Modulsystem för Skogstransporter

ETT

I projektet ETT-modulsystem för Skogstransporter testas tre helt nya typer av virkesfordon, som har större lastförmåga än konventionella virkesfordon. Det förväntas minska koldioxidutsläppen, öka trafiksäkerheten och sänka kostnaderna, eftersom mer virke kan transporteras med färre fordon.

Ett konventionellt virkesfordon i Sverige får idag vara maximalt 25,5 meter långt och inte väga mer än 60 ton. Genom att höja dessa gränser skulle vi kunna transportera mer virke på varje fordon och därmed minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Det ligger i linje med de mål som angetts av Kommissionen mot oljeberoende. Det ligger också i linje med många andra länders målsättning att sänka miljöbelastningen och förbättra trafiksäkerheten genom att reducera antalet fordon.

Projektet ETT – Modulsystem för Skogstransporter studerar förutsättningar för och konsekvenser av högre bruttovikter och längre virkesfordon. Skogforsk har tagit initiativ till projektet som drivs i samarbete med Vägverket, skogsnäringen, Volvo och andra fordonstillverkare, Sveriges Åkeriföretag samt Riksförbundet Enskilda Vägar.

Projektet är uppdelat i delprojektet Större Travar med praktiska tester av ett virkesflöde i Dalsland/Värmland/Bohuslän/Västergötland och delprojektet En Trave Till med praktiska tester av ett virkesflöde i Norrbotten.

Delprojekt ST, Större Travar En ST-kranbil och en ST-dragbil testkörs under tre år i Dalsland, Värmland, Bohuslän och Västergötland från hösten 2009. ST-kranbilen består av en fyraxlig lastbil med kran, dolly och trailer. ST-dragbilen är en konventionell dragbil som används vid vanliga landsvägstransporter med link och trailer. Fordonen har samma längd som konventionella virkesfordon, men bruttovikten har utökats till 74 ton. De kan lasta 17 respektive 30 procent mer än traditionella virkesfordon. Hypotesen är att dessa fordon kan sänka miljöpåverkan och transportkostnad med 10 procent.

Stora Enso är värd för projektet.

Så ser virkesflödet utST-kranbilen kör ut virket från skog till lämplig omlastningsplats. På omlastningsplatsen parkeras trailern och virket på bilen lastas över till en väntande tom link. ST-dragbilen kopplar på linken och trailern och transporterar virket från omlastningsplats till industri. Transportavstånden från skogen till omlastningsplatsen blir ca 3 till 6 mil och från omlastningsplats till industrin dryga 10 mil. Landsvägstransporten från omlastningsplatsen till industrin görs med dragbilar utan kran. Tanken med systemet är att kranutrustade skogsbilar används till det som de är bra på – att köra i skogen.

ST-kranbil från skog till omlastningsplatsBiltyp:� Lastbil 8x6, dolly och trailerBruttovikt:� 74 ton Lastvikt:� 47 tonFordonsmått (l, b, h):� 24 m, 2,6 m, max 4,5 m.Antal axlar:� 9

från ST-dragbil från omlastnings plats till industriBiltyp:� Dragbil, link och trailerBruttovikt:� 74 ton Lastvikt:� 52 tonFordonsmått (l, b, h):� 24 m, 2,6 m, max 4,5 m.Antal axlar:� 9

från

ETT-fordonet från terminal till industriBiltyp:� Lastbil 6x4, dolly, link och trailerBruttovikt:� 90 ton Lastvikt:� 64 tonFordonsmått (l, b, h):� 30 m, 2,6 m, max 4,5 m.Antal axlar:� 11

Konventionellt virkesfordon från skog till terminalBiltyp:� Lastbil 6x4 och 4-axlig släpvagnBruttovikt:� 60 ton Lastvikt:� 38–42 tonFordonsmått (l, b, h):� 24 m, 2,6 m, max 4,5 m.Antal axlar:� 7

Delprojekt ETT, En Trave Till Under en treårsperiod med start från början av 2009 testkörs ETT-fordonet i Norrbotten. Fordonet består av en konventionell virkesbil, dolly, link och trailer. Det är 30 meter långt, har en bruttovikt på 90 ton och kan lasta 50 procent mer än traditionella virkesfordon. Hypotesen är att ETT-fordonet kan sänka miljöpåverkan och transportkostnaden med 20-25 procent.

SCA är värd för projektet.

Så ser virkesflödet ut Konventionella virkesfordon med en bruttovikt på 60 ton kör virke från skogen till en terminal i Överkalix. Vid terminalen lastar en separatlastare om virket till ETT-fordonet. ETT-fordonet kör sedan virket cirka 17 mil till Munksund i Piteå.

KontakterSkogforsk: Claes Löfroth, projektledare, 018-18 85 07, claes.lofroth@skogforsk.se

Skogforsk: Gunnar Svenson, 018-18 85 69, gunnar.svenson@skogforsk.se

Vägverket: Johan Lang, 0243-756 25, johan.lang@vv.se

SCA Virke Nord: Thomas Hedlund, 070-330 70 35, thomas.hedlund@sca.com

Stora Enso Skog: Jörgen Olofsson, 010-467 71 33, jorgen.olofsson@storaenso.com

Volvo Lastvagnar: Lena Larsson, 031-322 17 54, lena.larsson@volvo.com

Vilka deltar?ETT – Modulsystem för Skogstransporter är ett samarbetsprojekt som leds av Skogforsk. Följande partners ingår:

Holmen Skog, SCA Skog, Skogsindustrierna, StoraEnso, Sveaskog, Södra Skogsägarna, Sveriges Åkeriföretag, Volvo Lastvagnar, Vägverket, Riksförbundet Enskilda Vägar, Transportstyrelsen, VTI, Alcoa, BergsFegen, Bilprovningen, Bjälmsjö Skog och Transport, Epsilon, ExTe, Hiab, Intermercato, Parator, Reaxcer, Safe Driving 24, SSAB, Timmerlogistik Väst och Wabco.

Vem gör vad?Skogforsk ska studera kostnader, produktion och bränsleförbrukning. Skogforsk ska även göra specialstudier på vibrationer och miljöbelastning (CO2 och NOx m.m.)

Vägverket ska studera trafiksäkerhet, vägslitage och belastning på broar. En viktig fråga är också att undersöka hur allmänheten kommer att uppleva längre och tyngre fordon.

Tillverkarna, VOLVO, SSAB, Parator, Bergs Fegen, Exte Hiab m.fl. har tagit fram ETT-fordonet.

Skogsföretagen, SCA, Stora Enso, Södra, Holmen och Sveaskog är värdföretag för de praktiska studierna.

Sveriges Åkeriföretag ska utbilda förarna i trafiksäkerhet och attityd.

Riksförbundet Enskilda Vägar ska tillsammans med Vägverket och Skogforsk studera konsekvenserna av tyngre fordon på enskilda vägar.

Hur påverkas trafiksäkerheten?Den högre bruttovikten påverkar inte bromssträcka och manövrerbarhet. Däremot blir omkörningssträckorna längre. Men sammantaget bedöms trafiksäkerheten öka, eftersom antalet tunga fordon i trafiken minskar.

Slits inte vägarna mer? Nej, slitaget på vägarna kommer sannolikt att minska, eftersom de nya fordonskombinationerna har fler axlar och därmed fördelar lasten bättre än traditionella fordon.

Håller broarna?Högre bruttovikter kan bli ett problem på en del längre broar. Dessa får antingen förstärkas eller också får man på något sätt begränsa övrig trafik på bron när tunga virkesfordon passerar.

Hur påverkas miljön? Hypotesen är att bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp minskar markant eftersom det behövs färre fordon för att köra virket.

Krävs det starkare dragbilar?Nej, många av dragfordonen har redan i dag motorer på 500 och 600 hk. Dessa starka motorer klarar 90 tons bruttovikt utan problem.

Varför transporterar man inte virket med tåg istället?Skogsföretagen kör i dag allt mer virke på järnväg. Från 2001 till 2008 ökade tågtransporterna med 75 procent – och användningen fortsätter att öka. Järnvägen är miljömässigt ett bra alternativ och används där det är ekonomiskt, tekniskt och praktiskt möjligt. I vissa fall är tåg inget alternativ till lastbil, till exempel för transporten ut ur skogen.

Frågor och svar om tyngre och längre fordon