Of

fe

nt

lig

t m

ed

de

la

nd

e t

ill

al

la

ut

de

ln

ing

sp

un

kt

er

H A L L Å T E N N A R !S T A D E N B E R Ä T T A R O M N Ä R I N G A R N A .

2/2011

Hjälpa till med att bilda nya företag. Ge stöd och råd åt de lokala företagarna.

Verka för att de företag som finns i Kristinestad fungerar så bra som möjligt Jobba för att nya företag etablerar sig i Kristinestad.

Samordna det lokala företagandet och annan lokal kommersiell verksamhet som marknader och turism.

Se där de förväntningar Kristinestadsbor-na ställer på Näringslivcentralen, för-väntningar som är lika med dess arbets-uppgifter.

Näringslivscentralen i Kristinestad är ett ak-tiebolag och staden äger alla aktier. Aktieka-pitalet är 25 000 euro. Näringslivscentralen har verkat sedan början av året (på Rådhus-gatan 2 vid torget) och kom till som ett svar på de lokala företagarnas behov och på ett allmänt behov av att samordna kommersiell verksamhet som marknader och turism.

På Näringslivscentralen jobbar Raimo Man-sikkamäki, som är VD och (måndag och tis-dag) Börje Lång som är näringsombudsman. Rådgivningen är tills vidare avgiftsfri.

Raimo Mansikkamäki, som är uppvuxen i Östermark (Teuva), jobbade i Vasa i försäk-rings- och banksektorn och var 1997-2010 direktör för Startia, som på olika sätt hjälper och stöder företagare. Efter pensioneringen 2010 anställdes han 2011 som VD för Nä-ringslivscentralen. Han arbetar nu deltid men går över till heltid i årsskiftet.

Skillnaden mellan Vasaregionen och Kristi-nestad beskriver han så här:

- I Vasaregionen som omfattar tio kommu-ner kommer kanske tre hugade företagare fram med en idé, men bara en av dem bildar ett företag. I Kristinestad startar två av tre idékläckare ett företag.

- Det har med omständigheterna och omgiv-ningen att göra: antingen bildar du ett företag och sysselsätter dig själv eller så flyttar du nå-gon annanstans, säger han.

En annan omständighet som sporrar nyföre-tagandet i Kristinstad är den värdesedel som Näringslivscentralen (tidigare staden) tillde-lar den som startar ett företag.

En tredje sak som skiljer Kristinestad från Vasaregionen är enligt Raimo Mansikkamäki att företagarna här för det mesta kommit till rätta på egen hand då de inte brytt sig eller vetat om att söka finansiellt stöd som de kun-nat få. De som klarat sig själva driver därför ett solitt företag.

I KRISTINESTAD BILDAS ett företag i veckan. Näringslivscentralen är med om att grundlägga så gott som vart och ett av dem.

Den 12 oktober hade hittills i år 32 nya fö-retag sett dagens ljus i stan.

De flesta nya företag är enmansföretag; personer som skapar sig en arbetsplats med hjälp av det egna företaget. Det i sig är vik-tigt och bra.

- Men om ett år anställer en och annan av de här företagarna någon eftersom de inte hinner med allting själv, menar Näringslivs-centralens VD.

I regionen finns 650 företag av vilka 450

är i gång. Det är ett stort antal i förhållande till befolkningsmängden.

För att locka företag, inte minst utländska företag, till Kristinestad gäller det att kunna hänvisa till en fin hamn, tomtmark, tillgång till arbetskraft, politisk stabilitet...

RAIMO MANSIKKAMÄKI säger att det handlar mest informationsteknologi och en-ergi:

- IT är stort och blir större. Vindkraften är intressant. På Björnön finns möjligheter att inrätta en vindpark, liksom vid Gamla När-pesvägen, i Uttermossa och i Sideby. Här be-hövs kunnig personal och lokala underleve-rantörer. Byråkratin är krånglig och den nya stamledningen är viktig för oss. Men får vi i gång med de första möllorna ordnar det sig.

Att vidareförädla stans trumfkort mark-naderna, bland annat så att fler intressan-ta försäljare kommer hit, gärna allt längre i från, är också en utmaning för Näringslivs-centralen. Liksom att förbättra den lokala gästfriheten (i bästa Cittaslow-anda) genom att turistmässigt lyfta fram allt det goda, in-tressanta och värdefulla i Kristinestad. Stan ska marknadsföra sig inåt och utåt.

Den nya marknadsföringschef, som ersät-ter turistsekreterarfunktionen och tillträder i årsskiftet, arbetar i direkt anslutning till Näringslivscentralen och i samarbete med Cittaslow-projektet, som på sitt sätt går hand i hand med Näringslivscentralen och delar samma utrymmen. Här inrättas små-ningom ett informationscentrum för invåna-re, gäster och företagare.

Många skapar sitt eget jobb

Klart för operation. . .

För att locka företag till Kristinestad måste vi lyfta fram allt det fina som finns här, säger Näringslivscentralens VD Raimo Mansikkamäki.

Fo

to

: Ul

f G

rin

dg

är

ds

Fo

to

: ra

imo

he

nt

to

ne

n

Stadsstyrelsens ordförande Hans Ny-bond, som julhälsning till Kristinestads-borna: vad har Cittaslow-statusen betytt för stan under 2011?

- En synlighet som vi aldrig tidigare haft. Radio Åland ringde och ville ha en intervju. Det ska mycket till för att få ålänningarna att intressera sig för det som händer i ri-ket. Det samma gäller de finskspråkiga tid-ningarna. Nuförtiden måste kommunen ha ett brand, och det här sitter bra för Kristi-nestad.

Vad betyder Cittaslow i fortsättningen?

Vi har ett tvåårigt Cittaslow-projekt där vi anställt en projektledare. Cittaslow aktive-rar också näringslivet. Den nya näringslivs-centralen och Cittaprojektet finns i samma utrymmen. Slow Food betonar det närpro-ducerade. En festmiddag består ju av Slow Food. Och vill du besöka en förtjusande stad söker du dig till en Cittaslow-stad. I båda fallen handlar det om livskvaliteten.

Hur påverkar Cittaslow det kommunalpo-litiken?

Vi har ett gemensamt tema och det är trev-ligt, det har vi inte haft förut. Det är som med Öppna portar. De politiska partierna är intresserade av att lyfta fram vår lilla stad. Sedan finns nog ett och annat att slåss om.

Hur integreras Cittaslow i det kommuna-la beslutsfattandet?

Via stadsplanen och de beslut som fattas i planeringen. Här gäller att skilja mellan gamla och nya bostadsområden. Gamla stan ska hållas som Gamla stan; vi behöver ersät-ta asfalten med nubbsten och nogsamt av-göra vilka hus som renoveras och vilka som ska bort. Nybyggda områden kan vara mera som invånarna vill ha dem. Slow Food lyf-ter fram egna produkter och då är potati-sen viktig, det handlar inte bara om en mass-produkt, här finns många olika sorter och de ska marknadsföras. Och i Skaftung finns Highland-kor.

Nästa höst är det kommunalval – syns Cittaslow där?

Cittaslow blir knappast valtema då alla är överens om det.

Men säkert träder ”kartritarna” fram igen och olika slags kommunsammanslagningar kommer på tal enligt traditionellt mönster. Men vi ska minnas att Kristinestad genom-förde sin fusion 1973.

Fast Cittaslow kan bli tema på det viset att det stärker identiteten och gör det svårare att ingå i en storkommun. Vi som bor här tycker om vår hembygd.

Kristinestad profilerar sig som julstad. Stadsstyrelseordförandes önskemål till julgubben?

Att en del av statistikcentralen placeras i Kristinestad till följd av statens decentrali-seringsprogram.

Att Kristinestad får det extra finansierings-stöd på 1 miljon som vi uppvaktat om. Att den kommunala och statliga planeringen av vindkraften går framåt så att vi nästa vår ser nya vindmöllor på Pohjolan Voimas om-råde på Björnön och i Ömossa.

God Jul och Gott Nytt År!

”En synlighet vi aldrig haft”

I januari i år köpte staden Kristinestad byggnaderna på Sjukhusbacken - 10 000 kvadratmeter fastighetsmassa och 11 hek-tar mark - för 400 000 euro. I komplexet

som en gång var Bottenhavets sjukhus finns fullt användbara operationssalar och en au-toklav-avdelning för sterilisering.

Oy KristinaMedi Ab, som bildades i somras ska använda operationssalarna för i huvud-sak dagkirurgi på i övrigt friska människor, men avsikten är att småningom utvidga verk-samheten till specialområden som gastropi, urologi, ögon-, hals-, kärl- och ortopediska operationer samt plastikkirurgi. Staden äger 30 procent av aktierna i bolaget och privata återstoden. Aktiekapitalet är 500 000 euro.

KristinaMedis patienter åker i regel hem till natten, men den som behöver hjälp ef-ter operationen kan stanna över natten på uppvakningsavdelning eller i hälsocentralen.

KristinaMedis kunder är i främsta hand lä-

Klart för operation. . .karna, det vill säga kirurger som hyr in sig och opererar sina patienter. Kristina-Medi erbjuder tjänster åt K5, grannkommunerna, centralsjukhusen i Vasa, Seinäjoki och Björ-neborg, som vill korta operationsköerna för att inte tvingas betala böter samt åt försäk-ringsbolagen som försäkrat sina kunder och enskilda som har möjlighet att utnyttja Kris-tinaMedi.

Steriliseringsavdelningen erbjuder hälso-central och tandläkarmottagning sina tjäns-ter.

Företagets logo är klar, liksom de övriga delarna i brandet. Verksamheten inleds så snart regionförvaltningsverket beviljat till-stånd och personal samt utrustning finns på plats.

Raimo Mansikkamäki, som är ordförande i KristinaMedis styrelse, räknar med att verk-samheten får ringverkningar på Sjukhus-backen och i stan i övrigt.

Specialisterna samlas på Sjukhusbacken

En del av statistikcentralen kunde gärna placeras i Kristinestad, tycker stadsstyrel-sens ordförande Hans Nybond.

Utanför hälsocentralen är det trångt på parkeringsplatsen igen.

På Sjukhusbacken kommer att finnas det mesta som berör hälso- och sjukvård - förutom ett sjukhus.

– Därför behöver området ett nytt namn, säger stadens vård- och omsorgsdirektör och ledande läkare Peter Riddar.

Tills vidare talar han om Hälsocampus; ett servicekvarter, en serviceinriktad stadsdel som staden med arkitekten Hennu Kjisiks medverkan vill knyta samman med gamla stadscentrum, närma östra och västra sidan till varandra.

I Hälsocampuset samlas den social- och hälsovårdsmässiga basservicen. Här finns redan Rådgivningen och Socialbyrån.

Peter Riddar säger att servicenätet behö-ver förnyas och koncentreras. I byarna ska finnas en servicepunkt med hälsovårdare; ett servicecentrum där omsorgen verkar i några timmar. En annan del av servicen blir rörlig och gör hembesök.

Det som finns i endast en upplaga koncen-treras till Hälsocampuset: akutmottagning-en, läkarmottagningarna (offentliga och privata), tandvården, arbets- och företags-hälsovården, laboratorium, röntgen, dialys och fysioterapin. Dessutom finns här Kris-tinaMedi med sina operationssalar.

Och, berättar Peter Riddar:

– Därtill kommer Familjecentralen som är tvärsektoriell och berör alla livsskeden: späd-barn, ungdomar, vuxna och seniorer. Här finns barnrådgivningen, socialbyrån och den psy-komentala vården. Här finns Barncentralen liksom läkarmottagningar och företagshäl-sovård för dem som är mitt i livet samt en ge-riatrisk avdelning för de äldre.

Peter Riddar säger att samspelet är den stora utmaningen här. Var och en avdelning

har sin egen budget men också ett funktio-nellt ansvar för verksamheten. Rutinerna är viktiga men kan också fungera så att de täcker bristerna. I viss mån räddar de, men är också någonting som vårdpersonalen kan gömma sig bakom.

– Hierarkin håller oss från varandra. Soci-alarbetaren och psykologen vet för litet om varandra. Men det är viktigt att veta vem som kan backa upp. Vi jobbar ensamma och i team. I ett tvärsektoriellt sammanhang hit-tar vi funktionella arbetssätt, de växer fram av sig själva, beroende på omständigheter-na. En 40-åring och en 80-åring med lung-inflammation har olika behov i akuten, med-icinskt och socialt. Olika ärenden hanteras olika: i bland fattat två personer ett gemen-samt beslut, i bland krävs hela maskineriet för det.

– Ett gemensamt kafferum undanröjer grän-ser, menar Peter Riddar.

GERONTOLOGIN (som handlar om det normala åldrandet) behöver bli bättre. Det kan vara svårt att veta om det är fråga om sjukdom eller åldrande. Äldre behöver råd-givning i likhet med barnen.

– Kanske blir det så att vi kallar in 68-70 -åringar på hälsoträff (68 är den allmänna pensionsåldern), vi kontrollerar dem och er-bjuder hjälp vid behov. Och sedan håller vi kontakt med dem, säger Peter Riddar.

Geriatrin koncentrerar sig på de svåra fal-len. I Umeå finns ett geriatercentrum och via videokonferens kan geriatern där träffa tea-met. Hälsocampuset kan köpa tjänsten på annat håll, men det vore bra med egen ge-riater; en läkare som har helhetsansvaret för de äldre.

Efter årsskiftet blir bäddavdelningen akut-avdelning, en inremedicinisk kirurgiavdel-ning för patienter som är inne i högst 21 da-gar. Bäddavdelningen har nu 36 platser, på akutavdelningen minskar de till 12-16. För att lyckas behöver vi bygga upp hemvården. Akutavdelningen fungerar också som obser-vationsavdelning och för uppföljning av nyo-pererade från KristinaMedi. Därtill finns en liten avdelning för palliativ vård.

I Kristinestad utbildar YA närvårdare med geriatri som specialitet. I början av 2014 flyttar Yrkesakademin utbildningen till de utrymmen där bäddavdelningen nu finns. Den teoretiska undervisningen ger utrymme åt undervisning på fältet. Personalen utbil-das till handledare och får feedback av de studerande.

Peter Riddar ser ett Geriatriskt centrum som kronan på verket i Hälsocampuset. Bot-tenhavets Sjukhem bildar grunden och hit koncentreras det regionala toppkunnandet inom geriatrin. Här ska finnas fysiotera-peut, socialarbetare, sjukskötare, psyksköta-re, rusmedelsvårdare, väntjänst, folkhälsan, diakonissa...

– Men var och hur bygga ett demenshem i Cittaslow-anda i en tvåspråkig agrar miljö? frågar sig Riddar.

Kristinahemmet finns vid Salavägen men den tyngre anstaltsvården finns i Hälsocam-puset, tillsammans med Terveystalo, Kris-tinaMedi, Mikaela (fd Mendis), Saltkamma-ren och de privata fysioterapeuterna.

Allt – utom ett sjukhus. Så vad ska området heta? Kristinabacken? Hälsoborgen?

Kanske är det läge för en allmän namntäv-ling.

Men vad ska nya Sjukhusbacken heta?

Rådgivning och socialbyrå. Akutmottag-ning, läkarmottagning, tandläkare, före-

tagshälsovård. Laboratorium, röntgen, dialys, fysioterapi. KristinaMedi fyra

operationssalar. Och dessutom: Familjecentral, närvårdarutbildning och

Geriatriskt centrum.

Vård- och omsorgsdirektör Peter Riddar (th) presenterar planerna på ett lokalt hälsocampus för Nils Jacobsen (tv),

näringslivschef i Sokndal kommun i Norge, i samband med att han i oktober besökte Kristinestad.

Fo

to

: Ul

f G

rin

dg

är

ds

Hö s t e n 2008 åtog sig stads-fullmäkti-

ge att uppda-tera den lokala strategin.

Vintern och vå- ren 2010 job-bade stadsbor-na med profile-ringen. Lokalt branschfolk pla-nerade mark- nadsföringen. Stadsfullmäk-tige godkände strategidoku-mentet den 4 oktober 2010.

Som ett resul-tat av strategi-arbetet mark-nadsför sig Kris t ines tad nu som Cittas-low-stad, den första i Fin-land.

Ulf Grindgärds, som leder det lokala Cittas-low-projektet, talar om en pågående process:

– Stadsstyrelsen tillsatte en arbetsgrupp som 2010 bjöd in Kristinestadsborna att via ett stort antal öppna idéverkstäder lägga fram åsikter och idéer om hur stan ska profilera och utveckla sig. Idéverkstäderna hölls i de olika stadsdelarna och i princip för alla. Ar-betsgruppen höll också idéverkstäder som planerade marknadsföringen av brandet.

– Sedan stadsfullmäktige godkänt strategin ”Kristinestad 2020”; brandet och marknads-föringsplanen, som rättesnöre för Kristinestad var det för stadsstyrelsen en självklarhet att ansöka om Cittaslow-status, påpekar Ulf Grindgärds.

DET GODA LIVET är övergripande tema för den lokala strategin som lyfter fram tre temata: boende och livskvalitet, turism och evenemang samt företagande och näringsliv.

Strategin siktar på att säkra och förbättra livskvaliteten med hjälp av fler invånare, fler besökare, fler företag och fler arbetsplatser. Allt hänger ihop.

Cittaslow-statusen ledde till att staden i somras startade det tvååriga Cittaslow-pro-jektet som förankrar och förädlar den lokala Cittaslow-andan. Staden har i enlighet med strategin tillsatt en marknads- och kommuni-kationsgrupp som för brandingen och mark-nadsföringen av den vidare, i nära samarbete med Näringslivscentralen och Cittaslow-pro-jektet.

Strategin efterlyser en marknadsföringsko-ordinator som befrämjar marknadsföringen av den lokala profilen eller brandet, och där-för anställer Näringslivscentralen en mark-nadsföringschef som ersätter turistsekrete-raren.

Den nya marknadsföringschefen har ett bre-dade uppgiftsfält och ska marknadsföra lan-dets första Cittaslow-stad, inåt och utåt. Inåt mot invånarna, köpmännen och företagarna (och här ingår Cittaslow-budskapet), utåt ge-nom att locka besökare till Kristinestad och sälja turistföretagens tjänster och produkter.

Liksom Näringslivscentralen håller Cittas-low-projektet till på Rådhusgatan 2 i Cor-ner-huset invid torget. Då den nya marknads-

Det gäller att höja profilenföringschefen jobbar i sam-ma utrymmen bildar trion snart en hel-het som ger m ö j l ig h e t e r att inrätta den medborgarin-formation som också omtalas i strategin.

Näringslivs-centralen är ett skilt bo-lag, Cittaslow-projektet ett särskilt pro-jekt. Den kom-munala mark-nads- och kommunika-tionsgruppen länkar ihop dem och fung-erar som ar-be t s redskap för stadens förvaltnings-central.

Samtidigt är Medborgarinstitutets Med-borgarforum i färd med att omsätta den lo-kala strategin i praktiken bland annat ge-nom att informera om Cittaslow.

I BÖRJAN AV NOVEMBER höll Närings-livscentralen och Cittaslow-projektet i Kul-turhuset Dux en första gemensam plane-ringskväll för dem som nästa år ordnar evenemang som marknadsför stan.

Tillställningarna behöver samordning, och här har den nya marknadsföringschefen en uppgift.

I januari 2012 deltar Näringslivscentralen, Citta slow-projektet och marknadsförings-chefen i den nationella turistmässan i Hel-singfors.

I april är det resemässa i Tammerfors och allmän planeringskväll i Kristinestad med temat ”Kick off, snart kommer gästerna”.

En Romantik-vecka planeras i bästa Cittas-low-anda. Till detta kommer Matfestiv à la Slow Food och Internationella Citta slow-dagen.

Cittaslow-stad Kristinestad väcker intresse. Här Raumobor på studiebesök: Tarja Väre, verksamhetsledare för Rauman yrittäjät ry, Leena Ruusu-Viitanen, kommunal planeringsingenjör Raumo, Eija Pajula , kommunal marknadsföringsplanerare och Hannu Pässinen som represen-terar de lokala City-köpmännen. Värd är Cittaslow-projektchefen Ulf Grindgärds.

Budgeten för 2012 fastställs överallt un-der viss osäkerhet. Kraven på att den of-fentliga ekonomin balanseras samtidigt som staden erbjuder tjänster på ett sätt

som motsvarar de olika befolkningsgruppers behov föranleder snabbare förändringar och reformer.

I budgeten för 2012 föreslår jag en fortsatt förnyelse av servicestrukturerna 2012–2013. För den skull satsar staden mera än vanligt, och efter fem år av överskott tvingas vi un-dantagsvis acceptera ett år av underskott för att genomföra de nödvändiga reformerna. Kommunernas finanser måste vara i balans under planeringsperioden (som är 4 år), och till skillnad från företagen ska kommunerna inte vara vinstdrivande.

Kristinestads mål är att ge service enligt närserviceprincipen. De viktigaste reformer-na och investeringarna inom vården och om-sorgen förskjuter fokus från institutionsvård till öppenvård, vilket är positivt ur klienternas synvinkel. En lättare kostnadsstruktur främ-jar den ekonomiska förvaltningen på sikt. Ett hälsocampus utvecklas.

Inom utbildningssektorn är det viktigt att de

studerande får undervisning av hög kvalitet. Jag har förslagit en utredning av hur staden kan effektivisera bruket av skolfastigheterna. Personal- och lokalresurserna måste anpas-sas till det faktiska antalet studerande. Jag har flera gånger framhållit att vi bör utöka samarbetet mellan språkgrupperna.

INOM DEN TEKNISKA SEKTORN bidrar bland annat åtgärder för en ökad energief-fektivitet, en centraliserad fastighetsskötsel och fjärrvärme, när den byggts ut, till att be-gränsa kostnadsökningen framöver. De euron som investeras i detta får vi snabbt igen. I stadsplaneringen ingår bland annat nya triv-samma bostadsområden.

Idrott och kultur ökar bevisligen trivseln och välbefinnandet samt kommunens attraktions-kraft. När orterna konkurrerar om återflytta-re och nya invånare blir trivseln en allt vikti-gare konkurrensfaktor.

En effektivt fungerande förvaltning håller ordning på saker och ting.

Att sammanföra näringslivscentralen, turis-men och Cittaslow-kontoret under samma

tak och bilda en service- och utvecklingsenhet som betjänar företagare, turister och invåna-re skapar bättre verksamhetsförutsättningar. Av högsta prioritet är att stöda den lokala företagsamheten och att underlätta genera-tionsskiften.

Energibolagens vindkraftprojekt kommer när de genomförs att skapa jobb och aktivitet i regionen i synnerhet under byggnadsstadiet, men även underhållet kräver insatser. Tyvärr har byråkratin mellan myndigheterna förse-nat energibolagens investeringsbeslut.

Kristinestad drar nytta av Cittaslow-statu-sen i strävan efter att skapa en ännu trivsam-mare stad för invånare och det stigande an-talet besökare.

Detta sysselsätter turistnäringen och skapar möjligheter att utveckla branschen. Nu ska vi satsa och lita på framtiden. Saker och ting brukar ordna sig.

Med önskan om en Fridfull Jul och ett Gott Nytt År 2012!

Riitta El-Nemr

Stadsdirektör

Nu satsar vi på servicen

Kristinestad satsar på att förnya servicen och göra staden trivsammare, skriver Riitta El-Nemr.

Fo

to

: Ul

f G

rin

dg

är

ds

Kaj Kärr, potatisodlare i Henriksdal, pry-der omslaget till detta nummer av Citta! (Foto: Sara Bondegård) Han represente-rar en yrkeskår som svarar för en stor del av potatisproduktionen i landet. Odlar-na i Kristinestad skördar betydligt stör-re mängder potatis än kollegerna på nå-gon annan ort i landet, här förpackas 50 procent av den finländska matpotatisen. Potatisen är en viktig lokal inkomstkälla och erbjuder goda utvecklingsmöjligheter för såväl odlare som stan i övrigt. Där-med symboliserar den temat för Citta! nr 2: företagande och näringar.

I PotatisriketOmslaget:

Över 200 gäster smakade på den närproducerade maten under tidernas första Företagarafton

i Handelshuset Corner den 4 november.

på valborgsmässo-

afton kryllade bad-

husparken av barn

som fascinerades av

trollkonsterna.

Foto:

susanne bodman

Bilden av röd-

stjärten sändes in

av stig björknäs.

Citta! tar gärna emot

fler läsarbilder för

nästa nummer.

Fo

to

: Ul

f G

rin

dg

är

ds

Smak på livet

Cittaslow Internat ional - nätverk för lärande

På bilden från höger: Li Laupstad Omdal från den första Cittaslowstaden utanför Italien, Sokndal kommune i Norge, Per-Elof Boström från den första Cittaslow staden i Finland, Dansoo Han borgmästaren i Cheongsong, Dehyun Sohn vice president i International Cittaslow och koordinator av Syd-Koreas Cittaslow nätverk, Pier Giorgio Olivetti direktör för Cittaslow International, Italien och Sandra Becucci från Castelnuovo Berardenga, Italien samt Jungyeol Yoon, chef för byn Bokdongari och en lokal akademisk sakkunnig.

Cittaslow Kristinestad är med i ett delande och lärande nät-verk, med stor betydelse för den framtida samhällsutvecklingen. Cittaslow har också relevans för kulturens utveckling, för den eko-logiska eller organiska odlingsutvecklingen, för den brottsförebyg-

gande utvecklingen, för bättre folkhälsa, för de små samhällenas över-levnad och för människornas sätt att möta varandra. Kristinestadsborna har fått en oerhört stor gåva genom att få tillhöra detta nätverk!

Cittaslow seminariet “Designing Local and Global Community”, som hölls 29 september 2011 i Cheongsong-gun County’s kongresshallen, blev en stor framgång för presentationen av Cittaslow-filosofin; det goda, trygga och reflekterande livet. Tiden är inne för ett paradigmskifte från tillväxt-mytologi till en mogen framförhållning och långsiktighet, från en grundlös naturlag om överlevnaden för de skrupelfria till ett har-moniskt alla vinner ”win-win” förhållningssätt och verksamhet.

I konferensen deltog ett 100-tal sakkunniga från de samhällsstyran-de organisationerna och från den akademiska världen. Den 30.9 invig-des officiellt den tionde Cittaslow staden i Syd-Korea, värdkommunen för konferensen, Cheongsong. Invigningsceremonin var mäktig med bl.a. öronbedövade fyrverkeri och hundratals gäster.

Syd-Korea är ett spännande, omskakande och härligt land med gäst-vänliga människor, rika traditioner, religiösa riter, färgsprakande cere-monier och akrobatik samt anrik kultur i centrum av högtstående cy-berteknik.

Är lycklig och tacksam för att jag fått möjligheten att uppleva en del av detta fantastiska land och Cittaslow International Network.

Borgmästaren och lokala värden Dongsoo Han och simultantolken (italienska/korean-ska) Soyoung Lee.

SAMLADE VID DET LÅGA BORDET för att delta i en viktig se-remoni. Den livsviktiga måltiden! Alla lika viktiga, morgonmål, mid-dag och kvällsmål. Riset har en central plats i samtliga måltider. Även soppa och kimchi hör till. En av guiderna konstaterade att utan ris och kimchi lever inte koreanen. Även chili, lök, vitlök, purjo-lök och olika kål- samt salladssorter fanns i riklig måtto. Eftersom Cheongsong (uttalas ”tångsång”) var ett äppelproducerande om-råde (samma status och nivå, som potatisodlingen i Kristinestads) med en aromatisk, krispig, honungssöt och saftigt doftande karaktär bjöds den till gästernas förtjusning som avrundning av måltiden. All mat fyller verkligen Slow Food –kriterierna och utgör grunden för Cittaslow Cheongsong.

Kimchi är mjölksyrade grönsaker med röd chili, vitlök och ofta ing-efära. Kimchi kan göras på ett otal sätt med olika grönsaker, som vi kan se på bilden. Kinakålen (salladskål) var en fantastisk kimchi i vilket man kunde rulla in exempelvis ris, andra fermenterade grönsa-ker eller ex. kokt höna, räkor eller en liten fiskbit. Bland ca 20 olika kimchi som serverades vid en måltid blev kanske just kinakålskim-chin och rättikskimchin favoriterna. Att avnjuta allt detta med pin-nar var dessutom fantastiskt. Surströmming är i likhet med kimchi en mjölksyrad produkt och därför var det koreanska köket en kär bekantskap. En vanlig lunchrätt var Bibimbap. En verklig ”röra” av ris, olika kimchin och kanske lite kokt höna.

Per-Elof Boström Medlem av Cittaslow-rådet

Citta! nr 2

ANSVARIG UTGIVARE KRISTINESTADS STAD, PB 13, 64100 KRISTINESTAD, KRISTINESTAD@KRS.FI

För nästa nummer: sänd gärna in dina bilder av Kristinestad till dananders.sjöqvist@krs.fi eller ulf.grindgards@krs.fi