En kartläggning av digitalisering och ny teknik i ...€¦ · mot medborgare. Malmö utmärker sig...
Transcript of En kartläggning av digitalisering och ny teknik i ...€¦ · mot medborgare. Malmö utmärker sig...
PRAKTIKARBETE HÖSTEN 2017
Smarta städer
En kartläggning av digitalisering och ny
teknik i översiktsplaner
Boverket
Boverket
Titel: Smarta städer och regioner
Rapporten finns enbart i pdf-format på Boverkets webbplats.
Boverket
Förord
Denna rapport är en kartläggning av kommuners arbete med digitalisering
och ny teknik i översiktsplaneringen. Det är ett kunskapsunderlag till pro-
jektet ”Smarta städer och regioner”. Rapporten är skriven av Linnéa Er-
iksson och Sandra Håmås med handledning av Daniel André och Caro-
line Stigsdotter under praktikperioden november 2017. De kommuner
vars översiktsplaner har blivit granskade har inte haft möjlighet att
granska innehållet och vi reserverar oss för att det kan förekomma vissa
brister i materialet. Rapporten bör med anledning av detta inte användas
för att få en heltäckande bild av hur enskilda kommuner arbetar med frå-
gor kopplade till digitalisering och ny teknik i sin översiktsplanering utan
bör snarare ses i ett vidare sammanhang kring vilken tonvikt kommuner
mer generellt fäster vid dessa perspektiv.
Karlskrona december 2017
Caroline Stigsdotter och Daniel André
Projektledare för Smarta städer och regioner
Boverket
Innehåll
Förord ........................................................................................... 3
Innehåll ......................................................................................... 4
Sammanfattning ............................................................................ 7
1. Inledning ................................................................................. 10
1.1. Bakgrund ..................................................................................... 10
1.2. Syfte och frågeställning ............................................................... 10
1.3. Metod .......................................................................................... 11
2. Resultat kommunala planer ..................................................... 15
2.1. Stockholms stad (ej antagen) ...................................................... 15
2.2. Stockholms stad: Strategi för en smart och uppkopplad stad ..... 20
2.3. Västerås (ej antagen) .................................................................. 23
2.4. Örebro (ej antagen) ..................................................................... 27
2.5. Orsa (ej antagen) ........................................................................ 28
2.6. Ronneby (ej antagen) .................................................................. 29
2.7. Sollentuna (ej antagen) ............................................................... 31
2.8. Sundbyberg (ej antagen) ............................................................. 33
2.9. Timrå (ej antagen) ....................................................................... 35
2.10. Falköping (ej antagen) .............................................................. 35
2.11. Oskarshamn (ej antagen) .......................................................... 37
2.13. Mullsjö (ej antagen) ................................................................... 39
2.12. Ängelholm (2017) ...................................................................... 41
2.14. Åre (2017) ................................................................................. 43
2.15. Boden (2017) ............................................................................ 45
2.16. Norrköping (2017) ..................................................................... 47
2.17. Uppsala (2016) .......................................................................... 48
Boverket
2.18. Årjäng (2016)............................................................................. 49
2.19. Älmhult (2016) ........................................................................... 51
2.20. Östhammar (2016) .................................................................... 52
2.21. Piteå (2016) ............................................................................... 53
2.22. Jönköping (2016) ...................................................................... 55
2.23. Hallsberg (2016) ........................................................................ 58
2.24. Gislaved (2016) ......................................................................... 61
2.25. Eskilstuna (2016) ...................................................................... 63
2.26. Simrishamn (2015) .................................................................... 64
2.27. Arvidsjaur (2015) ....................................................................... 67
2.28. Bollnäs (2015) ........................................................................... 69
2.29. Åmål (2014) ............................................................................... 73
2.30. Åsele (2014) .............................................................................. 74
2.31. Östersund översiktsplan (2014) ................................................ 76
2.32. Övertorneå (2014) ..................................................................... 79
2.33. Sundsvall (2014) ....................................................................... 81
2.34. Malmö (2014) ............................................................................ 82
2.35. Gällivare (2014) ......................................................................... 85
2.36. Falu kommun och Borlänge kommun (2014) ............................ 87
2.37. Göteborg (2009) ........................................................................ 90
3. Resultat regionala program ..................................................... 92
3.1. RUFS 2050.................................................................................. 92
3.2. Region Skåne .............................................................................. 94
3.3. Västra Götalandsregionen ........................................................ 101
3.4. Region Örebro län - Regional digital agenda ............................ 104
4. Slutsatser .............................................................................. 107
5. Referenser ............................................................................ 109
Boverket
7
Boverket
Sammanfattning
Den här studien ger en överblick över hur kommuner har tagit sig an digi-
talisering och den snabba teknikutvecklingen i sina översiktsplaner. Vi
har gått igenom totalt 36 stycken kommunala översiktsplaner, från de
södra delarna av Skåne till de nordligaste delarna av Lappland med syftet
att få en geografisk spridning och en fördelning när det kommer till
kommunernas storlek både sett till ytan och till folkmängden. Planerna
som studerats är antagna från 2014 och framåt, med undantag för Göte-
borg vars översiktsplan är från 2009. Vi har även använt oss av samråds-
och utställningsförslag som ännu inte är antagna för att få ett så aktuellt
underlag som möjligt. Förutom de kommunala översiktsplanerna så har vi
även kollat på fyra regioner (Stockholm, Skåne, Örebro och Västra Göta-
land) och deras regionala utvecklingsprogram för att se hur regionerna
förhåller sig till digitalisering och teknikutveckling.
Den generella uppfattningen är att de flesta kommuner med nyare över-
siktsplaner (från 2016 och framåt) lyfter digitalisering och ny teknisk ut-
veckling i sina planer och att detta oftast återfinns i avsnitt om omvärlds-
trender/omvärldsanalyser men i vissa fall även i avsnitt om planerings-
förutsättningar, allmänna intressen och liknande. Flera av planerna inne-
håller även strategier som berör frågorna kring digitalisering och ny tek-
nik, men det är inte lika klart hur det tar sig uttryck i konkreta åtgärder i
den fysiska planeringen. Det verkar finnas en viss osäkerhet kring hur ut-
vecklingen kommer att te sig och vad som kan förväntas under kom-
mande år i och med digitalisering och ny teknik. Det verkar då vara svårt
för kommunerna att ta höjd för specifika åtgärder i översiktsplanerna.
Även regionernas utvecklingsprogram och andra kompletterande doku-
ment visar på denna försiktighet.
Förändringar och flexibla planer
De kommuner som skriver om digitalisering och ny teknik i en trendspa-
ning eller omvärldsanalys skriver om en pågående och snabb utveckling,
därför är deras intentioner att följa utvecklingen och göra flexibla planer
som kan anpassas efter förändringar i samhället. Den digitala utveckling-
en kommer att innebära stora förändringar för våra beteenden, resmöns-
ter, handelsmönster, utbildning och arbete. Typiska förändringar som
kommunerna lyfter är nya typer av fordon, ny teknik som gör att möten
kan ske virtuellt, digitala hjälpmedel som kan användas i skolor och inom
vård och omsorg. Automatiseringen är något som flertalet kommuner är
medvetna om, både som ett problem och som en möjlighet då vissa arbe-
ten kommer att försvinna men nya typer av arbetstillfällen kommer att
skapas.
8
Boverket
När kommunerna resonerar kring nyttan med digitalisering och ny teknik
så är det främst möjligheten att studera och arbeta på distans som lyfts,
men också att behoven av transport kan minska då alla tjänster inte kräver
att man fysiskt tar sig någonstans. Många nya tjänster kan i och med digi-
taliseringen komma att underlätta invånarnas liv enligt vissa kommuner.
Kommunerna ser även digitalisering som ett sätt för medborgare att vara
mer delaktiga och få insyn i olika offentliga verksamheters processer.
Stockholms stad är ett exempel på en kommun som bland annat har arbe-
tat med digitala verktyg i sin medborgardialog och funnit det vara en
framgång genom att fler invånare än tidigare har varit delaktiga i proces-
sen.
Mindre (sett till invånarantalet) kommuner beskriver ofta digitaliseringen
som särskilt viktig för landsbygdens utveckling då det kan medföra ett
minskat transportbehov och högre tillgänglighet till digitala tjänster, vil-
ket kan gynna invånare men också underlätta för företagare i kommunen.
De ser även att digitaliseringen möjliggör för invånare som inte vill eller
kan flytta till studieorterna att studera på distans och därmed höja utbild-
ningsnivån i kommunen - det är ett sätt för kommunerna att behålla ar-
betskraft med högre utbildning i kommunen.
Uppkoppling och bredbandsstrategier
Regeringen har i sin digitala agenda gått ut med målet att Sverige ska
vara helt uppkopplat och redan år 2020 bör 95 procent av alla hushåll och
företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (Regeringen 2016).
Flera kommuner konstaterar att ett utbyggt nät krävs på grund av digitali-
seringen och för kommunernas utveckling. Alla studerade kommuner lyf-
ter bredband i någon utsträckning och att framtagandet av kommunala
bredbandsstrategier är vanligt förekommande. En del kommuner refererar
till det nationella målet om ett uppkopplat Sverige och andra kommuner
refererar till regionala mål. Detta visar att kommunerna sätter mer eller
mindre ambitiösa mål. Exempelvis skriver Bollnäs att de ska erbjuda nå-
gon form av uppkoppling medan exempelvis Älmhult uttrycker att deras
mål är att alla hushåll ska ha erbjudits möjlighet att ansluta sig till fibern-
ätet år 2020. Arvidsjaur menar att regeringens mål blir väldigt svårupp-
nått och ligger långt borta för dem. Arvidsjaur är en glesbygdskommun
med stora avstånd, de beskriver sina problem med ett för dåligt kundun-
derlag och att det inte finns några kommunala resurser att lägga på ett
bredbandsnät som täcker hela kommunen. De och kommuner med lik-
nande förutsättningar ser möjligtvis att bredband är en mer aktuell fråga
än exempelvis självkörande fordon inom den närmsta tiden. Tillgången
till uppkoppling beskrivs som en överlevnadsfråga i både Arvidsjaur och
Övertorneå. Det kan då vara frågan om en prioriteringsfråga då kommu-
9
Boverket
ner som kommit längre med bredband kan börja göra större omvärldsana-
lyser och ta till sig av digitaliseringens möjligheter på ett annat sätt.
Annan teknik
Utbyggnaden och tillgängligheten av bredband är en återkommande åt-
gärd, likaså en vilja att gå mot en hållbar utveckling genom ny teknik.
Utöver bredbandsutvecklingen är det nämligen flertalet kommuner som
fokuserar på klimatet och ser teknikens möjligheter inom det området.
Elbilar, förnyelsebara energikällor och material, en minskad bilism ge-
nom beteendeförändringar och förenklingar för kollektivtrafik, gång och
cykel är exempel som lyfts. Allt fler kommuner vill använda sig av fossil-
fri energi och drivmedel, och några ser även en möjlighet att satsa på ex-
port av dessa. Trafik, mobilitet och kollektivtrafik är en viktig punkt i
många översiktsplaner där vissa nämner framtidens fordon som fossilo-
beroende självkörande fordon, elbilar som behöver laddstolpar runt om i
kommunen, drivmedelsstationer för biogas och etanol medan andra hop-
pas på nya höghastighetståg med stopp i deras kommun.
Kommunerna arbetar på olika sätt
Av alla översiktsplaner som vi studerat så är det Stockholms stad och
Malmö som sticker ut. Stockholms stad genom att digitaliseringen ge-
nomsyrar deras översiktsplan, de har tagit fram en strategi för en smart
stad och arbetar med frågan på bred front i organisationen och utåtriktat
mot medborgare. Malmö utmärker sig genom att ha ett gediget arbete
med digitalisering, även om det inte är något som lyfts fram i översikts-
planen. Västerås diskuterar digitaliseringen som trend och kopplar in för-
ändrade beteenden, delningsekonomi med mera. De har även ett kort av-
snitt om vad en smart stad är. Andra kommuner som exempelvis Timrå
lyfter inte digitaliseringen som ett perspektiv i sin översiktsplan.
De större kommunerna i Sverige verkar i högre utsträckning lyfta digita-
liseringsperspektivet i sin översiktsplan än mindre kommuner. Däremot
finns det ingen kommun som riktig vill välja en riktning för utvecklingen
och forma strategier för att nå dit i översiktsplanen, utan de verkar istället
vänta och se vad som händer för att inte göra något förhastat.
.
10
Boverket
1. Inledning
1.1. Bakgrund
I visionen Sverige 2025, som tagits fram av boverket, finns fyra identifie-
rade megatrender. En av dessa är En digitaliserad värld. Det handlar om
att år 2025 ska Sverige ligga långt fram i utnyttjandet av digitaliseringens
möjligheter. Tillgång till en internetuppkoppling för alla kommer vara en
självklarhet och kommunikation är en förutsättning för att utveckla väl-
färden för medborgarna på landet såväl som i staden. Vi kommer vara be-
roende av effektiv digital kommunikation i lika stor utsträckning som av
el och rinnande vatten (Boverket, 2012:27). Boverket har nu ett projekt
rörande smarta städer som behandlar hur kommuner kan ta sig an digitali-
sering och ny teknik i den fysiska planeringen.
Så vad är då en smart stad? Det går att se att samhället förändras i snabbt
takt och att vi står inför en rad utmaningar som uppkommer av befolk-
ningsökning, kraftig urbanisering samt klimatförändringar på grund av
vår överkonsumtion av naturresurserna (Berglund & Modin, 2016:10).
Den smarta staden kan ses som en strategi för att anpassa samhället på ett
sätt som möter dessa utmaningar. En smart stad, enligt regeringen, an-
vänder innovationer, digitalisering och miljö- och klimatteknik för att
möta samhällets utmaningar på ett effektivt och hållbart sätt. Den smarta
staden kan använda teknik för att förbättra livskvaliteten, effektiviteten i
stadens funktioner och förvaltning samtidigt som de säkerställer en håll-
bar utveckling genom att ta hänsyn till nuvarande och framtida generat-
ioners behov med tanke på ekonomiska, sociala och miljömässiga
aspekter (Regeringskansliet, 2017).
1.2. Syfte och frågeställning
Studien har tagit sin utgångspunkt i Boverkets önskan om att få en över-
blick över kommunernas arbete med översiktsplanering kopplat till digi-
talisering och teknisk utveckling, då det i dagsläget saknas sammanställd
information om hur kommuner beaktar detta i sin planering samt hur
detta kan komma att påverka den fysiska planeringen. Dokumentet är
tänkt att fungera som underlag för Boverkets fortsatta arbete med digitali-
sering inom översiktsplaneringen. Syftet med arbetet har därmed varit att
studera hur kommuner har tagit sig an den snabba teknikutvecklingen i
översiktsplanearbetet. Som stöd har vi utgått från följande frågor:
Har kommunerna vägt in den snabba utvecklingen inom digitalt
baserad teknik i översiktsplanen?
11
Boverket
Hur kommer detta i så fall till uttryck?
1.3. Metod
Tillvägagångssätt
För att sätta oss in i digitalisering och vad en smart stad är har vi sett på
Boverkets filmer från framtidsverkstaden i Uppsala och läst dokument
tillhandahållna av våra handledare. Efter att ha fått en uppfattning av vad
ämnet handlade om diskuterade vi fram begrepp som skulle vara möjliga
att söka efter i en översiktsplan (se begreppslistan nedan). Vissa sökning-
ar av begrepp har fungerat bättre och oftare gett sökresultat, som t.ex.
sökorden digitalisering och ny teknik vilka har återfunnits i de flesta
översiktsplaner. Däremot har sökorden informations- och kommunikat-
ionsteknologi (IKT) och Internet of Things (IoT) inte varit lika vanligt fö-
rekommande.
Vi har även varit i kontakt med vissa kommuner som vi ville genomföra
kompletterande intervjuer med. Det var dock endast Stockholms stad som
inom angiven tidsram hade möjlighet att ställa upp på telefonintervju.
Sökord:
Digitalisering, digital
Ny teknik, teknologi
Informations- och kommunikationsteknologi (IKT)
Innovation
Teknikutveckling, teknisk utveckling
Teknikperspektiv
Virtuell (VR)
Högteknologiska lösningar
“Smart” stad/region/tillväxt/infrastruktur
Flexibilitet
Framtid, framtidsbild
Trendspaning
Förändringsfaktor
Delningsekonomi
Cirkulär ekonomi
E-handel, näthandel
Augmented reality
Automatisering
Internet of Things (IoT)
12
Boverket
Avgränsning
Det material som studerats är översiktsplaner som är antagna år 2014 och
framåt. Detta för att det finns en större chans att de nyare planerna har
beaktat trender om digitalisering och ny teknik i omvärlden och försökt
hantera dem i planeringen. Vissa samråds- och utställningsförslag som
ännu inte blivit antagna har studerats av samma anledning då det är
kommunernas resonemang kring den digitala utvecklingen som är intres-
sant. Även vissa kompletterande dokument har studerats då de kan ge
mer insikt i kommunernas konkreta arbete med frågorna. Inte alla 60
översiktsplaner som antagits sedan 2014 har studerats på grund av rap-
portens tidsram men de som har valts ut har en geografisk spridning i
landet och är kommuner av varierande storlek. Vi har även valt att stu-
dera vissa regionala program för att se om det finns något där som kom-
munerna behöver ta hänsyn till rörande den snabba tekniska utveckling-
en.
Angående kartläggningen så finns det säkerligen mer material, dokument
och strategier för de olika kommunerna än de som översiktsplanerna hän-
visar till som hade kunnat studeras, men arbetets tidsram gjorde att det
inte ansågs möjligt. Tidsramen gjorde även att det inte heller var realist-
iskt att gå djupare in på varje kommun genom fler specifika sökningar
och intervjuer.
13
Boverket
Material , studerade översiktsplaner: Stockholm (ej antagen)
Strategi för en smart och uppkopplad stad
Västerås (ej antagen)
Örebro (ej antagen)
Orsa (ej antagen)
Ronneby (ej antagen)
Sollentuna (ej antagen)
Sundbyberg (ej antagen)
Timrå (ej antagen)
Falköping (ej antagen)
Oskarshamn (ej antagen)
Mullsjö (ej antagen)
Ängelholm (2017)
Åre (2017)
Boden (2017)
Norrköping (2017)
Uppsala (2016)
Årjäng (2016)
Älmhult (2016)
Östhammar (2016)
Piteå (2016)
Jönköping (2016)
Hallsberg (2016)
Gislaved (2016)
Eskilstuna (2016)
Simrishamn (2015)
Arvidsjaur (2015)
Bollnäs (2015)
Åmål (2014)
Åsele (2014)
Östersund (2014)
Övertorneå (2014)
Sundsvall (2014)
Malmö (2014)
Gällivare (2014)
Falun/Borlänge (2014)
Göteborg (2009)
Material, övriga dokument RUFS 2050
Region Skåne
Västra Götalandsregionen
Region Örebro län
14
Boverket
Figur 1 Karta över studerade kommuner
15
Boverket
2. Resultat kommunala planer
I det här kapitlet finns beskrivningar av alla studerade översiktsplaner.
Varje beskrivning följs av en kortare sammanfattning i punktform.
2.1. Stockholms stad (ej antagen)
Godkändes av Stadsbyggnadsnämnden den 23 november 2017, ej anta-
gen av kommunfullmäktige ännu.
Digitaliseringens möjligheter
Stockholm har ett kapitel med utgångspunkter där trender, utmaningar
och nya kunskaper tas upp. Där diskuteras digitaliseringens genomslag
och möjligheter. Stockholms stad skriver “Möjligheten till ständig upp-
koppling påverkar både utformningen av stadsmiljöer och byggnader
samt transportsystemets effektivitet. E-handeln innebär nya konsumt-
ionsmönster som ställer nya krav på infrastruktur och leveransmöjlighet-
er i fastigheter. En ökad tillgång till öppna data bidrar också till att
skapa nya servicefunktioner och arbetstillfällen.” (Stockholms stad,
2017a:12).
Globala utmaningar som klimatförändringar och migrationsströmmar gör
att Stockholm behöver utveckla sin förmåga att snabbt anpassa sig till
nya förutsättningar. IKT förbättrar stadens möjlighet att uppnå hållbar-
hetsmålen och att nya digitala verktyg kan bidra till nya kretslopps-,
energi- och trafiklösningar (Stockholms stad, 2017a:12). Målet om en
fossilbränslefri stad 2040 innebär att det kan behövas strukturella föränd-
ringar i stadsmiljön för framtida behov av fossilfria bränslen och förnyel-
sebara drivmedel (Stockholms stad, 2017a:13).
Ett resilient och klimatsmart samhälle
Kapitlet som handlar om mål för stadsbyggandet nämner att staden behö-
ver vara resilient. Detta på grund av kraftig befolkningsökning, ökade so-
ciala spänningar, ett förändrat omvärldsläge och ekonomiska skillnader.
Tillgång till energi, rent vatten, livsmedel, digitala system, avlopp och av-
fallshantering beskrivs som nödvändigt för att staden ska fungera och är
avgörande för livskvalitet, hälsa och miljö. Stockholm menar att de behö-
ver långsiktiga strategier för att säkra stadens omställning till olika krets-
loppsystem, innovativa och effektiva tekniska lösningar samt en klimat-
smart stad (Stockholms stad, 2017a:12, 26).
16
Boverket
Möjligheter och risker
Stockholm stad ser digitaliseringens möjligheter och de skriver i sin över-
siktsplan att de vill pröva nya former av och digitala hjälpmedel för dia-
log och samtal (Stockholms stad, 2017a:41). De snabba samhällsföränd-
ringarna gör att de behöver en flexibilitet i stadsstrukturer för transportsy-
stemets skull och att användning och utformning kan förändras över tid
(Stockholms stad, 2017a:26).
Digitaliseringen erbjuder på så sätt många nya möjligheter men även ris-
ker. Det leder till större sårbarhet samtidigt som hoten ökar. Informat-
ions- och IT-säkerhet blir således väldigt viktigt (Stockholms stad,
2017a:105).
Smart och uppkopplad stad
Det finns ett särskilt avsnitt som handlar om Stockholm som en smart och
uppkopplad stad. Där beskrivs hur IKT inte endast är en hård infrastruk-
tur utan även handlar om datalagring, informationsutbyte, analys samt att
möjliggöra nya tjänster inom områden som utbildning, vård och omsorg.
Det finns redan en del digitala lösningar etablerat i Stockholm stad. Vik-
tiga exempel de tar upp är att det finns ett heltäckande fibernät, Kista Sci-
ence City som är ett kluster för näringsliv, forskning och utveckling inom
branschen och ses som avgörande för Stockholms utveckling. Norra
Djurgårdsstaden är en viktig testbädd för nya digitala lösningar (Stock-
holms stad, 2017a:60).
Samverkan mellan staden, näringslivet, akademin, organisationer och
andra är centralt för att Stockholm ska utvecklas till en smart hållbar stad.
Stadens roll blir att möjliggöra denna typ av samverkan genom infra-
struktur, testbäddar, öppna data och tävlingar. Nya typer av samverkan
behöver utvecklas inom staden för att uppnå väl fungerande, innovativa
och stadsövergripande digitala lösningar. Den växande och uppkopplade
staden behöver en väl koordinerad stadsplanering för att säkerställa en
utvecklad digital infrastruktur i stadens nybyggnadsområden.
Vidare kan teknikintensiva företag skapa stora spridningseffekter till den
övriga ekonomin och skapar nya arbetstillfällen inom såväl kvalificerade
som icke-kvalificerade yrken. Stockholms stad vill underlätta för företag
och institutioner att använda stadens mark eller dess verksamheter som
testbädd för nya innovationer. En strategi för staden som smart och upp-
kopplad har tagits fram och ska leda till nya projekt som gör staden smar-
tare. Digitalisering och ny teknik ses som möjliggörare för en hållbar
ekonomisk tillväxt (Stockholms stad, 2017a:60).
17
Boverket
Cirkulär ekonomi
Näringsliv och kompetensförsörjning är ett viktigt område för Stock-
holms stad. Stockholmsregionen beskrivs som en viktig motor i Sveriges
ekonomi och har en växande kunskapsintensiv tjänstenäring. De ser att ett
arbete för ökad digitalisering och cirkulär ekonomi skapar möjligheter till
tillväxt med nya tjänster och företag (Stockholms stad, 2017a:59). En cir-
kulär ekonomi kan skapa en samhällsekonomi som är smart, inkluderande
och innovativ. Stockholm menar att en cirkulär ekonomi skapar möjlig-
heter till tillväxt samt nya typer av tjänster och företag. Det kan också
handla om att skapa förutsättningar för människor och organisationer att
hyra, låna, dela, sälja vidare och reparera olika produkter (Stockholms
stad, 2017a:63).
Digitala och automatiserade tjänster
Angående mobilitet skriver de i de allmänna intressena att teknikutveckl-
ingen kommer att ge mer inslag av digitala och automatiserade tjänster
för mobilitet såsom individanpassad information, ökad delning av fordon
och självkörande fordon. Det finns dock en osäkerhet kring hur exakt
detta kommer påverka stadens trafik då många nya lösningar än så länge
är på ett demonstrationsstadie. Därför vill de följa utvecklingen av denna
typ av digitala lösningar och planera för framtida flexibilitet i utformning
och omvandling av stadsmiljöer samt att förbereda för en eventuell om-
ställning av infrastrukturen med ny teknik och/eller andra fordon (Stock-
holms stad, 2017a:84).
Lokala utvecklingsområden
Inga effekter av digitaliseringen eller nya tekniska lösningar tas upp i
översiktsplanens andra del som handlar om lokala utvecklingsområden.
Del 2 tar upp sådant som att Kista Science City är ett av landets och reg-
ionens viktigaste arbetsplatsområden och ett betydelsefullt kluster inom
informationsteknologi (Stockholms stad, 2017a:117). De trafiklösningar
som diskuteras handlar inte om ny teknik utan gång- och cykel samt kol-
lektivtrafik, som en utbyggd tvärbana. De pratar om att skapa urbana
stråk bl.a. på Södermalm (Stockholms stad, 2017a:142). Urbana stråk be-
skrivs som gator i det lokala vägnätet och trafikleder som på kort eller
lång sikt omvandlas till levande stadsmiljöer. Gatorna kommer att ha en
viktig lokal och regional trafikfunktion och utrymme kommer prioriteras
för högkvalitativ kollektivtrafik (Stockholms stad, 2017a:168). Vilken
typ av kollektivtrafik är inget de preciserar.
Digitaliseringen är återkommande på flera ställen i planen. Det går från
en tidig spaning till att finnas med i kapitlet för de allmänna intressena rö-
rande trafik och mobilitet, näringsliv, säkerhet, teknisk försörjning m.m.
Men det syns inte lika tydligt i de lokala utvecklingsmöjligheterna och i
18
Boverket
konkreta åtgärder. Stockholm vill vara en smart och uppkopplad stad och
har tagit fram en strategi för detta som kompletterar översiktsplanen.
Intervju med Stockholm
Som komplement till studerade planeringsdokument genomfördes en te-
lefonintervju 1med den biträdande projektledaren för Stockholms stads
nya översiktsplan. I intervjun framgick det att Stockholms stad främst ut-
går från olika styrningsdokument när de samlar in information om digita-
lisering och ny teknik, bland annat regeringens digitaliseringsstrategi och
strategin “smart och uppkopplad stad” samt liknande typer av underlag.
Stockholms stad ser det som en självklarhet att ha med digitalisering som
en del i den översiktliga planeringen. Detta då utvecklingen går mot att
allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras, vilket planerarna i sin
tur måste förhålla sig till och ha med sig. Däremot är det svårt att slå fast
hur samhället kommer att utvecklas och hur digitaliseringen och ny tek-
nik kan komma att påverka stadens strukturer. Därför handlar det, enligt
informanten, mer om att hitta flexibla lösningar, skapa förutsättningar och
inte låsa fast sig vid en specifik lösning.
Intervjupersonen lyfte, som exempel på hur svårt det är att sia om framti-
den, att det finns motsatta åsikter kring vad som kommer att ske i framti-
den. Bland annat lyfte han diskussionerna som finns kring självkörande
fordon och bilpooler. Vissa tror att detta kan leda till färre bilar och färre
parkeringsplatser, medan andra tror att behovet hos människor att vilja ha
sin egen bil fortfarande kommer att kvarstå. Ett sätt att motverka osäker-
heterna är att ha koll på utvecklingen. Som exempel lyfte intervjuperso-
nen Stockholms stads trafikkontor som hade fått i uppdrag och större
budgetanslag för att studera utvecklingen på fordonssidan närmare och
vilka de förväntade effekterna skulle kunna bli, vilket kan medföra värde-
full kunskap för kommunen. Han såg det som möjligt att följa frågor men
däremot svårt att bygga för en framtid som är osäker, han såg det som lät-
tare sagt än gjort att hitta de flexibla lösningarna som en oviss framtid
kräver. Trots detta var han inte missmodig utan påpekade att det också
handlar om att arbeta proaktivt och styra åt det håll kommunen vill sträva
mot, även om vissa frågor är för osäkra för att göra stora tunga omfat-
tande investeringar åt de ena eller det andra hållet. Intervjupersonen lyfte
också att Stockholms stad vill vara med i forskningsprojekt för att även
på så vis ligga i framkant. Han lyfte dock att det är viktigt att välja pro-
jekt med omsorg som är till nytta för kommunen och inte hoppa på pro-
1 Telefonintervju med biträdande projektledare för Stockholms stads nya översiktsplan,
2017-11-28.
19
Boverket
jekt utan att ha en genomtänkt tanke, detta då forskningsprojekt både krä-
ver tid och engagemang.
Intervjupersonen såg också digitaliseringen som ett bra medel rent pro-
cessmässigt. Genom att använda olika tekniska hjälpmedel är det möjligt
för kommunen att dels hämta in invånarnas åsikter men också för att till-
gängliggöra deras material bättre. Ett exempel på digitala hjälpmedel som
stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad använt sig av under sin över-
siktsplaneprocess var Ipads. Genom att ha med sig Ipads när de var ute på
samråd och möten kunde invånare (med hjälp av Ipads:en) lämna in sina
åsikter direkt på plats, antigen som formella yttranden eller synpunkter.
Det här resulterade i 1500 inkomna synpunkter under översiktsplanepro-
cessen. Mängden synpunkter tolkar kommunen som att de digitala hjälp-
medlen hjälper till att sänka tröskeln för medborgare att våga och vilja
engagera sig i stadens utveckling. Han lyfte även att kommunen under
samrådsmöten har använt sig av 3D-bord (smartboards) som de kunde ha
diskussioner runt då det är möjligt att zooma in i kartan, klicka runt, se de
olika planerna samt se vilka pågående detaljplaner som finns. Detta är
exempel som intervjupersonen ansåg vara värdefulla hjälpmedel i fram-
tagandet av planer men också för att hämta in vad människor tycker om
olika områden i staden. Kunskaperna om hur det är möjligt att arbeta med
digitala och tekniska hjälpmedel förs sedan vidare ut i organisationen,
t.ex. vilka hjälpmedel som finns att tillgå vid samråd o.s.v. Digitalisering
är nämligen något som Stockholms stad arbetar med på flera olika avdel-
ningar och inte endast på stadsbyggnadskontoret. Vid frågan om hur de
för vidare sin spaning om digitalisering i det fortsatta arbetet svarade in-
tervjupersonen att det är omöjligt för planerarna som tagit fram över-
siktsplanen att sitta med i alla projekt. Därför blir det upp till nästa skede
att utveckla spaningen vidare.
Sammanfattning:
Stockholm har som ambition att vara en av världens mest upp-
kopplade städer. Översiktsplanen lyfter tidigt fram digitalisering-
ens genomslag och möjligheter i samhället. Digitaliseringen lyfts
fram som den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället
Digitaliseringens möjligheter:
o Påverkar både utformningen av stadsmiljöer och bygg-
nader samt transportsystemets effektivitet.
o E-handeln innebär nya konsumtionsmönster som ställer
nya krav på infrastruktur och leveransmöjligheter i fas-
tigheter
o En ökad tillgång till öppna data bidrar också till att skapa
nya servicefunktioner och arbetstillfällen
Allmänna intressen:
20
Boverket
o Arbetet för ökad digitalisering och cirkulär ekonomi
skapar möjligheter till tillväxt med nya tjänster och före-
tag
o Vill underlätta för företagen att använda kommunens
mark som testbädd för innovationer. De tar tillvara på di-
gitaliseringens möjligheter för ekonomisk tillväxt men
ska utgå från människors behov.
o Ett ökat inslag av digitala och automatiserade tjänster för
mobilitet i form av individanpassad information, ökad
delning av fordon och självkörande fordon. Osäkerhet
kring utvecklingen men är medvetna om den och vill
planera för en framtida flexibilitet i utformning och om-
vandling av stadsmiljöer samt förbereda för en omställ-
ning av infrastruktur med ny teknik.
o Digitaliseringen leder till större sårbarhet, framtida risker
med digitaliseringen uppmärksammas i ett beredskaps-
perspektiv.
o Informations- och kommunikationsteknik handlar även
om datalagring, informationsutbyte, analys samt att möj-
liggöra nya tjänster inom områden som utbildning, vård
och omsorg.
o Tillgång till ett väl utbyggt fiber- och 4G/5G-nät anses
vara viktigt, eftersom det är grunden för en mängd andra
digitala verktyg som bidrar till nya kretslopps-, energi-
och trafiklösningar och är ett viktigt steg i att nå uppsatta
hållbarhetsmål.
Har tagit fram en Strategi för en smart och uppkopplad
stad
2.2. Stockholms stad: Strategi för en smart och uppkopplad stad Strategin antogs den 3 april 2017 och har tagits fram i ett samarbete mel-
lan Stockholms stad, medborgare, näringsliv och universitet. Stockholm
upplevde ett behov av en strategi på grund av snabba förändringar i sam-
hället (Stockholms stad, 2017b:4).
Digitaliseringens möjligheter
Stockholms stad påverkas av flera trender såsom urbanisering, globali-
sering och ökad livslängd hos medborgarna. Dessa trender öppnar upp för
nya möjligheter och inverkar på stadens verksamhet och påverkar även
företagandet i staden. Digitalisering och ny teknik är viktiga för att säker-
ställa att dessa trender bidrar till en positiv och hållbar utveckling för
Stockholm (Stockholm stad, 2017b:5). Utvecklingen av digitaliseringen
21
Boverket
sker parallellt med dessa trender och kategoriseras av Stockholm i tre om-
råden: teknisk utveckling, förändrade beteenden och behov samt nya
tjänster och arbetssätt (Stockholms stad, 2017b:8).
Den tekniska utvecklingen innebär att mängden data och information som
produceras och samlas in ökar kraftigt, bland annat utvecklingen inom In-
ternet of Things (IoT). Detta möjliggör nya lösningar, som exempelvis
trafikstyrning som optimeras genom användning av realtidsinformation.
Andra exempel inom teknisk utveckling är Artificiell Intelligens (AI),
maskininlärning, robotisering, kvantdatorer, uppkoppling, systemintegrat-
ion och sensorer och möjligheter till stöd och interaktioner på distans
(Stockholms stad, 2017b:8). Den tekniska utvecklingen ger upphov till
förändrade beteenden vilket i sin tur skapar nya behov som t.ex. ökade
krav på tillgänglighet, realtidsinformation och individualiserade tjänster. I
strategin beskriver Stockholms stad att detta påverkar invånarnas för-
väntningar och interaktion med staden, det finns en ökad vilja till direkt-
kontakt vilket skapar en vilja att engagera sig i staden och delta i den de-
mokratiska processen (Stockholms stad, 2017b:9). Ett exempel på ut-
vecklingen av nya tjänster och arbetssätt är den så kallade delningseko-
nomin som syftar till olika arrangemang för att hyra, dela eller låna resur-
ser och tjänster. Stadens verksamhet för infrastruktur och trafik bidrar till
utvecklingen av delningsekonomin för såväl cyklar som bilar. Det finns
effektiva sätt att använda sig av redan befintliga resurser och att dela bi-
lar, cyklar, verktyg och bostäder är redan idag populära lösningar. Fler
lösningar kommer att utvecklas i framtiden och dessa kan komma att för-
ändra hur invånarna lever sina liv (Stockholms stad, 2017b:9).
Målbild
I Stockholms stads vision 2040 framgår det att Stockholm ska bli värl-
dens smartaste stad. Med det menas en stad som utnyttjar digitaliseringen
och ny teknik för att göra livet enklare och bättre för invånarna, företa-
gare och besökare. Användningen av digitalisering och ny teknik skapar
förutsättningar för innovation och ökad tillväxt i Stockholm, men också
möjligheter till ökad processeffektivitet inom Stockholms stads verksam-
heter (Stockholms stad, 2017a:9–10).
Den smarta staden ska kunna erbjuda en ökad livskvalitet, ett bättre kli-
mat för företagande samt en ökad öppenhet och medvetenhet hos befolk-
ningen. Den ökade livskvaliteten kommer sig av enklare, effektivare och
anpassade tjänster. Med ett bättre klimat för företagande skapas ökad till-
växt och sysselsättning samt ökad attraktivitet för privata investeringar
(Stockholms stad, 2017b:4). Målbilden för Stockholm som smart stad
handlar om att digitala tjänster och lösningar utvecklas tillsammans med
invånare, näringsliv, akademi och offentlig verksamhet och att detta ska
leda till att digitaliseringens möjligheter tas tillvara på (Stockholms stad,
22
Boverket
2017b:15). Det kan uppnås genom innovativa lösningar, öppenhet och
god uppkoppling. Ett exempel på hur det kan se ut är att digital teknik
byggs in och ständigt utvecklas i fastigheter, transportsystem och i
stadsmiljön (Stockholms stad, 2017b:18).
Stockholm som smart och uppkopplad stad ska vara ekonomiskt, ekolo-
giskt och demokratiskt hållbar. Den ekonomiska hållbarheten kan säker-
ställas genom att digitaliseringen möjliggör för att offentliga verksamhet-
er drivs kostnadseffektivt. Stockholm kommer kunna erbjuda ett hållbart
och modernt kollektivtrafiksystem vilket blir en del i den ekologiska
hållbarheten. Den demokratiska aspekten drivs av att det kan bli enklare
för invånare att delta och få inflytande, t.ex. genom att beslut och olika
processer kan bli mer transparenta genom digitalisering och ny teknik.
Den sociala hållbarheten kan öka med digitalisering och ny teknik då det
kan användas för att öka den upplevda tryggheten och kan skapa levande
och säkra stadsdelar (Stockholms stad, 2017b:16–17).
Möjliggörande principer
Några strategiska principer har tagits fram för att vägleda utvecklingen av
den teknik som möjliggör den smarta staden och de är viktiga för att nå
en digital hållbarhet (Stockholms stad, 2017b:20). Den digitala infra-
strukturen behöver kunna hämta data från system och IoT-enheter samt
skicka data för analys på ett enkelt sätt. Därför blir integrationsplattfor-
mar och plattformar för att lagra data en viktig del. Dessa kan göra det
möjligt att publicera öppna data så att externa aktörer kan ta del av och
använda det. Dessa digitala plattformar kan komma att behöva komplette-
ras med system för exempelvis artificiell intelligens och maskininlärning
(Stockholms stad, 2017b:26).
Genomförande av strategin
För genomförandet av strategin behövs det att digitalisering finns med i
stadsplaneringsprocesser. Tekniska förutsättningar för digitalisering ska
prioriteras som en viktig sakfråga i översiktsplanen och i tidiga skeden av
stadsplanering, exempelvis genom att IT-infrastruktur som möjliggör
IoT-lösningar byggs in i nya bostäder (Stockholms stad, 2017b:30). För
att sätta igång genomförandet av strategin initieras ett antal prioriterade
verksamhetsprojekt och förutsättningsprojekt. Förutsättningsprojekten
ska skapa de förutsättningar som krävs för att utveckla Stockholm som en
smart och uppkopplad stad. Dessa projekt kan innehålla exempelvis platt-
formar och riktlinjer för IoT och big data samt öppna data i realtid
(Stockholms stad, 2017b:32, 34). Prioriterade verksamhetsprojekt inom
digitalisering bör, förutom att vara i linje med målbilden och Stockholms
stads uppdrag, vara långsiktiga och anses kunna ge stor nytta för en eller
flera målgrupper. Prioriterade verksamhetsprojekt ska genomföras paral-
23
Boverket
lellt och integrerat med förutsättningsprojekt som syftar till att etablera
grundläggande plattformar och processer (Stockholms stad, 2017b:33).
Inom Stockholms stads organisation finns exempel på verksamheter och
projekt som verkar för en smart stad redan idag. Genomförandet av stra-
tegin ska bygga vidare på detta (Stockholm stad, 2017b:3). På den tillhö-
rande hemsidan för Stockholm som smart och uppkopplad stad går det att
följa stadens arbete med digitalisering och teknikutveckling. Där finns
konkreta åtgärder och projekt presenterade. Exempelvis används ny tek-
nik som rörelsestyrd belysning, smarta papperskorgar, och vägskyltar
med restider till olika mål i realtid. De använder också en trafikstyrning
för kollektivtrafiken som innebär att försenade bussar automatiskt får för-
tur vid trafikljus (Stockholms stad, 2017c).
Sammanfattning:
Strategin syftar till att underlätta för verksamheter inom olika
områden att samverka och ha gemensamma plattformar.
Genom digitalisering i stadens verksamheter vill man skapa ökad
nytta genom att stadens resurser räcker till fler tack vare effekti-
visering samt ökad produktivitet.
Den smarta staden ska vara ekonomiskt, ekologiskt, demokratiskt
och socialt hållbar.
Förutsättningsprojekt syftar till att utveckla den tekniska infra-
strukturen och skapa de förutsättningar som krävs för den lång-
siktiga utvecklingen.
Digitalisering finns med i stadsplaneringsprocessen. Tekniska
förutsättningar för digitalisering ska prioriteras som en viktig
sakfråga i översiktsplanen och i tidiga skeden av stadsplanering.
I vision 2040 står att målsättningen är att Stockholm ska bli värl-
dens smartaste stad och därför använda digitaliseringen och ny
teknik för att göra livet enklare och bättre för invånare, företagare
och besökare.
2.3. Västerås (ej antagen) Planen är antagen 2012 men revideras under 2017.
Vision
Västerås lyfter i sin vision att innovationer och entreprenörskap präglar
staden och att stadens förmåga att kombinera teknisk utveckling med
mänskliga behov är dess styrka och skapar möjligheter för ett gott liv
(Västerås stad, 2017:10). Översiktsplanen ska stödja en fortsatt utveckl-
ing av näringslivet med bland annat spetsteknologi som gör Västerås till
en stark internationell utvecklingsarena (Västerås stad, 2017:12).
24
Boverket
Megatrender
Västerås har identifierat några megatrender som de anser att de måste ta
hänsyn till då de formar grunden för närmiljön, Sverige, Europa och värl-
den. Bland annat att globaliseringen har öppnat upp världen för en ökad
rörlighet för både människor och handel. Det har lett till att regelverk för-
enklats och teknikutvecklingen har gjort det möjligt att både resa och
kommunicera över tidigare gränser. Digitaliseringen är en annan megat-
rend som har förändrat samhället men som ännu bara är i startgroparna.
Digitala lösningar kommer radikalt ändra våra liv och hur vi organiserar
gemensamma behov, enligt Västerås. Kommunen ser att det digitala skif-
tet de kommande tio-femton åren kommer gå in ett avgörande skede.
Västerås tar sedan upp vilka omvärldstrender som blir viktigast att möta
inom ramen för översiktsplaneringen. Där ser de en trend med nya värde-
ringar och livsstilar där Sverige präglas allt mer av mångfald, heterogeni-
tet och förväntan om individuellt bemötande. Ingen vill vara en del av ett
anonymt kollektiv och gruppen ersätts av individen som den centrala en-
heten. Västerås ser även en reaktion mot detta där olika intresse- och vär-
degemenskaper samlar människor, detta möjliggörs av att vi lever i en di-
gital tid där det är det lätt att hitta likasinnade (Västerås stad, 2017:16).
Automatisering och nya lösningar
Västerås ser en trend av allt högre hållbarhetsambitioner där förnybara
energilösningar växer fram snabbt. Solceller och batteribackuper är på
väg att bli så billiga att de lönar sig ekonomiskt. Västerås beskriver att
nya typer av fordon ser dagens ljus, såsom självkörande minibussar och
en omställning av fordonsflottan mot elektrifierade fordonslösningar. Vi-
dare ser de att många företag håller på att förändra sina affärsmodeller
mot en cirkulär ekonomi (Västerås stad, 2017:17). Vidare kommer auto-
mationsutvecklingen förändra samhället radikalt då de flesta repetitiva
uppgifter kommer att kunna skötas av en robot/maskin. De kompetenser
som kommer att behövas är förmågan att hantera relationer och samar-
beten samt förmågan att tänka genuint kreativt (Västerås stad, 2017:18).
Den digitala utvecklingen har enligt kommunen förändrat människors syn
på och användning av fysiska rum. Idag håller till exempel gränserna
mellan det privata livet och det professionella på att suddas ut. Det här
skapar också helt nya lösningar för vardagen och nya tjänster uppkom-
mer. Till exempel skulle kollektivtrafiken kunna vara helt annorlunda or-
ganiserad. Uppkomsten av delningsekonomi förenklas med digitala platt-
formar (Västerås stad, 2017:18).
Västerås tänker möta dessa framtida trender genom en översiktsplanering
som gör det möjligt för västeråsarna att ha hållbara levnadsvanor. De an-
ser att de behöver en flexibel planering, både vad gäller användning av
25
Boverket
byggnader och offentliga platser samt skapa förutsättningar för ett sam-
hälle som kan möta människors nya krav och önskningar. Effektiva och
energisnåla byggnader, egenproducerad el, gröna tak, rening av dagvat-
ten, effektiv avfallshantering, laddstationer för elbilar, bilpooler, cykel-
pooler och gemensamma odlingsytor är åtgärder som tas upp som viktiga
pusselbitar i det hållbara samhället. En utvecklad delningsekonomi ger
förutsättningar för effektivare markanvändning och effektivare utnytt-
jande av såväl naturresurser som befintlig infrastruktur och skapar samti-
digt förutsättningar för möten och starkare sammanhållning (Västerås
stad, 2017:18).
En smart stad
Översiktsplanen ska ge förutsättningar att möta den digitala utvecklingen.
En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att
göra livet enklare och bättre. Den digitala utvecklingen påverkar både ut-
formningen av stadsmiljön och utformningen av bebyggelsen. Den för-
ändrar människors användning av fysiska rum och konsumtionsmönster.
Den smarta staden kan erbjuda rätt förutsättningar för utveckling av nya
system för transporter och stadens tekniska system. I den offentliga mil-
jön kan digitaliseringen bidra med lösningar för gatubelysning, parkering
och mycket mer. Västerås skriver att en ökad flexibilitet och öppenhet för
nya lösningar krävs (Västerås stad, 2017:20).
Flexibel planering
Västerås ser ett behov av att ta fram och bedöma olika scenarion för hur
en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. Detta för att kunna dra
slutsatser om i vilka riktningar staden ska växa och vilka möjligheter till
fortsatt stadsutveckling inom den redan byggda staden som finns, men
även i serviceorter och på landsbygden (Västerås stad, 2017:56, 66).
Denna flexibilitet går att finna i översiktsplanen och utvecklingen av om-
rådet Hälla. Den framtida utvecklingen studeras i en fördjupning av över-
siktsplanen. I den målbild som tagits fram föreslås området fram till 2030
utvecklas med en struktur för en fortsatt utveckling med verksamheter
och handel men kan förändras efter 2030 till att även innehålla bostäder
(Västerås stad, 2017:54–55).
Mälardalens Högskola
Mälardalens Högskola är en viktig resurs för utbildning och forskning
och för att försörja näringslivet och den offentliga sektorn med välutbil-
dad arbetskraft. Högskolan ska därför få förutsättningar att utvecklas vi-
dare, mark för fortsatt utbyggnad har reserverats i fördjupningen av över-
siktsplanen för högskoleområdet och en Campusplan är under framta-
gande. Det finns även utvecklingsmöjligheter för nya företag med an-
knytning till högskolan, bland annat i Västerås Science Park i Koppar-
26
Boverket
lunden (Västerås stad, 2017:36). I plankartan redovisas Kopparlunden
med blandad användning både för bostäder och verksamheter.
Framtidens kollektivtrafik
Kommunen vill satsa på kollektivtrafik i högre grad än bilismen. Det på-
går en utredning om framtidens kollektivtrafik. Denna utredning kan in-
nebära nya stråk för kollektivtrafik, nya fordon för att trafikera kollektiv-
trafiken, åtgärder i gaturum för att rymma kollektivtrafiken. Utredningen
ska samordnas med utredningen om framtida stadsutveckl-
ing/utbyggnadsstrategi (Västerås stad, 2017:57).
IT
Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag på program för digital
förnyelse som berör stadens arbete inom digitalisering. Målet är att med
digital förnyelse möjliggöra utvecklad service för västeråsaren och skapa
effektivitet i kommunens verksamheter. En utbyggd infrastruktur (väg,
data- och telekommunikation) anses nödvändig för att utveckla bra bo-
ende, entreprenörskap och företagande även på landsbygden (Västerås
stad, 2017:85).
Sammanfattning:
I översiktsplanen finns ett avsnitt för omvärldstrender där digita-
lisering och teknikutveckling lyfts fram som viktiga:
o förändrar människors användning av fysiska rum och
konsumtionsmönster
o påverkar både utformningen av stadsmiljön och utform-
ningen av bebyggelsen
o möjliggör utveckling av nya system för transporter och
tekniska system
o möjliggör digitaliserade lösningar i den offentliga miljön,
ex. gatubelysning och parkering
Högskolan stärks för att se till behovet av kompetent arbetskraft
IT-infrastrukturen viktig i den fysiska planeringen och för de
allmänna intressena
o utbyggnad av bredbandsinfrastruktur
o digital förnyelse möjliggör utvecklad service för västerå-
saren och skapar effektivitet i verksamheterna
Utredning om framtidens kollektivtrafik kan innebära nya stråk
för kollektivtrafik, nya fordon, åtgärder i gaturum för att rymma
kollektivtrafiken.
27
Boverket
2.4. Örebro (ej antagen) Den gällande översiktsplanen revideras och det färdiga förslaget är ut-
ställt under tiden 13 november 2017 - 19 januari 2018. Finns ej som PDF-
dokument utan endast som hemsida.
Digitalisering och förändringar
Kommunen har ett avsnitt om digitalisering (Digitalisering - en samhälls-
förändrande process) under kapitlet “Örebro kommun - nuläge, styrkor
och utmaningar). De lyfter vilka förändringar digitalisering kan komma
att leda till och inom vilka sektorer denna förändring kan komma att ske:
Inom varu- och tjänsteproduktion samt inom hälso- och sjukvår-
den (vissa fysiska varor blir digitala)
Många arbetsuppgifter kan automatiseras och därmed frigöra ar-
betskraft
Förändrade handelsmönster, genom bland annat e-handel
Ändrade resmönster (hur och varför beskriver de dock inte)
Örebro kommun menar att det är svårt att förutse vilka konsekvenser di-
gitaliseringen medför gällande kommunens utveckling och kopplingen
till den fysiska planeringen, men att kommunen måste vara medvetna om
dessa frågor inom samhälls- och stadsplaneringen (Örebro kommun,
2017a).
Uppkoppling och fiber
Tillgänglighet till uppkoppling via fiber anser kommunen är en viktig
förutsättning för att kommunens medborgare ska kunna ta del av de för-
ändringar som digitaliseringen för med sig. Möjligheten till fiberupp-
koppling är goda i staden och i orterna, men behöver byggas ut i hela
kommunen till landsbygdsområdena (Örebro kommun, 2017a).
Detta återfinns i översiktsplanens kapitel “Teknisk försörjning” under av-
snittet “Informationsteknik, IT” där kommunen redovisar ställningsta-
ganden för bland annat bredband. Här lyfter kommunen återigen det
framtida behovet av högre kapacitet och tillgänglighet gällande fiberbase-
rade bredbandsnät. Ett av ställningstagandena är att “Kommunen ska
verka för att bredbandsutbyggnaden fortsätter i landsbygdsområden utan-
för kommunens orter.” Även mobilmaster och antenner behövs för att sä-
kerställa ett alltmer digitaliserat samhälle, ett av Örebro kommuns ställ-
ningstagande är därmed att sträva efter god mobiltäckning och goda
kommunikationsmöjligheter inom kommunen (Örebro kommun, 2017b).
28
Boverket
Drivmedel
I översiktsplanens kapitel “Näringsliv” finns det ett avsnitt om drivmedel
där kommunen väljer att använda sig av begreppet drivmedelsstation. I
den tidigare versionen av samrådsförslaget skrev kommunen att detta var
ett medvetet val för att markera vikten av att nya alternativa fossilfria
fordonsbränslen utvecklas och införas, men i den nya utställningsversion-
en av översiktsplanen är förklaringen borttagen. Istället skriver kommu-
nen att utvecklingen av bilar som drivs av alternativa fossilfria fordons-
bränslen är stark och att det därför är svårt att förutspå efterfrågan på lä-
gen för traditionella drivmedelsstationer i framtiden, men att behovet av
drivmedelsstationer kommer att kvarstå även om drivmedlet förändras
(Örebro, 2017c). De ställer sig positiva till utveckling av infrastruktur för
laddning av elbilar.
Sammanfattning:
I översiktsplanen finns ett avsnitt om digitalisering
Konstaterat att det är svårt att förutse konsekvenserna av digitali-
seringen för den fysiska planeringen
Uppkoppling bland invånarna viktig - utbyggnad av bredband
och mobilnät
Använder sig av begreppet drivmedelsstation för att markera att
alternativa fossilfria fordonsbränslen förespråkas
2.5. Orsa (ej antagen) Förslag till ny översiktsplan för Orsa kommun var ute på samråd mellan 7
juli - 15 september 2017.
Megatrender och digitalisering
Översiktsplanen har ett kapitel om omvärldsfaktorer där kommunen lyfter
megatrender som Boverket pekat ut och som anses ha störst påverkan på
markanvändningen, vilka är globalisering, digitalisering, urbanisering och
ett förändrat klimat (Orsa kommun, 2017:17).
Orsa kommun har skrivit följande stycke om digitalisering: Den nya tek-
niken är en av de bakomliggande orsakerna till globaliseringen. De för-
bättrade möjligheterna att kommunicera ger nya förutsättningar för
landsbygden. Möjligheterna att bo kvar i sin hemkommun vid nytt arbete
eller studier ökar eftersom mycket arbete kan skötas på distans. Det finns
också möjlighet för den traditionella servicen att ersättas av nya typer av
service genom exempelvis e-handel och hemleverans. Än så länge finns
dock inget som tyder på att digitaliseringen motverkar den pågående ur-
baniseringen.
29
Boverket
Fiber och bredband
I översiktsplanens planförslag kommer detta till uttryck främst i kapitlet
Teknisk infrastruktur och avsnittet Tele och Bredband. Kommunen tror
att det i framtiden kommer finnas en efterfrågan på större bredbandskap-
acitet i hemmen (Orsa kommun, 2017:132). Återigen lyfter kommunen
möjligheten att utföra uppgifter på distans. För att möjliggöra detta krävs
“en fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös IT-infrastruktur” för att
uppnå det kommande behovet hos kommuninvånarna, företagen och nä-
ringslivet. Detta innehåller tre delar:
Pågående och framtida förändringar för den fasta telefonin
Utbyggnad av fibernätet
Utbyggnad av mobilnätet
En av riktlinjerna för tele och bredband är också att kommunen i sitt
översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad
i kommunen samt samförlägga ledningar och fiber och samordning av
grävarbeten så långt det är möjligt (Orsa kommun, 2017:133).
Sammanfattning:
Orsa kommun lyfter digitalisering som en megatrend
Ser digitalisering som en möjlighet för landsbygden när arbets-
uppgifter kan utföras på distans
Kommer till uttryck genom strategier för fibernät och mobilnät
2.6. Ronneby (ej antagen) Samrådsförslag, ute på samråd 24 april – 25 juni 2017.
Digitaliseringen viktig samhällstrend
Ronneby ser digitaliseringen som en pågående och fortsatt trend i sam-
hället som påverkar kommunens utveckling på många olika sätt. E-
handeln lyfts särskilt och sägs påverkar vårt sätt att handla och i sin tur
detaljhandeln i centrum. Service och tjänster som inte kan digitaliseras
som exempelvis frisör, caféer eller reparatörer förutspås ta större plats i
stadens centrum. Tomma affärslokaler kommer innebära ett övergångs-
problem som kommer att kräva flexibla och kreativa lösningar. Mer bo-
städer kan se till att centrum fortsatt har liv och rörelse (Ronneby kom-
mun, 2017:23). Lösningar på övergångsproblemet och hur centrum
kommer utformas i framtiden är inget som tas upp i översiktsplanens se-
nare del och plan.
30
Boverket
Digital infrastruktur
Digital infrastruktur är särskilt viktig för att möjliggöra att människor ska
vilja och kunna leva och verka på landsbygden. Eftersom det idag är en
spridd bebyggelse blir det svårt och kostsamt att ansluta samtliga hushåll
till bredband inom de närmsta åren. Det kommer att vara nödvändigt att
utveckla alternativa lösningar som fungerar tillfredsställande. Däremot
säger kommunen att en väl utbyggd IT-infrastruktur är en förutsättning
för den fortsatta digitaliseringen av verksamheter och tjänster och att
2030 ska samtliga hushåll och företag har möjlighet till en uppkoppling
på minst 100 Mbit/s (Ronneby kommun, 2017:36). De alternativa lös-
ningar man pratar om inom landsbygdsutveckling är inget man presente-
rar i översiktsplanen. Inom tätorterna efterfrågas även trådlösa nätverk i
det offentliga rummet.
Cirkulär ekonomi
Under senare år har cirkulär ekonomi förts fram som ett realistiskt sätt att
uppnå en hållbar utveckling och Ronneby kommun ser cirkulär ekonomi
som en del av en önskvärd framtid. Kommunen använder sig av design-
strategin Cradle to Cradle® (C2C®) och har arbetat fram ett ramverk:
Ramverket består av tre grundprinciper:
Förvalta resurserna – Biologiskt material ska kunna gå tillbaka
till naturen som näring och tekniska material ska kunna återvin-
nas som råvaror för industrin.
Använd förnybar energi för att driva de nödvändiga processerna.
Uppnå motståndskraft genom mångfald – Biologisk, kulturell och
ekonomisk mångfald bidrar alla till motståndskraft mot olika hot
(Ronneby kommun, 2017:25).
Framtida utveckling
E-handelns påverkan på samhället och framtiden för Ronnebys centrum,
hur transporter ska bli mer hållbara och när är inget man går djupare in
på. Det som tas upp i planens olika kapitel är bland annat att målsättning-
en är att landsbygdens transporter, liksom alla transporter, ska bli mer
hållbara på sikt. Utgångspunkten för utvecklingen av centrum är
att planeringen av området ska främja blandad bebyggelse och ökade
möjlighet till olika upplåtelseformer och funktioner (Ronneby kommun,
2017:48).
Sammanfattning:
Ronneby kommun identifierar digitaliseringen som en pågående
trend som de kopplar följande eventuella förändringar till:
31
Boverket
o Ökad e-handel leder till övergångsproblem med tomma
affärslokaler
o Service som inte kan digitaliseras kommer ta större ut-
rymme i stadens centrum än idag
o Fler bostäder som en lösning för att fortsatt ha liv och rö-
relse i centrum
Ronneby kommun lyfter digital infrastruktur med koppling till:
o Landsbygden (som möjliggörare), men inte troligt att
bredband kommer kunna byggas ut till alla
o Tätorterna. Trådlösa nätverk efterfrågas i offentliga rum
o Strävan mot en cirkulär ekonomi
Återkopplar inte till spaningar angående digitaliseringen som
finns i kapitlet om utgångspunkter och huvudteman senare i
planen.
2.7. Sollentuna (ej antagen) Förslag till ny översiktsplan var ute på samråd mellan den 15 september
och 31 oktober 2017.
Digitalisering och teknisk utveckling
Inledningsvis presenterar Sollentuna avsnittet “Omvärld och framtid” där
de under rubriken “Sollentuna i världen och storstaden” hänvisar till
RUFS:en som lyfter “att en alltmer digitaliserad värld kan komma att
påverka får fysiska miljö, till exempel avseende trafikfrågor och automa-
tiserade transporter.” Kommunen skriver att behovet av en uppdaterad
infrastruktur är en konkret fysisk effekt av den snabba tekniska utveckl-
ingen men att flera innovationer ännu är omöjliga att överblicka. Plane-
ringen behöver kunna vara flexibel nog att anpassa sig till snabbt ändrade
förutsättningar (Sollentuna kommun, 2017:8).
Därefter följer ett kapitel med sex mål som avser främja en hållbar stads-
utveckling av Sollentuna, dessa är: attraktiv bebyggelse, plats för närings-
liv, närhet till skola och fritid, effektivt transportsystem, urban grönstruk-
tur samt god vattenhantering. Av dessa sex mål är det främst två av dem
som kan kopplas till ny teknik och digitalisering efter en genomläsning
av dokumentet, nämligen attraktiv bebyggelse och effektivt transportsy-
stem. Hur denna koppling ser ut beskrivs nedan.
Ny teknik och transporter
Två av underrubrikerna till målet attraktiv bebyggelse är effektiv energi-
användning och återvinning integrerad i bebyggelsen. Effektiv energian-
32
Boverket
vändning lyfter ett ökat intresse av att producera egen el med solceller,
kommunen konstaterar därför att elsystemet därmed behöver anpassas för
att vara flexibelt och kunna hantera även små elproducenter. Återvinning
integrerad i bebyggelsen lyfter att återvinningsstationer bör utformas med
ny teknik och så att störningar minimeras och på så vis frigöra mark (Sol-
lentuna kommun, 2017:23f). Men vilken slags ny teknik som det är frå-
gan om nämns inte.
Till målet effektivt transportsystem finns avsnittet transporter en stads-
byggnadsfråga. I slutet av avsnittet skriver kommunen följande:
“Teknikutvecklingen kommer sannolikt att ge ett ökat inslag av digitala
och automatiserade tjänster för mobilitet i form av individanpassad in-
formation, ökad delning av fordon och självkörande fordon. Det finns
många lösningar på demonstrationsstadiet, men osäkerheten är stor om
vilka som kommer att slå igenom och hur snart det i så fall sker. Därmed
är även påverkan på stadens trafik och miljö än så länge okänd. Det är
därför viktigt att följa arbetet med lösningar som gynnar en hållbar ut-
veckling och en attraktiv bebyggelse, att planera för framtida flexibilitet i
utformning och omvandling av stadsmiljöer samt att förbereda för en
eventuell omställning av infrastrukturen med ny teknik eller andra for-
don, t.ex. självkörande taxibilar. Den nya tekniken ska ses som en möj-
lighet att skapa bättre miljö, attraktivare bebyggelse och mer levande ga-
tor.“ (Sollentuna kommun, 2017:35f).
Linbana som kollektivtrafikmedel
Till målet effektivt transportsystem hör också avsnittet Transporter till
och från Väsjön. Här lyfter kommunen linbana som kollektivtrafikmedel
mellan två platser i kommunen, Häggvik och Väsjön (Sollentuna,
2017:43f). Kommunen har pekat ut ett utredningsområde för linbanan i
plankartan (Sollentuna, 2017:66). Kapitlet “Mål för stadsutvecklingen”
följs av kapitlet “Strategier och riktlinjer” som består av fem övergri-
pande strategier med tillhörande riktlinjer som beskriver vilka åtgärder
som ska vidtas för att uppfylla de sex målen, varav den fjärde strategin
“Stärk kollektivtrafiken och utred linbana” riktar sig just mot kommunens
önskan att införa linbanan som kollektivtrafikmedel (Sollentuna,
2017:65). Utöver detta är det inte så många strategier och riktlinjer som
tycks rikta sig mot ny digitalisering och/eller ny teknik. Undantaget är
riktlinjen om återvinningsstationer och återbruksverksamhet som ska ges
plats i varje kommundel, men där är det enda kravet att återvinningsplat-
serna enkels ska nås via gång- och cykelbanor (Sollentuna kommun,
2017:63).
33
Boverket
Sammanfattning:
Sollentuna kommun lyfter digitalisering och snabb teknisk ut-
veckling
Betonar att planeringen måste vara flexibel för att anpassa till sig
till snabbt ändrade förutsättningar
Lyfter behovet av ett flexibelt elsystem för att hantera mindre el-
producenter
Nämner teknikutvecklingen och bland annat att självkörande for-
don kan förväntas komma - men att framtiden är full av osäker-
heter
Planerar för framtida flexibilitet i utformning och omvandling av
stadsmiljöer - ingenting som de vidareutvecklar
I översiktsplanen formuleras fem strategier med tillhörande rikt-
linjer, berör inte direkt digitalisering och ny teknik - linbana och
återvinningsplatser nämns
2.8. Sundbyberg (ej antagen) Sundbybergs samrådsförslag var ute på samråd 23 maj - 31 augusti 2017.
Omvärldsanalys och digitalisering
Inledningsvis i översiktsplanen återfinns kapitlet “Omvärlden påverkar” i
vilket utgångspunkter och omvärldsförändringar presenteras. Sundby-
bergs kommun konstaterar att klimatförändringar, ökad befolknings-
mängd och en förändrad befolkningssammansättning samt digitalisering i
allt högre grad påverkar samhällsfunktioner och invånarnas vardag
(Sundbybergs kommun, 2017:15).
Den smarta och hållbara staden
Kommunen har tagit fram fem målbilder för stadsutvecklingen, varav
“Den smarta och hållbara staden” är en av dem (Sundbybergs kommun,
2017:24, 33). Här lyfter Sundbyberg att vi befinner oss i en tid med snabb
teknikutveckling där det är viktigt att ta tillvara på de möjligheter som
ges - det kommer ständigt nya smarta tekniska lösningar som kan för-
enkla vår tillvaro men också minska vår påverkan på miljön. Kommunen
skriver även att digitaliseringen är en av de starkaste trenderna i världen
just nu och att detta kommer möjliggöra för nya lösningar inom många
områden. En nyckelfråga för kommunens framtid och utveckling är att
bejaka och underlätta för digitaliseringen (Sundbybergs kommun,
2017:33).
34
Boverket
Målbilden följs av åtta strategier som syftar till att uppfylla målbilden av
den smarta och hållbara staden. En av dessa är direkt kopplad till digitali-
seringen:
● Sundbyberg ska ta vara på kraften i digitaliseringen. Sundby-
bergs stad ska hela tiden arbeta med en digital agenda för att
kunna använda nya lösningar och samtidigt erbjuda öppna data
för att möjliggöra andras innovationer. Innovativa lösningar i
mobilitet och infrastruktur ska eftersträvas.
Utöver denna strategi så finns det strategier som bland annat berör smarta
elnät, multifunktionella och flexibla ytor, utbyggnad av den tekniska in-
frastrukturen o.s.v. (Sundbybergs kommun, 2017:34).
IT-infrastruktur
I kapitlet om allmänna intressen, som fungerar som en kunskapsbank och
en vägledning för vidare planering, finns ett avsnitt om Försörjningssy-
stem. Här behandlar kommunen tekniska system för vatten, avlopp,
värme, avfall el och fiber och lyfter att planeringen ska säkerställa väl-
fungerande system för detta (Sundbybergs kommun, 2017:73). Gällande i
IT-infrastruktur skriver kommunen följande:
En smart stad utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att göra
livet enklare och bättre för invånare, företagare, anhöriga och
besökare. Den smarta staden möjliggörs genom snabb uppkopp-
ling och öppna data, integrerade plattformar, sensorer och an-
nan teknik.
IT-infrastruktur är en central fråga för en hållbar tillväxt. En sä-
ker och robust IT-infrastruktur skapar även förutsättningar för
det ”trygga hemmet” med ökat kvarboende för äldre och sjuka,
motverkar digitalt utanförskap samt främjar näringslivet i Sund-
byberg. Genom Sundbybergs Stadsnätsbolag AB säkerställer sta-
den en leverantörsoberoende IT-infrastruktur.
Sundbyberg toppar bredbandsrankningar och utmärker sig ge-
nom den höga anslutningsgraden bland hushållen (Sundbybergs
kommun, 2017:75).
Sammanfattning:
● Kommunen pekar ut digitaliseringen som en betydande trend och
den smarta staden är en del av deras målbild
● Strategier finns kopplade till digitalisering och ny teknik
● Snabb uppkoppling genom en säkert och robust IT-infrastruktur
förespråkas
35
Boverket
2.9. Timrå (ej antagen) Ute på samråd till och med den 15 februari 2017. Samrådshandlingen
upprättad 2016-11-17.
Översiktsplan
I kapitlet “Omvärldsrelationer” beskriver Timrå kommun (2016:16) un-
der avsnittet “omvärldsanalys” hur nuläget ser ut. De lyfter att världen
globaliseras, regionaliseras och urbaniseras, peak oil, att världens befolk-
nings åldras samt Timrås läge i världen och i regionen. De lyfter även sex
stycken säkra trender vilka är:
● Ökad globalisering och global konkurrens
● Regionförstoringen fortsätter
● Ökad urbanisering
● Ökade klyftor i samhället
● Klimatförändringarna blir mer synliga och kännbara
● De äldre blir fler
Kommunen beskriver inte digitaliseringen som en trend.
Under kapitlet “Förutsättningar” har kommunen ett avsnitt som heter
“Nya trender” (Timrå kommun, 2016:25). Kommunen fokuserar här på
att ny bebyggelse ska lokaliseras i tätorterna i kollektivtrafiknära lägen
samt blanda upplåtelseformer i områden.
Översiktsplanen har också ett kapitel om tekniska försörjningssystem
som innehåller ett avsnitt om bredband (Timrå kommun, 2016:113). Här
lyfter Timrå kommun sin bredbandsstrategi med målet att 90 procent av
alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband om
minst 100 Mbit/s år 2020.
Sammanfattning:
● Digitalisering eller ny teknik beskrivs inte som en trend
● Har en bredbandsstrategi - målet är att 90% av alla hushåll ska ha
tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020
2.10. Falköping (ej antagen) Förslaget var ute på utställning 21 aug - 22 okt 2017.
Digital översiktsplan och utvecklingsstrategier
Översiktsplanens utställningsförslag finns endast som digital version i
form av en karta, vilket innebär att sökningar får göras i kartan för att
36
Boverket
hitta de riktlinjer som gäller för ett geografiskt område. I teckenförkla-
ringen finns även textavsnitt inlagda som inte är geografiskt bundna,
såsom exempelvis vision och mål.
Inledningsvis presenterar kommunen sin övergripande utvecklingsstra-
tegi, som är översiktsplanens strategiska del, där kommunen redovisar sin
långsiktiga idé om utvecklingen. Kommunen skriver att den ej redovisar
några detaljer utan motsvarar en visionsbild i grova drag - den visar en
framtidsbild.
Som underrubriker till den övergripande utvecklingsstrategin följer fem
teman: bebyggelse, transporter och teknisk försörjning, natur och rekreat-
ion, mellankommunala intressen samt nationella och regionala mål (varav
de två sista avsnitten endast består av text som inte har någon geografisk
koppling). Efter genomläsning av de olika textavsnitten hittades inget
som kan kopplas till digitalisering eller ny teknik, det finns heller inga
trendspaningar eller omvärldsanalyser.
Regionala program
Under temat “Nationella & regionala mål” hänvisar kommunen till styr-
dokumentet VG2020 (strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götal-
and 2014–2020). De lyfter fyra prioriteringar som VG2020 pekat ut inom
området transporter och infrastruktur. Dessa är:
● Prioritering 17: Investera i transportinfrastruktur som driver reg-
ional och nationell utveckling
● Prioritering 18: Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme
när det gäller kvalitet och hållbarhet
● Prioritering 19: Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för
alla och som främjar hållbarhet
● Prioritering 20: Utveckla en regional framtidsbild som stödjer
hållbar utveckling i Västra Götaland
Prioriteringarna utvecklas inte mer än så i översiktsplanen, men vid en
läsning av VG2020 dokumentet kan dessa kopplas till ny teknik och
framtidsinnovationer. Mer om detta under Västra Götalandsregionen.
Sammanfattning:
● Kommunen skriver inget om digitalisering, bredband eller fiber, i
sin övergripande utvecklingsstrategi eller i de olika temana
● De hänvisar till VG2020 - i vilken man kan läsa om att regionen i
stort vill satsa på ny teknik och framtidsinnovationer, men det
lyfts i närmare i översiktsplanen
37
Boverket
2.11. Oskarshamn (ej antagen) Samrådsförslag är ute på samråd 6 november 2017 till 22 januari 2018.
Utmaningar och avsaknad av omvärldsanalys
Inledningsvis identifierar Oskarshamns kommun utmaningar att arbeta
för (Oskarshamns kommun, 2017:8). Det är främst två stora utmaningar
som kommunen fokuserar på: klimatet, där de lyfter en ökad medeltem-
peratur med extremväder som följd, och bristen på arbetskraft. De har
ingen omvärldsanalys och nämner varken globalisering eller digitali-
sering i inledningen.
Digitala kommunikationer
Under kapitlet om kommunikation och transporter (Oskarshamns kom-
mun, 2017:55) under avsnittet “hållbara transporter” tar kommunen upp
digitalisering och då med benämningen digitala kommunikationer.
Kommunen skriver att allt fler vardagsärenden sker digitalt och att detta
är ett behov som sannolikt inte kommer att minska i framtiden. De lyfter
även att det idag finns sådan teknik som möjliggör virtuella möten och
därmed minskar behovet av att resa. Kommunen konstaterar därefter att
fiber- och bredbandsnätets kapacitet därför behöver klara av ett ökat tek-
nikanvändande för att inte hämma utvecklingen och användandet av nya
tekniker (Oskarshamns kommun, 2017:55). Under samma avsnitt (håll-
bara transporter) gör kommunen också en framtidsspaning där de skriver
att “många fordonstillverkare med mera forskar på förarlösa fordon”. Det
är dock allt de skriver om detta och är inget resonemang som de vidareut-
vecklar.
Avsnittet (hållbara transporter) följs inte av några rekommendationer, till
skillnad från övriga avsnitt i översiktsplanen, så det framgår inte hur
dessa “spaningar” ska tas vidare i kommunens arbete. Däremot skriver
kommunen under avsnittet “eldistribution och elektroniska kommunikat-
ioner” att de antagit Kalmar Läns bredbandsstrategi med målet att alla
medborgare ska ha tillgång till 100 Mbit bredband senast år 2020, vilket
efterföljs av rekommendationen att “kommunen ska verka för säker till-
gång till el och internetkommunikationer” (Oskarshamns kommun,
2017:58). Detta kan ses svara till kommunens konstaterande om fiber-
och bredbandsnätets kapacitet.
Elcyklar som påverkar planeringen
Under avsnittet “gång- och cykeltrafik” lyfter kommunen en ökad an-
vändning av elcyklar och att detta påverkar planeringsförutsättningarna
för cykeltrafiken. De skriver vidare att elcyklar medför nya krav på ut-
formningen av infrastrukturen i form av dubbelfiliga och raka cykelvägar,
bättre säkerhet och väderskydd vid parkering samt ökad kapacitet gäl-
38
Boverket
lande cykelparkeringar och cykelvägar. Kommunens rekommendationer
är att peka ut och skylta stora cykelstråk, arbeta för trafiksäkerhet vid
korsningar, identifiera knutpunkter och göra dessa säkra samt ta fram en
gång- och cykelplan/strategi (Oskarshamns kommun, 2017:56).
Utöver detta så är det i översiktsplanens senare delar som andra “fram-
tidsspaningar” sker. I kapitlet “Landsbygden” finns det ett avsnitt som he-
ter “Morgondagens landsbygd”. Här lyfter kommunen några av de utma-
ningar som finns, men också att teknik och webbaserade lösningar kom-
mer medföra att det spelar mindre roll var man fysiskt bor (Oskarshamns
kommun, 2017:70).
Visioner med framtidselement
Kommunen pekar ut fyra serviceorter i sin översiktsplan, utöver tätorten
Oskarshamn, där var serviceort följs av en vision, beskrivning av nuläget,
förslag på utredningsområden och rekommendationer. I de tillhörande
visionerna målar kommunen upp en framtida bild av samhällena där de
lyfter framtidselement som bland annat:
● Cykelbanor med belysning styrd av rörelsedetektorer (sid 80, sid
87)
● Ny anropstrafik som skickar fordon (för en eller flera personer)
genom en knapptryckning (sid 80)
● Förarlösa, eldrivna transporttåg (sid 80)
Detta blir extra tydligt i visionen för Kristdalabygden 2050 där kommu-
nen skriver följande: “Utefter vägen till Vena har det blivit en ökad eta-
blering av verksamheter och de numera förarlösa fordonen transporterar
varor ut åt alla väderstrecken. Den elektroniska infrastrukturen underlät-
tar för att även större företag och offentlig verksamhet kan ha lokala filia-
ler men som ändå har god kontakt och bra samarbete genom virtuella mö-
ten.” (Oskarshamns kommun, 2017:84). Men hur allt detta sedan ska om-
sättas i planeringen är inte lika tydligt. Det finns exempelvis konkreta
förslag till var en utbyggnad av cykelnätet bör ske, men där kommunen
inte lyfter den tidigare nämnda rörelsestyrda belysningen.
Sammanfattning:
● Oskarshamns kommun beskriver digitalisering kopplat till digi-
tala kommunikationer
○ Virtuella möten - minskat behov av att resa
○ Inte längre lika beroende av var man bor
● De lyfter att fiber- och bredbandsnätet måste ha tillräckligt med
kapacitet för att klara av ett ökat teknikanvändande
● De gör en framtidsspaning kopplat till självkörande fordon - vil-
ket de lyfter senare i sina områdesspecifika visioner
39
Boverket
● De har som målsättning att användning av elcyklar ska öka, vil-
ket kan medföra nya krav på utformningen av cykelvägar och cy-
kelparkeringar
2.13. Mullsjö (ej antagen) Utställningsförslag 2017, utställning mellan 18 april och 19 juni 2017.
Digitaliseringen är ett sätt att knyta samman landsbygd och tä-torter med omvärlden
I Mullsjös översiktsplan kommer frågan upp under digitalisering och in-
novation. Digitaliseringen tas upp i kapitlet Planförslag och den fysiska
miljön där en global livsmiljö tas upp. “Med global livsmiljö menas en
känsla som får kommunen att kännas större än den egentligen är. Det in-
nebär att landsbygd och tätorter knyts samman med omvärlden med hjälp
av goda kommunikationer och ökad digitalisering.“ (Mullsjö, 2017a:26).
I det bifogade planeringsunderlaget skriver de att IT ökar möjligheten till
distansarbete och därmed ett flexiblare arbete. Det geografiska avståndet
kommer att ha mindre betydelse för den service som efterfrågas i framti-
den, vilket på längre sikt kan innebära att lokala servicefunktioner läggs
ner och centraliseras. Genom en ökad tillgång till ett brett serviceutbud
med It-teknik kan landsbygdsbefolkningen få större möjligheter att ta del
av samhällets gemensamma resurser och service. Dessa punkter och
framtidsspaningar syns dock inte i planförslaget (Mullsjö, 2017b:18–19).
Ett öppet och innovativt samhälle
I avsnittet näringsliv och turism skriver kommunen att kreativitet och ent-
reprenörskap hör ihop med lokalsamhällets öppenhet. Och ett öppet sam-
hälle är en förutsättning för nyskapande och deras förhållande till inno-
vation. Vision och strategier fokuserar på att kommunen ska främja en
expansion och breddning av den lokala arbetsmarknaden med inriktning
på kunskapsintensiva företag (Mullsjö, 2017a:25).
Teknisk infrastruktur
Övrigt som kan kopplas till den tekniska utvecklingen i Mullsjö är hur de
tänker sig sin framtida tekniska försörjning. För den tekniska försörjning-
en har Mullsjö som vision bland annat att kommunen ska ha en teknisk
försörjning som är såväl kostnadseffektiv liksom miljö- och energieffek-
tiv. Nya effektivare produktionsmetoder ska tillämpas så snart de prövats
med gott resultat och även andra alternativa driftsformer ska prövas. I
sina strategier tar de upp att mark ska reserveras för en ny biobränsleba-
serad fjärrvärmeanläggning och att de ska utreda möjligheterna att an-
lägga en biogasanläggning för bl.a. gasdrivna bilar (Mullsjö, 2017:37a).
40
Boverket
Kommunen ska arbeta aktivt med att utvecklingen av eldrivna bilar ska
följas och behovet av laddstolpar bevakas och även bevaka utvecklingen
gällande energibesparande belysning (Mullsjö, 2017a:37).
Bredbandsstrategi
Under infrastruktur och kommunikationer nämner Mullsjö sin bredbands-
strategi från 2014. Ett väl utbyggt bredbandsnät underlättar tillvaron för
invånare och näringsliv, stimulerar tillväxten och bidrar till en långsiktigt
hållbar utveckling och en levande landsbygd. Så många hushåll och före-
tag som möjligt i Mullsjö kommun ska kunna dra fördel av de tjänster ett
uppkopplat samhälle erbjuder (Mullsjö, 2017a:32). Visionen lyder för det
här avsnittet “Kommunen ska tillämpa aktuell informationsteknologi (IT)
i alla avseenden som är nödvändiga och lämpliga för en positiv utveckl-
ing av kommunen och dess näringsliv.” Och under strategier går att läsa
att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till fiberoptiskt bredband
med en kapacitet om minst 100 Mbit/s senast 2020 (Mullsjö, 2017a:33).
Teknisk utveckling för en hållbar utveckling
I en bilaga till översiktsplanen finns ett planeringsunderlag som handlar
om kommunens förutsättningar där en del framtidsspaningar kopplat till
ny teknik görs. Där skriver kommunen bland annat att det kommer att
krävas stora förändringar inom kommunens näringsliv för att åstad-
komma en hållbar utveckling i samhället. Nya lösningar kommer att krä-
vas inom energiförsörjning och transporter. Vidare beskriver de hur Re-
geringens miljövårdsberedning gör bedömningen att det kommer att be-
hövas teknikgenombrott, helt nya affärskoncept, nya synsätt och nya sor-
ters samarbeten för att lösa framtidens miljöutmaningar (Mullsjö,
2017b:7).
Sammanfattning:
● Mullsjö kommun beskriver digitaliseringen som ett sätt att knyta
samman landsbygd och tätorter med omvärlden och de har som
mål att det innovativa och öppna samhället ska främja näringsliv
och verksamheter som är kunskapsintensiva
● De lyfter att ett väl utbyggt bredband är nödvändigt för en positiv
utveckling av kommunen
● De bevakar utvecklingen av nya produktionsmetoder, antalet el-
bilar och behov av laddningsstolpar och energibesparande belys-
ning
● De har inget eget kapitel för omvärldsanalyser eller trendspaning
men en bilaga för förutsättningar med vissa spaningar.
41
Boverket
2.12. Ängelholm (2017) I visionen för Ängelholm 2020 lyfts inte den snabba tekniska utveckling-
en. Däremot går det att läsa under mål att översiktsplaneringen ska ge
plats för innovationer och ny teknik inom t.ex. områdena bygg, energi,
transporter, avfall, kommunala samt enskilda vatten och avlopp (Ängel-
holms kommun, 2017a:21).
Teknologisk utveckling
I avsnittet Ängelholms roll i Öresundsregionen har de identifierat ett antal
viktiga omvärldstrender som globalisering, urbanisering och teknologiut-
veckling. De beskriver att den tekniska utvecklingen skapar nya möjlig-
heter, framförallt när det gäller miljö- och energiområdet. Utvecklingen
bidrar också till en ökad rörlighet och förbättrad digital kommunikation.
Detta förändrar förutsättningarna för kommunikation, demokrati och ar-
betsliv (Ängelholms kommun, 2017a:27). De skriver också om hur för-
ändringstakten ökar. Idag finns mer kunskap, mer att producera och kon-
sumera, mer att kommunicera, fler transporter och en större integration.
Människor idag gör fler val och strävar efter utveckling, ny kunskap och
förbättring vilket gör att förändringstakten ökar ytterligare.
Hur detta sedan kommer till uttryck i strategierna är bland annat genom
att de skriver om att rena, bränslesnåla och tysta fordon bör främjas. Li-
kaså etablering av laddning av elbilar och tankställen för förnybara driv-
medel (Ängelholms kommun, 2017a:46). Förnyelsebar energi är något
kommunen vill satsa på. Bland annat går teknikutvecklingen för vindkraft
snabbt framåt och kommunen ska vara öppen för ny vindkraftsteknik
(Ängelholms kommun, 2017a:51). Ur klimatsynpunkt är trafiken den
största utmaningen. För att minska koldioxidutsläppen behöver resebete-
ende förändras, fordonstekniken utvecklas och bränsletyper ändras (Äng-
elholms kommun, 2017a:42). En förändrad och utvecklad fordonsteknik,
ändrade bränsletyper och en beteendeförändring när det kommer till re-
sande ses som viktiga steg i att minska koldioxidutsläppen. Ny höghas-
tighetsjärnväg ska i framtiden öka tillgängligheten, minska restiderna och
öka bostadsbyggandet (Ängelholms kommun, 2017a:44).
Digital infrastruktur
Alla i Ängelholm ska ha tillgång till bredband, i städer såväl som på
landsbygden. Detta eftersom digital infrastruktur ses som ett viktigt in-
strument för att skapa ett hållbart samhälle. Den är bra för miljön, då ar-
betsresor sparas och transporter kan undvikas. Den digitala infrastruk-
turen skapar även förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft
och innovationsförmåga (Ängelholms kommun, 2017a:49, 87). Vidare
beskriver de under avsnittet En attraktiv livsmiljö att en digitaliserad kul-
42
Boverket
tur kan användas för att tillgängliggöra kulturutbudet för kommunens alla
invånare (Ängelholms kommun, 2017a:58).
Främja ny miljöteknik och smarta lösningar
Kommunen säger sig vara villiga att våga testa ny teknik och främja
smarta miljömässiga lösningar för att skapa en hållbar utveckling. Det
kan handla om allt från förnybar energi, rening och fördröjning av dag-
vatten till transportområdet. Ny teknik kan locka nya företag inom miljö-
teknik, såsom cleantech och life scienceföretag (Ängelholms kommun,
2017a:54). Projekt kring ny och innovativ miljöteknik ska även finnas i
anslutning till nybyggnation (Ängelholms kommun, 2017b:36). Detta
återkommer i strategier rörande näringslivet. Kommunen ser att miljötek-
niksektorn växt kraftigt och att miljöintresset har gett effekt i hur med-
borgare och företag väljer produkter. Ängelholm ska därför främja ny
miljöteknik och smarta lösningar för att nå de energimål som satts upp
och för att vara en attraktiv kommun för företag att etablera sig i (Ängel-
holms kommun, 2017a:88).
Strategierna för kultur, näringsliv och identitetsskapande tar sig inte di-
rekt några rumsliga uttryck i planen. Dessa är svåra att hitta förutom ut-
byggnad av höghastighetsjärnväg, fler laddstationer för eldrivna fordon
och en utbyggnad av bredband. De har tidigare tagit upp hur teknologiut-
vecklingen påverkar människor men det är inget som tar sig uttryck i pla-
nen. Istället talas det om beteendeförändringar och satsningar på grön
teknik, innovationer och att smarta lösningar ska främjas samt att kom-
munen ska våga testa ny teknik för att nå en hållbar utveckling.
Plan för utveckling av IT och digitalisering
Plan för utveckling av IT och digitalisering är inte en del av översiktspla-
nen utan ett kompletterande dokument. I planen finns ett avsnitt som be-
handlar samhällsutveckling. Målet är att Ängelholm ska ligga i framkant
inom digitaliseringen och på så vis skapa goda förutsättningar för tillväxt,
medborgare och näringsliv. De utvecklingsområden som tas upp handlar
främst om utbyggt bredband i hela Ängelholm men även gratis wifi på of-
fentliga platser samt att en 3D modell över kommunen ska tas fram som
ska fungera som underlag i samhällsplaneringen (Ängelholms kommun,
2017c:13–14).
Sammanfattning:
● Ängelholms kommun identifierar ett antal viktiga omvärldstren-
der som globalisering, urbanisering, acceleration och teknologi-
utveckling
● De har som mål att en utbyggnad av bredband som når alla ska
ske
43
Boverket
○ Detta skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt, kon-
kurrenskraft och innovationsförmåga
● De vill främja ny miljöteknik och smarta lösningar i syfte att
○ Uppnå energimål
○ Locka nya företag
○ Hitta lösningar för förnybar energi, rening, fördröjning
av dagvatten, transporter och drivmedel
2.14. Åre (2017)
Trender och viktiga planeringsfrågor
Åre har ett avsnitt som de kallar Våra viktigaste framtidsutmaningar där
världsomfattande trender tas upp samt viktiga frågor kopplat till sam-
hällsplaneringen.
De tar bland annat upp klimatförändringarna och frågor för planeringen:
● Hur kan vi göra transporter klimatneutrala?
● Hur skapar vi energismarta samhällsstrukturer och hur anpassar
vi den befintliga samhällsstrukturen så att den blir energieffekti-
vare?
● Hur ska vi anpassa bebyggelse och tekniska system så att struk-
turerna klarar ökade påfrestningar vid extrema väder?
Trender som globalisering, urbanisering och förändrad åldersfördelning
lyfts men inte digitalisering och den snabba tekniska utvecklingen (Åre
kommun, 2017:18).
SÖT-samarbetet och Green Highway
Ett arbete som sker parallellt med översiktsplaneringen är SÖT-
samarbetet och delprojektet Green Highway. Det är ett samarbete startat
av Åre, Sundsvalls, Östersunds och Trondheims kommuner. Green Hig-
hway projektet har som mål att skapa en fossilbränslefri transportkorridor
från Sundsvall via Östersund och Åre till Trondheim och det kopplar ihop
forskning och utveckling med näringsliv och offentlig sektor. Projektet
syftar till att skapa ökad tillgänglighet, affärsmöjligheter, hållbar tillväxt,
minskad klimatpåverkan och attraktiv miljö för turister och boende (Åre
kommun, 2017:11).
Digital infrastruktur
De strategiska utgångspunkterna ska visa kommunens förhållningssätt till
planering utifrån framtidsutmaningar, målbild och övergripande plane-
ringsstrategier. Där beskriver Åre kommun att de vill planera för sam-
hällsstrukturer som ger tillgång till effektiva transporter, arbeten, digital
44
Boverket
kommunikation, aktiviteter, boenden, bra utbildning och god service -
både idag och i framtiden. En metod för att nå dit är att skapa en god till-
gänglighet genom satsningar på en väl utbyggd digital infrastruktur. Detta
är särskilt viktigt i de bygder som inte har ett tillräckligt befolkningsun-
derlag för att möjliggöra kollektivtrafik med god turtäthet. En förbättrad
IT-infrastruktur ses även som ett sätt för att minska transportbehovet (Åre
kommun, 2017:21).
Hållbara transporter
De allmänna intressena ger information om hur kommunen tänker hantera
olika planeringsfrågor utifrån en tematisk indelning. Där står det bl.a. om
utveckling av kommunikationer och transportinfrastruktur. Där vill Åre
satsa på gång och cykel samt kollektivtrafik. På sikt kan system med kol-
lektiva fordonslösningar (till exempel olika typer av bilpooler) bli aktu-
ella både i kommunens ytterområden och i Åredalen. Dessa kan komplet-
tera och i viss mån ersätta den traditionella personbils- och busstrafiken
(Åre kommun, 2017:29). Kommunen ska främja utvecklingen av infra-
strukturen för förnyelsebara och ekologiskt hållbara drivmedel och bör på
sikt ta fram en markstrategi för alternativa bränslestationer. Laddstationer
för elbilar bör placeras i centrala och logistiskt fördelaktiga lägen i sam-
hällena (Åre kommun, 2017:30–31). De tänker sig även att parkerings-
normen för fossilfria fordon bör ses över som ett led i att främja över-
gången till en fossilfri fordonsflotta (Åre kommun, 2017:31). I kapitlet
utvecklingsprinciper tar kommunen upp lokala utvecklingsstrategier. Där
nämns utveckling av Meråkerbanan som 2019 kommer vara elektrifierad
(Åre kommun, 2017:61). Det pågår forskning med försöksverksamhet
kring utveckling av biobränslen som kommunen är positivt inställd till
(Åre kommun, 2017:72).
Bredbandsstrategi
Kommunen ska ta fram en bredbandsstrategi med en målsättning för ut-
veckling av bredband i kommunen. Prioriteringen av bredbandsutbygg-
nad bör enligt kommunen samspela med översiktsplanens strategier för
utveckling (Åre kommun, 2017:32). För Åre ses distansutbildning som
ett sätt att kunna erbjuda högre utbildning men det kräver en väl utbyggd
IT-infrastruktur (Åre kommun, 2017:36). Den digitala infrastrukturen,
tillsammans med gestaltning, tillgänglighet till lokala kommunikationer
och transportstrukturer, styrning av trafikflöden samt kopplingar mellan
målpunkter är de kommunikationer kommunen behöver planera för när
det kommer till att utveckla besöksnäringen (Åre kommun, 2017:34).
Sammanfattning:
● Åre kommun tar upp digital teknik och annan teknisk utveckling
kopplat till de allmänna intressena.
45
Boverket
● Digital infrastruktur i form av utbyggnad av bredband, vilket bl.a.
gynnar distansutbildningar, är ett tydligt inslag.
● Kommunen ska främja utvecklingen av infrastrukturen för förny-
elsebara och ekologiskt hållbara drivmedel och bör på sikt ta
fram en markstrategi för alternativa bränslestationer.
● De lyfter att laddstationer för elbilar bör placeras i centrala och
logistiskt fördelaktiga lägen och parkeringsnormen för fossilfria
fordon bör ses över.
2.15. Boden (2017)
IT-näringen och etableringar av datacenter
Boden diskuterar inte digitaliseringen som en viktig omvärldstrend i ett
eget specifikt avsnitt. I kapitlet utgångspunkter finns ett avsnitt kallat
Regionala samband och mellankommunala intressen. Där beskriver Bo-
den att det de senaste åren har genomförts miljardinvesteringar i datacen-
ter i Norrbotten. Efterfrågan på platser med säker, kostnadseffektiv och
långsiktig hållbar energiförsörjning för uppförande av datacenter förvän-
tas fortsätta öka i och med att allt fler väljer att lagra data och information
i olika molntjänster på servrar. I Bodens kommun finns idag datacenter
och serverhallar men det finns också goda förutsättningar att etablera fler
genom säker energiförsörjning från förnyelsebara källor och ett kallt kli-
mat som skapar förutsättningar för hållbar kylning av servrarna. Bodens
kommun samarbetar med Luleå, Piteå och Älvsbyn med att kunna er-
bjuda mark för uppförande av serverhallar i Norrbotten. Det är viktigt
med ett fortsatt tätt samarbete mellan kommunerna då investeringar i IT-
baserade näringar skapar en starkare arbetsmarknad där olika kompeten-
ser efterfrågas (Bodens kommun, 2017:14). Kommunen ser positivt på
satsningar på IT-infrastruktur då det också ökar tillgängligheten till högre
utbildning för boende i Boden (Bodens kommun, 2017:19).
Satsningar på IT-infrastrukturen syns även under Framtida mark -och
vattenanvändning. De förväntar sig stora investeringar i IT-näringen och
att detta kommer leda till fler arbetstillfällen inom anläggning och drift av
serverhallar och datacenter. Redan etablerade datacenter har skapat 50
varaktiga arbetstillfällen inom kommunen. Boden Business Agency upp-
skattar att datacenter kan komma att innebära 400 till 500 varaktiga arbe-
ten inom kommunen till år 2020 (Bodens kommun, 2017:92).
Satsningar på miljöteknik och Cleantech
Kommunen inriktar sig även på miljöteknik och Cleantech. Satsningar
inom miljöteknikområdet pågår genom etableringen av ett innovations-
46
Boverket
centrum. Boden Cleantech Center kommer omfatta ny förädling av rest-
produkter till alternativa bränslen samt nya återvinningsprocesser, be-
handlingar samt deponering. Intentionen är en materialhantering med
minskad miljöbelastning och maximalt nyttjande av materialflöden på
den lokala och regionala marknaden. Avsikten är att säkerställa ytterli-
gare utveckling av området genom strategiska markinköp av kommunen
(Bodens kommun, 2017:92). Området för Boden Cleantech center är ut-
pekat som verksamhetsområde, VU9, i planen. Verksamhetsområdet fö-
reslås med viss utvidgning från befintlig verksamhet för framtida expans-
ion inom framförallt innovationsområde för miljöteknik (Bodens kom-
mun, 2017:98).
Teknisk försörjning
Utöver detta vill kommunen arbeta fram en strategi för utbyggnaden av
bredband i kommunen, eftersom det är en viktig del av den tekniska för-
sörjningen samt att tillgången till bra bredband ofta avgör var människor
väljer att bosätta sig eller bedriva sin verksamhet (Bodens kommun,
2017:102).
Förespråkar hållbara resor med förnyelsebara drivmedel
De nämner det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta år
2030 vilket kommer kräva stora omställningar. Resorna i kommunen be-
höver bli mer energieffektiva genom att människor väljer andra trafikslag
än bilen. Kommunens storlek försvårar detta och resor med bil kan i vissa
fall vara svåra att ersätta, därför behöver kommunen istället förespråka
klimatsmarta resor genom användande av förnybara drivmedel. Kommu-
nen ser även att bebyggelseutvecklingen spelar stor roll för förutsättning-
arna att nyttja hållbara transportsätt. Utvecklingen i kommunen ska ses i
ett helhetsperspektiv där trafik- och infrastrukturfrågor är en viktig del
(Bodens kommun, 2017:104). Detta syns även i de allmänna intressena
där kommunen säger sig vilja verka för infrastruktursatsningar som stär-
ker de regionala sambanden, i synnerhet hållbara transportlösningar (Bo-
dens kommun, 2017:56).
Sammanfattning:
● Bodens kommun har en tydlig inriktning mot miljöteknik via
Boden Cleantech Center
● IT-näringen är stark i kommunen. Hög efterfrågan på datacenter
och serverhallar.
● Förespråka hållbara resor med förnyelsebara drivmedel.
● Önskar arbeta för ökad tillgång till bra bredband
47
Boverket
2.16. Norrköping (2017)
Trendspaning utan digitaliseringen
Sökorden gav inte många träffar i Norrköpings översiktsplan från 2017.
De trendspaningar de gjort handlar om ett om ökat antal arbetstillfällen
(Norrköpings kommun, 2017:20) och att övergripande dokument har lagt
fast en inriktning om ökad andel hållbara resor framförallt i staden.
Kommunen vill då se ett trendbrott i val av transportmedel och ett ökande
andel pendlingssträckor med cykel och elcykel (Norrköpings kommun,
2017:26, 30).
Beteendeförändringar lika viktiga som tekniska lösningar
Norrköping skriver att det för klimatomställningen inte räcker med tek-
niska förbättringar utan ett förändrat resande måste till (Norrköpings
kommun, 2017:34). De lyfter att de ska satsa på kollektiv-, gång- och cy-
keltrafik och minska bilismen. I sin strategi skriver de “Parkeringsförut-
sättningar har kraftig påverkan på bilanvändningen och parkeringspla-
neringen behöver därför tydligt samordnas med övrig planering samt ut-
vecklas avseende kontinuerlig uppföljning och möjligheter som till exem-
pel informationssystem, bilpooler och samnyttjande.” (Norrköpings
kommun, 2017:34). Ökande pendling, fritidsresande, befolkning och
ökande krav på tillgänglighet ger nya krav på omställning till flexiblare
trafiksystem (Norrköpings kommun, 2017:26). Senare beskrivs att hög
reshastighet kan erhållas genom att använda lösningar som rekommende-
ras för BRT-system (Bus Rapid Transit) (Norrköpings kommun,
2017:32). I strategin för cykeltrafik står det att de vill utveckla tekniska
informationssystem för ökad orienterbarhet i cykelvägnätet (Norrköping
kommun, 2017:30).
Sammanfattning:
● Norrköpings kommun berör inte den tekniska utvecklingen i nå-
gon större utsträckning
● De lyfter att klimatomställningen kräver förändrade resmönster
● Som en del i att öka cykeltrafiken nämns utveckling av tekniska
informationssystem för ökad orienterbarhet i cykelvägnätet.
● De lyfter att trender i samhället leder till ökande krav på tillgäng-
lighet som ger nya krav på omställning till flexiblare trafiksy-
stem.
48
Boverket
2.17. Uppsala (2016)
Framtidsbild
Uppsala kommun lyfter i översiktsplanen sin framtidsbild för hur Upp-
sala ska vara år 2050. De lyfter en framtidsbild där stadens invånare är i
fokus - det ska vara lätt att leva och verka i Uppsala, med närhet både till
jobb och fritid. De målar upp en framtid där stadens invånare klarar sig
utan bil och istället använder sig av kollektiva färdmedel, cykel och gång
(Uppsala kommun, 2016:6).
Starka kunskaps-och innovationsmiljöer
Kommunen går igenom hur mark- och vattenområden i kommunen ska
användas och utvecklas. Ett prioriteringsområde kallar de En drivande
kraft i världen. Det handlar om att Uppsala år 2050 har starka kunskaps-
och innovationsmiljöer som bidrar till lösningar på globala samhällsut-
maningar och drar till sig kompetenser, investeringar och företag från
hela världen. Detta ska ske exempelvis genom goda kommunikationer,
både fysiska och digitala. Det reserveras utrymme för den kunskapsinten-
siva sektorns etablering och utveckling, uppskattningsvis kommer minst
hälften av de nya jobb som skapas komma till inom så kallade kunskaps-
intensiva yrken i den privata sektorn (Uppsala kommun, 2016:14).
Flexibla strategier
Strukturbild 2050 sammanfattar den önskade utvecklingen. Hur vi arbetar
förändras och kommunen nämner ett ökat distansarbete (Uppsala kom-
mun, 2016:26). De nämner flera gånger att samordning och integrering av
olika system, bl.a. digitala, är viktigt för en effektiv användning (Uppsala
kommun, 2016:31). Långsiktiga strategier som även är öppna för föränd-
ringar eftersträvas. Exempelvis vill de ha ett medskapande av medbor-
garna i samhällsutvecklingen och i platsers utveckling, användning, för-
valtning och successiva förändring (Uppsala kommun, 2016:41).
Transporter
När det kommer till transporter vill kommunen ha sammanhängande sy-
stem för yteffektiva och miljövänliga färdmedel. En generell riktlinje för
alla markområden är att ett tydligt nyttjande av solenergi ska beaktas och
främjas (Uppsala kommun, 2016:31). Även synergier och samordning
mellan vatten- och avloppssystemen, energisystemen, avloppssystemen
samt informations- och kommunikationssystemen beaktas och likaså
möjligheter för bilpooler och stöd för elektrifiering av fordonsflottan
(Uppsala kommun, 2016:43).
49
Boverket
Särskilda insatser de närmaste åren
Inom de närmsta åren ser Uppsala kommun att de kommer behöva sär-
skilda insatser. Kommunen vill stimulera innovativa lösningar och test-
bäddar vid planering och byggande. De tar även upp att kommunen och
landstinget behöver ta ett vägvalsbeslut angående ett kapacitetsstarkt kol-
lektivtrafiksystem, antigen busstrafiksystemet BRT eller stadsspårväg
(Uppsala kommun, 2016:153, 160).
Framtida trendspaningar
Samhället påverkas av globala utmaningar som klimatförändringar, urba-
nisering och sociala spänningar. Detta ställer krav på handlingskraft och
ansvarstagande, därför vill Uppsala börja med löpande trendspaning,
samarbeten och anpassning efter globala förändringar. De tror att de kan
lyckas väl om de kan ta tillvara på nya lösningar inom resurshushållning,
giftfri miljö, kretslopp och för människors hälsa. En systematisk trend-
spaning, omvärldsanalys och benchmarking kan öka förmågan att hantera
förändringar och för att hålla en långsiktigt hög kvalitet och effektivitet i
planering och byggande (Uppsala kommun,2016:161, 169).
Sammanfattning:
● Uppsala kommun har inga tydliga trendspaning-
ar/omvärldsanalyser där digitaliseringen lyfts. De nämner globala
utmaningar som klimatförändringar, urbanisering och sociala
spänningar
● 2050 tror kommunen att det är vanligare med solenergi och egen
energiproduktion på landsbygden och elektrifieringen av fordons-
flottan nämns
● Kommunen tror att sätten att arbeta förändras och kommunen
nämner ett ökat distansarbete
● Kommunen vill ha långsiktiga strategier som är öppna för föränd-
ringar
● De skriver att löpande trendspaning kommer vara viktigt för att
möta framtida utmaningar
2.18. Årjäng (2016)
Utbyggnad av fibernätet
Årjäng är en landsbygdskommun och det är viktigt att de boende på
landsbygden har samma möjligheter att utvecklas som de i tätorterna. I
och med fiberutbyggnaden som sker i dagsläget kommer alla invånare få
samma tillgång till informationsteknik. Under kapitlet för kommunikat-
ioner beskriver kommunen sina tankar kring elektronisk infrastruktur. De
50
Boverket
beskriver hur det idag finns det möjligheter att arbeta hemma, hålla kon-
takten med familj och vänner via internet, få medicinska kontroller och
studera på distans. Detta medför att kommunen håller på att bygga ut fi-
bernätet för sina invånare som ett steg i att öka deras livskvalitet och till-
gänglighet (Årjängs kommun, 2016:31).
Kommunala rekommendationer:
● Möjliggöra för attraktiva möjligheter att bo och verka i hela
kommunen via mobilteknik och fibernät
● Stimulera fortsatt fiberutbyggnad
Grön teknisk infrastruktur
Kommunen vill fokusera på grön teknisk infrastruktur, där det handlar
om att minska konsumtionen av energi, fossila transporter, material och
avfall. Ett miljövänligt kretsloppstänk från inköp till återvinning är viktigt
och Årjängs kommun arbetar tillsammans med SundaHus för att effekti-
visera den gröna elektroniska infrastrukturen. Grön elektronisk infra-
struktur är en del av arbetet att nå det regionala målet ett klimatneutralt
Värmland 2030 som Region Värmland har antagit (Årjängs kommun,
2016:31).
Smart energianvändning
Kommunen ser ett sätt att minska förbrukningen av energi genom att
främja och stimulera lokal produktion av kraft och värme. I Årjäng pro-
duceras energi idag med fjärrvärmeverk, vindkraft och vattenkraft samt
en solcellsanläggning (Årjängs kommun, 2016:36). Det är viktigt att den
lokala produktionen av energieffektiva krafter stimuleras och ges möjlig-
het att under gynnsamma förhållanden leverera energi på ett smart och
miljömässigt sätt. Det pågår arbete med att energieffektivisera de kom-
munala fastigheterna. Ett projekt med miljöprofil är Nordmarkens högs-
kola. Taket på skolan har ett tätskikt bestående av mineralet Olivin som
äter upp växthusgaser och de har även en solcellsanläggning för att pro-
ducera egen el till byggnaden (Årjängs kommun, 2016:36).
Sammanfattning:
● Årjängs kommun satsar på fortsatt fiberutbyggnad
● De har inget eget kapitel för vision eller trender kopplat till tek-
nik och digitalisering
● Grön elektronisk infrastruktur med ett kretsloppstänk är en del av
planförslaget
● De har som mål att använda ny teknik för grönt och hållbart byg-
gande
51
Boverket
2.19. Älmhult (2016)
Älmhults kommun fokuserar inte på digitaliseringen i sin översiktsplan,
sökorden får inte många träffar och det är få åtgärder kopplade till fram-
tidens teknik som tas i beaktning.
Förnyelsebar energi
Energiförsörjningen i Älmhult ska grundas på förnybar energi med fokus
på energieffektivitet i både stor och liten skala. Kommunen vill bygga ut
fjärrvärmenätet. Nyttan med att investera i en lokal biogasanläggning kan
utredas och kommunen vill aktivt bevaka utvecklingen på området (Älm-
hults kommun, 2016:36). Kommunen ska även verka för att utvinning av
solenergi ökar, som komplement till övrig energiförsörjning. Detta ge-
nom att föregå med gott exempel på kommunägda fastigheter. De ser att
solcellsparker kan bli aktuellt i framtiden vilket kan komma att kräva yt-
terligare markanspråk (Älmhults kommun, 2016:36).
Tillgång till snabbt bredband
Den tekniska försörjningen handlar även om tillgången till bredband. Det
ska finnas god tillgång till snabbt och stabilt bredband i tätorter och på
landsbygden. Kommunens mål är att alla permanenta hushåll ska ha er-
bjudits möjlighet att ansluta sig till fibernät år 2020. Anslutning till 4G
master tas upp. Frågan om möjligheterna till att ställa krav på öppna mo-
bilmaster samt att tillskapa samhällsmaster ska prövas enligt planen
(Älmhults kommun, 2016:40).
Nya höghastighetståg
Inga nya tekniska lösningar diskuteras för kommunikationer och trans-
port. Älmhult vill ha höghastighetståg i kommunen och tätare turer för
busstrafiken samt förbättrade pendlingsmöjligheter t.ex. genom superbus-
skonceptet till Kristianstad och Östra Göinge (Älmhults kommun,
2016:30).
Näringsliv och handel
När näringslivet tas upp går det att läsa om hur verksamheter med kopp-
ling till kunskapsintensivt företagande ska ges särskilt fokus. Kommunen
utvecklar dock inte vilken typ av företag de kan tänka sig i framtiden. I
avsnittet som behandlar handel skriver kommunen om nischade handels-
områden. Där tas västra Älmhults centralort upp som ett område för dag-
ligvaruhandel och de ser att en drivmedels-/laddstation kan vara aktuellt i
anslutning till denna verksamhet (Älmhults kommun, 2016:21).
52
Boverket
Sammanfattning:
● Älmhults kommun har inga framtids-/trendspaningar
● De lyfter att laddstationer kan bli aktuellt
● Kommunen ser att en utbyggnad av bredband i tätort och lands-
bygd blir viktigt och de vill se över möjligheten för krav på
öppna 4G master och samhällsmaster
● De lyfter vikten av att följa utvecklingen för biogasanläggningar
● De vill vara ett föredöme gällande användandet av solenergi och
är öppna för idén om en framtida solcellspark
2.20. Östhammar (2016)
En region baserad på kunskap och innovation
Den regionala utvecklingsstrategin i Östhammars översiktsplan innehåller
mål om att skapa En nyskapande region som handlar om att de vill ut-
veckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Mer om strategin
går de inte in på förutom att den vänder sig till personer och organisation-
er som vill vara med och påverka regionens långsiktiga utveckling. Och
att den är styrande för aktörer på nationell och regional nivå, stödjande
för dem som verkar på kommunal och lokal nivå och inspirerande för
dem som finns i näringslivet och den ideella sektorn (Östhammars kom-
mun, 2016:21).
Flexibla, smarta och digitala kommunikationer
I Östhammars framtidsbild för 2025 beskriver de ett samhälle med goda
kommunikationer. Viktiga bebyggelsestråk på landsbygden kan bindas
samman med de större tätorterna och andra viktiga målpunkter med an-
ropsstyrd kollektivtrafik. Kommunen planerar för att anlägga pendlarpar-
keringar vid strategiska lägen för att minska biltrafiken. Järnvägen mellan
Hargshamn och Örbyhus kan i framtiden trafikeras av lokala persontåg
som erbjuder bekvämt resande mellan orterna längs sträckan och möjlig-
heter att resa vidare med tåg mot Stockholm och Gävle (Östhammars
kommun, 2016:11). Kommunen vill ha flexibla kommunikationer, men
de tänker sig en utveckling i små steg för att komma fram till smarta nya
lösningar, exempelvis med dieseldriven persontågstrafik i väntan på en
elektrifierad bana. Ett heltäckande bredband skapar förutsättningar att
verka och bo lokalt, även i kustområdet och på landsbygden (Östhammars
kommun, 2016:9). Den digitala infrastrukturen ses som viktigt eftersom
allt större mängder information utväxlas digitalt. En väl utbyggd digital
infrastruktur underlättar även distansarbete, vilket i sin tur kan minska
behovet av arbetspendling. En fortsatt utbyggnad av fibernätet är mycket
53
Boverket
angelägen för Östhammar och 2050 vill de se att bredbandsnätet byggts
ut längst prioriterade kommunikationsstråk (Östhammars kommun,
2016:73–74).
Klimatsmart teknik
Kommunen vill vara miljösmart och hitta smarta lösningar för energiför-
sörjning, vatten- och avloppshantering, avfall, miljöskydd och klimatbe-
redskap. Ett sätt är att våga tänka utanför ramarna och ta in ny teknik och
ny kunskap. Ibland kan det handla om att bara göra rätt sak vid rätt till-
fälle (Östhammars kommun, 2016:73). Hur det konkret tänker ta till sig
ny teknik och kunskap är inget de utvecklar mer under förutsättningar.
Under Framtida mark-och vattenanvändning skriver de om att för att nå
en långsiktigt hållbar utveckling behöver beroendet av fossila energislag
minska och energianvändningen effektiviseras (Östhammars kommun,
2016:73). Utöver det vill kommunen verka för att öka kunskapen om och
användningen av klimatsmart teknik bland invånare och företag. Exempel
på klimatsmart teknik är elfordon, lågenergihus och solcellsanläggningar.
Vidare ser Östhammar att lösningar som passivhus, bergvärme, solel och
vindkraft är intressant för kommunen. Målbilden för 2025 innehåller en
strategi för hur solenergi kan utvecklas i kommunen, liksom en studie
över möjligheterna att försörja mindre områden genom att använda när-
värme (Östhammars kommun, 2016:73).
Sammanfattning:
● Östhammar kommuns målbild 2025 innehåller digitala lösningar
men det finns inget särskilt avsnitt vigt åt digitalisering och tek-
nikens möjligheter.
● De har som mål att anropsstyrd kollektivtrafik ska finnas på
landsbygden till år 2025
● De vill arbeta för en öka kunskapen hos medborgare och företag
angående klimatsmart teknik såsom elfordon, lågenergihus och
solcellsanläggningar
● De önskar satsa på digital infrastruktur och utbyggnad av fibernä-
tet
2.21. Piteå (2016)
Trendspaning: digitalisering, ökad automatisering och utveckl-ingen mot ett e-samhälle
Översiktsplanen har en bilaga som kallas planeringsunderlag. Där presen-
teras nuläget, var kommunen står idag i sitt arbete och vilka förutsätt-
54
Boverket
ningar som finns att jobba med. Kapitlet Hållbara resor och transporter i
planeringsunderlaget har ett avsnitt som behandlar trender.
Där skriver kommunen om hur bilen börjar få en förändrad roll i städer-
nas transportsystem. Bilpooler och hyressystem blir vanligare. Automati-
serade fordon väntas slå igenom på sikt (Piteå kommun, 2016:68). Vidare
tar de upp digitaliseringen. De menar att det uppkopplade samhället ger
nya möjligheter och vårt sätt att utnyttja tekniken kommer påverka våra
beteenden. Smarta elnät och smarta städer bedöms kunna underlätta ener-
gieffektiviseringen. Detta E-samhälle förändrar resvanor och varutrans-
porter. Ökad automatisering ställer nya krav på fordon, informationssy-
stem och infrastruktur. De ser att kraven på anpassningar efter miljö och
ett förändrat klimat ökar. Här ser kommunen att tekniska lösningar kom-
mer bidra till anpassningen men inte kommer varar tillräckligt utan även
hårdare styrmedel kommer behövas (Piteå kommun, 2016:69). Dessa ef-
fekter är inget som lyfts i planens huvuddokument Planstrategi som pe-
kar ut strategier och handlingsriktningar gällande mark- och vattenan-
vändning i kommunen fram till och med 2030.
Digital infrastruktur
I delen innehållandes strategier tar Piteå upp att de ska ha en väl utbyggd
digital infrastruktur eftersom de ser att det ökar möjligheterna för tillväxt,
konkurrenskraft och innovationsförmåga. Senast år 2020 ska alla i kom-
munen ha möjlighet att ansluta sig till bredband med hög kapacitet (Piteå
kommun, 2016:21).
● Kommunen ska identifiera underförsörjda områden och aktivt
främja utbyggnad i dessa.
● Planeringen av IT-infrastrukturen ska samordnas med planering-
en av övrig infrastruktur såsom vägar, fjärrvärme, biogas, vatten
och avlopp
En väl utbyggd digital infrastruktur har stor betydelse för att kunna utöka
arbetsmarknaden och utbildningsmöjligheter på distans (Piteå kommun,
2016:21).
Fossiloberoende kommun
Under kapitlet klimat och energi i översiktsplan skriver Piteå att de strä-
var efter att bli en fossiloberoende kommun.
● Kommunen ska verka för lösningar som bidrar till att Piteå fort-
satt är nettoexportör av förnybar energi.
● Kommunen ska verka för att förnybara drivmedel ska bli ett reellt
alternativ för hållbara transporter.
55
Boverket
● En effektiv energianvändning ska beaktas tidigt i planeringspro-
cessen vid exempelvis byggande samt resor och transporter.
● Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till behovet av mark för
distribution av energi (för fjärrvärme, fjärrkyla, vindkraft, sole-
nergi och bioenergi etcetera).
● Genom satsningar på infrastruktur ska förutsättningar skapas för
alternativa transportfordon och drivmedel (exempelvis laddstat-
ioner för elbilar och tankställe för biobränsle).
● Kommunen ska planera för en säker, tillräcklig och smart kraft-
försörjning (exempelvis smarta elnät) där hänsyn tas till och utgår
ifrån befintlig infrastruktur (Piteå kommun, 2016:25).
Ett avsnitt hanterar hållbara resor och transporter och där visar kommu-
nen en vilja att underlätta och utveckla möjligheter för de som använder
alternativa bränslen i fordon. Detta tror de i framtiden kan leda till ut-
veckling och tillväxt (Piteå kommun, 2016:30).
Piteå 2030 ska ha en väl fungerande fossiloberoende kollektivtrafik som
underlättar transporter i människors vardag – såväl på arbetet som på fri-
tiden. Kollektivtrafiken ska harmoniseras för att föra samman landsbygd
och stad (Piteå kommun, 2016:31). De säger även att Piteå ska vara en at-
traktiv, innovativ och hållbar destination för besöksnäring såväl som för
handeln (Piteå kommun, 2016:42).
Sammanfattning:
● Piteå kommun ser digitalisering som en viktig samhällstrend och
frågan uppmärksammas i planeringsunderlag, en bilaga till över-
siktsplanens huvuddokument
● De har som mål att satsningar på bredbandsutvecklingen ska fort-
sätta
● De lyfter att kommunen genom satsningar på infrastruktur ska
skapa förutsättningar för alternativa transportfordon och drivme-
del (exempelvis laddstationer för elbilar och tankställe för
biobränsle).
● De vill verka för en väl fungerande fossiloberoende kollektivtra-
fik
2.22. Jönköping (2016)
Översiktsplanen som är antagen 2016 innehåller inga avsnitt rörande vis-
ion, utgångspunkter eller omvärldstrender kopplat till digitalisering och
ny teknik.
56
Boverket
Elektronisk infrastruktur
Det som tas upp som kan kopplas till digitalisering och ny teknik i den
kommunala fysiska planeringen är exempelvis den tekniska försörjning-
en. Kommunen anser att den digitala infrastrukturen är en viktig del i
samhällets tekniska försörjning då elektronisk kommunikation är nöd-
vändig för de flesta verksamheter, både offentliga och privata, idag. Till-
gång till pålitligt bredband med hög kapacitet är lika viktigt för de på
landsbygden som de i tätorter. Jönköpings kommun anser att fiberbaserat
bredbandsnät är den långsiktigt mest lämpliga lösningen för IT-
kommunikation. Jönköpings kommun anser därför också att mobiltele-
fonnäten måste utvecklas så att full täckning uppnås då det på flera håll är
bristfälligt idag (Jönköpings kommun, 2016:167).
Kommunala riktlinjer:
● Kommunen ska eftersträva samordning med omkringliggande
kommuner, för att uppnå en sammanhängande infrastruktur.
● Kommunen ska arbeta utifrån Program för bredbandsutbyggnad i
Jönköpings kommun, samt uppdatera programmet vid behov.
● Kommunen ska arbeta för att 90 procent av alla hushåll och före-
tag, såväl i tätort som på landsbygd, ska ha tillgång till snabbt
bredband år 2020.
● Kommunen ska verka för att mobiltelefonnäten byggs ut och för
att öka tillförlitligheten.
● Kommunen ska stödja och samordna initiativ i form av bred-
bandsföreningar eller liknande för att hitta lokala lösningar som
bidrar till att nå målen.
● Vid detaljplaneläggning ska behoven av utbyggnad av bred-
bandskommunikation beaktas.
Den digitala infrastrukturen beskrivs som lika viktig för samhällets ut-
veckling som övrig infrastruktur. Jönköpings kommun har även en ambit-
ion att ligga i framkant avseende e-förvaltning och e-tjänster (Jönköpings
kommun, 2016:175). Utbyggnad av bredband är också något som lyfts
och prioriteras i målbilden för kommunen eftersom det ger boende och
företagare på landsbygden och i de mindre tätorterna liknande standard
som i städerna, och på så vis samma möjligheter som en snabb uppkopp-
ling innebär (Jönköpings kommun, 2016:147).
Förnyelsebar energi och smarta elnät
I avsnittet som handlar om energiförsörjningen i kommunen skriver de att
de har som mål att minska användandet av fossila bränslen och istället
öka andelen förnybar energi. Den lokala energiproduktionen i kommunen
57
Boverket
består av fjärrvärmeanläggningar, vattenkraft, vindkraft, biogas samt sol-
celler och solvärme. Solenergin kan utvecklas då den används i begränsad
skala idag (Jönköpings kommun, 2016:25).
Kommunen anser att det är viktigt att energifrågor blir belysta i all plane-
ring och de vill främja innovativa projekt och nya idéer. Jönköpings
kommun ställer sig bakom Jönköpings läns Vision 2050 – Jönköpings län
är ett plusenergilän. Visionen innebär bland annat att Jönköpings län till
år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år
2007 och ökar produktionen av förnybar energi så att länet blir självför-
sörjande. Detta ska göra att det finns ett överskott på förnybar energi som
sedan kan säljas till andra län och länder (Jönköpings kommun, 2016:25).
De går vidare och skriver att de vill utveckla robusta och smarta elnät.
“Smarta energinät är ett samlingsbegrepp för distributions- och använd-
ningssystem för el, värme och kyla som genom styrning med IT främjar
rätt beteenden och ett så effektivt och hållbart utnyttjande av energire-
surserna som möjligt” (Jönköpings kommun, 2016:26). De vill då ha ett
energisystem som är effektivt, hållbart, robust och säkert. De måste ta
hänsyn till detta i planeringen. Exempelvis är möjligheten till att bygga
hus och anläggningar som är bra för småskalig el- eller värmeproduktion
till stor del beroende av hur husen placeras och utformas. Hänsyn måste
även tas till framtida möjligheter att lagra energi, laddning av elfordon
och automatisering av nätfunktioner, som till exempel kopplingsutrust-
ning (Jönköpings kommun, 2016:26). De visar en medvetenhet om att
teknik som eldrivna fordon och nya sätt att lagra energi kommer att fin-
nas i framtiden men inte när eller hur de ska ta hänsyn till det i planpro-
cesserna. Enligt kommunen själva kan de, genom att belysa energifrågor
och att kommunen är positiva till att främja innovativa projekt och nya
idéer, ge mer kunskap och snabba på utvecklingen av olika teknikmöjlig-
heter (Jönköpings kommun, 2016::27).
Ett hållbart trafiksystem
Jönköpings kommun vill ha ett hållbart trafiksystem där kollektivtrafik
och gång- och cykel är norm (Jönköpings kommun, 2016:48). De är även
mycket positivt inställda till höghastighetståg som planeras mellan
Stockholm – Göteborg (Götalandsbanan) och Stockholm – Malmö
(Europabanan). Dessa höghastighetsbanor kommer ge kommunen och
regionen ytterligare tillväxtkraft (Jönköpings kommun, 2016:71).
Sammanfattning
● Jönköpings kommun har ingen spaning eller analys angående di-
gitaliseringen som en pågående trend
58
Boverket
● De lyfter vikten av att satsa på utbyggnaden av fiber
● De lyfter vikten av smarta elnät och att belysa energifrågor tidigt
i planprocesser
● De vill arbeta för att främja innovation och nya idéer
2.23. Hallsberg (2016)
Trender och IT-utveckling
Har i sitt inledande kapitel en omvärldsanalys där de belyser trender. De
lyfter klimatförändringar, globalisering, fortsatt urbanisering, mer sam-
verkan, äldre befolkning, krav på högre utbildning, IT-utveckling och
flyktingfrågan (Hallsbergs kommun, 2016:19). Under IT-utveckling iden-
tifierar kommunen ett behov av effektiva lösningar inom IT för att möj-
liggöra för arbete i hemmet, vilket skulle göra kommunen attraktiv att
och arbeta i, men också att miljöpåverkan kan minskas om behovet av ar-
betsresor minskar. En utbyggd och fungerande IT-infrastruktur menar
kommunen även är viktigt för företagandet då detta kräver alltmer flex-
ibla lösningar för att kunna verka och fungera. Även för framtida boende
på landsbygden är en fungerande IT-infrastruktur viktig. Kommunens ge-
nerella ställningstagande gentemot omvärldsanalysen är att de bör vara
observanta på omvärldsfaktorer som kan påverka planeringsförutsätt-
ningarna i Hallsbergs kommun (Hallsbergs kommun, 2016:20).
Teknisk försörjning och IT-infrastruktur
Översiktsplanen innehåller ett kapitel om teknisk försörjning varav IT-
infrastruktur är ett delkapitel. Här lyfter kommunen den explosionsartade
utvecklingen av informationsteknik, IT, där kommunen antar att IT
kommer ha en stor betydelse för hur morgondagens kommuner kommer
att arbeta. De ser både faror och möjligheter, för en liten kommun som
Hallsberg, med IT genom att företag och verksamheter inte längre är lika
beroende av lokalisering. Kommunen bedömer att risken finns att lokala
servicefunktioner på sikt läggs ner och centraliseras, men att den nya tek-
niken samtidigt kan innebära större möjligheter för landsbygdsbefolk-
ningen att ta del av samhällets gemensamma resurser och service. Med en
bra och fungerande IT-infrastruktur kan många avancerade tjänsteföretag
vara framgångsrika oavsett var deras personal befinner sig, enligt Halls-
bergs kommun, vilket gör till exempel attraktiva boendelägen viktigare
än var verksamheten är lokaliserad, något som skapar nya möjligheter för
mindre kommuner. Hallsbergs kommun lyfter även att IT ökar möjlighet-
erna för att studera på distans, vilket gör att personer som annars skulle
tvingas flytta från kommunen har möjlighet att bo kvar (Hallsbergs
kommun, 2016:108).
59
Boverket
Översiktsplanen lyfter att IT också kan ha positiva effekter på miljön ge-
nom ett minskat transportbehov. Detta då tjänsteresor för möten och
sammanträden delvis kan ersättas genom användning av den moderna in-
formationstekniken, men också möjligheten att beställa varor över inter-
net gör att vissa inköpsresor kan försvinna. Den ökade möjligheten för
arbetstagare att distansarbeta i hemmen en eller flera dagar i veckan kan
också leda till ett minskat antal transportrörelser vid pendling (Hallsbergs
kommun, 2016:109). Kommunen presenterar en kartläggning från 2014
som då visade att 69% av befolkningen i Hallsbergs kommun hade till-
gång till bredband via fiber eller fiber-LAN. Kommunen arbetar med att
ta fram prioriterade områden för utbyggnad av fiber på landsbygden
(Hallsbergs kommun, 2016:109).
I ställningstagandena som hör till kapitlet om teknisk försörjning skriver
kommunen att det är viktigt att möjligheterna och förutsättningarna för
utbyggnad av IT-infrastruktur tas i beaktande vid all fysisk planering i
kommunen, särskilt för områden menade för bostäder eller kontors- och
industrilokaler. De skriver även att en fungerande IT-infrastruktur är av-
görande för framtida boende- och verksamhetsutveckling, särskilt på
landsbygden (Hallsbergs kommun, 2016:112).
Förnyelsebar energi
Kommunikationer har även det ett eget kapitel i översiktsplanen. I ka-
pitlet ingår ett avsnitt om vägar med flera underrubriker, varav en del
handlar om förnyelsebar energi. Här spår kommunen om ett ökat använ-
dande av fordon som kör på förnyelsebara drivmedel/energislag. Kom-
munen skriver att kommunen nyligen byggt två laddstolpar till elbilar och
att fler sådana bör tillkomma. De lyfter även att bränslecellsbilar som an-
vänder vätgas är ovanliga i Sverige men att dessa har börjat serieproduce-
rats av flera större bilfabrikanter. Idag saknas sammanhållna tankstat-
ionsnät i Sverige för dessa energislag och kommunen skriver att de bör
verka för att infrastruktur skapas för de fordon som körs på förnyelsebara
drivmedel/energislag (Hallsbergs kommun, 2016:92, 101). I kapitlets till-
hörande ställningstagande kommer detta till uttryck genom att kommunen
skriver att de bör verka för att infrastruktur skapas för fordon som körs på
förnyelsebara drivmedel/energislag (Hallsbergs kommun, 2016:104).
Välfärdsteknologi och omsorg
Kommunen har ett kapitel om offentlig service som innehåller ett avsnitt
om utveckling inom vård och omsorg. Under rubriken “Service till äldre”
skriver kommunen om att framtidens äldre kommer ha nya krav, behov
och förväntningar på äldreomsorgens insatser vilket gör att kommunen
måste se över sina boendeformer så att de anpassas efter de äldres behov.
60
Boverket
Kommunen lyfter “bra bostäder för äldre”, vilka från början kan byggas
handikappanpassade med tillgång till gemensamhetslokaler och välfärds-
teknologi. Digitaliseringen av larmen inom hemtjänsten ser kommunen
som ett steg inom utvecklingen av välfärdsteknologin vilket också kan
lägga grunden för annan välfärdsteknologi som kan användas i hemmen.
Som exempel på sådana tjänster lyfter kommunen nattillsyn via webbka-
mera, rörelsesensorer, bildtelefoni och elektronisk brevlåda i Tv:n.
Kommunen konstaterar att utbyggandet av digitala tjänster troligtvis
kommer att leda till krav på utbyggnad av fiber- och stadsnätet (Halls-
bergs kommun, 2016:85). Det här med teknik och digitala tjänster inom
äldreomsorgen följer inte med in i kommunens ställningstaganden som de
har för kapitlet, mer än att kommunen skriver att de ska verka för att byg-
gande av alternativa äldreboenden ska kunna ske (Hallsbergs kommun,
2016:86).
Sammanfattning:
● Hallsbergs kommun har en omvärldsanalys som belyser trender,
varav IT-utveckling är en av dem
● De konstaterar att IT kan möjliggöra för arbete i hemmet och stu-
dier på distans vilket ger
○ minskat antal resor
○ möjlighet för personer att bo kvar i kommunen
● De lyfter att bra fungerande IT-infrastruktur krävs och att det ska
beaktas vid all fysisk planering. Viktig fråga för landsbygden.
● De lyfter förnyelsebar energi kopplade till fordon och ser
○ en ökad användning av fordon som kör på förnyelsebar
energi
○ fler laddstolpar till elbilar
○ bränslecellsbilar som ett framtida färdmedel
○ att kommunen ska verka för infrastruktur för fordon som
kör på förnyelsebar energi
● Välfärdsteknologi inom vård och omsorg kommer utvecklas i
form av
○ digitalisering av larm
○ välfärdsteknologi i hem, “bra bostäder för äldre”
■ nattillsyn via webbkamera, rörelsesensorer, bild-
telefoni och elektronisk brevlåda i Tv:n
○ ökad användning av digitala tjänster. Detta kräver ut-
byggnad av fiber- och stadsnät
61
Boverket
2.24. Gislaved (2016)
Digital delaktighet och teknik en del av visionen
Översiktsplanen är ett steg i att nå visionen. De fem viktigaste frågorna
enligt kommunen är ett rikt näringsliv, bredare utbildningsmöjligheter,
fler och attraktiva bostäder, utbyggd och förstärkt infrastruktur samt in-
kluderande samhällen. Tillgången till bredband anses vara en förutsätt-
ning för att människor ska kunna bo och driva företag i hela kommunen
samt för att kunna ta tillvara de möjligheter till ökad konkurrens och in-
novationskraft som utvecklingen ger. Det är även viktigt för att kunna ut-
öva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter och en digital delak-
tighet och utbyggnad av infrastruktur är på så sätt en förutsättning för ut-
vecklingen av E-samhället (Gislaveds kommun, 2014:2; 2016:7).
Utvecklingsområden: Social hållbarhet & kommunikationer
Den digitala delaktigheten nämns som viktig när det kommer till social
hållbarhet och främst för vård och omsorg. Den digitala delaktigheten,
inklusive e-hälsa, ska utvecklas för att förstärka trygghet och kvalitet
(Gislaveds kommun, 2014:18).
Angående vägar skriver kommunen att i kombination med de olika väg-
stråken måste också infrastruktur för olika typer av drivmedel planeras
(Gislaveds kommun, 2014:24). Vilka typer av drivmedel preciseras inte. I
bilaga 6 har kommunen en ordlista där drivmedel benämns som bensin,
diesel, gas, el m.m. (Gislaveds kommun, 2014:70). Kommande höghas-
tighetsbanor nämns och den befintliga strukturen av anslutningar mot
dessa ska förstärkas till exempelvis genom elektrifiering Halmstad-
Nässjöbanan (Gislaveds kommun, 2014:26).
Tillgång till snabbt bredband
Precis som visionen beskriver så ser kommunen snabbt bredband som en
grundförutsättning för att e-samhället ska kunna bli verklighet. Med
snabbt bredband avses i första hand fibernät medan mobilnäten kommer
att utgöra komplement. Vidare skriver Gislaveds kommun att mobiltele-
fonitekniken bidrar stort till samhällsutvecklingen och leder bland annat
till ökad trygghet för individen. Därför ska en hög grad av mobiltelefon-
täckning i kommunen eftersträvas (Gislaveds kommun, 2014:28).
Ställningstaganden:
● Kommunen strävar mot att alla ska ha möjlighet att ansluta sig
till höghastighetsnät
● Fokus på fiberbaserade nät
62
Boverket
● Lokala initiativ på landsbygden ska stödjas
● Utbyggnad av nät i tätorter ska prioriteras
● Kommunen ska verka för att tillgång till fibernät säkerställs vid
nyproduktion
Kraftig automatisering
För näringslivet del har kommunen sett att det sker en kraftig automatise-
ring. Detta påverkar Gislaved då det leder till färre arbetstillfällen vid in-
dustrierna. De ser även att det sker en utveckling mot företagstjänster och
en ny typ av kompetensförsörjning. Behovet av kulturella och kreativa
näringar ökar när upplevelsebaserade tjänster och behovet av att kunna
kommunicera utvecklas. Utvecklingen visar även på att de digitala kultu-
rella tjänsterna växer och det skapar särskilda behov av tillgång till t.ex.
lokaler, och verktyg. Miljötekniksektorn står för en relativt liten andel i
kommunen och regionen idag. För att den ska kunna utvecklas behövs
kompetensförsörjning då det är en kunskapsintensiv sektor samt innovat-
ionsplattformar, infrastruktur och produktmix (Gislaveds kommun,
2014:29).
Kommunala ställningstaganden:
● Satsning ska ske på utveckling av nya branscher för att stödja och
komplettera befintliga
● Samarbete med högskolor och universitet ska intensifieras för att
underlätta nyskapande av företag (Gislaveds kommun, 2014:29)
Produktion av förnyelsebar energi
Energiproduktionen i Gislaveds kommun är inte stor men den energi som
produceras kommer främst från biobränsle från skogen. Det finns även
fjärrvärmeanläggningar, ett 50-tal anläggningar med solfångare på villor
och flerfamiljshus. Sedan 2007 finns även ett solkraftverk, viss produkt-
ion av biogas och vattenkraft. Ambitionen är att lokalt producerad förny-
elsebar energi ska utgöra minst 30 % av den totalt omsatta energin i
kommunen. Därför ska möjligheter till produktion av solenergi i både
stor och liten skala stimuleras. Försörjning och produktion av förnyelse-
bar energi ska främjas och infrastruktur för energieffektiva och miljövän-
liga transporter ska byggas (Gislaveds kommun, 2014:34).
Ett samhälle beroende av teknik
Gislaved ser att samhället är beroende av el, IT, kommunalteknisk för-
sörjning, transporter och personal. Det samhället är beroende av hänger
ofta samman med samhällets risker och sårbarhet. För att IT-säkerheten
63
Boverket
ska vara hög ska kommunen utveckla ett förebyggande arbetssätt (Gisla-
veds kommun, 2014:42).
Sammanfattning:
● Gislaveds kommun planerar infrastruktur för olika typer av driv-
medel
● De ser tillgång till bredband och god mobiltelefontäckning som
viktigt för samhällsutvecklingen
● De tror att en kraftig automatisering resulterar i industrier med
färre arbetstillfällen men också en utveckling mot företagstjänster
och en ny typ av kompetensförsörjning
● De lyfter att samhällen som är beroende av IT, el, kommunaltek-
nisk försörjning blir sårbara. För att IT-säkerheten ska vara hög
ska ett förebyggande arbetssätt utvecklats
● De vill satsa på mer lokalt producerad förnyelsebar energi
2.25. Eskilstuna (2016)
Eskilstunas översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2013 men vann
inte laga kraft förrän den 17 maj 2016.
Utgångspunkter, mål och trender
Översiktsplanen inleds med ett kapitel om utgångspunkter varav ett av-
snitt handlar om framtidens Eskilstuna. Här lyfter de sin vision om
Eskilstuna - den stolta fristaden som handlar om att vara modig och ut-
mana, välkomna olikheter och idéer samt ta ansvar för en trygg och håll-
bar framtid (Eskilstuna kommun, 2016a:4). De följer upp kapitlet om ut-
gångspunkter med ett kapitel om mål för den fysiska planeringen. Däref-
ter följer ett kapitel om klimatet där de lyfter klimatförändringarna
(Eskilstuna kommun, 2016a:6). Detta och kommunens befolkningsökning
är de två trenderna som kommunen lyfter (Eskilstuna kommun, 2016a:7),
de saknar någon slags omvärldsanalys och lyfter inte trender i linje med
globalisering eller digitalisering.
E-handel, IT-infrastruktur och elbilar
I planförslagets kapitel om handel lyfter kommunen e-handeln där de
skriver att den vunnit marknadsandelar mot butikshandeln. De skriver vi-
dare att en sådan utveckling innebär att mindre areal yta behöver tas i an-
språk för handelsbyggnader samt att transportbehovet till handelsplatser
minskar (Eskilstuna kommun, 2016b:29). Detta är ingenting som de lyf-
ter i sina följande ställningstaganden.
64
Boverket
I kapitlet “IT och telekommunikation” lyfter kommunen att en IT-
infrastruktur med hög kapacitet underlättar för distansarbete och distans-
studier. I sina ställningstagande tar de vidare detta genom att kommunen
ska säkerställa att ett bredbandsnät med hög kapacitet finns tillgängligt
för alla kommunens invånare och aktörer (Eskilstuna kommun,
2016b:37).
Kommunen har ett kapitel om transporter varav ett avsnitt handlar om bil-
trafik. Här skriver kommunen i sina ställningstaganden att de ska verka
för etablering av bilpooler och genom den egna bilflottan stimulera till
ökat miljöbilsanvändande. De ska också aktivt medverka vid introduktion
av ny teknik för eldrift i vägfordon, exempelvis genom inköp/leasing av
fordon och elladdningsstolpar (Eskilstuna kommun, 2016b:48).
Digital modell över staden
Kommunen har också arbetat med att ta fram en digital modell över sta-
den, för att förenkla för invånare (allmänheten) hur politiker och tjänste-
män tänker sig byggnation i staden. 3D kartan används till att visualisera
stadsbyggandet, skuggstudier och siktanalyser samt volymberäkningar
(Eskilstuna kommun, 2017).
Sammanfattning:
● Eskilstuna kommun nämner inte digitalisering eller teknikut-
veckling
● De lyfter ökad e-handel och att det kan påverka behovet av han-
delsyta
● De vill verka för bredbandsnät med hög kapacitet
● Kommunen ska medverka i bilpooler och aktivt verka för ny tek-
nik för eldrift i fordon t.ex. genom elladdningsstolpar
2.26. Simrishamn (2015)
Digitaliseringen ger nya planeringsförutsättningar
Simrishamn skriver i sin inledning till översiktsplanen om hur globali-
sering, urbanisering och den digitala utvecklingen kommer att förändra
förutsättningarna för planeringen. Detta gör att de i planeringen måste
höja blicken och placera sig själva i ett större sammanhang, vilket i det
här fallet blir det regionala perspektivet i Skåne (Simrishamn kommun,
2015:7).
Simrishamn har fyra övergripande mål för översiktsplanen. Ett av dessa
är Delaktighet och kreativitet året runt. I det målet ingår att skapa fler
65
Boverket
mötesplatser och kontaktytor - digitala såväl som fysiska. Även bättre
kommunikationer genom att knyta samman byarna med cykelleder, buss-
linjer och bredband (Simrishamn, 2015:12). Det behövs fler och nya mö-
tesplatser för det offentliga samtalet, digitala såväl som fysiska plattfor-
mar behöver utvecklas för utvecklande samtal och folkbildning (Sim-
rishamn kommun, 2015:9). De har även några strategiska utvecklingsom-
råden där kommunikationer tas upp. I området geografi skriver de att de
vill göra kommunen mer levande och tillgänglig. Detta genom att påverka
kollektivtrafikens utveckling men även att nyttja nya kommunikationska-
naler så som de digitala (Simrishamn kommun, 2015:13).
Omställning till endast förnyelsebar energi
Energieffektivisering och energiförbrukning och övergången till ren och
förnyelsebar energi beskrivs av Simrishamn som några av vår tids absolut
viktigaste frågor. På den regionala nivån finns målet om ett fossilbränsle-
fritt Skåne år 2020 som Simrishamns kommun har anslutit sig till. De
tänker att de kan nå målet genom att bli självförsörjande inom uthållig
energiproduktion. En omställning av energiförsörjningen ska nås i första
hand genom energieffektivisering, för den fysiska planeringen handlar det
om att lokalisera ny bebyggelse och funktioner så att behovet av resande i
personbil och transporter minskar. Det kan även handla om att avsätta
ytor i de områden som potential för viss form av energiframställning, till
exempel områden lämpliga för biogasproduktion och laddningscentraler
för elbilar (Simrishamn kommun, 2015:76). På sikt vill kommunen bli
energiexportör, samtidigt som så kallad nettodebitering förväntas blir
verklighet. Nettodebitering innebär att egenproducerad el får lagras i nä-
tet, vilket leder till att marknaden för egenproducerad förnybar energi blir
mer attraktiv.
Kommunen vet om att de flesta resorna som görs är under 4 mil vilket
gör eldrivna fordon till ett lämpligt alternativ. Eftersom utbyggnad av
laddningsinfrastruktur är billig och potentialen för ren elproduktion är
stor i kommunen ser Simrishamn gärna att kortare transporter i allt större
utsträckning sker med eldrivna fordon i framtiden (Simrishamn kommun,
2015:76).
2014 fanns Sveriges största kommersiella solcellsanläggning i Sim-
rishamns kommun och de har goda förutsättningar för fler både små och
stora solcellsanläggningar. Vid lokalisering av större anläggningar bör
synkronisering göras för ytor som inte kan användas för andra ändamål.
Till exempel kan marken under större vindkraftverk vara lämplig för såd-
ana ändamål (Simrishamn kommun, 2015:77).
66
Boverket
Fossilbränslefria transporter
Simrishamn har som mål för transporter och kommunikationer att plane-
ringen inför en omställning till miljöfordon gör det möjligt att uppnå 100
procent miljöfordon. Även biogasanläggningar ska etableras och allt detta
bidrar till ett miljömässigt och ekonomiskt långsiktigt hållbart och robust
samhälle (Simrishamn kommun, 2015:82). Vägen mot ett fossilfritt
transportsystem förutsätter ett heltäckande nätverk av laddningsstationer
för elbilar. Den exakta lokaliseringen av dessa ska ske vid framtagande
av ett handlingsprogram för omställning till fossilfria transporter (Sim-
rishamn kommun, 2015:83). Detta handlingsprogram ska visa hur kom-
munen genom samarbete med näringslivet kan underlätta för omställning
till fossilfria transporter samt motivera omställningen genom att ange hur
miljöbilsparkering, pendlarparkering och etablering av laddningsstationer
kan ske. Handlingsprogrammet ska även innehålla en cykelvägsstrategi i
tätorterna, möjligheterna till cykelservice i form av cykelpumpstation,
möjlighet att ta cykel med på buss och tåg, cykeluthyrning med mera
(Simrishamn kommun, 2015:85).
Bredbandsutveckling
Tillgång till ett snabbt bredband ger människor möjlighet att bo och ar-
beta både i tätorter och på landsbygden och kan bidra till utvecklingen av
ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är bredband en miljövänlig
teknik, som kan minska antalet arbetsresor och transporter kan effektivi-
seras. Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska
underlätta tillvaron för invånare och näringsliv samt stimulera tillväxten.
Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimat-
förändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande be-
folkning samt utveckla kunskapssamhället. Minst 95 procent av alla hus-
håll, företag och offentlig verksamhet i kommunen ska senast år 2020 ha
tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s. För att uppnå målen krävs en
kraftfull satsning på bredbandsutbyggnad i hela kommunen och optisk fi-
ber anses vara den bästa lösningen och ses vara en god långsiktig investe-
ring. Kommunen har tagit fram en bredbandsstrategi för att genomföra
detta (Simrishamn kommun, 2015:92).
Sammanfattning:
● Simrishamns kommun satsar på bredbandsutbyggnad i hela
kommunen
● De vill verka för omställning till fossilfria transporter genom
handlingsprogram
● De vill verka för utbyggnad av laddningsinfrastruktur för att
främja att allt fler använder sig av elbilar
● De planerar för anläggningar som producerar förnyelsebar energi
67
Boverket
● De vill skapa digitala mötesplatser och kontaktytor
2.27. Arvidsjaur (2015)
Långsiktigt hållbart samhälle
Arvidsjaurs kommun antog 2015 en Översikts-och tillväxtplan som syftar
till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt för kommu-
nen. I planen går det att läsa angående energi att för ett långsiktigt håll-
bart samhälle bör kommunen vara pådrivande för ett bättre utnyttjande av
återvinningsbar energi för uppvärmningen av bostäder (Arvidsjaurs
kommun, 2015a:33).
Innovation och förnyelse
Planen har även ett avsnitt tillägnat Innovation och förnyelse. Med inno-
vation och förnyelse avses sådant som tillväxtområden, innovativa mil-
jöer, starka forskningsområden, differentiering av näringslivet, besöksnä-
ringen, miljödriven näringslivsutveckling, barn och ungas kreativitet och
entreprenörskap samt kulturella och kreativa näringar. I Arvidsjaur är ci-
vil och militär test- och utbildningsverksamhet samt turism de områden
som anses ha bäst förutsättningar att utvecklas (Arvidsjaur kommun,
2015a:35).
Kommunen är en lämplig plats för serverlokaler för dataföretag på grund
av modern informationsteknik, goda flygförbindelser, god tillgång till
vatten samt stabila elleveranser och elpriser. Detta är något kommunen
vill ta vara på och se till att möjligheter finns för att möta efterfrågan
(Arvidsjaurs kommun, 2015a:39).
Intresset för järnväg ökar då det finns ett allt större intresse för miljövän-
liga transporter (Arvidsjaurs kommun, 2015a:47). Kommunen har idag
testverksamhet för bilar men en förstudie visar att även en testbana för
spårbunden teknik mellan Arvidsjaur och Jörn skulle kunna bli bärkraftig
då marknaden uttryckt ett stort behov av en lång tågtestbana i kallt kli-
mat. Arvidsjaurs kommun ser positivt på förslaget att inrätta en tågtest-
bana mellan Arvidsjaur och Jörn (Arvidsjaurs kommun, 2015a:48).
Ett IT-samhälle för alla
I avsnittet IT-samhälle för alla tar Arvidsjaur upp regeringens digitala
agenda och dess mål om att Sverige skall ha bredband i världsklass och
att till 2020 ska 90 procent av hushållen ha tillgång till 100 Mb/s. I agen-
dan står det även att kommunerna ska bidra till utbyggnaden av bredband.
Den regionala utvecklingsstrategin för Norrbottens län har liknande mål
68
Boverket
med en strävan mot att alla ska ha tillgång till 100 Mb/s senast år 2020
(Arvidsjaurs kommun, 2015a:57).
Arvidsjaur anser att frågan är avgörande för kommunens utvecklingspot-
ential i och med den ökande användningen av internet inom alla sam-
hällssektorer. Kommunen upplever det ändå svårt att uppnå regeringens
mål då många byar inte har de resurser som krävs för att starta s.k. bya-
kraftsprojekt för att bygga fiberbaserade spridningsnät, samt att det inte
finns någon medfinansiering från kommunen budgeterad. Kommunen vill
se att framtidens samhällsviktiga infrastruktur ska ligga inom statlig kon-
troll (Arvidsjaurs kommun, 2015a:57). Arvidsjaurs Stadsnät har ett litet
kundunderlag vilket gör att utrymmet för ytterligare investeringar utan
extern finansiering är obefintligt under kommande år. Lösningar som
skulle kunna fungera för kommunen är bland annat en gemensam pro-
jektsamordning via t.ex. IT Norrbotten för byakraftsprojekt runtom i lä-
net, vilket skulle kunna sänka tröskeln för att kunna bygga ut bredband
åtminstone i de större byarna. En annan samarbetsform är mellan kom-
muner och olika teleoperatörer. Kommuner anser att de behöver ta fram
en digital agenda för Arvidsjaur för att utreda och precisera kommunens
roll för bredbandsutbyggnaden (Arvidsjaurs kommun, 2015a:58).
Smart specialisering
Kommunen vill i enlighet med Europastrategin 2020 arbeta med “smart
specialisering”. Det innebär en strategisk process för att identifiera den
kunskapsinriktning som bäst passar innovationspotential, baserat på reg-
ionens tillgångar och resurser. Det går ut på att företag, forskningscentra
och universitet arbetar tillsammans för att identifiera en regions mest lo-
vande specialisering, men också de brister som hämmar innovation. Ar-
betet med ”smart specialisering” förekommer till viss del redan idag i Ar-
vidsjaurs kommun då testnäringen har ett utvecklat samarbete med Luleå
tekniska universitet (Arvidsjaurs kommun, 2015a:67).
Omvärldsanalys: Teknisk utveckling möjliggörare för globali-seringen
Arvidsjaur har gjort en omvärldsanalys som tillhör översikts-och tillväxt-
planen. Där tas inte digitaliseringen upp som en viktig trend utan istället
lyfts globalisering, urbanisering och miljö och demografiutveckling till-
sammans med skattepolitiken som de viktigaste frågorna.
Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investe-
ringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan
länder. Men även sådant som kultur, miljö, attityder och livsåskådning
kan omfattas av begreppet. Globaliseringen lett till minskade kommuni-
69
Boverket
kations- och transaktionskostnader till följd av teknologiska framsteg och
politiska beslut. En kraftig minskning av dessa kostnader de senaste de-
cennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktioner samt
att allt fler länder deltar i den globala ekonomin (Arvidsjaurs kommun,
2015b:1). Vidare nämner de även att den digitala infrastrukturen bör för-
bättras (Arvidsjaurs kommun, 2015b:2).
Sammanfattning:
● Arvidsjaurs kommun lyfter inte i digitaliseringen i sin omvärlds-
analys
● De har frågor kopplade till hur en utbyggnad av bredband ska
kunna ske och ser ett behov av en kommunal digital agenda
● Kommunen har förutsättningar för serverlokaler för It-företag
● Kommunen vill vara drivande i att mer förnyelsebar energi an-
vänds
● De vill utveckla “smart specialisering”
2.28. Bollnäs (2015)
Fibernät som möjliggör
Bollnäs kommun lyfter i sin vision vikten av ett utbyggt fibernät. De
skriver bland annat att förkortade restider tillsammans med en utbyggnad
av fiberbredband leder till ökade möjligheter för personer att bo kvar eller
flytta till Bollnäs även om de arbetar på en annan ort och att fler väljer att
flytta tillbaka till kommunen efter avslutad universitetsutbildning (Boll-
näs kommun, 2015:7). De skriver även att utbildningsnivån i kommunen
kan höjas om möjligheterna till att studera på distans ökar (Bollnäs kom-
mun, 2015:8).
Omvärldsanalys
I det andra kapitlet “Bakgrund och sammanfattning” finns avsnittet “om-
världsanalys” där Bollnäs kommun lyfter några av de förändringsproces-
ser som sker runt om i världen och som påverkar kommunens översikt-
liga planering (Bollnäs kommun, 2015:15). De förändringsprocesser som
de lyfter är förändrat klimat, demografiska förändringar, hållbarhet och
minskade resurser, globalisering och ökad individualisering samt innovat-
ion och ny teknik. Av förändringsprocesserna som de lyfter så är det end-
ast i samband med “globalisering och ökad individualisering” som kom-
munen drar en koppling till internet. Här skriver Bollnäs kommun att till-
gången till internet och i förlängningen nya sociala nätverk har skapat en
ökad individualisering, där de ser en risk med att människor inte längre
70
Boverket
blir varse om andra människors åsikter, nya perspektiv, fakta eller idéer i
samma utsträckning som förut om vi inte själva aktivt söker dem (Bollnäs
kommun, 2015:16).
I den sista förändringsprocessen som de lyfter, “innovation och ny tek-
nik”, skriver kommunen att de stora tekniska framstegen i världen medför
en stor förhoppning till att tekniken ska kunna lösa många av de utma-
ningar som vi ställs inför. Som exempel lyfter de framsteg inom medicin
som kan leda till att tidigare obotbara sjukdomar nu kan botas och att na-
noteknik kan möjliggöra för framtagande av material med helt nya funkt-
ioner (Bollnäs kommun, 2015:16).
Bredband som främjar
Visionen som kommunen inledningsvis presenterar har brutits ned i mål
vilka struktureras under sju olika kapitel, till varje kapitel följer strategier
som syftar till att uppfylla målen (Bollnäs kommun, 2015:20). Det är
främst kapitlet “teknisk försörjning och trafik” som kan ses svara mot di-
gitalisering och ny teknik genom att inneha ett avsnitt om bredband.
Kommunen hänvisar bland annat till sin bredbandsstrategi 2012–2020 där
visionen är att kommunen ska ha ett bredband i världsklass med hög kva-
litet och tillgänglighet, vilket i sin tur ska främja kommunens utveckling
och tillväxt. Principen är att alla hushåll och företag ska ha möjlighet att
ansluta sig till någon form av bredband (Bollnäs kommun, 2015:95).
Strategierna för bredband går ut på att samordna planeringen och utbygg-
naden av bredband i kommunen med satsningar på nationell och regional
nivå så långt som det är möjligt. Kommunen skriver även att områden
med många hushåll och företag prioriteras framför områden med färre
hushåll och företag, likaså prioriteras orter med ett lokalt engagemang
och efterfrågan, områden med kommunal verksamhet och områden inrik-
tade mot näringsdrivande verksamhet (Bollnäs kommun, 2015:95). De
ska även stötta ideella krafter för att bygga ut bredband på landsbygden
genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ samt verka för att till-
gången till bredband säkerställs vid nybyggnad genom att utrymme för
bredband ges i de planer som tas fram, både på översikts- och detalj-
planenivå (Bollnäs kommun, 2015:95).
Bollnäs kommun har även ett landsbygdsperspektiv där de skriver att
satsningar på utbyggnad av fiberbredband kommer att prioriteras i tätor-
ter, men att det är viktigt att snabbt internet även finns utanför tätorterna i
landsbygden - detta för att bibehålla landsbygdens attraktivitet. Detta gör
det möjligt för människor att bo och arbeta på olika orter och minska sitt
resande (Bollnäs kommun, 2015:95).
71
Boverket
Även i kapitlet “Ekonomi och resurser” nämns bredband. I avsnittet om
näringsliv och arbetsmarknad skriver kommunen, i samband med plane-
ring och byggande, att kommunen bland annat har som mål att identifiera
och tillgängliggöra tomter för handel och industri i efterfrågade lägen. I
samband med detta, skriver kommunen, är det viktigt att IT-
infrastrukturen utreds så att den svarar upp mot de krav som ställs av
verksamheter som vill etablera sig i kommunen (Bollnäs kommun,
2015:84). IT-infrastrukturen är dock inget som återspeglas i kapitlets stra-
tegier.
Översiktsplanen innehåller kapitlet “Demokrati, folkhälsa och livskvali-
tet” där det finns ett underavsnitt om delaktighet och tillgänglighet (Boll-
näs kommun, 2015:55). Här skriver dock inte kommunen något om digi-
taliseringen eller att det skulle kunna öka delaktigheten hos invånarna.
Bredbandsstrategi 2014–2020
I bredbandsstrategin som Bollnäs kommun upprättat och hänvisar till så
utvecklar kommunen nyttan med bredband. Här lyfter de både ekono-
miska, miljömässiga och samhälleliga effekter. De ekonomiska effekterna
menar de kan vara ökad konsumentnytta, högre skatteintäkter, minskade
vårdkostnader och ökade handelsflöden. De miljömässiga effekterna
identifierar de som minskad energianvändning, minskade utsläpp av
växthusgaser och minskad bränsleförbrukning. Och de samhälleliga ef-
fekterna ser de vara förbättrad utbildning (Bollnäs kommun, 2014:5f).
I bredbandsstrategin som Bollnäs kommun upprättat och hänvisar till så
utvecklar kommunen vad nyttan av bredband och IT kan vara för sam-
hället, både sett till medborgarna, företagare och kommunen som organi-
sation (Bollnäs kommun, 2014:6–7). Kommunen menar att medborgarna
får möjlighet att på ett nytt och mer aktivt sätt engagera sig och ta del av
samhällsdebatten samt organisera sig kring sina åsikter och intressen ge-
nom en utveckling av IT och bredband. För personer med funktionsned-
sättning underlättar bredband och IT deras vardag. De nya sätten för
kommunikation har för många lett till större självständighet och delaktig-
het i samhället (Bollnäs kommun, 2014:6). Gällande företag så lyfter
kommunen lyfter att bredband och IT möjliggör för företag att lokalisera
sig i kommunen. Genom bredband och IT kan företagen delta i videokon-
ferenser, ha stora delar av sina verksamheter online och arbeta i virtuella
nätverk. Bollnäs kommun lyfter även att e-handeln har ökat kraftigt de
senaste åren (Bollnäs kommun, 2014:6).
Sett till den offentliga sektorn skriver kommunen att bredband och IT-
användning kan ge lösningar som medför bättre kvalitet och tillgänglighet
72
Boverket
till en betydligt lägre kostnad. Kommunen lyfter två exempel som det an-
ser vara goda på webbtjänster som möjliggörs av bredband: vårdguiden
och 1177. De skriver även om hemtjänsten i Malmö stad där de anställda
får information om dagens arbetsschema och tillgång till vårdtagarspeci-
fik information genom smartphones. Även digitala lås och telefoner som
fungerar som digitala nycklar är något som Bollnäs kommun (2014:6f)
lyfter.
I bredbandsstrategin finns ett kapitel som handlar om nyttan med bred-
band för Bollnäs kommun. Dels handlar det om hur bredband och IT-
infrastruktur möjliggör människor att flytta tillbaka (eller till) Bollnäs då
de kan studera och arbeta på distans. Bredband är också en förutsättning
för småföretagare att bedriva sina verksamheter i en glesbefolkad kom-
mun där avståndet till marknaden kan vara långt (Bollnäs kommun,
2014:8).
Vidare beskriver Bollnäs nuläget i kommunen men också de hinder som
finns för utbyggnad av bredband. Avslutningsvis presenterar kommunen
vision och mål, ansvar för bredbandsfrågorna, kostnad och finansiering,
handlingsplan för Bollnäs kommun samt uppföljning av bredbandsstrate-
gin (Bollnäs kommun, 2014:10–20).
Sammanfattning:
● Bollnäs kommun använder sig inte av begreppet digitalisering i
översiktsplanen
● De lyfter i sin vision vikten av ett utbyggt fibernät
● De har en omvärldsanalys där kommunen kopplar tillgången till
internet till en ökad individualisering och i avsnittet om innovat-
ion och ny teknik så lyfter de att ny teknik kan lösa många av de
utmaningar som finns
● De anser att bredband möjliggör för människor att arbeta och
studera på distans och därmed bo kvar i kommunen
● De har ett avsnitt om bredband där följande lyfts:
○ Visionen är att kommunen ska ha ett bredband i världs-
klass.
○ Strategierna är bland annat att samordna planeringen och
utbyggnaden av bredband i kommunen med satsningar på
nationell och regional nivå. Områden med många hushåll
och företag prioriteras, likaså orter med ett lokalt enga-
gemang och efterfrågan
● De har en bredbandsstrategi
○ De lyfter ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga ef-
fekter
73
Boverket
○ Liksom nyttan med bredband och IT kopplat till medbor-
garna, företagare och kommunen (samhället)
2.29. Åmål (2014)
Avsaknad av digitalisering och ny teknik
I Åmål kommuns översiktsplan finns inga trendspaningar eller någon
omvärldsanalys, och digitalisering eller ny teknik nämns inte i dokumen-
tet. Det är främst genom att skriva om IT-infrastruktur och bredband som
digitaliseringen kommer till uttryck i översiktsplanen. Under kommunens
mål och strategier kan man läsa följande målsättning: “Planen skall bidra
till att utvecklingen av goda kommunikationer underlättas: vägar, järnvä-
gar, kollektivtrafik, sjöfart och IT-infrastruktur.”
Nulägesbeskrivning
I sin nulägesbeskrivning gällande “näringsliv och sysselsättning” skriver
kommunen att Åmålsborna handlar alla dagligvaror ”hemma” medan de
handlar 25 procent av sällanköpsvarorna någon annanstans, exempelvis
via internet eller i externa köpcentra (Åmåls kommun, 2014:28). Detta
med e-handel är inte något som de utvecklar vidare.
I sin nulägesbeskrivning gällande “infrastruktur - kommunikationer och
teknisk försörjning” konstaterat kommunen att de har ett väl utbyggt
kopparbaserat bredband. De medger dock att nätet har delvis låg kapa-
citet, inte alla kommunala fastigheter har tillgång till fiberanslutning och
cirka 95 procent av invånarna har tillgång till internet (Åmåls kommun,
2014:30). Kommunen redovisar även sitt framtida behov där de skriver
att det befintliga kopparbaserade nätet behöver byggas ut med fibernät i
såväl tätbebyggda som glesbebyggda områden. Ett förslag till ”Program
för elektronisk kommunikation” var under upprättande och avsågs bli fö-
remål för beslut under 2013, med syftet att skapa förutsättningar för mer
och kraftfullare bredband i kommunen. Målet var att skapa ett gemensamt
fiberbaserat bredbandsnät som binder samman samtliga kommundelar
och områden/fiberföreningar, vilket kommunen ansåg skulle realiseras i
första hand av fiberföreningar och bredbandsaktörer i samarbete med
kommunen. De skriver även att ekonomiskt stöd kan bli aktuellt i vissa
lägen (Åmåls kommun, 2014:31).
Program för elektronisk kommunikation
Åmåls program för elektronisk kommunikation antogs 2013 och är ett
styrdokument som kompletterar kommunens översiktsplan, programmet
visar översiktligt kommunens behov av fortsatt utbyggnad av infrastruk-
74
Boverket
tur för elektronisk kommunikation (Åmåls kommun, 2013:3). Tanken är
att programmet ska skapa förutsättningar för mer och kraftfullare bred-
band i kommunen, då detta är en av förutsättningarna för bättre närings-
livsutveckling, långsiktigt hållbar utveckling med mindre resande samt
för att undvika ett digitalt utanförskap i de områden som är de minst
kommersiellt intressanta för att bygga ut bredbandsnät (Åmåls kommun,
2013:3).
Bredband minskar bilbehovet och antal resor
I översiktsplanens fjärde del, “Vad blir konsekvenserna för miljön?”, lyf-
ter kommunen vilka effekter och konsekvenser deras planförslag kan få
för miljön. När det gäller nya bebyggelseområden och deras konsekven-
ser och effekter på klimatet skriver kommunen att utbyggnaden av bred-
band på landsbygden kan innebära att möjligheten att arbeta hemifrån
ökar vilket i sin tur genererar färre resor (Åmåls kommun, 2015:89), och
således påverkar klimatet positivt. När kommunen lyfter konsekvenserna
och effekterna på klimatet gällande infrastrukturen skriver kommunen att
en utbyggnad av den elektroniska infrastrukturen bidrar till att minska
bilbehovet genom ökade möjligheter att arbeta och uträtta ärenden hemi-
från på landsbygden (Åmåls kommun, 2014:95).
Sammanfattning:
● Åmåls kommun lyfter inte digitalisering eller ny teknik i sin
översiktsplan
● De nämner e-handel
● De skriver att bredbandsnätet behöver byggas ut med fibernät
istället för koppar
● De har som mål att 95 procent av invånarna ska ha tillgång till in-
ternet
● De anser att bredband minskar bilbehovet och antal resor - vilket
i sin tur är positivt för klimatet
2.30. Åsele (2014)
Omvärldsanalys: Snabb teknik och samhällsutveckling
Åsele kommun ser att sedan den förra översiktsplanen antogs (1991) har
mycket skett i omvärlden som berör den kommunala planeringen. Sam-
hällsutvecklingen har varit kraftig, där det mest påtagliga är utvecklingen
inom informationsteknik. Åsele beskriver i sitt avsnitt Åsele kommun i
världen den snabba teknik- och samhällsutvecklingen. Internets möjlig-
heter och den stora tillväxten av mobiltelefoni beskrivs som en anledning
75
Boverket
till att information nu har blivit tillgängligt globalt och omedelbart. Vad
som händer i samhället är bland annat att post ersätts av elektronisk post,
banktjänster utförs på nätet och e-handeln konkurrerar med den lokala
handeln. Denna förändring ser kommunen som något som har inneburit
stora förändringar i Åseles samhällsstruktur och att det är något som
minskar antalet arbetstillfällen i kommunen. Det går även se att det inne-
burit nya möjligheter, ny teknik för vindkraft och bioenergi till exempel,
vilket leder till att resurser kan utvinnas mer effektivt. Förbättrade tele-
kommunikationer underlättar för studier och arbeten på distans (Åsele
kommun, 2014:5). Något Åsele ser som ett sätt för sina invånare att få en
högre utbildning på plats i kommunen samt ett sätt att matcha kompetens
bland invånare med arbetsmarknadens efterfrågan (Åsele kommun,
2014:20).
Närproducerad förnyelsebar energi och alternativa drivmedel
Det finns ett ökat fokus på miljö och klimat i samhället idag (Åsele
kommun, 2014:5). Åsele beskriver i sitt avsnitt Energi och Klimat sin
vision om att vara en klimatsmart och kostnadseffektiv kommun. Energin
som används inom kommunen kommer från förnybara källor och är
främst lokalt producerad. De är redan idag självförsörjande på energi,
förutom på drivmedel. Vatten och vindkraft är de viktigaste energikäl-
lorna, en fjärrvärmeanläggning finns och likaså sker utvinning av sole-
nergi men dock inte i någon stor skala (Åsele kommun, 2014:34).
Det är långa avstånd i kommunen och många invånare är beroende av bi-
len, därför ser kommunen det som viktigt att bilåkande planeras och sam-
ordnas i så stor utsträckning som möjligt. Som alternativa drivmedel
nämns etanol och att det finns några etanolpumpar i kommunen samt att
fler av kommunen egna tjänstebilar körs på etanol (Åsele kommun,
2014:33).
Kommunens övergripande mål rörande klimat och energi:
● Kommunen ska verka för och föregå med gott exempel när det
gäller satsning på val av energislag, energiförbrukning och ener-
gibesparande teknik.
● Kommunen ska aktivt arbeta med att sprida information och ge
råd om energi- och klimatfrågor.
● Kommunen ska främja och satsa på närproduktion samt lokal
återvinning och resthantering.
● Kommunen ska verka för att mer av vinsterna från den lokal
energiproduktionen stannar inom kommungränserna.
76
Boverket
● Kommunen ska verka för uppbyggnad av och samverkan med lo-
kalt förlagd forskning kring energi- och klimatfrågor (Åsele
kommun, 2014:34)
Infrastruktur
Åseles vision för infrastrukturen innehåller en bild av att IT och tele-
kommunikationer fungerar bra över hela kommunen, att elförsörjningen
är stabil samt att transporter och resanden sker med vad de kallar “rena”
drivmedel. Idag är kommunens bredband väl utbyggt men det finns
mindre byar med otillfredsställande uppkopplingsmöjligheter (Åsele
kommun, 2014:37–38).
Sammanfattning:
● Åsele kommun gör en spaning angående digitaliseringen och ny
tekniks påverkan på samhället, både negativa och positiva.
● Kommunen bedömer att den tekniska kommer fortsätta, men det
finns en osäkerhet kring hur utvecklingen kommer att se ut.
● Kommunen är självförsörjande på energi och vill se en ökad an-
del transporter med rena drivmedel.
● De vill se ett väl utbyggt bredbandsnät till alla i hela kommunen.
2.31. Östersund översiktsplan (2014)
Planeringsförutsättningar och utmaningar
Inledningsvis i översiktsplanen lyfter Östersunds kommun övergripande
planeringsförutsättningar, vilka kommunen har utgått ifrån när de skap-
ade sin vision och viljeriktning. Kapitlet “Övergripande planeringsförut-
sättningar” är uppdelat i tre avsnitt: ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt
hållbart Östersund (Östersunds kommun, 2014a:5). I samband med de
ekologiska frågorna skriver Östersunds kommun att den fysiska plane-
ringen kan lösa en del av problemen med klimatförändringar då det finns
utredningar som pekar på att den fysiska samhällsplaneringen kan bidra
till att minska utsläppen av växthusgaser med cirka 10–20 procent. För att
nå längre krävs ny teknik, ändrade vanor och ändrad livsstil. De skriver
även att den fysiska planeringen ska göra det möjligt för invånarna att
göra hållbara val i vardagen (Östersunds kommun, 2017:7).
I nästkommande kapitel identifierar Östersunds kommun de sex största
utmaningarna som de anser att de står inför. Dessa är: locka invånare till
Östersund, aktiva medborgare i en aktiv stad, hantera ökat res- och trans-
portbehov, minska miljöbelastningen och hantera klimatförändringar,
77
Boverket
stärka sin roll i olika regioner samt den demografiska utmaningen (Ös-
tersunds kommun, 2014a:5f). Dessa följs av kapitlet “strategier”. Det
finns fyra huvudstrategier som därefter delas upp i mer detaljerade strate-
gier utifrån kommunens olika bebyggelsekaraktärer. Strategierna är
tänkta att fungera som vägledning åt alla efterföljande beslut (Östersund
kommun, 2014a:5).
Ny teknik och minskade utsläpp
Den första strategin är “en klimatneutral kommun”. Östersund kommun
skriver att resor och transporter samt uppvärmning av byggnader är de två
största källorna till utsläpp av växthusgaser. För att nå målet om mins-
kade utsläpp av växthusgaser krävs ett antal åtgärder, däribland att bygga
ut fjärrvärmen, kollektivtrafiken och cykelvägar, att använda ny teknik
och att satsa på energieffektivisering samt övergå till förnyelsebara driv-
medel (Östersunds kommun, 2014a:12).
Den tredje strategin, “utveckla infrastrukturen”, beskriver att Östersund
med sitt geografiska läge och sin storlek är starkt beroende av väl funge-
rande kommunikationer, både med omvärlden och inom kommunen.
Kommunen skriver att för att fler människor ska vilja bo och verka i Ös-
tersund krävs en god infrastruktur med tillgång till snabba och miljöan-
passade tåg- och flygförbindelser. Det krävs också säkra godstransporter
(i första hand på järnväg), attraktiv kollektivtrafik, gång- och cykelvägar
samt ett utbyggt IT-nätverk.
När det kommer till strategierna som berör staden skriver kommunen om
hur viktigt det är att skapa en effektiv struktur som innebär korta avstånd
och som gör det möjligt att gå, cykla och åka kollektivt. De lyfter även att
som ett komplement till stadsstrukturen behöver infrastrukturen för elfor-
donstrafiken utvecklas. Genom att göra det möjligt att ladda elfordon i
bostadsområden skapas energieffektiva, tysta och avgasfria transportmöj-
ligheter, vilket ger en attraktiv stad (Östersunds kommun, 2014a:14).
Detta lyfts senare i ställningstagandena för energi, avfall och resurser där
kommunen skriver att elnätet ska anpassas så att det blir möjligt att bygga
upp tankstationer för elfordonstrafik (Östersunds kommun, 2014:53).
Ställningstaganden
Översiktsplanen har ett kapitel som heter “Ställningstagande Allmänna
intressen” (Östersunds kommun, 2014a:30). Avsnittet redovisar kommu-
nens ställningstaganden medan det på deras hemsida även finns bilagor
till översiktsplanen som redovisar bakomliggande fakta och resonemang
(Östersunds kommun, 2014a:5).
78
Boverket
I bilagan kommunikationer, som ger en vägledande beskrivning, lyfter
kommunen också att förutom fysiska åtgärder för att korta restiderna är
tillgången på digital kommunikation väsentlig för att framförallt kollektiv
arbetspendling ska var attraktiv. Med god digital kommunikation kan en
del av arbetstiden förläggas till resan (Östersunds kommun, 2014b:4).
Den digitala kommunikationen är dock inget som lyfts i översiktsplanens
kapitel med ställningstaganden (tillhörande avsnittet kommunikationer).
Däremot lyfts ny teknik i ställningstagandena för kollektivtrafiken, under-
rubrik till avsnittet kommunikationer. Där skriver kommunen att ny tek-
nik som ökar enkelheten i att resa kollektivt ska användas, till exempel
applikationer till mobiltelefoner (Östersunds kommun, 2014a:43).
IT-kommunikation och bredbandsstrategi
I ställningstagandena har kommunen också ett avsnitt om IT-
kommunikation där det står följande ställningstagande: “Kommunen ska
fastställa en bredbandsstrategi inom 2 år” (Öresunds kommun, 2015:45).
Det är det enda stället i dokumentet som IT nämns (förutom i strategin
om infrastrukturen) och likaså bredband. Fiber och digitalisering nämns
inte alls i dokumentet.
I den upprättade bredbandsstrategin utvecklar kommunen nyttan med
bredband, mer än vad de gör i sin översiktsplan. De ser bredbandsinfra-
struktur som en viktig förutsättning för medborgare, tillväxt, näringsliv,
levande landsbygd samt utveckling av kommunal verksamhet (Ös-
tersunds kommun, 2017:4). Strategins övergripande mål är att alla i
kommunen ska ha tillgång till bredband eller möjlighet att ansluta sig
(Östersunds kommun, 2017:4–5). Fyra andra mål som kommunen lyfter
är god konkurrenskraft för företagen, ökad medborgardialog, kommuni-
kation och inflytande, ökad och förbättrad service samt tillgång till bred-
band i samtliga besöksanläggningar (Östersunds kommun, 2017:5–6). De
lyfter att för hushåll och företag är tillgång till bredband en viktig faktor
när det kommer till rörlighet i arbetet, utbildningsmöjligheter på distans,
friare bosättningsmöjligheter, ökad tillgång till kommersiella e-tjänster,
ökad tillgång till samhälleliga e-tjänster, ökad kommunikation mellan
människor, företag och samhälle, ökad tillgång till information och un-
derhållning o.s.v. (Östersunds kommun, 2017:6). Därefter lyfter de nulä-
get i kommunen, olika stödformer för finansiering samt hur uppföljning
och utvärdering ska gå till (Östersunds kommun, 2017:6–10).
E-handel
I bilagan om näringslivsutvecklingen skriver Östersunds kommun
(2014c:2) att internethandeln (E-handeln) ökar för varje år och sprider sig
till allt fler branscher. De lyfter bland annat att e-handeln idag står för
79
Boverket
cirka 5 procent av den totala omsättningen inom detaljhandeln men att
den snabba utvecklingen kan medföra att den fysiska handelsstrukturen i
städerna på sikt påverkas (Östersunds kommun, 2014c:2). I bilagan för
kommunikation skriver Östersunds kommun (2014b:7) att det är troligt
att viljan att etablera ny handel har dämpats, då distanshandel (internet-
handel) med sällanköpsvaror ökade med 13 procent under 2011. Inget av
detta är något som kommunen lyfter vidare i översiktsplanen, t.ex. i sina
ställningstaganden.
Sammanfattning:
● Östersunds kommun lyfter inte digitaliseringen i sin översikts-
plan
● De skriver att ny teknik kan användas för att minska utsläpp av
växthusgaser
● I en av sina övergripande strategier (utveckla infrastrukturen)
nämner kommunen ett utbyggt IT-nätverk som en av anledning-
arna till varför människor ska vilja bo och verka i Östersund
● De menar att infrastruktur för elfordonstrafiken - tankstationer
för elfordon behövs
● De lyfter digital kommunikation i sin bilaga “kommunikation” -
tillgången på digital kommunikation är väsentlig för att kollektiv
arbetspendling ska vara attraktiv - med det är inget som lyfts i
översiktsplanens ställningstaganden. Däremot lyfts ny teknik som
ett sätt att öka enkelheten i att resa kollektivt, t.ex. genom appli-
kationer till mobiltelefoner.
● De har en bredbandsstrategi.
● I två av bilagorna lyfter kommunen e-handel och att det kan på-
verka handelsstrukturen i städerna samt att viljan att etablera ny
handel har dämpats. Inget av detta är något som de lyfter vidare i
översiktsplanen.
2.32. Övertorneå (2014)
Överskott på förnyelsebar energi och ett fossilfritt samhälle
I översiktsplanens kapitel om förutsättningar skriver Övertorneå om
Norrbottens energiöverskott. Detta kommer sig av de förutsättningar till
storskalig produktion av långt förädlad bioenergi som finns och som
skulle kunna ersätta oljan både i Sverige men även på exportmarknaden.
Övertorneå ser en möjlighet för Sverige att bli en föregångare för det fos-
silfria samhället. Detta skulle även kunna innebära möjligheter till nya
jobb inom nya branscher i länet och kommunen (Övertorneå kommun,
2014:32). Kommunen ingår även i en del regionala samarbeten. Ett så-
80
Boverket
dant är Borgmästaravtalet, vilket är en europeisk rörelse som engagerar
lokala och regionala myndigheter som på frivillig basis åtar sig att öka
energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Syftet
är att uppfylla eller till och med överskrida EU:s mål att senast år 2020
minska CO2-utsläppen med 20 % (Övertorneå kommun, 2014:33).
Omvärldsanalys
Övertorneå gör en omvärldsanalys angående bland annat vilka sektorer
som kommer expandera näringslivet. Det handlar främst om gruvnäring-
en och åkeribranschen men även produktionen av förnyelsebar energi
som också ses som en framtida näring. Kommunen tror att en generell
omställning från fossil energi till lokalt producerad förnybar energi kan
komma att öka sysselsättningen i kommunen (Övertorneå kommun,
2014:50).
Utbyggd bredbandsinfrastruktur
Kommunen ser även ett behov av kompletterande infrastruktur, där väl
utbyggda bredbandskommunikationer ingår. Detta eftersom det är av stra-
tegisk betydelse för kommunens medborgare och näringslivet. En ut-
byggd bredbandsinfrastruktur främjar utvecklingen av gränsöverskri-
dande distansoberoende tjänster och lokala företags möjligheter att leve-
rera IT-tjänster. Kommunen ska samverka med sina grannar på den finska
sidan för att få till stånd ett gemensamt gränsöverskridande optiskt fiber-
nät. Kommunen har också möjligheter att vara drivande för att lokalsam-
hällets IT utvecklas i robust riktning för att minimera effekterna av sabo-
tage, angrepp och driftstörningar (Övertorneå kommun, 2014:53–54).
Vikten av snabb och bra uppkoppling tas även upp under de allmänna in-
tressena för infrastruktur och kommunikationer. Där beskriver kommu-
nen sitt mål om att alla hushåll ska ha tillgång till bredband och lokal-TV,
detta ska möjliggöras genom samverkan med exempelvis IT Norrbotten.
Övriga prioriteringar för infrastruktur och kommunikationer som rör
konkreta tekniska lösningar är att senaste teknik används för förnyelse av
gatubelysningsnätet (Övertorneå kommun, 2014:92–93). När kommunen
beskriver den kommunala verksamheten och räddningstjänsten skriver de
också att de aktivt följer utvecklingen på den tekniska sidan för att ligga
långt fram i anskaffandet av ny utrustning till gagn för alla verkande
inom kommunens gränser (Övertorneå kommun, 2014:59).
I de allmänna intressena tas även energi upp. Där beskriver Övertorneå
det beroende av el och teknisk infrastruktur som finns idag och den sår-
barhet det medför. “Nästintill allt slutar fungera när elen försvinner,
oavsett anledning” (Övertorneå kommun, 2014:84). Det visar på en
medvetenhet om vikten av digital infrastruktur och vilken sårbarhet som
81
Boverket
finns men de beskriver inte hur de kommer beakta detta i planeringen. I
arbetet med översiktsplanen har olika scenarier för tänkbar utveckling ta-
gits fram. Scenario 0 innebär att antalet kommuninvånare blir färre. I sce-
nario 1 & 2 är invånarantalet stabilt eller ökar. Vid scenario 1 och 2 ut-
märker sig näringslivet genom att ligga långt framme i den tekniska ut-
vecklingen (Övertorneå kommun, 2014:101). Det framgår endast att de
ska ligga långt fram men inte hur och på vilket sätt.
Sammanfattning:
● Kommunen anser att bredband behöver byggas ut till alla och det
finns en vilja att bevaka och ligga långt fram i den tekniska ut-
vecklingen
● De vill satsa på omställningen till ett fossilfritt samhälle
2.33. Sundsvall (2014)
Spetskompetens inom digitala tjänster och cellulosafibertek-nologi I avsnittet utgångspunkter lyfter Sundsvall sina spetskompetenser där di-
gitala tjänster är en av dem, de beskriver hur digitala tjänster är något
som utförs både av statliga verk, privata företag och av de många IT-
konsultföretag som finns runt dem. En annan spetskompetens är Cellu-
losafiberteknologi som har sin tillämpning inom pappersindustrin och är
ett forskningsområde på Mittuniversitetet (Sundsvalls kommun, 2014:9).
Förnyelsebar energi, hållbara transporter och teknisk infra-struktur I översiktsplanen finns ett antal generella riktlinjer. Där skriver Sundsvall
bland annat om hållbara transportmedel (Sundsvalls kommun, 2014:19).
De beskriver däremot inte vilka dess hållbara transportmedel är. Kom-
munen ska verka för en ökad produktion av förnybar energi, exempelvis
solel/solvärme, vindkraft, biogas och biobränsle. Vid planläggning av nya
områden ska möjligheterna till att installera solenergi förbättras. Detta
genom att hänsyn till solinstrålningen vid placering och riktning av bygg-
nader samt takvinklar tas redan i planeringsstadiet (Sundsvalls kommun,
2014:25). I visionen för riskhantering för ett säkert samhälle framhåller
Sundsvall att de ska erbjuda ett fungerande samhälle i en föränderlig
värld (Sundsvalls kommun, 2014:16). Vilka framtida förändringar de kan
förvänta sig är inget som tas upp. Det blir därför svårt att urskilja om
Sundsvall beaktar den tekniska utvecklingen, det är inget de uttryckligen
framhåller i sin översiktsplan.
82
Boverket
Sammanfattning:
● Sundsvalls kommun har inga avsnitt med framtidsspaningar an-
gående digitalisering och teknikens framsteg
● Kommunen vill verka för en ökad produktion av förnybar energi
och att detta ska tas hänsyn till redan i planeringsstadiet av nya
områden
● De skriver bland annat om hållbara transportmedel men inte vil-
ken typ av transportmedel
● Sundsvalls tillväxt ska samordnas med utbyggnaden av den tek-
niska infrastrukturen så att de exempelvis får en bra IT-
infrastruktur för flertalet Sundsvallsbor
● Sundsvall ska erbjuda ett fungerande samhälle i en föränderlig
värld.
2.34. Malmö (2014)
Framtiden är osäker
Malmö stad (2014:5) skriver att osäkerheten om framtiden är stor men att
vi idag i stora drag kan förutsäga vad som kommer att ske exempelvis
inom teknikutveckling. De beskriver även sig själva som en stad som vå-
gar testa ny teknik och att de är öppna för förändring och nytänkande -
beprövade metoder och synsätt utmanas och förändring bejakas (Malmö
stad, 2014:9). Kommunen presenterar inledningsvis i sin översiktsplan en
framtidsbild (Malmö 2032 - en stadsbyggnadsvision) där de bland annat
skriver om Malmö som en tät och grön stad. Framtidsbilden de målar upp
handlar om en innerstad som är nästintill bilfri och där de vanligaste färd-
sätten är gång, cykel eller spårvagn (Malmö kommun, 2014:13).
I strategierna är det främst “bättre förutsättningar för näringsliv, innovat-
ion och kunskap” (strategier för samarbete Köpenhamn-Malmö) som be-
rör innovation och teknik. Detta då kommunen skriver att de ska stödja
utvecklingen av European Spallation Source (ESS) och Max IV till att bli
en av världens största och mest avancerade forskningsanläggningar
(Malmö stad, 2014:27). I kapitlet “Handel och besöksnäring” nämner
Malmö stad (2014:33) att e-handeln tagit större marknadsandelar från de-
taljhandeln, men det är inget som de utvecklar mer än så. De nämner inte
digitalisering i översiktsplanen.
Det digitala Malmö
Malmö stad upprättade under 2017 ett program som heter “Det digitala
Malmö”. Programmet syftar till att visa hur Malmö stad ska arbeta och
förhålla sig till digitaliseringens möjligheter (Malmö stad, 2017a:2). På
83
Boverket
sin hemsida har kommunen lagt upp ett filmklipp där de talar kring hur
de ser på digitaliseringen i förhållande till Malmö stad. De berättar om
olika workshops de anordnat och avslutar med att lyfta att den röda trå-
den genom dessa workshops har varit viljan att arbeta tvärsektoriellt och
arbeta mot gemensamma mål. De menar att detta är något de måste ta
med sig in i nästa steg när det gäller att realisera det digitala Malmö i
olika projekt (Malmö stad, 2017b).
I själva programmet lyfter Malmö stad (2017:2) fyra övergripande mål
med tillhörande effekter. De fyra målen är stärkt demokrati och ökad in-
kludering, mer ändamålsenlig och tillgänglig service, ökat samspel i sta-
den samt ökad verkan i samhällsservicen. Programmet är uppdelat i två
delar, där den första delen beskriver riktningen för Malmö stads digitali-
sering vilket handlar om vad Malmö stad vill uppnå. Den andra delen be-
står av principer för Malmö stads digitalisering som handlar om hur
Malmö stad vill uppnå riktningen (Malmö stad, 2017:5).
Möjligheterna med digitalisering
Malmö stad ser digitalisering som en möjlighet att öka medborgardelta-
gandet samt att öka möjligheterna till att påverka beslut och samhällsser-
vice. Genom digitaliseringen ökar tillgången till information vilket möj-
liggör för en djupare insyn i beslutsprocesser. Detta blir positivt ur två
bemärkelser: 1) det blir enklare för invånare att uttrycka sina åsikter och
förslag 2) det blir lättare för Malmö stad (och andra aktörer) att samla in
och bearbeta information och förslag för demokratiska beslut och/eller
utveckling av samhällsservice. De ser även digitaliseringen som en möj-
lighet att öka transparensen i sitt arbete och göra det lättare för människor
att följa med i det och på så vis stärka medborgarnas inflytande (Malmö
stad, 2017:8).
Malmö stad ser även att effekterna av digitalisering kan innebära en god
tillgång till service för alla grupper samt att servicen kan individanpassas.
Detta innebär att digitaliseringen gör det möjligt för den som har t.ex.
språkliga, kognitiva eller fysiska begränsningar att få samma tillgång till
digital service som alla andra. Digitaliseringen förenklar analys och för-
ståelse av stora mängder data, kunskapen som kommer från sådana ana-
lyser kan användas för att anpassa servicen utifrån individens behov
(Malmö stad, 2017:11). Malmö stad målar upp en framtidsbild där möj-
ligheten för deras medarbetare att samla in och bearbeta stora mängder
information genom digitala lösningar leder till att de gör väl underbyggda
prognoser om framtiden, om medborgarnas behov idag och imorgon. Uti-
från denna kunskap vidareutvecklas servicen hela tiden (Malmö stad,
2017:14).
84
Boverket
Digitalisering och den fysiska miljön
När det kommer till den fysiska miljön i staden ser Malmö stad en möj-
lighet att digitaliseringen kan leda till en starkare relation mellan indivi-
den och stadens fysiska rum. Malmö stad skriver att de ska använda
smarta teknologier för att underlätta rörelse och navigation till platser,
vilket bidrar till att människor känner sig trygga. Malmö stad skriver även
att de ska använda smart teknologi för att kontinuerligt minska energian-
vändningen och utsläppen samt uppmuntra sina invånare och besökare till
ekologiska beteendeförändringar (Malmö stad, 2017:13).
Att arbeta med digitalisering
I sina principer för hur Malmö stad ska uppnå sina målsättningar och ef-
fekter skriver staden att digitalisering behöver vara en integrerad del av
all verksamhetsutveckling. De har tre förhållningssätt som de presenterar
och som allt digitaliseringsarbete i Malmö stad ska grundas på. Dessa är:
● Behov och upplevelser i centrum - Har de berörda involveras?
● Gränsöverskridande samarbete och medskapande – Har andra
inom Malmö stad och andra aktörer som också jobbar med dem
som berörs också involverats?
● Skapa värden på nya sätt - Hur kan det digitala användas för att
göra nytta på nya sätt?
Malmö stad lyfter också fyra fokusområden i vilka deras digitaliserings-
arbete ska organiseras. Fokusområdena möjliggör för stöttning av en-
skilda verksamheter i den egna digitaliseringen men också att de får ett
delansvar för Malmö stads gemensamma digitalisering. Fokusområdenas
huvudsakliga uppdrag innebär att de ska utarbeta årliga handlingsplaner
med insatser som beskriver vad Malmö stad behöver göra för att uppnå
effekterna i programmet. Handlingsplanerna ska utgöras av kommunge-
mensamma insatser såväl som stöd till verksamhetsspecifika initiativ.
Fokusområdena innebär även att ansvar för att följa upp de årliga hand-
lingsplanerna (Malmö stad, 2017:22). De fyra fokusområdena är (Malmö
stad, 2017:23):
● Välfärdsutmaningar och sociala innovationer
● Det digitala mötet
● Den smarta staden
● Framtidens arbetsplats
Sammanfattning:
● I översiktsplanen skriver Malmö stad att osäkerheten om framti-
den är stor men att det idag är möjligt att i stora drag förutsäga
vad som kommer att ske inom teknikutvecklingen
85
Boverket
● Malmö stads översiktsplan innehåller ingenting om digitalisering
● Malmö stad har däremot tagit fram ett program för deras digitali-
sering där de beskriver vad de vill göra och hur det ska uppnås
● De skriver att digitaliseringen ska genomsyra allt verksamhetsar-
bete. De har bland annat pekat ut fyra fokusområden som ansva-
rar för att ta fram handlingsplaner samt följa upp dessa.
2.35. Gällivare (2014)
Stärkt kommunikation sker med tåg, buss och flyg
Översiktsplanen tar upp några övergripande strategier för den fysiska
planeringen, där i bland hållbara transporter. Kommunen skriver att “För
att skapa en ekonomiskt hållbar kollektivtrafik i kommunen måste flexibla
och innovativa lösningar tillämpas”. Och även att det finns krav på för-
bättrade kommunikationer i kommunen och regionen. Tåg ses som det
mest hållbara valet för mellankommunala resor och arbetspendling.
Kommunen vill därför se en förstärkt kollektivtrafik med regiontåg och
buss men de ser även att regionala, nationella och internationella kom-
munikationer ska främjas genom utökad kapacitet för flyget (Gällivare
kommun, 2014a:15).
Teknisk utveckling och strukturomvandlingar
I en illustration över genomförande går det att utläsa att en omvärldsana-
lys med trender utgör underlag till planen men det presenteras inte i över-
siktsplanen (Gällivare kommun, 2014a:27). Däremot finns spaningar an-
gående den tekniska utvecklingen att se under vård och omsorg, handel,
näringslivet och IKT.
Inom vård och omsorg är det utvecklingen av e-hälsa som tas upp. E-
hälsan ska bidra till att utveckla välfärden inom vård och omsorg genom
användning av modern informations-och kommunikationsteknik (IKT).
Utveckling av e-hälsa i Norrbotten sker i samverkan mellan landstinget,
länets samtliga kommuner och kommunförbundet (Gällivare kommun,
2014b:42).
Under avsnittet handel tar kommunen upp en trendspaning som handlar
om att det skett en strukturomvandling i hela landet för handel sedan
1990-talet. Ny teknik har inneburit förändringar för bland annat posten
och bankerna. Enheterna blir färre, samlokaliserade med andra verksam-
heter och mer trafikorienterade. Detsamma gäller detaljhandeln vilket
medför att mindre butiker i olika stadsdelar och på landsbygden får allt
86
Boverket
svårare att överleva med konkurrens från lågprisbutiker och stormark-
nader (Gällivare kommun, 2014b:52).
IKT och utbyggnaden av bredband
Elektronisk kommunikation hanteras som ett allmänt intresse. Gällivare
menar att den pågående tekniska utvecklingen kommer kräva en bety-
dande utbyggnad av fiber i kommunen samt att fasta och trådlösa nät
uppgraderas med ny teknik. Bredband via det fasta telenätet, som domi-
nerar på landsbygden, håller på att avvecklas vilket kan betyda att antalet
hushåll utan tillgång till bredband med god kapacitet och kvalitet kan
växa (Gällivare kommun, 2014b:76). Gällivare kommun liksom flera
andra kommuner i Norrbotten ligger långt från nationella och regionala
mål angående tillgång till elektronisk infrastruktur. Det så kallade teknik-
skiftet innebär att Telia kommer börja avveckla delar av kopparnätet och
ersätta abonnentens åtkomst till telefonnätet med mobil teknik. Detta in-
nebär bland annat ett problem för Gällivare som måste övergå till digitala
trygghetslarm, vilket medför en kostnad för kommunen (Gällivare kom-
mun, 2014b:76).
Det finns idag områden där täckningen inte är fullgod och 4G nätet var
under översiktsplanens framtagande inte utbyggt alls i kommunen (Gälli-
vare kommun, 2014b:76). Tidigare i planen går kommunen igenom över-
gripande strategier och där ingår hållbart exploatering. Där beskriver
kommunen bland annat att de ligger i framkant och stödjer utvecklingen
av IT infrastruktur, vilket främjar företagande och distansarbete. Det
krävs dock samordning mellan olika förvaltningar och aktörer på lokal,
regional såväl som nationell nivå. Kommunen ska därför verka för goda
telefoni- och IT-kommunikationslösningar i tätorten och på landsbygden
(Gällivare kommun, 2014a:23). För planens genomförande skriver de att
det finns ett behov av fortsatt utredning rörande bredband och att en stra-
tegi för utbyggnad av bredband ska tas fram (Gällivare kommun,
2014a:29). På vilket sätt de ligger i framkant är därför svårtolkat.
Energi och nya typer av exportindustri
Kommunen vill använda förnyelsebarenergi i så stor utsträckning som
möjligt. Gällivare producerar förnyelsebar energi genom fjärrvärme, vat-
tenkraft, bioenergi och vind. Potentialen för vindkraft i Sverige är stor,
inte minst i den norrländska fjällvärlden. Intresset från vindkraftsentre-
prenörer är dessutom starkt i regionen (Gällivare kommun, 2014b:74).
Solenergi är en växande exportindustri i Gällivare. Kommunen har även
en exportindustri inom medicinteknik. Det finns nämligen ett flertal före-
tag etablerade inom det medicintekniska området i Gällivare företags-
centrum, vilket innebär en kreativ samverkansmiljö som stärker produkt-
87
Boverket
utvecklingen och är en viktig del för näringslivet (Gällivare kommun,
2014b:49).
Sammanfattning:
● Gällivare kommun har ingen omvärldsanalys med viktiga sam-
hällstrender presenterade i översiktsplanen
● De lyfter att den tekniska utvecklingen påverkar handeln, behovet
av tillgång till bra internetuppkoppling och utvecklar välfärden
med e-hälsa samt ger upphov till exportindustrier utöver gruvnä-
ringen.
● De menar att bredband och mobiltäckning behöver byggas ut och
uppdateras och att en strategi för utbyggnad av bredband ska tas
fram.
2.36. Falu kommun och Borlänge kommun (2014)
En gemensam översiktsplan för Falun och Borlänge, översiktsplan
FalunBorlänge, antogs 2014.
Fyra megatrender och digitalisering
I översiktsplanens andra kapitel “Strategier för hållbar samhällsplane-
ring” finns ett avsnitt om vision för Sverige 2024 och kommunala håll-
barhetsprogram. Här lyfter FalunBorlänge att Sverigevisionen utgår från
hundra nationella mål som rör fysisk samhällsplanering och fyra megat-
render. De fyra megatrenderna är ett ändrat klimat, en globaliserad värld,
en urbaniserad värld och en digitaliserad värld (FalunBorlänge,
2014a:14). Mer än så utvecklar de inte de olika megatrenderna.
Digitalisering nämns en gång i dokumentet. I bebyggelsestrategi för
stadsregionens omland skriver nämligen FalunBorlänge bland annat att
effektiv och snabb kollektivtrafik med hög komfort och digital kommuni-
kations-kapacitet underlättar pendling över kommungränserna och stärker
regionens attraktivitet (FalunBorlänge, 2014a:17). Vad den digitala
kommunikations-kapaciteten egentligen innebär är inget som de utveck-
lar. Sökningar i dokumentet efter begreppet “ny teknik” gav inget resul-
tat.
Näthandel
I kapitlet “arbetsmarknad, handel och näringsliv” finns ett avsnitt som
behandlar handelns utveckling. Här skriver FalunBorlänge att den ökande
näthandel än så länge inte har påverkat efterfrågan på fysiska etablering-
ar, men att det är en trend som kommer att medföra ändrade handels-
mönster. Utvecklingen inom handeln leder generellt till att det blir svå-
88
Boverket
rare och svårare att behålla lokal kommersiell service i bostadsområden
och i de mindre tätorterna enligt kommunerna (FalunBorlänge,
2014a:33).
IT-infrastruktur
Översiktsplanen innehåller ett avsnitt om IT-infrastruktur i kapitlet “håll-
bara kommunikationer”. Här skriver kommunen att tillgången till IT-
infrastruktur har blivit en allt viktigare förutsättning för att människor ska
kunna delta och verka i samhället oavsett om de bor i städer eller på
landsbygden. Därmed är IT-infrastrukturen en viktig del i det regionala
utvecklingsarbetet. FalunBorlänge skriver att behovet av tillgänglighet
och utbyggnad i eftersatta områden beskrivs i kommunernas bredbands-
strategier. De skriver även om det regionala målet som innebär att 90
procent av hushållen och företagen i Dalarna ska ha tillgång till höghas-
tighetsbredband (> 100 megabit/s) och detta även finns med som mål i
kommunernas strategier. En aktiv dialog och samverkan om bredbands-
frågorna är något som ska främjas i kommunerna. FalunBorlänge avslutar
avsnittet med att möjligheten att placera master och annan trådlös bred-
bandsinfrastruktur för att säkra trådlös bredbandskommunikation ska be-
aktas i planering och tillståndsgivning (FalunBorlänge, 2014a:51). Ka-
pitlet följs av rekommendationer varav “FalunBorlänge ska ha en aktiv
dialog och samverkan om bredbandsfrågor” är den rekommendation som
anspelar direkt till IT-infrastrukturen (FalunBorlänge, 2014a:51).
Till översiktsplanen hör ett dokument där de bilagor som legat till grund
för/har använts i översiktsplanen listas, bland annat strategiska styrdoku-
ment i kommunerna men också regionala mål, planer och program som
bedömts vara relevanta för samhällsplaneringen i Dalarna. Bland annat
har bredbandsstrategin för Falu kommun använts och likaså bredbands-
strategin för Dalarna (FalunBorlänge, 2014b:10, 13).
Andra dokument: Falun och omvärlden
Falu kommun har gjort en omvärldsspaning som fungerar som ett kom-
plement till deras fördjupade översiktsplan. Tanken med denna är att den
ska bidra till en förståelse och ett samtal om hur omvärlden på sikt kan
komma att påverka utvecklingen av Falu tätort. I dokumentet lyfter
kommunen de fyra megatrenderna som pekas ut av Boverket, de övergri-
pande förändringskrafterna enligt SKL (globaliseringen, värderingsför-
ändringar, demografi, klimatförändringar och ny teknik) och resonerar
kring deras påverkan av Falu tätort (Falu kommun, 2017:7). Kommunen
lyfter bland annat teknisk utveckling där de skriver att ny teknik kan vara
nanoteknik, robotar och intelligenta system, digitalisering, nya transport-
medel för gods och människor, DNA-teknik och så vidare. Falu kommun
89
Boverket
(2017:11) skriver att denna nya teknik kommer att skapa helt nya möjlig-
heter men också nya utmaningar, bland annat kommer det fysiska rummet
att påverkas.
För Falun del tror kommunen att ny teknik kan resultera i nya boende-
former, nya upplevelser och annorlunda mötesplatser för “cross-over”
mellan kultur, forskning, handel och näringsliv etcetera. Ny teknik kan
också innebära att vattendrag kan nyttjas annorlunda och att sjöar kan re-
nas från tungmetaller. Som ett exempel på en ny teknik lyfter Falu kom-
mun 3D-skrivare, vilka kan komma att påverka varulager och transport-
behovet genom att varor produceras vid behov (Falu kommun, 2017:11).
Kommunen lyfter att de behöver göra konsekvensanalyser för olika före-
teelser av ny teknik samt dra upp riktlinjer och strategier för framtiden för
att förstå konsekvenserna och kunna göra medvetna val. I analyserna bör
det fysiska rummet inbegripas (Falu kommun, 2017:12). Kommunen stäl-
ler sig frågor kring vilka transportlösningar som bör utredas som intres-
santa lösningar inom överskådlig tid och likaså hur intelligenta system
och tankar om SMART City påverka den fysiska utformningen av Falu
tätort (Falu kommun, 2017:12).
De har även ett avsnitt om internet och digitala medier. Falu kommun ser
digitaliseringen som en möjlighet att förenkla inom en rad områden för
service, vård, handel, turism och vår personliga vardag. De anser även att
den digitala tekniken skapar möjligheter för handel, marknadsföring av
turistmål och privata ändamål. De lyfter bland annat VR-teknik, intelli-
genta system och delningsekonomi osv. Kommunen ställer sig frågor
kring digitaliseringen, som till exempel hur digitalisering kan ske utan att
personer exkluderas (Falu kommun, 2017:12). De lyfter även att det finns
en risk för en digital kollaps och att de därför måste kunna hantera en så-
dan situation ifall att den uppstår, men också att digital stress hos invå-
narna kan uppstå av en ständig uppkoppling och att kommunen måste
skapa avkopplade och avkodade miljöer som alternativ (Falu kommun,
2017:13).
Sammanfattning:
● Kommunerna lyfter de fyra megatrenderna, varav en digitaliserad
värld är en.
● De skriver att en hög digital kommunikationskapacitet stärker
regionens attraktivitet..
● De nämner e-handel men skriver samtidigt att det än så länge inte
har påverkat fysiska etableringar.
● De har ett kapitel om IT-infrastruktur och hävdar att det är en
viktig förutsättning för att människor ska kunna delta och verka i
90
Boverket
samhället oavsett om de bor i städer eller på landsbygden. Den
enda rekommendationen i översiktsplanen som syftar till IT-
infrastrukturen är: “FalunBorlänge ska ha en aktiv dialog och
samverkan om bredbandsfrågor”.
● Falu kommun har tagit fram ett dokument som komplement till
deras FÖP för Falu tätort. Dokumentet innehåller en omvärlds-
spaning där kommunen bland annat lyfter den tekniska utveckl-
ingen och digitalisering. Här skriver kommunen vad ny teknik
kan vara, vad det kan innebära för staden och hur de bör hantera
detta.
2.37. Göteborg (2009)
Framtidsspaning trots äldre plan
Göteborgs översiktsplan antogs 2009 och är därmed den äldsta planen
som studerats. Anledningen till att vi har tagit med den, trots sin ålder, är
för att vi ville få med de tre största städerna i Sverige (Stockholm, Göte-
borg och Malmö). Trots sina år på nacken så gör Göteborgs kommun
några framtidsspaningar i översiktsplanen angående digitalisering och ny
teknik.
E-handel och elektronisk kommunikation
De ställer sig bland annat frågor om e-handelns utveckling under kapitlet
“Växande och förändrad handel” och kommunen skriver att vid en ökad
e-handel blir det viktigt att främja distributions- och logistikytor i sam-
verkan med lokala utlämningsställen (Göteborgs kommun, 2009:66).
Detta är dock inget som återspeglas i deras strategier.
I kapitlet “Robust samhälle” lyfter Göteborgs kommun (2009:60) att må-
let med den elektroniska kommunikationen och internet är att de ska tåla
driftstörningar. För att minska risken för störningar i kritiska samhälls-
funktioner vid exempelvis ett elavbrott krävs det att reservelkraft finns
tillgängligt för dessa. Även basstationer för mobil telefoni bör ha en tryg-
gad elförsörjning skriver kommunen (Göteborgs kommun, 2009:61).
Varför elektronisk kommunikation är viktigt för staden är inget som de
utvecklar eller skriver om.
Ny teknik
I kapitlet “Förändrat transportbehov” skriver kommunen att alternativa
fordon kommer att tas fram, men att kollektivtrafik, cykel och “ett klokt
användande av bil” är nycklar till ett hållbart transportsystem. De skriver
även att den framtida tekniska utvecklingen kan ge sofistikerade trafiksty-
91
Boverket
rande system (som informerar om lämpliga färdvägar och som påverkar
val av restid och transportmedel) (Göteborgs kommun, 2009:83). Detta är
inget de lyfter vidare, utan strategierna handlar främst om spårtrafik.
Utöver detta nämner de ibland ny teknik i översiktsplanen och att det kan
komma att påverka exempelvis var byggnader lokaliseras (t.ex. “ny tek-
nik kan begränsa störande verksamheters påverkan”), leda till energisnåla
lösningar samt bidra till att buller och luftföroreningar minskar (Göte-
borgs kommun, 2009: 50, 89, 102).
Andra dokument
På sin hemsida har kommunen ett avsnitt som behandlar Göteborgs Stads
digitala utveckling. Här skriver de kort om vilka fördelar digitalisering
samt digitala tjänster och service kan innebära för samhället, bland annat
att invånarnas vardag kan förenklas. Digitaliseringen antas även stärka
Göteborg och kommunen arbetar aktivt med digitalisering inom flera om-
råden, t.ex. inom utbildningsområdet, vård och omsorg, stadsutveckling,
demokrati och miljö. De håller även på att ta fram en bredbandsstrategi
för kommunen (Göteborgs kommun, u.å.).
Här finns också länkar till deras program för e-samhälle och en hemside-
länk där det ska vara möjligt att läsa mer om Göteborgs Stads arbete med
digitalisering. Dock är varken dokumenten eller hemsidan om digitali-
sering tillgängliga och kommunen har inte svarat på våra önskemål om att
få mer information om deras digitala arbete. Därav kan resultatet i den
här studien vara missvisande.
Sammanfattning:
● Göteborgs kommun gör en viss framtidsspaning när det gäller ny
teknik och digitalisering i översiktsplanen
● De ställer sig frågor om e-handelns utveckling
● De nämner elektronisk kommunikation
● De har avsnitt om digitalisering på sin hemsida, dock är flera do-
kument och länkar inte tillgängliga
92
Boverket
3. Resultat regionala program
I det här kapitlet finns beskrivningar av de olika regionernas utvecklings-
planer och -program som har studerats. Varje beskrivning följs av en kor-
tare sammanfattning i punktform.
3.1. RUFS 2050 Digitaliseringen och ny teknik är något som genomsyrar RUFS 2050 och
beskrivs som den kraft som verkar leda till de största förändringarna i
samhället, och som samtidigt är mycket svåra att förutse. Utvecklingen
uppmärksammas som en stark trend i omvärlden som påverkar regionen.
Trendspaning
Trendspaningar i RUFS 2050 lyfter att den digitala teknikens utveckling
påverkar alla områden, sektorer och verksamheter, även hälso- och sjuk-
vård, offentlig omsorg, utbildning och andra offentligt finansierade väl-
färdstjänster. Digitaliseringen bygger på en snabb teknisk utveckling som
ökar i takt. Omställningsförmågan inom såväl näringsliv som akademi,
och inom transportsystemet, utbildning och offentlig service blir avgö-
rande för hur väl regionen kan anpassa sig (Tillväxt- och regionplaneför-
valtningen, 2017:13). En ökad tillgång till kommunikationssystem och
sociala medier, liksom ett ökat resande leder till att världen krymper. Det
ger möjligheter till nya och mer effektiva kontaktytor mellan individer
och mellan invånare och myndigheter (Tillväxt- och regionplaneförvalt-
ningen, 2017:13). Virtuella möten ersätter eller kompletterar i allt större
utsträckning fysiska kontakter, därför är de digitala förbindelserna minst
lika viktiga som de fysiska (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen,
2017:24).
En ledande tillväxt-och kunskapsregion
Utvecklingen inom digital teknik är en del av regionens mål. I målet om
en ledande tillväxt- och kunskapsregion beskrivs hur den digitala infra-
strukturen i framtiden är väl utbyggd och digitaliseringen är en fortsatt
språngbräda för att utveckla näringslivet och den offentliga sektorn.
Kompetensförsörjningen svarar bättre upp mot arbetsmarknadens behov
och det möjliggör för regionens styrkeområden inom näringslivet, såsom
IKT, att rekrytera den expertis och kompetens som de behöver. Föränd-
ringstrycket för en grön tillväxt, klimat- och energismarta lösningar och
ett mer kretsloppsinriktat samhälle främjar innovation och nytänkande
(Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2017:35).
93
Boverket
Distansutbildningar och MOOC-utbildningar (massive open online
courses) har fått genomslag. Utbyggnaden av bredband i regionen ger
också förutsättningar för utbildnings- och arbetsformer på distans, vilket i
högsta grad gynnar studiemöjligheterna på landsbygden (Tillväxt- och
regionplaneförvaltningen, 2017:127). Även en mer kunskapsintensiv
tjänstemarknad, med automatisering och digitalisering kommer innebära
stora förändringar för Stockholmsregionen. Enligt RUFS2050 medför di-
gitaliseringen även stora förändringar för näringslivet. Det digitala sam-
hället leder till ett nytt entreprenörskap som driver tillväxten. Delningse-
konomi och cirkulär ekonomi som lyfter fram ett kretsloppssamhälle med
små mängder avfall och produktformgivning som underlättar återvinning
lyft som en del i utvecklingen för Stockholmsregionen. Den offentliga
sektorn kan på olika sätt delta i utvecklingen, exempelvis genom att
främja innovation, gemensamma utvecklingsarenor och testbäddar. Ge-
nom att tillgängliggöra öppna data kan den offentliga sektorn också skapa
förutsättningar så att privata aktörer kan ta fram nya tjänster (Tillväxt-
och regionplaneförvaltningen, 2017:35, 103).
Nya möjligheter
Smarta digitaliseringslösningar lyfts under teknisk försörjning samt möj-
ligheter för transportsystemet. Teknikutvecklingen kommer innebära en
större andel eldrivna fordon, självkörande fordon, anropsstyrd kollektiv-
trafik, intelligenta transportsystem. Digital infrastruktur blir även ett sätt
att skapa social sammanhållning och kan användas för att sprida kultur.
Även hälso- och sjukvård och annan samhällsservice kan förbättras med
digital teknik. Digitaliseringen gör det enklare att få service. Dagens digi-
tala lösningar kan knyta samman offentliga aktörer inom en samhällssek-
tor för att möta önskemål om snabbhet, enkelhet och tillgänglighet från
enskilda medborgare (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2017:113).
Utmaningar
Digitala samhällen är också sårbara när beroendet av digital infrastruktur
ökar. Därför behövs löpande sårbarhetsanalyser och att rusta sig inför di-
gitaliseringens utmaningar. De centrala ställningstaganden som görs i
RUFS2050 är att skolan och utbildningen får en central roll i att se till in-
vånarnas digitala grundkompetens. Det är även ett steg i att säkerställa ett
kontinuerligt flöde av nyutbildade med spetskompetens i digital teknik.
Näringslivet behöver satsa på en aktiv matchning på arbetsmarknaden
och ett flexibelt system för omställning när vissa arbeten försvinner och
nya arbeten och arbetsformer uppstår i och med automatiseringen och
teknikens utveckling. De behöver även dimensionera bredbandsnätet för
94
Boverket
framtidens behov så att alla har möjlighet att konkurrera med sina tjänster
på lika villkor (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2017:103).
Sammanfattning:
● I RUFS 2050 lyfts att man tror att:
○ Stora förändringar kommer ske i och med delningseko-
nomi och cirkulär ekonomi
○ En stark tjänstesektor utvecklas som har ett högt kun-
skapsfokus där den offentliga sektorn kan på olika sätt
stödja och delta i utvecklingen, genom att främja inno-
vation, gemensamma utvecklingsarenor och testbäddar.
○ Tillgänglig öppen data skapar förutsättningar så att pri-
vata aktörer kan ta fram nya tjänster som kommer alla
invånare till del.
○ IoT, Internet of Things, kommer innebära att i stort sett
alla fordon, gods och hushållsapparater med mera kan
förses med inbyggda sensorer
○ Automatisering och omställning till cirkulär ekonomi ger
möjlighet till många nya jobb, men det innebär också att
en del befintliga jobb försvinner.
● I RUFS 2050 lyfts att utbyggnaden av bredband är viktigt då allt
fler tjänster i samhället är digitala och att man vill påskynda
elektrifieringen av vägtransportsektorn
● De lyfter vikten av att ge invånarna i regionen en bra digital
grundkompetens på alla utbildningsnivåer
● De vill arbeta för att virtuella möten ersätter eller kompletterar i
allt större utsträckning fysiska kontakter
3.2. Region Skåne
Region Skåne har flera regionala dokument som verkar på den fysiska
planeringen. Två dokument som vi har tittat på är “Det öppna Skåne 2030
- Skånes regionala utvecklingsstrategi” (2014) och deras TemaPM “Pla-
nera för det digitala samhället” (2017).
Det öppna Skåne 2030 - Skånes regionala utvecklingsstrategi
Inledningsvis i sin regionala utvecklingsstrategi presenterar Region Skåne
(2014:9) sin målbild för Skåne. Målbilden handlar om “det öppna Skåne
2030”. Här talar regionen om det gränslösa Skåne som möjliggör för rö-
relse, samarbete, möten och möjligheter. De ser det öppna Skåne som en
levande, hållbar och attraktiv region med global konkurrenskraft och hög
livskvalitet (Region Skåne, 2014:8). I slutet av målbilden skriver region-
en att den genom sina utvecklingskorridorer, infrastruktursatsningar och
95
Boverket
höghastighetståg tillsammans med andra grannregioner blir starka och
samspelande regioner. Och tillsammans med en utvecklad kommunikat-
ionsteknologi kopplar de upp sig mot hela världen (Region Skåne,
2014:9). Region Skåne har pekat ut fem prioriterade ställningstaganden
som syftar till att förverkliga deras målbild och till varje ställningsta-
gande finns ett antal delstrategier.
Genomgående i dokumentet så framträder en vilja att utveckla sig till en
kreativ mötesplats som är en stark plattform för hållbar tillväxt och ut-
veckling. Regionen lyfter sin önskan att skapa innovationsarenor och att
utvecklas som en forsknings- och utvecklingsregion. I anslutning till detta
nämner region Skåne tre prioriterade styrkeområden som de ska arbeta
för att lyfta, nämligen smarta material, smarta städer och personlig hälsa.
Några av de nya potentiella innovationsarenorna som Region Skåne
(2014:23) identifierar är livsmedel, media, mobil kommunikation, kultu-
rella och kreativa näringar, turism, gröna näringar, logistik, packaging,
cleantech, city training, materialvetenskap och life science, och regionen
skriver att dessa ska ges förutsättningar att stärkas (Region Skåne,
2014:23).
Bredband och IT-tjänster
Region Skåne trycker på att det är viktigt för kommunen att satsa på att
utveckla kommunikationer, inte bara transportinfrastruktur utan utveckl-
ingen av bredband och telekommunikation är lite viktigt (Region Skåne,
2014:29). Utbyggda IT-tjänster och ökad tillgång på bredband kommer
att vara viktiga insatser för hur tillgängligheten upplevs i Skåne enligt
regionen (Region Skåne, 2014:30). En utbyggd IT-infrastruktur kommer
nämligen att förbättra möjligheterna till att arbeta och studera på distans
(Region Skåne, 2014:31). Ett konkret mål som finns bland de olika ställ-
ningstagandena är att “År 2030 ska 100 procent av Skånes hushåll och
arbetsplatser ha möjlighet till digital uppkoppling.” (Region Skåne,
2014:33). Utöver detta lyfter Region Skåne sin ambition att “aktivt arbeta
för ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne 2030 och ett hållbart
resande genom bland annat mobility management, cykelvägar, kollektiv-
trafikutveckling, biogasutbyggnad och innovativa transporter och lo-
gistiklösningar.“ (Region Skåne, 2014:32). Till vilket målet “År 2030 ska
Skåne vara klimatneutralt och fossilbränslefritt” svarar (Region Skåne,
2014:33).
Välfärdsteknologi och e-tjänster
Region Skåne skriver även om välfärdstjänster och hur nya och ökade
krav från människor innebär att kraven och förväntningarna som mor-
gondagens Skåne måste leva upp till är hög kvalitet, direkt tillgång, val-
96
Boverket
frihet, snabb service, skräddarsydda tjänster, flexibla lösningar samt ett
brett och varierat utbud (Region Skåne, 2014:35). Regionen skriver att de
ska anpassa, utveckla och skapa nya välfärdstjänster och att den explos-
ionsartade utvecklingen som finns av ny teknik ställer krav på andra for-
mer av samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor
och akademi - “den enskilda människans önskemål och behov ska vara
utgångspunkten när morgondagens tjänster utformas inom välfärdssek-
torn” (Region Skåne, 2014:35). Enligt Region Skåne ska det vara enkelt
att hitta information och få vägledning och rådgivning snabbt när du bor i
Skåne, oavsett om du bor i staden eller på landsbygden. Skåne ska därför
satsa på ny välfärdsteknologi och e-tjänster med vilka individen själv kan
medproducera sina välfärdstjänster. “Skåne ska stimulera en utveckling
av utbudet inom välfärdsområdet, nya innovativa idéer ska fångas upp
och mobila samhällstjänster ska utvecklas.” (Region Skåne, 2014:36).
Men hur idéerna ska fångas upp eller vilka mobila samhällstjänster som
ska utvecklas framgår ej. I en av delstrategierna lyfter Region Skåne
(2014:37) att ny teknik och tvärvetenskaplig forskning också utmanar be-
fintliga arbetssätt inom hälso- och sjukvården och att beredskapen därför
är stor för att introducera nytt och avveckla gammalt. Exakt vad det är för
ny teknik som utmanar de befintliga arbetssätten och metoderna beskrivs
inte vidare.
Regionen lyfter även att de behöver utveckla ett förändringsledarskap på
alla nivåer med hög beredskap för snabba förändringar både vad gäller
omvärld, globalisering och ny teknik, men också att Skåne behöver stärka
forskningen inom nya dynamiska områden som teknik, logistik och orga-
nisation (Region Skåne, 2014:38). De lyfter även att ny teknik öppnar
upp för nya arbets- och inlärningsmetoder och att skolan därmed behöver
ligga långt framme i utvecklingen såväl i klassrummet som på internet
(Region Skåne, 2014:38).
Avslutningsvis skriver Region Skåne att den regionala utvecklingsstrate-
gin beskriver vad som behövs göras, men inte hur. Hur strategin ska ge-
nomföras är upp till alla utvecklingsaktörer att själva utveckla och agera
kring (Region Skåne, 2014:46).
Planera för det digitala samhället
Region Skåne har upprättat ett dokument som behandlar digitalisering i
den fysiska planeringen, “Planera för det digitala samhället - Fysisk pla-
nering som verktyg för fiberutbyggnaden i Skåne” (2017). Regionen
identifierar digitaliseringen som en av tre megatrender som förändrar för-
utsättningarna i vår omvärld (Region Skåne, 2017:6), detta då det digitala
samhället skapar nya möjligheter och förutsättningar för både näringsli-
97
Boverket
vet, offentliga verksamheter såväl som för invånarna i Skåne - den digi-
tala infrastrukturen bidrar till att göra det möjligt att bo, arbeta och på
andra sätt verka i hela Skåne (Region Skåne, 2017:3). Även kommuner-
nas samhällsplanering kan dra nytta av digitaliseringen genom nya verk-
tyg för informationsspridning, demokrati och deltagande. Men för att inte
någon del av befolkningen ska hamna i ett digitalt utanförskap krävs att
insatser för att alla ska ha samma möjlighet att tillgodogöra sig informat-
ion och ta del av samhällstjänster (Region Skåne, 2017:6).
För att de framtida digitala tjänsterna ska kunna nyttjas fullt ut krävs ett
helt utbyggt fibernät konstaterar regionen (Region Skåne, 2017:6). Reg-
ion Skåne lyfte regeringens bredbandsstrategi med målet att 95 procent
av Sveriges befolkning ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s till år 2020,
vilket överensstämmer med deras eget satta mål. För att detta ska kunna
ske krävs en utbyggnad av fibernätet men också att fasta och trådlösa nät
uppgraderas med ny teknik (Region Skåne, 2017:6f, 8).
Digitaliseringens möjligheter
Regionen redovisar möjligheter som följer med den digitala infrastruk-
turen. Digitaliseringen av samhället och utbyggnaden av bredband möj-
liggör för tjänster och verksamheter att bli mindre platsbundna. Detta re-
sulterar bland annat i en större arbetsmarknad och ökade möjligheter till
att välja boendemiljö, det tillgängliggör distansutbildning, kulturutbud
och kvalificerad sjukvård, det ger bättre förutsättningar och ett självstän-
digare liv för personer med olika former av funktionsnedsättningar, det
kan leda till ett minskat resebehov (vilket främjar en hållbar utveckling)
samt nya former för medborgardialoger kan skapas (Region Skåne,
2017:16). Digitala tjänster ger också större frihet att välja plats för bostad
och företag och minskar därmed behoven av resor (Region Skåne,
2017:22). De skriver om nyttan av digitalisering kopplat till landsbygden,
näringslivet, skola och utbildning, vården, omsorgen och hemtjänsten,
den kommunala förvaltningen samt kultur och turism. Under varje rubrik
lyfter de konkreta exempel på vad en digitalisering skulle kunna innebära
rent praktiskt (Region Skåne, 2017:17–19). Ett exempel är under rubriken
“Omsorgen och Hemtjänsten” där möjliga digitala tjänster som hemtjäns-
ten kan använda sig av är kameror och bildskärmar för tillsyn och kom-
munikation, digitala lås- och larmfunktioner samt sensorer som övervakar
(Region Skåne, 2017:18).
Sett till samhällsplaneringen möjliggör digitaliseringen för att öka delak-
tigheten enligt regionen. Dels kan digitaliseringen komma att påverka
medborgardialoger och inflytandet genom att nya samrådsprocesser kan
uppstå med digitala informationskanaler. Medborgardialogen kan komma
98
Boverket
att breddas, nå nya målgrupper och få nya former. Grupper som vanligt-
vis inte deltar i planeringen, på exempelvis samrådsmöten, kan komma
att bidra med åsikter och stärka sitt inflytande, exempelvis om det till di-
gitalt kartburen information är lätt att lägga till sina egna kommentarer
(Region Skåne, 2017:20). Digitaliseringen möjliggör även för ökad till-
gänglighet av samhällsinformation t.ex. genom att tillgängliggöra kartor
för allmänheten med hjälp av digital teknik. Även virtuell 3D-
presentationer kan göra föreslagna planer och exploateringar lättare att
förstå och aktuell samhällsinformation kan presenteras via till exempel
filmer och spel. Digitala tjänster kan även ge medborgarna insyn i pro-
cessen av inlämnade ärenden, t.ex. att deras lovansökan har inkommit och
var i granskningskedjan ärendet befinner sig (Region Skåne, 2017:20).
Framtidsspaningar
Region Skåne gör även några framtidsspaningar. Bland annat lyfter de
begreppet sakernas internet, Internet of Things, som innefattar intelli-
genta hus, smarta elnät och intelligenta transportsystem. Den smarta sta-
den är ytterligare ett begrepp de lyfter som innefattar sensorer i stadsmil-
jön som i realtid samlar information om och optimerar användningen av
exempelvis energiförbrukning, belysning, kollektivtrafik och avfallshan-
tering. Det tredje begreppet är The Blind City, vilket är tillgänglighetsan-
passning för personer med nedsatt syn med hjälp av digital teknik som
underlättar vardagslivet, vilket kan innebära en ökad självständighet
(Skåne region, 2017:21).
Fysisk planering som ett verktyg
Dokumentet mynnar ut i två kapitel som handlar om fiberutbyggnad. I det
sista kapitlet “Fysisk planering - som verktyg för fiberutbyggnad och di-
gitalisering” konstaterar regionen att bredbandsmålet kommer nås i tätor-
terna år 2020 men att det finns ett behov av ny utbyggnadsmodell för
landsbygden då utvecklingen ligger efter där (Region Skåne, 2017:30).
Staten pekar ut kommunerna som nyckelaktörer för att bredbandsmålen
ska nås och ett sätt för att driva på utbyggnaden av bredbandsnätet är att
göra kommunens samhällsplanerare delaktiga och lyfta bredbandsfrå-
gorna i översiktsplaneringen (Region Skåne, 2017:30). Region Skåne
(2017:32) skriver även att kommunerna behöver prioritera digitalisering-
en i sina verksamheter och att det behöver få genomslag utifrån hur den
kommunala organisationen ser ut.
Elektronisk kommunikation definieras numera (sedan 2011) som ett all-
mänt intresse. Detta innebär för kommunernas del att de är skyldiga att i
sina detalj- och översiktsplaner beakta behovet av elektroniska kommu-
nikationer (Region Skåne, 2017:32). Syftet är att frågor om infrastruk-
99
Boverket
turen för bredband ska komma in i ett tidigt skede av den fysiska plane-
ringen, exempelvis i översiktsplaneringen, och bör hanteras strategiskt i
översiktsplaneringen och på ett liknande sätt som infrastrukturerna el och
VA i detaljplanering (Region Skåne, 2017:33). Av översiktsplanen ska
det även framgå hänsyn till och samordning med relevanta nationella och
regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling
inom kommunen. De nationella och regionala bredbandsstrategierna och
deras mål är exempel på sådana dokument att ta hänsyn till (Region
Skåne, 2017:33).
Översiktsplanering
Nyttan av att lyfta bredband i översiktsplaneringen menar Region Skåne
(2017:34) är bland annat att fiberinfrastrukturen lyfts till ledningsnivå
inom politik och förvaltning. Genom att engagera kommunens ledning i
fiberinfrastrukturen kan detta påverka utbyggnaden av fiber positivt.
Översiktsplanen fungerar även som en arena för kommunen att samordna
sina insatser för fiberinfrastrukturen i. Detta ger kommunen möjlighet att
involvera de berörda av fiberinfrastrukturen, förankra målsättningar och
överväga vilken organisation och vilka resurser det kan kräva (Region
Skåne, 2017:34).
Region Skåne (2017:35) ger exempel på lämpliga aktiviteter i översikts-
planeringen som bland annat handlar om att väcka intresset och kunskap-
en om fiberutbyggnaden, digitaliseringen av samhället och kommunens
verksamheter, anordna temamöten om fiberutbyggnaden och digitali-
seringen inom kommunen, anordna möten och dialoger med medborgare
och näringsliv o.s.v. Regionen ger även exempel på hur detta kan redovi-
sas i översiktsplanen, t.ex. genom fokus på fiber på landsbygden, nulä-
gesbeskrivning, kartredovisningar, nyttan av digitaliseringen o.s.v. (Reg-
ion Skåne, 2017:35). De ger också förslag till hur kommunen kan sam-
verka och vara pådrivande i fiberutbyggnaden (Region Skåne, 2017:36).
Avslutningsvis i sina slutsatser konstaterar regionen att digitaliseringens
förändring av samhället kommer att vara en stor fråga de kommande åren
och behöver prioriteras av alla kommuner. Två viktiga insatser handlar
om en framsynt samhällsplanering och att bedriva utvecklingsarbete av
kommunens välfärdstjänster. Region Skåne menar att ett fullt utbyggt fi-
bernät är en första förutsättning för digitaliseringen. Kommunens arbete
med bredband och digitalisering behöver grundas på kunskap och förstå-
else om fiberutbyggnadens villkor – men framförallt om hur digitali-
seringen kan förändra vårt samhälle. I kommunens organisation behöver
dessa frågor få en framskjuten plats i nivå med sin betydelse (Region
Skåne, 2017:37).
100
Boverket
Sammanfattning:
● Två regionala dokument har studerats: Det öppna Skåne 2030 -
Skånes regionala utvecklingsstrategi” (2014) och “Planera för
det digitala samhället” (2017).
● I ”Det öppna Skåne 2030”:
○ Lyfter Region Skåne målbilden om en utvecklad kom-
munikationsteknologi, vilken möjliggör för Skåne att
koppla upp sig mot hela världen
○ Tre prioriterade styrkeområden beskrivs: smarta material,
smarta städer och personlig hälsa
○ De lyfter vikten att utveckla kommunikationer, både
transportinfrastruktur och utvecklingen av bredband och
telekommunikation vilket ger ökade möjligheter att stu-
dera på distans. 2030 ska 100% av Skånes hushåll och
arbetsplatser ha möjlighet till digital uppkoppling
○ De lyfter välfärdsteknologi och e-tjänster
■ Nya innovativa idéer ska fångas upp och mobila
samhällstjänster ska utvecklas - hur detta ska gå
till beskriver de ej
■ Behandlar digitalisering i den fysiska planering-
en
● I ”Planera för det digitala samhället”:
○ Lyfts digitalisering som en av tre megatrender som
■ Skapar nya möjligheter och förutsättningar för
samhället: näringsliv, invånare och den offent-
liga verksamheten
■ Ger nya verktyg för samhällsplaneringen att
samla in och nå ut med information
○ De lyfter att fibernätet behöver byggas ut
○ De ser digitaliseringens möjligheter kopplat till att
■ T.ex. tjänster och verksamheter blir mindre
platsbundna, minskat resebehov och ökad delak-
tighet
■ De gör framtidsspaningar där bland annat Inter-
net of Things, The Blind City, den smarta staden
omnämns.
○ De ser fysisk planering som ett verktyg för att få in frå-
gor om infrastrukturen för bredband i ett tidigt skede av
den fysiska planeringen (t.ex. översiktsplaneringen). Nyt-
tan med att lyfta bredbandsfrågor i den översiktliga pla-
neringen menar Region Skåne är att fiberinfrastrukturen
då lyfts till ledningsnivå inom politik och förvaltning,
vilket kan påverka en utbyggnad positivt.
101
Boverket
○ De lyfter översiktsplaneringen som en arena för kommu-
nen att samordna sina insatser
○ Region Skåne ger exempel på lämpliga aktiviteter i över-
siktsplaneringen, t.ex. anordna temamöten om fiberut-
byggnaden.
○ Region Skåne konstaterar att digitaliseringen måste prio-
riteras av alla skånska kommuner och att ett fullt utbyggt
fibernät är en första förutsättning för digitaliseringen.
3.3. Västra Götalandsregionen
Regional utveckling och VG2020
I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen (VGR) som står för
den regionala utvecklingen i regionen och har haft uppdraget att ansvara
för den regionala utvecklingen sedan ett riksdagsbeslut 1999 (Västra Gö-
talandsregionen, 2017a). VGR tog 2013 fram den regionala utvecklings-
strategin VG2020 (Västra Götaland 2020 - strategi för tillväxt och ut-
veckling i Västra Götaland 2014–2020) efter en två år lång process
(VG2020, 2013:3). Strategin syftar till att stärka Västra Götaland som en
attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsreg-
ion (Västra Götalandsregionen, 2017b). VGR ser sin roll i det regionala
utvecklingsarbete som ansvariga för att ta fram strategin, driva arbetet
framåt och följa upp RUP:en, men för ett framgångsrikt genomförande
krävs det att alla aktörer i Västra Götaland arbetar mot målen - alla har ett
individuellt ansvar som organisationer att stämma av deras egna verk-
samheter mot VG2020-strategin (Västra Götalandsregionen, 2017b;
2017c).
Inledningsvis identifierar regionen ett par utgångspunkter som RUP:en
tar sin grund i. Ett stort fokus ligger på att vara attraktiva för studenter
och forskare, att regionen ska generera innovation genom att attrahera
dessa grupper. Västra Götalandsregionen lyfter ambitionen att vara
världsledande inom sina styrkeområden. Regionen lyfter fem styrkeom-
råden som i en gemensam process pekats ut av politiker, akademi och nä-
ringsliv, dessa är life science, hållbara transporter, hållbar stadsutveckl-
ing, grön kemi, marin miljö och marina sektorer. Andra starka områden
som regionen lyfter och där de vill att ett aktivt utvecklingsarbete ska be-
drivas är textil/mode/design, material (nano, plast, trä) och hållbar pro-
duktion, kulturella och kreativa näringar (KKN), förnybar energi, livsme-
del/gröna näringar, besöksnäring samt informations- och kommunikat-
ionsteknik (IKT) (Västra Götalandsregionen, 2013:6f).
102
Boverket
Framtidsspaningar och teknikutveckling
Så vad finns det för framtidsspaningar i VG2020? Har VGR vägt in den
tekniska utvecklingen i sin RUP? VG2020 består att 4 teman, 9 områden
och 32 prioriterade frågor. Av dessa olika indelningar är det några av
dessa som kan ses ha en direkt koppling till en framtida teknikutveckling.
Under temat “En ledande kunskapsregion” skriver VGR att “en stark in-
frastruktur för utveckling krävs i form av Science Parks och andra forsk-
nings- och innovationsmöjligheter”. Detta utvecklar de under den priori-
terade frågan “1.2.2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsk-
nings- och innovationsmiljöer” där de skriver: “Utveckling av internat-
ionellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer ska stimul-
eras. Det gäller inte minst inom områden där det finns en ambition att
vara världsledande. Samtliga universitet och högskolor har strategier
där man identifierat områden att satsa extra på inom forskning och ut-
bildning.“ (Västra Götalandsregionen, 2013:15).
Under avsnittet “1.2.3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya
idéer omsätts till praktik” skriver VGR om innovation och utveckling.
Här menar VGR “Att praktiskt testa och demonstrera ny kunskap och
pröva nya lösningar är viktigt för att snabba på utvecklingsprocesser.
Fortsatt offensiva satsningar på problemformulering, på att öppna upp
miljöer och verksamhet för test, på demonstration och innovation samt på
innovationsupphandling behövs.“ Vidare skriver de att tillfälliga labb och
liknande där studenter, medarbetare och andra aktörer engageras för att
arbeta med lösningar på samhällsutmaningar ska utvecklas vidare (Västra
Götalandsregionen, 2013:16).
Avsnittet “1.2.5 Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kun-
skapsregion” skriver regionen att en fortsatt utveckling av Science Parks
ska ske och att dessa ska fungera som plattformar för samarbete mellan
företag, lärosäten och offentliga aktörer. Västra Götaland hade år 2013
sex stycken Science park med fokus på starka områden:
● Göteborg, Lindholmen – med inriktning på fordonselektronik,
säkerhet, logistik och media
● Göteborg, Sahlgrenska – med fokus på biomedicin och hälsa
● Göteborg, Johanneberg – samhällsbyggnad, energi och material-
teknik
● Borås (Sjuhärad) - design och smarta textilier
● Innovatum i Trollhättan (Fyrbodal) – produktionsteknik,
miljö/energi, kreativa näringar
● Gothia Science Park i Skövde (Skaraborg) - virtuella system, da-
taspel och informationsteknologi.”
103
Boverket
Genom att öka samarbetet mellan olika Science Parks menar regionen att
kvaliteten kan öka vilket skapar förutsättningar för internationell styrka
(Västra Götalandsregionen, 2013:16f).
Infrastruktur
Under temat “En region för alla” handlar det om att ge invånarna möjlig-
heter att ta tillvara Västra Götalands “samlade förutsättningar för arbete,
utbildning och kultur genom tillgång till olika former av kommunikation”
(Västra Götalandsregionen, 2013:17). Det är främst temat “2.3. Tillgång
till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet” som kopplar
till teknisk utveckling, då regionen skriver att väl fungerande transporter
för personer och gods och en högkvalitativ IT-infrastruktur är en förut-
sättning för fortsatt välstånd i Västra Götaland. Trots mycket investering-
ar infrastruktur och kollektivtrafik så skriver regionen att tillgången till
kommunikation brister. De lyfter även regionens ambition att utveckla
Västra Götaland som testarena för hållbara transportlösningar (Västra
Götalandsregionen, 2013:21).
Här är det de prioriterade frågorna 2.3.2 och 2.3.3 som främst kopplar till
den tekniska utvecklingen. En del av 2.3.2: Bygga ut en kollektivtrafik
som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet handlar om att
“kollektivtrafiken är en central resurs och ett skyltfönster för ambitioner-
na i Västra Götaland att vara testarena för hållbara transportlösningar.
Nya trafiklösningar, ny teknik, nya tjänster kring resan m.m. ska ständigt
provas.” Den andra prioriterade frågan under det här temat är 2.3.3: Bi-
dra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar
hållbarhet. Tillgång till IT med hög kvalitet är en förutsättning för invå-
nare och företag inom regionen. Två konkreta mål är att nio av tio hushåll
och företag år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid
nedladdning (idag fem av tio) samt att Västra Götaland ska ses som ett
föredöme när det gäller IT-användning för hållbarhet och samhällsservice
(Västra Götalandsregionen, 2013:22f).
I det tredje temat “En region där vi tar globalt ansvar”, område 3.1: “Ett
resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan”, lyfts Västra Göt-
aland som testarena återigen upp. För att regionen ska vara en resursef-
fektiv och fossiloberoende ekonomi menar regionen att det krävs omfat-
tande satsningar på infrastruktur och teknikutveckling och en ändring av
normer och värderingar i mer hållbar riktning. De skriver att “Ett politiskt
ledarskap som bidrar till att offentlig sektor går före, utvecklar och inför
mer hållbara lösningar i samverkan med näringslivet, är en förutsätt-
ning. Vi behöver avsätta resurser för att utveckla och sprida mer håll-
bara lösningar globalt. Västra Götaland ska vara en testarena för resur-
104
Boverket
seffektiva lösningar och gå från test till fullskaligt genomförande inom
fler områden.” (Västra Götalandsregionen, 2013:24). Detta återspeglas
sedan i de prioriterade frågorna genom att regionen pekar ut den offent-
liga sektorn som ansvarig till att vara ledande på utveckling av hållbara
lösningar, eller i alla fall vara drivande och implementera lösningar i sina
egna och i offentligt finansierade verksamheter (Västra Götalandsregion-
en, 2013:24).
Sammanfattning:
● Västra Götalandsregionen har mycket fokus på innovation och
vara attraktiva för studenter och forskare
● De lyfter IKT som ett starkt område där de vill att ett aktivt ut-
vecklingsarbete ska bedrivas
● De vill se en fortsatt utveckling av Science Parks
○ ökat samarbete mellan olika Science Parks
○ och Västra Götaland som en test- och demonstrations-
arena
● De vill verka för IT-infrastruktur med hög kvalitet
○ 2020 ska nio av tio hushåll och företag ha tillgång till
bredband om minst 100 Mbit/s
● Västra Götaland ska vara ett föredöme för andra regioner när det
gäller IT-användning, hållbara lösningar och resurseffektivitet
3.4. Region Örebro län - Regional digital agenda
Det finns en digital agenda satt för Örebro län. Arbetet med genomföran-
det av den regionala digitala agendan leds av Region Örebro län från och
med 2016 (Region Örebro län, 2017). Samtliga kommuner i länet och
Örebro universitetet står bakom agendan, tillsammans med Region Öre-
bro län och Länsstyrelsen. De ser att digitaliseringens framfart har varit
snabb och haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Målet med agen-
dan är att den digitala tekniken kan bidra till att skapa en jämställd, at-
traktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar. Regionen
ser att tekniken kan förenkla för företag och bidra till att skapa fler arbets-
tillfällen, samt ge nya möjligheter i områden som vård och omsorg. De
som slutar skolan i Örebroregionen ska vara väl rustade för en arbets-
marknad som kräver goda IT-kunskaper. IT ska även bidra till att miljö-
belastningen minskar (Region Örebro län, 2014:4).
Strategiska områden
Digitaliseringen påverkar alla samhällsprocesser. Flera av de viktigaste
faktorerna för pågående samhällsförändringar kommer från utvecklingen
105
Boverket
och användningen av IT. Det handlar bland annat om hur vi skapar ett
långsiktigt hållbart samhälle och hur vi med teknikens hjälp bidrar till ett
mer miljöanpassat samhälle (Region Örebro län, 2014:7).
Ett viktigt område sett ur strategisk synpunkt är förutsättningar för ett ro-
bust och säkert bredbandsnät, som medger hög överföringshastighet och
som når alla invånare i länet var de än bor (Region Örebro län, 2014:9).
Region Örebro län vill också se att nya alternativa lösningar för kommer-
siell service utvecklas i länet. För landsbygdens utveckling är det även re-
levant med effektiva och samordnade transport- och logistiklösningar
som kan främja både kommersiell och offentlig service. Den nya digitala
tekniken ses också som ett verktyg för att uppnå uppsatta energi- och
klimatmål (Region Örebro län, 2014:9–10).
E-förvaltning
Olika e-tjänster kan underlätta för invånarna att hitta och utnyttja service,
detta är något offentliga verksamheter behöver utveckla. Digitaliseringen
kan i form av e-förvaltning göra det enkelt för invånare att vara delaktiga
och få inflytande i olika processer och det blir smidigare att hitta och an-
vända offentliga data för allmänheten (Region Örebro län, 2014:19).
Tillgång och kunskap om internet
En väl utbyggd IT-infrastruktur är en viktig förutsättning för regionens
utveckling. Kravet på snabb och säker tillgång till internet ökar och är
framöver en förutsättning för att även landsbygden ska utvecklas positivt
(Region Örebro län, 2014:13). Regionen vill även minska det digitala ut-
anförskapet och se att fler kan tillgodogöra sig utbudet som finns till-
gängligt genom internet (Region Örebro län, 2014:17).
Energi och miljö
För att effektivisera energianvändningen och minska användandet av fos-
sil energi kan digital teknik användas som ett effektivt redskap. Digital
teknik beräknas ha en potential att kunna minska koldioxidutsläpp inom
områden som byggande, energi och transport med 15 procent (Region
Örebro län, 2014:35). Digital teknik är därmed ett viktigt verktyg för att
uppnå gemensamma klimat- och miljömål. Inte minst viktigt är det att er-
sätta och effektivisera transporter och resor med olika IT-lösningar, till
exempel genom resfria mötestekniker, ruttoptimering och intelligenta
transportsystem (Region Örebro län, 2014:35).
Det är svårt att identifiera någon rumslig dimension i någon hög utsträck-
ning i agendan. Bredband är en viktig fråga och likaså att det ska vara väl
utbyggt i regionen, även på landsbygden. Exempel för att minska energi-
106
Boverket
användningen och klimatpåverkan handlar om att ersätta och effektivisera
transporter och resor med olika IT-lösningar genom exempelvis resfria
mötestekniker, ruttoptimering och intelligenta transportsystem. De skri-
ver även om att skapa fysiska och virtuella kulturella och kreativa mötes-
platser (Region Örebro län, 2014:35, 38).
Sammanfattning:
● Region Örebro län lyfter vikten av ett robust och säkert bred-
bandsnät
● De vill se effektiva och samordnade transport- och logistiklös-
ningar som kan främja kommersiell och offentlig service är vä-
sentligt, även för landsbygdens utveckling.
● De menar att digital teknik har potential att kunna minska koldi-
oxidutsläpp inom framförallt byggande-, boende- samt energi-
och transportområdet och är därmed ett viktigt verktyg för att
uppnå energi- och klimatmål.
● De ser att man i framtiden kan ersätta och effektivisera transpor-
ter och resor med olika IT-lösningar, t.ex. genom resfria mötes-
tekniker, ruttoptimering och intelligenta transportsystem
● De vill skapa och utveckla fysiska och virtuella kulturella och
kreativa mötesplatser.
107
Boverket
4. Slutsatser
De flesta kommuner med nyare översiktsplaner (från 2016 och framåt)
lyfter digitaliseringen som en viktig trend som kommer att påverka sam-
hället i stort. Det går dock att urskilja en osäkerhet bland kommunerna in-
för den tekniska utvecklingens framtid. De kommuner som ligger i fram-
kant med digitaliseringen i översiktsplanerna vill försöka följa utveckl-
ingen och skapa förutsättningar för en utveckling de inte vet hur den
kommer att se ut. Det finns inte många planerade konkreta åtgärder och
strategier utan mer konstaterande av att kommunerna vill vara öppna för
förändring och skapa flexibla förutsättningar. Kommunerna vill helt en-
kelt främja en flexibel planering som möjliggör för flera möjliga framti-
der.
Den kommun som kommit allra längst med att få med digitaliseringen
som en viktig trend som genomsyrar stadens utveckling är främst Stock-
holms stad som bland annat tagit fram en strategi för en smart och upp-
kopplad stad (som har mycket likheter med RUFS:en). Även Malmö och
Västerås skriver om digitaliseringen och dess möjligheter i relativt stor
utsträckning.
Utgångsläget skiljer sig dock åt mellan kommunerna och det går att ur-
skilja skillnader främst mellan kommuner belägna i norr och söder i vårt
avlånga land. De kommuner som redan har ett utbyggt bredbands- eller
fibernät har kommit längre i sina tankar och reflektioner kring digitali-
seringen, medan andra kommuner som helt saknar det underlag och eko-
nomiska medel som krävs för en utbyggnad av IT-infrastrukturnätet inte
har kommit lika långt. I flera av de mindre kommunerna, så kallade
landsbygds- och glesbygdskommuner, skrivs det relativt lite om digitali-
sering i översiktsplanerna. Det är möjligtvis en prioriteringsfråga och de
har i vissa fall inte kommit lika långt i bredbandsutvecklingen som de
större städerna. De gånger som de mindre kommunerna skriver om digita-
lisering och IT-infrastruktur så är det ofta möjligheten för invånare att bo
kvar i kommunerna tack vare distansarbete och distansstudier som lyfts
som viktigt.
Trots de olika utgångspunkterna så har alla översiktsplaner den gemen-
samma nämnaren att de skriver om fiber och/eller bredband. En utvecklad
IT-infrastruktur med god uppkoppling anses vara nödvändig, framförallt i
framtiden, för att kommunernas invånare inte ska hamna i ett digitalt ut-
anförskap och för att de ska kunna ta del av nyttan med digitaliseringen
och olika samhällsfunktioner som blir tillgängliga. Det finns därför ofta
108
Boverket
en kommunal bredbandsstrategi eller en plan om att ta fram en sådan i
översiktsplanerna eller så hänvisar kommunerna till regionala strategier
som behandlar uppkoppling. Det nationella målet om bredband i världs-
klass är vanligt förekommande.
När det gäller ny teknik och utvecklingen mot allt mer fossiloberoende
samhällen är idén om detta mer förankrad och flertalet kommuner nämner
att de behöver laddstolpar för elbilar, drivmedelsstationer för alternativa
drivmedel, satsningar på förnyelsebar energi och hållbara klimatsmarta
material i byggandet.
Hur kommunerna hanterar digitalisering och utvecklingen av digitalt ba-
serad teknik skiljer sig bland landets kommuner. De finns de som har
svårt att tillgodose uppkoppling till alla sina invånare och andra som re-
dan uppnått god täckning i hela kommunen. De som kommit längst väljer
dock att vara mer reaktiva och vill hänga med och följa utvecklingen
istället för att ta fram konkreta åtgärder anpassade för det nya digitala
samhället.
109
Boverket
5. Referenser
Arvidsjaurs kommun, 2015a. Översikts- och tillväxtplan för Arvidsjaurs
kommun.
Arvidsjaur kommun, 2015b. Omvärldsanalys.
Berglund & Modin, 2016. Vad är en smart stad? En granskning av be-
greppet ”Smart City” och hur fenomenet kan utvärderas.
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8890819
Bodens kommun, 2017. Översiktsplan 2025, Bodens kommun.
Bollnäs kommun, 2014. Bredbandsstrategi 2014–2020. Bollnäs kommun,
Bollnäs kommun, 2015. Översiktsplan Bollnäs kommun.
Boverket, 2012. Vision för Sverige 2025. Karlskrona: Boverket.
Eskilstuna kommun, 2016a. Översiktsplan 2030. Del 1: Utgångspunkter
och strategier.
Eskilstuna kommun, 2016b. Översiktsplan 2030. Del 2: Grunddrag i
mark- och vattenanvändningen.
Falköpings kommun, 2017. Översiktsplan 2017–2030. Samrådsförslag.
http://mapex.falkoping.se/mapserver2015/fusion/templates/mapguide/op_
Sam-
rad/index.html?ApplicationDefinition=Library%3a%2f%2fOP_Samrad%
2fLayouts%2fop_Samrad.ApplicationDefinition [hämtad 2017-11-7]
FalunBorlänge, 2014a. Översiktsplan FalunBorlänge.
FalunBorlänge, 2014b. Bilagor till Översiktsplan FalunBorlänge.
Falu kommun, 2017. Omvärldsspaning. Del av fördjupad översiktsplan
för Falu tätort och området runt Varpan.
Gislaveds kommun, 2014. Gislaved kommun, vision 2040.
Gislaveds kommun, 2016. Kommunomfattande översiktsplan, ÖP16.
Gislaved kommun.
Gällivare kommun, 2014a. Översiktsplan Gällivare kommun 2014. Del 1
- Planförslag.
110
Boverket
Gällivare kommun, 2014b. Översiktsplan Gällivare kommun 2014. Del 2
- Planeringsförutsättningar.
Göteborgs kommun, 2009. Översiktsplan för Göteborg. Del 1: utgångs-
punkter och strategier.
Göteborgs kommun, u.å. Göteborgs Stads digitala utveckling.
http://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-
politik/kommunfakta/stadens-digitala-service/goteborgs-stads-digitala-
utveckling/ [hämtad 2017-11-28]
Hallsbergs kommun, 2016. Förslag till översiktsplan för Hallsbergs
kommun. Antagandehandling.
Jönköping kommun, 2016. Digital översiktsplan 2016 - textdel. Antagan-
deversion.
Malmö stad, 2014. Översiktsplan för Malmö - Planstrategi.
Malmö stad, 2017a. Det digitala Malmö - Program för Malmö stads digi-
talisering 2017–2022
Malmö stad, 2017b. Det digitala Malmö.
http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../IT-och-
digitalisering/Det-digitala-Malmo.html [hämtad 2017-11-20]
Mullsjö kommun, 2017a. Översiktsplan 2017, Mullsjö kommun. Utställ-
ningsförslag.
Mullsjö kommun, 2017b. Översiktsplan 2017, Mullsjö kommun. Plane-
ringsunderlag.
Norrköping kommun, 2017. Översiktsplan för staden. Norrköpings kom-
mun.
Orsa kommun, 2017. Förslag till översiktsplan för Orsa kommun med ut-
sikt mot 2035. Samrådshandling.
Oskarshamns kommuns, 2017. Översiktsplan Oskarshamns kommun
2050. Del 1 Förslag.
Piteå kommun, 2016. Vårt framtida Piteå. Planstrategi.
Regeringskansliet, 2017. Smarta städer.
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-
samverkansprogram/smarta-stader/ [Hämtad 2017-11-6]
111
Boverket
Region Skåne, 2014. Det öppna Skåne 2030 - Skånes regionala utveckl-
ingsstrategi.
Region Skåne, 2017. Planera för det digitala samhället.
Region Örebro län, 2014. Örebro läns regionala digitala agenda 2014–
2020.
Region Örebro län, 2017. Den regionala digitala agendan.
https://www.regionorebrolan.se/digitalagenda [2017-11-27]
Ronneby kommun, 2017. Ronneby 2035. Förslag till översiktsplan för
Ronneby kommun.
Simrishamns kommun, 2015. Framtiden. Översiktsplan för Simrishamns
kommun.
Sollentuna kommun, 2017. Översiktsplan 2018. Samrådsversion.
Stockholms stad, 2017a. Översiktsplan för Stockholms stad. Godkännan-
dehandling enligt stadsbyggnadsnämndens beslut.
Stockholms stad, 2017b. Strategi för Stockholm som smart och uppkopp-
lad stad.
Stockholms stad, 2017c. Den smarta staden växer fram.
http://www.stockholm.se/OmStockholm/Smart-och-uppkopplad-
stad/Den-smarta-staden-vaxer-fram/ [hämtad 2017-11-28]
Sundbybergs kommun, 2017. Översiktsplan för Sundbyberg. Sundbyberg
2030 – urbant och hållbart. Samrådsförslag.
Sundsvalls kommun, 2014. Översiktsplan Sundsvall 2021 - kommunöver-
gripande planförslag.
Tillväxt-och regionplaneförvaltningen, 2017. RUFS 2050: Utställnings-
förslag.
Timrå kommun, 2016. Översiktsplan 2035. Samrådshandling 2016-11-
17.
Uppsala kommun, 2016. Översiktsplan 2016 för Uppsala kommun. Del
A, huvudhandling.
Västerås stad, 2017. Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050.
Västra Götalandsregionen, 2013. Västra Götaland 2020. Strategi för till-
växt och utveckling i västra Götaland 2014–2020 (RUP).
112
Boverket
Västra Götalandsregionen, 2017a. Så styrs regional utveckling.
http://www.Västra Götalandsregionen.se/regional-utveckling/sa-styrs-
regional-utveckling/ [hämtad 2017-11-07]
Västra Götalandsregionen, 2017b. VG2020 - strategi för tillväxt och ut-
veckling.
http://www.Västra Götalandsregionen.se/regional-utveckling/sa-styrs-
regional-utveckling/vg2020-strategin/ [hämtad 2017-11-07]
Västra Götalandsregionen, 2017c. VG2020 – genomförande, uppföljning
och rekommendationer.
http://www.Västra Götalandsregionen.se/regional-utveckling/sa-styrs-
regional-utveckling/vg2020-strategin/vg2020--genomforande-
uppfoljning-och-rekommendationer/ [hämtad 2017-11-07]
Åmåls kommun, 2013. Åmåls kommun. Program för elektronisk kommu-
nikation. 2013-04-26.
Åmåls kommun, 2014. Översiktsplan (ÖP) 2013, Åmåls kommun, Västra
Götalands län, april 2014.
Åre kommun, 2017. Kommuntäckande översiktsplan.
Årjängs kommun, 2016. Årjängs kommun. Översiktsplan 2050.
Åsele kommun, 2014. Åsele kommun. På väg mot 2030 med visioner och
mål. Översiktsplan del 1.
Älmhult kommun, 2016. Översiktsplan. Älmhults kommun.
Ängelholms kommun, 2017a. Översiktsplan 2035. Del 1.
Ängelholms kommun, 2017b. Översiktsplan 2035. Del 2.
Ängelholms kommun, 2017c. Plan för utveckling av IT och digitali-
sering.
Örebro kommun, 2017a. Utgångspunkter
http://extra.orebro.se/forslagtillnyoversiktsplan/utgangspunkter.4.3
8aac5381587bce5d2b156f.html [hämtad 2017-11-06]
Örebro kommun, 2017b. Teknisk försörjning
http://extra.orebro.se/forslagtillnyoversiktsplan/tekniskforsorjning.4.
38aac5381587bce5d2b15cf.html [hämtad 2017-11-06]
Örebro kommun, 2017c. Näringsliv
http://extra.orebro.se/forslagtillnyoversiktsplan/naringsliv.4.38aac5
381587bce5d2bf81.html#op9a4 [hämtad 2017-11-06]
113
Boverket
Östersunds kommun, 2014a. Översiktsplan.
Östersunds kommun, 2014b. Bilaga kommunikation.
Östersunds kommun, 2014c. Bilaga näringslivsutveckling.
Östersunds kommun, 2017. Bredbandsstrategi Östersunds kommun,
2017–2020.
Östhammar kommun, 2016. Översiktsplan 2016. På väg mot världens
bästa lokalsamhälle.
Övertorneå kommun, 2014. Kommuntäckande översiktsplan.
Telefonintervju med biträdande projektledare för Stockholms stads nya
översiktsplan, 2017-11-28.
Box 534, 371 23 Karlskrona
Telefon: 0455-35 30 00
Webbplats: www.boverket.se