Biblioteken i Östergötland 2009:3
-
Upload
birgitta-hellman-magnusson -
Category
Documents
-
view
223 -
download
1
description
Transcript of Biblioteken i Östergötland 2009:3
nr 3 2009
10plus5 saker i Östergötland och Läskonster
Ansvarig utgivare: Kerstin Olsson, lä[email protected]
Redaktör: Claes [email protected]
Layout: Okidoki [email protected]
Innehåll nummer 3:2009
Manusstopp för nr 4 av Biblioteken i Östergötland är den 18 dec 2009.
Välkomna med artiklar från biblioteken i länet!
Skicka artiklar på högst 500 ord till ansvarig utgivare per e-post. Innehållet i varje artikel svarar insändaren själv för.
Omslagsbilder:
Framsida:Cecilia Gustavsson, 2008 års skrivarkursstipendiat
10plus5 saker
i Östergötland 4Sociala medier
– något mer än för
de närmast sörjande5
Dela dokument
utan nätverk 6LibraryThing 7Nytta och nöje med
Blondinbella
och Doktor Dahlqvist8
Public Service
på webben 8Fem dagar med
skrivkramp och magi 9Läskonster livade upp
Almedalsveckan 10
Språkpiller
– läsning på recept 12 Nya grepp krävs för skönlitteraturen 13Kreativa möten mellan ungdomar och böcker 14Linköpings stadsbibliotek lägst bemannat i landet 16Kinda satsar i Horn 17Vadstena satsar på
lokalhistoria och
släktforskning17
Helena Agnemar ny chef i Motala 18På gång i Boxholm 19
Äntligen Tid för bibliotek Text: Kerstin Olsson, länsbibliotekarie
November är grått och trist som vanligt.
Försöker liva upp med lite skönlittera-
tur och läser Herta Müllers ”Idag skulle
jag helst inte velat träffa mig själv”.
Även eländeslitteratur kan liva upp.
Annars är väl höstens kulturproposition
ett ovanligt positivt inslag. Den heter
Tid för kultur. Efter många års lobby-
och förankringsarbete från flera håll, så
verkar vi äntligen få en nationell biblio-
teksmyndighet även för folkbiblioteks-
sektorn. KB kommer att få ett utvidgat
uppdrag (ska beslutas i december) att
ansvara för nationell överblick, främja
samverkan och driva på utvecklingen
inom folk-, läns- och skolbiblioteken.
Det är bra. Uppdraget har ju varit ledigt
några år sedan Kulturrådet avvecklade
sin bibliotekssektion och hävdade att
de inte hade något uppdrag att vara
folkbiblioteksmyndighet.
Medan det nationellt, och på många
håll också regionalt, ser ut att gå mot
ökad samordning och en mera jämlik
biblioteksservice, så går Linköping åt
motsatt håll. Där ska man splittra upp
verksamheten och lämna ut närbiblio-
teken på entreprenad. Medan huvud-
biblioteket och bokbussen ska spara 5
miljoner. I en stad som påstår att de har
god ekonomi. Ingen Tid för kultur där
inte.
Den digitala klyftan minskar enligt
en ny rapport, men fortfarande är
det 1,7 miljoner människor som inte
är delaktiga i det digitala samhället.
Bibliotekens internetguidningar har
varit populära i höstens e-kampanj (bra
jobbat!) och bibliotekspersonalen har
förkovrat sig i digitala sociala medier
och har bloggat och twittrat som aldrig
förr. Jobbar man med medier och in-
formation måste man känna sig hemma
även i de nya sociala medierna. 10plus5
saker i Östergötland är till för det.
Under e-kampanjen har alla kunnat
hämta material på den gemensamma
wikin och sprida sina erfarenheter
via kampanjbloggen: internetforalla.
blogspot.com.
För den som vill gräva ner sig lite till
i höstrusket kan jag rekommendera
bibliotekens Långa svans. I Linköpings
bibliotek till exempel, så är fyra böcker
av fem, ca 200 000, äldre än 10 år.
Finns förmodligen inte att köpa i bok-
handeln. Tips kan du få genom att följa
en twittrande bibliotekarie i Stockholm
i http://twitter.com/langasvansen.
Dagens twittertips låter så här: ”Hela
förmiddagen hade han slagits med en
fluga”. Gissa vilken stor svensk förfat-
tare som börjar en bok på detta viset för
48 år sedan?
Och för den som vill bli lite uppiggad
rekommenderar jag förstås Östgötabib-
liotekens www.ostgotabibliotek.se med
alla bok-, musik-, film- och tidskrifts-
tips där man också kan få personliga
boktips genom tjänsten ”Ge mig ett
boktips tack!”
Snart kommer snön. Då blir det ljust.
God läsning så länge!
LEDARE
3BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009
10plus5 saker i Östergötland – webb 2.0 för biblioteken i Östergötland 2009Text: Rolf Holm, bibliotekskonsulent
Att prova på femton olika ”saker” på internet är målet för utbildningsprojektet 10plus5, som under året pågått på biblioteken i Östergötland. Det handlar dels om att hitta egna nyttor med olika tjänster på nätet, och dels att förmedla dessa till andra och nå nya målgrupper.
Det som kallas webb 2.0 innebär
nya sätt att använda och själv bidra
till det som finns på internet.
Det handlar mycket om nya tek-
niker och nya platser för socialt
nätverkande där ungdomar och
vuxna redan befinner sig, m.a.o. de
människor som besöker våra biblio-
tek. Det handlar också om dem som
ännu inte hittat till biblioteket, men
som vi skulle vilja nå. Ett sätt är
genom webb 2.0.
Upprinnelsen till utbildningen 2.0
står alltså att finna i vår omvärld.
Rent konkret brukar man i de här
sammanhangen lyfta fram Helene
Blowers, verksam på The Public
Library of Charlotte & Mecklenburg
County, USA. Helene formulerade
23 saker, som baserar sig på en
artikel som publicerades i februari
2006. Författaren till den artikeln
43 Things I (or you) might want to
do this year var Stephen Abram.
Tre mål för projektet Helen Blowers har med hjälp av
kolleger skapat en utbildning som
helt bygger på webb 2.0-lösningar.
Man är hela tiden uppkopplad på
Internet. Det handlar om
tjänster som är fritt
tillgängliga på nä-
tet t.ex. Blogger,
Flickr, Youtube,
Wiki och Bloglines. Utbildningen
bygger på självstudier och samar-
bete mellan kolleger som arbetar
med samma uppgifter. På webbsi-
dan Learning 2.0 formulerar Helen
Blowers tre mål med projektet:
n Det ursprungliga syftet med
utbildningen har varit att upp-
muntra till att utforska webb 2.0
och ny teknologi.
n Att förse personal med nya verktyg
som finns fria på Internet för att
än bättre uppnå de mål som finns
för den egna verksamheten.
n Belöna de kolleger som deltagit
och fullföljt utbildningen.
I vårt upplägg 10plus5 saker för
Biblioteken i Östergötland vände
vi oss till all bibliotekspersonal på
kommunbiblioteken i Östergötland
och till all personal på Regionför-
bundet Östsams kansli. Intresset
och engagemanget har varit stort.
Mycket ny kunskap har erövrats av
många deltagare.
Exempel på innehåll: Bloggar,
RSS, Sociala bokmärkestjänster,
LibraryThing, Wiki, Bild och Video
(Flickr och Youtube), Dela doku-
ment (Google Docs eller Zoho.com),
4 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3 : 2009
10plus5 saker i Östergötland
Allt fler bibliotek har börjat använda
sig av olika sociala nätverkstjänster
på Internet för att få ut sina tjänster,
göra biblioteken närvarande utan-
för det fysiska rummet. Biblioteken
bloggar, twittrar, facebookar och är
med på MySpace. En ganska naturlig
väg då många bibliotekarier är IT-
intresserade och eftersom vi vet att
runt 60 procent av svenskarna som är
mellan 12-35 år regelbundet besöker
en mötesplats på nätet (community
på engelska).
Än så länge har
nog inte biblio-
tekens närvaro i
olika nätsamman-
hang blivit särskilt
uppmärksammade. För de flesta
som bloggar eller är med i Facebook
intresserar sig först och främst för
sin närmaste omgivning. Sin egen
bekantskapskrets. Något som också
gäller biblioteken; biblioteksbloggar-
na och biblioteks-twittrarna läses nog
först och främst av andra bibliotek.
Men, att läget är så idag utesluter inte
att nätnärvaron fyller en funktion.
Våga prova nyttAtt prova sig fram, se hur com-
munities fungerar, testa att blogga
som marknadsföringsmedel; det ger
erfarenheter och en förståelse för hur
internet alltmer används. Det kan tas
med i arbetet med bibliotekens ofta
ganska traditionella hemsidor, i syfte
att prova nya metoder och vägar utan
att helt säkert veta nyttan av det.
Biblioteken har också en uppgift i
att visa hur tjänsterna fungerar, för
intresserade bland de 40 procent som
inte använder dessa medier. På Norr-
köpings stadsbibliotek är kurserna i
bloggande och sociala nätverk full-
bokade, vilket visar att det finns ett
intresse. Utan
nyfikenhet på
ny teknik och
nya mötesfor-
mer kommer
biblioteken och
bibliotekarierna att bekräfta bilden av
en dammig plats och en lika dammig
yrkeskår. Vi är mer än så.
Sociala nätverkstjänster, Micro-
bloggning och Google Booksearch.
Egna bloggarUtbildningen genomfördes i sam-
arbete med Linköpings universitets-
bibliotek, som under hösten 2008
dragit igång 10 SAKER-utbildning
för sin personal. LiUB delade frikos-
tigt med sig av sitt material! Också
Regionbibliotek Stockholm har
generöst ställt sitt material till vårt
förfogande!
De första 10 sakerna bygger på
LiUB:s utbildning. Varje deltagare
i vår utbildning har som sin första
uppgift fått starta en egen blogg där
uppgifterna sedan har redovisats.
Bloggarna har fungerat som ett bra
sätt att dela med sig till kolleger av
sina erfarenheter. Vi har i utbild-
ningen använt oss av Ning som är
ett verktyg för att skapa en social
mötesplats (community) på nätet.
Utbildningen har gått till så att en
ny sak har presenterats varannan
vecka på Ning. I dagsläget finns det
104 medlemmar på 10plus5 saker.
Det är många! Sak 15 läggs ut i bör-
jan av december.
Fina vinsterI mitten av januari 2010 kom-
mer denna utbildning att avslutas.
På allmän begäran kommer några
fina vinster att lottas ut bland dem
som hunnit klart med alla 15 saker
i tid! Priserna som lottas ut är två
och kommer att bestå av en LÄS-
PLATTA och en IPOD NANO (5:e
generationen).
Avslutningen så sent som i mitten
av januari 2010 ger också fler chan-
sen att hinna klart och vara med i
den utlovade utlottningen.
Sociala medier – något mer än för de närmast sörjandeTommy Jansson, Norrköpings Stadsbibliotek
Under året har debatten inom biblioteksvärlden rasat om vad biblioteken egentligen ska ägna sig åt. Vad är kärnan i vår verksamhet? Hur ska vi bäst möta våra besökare och vad vill de ha egentligen?
5BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009
10plus5 saker i Östergötland
RSS
Fördelen med en tjänst som
Google docs är att man inte är
bunden till ett visst nätverk, så man
kan använda det hemifrån eller när
man samarbetar över kommungrän-
serna. Det är smidigare att arbeta
med dokumenten på detta sätt än
om man ska mejla fram och tillbaka.
Om man använder sig av möjlighe-
ten att lägga kommentarer blir det
tydligt vad som lagts till och av vem.
Nackdelen är att eftersom vi inte
använder gmail som arbetsmejl blir
det ett extra steg att gå in där. Ändå
är det bra att veta att möjligheten
att dela dokument i Google docs
finns. Kanske kan vi ha nytta av det
någon gång i framtiden.
Den största fördelen med Google
docs som jag ser är att det är ett
bra, gratis alternativ till exempelvis
Microsoft Office. Det har de flesta
funktioner jag behöver. Privat an-
vänder jag Open Office och saknar
ingenting från Microsoft Office.
Google docs använder jag ibland för
att öppna dokument.
Det som jag tycker bäst om i både
Google docs och Open Office är att
det är så enket att öppna och spara
om dokument i olika format, samt
att det är så enkelt att skapa pdf.
Dela dokument utan nätverkText: Helena Bengtsson, Mjölby Bibliotek
”Twitter är en nätverkssida & mikroblogg som gör att man kan uppdatera sin
mikroblogg & läsa andras uppdateringar/tweets om max 140 tecken.”
Tweet från Thomas, Kinda Bibliotek
RSS bevakar omvärldenText: Ola Ekström, Mjölby Bibliotek
RSS är enligt Wikipedia en akronym som ursprungligen stod för Real Simple Syndication. Det är ett utmärkt verktyg för omvärldsbevakning då man slipper gå in på 20 olika sidor för att se om någonting har ändrats sedan man var där sist.
Jag kan tänka mig att RSS fyller en
funktion på biblioteken när man vill
hålla sig informerad om nya böcker
eller vetenskapliga artiklar inom
ett ämnesområde. RSS kommer jag
troligen att använda i framtiden,
eftersom jag delvis redan använder
det privat. Om det blir just Bloglines
jag använder återstår att se. Jag har
prövat ett tillägg till webbläsaren
Firefox som heter NewsFox, som jag
tycker är smidigare.
Det finns även fördelar med att
ha läsaren på sin egen dator istället
för en webbtjänst, då slipper man ju
registrera sig och logga in.
I vanliga fall när vi är flera som ska samarbeta om ett dokument på jobbet brukar vi lägga det på (G:) i vårt nätverk. Då kommer man åt det från vilken dator som helst i kommunens nätverk. Att mejla dokument fram och tillbaka brukar också vara ett alternativ.
6 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3 : 2009
10plus5 saker i Östergötland
RSS LibraryThing Text: Jenny Aspling, Bergska skolan Finspång
Recensioner LibraryThing lanserades i augusti
2005, av skaparen Tim Spalding,
och har sedan starten utvecklats
hela tiden och nu, 2009, finns
850 000 användare som lagt upp
över 44 miljoner böcker världen
över. Bokintresserade människor
lägger upp böcker de gillar och ogil-
lar, de skriver recensioner, skapar
”moln”, taggar böcker och hittar
bokvänner i andra användare.
En fin sak med LibraryThing är
att bibliotek som vill göra sin OPAC
lite mer webb 2.0 kan göra det på
ett enkelt sätt utan att byta publi-
ceringssystem. Med betaltjänsten
LibraryThing/forlibraries kan
bibliotek återkoppla sitt bestånd
med funktioner i LibraryThing.
Användarnas taggar, Similar Books
och Other translations är en del av
de LibraryThing-funktioner som
synliggörs i OPAC. (I Sverige
använder bl.a. Malmö Stads-
bibliotek och Halmstad Högskole-
bibliotek denna tjänst.)
MötasAlla användare i LibraryThing är
säkert inte biblioteksbesökare och
kommer kanske inte heller att bli
det, men jag tror att det är ett lyft
för både bibliotekspersonal och
biblioteksbesökare att personalen
har kunskap om och reflekterar
kring hur vi kan mötas, oavsett var
vi möts – på LibraryThing eller
i biblioteket.
Mer information hittar du på nedanstående länkarhttp://se.librarything.com/forlibraries
http://se.librarything.com/
http://www.librarything.com/wiki/index.php/LTFL:Libraries_using_LibraryThing_for_Libraries (bibliotek som använder LibraryThing/forlibraries)
http://www.malmo.stadsbibliotek.org/search*swe/?searchtype=i&searcharg=3810506338(exempel från Malmö Stadsbibliotek)
I mitt arbete som gymnasiebibliotekarie använder jag mig av webb 2.0-saker dagligen. Det kan handla om att guida lärare i Google docs och dela dokument med lärare, visa elever hur en blogg fungerar, undervisa i informationssökning där många diskussioner kretsar kring t.ex. Wikipedia, Google och Google Booksearch.
7BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009
Public Service på webbenText: Lisa Ekman, Norrköpings Stadsbibliotek
Både SR och SVT
har ett stort utbud
på sina webbsi-
dor. Dels artiklar
och information om bl.a. nyheter
och program och dels TV- och ra-
dioprogram att lyssna på via datorn.
Det finns särskilda webbkanaler/
program, möjlighet att lyssna/titta
på sådant man t.ex. missat när det
sändes samt ett stort arkiv med
både TV och radio sen långt tillbaka,
SR Minnen och SVT Öppet arkiv.
Jag lyssnade på en intervju med
Moa Martinson från 1962, där hon
bl.a. ondgjorde sig över matlag-
ningsprogrammen i radio och TV
– riktigt roligt att lyssna på, och in-
tressant ur ett historiskt perspektiv.
OmvärldsbevakningVisst kan det vara värdefullt att
känna till dessa tjänster för att
kunna vägleda och tipsa våra bib-
lioteksbesökare som använder sig
av bibliotekets datorer. Och visst
skulle vi kunna ha fortbildning för
allmänheten, men jag tror snarare
att kännedom om SR och SVT och
andra mediers webbar kan vara till
nytta för vår egen skull. Jag tänker
på referensarbete och omvärldsbe-
vakning, via webben kan man titta/
lyssna på program när som helst,
t.ex. radioprogrammet biblioteket
som kan ge en bibliotekarie matnyt-
tig information och inspiration.
Ett annat användningsområde är
att det kan finnas program om äm-
nen biblioteksbesökarna är intresse-
rade av, där det saknas böcker, och
då blir SR och SVT ytterligare en
källa till information, och därmed
bra för oss att ha kunskap om.
Bloggar är endemiska, det verkar som varenda tidning, politiker eller or-ganisation har en. Bloggar kan dessutom få stor genomslagskraft, se på Blondinbella eller Doktor Dahlqvist.
Ta Doktor Dahlqvist till exempel,
hon blev känd för att gå emot soci-
alstyrelsen med hjälp av sin blogg.
Vilket resulterade i den märkliga
skapelsen att man gav ut bloggen
i bokform. Och det antagligen på
grund av att många som tillhör hen-
nes läsekrets inte har dator, inte vet
hur man hittar och läser en blogg,
eller kanske inte har en aning om
vad en blogg är. Och istället för att
behöva köpa in och ha en drös som
står i kö på bloggboken borde vi
kunna hänvisa och visa hur man tar
del av bloggen via nätet.
Skaffa trovärdighetBlondinbella har lyckats bli känd
samt tjäna pengar med hjälp av sin
modeblogg. Den följs fram-förallt av
unga tjejer. Men hur ska vi kunna
vara trovärdiga och kunna hänvisa
till ålderdomliga medier som till
exempel böcker, ifall vi inte har
kunskap om de medieformer som
de yngre använder sig av.
Så att skaffa sig kunskap om hur
till exempel bloggar fungerar är dels
ett sätt att kunna sprida kunskap
om hur man inhämtar information
i vissa grupper, och dels att kunna
vinna trovärdighet och ha kunskap
i andra grupper. Ännu en bonus är
att man kan ha både nytta och nöje
av det själv.
Nytta och nöje med Blondinbella och Doktor DahlqvistText: Andreas Pettersson, Valdemarsviks Bibliotek
8 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3 : 2009
10plus5 saker i Östergötland
Unga berättareFem dagar med skrivkramp och magi Text och foto: Cecilia Gustavsson, 2008 års skrivarkursstipendiat
– Skriv om en konflikt, ni har tio minuter på er!Skrivkrampen definierad. Tio minuter är just ingenting ...Men efter fem minuter händer det overkliga. Handen börjar röra sig, pennan börjar skriva. I huvudet massor av tankar och idéer ... Och efter ytterligare några minuter har hjärnan, på ett obegripligt sätt, levererat en text att läsa upp inför resten av gruppen. Som magi!
En veckas skrivarkurs på Biskops-
Arnö – fem dagar med endast ett
ämne på schemat: text. Paus för mat
och sömn. Sedan skriva. Läsa. Analy-
sera. Träffa nya människor att prata
texter med. En fantastisk vecka!
Det är en svindlande känsla, en
aha-upplevelse; att lyckas prestera
under press när det känns fullständigt
omöjligt. Det är för mig helt obe-
gripligt, men ändå helt sant, att det
fem minuter efter en total blackout
finns meningar på det tidigare helt
blanka pappret. En insikt som stärker
självförtroendet; att det faktiskt alltid
går att skriva, hur oinspirerat det än
känns.
Att komma igång har varit ett
ständigt problem i mitt skrivande. Jag
blir rastlös om det inte flyter på och
ger upp för stunden; skriver en annan
gång. På Biskops-Arnö existerar inte
att inte komma igång. Vi är tvungna
att prestera, och jag hatar och
älskar det. Samtidigt.
Jag hatar det för att ångesten över
det tomma pappersarket alltid känns
likadan. Jag älskar det, för att jag lär
mig, att det alltid (!) kommer några
bokstäver till slut. Och sedan
några till.
Vi skriver och skriver. Vi blir sön-
derlästa av varandra. Vi blir analyse-
rade. Vi analyserar tillbaka, ger kritik
och beröm. Hjärtat dunkar hårt av
rädsla och glädje på samma gång. Det
är skrämmande att bli tolkad, under-
bart att få beröm. I slutändan väldigt
utvecklande.
Tack till alla som röstade på min no
vell så att jag fick uppleva allt detta!
Unga berättare n Novelltävling för alla mellan 18 och 35 bosatta i Östergötland
n 2009 års 10 vinnare är: Viktor Andersson Valdemarsvik, Chamilly Evaldsson
Linköping, Anja Gramner Linköping, Cecilia Gustafsson Linköping, Lisa Holm
Rejmyre, Martin Johansson Linköping, Johanna Malm Norrköping, Anna Nygren
Norsholm, Maria Rönndahl Boxholm, Petter Spjut Norrköping.
n Omröstning om vem som blir årets skrivarkursstipendiat pågår på
Unga berättares hemsida tom 31 december.
n Årets jury: Maria Fagerberg författare, Ola Klippvik författare, Kim Ekerstad, Linkö-
pings stadsbibliotek och Lisa Ekman, Norrköpings stadsbibliotek.
Läs mer: www.ungaberattare.se
9BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009
Läskonster är ett projekt som vill lägga grunden för, tyd-
liggöra och marknadsföra bibliotekens lässtimulerande
roll för barns och ungas läsande.
Projektet drivs av läns- och regionbiblioteken i Mel-
lansverige och deltagare är ett åttiotal personer som
arbetar med barn- och ungdomsverksamhet vid bibliotek i
Dalarna, Gotland, Gävleborg, Stockholm, Uppsala, Värm-
land, Västmanland, Örebro och Östergötland.
Barn och politikerTill Visby och Almedalsveckan åkte 16 personer under två
dagar, för att testa ett nytt sätt att marknadsföra bibliote-
ken. Vi riktade in oss på politiker, beslutsfattare, föräldrar
och barn upp till 8–9 år.
Stockholms stadsbiblioteks marknadsavdelning
hjälpte oss med temat: Trädgård – Avkoppling –
Läslust, kampanjmaterial och passande rekvisita.
Iklädda trädgårdsbyxor och halmhatt eller klut syntes
vi i mängden. Den gula ballongen, stora såpbubblor
och fina trädgårdspallar bidrog ytterligare.
Text: Annika Holmén
Almedalsveckan är arenan för de tunga politiska elefanterna och lobbyisterna. Därför stod de färgglada och lite spralliga bibliotekarierna ute i sina trädgårdskläder på Visbys gator torg. Stadens innevånare och besökare fick sig oväntat till livs bokprat och andra läskonster.
Kan det möjligen vara sagan om den otäcka Lurven? Barnen lyssnar koncentrerat. Team Dalarna
Läståget. Tysta, på rad och med ballongerna i luften vandrade vi på gator
och genom parker. Stannade ibland och läste högt ur varsin barnbok – sam
tidigt! Det väckte uppmärksamhet.
Läskonster livade upp
10 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3 : 2009
Under dagarna i Visby delades det ut Läskonster
broschyrer, bokmärken och boktips, 500 armband med
texten ”Jag är en bokkramare”, 1000 Pixiböcker, badbol
lar, Bu och Bä och Bokslukarknappar.
Morgonsamling utanför biblioteket. Lena Lindgren, Anne Myllylä,
Lena Lundgren, Helena Klingberg, Irene Kulneff, Susanne Gunnarsson,
Jenny Pettersén.
AlmedalsveckanHellsingverser Vi hade förberett oss på att förmedla boktips och lusten till
läsning på olika sätt. Det blev tablåer, 30-sekundersbokprat,
tre P:n (som utgår från berättelsens dramaturgi och arbetar
med person plats och problem), Hellsingverser och mycket
mer. Kampanjmaterialet var också tacksamt att dela ut.
Gensvaret var fantastiskt! Biblioteken står högt i kurs och
sällan har det pratats så mycket böcker, läsning och litteratur.
Det gav mersmak för framtiden.
Läs mer på Läskonsters blogg:
http://laskonster.blogspot.com
Våra gula ballonger syntes övera
llt och på långt håll. I. På onsdagskvällen samlades vi i Almedalsparken och släppte
upp
alla
bal
lon
ger
i den
blå
som
mar
him
len.
Läskonster livade upp29 juni – 1 juli 2009
11BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009
Språkpiller – läsning på recept Text: Annika Holmén
Under 2009 har förberedelser gjorts
för att kunna genomföra Språkpil-
ler i Östergötland. Upptakten var
en studiedag i april. Till denna dag
bjöds bib-
liotekspersonal,
barnlogopeder,
BVC-personal,
tal- och speci-
alpedagoger i
Östergötland in.
På programmet
fanns bl.a. Christine Wennerholm,
Bibliotek Gävleborg och Karin
Langesten, logoped, som berättade
om hur man arbetar med Språkpil-
ler i Gävleborgs län.
Dagen avslutades med grupp-
diskussioner som utmynnade i ett
rungande bifall på frågan om vi
skulle gå vidare med ett östgötskt
Språkpiller. Därefter har en ar-
betsgrupp bestående av logopeder,
representanter från länets bibliotek
och länsbiblioteket jobbat vidare
med projektet. Startklara hoppas vi
kunna vara någon gång våren 2010.
Rekommendera böckerSpråkpillers idé går ut på att logo-
peder behandlar barn med försenad
språkutveckling, rekommenderar
böcker som språklig stimulering och
träning i hemmet. Böckerna lånas
på biblioteket och föräldrarna läser
för och med barnen.
En grundförutsättning
är att alla logopedmot-
tagningar och att alla
kommuners huvudbib-
liotek (åtminstone) är
med på tåget.
Från BVC remitteras
barn med svårare språk-
störningar till logoped.
Logopeden utreder och
skriver ut Språkpiller =
recept på en lämplig bok
att läsa. För att kunna
rekommendera rätt bok
har logopederna till sin
hjälp en Språkpillerlista.
Föräldrarna tar med sig
receptet till biblioteket
och lånar boken där. Böckerna är
märkta med speciella Språkpiller-
klisterlappar för att bli lättare att
hitta. Bibliotekets roll är att stötta
föräldrarna och tillhandahålla böck-
erna.
Noggrant urvalDet är logopederna som gör
urvalet av böcker till Språkpiller-
listan. Just nu pågår en intensiv
inläsning av pek- och bilderböcker.
Vilka böcker kan passa? Har de en
enkel meningsbyggnad och tydliga
bilder? Hur många böcker skall
finnas med på listan? Vi räknar med
att de flesta titlar redan finns på
biblioteken, men vid urvalet är det
viktigt att böckerna finns att köpa,
om de saknas i bokbeståndet.
Bettina Johansson i Ödeshög har
gjort en rolig och inspirerande bild
till receptet. Receptet i sig kommer
att finnas i logopedernas datorer
och skrivas ut när det behövs. Bet-
tina har också tagit fram ett förslag
på en detalj från Språkpillerbilden,
som kan användas till klistermärket.
I slutet av november träffas
Språkpillergruppen nästa gång.
Då skall vi förhoppningsvis
äntligen kunna arbeta fram och
därefter presentera den östgötska
Språkpillerlistan.
Barn med försenad språk utveckling ska behandlas med språkpiller. Det handlar dock inte om medicinering, utan ett projekt där logopeder och bibliotekarier samarbetar. Nästa år börjar det i Östergötland.
12 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3 : 2009
Läsprojekt
Nya grepp krävs för skönlitteraturenText: Annika Holmén, läslustkonsulent
De nya medierna gör sitt intåg på biblioteken, men skönlitteraturens ställning är stark. Nya böcker av kända författare lånas snabbt ut, men för att nå ut med okända författare och nå nya målgrupper krävs kanske nya grepp.
Vilken är den vanligaste bilden av
vad man kan göra på ett bibliotek?
Jo, att man kan låna böcker, vilket
för många är synonymt med skönlit-
teratur.
Biblioteken lägger ner omfat-
tande resurser på mediainköp. Det
skall väljas, beställas och utrustas.
Pappersboken har dessutom fått
sällskap av ljudböcker, e-böcker,
strömmande ljudböcker, Medie-
jukeboxen, Google Book Search…
Allt genastMen vad händer sedan? När böck-
erna är på plats på biblioteken och
e-medierna finns sökbara i katalo-
ger och på hemsidor! Hur berättar
vi om vad som finns, hur inspirerar
vi till läsning och bjuder vi in till
samtal om det lästa? Under mina år
som ansvarig för skönlitteraturen på
Söderköpings stadsbibliotek ägnade
jag åtskillig tid åt att fundera över
dessa frågor. Och gör det fortfaran-
de här på länsbiblioteket.
Nya populära titlar är ju inget
problem; mer än möjligen att alla
vill ha samma böcker samtidigt.
I dagstidningar, tidskrifter och i
TVs boksoffor får många tips på de
senaste heta titlarna.
Vad kan vi göra för alla de andra
goda romanerna, novellerna och
berättelserna som inte sitter i
boksofforna? Skylta och åter skylta
är naturligtvis ett sätt. Kräver då
att man ständigt fyller på och att
inte samma böcker blir stående i en
evighet. Bokprat och författarbesök
är andra beprövade förmedlande
grepp.
Skapa tillsammansBehöver vi tänka nytt och interak-
tivt (modeordet för dagen)? Allt
tyder på att dagens kulturkonsu-
menter vill vara med och skapa
upplevelser tillsammans. Det räcker
kanske inte enbart med att tipsa och
tillhandahålla för att vi skall behålla
attraktionskraften i framtiden. Det
kan så många andra också göra. Vad
kan alltså folkbiblioteken specifikt
erbjuda, för att allmänheten skall
komma just till oss?
Under hösten åker jag runt till
biblioteken i länet för att diskutera
skönlitteratur och lyssna på vad
som görs. Man ska naturligtvis inte
underskatta det personliga samtalet
vid infodisken eller mellan bokhyl-
lorna. Några bibliotek ordnar också
bokcirklar och något är på gång att
starta.
SlagkraftHittills har alla varit positiva till
att jobba mer kring berättande och
skönlitteratur för vuxna. Någon
har t.o.m. föreslagit en gemensam
kampanj för att få större genom-
slagskraft. Kanske skall vi bilda ett
eget nätverk, liksom vi har nätverk
för barn, fjärrlån och lokalhistoria
m.m.? Intressant är också att ta
med arbetet mot riktade målgrup-
per vad gäller tillgänglighet och
mångfald i tankarna.
Till chefsmötet i november har vi
bjudit in bibliotekarien och littera-
turforskaren Gunnel Furuland från
NÄFS. Mötet gäller en förutsätt-
ningslös diskussion om skönlittera-
turens ställning på biblioteken, men
med en vinkling mot hur bibliotek
och forskning kan samverka.
Med avstamp i detta får vi väva
vidare på den skönlitterära väven
i Östergötland.
Nätverk för skönlitteratur på
biblioteken bildades 2006 för att
stärka skönlitteraturens ställning
för vuxna på folkbiblioteken i
landet. Driver framför allt tre
frågor: Litteraturförmedling i
grundutbildning och fortbildning
av bibliotekarier. Litterära
träffar för yrkesutövande inom
litteraturområdet. Folkbibliotekens
bokbestånd – skapa diskussioner
kring folkbibliotekens skönlitterära
bestånd och urvalsprinciper.
Läs mer: www.nafs.nu
13BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009
Läsprojekt
Bokens Alla Sidor Kreativa möten mellan ungdomar och böckerText: Maria Linderström, projektledare
En bok läser man. Men kan man
höra en bok? Det finns ljudböcker
som man kan lyssna på, kanske du
svarar. Kan man då lukta en bok?
Och känna den? Hm, där blev det
möjligen lite svårare, och här kom-
mer fler frågor innan vi närmar oss
en förklaring.
Varför sitter 75 stycken Ödeshögs-
elever i årskurs 8 med förbundna
ögon och gör lerfigurer i en gymnas-
tikhall? Varför skriver elever i en
skolklass i Boxholm, på alla sätt de
kan, att personen på bilden de ser
är den fulaste de sett. Bara för att
sedan beskriva samma person som
den snyggaste de någonsin mött?
Jo, under ett så kallat bok-event
med boken ”FUL” av Scott Wester-
feld i fokus kan sådant hända.
Och mer därtill kan ske när biblio-
tekarie, museipedagog och skrivar-
pedagog tar fram sina favoritrecept
och bakar en gemensam kaka. Eller
när en konstnär får ungdomar att gå
loss med ståltråd, tejp och papper
för att gestalta kärlek. Då ges boken
”Kabinettets hemlighet” av Martin
Widmark en ny dimension. Liksom
när danspedagogen träder in och
lyfter Lene Kaaberböls ”Skämmer-
skans dotter” från marken.
Uppleva böckerProjektet ”Bokens Alla Sidor” hand-
lar om att uppleva böcker på ett an-
norlunda sätt jämfört med vad vi är
vana vid. Det handlar om att tränga
in i bokens berättelse med olika
sinnen och egen aktivitet. Olika pe-
dagogiska kompetenser tas tillvara
för att kunna få med alla aspekter
av boken och för att deltagarna ska
kunna upptäcka sin kreativitet och
sitt skapande. Läslust och nycklar
som möjliggör förståelsen av en text
kan komma med på köpet.
”Bokens Alla Sidor” är ett samarbete
mellan Länsbibliotek Östergötland
och Östergötlands länsmuseum med
medel från Kulturrådet för ett tre-
årigt projekt. Inspirationen kommer
från verksamheten ”LesArt” i Berlin.
”LesArt” blir ”Läskonster” om man
översätter det till svenska. Det kan
enkelt beskrivas som litteraturhus
där man arbetar med utställningar
om böcker och pedagogiska aktivi-
teter runt litteratur och berättande.
Mestadels är verksamheten förlagd
i de fem litteraturhus som finns i
staden. Men man har också en del
Vampyren Edward har så svårt att motstå Bellas doft. Det är ett av flera möjliga teman som kan dyka upp i projektet ”Bokens Alla Sidor”. Där får ungdomar både uppleva och gestalta innehållet i böcker.
Här är processen och delaktigheten det viktiga! Böcker kan upplevas med hela kroppen.
14 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3 : 2009
Läsprojekt
14 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 2 : 2009
uppsökande verksamhet för t ex
förskolan.
Berlin och RimforsaNär ”LesArt” blir en turnerande öst-
götsk produktion spelar det ingen
roll om man bor i staden eller på
landsbygden, om man är berlinare
eller Rimforsabo. Alla intresserade
kommuner erbjuds två bok-event
var, oavsett geografiskt avstånd till
bibliotek eller museum.
Därigenom får ungdomarna på
bland annat fritidsgården i Kisa till-
gång till en rejäl ”kulturdos” inom
ramen för projektet.
I den amerikanska författaren
Stephanie Meyers Twilight-serie
kämpar den snälla vampyren
Edward för att motstå huvudper-
sonen Bellas doft. Vad är då inte
naturligare än att undersöka hur
dofter påverkar oss människor i
form av en ”lukt-workshop”? Vad
som kommer att hända då drama
och konstnärligt gestaltande står för
dörren i Kisa vet vi ännu inte. Inte
heller vad som sker efter de 15 träf-
farna med högstadieungdomar som
fritidsledarna ordnar i anslutning
till bok-eventen. Därför kan våren
komma att överraska Kisa- och
Rimforsaborna med en ”luktbio”
eller en ”doft-utställning” med tema
”Omöjlig Kärlek”. Eller så blir det
något helt annat i kärlekens eller
vampyrvärldars tecken.
GränslöstOsäkerheten kring ”slutproduk-
ten” ligger i sakens natur. Här är
processen och delaktigheten det
viktiga! Det finns inga gränser, bara
våra vanföreställningar och kanske
en övertro på omöjligheter. Något
som det inom projektet ”Bokens
alla sidor” inte tas någon som helst
hänsyn till. Alla nyfikna inbjuds
härmed att hålla sinnena öppna för
kommande äventyr.
Läs mer: www.lansbibliotek.oster
gotland.se/Projekt/bokensallasidor
www.ostergotlandslansmuseum.
se/bild/visn/bokevent.pdf
”Tvåordslexikon” för Bokens Alla Sidor:Bokevent = en utvald bok behandlas med hjälp av olika pedagogiska metoder och konstnärliga gestaltningssätt i sam-verkan med projektledare, bibliotekarie och kulturaktör.
Bokevent Light = enklare variant av bok-event, med mindre resurser (utan projektledare och kulturaktör) för att uppleva en utvald bok.
15BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009
Läsprojekt
LinköpingLinköpings stadsbiblioteklägst bemannat i landetText: Claes Lundkvist
Linköpings stadsbibliotek riskerar att bli ett mycket glest bemannat bibliotek 2010. Bemanningen blir ungefär hälften av andra jämförbara stadsbibliotek. Det blir följden av kommunens sparkrav inför 2010.– Vi kanske ska bli en utlåningscentral som skickar ut böckerna med post. Något drastiskt måste vi alla fall göra, säger bibliotekschefen Peter Åström.
Kultur- och fritidsnämnden har
redan beslutat om sparkrav på
huvudbibliotek och bokbuss på 3,3
miljoner 2010 (helårseffekt 4,2 mil-
joner 2011 och framåt). Närbibliote-
ken är undantagna från sparkravet,
eftersom kommunen samtidigt
håller på med en upphandling om
driften av närbiblioteken.
– På så sätt har nämnden bak-
bundit sig själv och oss. Vi kan inte
fördela nedskärningarna eller lägga
ned ett närbibliotek, säger Peter
Åström.
Lägst bemanningBland kommuner med 100 000
innevånare eller fler har Linköpings
stadsbibliotek lägst bemanning av
alla. Bland kommuner med 40 000
innevånare eller fler ligger det på
51:a plats av 53. Huvudbiblioteket
på Östgötagatan 5 har idag c:a 30
anställda.
– Redan idag skulle vi behöva
rekrytera ytterligare tjugo personer
för att komma upp till genomsnittet
i Sverige avseende bemanning. Och
detta är på ett bibliotek i en univer-
sitetsstad.
Bibliotek som Umeå, Borås,
Örebro och Norrköping kommer att
ha dubbelt så hög bemanning per
innevånare, om sparkraven för 2010
genomförs. Med ett bibliotek som
redan har en personalbemanning
som ligger bland de lägsta i Sverige,
så behövs ett helt nytt tänkande,
anser Peter Åström:
– Vi får ifrågasätta allt vi levere-
rar idag; öppettider, programverk-
samhet, visningar för skolklasser,
sagostunder, lärhjälp till studenter
och vuxenstuderande. Allt.
”Jättebra”Peter Åström redogjorde redan
i februari 2008 för politikerna i
nämnden att Linköping ligger lägst i
landet vad gäller bemanning.
– Det tyckte de var jättebra, för
det bevisade att vi var så effektiva,
ansåg de då. Nu börjar de låta
tveksamma, men nu är ju besluten
redan tagna. Fast vi talar om det
och någonstans hoppas jag väl på
ett mirakel.
16 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3 : 2009
Länet runt
HornKinda satsar i Horn Text: Thomas Ericsson
– Äntligen säger Mona Ljungkvist,
filialföreståndare i Horn. Nu ham-
nar vi mitt i centrum av Horn där
det varit lite ”dött” sedan ”Horn-
bon” lades ner. Det kommer att bli
ett stort lyft för biblioteket som får
mer ändamålsenliga lokaler. Det
blir mer öppna ytor vilket bl.a. ökar
tillgängligheten för rörelsehindrade
och föräldrar med barnvagnar.
– Vi får också bättre möjligheter
att ta emot klassbesök för bokprat
m.m. Horns skola ligger ju bara ett
par hundra meter från biblioteket.
Det blir också mer plats för utställ-
ningar och mindre programkvällar,
vilket kommer att leda till utökat
samarbete med Södra Kinda
Bygdegille och andra föreningar.
Öppen tidningshörnaI entrén till biblioteket kommer det
att bli en tidningshörna där man
kan läsa dagstidningar även när inte
biblioteket är öppet. I anslutning
till entrén kommer det att finnas ett
studie- och lokalhistoriskt rum
för släkt- och hembygdsforskare.
Detta rum kommer att kunna hyras
för möten och sammanträden.
Det nya biblioteket ska bli en
naturlig mötesplats för alla hornbor
i alla åldrar.
VadstenaVadstena satsar på lokalhistoria och släktforskningText: Åsa Andersson
Vadstena bibliotek har ett projekt
där lokalsamlingen flyttas om.
Syftet är att fokusera på kombina-
tionen lokalhistoria och släktforsk-
ning. Mer fokus kommer att hamna
på vår egen historia. Längre fram
under vintern kommer vi att nyin-
viga vår lokalsamling.
När det gäller släktforskning
kommer undertecknad 2 december,
kl 17-18, att hålla en information
om hur man kommer igång med
släktforskning på Internet, hur man
kan använda olika Internetsidor
samt vilka andra hjälpmedel som
finns för släktforskning. En tidigare
informationsträff var välbesökt. Alla
är givetvis välkomna!
Under våren kommer under-
tecknad troligtvis även att vara
cirkelledare för en släktforsknings-
cirkel. Mer information om den
kommer att finnas hos oss.
Filialföreståndare Mona Ljungkvist har
haft det trångt på Horns bibliotek. Till
våren väntar nyrenoverade lokaler som
passar bättre för biblioteksverksamhet.
Till våren flyttar Horns bibliotek till nya lokaler. Efter att biblioteket har huserat i samma hus i närmare 150 år så är det nu dags att ta klivet över gatan. Stiftelsen Kindahus är i full gång att bygga om lokalerna till ett modernt bibliotek. Inflyttningen beräknas äga rum i mars 2010.
17BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009
Länet runt
MotalaHelena Agnemar ny chef i Motala Text: Claes Lundkvist
Helena Agnemar blir ny bibliotekschef i Motala efter årsskiftet, men har redan börjat praktisera lite på sitt nya jobb.– Det ska blir roligt och det känns som att hela Motala är på gång att utvecklas, såväl biblioteket, kommunen som orten. Och så är det lagom stort, säger hon.
Helena Agnemar kommer senast från Regionförbundet Östsam, där hon arbetat med
utveckling av scenkonsten i regionen. Även dessförinnan har hon arbetat med kultur-
frågor i olika former, bland annat som tillförordnad kulturchef i Vadstena.
– Vi hade ju många möten ihop med biblioteket, så jag tycker att jag känner till
biblioteksvärlden. Dessutom är jag en stor biblioteksvän privat, säger Helena Agnemar.
Spännande utvecklingHon uppfattar det som att mycket händer i biblioteksvärlden nu och att det är spän-
nande.
– Jag ser biblioteket som en mötesplats för medborgarna i kommunen. Inom bib-
lioteket finns plats för aktiviteter kring både litteratur och samhällsfrågor. Dessutom
fungerar biblioteket som en informationscentral för många.
I skrivande stund läser hon Helena von Zweigbergks ”Sånt man bara säger”.
Och så har hon tagit steget ut i de sociala medierna på nätet och använder Facebook.
””
... hela Motala är på gång att utvecklas, såväl biblioteket, kommunen som orten.
18 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3 : 2009
Länet runt
”
BoxholmPå gång i BoxholmText: Gen Larsson
Snart kan vi summera året som gått
och vi kan än en gång konstatera
att vi haft mycket för oss i Boxholm.
Ibland bestämmer vi oss för att dra
ner på våra aktiviteter men det dyker
oftast upp saker som vi har svårt att
säga nej till. Folk har vant sig vid att
vi hittar på mycket och vi trivs också
med det, för det mesta. Vi får nya
besökare och biblioteket får god PR.
Fast ibland blir vi trötta. Men snart
är det jul och då får vi lite andrum.
BokklubbenVi har tjugotre med-
lemmar i vår relativt
nystartade bokklubb på
biblioteket. Den skulle
också kunna kallas bok-
tipsarklubb. Romaner,
deckare eller biogra-
fier – det är valfritt.
Bokklubben startade i
år och när vi träffades i
februari var det böcker
från 2008 som presenterades. Det
är kul och inspirerande att prata om
böcker och att höra andra prata om
böcker. Vi gör en utställning och en
presentation av de böcker som disku-
teras, så att också andra låntagare får
glädje av detta.
DatacirklarVåra datacirklar för nybörjare har
blivit hur populära som helst. När
året är slut har 72 ovana dataanvän-
dare deltagit i våra kurser och fler
står på tur. Kurserna är fulltecknade
till långt in på våren. Tre gånger i
veckan har vi datakurser i Boxholm
med sex deltagare varje gång.
Två personer ur biblioteksperso-
nalen är ledare tillsammans med
några trevliga pensionärer.
Ett lyckat koncept minst sagt.
Vi tackar länsbiblioteket och
Medborgarskolan för stöttning!
Föreläsningar från Linköpings universitetVi är tacksamma för de intressanta
föreläsningar Linköpings universi-
tet bjuder oss på. I höst har vi haft
”Sjuka män – hypokondriker eller
hjältar” med universi-
tetslektor Stina Back-
man och ”Struntprat
- viktigare än du tror”
med professor Viveca
Adelswärd samt ”Kok-
böckernas märkliga
värld” med professor
Bengt Erik Eriksson.
Prova-på-lördagarTre lördagar i höst har
vi erbjudit folk att komma och prova
på: Decoupage, tvåändstickning och
silversmide. Tyvärr blev Decoupage-
aktiviteten inställd, men till
tvåändstickningen och silversmidet
kom det många. Detta är ett
samarbete med Medborgarskolan.
Boxholm OK 75 årVi samarbetar gärna med andra, t.ex.
olika föreningar i Boxholm. Box-
holms orienteringsklubb firar 75-års-
jubileum i år och den 25 november
blir det en berättarkväll med musik
och servering på biblioteket.
En tre veckors utställning med foton
och information om klubbens verk-
samhet startade i november.
Emma – Årets framtidslöfteYtterligare en programkväll har vi
den 7 december. Då kommer Emma
Erlandsson till oss och hon ska bland
annat prata om sin bok – ”Mer smak
av ost”. Emma gjorde boken som
sitt projektarbete i våras och den är
sponsrad av Boxholms Ost (förstås).
Emma tog studenten i juni vid
Hotell- och restaurangprogrammet
på Dackeskolan i Mjölby och hon kan
se tillbaka på ett otroligt framgångs-
rikt år. Hon har vunnit flera priser
under året, bland annat tävlingen
Årets kockelev. Den 2 november blev
Emma vald till Årets framtidslöfte
på Restauranggalan i Stockholm.
Imponerande! Emma arbetar på res-
taurang PM & Vänner i Växjö, en s.k.
”fine dining”-restaurang. Vi är stolta
över Emma i Boxholm och vi är glada
över att hon tar sig tid att komma till
biblioteket för att berätta om sin pas-
sion för matlagning, sitt framgångs-
rika år och om sin bok. Boken finns
till försäljning hos oss.
Vi önskar alla kolleger i Öster-
götland en skön avslutning på hösten
och en riktigt God Jul och ett
Gott Nytt År (när den tiden är inne).
Tore Nilsson är hand ledare vid
datakurserna för nybörjare i
Boxholm. Britten Bolling från
Malexander får hjälp.
Emma – Årets framtidslöfte – kommer från Boxholm. Den 7
december kommer hon till Boxholms bibliotek för att tala om sin
passion för matlagning, sitt framgångsrika år och sin bok.
19BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009
Länet runt
www.ostgotabibliotek.se
Pedagogiska aktiviteter
i Ödeshög.
Hela länets novelltävling
www.ungaberattare.se
Sista röstdatum 31/12
LÄS & RÖSTA
PÅ DIN FAVORIT!Tio vinnare - Tio starka läsupplevelser