EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

Meddelande

Denna publikation har framställts av rådets generalsekretariat. Den tillhandahålls endast i informationssyfte och medför inte något ansvar för EU-institutionerna eller medlemsstaterna.

För mer information om Europeiska rådet och rådet, se:www.consilium.europa.eueller kontakta rådssekretariatets enhet för information till allmänheten:Rue de la Loi 175/Wetstraat 1751048 Bruxelles/BrusselBELGIQUE/BELGIËTel. +32 (0)2 281 56 50Fax +32 (0)2 281 49 77www.consilium.europa.eu/infopublic

Mer information om Europeiska unionen finns på www.europa.eu.

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2017

Föregående upplaga: 2014

Print ISBN 978-92-824-6084-9 doi: 10.2860/391977 QC-04-17-545-SV-CPDF ISBN 978-92-824-6069-6 doi: 10.2860/073213 QC-04-17-545-SV-N

© Europeiska unionen, 2017Återgivning är tillåten med angivande av källan.

Omslag: © Compassionate Eye Foundation/Jasper White, GettyimagesFör all återgivning av detta material måste tillstånd sökas direkt från innehavaren av upphovsrätten.

Besök vår webbplats:www.consilium.europa.eu

EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

”Gemenskapen skall ha till uppgift att genom att upprätta en gemensam marknad och genom att gradvis tillnärma medlemsstaternas ekonomiska politik främja en harmonisk utveckling av den ekonomiska verksamheten inom gemenskapen som helhet, en fortgående och balanserad tillväxt, en ökad stabilitet, en allt snabbare höjning av levnadsstandarden samt närmare förbindelser mellan de stater som gemenskapen förenar.”

Romfördraget, artikel 2

”Under hela krisen har vi vidtagit beslutsamma åtgärder för att bevara finansiell stabilitet och främja en återgång till hållbar tillväxt. Vi kommer att fortsätta med detta, och EU och euroområdet kommer att gå starkare ur krisen.”

Europeiska rådets slutsatser den 17 december 2010

© Julien Eichinger – Fotolia.com

”Krisen saknade motstycke, såväl beträffande intensiteten som vidden. Mitt under en storm blev vi tvungna att reparera vårt fartyg. Det krävdes drastiska beslut. Vi försökte komma fram till krisens djupaste orsaker och minska skulder och underskott i det egna landet, göra våra ekonomier konkurrenskraftigare, hjälpa varandra och stå eniga. [...] Europeiska unionen står nu mycket bättre rustad att hantera den aktuella krisen och att förhindra att liknande situationer uppstår i framtiden.”

Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy den 1 mars 2012

Talet efter hans utnämning till ordförande för en andra mandatperiod

”Det återvunna förtroendet för euroområdet är bevis på att reformansträngningar till slut betalar sig. Detta visas genom marknadens förnyade förtroende. Men ännu viktigare är att det visas genom det förnyade politiska förtroendet. [...] I slutändan är det gemensamma temat i alla våra insatser att främja Europeiska unionens mål. Dessa mål är att främja freden, unionens värden och folkens välfärd.”

Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi den 27 februari 2014

Vägen mot återhämtning och ECB:s roll, tal

”[Vi] behöver [...] en obarmhärtig beslutsamhet när det gäller att få ett slut på den ekonomiska krisen. Det är vårt ansvar att fullborda en genuin ekonomisk monetär union. Jag tar denna uppgift på största allvar, och vi måste komma ihåg att vår gemensamma valuta, euron, är en fördel och inte en nackdel.”

Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande den 1 december 2014

Anförande vid överlämningsceremonin tillsammans med den avgående ordföranden Herman Van Rompuy

”Stabilitet innebär också att man förstärker det vi hittills har byggt upp så att det blir mindre sårbart. Därför driver jag på att bankunionen och kapitalmarknadsunionen ska fullbordas helt så att den monetära unionen blir en tillgång och inte en risk för stabiliteten.”

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem den 9 december 2016

Tal vid konferensen med anledning av Maastrichtfördragets 25-årsdag

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Vad är Ekonomiska och monetära unionen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Vem gör vad i Ekonomiska och monetära unionen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Den ekonomiska och finansiella krisen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Hur löser vi krisen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

1. Förbättrad politisk samordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

2. Finansiell stabilitet – skapandet av en bankunion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

3. Stabilitetsmekanismer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Tidslinje – Ekonomiska och monetära unionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Det är lättare att jämföra priser i euroområdet där 19 länder har en och samma valuta. © Gina Sanders – Fotolia.com

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 7

VAD ÄR EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN?

”Unionen ska upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.” (Artikel 3.4 i fördraget om Europeiska unionen)

Ekonomiska och monetära unionen eller EMU är de europeiska ekonomiernas in-tegrationsprocess. EMU bidrar tillsammans med den inre marknaden till ekonomisk stabilitet, balanserad ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och hållbara offentliga finanser.

Det politiska ramverket består av två pelare: den gemensamma valutan euron – med en gemensam penning- och växelkurspolitik – samt Europeiska centralbanken (ECB) och samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik.

Penningpolitiken för den gemensamma valutan sköts självständigt av ECB. Dess främ-sta mål är att upprätthålla prisstabiliteten i hela euroområdet.

Medlemsstaterna har kvar makten över den egna ekonomiska politiken och finans-politiken och bestämmer exempelvis över skatter och nationella budgetar (utgifter och lån).

Medlemsstaterna samordnar dock den övergripande politiken på EU-nivå i syfte att uppnå ett ekonomiskt klimat präglat av balanserade nationella budgetar, reglerade finansmarknader, prisstabilitet samt ökad tillväxt och sysselsättning.

Euron har hittills införts som gemensam valuta i 19 medlemsstater.

Med euron kan konsumenterna lättare jämföra priser och slipper även växlingsavgif-ter och transaktionskostnader när de köper varor och tjänster i andra euroländer. På så sätt bidrar EMU till att en inre marknad upprättas med fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital.

© Eu

rope

iska u

nione

n, 20

17

8 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

Alla EU:s medlemsstater förväntas på sikt ansluta sig till euroområdet, förutom Stor-britannien och Danmark som har valt att avstå. För att en medlemsstat ska få ansluta sig till euroområdet måste den uppfylla ett antal kriterier, konvergenskriterierna, som gäller ekonomisk och finansiell stabilitet. De viktigaste kriterierna är

• prisstabilitet, dvs. att inflationstakten och de långa räntorna måste ligga inom vissa gränser,

• sunda offentliga finanser, dvs. att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 % av BNP (bruttonationalprodukten – det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land),

• hållbara offentliga finanser, dvs. att statsskulden inte får överstiga 60 % av BNP.

Dessutom måste landets centralbank vara oberoende.

Följande länder ingår i euroområdet: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien,

Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien,

Tyskland och Österrike.

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 9

VEM GÖR VAD I EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN?

De viktigaste aktörerna i Europeiska och monetära unionen är följande:

Europeiska rådet utformar de politiska huvudriktlinjer som ska prägla rådets, Euro-paparlamentets, Europeiska kommissionens och medlemsstaternas arbete.

Europeiska rådet består av Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och EU:s ledare (stats- och regeringscheferna). Europeiska rådet samman-träder minst fyra gånger per år.

Eurotoppmötet utformar strategiska riktlinjer för den ekonomiska politiken i syfte att öka konkurrenskraften och konvergensen inom euroområdet. Tillsammans med Europeiska rådets möten var eurotoppmötet det högsta politiska forum där beslut om samordnade åtgärder togs som svar på statsskuldskrisen.

Vid eurotoppmötet sammanträder ledarna inom euroområdet, eurotoppmötets ord-förande och Europeiska kommissionens ordförande. Även ECB:s ordförande deltar. Europaparlamentets talman och Eurogruppens ordförande kan bjudas in till dessa möten. I princip sammanträder eurotoppmötet två gånger per år.

Den konstellation av rådet som kallas ”rådet (ekonomiska och finansiella frågor)” eller ”Ekofinrådet” antar EU-lagstiftning, samordnar den ekonomiska politiken på EU-ni-vå och beslutar om huruvida en medlemsstat får införa euron. Ekofinrådet består av finans- och/eller ekonomiministrarna från EU:s medlemsstater. Europeiska kom-missionen och ECB deltar också vid Ekofinmötena. Möten hålls vanligtvis en gång i månaden.

Eurogruppen samordnar den ekonomiska politiken inom euroområdet i syfte att främja finansiell stabilitet och ekonomisk tillväxt. Till dess uppgifter hör att förbereda och följa upp eurotoppmötena. Eurogruppen är en informell grupp och består av finans- och/eller ekonomiministrarna från euroländerna. Även Europeiska kommis-sionen och ECB deltar i Eurogruppens möten. Eurogruppen träffas vanligtvis en gång i månaden dagen före Ekofinrådets möten.

10 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

Medlemsstaterna antar EU-lagstiftning i rådet, utarbetar sina nationella budgetar inom ramen för gränserna för underskotts- och skuldnivåer och utformar sin egen strukturpolitik när det gäller arbetsmarknad, pensioner och kapitalmarknader.

Europeiska kommissionen föreslår ny EU-lagstiftning och övervakar huruvida med-lemsstaterna uppfyller sina mål och lever upp till gällande regler, bland annat reglerna om ekonomisk styrning. Kommissionen utvärderar även den ekonomiska situationen och kommer med rekommendationer till rådet om vilka beslut som ska fattas.

Europeiska centralbanken (ECB) är euroområdets centralbank. Den utformar penningpolitiken med prisstabilitet som huvudsakligt mål, och bestämmer även referensräntan.

Eurosystemet, som utgörs av Europeiska centralbanken och euroländernas central-banker, genomför penningpolitiken.

Eurogruppens möte den 20 februari 2017. © Europeiska unionen, 2017

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 11

Europeiska centralbankssystemet (ECBS) består av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i samtliga EU-länder, vare sig de har euron som valuta eller ej. Alla medlemsstaternas centralbanker äger gemensamt ECB.

Europaparlamentet är som medlagstiftare tillsammans med rådet delaktigt i EU:s lagstiftningsprocess på vissa områden som rör samordningen av den ekonomiska po-litiken. Rådet, kommissionen och Eurogruppens ordförande informerar regelbundet Europaparlamentet om hur denna lagstiftning genomförs.

Europeiska centralbanken har sitt säte i Frankfurt am Main. © Daniel Roland, AFP

Insättningsgarantisystemen förebygger eventuella uttagsanstormningar, dvs. en situation när folk fruktar att deras bank ska kollapsa och därför rusar till banken för att ta ut sina pengar. © Lee Jordan, Creative Commons 2.0

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 13

DEN EKONOMISKA OCH FINANSIELLA KRISEN

När den ekonomiska och finansiella krisen drabbade Europa 2009 blottades dess eko-nomiers svagheter. Det blev också tydligt hur beroende de europeiska ekonomierna är av varandra, i synnerhet inom euroområdet: finansiella svårigheter i vissa länder spillde över på andra och förvärrade den ekonomiska situationen.

Krisen påverkade de offentliga finanserna, banksektorn, tillväxten, jobben och kon-kurrenskraften. Den ekonomiska utvecklingen upphörde, ekonomin trädde in i en lågkonjunktur, företag fick läggas ner och personal sägas upp. Skatteintäkterna mins-kade, utgifterna för arbetslöshetsersättning ökade och staterna blev tvungna att låna mer pengar för att täcka de växande budgetunderskotten. Statsskulden steg snabbt i vissa länder, vilket i sin tur fick inlåningsräntorna att stiga till oacceptabla nivåer. Detta ledde till att några länder kom att stå på randen till konkurs.

Under åren före krisen hade banker i hela Europa tagit alltför stora risker. I några län-der hade bankerna till exempel, i en tid av kontinuerligt stigande priser, varit alltför villiga att låna ut pengar till husbyggen. När bostadsbubblan brast började priserna att sjunka, vilket ledde till stora förluster. Bankerna blev ovilliga att låna ut pengar till företag som var i behov av kapital för att utveckla eller starta sin verksamhet – Europa drabbades av kreditåtstramning.

Regeringarna blev tvungna att ingripa och rekapitalisera bankerna med offentliga medel. Det stod också klart att flera medlemsstater inte hade fört en sund budgetpo-litik när ekonomin gick bra och inte byggt upp den buffert som behövdes för att han-tera krisen. Snabbt försämrade offentliga finanser, svaga tillväxtutsikter och/eller oro i finanssektorn ledde till att finansmarknaderna började ta ut högre räntor på lån till regeringarna. Regeringarnas finansieringsproblem fick i sin tur negativa konsekvenser för banksektorn och ekonomin.

14 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

HUR LÖSER VI KRISEN?

Som svar på krisen har medlemsstaterna, euroområdet och hela EU gjort stora an-strängningar för att säkerställa finansiell stabilitet, stödja tillväxt och sysselsättning och förbättra den ekonomiska styrningen.

I och med krisen uppenbarades systematiska brister i medlemsstaternas ekonomier. Som en reaktion på detta tog de nationella regeringarna och EU-institutionerna ett stort antal initiativ för att slå vakt om euroområdets finansiella stabilitet och förstärka regelverket både i euroområdet och i EU som helhet. För att undvika att liknande kriser uppkommer i framtiden enades man om en omfattande reform av den eko-nomiska styrningen, förbättrad reglering och tillsyn av banksektorn och ekonomiskt bistånd till regeringar i euroområdet som står inför ekonomiska svårigheter.

1. FÖRBÄTTRAD POLITISK SAMORDNING

På EU-nivå har den politiska samordningen mellan medlemsstaterna förbättrats. Det-ta gäller alla EU-länder, men särskilt euroländerna.

Den nya samordningsramen är inriktad på förebyggande arbete. Kontinuerlig över-vakning sker för att upptäcka varningssignaler på ett så tidigt stadium som möjligt. Allt detta syftar till att förstärka EMU och göra det stabilare så att medlemsstaterna kan åstadkomma solidare och hållbarare budgetar och stadig ekonomisk tillväxt med fler jobb åt Europas medborgare.

Stabila budgetarHörnstenen i budgetsamverkan utgörs av stabilitets- och tillväxtpakten. Den in-rättades för att säkerställa sunda offentliga finanser i hela EMU och för att se till att budgetpolitiken är enhetlig i de länder som har euron som valuta. Pakten bestämmer referensvärden som medlemsstaterna måste rätta sig efter: budgetunderskottet mås-te vara mindre än 3 % av BNP och statsskulden under 60 % av BNP. Pakten förstärktes under 2011 då den så kallade sexpacken – ett paket med sex lagstiftningsakter – träd-de i kraft och därmed stärkte den ekonomiska styrningen inom EU.

Stabilitets- och tillväxtpakten består av två delar: en förebyggande och en korrige-rande del.

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 15

Den förebyggande delenDen förebyggande delen är inriktad på att utvärdera de nationella budgetplanerna för nästa år och budgetpolitiken för de kommande tre åren. Målet är att förhindra att alltför stora budgetunderskott byggs upp. De nationella budgetplanerna visar hur medlemsstaterna tänker se till att budgetpolitiken är sund i enlighet med de kriterier som nämndes tidigare. Euroländerna kan bli föremål för finansiella sanktioner i form av depositioner som ska betalas in till kommissionen. Detta är en integrerad del av den process som kallas den europeiska planeringsterminen.

Den korrigerande delenDen korrigerande delen aktiveras om ett land har alltför hög skuld- eller underskotts- nivå. Om ett euroland inte vidtar nödvändiga åtgärder för att korrigera dessa nivåer kan finansiella sanktioner införas, till att börja med i form av depositioner till kommissionen och i nästa steg i form av böter.

Flexibel tillämpning av reglernaNär man tillämpar reglerna tar man hänsyn till olika extraordinära omständigheter utanför regeringarnas kontroll som påverkar de nationella budgetarna, till exempel lågkonjunktur, extraordinära utgifter för att bekämpa terrorism eller kostnader för flyktingkrisen.

Man kan också ta hänsyn till utgifter för strategiska investeringar och strukturreformer som ska förbättra den långsiktiga budgetbalansen och främja tillväxt.

Mer samordning inom euroområdetBudgetstabiliteten har stärkts ytterligare genom den så kallade tvåpacken som ska förbättra övervakningen av ekonomin och den finansiella situationen inom euroom-rådet. Inom ramen för den europeiska planeringsterminen lämnar euroländerna in sina budgetförslag till kommissionen som gör en bedömning av dem innan de antas av de nationella parlamenten.

Om en medlemsstat har allvarliga finansiella svårigheter eller instabiliteter kan Euro-peiska kommissionen placera landet under förstärkt övervakning. Detta innebär mer övervakning av kommissionen och rådet, utöver den vanliga samordningen av den ekonomiska politiken som omfattar alla länder.

Sunda offentliga finanser: finanspaktenFördraget om stabilitet, samordning och styrning (finanspakten) vidareutvecklar och kompletterar budgetreglerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Där ställs krav på euroländerna att de ska ha enhetliga och permanent bindande budgetregler i sin nationella lagstiftning, helst i grundlagen.

16 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

Enligt reglerna om budgetbalans får det årliga strukturella budgetunderskottet (det underskott som beror på en bestående obalans mellan ett lands inkomster och ut-gifter) inte överstiga 0,5 % av BNP. Om så sker måste åtgärder för att minska detta budgetunderskott aktiveras automatiskt. De som inte följer reglerna kan ställas till svars inför EU-domstolen.

Länder som deltar i finanspakten måste informera varandra, rådet och Europeiska kommissionen i förväg när de avser att emittera nya statsobligationer och därmed öka sin skuld. De diskuterar också alla planer på större ekonomisk-politiska reformer.

De 19 euroländerna (Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Ita-lien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slove-nien, Spanien, Tyskland och Österrike) och sex medlemsstater utanför euroområdet (Bulgarien, Danmark, Polen, Rumänien, Sverige och Ungern) har redan undertecknat finanspakten. Den trädde i kraft den 1 januari 2013.

Europeiska kommissionen

Rådet

Europaparlamentet

Europeiska rådet

Eurogruppen

Presenterar den årliga tillväxtöversikten

Diskuterar den årliga tillväxtöversikten

Diskuterar den årliga tillväxtöversikten

Fastställer ekonomiska

prioriteringar

Den europeiska planeringsterminen – samordning av medlemsstaternas budgetpolitik och ekonomiska politik, januari–juni

MedlemsstaternaPresenterar nationella budgetplaner och sin

ekonomiska politik

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 17

Den europeiska finanspolitiska nämndenI oktober 2015 antog kommissionen ett beslut om inrättande av en europeisk finans-politisk nämnd som ska förse kommissionen med råd och utvärderingar om den övergripande inriktningen på euroområdets finanspolitik. Detta oberoende organ består av fem internationella experter vars arbete bidrar till kommissionens arbete med att övervaka och verkställa stabilitets- och tillväxtpakten.

Samordning av den ekonomiska politiken: den europeiska planeringsterminenDen europeiska planeringsterminen är en cykel för samordning av den ekono-miska politiken och finanspolitiken inom EU. Medlemsstaterna får riktlinjer och re-kommendationer som de tar hänsyn till när de utarbetar sina respektive nationella budgetplaner.

Antar landsspecifika rekommendationer

Ställer sig bakom landsspecifika

rekommendationer

Föreslår landsspecifika

rekommendationer

Enas om landsspecifika

rekommendationer

Lägger fram yttranden om euroländernas budgetförslag

Diskuterar euroländernas budgetförslag

Den europeiska planeringsterminen – samordning av medlemsstaternas budgetpolitik och ekonomiska politik, januari–juni

Antar nationella budgetar

Presenterar budgetförslag (endast euroområdet)

© Europeiska unionen, 2017

18 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

Processen sträcker sig över årets sex första månader, därav namnet – planeringstermi-nen. Under den europeiska planeringsterminen anpassar medlemsstaterna sin bud-getpolitik och sin ekonomiska politik till överenskomna mål och regler på EU-nivå. Planeringsterminen ska därigenom

• säkerställa sunda offentliga finanser,• främja ekonomisk tillväxt,• förhindra alltför stora makroekonomiska obalanser i EU.

Den europeiska planeringsterminen inleds i november med att kommissionens årliga tillväxtöversikt publiceras. I översikten analyseras det ekonomiska läget i EU och övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken för det kommande året identifieras, bland annat finanspolitiska åtgärder och reformer som krävs för stabilitet och tillväxt.

Under januari och februari diskuterar medlemsstaterna dessa prioriteringar med sina EU-partner i rådet.

Även Europaparlamentet diskuterar tillväxtöversikten under samma period och avger ett yttrande om riktlinjerna för sysselsättning i översikten.

Med utgångspunkt i dessa diskussioner fastställer EU:s ledare de politiska riktlinjerna för året vid Europeiska rådets vårmöte i mars.

Utifrån dessa riktlinjer beskriver medlemsstaterna hur de tänker tillämpa riktlinjerna i sin ekonomiska politik och budgetpolitik. I april lägger de fram sina medelfristi-ga budgetplaner (stabilitetsprogram för euroländerna och konvergensplaner för medlemsstater utanför euroområdet) och nationella ekonomiska planer (nationella reformprogram).

Under maj föreslår kommissionen specifika rekommendationer för varje EU-land, de landsspecifika rekommendationerna. Rekommendationerna utgör skräddarsydda politiska råd till medlemsstaterna.

I juni diskuterar rådet de landsspecifika rekommendationerna och kommer överens om dem. Europeiska rådets möte i juni godkänner dem, och de antas därefter av rådet i juli.

Följande sexmånadersperiod kallas ibland för ”den nationella planeringsterminen”. Medlemsstaterna färdigställer sina budgetar för nästa år och tar då hänsyn till de landsspecifika rekommendationerna. Euroländerna måste lämna in sina budgetför-

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 19

slag till kommissionen i mitten av oktober. Eurogruppen diskuterar dem utifrån kom-missionens bedömning.

Med utgångspunkt i den bedömningen antar medlemsstaterna sina nationella bud-getar före årets slut, och kommissionen inleder nästa europeiska planeringstermin när den offentliggör den årliga tillväxtöversikten för det kommande året, där man noterar i vilken utsträckning medlemsstaterna har följt rekommendationerna.

Förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanserFör att undvika obalanser i ekonomin i de enskilda länderna och för EU som helhet har man infört ett system för tidig varning för makroekonomiska obalanser. En granskning av medlemsstaterna görs för att upptäcka potentiella obalanser i förhål-lande till en resultattavla med olika indikatorer såsom arbetslöshet, arbetskostnader, skillnader mellan import och export samt prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Syftet är att förstå hur ekonomier utvecklas över tiden.

Mekanismen utlöses om värdena för enskilda indikatorer överskrider överenskom-na gränser. Kommissionen gör en årlig utvärdering och identifierar eventuella pro-blem i förväg. På grundval av utvärderingen föreslås rekommendationer till enskil-da medlemsstater. Rekommendationerna är vanligtvis integrerade i den europeiska planeringsterminen.

Om ett euroland upprepade gånger inte följer rekommendationerna kan sanktioner införas mot dem.

Nationella produktivitetsnämnderRådet har rekommenderat euroländerna att inrätta nationella produktivitets-nämnder så att deras resultat i fråga om produktivitet och konkurrenskraft kan följas upp. Dessa oberoende organ ska analysera utvecklingen och de politiska utmaning-arna när det gäller produktivitet och konkurrenskraft. Nämndernas analyser bör bidra till att man kan förbättra kapaciteten att locka till sig investeringar och ta itu med fak-torer som påverkar varors och tjänsters pris och kvalitet, utöver att stödja samordning och utbyte av bästa praxis mellan euroländerna.

Nämndernas årsrapporter skulle kunna användas inom ramen för den europeiska pla-neringsterminen. Andra EU-medlemsstater uppmanas att inrätta liknande organ. De nationella produktivitetsnämnderna bör vara på plats i början av 2018.

Att främja tillväxtDen ekonomiska krisen ledde till lågkonjunktur i många EU-länder. Tillväxten sjönk kraftigt, arbetslösheten ökade och konkurrenskraften minskade. Utöver sunda offent-

20 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

liga finanser och förbättrad reglering och tillsyn av finanssektorn behöver EU även en dynamisk tillväxtstrategi.

EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi, Europa 2020, ställer upp ett antal priorite-ringar för att främja en smart och hållbar ekonomi för alla. Strategin fastställer ge-mensamma mål på områdena sysselsättning, utbildning, forskning och innovation, social delaktighet och fattigdomsminskning samt klimat och energi. Övervakning av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå dessa mål ingår i den europeiska planeringsterminen. För närvarande är de främsta prioriteringarna i Europa 2020-stra-tegin att den digitala inre marknaden och den inre energimarknaden ska inrättas.

Ett av de största problemen är det höga antalet arbetslösa ungdomar i Europa. Upp till 8 miljarder euro kommer att användas för ungdomssysselsättningsinitiativet för att skapa arbete för ungdomar.

Man har inrättat en investeringsplan för Europa som ska hjälpa till att återställa kre-ditflödena i ekonomin. Medel från EU-budgeten och Europeiska investeringsbanken används för att stödja bärkraftiga investeringsprojekt som inte kan finansieras på något annat sätt. Detta är ofta fallet med små och medelstora företag. Ytterligare

Ungdomsgarantin innebär att alla ungdomar under 25 år ska få ett högkvalitativt erbjudande om anställning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller inte längre genomgår en formell utbildning. © goodluz – Fotolia.com

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 21

EU-finansiering fungerar dessutom som en katalysator för mobilisering av privat fi-nansiering till sådana projekt. Utöver finansiering ger detta initiativ tekniskt stöd till investeringsprojekt och man försöker också fastställa hur särskilda flaskhalsar som hindrar investeringar skulle kunna undanröjas.

EIB har bland annat bidragit till finansiering av återuppbyggnad av en motorväg mel-lan Vilnius och Utena i Litauen, nybyggnation av sociala och ekonomiskt överkomliga bostäder i London, England och projekt för produktion av förnybar energi i tre regio-ner i Italien (Sardinien, Sicilien och Apulien). Banken stöder även små och medelstora företag, nystartade företag och mikroföretagare.

EIB stöder bildande av små och medelstora företag, till exempel ett företag som är specialiserat på innovativ medicinsk diagnostik. Detta företag har bland annat utvecklat en process som innebär att läkare kan få blodprovsresultat från en enda droppe blod på några få minuter direkt vid vårdinrättningen. © Europeiska investeringsbanken, 2017

22 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

2. FINANSIELL STABILITET – SKAPANDET AV EN BANKUNION

Finansiell tillsynKrisen blottade allvarliga brister i finanssektorn. Regeringar blev tvungna att gripa in för att hindra flera banker från att kollapsa.

För att förebygga liknande situationer i framtiden och förbättra samordningen av till-synen av finanssektorn mellan medlemsstaterna har EU inrättat följande nya tillsyns-myndigheter för finansiella institut:

• Europeiska bankmyndigheten (EBA) som är inriktad på banksektorn och har sitt säte i London.

• Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) som är inriktad på försäkrings- och pensionssystem och har sitt säte i Frankfurt am Main.

• Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) som är inriktad på de finansiella marknadernas funktion och har sitt säte i Paris.

• Europeiska systemrisknämnden (ESRB) som utför den övergripande makroekonomiska tillsynen av det finansiella systemet som helhet. Nämnden verkar inom ramen för Europeiska centralbankens organisation, och får även stöd därifrån.

Ett enhetligt regelverkNya bestämmelser har införts i syfte att minska de risker som banker i kris utgör för ekonomin och skattebetalarna. Några av de viktigaste inslagen är följande:

• Regler för kapitalkrav som ska säkerställa att bankerna har tillräckligt mycket kapital för att klara av förluster i alla lägen.

• Harmoniserade insättningsgarantisystem som ska garantera privatpersoners insättningar upp till 100 000 euro per person. Dessa system finansieras av banker.

• Tydliga regler för hur problemtyngda banker ska behandlas. Reglerna garanterar att processen för återhämtning och resolution påbörjas tidigt, vilket innebär så snart som tillsynsorganet upptäcker att det finns en risk att en banks verksamhet inte bär sig. På så sätt kommer inte skattebetalarna utan finansbranschen att stå för kostnaderna vid bankkonkurser.

Reglerna gäller för alla EU:s medlemsstater eftersom de omfattas av lagstiftningen om den inre marknaden. Euroområdet tar dock ytterligare ett steg mot en bankunion med ett enda tillsynsorgan och en gemensam resolutionsmekanism. Medlemsstater utanför euroområdet kan också delta i bankunionen om de så önskar.

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 23

Gemensam banktillsynInom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen har ansvaret för banktillsy-nen i euroområdet övergått från nationella myndigheter till ECB.

ECB och nationella tillsynsmyndigheter övervakar tillsammans bankerna i euroområ-det och deltagande länder utanför euroområdet. Detta leder till en mer samordnad övervakning av banksektorn och snabba åtgärder när brister upptäcks.

De största bankerna – som på grund av sin storlek, sin betydelse för ekonomin för en medlemsstat som deltar i bankunionen eller för hela unionen och sin betydande gränsöverskridande verksamhet anses utgöra en risk för hela det finansiella systemet – placeras under direkt tillsyn av ECB. De nationella tillsynsmyndigheterna kommer även fortsättningsvis att utföra tillsyn av mindre banker i nära samarbete med ECB.

INSÄTTNINGS- GARANTISYSTEM

ÅTERHÄMTNING OCH RESOLUTION AV BANKER I KRIS

KAPITALKRAV FÖR BANKER

ETT ENHETLIGT REGELVERK

GÄLLER ALLA EU-MEDLEMSSTATER

© Eu

rope

iska u

nione

n, 20

17

DEN GEMENSAMMA TILLSYNSMEKANISMEN

DIREKT TILLSYN INDIREKT TILLSYN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

ECB utför tillsyn i samarbete

med nationella myndigheter

Nationella myndigheter utför tillsyn i samarbete

med ECB

STORA BANKER129 betydande banker

ÖVRIGA BANKERUngefär 3 500 mindre betydande banker

© Eu

rope

iska u

nione

n, 20

17

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 25

Mekanism för resolution av bankerDen gemensamma resolutionsmekanismen reglerar resolutionen av olönsamma banker. Den består av den gemensamma resolutionsnämnden och den gemensam-ma resolutionsfonden. Omstrukturering och resolution av banker har därmed flyttats från nationell nivå till EU-nivå. Om en bank i euroområdet riskerar att bli olönsam kom-mer en gemensam resolutionsmyndighet att ansvara för att den banken avvecklas.

I stället för att varje land har en nationell fond för resolution och avveckling har en gemensam resolutionsfond upprättats. Fonden finansieras av hela banksektorn i bank- unionen och kan användas för resolution av alla banker i denna union.

Ett europeiskt insättningsgarantisystem diskuteras för närvarande. Tanken är att man i inledningsskedet gradvis ska införa återförsäkring och samförsäkring inom de nationella insättningsgarantisystemen och slutligen övergå till en gemensam insättningsgarantifond.

Motståndskraftiga kreditinstitutFör närvarande arbetar man med en annan del av bankunionens struktur: kreditin-stitutens motståndskraft. Syftet är att förebygga förödande negativa konsekvenser för EU:s finansiella system till följd av att stora sammanlänkade kreditinstitut går i kon-kurs. De nya reglerna innebär att man måste särskilja bankers högriskverksamhet från kärnverksamheten, såsom inlåning eller betaltjänster för privatpersoner.

26 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

BANKUNIONEN

GÄLLER ALLA EUROLÄNDER. LÄNDER

UTANFÖR EUROOMRÅDET KAN GÅ MED

ETT ENHETLIGT REGELVERKGäller alla EU-

medlemsstater

DEN GEMENSAMMA TILLSYNSMEKANISMEN

Förstärkt tillsyn av euroområdets banksektor för att upptäcka svagheter och vidta åtgärder för att

korrigera dem

DEN GEMENSAMMA RESOLUTIONS- MEKANISMEN

Garanterar en ordnad resolution av

konkurshotade banker med minimala kostnader för skattebetalarna och

den reala ekonomin

© Eu

rope

iska u

nione

n, 20

17

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 27

3. STABILITETSMEKANISMER

Sedan 2010 har vissa euroländer haft svårigheter att finansiera sina skulder. De lån som länderna tagit på de finansiella marknaderna har haft så hög ränta att det blivit svårt för länderna att hålla sina offentliga skulder på en hållbar och finansieringsbar nivå.

Därför har tillfälliga mekanismer inrättats för att snabbt återupprätta stabilitet inom euroområdet.

Grekland, Irland och Portugal har fått stöd från det tillfälliga räddningspaketet medan Spanien, Cypern och (nyligen) Grekland har fått stöd från ESM.

Hörnstenen i den europeiska brandväggen, den permanenta Europeiska stabilise-ringsmekanismen (ESM), ersatte de tillfälliga systemen i oktober 2012. ESM är ett internationellt finansiellt institut som inrättats av euroländerna och är det viktigaste instrumentet för att hjälpa euroländer som har finansiella svårigheter.

ESM har en maximal utlåningskapacitet på 500 miljarder euro. Lånen finansieras genom ESM:s upplåning på de finansiella marknaderna. Upp till 60 miljarder euro för utlåning kan användas för att direkt rekapitalisera banker.

De olika delarna av lånet betalas ut bara om det land som får stöd uppfyller de ti-digare överenskomna villkoren för att återupprätta hållbara offentliga finanser och reformera sin ekonomi. Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken övervakar genomförandet. Internationella valutafonden är delaktig när så är möjligt.

Alla euroländer är medlemmar av ESM, som har sitt säte i Luxemburg.

Villkor för stödDet finansiella stödet baseras alltid på strikta villkor som överenskommits mellan långivarna och det låntagande landet. Länderna måste förbinda sig att uppnå vissa mål, som kan ha att göra med finanspolitisk korrigering (förbättra skatteuppbörden, göra de offentliga utgifterna hållbarare, reformera offentlig förvaltning, privatisera offentliga tjänster eller företag, sälja offentlig egendom), omstrukturering av bank-sektorn (rekapitalisera, stärka regelverket och tillsynen, undsätta solventa banker och lägga ner olönsamma banker) eller arbetsmarknadsreformer. Dessa villkor kommer att hjälpa det stödmottagande landet att reformera sin ekonomi och återgå till fortlö-pande och hållbar tillväxt och hållbara offentliga finanser.

28 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

Övervakning av att villkoren uppfyllsEuropeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och (i tillämpliga fall) ESM och Internationella valutafonden kontrollerar med jämna mellanrum att de överenskom-na villkoren uppfylls. En positiv bedömning är en förutsättning för varje delutbetal-ning av finansiellt stöd.

De första positiva resultaten har redan kommit. Irland avslutade framgångsrikt sitt program i december 2013 och har åter fått tillträde till de finansiella marknaderna. Spanien avslutade sitt anpassningsprogram för finanssektorn i januari 2014 efter en grundlig omstrukturering av sina banker. Portugal avslutade i juni 2014 sitt ekonomis-ka anpassningsprogram, vilket omfattade en reformagenda för att åter få fart på den ekonomiska tillväxten. Cypern avslutade sitt ekonomiska anpassningsprogram i mars 2016 efter att ha stärkt finanssektorns stabilitet och förbättrat de offentliga finanserna. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen har också ökat i Grekland, som är det enda landet med ett pågående program.

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 29

TIDSLINJE – EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

2009Hösten: Grekland tillkännager ett underskott i de offentliga finanserna på

12,7 % av BNP och en statsskuld på 113 % av BNP.

201011 februari: EU:s ledare är redo att agera när det gäller den grekiska skulden

vilket bekräftas vid Europeiska rådets vårmöte i mars. Växande oro över skuldnivåerna i Portugal, Irland och Spanien. Eurons värde sjunker.

23 april: Grekland ansöker om finansiellt stöd.

2 maj: Euroområdets ledare och Internationella valutafonden (IMF) enas om ett räddningspaket för Grekland. Räntorna på lån till Portugal, Irland och Spanien stiger till dramatiska nivåer. Euron fortsätter att förlora i värde.

9 maj: Ekofinministrarna godkänner ett europeiskt räddningspaket värt 500 miljarder euro som består av den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM).

18 maj: Grekland tar emot första delen av sitt lån.

17 juni: EU:s ledare antar strategin för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen.

12 september: Banktillsynskommittén enas om strängare kapitalkrav för bankerna.

19 oktober: Ekofinrådet antar strängare regler för hedgefonder.

21 november: Irland ansöker om finansiellt stöd.

30 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

20111 januari: Estland ansluter sig till euroområdet.

Januari: Tre tillsynsmyndigheter för banker, fondbörser och försäkringsbolag inleder sitt arbete. Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utövar makroekonomisk tillsyn över det finansiella systemet som helhet.

Den första europeiska planeringsterminen inleds och omfattar nationell budgetplanering för 2012.

12 januari: Irland tar emot första delen av sitt lån.

24–25 mars: EU:s ledare enas om Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och en finanspakt.

7 april: Portugal ansöker om finansiellt stöd.

Juni: Portugal tar emot första delen av sitt lån.

26 oktober: Europeiska rådet beslutar att bankerna måste öka sitt primärkapital.

13 december: Den s.k. sexpacken, som gäller ekonomisk och finanspolitisk samordning och styrning i EU, träder i kraft.

20122 februari: Euroområdets ledare undertecknar ESM-fördraget och

räddningsmekanismer införs därmed för finansiellt pressade länder.

1–2 mars: 25 EU-ledare undertecknar finanspakten (fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen).

25 juni: Spanien ansöker om finansiellt stöd.

6 september: ECB tillkännager ett nytt obligationsköpsprogram för obligationer utgivna av euroländer som erhåller finansiellt stöd från euroområdets stabilitetsmekanismer.

8 oktober: ESM inleds. Den ska ge ekonomiskt stöd till sina medlemmar för att bevara den finansiella stabiliteten.

23 november: Cypern ansöker om finansiellt stöd.

11 december: Spanien tar emot första delen av sitt lån.

Oktober 2017 | SV | EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 31

20131 januari: Finanspakten träder i kraft. De 25 undertecknarna förbinder sig

härmed att genomföra budget- och skuldreglerna i sina nationella budgetar.

13 maj: Cypern tar emot första delen av sitt lån.

30 maj: Den s.k. tvåpacken träder i kraft och stärker budgetdisciplinen och den ekonomiska övervakningen i euroområdet.

3 november: Förordningen om den gemensamma tillsynsmekanismen träder i kraft. Den ger ECB nya befogenheter när det gäller tillsyn av banker i euroområdet.

20141 januari: Lettland ansluter sig till euroområdet.

Paketet om kapitalkrav för banker träder i kraft.

15 april: En politisk överenskommelse nås om den gemensamma resolutionsmekanismen. Mekanismen förvaltar resolution av konkurshotade banker på ett ordnat sätt utan att använda skattebetalarnas pengar.

4 november: Den gemensamma tillsynsmekanismen kan tillämpas helt och hållet.

20151 januari: Litauen ansluter sig till euroområdet.

En del av den gemensamma resolutionsmekanismen träder i kraft. Bland annat inrättas en ny gemensam resolutionsnämnd.

18 mars: Spanien återbetalar en del av lånet till ESM före utsatt tid.

25 juni: Rådet antar förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

30 juni: EFSF-programmet för Grekland löper ut.

2 juli: Cypern tar emot en del från ESM.

3 juli: Tidsfristen går ut för genomförande av insättningsgarantisystemet i nationell lagstiftning.

8 juli: Grekland begär ytterligare ESM-stöd.

17 juli: Rådet godkänner kortsiktig bryggfinansiering för Grekland från EFSM.

32 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN | SV | Oktober 2017

14 augusti: Eurogruppen enas om det tredje stödprogrammet för Grekland.

1 november: Kommissionens beslut om inrättande av den europeiska finanspolitiska nämnden.

20161 januari: Den gemensamma resolutionsmekanismen kan tillämpas fullt ut i

och med att den gemensamma resolutionsfonden inrättas.

17 juni: Rådet antar slutsatser om en färdplan för att fullborda bankunionen.

Politisk överenskommelse om inrättande av nationella produktivitetsnämnder.

19 oktober: Den europeiska finanspolitiska nämnden inleder sin verksamhet.

HUR HITTAR MAN EU:s PUBLIKATIONER?

Gratispublikationer• Ett enskilt exemplar

genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).• Flera exemplar/affischer/kartor

hos Europeiska unionens representationer (http://ec.europa.eu/represent_sv.htm), hos delegationer i länder utanför EU (http://eeas.europa.eu/delegations/index_sv.htm), genom att kontakta nätverket Europe Direct (http://europa.eu/europedirect/index_sv.htm) eller ringa 00 800 6 7 8 9 10 11 (gratis inom hela EU) (*).

(*) Varken informationen eller samtalen kostar i regel något (men vissa operatörer, telefonkiosker och hotell kan ta betalt för samtalen).

Avgiftsbelagda publikationer• Genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).

Rue de la Loi/Wetstraat 1751048 Bruxelles/BrusselBELGIQUE/BELGIËTel. +32 (0)2 281 61 11www.consilium.europa.eu

Print PDFISBN 978-92-824-6084-9 ISBN 978-92-824-6069-6doi:10.2860/391977 doi:10.2860/073213QC-04-17-545-SV-C QC-04-17-545-SV-N