Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv   Fortsättning av Handskrift 25:1‐2.  Åren 1700‐1723. Förordningen år 1723 om lappländarnas flitigare undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten.  Del av maskinskrivet manuskript.  Volym 25:4:12  Daniel Djurberg om lapparnas undervisning  

  Publiceradseptember2011Forskningsarkivet,Umeåuniversitetsbibliotek(http://www.foark.umu.se) 

ORN\EL DMRBEfiiSr

--.t . Í » . ' \ tfA:

Professor Daniel Djurberg om lapparnas undervisande.

Bland de män som i början av 1700-talet verkade för undervisningsväsendets förbättring i Sverige intar professorn och domprosten Daniel Djurberg i Uppsala ett bemärkt rum,

Daniel Djurberg,född i Söderhamn den 5 april 1659,var son till borgmästaren Peder Jönsson Tvärre och Justina Danielsdotter. Efter skolgång,först i Hudikvalls trivialskola och sedan i Gävle trivialskola och gymnasium,blev han student i Uppsala den 10 febru-ari 1677 och inskrevs vid universitetet under namnet Daniel P.Bergius.

Diurberg var dotterson till en hälsingepräst och ämnade själv bli präst. Av sin starka studiehåg leddes han dock in på vetenska-

av pens fält,där han ägnade sig åt studiet ai) bibelns båda grundspråk. Efter examina i teologiska fakulteten år 1684 och i filosofiska fa-kulteten år 1685 disputerade han pro gradu och blev filosofie magis-ter den 10 december 1685* Efter magistergraden fortsatte han sina teologiska studier,som resulterade i en uppmärksammad disputation i teologi den 24 mars 1688. År 1689 anträdde han med kungligt stipen-dium en studiefärd till utlandet. Den varade i tre år och gick över Tyskland,där han studerade hebreisk filologi men även trädde i för-bindelse med den pietistiska rörelsens ledande män,fullt säkert med Spener och troligen även med Francke. I Wittenberg erbjöds honom teo-

logisk doktorsgrad,men han ansåg sig för ung för denna utmärkelse«. Över Holland begav han sig till England,dar han delade sin tid mel-lan sina trenne huvudintressen,hebreiska och arabiska manuskript samt studium av det kyrkliga fromhetslivet. Efter hemkomsten knöts Djur-berg till UppsäL a universitet som lärare, år 1692 i egenskap av teolo-gie adjunkt och från 1698 som teologie professor. Under nära fyra år-tionden blev han han en av de ledande krafterna inom teologiska fa-kulteten och utövade ett inflytande som sträckte sig långt utanför universitetsstadens gränser. Genom sin bekantskap med Spener fattade han sympati för pietismens religiösa program och ställde sig avvisan-de till de angrepp,som vid denna tid riktades mot pietismen. Han var, säger Gjörwell,"till sina tänkesätt alldeles Hallensis". I den för-teckning på "Kristliga vänner i Sverige",som Erancke fick sig till-sänd i början av 1700-talet,är även Djurberg upptagen.

Daniel Djurberg yrkade på praktiska reformer i fråga om såväl undervisningen som församlingslivet. Han ivrade energiskt och uthål-ligt för de svenska lapparnas andliga vård. När Georg Vallin d.y. tillträdde lektorstjänsten i Härnösand,bad Djurberg honom att göra något för lapparna,"så wäl in Theologicis,som oeconomicis". År 1720 framlade Djurberg ett program om allmänna folkskolor i varje försam-ling med undervisning i kristendom och läsning,verklig fostran till gudaktighet och ej blott utanläsning av katekesen,ökad katekesunder-visning med inskränkning av predikningarna,allvarligare prövning av nattvardsgästerna samt överhuvud kraftigare åtgärder för en skärpt kyrkotukt. 1 detta program framhåller han behovet av undervisning även för lapparna. Då Djurbergs skrift är svåråtkomlig,publiceras den här i sin helhet.

Svenskt Biografiskt Lexikon,band XI,Stockholm 1941-45® JJ Djurbergs memorial förvaras i Nordinska samlingen i Uppsala uni-

versitetsbibliotek (N 1917 n:o 7). Det är tryckt i E.EklundjSvenska Kyrko-Handlingår. Första samlingen N:o 8. Stockholm 1770.

I Framl. Domprostens i Upsala Doct. Dai iel Diurbergs

M e m o r i a l angående wår församlings tilstånd ämnadt at hos Höga Öfwerheten eller wid Riksdagen i underdånighet at föredragas. Dat.d.8 Febr. 1720

1) At wisse Barna-Lärare_på landet uti hwar församling Deut 6:6.7. måtte tilsättas,som wilja och kunna underwisa barnen,icke Joh.17:13 allenast at läsa utan ock at förstå sin Christendom,det Luc. 1:77. ware Capellan,klåckare,eller någon annan; då föräldrar så wäl som barn wederbörligen borde tilhållas,et så hälsosamt KyrkoOrdn. werk at fullgöra. Således kunde ock barnen med större nyt- Gap.2.§.10. ta anföras til salighetens kunskap,när de se med egna ögon ibid. Cap. hwad Gud i sit ord befalt hafwer. 24.§.11. 2) Förhör med folket i församlingen fordrar mera tid och större åhåga,än hit tils warit allmänt anwänd. Ty ehuru Jer.5si wäl det om Söndags-mårgonen i kyrkan,och wid tilfälle 1 Pet.3:15 hemma i husen anställes,så gör detta dock ej tilfyllest; emedan det allenast en och näppelig twå gånger orn året på Praef. Lu-hwar person ankommer,at således större delen i fåkunnig- theri in het och wanart äro begrepne. Derföre kunde prädikan, Catech.N.2. messa och sång på landet göras något kortare,och frågor i dess ställe framsättas öfwer det som är lärdt wordet. Sammaledes skulle fredagen,eller någon annan dag i weckan,anwändas til förhör,såsom allaredan någonstädes är inrättadt med särdeles förkofring. 3) Pröfwande wid Herrans Nattward borde nogare och med större

allwar anställas,antingen genom nytt förhör och warning Praef.Lutheri och,derst det behöfwes,kyrkoaga,eller andra utwägar. Ty Catschism. månge beklagel:n gå dertill,som icke rättel:n pröfwa 1 Gor. 11:28

2 Cor 1 • *5 sig sjelfwa,utan förmena,at de af et opero operato, •

eller blotta begåendet,skola salige warda; då de likwäl äta och dricka sig sjelfwom domen,fortfarande uti sit oförstånd och ondska såsom tilforene. 4) Wisse Byfogdar eller J^otemastare i Städer och på Kongl.för-

Landet,som för detta är stadgadt,finnas nödige,at hafwa o r d n° år

inseende på folkets förhållande,och angifwa hos Pros-ten samt krono-Betjente,när det förspörjes,at några Olof Ekmans Sjönöds-löf laster gå i swang,med lättfärdighet och dryckenskap, ^ dobbleri och swordom,trätor och mera sådant. På detta sättet kunde et ogudaktigt wäsende förtagas,och en större Guds-fruktan uti människjornas hjärtan upwäckas. 5) Fullfölgande af en skyldig aga,£enninge£likt eller stockstraff,kan icke på Landet,utan bistånd af Läns- Kongl. för-

or dn. An... eller fjärdings-Männ företagas,nar något i Sockne-stäm-ma eller de äldstas närwaro slitet warder. Och såsom utan execu-tion fåfängt är hwad man stadgar,så wore wäl,at detta ärendet til Crono-Betjänte allwarligen befalltes. 6) Lön och underhåld för Skole-Betjänte,som kallas Collegae,är mycket ringa,at de ock komma deraf i 1 Cor 9:14 G-al 6*5 förakt; och ingen af särdeles studier will gärna ' '̂ beqwäma sig til detta ämbetet; hwarföre det ofta icke så handte-rat warder,såsom med rätta borde. Samma sak är med Barna-Lärare på Landet. Men om anslaget efter Drottn. Christinae Skole-Stat, 1 genom rätt Tiondegift,kunde tagas i akt: deslikes om Barna-Bära-re njuta Klockare-Bord och det gamla Klockare-Mål af försam-lingen; så förmodar man,at det skulle tilräcka,Läro-Ståndet nju-ta sin heder,och med dugeliga personer försedt warda,så i Städer som på Landsbygden. 7) Hedningar,Judar och särdeles Lappar uti Nordlanden, Esa. 49:6

Act 1^•^O behöfwa också wisserligen större nit och flit til sin ' Thess.2:16

omwändelse,så wäl med underwisande i Skolar,som gude- i p -t 2*1°

ligt lefwernes exempel. Ty Herren lärer en gång anställa räkenskap, huru detta så wigtiga ärendet af oss Christna är förrättadt. Det göres ofta bekostnader på byggnad och lustgårdar, rnat och kläder, spel och komedier,til fåfänga och öfwerflöd; skulle wi då icke til Guds ära,hjälpa de elända själar, så wida det sig göra låter,utur syndenes mörker och willo? Fördenskuld,om eljest inga medel woro dertil i förråd,så kunde wäl detta werket af några Stipendier,och wissa Collecter årligen medelst en god anstalt understödjas och vvid magt hållas. 8) Befordran til bättre lägenheter,efter wissa års utståndet arbe-te wid skolar,Barne-lära på landet,eller annan gjord tjänst til församlingens utwidgande,är icke allenast nödig för den som åtnju-ter,utan ock nödig för Skolan,som winner et nytt ombyte. Ty ehuru flitig och arbetsam en ung mann söker at wara,så tröttnar han lik-wäl derwid omsider,när ingen förlossning finnes; i synnerhet om andra,som mindre tjänt och arbetat,med större fördelar ihogkomne warda. Derföre kunde man i sådan händelse hjälpa så wäl en idkesam Lärare,i anseende til des förtjänst,som ock en annan,den icke så noga fullgjort sina ämbets-Beställningar,för Skolans wälfärds skuld.

detta skrifwer man,icke at fara efter Lagsens rättfärdighet, eller mera fullkomlighet,än det kan falla på människjors barn i den stridande församlingen; utan at tron uppå wår frelsare Jac. 2:21 JEsum Christum,genom Nådenes ord,måtte inplantas uti deras hjärtan,och de warnas för säkerhets sömn,samt tilwäxa uti G-uds kunnskap och goda gerningar.

Orsaken til detta långwariga kriget torde rönas, icke allenast politice,utan ock ecclesiastice,emedan wreden är stor,och plågan är uppå gången.

Frukter Gud,och gifwer honom ära: Ty stunden är kommen til hans dom,Uppenb.l4:7

Upsala den 8 Febr An 1720 Daniel Diurberg

/Nordiriska samlingen i Uppsala universitetsbibi. N 1917 N:o 7,/Tryckt -i «O-.» Tr 1 - _ TT J T J J-. T»Vf —."1 ^ „ T\T « A O

KyrkoOrdn. 2.Cap• 2 §. 2.Pet. 3:18 2 Cor. 9:6

Jer. 36:7 Num. 16:4

Apocal.l4:v.7

Rtt utförligt förslag beträffande lapparnas undervisning fram-lade Diurberg den 20 juni 1722.

Oförgripeligit Förslag Om Lapparnes underwisning i de-

ras Christendom. §.1. Lapparne,som wistas längst uti Norden,och äro folkrike nog,

skiljas ifrån andre länder och folk jämwäl ock therutinnan,at the hafwa et särdeles språk,och bo icke heller tilsamman uti byar och städer,utan i flyttekojor hwar för sig här och ther uti skogarna, och wid träsken. §•2. Desse til en stor del förmenes ännu wilse fara i det hedniska

mörkret och mycken fåkunnoghet af de stycken som den ewiga salighe-ten angå. Sådant witnar dageliga förfarenheten,trowärdige mäns be-rättelse, som resa åt den orten,jemwäl och det straff som uppå deras afguderj följer.

§ 3» Christne konungar här i Swerige hafwa wäl warit bekymrade om deras wälferd,samt en el:r annan tid sökt at föra dem til bätre lius i Christendomen och andeliga saker. Så hafwa icke heller kyr-kiones föreståndare der i orten underlåtit at göra sin flit om bem:te lappars underrettelse i tron och Christeliga dygder.

§ 4. Icke dess mindre hafwer detta werket fallit swårt nog,och snarare funnit motstånd och hinder,än öpning och framgång. Och hafwa wäl warit här til sine orsaker, hwilke doch med G-uds hielp kunna wi-dare rödjas utur wägen,när et så Christeligit upsåt,ordentligitwis, med fullo alfwar och godt maner angripes. Ty man lefwer i et godt hopp,at deras,så wäl som andra hedningars salighets befordran icke skal wara aldeles omöjelig. § 5. Synes förthenskul nödigt,förutan den Barne-Scholan som i Umeå

lapmark är,at hafwa ännu en el:r annan god Schola ibland lapparne, hwilket beqwämligen kunde ske emellan Piteå och Luleå samt Torneå

och Kimeå, elir wid kyrkiorne der omkring folket rnästadeles wistas, hwar til fordras nychtre,lärde och alfwarsarne Scholemästare, som uti al sachtmodighet weta at umgås med lappegåssarne,at de icke må löpa derifrån,Och at öfwertala gode män til detta ämbetet,synes billigt, at dem tilslås så stor lön,som en Rector kan hafwa wid trivial-Scho-larne,och derhos förhoppning om befordran til et godt pastorat efter några års förlopp. Ty om man härutinnan icke hafwer et särdeles v/al, är alt det andra fåfängt; och kunde man v/äl finna på de personer som wore der til skickelige. § 6. Til detta höra och så twänne Collegae, sorn man kallar i Scho-

larne,hwilka jemwäl med nöjachtig lön och goda löften kunna försedde warda. Och hälst,om det sig göra låter,fordras här til födde lappar, som åtniuta kongl. Stipendium wid Upsala academie,emedan de förstå såwäl lapska som Swenska Språket,jemte andra studier,så wida de el-jest uti sit lefwerne finnas wara tienlige. Andre hafwa gifwit det förslag,at Pastores i laprnarken kunde v/äl, såsom Paedagogi,underwisa barnen,om de fingo något bätre underhåld; men Scholan fordrar sin egen man,om den skal warda rättelm och med frucht handhafd. § 7. At man och må wara bekymrad om lärjungarna,synes rådeligit at

utse dertil i begynnelsen et wist tal,wid pass 20 el:r 24 stycken wid hwarthera Scholan,således at wissa piltar komma af hwarthera lap-rnarken. Och kunna någre af dem med föräldrarnas och deras egit sam-tycke wäljas wid sit tionde el sr tolfte år och deromkring: men de andre wid det siunde el:r ottonde året. Tå nödigt finnes,at låta up-bygga några boningar,så wäl för desse som deras läremästare,tillika med sielfwe Scholaehusen. § 8. När man således hafwer utsedt bem:te lappegossar,hälst the som

tillika något förstå Swenska Språket,skattas wara rådeligit at under-wisa dem på efterföljande sätt: Rector må läsa tre timar om dagen, och Collega sammaledes. Af förfarenheten hafwer man det achtat,at ju flere timar det tages til piltars underwisning,ju mindre fortgång

förspörjes,men tager man några allenast,såsom 2 för middagen och 1 efter middagen,förutan skrifv/ande, och gifwer dem fritimar ibland, så warder lust til läran mera hos dem upwäckt,och läremästarne blif-wa icke heller uttröttade.

§ 9• Med långa läxor och mycket utanläsande måge de ej betungas: utan det förnämsta skal bestå deruti,at Rector wisar dem utaf natu-rens lius,at det är en Gud som giordt hafwer himmelen och jorden, med alt hwad deruppå är; och at han lönar dem som sökia honom: men straffar dem, som icke v/il ja lära och göra det rätt och godt är. Det-ta kan widlyftigare utföras,och alt tydel:n och enfaldel:n lämpas til dem och deras förstånd,at de ock sielfwe måge widare tänkia der-efter. Hwaröfwer de och sedan kunna tilfrågas,at de med egna ord må göra besked för det dem sagt warder. Doch kan wäl en kort bok de Theologia naturali här til brukas.

§ 10. Sielfwa lexorna hwad angår,så böra de yngre läsa A.b.c.boken med de tilhöriga stycker och böner uppå lapska,sedan Catechesen,och widare Söndags Evangelier»med Epistlarna uppå samma språk. Tå Colle-ga altid och efter handen lärer dem förstå,hwad som läsit warder, och derjemte förmanar dem til Tron och Ghristeliga dygder. § 11. Uti den andra Glassen,som är Rectoris måge de läsa samma böc

ker på Swenska språket för middagen,och efter middagen lärer man dem skrifwa,och sedan nya Testamentet på det Swenska el:r det Lapiska språket,alt jemwäl med dess förklaring utaf egne ord,som til lär-jungarnas förstånd kan lämpat warda,med salighetenes kunskap samt förmaning til det goda och warning ifrån det onda,utaf tjo Guds bud.

§ 12. Widare må ock Rector,om odens- och lögerdagar utur någon tienlig och kort bok lära dem Skapelse historien af gamla Testamen-tet och sedan werldenes och församlingens historia; efter des för-nämsta delar. Hafwandes der jämte en Geographisk tafla,hwaruppå be-lägenheten af werldenes delar och landsorter til ber:de historia wi-sas kan. Sedan må han och lära dem skrifwa och räkna på Swenska Språ

ket. Vid•,Gen. 18:19. Deut.6:6.7. Psal. 78:4. Prov. 29:17. Joh.l7:3. Eph. 6:4. Tit. 2:11,12. 1 Pet. 3:15. Eph. 1:17.18.19. ibid. 3:16.17. Gal. 5:6 & wid.,kyrkioordningen Cap.ll.§.1.9.10. item Cap. XXIV. §. 10.11 o 22.31. Confer Lutheri Praefat. ad Catechism. minor. & majorern, Tom IV. Altenb. fol. 391. item: Lib. Concord. pag. 134.282.320.428 etc. § 13. Det håller man icke rådeligit,at desse piltar måge föras på

den långa och beswärliga wägen,som brukas i wåra Scholar,til de marg-faldiga declinationer och conjugationer på latin,samt alla genera Nominum och verborum,med al den redskap mera,som til Grammaticam ly-der. Icke heller widlyftigt til hedniska Scritoenter,utan så wida ti-den och lägenhet tilsäger,at the något eljest af det latinska språ-ket lära,i synnerhet de orden,som gemenl:n brukas uti kyrkior,Rege-ments och hushåldssaker,af colloquiis Stephanii,Ludovico vive eller annan boko § 14. Men skulle någonthera ibland desse lappedieknar finnas wara

wäl fallen til wåra Scholars bruk,så kunde det framdeles icke wägras; doch synes i detta tilfället det bästa råd,om man utwalde af dem twenne el:r flere,som måtte skickas antingen til Iiernosand el:r Up-sala at förkofra sig widare i de stycker,som Hector med dem hafwer begynt. Sedan måge de fortfara lectione Scripturae,articulis fidei och Theologia morali,lärandes derhos sättet at underwisa folket i de-ras Christendom. Särdeles skola the besinna hwad nytta förhör med sig hafwer,och det under trogna råd och förmaningar i werket ställa. § 15. Alt hwad således utrettat warder såwäl i Scholan uti Lap-

land som sedermera på någon annan ort,det skulle opteknas och antwar-das til Högwörd. H:r Superintendenten uti samma landsort,såsom en Inspector Öfwer bem:te Scholar. Tå ock widare anstalt göras kunde om sielfwa folkets underwisning i Christendomen,huru dem med frugt må i Herrens namn aflöpa. § 16. Ty det kan icke finnas nyttigt,at twinga lapparne til den

sanna gudsdyrkan,ehuruwäl man sönderslår el:r borttager deras afgu-dar och spådornsredskap. Utan här är försigtighet nödig,at de warda dertil af naturens lius och Guds ords kraft bewekte,at sielfwe öiffwer gifwa sin willo,kasta bort sit afguderj och troldomswäsende,och wil-jandes antaga den rätta gudstiensten. § 17. På sådant sätt kunde lapparne lära sig så småningom det Swen

ska Språket,och komma til bättre seder jemwäl i det werldsliga lef-wernet och umgänge. Hwarföre at detta så mycket beqwämligare ske må, wore rådeligit at afdela dem i wissa rotar fyra el:r fem hushåld i hwarthera ; fe&x3Sbex^J&iiÄxxxs&c3xÂxM^emTMm^^W^xi^^^m

och at de samtl. på 3 el:r 4 förordnade tider om året,må bo tilsammans wid et bekant rum hälst wid kyrkiorne och således kunna wid förhöret igenfinnas« § 18. För al ting måste den oseden ^XXXyXKKXKgXX hämmas wid de-

ras sammankomster,och der icke annat gäller,tilbörl:n näpsas; at de förtaga sig med det skadeliga brennewinsdrickande,som förwillar för-ståndet, och förminskar deras näringsmedel,tå de wid sådant wäsende fast ringa besked göra kunna om sin Christendom och det hopp,som uti dem är. Åycket nyttigare skulle det wara,at uti det ställe brukades små aflånga peparkakor,lacritskakor el:r annat sådant,at upfriska och wederqweckia deras sinne och krafter. § 19. Hwarest medlen til detta företagande skole finnas,det warder

til Kongl. Majjt uti underdånighet hemstält; xom Kongl. Maj:t sielf nådigast behagade dertil gifwa serdeles underhåld,heller någon til-förene indragen wederlagsSpannemål här til må förunna; desutan at några Kongl. Maj:ts el:r Herrars Stipendia således warda anlagde, el:r at canonicats-tiensterne i Hamborg,som fordom ärnadt war,til detta werket måtte anslås. Heller ock at lapparna sielfwe åtminstone

d til en del Eessa Scholar samt des betiente med 1 dal sr srat af hwar-thera hushåld måge uppehålla; heller ock äntelrn at twänne lectorum tienster wid Gymnasium der til anwändas måtte,emedan fem Lectores

11. kunde ock göra til fyllest, såsom exempel i Gefle, Calrnar och Carlstad utwisa. De twänne som skickeligast wore af lärjungarna,kunde af regio stipendio,jemte andra subsidie el:r collectpenningar af stiftet,un-derhållas. Såsom ock en ymnig srollect twå resor om året; ostiatirn med en stambok el:r eljest,wisserl:n skulle til trogne barnalärares belöning och lärjungarnes underhåld i Lapland mycket bidraga. § 20. Emedan Kongl. Maj:t wisar sin milderika hand til Christendo-

mens bewarande och fortplantande,hwilket skiönjes af de nybygde kyr-kior i Lapland och eljest i all måtto söker sit rikes wälfärd. Så hoppas man,at en kongl. mildhet til barnaläran jemwel låter sig för-spörjas,tå en el:r annan rettsinnig lärare,som salighetenes grund förstår,kunde få lof och nådig befalning at resa til Lapland med de/t bistånd som tillika der i orten skie kunde. Och måtte,så wäl af Hög-wälb. H:r landshöfdingen och det werldsliga ståndet,som Högwyrd. H:r Superintendenten och de andelige män,werket i Herrans namn företagas, och om dess fulföljande berettelse gifwaso § 21. Detta kunde widlyftigare utfördt och bewist warda der så be-

höfwes,doch må hwar och en som med Christi församling på jordena rett-sinneliga menar,nogsamt förstå,at sådant icke är något onödigt påfund, el:r af förmätenhet m.m. updichtat förslag. Sielfwa deras nöd och för-farenheten i Lapland talar ordet för them. Icke heller finnas några rikedomar der at resa efter,hwarest mangel är både på dricka och bröd. Doch emedan de äro menniskior,böra de icke förachtas i menniskiors ge-menskap och Christi nådeförbund. Ty den ringa är så wäl ansedd hos Gud, som den store och mechtige. Paulus skonte sig intet at resa til ara-berna, som jemwel bodde uti Tiell; och sedan til de wilde hedningar. Ja wisserl:n Lapparne äro af de Swänske drefne så långt up i wildmar-ken; skulle the ock icke nu wårda sig om theras wälferd och Salighet? Så äro,Gudi lof,under Christelig öfwerhet nu bätre tilfällen,at bekym-ra sig om de wilfarandes omwändelse,tå man hoppas,at Gud af sin höga

himmel nådelsn til dem v/ille skoda. Prov. 10:16.17. 2.Chron. 17:9» Jer. 5:1.2. Seq Mal. 1:11. Matth. 4:16.17. Marc. 1:15. Luc. 3:8.9» Matth. 18:14. ibid. 28:19.20. Act. 20:20.21. 2.Tim. 2:24 seq. Jac. 5:19.20. 2.Chron. 35:3. Gal. 6:6.

Upsala den 20 Junii,An. 17220 /)

Daniel Diurberg Ingenting tyder på att memorialet blivit behandlat eller föran-

lett något beslut. Ett annat bevis på Daniel Diurbergs intresse för lapparnas un-

visning är det brev som han skrev till sin kollega teologie profes-sor Erik Benzelius den yngre,när denne bevistade 172J& års riksdag. /

Högwördige Herr Doctor, Högtärade wän och Broder

Med nöje förnimmes,at Riksens Ständers fullmächtige anwända al flit til olvil och oeconomie werkets wälstånd. Och lärer fördenskull icke vara obehageligit,der iag något til församlingens wälgång an-drager.

1. Den swänska Bibel,som herr biskop Svedberg utlotfwat för bil-ligt pris,wänta alle rättsinnige på,för landsens ungdom,at få nyttia och åtniuta. - - - -

2. Scholaeordningen - - - lärer och nu snart fullbordad warda - -3. At barnaläran på landsbygden i synnerhet bör ställas i full-

komligare skick och ordning,det lärer ingen neka,som har läsit skrif ten och Doktor Lutheri förtal til catechismum och derjämte besinnar, huru fåkunnlgt och wanartigt folket är til en stor del,som förfaren-heten witnar. Utwägar och medel finnes wäl ther af kyrkiorne och för samlingarne,när god anstalt giord warder. Detta kan wäl widare utfö-ras och bewisas,om så påfordrat wardero

4. Om rättskaffens Lappescholar har länge warit til tals. Men det Acta Ecclesiastica 8 RA

går ändå långsamt tilwäga. Skulle man icke gräma sig der öfwer,at folket wistas lika som uti ena dimbo och sittia uti dödsens skugga. Ty ändock de höra några predikningar,så förstå de likwäl ganska li-tet derutaf,när barnaläran och förhör icke med alfwar yrkias. Altså är nödigt,at en barneschola wid hwartera .Lapmarkens moderkyrkior måtte inrättas och dessutom en ansenligare wid Piteå stad,hwarest Svänska Språket kunde för dem kallas lingva eruditorum. Collecter skulle wäl af hela Riket samt Finland,Lifland och Pomern härtil run-deligen gifne warda.

5. Hedningars och Judars omwändelse,frågas,om någon påtänkia wil-le,så wida det låter sig göras? - - - -

Altså hålles rådsamt wara,at Herr Broder täckes alt detta, som her ofwantill förmält är,med twå eller tre Herrar Biskopar och äfwen så många af deras Excellencer,Riks-Råden samt twå eller tre förståndige män dessutom särskilt öfwerlägga och förnimma,hwad rätt

Q

och godt synes uti dessa ärenden till Guds namns äro och Evangelii utwidgande. Herren ware med oss och styrke sin stridande församling! Förbiifwer

Eder Högwördighets tienstskyldigste

Upsala d. 21 maji an. 1723 Daniel Diurberg

Brevet förvaras i Linköpings Stiftsbibliotek,Teol 67 Ecclesia-stike Samlingar. Det är tryckt i Herman Lundströms uppsats "En svensk lappmissionär från 1600-talet och en svensk missionsvän från 1700-ta-let" i Meddelanden från Studentmissionsföreningen i Uppsala 6. årg. häft. 3,Uppsala 1894.