djur.jordbruksverket.sedjur.jordbruksverket.se/download/18... · Web viewUrvalskod 822, djurskydd,...

BESLUT Dnr 3.4.20-2203/15

2015-06-12

Stödprocessavdelningen

KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER

2015Version 2

1

1 Nyheter 2015.....................................................................................................................................19

1.1 Kontrollpunkter..........................................................................................................................................19

1.2 Kontrollpunkterna i foder flyttade och med nya nummer..........................................................................19

1.3 Tillagda delar.............................................................................................................................................19

1.4 Borttagna delar.........................................................................................................................................19

2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer................................................................20

3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen...................................................................21

3.1 Ta ställning till om du är jävig...................................................................................................................21

3.2 Tänk på sekretessen..................................................................................................................................21

3.3 Förhindra smittspridning...........................................................................................................................21

3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till.....................................................................................21

3.5 Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll.........................................................................................21

3.6 Force majeure-liknande händelse..............................................................................................................22

4 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen23

4.1 Det finns olika riktlinjer för olika kontroller...............................................................................................23

4.2 Kontroller som du kan föranmäla..............................................................................................................234.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg.................................................................234.2.2 Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förväg................................................................244.2.3 Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förväg...............................................................24

4.3 Kontroller som du inte får föranmäla........................................................................................................244.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får, get och gris...........................................................................244.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder.......254.3.3 Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten.................................254.3.4 Arealbaserade kontroller.................................................................................................................254.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarna...............................................................................................25

4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla..................................................................26

4.5 Informera lantbrukaren vid föranmälan....................................................................................................26

4.6 Om du inte kan genomföra kontrollen.......................................................................................................26

4.7 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll.....................................................................26

4.8 Regelverk om föranmälan.........................................................................................................................26

5 Dokumentation av kontrollen.........................................................................................................28

5.1 Krav som ställs på dokumentationen.........................................................................................................285.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning............................................................................285.1.2 Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag........................................................................28

2

5.1.3 Dokumentationen ska vara hållbar över tiden.................................................................................285.1.4 Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande...................................................................285.1.5 Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning......................................................................28

5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar.................................................................................................295.2.1 Dokumentera noggrant....................................................................................................................295.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser................................................................................................295.2.3 Dokumentation av vilka dokument du granskar..............................................................................295.2.4 Skriv utförliga kommentarer............................................................................................................295.2.5 Mer att tänka på när du dokumenterar...........................................................................................295.2.6 Fotografier kompletterar dokumentationen....................................................................................30

6 Nyckelbegrepp..................................................................................................................................31

7 Tvärvillkor och djur........................................................................................................................32

7.1 Företag med betesmark............................................................................................................................32

7.2 Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkoren..................................................................327.2.1 Växtnäring........................................................................................................................................327.2.2 Foder:...............................................................................................................................................327.2.3 Livsmedel.........................................................................................................................................327.2.4 Förtydligande om ansvar..................................................................................................................337.2.5 Djurskydd.........................................................................................................................................337.2.6 Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd......................................................337.2.7 Djurmärkning...................................................................................................................................33

7.3 Företag med enbart åkermark...................................................................................................................34

8 Tvärvillkor och foder.......................................................................................................................35

8.1 Vem är foderföretagare?...........................................................................................................................35

8.2 Vad är en foderanläggning?......................................................................................................................358.2.1 Undantag.........................................................................................................................................358.2.2 Krav på dokumentation och journalföring.......................................................................................368.2.3 Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhet..........................................368.2.4 Kontroll av foderanläggningar..........................................................................................................378.2.5 Rapportering av kontrollresultat......................................................................................................37

9 Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista.........................................................................38

9.1 Så här fyller du i kontrollprotokollet:.........................................................................................................389.1.1 A. Kontrollobjekt..............................................................................................................................389.1.2 Specifikt för protokoll livsmedel.......................................................................................................38

www.slv.se/sv/grupp1/Lagstiftning/Vagledning-och-annan-information/............................................39

Länk till vägledningen om riskklassificering..........................................................................................39

9.1.3 B. Kontrollmyndighet.......................................................................................................................399.1.4 C. Kontroll - allmänt.........................................................................................................................399.1.5 D. Resultat........................................................................................................................................399.1.6 E. Övriga kommentarer....................................................................................................................409.1.7 F. Underskrift...................................................................................................................................40

3

9.1.8 G. Bedömning av överträdelse nr…..................................................................................................40

9.2 Avsiktlighet bör utredas.............................................................................................................................409.2.1 Mindre överträdelse enligt varningssystemet..................................................................................40

9.3 Specifikt för checklista djurskydd...............................................................................................................419.3.1 Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om..................................................................................41

a. Föreläggande eller annan form av påpekande (muntligt och/eller skriftligt) att åtgärda bristen inom 3 månader. Inga övriga åtgärder.................................................................................................................41

b. Föreläggande att åtgärda bristen inom utsatt tid, längre än 3 månader. Inga övriga åtgärder....41

c. Omedelbara myndighetsåtgärder i form av omhändertagande och omedelbara beslut om förelägganden och förbud enligt 26 § djurskyddslagen (1988:534) (kontrollanten bör ha delegationsrätt för sådant beslut). Beslut om förbud enligt 26 § djurskyddslagen kan till exempel innebära att kontrollmyndigheten begränsar antalet djur som får hållas på en viss anläggning eller djurutrymme. Eller förbjuda djurhållaren att använda stallbyggnad eller visst utrymme för djur som inte är lämplig ur djurskydds- och även djurhälsosynpunkt. Åtalsanmälan är också en typ c.............................................................................41

9.4 Specifikt för checklista livsmedel...............................................................................................................419.4.1 Rapportering av genomförd kontroll (rapportering till kommissionen KOM enligt 882/2004)........41

10 Fågel/habitat.....................................................................................................................................43

10.1 Fågel/habitat 1.....................................................................................................................................4310.1.1 Instruktion...................................................................................................................................4310.1.2 Kommentar.................................................................................................................................43

10.2 Fågel/habitat 2.....................................................................................................................................4510.2.1 Instruktion...................................................................................................................................4510.2.2 Kommentar.................................................................................................................................45

10.3 Fågel/habitat 3.....................................................................................................................................4710.3.1 Instruktion...................................................................................................................................47

11 Kontrollpunkter utarbetade efter nitratdirektivet.......................................................................49

11.1 Vnäring 1..............................................................................................................................................50

11.2 Vnäring 2..............................................................................................................................................50

11.3 Vnäring 3..............................................................................................................................................50

11.4 Vnäring 4..............................................................................................................................................5011.4.1 Instruktion...................................................................................................................................5011.4.2 Kommentar.................................................................................................................................5011.4.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................50

11.5 Vnäring 5..............................................................................................................................................51

11.6 Vnäring 6..............................................................................................................................................51


11.8 Vnäring 8..............................................................................................................................................514


11.10 Vnäring10.............................................................................................................................................52

11.11 Vnäring11.............................................................................................................................................52

11.12 Vnäring12.............................................................................................................................................5311.12.1 Instruktion...................................................................................................................................5311.12.2 Kommentar.................................................................................................................................5311.12.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................53

11.13 Vnäring 13............................................................................................................................................53

11.14 Vnäring 14............................................................................................................................................5311.14.1 Instruktion...................................................................................................................................5311.14.2 Kommentar.................................................................................................................................5411.14.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................54

11.15 Vnäring 15............................................................................................................................................54


11.17 Vnäring 17............................................................................................................................................5511.17.1 Instruktion...................................................................................................................................5511.17.2 Bedömningsvägledning...............................................................................................................55

11.18 Vnäring 18............................................................................................................................................56



11.21 Vnäring 21............................................................................................................................................57


11.23 Vnäring 23............................................................................................................................................58


5

11.25 Vnäring 25............................................................................................................................................58


11.27 Vnäring 27............................................................................................................................................59

11.28 Vnäring 28............................................................................................................................................59


11.30 Vnäring 30............................................................................................................................................60


11.32 Vnäring 32............................................................................................................................................61

11.33 Vnäring 33............................................................................................................................................61


11.35 Vnäring 35............................................................................................................................................6211.35.1 Instruktioner................................................................................................................................6211.35.2 Kommentarer..............................................................................................................................6211.35.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................62

11.36 Vnäring 36............................................................................................................................................6311.36.1 Instruktioner................................................................................................................................6311.36.2 Kommentar.................................................................................................................................6311.36.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................63

11.37 Vnäring 37............................................................................................................................................6411.37.1 Instruktioner................................................................................................................................6411.37.2 Kommentarer..............................................................................................................................6411.37.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................64



11.40 Vnäring 40............................................................................................................................................66

6



12 Växtskydd.........................................................................................................................................69

12.1 Vskydd 1................................................................................................................................................6912.1.1 Kommentar.................................................................................................................................69

12.2 Vskydd 2................................................................................................................................................6912.2.1 Instruktion...................................................................................................................................6912.2.2 Kommentar.................................................................................................................................6912.2.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................70

12.3 Vskydd 3................................................................................................................................................7012.3.1 Instruktion...................................................................................................................................7012.3.2 Kommentar, allmänt om etiketter och villkor..............................................................................7012.3.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................71






12.9 Vskydd 9................................................................................................................................................7512.9.1 Kommentar.................................................................................................................................7512.9.2 Bedömningsvägledning...............................................................................................................75

12.10 Vskydd 10..............................................................................................................................................7512.10.1 Instruktion...................................................................................................................................76

7

12.10.2 Kommentar.................................................................................................................................7612.10.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................76

12.11 Vskydd 11..............................................................................................................................................7612.11.1 Instruktion...................................................................................................................................7612.11.2 Kommentar.................................................................................................................................7612.11.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................76

12.12 Vskydd 12..............................................................................................................................................7712.12.1 Instruktion...................................................................................................................................7712.12.2 Kommentar.................................................................................................................................77

13 Hormoner..........................................................................................................................................78

13.1.1 Instruktion...................................................................................................................................7813.1.2 Vilka djurslag?.............................................................................................................................7813.1.3 Finns det tecken på att hormoner används?...............................................................................7813.1.4 Endast hormoner i visst syfte......................................................................................................78Kontrollera att hormoner används i djurhållningen endast i syfte att förhindra befruktning, framkalla abort, stimulera ägglossning, verka sammandragande på livmoder eller synkronisera brunst..................................7813.1.5 Endast godkända preparat..........................................................................................................7813.1.6 Kontrollera dokumentation.........................................................................................................7813.1.7 Bedömningsvägledning journalföring Hormon 5,11,16, 20.........................................................7913.1.8 Kontrollera om tecken på avyttrande av hormonbehandlade djur.............................................7913.1.9 Kontroll i medicinskåp.................................................................................................................7913.1.10 Brunstsynkronisering...................................................................................................................7913.1.11 Slaktdjur......................................................................................................................................7913.1.12 Kontrollera att karensregler följs.................................................................................................8013.1.13 Bedömningsvägledning karenstider Hormon 21.........................................................................8013.1.14 Bedömning..................................................................................................................................81

14 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur............................................................82

14.1 TSE 1.....................................................................................................................................................82

14.2 TSE 2 se instruktion Foder 33................................................................................................................8214.2.1 Instruktion...................................................................................................................................82

14.3 TSE 3.....................................................................................................................................................82

14.4 TSE 4.....................................................................................................................................................8214.4.1 Instruktion...................................................................................................................................8214.4.2 Kommentar.................................................................................................................................8314.4.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................83

14.5 TSE 5.....................................................................................................................................................8314.5.1 Instruktion...................................................................................................................................8414.5.2 Bedömningsvägledning...............................................................................................................84

14.6 TSE 6.....................................................................................................................................................85

14.7 TSE 7.....................................................................................................................................................85

14.8 TSE 8.....................................................................................................................................................8514.8.1 Instruktion...................................................................................................................................8514.8.2 Bedömningsvägledning...............................................................................................................85

8

14.9 TSE 9.....................................................................................................................................................86

14.10 TSE 10...................................................................................................................................................8614.10.1 Instruktion...................................................................................................................................8614.10.2 Bedömningsvägledning...............................................................................................................86

14.11 TSE 11...................................................................................................................................................87


14.13 TSE 13...................................................................................................................................................88



14.16 TSE 16...................................................................................................................................................8914.16.1 Kommentar.................................................................................................................................9014.16.2 Bedömningsvägledning...............................................................................................................90

14.17 TSE 17...................................................................................................................................................90

14.18 TSE 18...................................................................................................................................................90

14.19 TSE 19...................................................................................................................................................9014.19.1 Instruktion...................................................................................................................................9014.19.2 Kommentar.................................................................................................................................9114.19.3 Bedömningsvägledning...............................................................................................................91

14.20 TSE 20...................................................................................................................................................91


14.22 TSE 22...................................................................................................................................................92


14.24 TSE 24...................................................................................................................................................93


14.26 TSE 26...................................................................................................................................................94

14.27 TSE 27...................................................................................................................................................94

9


14.29 TSE 29...................................................................................................................................................95


14.31 TSE 31...................................................................................................................................................96


14.33 TSE 33...................................................................................................................................................97


15 Livsmedel..........................................................................................................................................98

15.1 LVäxt 1..................................................................................................................................................9915.1.1 Instruktion...................................................................................................................................9915.1.2 Kommentar.................................................................................................................................99

Bestämmelser som utgör tvärvillkor......................................................................................................100

Bilaga I del A punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/2004.........................................................................100

15.2 LVäxt 2................................................................................................................................................10015.2.1 Instruktion.................................................................................................................................10015.2.2 Kommentar...............................................................................................................................100


Bilaga I del A punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/2004.........................................................................101





15.5 LVäxt 5................................................................................................................................................103

10

15.5.1 Instruktion.................................................................................................................................10315.5.2 Kommentar...............................................................................................................................104


Bilaga I del A punkt 9 c i förordning (EG) nr 852/2004.........................................................................104

15.6 LVäxt 6, 6.1 och 6.2.............................................................................................................................10415.6.1 Instruktion.................................................................................................................................10515.6.2 Kommentar...............................................................................................................................105


Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/2002....................................................................................106

15.7 LAnimal 1............................................................................................................................................10715.7.1 Instruktion.................................................................................................................................10715.7.2 Kommentar...............................................................................................................................107


Bilaga I del A punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/2004.........................................................................108



Bilaga I del A punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/2004.........................................................................108


Bestämmelserna omfattar livsmedelsproducerande djur som behandlats med................................110

Bestämmelser...........................................................................................................................................111

Bilaga I del A punkt 4 j i förordning (EG) nr 852/2004.........................................................................111



Bilaga I del A punkt 4 h i förordning (EG) nr 852/2004........................................................................112



15.12 LAnimal 6............................................................................................................................................115

11

15.12.1 Instruktion.................................................................................................................................11515.12.2 Kommentar...............................................................................................................................115


Bilaga I del A punkt 8 d i förordning (EG) nr 852/2004.........................................................................116


Bestämmelser...........................................................................................................................................117

Bilaga I del A punkt 8 e i förordning (EG) nr 852/2004.........................................................................117

15.14 LAnimal 8, 8.1, 8.2..............................................................................................................................11715.14.1 Instruktion.................................................................................................................................11715.14.2 Kommentar...............................................................................................................................118



15.15 LMjölk 1..............................................................................................................................................11815.15.1 Instruktion.................................................................................................................................118

Kontrollera att det finns rutiner för att upptäcka sjukdomar och ätstörningar...............................118

15.15.2 Kommentar...............................................................................................................................118


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 b i förordning (EG) nr 853/2004............................................119

15.16 LMjölk 2..............................................................................................................................................11915.16.1 Instruktion.................................................................................................................................11915.16.2 Kommentar...............................................................................................................................119


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 c i förordning (EG) nr 853/2004............................................119



Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 d i förordning (EG) nr 853/2004............................................120



12

Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 e i förordning (EG) nr 853/2004............................................121





Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 3 i förordning (EG) nr 853/2004..........................................122

15.21 LMjölk 7..............................................................................................................................................12315.21.1 Instruktion.................................................................................................................................123




Dokumentationen ska omfatta................................................................................................................124





15.24 LMjölk 10............................................................................................................................................12515.24.1 Instruktion.................................................................................................................................12515.24.2 Kommentar...............................................................................................................................125


15.25 LÄgg 1.................................................................................................................................................12615.25.1 Instruktion.................................................................................................................................12615.25.2 Kommentar...............................................................................................................................126


Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004.................................................127

15.26 Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel.....................................................................127

16 Foder................................................................................................................................................129

13

16.1 Foder 1................................................................................................................................................12916.1.1 Instruktion.................................................................................................................................129

16.2 Foder 2................................................................................................................................................12916.2.1 Instruktion.................................................................................................................................12916.2.2 Kommentar...............................................................................................................................13016.2.3 Bedömningsvägledning.............................................................................................................130

16.3 Foder 3................................................................................................................................................13116.3.1...........................................................................................................................................................131







16.10 Foder 10..............................................................................................................................................13816.10.1 Instruktion.................................................................................................................................138

16.11 Foder 11..............................................................................................................................................13816.11.1 Instruktion.................................................................................................................................13816.11.2 Kommentar...............................................................................................................................13816.11.3 Bedömningsvägledning.............................................................................................................138




16.15 Foder 15..............................................................................................................................................141

14

16.15.1 Instruktion.................................................................................................................................14116.15.2 Kommentar...............................................................................................................................14116.15.3 Bedömningsvägledning.............................................................................................................141


16.17 Foder 17..............................................................................................................................................142





16.22 Foder 22..............................................................................................................................................14616.22.1 Instruktion.................................................................................................................................14616.22.2 Bedömningsvägledning.............................................................................................................147








15






17 Djurskydd.......................................................................................................................................160

17.1 Kontrollpunkter med bestämmelser för animalieproduktionens djur..................................................16117.1.1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet............................................................................................................................................16117.1.2 Daglig tillsyn sker normalt av alla djur.......................................................................................16317.1.3 Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn............................................................16417.1.4 Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme..........................................................................................................................................16517.1.5 Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen.............................................................................................16617.1.6 Utrymmen, inredning och utrustning........................................................................................16717.1.7 Kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera är uppfyllda............16817.1.8 Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen.....................................................................................................................................16917.1.9 Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation......................................................................17017.1.10 Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter. Kravet på ljusinsläpp och/ eller belysning är uppfyllt.............................................................................................................................17117.1.11 Foder och vatten.......................................................................................................................17217.1.12 Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda.................17317.1.13 Avhorning och operativa ingrepp..............................................................................................17417.1.14 Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt....................................................17517.1.15 Avel innebär inte förlossningssvårigheter eller annat lidande...................................................176

17.2 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar.....................................................................17717.2.1 Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda.....................................................................................17717.2.2 Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter...........................................................17717.2.3 För kalvar är kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera uppfyllt

17717.2.4 Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena 17817.2.5 Kraven för att hålla kalvar i ensambox är uppfyllda...................................................................178

16

17.2.6 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta.......................................................................17917.2.7 Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa....17917.2.8 Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda...........................18017.2.9 Stallklimat och luftkvalitet är anpassat till djurslaget och mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation och fungerande larmanordning...........................................................................................18017.2.10 Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och kravet på ljusinsläpp eller belysning är uppfyllt.............................................................................................................................18117.2.11 Foder och vatten.......................................................................................................................18117.2.12 Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag.....................................................................................18317.2.13 Nyfödda kalvar får råmjölk........................................................................................................183

17.3 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar.....................................................................18417.3.1 Daglig tillsyn sker av alla grisar..................................................................................................18417.3.2 Utrymme, inredning och utrustning..........................................................................................18417.3.3 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta.......................................................................18617.3.4 Smågrisar har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan.......18717.3.5 Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder.........................................................18717.3.6 Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas....................................18717.3.7 Grisarna hålls normalt i par eller grupp.....................................................................................18817.3.8 Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda............................................18917.3.9 Suggor och/ eller gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning 18917.3.10 Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat.........................19017.3.11 Fönster och belysning................................................................................................................19017.3.12 Buller.........................................................................................................................................19017.3.13 Foder och vatten.......................................................................................................................19117.3.14 Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda och operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt..............................................................................................................192

18 Normer............................................................................................................................................194

18.1 Norm 1 Uppfylls kravet på en 2m bred gödslingsfri zon intill vattendrag och sjö?..............................19418.1.1 Instruktion.................................................................................................................................194

18.2 Norm 2 Uppfylls kraven gällande uttag av bevattningsvatten?..........................................................19518.2.1 Instruktion.................................................................................................................................195

18.3 Norm 3 Uppfylls kraven för att begränsa utsläpp av farliga ämnen i grundvatten.............................19918.3.1 Instruktion.................................................................................................................................19918.3.2 Kommentar...............................................................................................................................199

18.4 Norm 4 Uppfylls krav på höst och vinterbevuxen mark?.....................................................................20118.4.1 Instruktion.................................................................................................................................201

18.5 Norm 5 Uppfylls kraven på bevuxen sluttande åkermark?..................................................................20218.5.1 Instruktion.................................................................................................................................202

18.6 Norm 6 Uppfylls kravet på bibehållande av markens organiska material...........................................20418.6.1 Instruktion.................................................................................................................................204

18.7 Norm 7 Uppfylls kravet på bibehållande av tvärvillkorselement.........................................................20518.7.1 Instruktion.................................................................................................................................205

19 Regelverk........................................................................................................................................208

17

19.1 Fågel/habitat......................................................................................................................................208

19.2 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område.............208

19.3 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område..........208

19.4 Växtskydd...........................................................................................................................................208

19.5 Hormoner............................................................................................................................................209

19.6 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur.....................................................................209

19.7 Livsmedel............................................................................................................................................209


19.8 Foder...................................................................................................................................................209

19.9 Djurskydd............................................................................................................................................210

19.10 Normer................................................................................................................................................211

20 Bemyndiganden att utföra kontroller..........................................................................................212

20.1 Direktstöd...........................................................................................................................................212

20.2 Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.............................................................................................212

21 Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9..........................................................213

18

1 Nyheter 2015

1.1 Kontrollpunkter Flera av kontrollpunkterna (växtnäring, växtskydd, foder, hormoner, TSE) har skrivits om så att de passar till en framtida mobil hantering och är skrivna efter de godkända regelträden.

1.2 Kontrollpunkterna i foder flyttade och med nya nummerFoder 9 har tillkommit och de andra punkterna är därför framflyttade ett nummer. Några foderfrågor har bytt nummer : Foder 5, 6 och 7.

1.3 Tillagda delarAvdragsvägledning för tvärvillkor är tillagd som bilaga till kontrollinstruktionen. Tanken med avdragsvägledningen är att den i praktiken ska fungera som kontrollinstruktionen. Syftet är att likrikta beräkningen av tvärvillkorsavdragen mellan länsstyrelserna.

1.4 Borttagna delarVnäring 20 utgår.

19

2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer

Den här instruktionen riktar sig till dig som är kontrollant på länsstyrelsen. Detta dokument behandlar kortfattat några nyckelbegrepp om tvärvillkor. Mer information om till exempel begrepp och beräkningsprinciper om tvärvillkor finns via Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. Där finns även gällande versioner av kontrollprotokoll och kontrollinstruktion för utskrift.

Tvärvillkoren har funnits sedan 2005. Tanken är att lantbrukare som inte följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på lantbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och hela lantbruksföretagets jordbruksmark. Det är länsstyrelsen som kontrollerar tvärvillkoren.

Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och normer. Verksamhetskraven består av ett antal EU-direktiv och EU-förordningar som lantbrukare måste ta hänsyn till för att få fullt stöd. Normer (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Gemensamt för verksamhetskrav och normer är att den enskilda lantbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i det fall länsstyrelserna konstaterar överträdelse av verksamhetskraven och normerna.

20

http://www.jordbruksverket.se/

3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen

3.1 Ta ställning till om du är jävigInnan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt för-valtningslagen. Det är heller inte lämpligt att du gör kontrollen, om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan, åtgärdsplan med mera. I sådana situationer ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som i sin tur lämnar över kontrollen till en annan kontrollant.

3.2 Tänk på sekretessenDet är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras.

3.3 Förhindra smittspridningFör att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar och andra djurutrymmen. Om det krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska också tillgodose lantbrukarens önskemål som handlar om smittskydd. Det ska göras så långt det är möjligt utan att kontrollkvaliteten blir sämre.

3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går tillInnan du inleder kontrollen på gården ska du informera lantbrukaren om vad som ska kontrolleras och hur kontrollen kommer att gå till, det gäller även om du har informerat lantbrukaren när du föranmälde kontrollen. Du ska också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen.

Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan det bli avslag på ansökan eller så kan Jordbruksverket besluta om avdrag på stöden.

Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om länsstyrelsen kommer att tillämpa några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om eventuella sanktioner ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen.

3.5 Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontrollDu ska inte gå in i några stallar eller andra djurutrymmen, om ingen på gården vet att en kontroll genomförs. Lantbrukaren eller dennes representant måste också finnas tillgänglig någon gång under kontrollen för att du ska kunna göra en kontroll av stalljournal och

21

annan dokumentation. Om lantbrukaren inte har möjlighet att närvara kan det bli aktuellt att avbryta kontrollen för att fortsätta vid ett senare tillfälle.

3.6 Force majeure-liknande händelseI vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla villkoren för stöd beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeure-liknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att Jordbruksverket ändå betalar ut stöd.

Om du stöter på problem som kan kopplas till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig på din länsstyrelse.

22

4 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen

4.1 Det finns olika riktlinjer för olika kontrollerUrvalskoden för kontrollen styr om du kan föranmäla kontrollen. Hur lång tid innan som du kan föranmäla kontrolen beror på vilken typ av kontroll det är.

Djurstödskontroll, registerkontroll och tvärvillkorkontroll för märkning och journalföring av djur får du anmäla max 48 timmar i förväg.

Tvärvillkorskontroller av foder och djur (ej märkning och journalföring) får du föranmäla max 24 timmar i förväg.

Kontroll av arealbaserade stöd och arealbaserade tvärvillkor får du föranmäla max 14 dagar i förväg.

När du samordnar kontroller är det den kontrollmed kortast tidsintervall för föranmälan som styr. Om du föranmäler kontrollen utanför satta tidsgränser för kontrollen ska du alltid skriva en motivering om orsaken. Det gäller även om du föranmäler en kontroll som egentligen ska vara oanmäld.

4.2 Kontroller som du kan föranmälaDu kan i normalfallet föranmäla kontroller. I avsnitt 4.3 finns en uppräkning av vilka kontroller som du inte får föranmäla, övriga kontroller kan du föranmäla om det inte är tydligt att syftet med kontrollen äventyras.

Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren eller dennes representant inte kan närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans.

4.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förvägFöljande kontroller kan du i normalfallet föranmäla max 14 dagar i förväg. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3.

Gårdstödskontroll

Kontroll av miljöersättningar (areal)

Kontroll av kompensationsbidrag (areal)

Tvärvillkorkontroll av skötselvillkor

Tvärvillkorkontroll av växtskydd

Tvärvillkorskontroll av växtnäring

Tvärvillkorskontroll av grundvatten

23

4.2.2 Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förvägFöljande kontroller kan du föranmäla max 48 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3.

kontroll av miljöersättningar (djur)

kontroll av kompensationsbidrag (djur)

kontroll av extra djuromsorg för suggor

registerkontroll av nöt

registerkontroller av får och get

registerkontroller av gris

tvärvillkorskontroll för märkning, journalföring och rapportering till CDB

tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av gris

tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av får och get

Datum och klockslag för föranmälan ska alltid registreras. Vid registerkontroll ska du notera klockslaget på pappersprotokollet eller under övriga upplysningar i handdatorn.

4.2.3 Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förvägFöljande kontroller kan du föranmäla max 24 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3.

Tvärvillkorskontroll för djurskydd

Tvärvillkorskontroll för foder

Tvärvillkorskontroll för hormoner

Tvärvillkorskontroll för TSE

Tvärvillkorskontroll för andra smittsamma sjukdomar

4.3 Kontroller som du inte får föranmälaKontroller som har blivit uttagna tillkontroll på grund av tips ska du inte föranmäla. För att urvalskoderna avvikelse tidigare år och övrigt urval beror det på vad du ska kontrollera om de får föranmälas. Avvikelse tidigare år får föranmälas på arealbaserade kontroller men inte på djurkontroller. För urvalskoden ”övrigt urval” får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas.

För att säkerställa att stöd-, tvärvillkor- och registerkontrollen ska kunna genomföras kan du i undantagsfall föranmäla dessa kontroller. Det kan till exempel vara deltidslantbrukare som bor i avlägsna områden.

4.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får, get och grisKontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla:

Urvalskod 300, avvikelse tidigare år

Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl

24

Urvalskod 551, initierad av registerenheten

Urvalskod 720, tips från allmänheten

Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen

Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera

Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas.

4.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder

Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla:

Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen






4.3.3 Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten

Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla:

Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen

Urvalskod 431, fågel och habitat, tips från länsstyrelsen



4.3.4 Arealbaserade kontrollerKontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla:

Urvalskod 101, tips från länsstyrelsen



4.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarnaKontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla:

Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen


25





4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmälaVid samordning av flera olika typer av kontroller hos en lantbrukare är det viktigt att du tänker på att det är olika bestämmelser för föranmälan för olika typer av kontroller. Föranmälan styrs då av kontrollen med den kortaste tiden för föranmälan. Detta innebär att om länsstyrelsen samordnar flera kontroller och en inte får föranmälas så får ingen kontroll föranmälas. Gå alltid igenom riktlinjer och vägledningar för respektive kontrollområde innan du föranmäler en kontroll.

4.5 Informera lantbrukaren vid föranmälanNär du föranmäler kontrollen ska du ge en kort information om hur kontrollen ska gå till, till exempel vad du ska kontrollera och vilken hjälp du behöver ha från lantbrukaren.

4.6 Om du inte kan genomföra kontrollenOm det uppstår problem vid själva kontrolltillfället som gör att du inte kan genomföra kontrollen ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure.

4.7 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontrollOm lantbrukaren av någon anledning inte tillåter en stöd- eller tvärvillkorskontroll ska detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren eller annan ansvarig person inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att du ska kunna genomföra kontrollen. Du ska dock informera lantbrukaren om att det kan bli avslag på ansökan om du inte får genomföra kontrollen. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste den delen av kontrollen som ändå genomföras, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen även om lantbrukaren motsätter sig kontroll.

4.8 Regelverk om föranmälanStödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Detta framgår av 25 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014.

26

5 Dokumentation av kontrollen

5.1 Krav som ställs på dokumentationen

5.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivningDin dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen kan få en riktig bild av de förhållanden som konstaterades. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person, lantbrukare eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort.

5.1.2 Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlagDokumentationen ska ge den handläggare som fattar beslut om stöd, och avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte, en god bild av de förhållanden som konstaterades vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas – rätt pengar till rätt lantbrukare – måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Både beslutsfattandet och den fortsatta kontakten med lantbrukaren blir enklare om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och väl belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället.

5.1.3 Dokumentationen ska vara hållbar över tidenDokumentationen ska också vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som under åren genomförts är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning.

5.1.4 Dokumentationen ska vara underlag vid överklagandeOm beslutet överklagas är det beslutsfattaren vid en överprövande instans som ska besluta i ärendet med stöd av dokumentationen från kontrollen. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid en överprövning.

5.1.5 Dokumentationen ska kunna hålla för en granskningDessutom kan kontrollarbetet granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. Granskningen kan utföras av Jordbruksverkets internkontrollenhet eller enhet för internrevision eller av andra myndigheter som granskar statlig förvaltning. Några av kontrollerna kan också bli granskade av EU-kommissionens revisorer. Om kommissionens revisorer hittar brister i dokumentationen kan det få stora konsekvenser, eftersom revisorerna kan dra slutsatserna att samtliga kontroller i länet eller landet utförts på samma sätt. Detta kan då leda till avdrag för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika.

27

5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar

5.2.1 Dokumentera noggrantVar noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktioner och protokoll är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen eller protokollet.

Det är särskilt viktigt att dokumentera väl om det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du ser brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan ändras efter det att kontrollen genomförts.

Uppmärksamma också att lantbrukaren ska få yttra sig över all den dokumentation som används som underlag för beslut för lantbrukaren, innan beslutet fattas.

5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser Det som du måste dokumentera är fakta som är riktig och som har betydelse för stödvillkoren. Det kan även vara bra att dokumentera sådana saker du ser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren. Men som kan ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen.

5.2.3 Dokumentation av vilka dokument du granskarNär du granskar lantbrukarens dokumentation ska du anteckna vilka dokument som granskats. Signera och datera alla dokument som du har granskat.

5.2.4 Skriv utförliga kommentarerDokumentationen ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar kontrollantens bedömning. Skriv till exempel: ”Lantbrukaren har ingen fullständig växtodlingsplan. I den plan som lantbrukaren upprättat fanns endast uppgifter om skiftesidentitet och gröda. Övrig information saknas.” En sådan här beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren ”växtodlingsplan saknas” saknar beskrivning om varför växtodlingsplanen inte kan godkännas.

5.2.5 Mer att tänka på när du dokumenterarTänk också på följande:

Skriv tydligt – tänk på att andra ska kunna läsa dina noteringar och anteckningar.

Skriv med arkivbeständig skrift, inte blyerts.

Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren.

Gör noteringar för alla de kontrollpunkter som du har kontrollerat.

Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar.

Se till att noteringarna är sakliga och relevanta.

28

Använd det material som finns tillgängligt i form av kontrollprotokoll och bilagor. Om det utrymme som finns där inte är tillräckligt för att beskriva vad du konstaterat, ska du använda ett vanligt A4-papper.

5.2.6 Fotografier kompletterar dokumentationenFotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för handläggningen.

Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med brukaren ska det tydligt framgå var bilden är tagen.

29

6 NyckelbegreppBedömningsvärde - 1, 2 eller 3 med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. 1 motsvarar 1 procent avdrag, 2 motsvarar 3 procent och 3 motsvarar 5 procent.

Rättsakt – aktuell EU-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt.

Område – det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är:

1. miljö, klimatförändring och god jordbrukshävd

2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd,

3. djurskydd,

Allvar – en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet.

Omfattning – en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, till exempel antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen.

Varaktighet – en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå.

Mindre överträdelse enligt varningssystemet – en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av lantbrukarens stödbelopp bör ske, under förutsättning att lantbrukaren inom viss tid åtgärdar överträdelsen och visar för kontrollmyndigheten att överträdelsen är åtgärdad. Detta efter att lantbrukaren blivit varnad om konsekvenserna av att överträdelsen inte åtgärdas. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. Mindre överträdelser ska dokumenteras och följas upp.

30

7 Tvärvillkor och djurI de fall det finns någon typ av djurhållning på gården måste du ta ställning till vilka djur som hör till jordbruksföretaget och som därmed ska omfattas av de olika tvärvillkoren. Det finns olika regler för olika tvärvillkor, vilket innebär att djuren som finns på företaget som söker stöd, kan ingå i tvärvillkoren för växtnäring, men inte för djurskydd.

7.1 Företag med betesmarkOm det finns betesmarker i företaget så finns från och med 2015 inga tvärvillkor som anger att dessa marker ska betas.

Undantagen räknas upp i de förordningar och direktiv som styr tvärvillkoren, se avsnitt 7.2. Exempelvis ingår inte hobby- eller sällskapshästar i tvärvillkoren inom djurskydd. Det innebär att om man tar in betesdjur så berörs man inte av tvärvillkoren oavsett om man äger djuren eller inte, enda undantaget är hästar.

7.2 Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkorenVid granskning av de olika direktiven kan vi se vilka djur som ska ingå i tvärvillkoren och vilka som inte ska vara med. Det finns alltså några djurkategorier som ska sorteras bort efter att vi har tillämpat huvudprincipen. Det innebära att följande resonemang ska tillämpas för respektive direktiv:

7.2.1 Växtnäring (Rådets direktiv 91/676 EEG)

Djur som ingår:

Alla djur oavsett djurslag inklusive hobby- eller sällskapsdjur.

Djur som inte ingår:

Inte aktuellt

7.2.2 Foder: (Rådets förordning (EG) 183/2005)

Djur som ingår:

Djur som ska bli livsmedel för den öppna marknaden.


Djur som hålls för livsmedelsproduktion för eget bruk, till exempel hushållsgris, några höns eller kalkoner, två kalvar etcetera.

Familjens husdjur till exempel något får, get, kanin och gris.

7.2.3 Livsmedel(Rådets förordning (EG) nr 852/2004)

31

Djur som ingår:

Djur som hålls för livsmedelsproduktion där syftet är att djuren eller livsmedel från djuren, till exempel ägg eller mjölk, ska levereras vidare i livsmedelskedjan.


Djur som hålls för att enbart producera livsmedel som konsumeras inom privathushållet.

Djur som hålls inom verksamheter som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt förordning (EG) nr 852/2004, till exempel en gård med ett mindre antal värphöns, ett antal får eller hästar. För mer information om kriterierna för livsmedelsföretag se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar (www.slv.se).

7.2.4 Förtydligande om ansvarDet är alltid livsmedelsföretagaren som är juridiskt ansvarig för den verksamhet som bedrivs på gården om inget annat är särskilt avtalat mellan livsmedelsföretagaren och den som ansvarar för den dagliga verksamheten.

7.2.5 Djurskydd(Rådets direktiv 98/58 EG)

Djur som ingår:

Djur som hålls eller föds upp för animalieproduktion, det vill säga livsmedel, avel, skinn eller pälsar.

Stuteriverksamhet, hästarna ingår i jordbruksverksamheten och omfattas av tvärvillkoren.

Hästar som ingår i jordbruksverksamheten, exempelvis genom arbete i jordbruket.

Betesdjur


Hästar som inte ingår i animalieproduktionen, alltså bortkryssad i hästpasset

Hästar som används för tävling, rid- och körskola, utställning.

Hästar som används för hobby.

Hästar som tillhör någon annan.

Hobbydjur som till exempel några höns

Familjens kanin eller minigris

7.2.6 Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskyddI Rådets direktiv 98/58 finns uppräknat vilka djur som inte omfattas av direktivet. Det innebär alltså att om denna typ av hästar sköter betesmarken så ska dessa hästar ingå i jordbruksverksamheten, men omfattas inte av djurskyddskrav som utgör tvärvillkor.

7.2.7 Djurmärkning (Rådets förordning (EG) 1760/2000, Rådets förordning (EG)21/2004)

32

http://www.slv.se/

Det är djurhållaren på marken som blir betad som har det juridiska ansvaret för att djuren är korrekt märkta. Djurhållare är alltså den som är registrerad som djurhållare på platsen hos Jordbruksverket. Det kan med andra ord vara någon annan än den som äger djuren, som är djurhållare. Det innebär att om man tagit emot omärkta djur eller felaktigt märkta djur är det djurhållaren på platsen som ansvarar, och det blir därmed en tvärvillkorsbrist. I de fall djuren var korrekt märkta när de togs emot men där djuren senare har tappat ett eller flera märken gäller att:

Djurhållaren ska ha uppmärksammat den person som kan beställa öronbrickor om att djuren inte är korrekt märkta. Har djurhållaren gjort detta så anses tvärvillkoret vara uppfyllt.

7.3 Företag med enbart åkermarkFör företag med enbart åkermark finns ingen betesmark vilket innebär att det inte behövs djur för att sköta några tvärvillkor. I de här fallen går vi direkt in i varje direktiv och ser vad som gäller, se avsnitt 7.2.

33

8 Tvärvillkor och foder

8.1 Vem är foderföretagare?Foderföretagare är alla som i sin verksamhet med eller utan vinstsyfte bedriver produktion, framställning, bearbetning, lagring, transport eller distribution av foder. Det är också producenter som producerar eller lagrar foder för utfodring av livsmedelsproducerande djur på sin egen jordbruksanläggning. Foderhygienförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien) omfattar all verksamhet som bedrivs av foderföretagare i alla led från och med primärproduktion av foder till och med utsläpp av foder på marknaden. Foderföretagare finns inom många verksamhetsområden till exempeltill exempel kycklinguppfödning, grisproduktion, vilthägn, vattenbruk och renskötsel. Det är foderföretagaren själv som ansvarar för att kraven enligt foderhygienförordningen är uppfyllda.

Bestämmelserna syftar till att endast säkert foder och i slutändan säkra livsmedel ska komma ut på marknaden. Tvärvillkoren utgör bara ett litet urval av de bestämmelser som foderföretagare måste följa. Fodersäkerhetsbestämmelser som inte utgör tvärvillkor kan ställa mer långtgående krav på vad den enskilda foderföretagaren måste göra för att bidra till att endast säkra livsmedel och säkert foder konsumeras av människor respektive djur.

8.2 Vad är en foderanläggning?En foderanläggning är de utrymmen i verksamheten där foder hanteras. Jordbruksverket betraktar varje jordbruksfastighet som en foderanläggning om foder hanteras som ett led i primärproduktionen av foder eller livsmedel. Det gäller för primärproducenter inom foder, det vill säga i praktiken oftast lantbrukare Om däremot jordbruksföretaget består av flera gårdar som inte ligger mycket nära varandra räknas varje gård, där foder odlas eller hanteras, som en foderanläggning.

Kravet enligt foderhygienförordningen är att alla foderanläggningar, som används inom någon del av foderhanteringen, ska anmälas till Jordbruksverket. En anledning är ett ökat krav på att kunna spåra och hindra ohälsosam spridning av smitta eller förorening. Anmälningarna blir grunden för ett register som gör det möjligt att i större utsträckning spåra produkter om något går fel. Spårbarhet är viktig för att begränsa riskerna inom livsmedels- och foderkedjan.

8.2.1 Undantag Observera att kraven i foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005 inte gäller för:

a) privat enskild produktion av foder för

livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet och

icke-livsmedelsproducerande djur.

b) utfodring av livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet,

c) utfodring av icke-livsmedelsproducerande djur,

d) producentens direktförsäljning av 34

små mängder primärproducerat foder (mindre än 10 ton torrsubstans per år) till

lokala jordbruksföretag eller konsumenter eller detaljhandelsföretag (mindre än 50 kilometer)

e) detaljhandel, till exempel zoobutiker med foder för sällskapsdjur.

Om man har hästar och alla hästar har inskrivet i sitt hästpass att de inte ska gå vidare i livsmedelskedjan omfattas inte heller denna del av produktionen av kraven.

8.2.2 Krav på dokumentation och journalföringFoder ska kunna spåras på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Dokumentationen är ett hjälpmedel vid kontrollen av spårbarheten.

Foderföretagare ska kunna ange alla personer som de har fått livsmedel, foder, djur eller ämne som ska ingå i ett foder av. Foderföretagare ska också kunna tala om vem eller vilka företag som har fått deras produkter.

För foderföretagare som omfattas av foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005 finns krav på att vissa uppgifter som rör kravet på spårbarhet ska dokumenteras i journaler. Det handlar om att löpande dokumentera uppgifter och lagra information på ett samlat sätt som rör exempelvis inköp av foder. Foderföretagare som inte omfattas av foderhygienförordning (EG) nr 183/2005 måste inte journalföra när det som handlar om spårbarhetskraven. Däremot ska foderföretagen samla information på ett sådant sätt att de kan lämna över information till myndigheterna på begäran.

8.2.3 Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhetI vissa fall behövs även ett godkännande eller en särskild registrering från Jordbruksverket för att en verksamhet med foder ska vara tillåten i en foderanläggning.

Detta gäller för de här verksamheterna:

Om ett foderföretag använder mjölk eller mjölkprodukter som inte värmebehandlats eller som endast genomgått en enkel pastörisering. Frågan gäller produkter från mejeri, inte egen mjölk som används för till exempel utfodring av egna kalvar.

Om bearbetat animaliskt protein används i oblandad form eller om produkter som innehåller kött- och benmjöl som kommer från kategori 2-material används som gödningsmedel.

Om lantbrukaren själv blandar in läkemedel i foder på sin anläggning.

Om lantbrukaren själv blandar in koccidiostatika i foder på sin anläggning.

Om lantbrukaren själv blandar in fiskmjöl, dikalciumfosfat, trikalciumfosfat eller blodprodukter i foder på sin anläggning.

Om lantbrukaren själv blandar in tillväxtfrämjande medel i foder på sin anläggning.

Om lantbrukaren säljer icke värmebehandlad spannmål för utfodring av fjäderfä.

35

8.2.4 Kontroll av foderanläggningarDen planerade offentliga kontrollen ska enligt artikel 3 i förordningen (EG) 882/2004 vara risk- och erfarenhetsbaserad. På Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se, finns en vägledning som heter ”Riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen”. Denna vägledning bör användas i planeringen av foderkontrollen. Kontrollfrekvensen på primärproducenternas foderanläggningar bör anpassas så att de motsvarar kravet på minst 1 procent enligt artikel 68 förordning (EU) nr 809/2014, det vill säga ett minimum är att kontrollanten kontrollerar de frågor som finns i den checklista som Jordbruksverket publicerar och som finns att hämta ned från Ladan under Foder/Anläggningsregistret. Vid kontrollen bör ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. – Foder” användas. Denna finns att läsa på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

8.2.5 Rapportering av kontrollresultatKontrollresultat från genomförda kontroller ska med fördel rapporteras in löpande i Atlas. Observera att checklistans samtliga kontrollpunkter ska rapporteras i systemet, även de kontrollpunkter som inte ingår i tvärvillkorskontrollen.

Det som gäller vid registrering av kontrollresultat från tvärvillkorskontroller i Konrad är att endast kontroller med avvikelser ska registreras. Från och med nu har vi ett undantag för detta när det gäller Foder-kontrollerna. För Foder-kontrollerna gäller att samtliga kontrollpunkter, både tvärvillkor och de kontrollpunkter som inte är tvärvillkor ska registreras. Det gäller alltså även tvärvillkorpunkter som det inte finns några avvikelser på, eller om det är ej aktuellt eller ej kontrollerade. Anledningen är att Enheten för foder och hälsa på Jordbruksverket behöver få in kontrollresultaten som underlag för beslut när det gäller fodersäkerhet.

Du ska rapportera en sammanställning över kontrollresultaten från foderkontrollen till Jordbruksverket varje år via det frågeformulär som läggs ut på Ladan i slutet av varje kalenderår.

Rapporteringen ska finnas hos Jordbruksverket senast den sista februari varje år enligt 6§ i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2007:21) och allmänna råd om offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter.

36


9 Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista

Det är kontrollprotokollet och all tillhörande dokumentation som är underlag för länsstyrelsens beräkning av eventuellt avdrag på lantbrukarens stödbelopp när länsstyrelsen har upptäckt ett fel. Det är mycket viktigt att du som kontrollant antecknar noga så att det finns ett bra underlag för den som ska fatta beslut. Daterad fotodokumentation är ofta en fördel om det finns något av relevans att fotografera.

Länsstyrelsen ansvarar för att lantbrukaren ges möjlighet att ta del av och kommentera kontrollprotokoll och annat underlag före beslut. Lantbrukaren ska enligt EU-bestämmelser underrättas om eventuella överträdelser av tvärvillkoren inom tre månader från kontrollen. Jordbruksverket rekommenderar betydligt snabbare besked till lantbrukaren än så.

Länsstyrelsens beslut om avdrag på stöden ersätter inte i något avseende de åtgärder som kommunen eller länsstyrelsen ska vidta enligt miljöbalken eller annan lagstiftning. Länsstyrelsen skickar meddelande om beslut om avdrag och beslut om stödbelopp till lantbrukaren. Lantbrukaren kan överklaga länsstyrelsens beslut.

9.1 Så här fyller du i kontrollprotokollet:

9.1.1 A. KontrollobjektHär fyller du i lantbrukarens personuppgifter. Namn, adress och lantbrukarens kundnummer hos länsstyrelsen är obligatoriska uppgifter.

9.1.2 Specifikt för protokoll livsmedel

Verksamhet

Beskriv huvudsaklig verksamhet och övrig verksamhet som bedrivs på anläggningen, till exempel spannmålsproduktion och uppfödning av nötkreatur eller frilandsodling av bladgrönsaker och övriga frilandsgrönsaker. Beskrivningen bör följa uppdelningen av branscher enligt Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Med huvudsaklig verksamhet menas den verksamhet som utgör mer än 50 procent av verksamheten inom primärproduktionen. Om det är svårt att avgöra vilken verksamhet som är den huvudsakliga bör den verksamhet som har högst prioritetsklass enligt vägledningen anges som huvudsaklig verksamhet.

Kvalitetssäkringssystem

Frivilliga första-, andra- eller tredjepartssystem som företag i primärproduktionen använder i sin egenkontroll, till exempel branschriktlinjer, djuromsorgsprogram, mejeriföretagens kvalitetssäkringssystem (till exempel Arlagården) eller certifierade system (till exempel IP, IP Frukt och grönt, Krav). Kvalitetssäkringssystemet ska vara bedömt av Livsmedelsverket och Jordbruksverket och finnas uppräknat i

37

Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen.

Länk till Livsmedelsverkets (SLVs) samtliga vägledningar

www.slv.se/sv/grupp1/Lagstiftning/Vagledning-och-annan-information/ .

Länk till vägledningen om riskklassificering

www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/Riskklassificering_primarproduktion.pdf .

9.1.3 B. KontrollmyndighetAnge vilken kontrollmyndighet du gör kontrollen för. Fyll i ditt namn, din e-postadress och ditt telefonnummer. Kommunerna är från och med 2010 inte utpekade som kontrollmyndigheter för tvärvillkoren. Om länsstyrelsen ändå får in uppgifter om väl dokumenterade tvärvillkorsöverträdelser från kommunernas miljötillsyn är det uppgifter om kommunens inspektör som ska skrivas in i avsnitt B. Kontrollprotokollet behöver i de fallen endast fyllas i med sådant som inte framgår tydligt av den dokumentation länsstyrelsen har fått från kommunen.

9.1.4 C. Kontroll - allmäntFyll i namnet på de personer som var med vid kontrollen, till exempel lantbrukaren och eller någon anställd vid jordbruksföretaget.

Svara på frågan om lantbrukaren har fått en föranmälan om kontrollen genom att kryssa i aktuell ruta. Om du kryssar i ”Ja” ange datum för när lantbrukaren meddelades. Förutsatt att det inte strider mot kontrollens syfte får kontrollen föranmälas. Anmälan ska begränsas till den minsta tidsperiod som behövs, och får inte överstiga 14 dagar. Anmälan högst tre timmar före planerad ankomst till jordbruksföretaget räknas inte som avisering i detta sammanhang utan kan markeras med ”Nej”.

Fyll i datum för kontrollen.

Om lantbrukaren vägrade kontroll markera då ”Ja”-rutan. Om du kryssar i ”Ja”, beskriv då under E. ”Övriga kommentarer” på vilket sätt lantbrukaren aktivt vägrade kontrollen. Effekten av att lantbrukaren vägrar en kontroll blir i regel att lantbrukaren inte får några tvärvillkorsrelaterade stöd utbetalda alls för det aktuella året.

9.1.5 D. ResultatOavsett frågornas formulering innebär ”Ja” att du vid kontrolltillfället inte har kunnat konstatera någon överträdelse, inte att du garanterar att lantbrukaren vid varje tillfälle under året uppfyller kraven.

Markera ”Nej” endast i de fall du konstaterar en överträdelse. ”Nej” ska alltid kombineras med att du beskriver och graderar den konstaterade överträdelsen i avsnitt G.

Om en viss fråga inte är aktuell att kontrollera hos lantbrukaren, till exempel för att denne inte använder växtskyddsmedel, ska du markera ”Ej aktuellt”.

38

http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/Riskklassificering_primarproduktion.pdf

http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/Riskklassificering_primarproduktion.pdf

http://www.slv.se/sv/grupp1/Lagstiftning/Vagledning-och-annan-information/

Om du av någon anledning inte har kontrollerat en fråga i samband med en fullständig tvärvillkorskontroll kryssar du i ”Ej kontrollerat”. Lämna en förklaring under E. ”Övriga kommentarer” i ett sådant fall. ”Ej kontrollerat” medför att gården inte kan räknas in i länsstyrelsens obligatoriska kontrollfrekvens varför ytterligare en gård måste tas ut för fullständig tvärvillkorskontroll.

9.1.6 E. Övriga kommentarerHär kan du lämna övriga uppgifter som är relevanta för kontrollen samt information till och från den som har haft en kontroll. Det vill säga företagaren, djurhållaren och så vidare eller dennes representant.

9.1.7 F. UnderskriftDet finns inget förordningskrav om underskrift, men du som är kontrollant har möjlighet ändå underteckna protokollet.

9.1.8 G. Bedömning av överträdelse nr…När du har hittat en överträdelse ska den bedömas i avsnittet ”G. Bedömning av överträdelse nr…”. Fyll i beteckningen på aktuell överträdelse i rubriken, se beteckning eller numrering i avsnitt ”D. Resultat”. Om du har hittat flera överträdelser ska du fylla i ett avsnitt för varje överträdelse. Beskriv överträdelsen så detaljerat som möjligt i fritextfältet.

Överträdelsen ska graderas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet på en skala 1-3 där 3 är allvarligast. Använd de bedömningsvägledningar som finns vid respektive avsnitt nedan.

9.2 Avsiktlighet bör utredasTa ställning till om du som kontrollant anser att länsstyrelsen bör utreda om överträdelsen är avsiktlig och därför bör leda till betydligt högre avdragsprocent än vad som gäller vid försummelse. Begreppet avsiktlighet bör endast användas vid mycket allvarliga överträdelser som har skett trots att lantbrukaren haft full vetskap om bestämmelserna. Ett ”Ja” här måste kompletteras med noggrann motivering.

9.2.1 Mindre överträdelse enligt varningssystemetEn överträdelse kan betraktas som mindre endast om kontrollanten vid kontrolltillfället bedömer att överträdelsen

a) inte utgör en direkt risk för människors eller djurs hälsa, och

b) med hänsyn till dess begränsade allvar, omfattning varaktighet inte ska leda till avdrag i vederbörligen motiverade fall och

c) generellt sett inte leder till högre avdrag än 1 procent vid användning av ordinarie bedömningsvägledning.

Observera att även om överträdelsen bedöms som mindre så måste du som kontrollant gradera den med bedömningsvärden på vanligt sätt. Graderingen behövs för att överträdelsen ska få genomslag på stöden om det visar sig att lantbrukaren inte utnyttjar möjligheten att rätta till den brist som kontrollanten har konstaterat.

39

Information om uppföljningen mindre överträdelser finns i en separat tvärvillkorsvägledning, som du hittar i Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

9.3 Specifikt för checklista djurskydd

9.3.1 Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om I de fall det finns tvärvillkorsbrister måste länsstyrelsen fylla i detta avsnitt, och registrera det i DSK-Kontroll, för att Sverige ska kunna uppfylla EU-rapporteringskrav i kommissionens beslut (2006/778/EG) av den 14 april 2006 om minimikrav på insamling av informationer från produktionsanläggningar där vissa djur hålls för animalieproduktion. I kommissionens beslut anges vilka uppgifter från den offentliga kontrollen som varje medlemsstat ska rapportera. Denna rapportering ska gälla EU-direktivens djurskyddskrav och stämma överens med tvärvillkoren.

Du ska redovisa vilken eller vilka av följande åtgärder som länsstyrelsen har vidtagit för varje överträdelse.

a. Föreläggande eller annan form av påpekande (muntligt och/eller skriftligt) att åtgärda bristen inom 3 månader. Inga övriga åtgärder.

b. Föreläggande att åtgärda bristen inom utsatt tid, längre än 3 månader. Inga övriga åtgärder.

c. Omedelbara myndighetsåtgärder i form av omhändertagande och omedelbara beslut om förelägganden och förbud enligt 26 § djurskyddslagen (1988:534) (kontrollanten bör ha delegationsrätt för sådant beslut). Beslut om förbud enligt 26 § djurskyddslagen kan till exempel innebära att kontrollmyndigheten begränsar antalet djur som får hållas på en viss anläggning eller djurutrymme. Eller förbjuda djurhållaren att använda stallbyggnad eller visst utrymme för djur som inte är lämplig ur djurskydds- och även djurhälsosynpunkt. Åtalsanmälan är också en typ c.

Länsstyrelsen ska registrera detta i djurskyddskontrollregistret (DSK) när länsstyrelsen beslutat om en eller flera av ovanstående åtgärder. Vid eventuella kombinationer av åtgärder ska länsstyrelsen markera alla som är relevanta i det enskilda ärendet, till exempel A och C om länsstyrelsen har utfärdat ett föreläggande om åtgärder inom 3 månader och dessutom åtalsanmält djurhållaren.

9.4 Specifikt för checklista livsmedel

9.4.1 Rapportering av genomförd kontroll (rapportering till kommissionen KOM enligt 882/2004)

När kontrollen avslutats ska kontrollresultaten rapporteras till Livsmedelsverket enligt Livsmedelsverkets anvisningar till länsstyrelserna om rapportering av livsmedelskontrollen i primärproduktionen 2013.

40


Om tvärvillkorsbrister som noterats vid kontrollen följs upp genom extra offentligt kontroll ska resultatet av den extra offentliga kontrollen också rapporteras till Livsmedelsverket enligt anvisningarna. Tvingande beslut som fattats med stöd av Livsmedelslagen (2006:804) §§ 22-24 eller art. 54.2 i förordning (EG) nr 882/2004 ska också rapporteras.

Länsstyrelsens beslut om typ av uppföljning avtvärvillkorsavvikelsen avvikelsen/TV-bristen dokumenteras på checklistan. Ange ”extra offentlig kontroll”, som kan vara en kontroll på plats eller en administrativ kontroll, eller ”beslut om åtgärd”.

41

10 Fågel/habitat

10.1 Fågel/habitat 1Har lantbrukaren haft tillstånd när hon/han genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område?

10.1.1 Instruktion

Kontrollera

att lantbrukaren inte utan tillstånd har genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område.

om lantbrukaren har sökt tillstånd för åtgärder som påverkar Natura 2000-området, har länsstyrelsen beviljat tillståndet?

att eventuell tillståndspliktig åtgärd har utförts i enlighet med tillståndet, vilket kan kontrolleras i diarium eller med handläggare.

att inte åtgärder som beskrivs som hotbild i Natura 2000-områdets bevarandeplan har utförts utan tillstånd eller i strid mot ett sådant tillstånd. Det kan till exempel röra sig om plöjning och sådd i en naturlig gräsmark, eller utlagd gödsel i anslutning till ett vattendrag.

10.1.2 KommentarFör att få utföra en åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs särskilt tillstånd som normalt söks hos länsstyrelsen.

Vilka åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt i det aktuella området anges i en bevarandeplan. Länsstyrelsen tar fram dessa efter samråd med bland annat markägare. De återfinns oftast på länsstyrelsens hemsida och är diarieförda. I bevarandeplanen anges under rubriken ”hotbild” vilka dessa åtgärder kan vara. Lantbrukaren bör samråda med länsstyrelsen innan sådana åtgärder vidtas. Observera att försiktighetsprincipen ska följas, det vill säga redan åtgärder som kan innebära en betydande påverkan omfattas. Det handlar vidare om åtgärder på naturmiljön i området, inte bara enskilda naturtyper och arter. Åtgärden kan också ske utanför, men påverkar Natura 2000-området.

Kontrollera innan fältkontrollen om skiftet ligger inom ett Natura 2000-område eller om det ligger så att åtgärder inom skiftet kan påverka ett Natura-2000 område (via vattendrag, grundvatten, ljud eller luft). Kontrollera på länsstyrelsen eller via Naturvårdsverkets Web/VIC-natur (Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbetsverktyg för områdesskyddet). Informationen finns även tillgänglig via kartverktyget, skyddad natur som du hittar på Naturvårdsverkets webbplats, www.naturvardsverket.se eller via kartverktyget Sveriges Natura 2000-områden som du hittar på Metrias webbplats. http://w3.vic-metria.nu/n2k/jsp/main.jsp . Om så är fallet, kontrollera om lantbrukaren har sökt tillstånd för någon åtgärd som på ett betydande sätt kan skada Natura 2000-området.

Omfattningen bedöms antingen som antalet m2 eller procentandel av det Natura-2000 område som påverkats.

42

http://w3.vic-metria.nu/n2k/jsp/main.jsp

http://www.naturvardsverket.se/

Tabell 1. Bedömningsvägledning Fågel/habitat 11 2 3

Allvar Liten skada med möjlighet till omedelbar återställning.

Liten skada med möjlighet till återställning utan att naturens tillstånd försämras.

Skada som är svår eller omöjlig att återställa.

Omfattning <50 m2 eller

<25 %

50-1000 m2eller

25-50 %

>1000 m2 eller

>50 %

Varaktighet Under 1 år 1-2 år 3 eller fler år

Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid en obetydlig ändring av områdets naturtillstånd som är mindre än 10 m2 eller 5 procent. Varaktigheten får maximalt uppgå till en vecka.

Bestämmelser som utgör tvärvillkor

Miljöbalken (1998:808) 7 kap 28-29 §§.

Bakomliggande EU-direktiv samt annan information

Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar

Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

Natura 2000 i Sverige – Handbok med allmänna råd 2003:9, www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0131-0.pdf

Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se.

Om lantbrukaren är närvarande vid kontrollen kan man fråga lantbrukaren om han tagit del av bevarandeplanen och om han är medveten om vad tvärvillkoret innebär.

43

http://www.naturvardsverket.se/

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0131-0.pdf

10.2 Fågel/habitat 2Har lantbrukaren skyddat fridlysta växter från åverkan på sin jordbruksmark?

10.2.1 InstruktionTvärvillkoret gäller de fridlysta växtarter som är markerade med N i bilaga 1 till artskyddsförordningen.

Kontrollera

att lantbrukaren inte har skadat några fridlysta växter på sin jordbruksmark,

om några åtgärder har vidtagits som har skadat fridlysta växter,

om anläggningsarbete har utförts i livsmiljöer för fridlysta arter och om lantbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter,

om det finns tecken på att gödsling, spridning av växtskyddsmedel, dikesrensning eller någon annan åtgärd har utförts som kan ha påverkat naturtyper som är livsmiljö för fridlysta arter, och om lantbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter.

10.2.2 KommentarInnan kontrollen ska du söka information på länsstyrelsen om förekomst av fridlysta arter på den aktuella fastigheten. Om länsstyrelsen inte har några uppgifter kan eventuellt information sökas hos den lokala Naturskyddsföreningen eller botaniska föreningen. Adresser till lokala naturskyddsföreningar och botaniska föreningar finns hos Svenska Naturskyddsföreningen (www.snf.se) respektive Svenska Botaniska Föreningen (www.sbf.c.se).

Det är inget krav att länsstyrelsen letar efter information som inte går att få fram på den egna myndigheten.

Mer information med uppgifter om arternas biologi och utbredning finns bland annat i ”Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000” (Cederberg, B. & Löfroth, M. (red.) 2000). För de fridlysta arter som är rödlistade finns artfaktablad hos ArtDatabanken (www.artdata.slu.se).

Om lantbrukaren är närvarande vid kontrollen ska du fråga om det finns förekomster av fridlysta arter på fastigheten och om lantbrukaren är medveten om vad tvärvillkoret innebär.

44

http://www.artdata.slu.se/

http://www.sbf.c.se/

http://www.snf.se/


Allvar Liten skada med möjlighet till omedelbar återställning.

Liten skada med möjlighet till återställning utan att naturens tillstånd försämras.

Skada som är svår eller omöjlig att återställa.

Omfattning Maximalt ett fåtal plantor eller växter.

Många plantor eller växter.

Stort antal plantor eller växter eller en hel växtlokal.

Varaktighet Under 1 år 1-2 år 3 eller fler år

Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid en obetydlig ändring av områdets naturtillstånd och gäller en enstaka planta/växt. Varaktigheten får maximalt uppgå till en vecka.

Bestämmelse som utgör tvärvillkor

Artskyddsförordningen (2007:845) 7 §.



Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

Åtgärdsprogram för hotade arter och Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se.

45

http://www.naturvardsverket.se./

10.3 Fågel/habitat 3Har lantbrukaren tagit hänsyn på ett sådant sätt att vilda fåglars häckningsförmåga inte minskar eller uteblir?

10.3.1 InstruktionKontrollera att lantbrukaren inte har genomfört en åtgärd som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir.

Kommentar

Det är inte tillåtet att avsiktligt störa fåglar, speciellt inte under deras häckningstid. Det är inte heller tillåtet att avsiktligt förstöra eller skada ägg eller bon. Med avsiktligt menas att lantbrukaren insett att en åtgärd leder till en störning eller förstörelse, även om detta inte är syftet med åtgärden.

Detta innebär att en lantbrukare måste ta hänsyn till den information som lantbrukaren har angående vilka fåglar som regelbundet uppehåller sig på dennes marker och särskilt då de fåglar som valt att häcka i området.

Det finns inget krav på att lantbrukaren ska ha inventerat sina marker, men det är samtidigt ett delat ansvar att hämta in information där lantbrukaren bör vara uppmärksam på om det finns särskilda tecken på att fåglar häckar på dennes mark.

Där fåglar häckar kan särskild hänsyn behöva tas i brukandet av marken för att undvika att häckningen misslyckas. Exempel på åtgärder som kan störa fåglar och som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir kan vara att lantbrukaren i anslutning till eller på jordbruksmark rivit ner bon i någon byggnad eller skadat bon i sandtag eller träd.

Har lantbrukaren vidtagit några åtgärder för att minska risken för störning eller förstörelse av häckningsplatsen? Detta är inte ett krav men frågan kan vara berättigad vid en del tveksamma situationer av störning.

Notera att vissa arter får jagas även under häckningstid och deras bo förstöras för att förebygga skada av vilt enligt bestämmelserna i jaktförordningen (1987:905), bilaga 4.

46


Allvar Tillfällig störning under känslig period.

Tagit bort bo under känslig period.

Förstört häcknings- möjligheterna helt, till exempel genom att såga ned boträd.

Omfattning Enstaka fågelbo eller häckningsplats.

Flera fågelbon eller häckningsplatser inom en mindre del av företagets areal.

Många fågelbon eller häckningsplatser på stora delar av företagets areal.

Varaktighet Möjlighet för fåglarna att återuppta häckningen samma år.

Möjlighet för fåglarna att återkomma till boet eller häckningsplatsen nästa år.

Skada som gör att fåglarna inte kan häcka på den platsen flera år framöver.

Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor.


Artskyddsförordningen (2007:845) 4 § 1,2 och 4 §§.



Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

Effekter av störningar på fåglar, NV rapport 5351, www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5351-5.pdf

Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se.

47

http://www.naturvardsverket.se./

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5351-5.pdf

11 Kontrollpunkter utarbetade efter nitratdirektivet

Flera av de villkor som gäller inom detta verksamhetskrav handlar om hur och när man spridit gödseln. Att kontrollera att lantbrukaren har uppfyllt villkoren kan vara svårt om du inte genomför kontrollen exakt vid den tidpunkt då brukaren har spridit sin gödsel. Kontrollen får därför genomföras med muntliga frågor. Om gödseln nyligen har spridits kan du också genomföra kontrollen ute i fält.

Som en hjälp att genomföra kontrollen kan du använda skriften ”Gödsel och miljö” som är framtagen av Jordbruksverket. Skriften finns att hämta på Jordbruksverkets webbplats. Gå in på www.jordbruksverket.se/rapporter, broschyrer och blanketter och tittat under rubriken miljö och klimat. Gå därefter vidare till trycksaker och välj Ingen övergödning.

48

http://www.jordbruksverket.se/rapporter

11.1 Vnäring 1Bedriver sökanden jordbruksverksamhet inom nitratkänsligt område?

Ja/nej

11.2 Vnäring 2Finns åkermark inom nitratkänsligt område i Skåne, Blekinge eller Hallands län?

Ja/nej (om nej- gå vidare till Vnäring 5)

11.3 Vnäring 3Är den totala arealen åkermark större än 5 ha?

Ja/nej (Om nej –gå vidare till Vnäring 5)

11.4 Vnäring 4Är åkermarken höst- eller vinterbevuxen till minst 60 %?

Ja/nej

Om inte, ange avvikelsen.

11.4.1 InstruktionKontrollera att

Kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen

Kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls för att åkermarken ska anses som höst- eller vinterbevuxen

11.4.2 KommentarDen faktiska arealen där överträdelse har skett ingår i de olika nivåerna för omfattning.

11.4.3 Bedömningsvägledning1 2 3

Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellOmfattning Överträdelsen

omfattar mindre än 3 hektar mark.

Överträdelsen omfattar 3-10 hektar mark

Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark

Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellMindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor.


Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62)om miljöhänsyn till jordbruket vad gäller växtnäring, 29-34 §§

49

11.5 Vnäring 5Finns åkermark inom nitratkänsligt område i Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands eller Västra Götalands län?

Ja/nej (Om nej- gå vidare till Vnäring 8)

11.6 Vnäring 6Är den totala arealen åkermark större än 5 ha?

Ja/nej (Om nej- fortsätt till Vnäring 8)

11.7 Vnäring 7Är åkermarken höst eller vinterbevuxen till minst 50 %?

Ja/nej



Kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen

Kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls för att åkermarken ska anses som höst- eller vinterbevuxen

11.7.2 KommentarDen faktiska arealen där överträdelse har skett ingår i de olika nivåerna för omfattning.








Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 §

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 29-34 §§

11.8 Vnäring 8Sprider sökanden gödsel inom nitratkänsligt område?

Ja/nej (om nej-gå vidare till Vnäring 32)

50

11.9 Vnäring 9Undviker sökanden att sprida gödselmedel på vattenmättad, översvämmad, frusen eller snötäckt mark?

Ja/nej



Gödsel inte spridits på vattenmättad, översvämmad, frusen eller snötäckt mark.

11.9.2 KommentarBedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett


Allvar Gödsel från spridningen har sannolikt eller kommer sannolikt inte att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Ej aktuell Spridningen av gödsel har sannolikt eller kommer sannolikt att orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljön

Omfattning Spridning har skett i strid med bestämmelserna, men på mindre än 1 hektar mark.

Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 1-3 hektar mark.

Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 3 hektar mark



Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 24 §.

11.10 Vnäring10Används mineralgödsel som innehåller urea?

Ja/nej (om nej- gå vidare till Vnäring 13)

11.11 Vnäring11Sprids mineralgödsel som innehåller urea på obevuxen mark?

Ja/ nej (om nej- gå vidare till Vnäring 13)

51

11.12 Vnäring12Myllas eller brukas gödseln (mineralgödsel som innehåller urea) ned inom 4 timmar?

Ja/nej

Om inte, beskriv avvikelsen.

11.12.1 InstruktionKontrollera att mineralgödsel som innehåller urea har myllats eller brukats ned inom 4 timmar efter spridning på obevuxen mark.

11.12.2 KommentarBedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett


Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuelltOmfattning Överträdelsen

omfattar mindre än 3 hektar mark






11.13 Vnäring 13Finns jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö?

Ja/nej (Om nej – gå vidare till Vnäring 17)

11.14 Vnäring 14Hålls vid spridning av gödsel ett avstånd på minst 2 meter från åkerkanten som gränsar till vattendrag eller sjö?

Ja/nej

Om inte beskriv avvikelsen.

11.14.1 InstruktionOm marken gränsar till vattendrag så ska ingen gödsel spridas på fältet närmare än 2 meter från åkerkanten.

52

11.14.2 KommentarNär betande djur gödslar räknas inte detta som ”gödselspridning”. Bedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett.









Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 24 a §.

11.15 Vnäring 15Lutar marken mot vattendraget eller sjön mer än 10%? (vägledning av lutande mark finns i SJVFS 2004:62)


11.16 Vnäring 16Låter sökande bli att sprida gödselmedel på marken som lutar mer än 10 %?

Ja/nej


11.16.1 InstruktionKontrollera om gödsling sker på mark som lutar mer än 10 % mot vattendrag.

11.16.2 KommentarBedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett.

53









Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 24 b §.

11.17 Vnäring 17Sprids gödsel endast under perioden 1/3 – 31/10? (Vid skottår under perioden 29/2 – 31/10)

Ja/nej


11.17.1 InstruktionKontrollera att spridning av gödsel inte skett under otillåten tid.


Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellOmfattning Spridning har skett

vid tidpunkt då förbud råder, men på mindre än 1 hektar mark.

Spridning har skett vid tidpunkt då förbud råder på 1-3 hektar mark.

Spridning har skett vid tidpunkt då förbud råder på mer än 3 hektar mark




54

11.18 Vnäring 18Sprids gödsel inom nitratkänsligt område i Skåne, Blekinge eller Hallands län?

Ja/nej (Om nej-gå vidare till Vnäring 27)

11.19 Vnäring 19Sker spridning av organiska gödselmedel, inklusive stallgödsel på hösten på ett korrekt sätt?

Ja/nej


11.19.1 InstruktionKontrollera om gödselspridning på obevuxen mark under hösten (efter 1 aug) följs av höstsådd gröda eller att spridningen gäller fasta gödselslag och genomförs mellan 1 oktober- 31 oktober.

Spridning på lerjord -> följs av höstsådd, valfri höstgröda. Spridning på lättare jord än lerjord -> följs av höstoljeväxter. Fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) får spridas på obevuxen mark mellan 1 oktober -31

oktober utan krav på efterföljande sådd.

11.19.2 KommentarDefinition av lerjord och obevuxen mark finns i SJVFS 2004:62 ( §1). Allmänna råd om lerhaltsbestämning finns också i SJVFS 2004:62 (sid 15). Bedömningsvärdet för omfattningen utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett.


Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellOmfattning Spridning har inte

skett enligt lagkrav, men på mindre än 1 hektar mark.

Spridning har inte skett enligt lagkrav på 1-3 hektar mark.

Spridning har inte skett enligt lagkrav på mer än 3 hektar mark



Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 26, 26 a och b §§.

11.20 Vnäring 20Denna fråga utgår, se Vnäring 26. Myllas stallgödsel, som sprids på obevuxen mark ned inom 4 timmar?

Ja/nej


55

11.20.1 InstruktionKontrollera om myllning har skett. Fråga lantbrukaren.

11.20.2 KommentarBedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelsen skett.




Överträdelsen omfattar 1-3 hektar mark.





11.21 Vnäring 21Sker spridning av fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) på hösten på obevuxen mark?

Ja/nej (om nej-gå vidare till Vnäring 23)

11.22 Vnäring 22Brukas fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) ned vid spridning på obevuxen mark inom 4 timmar? Detta gäller under perioden 1/10-31/10.

Ja/nej


11.22.1 InstruktionKontrollera om nedbrukning har skett. Fråga lantbrukaren.

11.22.2 KommentarObservera att fjäderfägödsel i detta sammanhang inte ingår i begreppet fasta gödselslag. Fjäderfägödsel kan alltså bara spridas inför höstsådd. Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelsen skett.






56



Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 26 c §.

11.23 Vnäring 23Sker spridning av flytgödsel i växande gröda (ej fånggröda)?


11.24 Vnäring 24Används korrekt metod för spridning av flytgödsel?

Ja/nej


11.24.1 InstruktionKontrollera om lantbrukaren använder någon av de tekniker som beskrivs i SJVFS 2004:62, 23 c §.

11.24.2 KommentarBedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelsen skett.








Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23 c §.

11.25 Vnäring 25Sker spridning av stallgödsel på våren/sommaren på obevuxen mark?

Ja/nej (Om nej -gå vidare till Vnäring 27)

11.26 Vnäring 26Myllas gödseln ned inom 4 timmar från spridning?

57

Ja/nej


11.26.1 InstruktionKontrollera att nedmyllning skett. Fråga lantbrukaren.

11.26.2 KommentarDefinitionen av myllning finns i SJVFS 2004:62, 1§. Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelsen skett.








Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23b §.

11.27 Vnäring 27Sprids gödseln inom nitratkänsligt område i andra områden än Skåne, Blekinge eller Hallands län?

Ja/nej Om nej gå vidare till Vnäring 32.

11.28 Vnäring 28Sker spridning av organiska gödselmedel, inklusive stallgödsel på hösten (efter 1 augusti)?



11.29 Vnäring 29Sker spridning av organiska gödselmedel inklusive stallgödsel på hösten på korrekt sätt? Observera undantag av fruktsaft.

Ja/nej


58

11.29.1 InstruktionKontrollera om gödselspridning på obevuxen mark under hösten (efter 1 aug) följts av höstsådd. Fråga lantbrukaren. Fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) får spridas på obevuxen mark under period 1 oktober-31 oktober utan krav på höstsådd.

11.29.2 KommentarDefinition av obevuxen mark finns i SJVFS 2004:62, 1 §. Bedömningsvärdet för omfattningen utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett.



skett enligt lagkrav, men på mindre än 1 hektar mark.

Spridning har inte skett enligt lagkrav på 1-3 hektar mark.

Spridning har inte skett enligt lagkrav på mer än 3 hektar mark



Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 28 a, b och c§§.

11.30 Vnäring 30Sker spridning av fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) på obevuxen mark under perioden 1 oktober – 31 oktober?


11.31 Vnäring 31Brukas fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) ned vid spridning på obevuxen mark under perioden 1 oktober – 31 oktober inom 12 timmar?

Ja/nej


11.31.1 InstruktionKontrollera om nedbrukning skett. Fråga lantbrukaren.

11.31.2 KommentarObserverar att fjäderfägödsel i detta sammanhang inte ingår i begreppet fasta gödselslag. Fjäderfägödsel kan enbart spridas inför höstsådd (eller i växande gröda). Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska arealen där överträdelsen skett.

59








Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 28 d §.

11.32 Vnäring 32Sprids stallgödsel och andra organiska gödselmedel?

Ja/nej (Även om svaret är nej så gå vidare med Vnäring 33 och Vnäring 34, men sätt ej aktuellt på Vnäring 35-37 )

11.33 Vnäring 33Sker införsel eller bortförsel av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel?


11.34 Vnäring 34Finns dokumentation om införsel av stallgödel och andra organiska gödselmedel eller bortförsel av stallgödsel? Observera att jordbruksföretag med mindre än 10 djurenheter inte om fattas av krav på dokumentation på bortförsel av stallgödsel.

Ja/nej


11.34.1 InstruktionKontrollera om dokumentation finns. Fråga lantbrukaren.

11.34.2 KommentarLantbrukarens dokumentation behöver inte vara skriftlig utan kan bestå av t.ex. data- eller ljudmedia som lantbrukaren på begäran gör åtkomlig för länsstyrelsen/kontrollanten. Oavsett dokumentationens form ska den innehålla de uppgifter som krävs enligt bestämmelserna.


Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellOmfattning Dokumentationen

finns men upp till ca Dokumentationen finns men ca 25-75 %

Dokumentation saknas helt, eller

60

25 % av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma till- eller bortförda gödselmängder saknas

av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma till- eller bortförda gödselmängder saknas.

dokumentation finns men mer än ca 75 % av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma till- eller bortförda gödselmängder saknas.



Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 13-14 §§.

11.35 Vnäring 35Är arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av fosfor via stallgödsel och andra organiska gödselmedel? Observera att jordbruksföretag med högst 10 djurenheter inte omfattas av kravet vad gäller gödseln från de egna djuren.

Ja/nej


11.35.1 InstruktionerKontrollera om tillräcklig spridningsareal finns för stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Räkna in eller räkna bort stallgödsel eller organiska gödselmedel som förts in eller förts bort. Fråga lantbrukaren.

11.35.2 KommentarerEn överträdelse bedöms endast i omfattning. Omfattningen bedöms utifrån hur mycket spridningsareal som saknas. Saknas en redogörelse som styrker att stallgödsel förts bort från företaget får man utgå från att gödseln spridits i verksamheten.

Jordbrukaren har ett ansvar för att kunna lämna uppgifter om vilka mängder gödsel som uppkommer (djurslag, antal djur, mängd gödsel och fosfor) och vilka spridningsarealer som finns (t.ex. från SAM ansökan). Definition av spridningsareal finns i SJVFS 2004:62, 18-19 §§. För att öka spårbarheten i hur vi kontrollerar jordbrukarens uppgifter ska du göra en enkel notering i en tabell som sparas i kontrollakten som visar hur du verifierat uppgifterna. Exempel på vad tabellen kan innehålla är djurslag, ålder på djur (gruppering), antal djur, kg P/år/djur, antal ha, totalt behov antal ha, befintligt antal ha. Schablonvärden för fosforinnehåll i djurgödsel finns i SJVFS 2004:62, Bilaga 8.


Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell61

Omfattning Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 22 kg men mindre än 25 kg fosfor per hektar.

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande 25-35 kg fosfor per hektar.

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 35 kg fosfor per hektar.



Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 8, 10, 18-19 §§.

11.36 Vnäring 36Fördelas stallgödsel och andra organiska gödselmedel över hela spridningsarealen under en 5 – årsperiod?

Ja/nej

Om inte, beskriva avvikelsen.

11.36.1 InstruktionerKontrollera att gödseln spridits på all spridningsareal som redovisats. Fråga lantbrukaren.

11.36.2 KommentarOm spridningen det senaste året inte översteg 22 kg P per hektar via stallgödsel eller andra organiska gödselmedel på spridningsarealen, behöver du inte göra någon närmare kontroll över en sammanhängande 5-årsperiod.



skett på hela spridningsarealen, men spridning har skett på mer än 90 % av spridningsarealen.

Spridning har skett på 60-90 % av spridningsarealen

Spridning har skett på mindre än 60 % av spridningsarealen.




62

11.37 Vnäring 37Är spridningsarealen tillräcklig för att inte kvävetillförseln (totalkväve) via stallgödsel överstiger 170 kg per hektar och år?

Ja/nej


11.37.1 InstruktionerKontrollera om det finns tillräcklig spridningsareal i förhållande till den kvävetillförsel som görs via stallgödsel. Fråga lantbrukaren. Summera all spridningsareal och all använd stallgödsel för ett år. Tillförseln får inte överstiga 170 kg kväve per hektar i genomsnitt för ett enskilt år.

11.37.2 KommentarerSchablonvärden för kväveinnehåll i stallgödsel finns i SJVFS 2004:62, bilaga 9. Observera att det i detta fall handlar om totalkväve.


Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellOmfattning Spridning har skett i

strid med bestämmelserna, men på mindre än 3 hektar mark.

Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 3-10 hektar mark

Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 10 hektar mark.




11.38 Vnäring 38Har tillförseln av lättillgängligt kväve inför höstsådd varit högst 60 kg/ha för oljeväxter och högst 40 kg/ha för övriga grödor?

Ja/nej


11.38.1 InstruktionerKontrollera om tillförseln av lättillgängligt kväve varit högst 60 kg/ha för oljeväxter och högst 40 kg/ha för övriga grödor. Fråga lantbrukaren.

11.38.2 KommentarAll kväve i mineralgödsel anses vara lättillgänglig. För stallgödsel eller andra organiska gödselmedel är det andelen ammoniumkväve som räknas som lättillgänglig. Om lantbrukaren gjort en enklare kväveprovtagning av ammoniumkväve vid spridningstillfället så är det helt ok

63

att använda detta resultat för bedömning av mängden lättillgängligt kväve. Det finns även schablonvärden för ammoniumkväve i stallgödsel i SJVFS 2004:62, bilaga 10.


Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellOmfattning Spridning har skett i

strid med bestämmelserna, men på mindre än 3 hektar mark.





Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 19 b §.

11.39 Vnäring 39Finns dokumentation om planerad tillförsel av kväve via gödselmedel utifrån grödornas behov?

Ja/nej


11.39.1 InstruktionerKontrollera om dokumentation finns om beräkning av kvävetillförsel via gödselmedel utifrån förväntad skörd. Beräkningen ska vara justerad med hänsyn till markens kväveinnehåll (stallgödsels långtidseffekt, förfruktseffekt och eventuell mulljord) och eventuell tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel.

11.39.2 KommentarEn växtodlingsplan är den vanligaste formen av dokumentation, men annat sätt att dokumentera är tillåten. Exempel på tabell för beräkning finns i SJVFS 2004:62, Bilaga 6. I de fall någon punkt inte är relevant, t.ex. stallgödselns långtidseffekt eller mulljord, ska detta vara noterat i dokumentationen.


Allvar Dokumentation saknas för mindre poster som långtidseffekt av stallgödsel, förfruktseffekt, och hänsyn till mulljord i beräkningen.

Ej aktuell Dokumentation saknas för viktiga poster exempelvis total gödselgiva, stallgödselgiva och behov av mineralgödselkväve. Detta medför att en

64

beräkning för planderad kvävegödsling inte kan styrkas, alternativt ingen dokumentation finns.

Omfattning Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellVaraktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellMindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor.



11.40 Vnäring 40Har lantbrukaren mer än två djurenheter?

Ja/nej (Om nej –inga fler frågor)

11.41 Vnäring 41 Finns tillräcklig lagringskapacitet för stallgödseln?

Ja/nej


11.41.1 InstruktionerKontrollera att

Lagringskapaciteten, det vill säga storleken på utrymmet, uppfylls Det finns en dokumenterad beräkning av lagringsvolymen Relevanta faktorer ingår i beräkningen

11.41.2 KommentarLagring av gödsel direkt på mark utomhus kan inte räknas som lagringskapacitet (se SJVFS 2004:62, § 7). Däremot får lagring inne i stallbyggnader, exempelvis en djupströbädd, räknas in (se SJVFS 2004:62, § 6). I förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, anges lagringskapaciteten i antal månader och därför används detta för bedömningskriteriet omfattning. Det innebär att den faktiska volym som motsvarar till exempel nivå 1 kommer att vara olika i olika verksamheter beroende på hur stor gödselproduktion de har. Du ska bara bedöma uppfyllande av miniminivån utifrån förordningen.

Det är lantbrukaren som ansvarar för att kunna redogöra för beräkningen. Du som kontrollant ska alltså inte behöva ta fram denna dokumentation. För att öka spårbarheten i hur vi kontrollerar lantbrukarens uppgifter ska du göra en enkel notering i en tabell som sparas i

65

kontrollakten och som visar hur du verifierat uppgifterna. Exempel på vad tabellen kan innehålla är djurslag, antal djur, m3/djur, totalt behov m3, befintlig lagringskapacitet.

Lagringskapacitet

Känsliga delar av Skåne, Halland Blekinge och Gotland samt Öland och känsliga kustområden

Övriga känsliga områden

Antal djurenheter

Nöt, hästar, får och getter

Annan djurhållning

Nöt, hästar, får och getter

Annan djurhållning

Fler än 100 8 mån 10 mån 8 mån 10 månFler än 10upp till 100

8 mån 10 mån 6 mån 10 mån

Fler än 2upp till 10

6 mån 6 mån 6 mån 6 mån

Lantbrukarens dokumentation behöver inte vara skriftlig utan kan bestå av till exempel data- eller ljudmedia som lantbrukaren på begäran gör åtkomlig för länsstyrelsen. Oavsett dokumentationens form ska den innehålla de uppgifter som krävs i bestämmelserna som utgör tvärvillkor.

11.41.3 BedömningsvägledningLagringskapacitet

1 2 3Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellOmfattning Lagringskapacitet

motsvarande en gödselproduktion under mindre än 1 månad fattas.

Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under 1-2 månader fattas.

Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under mer än 2 månad fattas.


Dokumentations brister

1 2 3Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellOmfattning Dokumentation finns

men upp till ca 25 % av de uppgifter som är av betydelse för bedömning av lagringskapaciteten saknas.

Dokumentation finns men ca 25 – 75 % av de uppgifter som är av betydelse för bedömning av lagringskapaciteten saknas.

Dokumentation saknas helt, eller dokumentation finns men mer än 75 % av de uppgifter som är av betydelse för bedömning av lagringskapaciteten saknas.


66


Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordburket, 6 §.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4 §, 4 a-b §§, 6-7 §§.

11.42 Vnäring 42Är lagringen utformad så att avrinning eller läckage inte sker till grund- eller ytvatten?

Ja/nej


11.42.1 InstruktionKontrollera att lagringsutrymmet är utformat så att avrinning eller läckage inte sker till omgivningen.

11.42.2 KommentarDu ska bedöma utformningen på den del av lagringsutrymmet som behövs för att uppfylla kraven på lagringskapacitet enligt förordningen om miljöhänsyn i jordbruket (1998:915). Du ska bedöma utformningen på det lagringsutrymme som faktiskt finns. Saknas lagringskapacitet ska du bedöma överträdelsen enligt Vnäring 41.

Du ska bedöma överträdelsen av utformningskravet endast utifrån dess allvar. Allvaret graderas utifrån om det sker läckage eller inte och vilken påverkan läckaget bedöms ha på omgivningen.

11.42.3 BedömningsvägledningAllvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuelltOmfattning Läckage eller

avrinning kan ske eller har skett men bedöms inte leda till olägenhet för miljön eller människors hälsa.

Ej aktuellt Läckage eller avrinning kan ske eller har skett och bedöms kunna leda till eller har lett till olägenheter för miljön eller människors hälsa.

Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuelltMindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor.


Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordburket, 7 §.

67

12 VäxtskyddKontrollpunkterna utarbetade efter regelträdet för förordningen av utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.

12.1 Vskydd 1Använder lantbrukaren växtskyddsmedel?

12.1.1 KommentarOavsett svar leder denna fråga inte till någon avvikelse. Vid svaret ”Nej” behöver inte resterande Växtsskyddsfrågor besvaras. Vid ”Ja” gå vidare.

Om betat utsäde används är det inte en användning av växtskyddsmedel.

12.2 Vskydd 2Används endast växtskyddsmedel som är godkända i Sverige?


12.2.1 InstruktionLäs igenom vad som står i sprutjournalen eller motsvarande dokumentation och kontrollera därefter att de växtskyddsmedel som används är godkända i Sverige. Titta i sprutboden eller motsvarande för att se vilka preparat som finns där.

12.2.2 KommentarKontrollera att

För att kontrollera att preparatet är godkänt, kontakta Kemikalieinspektionen (KemI) eller sök efter preparatet i bekämpningsmedelsregistret via KemI:s webbplats www.kemi.se

Växtskyddsmedel som inte är godkända får användas i försök under förutsättning att försöksorganisationen har ett beslut från KemI.

Det är inte olagligt att ha preparat som inte längre är godkända i sitt förråd. För preparat som har köpts innan en ändring av villkoren har beslutats, gäller att de får

användas på det sätt som anges i märkningen. Användaren har ingen skyldighet att kontrollera att villkoren för hur produkten får användas har ändrats. Därför kan det som står i märkningen på förpackningen och det som står i KemI:s databas skilja sig åt. En produkt som är inköpt före ikraftträdandedatumet får användas på sätt som framgår av märkningen så länge som produktet är godkänd eller till och med det datum som framgår av Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel.

68

http://www.kemi.se/

12.2.3 Bedömningsvägledning

1 2 3Allvar Ej aktuell Ej aktuell Användning av ett

växtskydds-medel som inte är godkänt.

Omfattning Ej aktuell Punktbehandling BredspridningVaraktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuellMindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor.


Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009)

12.3 Vskydd 3Används växtskyddsmedlen till rätt gröda? Om inte, beskriv avvikelsen.

Ange gröda eller användningsområde.

12.3.1 InstruktionKontrollera att lantbrukaren bara använder växtskyddsmedlen till de grödor som framgår av villkoren.

12.3.2 Kommentar, allmänt om etiketter och villkor Var uppmärksam på att olika versioner av etiketter eller bruksanvisningar kan förekomma och det går inte alltid att avgöra vilken som är den senaste. I sådana fall bör du vara restriktiv med att betrakta det som en överträdelse. Se också kommentaren till 12.2.2 om vad som gäller för äldre förpackningar.

För flera användningsvillkor finns det ingen skyldighet att dokumentera uppgifterna, till exempel vilken avdriftsreducerande utrustning som används. Villkor om avdriftsreducerande utrustning är ett exempel på villkorade skyddsåtgärder. I praktiken får ofta därför kontrollen baseras på befintlig dokumentation av redan utförd bekämpning, om du inte anländer när bekämpningsarbetet pågår. Vissa saker kan ändå gå att kontrollera i fält, exempelvis om det finns permanent bevuxna skyddszoner.

Även om lantbrukaren inte själv utför bekämpningen måste dokumentationen finnas på gården, för att uppfylla livsmedels- och foderbestämmelserna. Den som utför bekämpningen är skyldig att föra dokumentationen och förvara originalet, men lantbrukaren måste se till att få kopior från den som utfört bekämpningen. Om det handlar om energigrödor eller annan odling som inte har med livsmedels- eller foderproduktion att göra räcker det att lantbrukaren kan skaffa fram kopior inom den tid som kontrollmyndigheten begär.

69

Verksamhetskravet utgörs av de villkor som står om användningen på etiketten, med eventuellt tilläggsblad som är fäst direkt på förpackningen. I de fall förpackningarna är små får informationen finnas på märkningssedlar eller bipacksedlar.

Det finns två undantag och det är de preparat som har fått dispens (Nödsituationer på växtskyddsområdet, enligt Art 53 i förordning (EG) nr 1107/2009) eller så kallad UPMA (Utvidgning av produktgodkännande för mindre användningsområden, enligt Art 51 i förordning (EG) nr 1107/2009). Det finns en speciell ingång för dispenser i bekämpningsmedelsregistret på www.kemi.se. Observera att bekämpningsmedelsregistret har förnyats och att just denna del inte är uppdaterad i alla delar. Eventuellt behöver du ringa till KemI för att veta om det finns ett undantag eller till dispensinnehavaren för att få reda på villkoren för dispensen. En UPMA är en form av dispens som innebär att KemI fattar ett beslut om utvidgat användningsområde för ett preparat. Det vanligaste är att preparatet får användas i ytterligare någon gröda. Användningen finns inte med i märkningen. Det som KemI har beslutat om grödor och högsta dosering gäller som verksamhetskrav. I dessa fall får man leta upp vad som gäller i bekämpningsmedelsregistret. Dispenser och UPMA är vanligast inom trädgårdsområdet.


Allvar Ej aktuell Användning av ett växtskydds-medel som inte är godkänt till den grödan

Användning av ett växtskydds-medel som inte är godkänt till den grödan

Omfattning Ej aktuell Enstaka punktbehandling

Bredspridning

Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell

12.4 Vskydd 4Används växtskyddsmedel till rätt sorts användningsområde ?


12.4.1 InstruktionKontrollera att lantbrukaren bara använder växtskyddsmedlen till de områden och som framgår av villkoren.

Med område avses att växtskyddsmedlet kan vara godkänt att användas i ett lager eller för en användning som inte är bunden till en gröda, till exempel totalbekämpning av ogräs.

12.4.2 KommentarSe 12.3.2

70


Allvar Ej aktuellt Växtskyddsmedel har använts till område som det inte är tillåtet för

Växtskyddsmedel har använts till område som det inte är tillåtet för

Omfattning Enstaka punktbehandling

Bredspridning

Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt



12.5 Vskydd 5Används växtskyddsmedlet vid rätt tidpunkt enligt etiketten?



Datumet för bekämpning överensstämmer med villkoren i märkningen.

12.5.2 KommentarDet kan vara svårt att bedöma om användning har skett vid en tidpunkt som stämmer med märkningen. I sprutjournalen antecknas datum för bekämpning. Villkoret utgörs ofta av ett utvecklingsstadium för grödan och det kräver stor kunskap att kunna avgöra om det är rimligt att grödan kan ha befunnit sig i det utvecklingsstadiet vid det datumet.

Se även 12.3.2

12.5.3 BedömningsvägledningFör frågorna, Vskydd 5 (tidpunkt), Vskydd 6 (syfte), Vskydd 7 (dos),Vskydd 8 (karens), Vskydd 9 (antal behandlingar), Vskydd 10 (behandlingsintervall), Vskydd 11, (tid mellan plantering och sådd) ska en bedömning göras för varje fråga för sig. Om det finns ett brott mot villkoret i den aktuella frågan ska det anses som en grad 1om villkoren för övriga frågor är uppfyllda. Finns det en avvikelse för denna och någon annan av frågorna är det en två på dessa båda frågor. Finns det en avvikelse för tre eller flera frågor så ska dessa anses vara av grad 3.

71

Omfattning: Bedömningen sker utifrån hur stor del av lantbrukarens totala odlade arealer åkermark som villkoret inte har uppfyllts på under innevarande säsong

1 2 3Allvar Villkoren för denna

fråga är inte uppfylltVillkoren för denna fråga + ytterligare någon av frågorna 5-11 är inte uppfyllda

Villkoren för denna fråga + ytterligare några av frågorna 5-11 är inte uppfyllda

Omfattning Under 25 % 25-50 % Upp till 100 %Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell



12.6 Vskydd 6Används växtskyddsmedlet i rätt syfte enligt etiketten?


12.6.1 InstruktionKontrollera att växtskyddsmedlet har använts för det syfte som finns angivet på bruksanvisningen. Med syfte avses att ett växtskyddsmedel kan vara godkänt för att användas mot till exempel svamp, ogräs, tillväxtreglering eller totalbekämpning av ogräs.

12.6.2 KommentarAtt anteckna syftet med bekämpningen är ett nytt krav i sprutjournalen 2015.

Se även 12.3.2

12.6.3 BedömningsvägledningSe 12.5.3



12.7 Vskydd 7Respekterar den sökande reglerna för rätt dos av växtskyddsmedel för att undvika överdosering?

72


12.7.1 InstruktionKontrollera att högst de doser som framgår av märkningen har använts.

12.7.2 KommentarDosen kan ha överstigits både genom att en enstaka dosering varit för hög eller att den sammantagna doseringen vid flera tillfällen överstigits. Det är bara vissa växtskyddsmedel som har villkor som innebär att en högsta sammantagen dos får användas. För att kontrollera det behöver man titta på om flera bekämpningar gjorts i samma gröda med samma preparat.

Det är inget tvärvillkor att man måste använda hela den rekommenderade dosen. Man får använda en lägre dos, så kallad dosreducering. Vanligt vid exempelvis preparatblandningar eller under vissa förutsättningar som en åtgärd för att hålla nere bekämpningsmedelsanvändningen.




12.8 Vskydd 8 Har karenstid mellan användning av växtskyddsmedlet och skörd respekterats?


12.8.1 InstruktionTitta i sprutjournalen när behandling skett. Fråga lantbrukaren när produkten togs ut ur lagret.

12.8.2 KommentarMed karenstid menas den tid som minst måste flyta mellan en behandling och skörd. Om utvecklingstiden är lång skrivs ofta en sista användningstidpunkt. I preparatens dokumentation eller på etiketter står det ofta ”sista behandlingstidpunkt” och uttrycks som ett utvecklingsstadium på grödan (till exempel DC 65, full blom). När en sista tillåten användningstid anges kan det vara fler orsaker än bara karenstid. Till exempel kan det vara att studier på resthalter inte sträcker sig längre eller att studier har visat att skördenedsättande skador sker på grödan efter ett visst utvecklingsstadium.

Sista behandlingstidpunkt ska inte förväxlas med karenstiden som anger restriktioner för tidpunkten mellan behandling och skörd. Till exempel 14/35 som betyder att färska bönor med skida inte får behandlas senare än 14 dagar före skörd och torkade bönor inte får behandlas 35 dagar före skörd. Många preparat har ingen karenstid varför informationen inte heller finns på etiketten eller i preparatets dokumentation och inte heller i företagarens journalföring.

73

Jämför även med ett liknande tvärvillkor Lväxt 3.

Se även 12.3.2




12.9 Vskydd 9Används växtskyddsmedel endast så många gånger per år som är tillåtet?


Detta framgår av sprutjournalen och innebär att man måste se om flera behandlingar har gjorts i samma gröda med samma växtskyddsmedel.

12.9.1 KommentarDet är inte alla växtskyddsmedel som har villkor om maximala antalet behandlingar. För att kontrollera om maximala antalet behandlingar kan ha överstigits krävs att man tittar i sprutjournalen om flera behandlingar har gjorts i samma gröda med samma växtskyddsmedel. Det är inget krav att dokumentationen är förd så att man enkelt kan läsa hur varje fält har behandlats.

Se även 12.3.2




12.10 Vskydd 10Används växtskyddsmedel med rätt behandlingsintervall?

74


12.10.1 InstruktionDetta framgår av sprutjournalen och innebär att man måste se om flera behandlingar har gjorts i samma gröda med samma växtskyddsmedel.

12.10.2 KommentarDet är inte alla växtskyddsmedel som har villkor om behandlingsintervall. Behandlingsintervallet kan antingen vara angivet som antal dagar och då ofta inom ett intervall, men det kan också vara angivet som att första behandling får ske i ett visst utvecklingsstadium hos grödan och därefter upprepas när det gått ett visst antal dagar.

Se även 12.3.2




12.11 Vskydd 11Följs tid mellan användning av växtskyddsmedel och sådd/plantering av grödan ?


12.11.1 InstruktionFråga lantbrukaren när grödan har sått eller planterats och stäm av det mot när växtskyddsmedel har använts som du ser i sprutjournalen.

12.11.2 KommentarDet finns inget krav på att dokumentera när grödan har såtts eller planterats. Det är ovanligt att ett växtskyddsmedel har ett villkor för detta, det är i princip bara något enstaka ogräsmedel som används innan sådd eller plantering.

Se även 12.3.2


75

12.12 Vskydd 12 Uppfylls övriga villkor för användning av växtskyddsmedel?

Om inte, beskriv avvikelsen?

12.12.1 InstruktionLäs villkoren för preparatet och fråga lantbrukaren hur det uppfylldes. Beroende av vilket villkoret är kan det eventuellt gå att kontrollera på plats.

12.12.2 KommentarI de flesta fall finns det inget kontrollerbart under denna kontrollpunkt. För en del preparat kan det finnas begränsningar i användandet av växtskyddsmedlet för att skydda hälsan för distributörer, användare, personer i närheten, boende, konsumenter eller arbetstagare eller för att skydda miljön, som inte täcks upp av övriga kontrollpunkter. Det kan exempelvis gälla specifika krav kring utrustning och bevuxen skyddszon sådana begränsningar ska i så fall finnas angivna på etiketten.

Villkor om avdriftsreducerande utrustning är ett exempel på villkorade skyddsåtgärder. I praktiken får därför ofta kontrollen baseras på befintlig dokumentation av redan utförd bekämpning, om du inte anländer när bekämpningsarbetet pågår.

Ett annat mycket ovanligt exempel är karenstiden för produkten Fazor som används för groningshämmande behandling i lök före skörd. Löken får sedan inte säljas till konsument före februari året efter behandlingen. För odlaren kan det vara svårt eller omöjligt att ha rådighet över detta eftersom löken kan ha sålts eller lagrats in hos uppköpare.

Se även 12.3.2



76

13 HormonerKapitlet om hormoner är uppbyggt på ett lite annorlunda sätt. Kontrollpunkterna som finns i kontrollprotokollet finns som en siffra efter varje stycke.

13.1.1 InstruktionHormoner får inte användas i tillväxtbefrämjande syfte och får endast tillföras under vissa omständigheter, till exempel i samband med fertilitetsstörningar. Det innebär att djur som hålls för slakt inte får behandlas med hormoner.

13.1.2 Vilka djurslag?Kontrollera först vilka djurslag som djurhållaren föder upp i företaget (generellt ska det kontrolleras att endast godkända hormoner för aktuella djurslag används. Syftet med användningen av hormoner i djurhållningen ska även kontrolleras). Kontrollpunkt Hormon 1.

Om inga av de uppräknade djurslagen finns på företaget kan resten av kontrollpunkterna besvaras med ”Ej aktuell”.

13.1.3 Finns det tecken på att hormoner används?Kontrollera om det finns något som tyder på användning av substanser som framgår av bestämmelserna, om du ser onormalt muskulösa djur, dokumentation på gården eller förekomst av misstänkta förpackningar, sprutor eller liknande. Tillkalla veterinär vid behov för hjälp med bedömning och provtagning om det finns misstanke om användning av förbjudna preparat. Kontrollpunkt Hormon 2.

13.1.4 Endast hormoner i visst syfteKontrollera att hormoner används i djurhållningen endast i syfte att förhindra befruktning, framkalla abort, stimulera ägglossning, verka sammandragande på livmoder eller synkronisera brunst. Kontrollpunkt Hormon 3.

13.1.5 Endast godkända preparatEndast godkända veterinärmedicinska läkemedel ska användas och dessa ska administreras enbart av veterinär eller av veterinär utsedd person och enligt tillverkarens instruktioner. Markera bristen om hormoner används utanför sådana användningsområden d.v.s. det används på annat sätt. Markera tvärvillkorsbrist om ämnena har tillförts i form av implantat. Kontrollpunkterna Hormon 4, 8, 10, 15.

13.1.6 Kontrollera dokumentationKontrollera om dokumentation (stalljournal och/eller läkemedelsjournal) innehåller slag av behandling och datum för behandlingen, slag av produkt och djurets identitet. Markera tvärvillkorsbrist om dokumentation saknas eller är bristfällig.

Kontrollpunkterna Hormon 5, 11, 16, 20.

77

13.1.7 Bedömningsvägledning journalföring Hormon 5,11,16, 201 2 3

Allvar Journalföringskraven för behandlingen har inte respekterats.

Ej aktuellt Halter av minst ett förbjudet preparat påvisas.

Omfattning Överträdelsen berör ett djur.

Överträdelsen berör 2-3 djur.

Överträdelsen berör mer än 3 djur.

Varaktighet Enstaka tillfälle under senaste månaden, eller varaktighet kan inte fastslås.

Flera tillfällen under senaste halvåret.

Återkommande tillfällen under mer än ett halvår.

13.1.8 Kontrollera om tecken på avyttrande av hormonbehandlade djurKontrollera om det finns tecken på att lantbrukaren har avyttrat hormonbehandlade djur på ett sätt som strider mot bestämmelserna eller uppföljning av inkomna anmälningar från slakterier. Kontrollpunkterna Hormon 18, 19, 21.

Kontrollera om villkoren för användning av allyltrenbolon och beta-stimulerande substanser på hästar och kor uppfylls. Kontrollpunkterna Hormon 6, 7, 9, 13.

13.1.9 Kontroll i medicinskåp Kontroll görs i medicinskåp eller motsvarande, behandlingsbevis, kvitton eller annan inköpsdokumentation för att upptäcka att hormoner/läkemedel som används i djurhållningen är godkända och anskaffats på veterinärordination. Kontrollera att beta-stimulerande substanser inte förvaras på företaget. Kontrollpunkt Hormon 12.

13.1.10 Brunstsynkronisering Markera tvärvillkorsbrist om östradiol 17-β ges i avelstekniskt syfte. Hormoner som innehåller östrogen (utom östradiol 17-β), androgen eller gestagen verkan får ges vid brunstsynkronisering eller vid förberedande av donatorer och recipienter vid embryotransfer. Kontrollpunkt Hormon 14.

13.1.11 SlaktdjurKontrollera om det finns något som tyder på att slaktdjur inklusive uttjänta avelsdjur under sin gödningsperiod har behandlats med hormoner. Kontrollpunkt Hormon 17.

78

13.1.12 Kontrollera att karensregler följsMarkera tvärvillkorsbrist om karenstidsreglerna inte följs. Vid försäljning av behandlade djur eller produkter från dem ska djurhållaren följa karenstidsregler och skickar djur till slakt efter karenstiden har gått. Hästar med högt värde får säljas innan karenstiden har gått ut under förutsättning att villkoren för tillförseln har uppfylls och att behandlingen finns angiven i hästpasset. Hästar med högt värde menas t.ex. särskilt kapplöpningshästar, tävlingshästar, cirkushästar eller hästar avsedda för betäckning. Kontrollpunkterna Hormon 19, 20, 21.

13.1.13 Bedömningsvägledning karenstider Hormon 211 2 3

Allvar Veterinärintyg saknas men den som övertagit djuret/djuren har ändå gjorts medveten om att karenstid pågick. Behandlade djur har inte slaktats.

Behandlade djur har skickats till slakt inom karenstiden men inget kött har nått marknaden, eller har omedelbart återkallats.*

Behandlade djur har skickats till slakt inom karenstiden och kött har nått ut på marknaden utan att återkallas.*

Omfattning Överträdelsen berör ett djur.

Överträdelsen berör 2-3 djur.

Överträdelsen berör mer än 3 djur.

Varaktighet Enstaka tillfälle under senaste månaden, eller varaktighet kan inte fastslås.

Flera tillfällen under senaste halvåret.

Återkommande tillfällen under mer än ett halvår.

Förutom överträdelser som kontrollmyndighetens personal upptäcker vid kontroll på gården ska kontrollen även genomföras när länsstyrelsen konstaterar överträdelser efter utredning av ärenden från Livsmedelsverkets restsubstanskontroll.


Artiklarna 3-5 och 7 Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG.

Motsvarighet i svenska bestämmelser

2 kap. 12-21 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning.

79

13.1.14 BedömningI praktiken är det endast via provtagning och sakkunnig utredning av omständigheterna i det enskilda fallet det går att konstatera en överträdelse i bedömningen för tvärvillkorbrist.

80

14 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur

14.1 TSE 1Håller eller föder den sökande upp idisslare i sin verksamhet?

Ja/nej

14.2 TSE 2 se instruktion Foder 33Följs regeln om att inte utfodra idisslare med foder som innehåller protein från däggdjur, med undantag för bl.a. mjölk och mjölkprodukter till kalvar?


14.2.1 InstruktionDenna punkt ser likadan ut i foderdelen och TSE delen. Beskrivning läggs in från foder.

Se foderkapitlet Foder 33


Artikel 7.1 och 3 (EG) 999/2001

14.3 TSE 3Har den sökande haft anledning att misstänka fall av BSE, Scrapie, Nor 98 eller annan TSE-sjukdom under senaste året?

Ja/nej

14.4 TSE 4Har det omedelbart gjorts en anmälan när det funnits anledning att misstänka fall av BSE, Scrapie, Nor 98 eller annan TSE-sjukdom hos något djur som befunnit sig i lantbrukarens vård?


14.4.1 InstruktionKontrollera att anmälningsplikten är uppfylld i de fall det funnits uppenbara symptom på någon TSE-sjukdom eller lantbrukaren av andra skäl borde ha misstänkt att TSE-sjukdom fanns i besättningen. För att kontrollera detta kan det vara nödvändigt att kontakta djurägarens veterinär, länsstyrelsen eller jordbruksverket.

81

14.4.2 KommentarDjurägaren/djurhållaren ska kontakta veterinär om han/hon har anledning att misstänka en TSE-sjukdom. Om veterinären fortfarande misstänker TSE-sjukdom ska denne anmäla misstanken till länsstyrelsen och jordbruksverket.

Om det inte finns eller under kalenderåret har funnits skäl att misstänka TSE-sjukdom i besättningen ska ej aktuellt markeras i kontrollprotokollet.

14.4.3 BedömningsvägledningMindre över-trädelse

1 2 3

Allvar Har inte anmält till veterinär trots att det funnits anledning att misstänka sjukdom, grundat på annat än synliga sjukdomstecken

Har inte anmält till veterinär trots synliga sjukdomstecken.

Har inte anmält till veterinär trots specifika sjukdomstecken.

Omfattning Överträdelsen berör ett djur

Överträdelsen berör 2-3 djur

Överträdelsen berör mer än tre djur

Varaktighet Det har gått högst 3 dagar sedan anmälan borde ha gjorts

Det har gått 4-7 dagar sedan anmälan borde ha gjorts

Det har gått mer än en vecka sedan anmälan borde ha gjorts.


Artikel 11(EG)999/2001

14.5 TSE 5Har besluten från Jordbruksverket följts avseende misstänkta fall eller konstaterade fall av TSE-sjukdomar?

Ja/nej


82

14.5.1 InstruktionKontrollera att de beslut som jordbruksverket har fattat har efterlevts. Kontrollera via CDB om några nötkreatur förflyttats under period då besättningen haft förflyttningsrestriktioner på grund av misstänkt eller konstaterad TSE-sjukdom. Kontrollera att de djur som bedömts som riskdjur har avlivats och destruerats.

Vid fall av NOR98/ atypisk scrapie kontrollera att utökad provtagning på får över 18 månaders ålder har skett. Detta kan göras genom att kontrollera att det finns leveranssedlar från svensk lantbrukstjänst på alla självdöda eller avlivade får över 18 mån, eller om provtagning ordnats på annat sätt, provsvar från laboratoriet.

Kommentar: Jordbruksverket skickar kopia av beslut om restriktioner till länsstyrelsen för kännedom. Det går också att få information direkt från enheten för idisslare och gris på jordbruksverket. Lista på provtagna djur kan beställas från Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Vid eventuella fall av BSE eller scrapie finns det en utsedd veterinär som ska kontrollera och övervaka att beslutade åtgärder efterlevs.

Om det inte finns eller under kalenderåret har funnits några TSE-restriktioner gällande besättningen ska ”Ej aktuellt ” markeras.


1 2 3

Allvar Djur har flyttats till ägarens andra och närliggande egendom i dennes egna fordon.

Djur har inte provtagits enligt beslut om utökad övervakning.

Djur har flyttats till ägarens andra egendom.

Djur har flyttats till annan lantbrukare eller till annat land eller levererats till slakt.

Riskdjur har inte avlivats enligt beslut.

Omfattning 1 djur 2-3 djur Mer än 3 djur. Det misstänkta alternativt positiva djuret har flyttats.

Varaktighet Ett enstaka välmotiverat tillfälle (till exempel av djurskyddsskäl)

Flyttning utan välgrundat motiv, utförd senaste veckan

Upprepade tillfällen sedan starten av avspärrningen

83


Artikel 12 och 13 (EG) 999/2001

14.6 TSE 6Förs nötkreatur, får, getter och deras sperma, ägg och embryon ut till andra medlemsländer?

Ja/nej


Artikel 15.1 samt bilaga VIII (EG) 999/2001

14.7 TSE 7För den sökande ut levande nötkreatur ?

Ja/nej

14.8 TSE 8Har en officiell veterinär utfärdat ett hälsointyg för utförsel av levande nötkreatur?

Ja/nej


14.8.1 InstruktionKontrollera i stalljournalen och vid behov i CDB om djur har förts ut till annat land. Kontrollera i TRACES om djur som förts ut från landet har ett hälsointyg

Kommentar: Intyg i TRACES kan bara upprättas av en officiell veterinär.En djurägare som för ut djur ska vara registrerad hos jordbruksverket.

Om en djurägare har fört ut ett djur utan hälsointyg måste jordbruksverket kontaktas för att undersöka detta och eventuellt kontakta det andra landet.

Om det underlättar kan kontrollanterna få en lista över djurägare som är registrerade på jordbruksverket för utförsel.


1 2 3

84

Allvar Hälsointyg har inte upprättats.

Omfattning 1 djur 2-3 djur. Mer än 3 djur.

Varaktighet Enstaka tillfälle Två tillfällen Mer än 2 tillfällen



14.9 TSE 9För den sökande ut sperma, ägg eller embryon från nötkreatur?

Ja/nej

14.10 TSE 10Har en officiell veterinär utfärdat ett hälsointyg för sperma, ägg eller embryon från nötkreatur?

Ja/nej

Om inte beskriv avvikelsen

14.10.1 InstruktionKontrollera i TRACES att det finns ett hälsointyg för de aktuella sändningarna/utförseln.

Kommentar: Intyg i TRACES kan bara upprättas av en officiell veterinär.En djurägare som för ut sperma, embryon eller ägg från djur ska vara registrerad hos jordbruksverket.

Om en djurägare har fört ut djurprodukter utan hälsointyg måste jordbruksverket kontaktas för att undersöka detta och eventuellt kontakta det andra landet.



1 2 3


Omfattning 1 sändning 2-3 sändningar. Mer än 3 sändningar.

Varaktighet Enstaka tillfälle Två tillfällen Mer än två

85

tillfällen



14.11 TSE 11För den sökande ut levande får och getter?

Ja/nej

14.12 TSE 12Har en officiell veterinär utfärdat ett hälsointyg där det framgår att djuret kommer från en medlemsstat med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie?


14.12.1 InstruktionKontrollera i stalljournalen om djur förflyttats ut ur landet. Kontrollera i TRACES om djur som förts ut från landet har ett upprättat hälsointyg.

Kommentar: Intyg i TRACES kan bara upprättas av en officiell veterinär.En djurägare som för ut djur ska vara registrerad hos jordbruksverket.

Om en djurägare har fört ut ett djur utan hälsointyg måste jordbruksverket kontaktas för att undersöka detta och eventuellt kontakta det andra landet.



1 2 3


Omfattning 1 djur 2-3 djur. mer än 3 djur.

Varaktighet Enstaka tillfälle Två tillfällen Mer än två tillfällen


86


14.13 TSE 13För den sökande ut sperma eller embryon från får och getter?

Ja/nej

14.14 TSE 14Har en officiell veterinär utfärdat ett hälsointyg för sperma eller embryon från får och getter?

Om inte, beskriv avvikelsen

14.14.1 InstruktionKontrollera i TRACES att det finns hälsointyg för de aktuella sändningarna/införseln.

Kommentar: Intyg i TRACES kan bara upprättas av en officiell veterinär.En djurägare som för ut sperma, embryon eller ägg från djur ska vara registrerad hos jordbruksverket.

Om en djurägare har fört ut djurprodukter utan hälsointyg måste jordbruksverket kontaktas för att undersöka detta och eventuellt kontakta det andra landet.



1 2 3


Omfattning 1 sändning 2-3 sändningar. Mer än 3 sändningar.

Varaktighet Enstaka tillfälle Två tillfällen Mer än två tillfällen



14.15 TSE 15Låter den sökande bli att föra ut avkomma efter kor med konstaterad TSE-, född inom två år efter konstaterad TSE?

87


14.15.1 InstruktionKontrollera i CDB att avkomma från ko med konstaterad TSE inte har förts ut från besättningen. Kontrollen måste inbegripa minst de senaste två åren.

Kommentar: Denna fråga är relevant endast i nötkreatursbesättningar där TSE har påvisats – fråga om det saknas i protokollet.

Avkomma efter en ko med konstaterad TSE som är född två år före och två år efter diagnosen tillhör riskgruppen och ska avlivas. Denna fråga är därför kopplad till och ingår i fråga 1.6 om beslut från jordbruksverket följs. För att spara tid kan man kontrollera innan kontrollen om det har funnits någon besättning i länet med konstaterad TSE-diagnosunder de senaste 2 åren. Kännedom om detta finns på länsstyrelsen och jordbruksverket.


1 2 3

Allvar Avkomma, född inom tvår år före eller två år efter konstaterad BSE, från ko med BSE har förts ut ur landet.

Omfattning - 1 djur 2 djur eller fler

Varaktighet - Enstaka tillfälle Mer än 1 tillfälle


Artikel 12, 13, 15.1 samt bilaga VIII (EG) 999/2001

14.16 TSE 16Låter den sökande bli att föra ut avkomma från får och getter som fötts under 2 år eller efter att moderdjuret visat kliniska tecken på BSE?

Ja/nej


88

14.16.1 KommentarBSE på får och get är mycket ovanligt och har endast konstaterats enstaka tillfällen i hela EU.


1 2 3

Allvar Avkomma från får eller get med konstaterad BSE har förts ut ur landet

Omfattning - 1 djur Mer än 1 djur

Varaktighet - Enstaka tillfälle Mer än 1 tillfälle


Artikel 15.1 (EG) 999/2001

14.17 TSE 17För den sökande in nötkreatur, får eller getter och deras sperma, ägg eller embryon från andra medlemsländer?

Ja/nej

14.18 TSE 18För den sökande in nötkreatur som förts in från andra medlemsländer?

Ja/nej

14.19 TSE 19Finns hälsointyg för nötkreatur som förts in från andra medlemsländer?


14.19.1 InstruktionKontrollera att hälsointyg finns för de nötkreatur som förts in från andra medlemsländer. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg.

89

14.19.2 KommentarHälsointyg för djur som förts in från andra länder ska sparas på gården. De ska även finnas elektroniskt.

Om djur förts in utan hälsointyg ska jordbruksverket kontaktas.


1 2 3

Allvar Hälsointyg kan inte uppvisas

Hälsointyg kan inte uppvisas och saknas i TRACES

Omfattning 1 djur 2-3 djur. Mer än 3 djur.

Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen.


Artikel 15.2 och bilaga VIII (EG) 999/2001

14.20 TSE 20För den sökande in sperma, ägg eller embryon från nötkreatur från andra medlemsländer?

Ja/nej

14.21 TSE 21Finns hälsointyg för sperma, embryon eller ägg från nötkreatur från andra medlemsländer?


14.21.1 InstruktionKontrollera att hälsointyg finns för de produkter som förts in från andra medlemsländer. Om hälsointyg på inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg.

14.21.2 KommentarHälsointyg ska sparas på gården och även finnas elektroniskt.

Om djurprodukter har förts in utan hälsointyg ska jordbruksverket kontaktas.


1 2 3

90



Omfattning Hälsointyg saknas för 1 sändning

Hälsointyg saknas för 2-3 sändningar.

Hälsointyg saknas för mer än 3 sändningar.

Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen


Artikel 15.2 och bilaga VIII (EG) 999/2001, 88/407/EEG

14.22 TSE 22För den sökande in levande får och getter från andra medlemsländer?

Ja/nej

14.23 TSE 23Finns ett hälsointyg där det framgår att fåren eller getterna uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie (TRACES)


14.23.1 InstruktionKontrollera att det finns hälsointyg där det framgår att djuren uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera om det finns ett upprättat hälsointyg i TRACES.

14.23.2 KommentarHälsointyg för djur som förts in från andra länder ska sparas på gården. De ska även finnas elektroniskt.

Om djur förts in utan hälsointyg ska jordbruksverket kontaktas.

Det som ibland händer med får och getter är att hälsointygen kan vara felaktigt ifyllda och därmed är det risk att djuren inte uppfyller ovanstående krav. Felaktigt ifyllda intyg kan leda till en 7 års spärr för de besättningar som tagit in sådana djur. Det finns enstaka sådana spärrar i Sverige.


1 2 3

91



Omfattning Hälsointyg saknas för 1 djur

Hälsointyg saknas för 2-3 djur.

Hälsointyg saknas för mer än 3 djur.




14.24 TSE 24För den sökande in sperma eller embryon från andra medlemsländer?

Ja/nej

14.25 TSE 25Finns ett hälsointyg för sperma eller embryon från får eller getter från andra medlemsländer där det framgår att donatordjuren uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie (TRACES)?


14.25.1 InstruktionKontrollera att hälsointyg finns där det framgår att donatordjuren uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg

14.25.2 KommentarHälsointyg ska sparas på gården och även finnas elektroniskt.

Om dessa djurprodukter förts in utan hälsointyg ska jordbruksverket kontaktas.


1 2 3



92







14.26 TSE 26Importerar den sökande nötkreatur, får eller getter eller deras sperma, ägg och embryon från tredje land?

Ja/ nej

14.27 TSE 27Importerar den sökande nötkreatur från tredje land?

Ja/nej

14.28 TSE 28Finns ett hälsointyg för nötkreatur från tredje land?


14.28.1 InstruktionKontrollera att hälsointyg finns för de nötkreatur som förts in från tredje länder. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg.

14.28.2 KommentarEtt hälsointyg ska alltid finnas och sparas på gården. Eftersom Sverige inte har någon godkänd gränskontrollstation för införsel från tredjeland sker införseln via ett annat EU-land där även TRACES-intyget upprättas. Denna typ av import är mycket ovanlig.

Om hälsointyg saknas ska jordbruksverket kontaktas.


1 2 3



93






Artikel 15.2 och bilaga IX (EG) 999/2001

14.29 TSE 29Importerar den sökande sperma, ägg eller embryon från nötkreatur från tredje land?

Ja/nej

14.30 TSE 30 Finns ett hälsointyg för sperma, embryon eller ägg från nötkreatur från tredje land?


14.30.1 InstruktionKontrollera att hälsointyg finns för sperma, embryon eller ägg som förts in från tredje länder. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg

14.30.2 KommentarEtt hälsointyg ska alltid finnas och sparas på gården. Eftersom Sverige inte har någon godkänd gränskontrollstation för införsel från tredjeland sker införseln via ett annat EU-land där även TRACES-intyget upprättas. Denna typ av import är ovanlig.



1 2 3








94


14.31 TSE 31Importerar den sökande levande får eller getter från tredje land?

Ja/nej

14.32 TSE 32Finns ett hälsointyg för levande får eller getter från tredje land där det framgår att djuren uppfyller kraven för import till land med försumbar risk för scrapie eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie (TRACES)?


14.32.1 InstruktionKontrollera att det finns hälsointyg där det framgår att djuren uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera om det finns upprättat hälsointyg i TRACES.

14.32.2 KommentarEtt hälsointyg ska alltid finnas och sparas på gården. Eftersom Sverige inte har någon godkänd gränskontrollstation för införsel från tredjeland sker införseln via ett annat EU-land där även TRACES-intyget upprättas. Denna typ av import är mycket ovanlig.



1 2 3









95

14.33 TSE 33Importerar den sökande sperma eller embryon från får eller getter från tredje land?

Ja/nej

14.34 TSE 34Finns ett hälsointyg där det framgår att donatordjuren uppfyller kraven för import till land med försumbar risk för scrapie eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie (TRACES)?


14.34.1 InstruktionKontrollera att det finns hälsointyg där det framgår att donatordjuren uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera om det finns upprättat hälsointyg i TRACES.

14.34.2 KommentarEtt hälsointyg ska alltid finnas och sparas på gården. Eftersom Sverige inte har någon godkänd gränskontrollstation för införsel från tredjeland sker införseln via ett annat EU-land där även TRACES-intyget upprättas. Denna typ av import är ovanlig.



1 2 3









96

15 LivsmedelKontroll av att verksamheter som är livsmedelsföretag har registrerats eller godkänts hos länsstyrelsen.

Kontrollpunkt L1 är en generell kontrollpunkt som gäller samtliga livsmedelsföretag. Den som inte uppfyller kriterier för livsmedelföretag omfattas inte av kontrollen.

Detta utgör inte ett tvärvillkor och ska därför inte registreras i Konrad eller ge avdrag på stöden. Det är däremot en avvikelse mot livsmedelslagstiftningen, och ska som sådan rapporteras till Livsmedelsverket. Länsstyrelsen ska se till att anläggningen registreras eller godkänns.

L1 gäller samtliga verksamheter, både växtodling och produktion av livsmedel av animaliskt ursprung.

Verksamheten uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag och verksamhetsutövaren har låtit registrera eller godkänna sin anläggning. Verksamheten bedrivs inom villkoren för registreringen eller godkännandet.

Kontrollera att verksamheten uppfyller de allmänna kriterierna för livsmedelsanläggning om kontinuitet och organisation. Se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar: www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/godkannande_registrering_vagledning.pdf.

Kontrollera att anläggningen är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag i primärproduktionen. Detta kan kontrolleras i förväg på länsstyrelsen eller på plats hos verksamhetsutövaren genom att kontrollera att anmälan om registrering eller godkännande har skickats till länsstyrelsen.

Uppfyller verksamheten kriterierna för livsmedelsanläggning och inte är registrerad är det en avvikelse mot de generella bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen.

Anläggningen ska registreras eller godkännas i samband med kontrollen om inte det är gjort tidigare. Vid registrering ska Livsmedelsverkets blankett för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen användas eller de blanketter för registrering eller godkännande som länsstyrelsen utarbetat.

Kommentar:

Är anläggningen registrerad eller godkänd ska information om detta finnas i länsstyrelsens register över livsmedelsanläggningar i primärproduktionen.

Livsmedelsföretagare är skyldiga att låta registrera sin verksamhet hos den behöriga myndigheten (artikel 6.2 förordning (EG) nr 852/2004). Livsmedelsföretagaren är också skyldig att underrätta myndigheten vid betydande förändringar i verksamheten och om nedläggningar. Företag som groddar frön och säljer dessa vidare i form av groddar ska godkännas, trots att de utgör primärproducenter.

97

http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/godkannande_registrering_vagledning.pdf

http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/godkannande_registrering_vagledning.pdf

I förordning (EU) nr 201/2013 finns särskilda bestämmelser om godkännande av primärproducenter av groddar, vilka trädde ikraft den 1 juli 2013.

Ett livsmedelsföretag är en verksamhetsform som förutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation. Se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar. Det innebär att verksamhetsutövare som endast tillfälligt eller några gånger per år sätter primärprodukter på marknaden eller levererar livsmedelsproducerade djur till ett slakteri, inte omfattas av kravet på registrering eller planerad offentlig kontroll. Offentlig kontroll kan dock alltid utföras om det finns misstanke om att livsmedel som finns på marknaden inte är säkra.

Nationella bestämmelser om registrering och godkännande finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien.

Verksamheter inom primärproduktionen ska enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien vara registrerade hos den länsstyrelse där den huvudsakliga verksamheten bedrivs.

Primärproduktion för privat konsumtion omfattas inte av kravet på registrering eller godkännande och omfattas därmed inte heller av bestämmelserna i hygienförordningarna eller tvärvillkorskontroll.

15.1 LVäxt 1Farliga ämnen ska förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras.

15.1.1 InstruktionKontrollera att rutiner finns för hantering och förvaring av farliga ämnen, till exempel betat utsäde, gödselmedel, rengöringsmedel, diesel, bensin, smörjmedel och olika typer av bekämpningsmedel som växtskyddsmedel och biocider.

Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga. Hanteras och förvaras farliga ämnen så att produkterna inte förorenas under odling, hantering, lagring eller transport?

Kontrollera att farliga ämnen

förvaras och hanteras åtskilt från livsmedel som till exempel spannmål, potatis, frukt och grönsaker,

inte hanteras på ett sådant sätt att livsmedel kan förorenas eller har förorenats eller att livsmedelssäkerheten riskeras under odling, skörd eller transport,

i övrigt hanteras på sådant sätt att livsmedelssäkerheten inte riskeras.

Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för hantering och förvaring av farliga ämnen skyddar produkterna från kontaminering eller att produkterna inte förorenas på sådant sätt att de blir hälsofarliga eller otjänliga, eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav.

15.1.2 KommentarFarliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme. Kemikalier, rengöringsmedel, bekämpningsmedel med mera bör i första hand förvaras i originalförpackningar. Flaskor,

98

burkar, dunkar bör vara tydligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är till exempel giftigt, frätande eller explosivt. Kontaminering av livsmedel kan uppstå till exempel vid spill av kemikalier eller vid bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och fordon som används både till livsmedel och farliga ämnen. Olämplig hantering vid påfyllning eller rengöring av till exempel bekämpningsmedelssprutan kan också vara en källa till kontaminering. Farliga ämnen måste hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras. Det ska finnas lämpliga rutiner för att upptäcka och ta hand om livsmedel som förorenats till exempel genom läckage eller spill av kylmedium, rengöringsmedel eller andra kemikalier. Livsmedlen får inte förorenas på sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för konsumenten.

Rutinerna för förvaring och hantering av farliga ämnen kan vara skriftliga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet.


Bilaga I del A punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/2004.

15.2 LVäxt 2Avfall ska förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras.

15.2.1 InstruktionKontrollera att det finns rutiner för hur avfall ska förvaras, hanteras och transporteras bort.

Kontrollera rutinerna följs och att:

inget avfall till exempel förbrukade förpackningar, produktrester, matrester, döda djur, spillolja och glas förvaras intill livsmedel som till exempel spannmål och potatis,

inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras,

kärl och utrymmen för förvaring av avfall hålls rena,

avfall inte förvaras på ett sådant sätt att djur, skadedjur eller skadeinsekter lockas till platsen.

Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för avfallshantering säkerställer att livsmedel inte blir hälsofarliga eller otjänliga, eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav.

15.2.2 KommentarTitta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur som exempelvis råttor och möss. Kontaminering av livsmedel kan uppstå till exempel vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall och tömning av soptunnor. Det kan också uppstå vid rengöring av utrustning och redskap, av maskiner

99

och transportutrustning som används både för avfall och för livsmedel. Tomma säckar, förpackningsmaterial eller spill av till exempel produktrester eller spannmål vid en spannmålsficka är avfall som kan locka till sig skadedjur, och på så sätt orsaka kontaminering av livsmedel. Avfall som till exempel produktrester, bör förvaras i behållare som går att stänga. Behållare och förvaringsutrymmen för avfall som till exempel soprum, bör rengöras regelbundet. Rutiner för hantering, förvaring och bortforsling av avfall kan vara skriftliga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet.


Bilaga I del A punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/2004.

15.3 LVäxt 3Växtskyddsmedel och biocider ska användas på ett korrekt sätt, enligt kraven i relevant lagstiftning.

15.3.1 InstruktionKontrollera att det finns rutiner för användning av växtskyddsmedel och biocider i växtodlingen och att det finns rutiner för att fastställa första skördedatum i förhållande till preparatets karenstid.

Kontrollera att rutinerna följs och att:

de preparat som används i växtodlingen är godkända i Sverige och för den aktuella grödan samt att de används enligt märkningen,

tillåten tidpunkt för bekämpningen och eventuell karenstid respekteras, eventuella andra biocider, till exempel råttgift verkar användas korrekt.

Vid användning av växtskyddsmedel och biocider ska de anvisningar om dosering, tidpunkt för spridning, karenstid före skörd med mera enligt produktmärkningen följas för att säkerställa att primärprodukten inte innehåller otillåtna halter av restsubstanser.

Uppfylls kraven i verksamheten? Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för användning av växtskyddsmedel och biocider säkerställer att växtprodukter inte innehåller otillåtna preparat eller halter över gällande gränsvärde eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav.

15.3.2 KommentarFörsök med växtskyddsmedel, som inte är godkända i Sverige eller för den aktuella grödan, får utföras förutsatt att grödan inte levereras som livsmedel eller hanteras på ett sådant sätt att den kan kontaminera andra grödor.

Lagring av icke tillåtna växtskyddsmedel eller biocider strider inte mot kraven i livsmedelslagstiftningen. Även om sådan lagring av andra skäl kan vara olämplig, men

100

det kan vara en indikation på att det finns andra brister i hanteringen. Du ska kontrollera den faktiska användningen av växtskyddsmedel och biocider i verksamheten.

Genomförs en fullständig tvärvillkorskontroll kan kontrollpunkten Lväxt 3 stämmas av med motsvarande kontrollpunkter avseende växtskyddsmedel.


Bilaga I del A punkt 5 h i förordning (EG) nr 852/2004.

15.4 LVäxt 4All användning av växtskyddsmedel och biocider ska dokumenteras.

15.4.1 InstruktionKontrollera att det finns rutiner för dokumentation av all användning av växtskyddsmedel och biocider.


dokumentationen av eventuell användning av kemiska och biologiska växtskyddsmedel i produktionen innehåller uppgifter om

o typ av preparat,

o datum för bekämpning,

o karenstid,

o första skördedatum (om det är relevant),

o vem som utförde bekämpningen,

o vilken gröda det gällde samt

o växtplats.

eventuell användning av biocider som till exempel råttgift är dokumenterad med uppgifter om preparat, plats, datum och vem som utfört bekämpningen.

Uppfylls kraven i verksamheten? Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för dokumentation av användning av växtskyddsmedel och biocider uppfyller livsmedelslagstiftningens krav.

15.4.2 KommentarTitta på senaste säsongens sprutjournal och dokumentation av till exempel skadedjursbekämpning. Den som sprutar själv ska föra sprutjournal med all nödvändig information. Om man anlitar till exempel en granne, maskinstation eller skadedjursbekämpningsföretag ska ändå relevant dokumentation finnas tillgänglig på gården.

101

Om inga växtskyddsmedel eller biocider används i jordbruksverksamheten behövs ingen dokumentation.

Med karenstid menas den tid som minst måste flyta mellan en behandling och skörd. Om utvecklingstiden är lång skrivs ofta en sista användningstidpunkt. I preparatens dokumentation eller på etiketter står det ofta ”sista behandlingstidpunkt” och uttrycks som ett utvecklingsstadium på grödan (till exempel DC 65, full blom). När en sista tillåten användningstid anges kan det vara fler orsaker än bara karenstid. Till exempel kan det vara att studier på resthalter inte sträcker sig längre eller att studier har visat att skördenedsättande skador sker på grödan efter ett visst utvecklingsstadium.

Sista behandlingstidpunkt ska inte förväxlas med karenstiden som anger restriktioner för tidpunkten mellan behandling och skörd. Till exempel 14/35 som betyder att färska bönor med skida inte får behandlas senare än 14 dagar före skörd och torkade bönor inte får behandlas 35 dagar före skörd. Många preparat har ingen karenstid varför informationen inte heller finns på etiketten eller i preparatets dokumentation och inte heller i företagarens journalföring.

Kemikalieinspektionen har utarbetat råd till företag som tillverkar eller säljer växtskyddsmedel angående märkning av växtskyddsmedel. För mer information se http://kemi.se/upload/Trycksaker/Pdf/Broschyrer/Markning_av_vaxtskyddsmedel.pdf

Exempel på utformning av en sprutjournal som uppfyller kraven i lagstiftningen finns på Greppa näringens webbplats www.greppa.nu.

Journalen har utarbetats av Greppa Växtskyddet1 i samarbete med Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen (KemI), Naturvårdsverket och näringen.


Bilaga I del A punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004.

Bilaga I del A punkt 9 a i förordning (EG) nr 852/2004.

15.5 LVäxt 5Livsmedelsföretagare ska dokumentera resultaten från alla relevanta analyser som utförs på prover från växter eller andra prover av betydelse för människors hälsa.

15.5.1 InstruktionKontrollera vilka rutiner som finns för provtagning och analys och hantering av analysresultat som finns i verksamheten.

Kontrollera att eventuella uppgifter om provtagning och analysresultat på växtprodukter eller från produktionsplatsen till exempel vattenhalt, vattenanalys, resultat från offentlig

1 Greppa Växtskyddet är en informations- och utbildningskampanj som syftar till att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel i svenskt jordbruk.

102

http://kemi.se/upload/Trycksaker/Pdf/Broschyrer/Markning_av_vaxtskyddsmedel.pdf

provtagning, från kvarnar, grossister eller andra mottagare som utfört provtagning och analys av produkterna och resultaten är dokumenterade på systematiskt sätt.

Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för hantering och dokumentation av analysresultat som är av betydelse för människors hälsa är ändamålsenliga och uppfyller bestämmelserna.

15.5.2 KommentarTitta på journalföring och annan dokumentation över provtagning och analysresultat, särskilt senaste växtsäsongen. Genomförda åtgärder kan vara skriftliga eller muntlig beroende på verksamhetens omfattning och art.

Företagets eventuella rutiner för provtagning och analys kan innehålla riktlinjer för korrigerande och förebyggande åtgärder samt krav på dokumentation. Rutinerna kan utgå från till exempel branschriktlinjer.

Lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om provtagning och analyser. Däremot kan analyser ändå behöva göras för att företagaren ska kunna kontrollera olika faror i sin verksamhet, genom faroanalys och förebyggande åtgärder, och att gränsvärden inte överskrids. Exempel på kontroll av faror är vattenhaltsanalys i spannmål, analys av tungmetaller vid markkartering eller analys av bevattningsvattnets mikrobiologiska kvalitet. Om företagets faroanalys visar att provtagning och analyser inte är nödvändigt behöver dokumentation inte heller finnas.

Exempel på gränsvärden som inte får överskridas är mykotoxiner (mögelgifter) i spannmål, tungmetaller, nitrater i sallat och spenat, glykoalkaloider i potatis.

Om provtagningar och analyser inte görs måste företagaren kunna förklara hur faror kontrolleras genom förebyggande åtgärder så att gränsvärdena inte överskrids eller kunna uppvisa analysresultat från prover som en första mottagare tagit till exempel från en silo- eller kvarnanläggning.

Analysresultat ska bevaras på ett systematiskt sätt så att de går att hitta. Dokumentationen ska sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda. De nationella branschriktlinjerna innehåller ofta uppgifter om hur länge branscherna själva rekommenderar att en viss typ av dokumentation sparas.


Bilaga I del A punkt 9 c i förordning (EG) nr 852/2004.

15.6 LVäxt 6, 6.1 och 6.2Livsmedelsföretagaren ska kunna ange från vem och till vem utsäde eller en primärprodukt har levererats, och har ett system och förfarande för att på begäran kunna

103

lämna denna information till behörig myndighet. Utsäde och livsmedel (primärprodukter) ska vara lämpligt märkta för att underlätta spårbarheten.

Livsmedel som inte uppfyller lagstiftningens krav ska kunna dras tillbaka från marknaden.

15.6.1 InstruktionKontrollera att det finns rutiner för spårbarhet av inkommande varor och utgående produkter och att rutinerna följs. Rutinen ska även säkerställa märkning och identifikation för att underlätta spårbarhet.

Kontrollera att:

rutinen omfattar samtliga utsäden och utgående produkter,

leverantörerna och kunderna (undantaget konsumenten) kan identifieras,

uppgifterna sparas i rimlig tid hos livsmedelsföretagaren i förhållande till de primärprodukter eller livsmedel som produceras.

Innehåller dokumentationen uppgifter om:

leverantörens namn och adress, typ produkt som levererats och identifikation av produkten samt hur mycket som levererats

kundens namn och adress, typ av produkt som levereras och identifikation av produkten samt hur mycket som levererats

transaktions- eller leveransdatum?

Livsmedelsföretagare är enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 skyldiga att dra tillbaka ett livsmedel från marknaden om det inte uppfyller kraven på livs-medelsäkerhet och att informera de behöriga myndigheterna om detta.

Sparas dokumentationen på ett sådant sätt att uppgifterna snabbt kan hittas i händelse av ett återkallande av primärprodukten eller för information till mottagaren och berörda myndigheter?

Kan felaktiga produkter återkallas vid behov?

Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga

Rutinerna ska även säkerställa märkning och identifikation av levererade produkter för att underlätta spårbarhet. Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga.

Kontrollera att kraven i uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna säkerställer att produkter kan spåras. Det kan gälla till exempel om produkter som släpps ut på marknaden inte uppfyller kraven för livsmedelssäkerhet och därför måste återkallas eftersom de kan vara skadliga för människors hälsa.

15.6.2 Kommentar Produkter ska vara märkta eller innehålla information så att de går att spåra.

104

Enligt kommissionens riktlinjer till förordning 178/2002 bör dokumentationen sparas minst 6 månader efter tillverknings- eller leveransdatum för produkter som är lättfördärvliga och har ett sista förbrukningsdatum som är kortare än 3 månader. För produkter utan hållbarhetstid rekommenderas generellt att dokumentationen sparas i 5 år.


Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/2002.

105

15.7 LAnimal 1Farliga ämnen ska förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras.

15.7.1 InstruktionKontrollera att rutiner finns för hantering och förvaring av farliga ämnen. Till exempel betat utsäde, gödselmedel, rengöringsmedel, diesel, bensin, smörjmedel, olika typer av bekämpningsmedel som växtskyddsmedel, biocider och råttgift.

Kontrollera att farliga ämnen

förvaras åtskilt från livsmedel som till exempel mjölk och ägg,

inte hanteras på ett sådant sätt att livsmedel kan förorenas eller har förorenats eller att livsmedelssäkerheten riskeras,

i övrigt hanteras på sådant sätt att livsmedelssäkerheten inte riskeras.

Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga. Hanteras och förvaras farliga ämnen så att produkterna inte förorenas under odling, hantering, lagring eller transport?

Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för hantering och förvaring av farliga ämnen skyddar produkterna från kontaminering eller att produkterna inte förorenas på sådant sätt att de blir hälsofarliga eller otjänliga, eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav.

15.7.2 KommentarTitta i mjölkrum och övriga lokaler där animaliska livsmedel hanteras och förvaras, till exempel ägg, musslor, fiskeriprodukter och honung. Farliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme och de bör helst förvaras i sina originalförpackningar. Flaskor, burkar, dunkar bör vara ordentligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är exempelvis giftigt, frätande, eller explosivt.

Farliga ämnen bör hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras.

Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för förvaring och hantering av kemikalier.

Det bör till exempel vara rimliga mängder av rengörings- och desinfektionsmedel i mjölkrum och liknande för att minimera risken för kontaminering av mjölkråvara. Rutinerna kan vara skriftiga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet.

Det ska finnas lämpliga rutiner för att upptäcka och ta hand om livsmedel som förorenats till exempel genom läckage eller spill av kylmedium, rengöringsmedel eller andra kemikalier. Livsmedlen får inte förorenas på sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för konsumenten.

106


Bilaga I del A punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/2004.

15.8 LAnimal 2Avfall ska förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras.

15.8.1 InstruktionKontrollera att rutiner finns för hur avfall ska förvaras, hanteras och transporteras bort.


inget avfall, till exempel förbrukade förpackningar, kasserat foder, matrester, kadaver, använda filter och glas förvaras intill livsmedel som till exempel mjölk och ägg,

inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedel kan förorenas eller har förorenats eller så att livsmedelssäkerheten riskeras,

kärl och utrymmen för förvaring av avfall hålls rena,

avfall inte förvaras på ett sådant sätt att djur eller skadedjur lockas till platsen

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutiner för avfallshantering är tillräckliga för den aktuella verksamheten.

15.8.2 Kommentar Bedöm vilka rutiner som finns för anläggningens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda djur. Kontaminering av livsmedel kan uppstå till exempel vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av utrustning och redskap med mera

Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för både förvaring, hantering och bortforsling av avfall.

Tomma säckar och fodersäckar eller spill av till exempel produktrester eller spannmål vid en spannmålsficka är avfall som kan locka till sig skadedjur och på så sätt orsaka kontaminering av livsmedel. Avfall, till exempel produktrester, bör förvaras i behållare som går att stänga. Behållare och förvaringsutrymmen för avfall, till exempel soprum, bör rengöras regelbundet. Rutiner för hantering, förvaring och bortforsling av avfall kan vara skriftliga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet.


Bilaga I del A punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/2004.

107

15.9 LAnimal 3Läkemedel (veterinärmedicinska preparat) ska användas på ett korrekt sätt, enligt kraven i tillämplig lagstiftning.

15.9.1 InstruktionKontrollera att:

karenstider för fisk, kött eller slakt, honungsproduktion, mjölkning och uppsamling av ägg respekteras,

preparaten är tillhandahållna av djurhälsopersonal eller förskrivna av veterinär eller förskrivna genom villkorad läkemedelsbehandling (fråga länsveterinären vilka djurhållare som har villkorad behandling),

gamla preparat inte sparats,

endast godkända preparat används och för rätt djurslag,

djur eller primärprodukter av animaliskt ursprung som kan antas innehålla resthalter av läkemedel inte levereras vidare i livsmedelskedjan under karenstiden.

Finns rutiner för märkning av djur eller djurgrupper som står under behandling så att dessa kan identifieras? Säkerställer företagets rutiner att djur eller animaliska livsmedel inte levereras in i livsmedelskedjan under karenstiden? Finns rutiner för att slänga gamla preparat för att minimera risken för felaktig användning? Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? Säkerställer företagets rutiner att endast tillåtna preparat används och att preparaten används för rätt djurslag?

Hanteras och förvaras läkemedel så att kan inte andra djur än den/de som förskrivningen gäller behandlas eller primärprodukter av animaliskt ursprung kan kontamineras av läkemedel?

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för användning av läkemedel säkerställer att livsmedel av animaliskt ursprung inte innehåller otillåtna preparat eller halter över MRL (Minimum Residue Limit) eller på annat sätt strider mot kraven i lagstiftningen.

Observera att om livsmedelskontroll och djurskyddskontroll görs samtidigt bör kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5 och resultat från djurskyddskontrollen stämmas av så att inte motsägelsefulla resultat erhålls.

108

15.9.2 Kommentar Bestämmelserna omfattar livsmedelsproducerande djur som behandlats med

1. läkemedel, inklusive ex tempore-beredda läkemedel, det vill säga läkemedel som är specialtillverkade för enskilt djur eller djurgrupp och homeopatiska läkemedel, eller

2. läkemedel som innehåller farmakologiskt aktiva substanser omfattas av bestämmelserna i Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider (LIVSFS 2009:3).

Bestämmelserna omfattar även fisk och tillvaratagande av fisk som behandlats med andra medel eller kemiska ämnen som ur livsmedelssynpunkt kan ha sådan inverkan att de kan jämföras med läkemedel.

Titta i medicinskåp eller motsvarande och fråga efter företagets rutiner för hantering av djur och primärprodukter under karenstiden. Kontrollpunkten avser rutiner vid användningen av läkemedel, identifiering av djur under behandling och att karenstider respekteras. Kontrollpunkten gäller inte själva dokumentationen av behandlingar eller av inköpta preparat. Observera att ett preparat kan ha olika karenstider till exempel för mjölk och kött.

I praktiken kan det vara svårt att få en bild av användningen utan att ta hjälp av befintlig dokumentation. Vad dokumentationen ska innehålla finns beskrivet i kontrollpunkt Lanimal 5. Kontrollen kan till exempel göras genom att jämföra journalföringen med preparat som finns i medicinskåpet. Om det finns läkemedel i medicinskåpet som inte har svensk etikett rådfråga vid behov länsveterinären. Det kan vara en indikation på ett otillåtet preparat används eller riskerar att användas.

Uppgifter om läkemedel, naturläkemedel och homeopatiska och karenstider för dessa finns på www.lakemedelsverket.se.

Livsmedel från djur som genomgått sådan behandling som beskrivs ovan får inte tas tillvara för livsmedelsändamål under den karenstid som anges i villkoren för preparaten (LIVSFS 2009:3). Om det saknas fastställd karenstid för ett preparat ska Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider, 4 § följas I föreskriften står det att för preparat som inte har en fastställd karenstid för djurslaget eller behandlingssättet ifråga tillämpas en karenstid på minst 28 dygn vid slakt och minst 7 dygn vid tillvaratagande av mjölk och ägg för livsmedelsändamål och 500 dygnsgrader d ºC vid slakt av fisk. En förutsättning för detta är att den aktiva substansen återfinns i förordningar (EG) nr 37/2010.

Karenstiderna enligt första stycket tillämpas även för godkända humanpreparat och ex tempore-beredningar som innehåller en aktiv substans som återfinns i förordning (EG) nr 37/2010. Karenstiden ska reduceras till 0 dygn för veterinärmedicinska homeopatiska vilkas aktiva substanser är upptagna på listan över gränsvärden (MRL) enligt samma förordning. Karenstiden enligt föregående stycken gäller inte om en längre karenstid finns fastställd för preparatet. (LIVSFS 2009:3).

109

Observera att hormoner inte får användas i tillväxtbefrämjande syfte. Exempel på substanser som endast får tillföras under vissa omständigheter, till exempel i samband med fertilitetsstörningar, är progesteron och β-receptor stimulerande ämnen. (se vidare SJVFS 2009:84, D9 och direktiv 96/22/EG och Jordbruksverkets vägledningar).

Bestämmelser

Bilaga I del A punkt 4 j i förordning (EG) nr 852/2004.

15.10 LAnimal 4Livsmedelsföretagaren ska ha lämpliga rutiner som förhindrar införande och spridning av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor via livsmedel, så kallade zoonoser:

införsel av nya djur i besättningen,

rapportering vid misstänkt utbrott av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor via livsmedel,

övriga förebyggande åtgärder.

15.10.1 InstruktionKontrollera:

att rutiner finns för att minimera smittspridning vid införsel av nya djur i besättningen,

dokumentation som avser inköp av djur,

vad företagaren gör eller om företagaren vet vart man ska vända sig eller vem man ska kontakta vid misstanke om smittsam sjukdom hos ett djur eller i besättningen,

att rutinerna förhindrar att smittsamma sjukdomar som kan överföras till människa införs eller sprids i besättningen.

Omfattar dokumentationen till exempel information om säljare och om djurens hälsotillstånd? Framgår det om djuren står under behandling vid inköpstillfället? Följs rutinerna och är de ändamålsenliga?

Vilka rutiner har primärproducenten vid inköp och försäljning av djur, avelspool, kvighotell med mera och hantering av sjuka djur? Titta i stalljournalen efter inköpta djur eller efter djur som har sålts vidare.

Vilka andra rutiner har livsmedelsföretagaren infört för att minimera risken för införsel och smittspridning av zoonoser och zoonotiska smittämnen?

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna förhindrar införande och spridning av smittsamma sjukdomar som kan överföras via livsmedlen eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav.

110

15.10.2 KommentarVad som är lämpliga rutiner för att minimera risken för smittspridning kan variera beroende på vilket djurslag det gäller och på verksamhetens omfattning. Rutinerna kan till exempel omfatta endast inköp från avelspool, hälsodeklaration vid inköp, karensbestämmelser, omgångs- eller insatsuppfödning och sektionering av djur med olika hälsotillstånd. De kan också omfatta avstånd mellan djurstallar, hygienbarriärer, skadedjurssäkring, rengöring av stallarna, rengöring mellan omgångar, rena djur och rent vatten till djuren. Rutinerna kan vara hämtade från branschriktlinjer eller annat rådgivande material från till exempel branschen, Svenska djurhälsovården eller från myndigheter.

Exempel på sjukdomar som kan överföras till människa är Salmonella, campylobakter, listerios och EHEC/VTEC. Vid misstanke om smitta ska veterinär alltid kontaktas. För närvarande är det bara salmonella som är en rapporteringspliktig sjukdom.

Det obligatoriska salmonellakontrollprogrammet eller campylobakterprogrammet, anslutning till den frivilliga salmonella kontrollen och till olika omsorgsprogram (för unghöns, värphöns, nötkreatur, gris) är exempel på rutiner och åtgärder hos primärproducenten som minskar risken för smittspridning.


Bilaga I del A punkt 4 h i förordning (EG) nr 852/2004.

15.11 LAnimal 5Dokumentation av uppgifter om veterinärmedicinska preparat och annan behandling som djuren fått, behandlingsdatum samt karenstid.

15.11.1 Instruktion Kontrollera rutiner för dokumentation av läkemedelsbehandlingar och andra behandlingar som djuren fått. Med andra behandlingar menas främst bekämpningsmedel som har farmakologiskt aktiva substanser.

Kontrollera att livsmedelsföretagarens, det vill säga djurhållarens dokumentation innehåller:

datum för behandlingen,

klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar

djurets identitet,

diagnos,

läkemedlets namn och dosering,

behandlingstidens längd,

karenstider,

111

namn på förskrivande veterinär,

namn på den som utfört behandlingen.

Om flera personer utför medicinering under behandlingsperioden ska detta framgå av dokumentationen. Dokumentationen kan göras genom att veterinärens besöksjournal sparas, förutsatt att den innehåller de begärda uppgifterna (jfr SJVSF 2009:85).

När livsmedelsproducerande djur behandlas med homeopatika ska dokumentationen innehålla uppgifter om:

djurens identitet,

orsak till behandlingen,

datum för behandlingen,

preparatets namn,

dosering och styrka,

behandlingstidens längd samt

namnet på den veterinär som har kontaktats inför användningen. (Jfr SJVFS 2009:85).

Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel kunna styrkas under en period av 5 år efter att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret.

Dokumentationen ska finnas på gården och ska enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2009:85) bevaras i minst 5 år. Uppgifterna får inte heller utplånas eller göras oläsliga.

Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för dokumentation av behandlingar med läkemedel och andra preparat och dokumentationen av sjukdomar strider mot livsmedelslagstiftningens krav.

15.11.2 Kommentar Kontrollpunkten avser dokumentation vid behandling av livsmedelsproducerande djur inklusive fisk. Dokumentationskraven är de samma vid villkorad läkemedelsanvändning. Syftet är att alla behandlingar som kan vara av betydelse för livsmedelssäkerheten ska vara dokumenterade. Om det visar sig att det finns resthalter från läkemedel som överstiger gränsvärdet ska man kunna gå tillbaka och via dokumentationen kontrollera hur preparat har tillförts enskilda djur eller grupper och om karenstiden följts etcetera. Uppgifterna i dokumentationen är också underlag för information till livsmedelskedjan, det vill säga den dokumentation som ska följa med djuret till slakterier. De är också underlag för att verifiera att lantbrukaren tar hänsyn till de karenstider som är fastställda och att felbehandling eller feldosering inte har skett.

Kontrollen omfattar läkemedel, inklusive ex tempore-beredda och homeopatiska läkemedel, som är avsett för behandling av djur. Till ”annan behandling” räknas samtliga behandlingar med naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel. Dessa ska dokumenteras om karenstiden är längre än 0 (noll) dagar eller om behandlingssätt eller

112

dosering avviker från anvisningarna. Exempel på ”annan behandling” med relevans för livsmedelssäkerheten är också behandling med humanpreparat och vissa biocider. Till exempel Flusa och Flytix som används till får och har långa karenstider och koccidiostatika till fjäderfä.

För preparat som inte har en fastställd karenstid för djurslaget ifråga eller behandlingssättet ska företagaren följa veterinärens anvisning om karenstid med mera (Jfr LIVSFS 2009:3).

Bestämmelser om information från livsmedelskedjan, det vill säga den information som ska följa med djuret då det lämnas till slakt, finns i bilaga II, avsnitt III i förordning (EG) nr 853/2004.

När djur lämnas till slakt före karenstidens utgång finns särskilda bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas till slakteriet se 9§, LIVSFS 2009:3.

När en veterinär behandlar djur, skriver ut eller delar ut läkemedel till livsmedelsproducerande djur och odlad fisk ska information lämnas till företagaren. Vilka uppgifter som ska lämnas beskrivs i §§ 6-7 i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2009:85, Saknr D8/L41) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård. Informationen ska lämnas i form av ett behandlingsbevis eller motsvarande så att eventuella uppföljande behandlingar kan göras på ett korrekt sätt. Även för att karenstider ska kunna hållas och så att relevanta uppgifter kan lämnas till slakteriet i samband med slakt (information till livsmedelskedjan).

Gör företagaren ingen uppföljande behandling finns i livsmedelslagstiftningen inga bestämmelser om att uppgifter från behandlingsbeviset måste föras över till en separat journal. Det finns heller inga bestämmelser om att använda en viss sorts blankett eller journal, men Jordbruksverket och Livsmedelsverket rekommenderar något av följande alternativ:

Lantbrukaren ska spara behandlingsbevis eller motsvarande dokumentation som veterinärer lämnar på gården i samband med behandling i kronologisk ordning. Dokumentationen kan antingen vara en för hand ifylld blankett eller en datorutskrift. Oavsett vilket är det viktigt att uppgifterna är läsliga och att dokumentationen sparas på gården.

Dokumentationen kompletteras med journalföring av eventuell uppföljande behandling och behandlingar som inte veterinären är inblandad i, till exempel avmaskningar.

De särskilda sidor för journalföring av läkemedelsbehandling som till exempel finns i Jordbruksverkets senaste upplagor av stalljournaler.

Villkorad läkemedelsanvändning regleras i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2010:17, Saknr D 9), om läkemedel och läkemedelsanvändning.

Kraven på dokumentation vid villkorad läkemedelsanvändning är de samma som beskrivits ovan. Uppgifter om vilka djurhållare som har villkorad läkemedelsanvändning finns hos länsveterinären.

113

Vid fullständig tvärvillkorskontroll, stäm av kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5, och djurskyddskontrollen så att inte resultaten blir motsägelsefulla. Vad en fullständig dokumentation som omfattar både livsmedelssäkerhet och djurskydd ska innehålla finns beskrivet i kap 21 Djurskydd.


Bilaga I del A punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004.

Bilaga I del A punkt 8 b i förordning (EG) nr 852/2004.

15.12 LAnimal 6Livsmedelsföretagare ska dokumentera resultaten från alla analyser som utförs på prover från djur eller andra prover som kan vara relevanta för livsmedelssäkerheten eller vara av betydelse för människors hälsa.

15.12.1 InstruktionKontrollera:

vilka rutiner företaget har för provtagning och analys och hantering av analysresultat.

att eventuella resultat från provtagning från djur, av stallmiljön eller av primärprodukter finns samlade på ett systematiskt sätt. Följs rutinerna och är de ändamålsenliga?

att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för hantering och dokumentation av analysresultat som är av betydelse för människors hälsa är ändamålsenliga och uppfyller bestämmelserna.

15.12.2 KommentarTitta i journalföring och annan dokumentation över provtagning och analysresultat Åtgärder som vidtagits kan vara skriftliga eller muntlig beroende på verksamhetens omfattning och art. Företagets eventuella rutiner för provtagning och analys kan innehålla riktlinjer för korrigerande och förebyggande åtgärder samt krav på dokumentation. Rutinerna kan utgå från till exempel branschriktlinjer. Observera att livsmedelslagstiftningen ställer krav på att genomföra och dokumentera åtgärder om analysresultaten avviker från det normala. Dessa krav är inte tvärvillkor en ingår i den normala kontrollen av livsmedelsföretag i primärproduktionen, se även Livsmedelsverkets vägledning om livsmedelskontroll i primärproduktionen.

Lagstiftningen innehåller generellt sett inga detaljerade bestämmelser om provtagning och analyser i primärproduktionen men företagen ansvarar för att identifiera faror som måste

114

förebyggas, elimineras eller reduceras och därefter bedöma om provtagningar ändå behöver göras för att övervaka de risker som finns i verksamheten, till exempel genom analys av vattenkvaliteten. Om företagets riskanalys visar att provtagning och analyser inte är nödvändigt behöver det inte finnas någon dokumentation, det vill säga om analyser inte utförts behövs inte heller någon dokumentation.

Vissa undantag finns när gränsvärden eller bestämmelser om provtagning i annan lagstiftning. Exempel på det är mikrobiologiska kriterier för obehandlad mjölk och råmjölk (somatiskt celltal och totalantal bakterier), temperaturkrav för den obehandlade mjölken och analysrapporter från obligatorisk salmonellakontroll. Dessa analyssvar och rapporter ska vara dokumenterade.

Inom animalieproduktionen är det vanligt att producenten regelbundet får information om analysresultat som är relevanta för livsmedelssäkerheten, till exempel, analysrapporter från mejeriföretaget, från slakteriet om djurens renhet till exempel, från branschens frivilliga salmonellakontroll eller campylobakterkontroll. Dessa ska också dokumenteras.

Rapporter och analysresultat ska bevaras på ett systematiskt sätt så att de går att hitta. Dokumentationen ska sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda. De nationella branschriktlinjerna innehåller ofta riktlinjer om hur länge branschen själv rekommenderar att en viss typ av dokument sparas.

Syftet med provtagningen och dokumentationen är att företagaren ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten kontrolleras och övervakas och att säkerställa spårbarhet. Exempel på analyser av specifika livsmedel är mjölkens bakteriemängd – celltal, (mikrobiologiska kriterier för obehandlad mjölk finns beskrivna i förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III avsnitt IX, kapitel III, punkt 3a).


Bilaga I del A punkt 8 d i förordning (EG) nr 852/2004.

15.13 LAnimal 7Livsmedelsföretagare ska dokumentera relevanta rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung.

15.13.1 Instruktion Kontrollera att eventuella rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung finns dokumenterade på ett systematiskt sätt.

Nedan finns några exempel på rapporter som är av betydelse för livsmedelssäkerheten:

115

tankbilskvitton som visar mjölkens temperatur vid hämtning, bör sparas minst 1 månad,

tankbilsprov som visar bland annat mjölkens bakteriemängd - celltal,

temperatur- eller fukthaltsmätning i lagerlokaler,

slaktavräkningar som visar om förorenade djur har levererats,

kvalitetsbedömning av honung.

Rapporter från offentlig kontroll och åtgärder som vidtagits på grund av avvikelser som noterats ska också dokumenteras.

15.13.2 Kommentar Lagstiftningen ställer inga krav på att rapporterna bör förvaras i någon pärm eller liknande, men uppgifterna måste vara tillgängliga för myndigheten vid kontroll. Uppgifterna bör finnas samlade i kronologisk ordning, så att de är lätta att hitta vid behov. Rapporterna bör sparas under rimlig tid för att uppfylla kraven på spårbarhet.

Syftet med dokumentationen är att producenten ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten kontrolleras och övervakas samt att säkerställa spårbarhet och säkra livsmedel. Se även kontrollpunkt Lanimal 6.

Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för dokumentation av rapporter är av betydelse för människors hälsa.

Bestämmelser

Bilaga I del A punkt 8 e i förordning (EG) nr 852/2004.

15.14 LAnimal 8, 8.1, 8.2Livsmedelsföretagaren ska kunna ange från vem och till vem levande djur eller produkter från primärproduktionen har levererats. De ska också ha samla information på ett sådant sätt att de kan lämna över information till behörig myndighet på begäran.

15.14.1 InstruktionKontrollera att det finns rutin för spårbarhet av

inkommande djur,

levande djur som lämnas till slakteri eller annan livsmedelsanläggning,

vilt som lämnas till en vilthanteringsanläggning,

primärprodukter av animaliskt ursprung som lämnar gården.

Innehåller dokumentationen uppgifter om

leverantörens namn och adress, typ av produkt som levererats och hur mycket som levererats

116

kundens namn och adress, typ av produkt som levereras och hur mycket som levererats

transaktions- eller leveransdatum?

Om inte en livsmedelsföretagare uppfyller kraven på livsmedelsäkerhet är han eller hon skyldig att dra tillbaka ett livsmedel från marknaden och att informera de behöriga myndigheterna om detta, enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 Kan felaktiga produkter återkallas vid behov?

Sparas dokumentationen på ett sådant sätt att uppgifterna snabbt kan hittas i händelse av ett återkallande?

Rutinerna ska även säkerställa märkning och identifikation av levererade produkter för att underlätta spårbarhet. Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga.

Kontrollera att kraven i uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna säkerställer att produkter kan spåras i händelse av att produkter som släpps ut på marknaden inte uppfyller kraven för livsmedelssäkerhet och därför måste återkallas. Eftersom de kan vara skadliga för människors hälsa.

15.14.2 Kommentar Produkter ska vara märkta eller åtföljas av information så att de går att spåra.

Enligt kommissionens riktlinjer till förordning 178/2002 bör dokumentationen sparas minst 6 månader efter tillverknings- eller leveransdatum för produkter som är lättfördärvliga och har ett sista förbrukningsdatum som är kortare än 3 månader. För produkter utan hållbarhetstid rekommenderas generellt att dokumentationen sparas i 5 år.



15.15 LMjölk 1Rutiner ska finnas för att upptäcka sjuka djur.

15.15.1 InstruktionKontrollera att det finns rutiner för att upptäcka sjukdomar och ätstörningar.

15.15.2 KommentarFråga efter rutiner om hur man agerar när man upptäckt infektioner, diarréer, juverinflammation och liknande. Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hantering före mjölkning, och metoder för att upptäcka mjölk med avvikande egenskaper som kan vara tecken på sjukdom, till exempel med visuell kontroll av färg, flockar eller annat avvikande utseende eller med lämplig mätutrustning.

Rutiner kan vara skriftliga eller muntliga, det viktiga är att man vet hur man ska agera. Kontrollera att även anställd personal vet hur de ska agera.

117

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för att upptäcka sjuka djur och säkerställa att mjölk inte kommer från sjuka djur är tillräckliga och ändamålsenliga.


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 b i förordning (EG) nr 853/2004.

15.16 LMjölk 2Mjölk får inte komma från djur med sår på juvren som kan tänkas påverka mjölken och råmjölken.

15.16.1 Instruktion Kontrollera att:

det finns rutiner för att upptäcka djur som har sår på juvret eller visar tecken på juverinflammation. Kontrollera att rutinerna följs och att de är ändamålsenliga. Mjölk från djur som har sår på juvret som kan påverka kvaliteten ska skiljas från annan mjölk.

kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs.

15.16.2 KommentarEnligt kraven i förordning 853/2004 får mjölk och råmjölk från djur som visar tecken på juversjukdom inte användas som livsmedel annat än i enlighet med instruktioner från veterinär.

Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hanteringen före mjölkning för att upptäcka djur som har sår på juvret.


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 c i förordning (EG) nr 853/2004.

15.17 LMjölk 3Mjölk får inte komma från djur som fått otillåtna preparat eller illegal behandling.

Kan primärproducenten verifiera att mjölk från djur som fått otillåtna ämnen eller illegal behandling avskilts?

15.17.1 Instruktion Kontrollera att:

endast godkända preparat används och för rätt djurslag 118

preparaten, när så krävs, är ordinerade av en veterinär.

Kontrollen kan till exempel göras genom att jämföra journalföringen och övrig dokumentation med de preparat som finns i medicinskåpet och genom att titta på kvitton och följesedlar som visar inköp av preparat. Om det finns läkemedel i medicinskåpet som inte har svensk etikett eller läkemedel som inte har texten vet. efter namnet (ex. Ethacillin vet.) kontakta länsveterinären.

Om något mjölkproducerande djur finns under behandling vid kontrolltillfället kontrollera att mjölken avskilts och inte används som livsmedel.

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och följs.

15.17.2 Kommentar Titta i medicinskåp eller motsvarande, behandlingsbevis, kvitton eller annan inköpsdokumentation. Kontrollpunkten avser användningen av läkemedel, inte i första hand i dokumentationen. I praktiken är det dock svårt att få en bild av användningen utan att ta hjälp av befintlig dokumentation.

Grundregeln är att otillåtna ämnen eller illegal behandling inte får förekomma. Jämför med kontrollpunkt Lanimal 3. Men om det ändå har skett till mjölkande djur återstår att avskilja mjölken så att den aldrig når någon konsument.

Illegal behandling är användning av icke godkända ämnen, till exempel hormoner, eller när man använder godkända ämnen till exempel läkemedel och humanpreparat för andra ändamål eller på andra villkor än vad som föreskrivs i lagstiftningen. Ett exempel är om en djurägare använder receptbelagda läkemedel på egen hand utan veterinärordination eller giltig delegation.

OBSERVERA! Vid överträdelse av Lanimal 3 måste Lmjölk 3 besvaras om överträdelsen avser mjölkande djur. I övriga fall markeras ”Ej aktuellt”.


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 d i förordning (EG) nr 853/2004.

15.18 LMjölk 4Ta hänsyn till de karensbestämmelser som finns så att mjölk inte levereras vidare i livsmedelskedjan under behandlingstiden.

15.18.1 InstruktionKontrollera att lantbrukaren tar hänsyn till karenstider för mjölkning och att djur inte mjölkas under karenstiden.

Om något mjölkande djur är under behandling, kontrollera att karenstiden respekteras.

119

Vilka rutiner finns för att säkerställa att karenstiden respekteras och följs dessa? Är rutinerna ändamålsenliga beroende på mjölkningssystem?

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs.

15.18.2 KommentarTitta i stalljournalen och annan dokumentation av läkemedelsanvändningen för att avgöra om karenstider respekteras. Vid robotmjölkning ta reda på hur djur under behandling registreras i robotsystemet och kontrollera att det finns en spårbarhet mellan veterinärens praktikjournal, företagarens egen journalföring, programmering av robotsystemet och att mjölken särskiljs under hela karenstiden.

Ansvarar en eller flera personer för mjölkningen och att karenstiderna följs? Finns behov av skriftliga rutiner för att säkerställa att karenstiden följs? Behovet av skriftliga rutiner kan variera till exempel beroende på antalet sysselsatta i verksamheten och avbytare.

Jämför med kontrollpunkt Lmjölk 9 som bland annat innefattar att det ska finnas rutiner för att mjölken avskiljs under karenstiden.


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 e i förordning (EG) nr 853/2004.

15.19 LMjölk 5Lokaler och utrustning ska vara utformade så att risken för kontaminering av mjölken begränsas. Det ska finnas lämplig kylutrustning och lokalerna ska vara utformade så att mjölken kan kylas enligt bestämmelserna i lagstiftningen.


mjölkningsutrustning och lokaler är utformade så att risken för att mjölken ska kontamineras är begränsad,

det finns lämplig och tillräcklig kylutrustning.

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Titta på mjölkningsplatsen och utrymmen där mjölk hanteras och förvaras. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs.

15.19.2 KommentarLokalerna ska vara utformade och placerade så att lokaler och mjölkningsutrustning kan hållas rena och ger möjlighet till hygienisk mjölkning. Det ska finnas möjlighet till handtvätt med varmt och kallt vatten, flytande tvål och torkmöjlighet.

Lokaler för mjölkningsutrustning och mjölktank (mjölktanksrummet) får enbart användas till hantering av mjölkråvara och råmjölk och förvaring av mjölkningsredskap. Felaktig

120

eller olämplig rengöring och förvaring av mjölkrelaterad utrustning, städredskap etcetera kan vara en källa till kontamination.

Kylutrustningen ska vara dimensionerad så att mjölken kan kylas direkt efter mjölkning, enligt kraven i bilaga III i förordning (EG) nr 853/2004.


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 1 och 2 i förordning (EG) nr 853/2004.

Anm. med del B avses Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B i förordning (EG) nr 853/2004, hygien vid mjölkning, uppsamling och transport. Jämför med tvärvillkorskontrollpunkterna Lmjölk 9 och Lmjölk 10.

15.20 LMjölk 6Ytor och material som kommer i kontakt med mjölk ska vara släta, tvättbara och av giftfria material samt väl underhållna.


redskap, mjölkningsutrustning, mjölktank och mjölkrummet ser rena ut,

lokaler och utrustning hålls i gott skick,

att ytorna som kommer i kontakt med mjölken verkar släta och lätta att rengöra,

gummi- och plastmaterial är godkända för kontakt med livsmedel,

vatten för rengöring av lokaler och utrustning kan rinna av på lämpligt sätt.

Finns rutiner, följs de och är rutinerna ändamålsenliga?

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av gjorda iakttagelser och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner är tillräckliga och följs.

15.20.2 KommentarFråga efter rutiner för underhåll och service finns för lokaler och utrustning till exempel spengummin, och särskilt beträffande mjölkningsrobot och mjölktank. Kontrollera om det finns tillfälliga lagningar, som verkar ha blivit permanenta och som kan påverka livsmedelssäkerheten.


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 3 i förordning (EG) nr 853/2004.

121

15.21 LMjölk 7Det ska finnas ändamålsenliga rengöringsrutiner för utrustning som kommer i kontakt med mjölk.

15.21.1 InstruktionKontrollera att det finns diskrutiner för mjölkningsutrustning, mjölktank och redskap som kommer i kontakt med mjölkråvaran. Rengöring och ev. desinfektion ska ske regelbundet efter användning, dock minst en gång om dagen. Följs rutinerna och är de ändamålsenliga?


Kommentar

Rutinerna kan, beroende på mjölkningssystem, omfatta åtgärdsgränser, övervakning, utvärdering, korrigerande åtgärder samt vad som ska dokumenteras, Exempel på vad som ska dokumenteras kan vara serviceavtal, kontroll av disktid, disktemperatur, flöde, vattenmängd, dosering av diskmedel, samt ansvarig. Rutinerna kan vara muntliga eller skriftliga. Kontrollera att alla berörda som är sysselsatta i verksamheten kan rutinerna.

Transport av den obehandlade mjölken omfattas normalt inte av primärproducentens ansvar om inte denne själv transporterar mjölken till mejeriföretag eller gårdsmejeri.



15.22 LMjölk 8Det ska finnas rutiner för skadedjurskontroll och lämpliga åtgärder ska göras för att minimera risken för skadedjur i mjölkrummet.


mjölkrummet är åtskilt från djurstall genom dörr eller liknande,

husdjur inte vistas i mjölkrummet,

det finns rutiner för förebyggande skadedjursarbete och skadedjursövervakning,

skadedjursförekomsten i mjölkrummet har minimerats.

det finns lämpliga rutiner för skadedjurövervakning och förebyggande skadedjursarbete.


122

15.22.2 KommentarLokaler där mjölken förvaras ska vara tydligt avgränsade från stallet och dörrar och fönster ska i största möjliga mån hållas stängda eller förses med till exempel nät för att stänga ute skadedjur, inklusive fåglar. Lokalerna ska vara underhållna så att risken för att skadedjur tar sig in minimeras.

Titta efter synlig förekomst av skadedjur, kontroll och dokumentation vid skadedjursbekämpning, eventuellt skadedjursavtal, förebyggande åtgärder för att förhindra förekomst, och effektiv bekämpning vid förekomst, av skadedjur. Bekämpningsmedel ska placeras ut och hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras, jämför med kontrollpunkt LAnimal 1.

Dokumentationen ska omfatta

tid och plats för bekämpningen,

bekämpningsmedel som använts och eventuell karenstid,

vem som utförde bekämpningen?

Kontrollera eventuellt skadedjursprogram eller kontrakt med skadedjursfirma, kontraktets omfattning och eventuella åtgärder. Skadedjursfirmor lämnar normalt dokumentation över genomförd skadedjursbekämpning. Lämnas ingen dokumentation bör producenten begära att få det. Det är inget krav att det finns ritningar över placeringen av bekämpningsmedel eller fällor. Det viktiga är att placeringen framgår på lämpligt sätt i dokumentationen.



15.23 LMjölk 9Det ska finnas rutiner som säkerställer att mjölkningen sker på ett hygieniskt sätt. Mjölk som kan innehålla restsubstanser får inte levereras.


ändamålsenliga rutiner finns för rengöring av juver, spenar och närliggande delar före mjölkning.

ändamålsenliga rutiner finns och följs för att identifiera djur som är under medicinsk behandling eller står under karens och att mjölk och råmjölk från dessa djur avskiljs och inte används som livsmedel under karenstiden.

kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs.

123

15.23.2 KommentarRengöring före mjölkning kan ske manuellt genom avtorkning av juver och spenar med trasa eller papper som ska bytas mellan varje djur, eller ske automatiskt i roboten. Kontrollera om möjligt funktionen när roboten mjölkar ett djur. Desinfektion av spenar får endast göras efter mjölkning.

Djur som står under behandling med karensbelagda preparat ska mjölkas sist eller i separat utrustning under behandlingstiden och karenstiden. De kan till exempel mjölkas i separat spann, i mjölkgrop där mjölken samlas upp i slutenheten och töms ut, i robot med avskiljning, eller mjölkas sist i en rörmjölkningsanläggning. I samtliga fall är det viktigt att kontrollera att all utrustning som mjölkningsorgan, slangar och behållare rengörs innan nästa friska djur mjölkas och att mjölken inte används för livsmedelsändamål.

Djur som står under behandling bör märkas tydligt till exempel via band på benet eller genom att robotar och andra datastyrda system programmeras så att avskiljning av mjölken sker.


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 1 a och 1 d i förordning (EG) nr 853/2004.

15.24 LMjölk 10Temperaturen i mjölktanken ska säkerställas.

15.24.1 InstruktionKontrollera att temperaturkravet säkerställs genom att kontrollera mjölktankstermometer och tankbilskvitton och rutiner för temperaturövervakning. Kontrollera att rutiner finns, att de följs och är ändamålsenliga. Hur ofta kontrolleras temperaturen i mjölktanken? Hur sparar man tankbilskvitton? Hur övervakas temperaturen i mjölktanken?


15.24.2 KommentarFråga efter rutiner vid strömavbrott. Det handlar om kontroll och omhändertagande av mjölk.

Observera att det finns ett undantag för nedkylningskravet. Undantaget är att för att slippa kravet på nedkylning måste i så fall mjölkproducenten antingen kunna visa att mjölken behandlas inom 2 timmar (till exempel i ett gårdsmejeri) eller att mjölken av tekniska skäl inte bör kylas. För detta krävs ett godkännande av behörig myndighet.


Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 2 och punkt 4 i förordning (EG) nr 853/2004. 124

Anm. punkterna 2 b och 3 ovan och del III Kriterier för obehandlad mjölk och råmjölk som nämns i texten utgör inte tvärvillkor.

15.25 LÄgg 1Ägg ska förvaras rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus.

15.25.1 InstruktionKontrollera att rutiner finns och följs och att rutinerna säkerställer att:

äggen förvaras rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus,

äggen är paketerade till exempel placerade på brickor i korgar, lådor eller på pallar och är placerade så att de inte skadas,

förpackningar och förpackningsmaterial förvaras så att de är torra, rena och i gott skick,

rengörings- och desinfektionsmedel inte förvaras där ägg lagras eller hanteras.

Kontrollera förekomsten av kondens på väggar och tak. En svag ammoniaklukt från hönsgödsel kan accepteras, en stark doft är en indikation på att ventilationen är otillräcklig.

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av de iakttagelser som du gör och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner är tillräckliga och följs.

15.25.2 KommentarObservera att spruckna ägg, så kallade knäckägg, får levereras så länge hinnan under äggskalet inte är skadad. Läckande ägg får däremot inte levereras vidare i livsmedelskedjan. Men kan användas för andra ändamål, till exempel till hundfoder, färg och schampo.

Kvalitets- eller viktsortering av äggen får inte göras i primärproduktionen utan får bara ske på godkända äggpackerier. Smutsiga ägg får inte heller rengöras i en så kallad äggtvätt i primärproduktionen. Tvättning av ägg får endast ske på äggpackerier.

Enligt djurskyddslagstiftningen får ammoniakhalten i hönsstallar inte överstiga 10 ppm och i stallar med envåningssystem får djuren endast tillfälligtvis utsättas för ammoniakhalter som överstiger 25 ppm i stalluften (SJVFS 2010: 15, Saknr. L100, 1 kap. 21§ och 6 kap. 9§).

125


Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004.

15.26 Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel

Tabell 4. Bedömningsvägledning, Brister avseende dokumentation1 2 3

Allvar Små brister i dokumentationen, men helheten är någorlunda tillfredsställande.

Bristerna leder till oklar spårbarhet.

Dokumentationen är bristfällig, vissa uppgifter är konsekvent utelämnade.

Bristfällig spårbarhet.

Stora brister i dokumentationen, dokumentation saknas helt eller är konsekvent felaktig.

Spårbarhet saknas.

Omfattning Enstaka uppgifter eller dokument saknas.

Flera uppgifter eller dokument saknas.

Alla uppgifter eller dokument saknas.

Varaktighet Kortvarigt. Bristfällig dokumentation under en kort, begränsad period eller varaktigheten kan inte fastslås.

Under en längre period.

Bristfällig dokumentation under en längre period, upp till en månad.

Bristfällig dokumentation, konsekventa brister som pågått under en längre period.

Förhållandena verkar vara permanenta.

Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid uppenbara brister i dokumentationen.

126

Tabell 5. Bedömningsvägledning, Brister som handlar om annat ändokumentation

1 2 3

Allvar Hanteringen innebär att det finns en mer än försumbar risk för att livsmedel kontamineras.

Rutiner finns men kan förbättras.

Hanteringen innebär att det finns en uppenbar risk för att livsmedel kontamineras.

Rutiner finns men är inte ändamålsenliga.

Hanteringen innebär att livsmedel har eller kommer att kontamineras.

Rutiner saknas eller är bristfälliga.

Omfattning Berör enstaka delar av verksamheten.

Berör flera delar av verksamheten.

Berör hela verksamheten.

Varaktighet Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås.

Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till det.

Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta.

Mindre överträdelse kan vara aktuellt då brister bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka livsmedelssäkerheten i ingen eller i en försumbar utsträckning.

Tabell 6. Bedömningsvägledning, Brister avseende förvaring av ägg1 2 3

Allvar Det finns brister i förvaringen som riskerar påverka livsmedelssäkerheten mer än försumbart, förvaringen är inte tillfredsställande.

Det finns större brister i förvaringen, förvaringen är inte tillfredsställande.

Det finns stora brister i förvaringen, Äggen är smutsiga och flera har skadade skal.

Omfattning Berör enstaka delar av verksamheten.

Berör flera delar av verksamheten.

Berör hela verksamheten.

Varaktighet Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås.

Förhållandet har varat under en längre tid men det finns en plan för att rätta till det.

Förhållandet verkar vara av permanent.

Mindre överträdelse kan vara aktuellt då brister bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka livsmedelssäkerheten i ingen eller i en försumbar utsträckning.

127

16 FoderKontrollpunkterna för tvärvillkorskontrollen av foder har under 2014 och början av 2015 utvecklats utifrån gällande förordningskrav och har omarbetats för att anpassas till det nya arbetssättet där en mobil lösning av registrering av kontrollpunkter ska kunna vara möjlig.

OBSERVERA att samtliga kontrollpunkter inte behöver vara aktuella för samtliga foderföretagare!

För att underlätta vid kontrollen är frågorna därför uppdelade i tre delar. Kontrollpunkterna 1 till och med 8 är aktuella för alla som är foderföretagare. Kontrollpunkterna 9 till och med 14 ska kontrolleras hos de foderföretagare som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur. Kontrollpunkterna 15 till och med 34 ska kontrolleras hos de som utfodrar livsmedelsproducerande djur.

Fråga 1-8 alla foderföretagare

Fråga 9-15 foderföretagare som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur

Fråga 16-34 foderföretagare som utfodrar livsmedelsproducerande djur

16.1 Foder 1Är den sökande foderföretagare?

16.1.1 InstruktionDetta är en ingångsfråga som innebär att svaret ”Nej” inte kan ge avdrag på stöden.

Kontrollera om företagaren bedriver en verksamhet som omfattar tillverkning eller hantering av foder till livsmedelsproducerande djur. Sker ingen sådan verksamhet ska foderkontroll inte genomföras hos företagaren. För ytterligare information om vem som är foderföretagare och vad som menas med en foderanläggning hänvisas till kapitel 8. Vissa verksamheter är undantagna kraven som gäller foderföretagare.

16.2 Foder 2Kommer fodret som används från anläggningar som är registrerade eller godkända (inkl. egen anläggning)?

16.2.1 InstruktionKontrollera att foderföretagaren endast använder foder (foderråvaror, kompletteringsfoder, helfoder, tillsatser och förblandningar) från foderanläggningar som är registrerade eller godkända.

Vid tveksamhet, till exempel om foder har köpts in i bristfälligt märkta förpackningar eller av annat skäl kan antas komma från icke registrerat foderföretag så ska du kontrollera att foderföretagets foderanläggning finns med på Jordbruksverkets lista över registrerade och godkända foderanläggningar. Information om svenska anläggningar finns att på www.jordbruksverket.se, klicka vidare på Självservice (e-tjänster), Djur och Foderföretagare.

128


För företag inom EU klickar du från startsidan på Handel/Övriga djurprodukter och foder/Godkända anläggningar och användare. Här återfinns foderanläggningar inom EU under rubriken anläggningar inom EU. Observera att för tillverkare av foder utanför EU så måste de representeras av en representant inom EU.

16.2.2 KommentarKontrollpunkten handlar om att det foder som används ska komma från registrerade eller godkända anläggningar. Vid inköp från grannar ska även grannen finnas med på listan över registrerade och godkända foderanläggningar. Observera att om grannen är undantagen från kraven i förordning 183/2005, det vill säga endast direkt säljer vidare primärproducerat foder mindre än 10 ton torrsubstans per år och till lokala jordbruksföretag belägna inom ett avstånd av 50 kilometer, så krävs det inte att grannen är registrerad som foderföretagare. Vid osäkerhet och frågor kring godkända anläggningar, kontakta enheten för CITES, Foder och djurprodukter på Jordbruksverket.

Industrier som lämnar ut biprodukter i syftet att de ska användas som foder ska vara registrerade som foderanläggningar. Det kan gälla exempelvis etanolfabriker, bryggerier, bagerier, glassfabriker och liknande. Om foderföretagaren vill använda biprodukter från en industri som inte är registrerad i foderanläggningsregistret bör foderföretagaren kontakta Jordbruksverket. För att inte riskera problem med ansvarsfrågor bör foderföretagaren upplysa industrin om att deras biprodukter används som foder. Då kan industrin ta ställning till om de behöver ändra sina rutiner för att upprätthålla fodersäkerhet och spårbarhet.

På gårdsnivå krävs det godkännande för användning av läkemedel eller tillsatser i form av koccidiostatika/histomonostatika eller för tillsatser tillhörande kategorin Zootekniska tillsatser och den funktionella gruppen Andra zootekniska tillsatser. Du hittar kommissionens tillsatslista via www.jordbruksverket.se, klicka vidare på Foder och därefter EU:s bestämmelser om foder, under rubriken Fodertillsatser hittar du länken.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Foder från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts men det finns inga tecken på att detta medfört någon risk för folk- eller djurhälsan.

Foder från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts och det finns tecken på att detta medfört risk för folk- eller djurhälsan.

Foder från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan.

129


Omfattning Ej aktuellt Högst 50 % av den egna djurbesättningen berörs.

Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen annan besättning.

Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning berörs.

Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås.





Artikel 5.6 i förordning (EG) nr 183/2005.

16.3 Foder 3Införskaffar den sökande foder inkl. foderråvaror, kompletteringsfoder, helfoder, tillsatser och förblandningar som ska ingå i foder?

16.3.1Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret ”Nej” inte kan ge avdrag på stöden.

Kontrollera om foderföretagaren införskaffar foder inkl. foderråvaror, kompletteringsfoder, helfoder, tillsatser och förblandningar som ska ingå i foder.

16.4 Foder 4Finns tillräcklig dokumentation/journalföring över införskaffat foder inkl. råvaror, tillsatser och förblandningar som ska ingå i foder?

16.4.1 InstruktionKontrollera att dokumentationen/ journalföringen om införskaffat foder omfattar uppgifter om

varifrån fodret kommer (leverantör)

datum då fodret kom till foderföretagaren

vad det är för typ av foder

hur mycket foder som lantbrukaren har tagit emot

130

16.4.2 KommentarDet spelar ingen roll om man köpt foder, bytt till sig det eller fått det gratis. Kraven gällande dokumentation/journalföring gäller oavsett på vilka villkor man har tagit emot fodret från någon annan.

OBSERVERA att kraven på spårbarhet gäller både den som producerar foder och den som utfodrar livsmedelsproducerande djur. För den som producerar foder gäller att journal ska föras löpande och förvaras samlat. För den foderföretagare som endast utfodrar egna djur krävs inga löpande journaler men krav finns ändå på att han/hon ska kunna uppvisa skriftlig dokumentation vid efterfrågan.

Titta stickprovsvis på till exempel fakturor, frakt- eller följesedlar över inköpt foder samt motsvarande dokumentation över foder som tagits emot från grannar eller andra foderföretagare. Det handlar om att löpande dokumentera uppgifter och lagra information på ett samlat sätt.

Det krävs dokumentation/ journalföring men det är inte rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med till exempel följesedlar eller fakturor om ovanstående uppgifter framgår av denna dokumentation. Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet. Det finns inte lagstiftat hur länge dokumentationen/journalerna ska sparas men kommissionens rekommendationer är minst 5 år.


1 2 3

Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristerna är ett resultat av uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur

Enstaka brister i dokumen-tationen/journalföringen avseende foder som levererats till företaget.

Flera olika brister i dokumentationen/ journal-föringen, avseende foder som levererats till företaget.

Dokumentationen/ journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig.

Omfattning Ej aktuellt Några få ställen i verksam-heten

Flera ställen i verksam-heten.

Hela verksam-heten.

Varaktighet Ej aktuellt Kortvarigt 1-2 veckor

Upp till 6 månader.

Längre än 6 månader eller

131

verkar vara permanent.

Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor.

Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ” Avdragsvägledning för tvärvillkor”.


Art 18.2 i förordning (EG) nr 178/2002

Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 e) i samma förordning.

16.5 Foder 5Har andra erhållit foder inkl. råvaror; t.ex. spannmål från foderföretaget?


Kontrollera om företagaren producerar foderråvaror eller foderblandningar t.ex. spannmål för försäljning/avyttring inom sin verksamhet.

16.6 Foder 6Finns tillräcklig dokumentation/journalföring över foder som lämnar företaget?

16.6.1 InstruktionKontrollera att det finns uppgifter i dokumentationen/journalföringen om foder som har sålts vidare som:

till vem fodret har levererats,

datum då fodret har levererats,

vad det är för typ av foder,

kvantitet av levererad vara (gäller ej vid betesdrift).

16.6.2 KommentarDet spelar ingen roll om man sålt foder, bytt bort det eller skänkt bort det, kraven på dokumentation/journalföring gäller oavsett på vilka villkor man har levererat fodret till någon annan.

OBSERVERA att kraven på spårbarhet gäller både den som producerar foder och den som utfodrar livsmedelsproducerande djur. För den som producerar foder gäller att journal ska föras löpande och förvaras samlat. För den foderföretagare som endast

132

utfodrar egna djur krävs inga löpande journaler men krav finns ändå på att han/hon ska kunna uppvisa skriftlig dokumentation vid efterfrågan.

Titta på till exempel fakturor, frakt- eller leveranssedlar över avyttrat foder. Det krävs dokumentation/journalföring, men det är inte rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med till exempel leveranssedlar eller fakturor om ovanstående uppgifter framgår. Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet.

Håller man andras djur på bete räcker det om dokumentationen/journalföringen visar vilket bete eller skifte som det gäller, vems djur som hålls på betet eller skiftet, datum då djuren släpptes på bete eller skiftet samt när djuren flyttades därifrån. Det krävs ingen dokumentation/journalföring av kvantitet av levererat foder vid betesdrift.

16.6.3 BedömningsvägledningMindre överträdelse

1 2 3

Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristernaär ett resultat av uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerhetenför foder och djur.

Enstaka brister i dokumentationen /journalföringen, oklar spårbarhet.

Flera olika brister i dokumentationen/ journalföringen, konsekvent utelämnad uppgift.

Dokumentationen/ journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig.

Omfattning Ej relevant Några få ställen i verksamheten.

Flera ställen i verk-samheten.

Hela verk-samheten.

Varaktighet Ej relevant Kortvarigt 1-2 veckor.


Längre än 6 månader eller verkar vara av permanent karaktär.


Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ”Avdragsvägledning om tvärvillkor”.



Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 e) i samma förordning.

133

16.7 Foder 7Märks eller identifieras foder på lämpligt sätt för att underlätta spårbarhet?

16.7.1 InstruktionKontrollera att fodret är märkt eller identifierbart för att underlätta spårbarhet.

16.7.2 KommentarLivsmedel och foder som släpps eller sannolikt kommer att släppas ut på marknaden inom gemenskapen skall vara lämpligt märkta eller identifierade för att underlätta spårbarheten med hjälp av tillämplig dokumentation eller information enligt tillämpliga krav i mer specifika bestämmelser. Den som producerar foder för försäljning ska se till att fodret är märkt på korrekt sätt. Bestämmelser om hur foder ska märkas finns i förordning (EG) nr 767/2009.

Definition spårbarhet: möjlighet att spåra och följa livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur eller ämnen som är avsedda att eller kan förväntas ingå i ett livsmedel eller ett foder genom alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan.

För bulkvaror, såsom ensilagebalar, höpartier (undantaget försäljning av enskilda höbalar) och spannmålspartier, räcker det att märkningen framgår av följesedlar. Ett viktigt instrument för spårbarheten är förutom rena företagsuppgifter dvs. namn och adress eller ett ID-nummer är ett partinumret.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Enstaka brister i möjligheten att spåra ett enskilt foder

Flera olika brister i möjligheten att spåra foder

Spårbarheten saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig

Omfattning

Ej aktuellt Enstaka brister eller händelser av partier som levererats till gården.

Enstaka händelser av enskilda partier som levererats från gården.

Hela verk-samheten.

Varaktighet

Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås.

Bristerna har varat under en längre period och kan enkelt rättas till.



134


Art 18.4 i förordning (EG) nr 178/2002

16.8 Foder 8Lagras och hanteras avfall och farliga ämnen, kemikalier och andra produkter separat så förorening av foder förhindras?

16.8.1 InstruktionKontrollera att kemikalier och andra produkter som är förbjudna i foder, avfall som till exempel förbrukade förpackningar, säckar från betat utsäde, ensilageplast, kasserat foder, använda balsnören, matrester, döda skadedjur, spillolja, glas och använda filter

förvaras avskilt från foder,

hanteras på ett sådant sätt att inte fodersäkerheten riskeras.

16.8.2 KommentarKontrollera att foder lagras separat från kemikalier och andra produkter som är förbjudna i djurfoder, till exempel växtskyddsmedel, betat utsäde, gödselmedel, starka syror och baser, rengöringsmedel, drivmedel och oljor, råttgift, förpackningsmateriel, etc.

Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur som exempelvis råttor och möss. Förorening av foder kan uppstå vid till exempel bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av maskiner och transportutrustning som används både för avfall och för foder. Avskilt behöver i detta sammanhang inte betyda förvaring i skilda lokaler, men att den avskilda förvaringen ska leda till att en tydlig separation finns mellan foder och avfall.

Säkerställ att farliga ämnen förvaras separat, avgränsat utrymme eller åtminstone på sådant sätt att slutna förpackningar eller förvaringssilos gör att fodret inte kommer i direkt kontakt med farliga ämnen. Flaskor, burkar, dunkar, etc. bör vara ordentligt märkt så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är till exempel giftigt, frätande eller explosivt.

Kontaminering av foder kan uppstå till exempel vid bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och fordon som använts både till foder och icke foderprodukter. Förvaringen får inte vara sådan att djuren har tillgång till lager eller säckar med gödningsmedel, betat utsäde eller andra farliga ämnen.


1 2 3

135

Allvar Kan vara aktuellt till exempel då avfall förvaras eller hanteras tillsammans med foder, men utan att riskera säkerheten avseende foder och djur.

Avfallet hanteras tillsammans med fodret.

Avfallet förvaras tillsammans med fodret.

Fodret innehåller oönskade eller förbjudna ämnen.

Omfattning Ej aktuellt Enstaka djur på har utsatts för risk att få i sig förorenat foder.

Några djur har utsatts för risk att få i sig förorenat foder.

Hela besättningar med djur har utsatts för risk att få i sig förorenat foder.

Varaktighet Ej aktuellt Fodret är använt i mindre än 1 vecka.

Fodret är använt i minst 1 vecka men under 6 månader.

Fodret är använt i 6 månader eller mer.


Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ”Avdragsvägledning för tvärvillkor”.


Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 e) i samma förordning.

Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning

16.9 Foder 9Tillverkar foderföretagaren foder till livsmedelsproducerande djur?


16.10 Foder 10Har analyser gjorts på råvaror, foder eller i miljöer där foder hanteras?

136


Kontrollera om foderföretagaren har genomfört någon/några provtagning/ar på t.ex. foderråvaror, foderblandningar eller dammprov/skrapprover i miljöer (kan t.ex. vara dammprov/skrapprov för analys av salmonella taget i byggnader där foder hanteras) eller på utrustning m.m. samt att foderföretagaren har låtit analysera dessa prover.

16.11 Foder 11Har foderföretaget tagit hänsyn till relevanta analyser?

16.11.1 InstruktionKontrollera att foderföretagaren tar hänsyn till analysresultat som kan vara relevanta för fodersäkerheten.

16.11.2 KommentarDet är inget villkor att ta prover och göra analyser. Om inga analyser utförts är denna kontrollpunkt "Ej aktuell". Titta på om provsvaren är signerade och vilka de noterade åtgärderna är. ”Ingen åtgärd” eller ”OK” kan vara en mycket relevant notering.

Näringsanalyser är till för att bedöma fodrets kvalitét och beräkning av foderstater.

Säkerhetsanalyser avser t.ex. salmonella och mykotoxiner och kan indikera att fodret är olämpligt och att åtgärder behöver vidtas.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Relevanta analysresultat finns, producenten har inte tagit hänsyn till dem men det finns inga tecken på att detta har medfört någon risk för folk- eller djurhälsan.

Relevanta analysresultat finns, producenten har inte tagit hänsyn till dem och det finns tecken på att detta medfört risk för folk- eller djurhälsan.

Relevanta analysresultat finns, producenten har inte tagit hänsyn till dem och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan.


Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen

Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning

137

annan besättning. berörs.

Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till.





Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 g) i samma förordning.

16.12 Foder 12Används växtskydds- eller bekämpningsmedel?


Kontrollera om foderföretagaren använder växtskydds-eller bekämpningsmedel.

16.13 Foder 13Finns tillräcklig dokumentation/journalföring över användningen av växtskydds- och bekämpningsmedel?


journalföringen av eventuell växtskyddsmedelsanvändning innehåller uppgifter om

o typ av preparat

o datum för bekämpning

o vem som utförde den

o vilken gröda det gällde

eventuell användning av bekämpningsmedel som till exempel råttgift är journalförd med uppgifter om preparat, plats, datum och vem som har utfört bekämpningen.

Det finns en rekommendation från kommissionen att spara all dokumentation som rör spårbarhet av foder i 5 år. Observera att det finns andra bestämmelser som gäller användningen

138

av växtskyddsmedel och bekämpningsmedel med krav på journalföring och att anteckningarna ska sparas i 3 år.

16.13.2 KommentarTitta på senaste säsongens sprutjournal och övriga journaler. Den som sprutar själv ska föra sprutjournal med all nödvändig information. Om man anlitar till exempel en granne eller maskinstation ska ändå relevant journalföring finnas tillgänglig (eller gå att skaffa fram för kontroll inom rimlig tid). Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet.

Om inga växtskyddsmedel eller bekämpningsmedel används i jordbruksverksamheten behöver ingen journalföring ske. I så fall ska ”Ej aktuellt” markeras.


1 2 3

Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristerna är ett resultat av uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur.

Enstaka brister i journalföringen

Flera olika brister i journalföringen, konsekvent utelämnad uppgift.

Journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig.

Omfattning Ej aktuellt Några få ställen i verksamheten

Flera ställen i verksamheten

Hela verksamheten

Varaktighet Ej aktuellt Kortvarigt 1-2 veckor.


Längre än 6 månader och verkar vara av permanent karaktär.


Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ” Avdragsvägledning för tvärvillkor”.

139


Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 a) i samma förordning.

16.14 Foder 14Används genetiskt modifierat utsäde?


Kontrollera om företagaren använder genetiskt modifierat utsäde.

16.15 Foder 15Finns tillräcklig dokumentation/journalföring över användningen av genetiskt modifierat utsäde?

16.15.1 InstruktionKontrollera att eventuell användning av genmodifierat utsäde finns journalfört.

16.15.2 KommentarTitta på frakt- och följesedlar. Fråga om GMO-utsäde används. Om foderföretaget levererar spannmål eller oljeväxter är det av stor vikt att traditionella grödor och grödor odlade med GMO-utsäde inte sammanblandas. Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet. Journalerna ska sparas i 5 år.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Enstaka brister i journalföringen, oklar spårbarhet (ej uppenbara misstag).

Flera olika brister i journalföringen, konsekvent utelämnad uppgift.

Journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig.

Omfattning Ej aktuellt Några få ställen i verksamheten.

Flera ställen i verksamheten.

Hela verksamheten.

Varaktighet Ej aktuellt Kortvarigt 1-2 veckor.

Upp till 6 månader. Längre än 6 månader och verkar vara av permanent karaktär.

140



Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 b) i samma förordning.

16.16 Foder 16Sker utfodring av livsmedelsproducerande djur på företaget?


Kontrollera om foderföretagarens verksamhet omfattar utfodring av livsmedelsproducerande djur. Kontrollera att verksamheten inte är undantagen enligt avsnitt 8.

16.17 Foder 17Produceras foder inkl. råvaror till foder, t.ex. spannmål?

Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret ”Nej” inte kan ge avdrag på stöden.

16.18 Foder 18Finns dokumentation över egenproducerat foders art och ursprung?

16.18.1 InstruktionKontrollera att dokumentationen om egenproducerat foder omfattar uppgifter om

till vilka djur fodret har använts

vad det är för typ av foder och

var fodret har producerats

Kontrollera att foderföretagarens journaler, om vilket foder som ges till djuren och varifrån fodret kommer, omfattar uppgifter om egenproducerat foder som används till de egna djuren.

Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om journalföring är tillräcklig för att avgöra vilket egenproducerat foder som har getts till djuren.

16.18.2 KommentarEgenproducerat foder ska gå att spåra via journalföringen även om det används till gårdens egna djur. Det får anses tillräckligt om foderföretagaren kan redovisa vad som

141

producerats på gården, till exempel via växtodlingsplanen. I och med att kraft- och grovfoderpartier ibland blandas vid lagringen är det däremot inte rimligt att begära att foderföretagaren kan redovisa exakt vilket parti som används. Det bör vara tillräckligt att redovisa vad som producerats på gården och hur mycket som har levererats från gården. Resten får förutsättas ha gått till den egna djurproduktionen. Avgör om företagets rutiner och journalföring säkerställer kraven på spårbarhet.


1 2 3

Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristerna är ett resultat av enstaka uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur.

Enstaka brister i journalföring, oklar spårbarhet.

Flera olika brister i journalföring, konsekvent utelämnad uppgift

Journalföring saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig

Omfattning Ej relevant Några få ställen i verksamheten

Flera ställen i verksamheten

Hela verksamheten

Varaktighet Ej relevant Kortvarigt 1-2 veckor

Upp till 6 månader

Längre än 6 månader eller verkar vara permanenta.


Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ”Avdragsvägledning om tvärvillkor”.


Bilaga I del A punkt 8a i förordning (EG) nr 852/2004

8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter:

a) Uppgifter om art och ursprung i fråga om foder som ges till djuren.

142

16.19 Foder 19Används fodertillsatser?


Kontrollera om företagaren använder fodertillsatser, t ex vitaminer, spårelement, enzymer, mykotoxinbindare, etc.

16.20 Foder 20Används fodertillsatser på ett korrekt sätt?

16.20.1 InstruktionKontrollera att använda fodertillsatser, finns med på EU-kommissionens lista över godkända fodertillsatser och att de används på ett korrekt sätt.

Listan kan du hitta på www.jordbruksverket.se . Klicka vidare på Djur/Foder/EU:s bestämmelser om foder och under rubriken Fodertillsatser återfinns EU-kommissionens tillsatslista.

16.20.2 KommentarDenna kontrollpunkt är endast aktuell hos foderföretagare som använder fodertillsatser eller förblandningar för utfodring av livsmedelsproducerande djur. Titta på följesedlar och burkar, flaskor eller annat foderemballage som innehåller fodertillsatser, det ska redan där anges till vilket djurslag som produkten får användas. I kommissionens lista över godkända tillsatser kan du genom att klicka vidare till de enskilda godkännandena få ytterligare information om specifikationer som kan förekomma, t.ex. djurslag, utfodringsperiod, maxdos som enskild tillsats eller tillsammans med liknande tillsatser, etc.

En förblandning är en blandning av fodertillsatser som inte är avsedda att utfodras direkt utan de ska blandas in i fodret och används huvudsakligen inom foderindustrin. Om förblandningar används på gårdsnivå (ska framgå av märkningen) ska foderföretagaren följa bilaga II i hygienförordningen och ett godkännande krävs för att använda tillsatser i kategorin Koccidiostatika/Histomonostatika eller tillsatser tillhörande kategorin Zootekniska tillsatser och den funktionella gruppen Andra zootekniska tillsatser. På gårdsnivå är det normala att tillsatserna levereras i form av ett kompletteringsfoder (mineralfoder är en form av kompletteringsfoder) eller tillskottsfoder som till exempel nöt- eller griskoncentrat (i dessa fall vid användning av foderråvaror eller foderblandningar ska lantbrukaren följa bilaga I i hygienförordningen).

Vid funderingar om hur fodret ska klassas – foderråvara, fodertillsats, förblandning, kompletterings- eller helfoder – kontakta enheten for CITES , foder och djurprodukter på Jordbruksverket.

143


Observera att av det enskilda godkännandet för en enskild fodertillsats framgår det om den får blandas in i dricksvatten eller inte – tillsatser får inte blandas in i dricksvatten om det inte är angivet i beslutet. Under en övergångsperiod då flera tillsatser är under en omprövning kan inblandning via dricksvatten accepteras för fodergodkända tillsatser märkta med ett E-nummer (vid omgodkännanden ersätts E-numret med ett internt tillsatsnummer som inte börjar med E). Observera dock att alla tillsatser är under omprövning och förändringar sker löpande i registret.

Inblandning i dricksvatten är inte lika med blötutfodring, i det senare fallet kan de enskilda tillsatserna blandas med olika fodermedel till en foderblandning vilket är tillåtet. Det finns även produkter på markanden innehållande tillsatser som blandats ut med minst två råvaror t.ex. olika socker och produkten blir då per definition ett kompletteringsfoder och inga legala hinder föreligger för att distribuera detta foder via dricksvattnet (det är dock inget som ska uppmuntras då det för flera tillsatser föreligger förgiftningsrisker vilket kan vara skälet till att direktinblandningen av dessa tillsatser inte är godkänt).

Det har under de senaste åren börjat dyka upp en ny grupp fodertillsatser för användning på gårdsnivå så kallade mykotoxinbindare, eller mer formellt ämnen avsedda att minska mykotoxinkontaminationen i foder: ämnen som kan hindra eller minska absorptionen av mykotoxiner, främja utsöndringen av mykotoxiner eller ändra deras verkningssätt. Observera att dessa får användas som en extra säkerhet för att minimera risken med mykotoxinhalten i foder t.ex. i form av aflatoxin – MEN de får inte användas för att dekontaminera ett foder som gått över gällande gränsvärde. Dessa foder t.ex. spannmål med för höga värden av mykotoxiner får inte användas som foder, man får inte heller späda ut produkten för att sänka halten under gränsvärdet.

Förutom vid användning av fodertillsatser i form av ensileringsmedel krävs vid användning av enskilda tillsatser på gårdsnivå att lantbrukaren följer produktionskraven i bilaga II till foderhygienförordningen 183/2005 istället för grundkraven i bilaga I. Lantbrukaren kan komma runt dessa ”strängare” krav genom att köpa sina kompletteringsfoder innehållande de tillsatser som behövs.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt För djurslaget icke godkänd fodertillsats har använts men det finns inga tecken på att detta medfört någon risk för folk- eller djurhälsan.

För djurslaget icke godkänd fodertillsats har använts och det finns tecken på att detta medfört risk för folk- eller djurhälsan.

För djurslaget icke godkänd fodertillsats har använts och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller

144

djurhälsan.


Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen annan besättning.

Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning berörs.






Bilaga I del A punkt 4j i förordning (EG) nr 852/2004:

Med ”tillämplig lagstiftning” avses i detta fall bland annat artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1831/2003.

16.21 Foder 21Lagras foder?


Kontrollera om foder lagras på gården.

16.22 Foder 22Rengörs lagerområden och behållarna regelbundet för att undvika korskontaminering?

16.22.1 InstruktionKontrollera att behållare som används för lagring av foder är rengjorda och att det inte finns foder- eller dammrester kvar som kan leda till att fodret kontamineras.

Speciellt viktigt vid användning av foder innehållande t.ex. läkemedel, fodertillsatser som enbart är godkända för ett specifikt djurslag eller om t.ex. fiskmjöl används på en gård där det även finns idisslare. Exempelvis får ett smågrisfoder innehållande zinkoxid eller antibiotika mot smågrisdiaréer inte hamna i ett sugg- eller slaktsvinsfoder.

145


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Begränsad korskontaminering av foder mellan olika djurslag där det kan bedömas att låga risker för djurhälsan föreligger.

Begränsad korskontaminering av djurslagsspecifika tillsatser där ett maxvärde för tillsatsen/erna föreligger.

Korskontaminering av foder innehållande läkemedel eller djurslagsspecifika tillsatser med maxvärde.

Omfattning Ej aktuellt Enstaka isolerade händelser där djur på gården har riskerat att få i sig fel foder.

Upprepade händelser där djur på gården har utsatts för risken att få i sig fel foder.

Uppenbar risk att djuren på gården utsätts för risken att få i sig fel foder


Bristerna har varat under en längre period och kan enkelt rättas till




Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning.

16.23 Foder 23Är behållare för foder rena och torra?

16.23.1 InstruktionKontrollera att behållare, exempelvis silos, som används för lagring av foder är rena och torra.

146

16.23.2 KommentarKontrollera behållare som används för förvaring av foder, exempelvis vid förvaring av spannmål och andra fodergrödor. Undantaget när det gäller kravet på att behållare ska vara torra kan vara lagring av blöta råvaror såsom vassle och drank i blötfodersystem eller lagring av ensilage, Punkten är inte heller avsedd att tillämpas på delar av fodersystemet vid blötutfodring. Om damm- och foderrester ansamlas i foderbehållare och särskilt i kombination med fukt finns en risk för bakterietillväxt och mykotoxinbildning. Gör en bedömning av hur foderbehållare ser ut med avseende på renhet och eventuell fuktförekomst.

Ett specifikt problem kan vara t.ex. vara tygsilos som står olämpligt där det är fuktigt och mögeltillväxt (svarta silodukar) påträffas.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Begränsad förekomst av smuts och fukt i omgivningen dvs. inte i direkt kontakt med fodret som kan bedömas ha en liten effekt på foderkvalitén (mikrobiell tillväxt, risk för mykotoxinproduktion)

Begränsad förekomst av smuts och fukt i produktions- och lager utrymmen som kan bedömas ha en liten effekt på foderkvalitén (mikrobiell tillväxt, risk för mykotoxinproduktion)

Förekomst av smuts och fukt i produktions- och lager utrymmen som kan bedömas ha en liten effekt på foderkvalitén (mikrobiell tillväxt, risk för mykotoxinproduktion)

Omfattning Ej aktuellt Något enstaka djur på gården har utsatts för risk att få i sig konta-minerat foder.

Flera djur (där ämnet kan lagras i djuret) på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder.

Flera djur (där ämnet kan återfinnas i mjölk- eller ägg) på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder.

Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten

Bristerna har varat under en längre period och kan

Bristerna har pågått under en längre tid och verkar vara

147

kan inte fastslås enkelt rättas till. permanenta.




16.24 Foder 24Finns lämpliga åtgärder att bekämpa skadedjur?

16.24.1 InstruktionKontrollera hur skadedjur bekämpas.

16.24.2 KommentarVid lagring av spannmål och annat foder är risken stor att råttor och möss och eventuellt fåglar kan kontaminera fodret med exempelvis salmonella. Gör en bedömning av behovet av skadedjursbekämpning. Kontrollera hur verksamheten ser ut och dess omfattning och om det finns tecken på att skadedjur kommit i kontakt med fodret. Bedöm om åtgärderna för skadedjursbekämpning är tillräckliga. Om inget behov av skadedjursbekämpning bedöms föreligga får det anses att lämpliga åtgärder har vidtagits.

Möjligheten för skadedjur att kontaminera foder ska begränsas med adekvata metoder (stängas ute, bekämpning). Även t.ex. katter som används för att hålla rått-/musbeståndet på en hanterlig nivå kan vara ett skadedjur vid t.ex. planlagring av spannmål (t.ex. fekalier).

Det finns inget krav på att kontroll/sanering av skadedjur görs av ett separat företag utan det kan mycket väl ske i egen regi. Djurägaren ska dock på ett tydligt sätt beskriva hur han går tillväga, vilka preparat som används etc.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Tydliga spår av skadedjur förekommer och åtgärderna

Tydliga spår av skadedjur förekommer och åtgärderna

Tydliga spår av skadedjur och skadedjursbekä

148

bedöms som otillräckliga på något ställe i verksamheten.

bedöms som otillräckliga på flera ställen i verksamheten.

mpning saknas helt.

Omfattning Ej aktuellt Spår i omgivningen.

Spår i angränsande utrymmen.

Spår i foderutrymmen


Bristerna har varat under en längre tid och kan enkelt rättas till.

Bristerna har varat under en längre period och verkar vara permanenta.




16.25 Foder 25Lagras utsäde?


Kontrollera om foderföretagaren lagrar utsäde.

16.26 Foder 26Lagras utsäde utom räckhåll för djuren?

16.26.1 InstruktionKontrollera hur utsäde lagras på gården och att det inte finns risk att djur kan komma åt det.

16.26.2 KommentarUtsäde kan vara betat och innehålla kemikalier. Även biologiskt betat utsäde (mikroorganismer) får inte användas som foder. Titta om utsäde lagras avskilt från djuren. Gör en bedömning av om det lagras på ett säkert sätt så att djuren inte kan komma åt det.

149


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Biologiskt betat utsäde förvaras eller hanteras i samma utrymmen som fodret.

Kemiskt betat utsäde förvaras eller hanteras i samma utrymme som fodret.

Betat utsäde används som foder.

Omfattning Ej aktuellt Något djur på gården har vid något enstaka tillfälle utsatts för risk att få i sig betat utsäde

Flera djur på gården har vid något enstaka tillfälle utsatts för risken att få i sig ett betat utsäde.

Djuren kan vid flera tillfällen eller kontinuerligt utsättas för risken att få i sig betat utsäde.



Bristerna har varat under en längre period och verkar vara permanenta.




16.27 Foder 27Distribueras foder inom företaget?


Kontrollera om företagaren distribuerar foder på gården. Det kan gälla foder som distribueras inom gården till exempel till olika djurslag/avdelningar.

150

16.28 Foder 28Har sökanden ett system för distribuering som garanterar att rätt foder skickas till rätt destination?

16.28.1 InstruktionJordbruksföretagets system för distribution av foder skall garantera att rätt foder skickas till rätt destination. I situationer då foder innehållande läkemedel används är det särskilt viktigt att det aktuella fodret endast distribueras och används till det aktuella djurslaget/de aktuella djuren som ska behandlas. I vissa fall finns det även restriktioner vid användning av fodertillsatser, till exempel koccidiostatika, som är kopplade till djurslag/ ålder på djuren etc. Särskilda krav gäller vid användning av animaliskt protein, vilket även omfattas av fråga Foder 34. Exempelvis får inte fiskmjöl användas till idisslare men får användas till grisar om det finns ett godkännande från Jordbruksverket.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Mindre brister i företagets system för distribution av foder.

Brister som innebär risk att andra än de avsedda djuren utfodras med foder innehållande ämnen som inte är godkända/avsedda för aktuellt djurslag/ djurkategori.

Fodret innehåller läkemedel, fodertillsatser eller annat foder som inte är avsedda för aktuellt djurslag/djurgrupp

Omfattning Ej aktuellt Enstaka isolerade händelser då djur utsatts för för risk att få i sig olämpligt foder.

Upprepade händelser där djur på gården utfodrats med olämpligt foder.

Uppenbar och pågående risk att djuren på gården utfodrats med olämpligt foder. djur/djurslag.

Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rätts till

Bristerna har varat under en längre period och kan

Bristerna har pågått under en längre

151

eller varaktigheten kan inte fastslås.

enkelt rättas till. period och verkar vara permanenta.




16.29 Foder 29Hanteras foder på ett sätt som garanterar att föroreningar inte sprids vid distribuering och utfodring?

16.29.1 InstruktionVid distribuering och utfodring ska foder hanteras på ett sätt som garanterar att kontaminering inte sprids från kontaminerade lagerområden och kontaminerad utrustning. Kontrollera att foderföretagaren har rutiner, utrustning och lokaler för att undvika att fodret kontamineras och förstörs vid distribution och utfodring.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Hanteringen och distributionen av foder medför viss risk att fodret kontamineras.

Hanteringen och distributionen av foder innebär stor risk att fodret kontamineras.

Fodret har kontaminerats och innehåller farliga ämnen.

Omfattning Ej aktuellt Något djur på gården har vid något enstaka tillfälle utsatts för risken att få i sig ett kontaminerat foder (salmonella, mykotoxiner,

Djur på gården har vid upprepade tillfällen utsatts för risken att få i sig ett kontaminerat foder (salmonella, mykotoxiner, läkemedel)

Djur på gården utsätts kontinuerligt för risken att få i sig ett kontaminerat foder (salmonella, mykotoxiner, läkemedel)

152

Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rätts till eller varaktigheten kan inte fastslås.






16.30 Foder 30Hanteras och/eller lagras foder som innehåller läkemedel?


Kontrollera om företagaren lagrar och/eller hanterar foder som innehåller läkemedel.

16.31 Foder 31Lagras/hanteras foder separat från foder som innehåller läkemedel?

16.31.1 InstruktionKontrollera hur hanteringen av foder innehållande läkemedel går till. Kontrollera om foder som innehåller läkemedel hanteras/lagras separat från foder som inte innehåller läkemedel.

16.31.2 KommentarFoder innehållande läkemedel får endast användas efter förskrivning av veterinär till de aktuella djuren som ska behandlas. Foderföretagare som blandar läkemedel i foder ska vara godkänd av Jordbruksverket.

Det får inte finnas någon risk att foder som inte innehåller läkemedel kan kontamineras med foder innehållande läkemedel så att andra djur än de avsedda får i sig läkemedel.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Foder innehållande läkemedel

Foder innehållande läkemedel

Annat foder än det avsedda innehåller

153

hanteras i samma utrymme som annat foder.

hanteras/lagras i anslutning till annat foder

läkemedel.

Omfattning Ej aktuellt Något djur, som inte är avsedd att behandlas, på gården har vid något enstaka tillfälle utsatts för risken att få i sig ett foder innehållande läkemedel.

Djur på gården, som inte är avsedda att behandlas, har vid upprepade tillfällen utsatts för risken att få i sig foder innehållande läkemedel.

Djur på gården, som inte är avsedda att behandlas, utsätts kontinuerligt för risken att få i sig foder innehållande läkemedel.







16.32 Foder 32Rengörs transportfordon och utfodringsutrustning regelbundet, särskilt om det om det används för att leverera och distribuera foder som innehåller läkemedel?

16.32.1 InstruktionKontrollera vilka rutiner som finns för rengöring av transportfordon och utfodringsutrustning.

16.32.2 KommentarRengöring av fordon som används för att transportera foder samt rengöring av utfodringsutrustning ska ske regelbundet. Detta är viktigt för att uppnå en god hygienisk kvalitet på fodret. Vid hantering/transport av foder innehållande läkemedel eller foder

154

som är avsett för visst djurslag/viss djurgrupp är det viktigt att säkerställa att det inte sker kontaminering av annat foder.


1 2 3

Allvar Ej aktuellt Brister i rengöring av transportfordon och/eller utfodrings-utrustning.

Brister i rengöring av transportfordon och/eller foderutrustning då foder innehållande läkemedel används.

Fodret innehåller farliga ämnen eller har kontaminerats med läkemedel.

Omfattning Ej aktuellt Enstaka isolerade händelser där djur på gården har riskerat att få i sig kontaminerat foder.

Upprepade händelser där djur på gården har utsatts för risken att få i sig kontaminerat foder.

Uppenbar risk att djuren på gården utsätts för risk att få i sig kontaminerat foder.







155

16.33 Foder 33Håller eller föder den sökande upp idisslare i sin jordbruksverksamhet?


Kontrollera om foderföretagaren håller eller föder upp idisslare.

16.34 Foder 34Låter den sökande bli att utfodra idisslare med protein från däggdjur, med undantag för bl.a. mjölk och mjölkprodukter till kalvar?


det inte finns några tecken på att idisslare utfodras med kött- och benmjöl eller annat otillåtet animaliskt protein,

foder till idisslare och foder till andra produktionsdjur som innehåller animaliskt protein hålls åtskilda om det finns både idisslare och andra djur på gården, så att risken att idisslarna kommer åt animaliskt protein minimeras,

företaget har de godkännanden som eventuellt kan krävas och har andra djur som utfodras med animaliskt protein eller di/trikalciumfosfat

16.34.2 KommentarOm man vill blanda fiskmjöl och di/trikalciumfosfat i foder till produktionsdjur utom idisslare och om det finns idisslare på gården, så krävs det att idisslarfodret och foder med fiskmjöl, di/trikalciumfosfat, blodmjöl eller blodprodukter tillverkas vid separata anläggningar på gården. Det krävs ett godkännande från Jordbruksverket i detta fall.

Har man andra djur än idisslare på gården och använder eller lagrar foder innehållande fiskmjöl, di/trikalciumfosfat, blodmjöl eller blodprodukter krävs det ett godkännande från Jordbruksverket.

Kontakta Jordbruksverkets enhet för CITES, foder och djurprodukter för att kontrollera att godkännande finns.


1 2 3

Allvar Kan vara aktuellt till exempel då animaliskt protein eller di/trikalciumfosfat lagras på gården och särskild registrering saknas och

Foder till idisslare innehåller fiskmjöl.

Foder till andra produkionsdjur än idisslare innehåller

Foder till idisslare innehåller förbjudet animaliskt protein utom

156

det inte kan konstateras att fodret använts i produktionen. En förutsättning är att säkerheten avseende foder och djur inte riskerats.

förbjudet animaliskt protein.

fiskmjöl

Omfattning Ej relevant Fodret innehåller mindre än 1 % animaliskt protein.

Innehåller mellan 1-5 % animaliskt protein.

Fodret innehåller mer än 5 % animaliskt protein.

Varaktighet Ej relevant Fodret är använt i mindre än 1 månad.

Fodret är använt i mer än 1 månad men mindre än 6 månader.

Fodret är använt mer än 6 månader.

Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se ”Avdragsvägledning för tvärvillkor”.



Artikel 7.2 i förordning (EG) nr 999/2001 i kombination med bilaga IV punkt 1.

Artikel 7.3 i förordning (EG) nr 999/2001 i kombination med bilaga IV punkt 2,

Bilaga IV punkt 1:

Utvidgning av det förbud som föreskrivs i artikel 7.1,

Bilaga IV punkt 2:

Undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 7.1 och 7.2 och särskilda villkor för tillämpningen av sådana undantag.

157

17 DjurskyddEn lantbrukare som håller djur benämns i kapitel 21 djurhållare. Denna del av kontrollinstruktionen ska användas som ett komplement till de djurslagspecifika vägledningarna för offentlig kontroll inom djurskyddet i de fall djurskyddshandläggaren har markerat "Nej" på någon av de kontrollpunkter som är markerade med ”TV” i checklistan för respektive djurslag. I de fallen är bristen ofta, men inte alltid, en överträdelse av tvärvillkoren. Djurskydd är ett tvärvillkorsområde där en del tydliga skillnader finns mellan EU-direktivens minimikrav och svenska bestämmelsers mer förebyggande karaktär. De svenska bestämmelserna är i vissa avseende också mindre tillåtande jämfört med EU-direktiven. Det är viktigt att markera ”TV-brist” i djurskyddskontrollerna när djurhållningen inte når upp till EU-kraven för skydd av produktionsdjur. Men det är också viktigt att inte orsaka obefogade avdrag på lantbrukarens stöd genom att av misstag markera ”TV-brist” för brister som inte är tillåtna enligt de svenska bestämmelserna men som är tillåtna enligt EU-direktiven. Kapitel 17 i denna kontrollinstruktion syftar till att underlätta länsstyrelsernas bedömningar genom att belysa skillnader mellan EU-direktiven och svenska djurskyddsbestämmelser. Vissa kontrollpunkter rörande gris kan förekomma dubbelt i instruktionen, då både delar i animaliedirektivet 98/58/EG och i grisdirektivet 2008/119/EG kan gälla.

Länsstyrelserna ska registrera resultaten av djurskyddskontrollerna i IT-systemet DSK-kontroll. Därifrån förs uppgifter om tvärvillkorsbrister automatiskt över till IT-systemet (ännu ej i drift) där ett tvärvillkorsärende skapas. Det ärendet leder i sin tur till avdrag på lantbrukarens stödbelopp, förutsatt att hon eller han söker stöd för det kalenderår som tvärvillkorsbristen konstaterades.

Av Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr1306/2013 bilaga II framgår föreskrivna verksamhetskrav: Animaliedirektivet 98/58/EG artikel 4, kalvdirektivet 2008/119/EG artiklarna 3 och 4, grisdirektivet 2008/120/EG artiklarna 3 och 4. Alla djur som ska skyddas av direktiven och som ingår i en stödsökande lantbrukares jordbruksverksamhet omfattas av tvärvillkoren. Detta innebär att om exempelvis djurslag som mink, ren, struts och hjortdjur ingår i den stödsökande djurhållarens jordbruksverksamhet kan det finnas tvärvillkorsbrister som rör dessa djurslag. För samtliga djurslag finns checklistor framtagna där tvärvillkoren framgår. Det är samma checklistor som används vid offentlig djurskyddskontroll.

159

17.1 Kontrollpunkter med bestämmelser för animalieproduktionens djur

17.1.1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet

Kontrollpunkter

Nöt 1

Häst 3

Gris 1

Får 1

Get 1

VhönsS, VhönsL3

FjäderÖ 3

Skyck 3

Struts 1

Päls 2

Ren 1

Hjort 1

ÖvrTV 1

Instruktion

Det finns inga formella utbildningskrav på djurhållare eller personer som djurhållaren låter ta ansvar för tillsyn och skötsel av djuren. Det finns inte heller några bestämmelser om minsta antal personer i relation till djurantalet. Ett "Nej" på denna kontrollpunkt bör normalt sett endast förekomma då ”andra överträdelser som inte är av tillfällig karaktär direkt visar

Att djurhållaren eller övrig personal saknar kunskap om den aktuella djurhållningen och /eller lämplighet att ansvara för djuren. Exempel: Du ser några magra djur, i dialogen med djurhållaren visar det sig att djurhållaren saknar kunskap om djurens foderbehov och foderkvalitet.

Att personalstyrkan till antalet är otillräcklig vilket exmpelvis har lett till allvarliga brister i tillsyn och skötsel. Exempel : Du konstaterar att typiska skötsel-och arbetsrutiner för aktuell djurhållningsform är eftersatt eller helt har åsidosatts.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 1 i bilagan. 160

17.1.2 Daglig tillsyn sker normalt av alla djur

Kontrollpunkter

Nöt 2

Häst 4

Gris 2

Får 2

Get 2

VhönsS, VärphönsL 4

FjäderÖ 4

Skyck 4

Struts 2

Päls 3

Ren 2

Hjort 2, 3

ÖvrTV 2

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om tillsyn inte sker dagligen när det gäller djur i system där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn. I praktiken gäller det djur som hålls på annat sätt än där det finns fri tillgång till bete och vatten. För djur på bete, till exempel får, getter och vuxna nötkreatur, måste länsstyrelsen vid tvärvillkorsbedömningen avgöra i det enskilda fallet vilket lägsta tillsynsintervall som är acceptabelt för att uppnå EU-direktivets krav på att förhindra djurlidande.

För att tillsynen ska anses vara uppfylld ska djurhållaren åtgärda de brister som upptäcks vid inspektionen av djuren och djurens närmiljö. Om en djurhållare eller djurskötare observerar ett problem som innebär ett lidande för djuret, men inte åtgärdar problemet är tillsynen inte acceptabel. Observera att en brist alltid i första hand ska anges under specifik punkt. Men i de fall specifik punkt saknas och bristen innebär ett lidande för djuret, kan en sådan brist istället registreras som en brist i tillsynen.

Då brister i hull och renhet bedöms som allvarliga och djuren exempelvis kan få en diagnos eller om det råder uppenbar risk för skada eller sjukdom är detta en självklar brist under kontrollpunkten tillsyn OM det saknas specifika kontrollpunkter för dessa brister.

Exempel: Om kontrollanten ser djur med fast gödselpansar på buk, sidor och lår så utgör det en tydlig indikation på att djurhållaren under en längre tid har brustit i sin tillsyn av djuren.

162

Djurhållaren har inte iakttagit den handlingsplikt som krävts för att i tid åtgärda en brist som orsakar ett lidande för djuren. Då det saknas en specifik punkt som reglerar renheten hos vuxna nötkreatur ska en sådan brist noteras under bristande tillsyn.

Följande exempel visar när bristen inte ska registreras som en brist i tillsynen.

Exempel: Ett djur med en skada som krävt behandling har under en längre tid inte tagits omhand. Djurhållaren har brustit i sin tillsyn av djuret. Eftersom det för denna brist finns specifika punkter, punkterna 9 och 45, som reglerar denna brist ska avvikelsen noteras under dessa specifika punkter.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkten 2 i bilagan.

17.1.3 Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn

Kontrollpunkter

Nöt 4, 51

Häst 6

Gris 4

Får 4

Get 4

VhönsS, VrphönsL 5

FjäderÖ 5

Skyck 5

Struts 32

Päls 5

ÖvrTV 3

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktiven.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, del av punkt 13 i bilagan.

163

Rådets direktiv 2008/119/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 4 i bilaga I.

17.1.4 Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme

Kontrollpunkter

Nöt 9, 45

Häst 12

Gris 9

Får 9

Get 9

VhönsS, VhönsL 8

FjäderÖ 8

Skyck 8

Struts 3

Päls 9

Ren 6

Hjort 9

ÖvrTV 5

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om det vid kontrollen finns sjuka och eller skadade djur som inte fått lämplig behandling. Eller där veterinär inte konsulterats när det har funnits behov av det. Det är också en tvärvillkorsbristom sjuka och eller skadade djur i behov av sjukutrymme eller isolering inte hålls i ett lämpligt utrymme, med en torr och bekväm ströbädd.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 4 i bilagan.

Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 6 i bilaga I.

164

17.1.5 Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen

Kontrollpunkter

Nöt 10

Häst 13

Gris 10

Får 10

Get 10

VhönsS, VhönsL 9

FjäderÖ 9

Skyck 9

Struts 14

Päls 10

Ren 7

Hjort 10

ÖvrTV 6

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om dokumentation saknas eller är bristfällig. Korrekt dokumentation 3 år tillbaka i tiden räcker för att uppfylla tvärvillkoret. Sakinnehållet i dokumentationen ska även i tvärvillkorssammanhang vara det som beskrivs i vägledningen för respektive djurslag. Vid fullständig tvärvillkorskontroll bör resultatet på denna kontrollpunkt överensstämma med vad länsstyrelsen kommer fram till på de livsmedelskontrollpunkter som gäller dokumentation av veterinärmedicinsk behandling.

Dokumentation av antalet döda djur avser djur som har dött i besättningen, exempelvis till följd av sjukdom eller skador. Dokumentera inte djur som varit döda vid födseln. Tvärvillkoret om dokumentation av dödsfall gäller bara antalet döda djur per datum som döda djur har upptäckts i besättningen. För döda djur som inte förs in i stalljournal kan noteringar göras löpande på ett separat papper som förvaras lättåtkomligt.

Vid fullständig tvärvillkorskontroll, stäm av kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5 och djurskyddskontrollen så att resultaten inte blir motsägelsefulla.

165

Tabell 7. Bedömningsvägledning, Brister avseende dokumentation (till exempelläkemedelsjournal)1 2 3

Allvar Enstaka brister i dokumentationen, oklar spårbarhet.

Bristerna leder till oklar spårbarhet om läkemedels-relaterade djurskyddsproblem behöver utredas.

Flera olika brister i dokumentationen, konsekvent utelämnad uppgift.

Dokumentationen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig.

Omfattning Enstaka uppgifter eller dokument saknas.

Flera uppgifter eller dokument saknas.

Alla uppgifter eller dokument saknas.

Varaktighet Kortvarigt. 1-2 veckor

Upp till en månad. Längre än en månad, verkar vara permanent.

Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid uppenbara misstag i dokumentationen som är av ingen eller mycket liten betydelse för djurskyddet.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 5 och 6 i bilagan.

17.1.6 Utrymmen, inredning och utrustningDjuren har så stort utrymme som det står i gällande måttföreskrifter.

Kontrollpunkter

Nöt 11

Häst 14

Gris 11

Får 14

Get 14

VhönsS, VhönsL 19

FjäderÖ och 19

Skyck 19

Struts 15

166

Päls 11

ÖvrTV 7

Instruktion

För kalvar och grisar finns delvis tydliga bestämmelser i EU-direktiven och då är det direktivens mått som utgör tvärvillkor. Måttavvikelser från dessa mått ska dock godtas om alla kriterier (punkt 1-4) enligt 1 kap. 18 § (L100) är uppfyllda. För andra djurslag och då mått saknas för kalvar och grisar ska de svenska måttbestämmelserna vara vägledande. I de fall svenska måttbestämmelserna inte uppfylls ska avvikelsen godtas om kriterierna i punkt 2 och 3 enligt 1 kap 18 § (L100) respektive 3 kap. 2 § (L101) är uppfyllda.

Direktivet (se nedan) reglerar enbart djurens rörelsefrihet. Det första stycket kan tillämpas på samtliga djur oavsett stallsystem. Medan det andra stycket bara ska tillämpas på djur som på något sätt är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet.

Det är viktigt att skilja på mått som reglerar krav på utrymme respektive mått som reglerar krav på en resurs. Exempel på resurser kan vara antal liggbås till nötkreatur.

Om det till exempel finns fler djur i ett utrymme än vad det finns liggbås är det en avvikelse från de svenska djurskyddsbestämmelserna. Det innebär inte att det är en tvärvillkorsavvikelse om möjlighet finns för djuren att ligga ner på annan plats i utrymmet.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 7 i bilagan. Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt lidande eller onödig skada.

Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap.

17.1.7 Kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera är uppfyllda

Kontrollpunkter

Nöt 17

Häst 18

Gris14

Får 16

Get 16

167

VhönsS, VhönsL 11

FjäderÖ 11

Skyck 11

Struts 19

Päls 13

Ren 8

Hjort 11

ÖvrTV 10

Instruktion

Markera TV-brist om det är uppenbart att djur har skadats eller riskerar att skadas på grund av bristfällig inredning eller bristande underhåll.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 8 och 9 i bilagan.

17.1.8 Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen

Kontrollpunkter

Nöt 21

Häst 23

Gris 24

Får 19

Get 19

VhönsS, VhönsL 21

FjäderÖ 21

Skyck 21

Struts 17

Päls 18

ÖvrTV 12

Instruktion

Om du har anledning att misstänka att miljön som djuren hålls i inte uppfyller kraven på god luftkvalitet bör du utföra relevanta luftkvalitetsmätningar. Markera tvärvillkorsbrist

168

om det framgår att djuren hålls eller har hållits i närmiljö där dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration ligger utanför svenska djurskyddsbestämmelser. Du ska inte markera tvärvillkorsbrist om du konstaterar att bristerna är tillfälliga. De svenska gränsvärdena 80 % RF, 3000 ppm CO2 och 10 ppm NH3 speglar Jordbruksverkets syn på hur EU-direktivets målsättning kan uppnås.



17.1.9 Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation

Kontrollpunkter

Nöt 22

Häst 24

Gris 25

Får 20

Get 20

VhönsS, VhönsL 22

FjäderÖ 22

Skyck 22

Struts 33

ÖvrTV 13

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om mekaniskt ventilerade stallar, med de undantag som nämns i följande meningar, saknar nödventilation och eller larm som stämmer överens med svenska bestämmelser. För nötkreatur över 6 månaders ålder, hästdjur, får och getter krävs inget larm. Skilj på mekanisk ventilation och naturlig ventilation. I stallar med naturlig ventilation, så kallat självdrag, krävs inget larm.

I vissa fall bör ett stall/stallavdelning inte betraktas som mekaniskt ventilerad med krav på larm även om det finns en frånluftsfläkt i utrymmet. Det gäller om man konstaterat att en fullgod ventilation uppnås utan fläktens inverkan, d.v.s. fläkten behövs egentligen inte men används för att uppnå en högre djurskyddsnivå än vad som minst krävs enligt förskrifterna. I vissa stallar med kalvar eller grisar där nödventilationen fungerar automatiskt vid övertemperatur krävs inte heller larm vilket framgår av de svenska bestämmelserna.

Det grundläggande syftet med larm är att förebygga djurlidande. Djurhållaren ska upptäcka ett eventuellt problem och hinna åtgärda problemet innan djuren hinner utsättas

169

för lidande. Ju högre risken är att djuren utsätts för lidande vid ventilationsbortfall, desto högre säkerhet måste finnas inbyggd i larmanordningen. Utifrån en riskbedömning måste djurhållaren anpassa hur larmanordningen ska varna i varje enskilt fall. Några parametrar som bör ingå vid en sådan bedömning är till exempel avstånd mellan stallet och bostaden och personalen, personalens tillsynsfrekvens, djurslag, djurtäthet i stallet, stallets luftvolym och typ av nödventilation. Om risken är hög för att djuren utsätts för lidande redan efter en kort tid kan det vara nödvändigt att koppla till exempel ett telelarm till en eller flera nyckelpersoner. På en anläggning där djuren inte påverkas av ett ventilationsbortfall lika akut kan en väl synlig varningslampa, sirén eller dylikt vara tillräckligt för att uppmärksamma djurhållaren i tid. Stallet ska också ha en nödventilation till exempel öppna dörrar eller fönster.

Det är av samma skäl inte en tvärvillkorsbrist om det saknas larm i ett mekaniskt ventilerat stall där djuren vistas så kort tid att ett eventuellt ventilationsbortfall inte hinner utgöra någon risk för djurens hälsa och välbefinnande. Till exempel i mekaniskt ventilerade ligg eller utfodringshallar under förutsättning att djuren hålls instängda i utrymmet och att de med lätthet själva kan ta sig ut i det fria.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, del av punkt 13 i bilagan.

17.1.10 Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter. Kravet på ljusinsläpp och/ eller belysning är uppfyllt

Kontrollpunkter

Nöt 23,24

Häst 25, 26

Gris 26, 27

Får 21, 22

Get 21, 22

VhönsS, VhönsL 23, 24

FjäderÖ 23, 24

Skyck 23,24

Struts 4,18

Päls 19, 20

ÖvrTV 14, 15

Instruktion

170

Markera tvärvillkorsbrist om det är uppenbart att djuren har bristfällig tillgång på ljus.

EU-direktivet kräver inte tillgång till dagsljus. Det är därför inte en tvärvillkorsbrist om fönster saknas eller är igensatta. Det gäller under förutsättning att annat ljus finns så att tillsynen av djuren alltid kan utföras utan svårigheter. Om ett grisstall inte har fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus och inte heller har enbelysning i stallet på minst 40 lux under en sammanhängande period på minst 8 timmar per dygn är det en tvärvillkorsbrist.

Nattbelysning i mjölkkostallar samt utformningen av belysningen i fjäderfästallar är krav som inte utgör tvärvillkor.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 3 och 11 i bilagan.

17.1.11 Foder och vatten Utfodrings- och vattensystem är utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett lugnt och naturligt intag av foder och vatten.

Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig allsidig och välbalanserad näringstillförsel

Kraven på tillgång till vatten och på vattnets kvalitet är uppfyllda.

Kontrollpunkter

Nöt 26, 27, 30

Häst 28, 29,30

Gris 29, 30, 31

Får 24, 25, 26

Get 24, 25, 26

VhönsS, VhönsL 27, 28, 29

FjäderÖ 27, 28, 29

Skyck 27, 28, 29

Struts 34, 35, 36

Päls 22, 23, 24

Ren 9

Hjort 15

ÖvrTV 17, 18, 19

171

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om det är uppenbart att djuren inte får tillgång till foder och /eller vatten i den mängd och kvalitet som krävs för att hålla dem vid god hälsa. Det är också en tvärvillkorsavvikelse om djuren till följd av konkurrens eller av olämplig utformning av vatten eller foderplatsen orsakas onödigt lidande eller skada.

I den svenska lagstiftningen finns utrymmesmått vid foderplatser, antalet drickplatser- och även krav på utfodringsbås för suggor och gyltor. Detta saknas i EU-direktivet och utgör därför inte i sig tvärvillkor. Det är under förutsättning att djuren ändå har tillgång till foder och vatten i den utsträckning som EU-direktivet syftar till.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 14-17 i bilagan.

17.1.12 Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda

Kontrollpunkter

Nöt 35, 36

Häst 35, 36

Gris 36, 37

Får 32, 33

Get 32, 33

VhönsS,VhönsL 39

FjäderÖ 39

Skyck 39

Struts 20

Hjort 16

ÖvrTV 21, 22

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om utegångsdjur saknar tillgång till skydd mot dåligt väder och hälsorisker. I de fall det saknas en ligghall måste en bedömning göras i varje enskilt fall om kraven i EU-direktivet är uppfyllda. Eftersom det saknas svenska regler specifikt om skydd mot rovdjur kan inte enbart bristande rovdjursskydd utgöra tvärvillkorsbrist.

Svenska bestämmelser om stängsel, till exempel att hästar inte får hägnas in med taggtråd, krav på betesmark, rastgårdar, markytor drivningsvägar och drivning samt rörelsefrihet

172

utgör inte i sig tvärvillkor. Men om stängslet, rastgården eller markytorna är så bristfälligt utformade att de utgör en uppenbar skaderisk för djuren, har djuren inte har fått tillräckligt skydd mot hälsorisker, vilket är en tvärvillkorsbrist.

Observera att animaliedirektivet gäller för djur som hålls utomhus oavsett årstid. Detta innebär att även grisar som hålls utomhus under den varma årstiden skall ha tillgång till plats som ger skydd mot direkt solstrålning, stark vind och nederbörd i den omfattning som direktivet kräver.



17.1.13 Avhorning och operativa ingreppKraven kring avhorning är uppfyllda

Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt.

Kontrollpunkter

Nöt 37, 38

Häst 38

Gris 39

Får 34

Get 34

VhönsS, VhönsL 40

FjäderÖ 40

Skyck 40

Struts 39

Päls 28

Ren 10

Hjort 17

ÖvrTV 25

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan. Eftersom EU-direktivet direkt hänvisar till de nationella bestämmelserna så utgör i praktiken de svenska regler som berör någon form av stympande ingrepp tvärvillkor. Huvudregeln i den svenska lagstiftningen är att det är förbjudet att utföra operativa ingrepp på djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl och att en veterinär ska anlitas vid de operativa ingreppen. Vissa undantag finns dock, vilket framgår av bestämmelserna nedan.

173


Rådets direktiv 98/58/EG, om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 19 i bilagan.

Djurskyddslagen 1988:534 10 § första stycket och 11 § första och andra stycket.

Djurskyddsförordningen 1988:539 25 § (utdrag).

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:41) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård, de delar av 5 kap. som avser någon form av stympning av produktionsdjur som förekommer i lantbruk.

17.1.14 Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt

Kontrollpunkter

Nöt 40

Häst 37

Gris 41

Får 36

Get 36

VhönsS, VhönsL 42

FjäderÖ 42

Skyck 42

Struts 37

Ren 12

Hjort 18

ÖvrTV 24

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om länsstyrelsen har konstaterat att hormoner används till djur i tillväxtbefrämjande syfte eller på något annat otillåtet sätt efter laboratorieanalys. Vid fullständig tvärvillkorskontroll bör länsstyrelsen stämma av resultatet på denna kontrollpunkt mot hormonrelaterade frågor i livsmedelsprotokollet och kontrollprotokollet om epizootier med mera Skälet till att snarlika hormonrelaterade kontrollpunkter förekommer i tre olika slags protokoll och eller checklistor är att de måste redovisas i separat statistik till EU-kommissionen.

174


Rådets direktiv 98/58/EG, om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 18 i bilagan.

17.1.15 Avel innebär inte förlossningssvårigheter eller annat lidande

Kontrollpunkter

Nöt 41

Häst 39

Gris 42

Får 38

Get 38

VhönsS, VhönsL 43

FjäderÖ 43

Skyck 43

Struts 41

Päls 31

Ren 13

Hjort 19

ÖvrTV 26

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om det finns skäl att anta att djurhållaren inte vidtagit åtgärder för att motverka så kallad tjuvbetäckning för unga och icke färdigutvecklade hondjur. Ta ställning till om bristen i fråga varit en olyckshändelse eller om hondjur inte skiljts från handjur i tid. Likaså om avel har bedrivits med djur med letalanlag. Stalljournaler och behandlingskvitton är exempel på dokument som kan verifiera att för tidig kalvning skett upprepade gånger och att det lett till problem i samband med förlossning. I tvärvillkorssammanhang utgör rutinmässig abortering inte en tvärvillkorsavvikelse.


Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 20 och 21 i bilagan

175

17.2 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar

17.2.1 Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda

Kontrollpunkt

Nöt 44

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om tillsyn av kalvarna sker mer sällan än som framgår av EU-direktivet. Skillnaden jämfört med övriga nötkreatur är att kalvdirektivet kräver tätare tillsynsintervall när kalvarna hålls inomhus. I begreppet ”inspekteras av ägaren m.m.” ingår djurhållarens så kallade handlingsplikt som följer av tillsynskravet. Tillsyn av djur anses därför vara uppfylld om djurhållaren åtgärdar de brister som upptäcks vid inspektionen av djuren och djurens närmiljö.



17.2.2 Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter

Kontrollpunkt

Nöt 12

Instruktion

Markera TV-brist om utrymmena för kalvarna inte uppfyller EU-direktivets krav.


Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar punkt 7 i bilaga I samt punkt 1 b) i artikel 3.

17.2.3 För kalvar är kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera uppfyllt

Kontrollpunkt

Nöt 47

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om inte de svenska reglerna nedan om elsäkerhet är uppfyllda eller om det är uppenbart att kalvar har skadats eller utsätts för skade- eller hälsorisker på grund av bristfällig inredning.

176


Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkterna 1 och 2 i bilaga I.

L100, 1 kap. 15 § andra stycket (angående elsäkerhet): ”Utmatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska vara så konstruerade att djuren enbart kommer i kontakt med dem vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren.”

L100, 1 kap. 16 § (de delar som rör elsäkerhet): ”…belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk”.

17.2.4 Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena

Kontrollpunkt

Nöt 13

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om utrymmet där kalvar hålls inte är korrekt utformat eller om kalvar hålls tjudrade utöver vad EU-direktivet medger. Tjudring av kalvar som går i grupp högst en timme i samband med utfodring är inte en tvärvillkorsbrist.


Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar punkt 8 i bilaga I.

17.2.5 Kraven för att hålla kalvar i ensambox är uppfyllda

Kontrollpunkt

Nöt 14

177

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om inte bestämmelserna i EU-direktivet nedan följs, och det är en anläggning med sex kalvar eller fler. Markera tvärvillkorsbrist om ensamboxarnas utformning inte ger möjlighet till ögonkontakt och direkt beröring mellan kalvarna, med undantag för sjukboxar.


Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artikel 3.1 a).

17.2.6 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta

Kontrollpunkt

Nöt 18

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls.



17.2.7 Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa

Kontrollpunkt

Nöt 31

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om inte krav i EU-direktivet nedan uppfylls för kalvar. Inom tvärvillkorsområde djurskydd nöt gäller krav på rengöring av stallet och rena liggytor endast för kalvar. I de flesta fall är kalvarnas renhet också beroende av djurhållarens tillsynsrutiner, till exempel klippning av djur, ryktning, regelbunden utgödsling eller användning av korrekta mängder strö av god kvalitet. Om du bedömer att smutsiga kalvar i övrigt är ett sådant problem ska du markera tvärvillkorsbrist under kontrollpunkten ”Daglig tillsyn sker av alla djur”.

178


Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 9 i bilaga I.

17.2.8 Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda

Kontrollpunkt

Nöt 32

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om inte alla kalvar yngre än två veckor försetts med strö enligt nedanstående krav i EU-direktivet.



17.2.9 Stallklimat och luftkvalitet är anpassat till djurslaget och mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation och fungerande larmanordning

Kontrollpunkt

Nöt 48,52

Instruktion

Om du har anledning att misstänka att miljön djuren hålls i inte uppfyller kraven på god luftkvalitet bör du utföra relevanta luftkvalitetsmätningar. Markera TV-brist om det framgår att djuren hålls eller har hållits i en närmiljö där dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration ligger utanför de ramar som anges i svenska djurskyddsbestämmelser. Endast om du konstaterar att bristerna är av tillfällig karaktär ska du inte markera TV-brist. De svenska gränsvärdena 80 % RF, 3000 ppm CO2 och 10 ppm NH3 speglar Jordbruksverkets syn på hur EU-direktivets målsättning kan uppnås.

Markera tvärvillkorsbrist om mekaniskt ventilerade stallar, med de undantag som nämns i följande meningar, saknar nödventilation och eller larm.

Skilj på mekanisk ventilation och naturlig ventilation. I stallar med naturlig ventilation, så kallat självdrag, krävs inget larm.

Om det är ett stall med enbart kalvar eller exempelvis stallar med kalvar och ungdjur tillsammans, ska larmet varna för övertemperatur och vara försett med en batteribackup. Om det i stallet också hålls kor räcker det med att larmet varnar för övertemperatur. Om ett sådant stall med kor dessutom har en nödventilation som fungerar automatiskt vid

179

övertemperatur behövs inget larm, under förutsättning att nödventilationen fungerar automatiskt och har en kapacitet som säkerställer djurens hälsa och välbefinnande.

Det är av samma skäl inte en tvärvillkorsbrist om det saknas larm i ett mekaniskt ventilerat stall där djur vistas så kort tid att ett eventuellt ventilationsbortfall inte hinner utgöra någon risk för djurens hälsa och välbefinnande. Till exempel i mekaniskt ventilerade ligg- eller utfodringshallar under förutsättning att kalvarna aldrig hålls instängda i utrymmet och att de med lätthet själva kan ta sig ut i det fria.


Rådets direktiv 2008/119/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 3 och punkt 4, andra stycket i bilaga I.

17.2.10 Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och kravet på ljusinsläpp eller belysning är uppfyllt

Kontrollpunkt

Nöt 50

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om det är uppenbart att kalvarna har bristfällig tillgång på ljus. EU-direktivet kräver inte tillgång till dagsljus. Det är därför inte en tvärvillkorsbrist om fönster saknas eller är igensatta, förutsatt att artificiell belysning finns. Belysningen ska vara påslagen under en period som minst motsvarar det naturliga dagsljuset, vilket normalt finns mellan klockan 9 och 17. Svenska rekommendationer finns för ungefärligt ljusbehov men dessa utgör inte tvärvillkor.



17.2.11 Foder och vattenUtfodrings- och vattensystem för kalvar är utformade, konstruerade, placerade och underhålls så att risken för förorening av foder och vatten minimeras.

Kraven på kalvars tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda.

Kalvar har senast från 2 veckors ålder fri tillgång till grovfoder.

Kalvar ges foder, med innehåll av järn, som garanterar en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.

Kontrollpunkter180

Nöt 29, 49, 53 och Nöt 54

181

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om kalvar försetts med munkorg och eller får en diet som riskerar leda till järnbrist och eller får mindre fiberrikt foder än de minimikrav som ställs i EU-direktivet. Den som följer det svenska kravet och ger kalvarna fri tillgång till grovfoder ska anses uppfylla direktivets krav. Observera dock att det som krävs enligt kalvdirektivet endast beskrivs som ”en minimiranson av fiberrikt foder” vilket tex kan bestå av ett fiberrikt kraftfoder. Det innebär att den som ger kalvarna sådant foder istället för grovfoder enligt det svenska kravet ska anses uppfylla direktivets krav. Vad gäller hemoglobinhalt markeras tvärvillkorsbrist om man efter blodprovtagning konstaterat att lägsta hemoglobinkoncentrationen i blodet strider mot EU-bestämmelsen nedan.



Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkterna 13 och 14 i bilaga I.

17.2.12 Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag

Kontrollpunkt

Nöt 28

Instruktion




17.2.13 Nyfödda kalvar får råmjölk

Kontrollpunkt

Nöt 43

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer överens med EU-direktivet.

182



17.3 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar

17.3.1 Daglig tillsyn sker av alla grisar

Kontrollpunkt

Gris 2

Instruktion

Svensk djurskyddslagstiftning har inga detaljregler om utförande av parasitbehandlingar på dräktiga suggor och gyltor. Det finns inga särskilda regler om rengöring av nedsmutsade suggor eller gyltor inför grisning. Det saknas eftersom de svenska reglerna till skillnad från EU-direktivet innebär att djuren ska hållas lösgående även under grisningen. En kontroll av eventuellt behov av rengöring av suggor och eller gyltor inför grisningen är därför normalt sett inte aktuellt. Markera tvärvillkorsbrist om dräktiga suggor och gyltor uppvisar tecken på att vara angripna av skabb och om du bedömer att avskabbnings- och avmaskningsrutiner för djurbesättningen helt saknas.


Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II. B.2 i bilaga I.

17.3.2 Utrymme, inredning och utrustningUtrymmen för djuren är enligt gällande måttföreskrifter. Kraven på dränerande golv är uppfyllda.

Kontrollpunkt

Gris 11, 44 och 17

Särskild instruktion

Totalarea (enligt artikel 3.1b)Med begreppet totalarea menar vi areor där djuren kan röra sig utan hinder, som regel liggarea och gödslingsarea. Anordningar för utfodring som inkräktar på totalarean räknas inte in i denna. Däremot får ätbås i ströad liggbox för vuxna grisar samt foderliggbås för vuxna grisar räknas in i totalarean under förutsättning att funktionen i boxen inte påverkas negativt. Begreppet ätbås definieras i föreskrifterna som ett bås som bara är en ätplats för lösgående djur och begreppet foderliggbås som ett bås som är både en utfodringsplats och

183

en liggplats för lösgående djur. Föreskrifter om minsta tillåtna boxareor för vuxna grisar finns i 3 kap. 19-19a§§ verkets föreskrifter (SJVFS 2010:15).

(Ovanstående föreskrifter införlivar artikel 3.1 b Rådets direktiv (2008/120/EG) och är därför tvärvillkor för stöd.)

När det gäller boxutrymmen där djurens tillgängliga ytor delvis består av bås får alltså ätbås och foderliggbås räknas in i totalarean. Detta får dock bara göras under förutsättning att djuren inte hålls instängda i båsen annat än när de utfodras och att de i övrigt kan fritt röra sig in och ut ur båsen när de själva vill.

Kortaste sidor (enligt artikel 3.4)Föreskrifter om minsta tillåtna boxsida finns i 3 kap. 19 § verkets föreskrifter (SJVFS 2010:15). Föreskriften införlivar artikel 3.4 (2008/120/EG) avseende detta.

En box ska anses uppfylla direktivets krav på minsta boxsida om en tänkt kvadrat med måtten 2,8 m x 2,8 m resp. 2,4 m x 2,4 m kan placeras in inom boxens omgivande skiljeväggar.

Betongspaltgolv (artikel 3.2b)Vid kontroll av betongspaltgolv ska djurhållaren ta hänsyn till den tekniska standarden SS-EN 12737:2004+A1:2007, som också är europastandard. Standarden innehåller detaljerade anvisningar om hur spaltgolv ska vara tillverkade och vilka avvikelser som medges. De avvikelser som medges enligt denna standard ska anses inrymmas i Jordbruksverkets måttföreskrifter.

I de fall spaltöppningen överskrider den tillåtna avvikelsen enligt den tekniska standarden kan ändå en sådan avvikelse godtas med stöd av 1 kap. 18 § verkets föreskrifter (SJVFS 2010:15) i ett enskilt fall. Denna bestämmelse gäller oavsett djurkategori. Vid en sådan bedömning kan alltså mindre måttavvikelser godtas i befintliga stallar under förutsättning att samtliga kriterier som anges i 18 § är uppfyllda.

Ett sådant kriterium är att djurmiljön i stallet som helhet är mycket god. Grundförutsättningar för att det ska anses kunna finnas är att det aktuella betongspaltgolvet inte förekommer på djurens liggytor. Samt att liggytorna i övrigt inte innehåller gödseldränerande golv oavsett material. Därutöver bör också särskild vikt läggas på stallmiljön i sin helhet. Främst gäller det sådana faktorer som kan påverka grisarnas beteende eller hälsa. Det kan vara till exempel tillgång till ren luft, dagsljus, strömedel och god boxhygien. Andra kriterier som också måste uppfyllas är att konsekvenserna av måttavvikelsen bara bedöms ha en liten påverkan på djuret för den funktion som måttföreskriften syftar till, och att måttavvikelsen inte innebär någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuret. Vid bedömning av detta bör du ta särskild hänsyn till avvikelsens storlek, spaltgolvets skick, halksäkerhet och spaltgolvets utformning i övrigt. På det sättet kan du säkerställa att det inte finns någon ökad risk för skador på grisarna och att grisarna inte har svårt att röra sig på spaltgolvet. Slutligen får inte avvikelsen innebära att tillsynen eller skötseln av djuren försvåras.

184

Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.1 och 2 i bilaga I.

Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.1.


Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, del av artikel 3.4.

Specifikt för galtar

Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II. A i bilaga 1

17.3.3 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta

Kontrollpunkt

Gris 15

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktivet.


Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.5 i bilaga I.

185

17.3.4 Smågrisar har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan

Kontrollpunkt

Gris 19

Instruktion



Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.B. 4 och 5 i bilaga I.

Smågrisar som inte är avvanda

Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.1 och 2 i bilaga I.

17.3.5 Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder

Kontrollpunkt

Gris 20

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Att avvänja smågrisar vid tre veckors ålder är inte en tvärvillkorsbrist, förutsatt att djurhållningen uppfyller direktivets krav som är förknippade med avvänjning före 28 dagars ålder.


Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.3 i bilaga I.

17.3.6 Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas

Kontrollpunkt

Gris 21, 43

186

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Det svenska förbudet mot fixering utgör inte tvärvillkor.

Markera tvärvillkorsbrist om nödvändiga åtgärder inte har gjorts för att minska aggressioner mellan grupphållna grisar. Vid kontroll av hur grisarna hålls i grupp ska du särskilt observera om det förekommer aggressiva eller andra oönskade beteenden mellan grisarna. Eller om det finns grisar med bit- eller rivskador, om grisarna verkar vara stressade, om det förekommer överbeläggningar, eller om det förekommer rangordningsstrider. Vid tveksamheter bör djurhållaren kunna redovisa hur gruppering av djuren är ordnad. Det är också en tillsynsfråga, som övergår till en brist avseende vård av skadade djur, när man konstaterar att djur har skadats på grund av rangordningsstrider, instabila grupper, olämplig sammanföring av djur eller djurgrupper med mera




Suggor och gyltor

Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II B.1 i bilaga I.

Avvanda smågrisar och slaktsvin

Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.D i bilaga I.

17.3.7 Grisarna hålls normalt i par eller grupp

Kontrollpunkt

Gris 22

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls, och det är en anläggning med 10 suggor eller fler. Galtar ska kunna höra, känna lukten av och se andra grisar.

187



Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, del av II. A i bilaga 1

17.3.8 Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda

Kontrollpunkt

Gris 33

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om det helt saknas material som grisarna kan undersöka och sysselsätta sig med. Eller om suggor och gyltor inte har konstant tillgång till bökbart material. Tvärvillkoren ställer inget krav på halmströ utan ger exempel på olika sätt att uppnå funktionskravet att alla grisar ska ha tillgång till material att undersöka och sysselsätta sig med. Det kan finnas andra exempel än de som anges i EU-direktivet.

Krav på konstant tillgång till tillräckligt med material ska tolkas så att det inte får vara tomt på strö (eller annat material) när grisarna är aktiva. Det är inte rimligt att kräva att grisarna ska ha tillgång till sysselsättningsmaterial nattetid.



Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.4. i bilaga I.

17.3.9 Suggor och/ eller gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning

Kontrollpunkt

Gris 34

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om suggor och gyltor inte får tillgång till tillräckligt mycketlämpligt material att bygga bo av. Det gäller under förutsättning att det inte är tekniskt omöjligt att förse dem med sådant material på grund av utgödslingssystemet för flytgödsel.


188

Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II B.3 i bilaga I.

17.3.10 Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat

Kontrollpunkt

Gris 35

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktivet.


Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, del av kap. I punkt 3 i bilaga I.

17.3.11 Fönster och belysningKravet på ljusinsläpp/belysning är uppfyllt.

Kontrollpunkt

Gris 27

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om ljusintensiteten enligt väl dokumenterade mätvärden understiger 40 lux i den miljö där grisarna vistas dagtid. EU-direktivet kräver inget dagsljusinsläpp oavsett när stallet är byggt. Avsaknad av dagsljusinsläpp utgör därför ingen tvärvillkorsbrist, förutsatt att kravet på minst 40 lux under en sammanhängande period på minst åtta timmar per dygn ändå är uppfyllt.


Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I. punkt 2 i bilaga I.

17.3.12 BullerBuller har godtagbar nivå och frekvens.

189

Kontrollpunkt

Gris 28

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om bullernivån enligt väl dokumenterade mätvärden mer än tillfälligt överstiger 85 dBA i grisarnas närmiljö. Tvärvillkoret avser bullernivå som orsakas av ventilationssystem eller andra mekaniska källor, inte de ljud grisarna själva åstadkommer.


Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, kap. I punkt l i bilaga 1.

17.3.13 Foder och vattenUtfodrings- och vattensystem är utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett lugnt och naturligt intag av foder och vatten. Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Kraven på tillgång till vatten och på vattnets kvalitet är uppfyllda.

Kontrollpunkter

Gris 29, 30, 31

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktivet. Då det saknas specifik svensk regel som motsvarar nedanstående artikel 3.7 i grisdirektivet är det särskilt viktigt att kontrollera att sinsuggor och dräktiga gyltor har tillgång till grovfoder av något slag. Det kan exempelvis vara ensilage, hö eller halm. Detta är särskilt viktigt om suggorna hålls i system där underlaget inte består av en djupströbädd.



Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.6 och 7 i bilaga I.


190

17.3.14 Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda och operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt

Kontrollpunkt

Gris 38 och Gris 39

Instruktion

Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett ”Nej” i checklistan. Varken svanskupering eller reducering av smågrisars hörntänder få ske rutinmässigt.


Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.8 i bilaga I.

Tabell 8. Bedömningsvägledning, Brister avseende annat än dokumentation1 2 3

Allvar Bristen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i liten utsträckning.

Bristen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i måttlig utsträckning.

Bristen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i stor utsträckning.

Omfattning Bristen berör mindre än ca 10 % av djuren i aktuell djurgrupp*.

Bristen berör ca 10 % - 50 % av djuren i aktuell djurgrupp*.

Bristen berör mer än ca 50 % av djuren i aktuell djurgrupp*.

Varaktighet Bristen bedöms ha påverkat djur negativt högst ca 1 månad.

Bristen bedöms ha påverkat djur negativt mellan ca 1- 6 månader.

Bristen bedöms ha påverkat djur negativt mer än ca 6 månader.

* Aktuell djurgrupp är de djur som omfattas av den bestämmelse som respektive tvärvillkor grundar sig på.

191

Exempel 1: I en besättning med 40 kalvar och 160 nötkreatur som är äldre än 6 månader får 10 av kalvarna bara foder en gång per dag. Tvärvillkoret om utfodring minst två gånger per dag gäller för kalvar, inte för övriga nötkreatur. Bristen berör därmed 10/40 = 25 procent av aktuell djurgrupp.

Exempel 2: I en ladugård där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn från människor vistas 18 nötkreatur, 15 grisar och 5 hästar som ska bli livsmedel. Inga av djuren får tillsyn oftare än varannan dag. Tvärvillkoret om daglig tillsyn gäller alla produktionsdjur. Bristen berör därmed samtliga 38 djur, det vill säga 100 procent av aktuell djurgrupp.

Exempel 3: I en besättning med 200 nötkreatur hålls 150 djur inne i en ladugård vintertid och 50 djur hålls utomhus. För utegångsdjuren finns inget godtagbart skydd mot dåligt väder och hälsorisker. Tvärvillkoret om skydd för utegångsdjur omfattar inte de djur som hålls inne. Bristen berör samtliga 50 utegångsdjur, det vill säga 100 procent av aktuell djurgrupp.

Exempel 4: I en grisbesättning finns 40 suggor, 200 smågrisar och 360 slaktsvin. 50 av smågrisarna har ingen liggplats som är avskild från suggan. Det tvärvillkoret berör endast smågrisar. Bristen berör därmed 50/200 = 25 procent av aktuell djurgrupp.

Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid brister som bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i ingen eller i mycket liten utsträckning.

192

18 Normer

18.1 Norm 1 Uppfylls kravet på en 2m bred gödslingsfri zon intill vattendrag och sjö?

18.1.1 InstruktionNormen gäller i hela landet. Kontrollera att lantbrukaren uppfyller villkoren för spridning av gödsel som ligger nära vattendrag eller sjö. Det innebär att gödselmedel inte får spridas på jordbruksmark närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag som bäck, å, flod, älv, kanal och damm eller sjö. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. (11 § SJVFS 2014:41)

Normen om gödslingsfri zon gäller även som verksamhetskrav inom känsligt område, se kontrollpunkt Vnäring 14. Det innebär att i de fall som det finns avvikelser på kontrollpunkt Norm 1 ska det också få effekt på kontrollpunkt Vnäring 14.

Om det inte går att avgöra i fält om gödselmedel har spridits närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag får man ställa frågan till lantbrukaren om ett avstånd på 2 meter har hållits till vattendrag eller sjö vid gödsling.

Notering

Är allt okej besvaras frågan med J. Om kravet inte är aktuellt hos lantbrukaren ska kontrollpunkten besvaras med ”Ej aktuell”. Det innebär att om kontrollen skett på ett företag med skiften som inte gränsar till vattendrag eller sjö, ska du besvara kontrollpunkten med ”Ej aktuell”.

I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas med 1, 2, eller 3 beroende på hur många hektar avvikelsen omfattar.

Om villkoret är uppfyllt så kan det vara på det viset att villkoret är utformat så att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera.

Om villkoret inte är uppfyllt ska du notera vad som skett.

193

Tabell 9. Bedömningsvägledning gödslingsfri zonMindre överträdelse, 0

1 2 3

Allvar Ej aktuellt Gödsel från spridning har sannolikt eller kommer sannolikt inte att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Ej aktuellt Spridningen av gödsel har sannolikt eller kommer sannolikt att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Omfattning Ej aktuellt Spridning har skett i strid med bestämmelserna, dock på mindre än 1 hektar mark.



Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt

Bestämmelse som utgör tvärvillkor

1 § Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd

18.2 Norm 2 Uppfylls kraven gällande uttag av bevattningsvatten?

18.2.1 Instruktion

På kontoret

Beroende på vilka uppgifter om jordbruksföretag med bevattning som finns vid respektive länsstyrelse kan ett eller flera av följande moment utföras antingen före eller efter gårdsbesöket.

1. Ta reda på om lantbrukarens verksamhet omfattas av en dom eller ett tillstånd för uttag av bevattningsvatten. Vissa länsstyrelser har kopior av vattendomar och tillstånd. Om uppgifterna inte finns på länsstyrelsen kan länsstyrelsen begära kopior från domstolen/databasen ”Miljöboken”. För att underlätta matchning mellan domar och stödansökningar kan du ta reda på hur domstolen har sina ärenden registrerade. Kopiera domens eller tillståndets kontrollprogram eller motsvarande som kan utgöra grund för kontroll av att lantbrukaren följer villkoren i domen eller tillståndet. Det gäller under förutsättning att dessa handlingar finns tillgängliga vid länsstyrelsen. Ta med dokumentationen vid kontrollen. Om det vid

194

kontrollen kommer fram att det finns en dom eller ett tillstånd som du inte fått fram i förväg kan du be lantbrukaren tillhandahålla domen eller tillståndet.

2. Ta reda på om lantbrukaren gjort en anmälan till länsstyrelsen om uttag av bevattningsvatten. Kopiera i så fall papper som kan utgöra grund för kontroll av att lantbrukaren följer intentionerna i sin anmälan. Ta med dokumentationen vid kontrollen.

3. Ta reda på om länsstyrelsen har fått in anmälan från allmänheten eller annan information som indikerar att lantbrukaren under innevarande kalenderår tar ut bevattningsvatten på ett sätt som strider mot bestämmelserna. Läs i så fall igenom ärendet noga och ta med en expert på vattenverksamhet till gården om det behövs.

Under kontrollen på gården

Kontrollera om det i lantbrukarens jordbruksverksamhet eller på dennes jordbruksmark finns något som tyder på att bevattning av jordbruksmark har förekommit eller förväntas förekomma under innevarande kalenderår. Utgå från vad du själv kan se och information du får från lantbrukaren om denne deltar vid kontrollen.

Om bevattning förekommer

Ta reda på vilket av följande alternativ som gäller, om det inte redan har kommit fram vid förberedelserna inför kontrollen. Kontrollera enligt följande beroende på vilket alternativ som gäller.

1. Lantbrukaren har tillstånd från miljödomstol eller dom från vattendomstol som medger uttag av grund- eller ytvatten: Kontrollera att lantbrukaren har dokumenterat avlästa värden enligt vattendomens eller tillståndets villkor och kontrollprogram. Om nödvändig dokumentation inte finns lättillgänglig vid kontrolltillfället får lantbrukaren komplettera med den inom en rimlig tid som länsstyrelsen bestämmer.

2. Lantbrukaren har gjort en anmälan om uttag av ytvatten till länsstyrelsen med åtföljande underrättelse från länsstyrelsen: Kontrollera eventuell dokumentation av avlästa värden om uttaget av vatten håller sig inom det maximala vattenuttag som får ske enligt en anmälan. Om nödvändig dokumentation inte finns lätt tillgänglig vid kontrolltillfället får lantbrukaren komplettera med den inom en rimlig tid som länsstyrelsen bestämmer.

3. Det finns ingen vattendom eller tillstånd till uttag av vatten och ingen anmälan om ytvattenuttag är inlämnad: Om bevattningen pågått under flera år och ingen har klagat är det sannolikt att inga allmänna eller enskilda intressen skadas. Detsamma gäller om lantbrukaren endast tar bevattningsvatten ur en eller flera dammar som enbart fylls på under vintern. Notera om lantbrukarens uttag av bevattningsvatten har orsakat skada. Baserat på vad du objektivt kan se vid kontrolltillfället eller vad som har meddelats i en dom i ett miljöärende. Skada på enskilda intressen kan exempelvis uppstå om lantbrukaren tagit så stora grundvattenmängder ur egen brunn att det i sig kan påvisas ha orsakat torrläggning av en grannes brunn. Det finns en antydan om en skada på allmänna intressen om lantbrukaren exempelvis har bevattnat jordbruksmark med vatten ur ett vattendrag, under en period när länsstyrelsen har rekommenderat återhållsamhet eller att ingen bevattning bör ske med ytvatten.

195

Ange ”Nej” på denna kontrollpunkt endast om det finns en dom som vunnit laga kraft i ett miljöärende om brott mot 11 kap. miljöbalken. Eller om du vid kontrolltillfället kan konstatera att lantbrukarens uttag av bevattningsvatten har orsakat objektivt verifierbar skada på enskilda eller allmänna intressen. Eller om du objektivt kan verifiera att lantbrukaren har brutit mot villkor som finns i ett tillstånd eller i en vattendom. Observera att en påverkan inte alltid innebär en skada.

Den svenska miljölagstiftningen lägger bevisbördan på lantbrukaren när det gäller att avgöra om det behövs tillstånd eller inte för uttag av bevattningsvatten. Den principen ska dock inte tillämpas på detta tvärvillkor.

Notering

Bevattning förekommer inte; besvara kontrollpunkten med ”Ej aktuell”.

Lantbrukaren har tillstånd eller har gjort anmälan om uttag av vatten men bevattnar inte under innevarande kalenderår; besvara kontrollpunkten med ”J”.

Om bevattning förekommer och allt är okej ska du besvara frågan med ”J”.

Om bevattning förekommer och det finns avvikelser ska du besvara frågan med ”N”.

I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas med 0, 1, 2, eller 3 beroende på hur allvarlig avvikelsen är. I de fall som du konstaterar en mindre överträdelse kan lantbrukaren inte åtgärda detta. Men länsstyrelsen kan följa upp överträdelsen genom att tydligt informera lantbrukaren om denna regel, och ge företaget en något högre vikt i nästa års riskanalys.

Om villkoret är uppfyllt: Om det finns dokument som du kontrollerat, ska du signera dessa.

Om villkoret inte är uppfyllt ska du beskriva vad som skett och vilka effekter som avvikelsen har gett.

Kommentar

Huvudregeln i miljöbalken är att det krävs tillstånd för uttag av grund- eller ytvatten. Miljöbalkens 11 kap 12 § anger att tillstånd eller anmälan enligt 9 a § inte behövs, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. Regeln i 11 kap. 12 § miljöbalken gör att det i praktiken oftast inte behövs ett tillstånd eller en anmälan då det gäller uttag ur sjö. Det borde inte krävas tillstånd att ta vatten ur en stor sjö även om uttaget överstiger de kvantiteter som gäller för anmälan enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken. Att söka tillstånd är en tidsödande och kostsam process som kräver både teknisk och juridisk utredning av experter på vattenverksamhet. Tvärvillkorskontrollen av bevattning ska inte provocera fram tillståndsansökningar där sådana inte behövs. Uppenbara objektivt verifierbara överträdelser av 11 kap. miljöbalken ska betraktas som överträdelse av tvärvillkoret om bevattning. Vid tveksamhet om hur miljöbalken ska tolkas är det viktigt att studera utfallet av miljödomar i liknande ärenden. Detsamma gäller när anmälningar om miljöbrott kommer in från allmänheten till exempel när någons brunn sinat. Avdrag på stöden ska baseras på ett rättssäkert underlag. Erfarenheten från miljödomar om uttag av vatten visar dock att det saknas tydlig rättspraxis.

196

Bevattningsförbud kan bara riktas mot en enskild verksamhetsutövare. Det går alltså inte att lägga generella bevattningsförbud inom ett vattendrag, område eller län http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/bevattning/2008Beslut_Riktlinjerna_for_vattenuttag_for_bevatt.pdf. Länsstyrelser kan meddela rekommendationer om återhållsamhet med vattenuttag för bevattning, något som i media ibland felaktigt beskrivs som förbud. Om en lantbrukare fortsätter bevattna trots länsstyrelsens rekommendation om återhållsamhet kan det innebära risk för skada. Men det är observationer vid gårdsbesöket som ska ligga till grund för hur länsstyrelsen bedömer tvärvillkorsärendet.

En kommun kan besluta om bevattningsförbud men då avser det förbrukning från det kommunala vattennätet.

Tabell 10. Bedömningsvägledning, Uttag av bevattningsvattenMindre över-trädelse, 0

1 2 3

Allvar Om tillstånd/anmälan finns:

Försumbara brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel ett tillfälligt och enstaka överskridande av uttags-mängden yt- eller grundvatten eller att registrering av uppgifter enligt ett kontrollprogram inte finns i detalj.

Om tillstånd/anmälan inte finns:

Allmänna eller enskilda intressen har påvisats tagit försumbar skada.

Om tillstånd/anmälan finns:

Mer än försumbara brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel flera överskridanden av uttags-mängden yt- eller grundvatten eller återkommande brister i registrering av uppgifter enligt ett kontroll-program.


Allmänna eller enskilda intressen har påvisats tagit skada, men


Stora brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel ofta återkommande överskridanden av uttags-mängden yt- eller grundvatten eller ofta återkommande brister i registrering av uppgifter enligt ett kontroll-program.


Allmänna eller enskilda intressen har påvisats tagit


Mycket stora brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel systematiska stora överskridanden av uttags-mängden yt- eller grundvatten eller avsaknad av registrering av uppgifter enligt ett kontroll-program.

Om tillstånd/ anmälan inte finns:

Allmänna eller enskilda

197

skadan är ringa. mer än ringa skada.

intressen har påvisats tagit betydande skada.

Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt



1 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd.

11 kap. 9 – 12 §§ miljöbalken.

19-23 §§ förordning (1998:1388) om vattenverksamhet med mera, de delar som gäller anmälningsplikt som kan röra uttag av bevattningsvatten.

18.3 Norm 3 Uppfylls kraven för att begränsa utsläpp av farliga ämnen i grundvatten

Uppfylls kraven för att begränsa utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet?

18.3.1 Instruktion Kontrollera att direkta och indirekta utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet förebyggs genom att lantbrukaren hanterar dessa ämnen på rätt sätt. Exempel på dessa ämnen är kemikalier, oljor och diesel. Kontrollera också att lantbrukare som i juridisk mening bedriver miljöfarlig verksamhet inom sin jordbruksverksamhet har anmält eller sökt tillstånd för verksamheten, och att lantbrukaren följer myndigheternas anvisningar och beslut i de delar som kan ha inverkan på grundvatten.

18.3.2 Kommentar Det grundvattenrelaterade tvärvillkoret är relevant för alla jordbruksföretag från och med 2013. Lantbrukaren ska ha en förvaring och hantering av växtskyddsmedel så att det inte förekommer direkt eller indirekt utsläpp till grundvattnet. Vid påfyllning och rengöring av sprutan ska man stå på biobädd eller gödselplatta med tank. Det är också acceptabelt att fylla sprutan i fält eller på annan biologisk aktiv mark.

Påfyllning och förvaring av diesel och oljor ska ske på ett sätt så att det inte förekommer uppenbar risk för läckage till grundvattnet. Cisterner och tankar måste vara i ett bra skick så att de inte riskerar att läcka. Det är också viktigt att tankar och cisterner placeras så att de inte förorenar mark eller vatten om de trots allt skulle läcka.

Det finns också andra verksamhetskrav som har betydelse för att förhindra och begränsa föroreningsspridning till grundvatten. Eventuella brister i hanteringen av stallgödsel ska hänföras till relevanta kontrollpunkter i växtnäringsavsnitten i kontrollprotokollet.

198

Det går att förbereda en kontroll för företag som kan antas ha anmälningsplikt, det vill säga de har mer än 100 djurenheter. Du förbereder kontrollen genom att ta reda på om kommunen och eller länsstyrelsen har beslutat om restriktioner eller åtgärder av relevans för skydd av grundvatten. Själva kontrollen kan sedan, riktas in på att granska om lantbrukaren följer myndigheternas beslut när det gäller grundvattenfrågan.

Pressvatten från ensilage innehåller mycket lätt nedbrytningsbart organiskt material och även kväve. Vid ensilering i silos, t ex plansilo med hårdgjord yta ska pressvattnet omhändertas. Pressvatten kan också uppkomma vid ensilering i rundbalar och fyrkantsbalar. Dessa ska vara så väl plastade så att de håller tätt och lagras på lämplig plats. Fåglar brukar ge sig på och hacka sönder balarna med risk för läckage från trasiga balar med den förruttnelseprocess som startar upp. Trasiga balar ska tas om hand och forslas bort. Speciella skyddsnät kan behöva användas för balarna för att förhindra angrepp från fåglar. Balar bör inte förvaras på hårdgjorda ytor om inte eventuellt läckande pressvatten kan samlas upp. De bör förvaras på åkermark eller annan mark med åtminstone en meters djup till grundvattenyta eller berggrundsyta. Detsamma gäller vid annan ensilering, t ex i form av limpor i fält. Avstånd på minst 100 m till närmsta dricksvattenbrunn bör upprätthållas. Om förhållandena vad gäller dessa punkter inte är uppfyllda och det finns risk att grundvattnet och dricksvattenbrunnar kan förorenas kan det utgöra en tvärvillkorsavvikelse.Gränsen för anmälningsplikt till kommunen går vid 100 djurenheter medan gränsen för tillståndsplikt (ansökan hos länsstyrelsen) går vid 200 - 400 djurenheter beroende på djurslag. Det kan finnas exempel på anmälnings- eller tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet även vid jordbruksföretag med färre eller inga djur. Det är dock endast överträdelser inom jordbruksverksamheten som har relevans i tvärvillkorssammanhang, till exempel om lantbrukaren sprider ut eller gräver ned spillolja på åker- eller betesmark. Om en lantbrukare till exempel hanterar stora mängder farliga ämnen i en industriverksamhet som råkar ligga på gården har det inte med tvärvillkoren att göra.

Tabell 11. Bedömningsvägledning Norm 3 Grundv 1 2 3

Allvar- tillståndspliktig verksamhet

Har inte tillstånd, men kan få det.

Har inte tillstånd och kan inte få det.

Allvar - alla jordbruksföretag

Risk finns för förorening av grundvatten men ingen eller endast en försumbar otillåten förorening kan konstateras.

Förorening av grundvatten, eller förorening av mark som kan leda till förorening av grundvatten, kan konstateras men åtgärder för att

Förorening av grundvatten, eller förorening av mark som kan leda till förorening av grundvatten, kan konstateras men inga åtgärder för att förhindra

199

förhindra ytterligare förorening påbörjas direkt.

föroreningen har vidtagits.

Omfattning Risk finns för förorening av grundvatten men denna bedöms inte begränsa grundvattnets användning eller medföra påverkan på miljön.

Förorening har spridits till grundvatten och påverkar grundvattnets användning som dricksvatten inom det egna företaget.

Förorening som spridits till grundvatten påverkar möjligheten att använda grundvattnet som dricksvatten eller medför att grundvatten påverkar ekosystem i angränsande områden med ytvatten på ett negativt sätt.

Varaktighet Överträdelsen upphör inom maximalt 14 dagar.

Överträdelsen upphör senare än inom 14 dagar men inom 3 månader.

Överträdelsen kan inte rättas till inom 3 månader.

Bedömningsfaktorn "Allvar" har delats upp i två olika kriterier. Vid sammanräkningen används de kriterier som gett högst poäng.

Mindre överträdelse kan vara aktuellt när lantbrukaren inte har tillstånd, men har sökt om tillstånd och kan få det. Ingen otillåten förorening kan konstateras samt att risken för förorening av grundvattnet är i det närmaste obefintlig. Överträdelsen ska kunna rättas till direkt.


12 § Statens jordbruksveks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. Listan över farliga ämnen förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG). Direktivet är upphävt men bilagan enlig den sista versionen ska användas för bestämmelsen.

Annan bakomliggande information

Information om skydd av grundvatten finns via Sveriges geologiska undersökning på deras webbplats www.sgu.se .

18.4 Norm 4 Uppfylls krav på höst och vinterbevuxen mark?Anmärkning gäller endast i Götaland


kraven på andelen höst- eller vinterbevuxen mark uppfylls inom respektive område,

200

http://www.sgu.se/

kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen,

kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls inom respektive område för att åkermarken ska anses som höst– eller vinterbevuxen.

Kommentar

Den faktiska areal där överträdelse har skett ingår i de olika nivåerna för omfattning.

Tabell 1. Bedömningsvägledning, Norm 4, Höst- eller vinterbevuxen mark1 2 3

Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt

Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark.

Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark.

Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark.

Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt



11 § Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket,

29-34 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

18.5 Norm 5 Uppfylls kraven på bevuxen sluttande åkermark?

18.5.1 InstruktionInom känsliga områden gäller att för åkermark som lutar mer än 20 procent ska marken vara bevuxen under perioden den 15 september till den 15 februari. Obearbetad mark efter skörd räknas i detta sammanhang som bevuxen. Kravet gäller på sådan mark som ligger i direkt anslutning till bäckar, åar, kanaler, dammar, älvar eller floder.

I de fall som du konstaterar en avvikelse gäller att den del av skiftet som lutar mer än 20 procent, och som inte är bevuxen under perioden ska markeras. Den del av skiftet som lutar mindre än 20 procent omfattas alltså inte av kravet.

För att identifiera vilka skiften där kravet är aktuellt är det enklast att använda multikuben och tända lagret för ”Höjdkurvor (5m)”. Mät mellan kurvorna (närmast vattnet). Är det mindre än 25 meter mellan kurvorna lutar den delen av skiftet mer än 20 procent. I så fall

201

gäller normen. När du har bildat dig en uppfattning om hur mycket 20 procent lutning innebär kan du göra det här momentet efter kontrollen. Det innebär att du inte behöver göra det i förväg på alla kontrollgårdar. Väljer du att mäta höjdkurvorna efter kontrollen är det viktigt att du noterat avvikelser som kan bli aktuella för en senare notering på kontrollpunkten när höjdmätningen är genomförd.

Notering

Är allt okej besvaras frågan med J. Om kravet inte är aktuellt hos lantbrukaren ska kontrollpunkten besvaras med ”Ej aktuell”. Det innebär att om kontrollen skett på ett företag med skiften som ligger utanför känsligt område eller att skiftena ligger inom känsligt område med lutar mindre än 20 procent, ska du besvara kontrollpunkten med ”Ej aktuell”.

I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas med 0, 1, 2, eller 3 beroende på hur många hektar avvikelsen omfattar. Om mindre överträdelse är aktuell (bedömningsvärdet 0) ska denna avvikelse senare följas upp av länsstyrelsen. Om lantbrukaren åtgärdar den mindre överträdelsen ska bedömningsvärdet 0 vara kvar. Åtgärdar inte lantbrukaren överträdelsen ska bedömningsvärdet ändras till 1.

Om villkoret är uppfyllt så kan det vara på det viset att villkoret är så utformat att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera.

Om villkoret inte är uppfyllt så ska du notera utseendet på marken

202

Tabell 2. Bedömningsvägledning, Bevuxen sluttande åkermarkMindre överträdelse, 0

1 2 3

Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt

Omfattning Högst 0,10 ha per skifte

< 0,50 ha 0,51 – 2,00 ha

> 2,00 ha




5 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.

2 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

18.6 Norm 6 Uppfylls kravet på bibehållande av markens organiska material

18.6.1 InstruktionBränning av halm efter skörd får ske på åkermark endast som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning. I de fall lantbrukaren av något annat skäl vill bränna halm ska det finnas en dispensansökan hos länsstyrelsen. Om det har förekommit halmbränning som verkar förbjuden så ska du först kontrollera att det inte finns någon dispensansökan innan du markerar kontrollpunkten.

Notering

Besvara frågan med ”J” i de fall som lantbrukaren har bränt halm och halmbränning är tillåten eller där det finns en dispensansökan.

Besvara frågan med ”Ej aktuell” i de fall som en gröda som odlats på skiftet är sådan att halmbränning inte är aktuell. Det kan vara till exempel vall, eller då skiftet består av en gröda med halm men där halmbränning inte har skett.

Finns det finns en avvikelse ska den också graderas med 0, 1, 2, eller 3 beroende på hur många hektar avvikelsen omfattar. Vanligtvis så är halmen uppeldad i de strängar som bildas efter tröskningen. Det innebär att det är hela den yta där halmen kommer ifrån som är den konstaterade avvikelsen (inte bara ytan som täcktes av halmen). I de fall som du konstaterar en mindre överträdelse kan lantbrukaren inte åtgärda detta. Men länsstyrelsen kan följa upp överträdelsen

203

genom att tydligt informera lantbrukaren om denna regel, och ge företaget en något högre vikt i nästa års riskanalys.

Om villkoret är uppfyllt ska du notera om det finns en dispensansökan. I övrigt är villkoret utformat så att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera.

Om villkoret inte är uppfyllt ska du försöka att ange vid vilken tidpunkt bränningen skedde om det går.

Tabell 3. Bedömningsvägledning, Bränning av halmMindre överträdelse, 0

1 2 3

Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt

Omfattning Högst 0,10 ha per skifte

< 0,50 ha 0,51 – 2,00 ha > 2,00 ha




18.7 Norm 7 Uppfylls kravet på bibehållande av tvärvillkorselement

18.7.1 InstruktionEnligt norm som gäller från och med den 1 januari 2010 får inte tvärvillkorselementen solitärträd, småvatten, stenmur eller öppet dike skadas eller flyttas om de finns i åkermark i stödområde 9. För solitärträd gäller dessutom att de ska omges av en minst 2 meter bred skyddszon där jorden inte får bearbetas. Småvatten får inte användas för tippning. Undantag gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort enligt en dispens lämnad i enlighet med miljöbalken eller kulturminneslagen (1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen. Definitioner av tvärvillkorselement, se bilaga 1. Om du konstaterar att något av dessa tvärvillkorselement aktivt har skadats eller flyttats

204

efter årsskiftet 2009/2010 ska överträdelsen noteras med N på kontrollpunkten. En indikation på att det kan finnas tvärvillkorselement som är skadade eller flyttade är att det finns områden i åkermarken där marken är bar (saknar grässvål), man har grävt i marken eller att det på annat sätt ser ut som att lantbrukaren har tagit bort ett tvärvillkorselement. I de fall du får sådana indikationer ska man fråga lantbrukaren vad som skett. En hjälp för att avgöra vad som tidigare har funnits på skiftet kan vara att förstora upp ortofotot i Multikuben eller direkt i handdatorn efter att kontrollen är genomförd.

Inventering av tvärvillkorselement

För att både lantbrukarna på förhand ska kunna veta vilka tvärvillkorselement som finns på jordbruksföretaget och som ska skötas enligt tvärvillkoren är det viktigt att dessa finns identifierade. Därför har Jordbruksverket inventerat dessa under 2011-2013.

Notering

Är allt OK besvaras frågan med J. Om kravet inte är aktuellt hos lantbrukaren ska kontrollpunkten besvaras med ”Ej aktuell”. Det innebär att om kontrollen skett på ett företag med skiften som ligger utanför stödområde 9 eller att skiftena ligger inom stödområde 9 men det inte finns några lanskapselement på skiftena, ska du besvara kontrollpunkten med ”Ej aktuell”.

I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas beroende på hur avvikelsenser ut. Om mindre överträdelse är aktuell (bedömningsvärdet 0) ska denna avvikelse senare följas upp av länsstyrelsen. Om lantbrukaren åtgärdar den mindre överträdelsen ska bedömningsvärdet 0 vara kvar. Åtgärdar inte lantbrukaren överträdelsen ska bedömningsvärdet ändras till 1.

Om villkoret är uppfyllt ska du notera om det finns en dispensansökan. I övrigt är villkoret utformat så att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera.

Om villkoret inte är uppfyllt: Notera vilket tvärvillkorselement som är skadat eller förstört, omfattning samt hur skadan uppstått. Sätt blockpåverkan till <Blocket ska redigeras> i Multikuben eller i handdatorn och notera till blockredigeraren att det är tvärvillkorselementet som ska redigeras.

205

Tabell 4. Bedömningsvägledning, Bibehållande av tvärvillkorselementMindre över-trädelse, 0

1 2 3

Allvar Elementet eller delar av det har flyttats varsamt så att inga skador har uppstått på elementet eller de flyttade delarna.

Elementet eller delar av det har skadats eller flyttats på ett sätt som medfört måttliga skador på elementet eller dess delar.

Elementet eller delar av det har skadats eller flyttats på ett sätt som medfört bety-dande skador på elementet eller dess delar.

Elementet eller delar av det har schaktats eller grävts bort på ett sätt som medfört irreparabla skador på elementet eller dess delar.

Omfattning Högst 2 löpmeter av längdelement.

Högst 1 punktelement.

Högst 5 löpmeter av längdelement.


Högst 20 löpmeter av längdelement.


Mer än 20 löpmeter av längdelement.

Mer än 3 punktele-ment.

Varaktighet Återställning kan ske inom en dag.

Återställning eller reparation av skador kan ske inom en vecka.

Återställning eller reparation av skador tar mer än en vecka men kan ske inom 6 månader.

Återställning eller reparation av skador kan inte ske inom 6 månader.



206

19 RegelverkNedan sammanfattas de olika regelverk som kan vara aktuella vid utförandet av tvärvillkorskontroller inom de områden som behandlas i denna instruktion. För en mer specifik hänvisning, se vid respektive kontrollpunkt i kap 10-23.

19.1 Fågel/habitatMiljöbalken (1998:808) 7 kap 28-29 §§.

Artskyddsförordningen (2007:845) 4 § 1,2,4 och 7 §§.

19.2 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område

Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 6, 7, 11 §§.

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4 §, 4 a-b §§, 5 a-d §§, 6-14 §§, 17-19 §§, 19 a-b §§, 20 §, 23-23 a §§, 24-26 a §§, 27-28 §§, 28 a-d §§, 29-34 §§, 36 §.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, 10-11 §§.

19.3 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område

Förordning 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket, 6, 7, 11 §§.

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4 §, 5 a-d §§, 6-14 §§, 17-19 §§, 23-23 a §§, 29-34 §§.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, 10-11 §§.

19.4 VäxtskyddArtikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009)

Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel, 44, 47 §§.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel, 1-16 §§.

Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel, 5-9 §§, 14-15 §.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter, 1-3 §§.

207

Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer, 2 kap,7-9 §§.

19.5 HormonerArtiklarna 3-5 och 7 Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG.

2 kap. 9-18 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning.

19.6 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djurArtikel 11-13 och 15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati.

Det nationella scrapieprogrammet för Sverige som grundar sig på Kommissionens förordning (EG) nr 1874/2003 av den 24 oktober 2003 om godkännande av nationella program för kontroll av skrapie i vissa medlemsstater, om fastställande av kompletterande garantier samt om beviljande av undantag för avelsprogram för resistens mot transmissibel spongiform encefalopati hos får i enlighet med beslut 2003/100/EG.

19.7 Livsmedel Bilaga I del A punkterna 4 g, 4 h, 4 j, 5 f, 5 h, 7, 8 a, 8 b, 8 d, 8 e, 9 a, 9 c i förordning (EG) nr 852/2004.

Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 b – 1 e i förordning (EG) nr 853/2004.

Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 1- 4 i förordning (EG) nr 853/2004.

Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 1 a, 1 d, 2 och 4 i förordning (EG) nr 853/2004.

Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004.


19.8 Foder Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 e och 1.4 g i samma förordning.

Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 a, b och e i samma förordning.

208

Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 b) i samma förordning.

Artikel 5.2 och 5.6 i förordning (EG) nr 183/2005.




Bilaga IV punkt 1:

Utvidgning av det förbud som föreskrivs i artikel 7.1.

Bilaga IV punkt 2:

Undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 7.1 och 7.2 och särskilda villkor för tillämpningen av sådana undantag.

Bilaga I del A punkt 4 j i förordning (EG) nr 852/2004:

Med ”tillämplig lagstiftning” avses i detta fall bland annat artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1831/2003.

Bilaga I del A punkt 8a i förordning (EG) nr 852/2004

19.9 Djurskydd Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 1-3, 4-12, 14- 21 i bilagan, del av punkt 13 i bilagan.

Rådets direktiv 2008/119/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 1-3, 5, 7-9, 11-15 i bilaga I, del av punkt 4, 6 och 10 i bilaga I.

Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar punkt 7 i bilaga I samt punkt 1 b) i artikel 3.

Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artikel 3.1 a.

Djurskyddslagen 1988:534 10 § första stycket och 11 § första och andra stycket.

Djurskyddsförordningen 1988:539 25 § (utdrag).

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård, de delar av 5 kap. som avser någon form av stympning av produktionsdjur som förekommer i lantbruk.

L100, 1 kap. 15 § andra stycket (angående elsäkerhet).

L100, 1 kap. 16 § (de delar som rör elsäkerhet).

Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (För specifik hänvisning se vid respektive kontrollpunkt).

209

19.10 Normer 10-16 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd.

11 kap. 9 – 12 §§ miljöbalken.

19-23 §§ förordning (1998:1388) om vattenverksamhet med mera, de delar som gäller anmälningsplikt som kan röra uttag av bevattningsvatten.

Delar av 5 §, 11 a §, 21 § och bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

210

20 Bemyndiganden att utföra kontrollerI nedan uppräknade regelverk framgår ansvarsfördelningen när det gäller kontroller av tvärvillkor.

20.1 DirektstödAv 33§ förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare framgår att Jordbruksverket samordnar kontrollen över att denna förordning följs. Jordbruksverket samordnar även kontroller över att följande förordningar följs. Förordning (EU) nr 1307/2013, i den ursprungliga lydelsen (EU) nr 1306/2013, i den ursprungliga lydelsen och artikel 37 i förordning (EU) nr 640/2014, i den ursprungliga lydelsen. Den närmare kontrollen inom länet utövas av länsstyrelsen.

20.2 Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärderInnebörden av första kap. 18 § förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder är att Jordbruksverket samordnar kontrollen av miljöersättningar och kompensationsbidrag och att länsstyrelsen utför kontrollen på plats när det gäller tvärvillkor.

I de delar som gäller kontroller av tvärvillkor, stöd och ersättningar har avdelningschefen Håkan Strid beslutat. Britta Lundström har varit föredragande.

211

21 Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9

Uppräkning och definition av tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9 enligt 16 § i Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd 2014:41.

Tvärvillkorselement Definition

Solitärträd Enstaka fristående lövträd helt omgivet av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd om minst 5 meter. Avstånd till fältkant ska vara minst 10 meter från stammen. Avstånd till närmaste tvärvillkorselement ska vara minst 10 m från stammen till elementet.

Två eller flera stammar som växer intill varandra på en yta mindre än 1 m² räknas som ett träd.

Småvatten Mindre vattensamling helt omgiven av åkermark. Småvattnet är anlagt, alternativt utgörs av en naturlig vattensänka. Arealen ska vara mindre än 0,1 hektar (1000 m²). Småvattnet ska ständigt hålla ytvatten eller fuktig markyta. Omgivande slänt från åkern inkluderas i arealen.

Öppet dike Öppet, i huvudsak anlagt dike för dränering av åkermark beläget i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från dikets mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till åkerkanterna. Diken där vattenspegeln överstiger 6 meters bredd omfattas inte av bestämmelsen i 1 kap. 9 §. Diket ska vara minst 0,5 meter brett i snitt, mätt vid släntkanten och minst 0,3 meter djupt i snitt.

Stenmur Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten och belägen i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från stenmurens mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till åkerkanterna.

212

djur.jordbruksverket.sedjur.jordbruksverket.se/download/18... · Web viewUrvalskod 822, djurskydd,...

Documents

Transcript of djur.jordbruksverket.sedjur.jordbruksverket.se/download/18... · Web viewUrvalskod 822, djurskydd,...