2015-11-23

1

Det urbana stationssamhället-Vägen mot ett resurssnålt resande

Ulf Ranhagen Adj Professor KTH/LTU

Miljömålsberedningens seminarium samhällsplanering för ren luft och klimatpåverkan nära noll 20151118

Parter som deltar i projektutvecklingen och samfinansierar:

Kommuner: Ale (Nödinge)AlingsåsBoråsGöteborg (Brunnsbo)Härryda (Landvetter södra), Kungälv (Ytterby)LerumPartilleStenungsund,Trollhättan (Upphärad)Varberg

Övriga parter och finansiärer: Göteborgs

universitet, Chalmers, SP, IVL, Victoria Swedish ICT, White, VINNOVA, Tillväxtverket, Region Halland

2015-11-23

2

Styrgrupp

Alice Dahlstrand Trafikverket

Ulf Ranhagen Professor KTH/LTU

Amie Ramstedt Göteborgsregionens kommunalförbund

Processledning

Ulrika Bokeberg Västra Götalandsregionen

Maria Sigroth Göteborgsregionens kommunalförbund

Mikael CullbergMistra Urban Futures

Andreas Lidholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Henrik ZetterquistTrafikverket

Jörgen Ryding Trafikverket

Deltagande kommuner -stationssamhällen

GRs strukturbild

2015-11-23

3

Järnvägen och stationer har haft en stor betydelse för kommunikationer och välstånd

Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städernas och regionernas utveckling

En utveckling av dessa samhällen med en förtätning i stationsnära läge kan möjliggöra en transportsnål samhällsplanering

Några bakgrundsfaktorer till projektet –kunskapsarenan det urbana stationssamhället

Samband mellan befolkningstäthet och utsläppi 73 städer inom OECD

Forskningen har entydigt visat täthetens betydelse för att minska utsläpp av klimatgaser.

Vad betyder täthet i det stationsnära området?

Edmonton Kanada

FoU - resultat

2015-11-23

4

7

Stationsnära områdenEtt internationellt koncept som inspirationskälla

En TOD är en funktionsblandad stadsdel med både bostäder, arbetsplatseroch service som är utformad för att maximera tillgänglighet till

kollektivtrafik och inbegriper egenskaper som uppmuntrar kollektivtrafikresande(Bertolini m.fl. 2012)

Tillämpning av TOD regionalt: Stedenbaan Rotterdam-Haag regionen

Freiburg i Tyskland – ett ledande Europeiskt exempel på genomförd hållbar stads- och transportplanering med stationen integrerad i staden som en viktig komponent

Station integrerad i staden

Cykelcentrum direkt intill stationen

2015-11-23

5

Freiburg i Tyskland har lyckats vända trenden och bli mer biloberoende -13,4% transport CO2 /capita 1992 -

2005

Källa: City of Freiburg 2007c, University of Dortmund 2001 återgivet i Buehler, R & Pucher, J (2011)

Bil Koll Cykel Gång

1982

19892007

Andel resor

10%

20%

30%

40%

Närhet till kapacitetsstark kollektivtrafik påverkar resmönstret

Källa: Danska Miljöministeriet 2007 baserat på forskning av Hartoft-Nielsen

2015-11-23

6

11

Resandeunderlag och urban densitet –boende <1000m, arbpl <600m

1000m600m

Tillgänglighet till målpunkter <600m

Koppling till stadskärnan/centrum

Funktionsstruktur i närområdet

Tillgänglighet i GC-vägnätet

Stationens integrerade läge i staden

Källa: Efter Schylberg, K (2007) Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden

Exempel på planindikatorer för stationsnära områden

12Källa: Länsstyrelsen, Skånetrafiken och Trafikverket

Analys av stationsnära lägen i Skåne – ca 80% av marken inom 1km radie från stationer är obebyggd

2015-11-23

7

Projektets /Arenans syfte i korthet

Att öka kunskapen om det komplexa i stationsnära planering och skapa goda förutsättningar för utveckling av både befintliga och nya stationssamhällen

Att vitalisera och stötta ordinarie planeringsprocesser i kommuner för att kunna bygga en transporteffektiv region med attraktiva/täta stationssamhällen

Att initiera och stötta FoU och FoI – projekt med inriktning på samskapande (co-creation) mellan akademi och praktik

Hittillsvarande arbete och resultat• Gemensamt definierade utmaningar

mellan praktiker och forskare

• Fyra FoU-projekt och två associerade FoU projekt i samverkan mellan akademi, regionala organ och kommuner

• Workshopar i samverkan för att hantera kritiska frågor som pendelparkering, risker och buller, stationslokalisering etc

• Kontinuerliga dialoger med nätverk av aktörer som koordineras av styrgrupp och processledare

• Planering för 2016-2019 med förstärkt inriktning på co-creation (samskapande)

2015-11-23

8

FLEXIBLA HÅLLBARA

TRANSPORTER

STRUKTUR OCH DESIGN

LIVSSTILSVÄRDEN, IDENTITET

SAMVERKAN & DIALOG

STATIONENS ROLL FÖR OMLAND

Gemensamt definierade utmaningarmellan praktiker och forskare

Designlabb för hållbara stationssamhällen –en förstudie (del av delprojekt 1)

Syfte

Addera värden till redan pågående utvecklingsprocesser

Öka kommuners innovativa förmåga genom lärande i praktiken

Utveckla och pröva nya arbetssätt för planering och kunskapsspridning genom design

Inspiration från tidigare FoU

Snabba på ”kunskapskrypen” (Weiss)Tolka utmaningar och kunskaper för användbarhet i en kommunal praktik (Czariawska)Skapa och underhålla arenor där vi får tid att reflektera (Schön)Kompetensutveckling genom ny förståelse (Sandberg & Targama)

Ett samarbete mellan högskolan i Halmstad – Malmö Högskola – Radar Arkitektur AB

2015-11-23

9

Hur skapa ett hållbarare livspussel

- socialt, ekonomiskt och ekologiskt ?

Delprojekt 2 Hållbara och attraktiva stationssamhällen

Delfinansiering från VINNOVA utmaningsdriven innovation

Mobiltetstjänster & incitament

Ad-hoc ridesharing för grannar

Trygg cykelparkering vid stationen

Grannen tar med ditt paketet från

paketutlämningen

MÖJLIGHET:Alla tjänster uppkopplade,

bokningsbara, och ”poängsatta” i en App

Har du laddat ner LERUM–

appen?

Såklart – jag har 200 poäng, de ska

jag använda till cykelservice

Digitalt klippkort för”sista-kilometern”-taxi

för hela familjen

(El)låne-cykelkärror vid mataffären/

paketutlämningen

Bilpool och samutnyttjande

Exempel: Morötter i form av bonus om koll och cykel väljs

2015-11-23

10

Säkerhet och god ljudmiljö

i det urbana stationssamhället

Presentation av förstudie 2015-05-12

Delprojekt 3

Delprojekt 4 Stationers roll för utveckling av mindre orter och dess omland

Kunskapssammanställning och forskningsbehov (Göteborgs universitet)

Kartläggning av ett tiotal stationsorter i Västra Götaland och Halland (Ramböll)

Medverkande: Västra Götalandsregionen, Region Halland, Kommunerna Trollhättan, Lilla Edet, Stengungsund, Varberg, Hylte och Kungsbacka. Forskare på avdelningen för kulturgeografi på Göteborgs universitet samt Ramböll. Delfinansiering av Tillväxtverket

2015-11-23

11

Stationsområdets utveckling: Citat från Floby

”(…) Ska man flytta ut (…) från stan vill man väl ändå ha något mervärde. Inte bara sätta sig invid en tågstation i en liten låda (Kvinna boendes i Flobys omland)

________________________________________

"Jag menar bo i lägenhet i Floby? Det finns ju alla nackdelar med att bo i glesbygden och inga fördelar helt plötsligt om du frågar mig. (Nyinflyttad man boendes i utkanten av Floby)

Terje Selnes, Institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för Kulturgeografi

Kartläggning av utveckling och resmönster i mindre stationsorter

Befolkningsutveckling

2005-2010

Resandeökning Avstånd Göteborg, restid koll och restidskvot

Åsa 8 % (etabl 2013) 100 % 2000-2013 49 km, 30 min, 0,77

Kode -3 % 400% sedan 2000 30 km, 27 min, kvot 1,13

Lödöse 3 % 31 % 2010-2014 40 km, 25 tåg, restidskvot 0,8

Sjövik 0 % 14 % 2010-2014 45 km, 54 min (buss), 1,35

Stora skillnader i resandeökning och befolkningsutveckling – ett problem är att omfattande lokalt bilresande till stora pendelparkeringar i mindre orter kan försvåra bebyggelseutveckling i stationens närområde och därmed minska möjligheterna att ta tillvara stationsnärhetseffekten

Källa: Del av omfattande statistik sammanställt av Ramböll (2015)

2015-11-23

12

Make a Low Carbon and Attractive InterCHANGE

Klimatsmarta och attraktiva transportnoder

Prof. Ulf Ranhagen, Royal Institute of Technology/LTU

Dr. Elisabetta Troglio, Royal Institute of Technology

Dr. Björn Ekelund, Luleå University of Technology

Interchange Stations and Urban Districts for Low Carbon and Liveable Cities

- Swedish case studies in an international perspective -

23

Associerat FoU-projekt till Mistra Urban Futures det urbana stationssamhället

Integrerad bebyggelse- och trafikplaneringVerktyg för kvantitativ och kvalitativ analys av stadens form generellt och i förhållande till stationsnära områden

2015-11-23

13

Urban form

Urbana funktioner

Offentliga rum

Konnektivitet

Analys av urban form – stråk- och transekttanalysINDIKATORBATTERIET

Analys av stadsfunktioner och offentliga rum

Isokron och Space Syntax analysis

Exempel på verktyg som används i projektet klimatsmarta och attraktiva transportnoder för att analysera egenskaper i den urbana strukturen som bidrar till fler resor till fots, med cykel och kollektivtrafik

26

Vidareutveckling av valda scenarier med hjälp av designdialogens symbolbibliotek för urbana funktioner, offentliga rum, färdsätt och associationer till upplevelser för de tre avståndszonerna <600m, 600m-1500m och 1500m – 3000m (4000m)

Exempel på arbete med att utveckla framtidsbilder för städer med fokus på bättre integration mellan stationsområden och staden/samhället –fallstudier Borås, Lund och Uppsala

2015-11-23

14

Några hinder och möjligheter för att skapa fossilfritt 2050 –samhällsplanering för urbana stationssamhällen

Några Hinder Några Möjligheter

Bristande styrningsmöjligheter av arbetsplatser, boende och service till stationsnära lägen i regional och lokal planering

Utveckla den strategiska planeringsnivån med tematisk ÖP/OP dvs en översiktlig planering med fokus på koppling till stationer. Underlätta markbyten för omlokalisering av personglesa verksamheter

Bristande samordning mellan transport-och bebyggelseplanering på regional, kommunal och delkommunal nivå

Koordinera regionala strukturbilder och kommunala planer

Svag inre tillgänglighet för koll och GC särskilt i mindre och medelstora orter försvårar fullt nyttjande av god yttre tillgänglighet för kolltrafik –pendelparkering en kritisk faktor

Utveckla rumsliga strukturer med stråk för koll och GC kopplat till mobilitetstjänster och incitamentNya urbana typologier som attraherar boende kring mindre stationer

Oflexibel trafikering missgynnar små orter Flexibla och koordinerade trafikeringar

Bild som beskriver varför vi är här – för att koppla in forskare

• Paraplybild -

Några slutreflexioner

Det finns stor ännu outnyttjad potential att utveckla den regionala planeringen i samspel med kommunal planering för att bidra till nollutsläpp

Orternas inre tillgänglighet måste förstärkas i samspel med den yttre tillgängligheten i takt med regionförstoringen

Samskapande mellan akademi och praktik är ett angreppssätt som kan bidra till lokalt förankrade, men också evidensbaserade lösningar och verktyg

Tack för ordet!

Uppmuntra möjligheter att utnyttja orealiserade potentialer genom statlig delfinansiering av pilotprojekt i olika landsdelar (DHS-modellen)