Ett!nytt!sätt!att!presentera!patientflödepå ...656677/FULLTEXT01.pdf · Gustaf’Hummel’ ’...
-
Upload
truongtruc -
Category
Documents
-
view
229 -
download
0
Transcript of Ett!nytt!sätt!att!presentera!patientflödepå ...656677/FULLTEXT01.pdf · Gustaf’Hummel’ ’...
Gustaf Hummel Susann Järhult PhD Läkarkandidat Spec Akut Inv Med Inst. för Medicinska Vetenskaper ST Akutsjukvård DAT div.
Ett nytt sätt att presentera patientflöde på akutmottagningen och effekt av flödesfrämjande
snabbspår.
1
Innehållsförteckning
Innehåll Sida
1. Innehållsförteckning 1
2. Sammanfattning 2
3. Abstract 2
4. Bakgrund 3
5. Material & Metod 5
6. Resultat 6
7. Diskussion 7
8. Referenslista 9
9. Bilaga 1 11
10. Bilaga 2 12
2
Sammanfattning Ett nytt sätt att presentera patientflöde på akutmottagningen och effekt av flödesfrämjande snabbspår Av: Gustaf Hummel Mål: Onödigt långa genomloppstider på akutmottagningen ökar risken för en negativ vårdrelaterad händelse och orsakar trängsel på akutmottagningen. Äldre patienter, en ständigt ökande del av befolkningen, är särskilt utsatta på akutmottagningen. Analys av otillfredsställande patientflöden på akutmottagningen uppmärksammas alltmer inom den svenska sjukvården. Syftet med detta arbete är att ur akutens perspektiv åskådliggöra patientflödet på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset (AS) genom måttet total patientbelastning. Vi jämförde även total patientbelastning per timme på akutmottagningen under en höstvecka 2011, då ett flödesfrämjande akutläkarbemannat snabbspår fanns inrättat, med samma tidsperiod 2012 då detta avvecklats. Vår hypotes var att total patientbelastning på akutmottagningen var lägre under mätperioden 2011 än 2012. Material och metod: Retrospektiv kvantitativ analys av akutbesök från akutmottagningens patientliggare för samtliga patienter som besökt medicin-‐, kirurg-‐ samt ortopedklinikerna på AS akutmottagning under dygnets samtliga timmar under vecka 28.11.2011 -‐4.12.2011 (n = 1011) och vecka 26.11.2012 -‐2.12.2012 (n = 1007). Resultat: Ingen statistiskt signifikant skillnad i total patientbelastning kan påvisas mellan åren 2011 och 2012 (p= 0,5). Slutsats: Total patientbelastning kan vara en värdefull indikator på patientflöde på akutmottagningen, men ytterligare studier behövs för att visa dess värde. Abstract A new way to present ED throughput and the effect of a fast-‐track system Author: Gustaf Hummel Objective: Unnecessarily extended emergency department (ED) throughput times increase the risk of adverse events and cause ED crowding. Elderly patients, a steadily increasing population, are especially vulnerable in ED’s. Analysis of unsatisfactory ED throughput is increasingly recognized. The aim has been to more accurately visualize ED patient throughput at Uppsala University Hospital (UUH) through the use of hourly total ED patient load. Furthermore, the aim has been to compare the hourly total ED patient load for a fall week in 2011, when a specialty independent fast track team staffed by an ED physician was implemented, with the same time period in 2012 when this was cut. We hypothesized that hourly total ED patient load were lower in 2011 than 2012. Material and Methods: A retrospective quantitative analysis of all registered patient visits to any of the medicine-‐, surgery-‐ and orthopedic clinics at the ED via the patient ledger was conducted at UUH. The study time was the same single autumn week in 2011 (n=1011) and 2012 (n=1007). Results: There was no consistent statistical difference in the total ED patient load between the years 2011 and 2012 (p=0,5). Conclusion: The hourly total ED patient load might be a valuable indicator of ED throughput, but further studies are needed to prove its value.
3
Bakgrund Kaos på akutmottagningen är ofta intrycket då ett högt patienttryck föreligger och trängsel uppstått. Denna trängsel benämns ”Emergency department crowding” (ED Crowding) inom den internationella medicinvetenskapliga litteraturen sedan drygt tjugo år tillbaka1 och är numer en vedertagen term. Enkelt kan det beskrivas uppstå då det finns en obalans mellan tillgång och efterfrågan på akutvård2. Mer utförligt kan trängsel på akutmottagningen (härefter refererat till som ”trängsel” endast) beskrivas råda då:
• Efterfrågan på akutvård överstiger tillgängliga resurser för patientomhändertagande på akutmottagningen, sjukhuset eller båda3.
• Akutmottagningens inadekvata resurser att möta patienternas efterfråga på akutvård leder till en lägre vårdkvalitet1.
En enskild precis definition samt objektiva kriterier för när trängsel råder saknas4. Många olika mätskalor och -‐system har prövats utan konsensus4. Orsak och konsekvens till trängsel är en lång väntetid till en första läkarkontakt (tid till läkare), en lång total vistelsetid på akutmottagningen (tid till beslut och avslut) samt att fler patienter blir korridorsliggare på akutmottagningen i väntan på att bli tilldelade rätt avdelningsplats2. Antalet akutbesök på Sveriges akutmottagningar har ökat under det senaste decenniet5 och landets akutmottagningar vittnar om ett ökat efterfrågetryck5. Landets akutsjukhus har sedan 1990 minskat från 87 till 74 stycken5. Antalet vårdplatser på landets sjukhus har också minskat. Sveriges befolkning ökar i antal och genomsnittsålder. Sjukvårdens möjligheter och kraven på tillgänglighet från samhället ökar. Akutmottagningen har ett vårdåtagande gentemot alla nyanlända patienter. Detta vårdåtagande gäller även korridorsliggare. Under tiden de kvarstannar på akutmottagningen i väntan på tilldelning av avdelningsplats och dittransport behöver de omvårdnad och medicinska åtgärder. Akutmottagningens personalresurser blir beroende på patientens behov upptagna med att tillgodose dessa. En konsekvens av detta är att resurser för att ta emot nyanlända patienter minskar2. En sjukhusbeläggning på ≥95 % har visats öka antalet allvarliga komplikationer med korridorsliggare6. Detta möjligen på grund av att man som korridorsliggare vid trängsel blir otillräckligt övervakad samt att medicinska behov inte blir tillgodosedda i tid då triagering och mottagande av nyanlända patienter prioriteras6. Samband har påvisats mellan korridorsliggare och fördröjd antibiotika-‐ och smärtstillandebehandling samt låg patienttillfredsställelse2. Lång väntetid till läkarbedömning innebär också en risk. Den medicinska angelägenhetsgraden av patientens sökorsak på akutmottagningen är i kön och i väntrummet oftast okänd. En större andel patienter lämnar akutmottagningen innan läkarbedömning 2 då trängsel råder. Trängsel har också visats ha ett samband med omdirigering av ambulanser7 samt fördröjning i återupplivningsförsök8. Under vistelsetiden på akutmottagningen kan vårdbehovet förändras. Omvärdering och tillsyn måste därför ske regelbundet. Patienter ≥65 års ålder (åå) utgör en riskpopulation på akutmottagningen9. De är frekventa besökare på akutmottagningen och har en högre sannolikhet för att drabbas av akut sjukdom9. Andelen äldre i befolkningen stiger och denna patientkategori har ofta flera sjukdomstillstånd att beakta för att värdera inläggningsbehov. Därför har de ofta lång tid till avslut, vilket i sig medför en högre risk för en negativ vårdrelaterad händelse9. Det finns även samband mellan trängsel och en underanvändning av analgetika (oligoanalgesi), framförallt hos patienter ≥65 åå10.
4
Hippokrates princip ”primum non nocere” (framförallt, skada ej), central i den medicinska etiken daterad tillbaka till antiken, hotas då trängsel råder1. Trängsel är förknippat med en ökad mortalitet i eftervårdstiden hos akutmottagningspatienter7, en högre komplikationsfrekvens2, en lägre vårdkvalitet, en lägre patientsäkerhet samt en lägre patient-‐ och vårdpersonaltillfredsställelse11. En sjukhusbeläggning ≥90% har visats medföra en högre grad av trängsel9. Inflödet av patienter till akutmottagningen varierar under dygnets timmar och veckodagar. På måndagar är det vanligtvis högst söktryck på Sveriges akutmottagningar medan lägst antal patienter passerar igenom en akutmottagning på en lördag12. Antalet patienter som handläggs vid respektive klinik (kirurgi, ortopedi, medicin) på akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset (AS) skiljer sig åt. Patienter registreras vid sin ankomst till akutmottagningen i ett datajournalsystem. Således registreras hur många patienter som söker respektive klinik per timme och dag. Patienterna avregistreras från respektive klinik då de lämnar den, oavsett om de går hem eller läggs in. Antalet patienter som befinner sig på akutmottagningen per klinik per timme, det vill säga patientbelastningen, samt det totala antalet patienter som befinner sig på hela akutmottagningen sammantaget (total patientbelastning) har inte tidigare mätts. Enligt Socialstyrelsen anser så gott som samtliga landsting i Sverige att trängsel främst orsakas av sjukhusöverbeläggningar (till följd av brist på vårdplatser), läkarbemanningen på akutmottagningen och dess joursystem samt en stor tillströmning av icke-‐akuta patienter5. Vi vet att arbetet på en akutmottagning försämras då den utsätts för en patientvolym som är större än vad de tillgängliga medicinska resurserna ursprungligen ämnats för8. Men en akutmottagning påverkas av alla instanser inom sjukvården, från antal slutenvårdsplatser på ett sjukhus till tillgänglig kommunal vård och omsorg5. Dessa faktorer, som befinner sig utanför akutmottagningen och som utgör en stor del av vårdapparaten, är många och påverkar direkt situationen på akutmottagningen. Samtidigt vet vi att arbetet som utförs på, samt i anslutning till (laboratorium och bilddiagnostik), akutmottagningen påverkar patientflödet och genom det sannolikheten till att trängsel uppstår. Exempelvis kan nämnas att en ökad väntetid för att få svar på laboratorieprov ger en ökad tid till avslut vilket i sin tur ger en ökad sannolikhet för trängsel och en lägre patientnöjdhet13. Varför är det då så viktigt att vi försöker minimera sannolikheten för att trängsel ska uppstå? Som nämnts ovan vet vi att sannolikheten för patienter ≥65 åå att drabbas av en negativ vårdrelaterad händelse är större vid en ökad tid till avslut vilket är fallet vid trängsel. Detta tros bero på en längre tids immobilisering på exempelvis bår, en ökad infektionsrisk till följd av en ökad exponering av akutmottagningens miljö, att akutmottagningen har en desorienterande effekt på patienten, att patienten omhändertas av multipla vårdgivare samt en ökad tid till rätt diagnos och eller rätt avdelning9. Detta är flera exempel på vad trängsel kan medföra. Vi vet idag att trängsel utgör ett hot mot folkhälsan4 och skall betraktas som en patientsäkerhetsfråga7, därför är det viktigt att sträva efter förbättring av patientflöden genom vårdkedjan. Många studier på och omkring trängsel finns. Åtgärder har vidtagits för att försöka förhindra att trängsel uppstår. Införandet av triagesystem som syftar till att öka patientsäkerheten vid långa väntetider då trängsel råder14 är ett exempel på detta. Vi vet även att statistik kan underlätta att objektifiera och lösa genomströmningsproblem på akutmottagningen15.
5
Patientflödet på AS mäts för närvarande genom antal in-‐ och utregistreringar av patienter per akutmottagningsklinik per timme. Syftet med denna studie har varit att mer rättvisande åskådliggöra patientflödet på akutmottagningen ur akutens perspektiv. Detta genom visualisering av total patientbelastning som mått. I dagsläget mäts klinikbunden (kirurgi, medicin, ortopedi) statistik vid AS akutmottagning. Vi jämförde total patientbelastning på akutmottagningen under en höstvecka 2011, då det fanns ett flödesfrämjande akutläkarbemannat snabbspår inrättat på akutmottagningen, med samma tidsperiod 2012 då detta avvecklats. Vår hypotes var att den totala patientbelastningen på akutmottagningen var lägre under mätperioden 2011 än 2012. Material och Metod Denna studie utformades som en retrospektiv kvantitativ analys av akutbesök där vi erhållit avidentifierade patientuppgifter från akutmottagningens patientliggare för samtliga patienter som besökt medicin-‐, kirurg-‐ samt ortopedklinikerna på AS akutmottagning under dygnets samtliga timmar under vecka 28.11.2011 -‐4.12.2011och vecka 26.11.2012 -‐2.12.2012. Valet av vecka gjordes med målsättningen att den ska representera en genomsnittlig vecka under året utan händelser som antingen skulle belasta eller underlätta situationen på akutmottagningen påtagligt. All data erhölls genom data-‐ och statistikansvarig på divisionen för Diagnostik, Akut, Anestesi och Teknik (DAT div). Patientliggaren är en modul som finns att tillgå i det elektroniska patientjournalsystemet Cosmic. Genom akutmottagningen på AS har ca 52000 patienter passerat årligen under studietiden, 2011 (n=51965) och 2012 (n=52332). Totalt inkluderades 2018 patienter i studien, 2011 (n=1011) och 2012 (n=1007). Infektionspatienter exkluderades då de hänvisas till infektionskliniken vid ankomst, lungpatienter inkluderades i medicinkliniken då alla akuta lungmedicinärenden initialt handläggs på akutmottagningen. Totalt exkluderades 42 patienter. Materialet analyserades manuellt genom att följa och registrera varje enskild patients väg genom akutmottagningen från ankomst till utskrivning alternativt inläggning. Antalet patienter som befann sig på akutmottagningen per klinik per timme samt på hela akutmottagningen sammantaget per timme noterades. Antal nyanlända patienter per klinik och timme samt deras genomsnittliga tid till avslut registrerades. Patientkategorin ≥75 åå följdes och registrerades specifikt på samma sätt som det totala antalet patienter avseende på patientbelastning, antal nyanlända per klinik och timme samt för genomsnittlig tid till läkare. Patienter ≥75 åå har som grupp högre vårdtyngd, är mer vulnerabla i en akutmottagningsmiljö, har en ökad sannolikhet för en negativ vårdrelaterad händelse samt för en ökad tid till avslut varför de lyftes i analysen. Den totala patientbelastningen för hela akutmottagningen (kirurg-‐, medicin-‐ och ortopedklinikerna sammantaget) analyserades genom en Chitvåanalys och jämfördes mellan år 2011 och 2012. Dygnets tjugofyra timmar delades in i sex tidsperioder (kl00.00-‐03.59, kl04.00-‐07.59, kl08.00-‐11.59, kl12.00-‐15.59, kl16.00-‐19.59, kl20.00-‐23.59) och dessa sex tidsperioder jämfördes per dygn och vecka. SPSS statistikprogram användes och beräkningarna utfördes av statistiker knuten till institutionen. Då samtliga patientuppgifter som erhölls var avidentifierade krävdes inget etiskt tillstånd.
6
Resultat Variationerna i patientbelastning följde variationerna i antal nyanlända patienter som besökte akutmottagningen under bägge veckorna respektive år. Måndag 28.11 hade störst totalantal patienter under dygnet samt högst total patientbelastning år 2011. Tisdag 27.11 hade störst totalantal patienter under dygnet samt högst total patientbelastning år 2012. Medicin var den mest belastade kliniken per dygn och vecka bägge åren. I figur 1 presenteras ett bubbeldiagram över patientbelastningen för samtliga kliniker på akutmottagningen och för hela akutmottagningen sammantaget under måndagen 28.11.2011. I tabell 1, bilaga 1, presenteras patientbelastningen för samtliga kliniker på akutmottagningen och för hela akutmottagningen sammantaget under samma dygn för totala antalet patienter samt för patientkategorin ≥75 åå. I tabell 2, bilaga 2, presenteras antal nyanlända patienter under samma dygn och patientkategorier. I figur 2 presenteras ett bubbeldiagram över måndagen 26.11.2012.
Figur 1. Bubbeldiagram. Patientbelastning för respektive klinik samt total patientbelastning för hela akutmottagningen sammantaget under dygnets samtliga timmar måndag 28.11.2011. Samtliga kliniker liksom hela akutmottagningen representeras av ett spår av bubblor. På x-‐axeln visas dygnets tjugofyra timmar. Värdet på y-‐axeln motsvarar antal patienter. Storleken på bubblorna representerar antal patienter. Ju större antalet patienter är desto större bubbla och desto högre på y-‐axeln är bubblan positionerad. Färgen på bubblorna representerar antal patienter i patientkategorin ≥75 åå. Ju större antal patienter ≥75 åå desto närmare rött på färgskalan är bubblans färg.
7
Figur 2. Bubbeldiagram. Patientbelastning för respektive klinik samt total patientbelastning för hela akutmottagningen sammantaget under dygnets samtliga timmar måndag 26.11.2012. Vid jämförelsen av total patientbelastning mellan vecka 28.11.2011 -‐4.12.2011 och vecka 26.11.2012 -‐2.12.2012 fann vi ingen statistiskt signifikant skillnad i total patientbelastning (p=0,5). Diskussion För att åskådliggöra patientflödet på AS akutmottagning har som nämnts ovan antal in-‐ och utregistreringar av patienter per klinik och timme mätts. Antalet nyanlända patienter under en viss timme kan vara litet eller obefintligt men behöver inte betyda att akutmottagningen är tom på patienter eller under låg arbetsbelastning, situationen kan vara den omvända. Att enbart mäta antal in-‐ och utregistreringar av patienter på akutmottagningen (se tabell 2, bilaga 2) ger en onyanserad blid av patientflödet i jämförelse med patientbelastningen (se tabell 1, bilaga 1). Genom att använda bubbeldiagram innehållandes flera parametrar tillsammans med en horisontell rörelse över tid erbjuds en möjlighet att återspegla situationen på akutmottagningen på ett visuellt tydligt och iögonfallande vis (se figur 1 och 2). Total patientbelastning ter sig kunna erbjuda en mer rättvisande bild av patientflödet på akutmottagningen. Ytterligare studier behövs för att fastställa huruvida total patientbelastning är en bättre indikator på patientflödet genom den klinikindelade akutmottagningen än de indikatorer som idag används vid AS. Vid jämförelsen av total patientbelastning mellan åren var resultaten statistiskt icke-‐signifikanta (p=0,5). Under studietiden 2011 var det en ensam akutläkare som bemannade ett flödesfrämjande snabbspår på akutmottagningen samtidigt som ett flertal icke-‐akutläkare tjänstgjorde på akutmottagningen under samma tid på dygnet. Vid mätning av total patientbelastning inkluderas alla patienter som befinner sig på akutmottagningen, de patienter som handlagts av den ensamme akutläkaren inkluderades således i totalen. Vi vet att akutläkare, i länder där sådana bemannar akutmottagningen, förbättrar tiden till revaskularisering vid akut hjärtinfarkt/ instabil angina, tolkar EKG samt behandlar hjärtstopp och andningsuppehåll likvärdigt som andra specialistläkare som tjänstgör på akuten16. Väntetiderna, i synnerhet tid till läkare, på akutmottagningen har visats bli kortare om akutläkare ingår i triageteamet17. Således kan det antas att patientflödet bör förbättras av att akutläkare arbetar på
8
akutmottagningen. Men en ensam akutläkares arbetsprestation kan inte antas vara så stor att den skulle ha en påverkan på den totala patientbelastningen på en akutmottagning som besöks av ca 140 patienter dagligen och där ett stort antal läkare tjänstgör samtidigt. Inga slutsatser kan genom denna studie dras om att en akutläkare på plats inte kan förbättra den totala patientbelastningen på akutmottagningen. Brister med studien finns:
• Kort studietid. • Eventuella förändringar i personalbemanningen på akutmottagningen under
studietiden är okänd. • Uppgifter om antalet vårdplatser på AS och beläggningsgraden på
sjukhusavdelningarna under studietiden saknas. För att inhämta mer kunskap inom områdena patientflöde på akutmottagningen samt trängsel finns förslag på vidare studier:
• En objektiv jämförelse mellan total patientbelastning på akutmottagningen kontra antal in-‐ och utregistreringar per klinik och timme, med syfte att avgöra vilken indikator som tydligast åskådliggör patientflödet på akutmottagningen.
• En analys av total patientbelastning på akutmottagningen för att följa effekter av nedläggning av sjukhusavdelning (resulterar i färre vårdplatser) med syfte att undersöka om detta kan påverka patientflödet på AS akutmottagning negativt och medföra större risk för trängsel.
Slutsats:
• Total patientbelastning ter sig kunna erbjuda en mer rättvisande bild av patientflödet på akutmottagningen.
• Ytterligare studier behövs för att fastställa huruvida total patientbelastning på akutmottagningen är en bättre indikator på patientflöde genom den klinikindelade akutmottagningen än de indikatorer som idag används vid AS.
• Ingen statistiskt signifikant skillnad i total patientbelastning på AS akutmottagning kan påvisas mellan de undersökta veckorna under år 2011 och 2012.
9
Referenser 1. Moskop JC, Sklar DP, Geiderman JM, Schears RM, Bookman KJ. Emergency
department crowding, part 1-‐-‐concept, causes, and moral consequences. Ann Emerg Med 2009;53(5):605–11.
2. Singer AJ, Thode HC Jr, Viccellio P, Pines JM. The association between length of emergency department boarding and mortality. Acad Emerg Med 2011;18(12):1324–9.
3. Higginson I. Emergency department crowding. Emerg Med J 2012;29(6):437–43.
4. Asplin BR. Measuring crowding: time for a paradigm shift. Acad Emerg Med 2006;13(4):459–61.
5. Hanning M, Bruce M, Yngve L. Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. 2011:5-‐37.
6. Zhou J-‐C, Pan K-‐H, Zhou D-‐Y, et al. High hospital occupancy is associated with increased risk for patients boarding in the emergency department. Am J Med 2012;125(4):416.e1–7.
7. Sprivulis PC, Da Silva J-‐A, Jacobs IG, Frazer ARL, Jelinek GA. The association between hospital overcrowding and mortality among patients admitted via Western Australian emergency departments. Med J Aust 2006;184(5):208–12.
8. Hong KJ, Shin SD, Song KJ, Cha WC, Cho JS. Association between ED crowding and delay in resuscitation effort. Am J Emerg Med 2012;
9. Ackroyd-‐Stolarz S, Read Guernsey J, Mackinnon NJ, Kovacs G. The association between a prolonged stay in the emergency department and adverse events in older patients admitted to hospital: a retrospective cohort study. BMJ Qual Saf 2011;20(7):564–9.
10. Pines JM, Hollander JE. Emergency department crowding is associated with poor care for patients with severe pain. Ann Emerg Med 2008;51(1):1–5.
11. Lucas R, Farley H, Twanmoh J, et al. Emergency department patient flow: the influence of hospital census variables on emergency department length of stay. Acad Emerg Med 2009;16(7):597–602.
12. Ekelund U. Patient throughput times and inflow patterns in Swedish emergency departments. A basis for ANSWER, A National SWedish Emergency Registry. SCAND J TRAUMA RESUS 2011;19:37.
13. Singer AJ, Viccellio P, Thode HC Jr, Bock JL, Henry MC. Introduction of a stat laboratory reduces emergency department length of stay. Acad Emerg Med 2008;15(4):324–8.
14. Farrokhnia N, Göransson KE. Swedish emergency department triage and interventions for improved patient flows: a national update. Scand J Trauma Resusc Emerg Med 2011;19:72.
15. Crane J. Using Data to Drive Operational Improvement in the ED. June, 2012. Presentation. Perfecting Emergency Department Operations, Washington DC.
10
16. Brabrand M. Emergency medicine in Scandinavia-‐-‐an outstanding opportunity for research. SCAND J TRAUMA RESUS 2010;18:5.
17. Ruben F, Widgren BR. [Shorter waiting time in emergency departments with physicians in the triage team. Comparison of standard and emergency physician triage]. Lakartidningen 2011;108(7):340–2.
11
Bilaga 1. Tabell 1. Patientbelastning per klinik och timme för totala antalet patienter (vänster) samt för patientgruppen ≥75 åå (höger) under måndag 28.11.2011 på AS akutmottagning.
Patientbelastning total/ klinik, AS akutmottagning, mån 28.11.2011
Patientbelastning ≥75åå/ klinik, AS akutmottagning, mån 28.11.2011
Klockslag Medicin Kirurgi Ortopedi Totalt Klockslag Medicin Kirurgi Ortopedi Totalt kl00-‐01 10 7 3 20 kl00-‐01 3 3 1 7 kl01-‐02 9 7 2 18 kl01-‐02 3 3 1 7 kl02-‐03 8 6 1 15 kl02-‐03 2 3 0 5 kl03-‐04 5 6 0 11 kl03-‐04 1 3 0 4 kl04-‐05 3 2 0 5 kl04-‐05 1 1 0 2 kl05-‐06 2 3 2 7 kl05-‐06 1 1 0 2 kl06-‐07 3 3 2 8 kl06-‐07 1 1 0 2 kl07-‐08 5 5 2 12 kl07-‐08 1 1 0 2 kl08-‐09 6 6 1 13 kl08-‐09 0 2 0 2 kl09-‐10 9 9 1 19 kl09-‐10 1 1 0 2 kl10-‐11 17 10 4 31 kl10-‐11 2 2 0 4 kl11-‐12 22 12 8 42 kl11-‐12 4 2 2 8 kl12-‐13 25 14 10 49 kl12-‐13 7 2 2 11 kl13-‐14 25 15 10 50 kl13-‐14 9 2 2 13 kl14-‐15 30 15 11 56 kl14-‐15 12 2 2 16 kl15-‐16 32 16 7 55 kl15-‐16 15 2 2 19 kl16-‐17 31 19 5 55 kl16-‐17 16 3 0 19 kl17-‐18 28 20 8 56 kl17-‐18 12 2 0 14 kl18-‐19 28 18 9 55 kl18-‐19 13 2 1 16 kl19-‐20 25 18 8 51 kl19-‐20 10 2 1 13 kl20-‐21 23 21 10 54 kl20-‐21 9 2 2 13 kl21-‐22 20 20 11 51 kl21-‐22 6 2 2 10 kl22-‐23 18 19 10 47 kl22-‐23 5 2 1 8 kl23-‐00 19 19 10 48 kl23-‐00 5 2 1 8
12
Bilaga 2. Tabell 2. Antal nyanlända patienter per klinik och timme för totala antalet patienter (vänster) samt för patientgruppen ≥75 åå (höger) under måndag 28.11.2011 på AS akutmottagning.
Nyanlända totalt/ klinik, AS akutmottagning, mån 28.11.2011
Nyanlända ≥75åå/ klinik, AS akutmottagning, mån 28.11.2011
Klockslag Med Kir Ort Totalt Klockslag Med Kir Ort Totalt kl00-‐01 1 1 0 2 kl00-‐01 1 1 0 2 kl01-‐02 0 2 1 3 kl01-‐02 0 1 0 1 kl02-‐03 0 1 0 1 kl02-‐03 0 0 0 0 kl03-‐04 1 0 0 1 kl03-‐04 0 0 0 0 kl04-‐05 0 0 0 0 kl04-‐05 0 0 0 0 kl05-‐06 2 1 2 5 kl05-‐06 1 0 0 1 kl06-‐07 1 0 0 1 kl06-‐07 0 0 0 0 kl07-‐08 2 2 0 4 kl07-‐08 0 0 0 0 kl08-‐09 2 2 0 4 kl08-‐09 0 1 0 1 kl09-‐10 4 4 1 9 kl09-‐10 1 0 0 1 kl10-‐11 9 4 3 16 kl10-‐11 1 1 1 3 kl11-‐12 7 2 4 13 kl11-‐12 2 0 1 3 kl12-‐13 5 3 3 11 kl12-‐13 3 1 0 4 kl13-‐14 4 6 2 12 kl13-‐14 2 1 0 3 kl14-‐15 8 3 1 12 kl14-‐15 3 0 0 3 kl15-‐16 3 3 0 6 kl15-‐16 3 0 0 3 kl16-‐17 8 3 1 12 kl16-‐17 4 1 0 5 kl17-‐18 6 4 3 13 kl17-‐18 0 0 0 0 kl18-‐19 4 2 3 9 kl18-‐19 2 0 1 3 kl19-‐20 2 4 2 8 kl19-‐20 0 1 0 1 kl20-‐21 1 4 4 9 kl20-‐21 0 0 1 1 kl21-‐22 3 1 1 5 kl21-‐22 0 0 0 0 kl22-‐23 0 1 0 1 kl22-‐23 0 0 0 0 kl23-‐00 2 2 1 5 kl23-‐00 0 0 0 0 Totalt 75 55 32 Totalt 23 8 4