EXAMENSARBETE I INFORMATIONSARKITEKTUR, INRIKTNING WEBBREDAKTÖR AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT

2020

Bilders påverkan på webbplatsers informationsarkitektur

Hur bildval kan påverka användarnas upplevelse i webbplatssammanhang

MIKAEL SJÖLIN KINE VAPNAR

© Mikael Sjölin, Kine Vapnar

Mångfaldigande och spridande av innehållet i detta arbete – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Bilders påverkan på webbplatsers

informationsarkitektur: hur bildval kan påverka

användarnas upplevelse i webbplatssammanhang

Engelsk titel: Images impact on the information architecture of

websites: how image selection can affect user

experience in site context

Författare: Mikael Sjölin och Kine Vapnar

Färdigställt: 2020

Abstract: The proverb ’a picture is worth a thousand words’

expresses the effective use of imagery as a mode of

communication. An image has the advantage of being

able to convey difficult to express information, such

as with posters, instruction manuals or road signs.

Additionally, these visuals can affect the recipients

emotional state. This study divides the term image

into two categories: informative and decorative. The

former describes an image containing information,

while the latter primarily intends to be aesthetic.

Research predating this paper makes different

suggestions as how to best use informative and

decorative images, in relation to creating a positive

online user experience. By conducting semi-

structured interviews as a method, this study aims to

answer the questions: how does these two differing

types of imagery affect the users understanding of a

website? Is it easily manageable? And ultimately,

does the user feel their reward meets the effort

invested in maneuvering the site? The result shows

that although the users perceive the decorative images

to be aesthetically pleasing, they generally prefer the

convenience of the informative ones on a government

web site. However, their opinions differ in the

question of when either image is the most appropriate

and effective to use.

Nyckelord: Användarupplevelse, användbarhet, bildval,

dekorativa bilder, informativa bilder,

informationsarkitektur, multimodalitet

Begreppslista

Nedan förklaras relevanta begrepp för ökad förståelse vid läsning av detta

examensarbete.

Användbarhet (eng. usability)

Användbarhet definieras av Lee och Koubek (2010) som i vilken utsträckning

en produkt kan användas av användare för att nå specificerade mål på ett

effektivt och tillfredställande sätt.

Dekorativa bilder

Med dekorativa bilder avses bilder som primärt används för att ge

sammanhanget ett estetiskt tilltalande uttryck (Lenzner, Schnotz & Müller,

2013).

Informationsarkitektur

Informationsarkitektur avser avsiktlig organisering av information, på

exempelvis en webbplats, för att göra information förståelig och användbar

(Rosenfeld et al., 2015).

Informativa bilder

Informativa bilder avser bilder som har ett primärt syfte att förklara och

förtydliga (Lenzner et al., 2013). Informativa bilder kan exempelvis nyttjas för

att sammanfatta information som är svårförklarad i text och ses därför ofta som

faktaredovisning i form av illustrationer och diagram.

Multimodalitet

Multimodalitet beskriver texter som innehåller flera kommunikationsformer,

exempelvis tillsammans med bild eller ljud (Björkvall, 2009, s. 8).

Multisekventialitet

Multisekventialitet beskriver en text som inte är uppbyggd för att nödvändigtvis

läsas från början till slut. En text vars struktur är multisekventiell innebär att

läsaren erbjuds flera alternativa ingångar för läsning och förståelse. Det finns en

skillnad i att läsa något, och att läsa i eller från något. Att användaren besöker en

webbplats innebär inte att denne också har läst hela webbplatsen (Karlsson &

Ledin, 2000).

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION ...................................................................................................... 1

1.1 BAKGRUND .................................................................................................................... 2

1.1.1 Bilders betydelse och funktion i olika sammanhang ............................................ 2

1.1.2 Multimodal kommunikation ................................................................................. 2

1.1.3 Bilder på webbplatser ......................................................................................... 3

1.1.4 Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ................................................... 4

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ................................................................................................. 5

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................... 6

1.4 AVGRÄNSNING .............................................................................................................. 6

1.4.1 Avgränsning av bilder ......................................................................................... 7

1.5 DISPOSITION .................................................................................................................. 7

2 TEORETISKT RAMVERK ....................................................................................... 8

2.1 SAMSPEL MELLAN TEXT OCH BILD ................................................................................. 8

2.1.1 Inspirationsstudie ................................................................................................ 9

2.2 KATEGORISERING AV BILDER ...................................................................................... 10

2.2.1 Dekorativa bilder .............................................................................................. 11

2.2.2 Informativa bilder.............................................................................................. 12

3 METOD OCH MATERIAL ..................................................................................... 14

3.1 VAL AV METOD ............................................................................................................ 14

3.2 URVAL AV DELTAGARE................................................................................................ 15

3.3 STUDIENS GENOMFÖRANDE ......................................................................................... 15

3.3.1 Inspelning av intervjuer ..................................................................................... 16

3.4 MATERIAL ................................................................................................................... 17

3.4.1 Webbplatsen ...................................................................................................... 17

3.5 HÅRDVARUKRAV VID INTERVJU .................................................................................. 19

3.6 FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN............................................................... 19

3.6.1 Hantering av material ....................................................................................... 19

3.6.2 Inspelning av intervjuer ..................................................................................... 19

3.6.3 Samtyckesblankett ............................................................................................. 19

3.7 VALIDITET OCH RELIABILITET ..................................................................................... 20

3.7.1 Webbplats .......................................................................................................... 20

3.7.2 Bilder ................................................................................................................. 20

3.7.3 Urval ................................................................................................................. 21

3.7.4 Pilotintervjuer ................................................................................................... 21

3.8 BEARBETNING OCH ANALYS AV DATA ......................................................................... 21

3.8.1 Analys genom kategorisering av bilder ............................................................. 22

3.8.2 Innehållsanalys .................................................................................................. 22

4 RESULTAT OCH ANALYS .................................................................................... 24

4.1 DELTAGARE ................................................................................................................. 24

4.2 ÖVERSIKTLIG RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS ................................................... 25

4.3 UPPLEVELSE AV BEGRIPLIGHET ................................................................................... 27

4.4 UPPLEVELSE AV HANTERBARHET ................................................................................ 29

4.5 UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET ............................................................................. 31

4.6 ÖVRIGA FYND .............................................................................................................. 33

4.6.1 Versionerna upplevdes innehålla olika mycket bilder och text ......................... 33

4.6.2 Önskemål om dekorativa bilder som rubriker ................................................... 34

4.6.3 Skillnader i åldersgrupper ................................................................................. 34

5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ........................................................................ 36

5.1 ÅTERKOPPLING TILL FRÅGESTÄLLNING 1 .................................................................... 36

5.1.1 Skillnad i svar mellan åldrar och kön ............................................................... 37

5.1.2 Olika preferenser vid olika webbplatstyper ....................................................... 38

5.2 ÅTERKOPPLING TILL FRÅGESTÄLLNING 2 .................................................................... 38

5.2.1 Deltagarnas förkunskaper ................................................................................. 39

5.3 METODDISKUSSION ..................................................................................................... 39

5.4 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING .............................................................................. 40

REFERENSER .................................................................................................................. 41

BILAGA A: INTEVJUPLAN ............................................................................................ 44

BILAGA B: SAMTYCKESBLANKETT .......................................................................... 46

BILAGA C: HEL REDOVISNING AV WEBBPLATSEN, VERSION A OCH B........... 48

1

1 Introduktion

Bildens förekomst är äldre än textningen (Mayer, 2009) och är i vissa fall mer

effektiv som kommunikationsmedel än verbalt språk (Holsanova, 2010). För

den som begränsas av läs- och skrivsvårigheter är bildspråket ett mycket

viktigt och starkt kommunikationsmedel. Ghilieri (2015) beskriver, till

exempel, att anledningen till att häxjakterna blev så stora under medeltiden

var att illustrationer av häxor i böcker spreds trots att texterna inte var läsbara

av den stora massan. Dessutom förstod illustratörer och boktryckare redan

under 1400-talet att bilder är lockande och kunde därför medvetet dekorera

en text med bilder från andra publikationer, även om bilderna inte alltid

beskrev det som stod i texten. Även om problemet med låg läskunnighet inte

är speciellt stort idag är kunskapen om hur bilder upplevs och tolkas i

kombination med text ett område som i allt större omfattning undersöks och

behöver utforskas ytterligare (Bateman, 2014). Kress och van Leeuwen

(2006) motiverar sin egen kartläggning av hur bilder används idag med det

faktum att bilder förekommer överallt och i alla sammanhang, inte minst på

webben. Bilder sprids globalt, vilket innebär att de tolkas och måste förstås

överallt. I strävan mot det målet behöver bilder och visuell kommunikation

analyseras mer.

En modern webbplats har ett multimodalt utförande, det vill säga att den

kommunicerar genom både text och bild. Dessutom läses den

multisekventiellt. Med det menas att läsaren, istället för att läsa något från

början till slut, läser från något i den ordning läsaren själv bestämmer.

Karlsson och Ledin (2000) beskriver att en läsare förlitar sig på visuella

ledtrådar som signalerar att informationen finns i närheten. Exempel på

sådana ledtrådar är rubriker och bilder. När läsaren hittat en intressant ingång

läser den en del av texten på detta ställe och fortsätter sedan skanna av

innehållet efter nästa ingång. I detta examensarbete presenteras en

undersökning av hur olika typer av bilder i samspel med text kan påverka

användarupplevelsen vid interaktion med en webbplats. En viktig del av

användarupplevelsen handlar om informationsarkitekturen, det vill säga hur

information ska organiseras för att göras begriplig och användbar (Rosenfeld,

Morville & Arango, 2015). Hur påverkas upplevelsen av

informationsarkitekturen vid användning av bilder som är estetiskt tilltalande

men informationsfattiga jämfört med tydligt informativa bilder?

I detta kapitel beskrivs mot vilken bakgrund och problembeskrivning, med

vilket syfte och med vilka frågeställningar som arbetet utförs. I kapitalet

presenteras även avgränsningar och vidare disposition av examensarbetet.

2

1.1 Bakgrund

I följande sektion redovisas mot vilken bakgrund examensarbetets

problembeskrivning formuleras och varför detta är ett relevant område för

både branschen, forskarvärlden och det omgivande samhället.

1.1.1 Bilders betydelse och funktion i olika sammanhang

Kommunikation genom text är av stor vikt i dagens samhälle. Mayer (2009)

beskriver att verbal kommunikation länge har varit det primära

tillvägagångssättet vid förklarande och utbildande. Bilden kan dock snabbt

förmedla information som är svårförklarad i ord (Holsanova, 2010).

Förekomsten av och designen på skyltar, vägsymboler och

instruktionsmanualer är exempel på där bilden är primär informationsbärare

och text är sekundärt. Bilden kan, till och med, enligt Lenzner, Schnotz, och

Müller (2013) direkt påverka en läsares sinnesstämning och humör om bilden

är dekorativ i sammanhanget.

Holsanova (1996) beskriver att bilder ger möjlighet att kommunicera

fokuserat och precist medan det med verbalt språk går att uttrycka abstrakta

tillstånd och koncept som ”sanning” eller ”rättvisa”. Om exempelvis ett hus

beskrivs i text för en grupp individer kommer snart varje enskild läsare att ha

en egen inre bild av husets utseende. Däremot, om huset skulle beskrivas

genom bild finns det relativt lite utrymme kvar för individuella tolkningar av

utseendet. En bild fyller dock inte bara estetiska och uttrycksfulla kvaliteter,

utan bär även sociala, politiska och kommunikativa dimensioner (Kress &

van Leeuwen, 2006). En bild eller illustration återberättar inte verkligheten

objektivt, utan speglar de sociala dimensionerna vari bilden är producerad.

Från bilden kan läsaren dra slutsatser eller antaganden om exempelvis kultur

och fler aspekter än vad bilden hade som huvudsyfte att visa. Visuella

strukturer är enligt Kress och van Leeuwen (2006) aldrig bara formella, de

har en viktig djup semantisk dimension.

Bilder har olika egenskaper eller syften och kan utifrån det delas upp i

undergrupper. Lenzner et al. (2013) delar in bilder i två kategorier,

informativa och dekorativa. Informativa bilder syftar till att direkt illustrera

hur någonting ser ut eller fungerar medan dekorativa bilder kan ha svag eller

ingen koppling till en text och har som primärt syfte att ge en känsla hos

läsaren. I en studie visade Lenzner, et. al (2013) att dekorativa bilder verkade

göra läsare mer alerta, lugnare och på bättre humör än informativa bilder.

1.1.2 Multimodal kommunikation

Det finns flera fördelar med multimodalt språk med text och bild. Sivle och

Uppstad (2018) beskriver att bild och text tillsammans, tack vare sina

respektive potentialer och begränsningar, kan beskriva ett fenomen utifrån

fler aspekter än vad de kan var för sig. Tidigare studier har visat att elever har

en bättre inlärningsförmåga om en faktatext kompletteras med bilder jämfört

med uteslutande textade fakta (Jabbour, 2012). Multimodala texter beskrivs

av Jabbour (2012) som ett biologiskt fördelaktigt sätt att presentera

information på då hjärnan kan ta till sig informationen mer effektivt. Mayer

3

(2009) beskriver att inlärningen hos elever ökar när de kognitivt får koppla

en informativ bild till en text.

Björkvall (2009) menar att relationen mellan bild och text kan variera. Vissa

gånger är det texten som förankrar bildens betydelse, andra gånger

kompletterar de varandra, och ibland är det bilden som förankrar textens

betydelse. En bild kan som fristående tolkas utan att avsändaren eller

kreatören har kontroll över det. Om bilden däremot organiseras multimodalt

med en text kan bilden placeras i en kontext eller med ett förklarat budskap

(Kress & van Leeuwen, 2006).

Holsanova (2010) betonar dock vikten av att inte överskatta läsarens förmåga

att tolka bilders budskap. Studier visar att elever som har svårare att hänga

med i skolan också visar sig ha mycket svårt att ta till sig information från

illustrationer i biologiböcker (Hannus & Hyönä, 1999). Det fordras att läsaren

har en grundkunskap för att förstå mer informativ grafik som tabeller, grafer,

diagram och kartor (Holsanova, 2010). Jabbour (2012) menar dock att

multimodala läromedel främst gynnar och stödjer noviser i ett ämne, medan

experter inte tar stöd av bilder. Hur bilden används i utbildande syfte

kommenteras även av Kress och van Leeuwen (2006). De menar att det i

västvärlden skett en skiftning i hur bilder presenteras för olika åldersgrupper,

att avancerade läroböcker för äldre elever i stor utsträckning saknar bilder.

Tidigare har bilder av både informativ och dekorativ karaktär kompletterat

text i läromaterial. Detta för att ge elever en överblick av objektiva fakta med

också ge dem en möjlighet att emotionellt knyta an till det som presenteras

(Kress & van Leeuwen, 2006). Denna typ av bildanvändning verkar idag till

största del förekomma i läromedel för barn.

1.1.3 Bilder på webbplatser

Webbplatser utformas idag ofta multimodalt och multisekventiellt (Karlsson

& Ledin, 2000). I en sådan struktur söks inte information linjärt, så som

exempelvis en bok läses, från början till slut. En läsare överblickar innehållet

och förlitar sig i stället på visuella signaler som visar att informationen finns

i närheten. Bilden har av den anledningen möjligheten att användas för

vägledande. Om bilden förankrar textens betydelse innebär det att läsaren

genom bilden kan förstå vad stycket berör och lyfter fram som centralt

(Björkvall, 2009). Det vill säga, att precis som rubriker kan hjälpa användare

att hitta i text kan även bilder bidra till detta.

Även Holsanova (2010) talar om vikten av att vägleda användaren.

Holsanova refererar till detta som den signalerande principen, vars

grundtanke är att användaren tar till sig mer av ett multimodalt budskap

genom att få ledtrådar för hur materialet är organiserat. Principen handlar

alltså om att styra användarnas uppmärksamhet till det som är relevant.

Genom att utforma bilder på olika sätt kan användaren få hjälp att hitta

information och vägledas till vad som är meningsfullt (Holsanova, 2010).

Kress och van Leeuwen (2006) beskriver att precis som en poet målar en

sinnesstämning med ord kan vackra webbplatser skapas av väl vald layout,

illustrationer och bilder. Från samhällsvetenskapen kan kopplingar ses mellan

4

estetik och upplevd användbarhet. Vackra människor tillskrivs och antas ha

positiva egenskaper utan att de behövt bevisa det, vackert designade varor

säljs i större utsträckning och vackert inredda butiker ger effekt på

shoppingbeteende (Conklin, Koubek, Thurman, & Newman, 2006). Studier

visar att den här övertron på vackra ting även förekommer vid uppskattning

av användbarhet (Tractinsky, Katz & Ikar, 2000). Conklin et al. (2006)

jämförde i en studie två applikationer och kunde konstatera att det även där

fanns ett förhållande mellan upplevd estetiskt kvalitet och upplevd

användbarhet. Liknande studier har också utförts i en webbkontext. Nielsen

och Levy (1994) fann i sin studie att användare föredrog att använda och

återkomma till webbplatser med estetiska kvaliteter, trots att användarna

presenterats för webbplatser där de utfört förutbestämda uppgifter snabbare

och korrekt. Stojmenovic, Pilgrim, och Lindgaard (2014) visar att användare

tror både innan och efter tester att webbplatsen med goda estetiska kvaliteter

är mer användbar. I flera sammanhang beskrivs skönhet att ligga i

betraktarens ögon, Moshagen och Thielisch (2013) beskriver dock att en

vacker webbplats skapas av enkelhet, mångfald, färgrikedom och

hantverksskicklighet.

1.1.4 Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet

Läran om hur en webbplats organiseras och information struktureras benämns

informationsarkitektur och ligger till grund för utformningen av webbplatsens

navigering och söksystem (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015). En god

informationsarkitektur kännetecknas traditionellt av att den är användbar

både vad gäller gränssnitt och funktionalitet (Lee & Koubek, 2010). Orden

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har identifierats som

återkommande begrepp för att beskriva informationsarkitekturens syfte.

Rosenfeld et al. (2015) menar att informationsarkitekturen formas för att

läsaren ska uppleva ett informationssystem som meningsfullt och dess

presentation av information som begriplig och hanterbar. Arvola (2014)

menar att informationsarkitektur handlar om att skapa digitala artefakter där

informationens struktur upplevs begriplig och meningsfull för användaren.

Sedan 2016 finns även ett direktiv från EU-parlamentet där det står att

”Medlemsstaterna ska säkerställa att offentliga myndigheter vidtar de

åtgärder som är nödvändiga för att göra sina webbplatser och mobila

applikationer mer tillgängliga genom att göra dem möjliga att uppfatta,

hanterbara, begripliga och robusta.” (Europaparlamentets och rådets direktiv

2016/2102).

Enligt The information architecture institute (u.å.) finns

informationsarkitektur överallt omkring oss, såväl på webbplatser, i appar och

tryckta produkter som på fysiska platser. The information architecture

institute (u.å.) menar att god informationsarkitektur hjälper människor förstå

sin omgivning och hjälper dem att hitta vad de söker, såväl i den fysiska

världen som online. Inom psykologin definierar Antonovsky (2005) känslan

av sammanhang som en global orientering som uttrycker i vilken utsträckning

en individ har en genomgripande känsla av förtroende. Detta grundar sig

enligt Antonovsky i begreppen begriplighet, hanterbarhet och

meningsfullhet.

5

Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet handlar, med andra ord, om

hur vi människor upplever sammanhanget vi befinner oss i, både i stora

sammanhang som i vår vardag men även i mer specifika sammanhang som

på en webbplats. Nedan beskrivs hur begreppen begriplighet, hanterbarhet

och meningsfullhet ska tolkas i detta examensarbete.

Begriplighet

Begriplighet innebär att information ska kunna förstås när den väl hittats

(Rosenfeld et al., 2015).

Hanterbarhet

På internet flödar idag massiva mängder information (Rosenfeld et al., 2015).

Om för mycket information presenteras för användaren på ett ostrukturerat

sätt kan webbsidan upplevas rörig och bli svår att hantera. Ett annat ord för

detta fenomen är informationsöverflöd (eng. information overload).

Meningsfullhet

Meningsfullhet uppnås när mödan och utmaningen en individ ställs inför

upplevs vara värd den investering och det engagemang utmaningen kräver.

1.2 Problembeskrivning

Med utgångspunkt i redovisad bakgrund för examensarbetet urskiljs en

problemformulering. Det blir från bakgrundsbeskrivningen känt att bilder kan

ha makt över upplevelsen av en text och att många studier på ämnet har

utförts. Tidigare forskning berör dock till övervägande del analogt

multimodalt språk vid informationskommunikation i en

undervisningskontext. I redovisad bakgrund presenterar Holsanova (2010),

Jabbour (2012), Mayer (2009), Hannus och Hyönä (1999) samt Kress och van

Leeuwen (2006) att bilder har eller har haft betydelse för inlärning av

information och läsning av en analog text, resulataten för vilken betydelse

och till hur stor del går dock isär. Enligt redovisad bakgrund verkar bilder

fylla en kognitiv funktion för förankring av text, men tidigare forskning går

isär om huruvida bilden för med sig fler fördelar eller nackdelar utöver det.

När det multimodala språket, med bild och text, sätts i en webbkontext digitalt

kommer nya parametrar ett läggas till hur den övergripande upplevelsen blir

för användaren. Yan och Gou (2010) beskriver att informationsstrukturen är

vad som gör en webbplats användbar. Studier visar dock att upplevd

användbarhet av en webbplats går utöver det faktum att informationen ska

presenteras hanterbart, den ska också redovisas på ett estetiskt tilltalande sätt

(Moshagen & Thielisch, 2013). Webben beskrivs som en av 2000-talets

största uppfinningar och påverkar idag flertal aspekter av en människas liv

(Yan & Guo, 2010). Trots detta inträde i vardagslivet är webben mycket

komplex. Bilder kan ha en funktion som framträdande element och därmed

ingångspunkt för informationssökning, men hur bilden i sig ska utformas till

övervägande del informativ eller dekorativ för en god användarupplevelse

med hänsyn till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet verkar ännu

vara relativt outforskat.

6

1.3 Syfte och frågeställningar

Mot bakgrund av problembeskrivningen är syftet med detta examensarbete

att utforska hur olika typer av bilder i samspel med text kan påverka

användarupplevelsen vid interaktion med en webbplats. För att svara mot

syftet har följande frågeställningar formulerats:

• Hur påverkas den övergripande användarupplevelsen av olika typer

av bilder på en webbplats?

• Hur upplever användare att olika typer av bilder påverkar deras

upplevelse av en webbplats begriplighet, hanterbarhet och

meningsfullhet?

1.4 Avgränsning

I detta examensarbete ligger fokus på att undersöka hur olika typer av bilder

i samband med text på en webbplats uppfattas av användaren. Hur text

används som enskild informationsbärare studeras inte närmre i detta

examensarbete.

Som redovisat i bakgrund kan bilder tolkas mer eller mindre informativa

kontra dekorativa, det är en flytande skala. I studien som presenteras i detta

examensarbete har därför bilderna satts i en specifik kontext, en

myndighetswebbplats, samtidigt som svårkategoriserade bilder undvikits i

största möjliga mån. Detta då svårkategoriserade bilder som befinner sig i en

gråskala mellan informativa och dekorativa bilder innebär att resultatet blir

svårare att analysera och dra slutsatser från.

Den webbplats som skapats för studien är avsedd att likna en

myndighetswebbplats, vars mål är att förmedla samhällsinformation till

medborgarna. Webbplatsen har skapats för att undvika yttre påverkan som

skulle kunna påverka resultatet, exempelvis annonser eller andra

framträdande element som inte är menade att undersökas. Webbplatsen är

tänkt som en informationskälla med en målgrupp bestående av vuxna

invånare Sverige. Barn upp till 18 år avgränsas från studien.

För att medverka i studien var ett krav att deltagarna skulle göra detta från en

dator. Visning av webbplatsen via mobiltelefon eller surfplatta tilläts inte.

Denna avgränsning gjordes för att säkerställa att alla deltagare använde

samma typ av enhet då användning av olika typer av enheter skulle kunna

leda till olika upplevelser av webbplatsen just på grund av enhetsval.

7

1.4.1 Avgränsning av bilder

Under kapitel 2.4 Kategorisering av bilder definieras hur bilder ska tolkas i

detta examensarbete. Kortfattat har bilder i detta arbete delats upp i två

kategorier, informativa och dekorativa bilder, i likhet med studien av Lenzner

et al. (2013). Definitionerna presenteras och diskuteras med stöd av tidigare

forskning. Endast stillbilder kommer användas. Bilderna kan vara i form av

fotografi, diagram eller illustration.

1.5 Disposition

Detta examensarbete disponeras enligt följande sektioner.

2 Teoretiskt ramverk

Teoretiskt ramverk presenterar tidigare forskning inom området och den, för

detta examensarbete, centrala kategoriseringen av informativa och dekorativa

bilder. I denna sektion beskrivs det analysverktyg som användes för att

analysera resultatet efter att de semistrukturerade intervjuerna ägt rum och

som sätter datainsamlingen i perspektiv för att besvara frågeställningarna.

3 Metod och material

I denna sektion redogörs för vald metod, semistrukturerad intervju, och en

utförlig beskrivning av arbetsgången vid insamling av data. Urval för

deltagare i studien och material med vilket studien genomförs presenteras och

diskuteras i förhållande till säkerställande av validitet och reliabilitet.

4 Resultat och analys

Sektionen redovisar och analyserar de insamlade data som inhämtades under

intervjuerna. Här redogörs för hur studiens deltagare upplevde informativa

samt dekorativa bilders påverkan av webbplatsens begriplighet, hanterbarhet

och meningsfullhet.

5 Diskussion och slutsatser

I denna sektion förs en diskussion kring forskningsfynden och deras betydelse

i relation till tidigare forskning och examensarbetets frågeställning. Sektionen

presenterar även allmänna slutsatser som kan dras av detta examensarbete och

förslag ges för fortsatt forskning.

8

2 Teoretiskt ramverk

I denna sektion presenteras ett teoretiskt ramverk med relevant tidigare

forskning för studien utifrån problembeskrivning, syfte och frågeställningar.

Kapitlet innefattar en fördjupning kring samspelet mellan text och bild och

hur bilder kan kategoriseras för analys. Sektionen avslutas med en

presentation av det analysverktyg som ska användas i detta examensarbete.

2.1 Samspel mellan text och bild

Ett begrepp som behandlas i detta examensarbete är multimodalitet, vilket är

texter som innehåller flera kommunikationsformer (Karlsson & Ledin, 2000:

Björkvall, 2009). Detta kan till exempel vara text i kombination med bild, tal,

musik eller layout. Visuella inslag som bilder är enligt Björkvall (2009) och

Holsanova (2010) minst lika viktiga som texten. Tidigare har det verbala

språket haft störst status, men under de senaste åren har även visuella

kommunikationsmedel blivit viktigare. Detta gäller i olika sammanhang,

både i tryck och på webben. Anledningen till varför användande av bilder

ökat som kommunikationsform beror till viss del på att det fångar

uppmärksamhet (Björkvall, 2009). Många texter har någon form av bild, och

Björkvall (2009) menar även att texten alltid till viss del är relaterad till

bilden.

Jabbour (2012) menar att ett mervärde skapas för en läsare, oavsett expertis,

då bilder och texts enskilda betydelser inte står för långt ifrån varandra eller

saknar koppling. Mayer (2009) beskriver att bild tillsammans med text till

och med kan fortskynda en lärandeprocess. Jabbour (2012) betonar dock att

valet av bilder och vem läsaren är har betydelse. Noviser tar stöd av

illustrationer till större del än experter i ett visst ämne. Holsanova (2010)

menar däremot att det fordras att läsaren har viss grundkunskap för att förstå

mer informativ grafik som tabeller, grafer, diagram och kartor. Holsanova

(2010) menar dessutom att det verkar finnas individuella skillnader i

människors förmåga och tillvägagångssätt att avläsa bilder. Därför bör text

och bild stå nära varandra och spegla varandras budskap, vilket avlastar

läsaren vid tolkning av bildens information. Bergström (2020) betonar att

samspel mellan text och bild är viktigt men menar istället att ett gott samspel

skapas när text och bild har ett visst glapp mellan sina enskilda betydelser,

var och en för sig. Först då engageras läsaren och blir delaktig i läsningen.

Mottagaren måste komplettera, bli delaktig. /…/. Om

hon väljer att låta ordet och bilden samarbeta i

samspel istället för att gapa i mun på varandra

innebär det ett stort kliv framåt. Låter hon dessutom

ett glapp, litet eller stort, uppstå mellan ordet och

bilden kan inte mottagaren låta bli att fylla i.

Delaktig igen. (Bergström, 2020, s. 13).

Webben är ett användarstyrt medium där människor med tiden lärt sig

strategier för att spara tid när de söker information (Yan & Guo, 2010). Att

9

söka information på en webbplats handlar inte bara om att användaren söker

i en sökmotor eller frågar om hjälp via e-post eller chatt, utan det kan även

handla om att användaren övergripande läser innehåll (eng. browsing)

(Rosenfeld et al., 2015). Denna övergripande läsning går fort och är ytlig

(Karlsson & Ledin, 2000). När användare interagerar med en multimodal

layout bearbetar läsarna inte all information, utan skannar av innehållet efter

ingångspunkter, som de mest framträdande elementen (Holsanova, 2007).

Exempel på sådana ingångspunkter är rubriker och bilder (Karlsson & Ledin,

2000). När läsaren hittat en intressant ingång läser den en del av texten på

detta ställe och fortsätter sedan skanna av innehållet efter nästa ingång. Att

visualisera information hjälper dessutom användarna att förstå strukturer och

hitta information lättare (Hui & WenJun, 2009).

2.1.1 Inspirationsstudie

Den studie som lagt grunden och verkat som inspirationskälla för detta

examensarbete är utförd i Tyskland av Lenzner, Schnotz och Müller (2013).

Lenzner, et. al (2013) fokuserade på att undersöka hur olika typer av bilder

påverkar inlärning. De typer av bilder som testades var dekorativa bilder,

(eng. decorative) och informativa bilder (eng. instructive). I studien

definierades de dekorativa bilderna som att de är estetiskt tilltalande och

endast har svag eller ingen koppling till det språkliga innehållet. Informativa

bilder definierades som att de bidrar med användbar information relaterad till

det språkliga innehållet. Studien genomfördes på 30 högstadieelever i tre

grupper. Alla deltagare fick i uppgift att läsa en och samma text. Det som

skilde mellan grupperna var dock vilka typer av bilder som visades

tillsammans med texterna. Den första gruppen fick se dekorativa bilder, den

andra gruppen fick se informativa bilder och den tredje gruppen fick se texten

tillsammans med båda typer av bilder. De dekorativa bilderna var fotografier

som representerade det naturfenomen som beskrevs i texten medan de

informativa bilderna istället var diagram och illustrationer som visade viktiga

relationer och idéer bland de begrepp som användes i texten.

De olika bildtyperna i studien av Lenzner et al. (2013) hade i förväg

utvärderats i en pilotintervju. 12 experter inom vetenskaplig utbildning hade

analyserat bilderna med utgångspunkt i samtida forskning inom text- och

bildförståelse. Samtliga experter var överens om att de dekorativa bilderna i

högre grad var estetiskt tilltalande än de informativa bilderna, och att de

informativa bilderna innehöll mer internt buren information än de dekorativa.

Resultatet från studien av Lenzner et al. (2013) visade, efter undersökningar

med hjälp av ögonrörelsemätning, graden av elevernas uppmärksamhet som

lades på bilderna respektive texten. Det visade sig att de dekorativa bilderna

fångade läsarnas intresse initialt, som del i läsarens första översiktliga

genomsökning av texten, men att bilderna sedan till största del ignorerades.

De dekorativa bilderna tog alltså relativt lite uppmärksamhet från texten,

vilket innebär att bilden inte verkade vara distraherande. De informativa

bilderna drog dock till sig betydligt mer intresse av läsaren över tid, inte bara

initialt likt de dekorativa, utan också genom hela läsprocessen. De antaganden

som Lenzner et al. (2013) drog från detta resultat var att bilder har en visuellt

organiserande funktion när läsaren möter texten. Att läsaren väljer att

10

återkomma till de informativa bilderna under läsningen visar på att den typen

av bilder verkar spela en mer betydande roll i en kognitiv process.

Lenzner et al. (2013) genomförde senare en andra och en tredje studie på

samma ämne, vilka presenterades i samma rapport som den tidigare. Med

olika metoder för att mäta bildens värde i utbildande syfte visade forskarna

att dekorativa bilder påverkade läsares sinnestillstånd och känslor på ett

positivt sätt. I den andra studien visade nämligen Lenzner et al. (2013) att

läsare blev på bättre humör och samtidigt lugnare när dekorativa bilder

visades efter att studiedeltagarna läst den tillhörande texten. När elever i den

tredje studien av Lenzner et al. (2013) fick uppskatta en texts svårighetsgrad

uppskattade eleverna att texter med dekorativa bilder verkade ha en lägre

svårighetsgrad än texter med informativa bilder. Lenzner et al. (2013) drog

slutsatsen från insamlat material att en kombination av dekorativa och

informativa bilder var mest gynnande i utbildande syfte. Dekorativa bilder

verkade höja elevernas förtroende på sin egen förkunskap och sinnesstämning

vilket verkade göra eleverna mer mottagliga för den information informativa

bilder presenterade.

2.2 Kategorisering av bilder

För att undersöka hur användare upplever olika typer av bilder har, i detta

examensarbete, bilder delats in i två kategorier, informativa och dekorativa, i

likhet med studien av Lenzner et al. (2013), dock med stöd i liknande

definitioner av Holsanova (2010), Bergström (2020) och Björkvall (2009) och

Cairo (2013).

Björkvall (2009) menar att det går att dela in bilder i objektiva och subjektiva,

där en objektiv bild handlar om att ge mottagaren en så neutral och omfattande

bild av verkligheten som möjligt, medan en subjektiv bild menas innehålla

spår av skaparens perspektiv, åsikter och känslor. Bergström (2020) delar in

bilder på ett liknande sätt men kallar kategorierna fönster och spegel.

Fönsterbilder är bilder som på ett rakt och tydligt sätt återger verkligheten.

Spegelbilder är mer eller mindre regisserade eller arrangerade. I dessa bilder

har skaparen möjlighet att visa sina känslor och på så sätt spegla sina åsikter

eller skapa en stämning. Lenzner et al. (2013) använder sig av indelningen

dekorativa och informativa där den dekorativa bilden används som

stämningshöjande och den informativa bilden används för att förklara viktiga

begrepp. Även Holsanova (2010) talar om begreppet dekorativa bilder och

menar att detta är bilder som endast har en svag koppling till texten och

används för att göra texten luftigare samt för att skapa stämning och framkalla

känslor. Holsanova (2010) tar även upp begreppen representation,

organisation, interpretation och transformation vilka beskriver olika

funktioner bilder kan ha i fråga om att förklara eller komplettera texters

innehåll.

Cairo (2013) förklarar huvudfunktionerna inom informationsgrafik med hjälp

av förklaringsmodellen visualiseringshjulet, en cirkel uppdelad i en övre och

11

en nedre halva där den övre halvan representerar djup och komplexitet medan

den nedre halvan representerar ytlighet och begriplighet. Inom varje halva

beskrivs sex egenskaper med var sin motpol i den motsatta halvan. Cairo

(2013) menar att de djupa och komplexa egenskaperna som ligger i den övre

halvan innebär att läsaren får ut mer komplex information samtidigt som en

högre nivå av ansträngning krävs för att ta till sig informationen medan de

ytliga och lättbegripliga egenskaperna i den nedre halvan innebär att läsaren

får ut enklare information samtidigt som inte lika mycket ansträngning krävs

för detta. Den uppdelning som visualiseringshjulet gestaltar, och framför allt

de två egenskaperna funktionalitet och dekoration som står i motsats till

varandra i hjulet, används som inspiration till kategorisering av bilder i detta

examensarbete.

De sätt som Lenzner et al. (2013), Holsanova (2010), Bergström (2020),

Björkvall (2009) och Cairo (2013) delar upp bilder på har många likheter med

varandra och kan därför med fördel användas som grund för att dela in bilder

i olika kategorier. I detta examensarbete kommer bildkategorierna benämnas

som dekorativa och informativa. Figur 1 visar var inspiration för vardera

kategori hämtats.

Figur 1. Kategorisering av bilder. Följande begrepp beskriver liknande kategorisering av bilder gjorda av olika författare.

2.2.1 Dekorativa bilder

Bilder som används i dekorativt syfte är inte i första hand relaterade till den

språkliga informationen. Dessa bilder har som syfte att göra texten luftigare,

intressantare och mer lockande för läsaren (Holsanova, 2010). För bankers

Dekorativa

• Subjektiva

(Björkvall, 2009)

• Spegel

(Bergström, Samspel

text bild, 2020)

• Dekorativa

(Lenzner et al. 2013)

• Dekorativa

(Holsanova, 2010)

• Dekoration

(Cairo, 2013)

Informativa

• Objektiva

(Björkvall, 2009)

• Fönster

(Bergström, Samspel

text bild, 2020)

• Informativa

(Lenzner et al. 2013)

• Representation,

organisation,

interpretation,

transformation

(Holsanova, 2010)

• Funktionalitet

(Cairo, 2013)

12

och försäkringsbolags hemsidor är det exempelvis vanligt förekommande

med dekorativa bilder som visar ”unga glada människor som skakar hand”

(Holsanova, 2010, s. 68). Dessa bilder har endast har en svag koppling till

innehållet och används för att kommunicera egenskaper, skapa stämning och

framkalla känslor.

Figur 2 visar ett rum målat i akvarell. Om syftet är att få en neutral och

verklighetstrogen bild av rummet, som exempelvis vid sökandet efter ett

hotellrum, är detta inte rätt sätt att göra det på. Dock är inte alltid syftet med

en bild att visa hur verkligheten ser ut. Här har kreatören tagit sig frihet att

avbilda rummet på ett personligt sätt.

Kännetecken: känslor, skapa stämning

Figur 2. Rum avmålat i akvarell. Exempel på hur ett rum avbildats på ett dekorativt sätt. Om syftet är att visa hur rummet verkligen ser ut är detta inte rätt sätt att göra

det på (används med tillstånd av Dahlberg, 2020).

2.2.2 Informativa bilder

Informativa bilder har i syfte att förklara och förtydliga det som är svårt att

förklara med text. Bergström (2020), som talar om fönsterbilder, liknar dessa

13

vid faktatexter som har i syfte att så objektivt som möjligt redovisa en

händelse eller ett skeende. Informativa bilder kan även visa föremål i

genomskärning eller på en översiktsnivå som exempelvis en karta över

utställningsområdet på en mässa (Björkvall, 2009).

Holsanova (2010) räknar upp följande begrepp som beskriver bildfunktioner

som relaterar till språket på olika sätt:

• Representation. Denna typ av bild har en direkt relation till det som

beskrivs i texten och beskriver det som sägs. Representationella bilder

hittas exempelvis på webbsidor för hotellbokning eller för husköp.

Rum och inredning beskrivs i texten men det räcker inte till för att

beskriva hur det ser ut. Då behövs dessa bilder för att konkretisera

innehållet.

• Organisatorisk. Denna typ av bild ger läsarna en översikt av hur viss

information är uppbyggd och hur olika delar hänger ihop. Denna typ

av bild kan exempelvis vara i form av ett träddiagram eller

flödesschema.

• Interpretativ. Förklarar eller tolkar en svårförståelig textpassage och

hjälper läsaren förstå innehållet.

• Transformativ. Denna typ av bild har i syfte att omvandla viktiga

delar av texten till bilder som läsaren kan lägga på minnet och sedan

plocka fram vid behov. Detta gör informationen lättare att komma

ihåg.

I Figur 3 visas samma rum som avbildats i Figur 2. Denna gång är rummet

avbildat på ett översiktligt sätt i syfte att ge läsaren en god överblick över

rummet.

Kännetecken: fakta, dokumentärt, illustrationer, diagram

Figur 3. Illustration av rum. Exempel på hur ett rum avbildats på ett informativt sätt (används med tillstånd av Dahlberg, 2020).

14

3 Metod och material

I denna sektion presenteras den datainsamlingsmetod som använts i detta

examensarbete. Här redogörs även för studiens urval och med vilka material

som data insamlas och en diskussion förs kring validitet och reliabilitet.

Den data som tagits fram i studien är kvalitativ, då det i förhållande till en

kvantitativ studie, ger djupare förståelse för användarnas upplevelser, tankar

och känslor.

3.1 Val av metod

Då målet var att samla in data om människors upplevelser och åsikter kring

hur informativa och dekorativa bilder påverkar webbplatsers begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet utfördes en kvalitativ datainsamling där

deltagarna fick se de olika versionerna av webbplatsen framför sig samtidigt

som de svarade på frågor. För att även kunna samla in mer spontana tankar

från deltagarna ombads de även berätta vad de tänkte, tyckte eller upplevde

vid de delar av intervjun, då de ombads utföra mindre uppgifter.

Den metod som alltså användes var en semistrukturerad intervju med

inspiration av tänk-högt-teknik (eng. think-aloud). (Sharp, Rogers, & Preece,

2019). Att genomföra intervjuer innebär som metod att samla in data från

människor vars muntligen uttryckta mening används för att svara på

forskningens frågor. Metoden har valts då den är lämplig för småskaliga

forskningsprojekt där avsikten är att utforska uppfattningar, känslor och

erfarenheter. Intervjuer kan också ge svar på komplexa frågor som kräver

förståelse för hur ett fenomen fungerar och hur faktorer är sammanlänkade

(Denscombe, 2018). Det som skiljer en semistrukturerad intervju från en

strukturerad intervju är att det även ges utrymme att förändra, eller lägga till,

frågor vid behov (Denscombe, 2018). Detta möjliggör för deltagarna att

utveckla sina tankar och svara mer utförligt. Tekniken tänk-högt innebär att

deltagarna muntligen säger allt de tänker och vad de försöker göra i ett

specifikt sammanhang vilket ger en inblick i hur deltagaren tänker och

upplever det studerade.

Huvuddelen av studien bestod av en semistrukturerad intervju men innehöll

inslag då deltagaren fick mindre uppgifter och då ombads berätta vad denne

tänkte och upplevde.

Inför intervjun hade en lista med frågor förberetts. Frågorna och ett löst

formulerat manus över information att förmedla vid intervjutillfällen

sammanställdes sedan i en intervjuplan. Intervjuplanen utformades medvetet

för att beröra begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Anledningen till att begreppen fick utgöra ryggraden i intervjuplanen var för

att få en direkt koppling till examensarbetets frågeställningar. Begreppen har

i presenterad bakgrund för examensarbetet identifierats som återkommande

och relevanta begrepp för att studera kvalité på informationsarkitektur (se

15

1.1.4 Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Begreppen

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är inte strikt teoretiska begrepp,

utan förekommer vanligen i det vardagliga språket. Av den anledningen

används begreppen i direkta intervjufrågor, dock i samband med definierande

formuleringar i samma fråga för att minska risken för språkliga missförstånd.

Frågorna som ställdes i intervjun var utformade neutralt och icke-ledande (se

bilaga A), för att undvika att leda deltagarna att ge ett visst svar. Den typ av

intervju som genomfördes var personliga intervjuer, där det till skillnad från

vid gruppintervjuer, endast är intervjuaren och enskilda deltagare som

medverkade samtidigt (Denscombe, 2018). Intervjutypen har främst valts då

intervjuaren med fullt fokus har möjlighet att ta in en persons tankar och idéer,

och därför kan ändra frågorna baserat på vad enskilda deltagare säger.

3.2 Urval av deltagare

Urvalet av deltagare vid datainsamling i detta examensarbete valdes utifrån

vissa kriterier som skulle urskilja relevanta deltagare. Det främsta kriteriet var

att deltagarna skulle ha internetvana vilket antas finnas om deltagaren äger en

dator med anslutning till internet samt att deltagaren besöker webbsidor

regelbundet med ett minimikrav på en gång i veckan. I samband med

intervjun ställdes även en fråga om hur hög internetvana personen hade.

För att säkerställa trovärdiga data, med hänsyn till webbplatsens

myndighetskaraktär och breda målgrupp, gjordes ett stratifierat urval. Detta

innebar att undergrupper skapades i undersökningspopulationen med syfte att

säkerställa representation av flera åldersgrupper och lika fördelning mellan

män och kvinnor likt proportionen för det geografiska avgränsande området

som valts (Denscombe, 2018). Åldersspannen definierades som unga vuxna

(18 till 39 år), medelålders (40 till 59 år) och äldre (60 år och uppåt). Samtliga

deltagare var bosatta i Västra Götaland, Sverige och hade svenska som

modersmål. Ytterligare ett krav var att de medverkande inte skulle ha någon

form av specialkunskap av webbutveckling eller design. Kontakt initierades

med deltagarna efter rekommendationer från vänner och bekanta till

examensarbetets författare. Rekommendationerna sållades sedan efter de för

studien fastställda krav om urval. Sju personer tillfrågades varav sex deltog.

Datainsamlingen utfördes med sex studiedeltagare. Kontakt med deltagarna

skapades initialt via telefonsamtal för att sedan, vid ett senare tillfälle, låta

datainsamlingen ske på distans via videokonferensverktyget Zoom.

3.3 Studiens genomförande

På grund av den rådande situation i Sverige och omvärlden med viruset

Covid-19 har kontakten med studiens deltagare skett på distans via

videokonferensverktyget Zoom. Detta förfarande var nödvändigt för att

efterleva Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla fysiskt

16

avstånd till andra människor (Folkhälsomyndigheten, 2020). Att intervjuer

genomfördes via zoom medförde både för- och nackdelar. De nackdelar som

registrerades var att den personliga kontakten möjligen riskerar att försvagas

och att subtila signaler om åsikter förbises eller misstolkas. Vidare riskerar

samtalet med deltagaren ett upplevas som mer formellt vilket kan ge att

deltagaren inte vågar yttra alla sina åsikter öppet. Fördelar med videosamtalet

via Zoom kan identifieras som möjligheten att spela in deltagarens skärm och

tal, samt video på deltagaren på ett enkelt sätt.

Studien skedde i en kontrollerad virtuell miljö, en för studien skapad

webbplats. Syftet med webbplatsen var att ge deltagarna en grund varpå

informativa och dekorativa bilders påverkan av webbplatsens begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet kunde diskuteras. En risk med att utföra

undersökningar i kontrollerade miljöer är att deltagaren kan uppleva

situationen som mer formell. Detta kan i sin tur påverka resultatet, då

deltagaren blir mer spänd av det formella sammanhanget (Sharp et al., 2019).

För att undvika detta spenderades cirka fem minuter i början av intervjun på

att försöka få deltagaren mer avslappnad. Detta gjordes genom presentation

av medverkande parter och en kortfattad presentation av studien, hur lång tid

den beräknades ta samt information om deltagarens rättigheter. Utöver den

inledande presentationen på cirka fem minuter pågick samtliga intervjuer

mellan 15 och 25 minuter, beroende på hur mycket deltagarna resonerade på

egen hand. Fem minuter spenderades också efter intervjun på att runda av

samtalet och tacka deltagarna för deras medverkan.

Studien inleddes med att deltagaren fick ta del av innehållet på de två

versionerna av webbplatsen. Först fick deltagaren under några minuter,

beroende på hur mycket tid personen själv ansåg sig behöva, bekanta sig med

version A och sedan på samma sätt bekanta sig med version B. Vid detta

moment ombads deltagaren samtidigt berätta om dennes intryck och tankar.

Sedan ställdes frågor, vilka var menade att ge svar på de forskningsfrågor som

examensarbetet ställer. Under intervjuns gång uppmanades deltagarna även

att ge exempel på sina upplevelser genom att, med hjälp av webbplatsen som

grund, utveckla sina tankar. Vid behov, exempelvis om deltagaren hade svårt

att svara på en fråga, gavs instruktioner om att gå in på olika sidor på

webbplatsen för att sedan berätta om sin upplevelse av de olika versionerna.

Samtliga deltagare ombads studera webbplatsens versioner, A och B, i samma

ordning för att säkerställa att åsikter blev mer jämförbara då samtliga

deltagare fått basera sina intryck på samma grunder. Intresse fanns för att

undersöka deltagares upplevelser vid omvänt förfarande, först ombedjas att

studera B och sedan A, men till följd av examensarbetets relativa begränsade

omfattning avgränsades arbetets från detta.

3.3.1 Inspelning av intervjuer

Samtliga intervjuer spelades in med ljud och bild. Då en studie utförs av fler

än en person, likt denna, finns en risk att data uppfattas och tolkas olika

(Denscombe, 2018). Inspelning av intervjun gör det möjligt att gå tillbaka till

intervjun i efterhand och analysera vad som faktiskt sades.

17

Då intervjuerna spelades in fanns inget behov av att anteckna under tiden och

därför kunde vi båda medverka i samtalen som pågick. Att vi båda aktivt

medverkade möjliggjorde också att vi båda letade ingångar till att ställa

ytterligare frågor för att få djupare förståelse för deltagarnas svar.

3.4 Material

Inför studien producerades texter och bilder. Även en sökning efter bilder från

bildbanken Pixabay genomfördes. Dessa bilder var gratis och upphovsrätten

tillät fri användning vid bruk av bilderna i sammanhang likt denna studie.

Sedan skapades, med hjälp av CMS-verktyget Wordpress, en webbplats vari

texten och bilderna placerades och strukturerades för att efterlikna en

webbplats med myndighetskaraktär.

3.4.1 Webbplatsen

Datainsamlingen i detta examensarbete skedde med hjälp av en

egenproducerad webbplats som utformats i två versioner, version A och

version B, se Figur 4 och Figur 5 för respektive startsida. Version A innehöll

text i kombination med dekorativa bilder, och version B innehöll text i

kombination med informativa bilder. Den text som användes var densamma

på båda versioner av webbplatsen. Det enda som skiljde de två versionerna åt

var valet av bilder. Detta var för att säkerställa att inget annat än valet av

bilder påverkade deltagarnas upplevelser och intervjusvar.

I utformningen av webbplatsen hämtades inspiration från https://polisen.se,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/ och https://transportstyrelsen.se för

att efterlikna en myndighetswebbplats. Valet att efterlikna en webbplats av

sådan karaktär var för att ge ett neutralt intryck där vem som helst inom

allmänheten ska kunna ta del av informationen. Inspiration som hämtades var

utseendeaspekter som färg och struktur av innehåll. Vi tog även inspiration

vid skapande av text, samt undersökte och inspirerades av bilder som används

på myndighetswebbplatser. Varje version av webbplatsen bestod av startsida

och fyra undersidor. Antal bilder som användes i varje version var sju

stycken. Hela redovisningar av webbplatsens version A och B återfinns som

bilaga C.

18

Figur 4. Startsida, version A. Version A innehöll dekorativa bilder.

Figur 5. Startsida, version B. Denna version innehöll informativa bilder.

19

3.5 Hårdvarukrav vid intervju

Ett fastställt krav var att deltagarna skulle se webbplatsen via en dator.

Beroende på skärmstorlek ändrar webbplatsen utseende responsivt, vilket

innebär att layout och flera designaspekter ändras vid användning av en

mindre skärm. En förändrad layout innebär att resultaten kan påverkas

beroende på vilken enhet deltagaren besöker webbplatsen med. Visning via

liten skärm, som på en mobiltelefon, innebär signifikant skillnad i utseende.

Att alla medverkande i studien använder enheter som visar webbplatsen på

ett liknande sätt säkerställer att detta inte blir en faktor som stör personens

upplevelse och därmed även resultatet. Vilken typ av dator eller webbläsare

deltagarna skulle använda vid interaktion med webbplatsen fanns det däremot

inget fastställt krav om.

3.6 Forskningsetiska ställningstaganden

I de fall människor deltar i forskningsprojekt behöver forskningsetiska

överväganden göras innan studien genomförs. Syftet med de etiska

övervägandena är att se till att studien inte leder till någon skada (Denscombe,

2018).

3.6.1 Hantering av material

För att undvika att någon, privatperson eller företag, känner sig utpekad eller

kränkt bestämdes att endast egenproducerat material samt material där

upphovsmannen tillåtit bruk med fulla rättigheter skulle användas. Risken

med att plocka färdigt multimodalt material från tredje part, även om tillstånd

inhämtats, är att upphovsman upplever sig felaktigt behandlad om dennes

verk skulle framställs på ett oönskat sätt i detta examensarbete. Det skulle

även innebära en risk att tillstånd dras tillbaka och att studien inte kan

redovisa svar som rör detta material vilket i sin tur hade lett till att resultatet

skulle kunna uppfattas som vinklat.

3.6.2 Inspelning av intervjuer

Samtliga intervjuer spelades in med samtycke av deltagarna. Detta gjordes

för att slippa lägga ner tid på att föra anteckningar vilket i sin tur skulle

innebära en svårighet att koncentrera sig på vad som sägs under intervjun.

Materialet har hanterats enligt Högskolan i Borås riktlinjer för GDPR

(Högskolan i Borås, 2019).

Alla deltagare delgavs information om att intervjun skulle spelas in, att deras

svar skulle redovisas anonymt och att de när som helst kunde välja att avbryta

sin medverkan i undersökningen.

3.6.3 Samtyckesblankett

Samtliga deltagare fick innan studien ta del av Högskolan i Borås

samtyckesblankett (se bilaga B) och godkänna denna. Detta var för att de

20

skulle få information om sina rättigheter och hur materialet kommer att

hanteras.

3.7 Validitet och reliabilitet

För att ge detta examensarbete och dess resultat trovärdighet förs nedan en

redogörelse för olika aspekter av metodval utifrån validitet och reliabilitet.

3.7.1 Webbplats

För detta examensarbete skapades en webbplats speciellt anpassad för att

möjliggöra en jämförelse mellan hur informativa och dekorativa bilder

påverkar upplevelsen av webbplatsers begriplighet, hanterbarhet och

meningsfullhet. Den för studien skapade webbplatsen ämnar utgöra en miljö

där vissa kritiska parametrar kan kontrolleras i större utsträckning än vid

användning av offentliga webbplatser. Webbplatsen utformas specifikt med

bildval som enda skillnad mellan de olika versionerna A och B. Fördelen med

att webbplatsen skapats för studien ligger i denna ökade möjlighet till

kontrollerad miljö där faktorer kan läggas till och tas bort så att enbart det

som är avsett att jämföras jämförs. Denna utökade kontroll möjliggör i större

utsträckning, än vid användande av offentliga webbplatser, att rätt företeelse

jämförs och att studien får förhöjd validitet och reliabilitet. Aspekter som kan

kontrolleras är att endast bilderna skiljer de olika versionerna av webbplatsen

åt samt att inga annonser eller stötande fakta presenteras.

Att en webbplats skapas för denna studie ger dessutom att ingen av deltagarna

har sett webbplatsen sedan innan och har därför inga förväntningar på

webbplatsen. Att en nyskapad webbplats används vid studien ger att

deltagarana har liknande utgångspunkt vilket ger att resultat från intervjuer

går att jämföra i större utsträckning. Negativa aspekter att beakta vid

analysering av resultat är dock att de kan skilja från resultat som skulle

erhållas vid användning av offentliga webbplatser. Dessa skillnader kan ligga

i att en verklig myndighetswebbsida kan ha kvalitetssäkrats av

yrkesverksamma webbredaktörer eller bearbetats under en längre tid än den

för studien skapade webbplatsen. En annan negativ aspekt att beakta är den

skapade webbplatsens autenticitet är lägre än en verklig webbplats och kan

därför påverka deltagares intresse och upplevelser. Studier på en existerande

verklig webbplats kan dock ge att det är rubrikerna som påverkar resultatet,

snarare än bilderna. En existerande webbplats kan också innebära en risk för

att endast en del av deltagarna använt webbplatsen tidigare, medan andra inte

har gjort det.

3.7.2 Bilder

I studien av Lenzner et al. (2013) granskades bilder och text i en förstudie av

en jury. På detta sätt kontrollerades huruvida de dekorativa bilderna var mer

tilltalande och innehöll mindre relevant information i förhållande till de

informativa bilderna. I denna studie har inte bilderna granskats externt vilket

riskerar att ge studien en lägre trovärdighet. För att undvika oklarheter vid

bildbenämning och kategorisering har kapitel 2.4 Kategorisering av bilder

författats. I kapitlet redogörs för hur bilder kan uppfattas som mer eller mindre

dekorativa kontra informativa på en skala. Med skalan i åtanke och med syfte

21

att genomföra en jämförelse mellan dekorativa och informativa bilder nyttjas

endast bilder vars kategori är lätt att urskilja. Bilder som är uppenbart

svårplacerade utifrån redovisad kategorisering undviks i detta examensarbete.

3.7.3 Urval

En webbplats med myndighetskaraktär valdes som kontext för studien för att

få en neutral och nedtonad karaktär som inte sticker ut på ett särpräglat sätt

och tar uppmärksamhet från faktorer som är tänkta att studeras, varken

kommersiella inslag eller annonser. Urvalet gjordes sedan i enhetlighet med

den målgrupp en myndighetswebbplats redan har, vilket för detta

examensarbete innebär hela den vuxna populationen i Sverige. Urvalet

genomfördes stratifierat för att ge en bred representation av befolkningen, där

vi har ett brett åldersspann och jämn könsfördelning.

3.7.4 Pilotintervjuer

Med syfte att stärka studiens validitet samt webbplatsens och intervjuplanens

reliabilitet genomfördes två pilotintervjuer innan den verkliga

datainsamlingen påbörjades. Denscombe (2018) beskriver att pilotintervjuer

kan undersöka metoden och dess validitet, om instrumentet mäter det som

avses mätas. Pilotintervjuerna utfördes med två deltagare som inte skulle

delta i den verkliga studien. Deltagarna i pilotintervjuerna var utvalda i likhet

med studiens urval, dock ej stratifierat urval.

Pilotintervjuerna utfördes på samma sätt som de verkliga intervjuerna i

examensarbetets studie planerades att genomföras. Med pilotintervjuerna

som grund gjordes vissa ändringar innan den verkliga studien ägde rum, i

syfte att utveckla metoden för att få mer utförliga svar. Bland annat

kompletterades intervjufrågorna med vissa frågor, då de ursprungliga

frågorna inte gav fullständigt svar på samtliga frågeställningar. En fråga som

lades till var om det fanns fördelar med motsatt version som deltagaren

föredrog, förutsatt att deltagaren själv inte hade sagt fördelar med den andra

versionen. Vissa frågor behövde också förtydligas eller utvecklas. I de fall där

svaren inte var tillräckligt utförliga, eller deltagaren inte kunde motivera ett

relevant svar, bad vi deltagaren att gå in under en specifik sida av webbplatsen

och där jämföra version A och B. Med hjälp av pilotintervjuerna upptäcktes

även att en dekorativ bild av misstag placerats på den informativa versionen

av webbplatsen, vilket genast åtgärdades.

3.8 Bearbetning och analys av data

Examensarbetets datainsamling har fokuserat på att ta fram kvalitativa data

om människors upplevelser av hur dekorativa och informativa bilder påverkar

webbplatsers begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter utförd

datainsamling har ursprungliga data, som ljudfiler, transkriberats för att

underlätta detaljerad sökning och jämförelser mellan data (Denscombe,

2018). Transkribering är en tidskrävande metod men innebär samtidigt att

intervjuaren möjliggörs en stark närkontakt med insamlade data. För att spara

tid vid bearbetning av data har delar vid behov transkriberas selektivt, och

22

valts utifrån den mån delarna är relevanta för undersökningen. Detta menar

Denscombe (2018) är möjligt om innehållet från en intervju används för den

faktiska information som den innehåller. I dessa fall går det att transkribera

de delar som behövs för att belysa särskilda poänger. I de fall där

underförstådda innebörder från intervjun är viktiga för resultatet har istället

större delar transkriberats. Transkriberingen visar även vem det är som säger

vad i samtalet, för att förtydliga och förenkla analysen. En nackdel med att

transkribera ljudinspelningar är att materialets autenticitet delvis går förlorat.

Orsaker till detta kan exempelvis vara att personen som pratar inte talar i

fullständiga meningar och att betoning och intonation är svårt att beskriva i

text (Denscombe, 2018). För att i så stor mån som möjligt undvika detta har i

anslutning till transkriberingen även informella kommentarer som tysta

pauser eller andra iakttagelser av atmosfären antecknats.

3.8.1 Analys genom kategorisering av bilder

För att undersöka hur bilder påverkar en användares upplevelse av en

webbplats skapas två identiskt strukturerade webbplatser, med enda skillnad

i bilders utförande som informativa eller dekorativa. Kategoriseringen av

bilder som används på webbplatsens versioner grundar sig i tidigare forskning

som redovisas under 2.2 Kategorisering av bilder. Från sektionen 2.2 kan det

utläsas att bilder kan tolkas olika av olika personer och värderas efter en

flytande skala snarare än olika fack. De bilder som väljs ut för att redovisas

på webbplatsens har som syfte att ge webbplatsens olika versioner olika

karaktär. För att underlätta tolkningen av bilder och låta deltagare i detta

examensarbetes studie enkelt kunna urskilja bilderna på respektive version av

webbplatsen som informativa eller dekorativa väljs bilder medvetet med

tydlig kategorisering. När studiens deltagare tolkar de bilder som använts på

webbplatsen likartat möjliggörs en jämförelse mellan deltagarnas upplevelser

av webbplatserna som helhet.

3.8.2 Innehållsanalys

För att tolka och analysera den data som examensarbetets metod insamlat har

en innehållsanalys utförts på transkriberat material. Detta tillvägagångsätt

beskriver Hsieh och Shannon (2005) som en brett vedertagen analysmetod av

kvalitativa data. Hur innehållsanalysen genomförts kan dock delas upp i tre

tillvägagångssätt: konventionell, riktad eller summativ. Skillnaden mellan de

olika tillvägagångssätten är hur data kodas och med vilka koder. Skillnad

ligger också i hur mycket tidigare forskning som finns i det valda ämnet.

För detta examensarbete bedömdes en blandning av den konventionella och

den riktade analysmetoden lämplig. Den riktade analysmetoden var lämplig

då tidigare forskning gick isär, medan den konventionella analysmetoden lät

kategorier eller nyckelord komma naturligt från insamlade data och lät nya

insikter framträda (Hsieh & Shannon, 2005). För den riktade analysmetoden

beslutades semistrukturerade intervjuer användas vid datainsamling, med

vissa riktade frågor om förbestämda kategorier. En lös struktur på en

intervjuplan passar även som datainsamling inför en konventionell

innehållsanalys då åsikter och känslor hos deltagare kan identifieras (Hsieh

& Shannon, 2005).

23

Efter en genomförd datainsamling påbörjas kodning av transkriberat material.

I detta examensarbete lyfts först nyckelord och reaktioner hos de olika

deltagarna fram i en översikt för att sedan sättas i relation till förbestämda

kategorier (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Som ett steg i

denna kodning och kategorisering placeras fynd som inte passar de

förutbestämda kategoriseringarna under nya kategorier (Hsieh & Shannon,

2005). Som del i en riktad innehållsanalys sätts forskningsfynd i relation till

tidigare forskning för att stödja eller visa på skillnader. Denna jämförelse

presenteras sedan i en diskussion om forskningsfynd.

24

4 Resultat och analys

I detta kapitel redovisas insamlad empiri vilket analyseras i relation till den

teoretiska referensram som redovisats, för att kunna besvara frågeställningar

(se avsnitt 1.2 Syfte och frågeställningar). Då den data som samlats in har

bearbetats kvalitativt kommer även fokus i resultatet vara att presentera

kvalitativa tolkningar av det insamlade materialet. Data presenteras i form av

nyckelord och citat.

4.1 Deltagare

Deltagarna fick innan påbörjad datainsamling vid intervju beskriva sin

internetvana och uppskatta den som låg, medel eller hög. Låg definierades i

detta examensarbete som att deltagaren använde internet vid minst ett tillfälle

i veckan, medelhög internetvana innebar att deltagaren använde internet i

genomsnitt varannan dag, och hög internetvana innebar att internet användes

i stort sett varje dag. Tabell 1 visar en översikt av deltagarna där de sorterats

efter åldersgrupp, från unga vuxna till äldre. För att underlätta

sammanställningen av resultatet har deltagarna har fått ett eget ID.

Tabell 1

Studiens deltagare

Deltagarens ID Kön Åldersgrupp Internetvana

D1 Kvinna Unga vuxna Hög

D2 Man Unga vuxna Hög

D3 Man Medelålders Hög

D4 Kvinna Medelålders Hög

D5 Kvinna Äldre Medel

D6 Man Äldre Hög

25

4.2 Översiktlig resultatredovisning och analys

Resultatet från intervjuerna visar tydligt att användandet av informativa

respektive dekorativa bilder påverkade användarnas upplevelse av en

webbplats. Anledningen till att bilder påverkar en användares upplevelse kan

kopplas till Bergström (2020) som beskriver att bilder fångar uppmärksamhet

och studeras som ett framträdande element och därför påverkar en användares

helhetsintryck. Karlsson och Ledin (2000) beskriver att en initial översiktlig

läsning av en webbplats går fort. Från intervjuerna kan vi även se att bilder

verkar vara del av deltagarnas initiala övergripande läsning då de formulerade

åsikter och upplevelser om dessa tidigt.

För att få en översiktlig bild av hur deltagarna upplevde att bilder påverkade

upplevelsen av respektive version av webbsidan genomfördes en sökning

efter värdeord bland det transkriberade materialet. Med värdeord menas

frekvent använda ord samt ord som sammanfattar meningar innehållande

värderingar som deltagarna yttrade. Dessa värdeord ger en enklare

beskrivning över hur respektive deltagare upplevde att de dekorativa samt de

informativa bilderna påverkade webbplatsen som helhet. I figur 6 och 7

visualiseras deltagarnas upplevelser. Frekvent använda ord har placerats

högre medan ord som användes i mindre frekvent grad har placerats lägre. De

värderingar deltagaren lagt i orden, positiva eller negativa, har försökts att

fångas upp och visas här med färgerna grön, gul och röd där grön innebär ett

mer positivt värde och röd ett mer negativt värde. Gul innebär ett neutralt

värde. I Figur 6 redovisas hur deltagarna uttryckte sig om version A av

webbplatsen med de dekorativa bilderna. I Figur 7 redovisas hur deltagarna

uttryckte sig om version B av webbplatsen med de informativa bilderna.

Utifrån figurerna med redovisade värdeord, figur 6 och 7, kan vi avläsa att

båda webbplatserna beskrivs med positiva värdeord, dock av olika karaktär

och till övervägande del positivt om webbplatsens version B med de

informativa bilderna. Version A, med de dekorativa bilderna, tilldelas

positiva värdeord med koppling till estetiska kvaliteter. Ord som fint, coolt

och flashigt förekom i värdeordsanalysen för version A i kontrast till de

innehållsbaserade värdeorden, tydligt, beskrivande och informativ som

beskriv version B.

Lenzner et al. (2013) beskriver att dekorativa bilder kan framkalla känslor hos

betraktare i större grad än informativa bilder, vilket framgick även i detta

examensarbete. I kontexten myndighetswebbplats fylldes dock de dekorativa

bildernas möjlighet till känsloframkallning med olika värderingar av olika

deltagare. Både D4 och D6 beskriver att webbplats A, med dekorativa bilder,

är kopplad till känslor. D4 lägger dock en negativ värdering i detta och menar

att det tar udden av faktabudskapet som hemsidan bör leverera medan D6

tycker att känsloanknytningen bidrar till en positiv upplevelse.

26

Figur 6 nedan visar värdeord kring deltagarnas upplevelse av webbsidans

version A, med dekorativa bilder.

Figur 6. Deltagarnas upplevelse av version A

Figur 7 nedan visar värdeord kring delatagarnas upplevelse av webbsidans

version B, med informativa bilder.

Figur 7. Deltagarnas upplevelse av version B

27

4.3 Upplevelse av begriplighet

Samtliga deltagare ansåg att båda versionerna av webbplatsen var begripliga

och gick att förstå, dock ansåg majoriteten av deltagarna att version B, med

informativa bilder var tydligare och därför mer begriplig vilket samtliga

grundade i att bildvalen var mer relevanta för innehållet och mer beskrivande

jämfört med de dekorativa bilderna. Detta samspel mellan bild och text, där

bild och text speglar varandras budskap, lyfter även Holsanova (2010) fram

som viktigt för ökad förståelse oavsett förkunskaper eller förmåga att avläsa

bilder.

Som redovisat i tabell 2 ansåg dock en av deltagarna, D2, att de båda

versionerna var likvärdigt begripliga. Att samtliga deltagare beskrev både

version A och B av webbplatsen som begripliga tyder på att den

underliggande strukturen och den kompletterande texten till bilderna gjorde

det lätt att navigera och begripa informationen när den väl hittades. Nedan

följer en redovisning av deltagarnas upplevelse av begriplighet på de olika

versionerna A och B.

Tabell 2

Översikt upplevd begriplighet

D1 tyckte båda versionerna var begripliga men ansåg att bilderna på version

B var mer relevanta för ämnet vilket gör informationen tydligare.

Jag tycker båda är begripliga, jag förstår vad jag

läser och inget är konstigt. Dock känns det som om

version B är ännu mer begriplig. Bilderna känns mer

kopplade till ämnet och bilderna i sig. Tex.

Smittspridningen, det handlar om distans mellan

människor men version A har bara en bild på människor

och en väg. Båda är begripliga, jag förstår vad det

handlar om. Men version B har mer relevanta bilder

skulle jag påstå. Även om version A kanske inte är

helt irrelevant, är version B tydligare. (D1)

Deltagarens ID

Ansåg att version A,

dekorativa bilder, var

mer begriplig

Ansåg att version B,

informativa bilder, var

mer begriplig

D1 x

D2 x (likvärdigt begripliga) x (likvärdigt begripliga)

D3 x

D4 x

D5 x

D6 x

28

D2 ansåg att båda versionerna var likvärdigt begripliga och att ingen av dem

nödvändigt var lättare eller svårare att förstå. ”De är lättbegripliga och enkla

att använda. /.../ Lätthanterat på både version A och B, ingen är enklare eller

bättre nödvändigtvis. Ganska stabilt och enkelt.”

D3 tyckte att de informativa bilderna på version B var betydligt tydligare och

därför mer begripliga. Deltagaren uttryckte upprepade gånger att dessa bilder

var mer beskrivande vilket upplevdes som mycket positivt. ”Jag tycker båda

två var bra, dock var B mycket tydligare eftersom att den har mer beskrivande

bilder.”

D4 upplevde båda versionerna som begripliga, men ansåg att de informativa

bilderna på version B var mer neutrala än de dekorativa bilderna på version

A vilket gjorde att informationen kändes mer relevant för alla. D4 gav

exempel på detta utifrån en dekorativ bild på sidan ”Covid 19” och läste då

in information om i vilken kontext bilden ursprungligen kom ifrån och

resonerade utifrån detta.

Jag gillar version B bättre. Den känns mer ofärgad.

Tillexempel bilden på version A på covid19, där är

det en miljöbild där jag tänker att detta är inte i

Sverige, så det kan inte gälla mig. På version B

tänker jag att det är två gubbar, vem som helst. Det

känns mer som information som rör alla. /…/ Jag tycker

B är lättare att plocka in utifrån det jag sa med

bilder. En sida för myndighet behöver inte innehålla

miljöbilder tagna ur verkligheten. (D4)

D4 ställde sig mycket kritisk till användning av dekorativa fotografier då de

upplevdes som missvisande och dessutom inte hade samma tyngd som de

informativa. Det viktiga i sammanhanget ansågs vara att informationen når

fram.

Version A känns inte lika seriös. Version B finns det

mer tyngd i, man har inte tagit några miljöbilder

utefter vad jag tycker är vackert att titta på utan

mer information som är enkel att förstå, och man

behöver inte tycka så mycket. (D4)

D5 tyckte båda versionerna var begripliga men menade att den informativa

versionen hade en högre begriplighet i och med att bilderna gjorde

informationen roligare att ta till sig. ”Jag tycker båda är begripliga. Det kan

vara lite roligare med version B, med liter mer bilder och så.”

D6 ansåg båda versionerna vara begripliga men tyckte att informativa bilder

gav en snabbare inblick i innehållet vilket också gjorde att innehållet blev

enklare att förstå. ”De är definitivt begripliga båda två. Jag upplever att

version B tilltalar det spontana intrycket. Man får en snabbare blick på vad

det handlar om med de bilderna som finns där.”

29

4.4 Upplevelse av hanterbarhet

Alla deltagare ansåg att både version A och B var hanterbara i någon mån. De

var också överens om att de informativa bilderna på version B var mer

informationsrika än de dekorativa. Deltagarnas upplevelse av vilken version

av webbplatsen som var mest hanterbar gick dock isär, intressant nog beskrev

både D2 och D4 att den webbplats med lägst upplevd hanterbarhet var rörig,

även om de talade om olika versoner i sina resonemang. D2 ansåg att de

informativa bilderna, i form av diagram och illustrationer i version B, gjorde

webbplatsen rörigare och därför svårare att hantera än version A, medan D4

upplevde det motsatta. D6 upplevde båda versionerna som likvärdigt

hanterbara och påpekade att båda versionerna hade olika kvalitéer som varken

behövde betyda att den ena var bättre eller sämre. Resterande tre deltagare

tyckte den utökade informationen i de informativa bilderna gjorde att

innehållet blev mer överskådligt och därför blev lättare att ta till sig. I tabell

3 nedan visas en översikt av deltagarnas upplevelse av hanterbarhet.

Anledningen till att åsikter om upplevd hanterbarhet går isär och att

värdeordet rörig används för att beskriva upplevelser av olika versioner kan

grundas i resonemang från Holsanova (2010) som menar att det finns

individuella skillnader i hur människor läser och tolkar bilder. Av den

anledningen menar Holsanova (2010) att bilder och text ska stå varandra nära

i budskap. Bergström (2020) menar å andra sidan att läsarens engageras när

det finns ett informationsglapp mellan text och bild, vilket Bergstöm (2020)

menar leder till engagemang för texten.

Tabell 3

Översikt upplevd hanterbarhet

Deltagarens ID

Ansåg att version A,

dekorativa bilder, var

mer hanterbar

Ansåg att version B,

informativa bilder, var

mer hanterbar

1D x

2D x

3D x

4D x

5D x

6D x (likvärdigt hanterbara) x (likvärdigt hanterbara)

D1 ansåg båda versionerna vara hanterbara. Hon uttryckte att de informativa

bilderna var mer innehållsrika, vilket innebar att det fanns mer information

att ta in, men menade samtidigt att detta underlättade då det inte var

nödvändigt att läsa all text för att förstå budskapet.

30

Det är mer information på bilderna på version B, och

det blir inte rörigt, men mer att ta in. Mer att titta

på, men det underlättar för man behöver inte läsa

allt. Det blir inte rörigare men mer att titta på.

(D1)

D2 tyckte båda versionerna var hanterbara, men upplevde att version A med

dekorativa bilder var mer lätthanterlig. ”A är enklare och mer lätthanterlig än

B”. D2 upplevde även version A som mer strukturerad även om han hade

svårt att riktigt sätta fingret på varför. Dessutom uttryckte Deltagare 2 att

bilderna på version A bidrog till att göra texten mer lättläst och möjligtvis

mer lockande.

Dels så är bilderna bättre på A. Dels känns den mer

strukturerad, även fast den nödvändigtvis inte är

det, för det är ju samma text egentligen. /…/ jag

blir mer intresserad av att läsa texten om jag gillar

bilderna mer. Eller intresse är inte rätt ord, men

det blir enklare att läsa då. (D2)

D2 upplevde att de informativa bilderna på version B var rörigare och

resonerade kring det faktum att dessa bilder innehöll mer information men

ändå inte underlättade informationsinhämtning.

Även fast B ger mer information, då det är mer staplar

och diagram, blir det automatiskt också lite rörigare

när det är en bild med ett diagram inblandat än om

det är en bild bara på en cigarett. (D2)

D3 ansåg båda versionerna vara hanterbara men föredrog informativa bilder,

då dessa upplevdes göra informationen snabbare åtkomlig.

Ja, version B tilltalar mig som tekniker. Där får jag

information rakt i ansiktet och det är snabbare på

version B. Medan version A är mer övergripande om

överskrifterna. (D3)

D4 ansåg båda versionerna vara hanterbara men menade att versionen med

informativa bilder var betydligt bättre än den med dekorativa, som upplevdes

rörig på grund av bilderna.

Jag tycker A känns rörigare på grund av att bilderna

är som de är. Version A är byggd av någon som ska

bygga en hemsida men inte har koll på vad som

tilltalar sinnet eller hjärnan. (D4)

D5 ansåg att båda versionerna var hanterbara och tydliga men tyckte version

B hade något tydligare bilder. ” Båda är tydliga och båda är bra, men B är mer

tydlig.” D5 tyckte även bilderna var roligare på den informativa versionen

och påpekade att det även gör informationen lättare att komma ihåg.

Version B känns roligare att läsa när det är lite

staplar och kurvor. Och man får en bild istället för

att sitta och läsa igenom. Man kommer ihåg en bild

lättare än en text. (D5)

31

D6 uttryckte att han var van att hantera stora mängder information och tyckte

båda versionerna var hanterbara.

Ja, det är lite information i mina mått mätt. Men å

andra sidan finns det ju länkar också. Så det är lite

beroende på vad syftet är också. Jag ser hellre mer

text och mindre bilder, så gammal som jag är. (D6)

D6 påpekade även att han varken såg den ena eller den andra versionen som

bättre eller sämre utan menade att det endast var två olika sätt att förmedla

informationen på och att vad som är bäst är en subjektiv fråga om vad läsaren

själv tycker om eller är van vid.

Om jag gissar lite, så skulle jag säga att version A

har en modernare, mera intuitiv touch. Där man genom

bilden får en upplevelse, och det upplever väl jag om

informationen i dagens samhälle, att det handlar

mycket om det också. Att det ska inte bara informera,

utan att det ska vara antingen underhållande eller ge

någon slags upplevelse av det man läser. Att det ska

gå fort helt enkelt. Och då kanske man inte behöver

läsa så mycket. Men tycker man om staplar, diagram

och sådär så kan man ju läsa av mycket på dem också,

men det beror ju ganska mycket på vad man är van vid.

(D6)

4.5 Upplevelse av meningsfullhet

I tabell 4 nedan visas en översikt av deltagarnas upplevelse av meningsfullhet

när deltagarna jämför två versioner av en webbplats. Fem av sex deltagare

upplevde version B, med de informativa bilderna, som mer meningsfull för

informationssökning och skulle således föredra att söka information på den

framför den dekorativa versionen. Detta motiverades med att de informativa

bilderna tillförde mer information än de dekorativa. D6 betonade dock att

detta endast var hans personliga åsikt och menade att vad som är meningsfullt

kan vara olika för olika personer. D2 upplevde däremot version A, med

dekorativa bilder, som mer meningsfull då bilderna upplevdes som finare och

lockade till läsning. D2 menade även att han skulle läsa texten mer noga om

bilderna var dekorativa, och inte informativa.

Det D2 beskriver speglar hur Bergström (2020) beskriver att en användare

engageras för en text när det finns glapp mellan de enskilda betydelserna hos

bild och text. En annan förklaring till varför D2 upplever att version A, med

dekorativa bilder, lockar till läsning i större utsträckning kan härledas till en

studie av Lenzner et al. (2013). Lenzner et al. (2013) uppmärksammade

nämligen genom ögonrörelsemätning att informativa bilder tog mer fokus

från texten än vad dekorativa bilder gjorde.

32

Tabell 4

Översikt upplevd meningsfullhet

Deltagarens ID

Ansåg att version A,

dekorativa bilder, var

mer meningsfull

Ansåg att version B,

informativa bilder, var

mer meningsfull

1D x

2D x

3D x

4D x

5D x

6D x

D1 tyckte inte illa om de dekorativa bilderna på version A, men upplevde

version B, med informativa bilder, som mer meningsfull. ”Jag vill inte hata

på version A, men jag föredrar version B.” D1 menade att informativa bilder

gav mer information om det man vill läsa vilket D1 ansåg leda till att hon

tjänar mer på att använda versionen med informativa bilder.

Det känns som om jag hade valt version B för jag får

mer information om det jag vill läsa om. /…/

Meningsfullt… Jag känner att jag kommer få mer utav

det, absolut. Man möts mer av bilderna jämfört med i

version A. I version A hade bilden lika gärna kunnat

säga att cigaretter luktar äckligt eller att man inte

ska röka på uteserveringar, den säger mig alltså

ingenting. (D1)

D2 upplevde versionen med dekorativa bilder som mer meningsfull och hade

föredragit att använda denna version att söka information på. Troligtvis

berodde detta delvis på att versionen med de informativa bilderna upplevdes

som mer röriga. D2 uttryckte att han gillade de dekorativa bilderna mer och

därför skulle få lättare att läsa texten.

Jag hade ju föredragit A, ärligt talat. Jag hade läst

igenom texten mer, och skummat igenom B mer än vad

jag hade läst. /…/ Det kanske låter löjligt, men

genuint är det för att jag gillar bilderna mer på A.

Därför blir det lättare att gå igenom texten mer på

version A än på version B. (D2)

D3 upplevde versionen med informativa bilder som mer meningsfull och

skulle välja denna version för att söka information på, dels för att den ansågs

inneha mer fakta och dels för att svar på ens frågor gavs snabbare genom

bilder.

33

Jag föredrar version B, eftersom att det är mer fakta

i bilder där. /…/ För om jag söker efter information

om tillexempel rökare så får jag det direkt på version

B, men i version A måste jag läsa för att få reda på

det. (D3)

D4 upplevde att versionen med informativa bilder var mer meningsfull då den

kändes mer seriös och innehöll mer information. Utöver detta påpekade D3

att dekorativa element inte var nödvändigt i sammanhanget.

Ja den känns mer seriös. Man har gjort den här bara

för att informera, inte för att det ska vara vackert

eller ge en härlig känsla. Det är ren information som

du behöver ha, inget mer. (D3)

D5 tyckte båda versionerna var bra men skulle föredra att använda den

informativa versionen. ” Ja då skulle det ju bli B förmodligen då, eftersom att

jag tycker den ser roligare ut. Men båda är helt okej.”

D6 upplevde att båda versionerna kan vara meningsfulla beroende på syftet.

Samtidigt tyckte D6 bäst om de informativa bilderna för egen del.

Meningsfullhet… /…/ Ja, det är ju hur man tolkar det

ordet. Rent generellt så föredrar jag ju B så jag för

väl säga det. /…/ Jag tycker helt enkelt att den ger

mer information. Jag får information av bilderna

också. Nu har jag inte läst igenom och jämfört texten

så noga, men jag upplever att bilderna ger lite mer

information också. Man kan tänka att bilden är en

rubrik eller ingress, och man kan tänka att det är

det den handlar om, och så kan jag djupdyka i texten

sen då. (D6)

4.6 Övriga fynd

Den analysmetod som agerat tillvägagångssätt i detta examensarbete är en

blandning av den konventionella och den riktade analysmetoden (Hsieh &

Shannon, 2005). Detta innebär att vi vill, förutom undersöka förutbestämda

kategorier, även låta nya relevanta insikter framträda. Dessa insikter

redovisas nedan.

4.6.1 Versionerna upplevdes innehålla olika mycket bilder och text

De två versionerna av webbplatsen, A och B, såg precis likadana ut förutom

valet av bilder. Två deltagare, D3 och D5, upplevde till en början att mängden

bilder och text varierade mellan de olika versionerna. Båda två upplevde att

version A, med de dekorativa bilderna, hade mer text och färre bilder vilket

skulle kunna innebära att valet av bilder har en betydande inverkan på hur

människor uppfattar informationen även runt omkring. D3 upplevde att

version A, med dekorativa bilder, skulle kunna bli svårare att få en överblick

på då det upplevdes vara färre bilder och mer text. ”A har ju inte så mycket

bilder och då måste man läsa mer text. Kan vara svårare att få en överblick i

34

texten då”. D5 tyckte en fördel med den informativa versionen, version B, var

att den innehöll lite mer bilder i förhållande till den dekorativa versionen.

”Det kan vara lite roligare med version B, med liter mer bilder och så.”

Anledningen till att delatagarna upplevde webbplatserna med olika mycket

bild och text kan möjligen förklaras med fynd från nämnd inspirationsstudie

(sektion 2.1.1.) av Lenzner et al. (2013) där man upptäckte att en läsare lägger

mer tid på att betrakta en illustrativ bild framför en dekorativ bild som mer

eller mindre bara registreras initialt. Detta indikerar även att vår

kategorisering av bilder är tillförlitlig.

4.6.2 Önskemål om dekorativa bilder som rubriker

D3 upplevde att de dekorativa bilderna fyllde en god funktion då de fungerade

lite som rubriker. Därför ansåg han att de skulle passa bättre på startsidan än

de informativa som annars upplevdes vara de bästa.

På version A så är bilderna som beskriver olika

områden på startsidan bra, och kanske svårare på B

med staplar och diagram. /…/ Som jag sa förut så är

det att den har överskrifterna i bild. Där är bilderna

på version A och uppdelningen av startsidan mer

övergripande beskrivning, till skillnad från version

B där det blir mer teknikbaserat och faktabaserat

redan på startsidan. (D3)

Den sammanslagning av de två versionerna som D3 beskriver som fördelaktig

finns det flera belägg för i tidigare forskning. Som presenterat i teoretiskt

ramverk, 2.1 Samspel mellan text och bild, är bilder likt rubriker en

ingångspunkt i en multimodal layout (Karlsson & Ledin, 2000). Dock kräver

informativ grafik en förklarande och kompletterande text för att säkerställa

att budskap går fram (Holsanova, 2010). Att ha informativa bilder på

startsidan, där den inte stöds av beskrivande text kan därför vara vilseledande

eller svårtytt, vilket D3 uppmärksammat. Att visualisera information till viss

del hjälper dock användarna att förstå strukturer och hitta information lättare

vid en översiktlig genomgång av en hemsida (Hui & WenJun, 2009). Vid en

initial översiktlig genomgång av en hemsida kan dekorativa bilder dessutom

anses vara fördelaktigt, jämfört med informativa bilder, då en användare inte

behöver studera en dekorativ bild länge för att vägledas och förstå bildens

innebörd, tillskillnad från när en användare stöter på en informativ bild

(Lenzner et al. 2013).

4.6.3 Skillnader i åldersgrupper

En viss skillnad bland åsikterna verkade finnas beroende på vilken

ålderskategori deltagarna tillhörde. De båda äldre deltagarna, D5 och D6,

menade att båda versionerna av webbplatsen var bra och uttryckte båda att

versionen med informativa bilder var deras personliga favorit även om de

objektivt inte upplevde den som bättre. D6 menade att det handlar om vilken

effekt som ville uppnås med bilden eller vad man som person är van vid att

ta till sig för information. Dessutom upplevde han att de dekorativa bilderna

var mer moderna. De yngre deltagarna, D1 och D2, visade relativt stor

uppskattning av de dekorativa bilderna. D2 föredrog versionen med

dekorativa bilder. D1 föredrog i alla avseenden de informativa bilderna, men

35

uttryckte ändå att det hade passat bra att komplettera innehållet med

dekorativa bilder. På sidan ”Hälsa” gav D1 exempel på detta. ”Här hade man

också kunnat ha en bild, vid psykisk ohälsa hos barn och unga. Typ en bild

på ungdomar, barn, en familj eller så.”

36

5 Diskussion och slutsatser

Detta examensarbete har fokuserat på att undersöka hur informativa och

dekorativa bilder kan påverka en användares upplevelse av en webbplats. I

detta kapitel diskuteras resultat och slutsatser dras från forskningsfynd i

relation till tidigare forskning. Vidare diskuteras även begränsningar som kan

ha påverkat studien och insamlad empiri.

Under intervjuerna påträffades infallsvinklar kring bildernas påverkan vi

tidigare inte reflekterat över, genom att deltagarna kom med intressanta

synpunkter och åsikter. Vissa anträffade synvinklar diskuteras i kommande

kapitel, och förslag till vidare forskning som är relevant och väcker intresse

presenteras.

5.1 Återkoppling till frågeställning 1

Första frågeställningen lyder:

Hur påverkas den övergripande användarupplevelsen av olika typer av bilder

på en webbplats?

Med utgångspunkt i redovisat resultat kan vi konstatera att användningen av

informativa och dekorativa bilder skapar olika upplevelser i

webbplatssammanhang. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna ansåg

de dekorativa bilderna vara både finare och roligare än de informativa

bilderna. Trots att de dekorativa bilderna var mer visuellt tilltalande för

deltagarna, föredrog de att över sikt använda versionen med de informativa

bilderna, då deltagarna ansåg att de var ett bättre verktyg för att söka

information. Ett avvikande resultat från studien var att D3 föredrog de

dekorativa bilderna på startsidan, men de informativa bilderna på

undersidorna tillsammans med den längre beskrivande texten. Detta grundade

han i att de dekorativa bilderna gav bättre överblick över de ämnen som

presenterades. Detta går i linje med resultatet från studien av Lenzner et al.

(2013), där det framkom att dekorativa bilder har en visuellt organiserade

funktion, som de informativa bilderna saknade. Samtidigt tyckte D1 att de

informativa bilderna på startsidan mer konkret sammanställde vad respektive

text handlade om. Möjliga orsaker till detta kan exempelvis vara om

deltagarna använde olika storlekar på sina datorskärmar, vilket kan påverka

hur stora bilderna var.

Studier av Lenzner et al. (2013) redogör även för att dekorativa bilder fångade

elevers intresse initialt, men att de informativa föredrogs på lång sikt.

Liknande resultat framkom i detta examensarbete, där flertalet av deltagarna

påpekade att de dekorativa bilderna vid första anblick var fina och roliga, men

att de inte tillförde något till förståelsen av texterna på undersidorna.

För detta examensarbete studerades och analyserades upplevelser av bilder i

ett webbsammanhang, dock specifikt på en webbsida med

37

myndighetskaraktär. Redovisade åsikter och prefenser bland versionerna kan

möjligen härledas till sammanhanget, som hade syftet att förmedla olika typer

av information till allmänheten. Hade istället en webbplats med ett annat syfte

skapats skulle resultatet kunna ha blivit annorlunda.

5.1.1 Skillnad i svar mellan åldrar och kön

Från insamlad data kunde skillnader mellan åldersgrupper urskiljas, speciellt

mellan åldersgruppen unga vuxna och äldre. D5, som tillhörde den äldre

åldersgruppen, var den enda i studien som beskrev de informativa bilderna

som roligare än de dekorativa bilderna. D1, som istället tillhör studiens yngsta

åldersgrupp, unga vuxna, tyckte tvärt om. D1 beskrev att de informativa

bilderna var fula och att versionen därför blev tråkig. D2, som också tillhör

studiens yngsta åldersgrupp, var den enda i studien som föredrog de

dekorativa bilderna. D6, som tillhör den äldre åldersgruppen resonerar kring

hur bildanvändandet har förändrats under åren och påpekar något som

stämmer bra överens med hur de yngre deltagarna, framför allt D2, uttryckt

sina upplevelser.

Om jag gissar lite, så skulle jag säga att version A

har en modernare, mera intuitiv touch. Där man genom

bilden får en upplevelse, och det upplever väl jag om

informationen i dagens samhälle, att det handlar

mycket om det också. Att det ska inte bara informera,

utan att det ska vara antingen underhållande eller ge

någon slags upplevelse av det man läser. Att det ska

gå fort helt enkelt. Och då kanske man inte behöver

läsa så mycket. Men tycker man om staplar, diagram

och sådär så kan man ju läsa av mycket på dem också,

men det beror ju ganska mycket på vad man är van vid.

(D6)

Utifrån detta resultat kan en diskussion kring ålder som bidragande faktor för

upplevelser av bilder i ett webbsammanhang föras. Dock är underlaget för en

sådan relativt liten i detta examensarbete med sex deltagare.

Respektive åldersgrupp bestod av en kvinna och en man, vilket ger studien en

jämn könsfördelning. Av totalt tre kvinnor som deltog i studien föredrog

samtliga versionen med informativa bilder. Bland de tre män som deltog i

studien var preferenserna mer spridda. En av de manliga deltagarna föredrog

webbplatsen med dekorativa bilder, den andra föredrog informativa bilder

och den tredje mannen föredrog en blandning. Den blandning den tredje

mannen beskrev innefattade de informativa bilderna på respektive undersida

på webbplatsen, men de dekorativa på startsidan. På grund av detta

examensarbetes begränsade omfattning med endast sex deltagare är generella

slutsatser som kategoriserar upplevelser efter kön svåra att formulera.

Däremot kan vi se en antydan till att männen i högre grad uppskattade de

dekorativa bilderna än kvinnorna.

38

5.1.2 Olika preferenser vid olika webbplatstyper

Examensarbetets studie genomfördes med avgränsningar till upplevelser av

en myndighetswebbplats när den redovisades med dekorativa respektive

informativa bilder. Tidigare studier som presenterats i examensarbetets

bakgrund beskriver att estetiska kvaliteter påverkar försäljningsstatistik

positivt, både fysiskt och på webben (Conklin et al., 2006). Redovisad

bakgrund beskriver även hur användare föredrar att använda och återkomma

till webbplatser med estetiska kvaliteter, även om de skulle vara svårare att

hantera och navigera på än en webbplats utan samma estetiska standard

(Nielsen & Levy, 1994). Med detta i åtanke var det rimligt att någon av

deltagarna i detta examensarbete skulle föredra version A, med dekorativa

bilder, av den webbplats som undersöktes då den versionen kunde uppfattas

som med högre estetiska kvaliteter. D1 formulerade att hon tyckte att version

B, med informativa bilder, var fulare, men föredrog ändå version B i alla

avseenden och beskrev att den var mer begriplig, hanterbar och meningsfull.

D3 reagerade på de dekorativa bilderna som säljande, vilket han tillskrev en

negativ värdering i denna kontext. Från detta kan vi dra en slutsats om att en

anledning till att majoriteten av deltagarna föredrog version B, med

informativa bilder, var kontexten. På en myndighetswebbsida föredrar fem av

sex deltagare informativa bilder. En diskussion kan dock föras om huruvida

den uppfattningen kvarstår i en annan kontext, exempelvis säljande.

5.2 Återkoppling till frågeställning 2

Andra frågeställningen lyder:

Hur upplever användare att olika typer av bilder påverkar deras upplevelse

av en webbplats begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet?

I resultatet från studien framkommer det att samtliga deltagare ansåg båda

versionerna av webbplatsen vara begripliga, hanterbara och meningsfulla. Att

använda en typ av bilder innebär alltså inte att upplevelsen av

informationsarkitekturen fallerade. Däremot kunde de olika upplevelserna av

versionerna präglas av en viss nyansskillnad i begriplighet, hanterbarhet och

meningsfullhet beroende på personliga preferenser och vilken version som

ger användaren mer i sammanhanget. Majoriteten av deltagarna tyckte att de

informativa bilderna bidrog till en bättre förståelse av innehållet, och gav mer

information. Detta var bidragande till varför de ansåg att den informativa

versionen av webbplatsen också var mer begriplig, hanterbar och

meningsfull. Avvikande från övriga, ansåg D2 istället att han blev mer

intresserad av att läsa när bilderna var dekorativa, och beskrev därför att den

versionen också mer hanterbar och meningsfull för honom. Denna

redogörelse från D2 har dock visst stöd i tidigare forskning. Lenzner et al.

(2013) studerade med hjälp av ögonrörelsemätning hur mycket fokus och tid

som lades på bilder i samband med en text. I den studien kunde Lenzner et al.

(2013) se att informativa bilder tog mer fokus från texten än vad dekorativa

bilder gjorde. Den upplevelse övriga deltagare i detta examensarbete

beskriver är däremot relaterbart till det Holsanova (2010) förklarar som den

39

signalerande principen. Den signalerande principen innebär att om bilden

förankrar textens betydelse kan läsaren genom bilden förstå vad stycket berör

och lyfter fram som centralt (Björkvall, 2009). Genom det samspelet behöver

användare inte läsa texten alls vid en snabb och ytlig informationssökning,

men ändå förstå vad texten framställer som viktigt.

5.2.1 Deltagarnas förkunskaper

Mayer (2009) menar att bild i kombination med text till kan snabba på en

lärandeprocess. Jabbour (2012) betonar dock att även bildval och vem läsaren

är har betydelse, då nybörjare har nytta av illustrationer i högre grad än

experter inom ett visst ämne. Holsanova (2010) menar istället att det krävs en

viss förkunskap för att förstå informativ grafik som tabeller, grafer, kartor och

diagram. Mot den bakgrunden antogs det att det verkar finnas individuella

skillnader i människors förmågor och tillvägagångssätt att avläsa bilder. För

att testa om deltagarnas förkunskaper kan ha påverkat vilken version de

upplevde som mest begriplig, hanterbar och meningsfull frågades respektive

deltagare vad de hade för förkunskaper inom respektive ämne som

behandlades på webbplatsen. Samtliga deltagare angav att de hade generell

förkunskap inom samtliga ämnen på webbplatsen. Utifrån de svaren kan

slutsatsen dras att ingen angiven upplevelse eller preferens påverkats positivt

eller negativt av deltagarnas förkunskaper.

5.3 Metoddiskussion

Som metodval genomfördes en semistrukturerad intervju, med inspiration

från tänk-högt tekniken. Detta innebär att hela studien är baserad på vad

människor säger, snarare än vad de gör. Denscombe (2018) menar att vad

människor säger att de tänker eller föredrar inte per automatik kan förmodas

återspegla den fullständiga sanningen. För att få en högre validitet hade det

därför för studien varit positivt att kombinera intervjun med ytterligare en

metod, exempelvis ögonrörelsemätning. Då hade vi tydligt kunnat se hur

bilderna påverkade deltagarnas ögonrörelser och hur mycket tid som lades på

de olika bilderna. Dock avser studien att även testa hur deltagarna själva anser

att informativa och dekorativa bilder påverkar upplevelsen av

informationsarkitekturen på webbplatser. Det innebär att endast utföra en

ögonrörelsemätning inte hade gjort det möjligt att besvara studiens

frågeställningar. Däremot hade det varit ett bra komplement utöver den

semistrukturerade intervjun. Resultatet från studien visar dock att majoriteten

av deltagarna upplevde bilderna på liknande sätt, och därför vågar vi

konstatera validiteten i deras upplevelse av bilderna trots allt är hög.

För att genomföra studien skapades en webbplats med myndighetskaraktär.

Webbsidan skapades för att i så stor grad som möjlig kunna kontrollera vilka

faktorer som mäts, det vill säga bildernas påverkan av användarnas

upplevelser. När en webbplats skapas för studien finns det heller inte några

inledande förväntningar på webbplatsen bland deltagarna, vilket ger dem en

mer neutral och likvärdig inställning från början och därför jämförbara

åsikter. Hade studien istället genomförts på en webbplats som tillhörde en

40

existerande organisation, skulle en risk vara att deltagarnas förkunskap eller

åsikter om organisationen påverkade resultatet, till exempel genom klagande

på webbplatsen, när det egentligen var organisationen som stod bakom den

som deltagaren inte gillade. Däremot hade en existerande organisation och

webbplats varit att föredra ur ett resursperspektiv, då det tog tid att skapa

webbplatsen och dess innehåll. De flesta verkliga myndighetswebbplatser

innehåller dessutom mer information och innehåll än vad vår fiktiva

myndighetswebbplats gjorde, vilket är en aspekt som kan ha påverkat

användarnas helhetsupplevelse av webbplatsen.

För bredare och mer generella slutsatser kunde dock flera webbplatser skapas

i olika kontexter, säljande och informerande. Inför examensarbetet gjordes en

avvägning mellan för- och nackdelar kring att använda en för studien skapad

webbplats eller en verklig och offentlig webbplats. När en webbsida skapas

för studien, saknar den samma autenticitet som en verklig webbplats vilket

kan resultera i snedvridna resultat vid intervjuer. För ytterligare trovärdighet

kunde en verklig webbplats studerats vid sidan av den för studien skapade

webbplatsen.

Samtliga deltagare fick börja med att se versionen med de dekorativa bilderna

på webbplatsen. Hade studiens tidsresurser varit bättre och fler deltagare hade

kunnat medverka skulle det också varit intressant att se om resultatet ändrats

om deltagarna fick se versionen med de informativa bilderna före den med de

dekorativa.

5.4 Förslag till vidare forskning

Detta examensarbete har genomförts med syfte att förklara hur informativa

och dekorativa bilder kan påverka upplevelsen av en webbplats. Efter att ha

utfört studien kan vi konstatera att informativa och dekorativa bilder har en

påverkan på användarnas upplevelse i ett webbplatssammanhang. Till följd

av detta examensarbetes begränsade storlek kan dock inte generella slutsatser

dras. Vår förhoppning med studien är därför att inspirera till vidare studier

kring bilder och informationsarkitektur. Webben beskrivs som en av 2000-

talets största uppfinningar och påverkar idag många aspekter av en människas

liv (Yan & Guo, 2010). Trots detta inträde i vardagslivet är webben mycket

komplex och det är många aspekter som kan studeras vidare.

Från detta examensarbete formuleras förslag på specifika vidare

forskningsfrågor. Vi kan urskilja att ålder verkar ha betydelse för hur bilder

utformas i webbplatssammanhang. I detta examensarbete studerades bilders

betydelse för en webbplats med myndighetskaraktär. För vidare forskning bör

även fler typer och karaktärer av webbplatser studeras.

41

Referenser

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2:a uppl.). Stockholm: Natur och

Kultur.

Arvola, M. (2014). Interaktionsdesign och UX : om att skapa en god

användarupplevelse (1:a uppl.). Lund : Studentlitteratur.

Bateman, J. (2014). Text and image: A critical introduction to the visual-

verbal divide. London; New York: Routledge.

Bergström, B. (2015). Effektiv visuell kommunikation : om nyheter, reklam

och profilering i vår visuella kultur (9:e uppl.). Stockholm: Carlsson.

Bergström, B. (2020). Samspel text bild. Stockholm: Water publishing.

Björkvall, A. (2009). Den visuella texten : multimodal analys i praktiken.

Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Cairo, A. (2013). The functional art : an introduction to information graphics

and visualization. Berkely, CA : New Riders.

Conklin, S., Koubek, R., Thurman, J., & Newman, L. (2006). The effects of

aesthetics and cognitive style on perceived usability. Sage Journals,

50(18), 2153-2157.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken : för småskaliga

forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober

2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser

och mobila applikationer. (u.d.). Europeiska unionens officiella

tidning. L 327, s. 10. Hämtat från https://eur-

lex.europa.eu/eli/dir/2016/2102/oj#d1e788-1-1

Folkhälsomyndigheten. (2020). Bromsa smittan – det här kan du som

privatperson göra. Hämtat 2020-06-8 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/alla-har-ansvar-att-

forhindra-smitta-av-covid-19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-

privatperson-gora/

Ghilieri, A. (2015). Text and Image in Ulrich Molitor’s De Lamiis et

phitonicis mulieribus,1489-1669: A Bibliographic and Cultural

Analysis. Reno: University of Nevada.

Hannus, M., & Hyönä, J. (1999). Utilization of Illustrations during Learning

of Science Textbook Passages among Low- and High-Ability

Children. Contemporary Educational Psychology, 24(2), ss. 95-123.

doi:10.1006/ceps.1998.0987

42

Holsanova, J. (1996). När säger en bild mer än tusen ord? Om samspelet

mellan text och bild i gränssnitt. i J. Löwgren, Teman i människa-

datorinteraktion (ss. 65-76). Institution för Informatik, Lunds

universitet.

Holsanova, J. (2007). Användares interaktion med multimodala texter. i B.-

L. &.-M. Gunnarsson (Red.), Ett vidgat textbegrepp (ss. 41-58).

Uppsala: Uppsala universitet.

Holsanova, J. (2010). Myter och sanningar om läsning : om samspelet mellan

språk och bild i olika medier. Stockholm: Språkrådet : Norstedt.

Hsieh, H.-F., & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content

Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.

doi:10.1177/1049732305276687

Hui, Z., & WenJun, H. (2009). Multi-hierarchy Information Visualization

Research. Human Interface and the Management of Information.

Information and Interaction, (ss. 287-294). Springer, Berlin,

Heidelberg.

Högskolan i Borås. (2019). Utbildning. Hämtat 2020-06-10 från

https://www.hb.se/anstalld/for-mitt-

arbete/informationshantering/behandling-av-personuppgifter-

gdpr/utbildning/

Jabbour, K. (2012). Multimedia Principle in Teaching Lessons. Acta

Didactica Napocensia, 11-16.

Karlsson, A.-M., & Ledin, P. (2000). Cyber, hyper och multi. Några

reflektioner kring IT-ålderns textbegrepp. Human IT. Hämtat från

https://humanit.hb.se/article/view/178/197

Kress, G., & van Leeuwen, T. (2006). Reading images: The grammar of

visual design (2:a uppl.). New York: Routledge.

Lee, L., & Koubek, R. J. (maj 2010). The effects of usability and web design

attributes on user preference for e-commerce web sites. Computers in

Industry, 61(4), ss. 329-341.

Lenzner, A., Schnotz, W., & Müller, A. (2013). The role of decorative

pictures in learning. Instructional Science, 811-831.

Mayer, R. E. (2009). Multimedia learning (2:a uppl.). New York: Cambridge

University Press.

Moshagen, M., & Thielisch, M. (2013). A short version of the visual

aesthetics of websites inventory. Behaviour & Information

Technology, 32(12), 1305-1311.

Nielsen, J., & Levy, J. (1994). Measuring usability: preference vs.

performance. Communications of the ACM 37 (4), 66–75.

43

Rosenfeld, L., Morville, P., & Arango, J. (2015). Information Architecture:

For the Web and Beyond (4:e uppl.). Sebastopol : O'Reilly.

Sharp, H., Rogers, Y., & Preece, J. (2019). Interaction design : beyond

human-computer interaction. Indianapolis: Wiley.

Sivle, A., & Uppstad, P. (2018). Reasons for relating representations when

reading digital multimodal science information. Visual

Communication, 17(3), 313-336.

Stojmenovic, M., Pilgrim, C., & Lindgaard, G. (2014). Perceived and

Objective Usability and Visual Appeal in a Website Domain with a

Less Developed Mental Model. In Proceedings of the 26th Australian

Computer-Human Interaction Conference on Designing Futures: the

Future of Design (OzCHI ’14) (ss. 316-323). New York: Association

for Computing Machinery.

The information architecture institute. (u.å.). What is Information

Architecture? Hämtat 2020-06-10 från

https://www.iainstitute.org/what-is-ia

Tractinsky, N., Katz, A. S., & Ikar, D. (2000). What is beautiful is usable.

Interacting with Computers, 13, 127-145.

Yan, P., & Guo, J. (2010). The research of web usability design. 2010 The

2nd International Conference on Computer and Automation

Engineering (ICCAE) (ss. 480-483). Singapore: IEEE.

44

Bilaga A: Intevjuplan

Semistrukturerad intervju – om upplevelsen vid olika

bildval

Före frågorna ställs:

Uppmana deltagaren att använda tekniken under genomgång

av webbplatserna.

Dekorativ sida:

o Ta några minuter och kolla igenom webbplats version A.

Informativ sida:

o Ta några minuter och kolla igenom webbplats version B.

Utgångspunkt frågor:

Begriplighet:

o Är det någon av version A eller B som är lättare/svårare att

förstå?

o Tycker du att webbplatserna är begripliga?

o Är det någon av versionerna A eller B som du upplever

som mer begriplig

Om inget exempel ges, eller svaren anses vara

ofullständiga: Gå in på ”Teknik” och resonera utifrån den

sidan.

Hanterbarhet:

o Tycker du att mängden information är hanterbar?

o Upplevs informationen som mer eller mindre rörig i

version A eller B?

o Om inget exempel ges, eller svaren anses vara

ofullständiga: Gå in på ”Covid19” och resonera utifrån

den sidan.

o Är det någon av versionerna A eller B som hanterar

informationen bättre/sämre?

Om inget exempel ges, eller svaren anses vara ofullständiga: Gå

in på ”Hälsa” och resonera utifrån den sidan.

45

o Är det någon av versionerna A eller B som hanterar

informationen bättre/sämre?

o Upplevs informationen som mer eller mindre rörig i

version A eller B?

Meningsfullhet

o Vilken av version A eller B skulle du föredra att använda

för att söka information på? Av vilken anledning?

o Skulle du säga att den versionen känns mer meningsfull?

Övriga frågor:

o Hade du någon förkunskap om något av ämnena sedan

innan? Vilken/vilka och på vilken kunskapsnivå?

o Hur skulle du klassa din internetvana?

Låg: En gång i veckan

Medel: Varannan dag

Hög: Varje dag

46

Bilaga B: Samtyckesblankett

HÖGSKOLAN I BORÅS Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

2020-05-15

Mikael Sjölin och Kine Vapnar

Samtycke till insamling och behandling av

uppgifter om dig

Som en del av kursen Examensarbete vid Högskolan i Borås utför vi

en studie med syftet att undersöka hur vissa element på en webbsida

påverkar användarupplevelsen.

Deltagande i studien är anonymt. De uppgifter vi samlar in om dig

är i form av en intervju där dina svar spelas in. Detta görs för att vi

senare ska kunna gå tillbaka i intervjun och analysera svaren.

Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig för behandlingen, som

sker med stöd av artikel 6.1 (a) i dataskyddsförordningen

(samtycke).

Uppgifterna kommer att användas av oss samt vara tillgängliga för

lärarna på den aktuella kursen och centrala administratörer vid

högskolan. Uppgifterna kan dock vara att betrakta som allmänna

handlingar som kan komma att lämnas ut i det fall någon begär det i

enlighet med offentlighetsprincipen.

Uppgifterna kommer att lagras inom EU/EES eller tredje land som

EU-kommissionen beslutat har en skyddsnivå som är adekvat, dvs.

tillräckligt hög enligt dataskydds- förordningen. Uppgifterna

kommer att raderas när de inte längre är nödvändiga.

Resultatet av studien kommer att sammanställas i avidentifierad

form och presenteras så att inga uppgifter kan spåras till dig.

Du bestämmer själv om du vill delta i studien. Det är helt frivilligt

att lämna samtycke, och du kan när som helst ta tillbaka ett lämnat

samtycke. Dina uppgifter kommer då inte att användas mera. På

grund av lagkrav kan högskolan dock vara förhindrade att

omedelbart ta bort uppgifterna.

Jag samtycker till att uppgifter om mig samlas in och behandlas

enligt ovan.

_____________________________

Underskrift

47

_____________________________

Namnförtydligande

_____________________________

Ort och datum

Fylls i av ansvarig larare eller handledare

_____________________________

Studentens namn

_____________________________

Kurs och kurstillfälle

_____________________________

Kursansvarig (namn, avdelning)

48

Bilaga C: Hel redovisning av webbplatsen, version A och B

Version A - Startsida

49

Version A - Covid 19

50

Version A - Miljö

51

Version A - Teknik

52

Version A - Hälsa

53

Version B - Startsida

54

Version B – Covid 19

55

Version B - Miljö

56

Version B - Teknik

57

Version B - Hälsa