FASTSTÄLLELSEHANDLING

E16 Dala Järna - Vansbro Vansbro kommun, Dalarnas län Vägplan - vägplanbeskrivning, 2015-12-20

Projektnummer: 143482

 

2

 

 

 

   

Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 BORLÄNGE

E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: E16 Dala Järna – Vansbro. Vägplanbeskrivning

Författare: Sweco, Paulina Lund, Åsa Hermansson, Christine Enerhall, Hanna Wikström, Marcus Block mfl

Dokumentdatum: 2015-12-20 Ärendenummer: TRV 2015/14128 Version: 1.0

Kontaktperson: Projektledare Åsa Bergqvist, Trafikverket. Uppdragsledare Valon Hasanaj, Sweco

TM

ALL

00

92 M

all p

lanb

eskr

ivni

ng v

.2.0

 

3

 

Innehåll

1.  SAMMANFATTNING.................................................................................................6 

2.  BESKRIVNINGAVPROJEKTET,DESSBAKGRUND,ÄNDAMÅLOCHPROJEKTMÅL.....................................................................................................................7 

2.1.  Planläggningsprocessen ................................................................................................... 7 

2.2.  Bakgrund ......................................................................................................................... 7 

2.3.  Tidigare utredningar ......................................................................................................... 8 

2.4.  Beslut betydande miljöpåverkan ...................................................................................... 9 

2.5.  Ändamål och projektmål .................................................................................................. 9 

2.6.  Geografisk avgränsning .................................................................................................. 12 

2.7.  Riksintressen .................................................................................................................. 12 

3.  MILJÖBESKRIVNING.............................................................................................14 

3.1.  Avgränsning och metod .................................................................................................. 14 

3.2.  Underlagsutredningar .................................................................................................... 15 

3.3.  Osäkerheter ................................................................................................................... 15 

3.4.  Godkännande av MKB .................................................................................................... 16 

4.  FÖRUTSÄTTNINGAR.............................................................................................17 

4.1.  Vägens funktion och standard ........................................................................................ 17 

4.2.  Trafik och användargrupper ........................................................................................... 17 

4.3.  Lokalsamhälle och regional utveckling ............................................................................ 17 

4.4.  Landskapsbild ................................................................................................................ 19 

4.5.  Miljö och hälsa ............................................................................................................... 20 

4.6.  Byggnadstekniska förutsättningar .................................................................................. 21 

5.  DENPLANERADEVÄGENSLOKALISERINGOCHUTFORMNINGMEDMOTIV................................................................................................................................27 

 

4

 

5.1.  Val av lokalisering .......................................................................................................... 27 

5.2.  Val av utformning ........................................................................................................... 27 

5.3.  Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som fastställs ....................................................... 38 

6.  EFFEKTEROCHKONSEKVENSERAVPROJEKTET.......................................39 

6.1.  Trafik och användargrupper ........................................................................................... 39 

6.2.  Lokalsamhälle och regional utveckling ............................................................................ 39 

6.3.  Miljö och hälsa ............................................................................................................... 40 

6.4.  Landskap, natur‐ och kulturmiljö .................................................................................... 40 

6.5.  Rekreation och friluftsliv ................................................................................................ 44 

6.6.  Hushållning med naturresurser ....................................................................................... 44 

6.7.  Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) ......................................................... 45 

6.8.  Påverkan under byggnadstiden....................................................................................... 46 

7.  SAMLADBEDÖMNING...........................................................................................47 

7.1.  Måluppfyllelse ‐ miljö ..................................................................................................... 47 

7.2.  Sammanställning av konsekvenser ................................................................................. 47 

8.  ÖVERENSSTÄMMELSEMEDMILJÖBALKENSALLMÄNNAHÄNSYNSREGLER,MILJÖKVALITETSNORMEROCHBESTÄMMELSEROMHUSHÅLLNINGMEDMARKOCHVATTENOMRÅDEN.........................................49 

8.1.  Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ............................................................................. 49 

8.2.  Miljökvalitetsnormer ...................................................................................................... 49 

8.3.  Hushållning med mark och vatten .................................................................................. 50 

8.4.  Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken .............................................. 50 

9.  MARKANSPRÅKOCHPÅGÅENDEMARKANVÄNDNING.............................51 

9.1.  Allmänt .......................................................................................................................... 51 

9.2.  Utökat vägområde ......................................................................................................... 52 

10.  FORTSATTARBETE...........................................................................................54 

 

5

10.1.  Tillstånd och dispenser ................................................................................................... 54 

10.2.  Uppföljning och kontroll ................................................................................................. 55 

10.3.  Övrigt ............................................................................................................................ 55 

11.  GENOMFÖRANDEOCHFINANSIERING.......................................................56 

11.1.  Formell hantering ........................................................................................................... 56 

11.2.  Genomförande ............................................................................................................... 58 

11.3.  Finansiering ................................................................................................................... 58 

12.  UNDERLAGSMATERIALOCHKÄLLOR........................................................59 

 

6

 

1. Sammanfattning

Väg E16 mellan Malung och Djurås är ett regionalt stråk av mycket stor betydelse för trafiken till västra Dalarna och Sälenfjällen. Vägen utgör en viktig pulsåder för varu-försörjning och persontransporter.

Den aktuella vägsträckan, mellan Dala Järna och Vansbro, har bristfällig vägstandard i flera avseenden med smal vägsektion, dålig väggeometri samt närliggande bebyggelse, vilket ger framkomlighets- och säkerhetsproblem. Befintlig väg E16 genom byarna Skamhed, Hulån och Duvnäs har många utfarter varav flera direktutfarter och går snirkligt genom byarna efter Västerdalälven.

En vägutredning genomfördes år 2000 och redovisade sex alternativa vägkorridorer. En arbetsplan påbörjades 2003, men färdigställdes inte. Den vägplan som upprättas nu omfattar i princip samma vägsträckning som den avbrutna arbetsplanen: ny väg E16 från Vansbro till Hulåns idrottsplats, i den sträckning som i vägutredningen benämndes ”Alternativ 3”.

I samband med det tidigare planeringsskedet (arbetsplan) beslutade Länsstyrelsen Dalarna 1999-05-11 att det aktuella vägprojektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. Länsstyrelsen har 2014-08-26 meddelat att beslutet fortfarande gäller.

Länsstyrelsen godkände den 2015-06-08 miljökonsekvensbeskrivningen.

Vägen går över Skamsberget, därpå nordväst om befintlig väg, förbi Skamhed samt mellan byarna Ilbäcken och Duvnäs. I Hulån anläggs en planskild korsning med järnvägen. Därpå går vägen söder om befintligväg E16 och ansluter till denna vid Hulåns idrottsplats.

Den nya vägen utformas som en s.k. mötesfri väg med mitträcke med möjlighet till omkörning. Vägbredden är 14 meter på sträckor med omkörningsmöjlighet respektive 10 meter på övriga sträckor. Högsta tillåtna hastighet blir 100 km/h. Befintlig E16 är 8,8 km och ny vägsträckning blir 6,9 km.

Den nya vägsträckningen kommer innebära kortare resväg för främst genomfartstrafiken och vara skyltad med högre hastighet än idag varför restiden minskas väsentligt. Trafiksäkerheten både på den nya E16 och den lokala trafiken i byarna på befintlig E16 förbättras.

Vägprojektets mål är ökad trafiksäkerhet, kortare restid, bättre framkomlighet samt bättre boendemiljö.

Syftet med vägplanen är att ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt samt att reglera väghållningsansvaret. Vägplanen omfattar cirka 299 300 m2 ny vägrätt (i huvudsak skogsmark) och cirka 43 100 m2 tillfällig eller inskränkt vägrätt (i huvudsak skogsmark för inskränkt vägrätt och befintlig vägmark för tillfällig ).

Kostnaden för åtgärden beräknas till 188 miljoner kronor och medel finns avsatta i nationell plan.

 

7

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål

2.1. Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.

I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.

I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Se Figur 1.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Figur 1 Planläggningsprocessen

2.2. Bakgrund

Väg E16 mellan Malung och Djurås är ett regionalt stråk av mycket stor betydelse för trafiken till västra Dalarna och Sälenfjällen. Vägen utgör en viktig pulsåder för varu-försörjning och persontransporter.

Den aktuella vägsträckan, mellan Dala Järna och Vansbro, har bristfällig vägstandard i flera avseenden med smal vägsektion, dålig väggeometri samt närliggande bebyggelse, vilket ger framkomlighets- och säkerhetsproblem. Befintlig väg E16 genom byarna Skamhed, Hulån

 

8

 

och Duvnäs har många utfarter varav flera direktutfarter och går snirkligt genom byarna efter Västerdalälven.

Ingår i fjällpaketet som Region Dalarna initierat och som syftar till att utveckla turistnäringen i Dalafjällen. Vägen är en del av E16 som på sikt ska kunna utvecklas till en förbindelse mellan Gävle och Oslo. Pengar finns avsatta i nationell plan för transportsystem 2014-2025.

Syftet med vägplanen är att:

ge väghållaren tillstånd att bygga vägen

ge markåtkomst med vägrätt

reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning.

Figur 2 Översiktskarta, se även ritning 100T0101.

2.3. Tidigare utredningar

2.3.1. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande)

Ingen åtgärdsvalstudie är genomförd för projektet. I mars 1994 redovisades ”Rv71. Förstudie och fördjupad lokaliseringsutredning delen Mockfjärd-Gruckåkvarn”. Baserat på remissbehandlingen av denna tog dåvarande Vägverket ett inriktningsbeslut 1996-12-19. Här framgår bland annat att det fortsatta arbetet skall inriktas mot att åstadkomma en standardhöjning av rv 71 norr om Västerdalälven och genom Vansbro på den aktuella sträckan.

2.3.2. Vägutredning

Val av vägsträckning gjordes genom Vägutredning Riksväg 71 delen Vansbro – Dala Järna, beslutshandling februari 2000. I vägutredningen studerades sex alternativa vägkorridorer. Den nu aktuella vägplanen omfattar den sträckning som i vägutredningen benämndes ”Alternativ 3”. Alternativ 3 var det alternativ som enligt vägutredningen gav störst samhällsekonomisk nytta och störst vägförkortning.

Trafikverkets s.k. fyrstegsprincip är en arbetsstrategi för hushållning med resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Fyrstegsprincipen innebär att åtgärder inom vägtransportsystemet ska analyseras i följande ordning:

 

9

1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

2. Åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

3. Begränsade ombyggnadsåtgärder.

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Nybyggnad av väg ska alltså komma ifråga endast om andra möjligheter saknas. De aktuella åtgärderna på väg E16 kan insorteras under steg 4. I vägutredningen har alternativa åtgärdsmöjligheter (steg 2 och 3 enligt ovan) övervägts, men valts bort eftersom de inte bedöms ge erforderliga förbättringar avseende trafiksäkerhet och framkomlighet samt boendemiljön i de byar som passeras.

2.3.3. Arbetsplan 2003-2008

En arbetsplan påbörjades 2003, men färdigställdes inte. Den vägplan som upprättas nu omfattar i princip samma vägsträckning som den avbrutna arbetsplanen: ny väg E16 från Vansbro till Hulåns idrottsplats, i den sträckning som i vägutredningen benämndes ”Alternativ 3”. Vägen går över Skamsberget, därpå nordväst om befintlig väg förbi Skamhed samt mellan byarna Ilbäcken och Duvnäs. I Hulån anläggs en planskild korsning med järnvägen. Därpå går vägen söder om befintlig väg E16 och ansluter på denna vid Hulåns idrottsplats. Under framtagandet av arbetsplanen studerades ett antal delar av sträckan särskilt och en optimering gjordes av väglinjen i plan och profil vad gäller tekniska, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Eftersom nya riktlinjer för projektering gäller nu har materialet från 2008 behövt justeras.

2.4. Beslut betydande miljöpåverkan

I samband med det tidigare planeringsskedet beslutade Länsstyrelsen Dalarna 1999-05-11 att det aktuella vägprojektet kan antas ha betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) därmed ska upprättas. Länsstyrelsen har 2014-08-26 meddelat Trafikverket att beslutet fortfarande gäller.

2.5. Ändamål och projektmål

2.5.1. Transportpolitiska mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhälls-ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, funktionsmål och hänsynsmål.

Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

 

10

 

Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

2.5.2. Nationella miljömål

Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål som ska uppnås inom en generation. Länsstyrelsen Dalarna har utarbetat regionala miljömål som fastställdes år 2003 och reviderades senast år 2013. De regionala målen skiljer sig inte från de nationella när det gäller det aktuella projektet. Se vidare avsnitt 2.5.3 nedan.

2.5.3. Regionala miljömål

Dalarnas miljömål 2013 utgörs nästan helt av nationella mål, som alltså gäller oförändrade för Dalarna. Nya etappmål kommer att tillkomma, och det kommer då att bli aktuellt med fler regionala anpassningar, men för närvarande finns endast några få sådana. Nedan redovisas de mål som bedöms beröras eller kunna beröras av projektet, med en motivering av varför de kan beröras. Projektets uppfyllnad av miljömålen, se kapitel 7 Samlad bedömning.

Begränsad klimatpåverkan. Målet bedöms beröras eftersom vägtrafiken medför utsläpp av bl.a. koldioxid, som är en växthusgas

Frisk luft. Målet bedöms beröras eftersom utsläpp till luft från vägtrafiken innehåller bl.a. svaveldioxid, kvävedioxid, ozon och flyktiga organiska ämnen.

I en precisering till miljökvalitetsmålet anges riktvärden för bl.a. bensen, bens(a)pyren, partiklar, marknära ozon och kvävedioxid. Riktvärdena är strängare än miljökvalitets-normerna.

Bara naturlig försurning. Målet bedöms beröras eftersom utsläpp till luft och vatten från vägtrafik innehåller bl.a. svaveldioxid och kväveoxider, som verkar försurande.

Giftfri miljö bedöms primärt inte beröras, men har viss relevans vad gäller miljöpåverkan under byggtiden.

Ingen övergödning. Målet bedöms beröras eftersom utsläpp till luft och vatten från vägtrafik innehåller bl.a. kväveoxider, som bidrar till övergödning.

Levande sjöar och vattendrag. Målet bedöms beröras eftersom den nya och gamla vägen korsar några vattendrag. Fysiska ingrepp, förorenat vägdagvatten samt utsläpp vid olyckor kan påverka vattendragen.

Grundvatten av god kvalitet. Målet bedöms beröras eftersom byggandet av vägen förändrar grundvattenströmmarna på vissa delar av sträckan samt eftersom olyckor med farligt gods kan medföra utsläpp som når grundvattnet.

Hav i balans samt levande kust och skärgård. Målet bedöms primärt inte beröras, men har viss relevans genom att Dalälven, som är recipient för vägdagvattnet, rinner ut i havet.

 

11

Myllrande våtmarker. Målet bedöms beröras eftersom den nya vägen korsar några våtmarker. Förutom markanspråket i sig kan våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion påverkas.

Levande skogar. Målet bedöms beröras eftersom den nya vägen tar skogsmark i anspråk. Förutom markanspråket i sig kan skogen påverkas t.ex. genom påverkan på hydrologin samt på skogsområden som används för friluftsliv.

Ett rikt odlingslandskap. Målet bedöms beröras eftersom den nya vägen tar jordbruksmark i anspråk. Förutom markanspråket i sig kan brukningsförutsättningarna påverkas t.ex. genom barriäreffekter och föroreningsrisk.

God bebyggd miljö. Målet bedöms beröras eftersom såväl ny som befintlig väg medför bullerstörningar i boendemiljöer.

Ett rikt växt- och djurliv. Målet bedöms beröras eftersom den nya vägen går genom naturmark.

Målen Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Storslagen fjällmiljö bedöms inte beröras av vägprojektet.

2.5.4. Miljökvalitetsnormer och mål

Ny väg E16 berör vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Se avsnitt 4.6.2 Vägavvattning och vattenmiljö. Flera av dessa vattendrag har idag måttlig ekologisk status. Orsaken är flödesregleringar och morfologiska förändringar 1 .

Beträffande vägplanens konsekvenser, se avsnitt 6-8.

2.5.5. Kommunala mål

Vansbro kommuns översiktsplan anger kommunala mål inom sex utvalda utvecklingsområden. Följande mål har bäring på det aktuella vägprojektet:

Utvecklingsområde Hållbar hälsa, jämställdhet och delaktighet: Skapa förutsättningar för levande och trygga miljöer som är lätt tillgängliga för alla. Främja hälsosamma och positiva livsstilar för alla invånare.

Utvecklingsområde Kommunikationer: Verka för förbättring och upprustning av riksväg 71 (E 16) och riksväg 26. Prioritera arbetet med att uppnå upprustning och utbyggnad av Västerdalsbanan som innebär en restid om under en timme mellan Vansbro och till Borlänge och som skapar möjlighet till effektiva godstransporter på järnväg.

2.5.6. Projektmål

Ökad trafiksäkerhet

Kortare restid

                                                            1 Morfologiska förändringar betyder fysisk påverkan i vattenförekomsten, t.ex. genom att den är rätad, rensad eller invallad 

 

12

 

Bättre framkomlighet

Bättre boendemiljö

2.6. Geografisk avgränsning

Projektet omfattar E16 sträckan mellan Vansbro och Hulåns IP (strax väster om Nordanåker)i Vansbro kommun, Dalarnas län. Se Figur 2.

2.7. Riksintressen

Riksintressen inom det berörda området framgår av Figur 3 .

Figur 3 Riksintressen

Väg E16 och järnvägen Västerdalbanan är av riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken (MB) 3 kap 8 §.

Görälven–Västerdalälven är en naturmiljö av riksintresse enligt miljöbalken 3 kap 6 §. Områdets värden består i att älven är nästan helt opåverkad av reglering och uppvisar en naturlig strandzonering.

Västerdalälven med Görälven är av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6 §, med värden för bl.a. fritidsfiske, naturstudier och kanoting.

Skamhed 

Hulån 

Duvnäs 

Skamsberget 

 

13

Nedre Västerdalälven omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt MB 4 kap 1 och 6 §§. Till grund för utpekandet ligger de samlade natur- och kulturvärden som finns i området. MB 4 kap 6 § avser utbyggnadsförbud för nya vattenkraftverk samt vattenreglering och vattenöverföring för kraftändamål.

 

 

14

 

3. Miljöbeskrivning

3.1. Avgränsning och metod

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) finns upprättad till vägplanen (se separat dokument Miljökonsekvensbeskrivning), eftersom vägprojektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. Nedan redovisas vilka miljöaspekter som har fokuserats i denna MKB. MKB:ns innehåll och fokusering har förankrats med Länsstyrelsen Dalarna vid samråd i februari 2015.

Buller. Den befintliga vägen går genom flera byar och medför därmed buller-störningar för närboende. Bättre boendemiljö är ett av vägprojektets syften.

Tillgänglighet och trygghet. Ökad trafiksäkerhet är ett av vägprojektets syften. Vägens barriäreffekt för oskyddade trafikanter är ett tillgänglighets- och trafiksäkerhetsproblem idag.

Naturmiljö. Såväl befintlig som föreslagen ny väg E16 går relativt nära Väster-dalälven, en naturmiljö av riksintresse och korsar Hulån, som mynnar i älven. En naturvärdesinventering har genomförts inom ramen för vägplanen, eftersom kunskapsläget var otillfredsställande beträffande den naturmark som den nya vägen tar i anspråk.

Landskapsbild. Den föreslagna nya väg E16 går huvudsakligen i ett skogslandskap, som inte är landskapsbildsmässigt känsligt, men innefattar stora terrängingrepp i Skamsberget samt vid planskilda korsningen med järnvägen, som blir synliga från närbelägna boendemiljöer.

Vattenresurser. Ny väg E16 påverkar yt- och grundvattenförhållanden, särskilt där vägen går i skärning genom Skamsberget.

Masshantering. Projektet erfordrar stora mängder massor för vägbyggnad och ger upphov till stora mängder överskottmassor.

MKB:n tar även upp följande miljöintressen, men lägger mindre vikt vid dessa:

Vibrationer. Markförhållandena längs väg E16 är inte av den typen att vibrations-störningar utgör ett problem.

Avgasutsläpp. Trafiken på väg E16 är inte av den omfattningen att luftföroreningar från trafiken utgör ett problem.

Risker. Väg E16, som är rekommenderad väg för transporter av farligt gods, är idag på den aktuella sträckan smal och kurvig samt går genom flera byar. Vägprojektet innebär minskade risker, vilket motiverar att dessa frågor inte har fokuserats i MKB:n.

Rekreation och friluftsliv. Den föreslagna nya väg E16 går genom skogsområden som nyttjas för friluftsliv. Att intresset inte fokuserats beror på att dessa skogs-områden inte pekas ut för friluftsliv i den kommuntäckande översiktsplanen och att

 

15

negativa konsekvenser för friluftslivet i viss mån går att mildra, t.ex. genom åtgärder för att lösa passagebehovet.

Kulturmiljö. Ny väg E16 går längre från kulturmiljöer av utpekat värde än befintlig väg, men nära några kulturhistoriskt värdefulla utpekade bymiljöer (dock inga riksintressen). Inga kända fornlämningar el.dyl. berörs av vägplanens åtgärder. Kunskapsläget är dock otillfredsställande och en arkeologisk utredning kommer att genomföras.

Jordbruk. Jordbruksmark berörs i liten omfattning av vägprojektet, men jordbruket är en viktig verksamhet för bygden och bidrar till landskapsbild och kulturmiljö-värden i vägens närområde.

Skogsbruk. De negativa konsekvenser för skogsbruket som väg i ny sträckning medför kan i hög grad mildras eller undvikas genom att skogsbilvägar leds om eller ansluts på den nya vägen.

Klimat. Det är ingen stor skillnad på befintlig väg och vägplanens förslag vad gäller klimatfrågor som utsläpp av växthusgaser eller översvämningsrisk.

Miljökonsekvenser under byggtiden. Det aktuella projektet planeras som en totalentreprenad, vilket innebär att frågor som rör miljöpåverkan under byggtiden till stor del kommer att hanteras i kommande skeden och inte kan beskrivas särskilt detaljerat i MKB:n till vägplanen.

3.2. Underlagsutredningar

En naturvärdesinventering NVI, genomfördes i oktober 2014. Inventeringen kompletteras våren 2015 på sträckan ca km 1/700-3/100, där väglinjen har justerats efter att inventeringen utfördes.

En landskapsanalys har genomförts för det område där befintlig och ny E16 går fram, som en del i arbetet med vägplanen.

Samtliga faktaunderlag som MKB:n baseras på redovisas i kapitel 9 Källor i MKB-dokumentet. Som grund för konsekvensbedömningarna används dessa källor, konsultens egna bedömningar samt konsultering av olika experter.

3.3. Osäkerheter

Vägen går i skärning över Skamsberget och det finns en osäkerhet kring ett utströmnings-område nedströms vägen samt befintliga brunnar i området nära ny väg på denna sträcka. Tillstånd för vattenverksamhet kommer att sökas för den bortledning av yt- och grundvatten som skärningen genom Skamsberget ger upphov till, varvid dessa frågor kommer att studeras närmare.

I nuvarande kunskapsläge (maj 2015) berörs inga kända fornlämningar av vägprojektet, men arkeologisk utredning kommer att utföras och det går inte att utesluta att hittills okända lämningar påträffas.

 

16

 

3.4. Godkännande av MKB

Enligt väglagen 16b § ska miljökonsekvensbeskrivningen godkännas av länsstyrelsen innan den kungörs. Ett godkännande innebär att länsstyrelsen anser att miljökonsekvensbeskriv-ning utgör ett tillräckligt underlag för en samlad bedömning av den planerade anläggning-ens inverkan på miljön, hälsan och hushållning med naturresurser. Godkännandet innebär endast att beskrivningens kvalitet godkänns och innefattar inget ställningstagande till konsekvensbedömningarna i sig. Länsstyrelsen godkände den 2015-06-08 miljökonsekvensbeskrivningen.

 

17

4. Förutsättningar

4.1. Vägens funktion och standard

E16 mellan Djurås och Vansbro har en säsongsvarierande trafikmängd. Beroende på årstid så skiljer sig trafikmängden starkt, i och med fjälltrafiken ökar antalet passerande fordon under semestertider framförallt under vårvintern och sommaren. Trafiksäkerheten påverkas av både trafikmängd, hastighet och väglag. Befintlig väg E16 är 6–7 meter bred på större delen av den aktuella sträckan. Hastigheten varierar mellan 60, 80 och 90 km/h.

4.2. Trafik och användargrupper

4.2.1. Fordonstrafik

Trafikmängden år 2015 på väg E16 på sträckan Dala Järna–Vansbro är 3 600 ÅDT (års-dygnstrafik, d.v.s. fordon per vardagsmedeldygn). Därav är ca 300 ÅDT tung trafik (8,7 %).

Trafiken är starkt säsongspräglad, med markant högre flöden under skidsäsongen (februari–april) och sommaren upp till motsvarande 6 500 fordon.

Järnvägen, Västerdalbanan, trafikerades på den aktuella sträckan år 2013 med 415 tåg (endast godstrafik). Tidigare har sträckan även haft persontrafik. Som utgångspunkt för vägplanen har 10 tåg per dag förutsatts.

4.2.2. Kollektivtrafik

Idag trafikeras E16 av linje 380 (Vansbro-Nås, linjen går endast skoldagar på de flesta av sina turer). På sträckan finns hållplatserna Brostugan (vid cirkulationsplatsen närmst Vansbro), Holgatan, Skamhed och Lindheden. Direktbuss Borlänge-Vansbro-Malung Sälenfjällen (linje 121) trafikerar även E16.

4.2.3. Oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon

Utmed befintlig E16 finns inte separerad gång- och cykelväg. Oskyddade trafikanter färdas i blandtrafik. Långsamtgående fordon färdas också på befintlig E16.

4.2.4. Trafiksäkerhet

Statistik från STRADA den senaste tioårsperioden visar att det skett totalt 17 olyckor på sträckan. Statistiken omfattar rapporterade olyckor till polisen, ej sjukvården, vilket gör att det kan finnas mörkertal med olyckor. Av de rapporterade olyckorna finns två dödsolyckor (MC singel, personbil/lastbil), 6 måttliga och 9 lindriga. Majoriteten av olyckorna omfattar personbil i singelolycka.

4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling

4.3.1. Befolkning och bebyggelse

I Vansbro kommun bor cirka 7000 invånare. Vansbro kommun har ett rikt och välutvecklat näringsliv. Cirka 500 aktiva företag finns i kommunen vilka bidrar till ett gott företagarklimat. Industri, handel och service är vanligaste näringsgrenarna. Bebyggelsen utmed befintlig E16 består av småhus och är av bykaraktär, eller av gårdar i odlingslandskapet.

 

18

 

4.3.2. Viktiga målpunkter

Viktiga målpunkter i närområdet till den aktuella vägsträckan är Vansbro tätort, Pyramidbageriet i Hulån, Moelven i Hulån, Granngården i Hulån, småindustrier i Skamhed, bystugan i Skamhed samt Hulåns IP. De närmsta skolorna finns i Dala-Järna (åk F-5) och Vansbro (åk F-9 samt gymnasium). En mer avlägsen målpunkt för en stor del av trafiken på väg E16, särskilt under skidsäsongen, är Sälenfjällen.

4.3.3. Kommunala planer

Översiktsplan

Ny väg E16 enligt vägplanen överensstämmer med Vansbro kommuns gällande översiktsplan från år 2011. På översiktsplanens markanvändningskarta redovisas ett nytt läge för E16 som motsvarar alternativ 3 i vägutredningen från år 2000, alltså den sträckning som vägplanen omfattar. I översiktsplanen anges under rubrik Kommunikationer att kommunen och Trafikverket har en gemensam strävan att öka trafiksäkerheten på riksvägarna. En stor del trafiken till Sälen passerar genom kommunen, varför belastningen vissa dagar under vinterhalvåret är mycket stor. Vidare anges att bättre pendlings-möjligheter till Falun-Borlänge skulle vidga arbetsmarknaden och radikalt förbättra möjligheterna för boende i kommunen samt att Västerdalsvägen [E16] har behov av höjd standard bland annat mellan Vansbro och Hulån. Vägreservatet prioriteras, enligt översiktsplanen, före annan markanvändning.

Detaljplaner Underlag i form av detaljplaner har lämnats av Vansbro kommun. Vägprojektet berör följande detaljplaner.

D:130. Detaljplan för Rv 71 Vansbro Flottaren-Vanån m.m. Laga kraft 2005-12-22. Detaljplanen omfattar den nya vägsträckans början i Vansbro, vid den planerade cirkulationsplatsen.

D:110. Detaljplan för Hulåns snickeri. Laga kraft 1999-09-21. Detaljplanen omfattar fastigheten Hulån 105:1, strax nordost om den plats där ny väg E16 korsar järnvägen på bank.

Se vidare avsnitt 11.1 Formell hantering.

 

 

19

4.4. Landskapsbild

Landskapet domineras av skogsmark som genombryts av småbruten jordbruksmark längs vattendragen. Flera större vattendrag skär genom landskapet. Vanån, Västerdalälven och Hulån är de största och mest betydelsefulla.

Figur 4 Bild till vänster: Skogsbruksmark på Skamsberget. Bild till höger: Småbrutet jordbrukslandskap

öster om Hulån

Topografiskt är landskapet varierat med uppstickande höjder i skogsmarken och jordbruksmarken på de lägre och flackare markerna nära vattnet. Inom vägplaneområdet utgör Skamsberget den största och egentligen enda höjden. Även låglänt skogsbruksmark finns i mitten av vägkorridoren och då med inslag av myrmarker och fuktskogar. Bebyggelsen är förutom tätorten Vansbro i väster, huvudsakligen i form av by-bebyggelse och gårdar orienterade till jordbruksmarkerna längs vattendragen. De stora infrastrukturobjekten inom området är i huvudsak orienterade i öst-västlig riktning, till exempel befintlig väg E16, järnvägen Dala-banan och diverse röjda ledningsgator.

Figur 5 Bild till vänster: Vansbro infart befintlig E16. Bild till höger: Hulåns ravin.

Cirka 2/3 av den nya vägsträckan skär genom ett skogslandskap, som är relativt okänsligt för landskapsbildsmässig påverkan. Vid sträckans början i Vansbro samt i jordbrukslandskapet i öster är landskapet öppnare och därmed känsligare.

 

 

20

 

4.5. Miljö och hälsa

4.5.1. Nuvarande markanvändning

Den dominerande markanvändningen i området nära den nya vägen är skogsbruk. Jordbruksmark korsas i byn Hulån.

På större delen av den nya vägsträckan saknas bebyggelse nära vägen. På sträckan över Skamsberget samt vid passagerna förbi Skamhed, mellan Duvnäs och Ilbäcken samt förbi Hulån finns bostadsbebyggelse relativt nära den nya vägen. I Hulån finns även en träindustri (Moelven) nära vägen.

Befintlig väg E16 ligger också till större delen i skogsmark på sträckan Vansbro–Dala Järna, men berör mer bostadsbebyggelse än vägplanens förslag, eftersom den går genom byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån.

4.5.2. Befintliga miljöförhållanden

Befintliga miljöförhållanden framgår av miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan görs en kort sammanfattning av befintliga förhållanden för de miljöintressen som har fokuserats i miljö-konsekvensbeskrivningen. Motiv till fokuseringen, se avsnitt 3.1.

Buller Befintlig E16 går idag tätt inpå bebyggelsen vilket medför bullerpåverkan för ett flertal fastigheter. För drygt 50 bostadsfastigheter överskrids idag ekvivalentnivå 55 dB(A) vid fasad, vilket är riktvärdet för trafikbuller vid nybyggnad av trafikinfrastruktur. I befintliga miljöer, som denna, är riktvärdet 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad.

Tillgänglighet och trygghet Befintlig väg E16 går genom byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån . Vägen utgör en trafiksäkerhetsrisk och en barriär för gång- och cykeltrafiken, både inom och mellan byarna. Det finns inget parallellt, säkrare, vägnät för oskyddade trafikanter.

Naturmiljö Området där väg E16 dras utgörs till stor del av skogsmark utan utpekade naturvärden. De våtmarker som finns i området är dikningspåverkade. Alla vattendrag som korsas av vägen mynnar i Västerdalälven. Naturmarken är mer varierad närmare älven, där ängs- eller åkermark kring byarna växlar med skogsmark. Den nya vägen ligger i utkanten av detta odlingslandskap.

Riksintressen i vägens närhet, se avsnitt 2.7, Figur 3. Övriga utpekat värdefulla naturmiljöer i vägens närhet är ett objekt i länsstyrelsens våtmarksinventering, några sumpskogar som tas upp i Skogsstyrelsens inventeringar samt ett område med naturvärde enligt Skogsstyrelsens inventering. En naturvärdesinventering har genomförts längs den nya vägsträckningen under utarbetandet av vägplanen, i vilken flera värdefulla objekt hittades. Se vidare MKB:n.

Landskapsbild

Se avsnitt 4.4.

 

 

21

Vattenresurser Inga allmänna vattentäkter berörs av vägplanens förslag. I vägplaneskedet har ingen heltäckande inventering av enskilda brunnar gjorts, men ett kontrollprogram planeras upprättas inför byggskedet. Bebyggelsen längs den aktuella vägsträckan har till en del kommunal vattenförsörjning, men även enskilda brunnar förekommer.

Vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer, se avsnitt 4.6.2.

4.6. Byggnadstekniska förutsättningar

4.6.1. Geoteknik

Under upprättandet av den tidigare utarbetade arbetsplanen har en geoteknisk undersökning utförts av Sweco. Kompletterande undersökningar har utförts på vissa delsträckor, bland annat på grund av att väglinjen har justerats under utarbetandet av vägplanen.

Sträckan utgörs den första delen över Skamsberget mellan km 0/000-1/250 generellt av storkuperad skogsbevuxen mark med moränjordar och ställvis ytligt berg. Ett par mindre sankmarker med begränsade torvmäktigheter förekommer. Bergnivån ligger generellt relativt djupt, 5-8 m under markytan, men partier med ytligare berg förekommer. Markytan är rikblockig. Lokala magasin med instängt vatten förekommer över berget.

Efter Skamsberget och fram till km 3/550 är marken flackare och jorden utgörs omväxlande av torvmarker och moränmark. Torvdjupen varierar mellan 1-4 m och underlagras generellt av moränjordar. Ställvis kan tunnare lager sedimentjordar finnas under torven. Markytan är vid moränjordarna mycket rik- och storblockig.

Vid km 3/550 korsas en sandås och därefter domineras jorden dels av sedimentjordar i form av silt eller finsand och dels av torvmarker fram till korsningen med järnvägen vid km 5/400. Torvdjupen varierar i regel mellan 1-2 m, men lokalt upp till 4 m.

Efter järnvägen och fram till Hulåns IP är marken flack och öppen och jordarna domineras av sedimentjordar i form av silt eller finsand som överlagras av tunnare lager matjord.

Aktuella moränjordar längs sträckan utgörs huvudsakligen av en grusig sandig siltig morän och är fast lagrad. Aktuella sedimentjordar längs sträckan är fast lagrade.

Vid bro över järnvägen utgörs jorden av fast lagrad silt och finsand.

Vid bro över Hulån utgörs jorden av fast lagrad finsand och sand.

Bergarterna i området består av gnejsiga bergarter i svekokarelska orogenen. Enligt SGU:s berggrundskarta förekommer sur intrusivbergart, exempelvis granit, granodiorit, monzonit mm.

Berget kan i ytan förväntas vara uppsprucket och ställvis förekommer rösberg ovan fast berg. Sprickor och mindre sprickzoner har noterats i samband med utförda geotekniska undersökningar.

 

 

22

 

4.6.2. Vägavvattning och vattenmiljö

Området för vägplanen tillhör Bottenhavets vattendistrikt och ligger inom huvudavrinningsområdet Dalälven. Delavrinningsområdenas (Mynnar i Västerdalsälvens vattendragsyta, Länsmansbäcken i Västerdalsälvens vattendragsyta) vattendelare samt recipienter kan ses i Figur 6.

Figur 6 Översikt delavrinningsområden och recipienter.

Miljöbalken samt Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG (Vattendirektivet) ligger till grund för de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN). Dess är framtagna av Vattenmyndigheterna och fastslagna för ytvatten och grundvatten. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. För vägplanen innebär detta att verksamheten inte får medföra försämringar för de klassificerade vattenförekomsterna eller motverka möjlighet att uppnå god status. Omgivande recipienter skall därmed skyddas från förorenat dagvatten.

Vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer och berörs av vägplanen framgår av Tabell 1 Berörda vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer.. De flesta har idag måttlig ekologisk status, främst på grund av morfologiska förändringar och flödesregleringar. Morfologiska förändringar betyder fysiskpåverkan i vattenförekomsten, t.ex. genom att den är rätad, rensad eller invallad. Kravet är att dessa år 2021 ska ha uppnått god ekologisk status.

 

 

23

VATTENDRAG   Ekologisk status  Kemisk status  

Läge på vägsträckan

Namn enl VISS Status 2009 (2014)

Kvalitets-krav 2009 (2014)

Orsaker till bristande status

Status 2009, exkl Hg (2014)

Kvalitets-krav 2009 (2014)

ca km 0/000 Vanån, SE671695-141151

Måttlig (Måttlig)

God 2021 (God 2021)

Morfologiska förändringar Flödesregleringar (Morfologiska förändringar Flödesregleringar Konnektivitet)

God (Ej god)

God 2015 (God)

ca km 2/690 Namnlöst, SE671273-141672 (från Kvarnsjön)

God (Måttlig)

God 2015 (God 2021)

(Morfologiska förändringar Konnektivitet)

God (Ej god)

God 2015 (God)

ca km 5/740 Hulån, SE671657-141755

Måttlig (Måttlig)

God 2021 (God 2021)

Morfologiska förändringar Flödesregleringar (Flödesregleringar Konnektivitet)

God (Ej god)

God 2015 (God)

Berörs indirekt (avrinning hit)

Västerdalälven, SE670561-143530 SE671004-142526

Måttlig (Måttlig)

God 2021 (God 2021)

Morfologiska förändringar Kontinuitet (Morfologiska förändringar Flödesregleringar Konnektivitet)

God (Ej god)

God 2015 (God)

Tabell 1 Berörda vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer. Fastställda miljökvalitetsnormer

2009 samt preliminära, ej fastställda, miljökvalitetsnormer samt status 2014. Källa: VISS,

Vatteninformationssystem Sverige

Inga allmänna vattentäkter berörs av vägplanens förslag och bebyggelsen på den aktuella sträckan har till en del kommunal vattenförsörjning. I arbetet med vägplanen har framkommit att det finns en del enskilda brunnar samt utströmningsområden för grundvatten inom möjligt påverkansområde från vägen. Någon heltäckande inventering av enskilda brunnar har inte gjorts, utan detta kommer att göras närmare byggskedet, tillsammans med att kontrollprogram upprättas.

Avvattningen av vägens ska tillgodose en fungerande avvattning av vägkonstruktionen för att upprätthålla vägens funktion gällande dränering av vägbanken, genomledning av naturflöden samt hantering av flöden och volymer av vägdagvatten som uppkommer inom vägområdet vid regn. Lösningarna för vägens avvattning ska dessutom skydda omgivning och recipienterna mot föroreningar och ökade flöden. Målsättningen vad gäller omhändertagandet av vägdagvattnet är att det dagvattnet som uppstår inom vägområdet också ska omhändertas inom vägområdet. Det är i praktiken svårt att fördröja de mest extrema regnen så målsättningen är satt till att infiltrera och fördröja flöden upp till 2-års regn, generellt antas det motsvara mer än 98 % av avrinningen. Detta kan uppnås genom att vägdagvattnet avleds till väl utformade vägdiken(trapetsformade) med god infiltrationsförmåga. Flödes- och infiltrationsberäkningar har gjorts för att tillgodose en dikesutformning och ett planområde som möjliggör omhändertagande av vägdagvattnet inom vägområdet så långt det är rimligt.

Vägen går delvis inom riskområde för översvämningar enligt översiktliga beräkningar från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), se Figur 7 Översvämningskartering MSB. Vid högsta beräknade vattennivå (10000-års flöde) i Dalälven ligger vägen inom

 

24

 

riskområdet, det är dock mycket osannolikt att detta flöde inträffar inom tiden för vägens livslängd. Nivån för vägens terrass har lagts så att vattennivån vid 100-års flöden ligger under terrassen i alla punkter.

Högvattennivåerna (RH2000) längs sträckan är vid E16 Vansbro, ca +239,2 (HHW100) respektive 239,5 (HHW200), i Dalälven vid Hulåns utlopp ca +231,3 (HHW100) respektive +233,2 (HHW10000) samt vid E16 korsning Hulån +232,3 (HHW100).

Figur 7 Översvämningskartering MSB.  

 

25

4.6.3. Jord- och luftledningar

I början på sträckan, vid cirkulationen i Vansbro, sektion km 0/000, finns markförlagda ledningar för vatten, avlopp, el och tele. Vattenledningarna är trycksatta men inte spillvattenledningarna. Några uppgifter om separata dagvattenledningar finns inte här.

På Skamsberget sektion km 0/650 korsas befintliga luftledningar, två på 50 kilovolt (kV) samt en på 10 kV. Jordlina och datafiberkabel finns även i anslutning till denna.

I sektion km 1/180 korsas två luftledningar (130 kV). Den ena går mellan Vansbro och Upprämmen och har ledningsnummer L44 den andra går mellan Mockfjärd och Malung och har ledningsnummer L43.

I sektion km 1/750 till sektion km 2/900 löper vägen parallellt väster om en 50 kV luftledning.

I sektion km 3/600 sker korsning med väg 535, här korsas jordledningar för el och tele.

I sektion km 3/880 korsas befintlig luftledning (10kV). Nya vägen löper sedan parallellt öster om denna ledning fram till sektion km 5/000.

I sektion km 5/500 korsar vägen befintlig E16. Här finns jordförlagda ledningar för vatten, avlopp, el och tele. Vattenledningarna är trycksatta men inte spillvattenledningarna. Några uppgifter om separata dagvattenledningar finns inte här.

I sektion km 6/200 till km 6/900 korsar ny E16 befintlig väg 536 samt anslutning mot befintlig E16. Här återfinns jordförlagda ledningar för vatten, avlopp, el och tele. Vattenledningarna är trycksatta men inte spillvattenledningarna. Några uppgifter om separata dagvattenledningar finns inte här.

Samtliga ledningar finns redovisade på ritning i ritningsserie 100X9801- 100X9814.

4.6.4. Byggnadsverk

Två befintliga broar finns inom utredningsområdet, se Figur 8

Figur 8 Broläge befintliga broar i förhållande till nytt broläge.

 

26

 

Befintlig järnvägsbro Den befintliga järnvägsbron är beläggen ca 120 meter nedströms ny vägbro, se Figur 8. Bron ägs av Trafikverket och har anläggningsnummer 3500-2992-1, Km tal efter järnvägen 289+759 Bandel 376 Repbäcken, Vansbro-Malung.

Bron byggdes 1906 och fick överbyggnaden utbytt 1964. Bron är en s.k. plattbro den är 5 meter bred och har en spännvid på 7,2 meter. Bron är utförd i armerad betong med landfästen av sten enligt bilder nedan. I Figur 9 redovisas fotografier på bron dels från sidan dels ovanifrån.

Figur 9 Befintlig järnvägsbro.

Befintlig vägbro Den befintliga vägbron är beläggen ca 200 meter uppströms ny vägbro se Figur 8. Bron ägs av Trafikverket, den har anläggningsnummer 20-120-1.

Bron byggdes 1974, och underhållåtgärder i form av lappning med sprutbetong genomfördes 1999. Nästa inspektion av bron är planerad till 2016. Bron är en så kallad rörbro, vertikal elips. Bron har en spännvid på 4,5 meter och är ca 17 meter bred, den totala konstruktionsytan är 129 m2.Figur 10 visar fotografier på bron dels från sidan dels ovanifrån på körbanan.

Figur 10 Befintlig vägbro.

 

 

27

5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv

5.1. Val av lokalisering

Val av lokalisering skedde i vägutredning 2000. Där valdes alternativ 3 vilket är den sträckning som projekteras i vägplanen.

5.2. Val av utformning

5.2.1. Optimering av valt alternativ år 2008

Väglinjen i vägplanen grundas på en ej färdigställd arbetsplan från år 2008. Under fram-tagandet av arbetsplanen studerades följande delar av sträckan särskilt och en optimering gjordes av väglinjen i plan och profil vad gäller tekniska, ekonomiska och miljömässiga faktorer.

För anslutningen på befintlig väg E16 för befintlig väg och väg 26 i Vansbro studerades såväl cirkulationsplats som fyrvägskorsning. Av trafiksäkerhetsskäl valdes cirkulationsplats.

Sträckningen över Skamsberget studerades vad gäller vägprofilen. Ursprungligen var tanken att lägga vägen i djupare skärning och därmed få ut bergmassor till projektet. Bergnivån visade sig ligga djupare än väntat och vägens nivå höjdes därför, för att undvika stora skärningar och stort överskott av jordmassor.

För korsningen med järnvägen i Hulån studerades tre alternativ: planskild korsning med vägen i skärning under järnvägen (vägutredningens förslag), planskild korsning med vägen över järnvägen på ny vägbro respektive plankorsning med bomreglering. I arbetsplanen valdes alternativet med plankorsning. Motivet var att en plankorsning ger betydligt mindre markintrång, mindre terrängingrepp och mindre barriäreffekter än planskild korsning.

Vid passagen av Hulån studerades lämplig spännvidd för vägbron. Denna anpassades till den nedströms liggande järnvägsbron. En större spännvidd, som är bättre bl.a. för djurlivet genom mindre barriäreffekt, bedömdes inte som motiverad vid en sammanvägning av kostnad och funktion.

Vid Ilbäcken förlades väglinjen i ett östligt läge i vägkorridoren av hänsyn till ett bostadshus på fastigheten Ilbäcken 84:1.

På sträckan över jordbruksmark i Hulån försköts väglinjen norrut i korridoren enligt önskemål från berörd brukare.

5.2.2. Optimering av valt alternativ år 2014-2015

I arbetet med vägplanen har ytterligare optimeringar gjorts utifrån arbetsplanens väglinje och profil, bl.a. med hänsyn till att nya riktlinjer för vägutformning tillkommit sedan år 2008, men även av andra skäl. Följande studier är av intresse:

 

28

 

Utformningen av cirkulationsplatsen vid sträckans början i Vansbro har ändrats i syfte att göra den mer trafiksäker för oskyddade trafikanter, bl.a. med avseende på passagemöjligheter på tillfarters avböjningar för gång- och cykeltrafik och nytt läge för busshållplats.

På sträckan km 1/700-3/200 ligger vägen nära en befintlig kraftledning 50 kV, som enligt den tidigare arbetsplanens förslag skulle korsas på två ställen. För att undvika detta och för att minimera impedimentmark har väglinjen flyttats till ett läge på nordvästra sidan av kraftledningen. Därmed kommer den även något längre från bostadshus i byn Skamhed.

En ny förutsättning för projektet är att korsningen mellan ny väg E16 och järnvägen ska vara planskild. Inledningsvis analyserades om vägen ska gå i skärning under järnvägen eller på bro över. Alternativet väg över järnväg valdes, efter en sammanvägning där byggbarhet, miljö-/riskaspekter samt kostnader i både entreprenad- och driftsskede. Från miljösynpunkt är brolösningen sammantaget bättre än lösningen med skärning, eftersom skärningen medför både grundvattenpåverkan och översvämningsrisk, men bullerspridning och påverkan på landskapsbilden blir större med vald brolösning. Tre alternativa utformningar av passagen över järnvägen har studerats. I samtliga behålls befintlig E16 som lokalväg. Alternativ A – Ny väg E16 går på bro som spänner både över järnvägen och befintlig E16, som ligger kvar i befintligt läge. Tre alternativa brolösningar studerades, med olika längd. Alternativ B – Ny väg E16 går på en bro över järnvägen och en bro över befintlig E16, som leds om i ett östligare läge. Alternativ C – Ny väg E16 går på en bro som spänner över både järnvägen och befintlig E16, som leds om i ett västligare läge.

Alternativ C valdes, främst av ekonomiska skäl. Miljömässigt har alternativ C nackdelar från landskapssynpunkt, då en kortare bro ger mer bankar som skär av utblickar i landskapet. Se Figur 11.

 

 

29

Figur 11 Alternativa brolösningar för passagen av järnvägen i Hulån. Överst två varianter av A,

nederst valt alternativ C.

Vid passagen över Hulån, ca km 5/740, har väglinjen flyttats cirka 10 meter norr om den linje som förslogs i arbetsplanen år 2008, detta för att minska intrånget i ravinen och behovet av omgrävning av ån. Den nya sträckningen ger mindre påverkan på hydrologi och naturmiljö, men kommer något närmare en bostadsfastighet vid km 6/000.

Tre alternativa utformningar av bro över Hulån har studerats: Alternativ B1 – En plattrambro på ca 24 meter. Alternativ B2 – En tvåspannsbro på 67 meter, med brostöd i ån. Alternativ B3 – En rörbro med väg E16 på bank över bron, längd ca 45 meter, diameter 5 meter. Alternativ B1 valdes, i en sammanvägning av kostnader och naturmiljöhänsyn. En rörbro medför betydligt större ingrepp i ravinen och i ån än en bro och har dessutom barriäreffekter för djurlivet. Den högre kostnaden som B2 medför jämfört med B1 bedömdes inte ge mervärden som motsvarar kostnaden. Dessutom har brostöd i ån miljömässiga nackdelar.

 

30

 

Vid Hulåns IP avslutades projektet enligt arbetsplanen från år 2008. Detta medförde att en sträcka på cirka 400 meter skulle ha en bredd på 7,5 meter, smalare än resten av vägen. Projektet har därför förlängts med cirka 700 meter och möjligheterna att minska antalet utfarter, anordna ett sammanhängande gc-nät samt förbättra boendemiljön har studerats för sträckan förbi Hulåns IP och bostadshusen norr om vägen. Tre alternativ studerades: Alternativ A – väg E16 breddas till 10 meter med mitträcke och separat lokalväg/gc-väg. Busshållplatser väster om Hulåns IP. Direktutfarter från bostadsfastigheterna tas bort. Alternativ B – väg E16 breddas till 9 meter utan mitträcke, med separat gc-väg och direktutfarter från fastigheterna. Alternativ C – väg E16 breddas till 9 meter utan mitträcke och separat lokalväg/gc-väg. Direktutfarter från bostadsfastigheterna tas bort.

Alternativ A valdes på grund av att det gav högst trafiksäkerhet.

5.2.3. Föreslagen åtgärd

Föreslagen lösning redovisas på illustrationskartor 100T0201-100T0207.

Vägsträckningen startar i Vansbro öster om bron över Vanån, för att sedan fortsätta i obruten terräng österut genom skogen mot Duvnäs/Hulån där järnvägen korsas planskilt med en vägbro över denna. Sedan går nya E16 över åkrar och på bro över vattendraget Hulån för att ansluta mot befintlig väg E16 strax väster om Hulåns IP, vägåtgärderna slutar sedan öster om Hulåns IP.

Den nya vägen utformas som en så kallad mötesfri väg med mitträcke och möjlighet till omkörning. Vägbredden är 14 meter på sträckor med omkörningsmöjlighet respektive 10 meter på övriga sträckor. I början på nysträckningen går vägen i skärning genom Skamsberget för att på resterande del av sträckan till större delen gå på bank. Säkerhetszon på minst 10 meter krävs på grund av den dimensinerande hastighet, högsta tillåtna hastighet blir 100 km/h, se ritningar för typsektioner 100T0401-100T0402.

Ny väg E16 korsar/ansluter på följande vägar:

Korsning mellan ny E16, befintlig E16 och väg 26 i Vansbro vid ca km 0/000 utformas som cirkulationsplats, se ritning 100T0501.

Korsningspunkt med skogsbilväg km 1/780 utformas med vänstersvängsfält enligt typ Ögla (även kallad ”Bandyklubb”). Denna korsningsutformning medger att skogstransporter kan korsa E16 vinkelrät med god sikt åt båda hållen samt att körfältsindelningen på E16 kan behållas. Skogsbilsvägar förses förslagsvis med vägbommar för att förhindra smittrafik.

Korsning med väg 535 vid ca km 3/600 utformas som så kallad förskjuten trevägskorsning för att minska antalet konfliktpunkter och skapa en säkrare korsning. De två trevägskorsningar är av korsningstyp C, dvs med separata vänstersvängskörfält. Mellan de två trevägskorsningar skapas möjlighet för gc-trafik att korsa nya E16 på ett trafiksäkert sätt, se ritning 100T0204.

 

31

Befintlig E16 i Hulån vid ca km 5/500 korsas planskilt vid planskild korsning med järnvägen, Västerdalsbanan. Befintlig E16 blir då lokalväg och har i denna korsningspunkt ingen anslutning med nya E16. Den nya lokalvägen ger då bibehållen kommunikation mellan byarna för både fordonstrafik och oskyddade trafikanter utan att behöva trafikera den nya E16. Se ritning 100T0502.

Anslutning till befintlig E16 vid ca km 6/250 i Hulån utformas som fyrvägskorsning med separata vänstersvängsfickor. Befintlig väg E16 blir då en förlängning av väg 536. I korsningspunkten ansluter även nya infarten till Hulåns IP samt åkersvägarna som leder söderut mot Västerdalälven, se ritning 100T0206.

Tomtanslutningarna till fastigheterna vid km 6/600-6/700 sker via lokalgata och ny korsning E16 km 6/240. Nya lokalgatan nyttjas även för gång- och cykeltrafik, se ritning 100T0503.

Dessutom korsas ett antal enskilda vägar som inte ges anslutning till ny E16. Förslagsvis förses dessa enskilda vägar med vändplaner där ny E16 skär av dessa. Möjligheter för oskyddade trafikanter att korsa vägen finns på några ställen. Se vidare avsnitt 6.3.2 Tillgänglighet och trygghet.

Gång- och cykeltrafik samt långsamtgående fordon

Oskyddade trafikanter samt långsamtgående fordon färdas fortsättningsvis i blandtrafik på sträckningen för befintlig E16, trafikmängderna blir dock betydligt mindre än idag eftersom endast lokaltrafik finns kvar.

Delar av befintlig väg 535 mellan Skamhed och Ilbäcken kommer att behållas som gång- och cykelväg där den korsar nya E16. En passage föreslås vid km 3/600 som möjliggör att korsa ett körfält i taget, se ritning 100T0204.

En möjlighet för gående att passera genom dörr i viltstängslet samt öppning i mitträcke anläggs vid km 4/330. Detta på grund av att omvägen för boende annars blir mycket lång mellan norra och södra sidan av nya E16.

Mellan byarna Duvnäs och Hulån färdas oskyddade trafikanter i blandtrafik på lokalgata och passera planskilt under järnvägen (km 5/400), se ritning 100T0502.

Delar av befintlig E16 väster om Hulåns IP blir lokalgata med blandtrafik (km 6/300-6/700) för att nå fastigheterna mitt emot Hulåns IP. Fastigheternas utfarter mot E16 stängs och kommer att ske via lokalgatan. Öster om fastigheterna övergår lokalgatan helt till en separerad gång- och cykelväg, km 6/700-6/880, innan den åter övergår till lokalgata och ansluter mot Nordanåker vidare österut mot Dala Järna. Se ritning 100T0503.

Vid km 6/880 korsar E16 en enskild väg. Av trafiksäkerhetsskäl förbjuds vänstersväng in mot denna enskilda vägen från E16, endast höger in och högersväng ut tillåts. Det finns även möjlighet för oskyddade trafikanter att korsa E16 i denna punkt för att kunna ta sig via en föreslagen gc-väg på södra sidan till Hulåns IP. Strax väster om denna korsningspunkt startar/slutar nya mitträcket på E16.

 

32

 

5.2.4. Broar och andra byggnadsverk

Sträckan innefattar tre nya broar: bro över skoter-/viltpassage vid km ca 2/770, bro över järnväg och lokalväg vid km ca 5/400 och bro över Hulån vid km 5/740.

Bro över skoter-/viltpassage, km 2/770 Bron föreslås utförd som en plattrambro med en fri öppning av 7.0 m och en fri höjd av minst 4.5 m. Fri brobredd för väg E16 är 14 m vilket medför utrymme av 2+1 körfält med mittseparering i enlighet med ritning 141K2001.

Bro över järnväg, km 5/400 Bron föreslås utförd som en plattbro i tre spann med spännvidderna 20 + 25 + 20 m. Totala brolängden inklusive vingmurar blir ca 76 m. Under bron passeras både järnväg och lokalväg i mittspannet. På grund av att bron korsar järnvägen i liten vinkel föreslås stödkonstruktioner i form av s.k. Gabionmurar för att minska konerna mot järnvägen. Fri höjd för järnvägstrafiken uppgår till minst 6.2 m vilket innebär att järnvägen i framtiden kan elektrifieras. Fri brobredd för väg E16 är 10.5 m vilket medför utrymme av 1+1 körfält med mittseparering i enlighet med ritning 142K2001.

Bro över Hulån, km 5/740 Bron föreslås utförd som en plattrambro med en fri öppning av 23.4 m. Stöden vrids i 90 gon för att göra plats för utter och andra smådjur att ta sig fram i torrhet mellan konerna och medelvattennivån. Ändskärmar kan behöva förlängas med stödkonstruktioner för att koner inte ska gå ut i vattnet. Fri brobredd för väg E16 är 10.5 m vilket medför utrymme av 1+1 körfält med mittseparering i enlighet med ritning 143K2001.

5.2.5. Jord- och luftledningar

Vid cirkulationsplatsen i Vansbro kommer ledningar behöva läggas om för att få en placering som inte är mitt i vägbanan, vidare kommer tomrör behövas dels för att kunna få teknisk försörjning till själva rondellytan i cirkulationen dels för framtida utbyggnad av fibernät för datortrafik.

På Skamsberget sektion km 0/650 korsas två befintliga luftledningar på 50 respektive 10 kilovolt (kV). Här kommer nya stolpar behöva anläggas och befintliga rivas alternativt flyttas.

I sektion km 1/180 korsas två 130kV luftledningar här kommer inga åtgärder på ledningarna att behövas.

I sektion km 1/700-1/800 behöver kraftledningsstolpar flyttas.

I sektion km 1/750 till sektion km 2/900 löper vägen parallellt väster om en 50 kV luftledning, vid km 1/750 måste kraftledningsstolpar justeras. Luftledningen påverkas inte i övrigt.

I sektion km 3/600 sker korsning med väg 535, här korsas jordledningar för el och tele. Viss omläggning av dessa ledningar kommer behöva ske för att de inte skall ligga i vägbanan.

 

33

I sektion km 3/880 korsas befintlig luftledning om 10kV som vägen sedan löper parallellt med på östra sida om ledningen fram till sektion km 5/000. Denna ledning kommer behöva dras om då den korsas av ny E16

I sektion km 5/500 korsar vägen befintlig E16 här finns jordförlagda ledningar för vatten, avlopp, el och tele. Här kommer ledningsomläggningar behöva ske för att anpassa ledningarna efter ombyggnad av befintlig E16 samt nybyggnad på bro över järnvägen.

I sektion km 6/200 till km 6/900 sker dels korsning med befintlig väg 536 samt anslutning mot befintlig E16 här återfinns jordförlagda ledningar för vatten, avlopp, el och tele. Här kommer ledningarna behöva flyttas för att inte vara placerade i vägbanan på delar av sträckan. På denna sträcka finns också en transformatorstation km 6/600 som kommer behöva flyttas.

5.2.6. Belysning

Befintlig E16 är belyst på vissa delsträckor genom byarna, belysning ägs av kommunen efter befintliga vägen frånsett de första ca 200 metrarna från bron över Vanån mot Skamhed, vilka ägs av Trafikverket.

Efter den nya vägen kommer följande tre platser att ha belysning.

Cirkulationsplatsen i Vansbro sektion km 0/000.

Förskjutna trevägskorsningarna för anslutning med väg 535 sektion km 3/500 till km 3/700.

Anslutningen av väg 536 vid Hulåns IP samt gångpassage i anslutning till korsningen.

Dessutom kommer befintliga E16 som byggs om under gemensam bro över befintlig E16 och järnväg, sektion km 5/400 att belysas.

På samtliga dessa platser finns kraft så nya abonnemang för belysning skall kunna skapas. Inga nydragningar av ledningar för belysning som kräver vägområde kommer att krävas.

5.2.7. Hydrologi och avvattning

Generellt för vägplanen föreslås att vägavvattningen sker genom avrinning till trapetsformade öppna diken. Vägslänter samt dikesbottnar bör vara växtbeklädda för att erhålla god reningseffekt. Målsättningen i projektet är att fördröja och infiltrera vägdagvattnet inom vägområdet så långt som möjligt.

Där vägen går på bank fås automatiskt en bra fördröjning av vägdagvattnet, vilket är fallet på en stor del av vägsträckan. Vid två platser där vägen går i skärning (ca km 0/050-0/130 samt km 4/820-4/900) krävs särskild dikesutformning för att säkerställa fördröjningen, se Figur 12 a och 12 b. Detta innebär att diket fördjupas något och dikesbotten breddas på en begränsad sträcka. Syftet med fördröjning är att få till en god rening av vägdagvattnet samt minimera flödespåverkan på övriga intressenter nedströms. Utformningen ger även möjlighet till uppsamling av spill vid eventuell olycka med farligt gods även vid de platser där vägdiken löper mot vattendragen.

 

34

 

Figur 12 a Princip för fördröjning av flöde i vägdike genom breddat och fördjupat dike med dämme mot

utloppspunkt.

Figur 13 b. Princip för fördröjning av vägdagvatten i vägdike med upprepade dämmen längs

dikessträcka.

Där vägen går i skärning kan grundvattennivåerna i vägens närhet påverkas. Det gäller speciellt sträckan över Skamsberget där skärningen är som mest cirka 8 meter djup och vägen skär här av grundvattenflöden norrifrån från Skamsberget. Några överdiken har inte bedömts motiverade ur geoteknisk synvinkel och grundvattnet leds ned i vägskärningen och vidare i vägdikena. Merparten av detta infiltreras sedan där vägen kommer ur skärningen.

Genomledning av naturflöden görs genom trummor som dimensioneras för att klara flöden med minst 50 års återkomsttid. På en plats föreslås omgrävning av befintligt dike vid vägområdet för anpassning så trumman kan anläggas med så rät korsningsvinkel som möjligt och för att inte inblanda vägdagvatten med naturvatten, gäller ca km 4/130. Omgrävningen gäller ca 20 m uppströms vägen och ca 130 m på nedströmssidan. Vattendraget ska ligga utanför vägområdet efter omgrävningen. För övriga genomledningar bedöms det bättre ur samlad vattenmiljösynpunkt att behålla vattendragens sträckning.

 

35

Vid 6/200 förekommer en lokal lågpunkt i terrängen vilket komplicerar bortledning av vägdagvatten från vägområdet. Det finns här möjlighet att omhänderta dimensionerande volym inom vägområdet genom infiltration till magasin i form av stenkista eller motsvarande.

5.2.8. Geoteknik

Geotekniska förstärkningsåtgärder kommer att erfordras på de sträckor där torv förekommer. Inom delsträckorna km 1/500-1/700, 1/800-2/100, 2/300-2/450, 3/750-4/150 och 4/600-4/850 föreslås utskiftning av torv samt eventuell utskiftning av lös lera och återfyllning med sprängsten eller grovkornig friktionsjord. Utskiftningsdjupen varierar i regel mellan 1-4 m, men ställvis kan större djup förekomma. Eventuella sättningar i underliggande jordar bedöms vara små och utbildas under byggtiden genom tidig utläggning och eventuell överlast.

Broar bedöms kunna grundläggas med plattor då aktuella jordar i lägen för broar är fasta. Eventuella sättningar vid hög bank över järnväg bedöms vara små utbildas under byggtiden genom tidig utläggning och eventuell överlast.

Omfattande blockrivning kommer att erfordras längs delar av sträckan då marken ställvis är mycket stor- och blockrik.

Vid skärningen genom Skamsberget utförs erosionsskydd vid behov om vattenförande lager i jordprofilen påträffas eller om mark- och ytvatten rinner mot slänten.

5.2.9. Gestaltning

I samband med vägplanearbetet har ett separat PM gestaltning tagits fram, se bilaga, där beskrivs föreslagna gestaltningsåtgärder mer ingående.

Övergripande gestaltningsmål Utformningen av det yttre vägrummet ska utgå från den lokala omgivningen och strävan ska vara att vägen blir en integrerad del av landskapet. Det inre vägrummet ska utformas på sådant sätt att man uppnår en visuellt sammanhållen och samordnad vägmiljö längs hela sträckan. Utrustning som räcken, stolpar, belysning, broar med mera ska vara karaktärsmässigt sammanhållna.

Karaktärsområden

För vägsträckan har fem stycken karaktärsområden identifierats.

Vansbro; tätort/stadsmässighet, villaträdgårdar, Vanån

Skamsberget; höglänt mark, barrskog, moränjordar

Skamhed – Ilbäcken; låglänt skogsbruksmark med inslag av våtmarksområden och bitvis storblockig morän, kraftledningsgator.

Hulån/Hulåns IP; låglänt flack öppen jordbruksmark småbruten, by-bebyggelse, enstaka gårdar och verksamheter.

Hulåns ravin; lövträdsbevuxen ravinformation med vattendrag, Hulån.

 

36

 

Gestaltningsåtgärder

Föreslagna gestaltningsåtgärderna tar utgångspunkt i det övergripande gestaltningsmålet och i de för sträckan identifierade karaktärsområdena.

Vansbro. Sektion km 0/000-0/050. Ny cirkulationsplats i korsningen E16/väg 26 ligger i ytterkanten av tätorten och kommer bilda en ny entréport till Vansbro. Här rör sig många oskyddade trafikanter vilket kräver en omsorg i material och detaljer och god belysning. Platsen ska utformas med stadsmässiga attribut som till exempel kantstenar, rännstensbrunnar, betongplattor, och gatsten. Utrustningar och belysningstolpar/armaturer ska väljas utifrån att de har en stadsmässig karaktär. Platsens utformning ska anknyta till gestaltningen längs Vansbros centrala genomfart.

Rondellytan bör utformas smakfullt på ett sådant sätt att den annonserar Vansbro, detta både av estetiska skäl och ur trafiksäkerhetssynpunkt. Växter ska väljas som anknyter till den omgivande trädgårdsmiljön. Planerade fördröjningsdiken för dagvatten ska utformas med växter och erosionsmaterial på ett sådant sätt att det blir en visuellt estetisk tillgång till platsen både i blött och torrlagt tillstånd.

Bulleråtgärder utförs som en kombinationslösning av vall och plank. Det är viktigt att intrycket av skärmen inte blir för dominerande och oroligt. Plankets utformning ska anpassas till terrängen och det omkringliggande områdets karaktär och bebyggelse.

Skamsberget. Sektion km 0/050-1/300. Ny E16 kommer gå i djup skärning över Skamsberget. Bergets exakta läge är osäkert men det ligger djupt med mäktiga ovanpåliggande jordlager. Skärningen kommer troligtvis ge både bergs- och jordskärningar längs sträckan. Målet är här att skapa en så öppen sektion som möjligt med grunda diken och utan sidoräcken både av estetiska skäl och för bättre driftsmöjligheter. Befintligt berg utanför säkerhetszon ska exponeras mot vägen i brant skärning. Berget skapar variation i slänterna och utnyttjas som visuell ledning. Naturliga slag i berget ska utnyttjas för att skapa oregelbundna bergskärningar med variation. Långa jordslänter kan terrasseras och brytas upp med planteringar med buskar och träd av naturlik karaktär. Avbaningsmassor återläggs i slänter.

Skamhed – Ilbäcken. Sektion km 1/300-5/300. E16 går här i huvudsak på låg bank genom låglänt, flack och bitvis fuktig skogsterräng. Den omgivande skogen är karaktärsskapare och trafikantperspektivet ligger i fokus. Utblickar över öppna våtmarksområden tas till vara för att ge variation längs sträckan. Vid låg bank eftersträvas flacka bankslänter utan vägräcke. Slänter återläggs med avbaningsmassor. Växtval till eventuella planteringar ska göras utifrån befintlig omgivande skogsvegetation.

Hulån. Sektion km 5/300 - 5/700. Här passerar E16 över ett småbrutet men i huvudsak öppen låglänt jordbruksmark med närliggande bebyggelse i form av gårdar, byar och verksamheter. Vägsträckan korsar befintlig E16 och befintlig järnväg samt åkermark innan den passerar över Hulåns ravinformation. Här är vägen väl synlig från omgivningen och stor hänsyn måste tas till upplevelsen ur både trafikant- och landskapsperspektiv. Korsningen med befintlig järnväg och väg ska göras planskild vilket medför hög bank genom ett öppet landskapsrum ett par hundra meter innan Hulåns ravin. Här föreslås att man utnyttjar överskottsmassor för att markmodulera restytor och höga bankslänter så att de smälter in

 

37

som en naturlig del i det flacka öppna landskapet. Massorna ska vegetationsbekläs med gräs och naturlika planteringar som anknyter till ravinsystemets lövvegetation. Planteringarna ska utformas på ett sådant sätt att de inte hindrar utblickar för trafikanter som färdas längs E16 nya dragning. Längs gamla E16 under ny trespannsbro kommer oskyddade trafikanter och långsam trafik färdas, vilket kräver en omsorg i material och detaljer samt god belysning för att skapa trygghet. Erosionsskydd i slänter utformas med stenläggning av naturstensmaterial. Stödmurskonstruktioner föreslås utformas av stenfyllda gabioner av svetsat nät.

Hulåns ravin. Sektion km 5/700 – 5/800. Lövträdsbevuxen ravinformation där Hulån rinner fram. Ravinen är inget rekreationsområde och ligger inbäddad i vegetation samtidigt som vägsträckan är så kort att trafikanterna på nya E16 knappt kommer hinna uppleva ravinen från bilen. Ravinen är habitat för två rödlistade arter; utter och flodkräfta. Därför är målet med gestaltningen i den här delen av sträckan en utformning som gör så att vattendraget påverkas i minsta möjliga mån. Bron föreslås utförd som en plattrambro med vridna stöd för att göra plats för utter och andra smådjur att ta sig fram i torrhet mellan konerna vid medelvattennivån. Bankslänter bör gröngöras i största möjliga mån och återplanteras med natur-lik vegetation. Tillfälliga vägar och planer för byggnation av väg och bro ska återställas och återplanteras. Arter väljs utifrån den vegetation som finns naturligt i ravinen.

Hulåns IP. Sektion km 5/800 – 7/000. När E16 har passerat Hulåns ravin ligger vägen på låg bank över öppna åkrar. Landskapet är flackt och relativt öppet med åkermark varvat med gles bostadsbebyggelse och trädbevuxna partier. Här förordas flacka gräsbesådda bankslänter utan sidoräcken.

I läget för anslutning av ny E16 mot befintlig ligger Hulåns idrottplats samt några bostadshus. Trafikmiljön är idag otrygg med smal väg, höga hastigheter, busshållplatser och direktutfarter från bostadshus och idrottsplats. Det rör sig oskyddade trafikanter i området och därför bör det läggas stor vikt på att i samband med byggnation av den nya vägsträckningen skapa en trygg och trafiksäker miljö både för passerande fordon på E16, boende, besökande till IP och oskyddade trafikanter.

Befintlig E16 breddas och förses med mitträcke. De tre direktutfarter från fastigheterna mitt emot Hulåns IP byggs bort och lokaltrafiken leds istället via enkel lokalväg och samlas i en fyrvägskorsning vid km 6/200, där det fjärde benet leder mot Hulåns IP. Hållplaster anordnas som fickhållplats och placeras längs gamla E16. Slänter och diken gräsbesås. Ny fyrvägskorsning och busshållplatser ges en god och funktionell belysning.

Restytan i fyrvägskorsningen ska utformas med vegetation och markmoduleras med överskottsmassor så att den upplevs som en naturlig del av landskapet. Förslagsvis skapas här gräsbevuxna ytor med glesa genomsiktliga dungar av björk. Träden ger visuell ledning för trafikanter och skapar en skyddande skärm mellan E16 och lokalvägar. Risk finns för att vatten blir stående i ytan och därför anordnas en stenkista som tar hand om eventuellt överskottsvatten.

 

 

38

 

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som fastställs

Området närmst Vansbro, vid cirkulationsplatsen, kommer att omfattas av bullerskyddsåtgärder i form av bullervall och bullerplank. I övrigt blir det åtgärder på enskilda fastigheter. Bullerskyddsåtgärder fastställs och redovisas på plankartor 100C0201 - 100C0214. På dessa förekommer följande:

Sk1 – erbjudande om bullerskyddsåtgärd på fasad och fönster

Sk2 – erbjudande om skyddsåtgärder på uteplats

Sk3 – bullerskydd kombinerad vall och skärm, höjd enligt plankarta

 

39

6. Effekter och konsekvenser av projektet

6.1. Trafik och användargrupper

6.1.1. Trafik

Den nya sträckningen av väg E16 mellan Vansbro och Dala Järna ersätter inte helt den befintliga vägen. Den befintliga sträckningen kommer inte att rivas utan kvarstår som lokalväg. Ingen förändring av väghållningsansvaret planeras. Detta medför att all trafik inte läggs på den nya väg E16, utan en viss mängd lokaltrafik kommer att ligga kvar på den befintliga vägsträckan. Den nya vägsträckningen kommer innebära kortare resväg för främst genomfartstrafiken och vara skyltat med högre hastighet varför restid minskas väsentligt. Trafiksäkerheten förbättras genom att korsningspunkterna minimeras och mitträcket separerar körfälten. För lokaltrafik på nya lokalvägen förbättras trafiksäkerheten genom betydligt mindre trafikmängder – både genomfartstrafik och godstrafik flyttas till nya vägen. Tillgängligheten för lokala trafiken in till Vansbro är i princip oförändrad.

Efter utbyggnad av ny väg E16 kommer trafikmängderna på sträckan Dala Järna-Vansbro, enligt prognos för år 2038 att vara 4 100 ÅDT på nya E16, varav tung trafik ca 370 ÅDT (9 %). På befintlig väg E16, som blir lokalväg, varierar trafikmängden på olika delar av sträckan, från 400 ÅDT till 900 ÅDT, varav tung trafik ca 25-55 ÅDT (6 %). Endast tung trafik som har lokala målpunkter längs vägen kommer att trafikera lokalvägen.

Prognosticerade trafikmängder på väg E16 år 2038 om ny väg inte byggs är beräknad till 4 800 ÅDT, varav tung trafik ca 430 ÅDT (9 %).

6.1.2. Kollektivtrafik

Vid ny cirkulationsplats i Vansbro flyttas hållplatsen något utmed befintlig E16. Den lokala kollektivtrafiken kommer i fortsättningen så som idag att färdas utefter befintlig E16, befintliga hållplatser blir kvar med ett undantag. Hållplatsen vid Hulåns IP flyttas västerut utmed befintlig E16 innan den nya korsningen med ny E16, vid km 6/250. Hållplatsen föreslås vid korsningen med lokalvägen, se ritning 100T0206. Direktbussar som inte angör hållplatser i byarna kommer att trafikera nya E16.

6.1.3. Oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon

Trafiksäkerheten och framkomligheten förbättras avsevärt för oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon. Detta genom att dessa trafikanter nu kan färdas utmed gamla E16 mot Vansbro i en trafikmiljö med betydligt mindre trafik. Passager vid väg och järnväg blir trafiksäkrare och föreslagen lösning vid Hulåns IP förbättrar även tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter mot Dala Järna och Hulåns IP.

6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling

Väg E16 mellan Malung och Djurås är ett regionalt stråk av mycket stor betydelse för trafiken till västra Dalarna och Sälenfjällen. Sälenfjällen är norra Europas största alpina skidområde och därmed en motor för turistnäringen i Dalarna och därmed för den regionala utvecklingen. Ny väg på sträckan Dala Järna – Vansbro innebär en förbättring för såväl varuförsörjning till Sälenfjällen som turisttrafik och andra persontransporter. Den nya

 

 

40

 

vägsträckningen överensstämmer med Vansbro kommuns gällande översiktsplan. Se avsnitt 4.3.3 Kommunala planer.

Den nya vägsträckningen har positiva effekter för lokalsamhället genom att trafikstörningarna minskar och trafiksäkerheten ökar i de berörda byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån. Därmed ökar dessa byars attraktivitet för boende.

Beträffande de två detaljplaner som berörs, se avsnitt 11.1 Formell hantering.

6.3. Miljö och hälsa

Projektets miljökonsekvenser för miljö och hälsa beskrivs i MKB:n. Nedan görs en kort sammanfattning för de viktigaste miljöaspekterna.

6.3.1. Buller

En bullerutredning har utförts, för att bedöma den bullerpåverkan som den nya vägsträckningen kommer att ge på kringliggande bostadsbebyggelse, se vidare i MKB. Vägplanens åtgärder ger en väsentlig förbättring av bullersituationen i byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån, eftersom den nya väg E16 går utanför byarna. Dock får några bostadshus som ligger nära den nya vägen och som idag ligger i utkanten av byarna eller i skogen högre bullernivåer än idag. I vägplanen ingår bullerskyddsåtgärder för totalt 8 fastigheter, som ligger längs den nya vägen och får ekvivalenta bullernivåer vid fasad i markplan som överstiger riktvärdet för ny väg, 55 dB (A).

Bostadsfastigheter som ligger längs befintlig väg E16 är inte aktuella för bullerskydds-åtgärder inom ramen för det aktuella vägprojektet.

6.3.2. Tillgänglighet och trygghet

Ny väg medför ökad trafiksäkerhet längs befintlig E16, som avlastas från trafik. Den nya vägsträckningen kommer innebära kortare resväg för främst genomfartstrafiken och vara skyltat med högre hastighet varför restid minskas väsentligt. Det bedöms ge mycket positiva effekter när det gäller tryggheten för oskyddade trafikanter. Barriäreffekten av befintlig väg E16 minskar för oskyddade trafikanter på sträckan genom byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån. Då trafikmängden minskar ökar vägens attraktivitet för gång- och cykeltrafik.

Barriäreffekten av den nya väg E16 för gång- och cykeltrafik åtgärdas i vägplanens förslag med ett antal passagemöjligheter i plan, en planskild passage för befintlig väg E16 samt en planskild passage för en vandrings-/skoterled. Sammantaget minskar vägens barriäreffekt jämfört med dagens utformning, eftersom vägen i mindre omfattning kommer att gå nära boendemiljöer.

6.4. Landskap, natur- och kulturmiljö

Projektets miljökonsekvenser för landskap, natur- och kultrumiljö beskrivs i MKB:n. Nedan görs en kort sammanfattning.

6.4.1. Landskapsbild

Riktlinjer tas fram, som en del av arbetet med vägplanen, för den arkitektoniska gestaltningen av de landskapsbildsmässigt känsligaste delarna av den nya vägsträckan.

 

41

Vansbro. Sektion km 0/000-0/050. Ur landskapsbildsynpunkt kommer byggnationen av cirkulationsplats i korsningen E16/väg26 att medföra en stor synbar förändring av platsen. Om ombyggnationen görs med en genomtänkt stadsmässig gestaltning kan dock förändringen bli positiv med en ny tydlig entréport till Vansbro tätort.

Skamsberget. Sektion km 0/050-1/300. Sträckningen går genom skogsmark vilket brukar medföra att påverkan på landskapsbilden bedöms till låg eftersom de uppvuxna träden döljer ingreppet. Ny E16 kommer dock gå i djup skärning över Skamsberget vilket gör att påverkan på landskapsbilden ändå måste bedömas som påtaglig.

Skamhed – Ilbäcken. Sektion km 1/300-5/300. E16 går här i huvudsak på låg bank genom låglänt, flack och bitvis fuktig skogsterräng. Den omgivande skogen bidrar till att påverkan på landskapsbilden i denna del av vägsträckningen bedöms som låg.

Hulån. Sektion km 5/300 - 5/700. Här passerar E16 över ett öppna åkrar med närliggande bebyggelse i form av gårdar, byar och verksamheter. Den planskilda korsningen med befintlig järnväg och väg medför hög bank genom ett öppet landskapsrum ett par hundra meter innan Hulåns ravin. Den höga banken skär visuellt och fysiskt av det öppna landskapsrummet totalt. Påverkan på landskapsbilden bedöms till mycket stor på ett negativt sätt. Här är det viktigt att arbeta med markmodulering och vegetation för att mildra effekterna av ingreppet.

Hulåns ravin. Sektion km 5/700 – 5/800. Lövträdsbevuxen ravinformation där Hulån rinner fram. Ravinen är inget rekreationsområde och ligger väl inbäddad i vegetation vilket mildrar effekterna på landskapsbilden. Risken finns dock att mycket av vegetationen kommer att försvinna i samband med byggnationen av bro och bank. Omsorgsfull återställning och återplantering är en förutsättning för att påverkan av landskapsbilden ska bedömas som måttlig.

Hulåns IP. Sektion km 5/800 – 7/000. När E16 har passerat Hulåns ravin ligger vägen på låg bank över öppna åkrar innan vägen i höjd med Hulåns IP ansluter till befintlig E16. Det öppna landskapsrummet medför att vägen är väl synlig och i och med åtgärderna för att höja trafiksäkerheten vid Hulåns IP med ny korsning, parallella lokal- och gc-vägar mm blir förändringen av platsen ganska omfattande. Påverkan på landskapsbilden bedöms som påtaglig.

6.4.2. Naturmiljö

Beträffande riksintressen, se avsnitt 8.3.

Sex naturmiljöer som tas upp i naturvärdesinventeringen från hösten 2014 korsas av den nya vägen. (Inventeringen kompletterades våren 2015 på sträckan ca km 1/700-3/100.) Konsekvenserna blir att livsmiljöer för djur och växter minskar i storlek, men inga växt-eller djurarters överlevnadsmöjligheter bedöms vara hotade på artnivå, eftersom större delen av de berörda objekten blir kvar.

Tre rödlistade arter berörs av projektet. En förekomst av den rödlistade arten gräddticka, Perenniporia subacida,

Figur 14 Hulån i läget för den nya vägens passage. 

 

42

 

(kategori VU, sårbar) korsas av ny väg och går inte att undvika. Vid senaste inventeringen var dock skogen i aktuellt område avverkad och gräddtickan kunde inte återfinnas och naturvärdena bedöms som låga. I Hulån, som korsas av ny väg finns flodkräfta, Ástacus ástacus (kategori CR, akut hotad). Enligt uppgift från kommunen förekommer även flodkräftan i Skamsbäcken , km 2/700. Påverkan på flodkräftan bedöms gå att undvika förutsatt att hänsyn tas under byggtiden. Med stor sannolikhet kan även utter Lútra lútra (kategori EN, sårbar) förekomma vid ån. Vägprojektet kan medföra en viss barriäreffekt för uttern, men inte i sådan omfattning att utterns levnadsbetingelser på artnivå bedöms påverkas. Samråd kommer att hållas med länsstyrelsen om projektets påverkan på dessa rödlistade arter.

I ett skogsområde nordväst om Skamhed finns, enligt naturvärdesinventeringen, en fridlyst art, revlummer, Lycopódium annótinum. Det kan inte uteslutas att revlummer förekommer i väglinjen och därmed måste schaktas bort. Livsmiljöer för arten som sådan bedöms bli kvar inom det aktuella skogspartiet, eftersom endast delar av förekomsterna ligger inom vägområdet. Dispens från artskyddsförordningen behöver sökas hos länsstyrelsen. Dispens måste ha beviljats innan arbetena får påbörjas. Viltstängsel kommer att sättas upp längs ny väg E16 fram till järnvägspassagen i Hulån. Vägen får barriäreffekter för djurlivet, dock bedöms de inte bli av sådan omfattning att viltets förutsättningar för fortlevnad påverkas. En viltpassage för medelstora däggdjur anläggs vid km 2/770.

Biotopskydd Bestämmelser om biotopskyddsområden finns i miljöbalken 7 kap 11 § och i förordning (1998:1252) om områdesskydd. Vissa biotoper har ett generellt skydd, bl.a. alléer och träd-rader, stengärdesgårdar, öppna diken i jordbruksmark m.m. Den nya vägen korsar en allé av glasbjörk, som omfattas av generellt biotopskydd. E16 går på hög bank och intrånget har inte gått att undvika. Minst halva allén kommer att behöva fällas, uppskattningsvis cirka 5 träd. Konsekvenserna blir att naturvärden försvinner, men glasbjörk är en art som saknar de riktigt höga värdena som trädarter som ask, alm eller lind har. Naturvärdesinventeringen visade t.ex. inte på någon krävande lavflora. Dispens från biotopskyddet krävs inte när det gäller en fastställd vägplan.

Strandskydd

Längs vattendrag gäller generellt strandskydd på 100 meter från strandlinjen, i enlighet med miljöbalken 7 kap 13-18 §§. Strandskyddslagstiftningens syften är, enligt 7 kap. 14 § miljö-balken, ”att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strand-områden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.” Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen. Strandskyddet omfattar inte diken som endast håller vatten en del av året.

Ny väg E16 korsar följande vattendrag som omfattas av strandskydd: Vattendrag från våtmark vid ca km 2/010, läggs i trumma. Vattendrag från Kvarnsjön vid ca km 2/690. läggs i trumma. Hulån korsas på ny bro vid ca km 5/740.

I samtliga fall motverkas i viss mån strandskyddets syften, genom att den nya vägens barriäreffekter försämrar allmänhetens tillgång till strandområdet och tar livsmiljöer för djur och växter i anspråk. För vattendraget från Kvarnsjön (ca km 2/690) och för Hulån (ca km 5/740) berörs naturmiljöer som har lyfts fram i naturvärdesinventeringen. Liknande typ av natur som den som tas i anspråk finns i närområdet, varigenom inga arters fortlevnad

 

43

bedöms vara hotade. Allmänhetens tillgång till strandområdet påverkas främst genom att vägen får barriäreffekter för den som vill vandra längs vattendragen. Det finns dock inga uppgifter på att något av de berörda strandområdena nyttjas för friluftsliv. Eventuella fiskbestånd i vattendragen bedöms inte påverkas permanent, förutsatt att nya trummor läggs med hänsyn till fiskens vandringsmöjligheter. Dispens från strandskyddet krävs inte när det gäller en fastställd vägplan.

6.4.3. Kulturmiljö

Ny väg E16 går i skogsmarken väster om Duvnäs, som är en bymiljö med ett utpekat kulturhistoriskt värde, och korsar järnvägen planskilt norr om byn. Vägen går genom den utpekat värdefulla bymiljön, men det gäller en utkant, som inte är bebyggd och där ingen brukad mark berörs. Dock blir de höga bankarna vid järnvägskorsningen synliga från byn och stänger de utblickar man idag har längs befintlig väg E16, som leds om för att gå planskilt under ny väg i gemensamt läge med järnvägen. Förändringarna kan indirekt göra det svårare att uppfatta bymiljöns kulturmiljövärden, i de delar av byn varifrån banken blir synlig. Det kan även bli svårare att uppfatta det historiska sambandet mellan bebyggelsen i Duvnäs och nästa by, Hulån.

Den nya vägen går på hela sträckan mellan Skamhed och Hulån i odlingslandskapet Västerdalälven Järna–Nås, som har kulturmiljövärden. Passagen bryter mot det traditionella sättet att dra vägar (genom byarna) och kan därmed göra det svårare att tolka byarnas historiska samband sinsemellan.

Vid ca km 3/600 korsas den kulturhistoriskt värdefulla väg 535 Skamhed–Nordanåker. Korsningen utformas som förskjuten korsning i plan. Det blir därmed svårare att uppfatta den historiska vägsträckningen i landskapet just i anslutning till korsningen, men den äldre vägens sträckning bevaras som gång- och cykelväg på sträckan genom korsningen, vilket gör det möjligt att fortfarande kunna tolka historiken.

Figur 15 väg 535 går i skogsmark på den sträcka där den kommer att korsas av väg E16.

Beträffande fornlämningar, bebyggelselämningar eller kulturlämningar är kunskapsläget otillfredsställande. Inga kända lämningar berörs, men det går inte att utesluta att hittills okända lämningar berörs. Arkeologisk utredning kommer att genomföras våren-sommaren 2015.

 

44

 

Skogslada i sektion km 4/560 ska flyttas, detta hanteras mellan Trafikverket och ägaren i nästa skede.

6.5. Rekreation och friluftsliv

Projektets miljökonsekvenser för rekreation och friluftsliv beskrivs i MKB:n. Nedan görs en kort sammanfattning. Beträffande riksintressen, se avsnitt 8.3.

Skogen där den nya vägen dras används för närrekreation (bärplockning, skogspromenader, jakt m.m.) Den nya vägen får barriäreffekter för friluftslivet, genom att flera leder skärs av och att fritt strövande i skogen hindras. Barriäreffekten är dock inte total, eftersom flera passagemöjligheter kommer att finnas. Bullerstörningar i skogen kan också vara negativt för friluftslivet, eftersom känslan av ostördhet minskar.

Befintlig väg E16 får en större attraktivitet för närrekreation, då trafiken på den minskar kraftigt.

Idrottsplatsen i Hulån påverkas inte fysiskt av vägplanens förslag. Tillgängligheten till idrottsplatsen förbättras genom att vägplanen föreslås en ny, säkrare tillfart via ny anslutningsväg samt en separat gångpassage över E16.

6.6. Hushållning med naturresurser

Projektets miljökonsekvenser beträffande hushållning med naturresurser beskrivs i MKB:n. Nedan görs en kort sammanfattning för de viktigaste miljöaspekterna.

6.6.1. Vattenresurser

Inga allmänna vattentäkter berörs av vägplanens förslag och bebyggelsen på den aktuella sträckan har till en del kommunal vattenförsörjning. Kontrollprogram behöver upprättas för de brunnar som finns inom cirka 100 meter från den nya vägen. Även på sträckan förbi Skamsberget, där de närboende har kommunal vattenförsörjning, bör befintliga brunnar identifieras och berörda fastighetsägare tillfrågas om dessa brunnar nyttjas. Kontroll-programmet bör beakta både vattentillgången och vattenkvaliteten.

Kontrollprogram bör upprättas för att kunna dokumentera påverkan på ett utströmnings-område på fastigheterna Hulån 36 :2 och Saltvik 123:1, där den nya vägen passerar i skärning, varvid grundvattennivån kommer att påverkas.

Åtgärder för fördröjning av vägdagvatten ingår i vägplanens förslag. Målsättningen är att fördröja och infiltrera vägdagvattnet i vägområdet i så stor utsträckning som möjligt.

Miljökvalitetsnormer Beträffande miljökvalitetsnormer för vatten, se avsnitt 4.6.2 Vägavvattning och vattenmiljö samt 8.3 Miljökvalitetsnormer.

6.6.2. Jordbruk

Jordbruksmark berörs vid Hulån, där den nya vägen på sträckan 5/500–6/600 går över brukad mark. Förutom markanspråket i sig, cirka 25 000 m2, får vägen konsekvenser för jordbruket genom barriäreffekter och ägosplittring. Under utarbetandet av vägplanen har den nya vägens sträckning över jordbruksmarken diskuterats med berörd brukare och

 

45

anpassningar har gjorts för att minska ägosplittringen och ordna passagemöjligheter för jordbruksfordon. Större delen av jordbruksmarken kommer att gå att bruka även efter att ny väg har byggts.

Förslag till anslutningar av åkervägar m.m. redovisas i vägplanen, men fastställs inte i denna, utan genom förrättningar, i samråd med berörda markägare. Se illustrationskartor 100T0201-100T0207. Även marklösenfrågor hanteras mellan Trafikverket och markägarna i kommande skeden.

6.6.3. Skogsbruk

Ny väg E16 går till större delen genom skogsmark och korsar flera skogsbilvägar. Den får därmed konsekvenser i form av markanspråk och barriäreffekter för skogsbruket. Förslag till lösningar redovisas i vägplanen, men fastställs inte i denna, utan genom förrättningar, i samråd med berörda brukare. Se illustrationskartor 100T0201-100T0207. Även marklösenfrågor diskuteras mellan Trafikverket och markägarna i kommande skeden.

6.6.4. Masshantering

Projektet har ett massöverskott som utgörs av: Jordmassor ca 135 000 m3 Urgrävningsmassor ca 40 000 m3 Vegetationsavtagning ca 5 000 m3

Massor för vägöverbyggnad behöver skaffas utifrån, ca 89 000 m3.

En del av överskottmassorna bedöms gå att få avsättning för inom projektet, dock inte alla. Överskottsmassor som inte kommer till användning utgör avfall i enlighet med Avfalls-förordningen (SFS 2011:927). Hur dessa överskottmassor hanteras styrs inte i vägplanen, utan inom entreprenaden. Massor från en entreprenad kan ses som en materialresurs i närliggande entreprenader. I sista hand kan överskottsmassor behöva bortskaffas till deponi.

Det kan finnas ett intresse hos Vansbro kommun att nyttja överskottmassor från E16-projektet till ett kommande bygge av vall i Vansbro för översvämningsskydd.

6.7. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)

En samlad effektbedömning (SEB ) har genomförts i samrådsskedet. Nedan sammanfattas slutsatser från denna.

6.7.1. Målkonflikter

Ny väg kommer att ta åkermark i anspråk vilket har negativ inverkan på landskapet. Åtgärden bidrar dock till ett mer robust trafiksystem med mindre restider och förbättrade trafiksäkerhetseffekter samtidigt som boendemiljön förbättras utmed befintlig väg.

6.7.2. Bidrag till ett samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning.

Prissatta och ej prissatta effekter tyder sammantaget på stor samhällsekonomisk lönsamhet och bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Restids- och trafiksäkerhetsvinsterna är betydande.

 

46

 

6.8. Påverkan under byggnadstiden

Läckage från arbetsmaskiner samt läckage vid hantering av kemikalier kan medföra förorening av mark och vatten, som i sin tur ger konsekvenser för växter och djur. Denna risk hanteras genom krav på entreprenören, som inarbetas i förfrågningsunderlaget inför upphandling av entreprenör.

Byggandet av vägen kommer att innebära störningar för närboende i form av främst buller, damm och vibrationer. Transporterna kan även ge upphov till barriäreffekter på befintligt vägnät. Möjligheter finns att minska negativa konsekvenser genom bl.a. styrning av arbetstider.

Vid arbeten i eller i direkt anslutning till vattendrag finns risk för grumling, som kan skapa såväl bottenproblem som vattenkemisk påverkan och därmed påverka den vattenlevande faunan. Exempel på åtgärder för att minska grumling är att ytan vegetationsfri mark under byggtiden minimeras och erosionsskydd anläggs. Grumlande arbeten ska undvikas under känsliga arters lekperiod och bör utföras vid låg vattenföring. Arbeten i vatten bör planeras så att grumlingen blir så kortvarig som möjligt. Särskilt viktig är passagen över Hulån samt vid Skamsbäcken, där den rödlistade arten flodkräfta finns. Funktionskrav behöver ställas i förfrågningsunderlaget för att minimera risken för grumling och undvika negativ påverkan på flodkräftan.

I MKB:n redovisas naturmiljöer av utpekat värde. Särskild hänsyn krävs till dessa under byggtiden, så att de markintrång som vägprojektet ger upphov till blir så små som möjligt och så att sekundäreffekter som skador till följd av erosion undviks.

Inga kända fornlämningar el.dyl. berörs av vägplanens åtgärder. Om hittills okända fornlämningar påträffas under arbetena ska arbetena avbrytas och fyndet anmälas till läns-styrelsen.

Beträffande masshanteringen kommer mängderna att definieras mer noggrant vid framtagandet av förfrågningsunderlag inför totalentreprenaden. Disponeringen av överskottsmassor är en fråga för entreprenören. Lägen för permanenta upplag fastställs inte i vägplanen, däremot ska vägområdet kunna inrymma tillfälliga upplag och etableringsplatser. Lämpliga lägen för sådana är t.ex. vid väganslutningar och korsningar. Upplag och etableringsplatser ska inte förläggas inom natur- och kulturmiljöer av utpekat värde eller nära vattendrag. Hänsyn ska även tas vid lokalisering av upplag och etableringsplatser till resultatet av arkeologisk utredning, arkeologisk förundersökning och eventuell arkeologisk undersökning.

Värdefulla naturmiljöer och fornlämningar utanför vägområdet, som kan tänkas bli berörda av byggverksamheten, kan med fördel markeras i bygghandlingen för att sedan skyddas under byggtiden. Även träd och annan vegetation utan utpekade värden kan behöva skyddas under byggtiden. Detta gäller bl.a. nära bostäder, bryn i övergång mellan skog och öppen mark samt strandskog vid vattendrag nära den nya vägen.

För byggskedet gäller, förutom de krav som fastställs i vägplanen, Trafikverkets kravdokument Generella miljökrav vid entreprenadupphandling (TDOK 2012:93). Dessa krav representerar en basnivå som ska upprätthållas i alla entreprenaduppdrag.

 

47

7. Samlad bedömning

7.1. Måluppfyllelse - miljö

Vägplanen medför inga stora förändringar vad gäller möjligheterna att uppnå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Sammantaget bedöms vägplanen:

bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö.

i någon mån bidra till uppfyllelsen av miljömålet Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning.

i någon mån motverka uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv.

motverka uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar.

inte påverka uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

7.2. Sammanställning av konsekvenser

Vägprojekt orsakar miljökonsekvenser i form av dels störningar, dels markintrång. Ett av syftena med det aktuella vägprojektet är att åstadkomma en förbättrad boendemiljö för de boende längs vägen, alltså att minska de störningar som trafiken på befintlig väg E16 orsakar. Projektet ger en förbättrad boendemiljö i byarna Skamhed och Duvnäs vad gäller trafikbuller och andra störningar från trafiken, eftersom vägen flyttas längre från byarna. På sträckor där den nya vägen går nära bostäder har behovet av bullerskydd studerats och MKB:n ger förslag till omfattning och placering av bullerskydd. Därmed leder projektet sammantaget till en förbättrad boendemiljö.

De negativa miljökonsekvenser som vägprojektet medför gäller främst naturmiljön och landskapsbilden och beror på markintrånget. Under utarbetandet av vägplanen har flera miljömässigt känsliga delsträckor detaljstuderats, för att minska de negativa konsekvenser-na genom anpassningar av vägens läge i plan och profil. Detta har skett bland annat vid passagen över Hulån, där väglinjen anpassades så att intrång i själva vattenmiljön skulle kunna undvikas. Projektet ger inga stora negativa konsekvenser i högt värderade natur-miljöer, men intrång i värdefull natur, av lokalt värde, har inte gått att undvika och intrång görs även i en allé med biotopskydd samt i områden med strandskydd. Den planskilda passagen med järnvägen ger stora negativa konsekvenser för landskapsbilden och även negativa konsekvenser för jordbruket. Här har samhällsekonomin avgjort valet av brolösning.

 

48

 

Passagen i Hulån ger en sammanfattande bild av projektets miljökonsekvenser, se Figur 16. Här kommer den nya väg E16 att korsa odlingsmarken på bank över järnvägen, vilket ger negativa miljökonsekvenser för jordbruket och landskapsbilden, samt även för naturmiljön då en allé (till höger i bilden) berörs. I gengäld avlastas boendemiljöerna längs den befintliga vägen från störningar. Fotot taget från befintlig E16, öster om järnvägspassagen. Till vänster i bild järnvägsbanken och Hulåns ravin.

7.2.1. Transportpolitiska målen

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Projektet medverkar till att uppfylla detta mål eftersom säkerhet och tillgänglighet förbättras genom åtgärderna.

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Föreslagen lösning medverkar till att uppnå målet genom ökad trafiksäkerhet. Boendemiljön förbättras för de flesta, minsta möjliga intrång har försökt åstadkommas. Där så krävs föreslås skyddsåtgärder. Genom den kartläggning som vägplanen och MKB omfattar har känsliga delar kunnat identifieras och på så sätt kan förebyggande åtgärder genomföras. Åtgärderna bedöms trots att det medför intrång inte strida mot målet.

 

Figur 16 Passagen i Hulån ger en sammanfattande bild av projektets miljökonsekvenser.

 

49

8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden

8.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

I miljöbalkens kapitel 2 anges allmänna hänsynsregler som är tillämpliga på all verksamhet och alla åtgärder som kan motverka balkens mål. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna iakttagits.

Arbetet inom projektet har skett i överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Nedan beskrivs hur hänsynsreglerna har beaktats i projektet.

Bevisbördesregeln (MB 2 kap. 1§) beaktas genom att denna MKB tar upp frågan om miljöbalkens hänsynsregler.

Kunskapskravet (MB 2 kap. 2§) Relevant information har införskaffats från tidigare utredningar, utredningar inom projektet samt samråd med länsstyrelsen och beaktats under utarbetande av arbetsplanen.

Försiktighetsprincipen (MB 2 kap. 3 §) innebär ofta lösningar som ska mildra eller begränsa negativa miljökonsekvenser. Åtgärder har utretts med hänsyn till människors hälsa och miljön genom att försiktighetsmått när så krävts inarbetats i vägplanen. Skyddsåtgärder i form av bullerskyddsåtgärder ingår i vägplanen.

Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap. 4 §). I vägutredningsskedet har alternativa väglägen studerats. I vägplanen har olika detaljlösningar studerats, se avsnitt 5.2 Val av utformning, bl.a. för att mildra negativa miljökonsekvenser.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen (MB 2 kap. 5 §). I arbetsplanen har mass-balansfrågor översiktligt studerats, men denna princip kan främst beaktas i bygg-skedet.

Produktvalsprincipen (MB 2 kap. 6 §). Denna regel kan främst beaktas i byggskedet och har inte påverkat arbetet med vägplanen.

Skälighetsregeln (MB 2 kap. 7 §). I det aktuella projektet har inga kostsamma skyddsåtgärder varit aktuella, vilket innebär att denna regel inte har påverkat arbetet med arbetsplanen.

Avhjälpandeskyldighet (MB 2 kap. 8 §). Denna regel är när det gäller vägprojekt främst tillämpbar i bygg- och driftskede.

8.2. Miljökvalitetsnormer

Vattendrag som berörs av projektet och omfattats av miljökvalitetsnormer för vatten, se avsnitt 4.6.2 Vägavvattning och vattenmiljö. Flera av dessa vattendrag har idag måttlig

 

50

 

ekologisk status. Orsaken är flödesregleringar och morfologiska förändringar 2. Vägplanens åtgärder innebär inga förändringar beträffande möjligheterna att uppnå miljö-kvalitetsnormerna, förutsatt att inga omgrävningar av de berörda vattendragen sker, i enlighet med vägplanens ritningar, samt att trummor läggs så att de inte bildar vandringshinder. Vägplanens åtgärder innebär inte heller några förändringar beträffande möjligheterna att uppnå god kemisk status. Den kemiska statusen är idag god utom vad gäller kvicksilver för samtliga berörda vattendrag. Föroreningar från vägdagvatten kan nå vattendragen, men den föroreningsmängd som når vattendragen bedöms komma att bli mindre med ny väg än med dagens lösning, eftersom fördröjning av vägdagvattnet tillämpas.

8.3. Hushållning med mark och vatten

Bestämmelser om hushållning med mark och vatten finns i 3 och 4 kapitlet miljöbalken (MB). Vissa områden är utpekade som riksintressen, med stöd i dessa kapitel. Riksintressen som berörs av det aktuella vägprojektet, se avsnitt 2.6 Riksintressen.

Den nya vägen ligger längre från Västerdalälven (naturmiljö av riksintresse enligt MB 3 kap 6 §) än befintlig väg E16, utom på sträckan från Hulån till Hulåns IP. Den nya vägen korsar Hulån cirka 100 meter uppströms järnvägsbron, som utgör gräns för riksintresset. Riksintressets utpekade värden utgörs av själva älvmiljön och berörs inte direkt av väg-planens förslag. Eventuell påverkan genom grumling är tillfällig och bedöms inte påverka riksintressets värden.

Friluftslivsvärdena i riksintresset Västerdalälven med Görälven (riksintresse för friluftslivet enligt MB 3 kap 6 §) berörs inte av vägprojektet.

Nedre Västerdalälven såsom riksintresse enligt MB 4 kap 1 och 6§§ bedöms inte beröras av vägplanens åtgärder.

Väg E16 och järnvägen Västerdalbanan såsom riksintressen för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8 § tillgodoses genom vägplanens åtgärder. Den planskilda passagen mellan väg och järnväg innebär funktionsmässiga förbättringar för båda dessa riksintressen. Den nya väg sträckningen innebär förbättrad funktion för vägen.

8.4. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken

Tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken är inte aktuellt för denna typ av väg.

 

                                                            2 Morfologiska förändringar betyder fysisk påverkan i vattenförekomsten, t.ex. genom att den är rätad, rensad eller invallad. 

 

51

9. Markanspråk och pågående markanvändning

9.1. Allmänt

Nytt vägområde för vägåtgärder som föreslås vid allmän väg omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som krävs, se Figur 17.

Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att använda mark eller annat utrymme som behövs för vägen inom vägområdet. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in.

Vägrätten innebär inte att fastighetsgränserna ändras. Till vägområdet hör inte bara vägbanan utan också diken, slänter, bullerskydd, räcken, vägmärken, belysning med mera som har direkt koppling till vägen.

Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om det inte har träffats någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken tas i anspråk. Den statliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta enligt 5§ Räntelagen (1975:635) tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol.

Figur 17 Vägområde och vägrätt.  

 

52

 

9.2. Utökat vägområde

9.2.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt

På plankartorna 100C0201-100C0214 redovisas nytt vägområde. Tillkommande vägområdet anges i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför befintligt vägområde för allmän väg.

Nytt vägområde med vägrätt cirka 299 300 m2. Marktypen består i huvudsak av skogsmark. Övriga marktyper som även omfattas är åkersmark eller myrmark.

9.2.2. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt

Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren bestämmer över markens användning under den tid vägrätten består, med undantag för jordbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande.

Vägrätten är inskränkt även på det sättet att väghållaren inte har rätt att använda material och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken.

Inskränkt vägrätt redovisas för drift och underhåll av viltstängsel, Vi1 på plankarta. Eftersom viltstängsel till stor del måste underhållas från utsidan läggs en 2 m bred remsa med inskränkt vägrätt utanför viltstängslet. I denna remsa kan sedan stängselstolpar och nät som behövs för framtida underhåll köras ut. Detta säkerställer en acceptabel arbetsmiljö, eftersom den högtrafikerade vägen inte behöver utnyttjas vid framtida underhåll av stängslet. Inskränkt vägrätt för dagvattenhantering och snöupplag, Vi2.

Plankartorna redovisar områden med inskränkt vägrätt omfattande totalt cirka 24 400 m2, redovisas på plankartorna 100C0201-100C0214. Marktypen är i huvudsak skogsmark för Vi1 och åkersmark för Vi2 (cirka 1 800 m2).

9.2.3. Område med tillfällig nyttjanderätt

Områden med tillfällig nyttjanderätt behövs för att vägen ska kunna byggas. Det är tillfälliga förbifarter, uppställning, etablering, upplag osv. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden och markytorna kommer att återställas innan de återlämnas.

I vägplanen föreslås att ca 18 700 m2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Marktypen är i huvudsak befintlig vägmark (samfälligheter). Dessa områden har markerats på plankartorna, 100C0201-100C0214.

Områden markerade med T1 avser tillfällig nyttjanderätt för avvattningsåtgärder (rensning av korsande diken, omgrävning av diken) från byggstart till slutbesiktning.

Områden markerade med T2 avser tillfällig nyttjanderätt av enskilda vägar som byggvägar, från byggstart till slutbesiktning.

Områden markerade med T3 avser tillfällig nyttjanderätt för byggvägar och etableringsytor för entreprenören, från byggstart till slutbesiktning.

Områden markerade med T6 avser ytor som behövs för geotekniska åtgärder, från byggstart till slutbesiktning. Se kapitel 5.2.8 samt typsektionsritning 100T0402.  

 

53

9.2.4. Förändring av allmän väg

Vägplanen omfattar även förslag på indragning av väg från allmänt underhåll samt ändring av väghållningsansvar.

Km 5/400, befintlig väg E16 vid planpassagen med Västerdalsbanan berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, vägplanen föreslår rivning av denna del av väg.

Km 6/300, planen innefattar även indragning av väg från allmänt underhåll som omfattar befintlig väg E16 vid Hulån, ny korsning med väg 536 som föreslås utgår från statligt väghållningsansvar. Vem som kommer att bli ny väghållare kommer Lantmäteriet att hantera via förrättningsärende.

9.2.5. Byggnader

Några byggnader som ligger inom nytt vägområde kommer att beröras. En lada vid km 4/560 kommer att flyttas till annan plats i samråd med fastighetsägaren. Byggnaderna vid km 5/700-5/800 utgörs av uthus och dessa kommer rivas. Fastigheten i km 6/100 är inlöst av Trafikverket, dessa byggnader kommer att rivas.

 

 

54

 

10. Fortsatt arbete

10.1. Tillstånd och dispenser

Nedan redogörs för de prövningar som bedöms kunna bli aktuella för vägprojektet. När förfrågningsunderlag tas fram och detaljeringsnivån i planeringen därmed byggs på kan ytterligare ärenden aktualiseras.

Tillstånd för vattenverksamhet Tillstånd för vattenverksamhet behöver sökas för den nya vägens passage över Hulån samt för den bortledning av yt- och grundvatten som vägprojektet ger upphov till vid skärningen genom Skamsberget.

Anmälan om vattenverksamhet

Anmälan om vattenverksamhet ska upprättas för de platser där vägen korsar vattendrag och trummor anläggs för genomledning av vattendragen. Anmälan ska även upprättas där det krävs omgrävning av vattendrag för att anpassa genomledningen.

Detta gäller km ca 2/010 där vattendrag från våtmark leds i trumma under vägen. Ca km 1/300-2/700 där vägen korsar våtmarker utan utpekade naturvärden. Ca km 2/695 där vattendrag från Kvarnsjön leds i trumma under vägen. Ca km 4/125 där vattendrag (dike) leds i trumma under vägen. Här krävs även att vattendraget(diket) anpassas och grävs om så trumman kan anläggas med så rät korsningsvinkel som möjligt. Ca km 4/895 där vattendrag leds i trumma under vägen.

Tillstånd för borttagande av fornlämning

Ingrepp i fornlämningar eller fornlämningsområden prövas av länsstyrelsen enligt kultur-miljölagen. I nuvarande kunskapsläge (maj 2015) berörs inga kända fornlämningar av vägprojektet, men arkeologisk utredning kommer att utföras och det går inte att utesluta att hittills okända lämningar påträffas. Om fornlämningar påträffas vid entreprenadarbetena så ska arbetet stoppas och länsstyrelsen kontaktas. För ingrepp i fast fornlämning (undersökning eller borttagande) krävs länsstyrelsens tillstånd enligt kulturminneslagen 2 kap 10§.

Tillstånd för uppläggning av massor med mer än ringa föroreningsrisk

Uppläggning av massor med mer än ringa föroreningsrisk kräver tillstånd från länsstyrelsen. Det kan bli aktuellt om stenkolstjära påträffas.

Dispens från Artskyddsförordningen Nordväst om Skamhed går den nya vägen genom ett område med förekomster av den frid-lysta arten revlummer, Lycopódium annótinum. Dispens från artskyddsförordningen behöver sökas hos Länsstyrelsen för detta intrång. Dispens måste ha beviljats innan arbetena får påbörjas.

Samråd med länsstyrelsen enligt miljöbalken 12 kap 6 § Samråd med länsstyrelsen, enligt MB 12 kap 6§, om projektets påverkan på den rödlistade arten gräddticka samt ev. påverkan på den rödlistade arten flodkräfta hålls genom länsstyrelsens tillstyrkan av Vägplanen. Gräddtickan återfanns dock inte vid andra inventeringen.

 

55

Anmälan till kommunen 3 Uppläggning av fasta ämnen med ringa föroreningsrisk (såsom överskottsmassor från vägbygget) samt uppställning av krossverk kräver anmälan till kommunen.

Kontrollprogram Kontrollprogram behöver upprättas för de brunnar som finns inom cirka 100 meter från den nya vägen. Även på sträckan förbi Skamsberget, där de närboende har kommunal vattenförsörjning, bör befintliga brunnar identifieras och berörda fastighetsägare tillfrågas om dessa brunnar nyttjas. Kontrollprogrammet bör beakta både vattentillgången och vattenkvaliteten. Kontrollprogram bör upprättas för att kunna dokumentera påverkan på ett utströmningsområde på fastigheterna Hulån 36 :2 och Saltvik 123:1, där den nya vägen passerar i skärning, varvid grundvattennivån kommer att påverkas.

10.2. Uppföljning och kontroll

Efter avslutat bygge kommer uppföljning att behövas av eventuell påverkan på enskilda brunnar nära vägen.

10.3. Övrigt

Vägprojektet kommer att genomföras som totalentreprenad. Till grund för total-entreprenaden kommer ett förfrågningsunderlag att tas fram. Detta görs efter att vägplanen har fastställts. Vissa viktiga frågor kommer att hanteras genom att funktionskrav ställs i förfrågningsunderlaget, bl.a. följande:

Den planskilda passagen vid km 2/770 behöver utformas så att den är lämpad för passage av medelstora däggdjur.

Trummor ska läggas på sådant sätt att de inte bildar vandringshinder för faunan. Riktlinjer finns i Trafikverkets temablad Miljöanpassning av trumma/bro.

Utpekat värdefulla naturmiljö- och kulturmiljöer samt objekt som identifierats i naturvärdeinventeringen behöver beaktas, så att de inte berörs t.ex. av sidotippar eller nytt sidovägnät.

I upphandlingen av förfrågningsunderlag bör Trafikverket ställa kompetenskrav för att säkra att miljöexpertis inom bl.a. vattenmiljö, naturmiljö och landskapsarkitektur/gestalt-ning tas med i bemanningen av uppdraget.

Arkeologisk utredning utförs våren-sommaren 2015.

I fortsatt planering behöver tekniska lösningar tas fram för hur ny väg klarar 10 000-årsflödet.

För byggskedet gäller, förutom de krav som fastställs i vägplanen, Trafikverkets kravdokument Generella miljökrav vid entreprenadupphandling (TDOK 2012:93). Dessa krav representerar en basnivå som ska upprätthållas i alla entreprenaduppdrag.

 

                                                            3 Anmälan görs av entreprenören. 

 

56

 

11. Genomförande och finansiering

11.1. Formell hantering

Denna vägplan kommer att tillhandahållas allmänheten för granskning och genomgå fastställelseprövning längre fram i processen. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. Synpunkter som inkommit sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.

Inkomna synpunkter kan föranleda att Trafikverket reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny granskning behöva göras.

Vägplanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter begärs fastställelse av vägplanen.

De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade ”kommunikation” kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen.

Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelse-beslutet inom tiden för överklagande.

Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.

Hur vägplanen ska tillhandahållas allmänheten för granskning och fastställas regleras i 17-18 §§ väglagen och 30-36 §§ vägkungörelsen

11.1.1. Fastställelsebeslutets omfattning

Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i vägplanens plankartor samt de villkor som tas upp i beslutet.

11.1.2. Rättsverkningar av fastställelsebeslutet

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:

• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.

• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt.

• Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser.

• För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.

 

57

• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.

11.1.3. Sakägare

Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som vägplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av ändrade utfartsförhållanden och bullerstörningar. För påverkan i natur-, kultur-, och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Sakägarkretsen är inte densamma som fastighetsförteckningen.

Fastighetsförteckningen är indelad i sex delar enligt Vägförordningen 3 kap 13 § :

1. fastigheter där mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt och kända ägare till dessa fastigheter,

2. mark- och vattenområden som är samfällda för flera fastigheter och inom vilka mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt och kända ägare till kända delägande fastigheter,

3. nyttjanderätt eller annan särskild rätt, utom hyresrätt och bostadsrätt, till fastigheter där mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt och kända innehavare av dessa rättigheter,

4. fastigheter med bostadsbyggnader som utan bullerdämpande åtgärder beräknas utsättas för buller som överskrider riktvärden för vägtrafikbuller och kända ägare till dessa fastigheter och bostadsbyggnader,

5. fastigheter vars utfart till allmän väg planeras ändras med anledning av vägbygget och kända ägare till dessa fastigheter,

6. gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) och därmed jämställda vägsamfälligheter och vägföreningar, i den mån de berörs av vägplanen, samt kända ägare till de kända fastigheter som deltar i anläggningarna.

Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter förvaltar en samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning, har föreningen angetts i stället för ägare eller innehavare.

11.1.4. Kommunala planer

Vägprojektet berör två detaljplaner. Se även avsnitt 4.3.3 Kommunala planer.

D:130. Detaljplan för Rv 71 Vansbro Flottaren-Vanån m.m. Laga kraft 2005-12-22. Detaljplanen omfattar den nya vägsträckans början i Vansbro, vid den planerade cirkulationsplatsen. Den mark som tas i anspråk för vägområdet är planlagd som genomfart, det vill säga vägplanen överensstämmer med detaljplanen.

D:110. Detaljplan för Hulåns snickeri. Laga kraft 1999-09-21. Detaljplanen omfattar fastigheten Hulån 105:1, strax nordost om den plats där ny väg E16 korsar järnvägen på bank. Den planlagda mark som tas i anspråk för ny väg E16 är planlagd som

 

58

 

lokalgata. Omledning av befintlig väg E16 , som ny lokalgata, ligger på mark som är planlagd delvis som lokalgata, delvis för industri, mark som inte får bebyggas. Det innebär att detaljplanen behöver ändras. Samråd sker med Vansbro kommun och detaljplanen kommer att justeras så att den överensstämmer med vägplanen innan vägplanen fastställs.

11.2. Genomförande

Skyddsåtgärder i form av bullerskydd kommer att fastställas. Trafikverket avser att erhålla markåtkomst via fastställelse av vägplanen. Fastställelseprocessen utförs enligt väglagen och vägkungörelsen. Projektet ska genomföras som totalentreprenad. Det innebär att nästa steg efter vägplanens fastställelse blir att ta fram underlag för upphandling av entreprenör.

Tidplan:

Allmänhetens granskning sommaren 2015

Vägplan fastställd 2016

Planerad byggstart 2018

Öppnande för trafik cirka 2020

Tillstånd och dispenser som bedöms bli nödvändiga för genomförandet, se kapitel 10 Fortsatt arbete.

11.3. Finansiering

Pengar finns avsatta i regeringens nationella plan för åren 2014-2015. Kommunen finansierar utsmyckning/gestaltning av rondellytan vid nya cirkulationsplatsen vid Vansbro.

Kostnaden för åtgärden beräknas till 188 miljoner kronor.

 

 

59

12. Underlagsmaterial och källor

Trafikverket Riksväg 71 delen Vansbro–Dala-Järna. Vägutredning. Beslutshandling. Februari 2000.

Länsstyrelsen Dalarna Digitalt underlagsmaterial. Länsstyrelsen i Dalarnas län. September 2014.

Dalarnas miljömål. Miljömål 2013. Rapport 2013:11.

Vansbro kommun Utvecklings- och översiktsplan för Vansbro kommun 2011. Antagen 2011-10-03.

Detaljplaner

Övriga Naturvärdesinventering för E16 Dala-Järna – Vansbro. HL Taigabas. Februari 2015.

Skogsdataportalen. Digitalt underlagsmaterial. Mars 2015. http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogsdataportalen1/

VISS, VattenInformationsSystem Sverige. Mars 2015. http://www.viss.lansstyrelsen.se/

STRADA www.transportstyrelsen.se

www.Dalatrafik.se

PM Gestaltning

PM Avvattning

Miljökonsekvensbeskrivning vägplan E16 Dala Järna - Vansbro

 

 

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se