Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ettsocialt hållbart Malmö

Malmö 2012 01 25


Uppdraget• Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010

• Politisk oberoende kommission

• Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier

för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö.

– Sociala bestämningsfaktorer

– Vad är påverkbart, av vem och hur?

– Mål, effektiva strategier, uppföljning

– Ansvarsfördelning, styrning, organisation

– Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser

– Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska

förutsättningar, demokrati och delaktighet.

• Slutrapport december 2012


Källa: Hälsans bestämningsfaktorer. Omarbetad från Dahlgren och Whitehead


Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer.

Vad orsakar skillnader i hälsa?

WHO-kommissionen slutrapport, 2008


7228% 100%

59% 84%

24

Skillnader

Behörighet till gymnasiet

Valdeltagande

3966% 27% Lågt socialt deltagande

3839% 77% Förvärvsarbetande

227320% 93% Simkunnighet

25

Lägst HögstSkillnad

7.474.4 år 81.8 år Medellivslängd

Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2010

11% 61% Barnfattigdom50

Malmö 2012 01 11


Kommissionen• 14 kommissionärer• Ordförande, huvudsekreterare,

informatör• Senior advisers

-Andra experter-Bred konsultation


Underlagsrapporterna

Del 11) Vetenskapligt underlag, sociala

determinanter2) Effektiva insatser enligt forskning3) Situationen i Malmö (data, beskrivning)4) Förslag på åtgärdsområden

Del 25) Konkreta åtgärdsförslag

KAN/HUR

ÄRBÖR

ÅTGÄRDER/HANDLING


Barn och ungas uppväxtvillkor• Förskola och skola samt omgivande faktorer. Språk,

kognition, oavslutad skolgång: effektiva insatser som kan öka utbildningsnivån hos barn och ungdomar i Malmö (fem rapporter)

• Barn och ungdomars hälsa, mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård, vårdkonsumtion. Bestämningsfaktorer som påverkar barns hälsa

• Socioekonomiska förutsättningar för barnfamiljer. Hur kan man förklara nivån på barnfattigdom i Malmö och vad är möjligt att påverka och förändra?

• Hur hanterar vi barnfamiljer som får försörjningsstöd i Malmö?

Kunskapsunderlag

våren 2012 – preliminär

lista


Sociala och ekonomiska förutsättningar• Segregationsmönster kopplat till socioekonomi • Flyktingmottagande (konferens 2/3)• Anknytning till arbetsmarknad, långtidsarbetslöshet och hälsa • Arbetsmiljö och hälsa• Kön och skillnader i hälsa• Näringslivets medverkan (referensgrupp, seminarium)

Demokrati och inflytande • Malmö, de två kunskapsstäderna, - sambandet mellan tillväxt och

välfärd• Malmö historiskt, vad kan vi lära från tidigare satsningar?


Den hållbara staden• Hållbar utveckling och hälsa• Fysisk miljö och den byggda miljöns betydelse för hälsa

Organisation, styrning, ekonomi• Hur kan strategierna kan omsättas -implementering• Organisatoriska förutsättningar - effektiv samverkan• Hur ska vi mäta utvecklingen/ fördelning av hälsa • Allokering av resurser, ekonomiska styrsystem,

strategier för tidiga insatser/investeringar • (Hälsoekonomiska analyser av strategier –sommar,

höst)


Basdata – Hur mår Malmö?• Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö• Sociala skillnader i hälsa bland barn och unga. Hur ser

det ut?• Mödrahälsovård • Vårdkonsumtion • Barnhälsovård• Skolhälsovård • Medellivslängd och dödlighet i förhållande till sociala

determinanter (utbildning, inkomst), SCB• Hur mår de äldre i Malmö? • Välfärdsredovisningen


Hälsodata

Förskola

Grundskola-omgivning

Tillväxt/välfärd

Delrapport

Arbetslöshet

hälsa

Kön - hälsa

Barnfattigdom

Försörjningsstöd

Socioekonomi

Häsoekonomi IN

Arbetsmiljö-

hälsa

Den byggda

miljön

Segregation

Förskola

Skolbarnomsorg

Policy -

implementering

Flyktingbarns hälsa

Gymnasieskola

Tillväxt-välfärd del 2

Grundskola-inre arbete

Rekommendationer

Hälsoekonomiska

bed.

Slutrapport

Underlagsrapporter

SlutrapportMäta hälsa

Barns hälsa

Mödrahälsovård

Skolhälsovård

Vårdkonsumtion

Äldres hälsa

SCB;

medellivslän

gd

Effektiv samverkan

Hälsa och

hållbarhet


Syfte med dialog

• Material till slutrapport• Vidareutveckla och komplettera underlag – förberedelse för

slutrapport• Identifiera hinder och möjligheter för implementering av

åtgärdsförslag


Delrapporten mars 2012

• Ge en klar bild av hur fördelningen (skillnader) av hälsa ser ut i Malmö

• Beskriva i vilken utsträckning skillnaderna förändras. Vad beror det på? Kan man dra några slutsatser från Malmös historia, utveckling och tidigare satsningar?

• Konsekvenser och möjliga effekter på hälsa, hållbarhet och ekonomi.

• Viktiga områden


KAN

ÄRBÖR

ÅTGÄRDER/HANDLING


Samtidigt kring kommissionen• Ulighed i Sundhed – årsager og indsatser. Nu ska rapporten

omsättas.• 1 januari ny lag i Norge “The Norwegian Public Health Act”.• WHO:s konferens: Social Determinants of Health; Rio Political

Declaration on Social Determinants of Health• Marmot- Europa: Consultation paper. Delrapport Social Determinants

of Health and the Health Divide in the WHO European Region • WHO: Hälsa 2020, EU: Hälsa 2020• Human Development Report 2011, Stigliz ”Mis-measuring our lives”• SKL ”Samling för social hållbarhet – minska skillnader i hälsa”• Medier• Kommissionärernas /kommissionens sammanhang!


Det hållbara Malmö

Översikts Plan 2032


Budget, målstyrning

Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö

Jobbinkubator

Nytt resurs-fördelningssystem

Skolorganisation!

Uppstart Malmö

socialt


Hela Malmö – en folkhälsopolicy

Kommission

Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor.


Frågor

• Synpunkter!• Era förhoppningar av vad kommissionen ska komma

fram till. • Förväntningar på delrapport och slutrapport • Hur ser ni på er roll i arbetet?


HEMSIDA: www.malmo.se/kommissionBLOGG: www.malmokommissionen.se

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Documents

Transcript of Kommission för ett socialt hållbart Malmö