökandes perspektiv• språket är korrekt och felfritt• beslutet till det yttre är åskådligt

82

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=d5e2104e-ac74-423f-ae71-cdfe0f304524&target=081f9aad-0a8e-4308-855c-8596d736bf86

http://mdl-prod.kela.fi/moodle/mod/book/view.php?id=37868&chapterid=50630




1.8.8.3. Interimistiskt beslutEtt beslut om handikappbidrag är i regel slutligt och ändring i beslutet kan sökas på detsätt som föreskrivs i lagen om handikappförmåner.

I vissa situationer beviljas dock handikappbidrag temporärt. Ändring får inte sökas i ettinterimistiskt beslut. Ett slutligt överklagbart beslut bör meddelas så snabbt som möjligtefter att den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras har kommit in.

Läs mer om meddelande av interimistiskt beslut i situationer när ändring söks. Läsockså om meddelande av interimistiska beslut under Rättelse och undanröjande avbeslut.

Temporärt beviljandeHandikappbidrag kan beviljas temporärt om behandlingen av ett ärende som gäller enförmån eller ersättning som ska dras av från handikappbidraget tar oskäligt lång tid ellerbesvär i ärendet är anhängiga.

Du kan bevilja handikappbidrag temporärt t.ex. när vårdbidrag enligttrafikförsäkringslagen sannolikt kommer att beviljas till nedsatt belopp eller avslås heltpå grund av personens egen medverkan. Ytterligare förutsätts att det tar oskäligt långtid att få försäkringsanstaltens beslut.

Du kan bevilja handikappförmånen temporärt också när ändring har sökts i fråga om enförmån eller ersättning som ska beaktas i handikappbidragets belopp.

Information om temporärt beviljande i internationella situationer finns i avsnittetInternationella bestämmelser.

Fastställ det interimistiska beslutet efter att försäkringsanstalten har fattat beslut omden förmån eller ersättning som ska dras av. FPA kan hos utbetalaren av en SOLITA-ersättning driva in ersättning som utbetalaren i fråga ska betala retroaktivt, till den delersättningen motsvarar den handikappförmån som för samma tid har betalats till ett förstort belopp. Regressförfarande kan ändå inte tillämpas på tid före 1.1.2008.

Läs mer:

• Förhållande till andra förmåner• Regressförfarande

Tillämplig lagstiftning

• 29 § i lagen om handikappförmåner (570/2007)• 30 § i lagen om handikappförmåner (570/2007)

Temporärt avbrott i utbetalningenUtbetalningen av handikappbidrag kan avbrytas temporärt antingen helt eller delvis (31§ i lagen om handikappförmåner 570/2007) när

• det är uppenbart att barnet inte längre har rätt till förmånen eller attförmånsbeloppet bör minskas,

• barnets lagliga företrädare trots begäran inte anger någon betalningsadress eller• barnets lagliga företrädare inte har svarat på begäran om utredning om

levnadsförhållandena inom utsatt tid.

83


Utbetalningen av handikappbidrag kan också avbrytas temporärt när barnets föräldrarhar skilt sig och frågan om vem som är betalningsmottagare inte är avgjord. Läs merunder rubriken Intressebevakare.

Mera information om temporärt avbrott i utbetalningen finns i avsnittet Temporärt avbrotti utbetalningen.

Läs mer om temporärt avbrott i utbetalningen också under Meddelande av beslut.

1.8.8.4. Beslutsmottagare

Beslut som gäller handikappbidrag för personer under 16 år skickas till följandepersoner och instanser i enlighet med denna anvisning

• personens vårdnadshavare och intressebevakare• en annan laglig företrädare• en förmånstagare som fyllt 15 år• kommunen• ett dödsbo• en annan lämplig person• en uppgiftsberättigad person (se närmare anvisningar nedan)

Observera dock att ett beslut om handikappbidrag alltid sänds automatiskt tillbetalningsmottagaren (den som godkänts eller förkastats som betalningsmottagare ellersom upphört att vara betalningsmottagare).

Till alla slutliga beslut bifogas en besvärsanvisning. Läs nedan om hur uppgifter ombeslut om handikappbidrag skickas till den uppgiftsberättigade.

Vårdnadshavare och intressebevakare

Barnets vårdnadshavare är i regel barnets intressebevakare. En person ärvårdnadshavare för ett minderårigt barn när anteckningen Huoltajuus voimassa(Gällande vårdnadshavarskap) finns i familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa.Vårdnadshavaren har alltid rätt att sköta sitt minderåriga barns ekonomiskaangelägenheter och handikappförmånsärendena tolkas vara sådana angelägenheter.Ett beslut om handikappbidrag för en person som är under 16 år skickas därför alltidtill barnets vårdnadshavare när vårdnadshavarskapet är i kraft. Om vårdnadshavarnabor på samma adress, skickas beslutet till den vårdnadshavare som har ansökt omförmånen. Om vårdnadshavarna bor på olika adresser skickas beslutet till dem båda.

Domstolen kan förordna en vårdnadshavare vid sidan av eller en vårdnadshavarei stället för föräldrarna. Det är också möjligt att avtala om en vårdnadshavare vidsidan av föräldrarna genom ett avtal som fastställs av socialvården. Vårdnadshavarevid sidan av eller i stället för föräldrarna har samma ställning som en lagligvårdnadshavare. Ett beslut om handikappbidrag ska därför också skickas till denperson som är vårdnadshavare vid sidan av eller i stället för föräldrarna. Läs mer omvårdnadshavarskap vid sidan av eller i stället för föräldrar i anvisningen om tillämpningav förvaltningslagen.

När en domstol har utfärdat ett förordnande om uppgiftsfördelning mellanvårdnadshavarna eller om vårdnadshavarna på socialbyrån sinsemellan harkommit överens om fördelningen av vårdnaden syns uppgiften Huolto jaettu(Gemensam vårdnad) i barnets familjeuppgifter (Perhetiedot) i Oiwa. Uppgiften Huolto

84




jaettu inverkar inte på vårdnadshavarens rätt att få del av sitt minderåriga barnshandikappförmånsärenden. När det är fråga om handikappförmåner är det därförinte nödvändigt att utreda innehållet i uppgiften Huolto jaettu genom en förfrågan ibefolkningsdatasystemet i sådana fall då vårdnadshavarskapet är i kraft.

Beslutet skickas till intressebevakaren, om barnet har tillförordnats en intressebevakarevars uppgifter omfattar skötseln av barnets ekonomiska angelägenheter.Närmare bestämmelser om intressebevakarens uppgifter finns i förordnandet omintressebevakning. Kontrollera intressebevakningsförordnandets innehåll i registret överförmynderskapsärenden.

Läs mer om intressebevakare och vårdnadshavare för minderåriga i anvisningen omtillämpning av förvaltningslagen. Läs också i anvisningen för kundbetjäningen omvårdnaden om barnet.

Annan laglig företrädare

Ett barn kan ha tillförordnats en annan laglig företrädare t.ex. då barnet har kommittill Finland som flykting utan vårdnadshavare. Om barnet har tillförordnats en annanlaglig företrädare, ska beslutet skickas till hen. Läs mer om annan laglig företrädare ianvisningen om tillämpning av förvaltningslagen.

En förmånstagare som fyllt 15 år

I regel kan en person som fyllt 15 år själv föra sin talan vid sidan av sin vårdnadshavareeller intressebevakare. Därför sänds beslutet för kännedom också till en förmånstagaresom fyllt 15 år.

Kommun

Beslutet sänds alltid till kommunen när

• kommunen har ansökt om handikappbidrag för en person under 16 år– t.ex. om kommunen har gett sitt samtycke till att handikappbidraget betalas till

en familjevårdare (27 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner)• handikappbidraget betalas till kommunen (14 § i lagen om klientavgifter inom

social- och hälsovården och 27 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner).

Dödsbo

Till ett dödsbo skickas beslut under namnet av den bodelägare som har hand om boeteller till boförvaltaren. Om dödsboet förvaltas gemensamt av flera dödsbodelägare,kan beslutet riktas till en av dem. I så fall ska det anges i beslutet att mottagarenär skyldig att underrätta de övriga delägarna i dödsboet om delfåendet samt omskadeståndsansvaret i händelse av försummelse.

Tillämplig lagstiftning: 9 kap. i förvaltningslagen (434/2003)

Annan person

Enligt 27 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner kan handikappbidraget ocksåbetalas till en annan lämplig person. Beslutet skickas till en sådan annan person närhandikappbidraget betalas till hen.

Om en person, i vars vård ett barn har placerats på det sätt som avses i 81 § ibarnskyddslagen, söker handikappbidrag för en person under 16 år, skickas beslutet tillden här personen. I så fall behöver beslutet inte sändas till kommunen.

85





Person med rätt att få uppgifter (uppgiftsberättigad person)

En person som inte har ställning som vårdnadshavare kan genom ett domstolsbesluteller genom ett av socialväsendet fastställt avtal om gemensam vårdnad ges rätt attfå del av uppgifterna om barnet. Om en sådan person används benämningen personmed rätt att få uppgifter eller uppgiftsberättigad person. En person som har rätt att fåuppgifter syns i familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa under Huolto jaettu (Gemensamvårdnad) och Tiedonsaantioikeus voimassa (rätten att få uppgifter är i kraft). En personsom har rätt att få uppgifter blir inte vårdnadshavare eller intressebevakare för barnettrots att det i familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa för personens del hänvisas tillvårdnad.

Uppgifter gällande beslut om handikappbidrag skickas inte automatiskt till denuppgiftsberättigade. Uppgifter om beslutet kan skickas till den uppgiftsberättigade omhen ber att få dem, förutsatt att det av domstolen eller socialväsendet gjorda beslutettillåter detta. Närmare information om vad som ingår i rätten att få del av uppgifterska kontrolleras i Befolkningsdatasystemet. Observera att den uppgiftsberättigadeinte har besvärsrätt i ett ärende som gäller handikappbidrag för en minderårig och attuppgifterna i beslutet om handikappbidrag ska skickas till den uppgiftsberättigade medett brev som inte innehåller någon besvärsanvisning. Läs närmare om förfarandet i ettsådant ärende i den aktualitetsanvisning som gavs 31.12.2019.

Läs mer om rätten att få uppgifter i anvisningen om utlämnande av uppgifter.

Läs också om hur familjeuppgifterna (Perhetiedot) i Oiwa ska tolkas i anvisningen förkundbetjäningen.

1.8.9. Internationella bestämmelserInnan ett beslut om handikappbidrag meddelas ska du kontrollera följande:

• Bor barnet i Finland?• Får barnet en handikappförmån från utlandet?• Ansvarar Finland för barnets handikappförmåner (EU- eller EES-situationer)?• Kan barnet ha rätt till en handikappförmån från ett annat EU- eller EES-land eller

Schweiz?

Temporärt beviljande i internationella situationerHandikappbidrag för personer under 16 år kan beviljas temporärt, om

• det ännu inte är klarlagt vilken stat som ansvarar för kontantförmånerna (EU- ellerEES-situationer)

• behandlingen av ett ärende som gäller ett barns utländska handikappförmån ellerSOLITA-tillägg räcker länge eller

• ett besvärsärende som gäller ett barns utländska handikappförmån eller SOLITA-tillägg är under behandling.

Om en familj har ansökt om en handikappförmån från utlandet kan handikappbidragför personer under 16 år i regel beviljas temporärt. Du kan bevilja handikappbidragtemporärt även om det är sannolikt att barnet utomlands kommer att beviljas en förmånsom kan jämställas med handikappbidraget. När du överväger om du ska beviljahandikappbidrag temporärt eller vänta på besked om en utländsk förmån, ska dubeakta familjens situation som helhet och familjens möjligheter till försörjning. Det

86

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Haku?id=4f149639-db7b-45ca-9114-e5c6a4ffdb3f

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/lakipalveluryhmanpa/_layouts/15/WopiFrame2.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/lakipalveluryhmanpa/Jaetut%20asiakirjat/Tietojen%20luovuttaminen.docx&action=default

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Asiakaspalvelunohjeet?id=3465746c-d491-4ab3-a8db-3e0b34511ecf


slutliga beslutet om handikappbidrag meddelas när beloppet av den förmån eller dettillägg som betalas från utlandet står klart.

Observera ändå att handikappbidrag ska beviljas temporärt endast om det finnsgrundad anledning till detta. När ett barn är bosatt i Finland och det i ansökan inte harnämnts att en handikappförmån söks från utlandet kan du bevilja handikappbidraggenom ett slutligt beslut. Om barnets företrädare senare meddelar att en utländskförmån som motsvarar handikappbidraget har beviljats på grundval av barnets sjukdom,ska beslutet om handikappbidrag justeras eller rättas.

Information om avdrag av handikappförmåner som betalas från utlandet finns underInternationella bestämmelser.

Läs även förordningarrna 883/2004 och 1408/71.

1.9. UtbetalningHandikappbidrag för personer under 16 år betalas ut månatligen den 7 dagen imånaden. Om bankerna är stängda på utbetalningsdagen betalas förmånen ut närmastföregående dag då bankerna har öppet.

Handikappbidraget betalas i regel in på det konto som barnets intressebevakare, dvs.barnets vårdnadshavare, har uppgett. Betalning av handikappbidrag till någon annan änbarnets intressebevakare kommer i fråga endast på de grunder som bestäms i lag.

När handikappbidraget för personer under 16 år beviljas retroaktivt kan det utbetalas tillPatientförsäkringscentralen på dess yrkande.

Om handläggningen av en ansökan om handikappbidrag fördröjs, kandröjsmålsförhöjning i vissa fall betalas på bidraget.

1.9.1. BetalningsadressHandikappbidrag för personer under 16 år betalas in på det konto inom Europeiskaunionen som intressebevakaren uppgett. Handikappbidraget kan betalas ocksåpå annat sätt (t.ex. som kontantbetalning eller betalningsanvisning), om det inte ärmöjligt att betala in bidraget på ett konto eller om en särskild anledning till ett annatbetalningssätt anförs (23 § i lagen om handikappförmåner (570/2007)). Läs omförfarandet då man kontaktar intressebevakaren för att ta reda på kontonumret.

Handikappbidrag som ska betalas till kommunen inbetalas på det konto kommunen haruppgett.

När en person är bosatt utomlands (EU- och EES-länderna och Schweiz) kanhandikappbidraget också betalas in på ett konto i en bank som är verksam i hensbosättningsland. Bidraget betalas då via en förmedlande finländsk bank. För dettabehövs de internationella bankförbindelseuppgifterna (bankens BIC- eller SWIFT-kod och IBAN-kontonummer). Som förmedlande bank fungerar Danske Bank därutlandsenheten reserverar ett personligt tekniskt kontonummer för varje kund.

Du kan använda brevformulär YHL01 när du ber den sökande meddela kontonumret.Den sökande kan anmäla ändring av kontonummer på blankett Y121r.

Om en kund lämnar uppgifter om sitt kontonummer muntligt ska du identifiera kundeninnan du tar emot uppgifterna. Gör ändringen i de förmånssystem där du kan göraden. Om kunden har förmåner i andra system (t.ex. Onni, RAKE) ska du skapa

87


https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/uutiset/Sivut/Yhteinen-ohjeistus-tilanteisiin,-joissa-edunvalvojalta-ei-saada-tilinumeroa.aspx

http://www.kela.fi/documents/10192/3861304/Y121r.pdf


ett Perustietojen muutos-arbete i Oiwa med ”tilinumeromuutos” som specificering(Tarkenne). Du kan också använda brevformulär YHL01r för att be den sökandemeddela sitt kontonummer. Den sökande kan anmäla ändring av kontonummer påblankett Y121r.

Förbetalt kort (Prepaid-kort)

Då kunden inte har ett bankkonto eller identitetsbevis laddas det belopp som skabetalas ut på ett förbetalt kort. FPA-förmånerna kan laddas på det förbetalda kortet tillskunden har öppnat ett bankkonto. Ytterligare information (på finska) om användningenav förbetalda kort.

1.9.2. BetalningsmottagareHandikappbidrag för personer under 16 år kan betalas till

• en intressebevakare• en vårdnadshavare• en person i vars enskilda hem barnet placerats• en annan lämplig person• en kommun• ett dödsbo

Handikappbidraget inbetalas i regel på det konto som barnets intressebevakareuppgett.

Handikappbidrag för personer under 16 år får inte överföras på någon annan (s.k.överföringsförbud). Ett sådant avtal är ogiltigt (52 § i lagen om handikappförmåner570/2007).

1.9.2.1. IntressebevakareHandikappbidrag för personer under 16 år betalas i regel till barnets intressebevakareeller till barnets konto som intressebevakaren har uppgett. Intressebevakare för enminderårig är i regel hens vårdnadshavare, dvs. föräldrarna eller den person somanförtrotts vården av barnet.

Kontrollera vem eller vilka som är barnets intressebevakare. Om en person ärvårdnadshavare till barnet kan personen samtidigt också anses vara intressebevakareför barnet, såvida det inte av uppgifterna framgår att någon annan person harförordnats till intressebevakare. Om någon annan person har förordnats tillintressebevakare för barnet ska du kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgiftgenom registerförfrågan om förmynderskapsärenden.

Läs mer om intressebevakare och vårdnadshavare för minderåriga i anvisningen omtillämpning av förvaltningslagen. Läs om vårdnaden om barnet också i anvisningen förkundbetjäningen.

Barnets föräldrarOm båda föräldrarna är intressebevakare för barnet (vårdnaden om barnet är i kraft)kan handikappbidraget enligt lagen betalas till vilkendera som helst av dem.

88

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Tekohjeet?id=472e0237-bc56-4cf2-bd0f-6fe6c0b1ac35&target=632828e9-a717-4c27-ac5d-96f9bce00d0b




När båda föräldrarna är intressebevakare för barnet inbetalas handikappbidraget på ettkonto som innehas av den förälder som undertecknat ansökan. Om föräldrarna bor varför sig ska beslutet skickas för kännedom till den förälder som bidraget inte betalas till.Du behöver inte höra den andra föräldern före avgörandet.

Om man vill ändra utbetalningen så att handikappbidraget betalas till den andraföräldern ska du alltid innan frågan om betalningsmottagare avgörs höra den personsom bidraget tidigare har betalats till. Avbryt utbetalningen av bidraget temporärt ochavgör vem handikappbidraget ska betalas till när tiden för hörande har gått ut. Om denförälder som handikappbidraget betalas till ger sitt samtycke till ändringen eller intebesvarar begäran om hörande kan du ändra utbetalningen så att handikappbidragetbörjar betalas till den andra föräldern. Du kan göra detta också när det finns någonannan grundad anledning, exempelvis ett domstolsutslag. Handikappbidraget betalastill den nya betalningsmottagaren från den tidpunkt då utbetalningen avbröts temporärt.Om bidraget betalas ut två gånger för samma månad rör det sig om ett misstag frånFPA:s sida.

Läs mer om felaktig utbetalning och återkrav.

Annan vårdnadshavareDu ser uppgiften om annan vårdnadshavare i barnets familjeuppgifter. Om en personär annan vårdnadshavare för barnet kan man anse att personen samtidigt också ärbarnets intressebevakare, om det inte framgår att någon annan person har förordnatstill intressebevakare för barnet.

Du kan betala ut handikappbidraget till annan vårdnadshavare för barnet, om barnetinte har tillförordnats någon intressebevakare. Betalningen kräver inte samtycke avkommunen eller barnets föräldrar. Skicka vid behov beslutet för kännedom till enav föräldrarna och hör den person som bidraget tidigare har betalats till, dvs. följmotsvarande förfarande som det som beskrivs ovan i avsnittet Barnets föräldrar.

Tillämplig lagstiftning:

• 23 § och 27 § i lagen om handikappförmåner• 4, 30 och 31 § i lagen om förmyndarverksamhet

1.9.2.2. FörmånstagareHandikappbidrag för personer under 16 år betalas in på det konto somintressebevakaren uppgett. Som betalningsadress kan intressebevakaren uppge ocksåbarnets konto.

Handikappbidrag kan aldrig betalas in på ett konto som barnet självt har uppgett.

Tillämplig lagstiftning: lagen om förmyndarverksamhet (442/1999)

1.9.2.3. KommunHandikappbidrag för personer under 16 år kan betalas till kommunen

• som ersättning för institutions- eller familjevård för ett barn (14 § i lagen omklientavgifter) eller

• när utbetalning av förmånen till barnets vårdnadshavare/intressebevakareeller till den person i vars vård barnet har placerats i enskilt hem enligt 81 §

89


i barnskyddslagen inte kan anses ändamålsenlig (27 § 2 mom. i lagen omhandikappförmåner).

Dessutom kan handikappbidrag för personer under 16 år betalas till en person i varsvård barnet har placerats i enskilt hem enligt 81 § i barnskyddslagen (27 § 1 mom. ilagen om handikappförmåner). Placeringen i enskilt hem måste ha godkänts enligtbeslut av kommunen.

Handikappbidrag för personer under 16 år kan också med kommunens samtyckebetalas till en annan lämplig person om utbetalning av förmånen till barnetsvårdnadshavare/intressebevakare eller till den person i vars vård barnet har placeratsenligt 81 § i barnskyddslagen inte kan anses ändamålsenlig (27 § 2 mom. i lagen omhandikappförmåner).

Betalning till kommunen med stöd av 14 § i klientavgiftslagenKommunen eller samkommunen kan i enlighet med sitt meddelande uppbärahandikappbidraget som ersättning för den tid barnet får institutions- eller familjevård.Handikappbidraget betalas till kommunen fram till slutet av den månad under vilkeninstitutions- eller familjevården upphör. Barnets vårdnadshavare/intressebevakare hörsinte förrän utbetalningen avgörs.

Du kan betala förmånen till kommunen utan att utreda om det är fråga om enverksamhetsenhet som ger offentlig institutionsvård. Du behöver inte heller utreda omdet är fråga om tillhandahållande av familjevård. Kommunen ansvarar för riktigheten isitt meddelande. Betalning till kommunen grund av institutions- eller familjevård kräverinte att barnet har omhändertagits.

Om det framgår av kommunens anmälan att barnet får vård med något annatarrangemang än genom institutions- eller familjevård, kan förmånen betalas tillkommunen med stöd av 14 § i klientavgiftslagen bara om barnet är omhändertaget elleromfattas av eftervård (eftervårdens status ska utredas separat med kommunen). Omuppgiften om omhändertagandet inte framgår av kommunens meddelande eller inte kankonstateras i FPA:s klientuppgifter ska saken utredas hos kommunen.

Läs mer om barnskydd och barnskyddsåtgärder.

Meddelande om uppbärande av förmån

Kommunen ska skriftligt meddela FPA om uppbärande av förmånen minst två veckorföre betalningsdagen (klientavgiftslagen 14 §)

• Y 241Lr (Framställan om utbetalning av handikappbidrag för personer under 16 år)• på blankett EV 255r (Meddelande om betalning av förmån till kommunen)• på annat sätt skriftligen

Kommunen är skyldig att meddela FPA att uppbärande av handikappbidrag inleds elleravslutas på grund av institutions- eller familjevård. Därtill ska kommunen själv varainitiativtagare i fråga om uppbärande av förmånen, även om uppgiften om att barnet fårinstitutions- eller familjevård kommer till FPA:s kännedom på något annat sätt än genomkommunens meddelande (t.ex. i en ansökan).

I samband med en ansökan om fortsatt utbetalning eller justering av förmånen skadu utreda med ett brev till socialväsendet i kommunen (brev 1000000531), på vilkengrund framställan om utbetalning av handikappbidraget till kommunen görs, eftersombetalningsgrunden kan ha ändrats. FPA måste få uppgift om grunden för utbetalningenskriftligt. Begär en skriftlig utredning av kommunen om grunden för utbetalning av

90

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/80e1a012-e370-49ff-b4e0-b92b1cf77388?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b



https://thl.fi/fi/web/lastensuojelun-kasikirja


handikappbidrag också när en ansökan som gjorts upp av en familjevårdare eller någonannan person inkommer till FPA och handikappbidraget redan betalas till kommuneneller en ändring i utbetalningen av handikappbidraget föreslås.

Kommunen ansvarar för riktigheten i sitt meddelande. Om kommunens meddelande omutbetalning av förmånen är oklar, ska du kontakta kommunen för att utreda grunden förutbetalningen.

Exempel på utbetalning till kommunen med stöd av 14 § i klientavgiftslagen

Betalning till kommunen med stöd av 27 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner

FPA kan besluta att handikappbidrag för personer under 16 år betalas enligt 27 § 2mom. i lagen om handikappförmåner

• till kommunen• med kommunens samtycke till en annan lämplig person, såsom en familjevårdare

om utbetalning av handikappbidraget till barnets vårdnadshavare/intressebevakare ellertill den person i vars vård barnet har placerats enligt 81 § i barnskyddslagen inte avsärskilda skäl kan anses ändamålsenligt.

Betalning till kommunen eller med kommunens samtycke till en annan lämplig personenligt 27 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner kräver inte att barnet omhändertagits.

Framställan av kommunen om utbetalning av förmån

Framställan om utbetalning av handikappbidrag till kommunen eller med kommunenssamtycke till en annan lämplig person görs på blankett Y 241Lr (Framställan omutbetalning av handikappbidrag för personer under 16 år) eller på något annat sättskriftligen.

När bidraget betalas till kommunen eller med kommunens samtycke till en annanlämplig person med stöd av 27 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner hörs intebarnets vårdnadshavare/intressebevakare.

Samtycket till att bidraget betalas till en annan lämplig person ges av den kommun därbarnet haft sin hemkommun vid den tidpunkt då behovet av placering utom hemmetuppstod (placerarkommunen). Du ser placerarkommunen (hemkommunen) på flikenAsiakkaan tiedot i Oiwa.

Om kommunens framställan om utbetalning av förmånen är oklar, ska du kontaktakommunen för att utreda grunden för utbetalningen.

1.9.2.4. DödsboEtt dödsbo kan inte ansöka om handikappbidrag för personer under 16 år. Bidraget kanlikväl utbetalas till ett dödsbo, om ansökan om handikappbidrag har inkommit till FPA påbarnets dödsdag eller tidigare. Bidraget betalas då till

• barnets intressebevakare• den boutredningsman som domstolen har förordnat• genom fullmakt av dödsboets delägare till någon annan företrädare för dödsboet.

Ansökan om utbetalning av förmån till en företrädare för dödsboet görs på blankett EV224r (Betalning av pension eller annan förmån till dödsbo).

91




Den boutredningsman som domstolen har förordnat ska till ansökan foga en bestyrktkopia av domstolens förordnande. Fullmakt från delägarna i dödsboet, bouppteckningeller släktutredning behövs inte.

I beslutet ska dödsboföreträdarens anmälningsskyldighet gentemot boets övrigadelägare alltid anges. Betalningsadressen är det konto som företrädaren för dödsboethar uppgett. I undantagsfall kan bidraget betalas per post som betalningsanvisning.

1.9.2.5. Annan personPlacering i enskilt hem

Om barnet inte bor i samma hushåll som sin intressebevakare kan handikappbidragetenligt 27 § 1 mom. i lagen om handikappförmåner betalas till den person i vars vårdbarnet har placerats enligt 81 § i barnskyddslagen (s.k. placering i enskilt hem).Placering i enskilt hem förutsätter anmälan av barnets vårdnadshavare eller denperson i vars vård barnet har placerats, till det organ som ansvarar för socialvårdeni kommunen samt beslut av kommunen om godkännande av placeringen (se 81 § ibarnskyddslagen).

Ansökan om utbetalning görs med blankett Y241Lr (Framställan, Utbetalning avhandikappbidrag för personer under 16 år). Utbetalning av handikappbidraget till densom sköter barnet förutsätter att ett organ inom kommunens socialvård har godkäntplaceringen i enskilt hem. En kopia av det beslut genom vilket placeringen i enskilt hemhar godkänts ska lämnas till FPA. Du kan använda brevformulär 1000000269 när du berden sökande om en kopia av kommunens beslut.

Innan utbetalningen avgörs ska du höra

• ett organ inom socialvården i den kommun där personen som sköter barnet ärbosatt

• barnets intressebevakare

Använd brevformulären 1000000241 (kommunen) och 1000000264(intressebevakaren) vid hörandet. Betalningen kräver inte samtycke av kommunen ellerbarnets intressebevakare.

Familjevårdare eller annan lämplig personFPA kan besluta att handikappbidrag för personer under 16 år betalas enligt 27 § 2mom. i lagen om handikappförmåner

• till kommunen• med kommunens samtycke till en annan lämplig person, såsom en familjevårdare

om utbetalning av handikappbidraget till barnets vårdnadshavare/intressebevakare ellertill den person i vars vård barnet har placerats enligt 81 § i barnskyddslagen inte avsärskilda skäl kan anses ändamålsenligt.

Betalning till kommunen eller med kommunens samtycke till en annan lämplig personenligt 27 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner kräver inte att barnet omhändertagits.

Framställan av kommunen om utbetalning av förmån

92

http://www.kela.fi/documents/10192/3861304/Y241Lr.pdf


Framställan om utbetalning av handikappbidrag till kommunen eller med kommunenssamtycke till en annan lämplig person görs på blankett Y 241Lr (Framställan omutbetalning av handikappbidrag för personer under 16 år) eller på något annat sättskriftligen.

När bidraget betalas till kommunen eller med kommunens samtycke till en annanlämplig person med stöd av 27 § 2 mom. i lagen om handikappförmåner hörs intebarnets vårdnadshavare/intressebevakare.

Samtycket till att bidraget betalas till en annan lämplig person ges av den kommun därbarnet haft sin hemkommun vid den tidpunkt då behovet av placering utom hemmetuppstod (placerarkommunen). Du ser placerarkommunen (hemkommunen) på flikenAsiakkaan tiedot i Oiwa.

Om kommunens framställan om utbetalning av förmånen är oklar, ska du kontaktakommunen för att utreda grunden för utbetalningen.

Läs mer om förfarandet när en annan lämplig person (familjevårdare) lämnar in enansökan om handikappbidrag som gäller ett barn till FPA.

1.9.3. UtsökningEn handikappförmån får inte utmätas och den räknas inte heller med i inkomstbasenenligt utsökningsbalken.

Tillämpligt lagrum: (52 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

1.9.4. RegressbetalningHandikappbidrag för personer under 16 år kan betalas som regress, dvs. på basis avregressyrkande, till Patientförsäkringscentralen som ersättning för vårdbidrag enligtpatientskadelagen som betalats ut till ett för stort belopp. En regressituation kan uppståtill exempel då handikappbidrag beviljas retroaktivt för samma tid för vilken vårdbidragenligt patientskadelagen redan har betalats till barnet.

Regressindrivning förutsätter inte samtycke av barnets lagliga företrädare.

Regressbetalning till Patientförsäkringscentralen förutsätter attPatientförsäkringscentralen tillställt FPA ett skriftligt betalningsyrkande.Betalningsyrkandet ska skannas in i Oiwa och registreras som anhängigt iförmånssystemet på FPA-byrån omedelbart efter att det inkommit.

Ett beslut om betalning till den som framställt yrkandet meddelas den somhandikappbidraget betalats till. Patientförsäkringscentralen meddelas i regel inte någotseparat beslut. Uppgifterna om betalningen förmedlas med kontoutdrag från banken.

1.9.4.1. Betalning till PatientförsäkringscentralenPatientskadeersättningar är sekundära i förhållande till andra lagstadgade ersättningar.Vid patientskada står Patientförsäkringscentralen därför för ersättningen endasttill den del den skadelidande inte får ersättning med stöd av någon annan lag änpatientskadelagen.

93

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/indoxliitteet/_layouts/15/WopiFrame.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/indoxliitteet/Jaetut%20asiakirjat/Kun%20perhehoitaja%20tai%20muu%20sopiva%20henkil%C3%B6%20toimittaa.docx&action=default

https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/indoxliitteet/_layouts/15/WopiFrame.aspx?sourcedoc=/tyoryhmat/indoxjarjestelmany/indoxliitteet/Jaetut%20asiakirjat/Kun%20perhehoitaja%20tai%20muu%20sopiva%20henkil%C3%B6%20toimittaa.docx&action=default


Om Patientförsäkringscentralen redan har betalat ersättning och den skadelidande harrätt till en förmån från FPA, får Patientförsäkringscentralen regressrätt till FPA-förmånenför samma tid (8 § och 9 § 1 mom. i patientskadelagen 585/1986).

Handikappbidraget för personer under 16 år samordnas med vårdbidraget enligtpatientskadelagen. Uppkomsten av regressrätt förutsätter att det handikappbidragFPA betalar ut baserar sig på samma skadefall. Dessutom förutsätts attPatientförsäkringscentralens meddelande har inkommit till FPA senast två veckor föreutbetalningsdagen.

1.9.4.1.1. Åtgärder på byrånNär ett patientskadeärende inleds hos Patientförsäkringscentralen kanPatientförsäkringscentralen skicka ett förhandsmeddelande till FPA. Då meddelandetinkommer till FPA ska det omedelbart skannas in i Oiwa och registreras iförmånssystemet som ett betalningsyrkande.

När du handlägger en ansökan om handikappbidrag för personer under 16 år och ettyrkande enligt patientskadelagen är under behandling, ska du innan förmånsbeslutetmeddelas delge Patientförsäkringscentralen beloppet av den förmån som beviljas. Dukan göra detta genom att till Patientförsäkringscentralen returnera det meddelande dufått, försett med uppgifterna om förmånen.

När Patientförsäkringscentralen har fått uppgiften om handikappbidragets belopp räknarden ut storleken på sin regressfordran och framställer därefter sitt yrkande till FPA.

Av Patientförsäkringscentralens yrkande ska framgå

• vilken förmån som ska betalas till Patientförsäkringscentralen samt förmånensbelopp

• för vilken tid förmånen ska betalas till Patientförsäkringscentralen• från vilken tidpunkt den förmån som FPA beviljat kan betalas till förmånstagaren

själv

När yrkandet inkommit kan du avgöra handikappbidragsärendet. Innan beslutetmeddelas ska du alltid försäkra dig om att det handikappbidrag FPA betalar ut baserarsig på samma skadefall som patientskadan.

Då villkoren för betalning till Patientförsäkringscentralen är uppfyllda betalas deretroaktiva förmånsposterna till Patientförsäkringscentralen. Förmånen betalas ut tillpersonen själv fr.o.m. den tidpunkt som Patientförsäkringscentralen meddelat.

Patientförsäkringscentralen kan också framställa sitt yrkande utanförhandsmeddelande. De retroaktiva förmånsposterna betalas också i detta fall tillPatientförsäkringscentralen, om villkoren för utbetalning till Patientförsäkringscentralenär uppfyllda och meddelandet har inkommit till FPA senast två veckor föreutbetalningsdagen för förmånen.

SpecialfrågorOm ett yrkande enligt patientskadelagen är under behandling men regressyrkandet inteinkommer inom skälig tid, kan du göra en förfrågan hos Patientförsäkringscentralenom Patientförsäkringscentralen har för avsikt att framställa ett yrkande till FPA. OmPatientförsäkringscentralen drar tillbaka sitt förhandsmeddelande kan du beviljahandikappbidraget och betala ut det till intressebevakaren eller en annan godkänd

94


betalningsmottagare. Läs mer om utbetalning av handikappbidrag för personer under16 år under Utbetalning.

Om det i ansökan om handikappbidrag har uppgetts att ersättning söks för barneteller att barnet får ersättning också från patientförsäkringen, ska du göra en förfråganhos Patientförsäkringscentralen om Patientförsäkringscentralen vill framställa ettregressyrkande. Du behöver dock inte göra någon förfrågan om det är uppenbart atthandikappbidrag söks på basis av ett annat skadefall.

Dröjsmålsförhöjning betalas inte på handikappbidrag som betalas tillPatientförsäkringscentralen.

Förfarande när FPA-ersättning har betalats utOm den skadelidande har fått ersättning enligt någon annan lag än patientskadelagen,drar Patientförsäkringscentralen av detta belopp från sin egen ersättning och betalar utskillnaden till den skadelidande.

Då FPA redan har beviljat barnet en förmån som ska samordnas med ersättning förpatientskada, gör Patientförsäkringscentralen en förfrågan till FPA om de beviljadeförmånernas belopp. Centralen riktar sin förfrågan till FPA-byrån, som besvararförfrågan. Innan beloppet meddelas ska du kontrollera om förmånen hänför sig till enpatientskada.

1.9.5. DröjsmålsförhöjningFörmånstagaren har rätt till dröjsmålsförhöjning om behandlingen av en ansökan ellerett annat yrkande fördröjs. Dröjsmålsförhöjningen bestäms utifrån dröjsmålets längdoch dröjsmålsräntan enligt räntelagen.

Dröjsmålsförhöjning behöver inte sökas separat.

Vid beräkningen av dröjsmålsförhöjning bildas kapitalet av samtliga fördröjdaförmånsposter. Förhöjningen uträknas skilt för varje förmån och i regel automatiskt.

I allmänhet utfärdas inte något separat beslut om dröjsmålsförhöjning utandröjsmålstiden och dröjsmålsförhöjningens belopp meddelas i förmånsbeslutet.

För dröjsmålsförhöjning gäller besvärsrätt på samma sätt som för en förmån.

På en förmån som beviljas eller justeras å tjänstens vägnar betalas ingendröjsmålsförhöjning.

Huruvida dröjsmålsförhöjningen är skattepliktig eller inte bestäms enligt förmånen. Detbetyder att endast dröjsmålsförhöjningar som betalas på folkpension, garantipensionoch familjepension är skattepliktiga.

Författningar• Folkpensionslagen (568/2007) 106–107 §• Lagen om garantipension (703/2010) 32 § / folkpensionslagen (568/2007) 106–107

§• Lagen om handikappförmåner (570/2007) 49–50 §• Lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) 51–52 §• Lagen om frontmannapension (119/1977) 17 § / folkpensionslagen (568/2007)

106–107 §

95


• Räntelagen (633/1982) 4 och 12 §

1.9.5.1. DröjsmålstidDröjsmålstiden börjar i regel

• från ingången av den fjärde månaden efter att ansökan lämnats in(tremånadersregeln)

• en månad efter att pensions- eller ersättningsmeddelandet anlänt(enmånadsregel)

I specialsituationer kan dröjsmålstiden börja från det att ett hinder som beror påförmånstagaren har undanröjts eller från och med förfallodagen.

1.9.5.1.1. TremånadersregelnBetalning av dröjsmålsförhöjning förutsätter att den sökande har lämnat in enförmånsansökan eller ett annat motsvarande yrkande till FPA samt lämnat deutredningar som behövs för att förmånsärendet ska kunna avgöras. Ansökan elleryrkandet anses ha anlänt då det har inkommit till FPA. Om ansökan emellertidhar lämnats in till arbetspensionsanstalten, betraktas ankomstdagen hosarbetspensionsanstalten även som ankomstdag hos FPA. Detta gäller likaså om enutländsk institution har sänt en pensionsansökan till arbetspensionsanstalten i stället förtill utlandsenheten.

Dröjsmålstiden börjar i regel då det förflutit tre kalendermånader efter den månad dåansökan lämnades in och förmånen ännu inte betalats. Förmånsposten eller förmånensförhöjningspost är likväl inte fördröjd om den betalas samma månad under vilken rättentill den har uppkommit.

Exempel

Exempel 1. En ansökan har anhängiggjorts 3.7. Rätten till förmånenbörjar 1.9, men förmånen betalas ut 14.12. Eftersom behandlingstiden ärlängre än den månad då ansökan lämnades in plus de tre därpå följandemånaderna börjar dröjsmålstiden 1.11 och slutar 14.12. På förmånsposternaför september och oktober ska således betalas dröjsmålsförhöjning förtiden 1.11–14.12 och på förmånsposten för november för tiden 1–14.12.Förmånsposten för december månad är inte fördröjd, eftersom den harbetalats ut i december.

Om den sökande inte har lämnat in de utredningar som behövs för att ansökanska kunna avgöras, börjar dröjsmålstiden löpa först då tre månader har förflutit frånutgången av den månad då utredningen lämnades in.

Exempel

Exempel 2. Ansökan och ett läkarutlåtande har anlänt till FPA 3.2. Densökande lämnar in ett annat läkarutlåtande 8.3. Förmånen beviljas på basisav det nya läkarutlåtandet, vilket gör att tidsfristen på tre månader räknas frånankomstdagen för tilläggsutredningen, dvs. från det läkarutlåtande som inkom8.3. Dröjsmålstiden börjar löpa 1.7.

96


Utredningar som fåtts från en utländsk institution efter det att ansökan har inkommit,t.ex. uppgifter om försäkringstider, är tilläggsutredningar som senareläggerdröjsmålstiden.

Om behandlingen av ansökan har fördröjts på grund av att tilläggsutredning saknas,ska man då ärendet avgörs registrera ankomstdagen för tilläggsutredningen påskärmen för dröjsmålsförhöjning (EJVK). Programmet beräknar dröjsmålstiden från ochmed den dagen. För närmare information, se de tekniska anvisningarna: Tekniset ohjeet> RAKE > Viivästyskorotuksen laskenta (beräkning av dröjsmålsförhöjning).

Dröjsmålstiden beräknas fram till förmånens faktiska betalningsdag. Som betalningsdagför en förmån som betalas till utlandet betraktas den dag då den har betalats till ettpenninginstitut i Finland.

UtredningsskyldighetAv den sökande förutsätts att hen har lämnat sådana utredningar till FPA som påverkarförmånens grund och belopp och som skäligen kan krävas av hen. Den sökande harfullgjort sin skyldighet när hen tillräckligt noggrant besvarat frågorna i ansökan ochlämnat in de bilagor som nämns i den samt de övriga utredningar som behövs för attärendet ska kunna avgöras.

När FPA med stöd av lagen har rätt att få en uppgift som behövs, t.ex.arbetspensionsuppgifter med stöd av 85 § i folkpensionslagen, har den sökandefullgjort sin utredningsskyldighet när hen i ansökan har uppgett var uppgiften finns atttillgå. Då räknas den utsatta tiden på tre månader från utgången av den månad dåansökan inlämnades. Läs mer om enmånadsregeln (Etuusohje > Viivästyskorotus >Yhden kuukauden sääntö)

Om man med stöd av folkpensionslagen eller lagen om handikappförmåner uppmanarden sökande att skaffa tilläggsutredningar, och handläggningen av ansökan därmedfördröjs, räknas dröjsmålstiden enligt tremånadersregeln utgående från den tidpunktdå ansökan inkom. Läs mera Viivästyskorotus > Lääketieteellisten lisäselvitystenkustannukset.

När FPA på tjänstens vägnar skaffar övriga tilläggsutredningar som behövs för attavgöra förmånen, räknas dröjsmålstiden enligt tremånadersregeln från och med det atttilläggsutredningarna har inkommit.

FPA begär inte utredningar från utlandet å tjänstens vägnar, utan den sökande ska självskaffa utredningarna. Om försäkringsinstitutionen i ett avtalsland inte har bekräftat densökandes personuppgifter, är den sökande skyldig att själv hos myndigheterna i sittbosättningsland skaffa ett intyg som motsvarar ämbetsbetyget i Finland.

1.9.5.1.2. EnmånadsregelnOm man för avgörandet av en ansökan har varit tvungen att vänta på beskedom en pension eller ersättning som ska beaktas som inkomst eller som påverkarförmånsrätten, börjar dröjsmålstiden då en kalendermånad har förflutit efter utgångenav den månad då meddelandet om pensionen eller ersättningen har kommit till FPA ochovannämnda förmån på så sätt slutligt avgjorts. Enmånadsregeln tillämpas också påförmåner som betalas från utlandet och som ska beaktas som inkomst.

Arbetspensionen eller ersättningen betraktas som slutgiltigt avgjord den dag beslutetmeddelas, om ärendet inte har överklagats. Om beslutet har överklagats är det

97


slutgiltigt när den sista besvärsinstansen har avgjort ärendet och beslutet ger deninformation som behövs när inkomsterna ska beaktas. Motsvarande förfarandetillämpas på självrättelsebeslut som gäller arbetspensionen. Ett avslagsbeslut betraktassom slutgiltigt när besvärstiden har gått ut och inga besvär har väckts. Om besvärengäller en sådan omständighet som inte inverkar på personens rätt till handikappförmånbörjar dröjsmålstiden när en kalendermånad har förflutit från utgången av den månaddå meddelandet om pensionen eller ersättningen har nått FPA.

Tillämpa enmånadsregeln endast om den begynnelsetidpunkt för dröjsmålsförhöjningsom beräknats enligt regeln infaller senare än den tidpunkt som beräknats enligttremånadersregeln.

Programmet räknar ut en månads behandlingstid från utgången av den månaddå meddelandet om pensionen eller ersättningen har kommit till FPA. Omarbetspensionsdagen, dvs. den dag då meddelandet om att arbetspension ellerersättning beviljats har kommit till FPA, infaller senare än ankomstdagen föransökan ska man vid avgörandet av förmånen även registrera arbetspensionsdagen(Työeläkepäivä) på skärmen för dröjsmålsförhöjning. Om det förekommer flerameddelanden ska man som arbetspensionsdag (Työeläkepäivä) antecknaankomstdagen för det meddelande som sist kommit till FPA. Om ett senaremeddelande likväl endast gäller en sådan omständighet som inte inverkar på personensrätt till handikappförmån, ska som arbetspensionsdag (Työeläkepäivä) antecknasankomstdagen hos FPA för det meddelande som påverkar handikappförmånen.

Ankomstdagen till FPA för ett meddelande om pension eller ersättning fås med HEKY /Työeläkkeet ja korvaukset på skärmen för pensionen eller ersättningen i fråga underfliken ’Saapumispäivä’.

1.9.5.1.3. Förmånen betalas inte ut på förfallodagen(förfallodagsförhöjning)

Utbetalningsdagen för en förmån meddelas i beslutet. Om förmånen inte betalas ut påden utlovade ordinarie utbetalningsdagen, är dröjsmålstiden den tid som förflyter mellanförfallodagen och den faktiska utbetalningsdagen.

Exempel

Utbetalningen av en pensionsförmån har avbrutits eller förmånen har dragitsin på felaktiga grunder och den betalas därför inte ut på den ordinarieutbetalningsdagen 4.7. Pensionsförmånsposterna betalas ut den 22.8,dröjsmålstiden börjar 4.7 och räknas fram till den 22.8.

Det beräknas inte automatiskt någon dröjsmålsförhöjning i RAKE-, AE-, QE- eller GE-systemet. Räkna ut dröjsmålsförhöjningen med beräkningstransaktionen (ELLA).

Skicka en betalningsorder till betalningshanteringsgruppen och meddela beslutom dröjsmålsförhöjningen till förmånstagaren i RAKE-systemet med transaktionenPäätöksenteko.

Betala ut dröjsmålsförhöjningen i AE-, QE- och GE-systemet med transaktionenYksittäismaksu (Viivästyskorotuksen maksu, dvs. Betalning av dröjsmålsförhöjning).Meddela ett beslut via systemet för kundbrev.

Läs mera under Viivästyskorotuksen laskenta.

98

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Tekohjeet?id=e405b2e5-9a90-4567-bb3e-14fb8b7364ca&target=35f34b3d-624d-4a46-aec9-9fca353a0bd6


1.9.5.1.4. Betalningshinder som beror påförmånstagaren (hinderförhöjning)

Om en förmån inte har kunnat betalas ut vid rätt tidpunkt av skäl som beror påmottagaren, börjar dröjsmålstiden från och med det att FPA har fått ett meddelande omatt hindret undanröjts.

Om en förmånsansökan annars skulle kunna avgöras, men den sökande intehar lämnat in uppgifter som är nödvändiga för utbetalningen av förmånen, börjardröjsmålsförhöjning betalas tidigast från och med det att uppgifterna mottagits. Dåförutsätts likväl att dröjsmålstiden enligt tremånaders- eller enmånadsregeln har börjat.En sådan situation uppstår om en förmånsansökan annars skulle kunna avgöras, menden sökande inte har lämnat någon betalningsadress.

Dröjsmålstiden för en förmån vars utbetalning har avbrutits på grund av en oklarheti fråga om förmånsrätten börjar när förmånstagaren har lämnat in den begärdautredningen eller FPA har fått den på något annat sätt. Om utbetalningen avpensionen har avbrutits för att en omständighet som inverkar på pensionsbeloppet skautredas, bestäms dröjsmålsförhöjningen när det slutgiltiga beslutet meddelas utifrånjusteringsansökan eller något annat motsvarande krav i enlighet med tremånaders- ellerenmånadsregeln.

Dröjsmålsförhöjningens belopp räknas ut automatiskt i RAKE-systemet. För närmareinformation, se de tekniska anvisningarna: Tekniset ohjeet > RAKE > Viivästyskorotus-EJVK.

Räkna ut dröjsmålsförhöjningen med beräkningstransaktionen (ELLA). Betala utdröjsmålsförhöjningen i AE- och GE-systemet med transaktionen Yksittäismaksu(Betalning av dröjsmålsförhöjning). Meddela beslutet från brevsystemet YHTE.

1.9.5.2. Särskilda situationerSökande av ändring

Om en förmån beviljas eller höjs på grund av ändringssökande eller rättelse,beräknas dröjsmålstiden utifrån tidpunkten för den ursprungliga ansökan. Även för ettinterimistiskt beslut beräknas dröjsmålsförhöjningen i allmänhet utifrån den ursprungligaansökan. Registrera ärendet som inlett i enlighet med den ursprungliga ansökan.

Besvärsinstansen kan likväl bestämma att dröjsmålstiden börjar vid en senare tidpunktän den som bestäms utifrån den ursprungliga ansökan. En förutsättning är att FPAhar framfört att en väsentlig förändring har inträffat i den sökandes förhållanden underbesvärstiden.

Om du anser att dröjsmålstiden borde räknas från en senare tidpunkt än den sombestäms utifrån den ursprungliga ansökan, ska du meddela detta i ditt utlåtande tillbesvärsinstansen.

99


RättelseDå man vid behandlingen av en ansökan rättar ett fel som begåtts av FPA, räknasdröjsmålstiden utifrån inlämningstidpunkten för den ansökan som avgjorts på ettfelaktigt sätt. Registrera ärendet som inlett i enlighet med den ursprungliga ansökan.

Om det är fråga om rättelse av ett avgörande som FPA fattat på tjänstens vägnaruppkommer rätt till dröjsmålsförhöjning endast på grundval av ett rättelseyrkande frånförmånstagaren. Dröjsmålstiden räknas utifrån den tidpunkt då rättelseyrkandet harframställts. När ett beslut rättas på grund av en ny utredning räknas dröjsmålstidenutifrån den tidpunkt då utredningen kommer in.

Då man rättar ett beslut som gjort att en förmån har sänkts på felaktiga grunder ellerutbetalningen av en förmån har avbrutits på felaktiga grunder, räknas dröjsmålstidensom tiden mellan den korrekta utbetalningsdagen och den faktiska utbetalningsdagen.Förmånstagarens rättelseyrkande har ingen betydelse då dröjsmålstiden räknas ut.

Om förmånstagaren utgående från den nya utredning som hen företett yrkar att ettbeslut som fattats tidigare ska rättas, och det inte är fråga om ett fel som FPA begått,bestäms rätten till dröjsmålsförhöjning enligt tremånaders- eller enmånadsregelnutifrån den tidpunkt då yrkandet framställdes. Om rättelsen görs på initiativ av FPA,t.ex. på basis av ett rättelsebeslut från arbetspensionsanstalten, betalas ingendröjsmålsförhöjning.

KommunOm en förmån betalas till kommunen som ersättning för utkomststöd eller somersättning för kostnader för familjevård eller institutionsvård, kan dröjsmålsförhöjningbetalas på förmånsposter som betalas till kommunen.

BetalningsfördelningOm pension på grund av regressyrkande betalas till exempel som ersättning förarbetslöshetsdagpenning som utbetalats för samma tid och en del av den ska betalastill pensionsmottagaren, betalas dröjsmålsförhöjning endast på den andel som skabetalas ut till pensionsmottagaren.

Dröjsmålsförhöjningen beräknas på normalt sätt när en förmån är föremål för kravpå utmätning. Då kan dröjsmålsförhöjning betalas även på den andel som betalas tillutsökningsmyndigheten.

1.9.5.3. RäntesatsRäntesatsen bestäms enligt den dröjsmålsränta som enligt räntelagen fastställts för denhalvårsperiod som föregår utbetalningsdagen för förmånen. (4 § 1 mom. i räntelagen,633/1982)

Exempel

Om utbetalningsdagen för förmånen är 4.5, är räntesatsen den räntasom fastställts för föregående halvårsperiod, dvs. 1.7–31.12. Omutbetalningsdagen för förmånen är 14.10, är räntesatsen den ränta somfastställts för tiden 1.1–30.6.

100


Ta vid behov reda på dröjsmålsräntesatserna med sökfunktionen på Finlands Bankswebbplats https://www.suomenpankki.fi/sv/finlands-bank/ . Sök på ”Referensränta ochdröjsmålsränta enligt räntelagen”.

1.9.5.4. Ingen dröjsmålsförhöjningPå en förmån betalas ingen dröjsmålsförhöjning, då förmånen betalas

• till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgadförsäkringsverksamhet i Finland eller utomlands

• till FPA• till en arbetslöshetskassa.

Läs mer om Dröjsmålsförhöjning > Särskilda situationer > Betalningsfördelning

På en förmån betalas inte heller dröjsmålsförhöjning då

• förmånen eller förhöjningen beviljas å tjänstens vägnar• utbetalningen av förmånen har fördröjts på grund av en bestämmelse i lag eller

på grund av ett avbrott i den allmänna trafiken eller betalningstrafiken eller någotannat oöverstigligt hinder

• beloppet av förhöjningen understiger 1,85 euro 2020.

1.9.6. FörskottsinnehållningHandikappbidraget för personer under 16 år är en skattefri förmån och det verkställssåledes inte förskottsinnehållning på bidraget.

1.9.7. Inställelse av förmånsutbetalning från bankenUtbetalningar från banken kan inte längre ställas in.

1.10. AnmälningsskyldighetFöreträdaren för ett barn som får handikappbidrag för personer under 16 år skaunderrätta FPA om

• väsentliga förändringar i barnets hälsotillstånd eller en betydande minskning av denbelastning som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen medför

• förändringar i barnets eller vårdnadshavarens adress, flyttning utomlands ochåterflyttning till Finland

• byte av barnets vårdnadshavare• beviljande av eller ändring av beloppet i fråga om ett SOLITA-tillägg som ska

dras av från handikappbidraget eller en utländsk förmån som kan jämställas medhandikappbidrag.

101

https://www.suomenpankki.fi/sv/finlands-bank/


Anmälningsskyldig är i allmänhet barnets intressebevakare (vårdnadshavare) ellernågon annan person till vilken bidraget betalas. Om barnet är omhändertaget är ocksåkommunens socialvårdsorgan anmälningsskyldigt.


Läs också om anmälningsskyldigheten i internationella situationer.

1.11. Rättelse och undanröjande av beslutLäs om rättelse och undanröjande av beslut i de gemensamma anvisningarna för allaförmåner.

Rättelse av beslut om handikappbidrag till den sökandes fördelOm en ny utredning som omfattar retroaktiv tid lämnas till FPA, ska det alltidundersökas om det tidigare beslutet om handikappbidrag kan rättas till barnets fördel.Också ett lagakraftvunnet förmånsbeslut kan rättas till barnets fördel.

Rättelse kommer i fråga t.ex. när ansökan om handikappbidrag har avslagits därför attman ännu inte på ett tillförlitligt sätt har kunnat bedöma den belastning och bundenhetsom vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför. Om en ny ansökaneller annan ny utredning som kan läggas till grund för bidraget senare lämnas in, skadet tidigare beslutet vid behov rättas. Begynnelsetidpunkten för handikappbidragetbestäms då enligt ankomsttidpunkten för den ansökan som legat till grund för det beslutsom ska rättas och den retroaktiva ansökningstid som ska beräknas från och meddenna tidpunkt.

1.12. JusteringHandikappbidrag för personer under 16 år justeras när

• det har inträffat en sådan förändring i barnets förhållanden som inverkar på rättentill handikappbidrag

• barnet på grundval av samma sjukdom eller funktionsnedsättning beviljas enSOLITA-förmån som ska dras av från handikappbidraget eller en utländsk förmånsom kan jämställas med handikappbidrag eller när en sådan förmån justeras

Handikappbidraget justeras från ingången av månaden, om den ändring som inverkarpå bidragsbeloppet har inträffat den första dagen i kalendermånaden. När denbelastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnetmedför har ökat genast från början av månaden eller om de kostnader som berättigartill ett högre bidrag kan anses hänföra sig till hela månaden, kan förhöjningen beviljasredan från ingången av denna månad.

Om den förändring som inverkar på bidragsbeloppet inte har inträffat den första dagen ikalendermånaden justeras bidraget från ingången av följande månad.

Handikappbidraget kan justeras antingen uppåt eller nedåt. Justering förutsätter i regelalltid en justeringsansökan.

102


Justering till förmånstagarens nackdelHandikappbidraget kan justeras nedåt även om det inte inträffat någon förändring ibarnets hälsotillstånd eller andra förhållanden, om läkarvetenskapen och vårdpraxishar förändrats så mycket att barnet inte längre kan anses ha rätt till handikappbidragav tidigare storlek. I en sådan situation ska till barnets företrädare skickas enjusteringsansökan och ett brev där man förklarar orsaken till att justeringsansökansänds.

Handikappbidraget kan också upphöra till följd av en justering, t.ex. närhandikappbidraget justeras p.g.a. av en justering av en SOLITA-förmån och avdragetleder till att det inte återstår något att betala ut eller beloppet blir mindre än det lägstabelopp som betalas ut enligt lagen.

Förhöjning utan ansökanOm FPA känner till att det finns förutsättningar för att höja ett handikappbidrag,kan förhöjningen beviljas också utan ansökan. Förfarandet lämpar sig endast förundantagssituationer (t.ex. när beloppet av en SOLITA-förmån som betalas till barnethar minskat men det inte anses finnas någon orsak att bedöma rätten till FPA:shandikappbidrag på nytt).

Justering när kunden har ett löpande skyddat bidragOm en kund som ansöker om justering har ett löpande skyddat bidrag ska du innandu avgör ärendet berätta att skyddet upphör i och med justeringen. Kunden får på såsätt i en situation som denna en möjlighet att återta sin ansökan. Bidraget betalas dåfortsättningsvis ut som förut och skyddet upphör inte.

1.13. Avbrott i utbetalningenUtbetalningen av handikappbidrag för personer under 16 år kan avbrytas när

• det är uppenbart att barnet inte längre har rätt till förmånen eller attförmånsbeloppet bör minskas (31 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

• någon betalningsadress inte har uppgetts trots begäran (31 § i lagen omhandikappförmåner 570/2007)

• en förmånstagare eller minderårig förmånstagares vårdnadshavare som ärbosatt utomlands inte inom utsatt tid har svarat på den begäran om utredning avförmånstagarens förhållanden som har skickats till denne med stöd av 18 § 4 mom.i lagen om handikappförmåner (31 § i lagen om handikappförmåner 570/2007).

• den minderåriga förmånstagaren avtjänar ett fängelsestraff (25 § i lagen omhandikappförmåner 570/2007)

Ett temporärt avbrott enligt 31 § i lagen om handikappförmåner görs alltid från och medföljande betalningspost.

Ett beslut meddelas alltid om avbrott i utbetalningen. Ändring får sökas i ett beslutgenom vilket utbetalningen har avbrutits på grund av fängelsevistelse. Ändring fårockså sökas i ett beslut genom vilket utbetalningen har avbrutits på grund av att denbegäran om utredning av förmånstagarens förhållanden som skickats med stöd av 18 §4 mom. inte har besvarats inom utsatt tid. Däremot saknas besvärsrätt i fråga om beslut

103


om temporärt avbrott. När det gäller temporära avbrott kan ändring inte sökas. Kundeninformeras om ett temporärt avbrott per brev.

1.13.1. InstitutionsvårdHandikappbidrag för personer under 16 år kan från 1.1.2010 betalas också till personeri långvarig offentlig institutionsvård.

I anvisningen Öppen vård och institutionsvård kan du läsa mer om gränsdragningenmellan öppenvård och institutionsvård och om när institutionsvård betraktas somoffentlig.

1.13.1.1. Inverkan av institutionsvård påhandikappbidraget före lagändringen 1.1.2010

Fortgående institutionsvård Tidpunkten då utbetalningen avbryts

Återupptagande av utbetalningendå institutionsvården upphört

Utbetalningen av handikappbidrag avbryts om institutionsvården är offentlig ochfortgående. Avbryt utbetalningen av bidraget från ingången av månaden efter den dåinstitutionsvården har pågått tre månader.

När byrån får information om att en person tagits in för institutionsvård eller attinstitutionsvården har upphört, ska du registrera institutionsvårdsperioden medtransaktionen YTLH. På basis av de registrerade uppgifterna räknar programmet ut ominstitutionsvården har varit fortgående.

Fortgående institutionsvårdInstitutionsvård utan avbrott betraktas som fortgående om den varar i över tre månader.Huruvida den avgift som tas ut gäller långvarig eller kortvarig vård saknar betydelse.

Om institutionsvården inte fortgår utan avbrott anses den ändå vara fortgående, ifall

• institutionsvårdsdagarna är minst 90• hemmavistelserna varar högst 15 dagar• institutionsvårdsperioderna i genomsnitt är längre än hemmavistelserna.

Intagningsdagen betraktas som vårddag och utskrivningsdagen som hemmavistelse.

Institutionsvårdens kontinuitet anses avbruten om förmånstagaren är hemma minst 16dagar i sträck. Om en bidragstagare lämnar vårdinrättningen för en ledighet som vararminst 16 dagar anses vården avslutad även om hen alltjämt är inskriven vid inrättningenoch vårdavgift tas ut.

Vården är inte fortgående och förmånsutbetalningen avbryts inte,

• ifall det är fråga om endast dag- eller nattvård• ifall förmånstagaren upprepade gånger är lika länge hemma som vid

vårdinrättningen.

104


Tidpunkten då utbetalningen avbrytsTidpunkten då man avbryter utbetalningen av handikappbidrag bestäms enligt närfortgående offentlig institutionsvård har inletts, oavsett om bidragstagaren då haft denförmån vars utbetalning ska avbrytas eller inte. Utbetalningen av handikappbidragavbryts således direkt från datumet för beviljandet, om vården redan före det har varattre månader och den ännu pågår.

Om institutionsvården inte har fortgått i en följd bestäms tidpunkten för avbrottet iutbetalningen enligt inledningstidpunkten för den vård som ska anses fortgående. Närantalet institutionsvårdsdagar räknas ut är granskningsperioden alltid en period mellantvå minst 16 dagar långa hemmavistelser.

När de egna tillgångarna för en bidragstagare i självbekostad institutionsvård inte längreräcker till för att ersätta vårdkostnaderna, betraktas som inledningstidpunkt för offentliginstitutionsvård första dagen i den månad då hens inkomster inte längre täcker hälftenav vårdkostnaderna. På motsvarande sätt bestäms avbrottstidpunkten när offentligtbidrag till enheten eller dess huvudman ensamt eller sammanräknat med vårdtagarensutkomststöd överstiger hälften av de totala vårdkostnaderna.

Återupptagande av utbetalningen då institutionsvården upphörtNär utbetalningen av handikappbidrag har varit avbruten på grund av institutionsvårdoch bidraget börjar betalas ut på nytt, tillämpas inte regeln om sex kalendermånadersretroaktiv ansökningstid. Bidraget kan betalas också för en längre tid om bidragstagareninte kan anses ha fått sådan institutionsvård som medför avbrott i förmånsbetalningen.

Om vården varit fortgående börjar en handikappförmån vars utbetalning varit avbrutenbetalas ut från början av månaden efter den då institutionsvården upphörde, omutskrivningen skett den 16–31 i månaden. Om institutionsvården upphör den 1–15i månaden inleds utbetalningen redan från början av samma månad, dock inte fördödsfallsmånad.

Om det efter att institutionsvården upphört konstateras att institutionsvårdeninte var fortgående, börjar handikappförmånen betalas ut från den tidpunkt dåutbetalningen avbröts. Detta är förfarandet också när en bidragstagare avlidit medaninstitutionsvården pågick.

1.13.2. Temporärt avbrott i utbetalningenUtbetalningen av handikappbidrag för personer under 16 år kan avbrytas om detär uppenbart att barnet inte längre har rätt till bidraget eller att bidragsbeloppet börminskas.

Utbetalningen kan avbrytas temporärt t.ex. när

• FPA i samband med behandlingen av ett annat ärende eller annars har fått veta attbarnets hälsotillstånd har förbättrats och det är uppenbart att barnet inte längre harrätt till handikappbidrag av tidigare storlek

• beslut om tillämpning av den finländska sociala tryggheten ännu inte harmeddelats, men FPA har fått en anmälan om att barnet har flyttat utomlandsför längre tid än ett år och det är uppenbart att barnet inte längre har rätt tillhandikappbidrag

105


• det har kommit till FPA:s kännedom att barnet har beviljats en SOLITA-förmån ellermotsvarande ersättning från utlandet som är större än det handikappbidrag somFPA betalar på grundval av samma sjukdom

• FPA får inofficiell uppgift om barnets död genom barnets vårdnadshavare/intressebevakare. Läs mer om processen för uppgift om dödsfall i samband medhandikappförmåner.

Du kan också avbryta utbetalningen temporärt om du trots begäran inte får någonbetalningsadress. Utbetalningen av handikappbidrag kan också avbrytas temporärt närbarnets föräldrar har skilt sig och frågan om vem som är betalningsmottagare inte äravgjord. Läs mer om utbetalning till intressebevakaren.

Utbetalningen kan avbrytas temporärt på basis av uppgifter som erhållits från någonannan än barnets företrädare när det är uppenbart att bidraget bör sänkas eller dras inhelt och hållet.

FörfarandeOm det inte är uppenbart att handikappbidraget bör sänkas eller helt dras in, ska dusända barnets företrädare en begäran om tilläggsutredningar och en justeringsansökan.Avbryt temporärt utbetalningen av handikappbidrag först i det fall att den begärdatilläggsutredningen eller justeringsansökan inte lämnas in inom utsatt tid eller barnetsföreträdare inte kan nås.

Om utbetalningen av handikappbidrag avbryts temporärt ska kunden informeras omdetta per brev. Ett temporärt avbrott i utbetalningen kan inte överklagas. Be samtidigtpå nytt per brev barnets företrädare lämna in justeringsansökan och/eller någon annanutredning om de omständigheter som ligger till grund för avbrottet.

Ärendet avgörs och beslut i ärendet meddelas när justeringsansökan och/eller detilläggsutredningar som behövs har kommit in. Om justeringsansökan eller de begärdatilläggsutredningarna inte fås trots begäran avgörs ärendet utifrån de tillgängligauppgifterna.

Målet ska vara att ärendet avgörs inom fyra veckor efter det att utbetalningen avförmånen avbrutits temporärt.

Återupptagande av utbetalningenOm utbetalningen av handikappbidrag har avbrutits temporärt och bidraget börjarbetalas ut på nytt, kan det inte utan särskild orsak betalas retroaktivt för längre tid än etthalvt år.

Temporärt avbrott i internationella situationerOm det är uppenbart att ett barn inte har rätt till handikappbidrag för personer under16 år eller till en del av bidraget (minskande förmån) under en utlandsvistelse skadu avbryta utbetalningen av förmånen temporärt för den tid det tar att utreda saken.Byrån eller Centret för internationella ärenden avgör ärendet och meddelar enligtden överenskomna arbetsfördelningen ett beslut i ärendet efter att ett beslut omförsäkringstillhörighet har meddelats och rätten till förmånen utretts.

106


Om utbetalningen har avbrutits temporärt men det framgår att barnet som vistasutomlands fortfarande har rätt till handikappbidrag, meddelar utlandsenheten ett beslutgenom vilket handikappbidraget börjar betalas ut på nytt.

Utbetalningen av en handikappförmån kan avbrytas också i situationer dåvårdnadshavaren till ett utomlands bosatt barn inte inom utsatt tid har besvarat enförfrågan som skickats till vårdnadshavaren om barnets förhållanden.


1.14. IndragningHandikappbidrag för personer under 16 år dras in när det inte längre finns grunder förutbetalning av bidraget.

Handikappbidraget dras in från ingången av månaden efter den under vilken

• barnets hälsotillstånd har förbättrats eller den belastning och bundenhet somvården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet medför har minskat i sådanutsträckning att barnet inte längre har rätt till handikappbidrag.

• barnet fyller 16 år• barnet flyttar utomlands och inte längre omfattas av den finska lagstiftningen om

bosättningsbaserad social trygghet efter flyttningen• barnet har avlidit

Dessutom indras handikappbidraget från ingången av den månad då barnet beviljasen SOLITA-förmån som påverkar handikappbidraget eller en utländsk förmån somska dras av från handikappbidraget och det av denna orsak inte återstår någothandikappbidrag att betala ut.

1.14.1. Indragning på begäranHandikappbidrag för personer under 16 år kan på betalningsmottagarens begäran drasin från tidpunkten för beviljandet när

• beslutet ännu inte vunnit laga kraft eller• handikappbidrag ännu inte har betalats ut, trots att beslutet har vunnit laga kraft

Begäran om indragning ska i regel göras skriftligt. Om handikappbidraget ännu intehar betalats ut, kan du i klara fall dra in det även på muntlig begäran. Foga i Oiwakundens kontakt (yhteydenotto) till arbetet och anteckna de uppgifter som behövs ikommentarfältet för arbetet.

Om barnet har en intressebevakare kan du inte dra in handikappbidraget utan samtyckeav barnets lagliga företrädare.

Åtgärder när handikappbidrag ännu inte har betalats utOm beslutet redan har meddelats men handikappbidrag ännu inte har betalats ut, skadu avbryta utbetalningen av bidraget temporärt. Be kunden skicka tillbaka beslutetom förmånen. När kunden har skickat tillbaka beslutet om förmånen till FPA ska dumeddela kunden ett beslut där det framgår att det tidigare beslutet på hens begäran harundanröjts.

107


Åtgärder när handikappbidrag redan har betalats utDu kan dra in handikappbidraget retroaktivt från och med tidpunkten för beviljandet.Avbryt då utbetalningen av bidraget temporärt från tidpunkten för följande ordinarieutbetalning. Be betalningsmottagaren skicka tillbaka beslutet om handikappbidrag tillFPA och uppmana hen att på FPA:s konto FI69 5000 0110 0248 24/OKO betala in deförmånsposter som hen redan fått. För den här begäran kan du använda brev HTS15.Underrätta betalningsservicen per e-post om begäran. Betalningsservicen meddelar pere-post då de begärda beloppen har återbetalats.

När beslutet om förmånen har skickats tillbaka och de utbetalda förmånsposterna haråterbetalats ska du meddela kunden ett beslut där det framgår att det tidigare beslutethar undanröjts på hens begäran.

Läs mer om förfarandet vid återtagande av ansökan, då ansökan ännu inte har avgjorts.

Indragning av löpande handikappbidragOm beslutet redan vunnit laga kraft och handikappbidrag redan har betalats ut, kanhandikappbidraget i regel inte dras in på begäran av betalningsmottagaren.

Ett löpande handikappbidrag kan ändå av särskilda skäl dras in, antingen fråntidpunkten för beviljandet eller från och med följande betalningspost. Som särskildaskäl kan betraktas t.ex. att barnet på grund av handikappbidraget skulle gå miste omen större förmån som utbetalas från annat håll. Beskattningens inverkan betraktas intesom godtagbar särskild anledning.

När vårdbidraget dras in från tidpunkten för beviljandet är förfarandet det samma somtidigare refererats gällande åtgärder när vårdbidrag redan har betalats ut.

1.14.2. Internationella bestämmelserHandikappbidrag för personer under 16 år kan i regel beviljas och betalas för ett barnsom är bosatt utomlands, om barnet omfattas av lagen om tillämpning av lagstiftningenom bosättningsbaserad social trygghet. Läs om ändringen av tillämpningslagen1.1.2014 och förfarandet före lagändringen under Internationella bestämmelser.

Läs mer om försäkringstillhörighet under Flyttning från Finland.

Observera dock att på grund av bestämmelserna i EG-förordningarna 883/2004 och1408/71 om social trygghet kan handikappbidrag för personer under 16 år under vissaförutsättningar beviljas och betalas också för ett barn som är stadigvarande bosatt iett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz, även om barnet självt inte är försäkrati Finland med stöd av tillämpningslagen. Läs mer om beviljande och utbetalning avhandikappbidrag internationella situationer under Förordningarna 883/04 och 1408/71och Flyttning till ett EU- eller EES-land eller Schweiz.

När FPA får uppgift om att en person flyttat utomlands meddelar Centret förinternationella ärenden ett beslut om rätten till bosättningsbaserad social trygghet. Omutbetalningen av handikappbidrag inte kan fortsätta efter flyttningen till utlandet, drarCentret för internationella ärenden in handikappbidraget.

108

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=a9d61aed-525e-428a-8add-29f6419abd36

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/b9557160-f5bd-45ef-8d0b-29402db987d5?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b


https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=2abd2146-18a1-43da-af05-ab1618d7b843


Om ett barn som flyttar utomlands får handikappbidrag, följs handikappbidraget upp ochförutsättningarna för fortsatt utbetalning kontrolleras när giltighetstiden för beslutet omförsäkringstillhörighet håller på att gå ut.

Tillämplig lagstiftning (1 och 4 § i lagen om handikappförmåner 570/2007)

1.14.2.1. Flyttning till ett EU- eller EES-land ellerSchweiz

När ett barn som får handikappbidrag eller barnets vårdnadshavare flyttar till ett annatnordiskt land, ett annat EU- eller EES-land eller till Schweiz ska byrån vid behov utredaom Finland fortfarande ansvarar för betalningen av handikappbidrag.

När förordning 883/2004 tillämpas, bestäms den stat som ansvarar för förmånersom beviljas på grundval av barnets sjukdom enligt vilket land som ansvarar förvårdnadshavarnas sjukförmåner och var barnet bor. Om en handikappförmån betalasför barnet också från ett annat land, kan förmånen från det andra landet dras av frånden handikappförmån som betalas från Finland.

Läs mer om bestämmelserna i förordning 883/04 under Förordningarna 883/04 och1408/71.

På grund av bestämmelserna i förordning 883/2004 kan för ett barn som är bosatt i ettEU- eller EES-land eller i Schweiz betalas handikappbidrag för personer under 16 årockså när barnet inte omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet (punkt 3nedan), om hen är

1. barn till en arbetstagare eller företagare som är utsänd från Finland till ett EU- ellerEES-land eller Schweiz eller barn till en finländsk statstjänsteman som arbetar inågot av dessa länder.

1. ett barn vars vårdnadshavare studerar i ett EU- eller EES-land eller i Schweizoch är försäkrad i Finland med stöd av 12 § i lagen om gränsöverskridande socialtrygghet.

2. ett barn till en pensionstagare som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller iSchweiz, om Finland ansvarar för kontantförmånerna enligt artikel 29 i förordning883/2004 och artikel 28 i förordning 1408/71 och ingendera av föräldrarna ärförsäkrad i barnets bosättningsland på grundval av arbete.

Observera dock att sedan 1.1.2014 har ett barn till en utsänd arbetstagare, företagare,statstjänsteman eller studerande som omfattas av den finländska sociala trygghetenrätt till handikappbidrag för personer under 16 år också med stöd av den nationellalagstiftningen i egenskap av familjemedlem till personen i fråga (punkterna 1 och 2).

Om den andra föräldern är försäkrad i barnets bosättningsland på basis av arbete ellerföretagsverksamhet, kan bosättningslandet för barnet betala en kontantförmån sombeviljas på grundval av sjukdom. Om barnet har rätt att från Finland få handikappbidragför personer under 16 år, avdras en utländsk kontantförmån eller annan förmån sommotsvarar en handikappförmån från handikappbidraget för personer under 16 år. SeBestämningsgrunder > Internationella bestämmelser.

Om det är uppenbart att ett barn inte har rätt till handikappbidrag efter att ha flyttatutomlands, kan utbetalningen av bidraget avbrytas temporärt (31 § i lagen omhandikappförmåner). Om villkoren för fortsatt utbetalning inte uppfylls (t.ex. närflyttningen är stadigvarande och ingendera av barnets vårdnadshavare är försäkrad i

109




Finland på grundval av arbete), dras handikappbidraget in från ingången av månadenefter den då barnet inte längre har rätt till bidraget.

När det är uppenbart att Finland ansvarar för kontantförmåner som betalas på grundvalav sjukdom trots att barnet flyttat utomlands (t.ex. barn till en arbetstagare som ärutsänd till ett EU-land) avbryts utbetalningen inte temporärt, även om något beslut omtillämpning av social trygghet ännu inte har meddelats.

1.14.2.1.1. Barn till en arbetstagare eller företagareFör ett barn till en arbetstagare, företagare eller statstjänsteman som är utsänd frånFinland kan handikappbidrag för personer under 16 år i regel beviljas och betalasunder vistelsen i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz, förutsatt att den utsändaarbetstagaren, företagaren eller statstjänstemannen är försäkrad i Finland under den tidhen arbetar utomlands. Läs mer om försäkringstillhörigheten för en person som arbetarutomlands under Flyttning från Finland.

Om den utsända arbetstagaren övergår till att arbeta hos en lokal arbetsgivare ändrarsituationen så att sysselsättningslandet blir behörig stat i fråga om kontantförmånernaför den utsända arbetstagaren och de familjemedlemmar till denne som är bosatta istationeringslandet. Då upphör rätten att från Finland få handikappbidrag för personerunder 16 år från ingången av månaden efter den då förändringen skedde.

Om barnet och barnets vårdnadshavare flyttar bort från Finland och vårdnadshavarenbörjar arbeta hos en lokal arbetsgivare, ansvarar staten där vårdnadshavaren arbetarför arbetstagarens och hens familjemedlemmars kontantförmåner. Då upphör rätten attfrån Finland få handikappbidrag för personer under 16 år från ingången av månadenefter den då förändringen skedde. Om barnets utlandsvistelse är avsedd att vara högstsex månader, har barnet ändå rätt att från Finland få handikappbidrag för personerunder 16 år under den tillfälliga utlandsvistelsen. Från handikappbidraget avdras dåen sådan kontantförmån eller annan med handikappbidraget jämförbar förmån sombarnets bosättningsland eventuellt betalar.

Då en av barnets vårdnadshavare flyttar bort från Finland och börjar arbeta hos enlokal arbetsgivare kan ansvaret för kontantförmåner som beviljas på grundval avbarnets sjukdom enligt förordning 883/04 övergå till den stat där vårdnadshavarenarbetar, även om barnet fortsätter att vara bosatt i Finland. En sådan situation kanuppstå när barnet bor i Finland med den andra vårdnadshavaren och den i Finlandbosatta vårdnadshavaren inte uppfyller definitionen på arbetstagare eller företagare.Utbetalningen av handikappbidrag för personer under 16 år till ett barn som ärbosatt i Finland kan fortgå oavsett var vårdnadshavarna arbetar. Familjen kan dockbli berättigad till en kontantförmån i det land där en av föräldrarna arbetar. Därförska familjen vid behov informeras om möjligheten att ansöka om en kontantförmånsom betalas på grundval av sjukdom från den stat som ansvarar för arbetstagarenskontantförmåner. Läs mer om rätt till kontantförmåner under Barn till en arbetstagareeller företagare.

Exempel 1

Ett barn som får handikappbidrag för personer under 16 år flyttar med sin familjtill Tyskland. Den ena föräldern arbetar i Tyskland som arbetstagare utsändav en finländsk arbetsgivare. Arbetstagarens make arbetar inte under sin

utlandsvistelse. Familjen har uppgett att vistelsen i Tyskland kommer att vara tre år.

110

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/3de4b0ea-f483-43e7-84d6-b3ec49347afe?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b




Barnet omfattas av den finländska sociala tryggheten på grundval avfamiljetillhörighet och har rätt till handikappbidrag från Finland. Om familjen

också får rätt till en utländsk förmån som motsvarar handikappbidrag kan denutländska förmånen dras av från handikappbidraget för personer under 16 år.

Enligt EU-lagstiftningen ansvarar Finland för familjemedlemmarnas kontantförmånerså länge som familjen inte genom arbete får rätt till kontantförmåner från

Tyskland eller något annat EU- eller EES-land, dvs. så länge som ingenderaav föräldrarna är försäkrad i sitt bosättningsland Tyskland eller något

annat EU- eller EES-land på grundval av arbete eller företagsverksamhet.

Utbetalningen av handikappbidrag för personer under 16 år avbrytsinte, utan utbetalningen kan fortgå också efter flyttningen till utlandet.

Uppföljning av handikappbidraget (ESSE-uppföljningsuppgift)införs på den tidpunkt då två månader återstår innan det beslut om

försäkringstillhörighet som meddelats barnet går ut. Uppföljning kan görasockså vid en tidigare tidpunkt, om en mellankontroll anses vara nödvändig.

Exempel 2

Ett barn som får handikappbidrag för personer under 16 år flyttar med sinfamilj till Norge. Den ena föräldern arbetar i Norge som arbetstagare utsänd

av en finländsk arbetsgivare. Den andra föräldern tar anställning hos en norskarbetsgivare. Familjen har uppgett att vistelsen i Norge kommer att vara tre år.

Genom den förälder som är anställd hos en norsk arbetsgivare får barnetsom familjemedlem rätt till kontantförmåner också från Norge. Eftersombarnet är bosatt i Norge ansvarar Norge för barnets kontantförmåner.

Handikappbidrag för personer under 16 år kan fortfarande betalas från Finland,men från handikappbidraget avdras en sådan kontantförmån eller annan medhandikappbidraget jämförbar förmån som barnets bosättningsland eventuellt

betalar. Till den som lyfter förmånen skickas ett brev där personen uppmanas attansöka om en handikappförmån från bosättningslandet Norge och att omedelbart

underrätta FPA ifall en handikappförmån för barnet börjar betalas från Norge.

1.14.2.1.2. Barn till en studerandeFörordning 883/04 tillämpas också på studerande. Handikappbidrag för personer under16 år kan därigenom fortsätta att betalas ut när barnets vårdnadshavare studerar iett EU- eller EES-land eller i Schweiz i över sex månader och är försäkrad i Finlandenligt 12 § i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Föratt betalningen ska fortgå som förut förutsätts att någon annan stat inte ansvarar förbarnets sjukförmåner, t.ex. på basis av den andra förälderns arbete.

1.14.2.1.3. Barn till en pensionstagareHandikappbidrag för personer under 16 år kan utbetalas till ett barn till enpensionstagare i ett EU- eller EES-land eller Schweiz, om Finland ansvararför pensionstagarens sjukvårdskostnader (dvs. endast Finland betalar pension

111


till pensionstagaren som är bosatt i landet i fråga) och därigenom också förpensionstagarens och hens familjemedlemmars kontantförmåner.

Om någondera av vårdnadshavarna är försäkrad i barnets bosättningsland påbasis av arbete eller företagsverksamhet, ansvarar bosättningslandet ändå förbarnets kontantförmåner och utbetalningen av handikappbidrag från Finland kan intefortsätta. Till ett barn som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller Schweiz betalashandikappbidrag för personer under 16 år inte heller om barnets båda föräldrar ärpensionerade, men ingendera av dem får pension från Finland. Om utlandsvistelsen ärtillfällig kan bidraget ändå betalas.

Om barnet inte har rätt till handikappbidrag för personer under 16 år efter flyttningen tillutlandet, dras handikappbidraget in från ingången av månaden efter flyttningen.

Du kan läsa mer om vilket land som ansvarar för kontantförmånerna för enpensionstagare och hens familjemedlemmar under Barn till en pensionstagare.

1.14.2.2. Flyttning till ett nordiskt landRätten till handikappbidrag för en EU- eller EES-medborgare som har rört sig mellanFinland och ett annat nordiskt land avgörs i regel genom tillämpning av förordning883/04 och lagen om handikappförmåner. Om t.ex. den ena av barnets föräldrararbetar eller bedriver företagsverksamhet i barnets bosättningsland, ansvarar barnetsbosättningsland i första hand för barnets kontantförmåner. Också i sådana fallnär barnets vårdnadshavare är pensionstagare eller studerande avgörs barnetsrätt till handikappbidrag enligt bestämmelserna i förordning 883/04 och lagen omhandikappförmåner. Läs mer om barns rätt till handikappbidrag i internationellasituationer under Flyttning till ett EU- eller EES-land eller Schweiz.

I praktiken kan bestämmelserna i den nordiska konventionen om social trygghet habetydelse om ingendera av barnets föräldrar omfattas av tillämpningsområdet förförordning 883/04 (t.ex. när föräldrarna är medborgare i ett annat land än ett EU-eller EES-land och inte har arbetat i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz). I ensådan situation indras barnets handikappbidrag när barnets bosättningsort enligtfolkbokföringen ändras till ett annat nordiskt land. Handikappbidraget dras in fråningången av månaden efter flyttningen.

Läs mer om den nordiska konventionen om social trygghet under Bestämmelser omlagval i överenskommelserna.

Exempel

Ett barn som får handikappbidrag för personer under 16 år har med sin familj flyttattill Sverige för två år. Den ena föräldern studerar och den andra är vårdledig ochsköter barnet hemma. Ingendera av föräldrarna har hos FPA ansökt om rätt att

omfattas av den finländska sociala tryggheten och ingendera är försäkrad i Finland.

Sverige ansvarar för familjens kontantförmåner. Familjenska ansöka om handikappförmåner från Sverige.

112

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=ca37b357-1eca-4bba-9d84-0278892a9c54

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=2abd2146-18a1-43da-af05-ab1618d7b843

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/08b80771-74cf-46d2-87a0-6bf0d0f0aca5?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/08b80771-74cf-46d2-87a0-6bf0d0f0aca5?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b


1.14.2.3. Flyttning till något annat land än ett EU-eller EES-land eller Schweiz

Handikappbidrag för personer under 16 år kan beviljas och betalas för ett barn somär bosatt utomlands, om barnet omfattas av lagen om gränsöverskridande socialtrygghet. När FPA får uppgift om att en kund har flyttat utomlands granskar Centretför internationella ärenden huruvida personen har rätt till bosättningsbaserad socialtrygghet.

Om barnets försäkringstillhörighet ännu inte har utretts men det är uppenbart att barnetinte har rätt till handikappbidrag, kan utbetalningen av bidraget avbrytas temporärt(31 § i lagen om handikappförmåner 570/2007). I samband med det interimistiskaförmånsbeslutet utreds rätten att omfattas av den sociala tryggheten. Läs mer omtemporärt avbrott i utbetalningen.

Exempel 1

Ett barn som får handikappbidrag för personer under 16 år flyttar medsina föräldrar som arbetar som missionärer till Pakistan för tre år. Familjen

har rätt till bosättningsbaserade förmåner under utlandsvistelsen.

Efter flyttningen utomlands har barnet fortfarande rätt till handikappbidragför personer under 16 år på grundval av familjetillhörighet (13 § i lagen

om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall).

Du kan läsa mer om bosättning i Finland och försäkringstillhörighet under Flyttning frånFinland.

Indragning av en handikappförmån vars utbetalning har avbrutits

En handikappförmån kan dras in utan särskilt beslut, om vårdnadshavaren till ett barnbosatt i utlandet inte inom utsatt tid har besvarat en förfrågan som skickats till hen ombarnets förhållanden och inte inom två år från det att utbetalningen avbröts har krävt attförmånen ska betalas ut (förmån vars utbetalning avbrutits enligt 31 § 3 mom. i lagenom handikappförmåner).

1.15. Felaktig utbetalningFelaktig utbetalning av handikappbidrag uppkommer i samband med en retroaktivjustering som minskar förmånen eller i samband med indragning av förmånen.Anledningen till den felaktiga utbetalningen, det vill säga att förmånen betalats ututan grund, kan t.ex. vara att barnets lagliga företrädare inte har underrättat FPA omförändringar som inverkar på barnets rätt till handikappbidrag.

Utgångspunkten är att ett handikappbidrag som betalats utan grund ska återkrävas.Handikappbidrag som har betalats utan grund återkrävs hos barnets intressebevakareeller hos den till vilket det betalats (34 § i lagen om handikappförmåner 570/2007).

Indrivningen kan beroende på fall göras

• med iakttagande av normalt återkravsförfarande (34 § i lagen omhandikappförmåner 570/2007)

113

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje?id=Vammaistuet&benefit=Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki&target=e89dbf85-0a96-4fd4-bde9-88a76248c86d




• helt eller delvis som regressindrivning från SOLITA-tillägg som beviljas retroaktivt(30 § i lagen om handikappförmåner 570/2007). Läs mer om regressförfarade isamband med handikappförmåner.

I vissa fall kan man frångå återkrav eller sänka det belopp som återkrävs. Läs mer omskälighetsprövning.

Läs också om återkrav, beredning och avgörande av återkravsärenden iåterkravssystemet samt om kontaktperson (intressebevakare eller vårdnadshavare).

1.15.1. Felaktig utbetalning av handikappförmånefter att förmånstagaren avlidit

Du kan läsa om felaktig utbetalning efter att förmånstagaren avlidit och om återkravbåde i webbskolan Velmu; Etuudensaajan kuolemasta johtuvan liikamaksun käsittely,och i handläggningsanvisningarna; Återkrav hos dödsbo.

1.15.2. ÅterkravGemensam anvisning för alla förmåner om återkrav.

1.15.3. RegressförfarandeSyftet med regressförfarandet i fråga om handikappförmåner är att göra det möjligtatt bevilja en handikappförmån temporärt, när behandlingen av ett ärende som gälleren förmån som ska dras av från handikappförmånen tar oskäligt lång tid hos enförsäkringsanstalt. Regressförfarandet gör det möjligt att genom regress driva in enfelaktigt utbetald förmån av försäkringsanstalten efter det att försäkringsanstalten ellerbesvärsinstansen har meddelat ett slutligt beslut och FPA har fastställt sitt interimistiskabeslut. Läs mer: Avgörande > Meddelande av beslut > Interimistiskt beslut.

FPA har regressrätt till SOLITA-förmåner, som beskrivs närmare under Förhållande tillandra förmåner.

AvgörandeHandläggaren beslutar om meddelande av interimistiskt beslut och övergång tillregressförfarande. Handläggaren underrättar också försäkringsanstalten i fråga omFPA:s regressrätt.

Arbetsgången

1. Ett interimistiskt beslut meddelas. Handläggaren meddelar ett interimistiskt beslutom handikappförmånen.

2. Försäkringsanstalten informeras om det interimistiska beslutet. FPA skickaromedelbart ett meddelande om den beviljade förmånen till den försäkringsanstaltvars ersättningsbeslut har överklagats eller som behandlar den sökandes SOLITA-förmånsärende. Detta görs med brevet EHV03/HTV03/VTV03. FPA ska senast 2 veckor

114

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/f1f16283-d62a-47c6-abf3-98248c396f35?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohje/Vammaistuet/Alle%2016-vuotiaan%20vammaistuki/f1f16283-d62a-47c6-abf3-98248c396f35?publishid=6e6f6901-c9fb-45e0-b1f4-b37a57650a8b

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Haku?id=f2675b06-c5ae-4c30-af33-02e24b8e413b

https://etti.kela.fi/Asiakaspalvelu/Haku/6c14f02f-277c-458a-b24e-85a3bd27220a?publish=f59967df-4739-456c-a359-8d337ef10e87

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Tekohjeet?id=971a309e-7b30-41c5-a69a-eb33b2e5323a&target=49c4dc8a-aac1-40c9-ab32-9c6d0cea9059

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Tekohjeet?id=971a309e-7b30-41c5-a69a-eb33b2e5323a&target=49c4dc8a-aac1-40c9-ab32-9c6d0cea9059

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Tekohjeet?id=971a309e-7b30-41c5-a69a-eb33b2e5323a&target=7b61fd7b-8507-4738-9c84-1b88b3d61e9f

https://mdl-prod.kela.fi/moodle/mod/book/view.php?id=35970&chapterid=46654

https://etti.kela.fi/Ratkaisutyo/Ohjeet?id=f59967df-4739-456c-a359-8d337ef10e87&target=32dde8d7-169b-4faf-a151-e7dd691676f5


före utbetalningen av förmånen eller ersättningen meddela försäkringsanstalten attersättningen eller en del av den ska betalas till FPA.

3. Arbetet överförs till Södra försäkringsdistriktet. Efter åtgärderna enligt punkterna1 och 2 ska du skapa ett uppföljningsarbete (Seurantatyö) i Oiwa och som precisering(Tarkenne) till arbetet välja "Regressi" (Regress). Anteckna de uppgifter som behövsi kommentarerna för arbetet. Foga det brev som du skickat till försäkringsanstalten tilluppföljningsarbetet. Överför arbetet manuellt till Södra försäkringsdistriktets arbetskö"Regressi" (Regress).

4. Det interimistiska beslutet fastställs. Södra försäkringsdistriktet fastställer detinterimistiska beslutet efter att ha fått uppgifter från försäkringsanstalten om den förmåneller ersättning som försäkringsanstalten beviljat eller när det beslut som meddelatsmed anledning av besvär har vunnit laga kraft.

5. Regressindrivning. Södra försäkringsdistriktet skickar försäkringsanstalten ettindrivningsyrkande med brev EHG03/HTG03/VTG0 eller meddelar med brev EHV04/HTV04/VTV04 att indrivning inte kommer att genomföras.

1.16. Sökande av ändringGemensam anvisning för alla förmåner om sökande av ändring.

115

Handikappbidrag f¶r personer under 16 ¥r

Documents

Transcript of Handikappbidrag f¶r personer under 16 ¥r