Friends nätrapport 2015

Friends nätrapport2015

I samarbete med:

OM RAPPORTEN

2

Innehåll

PRODUKTION Johanna Olofsson & Olle Cox GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius

OMSLAG SolStock, iStock TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT Olle Cox, [email protected]

www.friends.se • [email protected] • facebook.com/stiftelsenfriends

OM RAPPORTEN & FRIENDS3

INNEHÅLL

INLEDNING4

RESULTATENI KORTHET5

ANVÄNDNING AV MOBIL,DATOR & SURFPLATTA6

KRÄNKNINGAR & MOBBNINGVIA MOBIL, DATOR ELLER SURFPLATTA8

VAR SKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?10

SEXUELLA TRAKASSERIER16

LIVET PÅ & UTANFÖRNÄTET HÄNGER IHOP18

STRATEGIER FÖR ATT HANTERAKRÄNKNINGAR & MOBBNING20

VUXNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT& AGERANDE22

FRIENDS REKOMMENDATIONER24

JURIDIK PÅ NÄTET26

AVSLUTNING27

PROJEKTET SCHYSSTPÅ NÄTET28

ORDLISTA29

KRÄNKNINGAR & MOBBNINGI SPELVÄRLDEN14

Om rapportenFriends nätrapport publiceras nu för tredje året i rad. Syftet med rapporten är att fånga upp barns och ungas röster om kränkningar och mobbning via mobil, dator och surfplatta. Rapporten är baserad på en undersökning där 1041 barn och unga i åldern 10 till 16 år i Sverige deltagit. Undersökningen är genomförd av TNS SIFO på uppdrag av Friends, Symantec och HP.

Nya frågorFör att fördjupa kunskapen om barns upplevelser och erfarenheter så har nya frågor tillkommit i årets undersökning. Ungas utsatthet när det kommer till sexuella trakasserier har tidigare lyfts i Friendsrapporten 2014, och för att fördjupa kunskapen inom det området inkluderas frågor om sexuella trakasserier via mobil, dator och surfplatta. I årets undersökning lyfts även begreppet mobbning in för att tillsammans med kränkningar bidra till en mer omfattande problembild. Läs mer om begreppsdefinitioner i vår ordlista på sidan 29.

Ett antal frågeställningar i undersökningen är oförändrade från föregående år och för datainsamlingen har liknande utformning av enkät, urval och fältperiod använts. Resultaten kan därmed ge en indikation för utvecklingen, men för att säkerställa utveckling över tid krävs återkommande undersökningar under en längre tid.

Barn & unga i rapportenDatainsamlingen har genomförts via webbaserade enkäter under perioden 13-29 oktober 2014. Respondenterna som deltog i undersökningen är barn till medlemmar i TNS SIFOs webpanel. Medlemmar till panelen rekryteras riksrepresentativt via telefon och postala utskick. En inbjudan till undersökningen skickades ut slumpmässigt via e-mail till medlemmar i panelen med barn i åldern 10-16 år. Föräldrarna svarade på barnets kön och ålder samt gav ett godkännande till att barnet deltog i enkäten. Respondenterna har sedan själva eller tillsammans med föräldern svarat på alla övriga frågor. För att respondenten ska kunna välja att inte svara på frågor som de kan uppleva som känsliga, finns alternativen ”vill ej svara” eller ”vet ej”.

Totalt deltog 1041 barn och unga: 402 i åldern 10-12 år och 639 i åldern 13-16 år. Fördelningen mellan tjejer och killar var 51 procent tjejer och 49 procent killar. De medverkande respondenterna är anonyma. Resultaten är analyserade utifrån åldersgrupper (10-12 år respektive 13-16 år) och kön. Citaten i rapporten är ett urval av respondenternas fritextsvar.

OM RAPPORTEN

LIVET PÅ & UTANFÖRNÄTET HÄNGER IHOP

STRATEGIER FÖR ATT HANTERAKRÄNKNINGAR & MOBBNING

VUXNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT& AGERANDE

FRIENDS REKOMMENDATIONER

JURIDIK PÅ NÄTET

AVSLUTNING

PROJEKTET SCHYSSTPÅ NÄTET

ORDLISTA

Friends uppdrag är att stoppa mobbning och diskriminering. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Varje dag är vi ute i skolor, förskolor och idrottsföreningar runt om i landet. Vi tror på ett helhetsperspektiv där alla är involverade, från lärare till skolpersonal, föräldrar och barn. Med Friends nätrapport vill vi för tredje året i rad fånga upp barns och ungas röster om kränkningar på nätet. Rapporten har möjliggjorts tack vare stöd från våra sponsorer Symantec och HP, därför vill vi rikta ett stort tack till dem. Genom rapporten hoppas vi skapa det engagemang vi vet krävs för att skapa förändring. Vårt arbete och vår vision sträcker sig längre än till skolkorridorer och omklädningsrum. Vi vill ha ett samhälle där unga växer upp i trygghet och jämlikhet – även på nätet.

Lars Arrhenius, Generalsekreterare, Friends

OM RAPPORTEN

4

Jag startade min blogg, Marwalicious, för fyra år sedan. Jag skriver om allt möjligt, delar med mig av mina åsikter, tankar, min vardag och berättar om nästan allt som sker i mitt liv till mina läsare. Det kan vara allt från att jag har fått ett krossat hjärta, till att jag lägger upp en bild på mig själv, eller så berättar jag hur lycklig jag är och om mina intervjuer med olika tidningar.

Under dessa fyra år har jag fått stå ut med så mycket hat och hot att jag ibland stängt in mig i lägenheten för att jag har varit så rädd för att vistas ute, gå till skolan eller till mina träningar. För två år sedan startades en Facebookgrupp om mig, ”Alla vi som vill att Marwa Karim dör”. För några månader sedan fick jag en grovt rasistisk kommentar på min blogg som avslutades med att jag skulle göra världen en tjänst om jag tog livet av mig. Orden och meningarna som folk inte kanske tror kommer skära i hjärtat på mig, gör det på riktigt.

Jag har sökt hjälp från olika håll och kanter men det läggs ner för att det finns värre problem att ta hand om. Vuxna blundar hela tiden för nätmobbning. Det verkar inte vara så allvarligt i deras ögon och det är fruktansvärt. För hur långt ska det egentligen gå tills vuxna människor börjar öppna sina ögon och agera?

Föräldrar måste börja hålla koll på sina barn och prata med dem om hur man ska bete sig mot andra. Polisen har en skyldighet att ta anmälningar på allvar. Lärare och rektorer måste se till så att dom hänger med när det gäller sociala medier och hålla ögonen öppna så att eleverna känner sig trygga.

Alla har rätt att få göra sin röst hörd. Jag vill dela med mig av mitt liv och inspirera mina läsare. Om jag älskar att blogga, så ska jag få blogga hur länge och

INLEDNING

Inledning

Barn och unga kan mer om sin verklighet än vi vuxna

och har också egna erfarenheter av mobbning på nätet.

Därför har vi låtit Marwa Karim från Friends Ungdomsråd

skriva inledningen till Friends nätrapport 2015.

Foto: Philippe Rendu

mycket jag vill och inte stänga ner den på grund av att människor hotar mig. Då har jag ju förlorat på en gång och då är det nättrollen som har vunnit.

Om vi ser någon som blir hotad eller får hatiska kommentarer på nätet, så ska vi alla stå upp för vår medmänniska och agera. Jag vill inte att mina barn ska växa upp i ett samhälle där människor bara går iväg och inte bryr sig om andras själar. Så låt oss hålla ihop, stå upp för varandra och sprida mer kärlek istället!

Marwa KarimFRIENDS BARN- & UNGDOMSRÅD

”Vi måste stå upp för varandra”

FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 5

Resultaten i korthet

RESULTATEN I KORTHET

1/3av barn och unga har blivit

kränkta via mobil, dator eller

surfplatta minst någon gång

under det senaste året.

Spel är den vanligaste platsen

för kränkningar för killar

KiK och andra sociala medier

är den vanligaste platsen för

kränkningar för tjejer

uppger att någon eller några av de som

har nätkränkt dem även utsatt dem

utanför nätet.

35%

Var tredje tycker inte att vuxna i skolan är bra på att

prata om vad som är viktigt att tänka på när man

umgås med andra på nätet, eller berätta vad man

kan göra om man blivit kränkt.

av tjejerna har blivit utsatta för sexuella

trakasserier via mobil, dator eller surfplatta

under det senaste året.7%

De flesta som blir utsatta vänder sig till en vuxen

hemma vilket de också upplever hjälper bäst.

Varannan ung tycker att vuxna hemma är bra på

att vara intresserade av deras liv på nätet.

Endast var tredje tycker att vuxna hemma är bra

på att berätta vad man kan göra om man blivit

kränkt på nätet.

8% av tjejerna och 4% av killarna har blivit

mobbade via mobil, dator eller surfplatta under

det senaste året. Det motsvarar 1-2 personer i

varje klass.

6

OM RAPPORTEN

Användning av mobil, dator & surfplattaAntal timmar som unga i genomsnitt använder mobil, dator och surfplatta är oförändrat jämfört med förra året1. Varannan ung använder mobil, dator och surfplatta i genomsnitt 3-6 timmar per dag. Något färre svarar att användningen är mellan 1-3 timmar per dag och 15 procent svarar att de använder mobil, dator eller surfplatta mer än 6 timmar per dag.

Vad unga gör den största delen av sin uppkopplade tid har däremot förändrats något sedan förra året. Bland tjejer har användningen av sociala medier gått ner och i år anger fler att de främst ägnar sin tid åt underhållningsbaserat innehåll som exempelvis spel, film och musik. Förflyttningen från sociala medier innebär inte nödvändigtvis att unga tjejer är mindre sociala idag. Möjligheten att kommunicera med andra finns även inbyggt i många underhållsbaserade plattformar, exempelvis genom kommentarsfält på

Youtube eller genom att prata eller chatta i spel. Bland killarna är intresset för underhållningsbaserat innehåll fortsatt starkt och fortsätter att vara det som de ägnar största delen av sin uppkopplade tid åt.

Hos de svarande i den yngre åldersgruppen, 10-12 år, är användandet mer fokuserat på underhållningsbaserat innehåll, vilket också ökat något sedan förra året. Bland de äldre, 13-16 år, är användandet något mer jämnt fördelat mellan underhållnings- och kommunikationsbaserat innehåll och har inte förändrats nämnvärt från förra året.

Få unga uppger att de ägnar största delen av sin uppkopplade tid till informationsbaserat innehåll, exempelvis att söka information, göra skolarbeten eller läsa om saker som intresserar dem.

ANVÄNDNING AV MOBIL, DATOR & SURFPLATTA

Hur många timmar i snitt per dag använder du mobil, dator eller surfplatta?Räkna med all tid du använder mobil, dator eller surfplatta, både i skolan och privat/hemma

3-6 timmar

1-3 timmar

Mer än 6 timmar

Jag använder aldrig mobil, dator eller surfplatta

76%15%

48%

37%

0%

1 Friends nätrapport, 2014

Jag ägnar mig åt spel, film, musik eller annan underhållning

Jag umgås eller pratar med andra i sociala medier

som t.ex Facebook, Instagram eller KiK

Jag söker information, gör skolarbeten och

läser om saker som intresserar mig

Annat

Jag ägnar mig åt spel, film, musik eller annan underhållning

Jag umgås eller pratar med andra i sociala medier

som t.ex Facebook, Instagram eller KiK

Jag söker information, gör skolarbeten och

läser om saker som intresserar mig


Annat

76%

45% 42%

17%10%

6% 3% 1%

74%

49%

19%

39%

5%11%

2% 1%

Tjej (n=534)

Kille (n=505)

10-12 år (n=457)

13-16 år (n=583)

2014: 37% 73% 49% 17% 10% 6% 2% 1%

2014: 67% 45% 24% 41% 8% 13% 1% 2%

Vad gör du den största delen av tiden när du använder mobil, dator eller surfplatta?

ANVÄNDNING AV MOBIL, DATOR & SURFPLATTA

8

OM RAPPORTEN

Kränkningar & mobbning via mobil, dator eller surfplatta

I undersökningen svarar var tredje ung att de blivit kränkta på nätet minst någon gång under det senaste året, vilket är i linje med förra årets resultat. Precis som föregående år är det fler tjejer än killar som uppger att de har blivit utsatta, 36 procent av tjejerna och 27 procent av killarna.

I undersökningen definieras en kränkning som en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempelvis vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden eller kommentarer, att någon har loggat in på en profil eller använt mobil, dator eller surfplatta mot den utsatta personens vilja eller att personen har känt sig ensam, utanför eller inte fått vara med. Vad som är en kränkning eller inte avgörs alltid av den som är utsatt.

Tjejer är i större utsträckning än killar utsatta för mobbning på nätet. Resultaten visar att 8 procent av tjejerna och 4 procent av killarna har blivit mobbade via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året. I genomsnitt motsvarar det 1 till 2 personer i varje klass.

Mobbning definieras i undersökningen som när någon har blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. Vid mobbning via mobil, dator eller surfplatta så kan det både vara flera olika kränkningar eller att en kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits till många.

Hur vanligt kränkningar och mobbning är skiljer sig mellan olika undersökningar. Det kan bero på att olika metoder använts och att frågorna är ställda på olika sätt. I liknande undersökningar gjorda i Sverige ligger andelen som är utsatta för mobbning på nätet mellan 1 procent och 11 procent2.

Hur vanligt är kränkningar och mobbning?

De flesta barn och unga förknippar sin uppkopplade tid med positiva upplevelser. Men på nätet, precis som på många andra platser där människor umgås, förkommer det också utanförskap, kränkningar och mobbning.

KRÄNKNINGAR & MOBBNING VIA MOBIL, DATOR ELLER SURFPLATTA

2 Berne (2014) har i sin doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet jämfört förekomsten av mobbning på nätet i olika svenska studier gjorda mellan 2011 och 2014.


Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?Med kränkt menar vi att någon sagt eller gjort något som fått dig att känna dig ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempelvis vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden eller kommentarer, att någon har loggat in på din profil eller använt din mobil, dator eller surfplatta mot din vilja eller att du har känt dig ensam, utanför eller inte fått vara med.

Har du blivit mobbad via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?Mobbning är när du har blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen. Det kan vara både flera olika kränkningar eller att en kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits till många. Det kan kännas som att du är i underläge eller att du har svårt att försvara dig.

Nej, aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger Ja, ofta

2014: 63% 72% 29% 25% 7% 2% 1% 1%

73%

30%24%

5% 2% 1% 1%

64%Tjej (n=535)

Kille (n=506)

KRÄNKNINGAR & MOBBNING VIA MOBIL, DATOR ELLER SURFPLATTA

Nej: 66%SAMTLIGA: Ja:

33%

Tjej (n=43)8% 4%

Kille (n=20)

OM RAPPORTEN

10

Var sker kränkningarna & i vilken form?

Bland tjejer är det vanligaste att bli utsatt via KiK, följt av Instagram. Spel är den vanligaste platsen för killar att bli kränkta på. I undersökningen är dessa sammanslagna i ett svarsalternativ, men bland de som har uppgett i vilket spel de blivit kränkta så nämns i hög utsträckning bland annat Minecraft, League of Legends, Counter Strike och World of Warcraft. De sociala medier där flest killar blir kränkta är via Kik eller på Facebook.

Vid jämförelse mellan åldersgrupperna 10-12 år och 13-16 år så är det fler i den äldre åldersgruppen som blir kränkta på Facebook och Ask.fm, vilket delvis kan bero på att de har åldersrekommendationer från 13 år och uppåt. Bland de yngre är det något vanligare att bli utsatt i spel.

Vilken form av kränkningar som unga utsätts för har inte förändrats nämnvärt från föregående år och elaka meddelanden eller kommentarer fortsätter

De flesta kränkningar bland unga sker i sociala medier eller spel. Förra året var Facebook den digitala plattform där flest tjejer och killar blivit kränkta, men i år är det andra platser som dominerar.

att vara den vanligaste formen av kränkning. Av de utsatta svarade 6 av 10 tjejer och 5 av 10 killar att de varit med om det. Men det är inte bara verbala kränkningar som förekommer på nätet. Psykiska kränkningar, exempelvis utfrysning, är den näst vanligaste formen av kränkning. Det kan exempelvis handla om att inte få vara med i en grupp på KiK eller att bli utröstad ur en spelgrupp i World of Warcraft.

Noterbart är att det i undersökningen är betydligt fler killar än tjejer, 16 procent respektive 4 procent, som valt alternativet ”jag vill inte berätta vad som hänt”. I undersökningen finns återkommande indikationer på att killar i mindre utsträckning berättar för andra om kränkningar de varit med om.

VAR SKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?

Vanligaste platsen för kränkningarTJEJER

1 KiK

2 Instagram

3 Ask.fm

1 Spel

2 KiK

3 Facebook

Vanligaste platsen för kränkningarKILLAR


”En av mina ”vänner” skrev anonymt hat till mig på Ask.fm. En annan ”vän” skrev ut saker om mig som inte stämde, som att jag var ”falsk”, på Instagram.”

”En kille i skolan som spelar hockey sa att jag var en dum neger på Instagram, jag svara att jag kom från Indien och åker skridskor bättre än honom (åker konståkning i samma hall).”

”Alla i kompisgänget lade upp bilder på ett i förväg överenskommet sätt, men jag blev inte tillfrågad. Det kändes som om jag inte fick vara med.”

”Min mamma gick bort i cancer och då fick jag sms att det var rätt åt mig.”

FRITEXTSVAR


Tjej (n=187)

Kille (n=137)

30

24

30

5

26

11

23

16 18

7

15

129

5 6

2 1

52

0 1 0

14 14

8 85

7

KikSpe

l

Instag

ram

Face

book

Ask.fm Sm

s

Snapc

hat

Blogg e

ller f

orum

Yout

ube

Secret

Twitte

r

Komm

er in

te ihå

g

Någon

anna

nstan

s

Vill int

e ber

ätta

Bland annat Skype,

Movie

star p

lanet

Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.

Var har du blivit kränkt och/eller mobbad? Svaren är i %

12

Om du vill får du gärna svara på vad du blev utsatt för när du kände dig kränkt och/eller mobbad.

50%61%

Jag har fått sårande

eller elaka meddelanden

eller kommentarer

30%21%

Jag har känt mig ensam, utanför eller inte fått vara

med

21%

14%

Någon har spridit elaka

och/eller osanna rykten

om mig

10%13%

Någon har loggat in på

min profil eller använt min dator, mobil

eller surfplatta mot min vilja

7% 8%

Någon har lagt upp eller spridit vidare en bild

eller film på mig mot min vilja

4%

16%

Jag vill inte berätta vad som hänt

6%4%

Något annat

Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.

Tjej (n=187)

Kille (n=137)



KiK är en app där man kan chatta med sina vänner. Det fungerar ungefär som vanliga meddelanden, men istället för att ha ditt telefonnummer som avsändare så har du ett användarnamn.

På Facebook kan du skicka vänförfrågningar till andra och på så sätt bygga upp ett eget nätverk. Du kan sedan dela med dig av text, bilder, filmer och annat till andra i ditt nätverk och även följa vad de delar med sig av. Du kan interagera med andra genom att gilla eller kommentera vad andra lägger upp eller skriva meddelanden.

På Instagram bygger du upp ett nätverk på liknande sätt som Facebook. Via Instagram kan du sedan dela med dig av egna bilder eller se andras. En viktig funktion är möjligheten att gilla andras bilder.

Via Ask.fm kan man ställa frågor till andra användare. Frågorna kan handla om vad som helst. Antingen kan man ställa frågorna anonymt eller med sitt användarnamn som avsändare. Andra användare kan gå in och läsa både frågorna och svaren.

Via Snapchat kan man skicka tidsinställda bilder och korta filmklipp, s.k. snaps, till sina vänner. Man kan rita på bilderna och lägga till texter. Mottagaren klickar på bilden eller filmen och har en kort stund på sig att se den innan den försvinner. Det går även att spara snaps om man vill.

På Twitter skriver man korta meddelanden, s.k. tweets, på max 140 tecken. Du kan välja att följa vänner och intressanta personer (allt från kändisar till politiker) och diskutera aktuella ämnen.

På Youtube kan man både titta på andras videoklipp och dela med sig av sina egna. På Youtube finns det en sökfunktion som gör det enkelt att hitta filmer som intresserar dig.

Via appen Secret kan användare delta i nätverk där man anonymt kan dela information om andra i nätverket.

Facebook “f ” Logo CMYK / .eps Facebook “f ” Logo CMYK / .eps


14

OM RAPPORTEN

Kränkningar & mobbning i spelvärldenDataspelsvärlden har vuxit enormt de senaste åren och gått från att vara en subkultur till att bli populärkultur. I en undersökning om ungas medievanor från slutet av 2013 svarar 87 procent av barn i åldern 9-12 år, 62 procent av unga 13-16 år och 58 procent av unga 17-18 år att de spelar dator- eller TV-spel3. E-sport, där spelare tävlar mot varandra i olika dataspel, lockar tusentals unga spelintresserade.

Vår undersökning visar att spel är den plats där flest killar blir kränkta. Av de killar som blivit kränkta via mobil, dator eller surfplatta svarar var tredje, det vill säga totalt 8 procent, att de blivit utsatta i spel.

I fritextsvaren beskriver unga att de får kränkande kommentarer och blir utröstade eller utfrysta om de inte är tillräckligt duktiga. Vår erfarenhet är att det inom e-sport, precis som inom många andra sporter, finns ett stort fokus på prestation och där spelare riskerar att röstas ut och uteslutas.

Intresset för underhållningsbaserat innehåll ökar bland tjejer, men inom e-sport är majoriteten av spelarna fortfarande killar. De tjejer som deltar berättar att det kan vara en hård jargong och flera spelintresserade tjejer berättar att de väljer användarnamn som inte avslöjar att de är tjejer för att undvika negativ uppmärksamhet.

KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SPELVÄRLDEN

3 Statens Medieråd, 2013


”Man blir kallad dålig, bög, idiot om man gör något dåligt”

”Man säger att någon/jag är dålig, är en nybörjare och borde begå självmord”

FRITEXTSVAR

KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SPELVÄRLDEN

Av de killarna som blivit utsatta för mobbning och/eller kränkningar har 30% utsatts för kränkningar i spel.30%

OM RAPPORTEN

16

Sexuella trakasserier

I undersökningen definieras sexuella trakasserier som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara att någon skickar meddelanden, skriver kommentarer eller sprider rykten som handlar om sex eller kroppen och som känns obehagliga för personen som blir utsatt. I begreppet sexuella trakasserier ryms både fysiska, psykiska och verbala kränkningar. När det rör sig om sexuella trakasserier via mobil, dator och surfplatta handlar det främst om psykiska och verbala kränkningar.

Andelen som blivit utsatta för sexuella trakasserier via mobil, dator och surfplatta är något lägre än när vi ställt samma fråga i skolan. Där svarar 11 procent av eleverna på mellanstadiet och 15

procent av eleverna på högstadiet att de blivit utsatta4. Där är frågan dock inte begränsad till mobil, dator och surfplatta utan innefattar sexuella trakasserier som skett både på och utanför nätet.

I några av fritextsvaren från denna undersökning beskrivs ovälkomna sexuella anspelningar i form av exempelvis meddelanden, kommentarer eller anonyma frågor som vanliga inslag i vardagen. I Friendsrapporten 2014 berättar unga som blivit utsatta att de förminskar händelser och säger att det inte var så stor grej, trots att de samtidigt mår dåligt av det som hänt. Deltagarna i Friends Ungdomsråd tror att få tänker på att de blivit utsatta för sexuella trakasserier när det skett på nätet.

Det senaste året har 7 procent av tjejerna och 1 procent av killarna i åldern 10-16 år blivit utsatta för sexuella trakasserier via mobil, dator eller surfplatta.

SEXUELLA TRAKASSERIER

Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året? Till exempel genom att någon skickat meddelanden, skrivit kommentarer eller spridit rykten om dig som känns obehagliga och har med sex eller din kropp att göra?

Tjej (n=37)

Kille (n=5)7%

1%

4 Friendsrapporten, 2014

Ja Ja


”Frågade om jag va oskuld.”

”Någon på MSP* skrev läskiga saker till mig. Typ skicka nakenbilder, vill du ha sex.”

”Exempel på ord som jag blir kallad för, hora fittnylle vandringspokal luder slyna äckel kuksugare.”

”Killar som skickar bilder på sin snopp och vill att jag ska skicka bild på brösten.”

*MovieStarPlanet FRITEXTSVAR

SEXUELLA TRAKASSERIER

OM RAPPORTEN

18

Livet på & utanför nätet hänger ihopKränkningar via mobil, dator och surfplatta förknippas ofta med anonymitet, men i förra årets undersökning svarade en klar majoritet av de utsatta, 8 av 10, att de visste vem som hade kränkt dem. De flesta svarade att de hade blivit utsatta av någon i samma klass eller samma skola5.

I årets undersökning ville vi ta reda på hur många som har blivit utsatta av samma person eller personer både på och utanför nätet. Av de som har blivit kränkta, mobbade eller utsatta för sexuella trakasserier så svarade 4 av 10 i den yngre åldersgruppen, och 3 av 10 bland de äldre, att någon eller några av de som utsatt dem via mobil, dator eller surfplatta också utsatt dem utanför nätet. Vid

jämförelse mellan tjejer och killar som blivit kränkta via mobil, dator eller surfplatta så är det fler tjejer som blivit kränkta av samma personer även utanför nätet, 4 av 10 jämfört med 3 av 10 bland killarna.

För den som blir kränkt, mobbad eller trakasserad både på och utanför nätet kan det kännas som att det inte finns någon frizon. Exempelvis när elaka kommentarer från klasskompisar både förekommer i klassrummet under skoldagen och fortsätter på nätet under kvällar och helger.

LIVET PÅ & UTANFÖR NÄTET HÄNGER IHOP

35% av de som blivit utsatta säger att de har blivit utsatta av samma person på och utanför nätet. 35%

5 Friends nätrapport, 2014

Samtliga: Nej 47%, Ja 35%, vet ej 14%, Vill inte svara 4%

Har någon av de som utsatt dig för kränkningar via mobil, dator eller surfplatta också utsatt dig utanför nätet? Det kan exempelvis vara att någon sagt något elakt eller sårande ansikte mot ansikte, pratat illa om dig, inte låtit dig vara med eller att någon knuffat dig, slagit dig eller på annat sätt gjort dig illa.

13-16 år (n=219)

10-12 år (n=123)

Nej Ja Tveksam, vet ej Vill inte svara

31%

39%

15%12%

5% 3%

46%49%

Bas: Om svar ”ja” på någon av frågorna ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?”, Har du blivit mobbad via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året?


LIVET PÅ & UTANFÖR NÄTET HÄNGER IHOP

OM RAPPORTEN

20

Strategier för att hantera kränkningar & mobbningAtt prata med en vuxen hemma är det som flest unga svarar att de har gjort när de blivit kränkta eller mobbade på nätet. Resultaten visar dock på vissa skillnader mellan hur tjejer och killar agerar. Tjejer pratar i större utsträckning med en vuxen eller en kompis om de blir utsatta. Killar gör i betydligt högre utsträckning ingenting och uppger även i något högre utsträckning att de skrivit något elakt eller sårande tillbaka. Tidigare i undersökningen kunde vi också se att det är fler killar som inte vill berätta vad de har varit med om, se sida 9. Detta förstärker bilden av att killar i mindre utsträckning än tjejer berättar för andra om de blivit utsatta för kränkningar eller mobbning.Knappt 1 av 10 bland de som blivit utsatta har pratat med en vuxen i skolan. Vi har i tidigare undersökningar sett att unga i mindre utsträckning vänder sig till en vuxen i skolan om de blivit utsatta på nätet än om kränkningen skett utanför nätet.

En möjlig förklaring kan vara att skolpersonal och elever inte känner till skolans ansvar eller elevernas rättigheter när det gäller kränkningar på nätet. Endast 1 procent av de unga som deltog i undersökningen uppgav att de gjort en polisanmälan.

Att prata med en vuxen hemma eller att prata med en vuxen i skolan var de alternativ som unga tyckte hade hjälpt dem mest. Vår erfarenhet är att vuxnas stöd är oerhört betydelsefullt för den som är utsatt. Det är viktigt att unga inte känner att de måste hantera kränkningar och mobbning själv, utan att de har någon vuxen i sin närhet som de har förtroende för och som de kan vända sig till för hjälp och stöd.

Vad hjälpte mest?

1 Att prata med en vuxen hemma

2 Att prata med en vuxen i skolan

3 Att säga ifrån när jag träffat personen

STRATEGIER FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNING

Pratat

med

en vu

xen h

emm

a

56%

41% 38%34% 33%

15%

24%19% 17%

11% 11%7% 8%10%

1%0%

21%

9%

2% 3%

Sagt if

rån g

enom

att s

kriva

till

pers.

som ut

satt

mig

Pratat

med

en ko

mpis

Anmält

till s

idan,

tagit b

ort/b

locke

rat p

ers.

Sagt if

rån n

är ja

g träf

fat p

ers.

som ut

satt

mig

Skrivi

t någ

ot el

akt t

illbak

a

Pratat

med

en vu

xen i

skola

n

Polisa

nmält

Ingen

ting

Något

anna

t

Tjej (n=187)

Kille (n=137)


Vid det tillfället eller de tillfällen när du har blivit kränkt och/eller mobbad via mobil, dator eller surfplatta, vad har du då gjort?

Hjälpte det?

Pratat med en vuxen hemma

Pratat med en vuxen i skolan

Sagt ifrån när jag träffat personen

Anmält till sidan, tagit bort eller blockerat personen

Pratat med en kompis

Sagt ifrån genom att skriva till personen

Skrivit något elakt eller sårande tillbaka

Bas: Om svar ”ja” på någon av frågorna ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?”, ”Har du blivit mobbad via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.

Ja, det hjälpte mycket

Ja. det hjälpte delvis

Nej, det hjälpte inte

Tveksam, vet ej/vill inte svara

55% 39% 4%

2%

32% 54% 14%

32% 52% 11%5%

34% 48% 10% 8%

33% 46% 13% 8%

30% 46% 20%

4%

6% 28% 54% 12%

STRATEGIER FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNING

OM RAPPORTEN

22

Vuxnas förhållningssätt & agerandeResultaten visar att 57 procent av barn och unga tycker att vuxna hemma är bra på att informera om vad som är viktigt att tänka på när man pratar och umgås med andra på nätet. Något färre tycker att vuxna hemma är bra på att vara intresserade av vad de gör på nätet. Exempelvis genom att vara nyfikna och fråga vad de gör eller vilka de umgås med. Endast var tredje tycker att vuxna hemma är bra på att berätta vad man kan göra om man blivit kränkt på nätet och bara var femte tycker att vuxna hemma är bra på att prova de saker som barn och unga oftast gör på nätet. Exempelvis att prova de sociala medier de använder, spela de spel de spelar eller att läsa de bloggar som intresserar dem.

När det gäller vuxna i skolan så upplever barn och unga att de är bättre på att informera om vad man ska tänka på än att vara nyfikna, intresserade och själva prova det som eleverna gör på nätet. Var tredje ung tycker inte att vuxna i skolan är bra på något av de alternativ som föreslogs.

Vuxna hemma och i skolan har en viktig roll i att guida och stötta barn och unga i deras liv både på och utanför nätet. Det är vuxnas ansvar att skapa utrymme för samtal om både de positiva och negativa aspekterna av att vara på nätet och att i samråd med unga planera, genomföra och utvärdera insatser för att skapa trygghet.

Det är viktigt att prata om vad som är bra att tänka på i sociala sammanhang på nätet och att berätta för unga vad de kan göra om de blir utsatta, ser någon annan bli utsatt eller själv är den som utsätter. Men för att bli en vuxen som unga har förtroende för och vänder sig till, så är det viktigt att också vara nyfiken, engagerad och visa intresse. Exempelvis genom att låta nätet vara en del av det vardagliga samtalet hemma och i skolan och på så sätt skapa utrymme för unga att själva berätta om sina upplevelser på nätet. Om vi som vuxna dessutom själva provar de saker som unga gör, så kan vi få mer kunskap och en större förståelse för de aktiviteter och intressen som många unga har på nätet.

VUXNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT & AGERANDE


Vad tycker du att vuxna hemma är bra på?

Att prata om vad som är viktigt att tänka på

när man pratar och umgås

med andra via mobil, dator eller

surfplatta

11% 13%

50%

63%

52%48%

33%36% 36%

22%19% 18%

Att vara intresserade och fråga vad jag gör när jag använder mobil, dator eller

surfplatta

Att vara bra förebilder när de pratar och umgås med

andra via mobil, dator eller surfplatta

Att berätta vad jag kan göra

om jag upplever mig kränkt via

mobil, dator eller surfplatta

Att prova de saker jag gör via mobil, dator eller

surfplatta

Inget av alternativen

Tjej (n=535)

Kille (n=506)

VUXNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT & AGERANDE

Att prata om vad som är viktigt att tänka på

när man pratar och umgås

med andra via mobil, dator eller

surfplatta

Att berätta vad jag kan göra

om jag upplever mig kränkt via

mobil, dator eller surfplatta

Att vara bra förebilder när de pratar och umgås med

andra via mobil, dator eller surfplatta

Att vara intresserade och fråga vad jag gör när jag använder mobil, dator eller

surfplatta

Att prova de saker jag gör via mobil, dator eller

surfplatta

Inget av alternativen

Tjej (n=535)

Kille (n=506)Vad tycker du att vuxna i skolan är bra på?

45%39%

42%37%

15% 13% 11% 12%8% 8%

32% 33%

Flervalsalternativ

Flervalsalternativ

OM RAPPORTEN

24


UPPDATERA PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGGenom att arbeta med likabehandling på nätet kan skolan främja ett gott skolklimat och förebygga kränkningar. Det är även viktigt att det finns tydliga rutiner och tillvägagångsätt om en elev blir utsatt för en kränkning. Exempelvis om någon form av kränkande innehåll publiceras på nätet.

KARTLÄGG & UTVÄRDERAKartlägg elevernas trygghet och trivsel på nätet och identifiera behov av insatser för att förebygga elevers lika rättigheter och möjligheter. Vilka platser eller tjänster på nätet upplever eleverna som mest utsatta eller otrygga? Följ upp och utvärdera åtgärder samt ta fram nya åtgärder där det behövs.

INVOLVERA ELEVERNAFörutom att involvera hela personalgruppen så är det också viktigt att eleverna får vara delaktiga och komma med förslag på åtgärder. Diskutera frågor som rör trygghet och trivsel på nätet på klassråd och elevråd. Ta gemensamt fram åtgärder utifrån de utmaningar som finns på skolan.

SAMVERKAN MED VÅRDNADSHAVARESträva mot att skapa samsyn och arbeta tillsammans för att lära barn och unga att skapa positiva sociala relationer på nätet. Låt stämningen på nätet, så väl som i klassrummet, finnas med som en stående punkt på föräldramöten.

SAMVERKAN I PERSONALGRUPPENTa ett gemensamt ansvar för elevernas trygghet i skolan och på nätet.

Friends rekommendationer

SKOLAN



SKAFFA GRUNDLÄGGANDE KUNSKAPDet är vuxnas ansvar att guida och stötta barn och unga i deras liv på nätet. Även om kränkningar i grund och botten handlar om sociala relationer så underlättar det att ha grundläggande kunskap om de platser där barn och unga umgås på nätet. Lär dig mer genom att fråga ditt barn, fråga andra vuxna, prova själv eller sök mer information på nätet om de sidor, spel eller appar som ditt barn använder.

PRATA OM NÄTETLåt nätet bli en del av det vardagliga samtalet och prata om både det positiva och negativa som händer där. Om du som vuxen är delaktig och visar ett genuint intresse för barn och ungas liv på nätet så ökar både viljan att lyssna på dina råd samt benägenheten att berätta för dig om något väl händer.

ERBJUD DITT STÖDDet är viktigt att barn och unga känner sig trygga och vet att de har någon vuxen i sin närhet som de kan vända sig till för råd och stöd. Berätta att du finns där för dem!

LYSSNA & STÖTTALyssna och låt barnet sätta ord på hur det känner och upplever olika situationer. Tala om att mobbning och kränkningar aldrig är okej. Om ditt barn har blivit utsatt, tydliggör att situationen går att förändra.

KONTAKTA SKOLANDet vanligaste vid kränkningar och mobbning på nätet är att personer i samma klass eller samma skola är inblandade. Det är därför viktigt att skolan genast får veta vad som pågår. Börja med att kontakta barnets klasslärare eller mentor. Förklara vad som har hänt, vilka som är inblandade och hur länge du känner till att det har pågått. Försök tillsammans att hitta lösningar.

ANMÄL & TA BORTOm kränkande innehåll publicerats, hjälp barnet att ta bort och/eller anmäla innehållet till sidan. Om ditt barn har blivit utsatt för ett brott, exempelvis förtal eller olaga hot, så är det viktigt att polisanmäla.

VUXNAHur kan vuxna hemma förebygga mobbning på nätet?

Om ditt barn har utsatt andra eller själv blivit utsatt

Friends rekommendationerFler tips för vuxna i hemmet och i skolan, barn och unga hittar du på friends.se/natet


26

KOM IHÅG ATT DET INTE ÄR DITT FELDet är personen som mobbar och kränker som uppträder felaktigt. Vem som helst kan råka ut för mobbning eller kränkningar och situationen går att förändra.

PRATA MED NÅGONVänd dig i första hand till en vuxen som du har förtroende för, för att få hjälp och stöd. Det kan vara en vuxen hemma, en lärare, tränare eller kanske en kompis förälder. Alla vuxna har ett ansvar att hjälpa barn och unga i dess närhet. Har du ingen vuxen att prata med, ta hjälp av en kompis. Tillsammans kan ni hitta lösningar. Det viktiga är att inte stå ensam i situationen.

ANMÄLAnmäl eller rapportera kränkande innehåll direkt till sidan/appen/spelet och spara meddelanden och/eller skärmdumpar som bevis.

Om du som barn eller ung har blivit utsatt

SPRID POSITIVA BUDSKAPDen positiva stämningen börjar hos dig! När du skriver och säger schyssta saker, uppmuntrar och hjälper andra så bidrar du till en schysst stämning. Du bestämmer vad du skriver, säger och gör, använd den makten.

INKLUDERA ANDRANätet är en plats för alla! Oavsett roll i kompisgruppen, kön, ålder, religion, funktionsförutsättningar, könsöverskridande identitet, etnicitet eller sexuell läggning är alla lika välkomna att uttrycka sig, lära sig nya saker, ha kul och umgås.

TÄNK EFTER FÖREPå nätet finns det många olika möjligheter att kommunicera, debattera och ge uttryck för känslor och åsikter. Men innan du skriver eller delar något – tänk efter. Vem ligger bakom informationen som jag delar? Kan det jag skriver upplevas som kränkande av någon annan?

BARN & UNGAHur kan barn och unga bidra till en schysst stämning på nätet?


Juridik på nätetI mötet med både unga och vuxna möter vi många gånger en osäkerhet inför vilka lagar som gäller på nätet. En enkel tumregel att ha med sig är att samma saker som är olagliga utanför nätet också är olagliga på nätet. I undersökningen svarade endast 1 procent att de polisanmält en kränkning. Alla kränkningar som sker på nätet är inte brott, men många fall av

exempelvis förolämpningar, förtal och olaga hot anmäls aldrig till polisen. För att brott på nätet ska kunna klaras upp så är det viktigt att göra en anmälan. Det kan vara bra att tänka på att bevissituationen ofta är bättre på nätet, så kom ihåg att spara bevis i form av exempelvis skärmdumpar, bilder eller meddelanden.

KRÄNKANDE FOTOGRAFERING 4 KAP. 6 A§ BROTTSBALKENKränkande fotografering innebär att olovligen och i hemlighet ta bilder eller filma någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

OLAGA HOT 4 KAP. 5§ BROTTSBALKENEtt olaga hot innebär att hota att göra något brottsligt mot någon annan, till exempel ett hot om misshandel eller att döda en person. För att hotet ska vara olagligt måste det vara allvarligt menat och framställt på ett sätt så att det framkallar allvarlig rädsla.

FÖRTAL 5 KAP. 1§ BROTTSBALKENFörtal innebär att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning.

OFREDANDE 4 KAP. 7§ BROTTSBALKENOfredande innebär att bete sig hänsynslöst mot någon annan, till exempel genom att vid upprepade tillfällen lägga ut nedsättande kommentarer om någon på nätet.

§

PERSONUPPGIFTSLAGENPersonuppgiftslagen (PuL) har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Till exempel är det olagligt att avslöja information om människors etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa övertygelse eller medlemskap i fackförening.

HETS MOT FOLKGRUPP 16 KAP. 8§ BROTTSBALKENHets mot folkgrupp innebär att hota eller prata illa om en grupp människor med anspelning på gruppmedlemmarnas ras, etnicitet, tro eller sexuella läggning.

SKOLLAGENEnligt skollagen har skolor ett ansvar att agera också när det gäller kränkningar på nätet, om kränkningarna påverkar elevernas skoldag.

JURIDIK PÅ NÄTET

OM RAPPORTEN

28

AVSLUTNING

AvslutningTack till er som bidragit till innehållet i rapporten och ett extra stort tack till Marwa som skrev inledningen! Vi vill också tacka er som engagerat er i barn och ungas liv på nätet genom att ta er tid att läsa denna rapport.

Men vi vill inte att engagemanget och kampen för ett schysstare klimat på nätet ska stanna här. För att göra skillnad så måste vi också se till att skapa en förändring i praktiken. Både på samhälls- och organisationsnivå, gruppnivå och individnivå.

Oavsett om du är barn, ung, vuxen, nybörjare eller expert på nätet så kan du bidra på ditt sätt. Genom att själv bidra till en positiv stämning, stå upp för ett schysst klimat och finnas där för att lyssna på och stötta den som blivit utsatt så kan vi tillsammans kämpa för att barn och unga ska få växa upp i trygghet och jämlikhet – även på nätet.

Du har chansen att påverka. Vi hoppas att du tar den!

Johanna Olofsson & Olle CoxProjektledare, Schysst på nätet

”För oss på HP Sverige känns det helt rätt och viktigt att vara med och stötta Friends i deras projekt ”Schysst på nätet”. Betydelsen av Friends arbete att utbilda föräldrar, skolpersonal och elever i förebyggande insatser mot kränkning och mobbning på nätet kan inte nog betonas. Jag är helt övertygad om att vi tillsammans kan göra skillnad.”

Kjell AhlzénVD, HP Sverige

”Vi vill att barn och unga ska känna sig trygga och säkra på nätet. Genom att bidra med vår erfarenhet och kunskap inom nätsäkerhet och sponsra Schysst på nätet så kan vi sprida kunskapen om förebyggande insatser till fler.”

Carolina Schattauer RamnöKommunikationsansvarig, Symantec


Schysst på nätet är ett samarbete mellan Friends, Symantec och HP där vi tillsammans arbetar för att barn och unga ska känna sig trygga och säkra på nätet. Vi vill förebygga kränkningar och mobbning genom att öka kunskapen om kränkningar på nätet och erbjuda praktiska verktyg för det förebyggande arbetet. Projektet riktar sig till barn, unga och vuxna och innehåller utbildningar för att hjälpa skolor och idrottsföreningar i deras arbete mot kränkningar på nätet.

FRIENDS är en icke-vinstdrivande organisation och vårt uppdrag är att stoppa mobbning och diskriminering. Visionen är ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet. Arbetet sker långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang. Friends har arbetat mot kränkningar på nätet sedan 2005.

SYMANTEC hjälper konsumenter och företag att hantera sin informationsstyrda värld på ett säkert sätt. Norton by Symantec fokuserar på konsumentsidan och har som ambition att skydda det som betyder allra mest i konsumenternas liv, oavsett vilken typ av enhet

de använder för att koppla upp sig på internet. Norton förser konsumenter med en rad säkerhetslösningar för att skydda det digitala livet, däribland lösningar för datorer och mobila enheter, live-supporttjänster och online backup.

Läs gärna mer på Symantecs hemsida för familjen:• Norton Family, en nättjänst för föräldrar som hjälper barn och vuxna att tillsammans sätta sina familjeregler för ett hälsosamt och schysst liv på nätet.• Hitta ny inspiration och handfasta tips om hur du kan engagera dig och skydda barn i vår nätsäkerhetsguide för hela familjen.• Nortons generella säkerhetstips eller för familjen specifikt.

HP skapar nya möjligheter att påverka människor, företag, myndigheter och samhället på ett meningsfullt sätt med hjälp av teknik. HP, världens största teknikföretag, samlar utskriftsteknik, persondatorer, programvara, tjänster och IT-infrastruktur i en omfattande portfölj med lösningar för kundernas problem.

Projektet Schysst på nätet

PROJEKTET SCHYSST PÅ NÄTET

ORDLISTA

30

KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. I undersökningen använder vi följande beskrivning av begreppet:

Med kränkt menar vi att någon sagt eller gjort något som fått dig att känna dig ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempelvis vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden eller kommentarer, att någon har loggat in på din profil eller använt din mobil, dator eller surfplatta mot din vilja eller att du har känt dig ensam, utanför eller inte fått vara med. Kränkningar kan ske både på skolan och fritiden.

KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används för att i lag förbjuda kränkningar som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.

MOBBNING är när någon har blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig.

Vid mobbning via mobil, dator eller surfplatta så har vi valt att förtydliga repetitionskriteriet eftersom förutsättningarna skiljer sig från andra arenor, som exempelvis skolgården. Vi använder därför tillägget: Det kan vara både flera olika kränkningar eller att en kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits till många.

DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan, till exempel en lärare, missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier.

SEXUELLA TRAKASSERIER är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara att någon skickar meddelanden, skriver kommentarer eller sprider rykten som handlar om sex eller kroppen och som känns obehagliga för den personen som är utsatt.

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING är en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen innehåller information om skolans arbete mot kränkningar och diskriminering. Planen kallas ibland även för likabehandlingsplan.

Ordlista


ReferenserBerne, S. (2014) Cyberbullying in childhood and adolescence – Assessment, Coping and the Role of Apperance, Doktorsavhandling, Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet

Friends (2014 a) Friends nätrapport 2014. Finns att ladda ner på friends.se/fakta-forskning/rapporter/natrapporten/

Friends (2014 b) Friendsrapporten 2014. Finns att ladda ner på friends.se/fakta-forskning/rapporter/friendsrapporten/

Statens Medieråd (2013) Ungar & medier 2012/13. Finns att ladda ner på statensmedierad.se/upload/_pdf/Ungar_och_medier_2013_fullfarg.pdf

REFERENSER

http://friends.se/fakta-forskning/rapporter/natrapporten/

http://friends.se/fakta-forskning/rapporter/natrapporten/

http://friends.se/fakta-forskning/rapporter/friendsrapporten/

http://friends.se/fakta-forskning/rapporter/friendsrapporten/

http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Ungar_och_medier_2013_fullfarg.pdf

http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Ungar_och_medier_2013_fullfarg.pdf

www.friends.se • [email protected] • facebook.com/stiftelsenfriends

Friends nätrapport 2015

Documents

Transcript of Friends nätrapport 2015