Din Röst Nr 1 2012

Medlemstidning SEKO Post Klubb Årsta Sektion 1 & 2

DIN RÖST februari 2012 nr 1 årg. 5

Verksamhetsberättelse

Fackets historia

Interjuver

Årsmöte

Ett perspektiv

Försäkringar i ditt medlemskap

Allra först vill jag passa på att öns-

ka en god fortsättning på det nya

året!

Pension

Ett år är lagt till ända, och vi blir

äldre och äldre. Fler och fler arbets-

kamrater närmar sig pensionsdags.

Och några har under det gångna

året redan gått i ålderspension. Den

pension man får efter c:a 45 års ar-

bete är inte stor, och för många blir

det svårt att klara vardagsekono-

min. Det är en skam för landet och

landets politiker. Den senaste pen-

sionsreformen gjordes upp mellan

de borgerliga partierna och social-

demokraterna. Vänsterpartiet var

emot och vill fortfarande ändra det

nuvarande pensionssystemet. Jag

hoppas att de rödgröna partierna

tillsammans kan driva på en föränd-

ring så att vi får en pension som går

att leva på. De dåliga ekonomiska

villkor som många pensionärer le-

ver under måste ändras omgående.

Detta är ett krav till våra politiker.

Rosersberg

Vi har också kommit ett år närmare

Rosersberg. Jag ifrågasätter nöd-

vändigheten av att bygga en ny ter-

minal i norra Stockholm. Postvoly-

merna minskar varje år samtidigt

som personalminskningarna fortsät-

ter. Posten satsar dessutom på nya

avancerade maskiner som tar jobb

ifrån oss. SEKO Årsta har tidigare

sagt att Rosersberg är en felaktig

och olönsam satsning för posten.

Posten måste tänka i mer realistiska

banor än vad de gör idag. Skattebe-

talarnas pengar ska inte användas

på osäkra projekt när vi är mitt i en

lågkonjunktur. Jag tycker att de an-

svariga i regeringen tillsammans

med Post och Telestyrelsen ska av-

vakta i det nuvarande läget innan

man satsar miljarder kronor på Ro-

sersberg. Vi måste höja våra röster

mot detta felaktiga beslut. Även om

de ansvariga inte backar från pro-

jektet kan framtiden ge oss rätt, och

fortfarande tror jag att vad som

helst kan hända.

Avtal

Förra årets avtal går ut under april

2012, och det är alltså bara ett par

månader kvar tills SEKO post skall

slutförhandla ett nytt avtal. Flera av

våra medlemmar har visat sitt miss-

nöje med det nuvarande avtalet.

Därför kräver vi att de som för-

handlar för SEKO post förbättrar

avtalet. Det behövs strängare regler

när det gäller bemanningsföretag.

Idag finns en massa olika anställ-

ningsformer som arbetsgivaren har

möjlighet att använda hur de vill.

Numer är det mycket svårare att få

en tillsvidareanställning efter 3 el-

ler 6 månader. Arbetstagarens in-

flytande och rättigheter har sakta

men säkert försvagats de senaste

åren. Vi håller på att få en arbets-

marknad där arbetsgivaren får mer

och mer makt. Det är viktigt att

SEKO håller emot i förhandlingen.

Vi är beredda att ta fighten! Rätten

till heltid och fastanställning efter 3

eller 6 månader måste återställas.

2011 hade vi en mycket tuff lokal

löneförhandling p.g.a. att det inte

fanns en lönegaranti i botten. Vi

ville ha en garantilön på minst 500

kr (heltid) och en pott/person på

900 kronor. Dagens låga löner för

postarbetare är oacceptabla. Att ef-

ter 40 år i arbetet gå i pension med

en slutlön på 22 500 kr i månaden -

är det rimligt? Hur kan vi acceptera

sådana lönebud från arbetsgivaren

utan att protestera - är vi som fack-

förening så svaga? Vad gör vi

egentligen för våra medlemmar

som betalar avgiften varje månad?

Idag räknas inte en lång anställ-

ningstid som den gjordes tidigare

enligt tarifflönesystemet. Man är

inte ung i hela sitt liv. Den kraft

och förmåga jag har som 25-åring

är inte densamma som när jag är 55

+. I den lokala löneförhandlingen är

det jätte svårt för oss att förklara

dessa problem för arbetsgivaren.

Trots detta försöker vi i SEKO var-

je år när vi förhandlar försvara våra

äldre kamrater. Jag tycker att lång

anställningstid och erfarenhet ska

premieras med en automatisk löne-

höjning. Jag vill att löneförhandlar-

na funderar allvarligt på saken.

Arbetstidsbanken

Personligen tycker jag att arbets-

tidsbanken inte passar oss som ar-

betar i terminalen. Alla som gick

från 39 till 40 timmarsvecka arbetar

in mer tid än vad de får ut ur ban-

ken. För denna personalgrupp inne-

bär det i praktiken en höjning av

arbetstiden. Många måste arbeta

längre tid per dag med det tunga

arbetet än vad de gjorde tidigare.

Jag tycker att SEKO ska se över det

nuvarande avtalet och i stället arbe-

ta för en arbetstidsförkortning med

bibehållen lön. Ett av argumenten

från förhandlarna i SEKO är att det

är en prioriterad fråga med fler le-

diga dagar för dem som bara har 25

semesterdagar. Jag är väl medveten

om att en del av våra kamrater

tycker det är bra att få 2 till 5 dagar

ledigt under året. Men, jag tycker

att en höjning av arbetstiden (som

kan inverka menligt på hälsan) för

en stor personalgrupp är att gå åt fel

håll.

2

Ordförande har ordet

3

Arbetsledare och ledarskapsin-

dex

Jag har tidigare i decembernumret

skrivit om förtroendet för produk-

tionsledarna. I den senaste Voice-

mätningen har några ledare fått låga

resultat i ledarskap. Förtroende är

något som måste vara ömsesidigt.

Om ledare bemöter sina anställda

med respekt så kommer de anställ-

da att respektera sin ledare. Så en-

kel är det! Vi har många arbetskam-

rater som arbetat 25 till 35 år på

posten, och som har mycket bra

kunskap och erfarenhet när det gäll-

er brevsorteringen. Några av dessa

medlemmar har vänt sig till klub-

ben och påtalat att ledarna inte visar

dem respekt Jag har försökt förkla-

ra att det tar kanske lite tid att lära

sig hur man leder en verksamhet.

Nu har det gått ett tag. Jag hoppas

att terminalledningen analyserar

resultaten i ledarskapsindex, och

om det finns problem omgående

försöker att lösa dessa. Observera

att de flesta produktionsledare gör

ett mycket bra arbete och också har

fått ett bra Voice-resultat.

Organisation

Det är dags att göra en utvärdering

av den organisation som vi har ar-

betat i under en tid. Flera av våra

medlemmar tycker att den inte fun-

gerar bra. Fortfarande är cheferna

för process In och process Ut:s an-

svarsområden fördelade på ett en-

ligt organisationsmodellen felaktigt

sätt. Det har skapat en del problem

för oss när det gäller samverkan.

Ett stort antal produktionschefer

gör det också svårt att veta vem

som håller i vad. Vi har lyft frågan

till de ansvariga men hittills har vi

inte sett någon förändring. På lagni-

vå skulle det också behöva göras en

hel del förändringar. Många lag är

onödigt små. På pappret finns det i

dag kanske 22 personer på ett lag,

men i verkligheten arbetar 15 och i

vissa fall ännu lägre antal med en

produktionsledare.

Som ni märker finns det många frå-

gor att bita i på nya året. Januari är

omstartens månad, och nu tar vi

nya tag tillsammans!

Mohibul Ezdani khan

Glöm ej

att anmäla er till

Sektionens Årsmöte

Som hålls

Lördagen den 18 februari

kl 1200 – 1600

på ABF, Sveavägen 41.

Efter mötes ska vi äta middag till-

sammans.

Reducerad avgift för

nya SEKO-medlemmar.

Under dina första sex

månader som medlem i

SEKO betalar du 50 kr

per månad i

medlemsavgift.

Frågor till medlemmarna

Anders Larsson Arbetar dagtid

Är du nöjd med nuvarande orga-

nisation?

Ja, det är jag. Kanske är det lite

svårt att förstå vad process ut och

process in innebär.

Tycker du det är bra med 10 minu-

ter pausgymnastik?

Mycket bra

Vad tycker du om ditt nya arbets-

schema?

Jag är mycket nöjd med det

Vad vill du se i det kommande lö-

neavtalet

Lönen skall ligga på minst 800 kr i

pott

Leif Ljungberg

Arbetar kaj

Är du nöjd med nuvarande organi-

sation?

Nej, jag tycker det är rörigt eftersom

vi har tre produktionschefer på sam-

ma arbetsområde. Det gör det svårt

att fatta beslut


ter pausgymnastik?

Jag bryr mig inte om det


schema?

Jag är överens med arbetsgivaren.

Jag har ett eget schema med sönda-

gar som jag är nöjd med

Vad vill du se i det kommande löne-

avtalet

En garantipott på 500kr måste vi ha.


4

Det var på 50- talet när jag var li-

ten. Då kom det 400 julkort hem till

oss, vi hade skickat lika många själ-

va, eftersom min far var i den posi-

tionen att han måste skicka.

Några av dessa tack kom i form av

julostar som man gröpte ur från

mitten och sedan hällde konjak i,

för att de skulle hålla till påsk. Det

var också renstekar och hjortstekar

som följde med vissa kort. Posten

förmedlade dessa på bästa sätt.

Allt eftersom folket försvann till de

sälla jaktmarkerna, även så min far,

minskade korten på 60- talet till un-

gefär 200 stycken. Det var vad jag

tog över 1977 när min mor gick

bort. Mors vänner fortsatte att

skicka och jag svarade,

när jag började på Klara terminalen

vill chefen Jansson att innan jag

skickade korten skulle de vägas. Så

han fick in dem i statistiken. Det

rörde sig om 1, 2 kilo cirka.

Så hände något, vi fick sorterings-

maskiner!!!! Helt plötsligt kom det

inte lika många kort tillbaka. För-

klaringen var enkel, julkorten kör-

des i maskinerna som inte var an-

passade för de tunnare korten.

Genom åren har jag följt statistiken

på detta fenomen. Sedan maskiner-

na kom har de varje år ätit upp cir-

ka: 9 - 12 svarsjulkort per år. Jag

vet vilka 10 som svarar muntligen

under året, de som av ålder eller

annan anledning inte kan svara är

också cirka 10 stycken. Numera

ligger antalet kort på cirka 90 styck-

en som går ut. Enligt tidigare läm-

nad statistik skall cirka 70 komma

tillbaka, men siffran har de senaste

åren legat på mellan 45 - 55 styck-

en, alltså har cirka 15 kort ätits upp

av någon anledning.

Men i år hände något, ett trend-

brott!!!!! Statistiken stämde sånär

som på 2 kort. Vad gjorde posten

rätt i år jämfört med andra år???

Det kan inte bero på bemanningsfö-

retagen, för sex kort kom mellan Jul

och Trettonhelgen, uppskickade

till :" Gubbar utan nummer". Men

ändå bara 2 fel. Fortsätt med det

upplägget. Då kommer korten fram

eller så var det bara tur...

EDER: PER GAVELIUS


Ali Mahfeli Dagtid


sation?

Jag vet inte vad jag ska svara. Jag

har inte märkt någonting. Allting

flyter på som vanligt.


ter pausgymnastik?

Ja, det är väldigt bra för oss.


schema?

Jag tycker inte att vi ska arbeta mer

sedan få ledig. Det går åt fel riktning

tycker jag. Egentligen vill jag ha

förkortad arbetstid med bibehållen

lön.


avtalet

Minst 800 kronor per heltidsanställd

och ett tre årigt avtal. Dessutom vill

jag ha minst 500 kronor i garantilön.

EN JULKORTSHISTORIA


Peter Jonsson GSM Kväll


sation?

Jag är nöjd


ter pausgymnastik?

Det är bara bra.


schema?

Jag förstår inte det riktigt. Min ar-

betstid har blivit 26 timmer mer räk-

nat på hela året än vad jag arbetat

tidigare. Men jag får ledig det vill

säga tillbaka 16 timmar. Alltså ett

underskött på 10 timmar.


avtalet

En påtaglig lönehöjning tycker jag

vi skall ha. Processindustrilön, var-

för inte?

Robert Nyberg

5

Föd 1963

Bor: Norsborg

Anställd i Posten 1989.

Familj: Gift och har tre barn

Utbildning: Gymnasium, Barn

pedagog.

Bajram kom ursprungligen från

Turkiet 1974 och gick på skola i

Huddinge. Arbetade först som Fri-

tidsledare i Huddinge kommun,

sedan 1989 började han på posten i

Tomteboda tom 1993, därefter

flyttade han till Årsta. Numera ar-

betar han process in dagtid från kl

0600 till 1430.

DR: Hur fick du jobbet på pos-

ten:

Bajram kan: Jag vet inte. Det blev

bara så. Det var en kompis som

arbetade posten, han tipsade till

mig.

DR: Trivs du bra:

BK: Det är ok

DR: Vad tycker du arbetsmiljö

på Årsta?

BK: Ganska bra faktisk. Det har

blivit bättre än tidigare tycker jag.

Det finns fortfarande brister som

vi kan förbättra.

DR: Vad tycker du om din röst:

BK: Väldigt bra, mycket givande,

bra information. Fortsätt med det.

DR: Vilka brister ser du på din

arbetsplats?

BK: Förbättra arbetsmiljön, led-

ningen borde ha mycket mer aktiv

roll när det gäller information till

anställda. Personalens trivsel är en

viktig fråga tycker jag. En del av

ledarnas beteende mot personalen

måste förbättras.

DR: Är du nöjd med din lön och

arbetstid?

BK: Nej, vi tjänar inte tillräckligt.

Det är ganska tungt och slitsamt

arbete vi utför. När det gäller ar-

betstiden det kan man acceptera 6

morgon men 7 morgon är mer be-

kvämt tycker jag.

DR: Tänker du fortsätta på pos-

ten?

BK: Vad ska jag göra annars, i

min ålder är det inte lätt att finna

ett nytt jobb.

DR: Hur upplever du den nuva-

rande terminalorganisationen?

BK: Det ser ut som den fungerar

men man kan alltid förbättra den.

Jag tycker vi har för många mel-

lanchefer, det kan man ändra på.

DR: Vad tycker du om friskvård

på arbetstid?

BK: Det är jättebra om man får

den möjligheten. Det är någonting

som arbetsledningen kunde satsa

mer på. Det lönar sig i längden.

DR: Hur vill du att SEKO cen-

tral ska förhandla det komman-

de avtalet?

BK: Vi måste ha en garantilön på

minst 500 kronor och minst 800

kronor pott per heltidsanställd. Be-

mannigs företag ska bort från pos-

ten.

DR: Vad tycker du om Roser-

bergsprojektet?

BK: Det är bortkastade pengar.

Man måste se över det projektet en

gång till tycker jag.

Intervjuad av Mohibul

Intervju med Bajram Kan

6

Det här är några reflektioner efter

över 30 års studier av moralfilosofi

och politisk filosofi. I jakten på det

goda livet trodde facket att materia-

lism var svaret. Mer i lönekuvertet

ökade automatiskt lyckan i samhäl-

let. Arbetsgivaren var per definition

ond och en utsugare. Varje utspel

från Arbetsgivaren skulle bemötas

med misstänksamhet och en retorik

som Skulle ”avslöja” borgerlighe-

tens inneboende ondska. Livet var

ett elände, men Med ett starkt fack

skulle vi ”skyddas”. Att facket

självt var auktoritärt styrt och fruk-

tansvärt fantasilöst brydde man sig

inte om. Vi skulle lockas in i en

metafysisk kamp mellan vi och

dem, de goda och de onda.

Det fanns, av historiska skäl, en

stark anti-intellektualism inom Ar-

betarrörelsen och ett förhärligande

av det fysiska arbetet. Det Motsva-

rades av borgerlighetens skräck för

den råa obildade massan Och ytterst

av en oerhörd ångest, bl a med röt-

ter i en förtryckt Sexualitet och en

oerhörd ångest inför det kroppsliga.

Det visade sig att arbetarrörelsen

var en slags sekulariserad Version

av religion. Vad som hände var att

människor förvandlades till robotar.

De var inte längre autonoma indivi-

der med en själ Som kunde säga

vad de tyckte. Det viktiga var att

Man var politisk korrekt. Sen om

man menade det spelade mindre

roll. Folk är naturligtvis inte dum-

ma och märkte naturligtvis någon-

stans det där. Politik förvandlades

till en kamp mellan skickliga retori-

ker och

Blev på något sätt ointressant och

passionslös. Folk kände sig mani-

pulerade. Vad ville egentligen de

där jävla politikerna. En av mina

favorithistorier är denna. Två riks-

dagsmän möts. Den ena säger till

den andra. ”vad sa du

egentligen i riksdagen

igår.”

Den andra svarar

”ingenting” Den första

säger ”jag förstår det

men hur la du ut or-

den.”

Så vad återstår. Det

som de goda krafterna

inom mänskligheten

alltid har kämpat

För. Humanism, tole-

rans, ett mänskligare

samhälle, goda Värde-

ringar osv. För att kun-

na föra denna kamp

krävs kunskap. Ytterst

förs denna kamp i det kollektiva

mänskliga psyket. Människan är

också en psykisk varelse. Det hand-

lar om att

Bekämpa fascistoida omänskliga

värderingar i det kollektivt Omed-

vetna.

Det är inte sant att allt bara blir vär-

re. Aldrig tidigare i

Mänsklighetens historia har så

många haft så stora lyckomöjlighe-

ter som nu.

Så hur bekämpar man fascism?

Det handlar om att skapa autonoma,

kritiskt tänkande människor

Som kan och vågar säga ifrån när

de blir illa behandlade.

Om du är mycket modig bekämpar

du demonerna i ditt eget psyke.

Det leder till djupa vanmaktstill-

stånd, intensiv ångest och en

Närmast outhärdlig rädsla. Osv.

Det är den inre vägen. Det är sha-

manens väg. Det är religionens väg.

Det är andlighetens väg. Det är psy-

koanalysens väg.

Har du tur leder denna väg till in-

tensiva lyckotillstånd, intensiv

Sällhet, ett totalt sammansmältande

mellan det kvinnliga och det manli-

ga,

Möten med Gud, Nirvana osv.

Troligen skedde en vändning i

mänsklighetens kollektiva omedvet-

na

För något år sedan. Mycket talar för

att de progressiva krafterna för

Första gången i mänsklighetens hi-

storia fått ett avgörande övertag

över

De destruktiva krafterna.

Det är en slags märklig enhetsfront

där alla goda krafter förenas.

Förenas för att säkra mänsklighe-

tens överlevnad.

Väljer du att utforska denna väg

kommer du att få de mest

Märkliga sängkamrater och hitta

vänner på de mest oväntade ställen.

Kan man tala om den goda bor-

gerligheten, den goda

Arbetarrörelsen osv.

Vad är spöken i våra hjärnor och

hur ser världen verkligen ut.

Det finns i det svenska samhället

djupa rötter av underdånighet inför

överheten.

Vad som händer är att folk regredi-

erar. Överheten blir en fader, ett

Slags allseende öga.

Detta är en ytterst osund reaktion.

Överheten är inte Gud.

Det är även lika barnsligt och

omoget att hamna i en position

Av trots mot lagen och makten.

De som leder posten är inte nödvän-

digtvis intelligentare eller

Bättre utbildade än en vanlig arbe-

tare.

ETT PERSPEKTIV

7

För att sammanfatta.

Vi vill lyfta spelet mellan facket

och arbetsgivaren och göra

Det intelligentare.

Det är idag angeläget att stödja

facket, som den svagare partnern.

Det finns inom den fackliga rörel-

sen djupa auktoritära och fantasilö-

sa

Strukturer som man av taktiska po-

litiska skäl, inte längre kan sopa

Under mattan utan måste erkänna

och arbeta igenom.

Vi behöver ett starkt fack som tar

sina demokratiska värderingar

På allvar.

Det är vårt samhälle, vad vill vi

göra med det ? Alla har rätt att

Bemötas med respekt. Förtryck ska-

par aggressioner och trots.

Där det finns förtryck finns det ock-

så motstånd.

Det är inte nödvändigtvis ”finare”

att lyssna på Beethoven än att se

Hammarby spela fotboll.

”Vanliga” människor kan visa sig

vara oerhört intelligenta.

Vad som krävs är ett öppet sinne.

En vilja att växa genom att befinna

Sig i dialog, lyssna på andra, att ”ta

in”.

Små fiskar äts upp av större fiskar,

större fiskar äts upp av hajar.

Det finns goda hajar och det finns

dåliga hajar.

Och då är vi tillbaka till psykologin.

Lita på din intuition, lär dig

Vilka du bör ge din tillit och vilka

du bör misstro.

Annars kan det visa sig att du fång-

as i ett sammanhang, i ett fält, där

du

I praktiken arbetar för helt andra

mål än de du innerst inne vill

Arbeta för.

Förlora inte kontakten med din

själ.

Det finns fortfarande oerhört

starka destruktiva krafter i världen.

Världen kan vara oerhörd hård och

skoningslös.

Skydda dig själv och de du älskar.

Så varifrån kommer alla de här

eländesbeskrivningarna? Vilka

krafter

Är det som tjänar på att människor

hålls i ett järngrepp av fruktan och

ångest.

Några personliga preferenser.

Demonisera inte motståndaren.

Vi har valt att leva i en demokrati.

Grunden för en demokrati är att

Människor är olika. De har olika

sätt att se på samhället och hur sam-

hällets

Affärer ska skötas.

Tro inte att det finns ett svar. För

dig kanske det finns det. Inse att

andra

Är annorlunda. Försök om möjligt

lyssna på din motståndare och

Försök förstå.

Blanda, om möjligt, inte i metafy-

siska kategorier som ondska, eller

Att motståndaren är djävul, medan

du själv är ljuset personifierat

Och ute efter att rädda samhället

från att öde värre än döden.

I en demokrati är det önskvärt att

det finns tydliga alternativ

Att välja emellan.

Det är just detta som är demokra-

ti. Utgå, om möjligt, från att din

Motståndare är ärlig och har ett an-

nat sätt att se på problemen än du.

Det är detta som är pluralism.

Om ditt syfte är att skapa ett gott

samhälle är hur du vunnit,

vunnit makten en del av din politik.

Det där resonemanget om att än-

damålen helgar medlen är

Ytterst tveksamt.

Slutligen vore det beklagligt om

politik skulle bli en fråga

Om vem som har störst röstresurser,

störst megafon.

Även en mer försynt och lågmäld

person kan ha mycket att säga.

Du måste förstå att om du tycker att

ändamålen helgar medlen, att

Makten är allt, så kommer fienden

att tänka på samma sätt.

Vad som händer är att landet slits

sönder av allt mer

Upptrappat våld och ställningskrig.

Vi måste finna den goda politiken

och spelregler som alla

Tjänar på.

Du väljer själv.

Du måste själv ta ansvar för ditt liv.

För att använda en matmetafor.

Vad vill du äta för mat?

Det finns de mest delikata rätter.

Det finns närmast osmältbar, oaptit-

lig mat.

Vad vill du stoppa i dig?

Vetenskapliga teorier, psykoanalys,

religion, konst, musik, romaner osv.

Det finns i dagens läge hur mycket

mat som helst.

Vill du inte äta mer än några RÄT-

TER ÄR DET DITT VAL.

Vill du äta vad pappa säger eller vill

du bestämma själv?

Kanske vet pappa bäst, vad vet jag.

Mitt förslag är att du stöder de kraf-

ter som ökar mängden av det

Goda i världen och/eller de krafter

som minskar mängden

Av onödigt lidande i världen.

Men vilka är dessa krafter och vilka

är det som säger sig vara en sådan

kraft

Men inte är det.

Det kan man fundera på.

Lycka till.

Några absolut sista ord. Du måste

också kunna tugga maten, smälta

den

Och integrera den i ditt system på

ett sätt du mår bra av.

Om du äter mat du inte kan smälta

mår du dåligt.

Det finns mästerkockar som kan

laga den mest delikata och

Näringsriktig mat.

I en demokrati bör det vara du själv

som väljer vilken ”mat” du

Stoppar i dig.

Även om det är frestande att bara

äta choklad och tårta, bör du

Ibland välja sådant med lite mer

tuggmotstånd.

Det mår du bara bra av.

Gunnar Nilsson

8


Bror Sigurd Arbetar Kaj


sation?

Jag är helt nöjd


ter pausgymnastik?

Det är bra men tyvärr är det ingen

från kajen som deltar


schema?

Jag har inte fått något ännu. Jag har

hört att det kommer ett nytt schema.


avtalet

Lika lön för lika arbete. Men jag vill

gärna se minst 800 kr i potten.


Seth Schuwert IRM


nisation?

Nej, jag tycker organisationen är

för tajt bemannad, det vill säga näs-

tan underbemannad. Detta skapar

en tung och stressad arbetsmiljö.


ter pausgymnastik?

Ja, Det är bra.


schema?

Jag är inte positivt till det, jag vill

helst börja senare på eftermidda-

gen.


neavtalet

En bra garanti lön tillsammans med

minst 800 kronor i potten.

Brev från en

tacksam kund

Det kom ett brev till Kundtjänst

Privat från en tacksam kund.

Jag vill tacka Årsta Postterminals

personal. Den 22 januari lade jag

brevet i postlådan på T-centralen av

en slump. När jag kom tillbaka

hem, förstod jag att jag lagt pengar

520 kronor också av slumpen

Eftersom jag var orolig i på den

tiden. När jag förstod det, visste jag

inte vad jag skulle göra, gråta eller

skratta därför att 520 kronor är

Stora pengar för mig. Sedan be-

stämde jag att skicka meddelandet

till

Posten kundtjänst, fastän hade jag

inte hopp att någon ger tillbaka

Mina pengar. Hur jag blev förvånad

när man ringde mig från Posten

För att få veta min adress. Nästa

dag fick jag mitt brev med mina

pengar. Jag är tacksam mot Årsta

Postterminal. Jag vet inte namnet

på

Personen som hittade och skickade

mina pengar till mig. Men jag har

förstått att där jobbar ärliga, heder-

liga och ansvariga medarbetare.

Jag berättar om den här händelsen

till mina vänner och bekanta.

Det är verkligen glädjande att vi

får så fint beröm.

Säger Johan Söderman, terminal

chef Årsta

Alem Ghebremicael IRM


sation?

Jag tycker det är för många chefer i

den nuvarande organisationen, man

behöver inte ha så många.

Tycker du det är bra med 10 mi-

nuter pausgymnastik?

Ja det är bra . Man får extra energi

och slappnar av eftersom vi har ett

så tungt arbete. Det hjälper mycket,

special för oss som är lite äldre.


schema?

Ja det är bra tycker jag.


neavtalet Lika lön för lika arbete. Men jag

vill hels gärna ha minst 800 kronor

potten och en garanti lön minst 500

Kronor

Robert Nyberg

9

Trots alla skaderisker på jobbet, är

det när du är ledig som de flesta

olyckor sker. För vem kan inte slå

ut en tand, halka i badkaret, såga

sig i benet, ramla från en stege, skä-

ra sig i fingret eller cykla omkull?

Detta ingår

Olycksfallsersättning

Akutersättning

Sjukhusvistelse

Tandskadekostnader

Rehabilitering

Övriga kostnader

Kroppsskadeersättning

Medicininvaliditet 200 000 kr

Krisförsäkring

Olycksfallsersättning

Om din olycksfallsskada medför

läkarvård får du 1 000 kronor som

en engångsersättning redan vid för-

sta läkarbesöket. Det är tänkt att

täcka dina omedelbara kostnader

för exempelvis läkarvård, behand-

ling och resor under första året.

Om du efter tolv månader har kost-

nader för fortsatt läkarvård får du

ersättning för faktiska läkekostna-

der med upp till 1 000 kronor per år

i ytterligare fyra år.

Akutersättning

Medför olycksfallskadan läkarvård

och minst åtta dagars akut sjuktid i

följd (akut sjuktid är den tid det tar

att läka skadan) får du 1 000 kronor

i ersättning. Därefter lämnas 1 000

kronor vid ytterligare minst sju da-

gar, 1 000 kronor till vid ytterligare

minst 15 dagar och därefter 33 kro-

nor per dag från dag 31 i högst 150

dagar.

Sjukhusvistelse

Om olycksfallsskadan medför in-

skrivning på sjukhus eller rehabili-

teringsklinik i minst två dagar i

följd får du ersättning med 200 kro-

nor per dag i upp till 180 dagar.

Tandskadekostnader

Ersättning lämnas för nödvändig

behandling av tand eller tandprotes

som skadats i munnen.

Rehabilitering

Om olycksfallsskadan medför be-

hov av medicinsk rehabilitering

utanför den offentliga vården läm-

nas ersättning med upp till 1 000

kronor för kostnader.

Övriga kostnader

Om olycksfallsskadan leder till lä-

karbehandling lämnas ersättning för

nödvändiga och skäliga merkostna-

der under akut sjuktid för:

hemhjälp och korttidsboende

som kommunen godkänt

fotvård och hårvård

skadade glasögon och kläder

specialkläder med högst

10 000 kronor

upp till två skadade guldringar

med högst 3 000 kronor

andra nödvändiga kostnader

med högst 5 000 kronor.

Kroppsskadeersättning

Om din olycksfallsskada medför

läkarvård och minst åtta dagar akut

sjuktid i följd får du också engångs-

ersättning enligt en tabell beroende

på vilken kroppsskada det gäller.

Det är till exempel 3000 kronor vid

benbrott, 2000 kronor vid hjärn-

skakning och upp till 25 000 kronor

vid förlamning av samtliga extremi-

teter.

Fullständig information finns under

Kroppsskadeersättning i villkoret.

Medicinsk invaliditet

Medicinsk invaliditet är ett tillstånd

med bestående nedsättning av

kroppsfunktionen. Hur stort belopp

som lämnas från försäkringen beror

på försäkringsbelopp, ålder och in-

validitetsgrad. Medicinsk invalidi-

tet kan ge upp till två miljoner kro-

nor i ersättning. Ersättning för ärr

lämnas enligt Folksams fastställda

tabeller som finns i försäkringsvill-

koren.

Du kan också få ersättning för glas-

ögon eller linser vid bestående

ögonskada med upp till 7 000 kro-

nor och för handikappfordon med

högst 40 000 kronor.

Krisförsäkring

Om du drabbas av psykisk ohälsa,

som en direkt följd av olycksfalls-

skada, nära anhörigs död, överfall,

hot, rån, våldtäkt eller våld som till-

fogas av familjemedlem eller annan

person, kan du få ersättning för upp

till 10 behandlingar hos legitimerad

psykolog eller terapeut .

Vid överfall, hot, rån, våldtäkt eller

våld kan också ett engångsbelopp

på 4 000 kronor lämnas. Våld som

tillfogas av familjemedlem ger

dock inte rätt till denna ersättning.

Försäkringar som ingår i ditt medlemskap i SEKO.

10

Arbetar: 2 Skift

Anställd i Posten: 1978

Civiltillstånd: Sambo och son 22

år

Uppdrag: Kassör sektion 1-2

Hur upplever du ditt uppdrag?

Jag har varit kassör sedan 4 år,

uppdraget kräver noggrannhet och

intresse för ekonomi.

Vad har du för facklig erfaren-

het?

Jag har haft uppdrag från tiden i

Tomteboda som skyddsombud

och senare som ledamot i brev-

klubben där. anmälde sedan om

intresse i sektion 1-2 som kassör ,

det var för 4 år sedan.

Vad är dina intressen?

Jag älskar att resa och se nya plat-

ser. Senaste resor ha varit till Bei-

jing, bangkok, Singapore, New

York och Filippinerna där reste

jag runt och bland annat träffade

en socialistisk partimedlem i Min-

danao i staden Cagayan de oro.

Intressant träff där, han berättade

att han haft besök från socialde-

mokraterna i Luleå vilka givit stöd

till deras parti och hjälp till att ut-

veckla deras hjälporganisation till

fattiga i området vilket verkligen

behövs.

Vad tycker du om Årsta?

Terminalen har blivit mycket bätt-

re arbetsmiljömässigt om man

jämför med när vi kom hit för ca

8 år sedan. Då var det ingen rolig

omställning. Vi kom från Tomte-

boda där man kände trygghet ge-

nom lång anställning. Men nu vill

jag inte vända tillbaka, jag trivs

ganska bra här.

Vad tycker du är bäst med Årsta?

Människorna, jag gillar att ha kon-

takt med människor och så många

från olika länder har berikat mitt

liv. Att jag rest runt i världen be-

ror nog mycket på mina kontakter

med olika kulturer och att mina

utländska vänner gjort mig res-

lysten.

Om man pratar arbetsmiljö finns

mycket att önska…..

Värmen vid maskinerna och stres-

sen vid de samma

borde inte vara som

de är.

Vad tycker du om

din arbetstid?

Jag arbetar 2-skift

vilket jag trivs med.

Har större tiden av

mitt postala liv ar-

betat som nu. Bara under min tid

som småbarnsförälder då jag arbe-

tade dagtid. ( han är nu 22 år )

Om du fick önska någonting som

gjorde Årsta till en bättre arbets-

plats?

Först skulle jag se till att man åter-

införde hemgången!! Jag menar

30-60 minuters hemgång genom

att man fick besked om postmängd

och sedan om man gjorde en pre-

station över normalt fick denna

bonus…. Det fanns tidigare.. Var-

för inte igen.

Återinför vinstsparande i pen-

sionspengar till oss anställda. Var-

för slutade Posten med detta spa-

rande? Vinstdelning borde vara en

självklarhet för personalen och

inte bara för chefer ( de har lön

som ger dem ett bra ekonomisk liv

ändå )

Vad tycker du är viktigt i avtals-

förhandlingen?

Minst 800 kr i pott och egentligen

800 kr för alla anställda / hel-

tidsmått. Varför inte ge alla sam-

ma lönehöjning om så tror jag 90

% blir nöjda vilket borde vara till-

räckligt.

Man borde återinföra möjligheten

till 40 dagars sparad semester, löj-

ligt att ta bort den möjligheten. Vi

har dessutom många icke svensk-

födda som gärna stannar länge

vid sina besök i hemlandet.

Vad saknar du mest i posten?

Hemgången som vi hade tidigare,

Egentligen har vi fått en lönesänk-

ning då vi arbetar mer än då vi

hade hemgång. Den sporren till

incitament kan man inte ignorera,

jag skulle inte göra det om jag var

chef.

Intrevjuvad av Masood Punjabi

Intervju med Peter Landberg, kassör sektion 1-2

Fackets Historia

När Landsorganisationen i Sverige

bildades 1898 var arbetsdagarna

långa, ofta upp till 16 timmar. Lö-

nerna var väldigt låga, någon trygg-

het existerade inte och semester var

det inte tal om. De första kraven

LO ställde var åtta timmars arbete,

åtta timmars vila och åtta timmars

fritid.

Arbetarna var ofta förhindrade att

organisera sig. Den som gick med i

facket kunde bli av med jobbet. Fö-

retagen vägrade ofta att förhandla

med de fackföreningar som fanns.

Arbetare som ställde krav på ar-

betsgivarna kunde svartlistas så att

de var tvungna att emigrera för att

få jobb.

Problemen i dag är ofta av annan

art än för 100 år sedan. Men LO

behövs i dag också.

LO har vunnit många strider om till

exempel semester, medbestämman-

de, inflytande, åtta timmars arbets-

dag och a-kassa. LO tänker fortsätta

att vinna strider. Nu gäller det till

exempel arbetsmiljön, att försvara

kollektivavtalet och att ta strid för

full sysselsättning.

Några årtal ur LOs historia

1898 LO bildas som en sam-

manslutning av fackföreningar i

Sverige

1902 Politisk storstrejk för allmän

rösträtt. Ungefär 120.000 arbetare

lägger ner arbetet.

1906 Decemberkompromissen mel-

lan LO och arbetsgivarorganisatio-

nen SAF. Löntagarna får rätt att

organisera sig och träffa kollektiv-

avtal om löner och anställningsvill-

kor. LO erkänner arbetsgivarnas

rätt att leda och organisera arbetet

och fritt anställa och säga upp an-

ställda.

1909 Storstrejk bryter ut när SAF

försöker få igenom lönesänkningar.

300.000 arbetare lägger ner arbetet

eller blir lockoutade. Efter en må-

nad är strejkkassorna slut och strej-

ken avslutas. Efter strejken förlorar

LO närmare hälften av sina med-

lemmar.

1918 Allmän och lika rösträtt för

både män och kvinnor röstas ige-

nom i riksdagen. Det första riks-

dagsvalet med allmän och lika röst-

rätt hålls 1921.

1919 Åttatimmarsdagen röstas ige-

nom i riksdagen. (Motsvarade då 48

timmars arbetsvecka eftersom man

normalt arbetade sex dagar i veck-

an.)

1928 Lagen om kollektivavtal an-

tas.

1938 Saltsjöbadsavtalet mellan LO

och SAF, som bland annat innebär

att konflikter ska lösas av parterna

utan inblandning av regeringen.

Avtalet gäller fortfarande, även om

vissa ändringar gjorts. De senaste

ändringarna i avtalet gjordes 1976.

1951 Tre veckors semester införs

1955 Allmän sjukförsäkring för

alla.

1960 LO driver igenom att de sär-

skilda kvinnolönerna avskaffas.

1971 40 timmars arbetsvecka in-

förs.

1974 LAS, Lagen om anställnings-

skydd. Tryggheten på jobbet ökar.

Samma år införs föräldraledigheten

i sin nuvarande form.

1977 MBL. Lagen om medbestäm-

mande. Inflytandet på jobbet ökar

för löntagarna

1995 Handelsanställdas förbund

vinner en viktig konflikt mot lek-

sakskedjan Toys R Us. Arbetsgiva-

ren tvingas backa och teckna kol-

lektivavtal.

2000 LO får sin första kvinnliga

ordförande: Wanja Lundby-Wedin.

2007 EG-domstolen dömer till

fackets nackdel i den så kallade

Vaxholmskonflikten. Domstolen

beslutar att facket gjorde fel när det

satte ett lettiskt företag som byggde

en skola i Vaxholm i blockad i syf-

te att få företaget att underteckna

svenskt kollektivavtal. Byggnads

och Elektrikerna döms 2009 i Ar-

betsdomstolen att betala ska-

destånd.

Vill du veta mer? Det mesta som rör LOs historia

finns samlat på Arbetarrörelsens

arkiv och bibliotek i Stockholm.

Arbetarrörelsens arkiv och biblio-

tek drivs av en fristående stiftelse

som har staten, LO och Socialde-

mokraterna som huvudmän.

11


Anders Sandblom Dagtid


sation?

Nej, det är för dålig styrning tycker

jag.


ter pausgymnastik?

Jag går inte ditt. Det är okey med

pausgympa om alla går. Annars blir

det tungt för andra som inte går.


schema?

Det är ok med det nya schemat. Vi

får arbeta lite mer sedan får ta ledig.

men det är negativt att man inte kan

spara de dagarna.


neavtalet

Inte lika lön för lika arbete, det kan

jag inte ställa upp på. En garanti lön

på botten vill jag ha tillsammans

med minst 700 kronor.

http://www.arbark.se/

http://www.arbark.se/

Inledning Under 2011 så hade vi vår tuffaste

Löneförhandling någonsin!

I det centrala avtalet var den stora nyheten,

ingen garantilön för medlemmarna. Det

blev ett bra resultat tack vare att alla i sek-

tionens styrelse deltog och med gemen-

samma krafter fick igenom ett bra löneav-

tal. Det nya för i år var att varje produk-

tionschef

Gick in och förhandlade separat.

Under hösten 2011 började vi köra KSM

maskinen i skarp drift. Det har visat sig

svårt att få OCR läsningen att fungera, den

andel av försändelserna som maskinen

klarar av att läsa har legat mellan 8-12%.

Tack vare förstärkning av 15 kodare och

ytterligare ca.20 pers. varje kväll, så har

det funkat. Mycket tack vare de tillfälligt

anställda, en del är kvar från i somras de

flesta är från i julas. Utan deras hjälp så

skulle vi andra som är fast anställda inte ha

klarat av att bemanna KSM. Ett stort tack

till alla!

Vår fackliga organisation består både av

förtroendevalda och medlemmar och styr-

kan i vår organisation beror såväl på de

förtroendevaldas arbete som på aktiva

medlemmars stöd.

Under året har flera fått avtalspension eller

futurum och det har fortsatt att finnas ex-

traanställd personal av vilka en

del fått fast tjänst. Ändå är det många som

upplever att bemanningen är låg och att

arbetet är för stressigt. När det gäller ar-

betsmiljön, så har vi därför alltmer fått

rikta blicken på bemanning och arbetsvari-

ation så att inte de som arbetar kvar får

skador och blir sjuka.

Styrelsens sammansättning

Lämnat uppdrag:

Milos Barjaktarevic (tog Futurum i april

2011)

Pia Zetterberg gick då in som ordinarie

ledamot (enligt beslut på styrelsemötet

16/5)

Revisorer

Günter Thiele

Peter Lindeteg

Valberedning

Seth Schuwert (sammankallande)

Lise-Lott Brunberg

Arne Swedin

Sonny Nordberg

Skyddsombuden

Jörgen Hellgren (sammankallande)

Jemal Bekit (har avsagt sig sitt uppdrag,

januari 2012)

Raùl Garcia

Bayram Khan

Wenzel Kleen

Pia Zetterberg

Styrelsens arbetsfördelning

Styrelsen har delat upp det dagliga arbetet

i ett antal olika ansvarsområden:

Organisation och ledarskap

Mohibul Ezdanikhan (ansvarig)

Leif Skog

Din Röst

Mohibul Ezdanikhan (ansvarig),

Peter Landberg

Information


Peter Landberg, Raùl Garcia

Marie Hellström, Eva Brattström,

Gerardo Berrios

Schema/bemanning

Marie Hellström (ansvarig)

Gerardo Berrios, Leif Skog,

Eva Brattström

Studier

Eva Brattström (ansvarig)

Arbetsmiljö

Eva Brattström (ansvarig)

Marie Hellström, Raul Garcia

Pensioner

Leif Skog (ansvarig), Gerardo Berrios

Raùl Garcia, Eva Brattström

Rehab/Arbetsskadeärenden/

Försäkringar

Leif Skog (ansvarig),

Mohibul Ezdanikhan, Raùl Garcia,

Eva Brattström, Gerardo Berrios,Marie

Hellström

Disciplin


Anställningar

Mohibul Ezdanikhan (ansvarig),

Marie Hellström, Leif Skog,

Pia Zetterberg

Jämställdhet

Pia Zetterberg (ansvarig)

Raul Garcia

Integration

Gerardo Berrios (ansvarig)

Leif Skog, Eva Brattström,

Pia Zetterberg

Medlemsvård

Pia Zetterberg (ansvarig)

Peter Landberg

Facklig-politiskt arbete

Mohibul Ezdanikhan

Samverkan

Ordföranden ständigt och styrelsen rote-

rande.

Mötesverksamhet

Årsmötet hölls 2011-03-05

Samt 2011-04-09

Höstmötet hölls 2011-10-08

Samverkan

Vi har haft två separata samverkan, en för

process – IN och en för process- UT

En gång i månaden så har ordinarie sam-

verkan hållits. Även extra samverkansmö-

ten har tillkommit som arbetsgivaren har

kallat till.

Mötena är dokumenterade och protokollen

har funnits tillgängliga på respektive en-

hets informationstavlor. De finns också på

fackexpeditionen.

Ordförande Mohibul Ezdanikhan

Vice ordf Leif Skog

Kassör Peter Landberg

Sekreterare Pia Zetterberg

Ledamot Marie Hellström

Ledamot Eva Brattström

Ledamot Raùl Garcia

Ersättare Pia Zetterberg

Ersättare Gerardo Berrios

Verksamhetsberättelse 2011

12

Sektionen har haft två representanter i

varje samverkansgrupp. I den nya samver-

kansgruppen deltar även en representant

från nattsektionen och vi har en represen-

tant i nattsektionens samverkan. Sektions-

ordföranden är fast representerad på sam-

verkan medan de övriga representanterna

varierar. Likaså deltar alltid ett skyddsom-

bud. I övrigt kallas ledamöter vid specifika

frågor som de är ansvariga för. Tyngd-

punkten

på frågorna i samverkan har legat på ar-

betsmiljö, organisation och ledarskap,

arbetsvariation, arbetsplatsträffar samt på

scheman, pauser och övertid.

Information

Under verksamhetsåret 2011 hade sektio-

nen två informationsmöten med varje lag i

1timme under arbetstid. Totalt är det 14

lag i process – IN och

6 lag i process – UT. Dessutom så har vi

haft kortare infomöten med samtliga lag

på enheten. För att nå ut till alla medlem-

mar så har sektionen haft information via

Din Röst samt på informationstavlorna.

Vi hade ett välbesökt medlemsmöte i hös-

tas på ABF, Sveavägen. Där Jens Holm

Riksdagsledamot för Vänster Partiet var

inbjuden som gäst.

Vi har också vid ett flertal tillfällen varit

med och informerat på arbetsplats-

träffar.

Löneförhandlingar

2011 hade vi förhandlingar inom det nuva-

rande löneavtalet.

I förhandlingen hade vi 800 kr per anställd

i lönepotten.

Det som var nytt i det centrala avtalet är

man inte har någon garantilön för någon

av medlemmarna.

På grund av detta så hade vi en svårare

och mycket tuffare löneförhandling med

arbetsgivaren. Vår sektion var en av dem

som blev klar sist.

650-700 kr. var vad sektionen lyckades

uppnå i ett generellt lönepåslag. Med un-

dantag för ett fåtal dokumenterade disci-

plinfall.

I år är det dags att förhandla fram ett nytt

avtal för 2012.

Jämställdhet

I årets löneförhandling så konstaterar vi att

det är jämt mellan kvinnor och män. Det

finns fortfarande skillnader i vissa fall,

eftersom fler män än kvinnor på terminal

har högre befattningar (produktionsledare,

maskindirigenter)

Vi har en förhoppning att flera tjejer upp-

muntras att gå med i postens mentorpro-

gram. Där man efter att ha gått program-

met ska på mer likvärdiga villkor ha möj-

lighet att kunna söka olika befattningar,

produktionsledare o.s.v. Och helt enkelt att

kunna utveckla sig och söka sig vidare till

en karriär i posten. Ett mer jämställt pos-

ten gynnar alla inte bara kvinnor…

Integration

Integrationsfrågor under verksamhets- året

har varit mest inriktad på utbildning. Två

ledamöter i sektionen har deltagit i SEKO

Stockholms utbildning baserad på anti

diskrimineringslagar.

Förbundet har tagit fram ett fackligt pro-

gram för integrations- och mångfaldsarbe-

te. Som kommer att vara en vägledning till

arbetet under det kommande året. Sam-

manhållning, gemenskap och enighet ger

ett starkt fack.

Schema/bemanning

Sektionen har under året deltagit i en part-

sammansatt arbetsgrupp, där uppdraget

var att se över scheman på Årsta Postter-

minal. Projektet utmynnade på höstkanten

i schema förhandlingar. I förhandlingen

lyckades vi behålla kvällsdeltidarnas sön-

dagstjänstgöring, som i arb.givarens

utgångsbud var hotad. En lokal översyn av

alla scheman för deltid em. resulterade i

att en större enhetlighet infördes. Så att

samma deltidsprocent oavsett om man

arbetar på IRM eller GSM genererar sam-

ma antal inställelser/månad.

Sektionen har hjälpt de personer som

p.g.a. LAS-regler fått en tillsvidare anställ-

ning på 55 % kväll och förhandlat fram

bättre scheman än de först fick De nya

schemana har färre antal inställelser per

månad och en bättre anpassning till kortin-

formationen på IRM och GSM.

Arbetstidsbankens införande vid årsskiftet

innebar att alla scheman med 39 tim/vecka

fick göras om till

40 tim/vecka. För de som arbetar raka

veckor måndag till fredag var ändringarna

inget större problem. Kruxet var kvällsdel-

tidarnas scheman, där arbetsgivaren först

ville förlägga den längre veckoarbetstiden

på lediga dagar. På sektionens initiativ

kunde vi visa att ett sådant förfarande

p.g.a. semesterregler skulle resultera i ett

”nollsummespel” – där arbetsgivare och

kvällsdeltidare bara skulle byta lediga da-

gar med varandra.

Deltid kväll fick till slut den överskjutande

tiden förlagd på befintliga vakter.

Tvåskiftarna fick i slutet av året tillbaka

sitt tolv veckors schema. Efter ett stort

engagemang från tvåskiftarna själva sluta-

de förhandlingen med att endast längden

på dagtidsvakten förändras i högtrafik.

Anställningar

Sektionen har en anställningsgrupp som

kontrollerar hur sektionens medlemmar

ligger till på den LAS-lista som finns på

Årsta och att inga medlemmar blir felak-

tigt behandlade.

Sektionens anställningsgrupp har arbetat

aktivt med dessa frågor inom den egna

enheten. Gruppen har även haft ett nära

samarbete med klubbens anställnings-

grupp, vilken har det övergripande ansva-

ret. (där sektionens ordförande ingår)

I detta arbete så har möten med både klub-

bens ansvarig samt arbetsgivare represen-

tanter på terminal nivå ingått.

Ett antal av sektionens medlemmar har

under året fått förhöjt åtagande.

Medlemsvård

Medlemsvård är i mångt och mycket ett

arbete som utförs av hela styrelsen, om än

på olika sätt. Sektionen har under året t.ex.

uppvaktat medlemmar som har fyllt 50 år

och likaså har medlemmar som gått i

pension fått en present. Vi har glädjande

nog lyckats värva flera nya medlemmar,

flera bland de som är extraanställda. Vår

tanke är att medlemmarna ska känna att de

kan vända sej till oss. Hela styrelsen har

försökt att hjälpa medlemmarna på olika

sätt. Till sist kan nämnas att våra medlems

- och infomöten varit till för att fånga upp

våra medlemmars åsikter och problem.

Rehab

Sektionen har jobbat mycket aktivt med

rehabiliteringsfrågorna under året. En spe-

ciell grupp förtroendevalda jobbar med

dessa frågor. Det har varit ett kraftigt ökat

antal medlemmar som blivit föremål för

rehabutredning under året.

Försäkringskassans regler, den s.k.

rehabkedjan där man bl.a. normalt blir

utförsäkrad efter 12 månaders

sjukskrivning, är en av anledningarna. En

annan anledning är att arbetsgivaren under

året tillsammans med företagshälsovården

systematiskt har gått igenom alla anställda

på terminalen som inte lever upp till

arbetsgivarens krav 2011.


13

Försäkringar och pensioner

Efter omställningsavtalet med ett antal Ma

i övertalighet 2011 så hade många perso-

ner födda 1951 eller tidigare fått ett erbju-

dande om att gå i pension helt eller delvis.

Men det har varit vissa problem med att

lägga ut delpensioner med förstärkt öb

under året . Vi hoppas att det blir nya er-

bjudanden om att gå i pension under 2012.

Under året har det märkts ett ökat intresse

för försäkringsfrågor och särskilt då de

kollektiva som vi har genom Folksam.

Tillsammans med Folksams rådgivare

genomförde vi en omfattande individuell

rådgivning för alla medlemmar under året.

Vi fortsätter att jobba med dessa frågor

under det kommande året, så att våra med-

lemmar håller sig väl informerade.

Din Röst

Under året utkom fyra nummer av vår

sektionstidning Din Röst. Det är glädjan-

de att så många av sektionens medlemmar

har lämnat bidrag till tidningen. Din Röst

kommer fortsättningsvis att ges ut i sektio-

nens regi.

Disciplin

Personer som varit på disciplinsamtal har

fått hjälp av en facklig representant vid

sådana samtal. Vi har informerat arbetsgi-

varen om deras skyldighet att informera

om att en facklig representant får följa

med på möten som rör sådana ärenden.

Under verksamhets året 2011 så har sek-

tionen haft ett par disciplin ärenden med

arbetsledningen.

Arbetsmiljö

I nära samarbete med skydds-

oganisationen så har sektionen bevakat

arbetsmiljöfrågorna.Under året så har vi

aktivt med skyddsronder, systematiskt-

arbetsmiljöarbete och frågor som handlar

om organisation.

I de båda projekten om: 1. Arbets-

Variation och 2. Schema, var sektionen

med. Vi verkade aktivt för att motverka

för långa och ensidiga maskinpass och att

åtminstone få ut den paustid om 5min/

timme som rekomenderas i AFS.

Arbetsgivaren är ansvarig för arbets-

miljön och det är vårt uppdrag att bevaka

att ansvaret uppfylls och att aktivt verkar

för att få en arbetsmiljö som motverkar

arbetsskador, stress och kränkningar.

Organisation och ledarskap

På IRM så har man minskat från 5 lag till

4, på grund av att en produktionsledare har

avsagt sitt uppdrag och börjat jobba fm.

De produktionsledarna som har sina lag i

pilot projekt KSM (1 dag lag, 2 kvällslag

och 1 natt lag) med hemvist KSM har det

övergripande ansvaret för maskinens drift,

har fått en gedigen utbildning för att kunna

genomföra detta ansvar.

Studier

Under året har förtroendevalda i

Sektionen i GFU, Valberednings-

Utbildning, Försäkrings rådgivnings-

Utbildning, Rehab utbildning, Facklig

O Politisk utbildning, Jämställdhets-

Utbildning och vidareutbildning för

skyddsombud och arbetsmiljöansvariga.

I egen regi så ordnade Klubb Årsta en

heldagsutbildning i rehab, där sektionens

rehab ansvariga deltog. Dessutom så har

förtroendevalda deltagit i fackliga utbild-

ningar som har handlar om förhandlings-

teknik och retorik.

Under året har också 30 medlemmar från

sektionen deltagit i medlems-

Utbildning på Långholmen och i Solna.

Glädjande nog är cirka hälften av dessa

under 30 år, vilket är bra för återväxten

och en injektion mot de antifackliga stäm-

ningar som finns omkring oss.

Dessa utbildningar fortsätter 2012.

Slutord

Ännu ett år har gått och det har varit en

hård press på personalen som fått genom-

gå stora förändringar på arbetsplatsen med

KSM maskinen, nya scheman och arbets-

tidsbanken.

Och snart är det dags för nya löneförhand-

lingar.

Och det enda vi kan göra är att se framti-

den an och med full kraft kämpa vidare.

Det är så att samtidigt som vi verkligen

vill kämpa för våra kamraters arbetsvillkor

och rättigheter så behöver vi alla ha ett

gott samarbete så att vi blir så starka som

möjligt. Här behöver vi förtroendevalda

känna stödet av och ha ett bra samarbete

med alla medlemmar, vilka utgör drivkraf-

ten till det fackliga arbetet och grundvalen

för hela organisationen!


Med hopp om en bättre framtid för våra medlemmar!

Årsta den 1 februari 2012

Mohibul Ezdanikhan Leif Skog Peter Landberg

Pia Zetterberg Raúl Garcia Marie Hellström

Gerardo Berrios Eva Brattström

OBS. Underskrifter från styrelseledamöterna finns på orginalhandlingen på sektionens kontor

14

15

SEKO Post Sektion 1&2

Klubb Stockholm Årsta Pt

Kassaberättelse för 1/1 - 31/12 2011

Ingående Balans 1/1 2011

Postgiro 31 358,55 kr

Kassa kontant 54,50 kr

Summa 31 413,05 kr Eget kapital 31 413,05 kr

Resultaträkning för 1/1 - 31/12 2011

Intäkter Utgifter

Ingående Balans 2010 31 413,05 kr Möteskostnader 51 414,60 kr

Administration 1 667,00 kr

Bidrag från klubben 51 550,00 kr Din röst 4 487,50 kr

Gåva 1 500,00 kr

Material 130,00 kr

Summa 82 963,05 kr Summa 59 199,10 kr

Utgående Balans 31/12 2011

23 763,95 kr

Summa 23 763,95 kr

Stockholm den 11 / 01 2012

Kassör

Peter Landberg


OBS underskrift finns på originalhandlingen på sektionens kontor

Avgift be-

tald

Taxe perque

Sektion 1-2 håller årsmöte Lördagen den 18 februari

Tid: 12:00-16:00

Plats: ABF Katasalen. Sveavägen 41

Efter årsmötet erbjuds middag på restaurant Mandarin city.

Anmälan till mötet och om ni vill delta på middagen

skall ske senast 12 februari.

SEKO POST SEKTION 1-2 ÅRSTA, 120 00 Årsta postterminal. Tel 781 56 06

Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan och Peter Landberg

DIN RÖST


Hans Fryklund GSM kväll


nisation?

Jag är nöjd

Tycker du det är bra med 10 mi-

nuter pausgymnastik?

Mycket bra


schema?

Det fungerar bra för mig

Vad vill du se i det kommande

löneavtalet

Garanti lön måste vi ha samt en

rättvis lönepott


Fatima Dibba Dagtid


nisation?

Sådär


ter pausgymnastik?

Ja, det är mycket bra.


schema?

Det är okey. Vi arbetar mer och

sedan får jag 5 dagar ledigt.


neavtalet

Minst 1000 kronor under ett tvåårs

avtal.

Din Röst Nr 1 2012

Documents

Transcript of Din Röst Nr 1 2012