Ett gott arbetei ett bra gäng

ÅklagarväsEndEt

Åklagare Maija Mononen:

”det bästa i mitt arbete är mång- sidigheten och självständigheten”

Åklagarens arbete består främst av att förverkliga straffan-svaret. som statlig tjänsteman svarar åklagaren för att ett begånget brott medför ett lagenligt straff.Häradsåklagare Maija Mononen beskriver saken på följande sätt: ”Åklagaren är brottmålets drivkraft och följer som enda myndighet med hela brottmålets livscykel från brottsanmälan till eventuell dom.”

Åklagaren samarbetar med polisen under förundersök-ningen och inleder redan då åtalsprövningen. Åklagaren bedömer för varje misstänkt persons del om ett brott har begåtts och om det finns tillräckliga bevis för det. Prövningen kan resultera i åtal, beslut om åtalseftergift eller till att åklagaren dömer ut böter för en ostridig förseelse.

bild

: kai

sa s

irén

Syftet med åklagarens arbete är att förverkliga straffansvaret.

”I det här arbetet måste man hitta krafter för hektiska dagar och våga ta modiga beslut. Viktiga egenskaper hos en åklagare är förmågan att

urskilja det väsentliga och objek-tivitet som garanterar parterna i målet ett rättvist bemötande.”

Om åklagaren väcker åtal, driver hon eller han åtal i tingsrätten och därefter eventuellt i hovrätten. Åklagaren kan även föra brottmålet till förlikning.”Det bästa med mitt arbete är att det är mång-sidigt och självständigt. Jag samarbetar med andra myndigheter, jag har hand om pappers-arbete på ämbetsverket och uppträder i rätts- salen. Jag uppskattar det att jag själv kan planera mitt arbete och att de beslut jag fattar är mina egna.”

Mononen som är från rovaniemi utexaminera-des från lapplands universitet och har arbetat vid lapplands åklagarämbete i fyra år. Hon har hand om ca 350 ärend-en om året, i huvudsak så kallade vardagsbrott, men även omfattande och krävande brottmål. Hon har 2–3 sessions- dagar i veckan. arbetet präglas av att det utförs i lappland. Ärendena handlar i snitt mer om jakt- och fiskeförseelser eller om gränsöverskridande versamhet. sessionerna hålls på tio orter och avstånden är långa.

Mononen får koncentrera sig på sitt arbete, eftersom sekreterare aila kiviniemi-vihriälä ser till dokumentöver- föringen och kontrollerar formaliteterna kring besluten. ”Jag upplever att min roll är viktig. Vårt samarbete har fungerat verkligt bra”, tillägger kiviniemi-Vihriälä.

bild

: kai

sa s

irén

Åklagaren ska våga fatta djärva beslut.

sekreterare aila kiviniemi-Vihriälä (till vänster) och häradsåklagare Maija Mononens samarbete flyter bra.

åklagarämbetena

Huvudkansli Servicebyrå

bild

: kai

sa s

irén

Ekobrottsåklagare Malla sunell:

”det har aldrig känts som om jag redan kan det här”

sPecIalIserIng HJÄlPer åklagarna att anta de utmaningar som krävande brottmål ställer. längst i fråga om kompetensför-djupande specialisering når de åklagare som på heltid koncentrerar sig på en viss typ av brott.

specialåklagaren inom området för ekonomisk brottslighet Malla sunell har arbetat vid Helsingfors åklagarämbete i 14 år. Hon över-gick till uppgiften direkt från att ha arbetat som tingsdomare utan tidigare åklagarerfarenhet.”Jag är i min egen bransch. Jag vill att rättvisa beslut fattas.”

ekobrottsåklagaren samarbetar nära med bland annat skattemyndig-heterna och förundersökningsmyndigheterna.”att delta i förundersökningen är tidskrävande, men det är viktigt, eftersom brister i förundersökningen är svåra att rätta till i efter-hand. Fördelen med att jag deltar i förundersökningen är att jag redan känner till fallet när jag får det för åtalsprövning.”

F ö r u n d e r s ö k n i n g• Utredningen av brott, dvs. förundersökningen, hör till förundersök-

ningsmyndigheterna och dessa är polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen.

• Förundersökningen bygger starkt på samarbete. • Förundersökningen leds av en undersökningsledare som är skyldig

att samarbeta med åklagaren.• Förundersökningsmyndigheten gör upp ett förundersökningsprotokoll

som sedan skickas till åklagaren för åtalsprövning.• Åklagaren är undersökningsledare endast när det gäller brott som

en polis misstänks ha begått.• Åklagaren kan på framställning av undersökningsledaren besluta

att en förundersökning inte ska inledas eller att den ska avslutas om åklagaren i vilket fall som helst skulle låta bli att väcka åtal. Det kallas för begränsning av förundersökning.

bild

: kim

mo

bra

ndt

Polisens förundersökning är en förberedelse inför rättegång-en. Åklagaren är med om att säkerställa att man från början utreder rätt omständigheter och att utredningen produ-cerar objektiv information.””För polisen lägger jag fram min synpunkt på vem som ska förhöras och hur undersökningen ska byggas upp.”

tyngdpunkten i specialåklagarens arbete varierar från år till år. Ibland består ett år av ett stort an-tal åtalsprövningar och ibland är det främst fråg-an om att sitta ting. Ibland kan ett riktigt stort fall sysselsätta en åklagare hela året på heltid. Dagarna i rättssalen är långa och på kvällen är man i allmänhet tvungen att förbereda sig inför följande dag.

”Jag tycker om samarbetet med olika aktörer, tanke- och pappersarbetet i samband med åtalsprövningen, men särskilt tycker jag om huvud-

förhandlingarna. I huvudförhandlingarna råkar man ut för överraskande situationer och den egna kompetensen ökar varje gång.”

specialiserade åklagare är mentorer och utbildar andra åklagare. arbetet kräver att man håller sig à jour och har omfattande kännedom om lag-ar, även om andra än strafflagen.Malla sunell fascineras av att arbetet är krävande och svårt.”Det har aldrig känts som om jag redan kan det här. Jag upp-lever att jag som en del av ett stort maskineri utför ett värdefullt arbete.”

”I rättssalen ökar det egna kunnandet.”

bild

: kim

mo

bra

ndt

bild

: kim

mo

bra

ndt

statsåklagare Mika Illman:

”Utbildningssystemet hjälper framåt i karriären”

en JurIst sOM Är ny i branschen kan knappast föreställa sig vilka alla livsområden hon eller han som åklagare blir förtrogen med.”Det kan hända att åklagaren blir tvungen att sätta sig in i till exempel en långtradar-chaufförs, kranförares eller läkares situ-ation. ”Åklagaren blir kanske tvungen att överväga om till exempel ett medicinskt ingrepp varit ändamålsenligt”, berättar chefen för styrnings- och utvecklings-enheten vid riksåklagarämbetet, stats-åklagare Mika Illman.

behörighetskrav för åklagare är juridisk uni-versitetsutbildning. erfarenhet av auskultering är en fördel.”Därefter fungerar åklagarväsendets eget utbildningssystem som ett stöd för avance-mang på karriärstegen. alla fullföljer start-utbildningsprogrammet för åklagare och några år senare även grundutbildningsprog-rammet för åklagare”, berättar Illman.

en grundläggande uppgift i åklagarens ar-bete är att dra en gräns mellan rätt och fel. Åklagaren måste intressera sig för vad som är förbjudet och tillåtet i samhället och för den offentliga maktens roll när det gäller tryggan-det av rättsstaten och det organiserade sam-hället överlag.

u t b i l d n i n g v i d å k l a g a r -v ä s e n d e t

• Start-utbildningen för åklagare är avsedd för nya biträdande åklagare som har utnämnts till tjänsten för viss tid. Utbildningen består av nät- studier och inlärning i arbete som leds av en personlig tutor.

• Grundutbildningsprogrammet för åklagare bildar stommen för åklagarutbildningen och är avsett för alla åklagare. Utbildningen har som syfte att stärka åklagarens kompetens och fördjupa yrkesidentiteten.

• Åklagarnas kompetens upp-rätthålls och utvecklas genom omfattande och mångsidig fort- och kompletteringsutbildning.

bild

: kim

mo

bra

ndt

Vi reagerar på tidens utmaningar genom att utbilda alla anställda vid åklagar-väsendet.

Grundutbildnings-programmet för åklagare bildar stommen för åkla-garutbildningen.

specialisering utgör en väsentlig del av åklagarens karriär: närmare en fjärdedel av åklagarna är specialiserade inom något område. ”efter ett visst antal tjänsteår kan man själv inverka på vad man vill spe-cialisera sig på. utbildningen vid åklagarväsendet hjälper åklagarna att klara av utmaningar inom specialområdena.”

Åklagaren måste även upprätthålla sina kunskaper i den grundläggande juridiken eftersom yrkeskompe-tensen föråldras förvånansvärt snabbt. utbildning är något man inte får glömma i något som helst skede av karriären.”Världen förändras och lagstiftningen likaså. riksåklagarämbetet följer med hur lagstiftningen

och den omgivande miljön utvecklas. Vi reagerar på tidens utmaningar genom att utbilda alla anställda vid åklagarväsendet.”

utbildningen vid åklagarväsendet är högklassig och omtyckt.”som utbildare fungerar i regel egna erfarna åklagare. Därför är utbild-ningen konkret och innehållet det väsentliga. Den som deltar i en kurs kan utgå ifrån att han eller hon får en skräddarsydd utbildning för sina behov av personer som är insatta i ämnet.”

bild

: kim

mo

bra

ndt

För det mesta arrangeras åklagarväsendets utbildning

vid Åklagarakademin i riksåklagar-

ämbetet.

bild

: tuu

kka

ylö

nen

statsåklagare raija toiviainen:

”I internationella uppgifter vidgas det egna syn- och tänkesättet”

”trOts att VÅrt ÅklagarVÄsenDe är litet är vi internatio-nellt sett en känd och pålitlig aktör”, säger chefen för internationella enheten vid riksåklagarämbetet, statsåklagare raija toiviainen.

Finlands åklagarväsende samarbetar intensivt med åklagarväsenden i olika länder och deltar aktivt i internationella evenemang och utbild-ningar i branschen. Åklagarväsendet måste känna till hur internatio-nella rättsliga frågor utvecklas och vilka brottsfenomen som berör vårt land.

Dessutom är det viktigt att känna till de kanaler genom vilka man får kontakt med en behörig myndighet i en främmande stat.

”när det är som bäst innebär det här arbetet en genuin och konkret samverkan. Det öppnar ett utmärkt fönster ut mot världen”, beskriver toiviainen.

Även i vanliga ärenden kan när som helst ett internatio-nellt samband uppkomma.

en åklagare kan specialisera sig och bli sakkunnig i interna-tionella brottmål. Även i vanliga ärenden kan ett internationellt samband uppkomma när som helst.”Det ska man inte bli skrämd av. Även alla nya åklagare ska ha beredskap för det.”

I internationella uppgifter behöver en åklagare förutom goda kunskaper i det grundläggande arbetet även goda språkkunskaper. Man mås-te kontinuerligt upprätthålla sin språkkunskap. ”I det här arbetet får man tillämpa internatio-nella fördrag och särskilt internationell straff-processrätt. Det egna syn- och tänkesättet vidgas. Det är belönande när man i samver-kan med en annan stat finner en lösning i ett brottmål och straffansvaret förverkligas.”

Orädd ska man också vara för att i internatio-nella sammanhang våga säga det man vill och kunna ge uttryck för sin åsikt. en god samar-betsförmåga är särskilt viktig. Även öppenhet och tolerans gentemot främmande kulturer är nödvändigt.”Om dessa förmågor saknas måste man öva sig i dem.”

en åklagare kan även söka anställning utom-lands, t.ex. vid eurojust. Åklagare lämpar sig bra även för många andra internationella uppgifter, bl.a. civila krishanteringsuppgifter. I världens krisområden råder det ständigt brist på rättsliga myndigheter.

å k l a g a r e n s i n t e r n at i o n e l l a v e r k s a m h e t

• Samarbetet mellan åklagarna i Norden är omfattande.

• Åklagarväsendet har en egen avdelning i Eurojust som är ett i Haag beläget samarbetsorgan för åklag-armyndigheterna. Dess uppgift är att koordinera förundersöknings- och åtalsåtgärder i fråga om allvarlig och gränsöver- skridande brottslighet.

• Åklagare har utnämnts till kontaktmyndigheter inom det rättsliga nätverket i Europa. Nätverket har i uppgift att underlätta mynd-igheternas samarbete i behandlingen av gräns-överskridande brottmål.

• Åklagare och åklagar- väsendets ledning deltar i möten för åklagare och andra sakkunniga och som ordnas av EU och Europarådet samt i den internationella åklagar- föreningens verksamhet.

• Åklagarväsendet sam- arbetar regelbundet med staterna kring Östersjön, särskilt Estland och Ryssland.

bild

: tuu

kka

ylö

nen

riksåklagare Matti nissinen:

”vi utför ett gott arbete i ett bra gäng”

I egenskaP aV Högsta åklagare leder riksåklagare Matti nissinen åklagarväsendet. till hans uppgifter hör bland annat att övervaka åklagarnas arbete, delta i utvecklingen av lagstiftningen och ge åklagarna allmänna anvisningar. till riksåklagarens uppgifter hör även utnämningen av åklagare, vilket är mycket arbetsdrygt. ”Min genomsnittliga dag är ett fragmentariskt montage av förhand-lingar, möten och andra sammankomster som vanligtvis på något

sätt anknyter till riktlinjerna för verksamheten, ekonomin, de anställda och samarbetsfrågor. I arbetet ingår mycket resor och redan inom loppet av en vecka samlas en präktig hög av material som ska läsas”, berättar nissinen.

uppgifterna inom den högsta ledningen vid åklagarväsend-et är uppdelade mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren. biträdande riksåklagaren fattar bland annat beslut i ärenden som

r i k s å k l a g a r ä m b e t e t• Åklagarorganisationen är uppdelad i två steg. Till organisationen hör

Riksåklagarämbetet i Helsingfors i egenskap av centralförvaltnings-myndighetochlokalaåklagarämbetenmedfleraservicebyråer.

• Vid Riksåklagarämbetet arbetar förutom riksåklagaren biträdan-de riksåklagaren, statsåklagare, häradsåklagare och kanslipersonal samt sakkunniga i uppgifter som anknyter till personal- och ekonomi- förvaltning, kommunikation, utbildning och utveckling samt interna-tionell verksamhet.

• Biträdande riksåklagaren avgör med samma behörigheter som riksåklagaren de ärenden som tillfaller honom eller henne och är riksåklagarens ställföreträdande.

• Ändring i åklagarens avgöranden eller i annat förfarande kan sökas hos riksåklagaren. I ett sådant fall kan det vara fråga om lagenlig-heten i ett förfaringssätt eller en bedömning av god åklagarsed. b

ild: t

uukk

a y

löne

n

Riksåklagaren övervakar åklagarnas arbete.

berör åklagarväsendets allmänna förvaltning och i ärenden som förutsätter enskilda åtgärder av högsta åklagaren.

På denhär broschyrens baksida presenteras åklagarväsendets vision, dvs. de strategiska avsikterna. enligt nissinen är tanken ”hos oss jobb-ar man gärna” det bästa sättet att hålla kvar sakkunniga och även framöver få med motiverade yrkeskunniga personer i gruppen.”såsom vi ser det är åklagarväsendet en eftertraktad arbetsgivare

både bland våra egna anställda och ur utomstå- endes perspektiv.”

Åklagarväsendets starka sidor är de anställdas kunnighet och gemenskapen.”Vi gör ett gott arbete i ett bra gäng. Vi godkänner

människornas mångfald och våra uppgifter och vi uppskattar varandras kompetens.”

”Visionen är riktgivande och en ledstjärna i vardagens bestyr. ur led-ningens perspektiv ingår utmaningarna kring värnandet om välmående i arbetet och ledande av kompetensen i visionen. Även arbetsredskapen och lokalerna ska vara tidsenliga och arbetet ska utföras i en trygg miljö.”

Åklagarväsendet är en omtyckt och eftersökt arbetsgivare.

bild

: tuu

kka

ylö

nen

chefer vid åklagarväsendet: tom Ifström (till vänster), Ilpo Virtanen, Heikki Poukka, Matti nissinen, tom söderlund och Jorma kalske.

riksåklagarämbetetalbertsgatan 25 a, PB 33300181 HElsIngfors

vksv@oikeus.fi www.vksv.oikeus.fi

Pärmens bilder: tuukka ylönen och kimmo brandtbaksidans bild: kaisa sirénutformning: Mainostoimisto Visuviestintä Oy, taina ståhltryckort: erweko Oy, Helsingfors 2012

vi är en kunnig, stark och effektiv förverkligare av det straffrättsliga ansvaret.

Hos oss arbetar man gärna för ett tryggare samhälle.