DÅK-handlingar 2016

1

dåk2016

–DÅKumentet#ssu2016 #pamp2016 #krondåk2016

2

Glöm inte att ta bilder och lägg upp på sociala medier!

#ssu2016 #pamp2016 #krondåk2016

3

HEJ DÄR!

Här har vi samlat grundläggande information kring vad som gäller vid Distriktsårskon-ferensen, tips och idéer inför, och lite hur arbetet är upplagt för att vi ska få en effektiv och demokratisk process genom mötet!

Alla handlingar följer dagordningens ordning och du hittar mer instruktioner och tips på hur du ska läsa dokumenten allt efter som. Det är viktigt att du som ombud läser ige-nom hela häftet och förbereder dig inför helgen 20-21 februari. Om ni är fler ombud eller ersättare i din SSU-klubb, träffas gärna någon gång innan helgen för att gå igenom samtliga delar och diskutera hur ni ser på de olika frågorna som kommer att behandlas. Kom ihåg att syftet med hela årsmötet är att ni ombud ska vara med och påverka verk-samheten och se till att alla dokument är slagkraftiga och att ni kan gå med på allt som står. Alla planer, motioner och förslag är till för att ändras, diskuteras och debatteras! Passa på att bestämma framtiden för SSU Kronoberg och påverka vilken riktning framti-den tar och vilka frågor vi ska fokusera på under 2016!

Är du osäker på alla mötesbegrepp som används finner du en mötesordlista längst bak med de vanligaste begreppen som kan vara bra att ha koll på.

Under årskonferensen kommer vi i år att anta ett politiskt handlingsprogram som ska ligga till grund för vårt verksamhetsår. Likaså kommer verksamhetsplanen att behandlas där vi sätter mål för vad vi ska göra under 2016. Läs igenom och kom med förändringar! Någon speciell kurs som behöver hållas eller kanske någonting annat som SSU Krono-berg ska göra? Fundera och kom med förslag!

Krångligt? Lugn, vi kommer gå igenom allt igen under distriktsårskonferensen och för-klarar mer efter hand vi kommer till dessa punkter i möteshandlingarna!

Isabell LindalenOmbudsman SSU Kronoberg

4

Innehåll (Ta dig tid att läsa avsnitten i lugn och ro)

1. Schema och arbetsordning...................................................................................................5-6

2. Dagordning.................................................................................................................................7

3 Verksamhetsberättelse............................................................................................................10

4. Ekonomisk berättelse............................................................................................................20

5. Revisorernas berättelse.........................................................................................................22

6. Politiskt utskott.......................................................................................................................24

7. Ungdomspolitiskt handlingsprogram...................................................................................28

7.1 Arbete.........................................................................................................................29

7.2 Skola...........................................................................................................................33

7.3 Högskola.....................................................................................................................37

7.4 Bostad.........................................................................................................................39

7.5 Välfärd........................................................................................................................41

8. Organisatoriskt utskott..........................................................................................................42

9. Verksamhetsplan.....................................................................................................................46

10. Styrelsens förslag..................................................................................................................52

11. Motioner...................................................................................................................................56

12. Stadgar....................................................................................................................................64

13. Val till distriktets olika uppdrag...........................................................................................68

14. Ombudstak.............................................................................................................................74

15. Mötesordlista.........................................................................................................................78

5

Schema

10.00 Incheckning samt fika

08.00 - 09.00 Frukost

11.00 - 11.30 Distriktsårskon-ferensens högtidliga öppnande

09.00 - 12.30 Mötesförhandlingar


12.30 - 13.15 Lunch

13.00 - 14.00 Lunch


14.00 - 16.00 Politiskt Utskottsarbete(Politiska handlingsprogrammet)

14.00 - 16.00 Avtackningar

16.00 - 16.30 Paus

Lördag 20 februari

söndag 20 februari

16.30 - 19.00 Organisatoriskt Utskottsarbete (Verksamhetsplan)

18.30 - 19.00 Paus (resurstid)19.00 - 20.00 Middag

20.00 - 22.00 Underhållning

6

Arbetsordning

1. Inlägg görs från talarstolen

2. Ordet begärs genom att sträcka upp handen och visa siff-ran på röstkortet tydligt för presidiet.

3. Förslag och yrkanden nedtecknas skriftligt och lämnas till presidiet, likaså eventuella reservationer. Lappar för det-ta finns att tillgå under mötet.

4. Årskonferensen använder två talarlistor. De som anmäler sig som talare för första gången har förtur.

5. Endast ombuden har rösträtt. Vid omröstning ska ombud-skort/röstkort användas, vilka kvitteras vid incheckningen. Vid personval till SSU Kronobergs distriktsstyrelse tillämpas sluten omröstning.

6. Samtliga närvarande som är medlemmar i SSU har ytt-rande-och förslagsrätt.

7. När tre (3) personer av samma kön iföljd står på talarlis-tan lyfts frågan om streck i debatten.

7

Dagordning

1. Distriktsårskonferensens högtidliga öppnande

2. Faställande av ombudsförteckning

3. Val av mötespresidium (väljer vem som ska leda mötet och vem som ska skriva protokollet. Justerarna kommer under mötet vara extra noggranna med vilka beslut som tas, för att sedan skriva under och intyga att protokollet är korrekt.) 3.1 Mötesordförande 3.2 Sekreterare 3.3 Minst (2) Justerare 3.4 Minst (2) Rösträknare

4. Årsmötets behöriga utlysande (Distriktet har till uppgift att informera om när års-konferensen hålls. Om kommunerna fått reda på det-ta i enlighet med stadgan kan årskonferensen hållas.)

5. Faställande av dagordning (Vill någon tillägga en punkt som ska tas upp på mö-tet ska detta framföras nu.)

6. Faställande av arbetsordning (Arbetsordningen och information kring detta kan du se på föregående sida.)

7. Gästerna har ordet

8. Val av redaktionsutskott(Ett redaktionsutskott består av minst tre personer och får i uppdrag att ta intryck från mötet och författa uttalanden grundat på de beslut ni ombud fattat)

9. Verksamhetsberättelse (Genomgång om vad som hänt och skett under före-gående verksamhetsår i SSU Kronoberg.)

10. Ekonomisk berättelse (Genomgång om hur det står till med ekonomin och vilka ekonomiska utmaningar vi står inför i framti-den.)

11. Revisorernas berättelse (Revisorerna presenterar sin genomgång av vår eko-nomi och om allt har gått rätt till.)

12. Styrelsens ansvarsfrihet (Detta gäller framförallt det ekonomiska och att sty-relsen exempelvis inte har fuskat eller betett sig

olämpligt med medlemmarnas pengar. Revisorerna granskar detta och kommer med förslag om beslut.)

13. Politiskt handlingsprogram (Efter lördagens diskussioner och uppkommna förslag ska vi behandla det politiska handlingsprogramet.)

14. Verksamhetsplan 2016 (Verksamhetsplanen fastället vilket uppdrag styrel-sen har i uppgift att genomföra under kommande verksamhetsår.)

15. Motioner(Här behandlas de förslag som ni medlemmar tidigare skickat in.)

16. Stadgar (se Mötesordlista.)

17. Faställande av antalet ledamöter till styrelsen

18. Val av distriktsstyrelse (Om votering begärs sker val av distriktsstyrelsen genom sluten omröstning) 18.1 Ordförande 18.2 Kassör 18.3 Vice ordförande 18.4 Studieledare 18.5 Internationell ledare 18.6 Fackling ledare 18.7 Feministisk ledare 18.8 Ledamöter

19. Val av revisorer (Revisorer har till uppgift att granska vår ekonomi och verksamhet.)

20. Val av valberedning (Valberedningen har till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från medlemmarna rörande personvalsfrågor, och med utgångspunkt från detta bereda det personval som ska äga rum på nästkom-mande DÅK.)

21. Faställande av ombudstak(Idag finns det möjlighet för 45 ombud att delta under SSU Kronobergs distriktsårskonferens. Under denna punkt är du med och bestämmer om antalet ska öka, minska eller vara kvar på samma nivå.)

22. Avtackning av avgående styrelselemedlemmar

23. Distriktsårskonferensens högtidliga avslutande

8



9

SSU Kronobergs

distriktsårskonferens 2016

PAMP IT UP

10

3.verksamhetsberättelse 2015 2015 har varit ett mycket framgångsrikt år för SSU Kronoberg . Länets överlägset största ungdomsförbund har vuxit kraftigt när det kommer till antalet nyvärvade medlemmar samtidigt som vikten av att återvärva, behål-la och aktivera blir större. Trots att SSU Kronoberg är ett av de minsta länen i landet så är SSU kronoberg det sjunde största distriktet i hela SSU-Sverige och vårt inflytande ökar i takt med att vi växer oss allt starkare, något som inte minst gavs kvitto på under SSUs 37:e förbundskongress i augusti 2015.

Vi har fortsatt att bevisa att vi äger tillsammans. Våra valframgångar under 2014 och det hårda samt målinriktade arbete vi gjort under flera föregå-ende år innebar att många flera unga socialdemokratiska ledamöter fick ta plats i våra folkvalda församlingar vilket gjort att vi kan påverka politiken mer direkt än tidigare. Samtidigt har vi utmaningar med att se till att parti-politiken inte dränerar vår egen verksamhet på kraft och engagemang. Vi ska fortsätta vara en modern folkrörelse och en plats för alla länets unga socialdemokrater där man samlas och möts för roliga aktiviteter, lärorika studier och fortsatt idéutveckling för den unga socialdemokratin.

11

SAMLAStyrelsens föredragande: Pontus Samuelsson

VärvningUnder 2015 har SSU Kronoberg återigen satt kampanj högt upp på dagordningen med målet att vara 700 betalande medlemmar mellan 13-30 år till årsskiftet. Vid årets slut kan vi konstatera att vi landade på 527 medlemmar den 31 december 2015. Det betyder att vi under året inte nått upp till vårt ambitiösa mål om att bli 700 medlemmar, sam-tidigt har vi trots flera år av kraftig expansion lyckats ligga kvar på samma stabila- och höga medlemsantal.

Totalt under året har vi tillsammans lyckats värva otroliga 300 nya medlemmar till vår växande folkrörelse. Det är en fantastisk insats som är ett verkligt lagarbete. Samtidigt är det många av de medlemmar som värvades under valåret som inte valt att förnya sitt medlemskap under 2015. Vi har tappat lika många medlemmar som vi lyckats värva. Vi ser ett stort behov av att bli bättre på att erbjuda alla våra medlemmar rolig och me-ningsfull verksamhet på lokal nivå. En viktig del är att alla medlemmar får ett bra väl-komnande, relevant information samt låga trösklar in till aktivitet och engagemang. En större mångfald av attraktiva aktiviteter och en bättre medlemskontakt är en förutsätt-ning för att vi ska kunna bli en bred folkrörelse som samlar alla unga med våra värdering-ar. Lyckas vi med detta kommer SSU Kronoberg nå sin fulla potential, något som också ger oss större tyngd och möjligheter att genomföra den politik vi vill se – inom SSU, inom Socialdemokraterna, i vårt län och i hela Sverige.

SSU-kommuner och SSU-klubbarDet i särklass viktigaste i vår organisation är det lokala engagemanget. Utan våra klubbar och kommuner kommer SSU aldrig nå upp till våra ambitiösa och nödvändiga mål. SSU Kronoberg har under året haft verksamhet i samtliga av länets kommuner. Distriktets utmaning är nu att bygga en stabil, kontinuerlig och långsiktig verksamhet tillsammans med alla lokala unga socialdemokrater.

Medlemsvård och återvärvningDistriktet har under 2015 insett att medlemsvården måste öka fokus inom vår folkrörel-se. Detta är A och O för att behålla våra medlemmar. Alla som söker sig till oss ska få en snabb kontakt in i organisationen och känna att deras medlemskap är betydelsefullt. Vår ambition är att återvärvning ska vara den sista insatsen i framtiden. Däremot har det un-der året varit nödvändigt att arrangera aktiviteter med direkta insatser på återvärvning, så som ringkvällar. Under året har sammanlagt 11 ringkvällar arrangerats där SSU Växjö tagit ett extra ansvar samt bistått distriktet med mat för de som deltagit.

12

SKOLAStyrelsens föredragande: Alicia Dickner

GrundkurserUnder 2015 har vi lagt i en högre växel när det kommer till studier. Bland annat genom att höja kvalitén med förbundets kursmallar samt ställa kvar på de lokala ledarna när det kommer till deltagande. Att erbjuda våra medlemmar högkvalitativa och relevanta stu-dier är ett av SSU:s viktigast grundpelare. Det är genom grundkurserna vi får verktygen och kunskapen om hur vi kan leva ut vårt engagemang. Vi har under året genomfört tre kurshelger med totalt sex kurser. (3) stycken steg ett, (2) steg två samt (1) steg tre. Totalt har 14 personer gått steg ett, 7 personer gått steg två och 4 personer gått steg tre. Kurserna har anordnats av olika handledarlag som dels bestått av distriktsstyrelsens ledamöter men också av enskilda medlemmar som redan har genomgått de tre stegen. Vi ser ett framgångskoncept i att fler medlemmar med intresset får möjlighet att vara med och anordna studier. Vi har även spridit grundkur-sernas geografiska läge för att på så vis ge medlemmarna bättre förutsättningar för att delta.

Styrelseutbildning för klubbar och kommunerSamtliga klubbstyrelser erbjudits utbildning för att stärka klubbarnas ställning. Ord-förande i alla klubbar & kommuner har i form av ett nätverk bjudits in till regelbundna planeringsmöten som ska komma att löpa kvartalsvis. Detta för att ge överblick och uppföljning samt strukturera och planera klubbens/kommunens verksamhet mot de mål som har satts upp på det lokala årsmötet.

HandledarutbildningarSSU Kronoberg har deltagit på av SSU förbundet anordnade handledarutbildningar. Med en förhoppning av ökat studiefokus under 2016 ser vi ett behov av att även anordna lokala utbildningar för medlemmar som gått samtliga grundkurser och är intresserade av att anordna studier.

MentorskapsprogramSSU Kronoberg har inte haft något aktivt mentorskapsprogram under 2015. Däremot har två deltagare antagits till SSU:s nationella mentorskapsprogram från SSU Krono-berg, vilket är ett mycket gott tecken på våra medlemmars kvalitet.

NyårskurserSSU:s traditionsenliga nyårskurser på Bommersvik är i många olika aspekter en av de bästa utbildningarna vi erbjuder våra medlemmar. Utbildningen riktar sig till den som har eller kommer att få ledaruppdrag i distrikt, klubb eller kommun. Antalet platser är begränsat och det är endast de som redan genomgått SSU tre grundkurser som har möjlighet att söka den en vecka långa ledarutbildningen. I januari 2016 representerade Tajma Sisic (KLU), Alicia Dickner (KLU), Pontus Samuelsson (DLU 1) och Cornelia Enne-fors (DLU 2) distriktet på årets upplaga av nyårskurser. Distriktet hade också föreläsare på plats under veckan, Henrietta Serrate och Isabell Lindalen, samt en handledare, Ola Palmgren (DLU 1).

13

Fackliga kurserUnder året har vi planerat att genomföra fackliga kurser i samarbete med LO, vilka skjutits upp på grund av olika omständigheter. Den fackliga grundkursen beräknas dock genomföras i början av verksamhetsåret 2016.

Unga FörtroendevaldaMed en ny mandatperiod och många nya SSUare på förtroendeuppdrag så vi en ökad efterfrågan på en nystart för vårt nätverk med unga förtroendevalda. Nätverket hade varit vilande under valrörelsen och vi började med en uppstartsträff den 23e april 2015. Fokus på den årets första träff var att ge utrymme för tankar och erfarenheter kring hur det är att vara ung och inneha ett förtroendeuppdrag. Den 3e december hölls den andra träffen där vi pratade kommunal ekonomi tillsammans med ClasGöran Carlsson, f.d. kommunalråd i Ljungby tillika f.d. riksdagsledamot. Det var ett mycket välbesökt och uppskattat möte. Det bådar gott för nätverkets framtid. De som under året haft ansva-ret för nätverket har varit Emma Johansson (sammankallande), Johan Eckerström och Per Hultman.

14

PÅVERKAStyrelsens föredragande: Henrietta Serrate

KampanjerUnder året som gått har SSU Kronoberg drivit flera olika kampanjer med olika syfte som riktat sig till olika målgrupper. Vi har haft en variation av politiskt riktade kampanjer och kampanjer där medlemsvärvning varit huvudsyfte. Givetvis har detta i största utsträck-ning gjorts i samspel då alla kampanjer syftat till att öka engagemang och opinionsbilda. Vi har också deltagit i SSU förbundets nationella kampanjsatsningar där bland annat kampanjen ”Öppna Europas Portar” var ett stort framgångskoncept där vi såg en stor igenkänning av frustration kring det oroliga läget i Europa ute på skolorna. Socialdemokraterna i Kronobergs distriktskongress 2015För SSU Kronoberg var 2015 års distriktskongress en stor framgång. Det var 25 unga ombud från hela länet som möjliggjorde att ungas situation inte kunde sopas under mattan. Det bidrog också till att alla SSU Kronobergs motioner bifölls vilket också var mycket viktigt inför socialdemokraternas partikongress i Västerås 2015.

Vi lämnade in 5 motioner till Socialdemokraterna i Kronobergs distriktskongress 2015:”Uppföljning av målet om 25% under 35 år” – bifölls”Slopa överskottsmålet” – bifölls ”Ett miljardprogram för fler bostäder” – bifölls”Investera mer för att fler i arbete” – bifölls”Trygga jobb” – bifölls

Socialdemokraternas partikongress 2015Under slutet av 2014 och början av 2015 genomförde Socialdemokraterna i Kronoberg ombudsval till Socialdemokraternas partikongress som ägde rum i Västerås 29-31 maj. Nio ombud från länet valdes som representanter till Socialdemokraternas högsta be-slutande organ. Man kunde kryssa nio namn i ombudsvalet och 33 personer ställde upp på valsedeln, däribland flera regionråd och kommunalråd. SSU lyckades mycket bra i ombudsvalet då hela tre av de valda ombuden var SSU:are. De SSU:are som valdes fick också en mycket stor andel röster av länets partimedlemmar och var bland de allra mest kryssade kandidaterna. Ola Palmgren och Henrietta Serrate från Växjö var de 2:a res-pektive 3:e mest kryssade kandidaterna i hela länet och Emma Johansson från Ljungby var den 6:e mest kryssade kandidaten totalt av de 33 som ställde upp i ombudsvalet. Närmre 900 partimedlemmar röstade i ombudsvalet och de invalda SSU:arna fick mel-lan 40 och 44 procent av rösterna. Detta tyder på ett starkt och utbrett förtroende för SSU och är ett betydligt bättre resultat placeringsmässigt jämfört med ombudsvalet till partikongressen 2013. Denna starka uppställning gör att vi var väl utrustade att påverka och driva SSU:s förslag på Socialdemokraternas partikongress i maj, beslut som senare kan komma att bli regeringens politik och verklighet i landet.

SSU drev kampanjen ”Generationslöftet” inför partikongressen som var ett paket med ett antal både politiska och organisatoriska förslag som syftade till att förbättra situa-tionen för unga i samhället och i vår rörelse. Bland de politiska förslagen låg – en offen-siv ekonomisk politik, ökat byggande av bostäder, rättvisa villkor på arbetsmarknaden

15

och trygga jobb. Utökat medlemsmål, valberedningslyft och digitala rådgivande med-lemsomröstningar var några av de organisatoriska förslagen.De unga ombuden från Kronoberg var också mycket aktiva i frågan om föräldraförsäk-ringenKongressen var till viss del en stor seger för SSU då många av de politiska förslagen fick genomslag. Däremot fick de organisatoriska förslagen inte alls samma genomslag. Det blev ett kvitto på att SSU måste arbeta mer långsiktig och strategiskt för att förbättra och förnya med syftet att skapa en mer inkluderande folkrörelse där man engagerar fler.

SSU:s 37:e förbundskongressI augusti samlade distriktet en rekordstor delegation med 12 ombud och två Delega-tionsledare till SSUs kongress i Västerås 2015. Det gjorde att vi var kongressens sjätte största delegation. Delegationen blev ett kvitto på den fantastiska resa vi gjort, där vi nu på allvar kunde skörda frukten av vårt hårda arbete under flera föregående år. Inför kon-gressen spelade vår ordförande och våra delegationsledare en viktig roll i förhandlingar med andra distrikt. SSU Kronoberg visade verkligen att vi är en stark kraft inom SSU och en viktig del i arbetet framåt för ett starkare och mer progressivt SSU. På kongressen behandlades ett jämlikhetsprogram, organisatoriskt handlingsprogram, motioner samt val av förbundsstyrelse. Framgångar för delegationen blev bland annat frågan om gemensamt ägande där distriktet arbetade hårt för att få in en skrivning i jämlikhetsprogrammet. I stora drag blev det vår från början framtagna text som gick igenom på kongressen.

Utöver detta fick distriktet en stor framgång i frågor kring infrastruktur och glesbygds-politik, men också andra frågor så som löntagarfonder, gratis kollektivtrafik, gå emot TTIP, arbetstidsförkortning, ta bort bemanningsföretag och erkännande av Kurdistan.Distriktets ordförande Henrietta Serrate var sammankallade i förbundets valbered-ning vilket var ett stort uppdrag då man bland annat ledningsval stod på dagordningen. Distriktets egna Ola Palmgren valdes in i förbundsstyrelsen efter nomineringen från distriktet vid föregående distriktskonferens. Ola har fått uppdraget som facklig ledare samt bostadspolitisk talesperson.

Ombud på kongressen var följande personer:Mattias Dahlberg, Alicia Dickner, Alva Launy, cornelia Ennefors, Daphne Spångwall, Dar-min Zdenac, johan Eckerström, Lisa Larsson, Pannie thongsanthiah valfridsson, Stefan Marušic, tajma Sicic, Thea Larsen.

Delegationsledare var:Henrietta Serrate och Ola Palmgren

Region kronobergDet finns många SSUare och unga i socialdemokraternas regiongrupp i Kronoberg. Där-ibland Henrietta Serrate, Magnus Carlberg, Martina gustafsson, Julia berg, Sara Rosén Andersson, Olja Pecusic, Stefan Marušic samt Pontus Samuelsson. Efter tidigare beslut på SSU Kronobergs förgående distriktsårskonferenser har våra re-presentanter bl.a. drivit frågor som utredningen om kollektivtrafik, glasögonbidrag samt ett utökande av ungdomsmottagningens lokaler.

16

1 majUnder 2015 års första maj-firande gick under SSU:s paroll ”Jämlik Framtid.” Likt föregå-ende år fanns SSU representerade i samtliga av Kronobergs kommuner, i form av ung-domstalare.

Bland annat kunde vi lyssna till följande representanter:Alvesta: Pontus Samuelsson och Darina Agha som huvutalareLessebo: Anton Håkansson och Henrietta Serrate som huvudtalareLjungby: Sara Rosén AnderssonTingsryd: Hannes FasoldVäxjö: Stefan MarusicÄlmhult: Filip AkaronkaMarkaryd: Thea Larsen

Internationell verksamhet2015 var verkligen året för internationell solidaritet, ingen har kunnat undgå den fruk-tansvärda flyktingkatastrofen där miljontals människor tvingats på flykt till följd av den horribla situationen i främst Mellersta östern. Vi har förfasats över ISIS/Daeshs fortsatta härjningar och vedervidriga övergrepp mot civila och tyvärr har vi också fått se deras terror komma till Europa. I en orolig tid finns alltid risken att folk söker enkla lösningar på svåra problem, och dessvärre ser vi hur dessa “lösningar” i år letat sig ända in i vårat moderparti. Men SSU ger aldrig upp kampen om alla människors lika värde, för oss är det ingen skillnad på en person som född och uppvuxen i Sverige, och någon som tving-ats hit av krig. FÖR OSS HAR ALLA MÄNNISKOR SAMMA RÄTT TILL ETT DRÄGLIGT LIV! Därför har SSU Kronoberg ställt sig emot Regeringens flyktingpolitik då vi anser att den gå rakt emot våra grundläggande Socialdemokratiska värderingar, vi anser att alla flyktingar ska få hjälp och stöttning när de kommet till Sverige, inte möttas av utanför-skap eller stängda gränser.

För att ge alla flyktingar bästa möjliga start i Sverige har SSU Kronoberg under året bistått SSU Växjö, med att starta upp projektet “Hjälpa till på riktigt.” vilket ha syftat till att organisera hjälp till nyanlända i Sverige. Framförallt genom diverse sociala aktiviteter som skett löpande under sista halvan av året och gett mycket stor och positiv respons från länets medlemmar. Slutligen så har SSU Kronoberg under året också ställt sig bakom SSUs nationella kampanj emot Svenskt Natomedlemskap. För kommande år ser SSU Kronoberg positivt på dess internationella arbete, vi går in med förhoppningen om att vi under 2016 kan utöka det stående aktiviterna till att bli ännu mer välbesökta och mer frekvent återkommande. Förhoppningen är också att vi under 2016 ska utöka våra internationella verksamheter till att även omfatta mer bildande aktiviteter.

Facklig-politisk verksamhet2015 har varit ett år där SSU börjat lägga mera fokus på just det fack-politiska arbetet. Distriktet har tillsammans med de övriga SSU-distriktet i sydost skickat en gemensam skrivelse inför den kommande sammanslagningen mellan LO-distrikten. Vi har insett styrkan av att även vara LO:s ungdomsförbund. Ett speciellt riktat fokus var att årets upplaga av förbundets fokuskonferens även inkluderade de fackliga ledarna. Nicklas Berntsson som är distriktets fackliga ledare har under året också medverkat på LO:s ungdomskonferens på Runö i november.

17

Distriktsstyrelsens uppdrag från föregående årskonferens2015-års distriktskonferens var en väldigt lyckad konferens där viktiga diskussioner och voteringar resulterade i skarpa förslag som sedan blivit distriktsstyrelsen styrdokument för resten av året.

Styrelsens arbeteStyrelsen startade verksamhetsåret med en styrelsehelg i Alvesta strax efter distriktsårs-konferensen 2015, där ansvarsområdena inom styrelsen gjordes upp och en årsplanering arbetades fram för hela årets verksamhet. Det har varit ett framgångsrikt koncept för distriktets verksamhet.Ledamöterna har haft följande uppdrag under året:Henrietta Serrate, ordförandePontus Samuelsson, vice ordförande Cornelia Ennefors, kassörAlicia Dickner, studieledare Mattias Dahlberg, internationell ledare Nicklas Bernthsson, facklig ledareAgnes Hultgren, feministisk ledare (avgick oktober 2015)Ordförande, vice ordförande, kassör och studieledare valdes av distriktsårskonferensen 2015.

SSU Kronoberg har en anställd ombudsman som jobbar med den löpande verksamheten samt organisationsutveckling i distriktet. Ombudsmannen är även sekreterare när sty-relsen sammanträder. Under året har vi nyrekryterat då Anton Dackenberg avslutade sin anställning hos oss efter 3 år för att börja arbeta hos Växjö arbetarekommun. Rekryte-ringsprocessen pågick under sommaren och vi hade en rekryteringsgrupp som arbetade med stöd och hjälp av partiets första ombudsman. Vi hade många kvalificerade ansök-ningar vilket också är ett kvitto på vårt goda arbete. Att vi har gott rykte som organi-sation och arbetsgivare är något att vara stolta över och ett arbete som är viktigt att fortsätta. Isabell lindalen som tidigare varit SSU ombudsman i Värmland erbjöds arbete hos oss och började sin anställning i oktober 2015. Styrelsen har sammanträtt 9 gånger sedan föregående årskonferens och har även konti-nuerlig kontakt däremellan. Merparten av arbetet utförs av ledamöterna mellan styrel-semötena där rapport sedan avläggs.

18

AvslutningVi i distriktsstyrelsen är mycket stolta över det arbete vi har gjort tillsammans med alla kommuner, klubbar och medlemmar i distriktet under 2015. Vi har återigen bevisat att vi är på topp när det kommer till att värva nya medlemmar, påverka både partiet och samhället samt att driva opinion. Det finns också många utmaningar inför framtiden där vi behöver bli bättre på studier och att stötta kommuner och klubbar. Vi tror att det finns en stabil grund att bygga vidare på och fortsätta ta SSU kronoberg till nya höjder. Vi äger tillsammans!

Med dessa ord ställer vi våra platser till förfogande.

Henrietta Serrate

Cornelia Ennefors

Mattias Dahlberg

Växjö 2016-01-31

Pontus Samuelsson

Alicia Dickner

Nicklas Bernthsson

Henrietta Serrate Pontus Samuelsson

Alicia DicknerCornelia Ennefors

Mattias Dahlberg Nicklas Bernthsson

19

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

20

4.Ekonomisk berättelse2015Styrelsens föredragande: Cornelia Ennefors

Distriktets budget har under året varit stram. Detta är ett naturligt resultat av ett lyckat valår i backspegeln. Med åtstramningar på pos-ter så som inköp, fika och annat har distriket lyckats bibehålla fokus på studier, kampanjer och verksamhet som vi vet bygger distriktet långsiktigt.

21

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

22

5.Revisorernas berättelseTexten fylls på löpande.

23

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

24

6.Politiskt utskott

25

UTSKOTT Under morgondagen ska vi anta ett politiskt handlningsprogram. Ett program med olika politiska förslag som distriktsstyrelsen jobbat fram. I programmet hittar du inriktningar på: Arbete, Skola, Högskola, Bostad samt Välfärd.

För att uppmana till diskussion och förankra de politiska förslagen på bästa möjliga sätt, kommer ombuden nu att dela in sig i respektive utskott. Här har ombuden möjlighet att fundera och diskutera i grupp tillsammans med en ansvarig från distriktstyrelsen. Efter utskottsarbetet sätter sig distriktstyrelsen ner och resonerar kring vad som bör läggas till, ändras eller tas bort. När mötesförhandlingarna under morgondagen återupptas har ombuden chans att lämna in ytterligare yrkanden.

Let’s utskott!

Utskott 1 - #ArbeteAnsvarig från distriktsstyrelsen: Mattias Dahlberg

Utskott 2 - #SkolaAnsvarig från distriktsstyrelsen: Pontus Samuelsson

Utskott 3 - #HögskolaAnsvarig från distriktsstyrelsen: Cornelia Ennefors

Utskott 4 - #BostadAnsvarig från distriktsstyrelsen: Alicia Dickner

Utskott 5 - #VälfärdAnsvarig från distriktsstyrelsen: Henrietta

26



27

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

28

7.Ungdomspolitiskt handlingsprogram

2016Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Sed dapibus quam eget nunc posuere, a dictum sem varius. Pellentesque elementum augue tortor, vitae fringilla dui finibus at. Morbi lacinia eget lectus ac ultrices. Praesent scelerisque est at varius iaculis. Nullam malesuada feugiat cursus. Sed id bibendum dui, eu porttitor metus. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Etiam eu diam nec nunc dignissim ultricies eu ut justo. Nunc dignissim lectus augue, non fringilla nunc ultrices at. Maecenas venenatis ante id varius tristique.

Vivamus aliquet imperdiet quam ut ultrices. Donec diam ante, dictum eu tristique a, ornare vel lorem. Integer nulla ligula, fringilla non ante et, facilisis mattis risus. Quisque rutrum dui urna, at gravida lectus mollis in. Mauris blandit lacinia pretium. Mauris placerat mattis erat sed dictum. Fusce eget purus sodales, vestibulum nisi in, viverra lorem. Maecenas sit amet metus non arcu elementum venenatis. Praesent tincidunt vehicula erat, vel tempor turpis porttitor non. Morbi placerat urna non tellus sollicitudin aliquam. Aenean porta, diam sit amet finibus laoreet, sapien justo consequat est, in accumsan lacus risus eu nisl. Duis eleifend ipsum mauris, a rutrum tortor pretium vitae.

Läs igenom Handlingsprogrammet och markera meningar eller ord som Du tycker bör ändras. Diskutera gärna dina förslag i din klubb. Ta med dig alla ändringsförslag till Distriktsårskonferensen.

Gå gärna upp i talarstolen och argumentera för ditt förslag! Försök att övertala de andra ombuden om att din ändring eller tillägg behövs.

På DÅK:en kommer du kunna skriva ett förslag på förändring. Kolla och fyll i vilken sida ändringen ska göras och vilka rader meningen är på. Skriv den mening som ska ändras och sedan ändringsförslaget. Under förslaget, skriv ditt namn eller om ni är överens i klubben, skriv klubbens namn. Ändringsförslag ska under konferensen lämnas in skriftligen.

Nu är det upp till bevis! Orginalförslaget som står i handlingarna kommer ställas mot ditt förslag. Bifölls ditt förslag? Grattis! Du har haft ett grymt bra förslag och lyckats påverka SSU Kronobergs framtid till det bättre!

I framtiden kommer behovet av mer personal inom äldrevård och sjukvård öka.n

Ämne:............................................................................................

Sidan:.............................................................................................

Mening/Stycke:......................................................................

............................................................................................................

Ändras till:..................................................................................

............................................................................................................

Avsändare:..................................................................................

ROPEN SKALLA – ARBETE ÅT ALLA!

27

...och sjukvård öka.

...och sjukvård minska.

SSU Växjö

29

7.1ROPEN SKALLA – ARBETE ÅT ALLA!Alla människor har rätt till ett arbete, det är en grundläggande förutsättning för frihet och jämlikhet. När en människa arbetar ökar ens frihet, en frihet som innebär att man till exempel kan flytta till en egen bostad. I ett samhälle där alla har ett arbete och där den fackliga organisationsgraden är hög minskar även klassklyftorna. Detta eftersom att arbetarna inte tvingas konkurrera om de få arbeten som finns utan istället kan fo-kusera på att tillsammans kämpa för högre löner, schysstare villkor, demokratisering av sin arbetsplats och sociala reformer. Målet med SSU Kronobergs arbetsmarknadspolitik är att människor ska vara fria och dit kommer vi genom att se till att alla har ett arbete. I dagsläget är vi tyvärr långt därifrån. Massarbetslösheten har brett ut sig över Sverige, framförallt bland ungdomar. I dagsläget är över var femte ungdom i Sverige arbetslös. Detta är helt oacceptabelt!

Nyckeln till att bryta massarbetslösheten är en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det innebär att aktiva åtgärder sätts in för att antingen höja kompetensen hos de arbetslösa eller för att omskola dem till ett annat yrke som det finns större efterfrågan på. Det största hindret för många arbetslösa ungdomar idag är avsaknaden av en fullständig gymna-sieexamen. Samhället måste möta detta med satsningar på fler platser inom vuxenut-bildningen, samt erbjuda alla ungdomar ett utbildningskontrakt inom ramen för 90-da-garsgarantin. Utbildningskontraktet innebär att den som inte har klarat gymnasiet får en individuell studieplan för att slutföra sin utbildning på deltid kombinerat med arbete eller praktik. 90-dagarsgarantin innebär att alla unga som är arbetslösa garanteras arbe-te, studier eller praktik inom 90 dagar.

Det räcker dock inte bara med satsningar på utbildning för att nå full sysselsättning utan vi måste också skapa större efterfrågan på arbetskraft. Därför behöver vi öka antalet arbetstillfällen inom de verksamheter vi äger tillsammans. I framtiden kommer behovet av mer personal inom äldrevård och sjukvård öka. För att möta detta behov och samti-digt få fler ungdomar i arbete vill vi skapa minst 200 000 nya jobb inom välfärdssektorn vi äger tillsammans. För att finansiera detta bör statens överskottsmål avskaffas, Riks-bankens inflationsmål höjas och kommunernas balanskrav gälla över en konjunkturcykel istället för årligen. Vi behöver även göra jobbskapande framtidssatsningar i form av investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur och grön omställning.

Vi människor ska inte leva för att arbeta, vi ska arbeta för att leva. SSU Kronoberg är därför för en generell och successiv arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Det är skadligt och orättvist att vissa tvingas arbeta övertid tills de blir sjuka och överansträngda samtidigt som vissa inte får chansen att jobba alls och mår dåligt av den anledningen. Om vi solidariskt delar på de arbeten som finns så minskar vi arbetslösheten samtidigt som alla som arbetar får mer fri tid till att återhämta sig, vara aktiva inom föreningar, umgås med vänner eller engagera sig i samhällsfrågor.

SSU Kronoberg kräver även införandet av en sjätte betald semestervecka. Detta tillsam-mans med en arbetstidsförkortning innebär att fler kommer att kunna arbeta fram till

30

pensionsåldern istället för att förtidspensionera sig på grund av förslitningsskador. Sex veckors betald semester skulle även innebära större efterfrågan på arbetskraft under semesterperioderna vilket går i linje med vårt krav på en sommarjobbsgaranti för alla gymnasieungdomar. Om fler ungdomar får möjligheten att jobba under sina sommarlov innebär det att fler får de viktiga erfarenheter som krävs för att få ett första jobb.

Förbättringar behöver såklart även göras för de som redan har ett arbete. SSU Kro-noberg kräver att karensdagen avskaffas, som innebär att du inte får någon ersättning första dagen du är sjukskriven. Det är oacceptabelt att man inte ska få vara sjuk utan att förlora en hel dagsinkomst. Vi kräver även att anställningstryggheten för de som har ett jobb förbättras, som nyanställd kan man vara visstidsanställd i flera år innan man får en tillsvidareanställning, något som bara gynnar arbetsköparen. En grundförutsättning för att vi ska kunna bygga ett välfungerande trygghetssystem för alla anställda i Sverige är att majoriteten ska vara tillsvidareanställda med rätt till heltid. För att öka antalet fast anställda ska den allmänna visstidsanställningen avskaffas och ersättas med anställnings-formen motiverad visstidsanställning. Maxtiden för provanställning ska sänkas från sex till tre månader.

31

• SSU Kronoberg vill utveckla välfärden och bekämpa arbetslösheten genom att skapa minst 200 000 nya jobb inom välfärdssektorn vi äger tillsammans• SSU Kronoberg kräver att alla kommuner och landsting inför en sommarjobbsgaranti för gymnasieungdomar• SSU Kronoberg kräver en generell och successiv arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön• SSU Kronoberg vill se införandet av en sjätte betald semestervecka• SSU Kronoberg kräver att ett utbildningskontrakt för unga utan gymnasieexmen införs• SSU Kronoberg kräver att statens stränga budgetregler lättas upp för att skapa utrymme för investeringar i det vi äger tillsammans• SSU Kronoberg kräver att maxtiden för provanställning sänks från sex till tre månader• SSU Kronoberg kräver investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur och grön omställning• SSU Kronoberg kräver att den allmänna visstidsanställningen avskaffas och er - sätts med motiverad visstidsanställning• SSU Kronoberg anser att bemanningsföretag inte ska tillåtas• SSU Kronoberg kräver att karensdagen avskaffas• SSU Kronoberg kräver att ersättningsnivån i a-kassan höjs till 90 procent• SSU Kronoberg kräver att taket i a-kassan höjs• SSU Kronoberg kräver att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska vara en prioriterad fråga för LO i avtalsrörelsen• SSU Kronoberg kräver individualiserad föräldraförsäkring• SSU Kronoberg vill att alla anställda ska ha rätt till heltid med heltidsschema• SSU Kronoberg kräver att alla löner ska förhandlas kollektivt• SSU Kronoberg kräver att det införs en 90-dagarsgaranti som innebär att alla unga som är arbetslösa garanteras arbete, studier eller praktik inom 90 dagar• SSU Kronoberg ska verka för att personer med lättare funktionshinder ska ha en naturlig plats på arbetsmarknaden• SSU Kronoberg kräver att alla ska ha rätt att få sin kompetens validerad

33

7.2FRÅN GRUNDSKOLA TILL GYMNASIUM – EN LIKVÄRDIG OCH GEMENSAM SKOLAUtbildning är en förutsättning för att kunna göra sig hörd i samhället. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb men också till människans frihet att forma sitt eget liv. Där-för är uppdraget att säkra alla ungas rätt till en bra utbildning inte bara något vi har råd med utan också det som gör oss rika.

Vi ser utbildning som en självklar del i de mänskliga rättigheterna. Socialdemokratins strävan efter att vårt samhälle ska genomsyras av demokrati måste börja i skolan. Ge-nom att ge barn och ungdomar möjlighet att påverka och erfarenhet av demokratiskt arbete ökar delaktigheten hos eleverna inte bara i skolan utan också i samhället. Alla barn och ungdomar har rätt till en demokratisk och jämlik skola där man oavsett bak-grund har samma förutsättningar att nå upp till sina drömmar och mål i livet.

Idag ser dock möjligheterna till utbildning mycket olika ut. Den likvärdiga skolan är än så länge bara en utopi. En elevs klass, kön och etnicitet spelar stor roll för vilka förutsätt-ningar man har för att lyckas i skolan. Så länge dessa sociala och ekonomiska faktorer styr barns framtid kommer utbildning vara en klassfråga såväl som en jämlikhetsfråga.

Socialdemokratin förespråkar allas lika förutsättningar och kämpar därför mot det fak-tum att kön spelar roll. Pojkar och flickor lär sig redan i tidig ålder vilka könsnormer som finns på förskolan. Pojkar uppmuntras när de är aktiva och flickor uppmuntras för deras utseende. Här lägger samhället grunden för ett fortsatt könsförtryck. Därför vill vi göra genusvetenskap till en del av undervisningen och att hela skolan ska genomsyras av ett genusperspektiv.

Det ligger i samhällets intresse att ge en allsidig och saklig undervisning som kommer alla till del, fri från fördomar och indoktrinering. Därför bör alla läromedel vara avgifts-fria, opartiska och finansieras helt av staten. Läromedlen ska tillgodose olika inlärnings-stilar så att alla elever får lika förutsättningar att tillgodogöra sig innehållet. Olika elever lär sig bäst på olika sätt.

Vi är alla olika och därför är det viktigt att utifrån behov och önskemål kunna erbjuda alternativ pedagogik. Detta hindras idag av dagens betygssystem och timplan. Timpla-nen förutsätter att alla elever är stöpta i samma form och betygen som de används idag är ett dåligt kunskapsmått som inte bör användas för att utvärdera en elevs kunskap. Vi vill att eleverna ska få formativa omdömen och summativa betyg under kursens gång för att utvecklas och nå större kunskap. Det intressanta i dessa skriftliga och muntliga omdömen är elevens förmåga att analysera och utvecklas, inte olika bokstavs- eller sif-ferkombinationer på ett papper. I slutet av kursen får eleven ett summerande betyg som visar om man klarat kursen eller inte.

34

SSU Kronoberg vill även se en omfattande förändring av gymnasieskolans uppbyggnad. Idag görs stor åtskillnad mellan studieförberedande och yrkesinriktade program, vilket skapar stora klyftor på arbetsmarknaden. Alla människor bör ges friheten att utbilda sig, därför vill vi att samtliga gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet. Idag har vi obli-gatorisk skolplikt i nio år men nio års skolgång är sällan tillräckligt för arbetsmarknadens krav. Vårt utbildningssystem måste hänga med så att det motsvarar kraven från dagens och morgondagens arbetsliv. Nästan samtliga arbetsgivare i Sverige idag kräver gymna-sieutbildning redan. Därför vill vi se en obligatorisk gymnasieskola som höjer kunskaps-nivån i hela samhället, där ingen ung lämnas efter.Samtidigt som kraven på unga höjs måste stödet till eleverna stärkas. Det är samhäl-lets och skolans ansvar att eleverna får det stöd de behöver för att klara sin utbildning, det kan aldrig ligga på eleven själv. Skoltrötthet får aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev. Det viktigaste är att eleverna möter skickliga och engagerade lärare som hjälper och motiverar i skolarbetet. Därför vill vi investera i lärarnas kompetens och fortbildning. En stärkt elevhälsa är också centralt för att fler elever ska nå målen i skolan. Att kunna läsa kärnämnena på sitt modersmål är ett sätt att individualise-ra utbildningen.

Detta är långt ifrån hur dagens skola ser ut. Idag präglas skolan av konkurrens, passivitet, nedskärningar och sociala och ekonomiska klyftor. Konkurrens genom betyg, passivitet eftersom eleverna saknar inflytande över sin skolsituation, nedskärningar i form av att skolbibliotek läggs ner, större elevgrupper, färre kuratorer och lärare. Sociala och eko-nomiska klyftor då diskriminering och klassegregation är vanligt förekommande. Med andra ord kan man säga att den svenska skolan idag är en avbildning av samhället. SSU Kronoberg vill istället se en skola som är en förebild för det samhälle som vi vill skapa. Där alla människors lika värde, demokrati, jämlikhet och solidaritet ligger till grund för undervisningen. På så sätt ryms alla människor i den socialdemokratiska skolan.

35

• SSU Kronoberg vill att alla arbetslösa ungdomar ska erbjudas ett utbildningskontrakt för att slutföra sin gymnasieexamen om det saknas• SSU Kronoberg är för en obligatorisk gymnasieskola• SSU Kronoberg är för en obligatorisk allmän förskola från två års ålder• SSU Kronoberg är för att alla grund- och gymnasieskolor ska drivas i offentlig regi• SSU Kronoberg vill att skolan förstatligas• SSU Kronoberg kräver fler lärare i skolan, och att alla lärare ska vara behöriga• SSU Kronoberg vill att lärarnas administrativa börda ska minska• SSU Kronoberg vill att lärarnas löner höjs väsentligt• SSU Kronoberg vill att två veckors praktik per läsår ska ingå i alla gymnasieprogram och att skolan ska tillgodose alla elever praktikplatser.• SSU Kronoberg är för att alla skolor ska erbjuda sina elever avgiftsfri frukost, mellanmål och lunch varje dag• SSU Kronoberg är för en skolgång som är helt avgiftsfri på alla plan• SSU Kronoberg är för formativa omdömen under kursens gång och summativa betyg först i årskurs sju• SSU Kronoberg vill avskaffa dagens betygssystem till förmån för Ännu Icke Godkänd och Godkänd• SSU Kronoberg vill att lokala styrelser med elevmajoritet (LOSE) införs på alla gymnasieskolor• SSU Kronoberg vill att skolan ska stödja och uppmuntra elevers engagemang i skolföreningar• SSU Kronoberg vill att ett genus-, etnicitets- och klassperspektiv ska genomsyra all undervisning• SSU Kronoberg är för att genusvetenskap ska ingå som en del av det centrala innehållet i samhällskunskapen i årskurs 7-9 och på gymnasienivå• SSU Kronoberg är för att arbetsrätt och fackliga rättigheter införs som en del av undervis - ningen på gymnasiet• SSU Kronoberg är för att sexualkunskapen ska stärkas och vara en obligatorisk del av skolgången• SSU Kronoberg är för en skola fri från religiösa inslag• SSU Kronoberg är för att alla läromedel ska vara avgiftsfria, opartiska och finansieras helt av staten• SSU Kronoberg är för en integrering mellan praktiska och teoretiska program• SSU Kronoberg är för en integrering mellan elever i särskolan och elever i den vanliga skolan• SSU Kronoberg är för en obligatorisk analys av inlärningssvårigheter för alla se nast i årskurs 3• SSU Kronoberg hävdar att utbildning är det sista man ska skära ned på vid en ekonomisk kris• SSU Kronoberg är för att alla skolor ska ha tillgång till en idrottsplats och en aula/samlingslokal• SSU Kronoberg är för att källkritik ska vara en obligatorisk del av skolgången• SSU Kronoberg är för att avskaffa det fria skolvalet• SSU Kronoberg är för en obligatorisk förskoleklass• SSU Kronoberg kräver fler speciallärare och kuratorer

37

7.3HÖGSKOLAN – VÄGEN TILL FRAMTIDENAllt fler arbeten idag kräver högskolekompetens och samtidigt som det råder massar-betslöshet finns det ett skriande behov av arbetskraft inom flera yrken. SSU Kronoberg vill satsa på fler utbildningsplatser inom högskolan för att människor ska få ett arbete och för att Sverige som land ska stå väl rustat inför framtiden.

Dagens studiemedel har svårt att täcka studenters utgifter samtidigt som studenter blir skuldsatta i många år. Samhället bör belöna högre studier, inte skuldsätta studenter. Därför vill SSU Kronoberg verka för att studielön införs. Denna studielön ska ligga på en högre nivå än dagens studiemedel och ska vara grundande för föräldrapenning, pension, sjukersättning samt arbetslöshetsförsäkring. Det innebär också att studier jämställs med arbete – att studierna ska bedrivas i samma omfattning som heltidsarbete och innefatta sex veckors semester. Till dess att studielön införs ska dagens studiemedel vara a-kas-segrundande.

Urvalet till högskolan handlar idag enbart om kunskapsresultat samtidigt som många utbildningar leder till yrken där andra egenskaper också är viktiga. Därför vill SSU Kro-noberg att intervjuer delvis ska användas i urvalsprocessen till yrkesutbildningar för exempelvis lärare, sjuksköterskor, psykologer och läkare.

SSU Kronoberg anser att utbildning är en rättighet. Därför måste högskolan anpassas till en större mångfald av studenter både vad gäller klass, ålder och livssituation. Det är även viktigt att alla oavsett härkomst ska ha tillgång till avgiftsfri högskoleutbildning i Sverige.

Att utbilda sig vid högskola idag tar ofta lång tid. SSU Kronoberg vill ge studenter möj-ligheten att läsa en tredje termin under sommaren och utöka utbudet av sommarkurser. Studenter blir då klara fortare med sin utbildning och behöver inte oroa sig för försörj-ning under sommaren. Detta system bör gälla till dess att studielön införs och studier jämställs med arbete.

Högskoleundervisningens kvalitet behöver höjas. Därför föreslår SSU Kronoberg fler lärarledda timmar samt att alla universitetslärare ska ha genomgått en pedagogisk ut-bildning.

38

SSU Kronoberg vill verka för:

• Att antalet utbildningsplatser på högskolan utökas• Att studielön införs• Att intervjuer blir en del av urvalsprocessen för vissa yrkesutbildningar• Att högskolan anpassar sig efter olika studenter och deras behov i större utsträckning• Att utbildning vid svenska högskolor blir avgiftsfri även för studenter utanför Norden och EU• Att ett frivilligt treterminssystem införs på högskolan• Att antalet lärarledda undervisningstimmar utökas• Att alla universitetslärare ska ha genomgått en pedagogisk utbildning• Att polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning• Att avgiften till högskoleprovet ska slopas• Att studerande över 18 år på andra utbildningsformer än gymnasium ska ha rätt till CSN• Att alla som läser på folkhögskola ska få sina betyg jämställda med gymnasiebetyg fram till dess obligatoriskt gymnasium införts

39

7.4JALLA JALLA – BOSTAD ÅT ALLA!Idag råder en allvarlig bostadsbrist, framförallt på hyresrätter och studentlägenheter. Detta är inte bara ett stort problem för ungdomar utan också ett allvarligt samhälls-problem. Vårt län är fyllt av ungdomar som inte har möjligheten att flytta hemifrån och varje höst fylls Linnéuniversitetet med studenter utan bostad. Detta är en verklighet SSU Kronoberg aldrig kommer acceptera.

Vi vill att kommunerna och staten tar sitt ansvar i frågan och ser till att bostadsbyg-gandet ökar. För att stimulera till ökat byggande vill vi skapa en statlig byggbonus, ett investeringsstöd till byggandet av nya hyreslägenheter. Tillsammans äger Sveriges med-borgare ett enormt kapital genom statens pensionsfonder, AP-fonderna. Delar av dessa resurser borde användas för att finansiera bostadsbyggande, det är en långsiktig och säker investering som skapar stora värden både idag och i framtiden.

Idag drivs flera kommuners bostadsbolag med vinstintresse, detta måste stoppas och överskotten investeras i renoveringar och nybyggnation. Kommunernas allmännyttiga bostadsbolag är en stor tillgång för bostadspolitiken och ska behållas i gemensam ägo för att garantera att utbudet av hyresrätter inte minskar utan ökar. Vi vill se till att bo-stadsbolagen börjar bygga nytt men även rusta upp slitna lägenheter från miljonprogram-mets tid. Ett sätt att genomföra detta är att skapa kommunala byggbolag.

Bostadsmarknaden är ett område där ojämlikheten i samhället syns tydligt. Våra städer är uppdelade utifrån klass och etnicitet. När nya områden växer fram ska de innehålla blandade boendeformer för att bryta segregationen och spegla det jämlika samhälle vi vill bygga tillsammans. Med en enda kommunal bostadskö där alla privata och kommu-nala hyresvärdar är med och där kötiden avgör, spelar inte längre ditt namn, din plånbok eller dina kontakter någon roll för dina chanser att få en lägenhet. Alla ska få chansen till de bästa bostäderna och ingen ska sorteras bort. Förstahandskontrakt ska vara normen på bostadsmarknaden.

När vi bygger mycket nytt är det också viktigt att vi bygger långsiktigt och att vi bygger hållbart. Vid alla renoveringar och nybyggen ska man göra allt man kan för att minska bostädernas miljöpåverkan och skapa en hållbar framtid.

40


• Att en bra bostad ska vara en självklar och orubblig rättighet för alla medborgare• Att staten och kommunen har ansvaret att förverkliga rätten till bostad• Att bostadsbristen byggs bort genom ett statligt investeringsstöd och att delar av vårt pensionskapital investeras i nya lägenheter• Att kommunens allmännyttiga bostadsbolag inte drivs i vinstintresse utan återin- vesterar överskottet i nyproduktion och renoveringar• Att utförsäljningar av kommunala lägenheter till privata ägare inte tillåts• Att omvandlingar från hyresrätt till bostadsrätt förbjuds• Att bostadssegregationen bryts genom att sprida ut nya hyresrätter och blanda boendeformer• Att en tydlig definition av vad som är en studentlägenhet inrättas• Att alla fastighetsägare ska vara anslutna till en avgiftsfri kommunal bostadsför- medling där kötiden avgör vem som får en bostad• Att miljö- och klimatpåverkan minimeras för alla fastigheter som byggs eller re- noveras• Att ränteavdrag och ROT-avdrag för villor och bostadsrätter avskaffas för att göra det mer lönsamt att bo i hyresrätt• Att en ny bostadsbyggnadsplan påbörjas

41

7.5VÄLFÄRD FÖR BARN OCH UNGADen socialdemokratiska välfärdsmodellen är vår rörelses starkaste verktyg i kampen för att ge människan frihet och makt över det egna livet. Den generella välfärdspolitiken är inte ett mål i sig utan ett medel för att nå det klasslösa samhället där makt och resurser fördelas jämlikt i samhället.

Den dominerande högerideologin idag ser välfärd som något vi inte har råd med snarare än ett viktigt medel för att lösa våra gemensamma problem. Följden har blivit privatise-ringar och nedskärningar i det vi äger tillsammans. När politiska områden som vård och omsorg görs till privata angelägenheter minskar medborgares tilltro till politiken och det är en utveckling som vi socialdemokrater förlorar mest på.

För att unga ska utvecklas till demokratiska medborgare och kunna förverkliga sig själva är skolan vårt i särklass viktigaste medel. För att lyckas med sin skolgång krävs idag att man genom hela sin skolgång ska vara frisk och att man ska få den vård man behöver om man drabbas av någon psykisk eller fysisk sjukdom. Det krävs också att man växer upp i en miljö fri från stress och ångest. Idag misslyckas samhället med att möta alla barn och ungdomar som växer upp i familjer med missbruk eller där någon är psykiskt eller fysiskt sjuk.

Ungdomars sexuella hälsa är viktig för att alla ska få en trygg inställning till sin egen kropp och att man respekterar andras kroppar och sexualitet. Det är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan att man lär sig vilka preventivmedel som skyddar på bästa sätt. Tillgången till ungdomsmottagningar är en avgörande förutsättning för att minska könssjukdomar och oönskade graviditeter.

En avgörande faktor för hur samhället ska klara välfärden i framtiden är att man redan idag gör stora satsningar på förebyggande vård. Det finns stora resurser att spara i framtiden om man investerar i dagens unga. Arbetet med att förhindra att ungdomar börjar bruka alkohol, tobak och narkotika måste stärkas och fysisk aktivitet främjas.SSU Kronoberg anser att välfärd är mer än bara skola, vård och omsorg. Välfärden har även till uppgift att garantera alla ungdomar fritidsaktiviteter som passar just dem. Ungdomar ska ges chansen att prova på något nytt och vidga sina vyer, utan att för den sakens skull behöva ha föräldrar med tjocka plånböcker. Vi ser det som en självklarhet att alla ungdomar ska ha tillgång till en fritidsgård. Den kommunala kulturskolan ska vara avgiftsfri och alla barn och ungdomar ska ha en garanterad plats. För att alla med-borgare ska kunna röra sig fritt i samhället och på fritiden är det också viktigt att införa avgiftsfri och utbyggd kollektivtrafik.

42


• Att all välfärdsverksamhet bedrivs i offentlig regi fritt från vinstintressen• Att alla kommuner och landsting måste säkra att ingen ung drabbas när vård- nadshavare blir psykiskt eller fysiskt sjuka eller hamnar i missbruk• Att alla som söker vård ska bemötas lika oavsett klass, kön, etnicitet, religion, ålder, bostadsort, sexuell läggning, sexuellt uttryck eller funktionsvariation• Att barn- och ungdomspsykiatrin ska vara köfri• Att alla ska ha tillgång till kostnadsfria preventivmedel och en ungdomsmottagning tills man är 25 år• Att alla kommuner och landsting arbetar aktivt för att minska ungdomars användning av alkohol, tobak och narkotika• Att fysisk aktivitet på recept är kostnadsfritt • Att remisstiden för en operation ska vara högst 60 dagar• Att glasögonbidraget ska täcka kostnaden för glas helt och båge upp till 400 kr • Att delade turer inte ska tillåtas bland anställda inom välfärden• Att all receptbelagd medicin ska vara kostnadsfri• Att all vård inklusive tandvård ska vara avgiftsfri• Att sjuksköterskornas och annan vårdpersonals löner höjs kraftigt, med undantag för läkarna• Att kollektivtrafiken byggs ut och blir avgiftsfri• Att den kommunala kulturskolan/musikskolan ska vara kostnadsfri • Att alla ungdomar ska ha en fritidsgård

43

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

44

8.organisatoriskt utskott

45

UTSKOTT Under morgondagen ska vi anta en verksamhetsplan. Planen sätter den organisatoris-ka riktningen för kommande distriktsstyrelse. I verksamhetsplanen finns tre rubriker: Samla, Skola samt Påverka. Under samtliga områden finns ett antal punktförslag som distriktsstyrelsen jobbat fram.

För att uppmana till diskussion och förankra de organisatoriska förslagen på bästa möj-liga sätt, kommer ombuden nu återigen att dela in sig i respektive utskott. Precis som under det politiska utskottet kommer ombuden att fundera och diskutera i grupp till-sammans med en ansvarig från distriktstyrelsen. Distriktstyrelsen kommer att gå ige-nom alla förslag och redovisa ett nytt förslag till verksamhetsplan under morgondagen när dagordningen säger att punkten ska behandlas.

Let’s utskott! (Again)

Utskott 1 - #SamlaAnsvarig från distriktsstyrelsen: Pontus Samuelsson

Utskott 2 - #SkolaAnsvariga från distriktsstyrelsen: Alicia Dickner och Henrietta Serrate

Utskott 3 - #PåverkaAnsvariga från distriktsstyrelsen: Cornelia Ennefors och Mattias Dahlberg

46



47

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

48

9.verksamhetsplan2016

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Sed dapibus quam eget nunc posuere, a dictum sem varius. Pellentesque elementum augue tortor, vitae fringilla dui finibus at. Morbi lacinia eget lectus ac ultrices. Praesent scelerisque est at varius iaculis. Nullam malesuada feugiat cursus. Sed id bibendum dui, eu porttitor metus. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Etiam eu diam nec nunc dignissim ultricies eu ut justo. Nunc dignissim lectus augue, non fringilla nunc ultrices at. Maecenas venenatis ante id varius tristique.

Vivamus aliquet imperdiet quam ut ultrices. Donec diam ante, dictum eu tristique a, ornare vel lorem. Integer nulla ligula, fringilla non ante et, facilisis mattis risus. Quisque rutrum dui urna, at gravida lectus mollis in. Mauris blandit lacinia pretium. Mauris placerat mattis erat sed dictum. Fusce eget purus sodales, vestibulum nisi in, viverra lorem. Maecenas sit amet metus non arcu elementum venenatis. Praesent tincidunt vehicula erat, vel tempor turpis porttitor non. Morbi placerat urna non tellus sollicitudin aliquam. Aenean porta, diam sit amet finibus laoreet, sapien justo consequat est, in accumsan lacus risus eu nisl. Duis eleifend ipsum mauris, a rutrum tortor pretium vitae.

Läs igenom Verksamhetsplanen och markera meningar eller ord som Du tycker bör ändras. Diskutera gärna dina förslag i din klubb. Ta med dig alla ändringsförslag till Distriktsårskonferensen.

Gå gärna upp i talarstolen och argumentera för ditt förslag! Försök att övertala de andra ombuden om att din ändring eller tillägg behövs.

På DÅK:en kommer du kunna skriva ett förslag på förändring. Kolla och fyll i vilken sida ändringen ska göras och vilka rader meningen är på. Skriv den mening som ska ändras och sedan ändringsförslaget. Under förslaget, skriv ditt namn eller om ni är överens i klubben, skriv klubbens namn. Ändringsförslag ska under konferensen lämnas in skriftligen.

Nu är det upp till bevis! Orginalförslaget som står i handlingarna kommer ställas mot ditt förslag. Bifölls ditt förslag? Grattis! Du har haft ett grymt bra förslag och lyckats påverka SSU Kronobergs framtid till det bättre!

Vi måste vara många som engagerar oss.

n

Ämne:............................................................................................

Sidan:.............................................................................................

Mening/Stycke:......................................................................

............................................................................................................

Ändras till:..................................................................................

............................................................................................................

Avsändare:..................................................................................

SAMLA

45

...vara många som...

första stycket, rad 2

...vara få som...

SSU Markaryd

49

Inledning

2015 var ett år då SSU Kronoberg fortsatte att samla många med-lemmar. Distriktet fick växtvärk, vilket ledde till en del svårighe-ter att aktivera fler medlemmar och att få dem att gå våra grund-kurser. 2016 är året då vi PAMPAR UPP THE BASE! Då vi fortsatt samlar många nya medlemmar, de aktiva medlemmarna blir fler, grundkurserna välbesökta och klubbverksamheten ökar, allt för att kunna påverka på folkrörelsevis. Detta är ett måste för att bygga vår rörelse stark inför valet 2018, då vår uppgift är att få unga människor att förstå och ta till sig socialdemokratins idéer för att de ska rösta på Socialdemokraterna i kommun-, region- och riksdagsval. Nu kör vi!

SamlaStyrelsens föredragande: Pontus Samuelsson

Det är viktigt att SSU är det självklara politiska alternativet för Kronobergs alla unga människor. Vi måste vara många som engagerar oss. För detta krävs en stark organisa-tion med höga ambitioner att växa i såväl medlemsantal som i antalet aktiva SSU-kom-muner. Vårt mål är att fortsätta expandera och göra SSU Kronoberg känt på alla nivåer i alla kanaler. Det är under året oerhört viktigt att kommuner med drivande unga får ett starkt stöd att såväl stimuleras och engageras.

- SSU Kronoberg ska ha 650 betalande medlemmar under 31 år vid årsskiftet 2016/2017- SSU Kronoberg ska öka kraftig i antal aktiva medlemmar- SSU Kronoberg ska ha aktiva SSU-kommuner i alla länets kommuner- SSU Kronoberg ska öka i antalet SSU-klubbar- SSU Kronoberg ska stärka SSU-kommuner och SSU-klubbar så de kan växa och utvecklas

50

SkolaStyrelsens föredragande: Alicia Dickner

För att vi ska kunna stimulera våra medlemmar under året är det viktigt att vi erbjuder aktuell studieverksamhet. Alla våra medlemmar ska känna att de fått möjligheten att utvecklas politisk. Att erbjuda våra medlemmar studier är ett av distriktets viktigaste verksamhetsmål. Vi ska erbjuda våra medlemmar att gå grundkurser, SSU 1-3, men även erbjuda temakurser.

- SSU Kronoberg ska anordna minst två handledarutbildningar- SSU Kronoberg ska samla ett studieutskott- SSU Kronoberg ska anordna minst (4) SSU-ettor- SSU Kronoberg ska anordna minst (4) SSU-tvåor- SSU Kronoberg ska anordna minst (2) SSU-treor- SSU Kronoberg ska anordna minst (1) kurs tillsammans med LO- SSU Kronoberg ska anordna minst (1) fördjupningskurs- SSU Kronoberg ska ha minst (10) deltagare på varje SSU-helg- SSU Kronobergs förtroendevalda med roll i en SSU-styrelse ska under året ha fullföljt SSU:s (3) grundkurser.- SSU Kronoberg ska anordna (1) kommun/klubbledarutbildning för distriktets lokala förtroendevalda - SSU Kronoberg ska efter behov anordna utbildningar för klubbar och kommuner i de områden de är intresserade av- SSU Kronoberg ska stötta nätverket ”unga förtroendevalda” och utöka dess verksamhet- SSU Kronoberg ska starta upp ett studiesamarbete med de andra SSU-distrikten i sydöst-regionen/Småland- SSU Kronoberg ska delta på SSU-förbundets fördjupningskurser och utbildnings program- SSU Kronoberg ska delta på aktiviteter med våra europeiska och internationella samarbetsorganisationen YES och IUSY när tillfälle ges- SSU Kronoberg ska stärka samarbetet med ABF och kontinuerligt rapportera in vår studieverksamhet

51

PåverkaStyrelsens föredragande: Cornelia Ennefors

Att påverka är målet och vårt syfte. Detta är varför vi både samlas och skolar oss. Kun-skapen vi får använder vi för att kunna påverka. Det ska vi göra genom kampanjer både lokala på kommunnivå och på distriktsnivå samt aktivt deltagande i mediadebatten. Under 2016 ser vi ett ökat ansvar att sätta press på moderpartiet och fortsätta vara en blåslampa för socialdemokratin.

- SSU Kronoberg ska skicka in motioner till partidistriktet- SSU Kronoberg ska ta fram förslag som drivs i regionfullmäktige- SSU Kronoberg ska ta fram förslag som blir motioner i kommunernas fullmäktige- SSU Kronoberg ska ha minst (1) representant i LUK Lokala ungdomskommitén.- SSU Kronoberg ska nominera SSU-kandidater till partiets distriktsstyrelse- SSU Kronoberg ska aktivt arbeta för att öka vår påverkan och representation på alla beslutande möten inom arbetarrörelsen- SSU Kronoberg ska ha talare på första maj-firandet i länet- SSU Kronoberg ska omnämnas i varje nummer av SSU:s medlemstidning Frihet- SSU Kronoberg ska synas i lokal-TV och höras i lokalradio frekvent- SSU Kronoberg ska få in debattartiklar/insändare och nyheter i lokalpress frekvent

52



53

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

54

10.Styrelsens förslag

55

Starta ett faddersystem Under året har distriktsstyrelsen uppmärksammat att kontakten mellan distriktsstyrel-se och kommuner varit bristfällig. För att åtgärda detta föreslås att distriktsstyrelsen utarbetar ett system för olika kontakt-kommuner, där alla kommuner får en DS-fadder. Genom detta system skulle kommunerna få kontinuerlig kontakt och en god länk in i di-striktsstyrelsen, som i sin tur skulle få en bättre översikt över kommunernas verksamhet, behov och idéer.

Med anledning av ovanstående yrkar distriktsstyrelsen:

att distriktsstyrelsen skall utarbeta ett system där alla kommuner får en DS-fadder.

56



57

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

58

11.motioner

59

distriktsstyrelsens samarbete med kommuner och klubbar Under de senaste åren har SSU Kronoberg vuxit något enormt, främst tack vare SSU Växjö men också från andra delar av landet. Vi har sett en ökning av antalet medlemmar men samtidigt får jag en känsla av att medlemmarnas engagemang och aktivism mins-kar. Självklart har kommunerna och klubbarna det största ansvaret för sina medlemmar och den verksamhet som bedrivs just där men jag tror att distriktsstyrelsen och även anställd kan ha ett större arbete tillsammans med kommuner/klubbar för att stötta upp och hjälpa till. På ett sätt man har gjort det under föregående år är att ha ringkvällar till exempel och få tag i medlemmar på det sätter från distriktets håll vilket vi i kommuner-na är tacksamma för den hjälpen.

Jag anser att kommande styrelse och även ombudskamrat borde besöka de kommuner/klubbar som vill och även ha fler aktiviteter som berör hela distriktet än just studierna som många av oss som varit medlemmar några år nu redan har gått och man tappar lätt kontakten och engagemanget i distriktet om man inte sitter med i styrelsen själv. Och jag tror att många av våra medlemmar vill möta styrelsen och se vilka personer som styr arbetet i SSU Kronoberg och skapa en personlig kontakt.

Med anledning av ovanstående yrkar jag därför att • Distriktsstyrelsen samt ombudskamrat ska besöka de kommuner och klubbar som vill minst en gång under ett år. • Arbetet med unga förtroendevalda fortsätter och utvecklas mer för att de unga som har uppdrag i vårt län ska träffas och byta erfarenheter. • Distriktsstyrelsen har uppföljningar eller någon forma av dialog med kommunernas och klubbarnas styrelse med vad som är på gång och vad styrelsen arbetar med. • Distriktet minst en gång om året har någon typ av konferens, läger, kurs eller lik nande under flera dagar utöver DÅK:en för att skapa kontakter och väcka engagemang hos både nya och gamla medlemmar från alla distriktets hörn.

Sara Rosén Andersson SSU Ljungby

60

Distriktsstyrelsens utlåtandeFöredragande: Pontus Samuelsson

Tack för en mycket välskriven och viktig motion.Motionären beskriver ett läge där aktivism och engagemang i medlemskåren minskar. Det är allvarligt, utan engagerade och aktiva medlemmar tappar den unga socialdemo-kratin sitt syfte - att få folk i rörelse för frihet, jämlikhet och solidaritet. Vi varken kan eller ska ha det på detta viset.

Motionens fyra att-satser formulerar olika arbetssätt för att främja kommunernas medlemmar till fortsatt engagemang och aktivism. Det är en självklar uppgift att di-striktsstyrelsen och ombudsmannen ska besöka de olika klubbarna och kommunerna i sin verksamhet för att genom apande kontakt kunna identifiera, diskutera och lösa utmaningar, fånga upp idéer och knyta ihop distriktets alla delar. Vissa av förslagen är något som redan återfinns i distriktsstyrelsens uppdrag och som kommer att ha be-handlats under DÅKen. Nätverket för unga förtroendevalda är en viktig del i att stärka och utveckla våra unga politiker i valda församlingar, varför detta redan prioriteras högt av distriktsstyrelsen. Utöver DÅKen samlas distriktets medlemmar flera gånger under verksamhetsåret för grundkurshelger, där nya och gamla medlemmar bildar sig i vad so-cialdemokrati är, samtidigt som gamla medlemmar ofta bidrar genom föreläsningar och/eller handledning.


att bifalla att-satserna 1 och 3att besvara att-satserna 2 och 4

61

Förstatliga svensk skolaRegeringens mål för skolan lyder “Målet är en förskole- och grundskoleutbildning av hög och likvärdig kvalitet. Alla ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt.”

I bjärt kontrast till det målet står skolans utveckling. Tyvärr har resultaten i svensk skola under en längre tid sjunkit i jämförel-se med andra OECD länders skolresultat enligt PISA studien senast publicerad 2012. Vad som är om möjligt än värre är dock att skillnaderna i skolans likvärdighet ökat markant sedan början av 1990-talet. Ett av de stora problemen i skolan är att huvudmännen och de som betalar för den offentliga skolan är kommunerna medans staten närmare bestämt skolverket bestämmer innehållet i undervisningen.

Många kommuner har inget direkt intresse av att utbilda sin lokala ungdom i en värld med en internationell arbetsmarknad och stora befolknings förflyttningar i och med urbanisering Dessutom finns kommuner med ett befolkningsunderlag som försvårar finansieringen av skola. Det leder till att kommunerna i vissa fall avsiktligt eller oavsikt-ligt underfinansierar skolan och därmed uppnås inte dem av staten uppsatta målen för verksamheten. För att komma till rätta med det problemet måste staten inte bara vara uppdragsgivare (bestämma vad undervisningen ska innehålla) utan och finansiär och huvudman.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/barn--och-ungdomsutbildning/mal-for-barn--och-ungdomsutbildning/ http://www.dagensarena.se/redaktionen/veckans-graf-sa-sjunker-resultaten-i-svens-skola/ http://nationalekonomi.se/filer/pdf/38-2-cvg.pdf

Därför yrkar jag på att:

• Att: SSU Kronoberg ska verka för att Socialdemokraterna i Kronoberg och i för- längningen partiet i riket ska verka för att svensk skola ska förstatligas• Att: Motionen ska skickas vidare till nästkommande partikongress

Hans Gustafsson

62

Distriktsstyrelsens utlåtandeFöredragande: Mattias Dahlberg

Distriktsstyrelsen vill börja med att tacka motionären för en extremt välskriven och välformulerad motion. Distriktsstyrelsen håller med motionären i den verklighetsbe-skrivning han ger. Även Distriktsstyrelsen är kraftigt oroade över elevernas sjunkande resultat till följd av att skolan förvandlats till en politisk sandlåda och en aldrig sinande kassagris åt riskkapitalister. Vi unga Socialdemokrater måste värna en skola som ger samma förutsättningar för alla, oavsett var man bor eller vilken socioekonomisk bak-grund man än har. Det här även något som vi starkt uttrycker i vårt ungdomspolitiska handlingsprogram.


att bifalla motionen i sin helhet

63

Motion om förtroendevaldas arvoden Våra förtroendevalda inom arbetarrörelsen, om det så är i politiken eller i fackrörelsen, har ett viktigt uppdrag, att företräda arbetarna. Tyvärr händer det inte alltid att företrä-darna agerar på ett accepterat sätt och som gör att förtroendet minskar och ett förakt för de förtroendevalda skapas. Ett exempel på det är kommunal-skandalen som uppda-gades i år då man bland annat förskingrat medlemmarnas egna pengar och samtidigt får de styrande en rejäl lön som mäter sig högre än många arbetare i vårt land samt de som avgår får ett avgångsvederlag som inte på något sätt är rimligt. Vi är alla arbetarrörelsen och vi representerar den svenska arbetarklassen och ska också kunna befinna sig på samma nivå som folket vi företräder. Ersättningen för represen-tationsarbeten bör därför eftersträvas att vara samma summa som den genomsnittlige arbetstagaren i Sverige. Utgångspunkten är då att ersättning i form av arvoden följer lönesättningen i landet genom höjningar, sänkningar, inflation och så vidare för att visa att politiker och fackliga företrädare är desamma som svetsaren, undersköterskan eller läraren.

Med anledning a ovanstående yrkar jag därför att • SSU Kronoberg ska sträva efter att ersättningsnivån för politiska och fackliga uppdrag ska vara den samma som för den genomsnittlige inkomsttagaren i Sverige• SSU Kronoberg antar motionen som sin egen• Motionen skickas vidare till Socialdemokraterna i Kronobergs distriktsårskonferens

Sara Rosén AnderssonSSU Ljungby

64

Distriktsstyrelsens utlåtandeFöredragande: Cornelia Ennefors

Förtroendevalda politiker inom arbetarrörelsen har som motionen lyfter ett ack så viktigt uppdrag i att företräda arbetare runt om i landet. Att de förtroendevaldas löner då ska spegla de som de företräder är av största vikt för arbetarrörelsens anseende. Detta lyfts uttryckligen upp i motionens strävan av att ersättningsnivåer ska spegla den genomsnittliga svenska lönen. Detta anser vi i dikstriktsstyrelsen vara en självklarhet för oss som socialdemokrater och väljer därför att bifalla motionen i sin helhet.


att bifalla motionen i sin helhet

65

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

66

12.stadgar nHär nedan presenteras ett utdrag av de stadgar som antogs på SSU-förbundets kongress 2015. Utdraget gäller de delar istadgan som innehåller regler och information kring distriktets verk-samhet. En fullständig stadga kommer att finnas tillgängligunder Distriktsårskonferensen. Beslut om eventuella ändringar i ned-anstående stadga görs på DÅK:en.

67

§5 SSU-distriktet

SSU-kommunerna sammansluter sig i distrikt, vars områden fastställs av förbundskongressen.SSU-distriktet har till ändamål; att inom det område som kongressen fast-ställt, samordna alla till förbundet anslutna SSU-kommuner att samordna arbetsgivaransvaret samt skolnings-arbetet inom det fastställda området att upprätthålla ett nära samarbete med SSU-kommunerna och förbundssty-relsen jämte närstående organisa-tioner inom verksamhetsområdet att värva er medlemmar till SSU.6 Stadgar - SSU:s förbundskongress 2015

MOMENT 5.1 DistriktsstyrelsenÅrskonferensen ska välja en styrelse för ett (1) år. Styrelsen är ansva-rig för verksamheten, administratio-nen och demokratin i organisationen. Distriktsstyrelse ska bestå av minst sju (7) ledamöter och bör bestå av ett udda antal ledamöter.Ordförande och kassör väljs sär-skilt. I styrelsen ska ansvariga för studier samt för protokoll och för facklig/ politisk verksamhet utses. Distriktsstyrelsen ska också utse ansvarig person för medlemsregist-ret.

Distriktsstyrelsen är mellan årskon-ferenserna distriktets högsta beslu-tande organ och ansvarar för stu-dier, personalansvar och för att det upprättas en verksamhetsplan i di-striktet. Styrelsen är inför årskon-ferensen ansvarig för förvaltningen. Distriktsstyrelsen ska tillsända en redogörelse för verksamheten och den ekonomiska förvaltningen till för-bundsstyrelsen senast den 15 maj.

Distriktsstyrelsen ska sammanträda minst sex (6) gånger per år. Sty-relsen ska inför årsmötet skriftli-gen avge redogörelse över det gångna verksamhetsåret samt berättelse över den ekonomiska förvaltningen. Extra styrelsesammanträde ska hållas om en tredjedel (1/3) av styrelsens le-damöter så fordrar. En styrelse är beslutför då mer än hälften av leda-möterna är närvarande.

MOMENT 5.2 DistriktsstadgarDistriktets årskonferens skall fast-ställa stadgar för distriktet. Dessa ska utgå från förbundets normal-stadgar för distrikt och eventuella tillägg får ej strida mot förbunds-stadgarna. Tvister rörande tolk-ning och tillämpning av stadgarna hänskjuts till förbundsstyrelsen. I de fall distriktet ej antagit egna stadgar gäller förbundets normal-stadga.

MOMENT 5.3 VerksamhetsårOm ej annat beslutats gäller att verksamhetsåret utgörs av kalender-år. Distrikt kan efter godkännande av förbundsstyrelsen arbeta efter brutet verksamhetsår/ räkenskapsår. I detta fall avslutas räkenskaperna per den 30 juni.

§6 Distriktsårskonferens

Distriktets högsta beslutande organ är årskonferensen. Distriktets års-konferens väljer distriktsstyrelse och revisorer jämte ersättare för dessa. Årskonferensen ska sammanträ-da på tid och plats som bestäms av distriktsstyrelsen.

Distriktsstyrelsen är ansvarig inför årskonferensen och ska till denna avge rapport över det gångna verk-samhetsåret samt berättelse över den ekonomiska förvaltningen. Distrik-tets årskonferens ska hållas före utgången av mars månad respektive september månad i det fall brutet verksamhetsår gäller. Kallelse ska vara SSU- kommunerna tillhanda se-nast åtta (8) veckor före dagen för årskonferensen.På årskonferensen ska följande frå-gor behandlas:

a) Styrelsens berättelseb) Revisorernas berättelsec) Frågan om ansvarsfrihetd) Förslag och styrelsens utlåtande över dessa e) Förslag från styrelsenf) Stadgeenliga valg) Ombudstak till nästkommande årskonferens h) Stadgar

68

SSU-kommunerna äger rätten att till varje distriktsårskonferens sända ett (1) grundombud, utöver detta kan SSU-kommunen erhålla er ombud som står i proportion till dess medlems-antal.Ombudsfördelningen utgår från det antal ombudsgrundande medlemmar som betalt sin medlemsavgift se-nast den 31 december föregående år. I SSU-kommuner med klubbar förde-las ombuden proportionerligt. I de SSU-kommuner där det både förekommer medlemmar som ej är med i klubbar och medlemmar som är med i klubbar fördelas ombuden proportionerligt mellan kommunen och klubbarna. Reg-ler för ombudsfördelning ska finnas i SSU-kommunens stadgar. Fördel-ningen måste vara proportionerlig och även ge representation åt de medlemmar som inte är med i någon klubb. I SSU-kommuner utan styrelse ansvarar distriktsstyrelsen för att medlemmarna kallas till ett av di-striktsstyrelsen arrangerat valmöte. I SSU-kommuner med styrelse ansva-rar denna för att medlemmarna kallas till ombudsval. Röstlängd fastställs av styrelsen utifrån förbundets med-lemsregister vid samma tidpunkt som kallelsen skickas ut, en (1) vecka före ombudsvalet. Ombudsval kan ge-nomföras på ett ordinarie medlems-möte. Valda ombud och ersättare ska vara inrapporterade till distriktet 3 veckor innan distriktsårskonferen-sen.

SSU-distriktets årskonferens fast-ställer ombudstaket för nästkommande årskonferens. Inom detta ombudstak fördelar sedan distriktsstyrelsen antalet ombudmellan de olika SSU-kommunerna pro-portionellt. Distriktets regler för ombudsfördelning kan överklagas till förbundsstyrelsen som slutligt avgör frågan. En representant från för-bundsstyrelsen äger rätt att närvara vid distriktets årskonferens och har där yttranderätt.Distriktsstyrelsen, funktionärer och revisorer ska närvara vid årskon-ferensen och har där yttrande- och förslagsrätt. Medlem tillhörande Sveriges Socialdemokratiska Ungdoms-

förbund som kan styrka medlemskap har tillträde till årskonferensen.

Endast ombud, som valts av SSU-klubb eller SSU-kommun tillhörande di-striktet, har rösträtt.Distriktsstyrelsens ledamöter samt i SSU-distriktet anställda ombudsmän kan ej väljas som ombud.

MOMENT 6.1 Distriktsårskonferens i mindre distrikt Distriktsårskonferens kan i di-strikt som den 31 december föregå-ende år har färre än sjuttio (70) ombudsgrundande medlemmar besluta att på nästkommande distriktsårs-konferens inte tillämpa den repre-sentativa fördelning av ombud såsom stadgas i §6. I sådana fall gäller istället att samtliga medlemmar i distriktet, utom distriktsstyrel-sens ledamöter samt i SSU-distriktet anställd personal, har rösträtt på årskonferensen. Skulle SSU-distrik-tet före nästkommande årskonferens ha uppkommit i er än sjuttio (70) ombudsgrundande medlemmar står di-striktsårskonferensens beslut ändock fast. I övrigt gäller samma regler som i §6.

MOMENT 6.2 ValberedningÅrskonferensen väljer en valbered-ning om minst två (2) ledamöter va-rav en (1) sammankallande. Valbered-ningenhar till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från kommuner-na rörande personvalsfrågor, och med utgångspunkt från detta bereda de personval som ska äga rum på det kommande årskonferens.

69

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

70

13.Val till distriktets olika uppdrag Förutom oss medlemmar och klubbar är Distriktsstyrelsen det viktigaste organet för SSU Kronoberg. Det är styrelsen som har yttersta ansvaret för SSU Kronoberg och att den verksamhet som ni ombud på DÅK:en beslutar om uppfylls under året.

Samtliga medlemmar i distriktet har haft möjlighet till att nominera vil-ka personer de tycker ska sitta i styrelsen. Under DÅK:en 2015 valdes en valberedning som i år har haft uppgiften att samla in alla nomineringar och utifrån olika kriterier lägga förslag på vilka personer som de, i samverkan med medlemmarna, ser som lämpliga att leda SSU Kronoberg under 2016.

Under 2015 har valberedningen bestått av följande personer:Ola Palmgren (sammankallande), Sara Rosén Andersson och Per Hultman.

71

Fastställande av antalet ledamöter till distriktsstyrelsen. Efter att ha tagit del av medlemmars, nuvarande styrelsens åsikter samt egna reflektio-ner efter alla intervjuer föreslår valberedningen att storleken på styrelsen bör utökas under 2016. Detta för att få en bra flexibilitet och stark styrelse som kan arbeta för Kronobergs bästa.

FörslagValberedningen föreslår distriktsårskonferensen:

att SSU Kronoberg distriktsstyrelse 2016 ska bestå av 9 ledamöter

72

Val av distriktsstyrelse Under hösten 2015 påbörjade valberedningen ett arbete för att ta fram en ny distrikts-styrelse. Efter samtal med sittande styrelse, lokala förtroendevalda samt distriktsper-sonal kom vi fram till följande lämpliga kriterier att eftersträva i kommande styrelse: Representation utifrån kön, rasifiering, geografi och ålder, engagemang och erfarenhet i ledarskap samt god kännedom om distriktets utmaningar och styrkor. Politiskt driv och smittsam peppighet har också varit två kritierier som valberedningen eftersökt i vårt arbete. Att man deltagit på grundkurser är något som valberedningen värderat högt i urvalsprocessen då distriktet kommer behöva lägga större fokus kring studieverksam-heten under 2016.

Vi har jobbat för att tillgodose inkomna nomineringar samt inspel från medlemmar inn-an, under och efter nomineringsperioden. Efter behandling av inkomna nomineringar i form av bl.a personliga intervjuer känner sig valberedningen trygga i följande förslag. Med anledning av ovanstående text föreslår valberedningen följande personer till 2016-års distriktsstyrelse:

Ordförande (Nyval)

Kassör (Omval)

Studieledare (Omval)

Vice Ordförande (Nyval)

Internationell Ledare (Nyval)

Facklig Ledare (Nyval)

Feministisk Ledare (Nyval)

Ledamot (Nyval)

Ledamot (Nyval)

Pontus Samuelsson,Cornelia Ennefors,

Alicia Dickner,Stefan Marusic,

Tajma Sisic,Mattias Dahlberg,

Thea Larsen,Adelisa Barakovic,

Iman Hussein,

73

19. Val av revisorer

20. Val av valberedning Årskonferensen väljer en valberedning om minst tre (3) ledmöter varav en (1) samman-kallande. Valberedningen har till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från kommunerna rörande personvalsfrågor, och med utgångspunkt från detta bereda de personval som ska äga rum på den kommande årskonferensen. Samtliga medlemmar kan nominera personer till valberedningen under distriktsårskonferensen 20-21 februari.

Revisorerna har till uppgift att granska SSU Kronobergs ekonomi och verksam-het. Valberedningen har efter ett gediget arbetet kommit fram till följande förslag till revisorer samt revisorsersättare:

Olof Björkmarker, RevisorMartina Forsberg, RevisorMagnus Carlberg, Revisor

Olja Pekusic, RevisorsersättareMartina Gustafsson, RevisorsersättareGiselle Iskandar, Revisorsersättare

74



75

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

76

14.ombudstak

77

Faställande av ombudstak Distriktsårskonferensen faställer varje år ombudstaket inför nästkommande årskonferens. Ombudstaket för 2016 var 45 stycken ombud.

I enlighet med ovanstående text yrkar distriktsstyrelsen:

att ombudstaket för 2017 års distriktsårskonferens faställs till 45 ombud

78



79

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

80

15.mötesordlista

81

Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.Ajournera Uppskjuta ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka etc. När mötet återupptas är det formellt samma möte som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfäl-lena.

Ansvarsfrihet En styrelse beviljas ansvarsfrihet av årsmötet sedan mötesdeltagarna tagit del av styrelsens och revisorernas berät-telser och därefter haft tillfälle till en fri och öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet beviljas en styrelse som har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Det innebär att styrelseledamöterna inte sena-re kan ställas till ansvar för något som hänt under det år de beviljats ansvarsfrihet för.

Att-sats Kärnan, själva kravet, i ett yrkande, en motion eller proposi-tion, skrivs oftast i formen av en att-sats, en mening som inleds med ordet att.

Avslag Förkastande av yrkande, motion eller proposition.

Beslut Avgörande i en fråga, dvs det styrelsen eller mötet enats om.

Beslutsgång Sätt att fatta beslut på: vanligen försöker man först fatta beslut med acklamation, går inte detta görs en försöksvotering (öppen omröstning), om inte heller detta är möjligt tillämpas votering (sluten omröstning).

Besvarad En motion anses besva-rad om man anser att kraven som ställs i densamma redan är tillgo-dosedda.

Bifall Accepterande, godkännande av yrkande, motion, eller proposi-tion. Motsatsen kallas avslag.

Bordläggning Beslut att uppskjuta ett ärende till ett senare möte.

Dagordning Förteckning över ärenden som ett möte ska be-handla. Dagordningen fastställs slutgiltigt av mötet. Kallas även föredragningslista. I vissa fall görs skillnaden att föredragningslistan omfattar endast en dag medan dagordningen omfattar flera.

Enkel majoritet Mer än hälften av rösterna.

Förslagsrätt Rätt att komma med förslag till styrelse- eller årsmöte. Kallas även yrkanderätt. Alla med-lemmar har som regel förslagsrätt (genom att man kan motionera) till årsmöte inom sin förening, sin distriktsorganisation och den nationella organisationen.

Försöksvotering Brukar göras sedan votering begärts för att man skall slippa sluten omröstning som är mer omständlig. Försöksvote-ring sker i regel med handuppräck-ning.

Justera Kontroll av att mötes-protokollet är riktigt, dvs att det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Ett protokoll är inte giltigt förrän efter juste-ring. Justering görs av person som mötet valt till justerare.

Jämkning Sammanförande av två likartade yrkande till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av dem som gjort yrkandena.

Kallelse Meddelande till medlem-marna om tid och plats för årsmö-tet.

Konsensus När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker det-samma i en fråga.

Kontrapropositionsvotering Voteringar som görs för att få fram ett motförslag till huvudförslaget (i regel styrelse- eller utskotts-förslaget) i huvudvoteringen. Två av förslagen sätts mot varandra åt gången tills ett enda förslag är kvar. Detta förslag ställs mot

huvudförslaget.

Kontrareplik Kort inlägg av person som tidigare haft talan och som har bemöts av en replik.

Lägga något till handlingarna Innebär att ärendet noteras i protokollet utan att vidare beslut tas i frågan. Föregående mötes protokoll och rapporter är exempel på dokument/ärenden som oftast endast läggs till handlingarna.

Majoritet Flertalet vid en omröst-ning. Majoritet kan vara relativ, d v s innebära det förslag som har fått fler röster än övriga förslag; abso-lut majoritet (enkel majoritet), då det krävs flertalet av det samman-lagda antalet avgivna röster; eller kvalificerad, då det krävs 2/3 eller 3/4 eller 4/5 av de avgivna röster-na. Vid stadge- eller avgiftsbeslut är kvalificerad majoritet vanlig (anges oftast i stadgar).

Mandatperiod Tidsperiod, i SSU ett år, som förtroendevald (ex ordfö-rande, styrelseledamot) väljs för.

Motion Förslag (oftast skriftligt) till tex. årsmötet från enskild per-son eller grupp av personer.

Nominering Förslag på personer till förtroendeposter, som t ex ord-förande eller styrelseledamot.

Omröstning Röstning. Omröstning kan vara öppen, genom t ex hand-uppräckning, eller sluten, t ex med hjälp av röstsedlar. Sluten omröst-ning förekommer vid personval.

Ordningsfråga Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exem-pelvis yrkande om streck i debat-ten, ajournering för lunch, sakupp-lysning eller propositionsordning. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan.

Paragraf Man brukar dela in proto-kollet i paragrafer, d v s olika delar som behandlar en sak var.

Plenum Förhandlingar i plenum,

82

innebär att alla röstberättigade samlas i kongressalen för att fatta beslut.

Presidium De som leder ett större möte. Består ofta av ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare.

Proposition Styrelsens förslag till årsmöte, distriktsmötet. Propo-sition kan också allmänt betyda förslag.

Propositionsordning Den ordning i vilka framförda förslag ställs under beslut. Ordningen föreslås av ord-föranden och fastställs av mötet.

Protokoll Skriftlig handling, förd av sekreterare, som är en redo-görelse för vad som skett under ett möte. Vanligtvis antecknas endast frågans innehåll samt beslut (beslutsprotokoll). Någon gång kan även diskussionen refereras (diskussionsprotokoll). Protokoll skrivs helst ut på dator eller maskin och protokollen förvaras på säkert ställe. Protokollet måste justeras av justeraren för att bli giltigt. (se Justerare)

Redaktionskommitté Kommitté som, under distriktsårskonferen-sen, gör förslag till uttalanden samt justerar förslag till text inför beslut etc.

Remiss Överlämnande av ärende till någon instans, t ex styrelse, för utredning eller kommentar. Kan också betyda själva resultatet av en utredning. Jämför återremiss.

Replik Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från talarstolen. Kallas även genmäle. Replik bryter talarlistan. Se kontra-replik.

Reservation Kan anmälas i sam-band med beslut och innebär att man tydligt vill markera att man tar avstånd från beslutet. Reservation kan vara blank eller motiverad. Re-servation skall tas till protokollet. En annan form av reservation är att

anmäla och få antecknat att man ej deltagit i beslutet.

Revision Granskning av styrelsens förvaltning. Granskningen omfat-tar främst den ekonomiska förvalt-ningen men även verksamheterna i övrigt, s k sakrevision. Revisionen görs av revisorer som väljs av års-mötet.

Revisor Se revision.

Röstlängd Förteckning över de röstberättigade på ett årsmöte. Endast de personer som finns med i röstlängden har rösträtt och därmed möjlighet att fatta beslut på årsmötet.

Rösträkning Räkning av rösterna vid försöksvotering eller sluten omröstning (votering).

Rösträknare De personer som utses vid ett möte för att räkna samman de avgivna rösterna, vid eventuell försöksvotering eller sluten omröstning (votering).

Rösträtt Rätt att rösta på t ex sty-relse- eller årsmöte.

Sakupplysning Upplysning som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmötet; en sakupplysning går före i talarlistan.

Stadgar Handling som fastställer under vilka former en förening skall arbeta. Stadgarna skall finnas tillgängliga för varje medlem. Stad-geändring kan oftast ske endast genom kvalificerad majoritet.

Streck i debatten Om man anser att det pratats nog i en fråga kan streck i debatten begäras. Ordfö-rande tar då upp denna fråga och om mötet bifaller detta avslutas debatten efter att alla yrkanden och talarlistan justerats, dvs alla som har yrkanden får presentera dem och därefter får alla som så önskar sätta upp sig på talarlistan. Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan.

Styrelse De personer som utsetts av årsmötet att handlägga en förenings angelägenheter mellan årsmötena.

Suppleant Ersättare i t ex styrelse. Suppleant inträder för ordinarie ledamot då denne har förhinder. Suppleanterna kallas till alla sam-manträden och har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Då suppleanten ersätter någon i styrelsen har de däremot även rösträtt.

Talarlista Lista, som förs av mötes-ordförande, över de som begärt ordet under ett möte.

Tilläggsatt-sats Ett tillägg till tidi-gare yrkande, motion eller propo-sition. Tilläggsatt-satsen måste gå i yrkandets, motionens eller propo-sitionens anda, annars är den att betrakta som ny fråga.

Valberedning Kommitté, i regel ut-sedd av årsmötet, för utarbetande av förslag till val av bl a styrelsele-damöter vid kommande årsmöte.

Verksamhetsplan Plan för hur för-eningen/organistionen skall arbeta under det närmaste året/åren.

Verksamhetsberättelse Redogö-relse från styrelse över viktigare händelser under det gångna året. Underställs årsmötet för godkän-nande.

Votering Räkning av rösterna. Skall alltid göras då någon begär det. Då votering begärs görs först en s k försöksvotering genom hand-uppräckning. Begärs votering även efter detta sker voteringen (sluten omröstning). Jämför acklamation

Yrkande Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte.

Yttrande Styrelsens utlåtande över exempelvis en motion.

Återremiss Ett utrett förslag åter-förvisas för ytterligare utredning.

83



84

SSU Kronobergs


PAMP IT UP

upp till pamp!

DÅK-handlingar 2016

Documents

Transcript of DÅK-handlingar 2016