Besöksnäringen i Sverige 2009

Besöksnäringen i Sverige

Kommunindex 2009 Topp 100

Här är Besöksnäringen i Sverige!........................................................................................sid 3

Varför är turism viktigt?......................................................................................................sid 4

Inledning............................................................................................................................sid 5

Hur vi gör Besöksnäringen i Sverige....................................................................................sid 6

Metod och källkritik...........................................................................................................sid 7

Källor..................................................................................................................................sid 7

Den svenska besöksnäringen.............................................................................................sid 9

Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen..........................................................sid 12

Den svenska hotell- och restaurangnäringen...................................................................sid 13

Placeringar och utveckling över tid...................................................................................sid 14

Sveriges 10 högst rankade kommuner..............................................................................sid 15

Topp 100 Sveriges kommuner...........................................................................................sid 28

Ranking av samtliga län....................................................................................................sid 30

10-i-topp inom varje delbransch......................................................................................sid 31

Kontaktinformation..........................................................................................................sid 34

Besöksnäringen i Sverige – innehåll

3

Här är Besöksnäringen i Sverige!Det senaste året har varit mycket spännande, intressant och på många sätt dramatiskt. 2008 började i ekonomisk våryra, men denna glädje förbyttes i allvar när finanskrisen och lågkonjunkturen slog till under hösten. Turismen utvecklades trots finanskris och lågkonjunktur väl och omsättningen inom svensk turistnäring nådde vid summering sitt bästa resultat någonsin.

Under dessa omständigheter är SHR och Svensk Handel mycket glada över att presentera 2009 års version av Besöksnäringen i Sverige - Kommunindex Topp 100.

Materialet du håller i handen ger en unik bild av hur besöksnäringen i Sverige har utvecklats i de 100 främsta turismkommunerna under det senaste året.

Sammanställningen tydliggör olika kommuners relativa styrka inom turismområdet och turismens inverkan på den lokala ekonomin synliggörs. Med hjälp av indexeringen och rankinglistan kan kommuner av olika storlek dessutom jämföras med varandra.

Besöksnäringen i Sverige blir en allt viktigare näringsgren och en fortsatt framgångsrik utveckling underlättas av förståelsen för vilken roll turismen spelar i olika regioner. Denna skrift ger en god fingervisning om detta och den utgör ett gott komplement till den traditionella turismstatistiken.

Trevlig läsning!

Dag Klackenbergvd Svensk Handel

Mats Hulthvd Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare (SHR)

4

Varför är turism viktigt?

– Turismen betyder nya jobb och en ny (turism)industri. Utvecklingsmöjligheterna i Sverige är enorma. Idag omsätter näringen 244 miljarder och den fortsätter växa och skapa nya anläggningar med nya jobb.

Eva Werkelin, ordf. SCR

– Svensk besöksnäring är en av våra största exportprodukter. Den omsätter årligen 244 miljarder kronor och sysselsätter mer än 160 000 per år. Det är således en framtidsnäring som får allt större betydelse för svensk ekonomi.

Mats Hulth, vd SHR

– Både utländska och inhemska turister är viktiga för detaljhandeln, de är ofta köpstarka och de gillar att shoppa svensk design.

Yvonne Ingman, vvd Svensk Handel

– Ökad turism innebär tillväxt och sysselsättning.

Eva Hedenström, vd FörTur

– Turism är en svårslagen källa till sådana upplevelser som får både människor och ekonomier att växa. När man reser springer man på nya sätt att lösa gamla problem och får se sitt vardagsliv utifrån för en stund. Det ger idéer som man tar med sig hem. Samtidigt har man gett sitt resmål en fantastisk vitamininjektion och turismen är en av våra klart viktigaste näringar i Sverige.

Yvonne Arentoft, generalsekreterare STF

– Sverige skapar bra produkter som lockar många att komma hit. Goda exempel är våra nöjesparker, ishotellet i Jukkasjärvi på vintern och Gotland på sommaren. Turism är en stor inkomstkälla, icke att förglömma att momsen stannar i Sverige. Turism skapar också sysselsättning på alla nivåer, många får sitt allra första jobb inom just turismnäringen.

Magnus Nilsson,ordf. Svensk Turism

– Vinterturismen skapar många arbetstillfällen i glesbygden, som annars skulle vara ännu glesare.

Hans Gerremo, vd SLAO

forum för svensk rese- och besöksnäring

Svensk Turism AB är tillsammans med närings-departementet ägare av Visit Sweden AB vars uppgift är att skapa ett ökat resande till Sverige. Svensk Turism

AB ägs av den svenska besöksnäringen. Vi frågade de styrelseledamöter i Svensk Turism som företräder en organisation: Varför är turism viktig?

5

Hur står sig de 100 största turistorterna i Sverige när de jämförs med varandra? Går vinter- eller sommardestinationerna bäst? Och hur väl klarar sig storstadsregionerna jämfört med de rena turistdestinationerna?

Trots finanskrisens och lågkonjunkturens effekter under senare delen av 2008 befinner sig turismen i Sverige i stark tillväxt och omsätter idag över 244 miljarder kronor enligt sammanställningar från Tillväxtverket (2009). Både sysselsättningen och exportvärdet fortsatte att öka kraftigt och bidrog därmed till att skapa tillväxt i landet (för turismen är exportvärdet liktydigt med utländsk konsumtion i Sverige).

Turismen rör vid många olika delar av ekonomin och många olika branscher i det svenska näringslivet. De ekonomiska effekterna av turistiska flöden berör allt från hotell- och restaurangverksamhet, camping, båtliv, till detaljhandelsförsäljning och försäljningen av drivmedel på landets bensinstationer. Statistiken som visar dessa ekonomiska flöden är spridd över en stor mängd olika källor och indikatorer.

Statistik i olika former skapar en bas för en breddad kunskapsbildning kring turism och besöksnäringen. Den bidrar också till möjligheterna att ge en så korrekt bild som möjligt av näringens struktur och dess utveckling till politiker, myndigheter och näringsliv. Statistik bidrar också till allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ger underlag för prioriteringar av utvecklingsbehov och för analyser av utvecklings- och affärsmöjligheter i besöksnäringen.

I denna rapport sammanställs nio stycken för turismen viktiga statistiska variabler, som alla på ett eller annat sätt utgör indikatorer på de ekonomiska flöden som blir effekten av turism och resande. Ur den befintliga statistiken har vi sedan räknat om utvecklingen så att ett resultat kan utläsas kommun för kommun i hela Sverige. Via en indexering och en ranking har vi därefter tagit fram de 100 största turismkommunerna

i Sverige – med utgångspunkt i den andel olika ekonomiska och personella flöden har på den lokala ekonomin.

Genom indexeringen går det sedan enkelt att jämföra olika kommuner med varandra och få en uppfattning om den ekonomiska styrkan hos besöksnäringen i kommunen. Rapporten är också en hjälp för den som vill få ett grepp om Moras turismekonomiska utveckling jämfört med Östersunds eller styrkan hos besöksnäringen i Stockholm jämfört med Göteborg och Malmö. Sammanställningen ger med andra ord en överskådlighet av turismekonomiska flöden som är talande för läsaren.

Tanken är att denna rapport ska utgöra ett alternativt sätt att studera turismutveckling, ett sätt som kompletterar den traditionella besöksstatistiken. Genom att kombinera flera olika turismekonomiska indikatorer och göra dem jämförbara mellan kommuner och län skapas en möjlighet till benchmarking och dialog om turismens utveckling i just din kommun.

Ibland bekräftar resultaten mönster vi känner till, ibland framträder mönster som tidigare inte har synliggjorts, som är oväntade och överraskar. Sammanställningen utgör ett gott underlag för kommuner, företag och institutioner som bättre vill förstå och kunna utnyttja kunskapen om turismens ekonomiska utveckling i sina strategier och utvecklingsplaner.

Rapporten är sammanställd och författad av Fredrik Kolterjahn och Niklas Gustafsson, analytiker på Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av SHR och Svensk Handel och i samarbete med American Express.

Inledning

6

Den svenska besöksnäringen består av en mängd olika branscher och denna skrift har som ambition att sammanställa den mest relevanta turiststatistiken från dessa. Genom denna sammanställning får vi också möjlighet att göra jämförelser kommuner och regioner emellan, något som annars inte är möjligt. Nedan beskrivs hur vi räknat fram de 100 största turismkommunerna i Sverige.

Steg 1 – de nio variablernaRankingen som ligger till grund för rapporten bygger på en sammanvägning av varje kommuns styrkor inom besöksnäringens olika delar. De delar som ingår i denna sammanvägning är följande nio variabler:

• Antalet gästnätter per invånare• Andelen utländska gästnätter • Antalet fritidshus per invånare• Antalet campinggästnätter per invånare• Antalet båtnätter per invånare• Restaurangnäringens omsättning• Hotell- & Campingnäringens omsättning• Drivmedelsomsättningen• Detaljhandelns omsättning

Samtliga omsättningstal har räknats om till omsättningsindex där den enskilda kommunens omsättning per capita jämförs med den genomsnittliga omsättningen per capita i riket. Rikets index är 100. En kommun som har ett omsättningsindex över 100 har

således en högre omsättning per capita än riket och en kommun som har ett omsättningsindex under 100 har en lägre omsättning per capita än riket. Befolkningsmängden i varje enskild kommun ligger alltså till grund för dess styrka i den totala rankingen.

Steg 2 – delrankingNär samtliga index har räknats fram sker en delranking för varje variabel. Den kommun som har högst antal gästnätter per invånare rankas som nummer ett inom denna variabel och den kommun som har lägst antal gästnätter per invånare rankas som nummer 290 (det finns 290 kommuner i Sverige). Denna ranking genomförs sedan för samtliga variabler. Målet för varje kommun är således att ha så höga andelar och index som möjligt. I vissa fall delar flera kommuner på en placering då de har samma andelar eller index.

Steg 3 – medelvärde av delrankingNär samtliga variabler har rankats från 1 till 290 beräknas medelvärdet för varje enskild kommuns alla delrankingar. Exemplet nedan visar en hypotetisk kommuns ranking för varje variabel:

Medelvärdet av kommunens olika delrankingar blir 66 (595, som är summan av alla delrankingar, genom 9 variabler) vilket i det här fallet innebär att kommunen kommer på plats 22 i riket när samtliga kommuners medelvärden rangordnas.

Hur vi gör Besöksnäringen i Sverige

Gästnätter per capita Omsättningsindex Fritidshus Gästnätter Utländska Camping Båtnätter Restaurang Hotell- & Camping Drivmedel Detaljhandel

122 74 83 60 54 28 111 4 59

7

Den metod som ligger till grund för uträkningarna i rapporten har både för- och nackdelar. En fördel är att det är ett relativt enkelt sätt att räkna på som är lätt att kontrollera. Den stora fördelen är dock att det inte är någon enskild bransch som bestämmer vilken kommun som är ”bäst”, utan en sammanvägning görs av många olika branscher i varje kommun. Metoden lyfter också fram kraften och betydelsen av besöksnäringen i mindre kommuner som i absoluta tal aldrig kan nå omsättningen i storstäderna.

Möjliga nackdelar är att storstäderna till viss del missgynnas när man utgår från en indexering med befolkning som grund. Stockholm och Göteborg har betydligt större befolkning än övriga kommuner i landet och får således svårt att nå första plats när det gäller (till exempel) antalet gästnätter per invånare. Detta trots att de i absoluta tal omsättningsmässigt vida överstiger orter som Åre och Strömstad.

Att storstäderna är duktiga på turism är det dock få som tvivlar på och det är viktigt att poängtera att detta index inte säger någonting om omsättningen i besöksnäringen i absoluta tal (då hade storstadsregionerna placerat sig i topp).

I denna studie har en mängd olika källor använts. Det är viktigt att vara medveten om att statistik sällan är helt exakt samt att alla statistiska källor brottas med sina speciella problem. Ansatsen i denna rapport är att samla så mycket offentlig statistik som möjligt under ett och samma tak. Nedan redovisas den statistik som använts i rapporten.

BefolkningBefolkningsmängd år 2008.Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)

InkvarteringsstatistikAntal gästnätter samt antal anläggningar på hotell, stugbyar och vandrarhem år 2008.Källa: SCB och Tillväxtverket

Syftet med denna ranking är istället att visa att det finns många andra, mindre kommuner i landet som är mycket duktiga på turism i förhållande till sin befolkningsstorlek. Det är således inte storleken på kommunen som är avgörande för framgång i denna indexering, utan förmågan att prestera bra inom många olika segment av besöksnäringen, givet kommunens storlek. Eftersom storstäderna har flera andra stora näringsgrenar som bidrar till dess ekonomiska utveckling och invånarnas välstånd hamnar de längre ner med detta sätt att indexera.

Ett annat problem som alltid uppstår när turiststatistik studeras är att vissa kommuners statistik är belagd med sekretess på grund av för få anläggningar i en viss kategori. Finns till exempel för få hotell eller campingplatser i en kommun är antalet gästnätter i denna kommun sekretessbelagt för att det inte ska gå att utläsa en enskild anläggnings utveckling. För ungefär 90 av landets 290 kommuner är statistiken på något sätt bristfällig. I vissa fall har vi haft möjlighet att korrigera för detta, men i de flesta fall inte. Det kan i något fall innebära att en kommun har en onaturlig utveckling i rankingen.

I de fall flera kommuner har samma värde delar de också på samma placering i rankingen.

Metod- och källkritik

KällorCampingstatistikHär redovisas antal gästnätter samt antal anläggningar på SCR-anslutna campingplatser år 2007. Statistiska Centralbyrån har från och med år 2009 tagit över sammanställningen av campingstatistiken från Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation. Vid övertagandet görs även en översyn av historisk data. Detta har tagit tid och campingstatistiken för 2008 var vid denna publikations färdigställande (september 2009) ännu inte klar. Således används här den senaste tillgängliga statistiken på området från 2007. Källa: Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation (SCR)

8

100 indikerar ett nettoinflöde av hotellomsättning i kommunen. Antal anställda grundas på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Källa: SCB, Momsstatistiken

DrivmedelOmsättning inklusive moms 2008 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av drivmedelsomsättning i kommunen. Antal anställda baseras på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB.Källa: SCB, Momsstatistiken

Kommunernas hemsidorKommunfakta med mera är hämtat från kommunernas olika hemsidor och från publikationen Handeln i Sverige som ges ut av Handelns Utredningsinstitut (HUI).

GästhamnsstatistikSiffrorna representerar antalet båtnätter år 2008 i varje kommun. En del gästhamnar är belägna i kanaler. Kanaler kan sträcka sig igenom hela eller flera län. Det gör att samma kanal kan finnas med i flera kommuner och län. Antalet personer är i genomsnitt 3 personer per båt.Källa: Gästhamnsguiden

FritidshusFastighetstaxering för småhus (typkod 213, 221). Taxeringsvärden och genomsnittliga taxeringsvärden efter kommun och typkod år 2008. Källa: SCB

DetaljhandelnOmsättning inklusive moms för daglig- och sällanköpsvaror år 2008 redovisas i miljoner kronor inklusive moms. Försäljningsindex, försäljning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsförsäljning per invånare, redovisas som en total för kommunen. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av handel i kommunen och ett index under 100 indikerar ett nettoutflöde av handel.Källa: Handelns Utredningsinstitut (HUI), Handeln i Sverige 2009 – en etableringsguide

RestaurangbranschenOmsättning inklusive moms 2008 enligt SCB:s momsregister. Statistiken används i obearbetad form från HUI:s sida. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar således ett nettoinflöde av restaurangomsättning i kommunen. Antal anställda är grundat på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Ett problem med statistiken är att hotell ibland har en stor restaurang vilket inte kommer med i denna omsättningsstatistik.Källa: SCB, Momsstatistiken

Hotell och campingOmsättning inklusive moms 2008 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över

9

Den allmänt vedertagna nu gällande definitionen av turism är fastställd av UNWTO (World Tourism Organization) och lyder ”turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften”.

Det som benämns som besöksnäringen består egentligen av ett antal olika branscher (och delar av branscher) och det finns flera olika källor till statistik inom turismområdet. Besöksnäringen är dock inte en bransch i traditionell mening. Därför är det svårt att få fram statistik för näringens inverkan på ekonomi och sysselsättning på samma sätt som för andra näringar. En av orsakerna till detta är att besöksnäringen enbart kan definieras utifrån användarsidan, dvs. genom den konsumtion av varor och tjänster som görs av turister. För att få fram näringens förädlingsvärde i Nationalräkenskaperna, måste man summera alla de andelar som utgör den turistiska konsumtionen i olika branscher till ett separat konto utanför de normala beräkningarna i Nationalräkenskaperna. Ett sådant konto kallas för TSA (Tourism Satellite Account) eller satellitkonto.

Satellitkonton är alltså ett sätt att mäta turismens effekter på regional ekonomi och sysselsättning. Metoden är framtagen av FN-organet UNWTO i nära samarbete med OECD och besöksnäringens organisationer. Den är godkänd av FN och är en etablerad standard i hela världen för att mäta turismens effekter. Sverige är ett av de länder i Europa (och i världen) som ligger långt fram i utveckling och användning av TSA. TSA-beräkningarna görs från 2006 på Tillväxtverkets uppdrag av Nationalräkenskaperna på SCB - Statistiska Centralbyrån.

I figuren nedan åskådliggörs några av de större och officiella källorna till statistik för TSA. I denna rapport används ett antal av dessa, dock inte alla. Arbete pågår inom SCB och Tillväxtverket för att se om turismens satellitkontoberäkningar kan redovisas på regional nivå, något som idag inte görs. Detta arbete fortgår, men tar av naturliga anledningar tid. Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare vill genom denna rapport visa att en stor del av statistiken redan idag kan tas fram på regional nivå. Denna rapport är inte lika avancerad som utvecklingen av ett regionalt

Den svenska besöksnäringen

CampingStugor &

LägenheterHotell

Stugbyar & Vandrarhem

WTOETC

WTTC

LFVFärjestatistik

ResevalutaBranschstatistik

Arbetsmarknads-statistik

RESTDBIBIS

Satellitkonto

Ekonomisk statistikInkvarteringsstatistik

Int. statistik Transportstatistik

Konsumentstatistik

CampingStugor &

LägenheterHotell


WTOETC

WTTC

LFVFärjestatistik



RESTDBIBIS

Satellitkonto



CampingStugor &

LägenheterHotell


WTOETC

WTTC

LFVFärjestatistik



RESTDBIBIS

Satellitkonto



Källa: Tillväxtverket och SCB

10

Turistkonsumtion

satellitkonto, men kan bidra med idéer till detta samt framför allt göra att besöksnäringens regionala aktörer redan idag får ett verktyg för jämförelser aktörer och regioner emellan.

Enligt de officiella beräkningarna från Tillväxtverket och SCB är turismen i Sverige en betydande ekonomisk näring både omsättnings- och sysselsättningsmässigt. År 2008 uppgick omsättningen till drygt 244 miljarder kronor vilket är en uppgång med 6,3 procent jämfört med föregående år. Totalt sysselsattes drygt 158 900 personer (räknat på årsverken) och det innebar en uppgång på 6,2 procent jämfört med år 2007. Förädlingsvärdet

Figuren nedan visar hur turistkonsumtionen i Sverige har utvecklats omsättningsmässigt mellan år 2000 och 2008. År 2000 omsatte turistnäringen cirka 159,5 miljarder kronor och har sedan haft en betydande tillväxt som 2008 nådde upp till 244 miljarder svenska kronor. Under samma period har turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion i Sverige, ökat med drygt 100 procent mätt i löpande priser.

Under 2008 fördelar sig de 244 miljarderna mellan de olika branscherna enligt illustrationen på nästa sida. Mest pengar lade turisterna på varuhandel, 39 procent

på 90,4 miljarder kronor gör att besöksnäringens andel av Sveriges totala BNP uppgår till 2,86 procent. Exportintäkter från näringen på 90,9 miljarder kronor (en ökning med hela 8,4 procent) gör att turismen 2008 hade ett betydligt högre exportvärde än exempelvis den svenska järn- och stålexporten med 75,4 miljarder, den svenska personbilindustrin med 55 miljarder, export av trävaror med 38 miljarder, livsmedel med 33 miljarder och möbler med 17,4 miljarder (Källa: Årsbokslut för svensk turism och turistnäring - Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige (2009), Tillväxtverket/SCB).

eller drygt 97 miljarder kronor. Därefter kommer boende och restaurang, som kan tillgodoräkna sig intäkter på drygt 77 miljarder kronor eller 31 procent av den totala omsättningen.

Transportsektorn med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar står för cirka 20 procent eller nästan 50 miljarder kronor. Konsumtionen av kultur, rekreation och sport är den minsta sektorn, men samtidigt en av de sektorer som växer snabbast. Det är också denna sektor som i huvudsak bidrar med den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

+,talt0r2stk,ns067,n

89enskarst0r2stk,ns067,n

Utländskabesökares

t0r2stk,ns067,n


11


Svenska

affärsresenärer

48248

Svenska

/r01dsresenärer

104873

Utländskabesökare

90933

TURISM244054

Transport77732

Boendeochrestaurang

49860

Varuhandel97403

Övrigatjänster@ulturAreBreaConAsport

14181

sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för nästan två tredjedelar, varav fritidsresenärerna spenderade merparten. De utländska besökarnas konsumtion, nästan 91 miljarder kronor, utgjorde cirka 37 procent av den totala konsumtionen,

en ökning från 27 procent år 2000 (Källa: Årsbokslut för svensk turism och turistnäring - Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige (2009), Tillväxtverket/SCB).

I följande avsnitt presenteras en kompletterande bild till dessa fakta kring besöksnäringens effekter på lokal ekonomi i Sverige. Genom att kombinera flera olika turismekonomiska indikatorer, indexera dem och

göra dem likvärdiga mellan kommuner och län via en rankinglista, skapas möjligheten att jämföra olika regioner med helt olika förutsättningar för besöksnäring.


12

Detaljhandeln har under de senaste åren varit en av de mest expansiva delarna av den svenska ekonomin. Efter 12 år i rad med positiv tillväxt kom under hösten 2008 den första månaden med negativ tillväxt i november. Trots den globala finanskrisen och det faktum att Sverige officiellt befinner sig i lågkonjunktur klarade sig detaljhandeln bra under året och kunde redovisa en omsättningstillväxt om 3,4 procent. Totalt omsatte handeln 587 miljarder kronor och ökade under året. En starkt bidragande orsak bakom handelns tillväxt är shoppingturismen, det vill säga den del av detaljhandelns försäljning som genereras av turister. Idag motsvarar shoppingturismen cirka 12 procent av detaljhandelns totala omsättning och 29 procent av turistkonsumtionen. Denna andel är växande och under

2008 omsatte shoppingturismen cirka 70 miljarder kronor.

I landets olika regioner är shoppingturismen mest påtaglig i gränskommunerna mot Norge och Finland, även om 2008 och inledningen av 2009 har inneburit rekordförsäljning även till danskarna som besöker Malmöregionen. Fjolårets starkaste tillväxt inom detaljhandeln uppvisar Arvidsjaur kommun. Ökningstakten på 20 procent förklaras främst av nyetableringar. De norska gränshandelskommunerna Strömstad, Eda och Årjäng har efter flera års rent fantastisk tillväxt nu återgått till mer normala nivåer. Detta beror sannolikt dels på att man har vuxit i kostymen rent utbudsmässigt, men också för att den norska gränshandeln har stagnerat under året (källa: Handeln i Sverige 2009 – en etableringsguide, HUI).

Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen

23%22%

23% 22%21% 21%

23%

25% 26% 25%

27% 28% 28%29%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

0

50

100

150

200

250

300

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Shoppingturism Turism Detaljhandel

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel

Shoppingturismens andel av turistkonsumtionen Shoppingturismens utveckling

Detaljhandelns omsättningsutveckling

13

Trots att finanskrisen slog till med full styrka under hösten 2008 kunde de svenska hotellen summera ett ganska bra 2008. Antalet belagda hotellrum ökade med 2 procent och snittpriset per belagt hotellrum med 4 procent. Beläggningsgraden låg på helåret över 50 procent, vilket var andra gången de 30 senaste åren. Första halvåret var till följd av den finansiella krisen under hösten mycket starkare än andra halvåret.

Den inhemska efterfrågan på hotellrum ökade snabbare än den utländska. Orsaken var att efterfrågan från besökare utom Europa föll kraftigt. Regionalt gick Västmanlands län, Gävleborgs län och Kalmar län starkt med en tillväxt i belagda hotellrum på över 4 procent. Även Stockholms län som utgör drygt 30 procent av den totala hotellmarknaden, mätt som

belagda hotellrum, växte relativt starkt med en tillväxt på 3,1 procent.

Restaurangkonsumtionen kopplad till turismen utvecklades enligt de s.k. satteliträkenskaperna starkt under 2008. Det gällde inte minst konsumtionen från inhemska turister som ökade med nästan 12 procent i löpande priser. Restaurangkonsumtionen kopplade till turism ökade snabbare än den totala turistkonsumtionen, 10 procent jämfört med 6 procent. Detta är en utveckling man sett under de senaste åren.

Restaurangkonsumtionen utgör enligt Satteliträken-skaperna 16 procent av den totala turistkonsumtionen i Sverige. När det gäller den utländska turistkonsumtionen är andelen 25 procent.

Den svenska hotell- och restaurangnäringen

21% 21% 21%22% 22%

23% 23% 23% 23% 23% 23%

25% 25%26%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

0

50

100

150

200

250

300

350

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Turistkonsumtion Hotell Total turism Turistkonsumtion Restaurang

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

100000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Restaurang Hotell Hotell och Restaurang

Hotell & restaurang som andel av turistkonsumtionen Utveckling av turistkonsumtion på hotell/restaurang

Omsättningsutveckling hotell och restaurang

14

I diagrammen nedan åskådliggörs kommunernas placering i årets mätning samt förändringen i placering över tid mellan åren 2005 och 2008. Som nämndes i inledningen av denna rapport kan valet av metod i kartläggningen missgynna de stora kommunerna något, eftersom alla index utgår från de olika branschernas styrka i förhållande till befolkningen.

Syftet med denna ranking är dock att visa att det finns många andra, mindre kommuner i landet som är mycket

duktiga på turism i förhållande till sin befolkningsstorlek. Det är således inte storleken på kommunen som är avgörande för framgång i denna indexering, utan förmågan att prestera bra inom många olika segment av besöksnäringen, givet kommunens storlek.

Eftersom storstäderna har flera andra stora näringsgrenar som bidrar till dess ekonomiska utveckling och invånarnas välstånd hamnar de längre ner med detta sätt att mäta.

När kommunernas placeringar studeras över tid går det också att konstatera att det inte finns något direkt samband mellan en kommuns storlek och förändringar

i placering. Det är alltså inte så att mindre kommuner klättrar mer i rankingen är stora kommuner eller tvärtom.

Placeringar och utveckling över tid

‐150

‐100

‐50

0

50

100

150

200

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000 200000

Fö

rän

dri

ng

i p

laceri

ng

2005-2

008

Befolkning

Detfinnsingetsambandmellankommunstorlek

ochförändringiplacering.

0

50

100

150

200

250

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000 200000

Ranking

Befolkning

Detkanl0nasi3a4varaliten7mendet

äråandrasidanmajoritetenavalla

svenskakommuner.Detkrävsmer.

Källa: HUI

Källa: HUI

15

I detta avsnitt presenteras de tio högst rankade kommunerna i Sverige 2008 baserat på deras sammanvägda framgång inom besöksnäringens alla grenar. Det är i dessa kommuner besöksnäringen sannolikt har störst inverkan på den lokala ekonomin.

Det är intressant att kunna konstatera att det är en jämn blandning mellan sommar och vinterdestinationer på topplistans pallplatser. Strömstad i topp är en utpräglad sommarkommun som till stor del har gränshandeln att tacka för den höga placeringen. Den mycket stora mängden norrmän som åker över gränsen för att handla billigare varor i Sverige driver upp restaurangomsättningen, försäljningen av drivmedel, antalet gästnätter på hotell och driver turismens utveckling framåt. Malung-Sälen, på andra plats, är främst en vintersportkommun med Sälens alla fjäll och anläggningar som största dragningskraft. På en delad tredjeplats finns Tanum och Åre. Tanum, en sommarkommun med klassiska sommarorter som Grebbestad och Fjällbacka och Åre,

vintersportorten med en imponerande investeringstakt i kommunen under de senaste åren.

På femte plats återfinns Härjedalen, ytterligare en vintersportkommun med orter som Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen. Även Älvdalen är främst en vinterkommun med platser som Idre och legendariska Evertsberg som alla Vasaloppsåkare är väl förtrogna med. Storuman attraherar både vinter- och sommarturister. Här startar till exempel Kungsleden som leder till Abisko.

På delad åttonde plats hittar vi Sotenäs och Arjeplog. Sotenäs är en sommarkommun och förknippas främst med Smögen och Kungshamn. Arjeplog och Arvidsjaurs kommuner är förmodligen de mest förvånande av topplaceringarna. Kommunernas framgång beror framför allt på en hög övernattningsfrekvens i förhållande till antalet innevånare, men också på hög drivmedelsförsäljning.

Sveriges 10 högst rankade kommuner

Kommun Ranking 2008 Ranking 2007 Förändring i placering

Strömstad 1 1 0Malung-Sälen 2 4 2Tanum 3 3 0Åre 3 2 -1Härjedalen 5 5 0Älvdalen 6 6 0Storuman 7 7 0Sotenäs 8 8 0Arjeplog 8 9 1Arvidsjaur 10 14 4

16

1 2

3

3

5

17

6 7

8

108

18

Inte helt oväntat har Strömstad, med sitt västliga läge intill havet och närheten till den norska gränsen erövrat toppositionen inom svensk turism 2008. I kommunen bor drygt 11 600 personer på en yta av 472 kvadratkilometer.

Strömstad placerar sig riktigt högt i samtliga kate-gorier uppmätta i denna studie. En mycket stark detaljhandel, driven av sommarturism och grän-shandeln med Norge ger en första placering i de-taljhandelsindex. Även rankat efter antalet båtnät-ter hamnar Strömstad i toppen på plats nummer ett.

Mätt i antalet övernattningar på campingplatser och i andelen utländska gästnätter placerar sig Ström-stad också i det absoluta toppskiktet med andraplac-eringar i båda kategorierna. Hotellens omsättning hamnar på en tredje plats och restaurangnäringens omsättning ligger på en fjärdeplats i riket.

Strömstad hamnar på femteplats i kategorin drivmedel och på niondeplats vad gäller det totalt antal gästnätter per invånare. Vad gäller andelen fritidshus per tusen invånare hamnar Strömstad på en 23:e plats.

1. Strömstad

Kommentarer om Strömstad

1 1 1 1 1

3

5

7

9

2005 2006 2007 2008

Plats

Strömstad

Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare)

Anläggningar (antal)

Omsättning (mkr)

Omsättningsindex (riket=100)

Anställda (antal)

Hotell 173 756 15,0 10349 757 266Camping 456 974 39,5 12

Fritidshus 234* 2 721Båtnätter 48 312 4 162*Restaurang 267 289 264Detaljhandel 4 857 721Drivmedel 280 267 18

* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare

Folkmängd: 11 607Län: Västra GötalandTuristinfo: Strömstad Tourist www.stromstadtourist.se 0526 - 623 30 [email protected]

19

På andra plats återfinns en vintermagnet. Malung-Sälens kommun omfattar Transtrandsfjällen väster om Västerdalälven fram mot norska gränsen, en yta av omkring 410 kvadratkilometer. I kommunen bor dry-gt 10 400 personer. Huvudort är Malung, men det är Sälen och Sälenfjällen som står för det stora turismtill-flödet. Välkända skidområden som Kläppen, Lindval-len, Sälenstugan, Högfjället, Tandådalen, Hundfjället och Stöten återfinns här.

En topplacering i restaurangomsättning, en andraplats vad gäller antalet gästnätter total sett samt en andra-

plats i andelen fritidshus per invånare gör att Sälen hamnar mycket högt i denna ranking. Kommunen kniper dessutom fjärdeplatsen vad gäller hotell- och campingnäringens omsättning samt sjundeplatsen i drivmedelsförsäljning.

Andelen campinggäster ger Malung-Sälen en nionde-plats i riket. Detaljhandelsförsäljningen ger en 22:a plats och mätt i andelen utländska gästnätter så ligger kommunen på en 87:e plats. Båtnattsstatistik saknas. Noteras bör att Malung-Sälens kommun har vunnit två placeringar sedan föregående år.

2. Malung- Sälen

Kommentarer om Malung-Sälen

2

3

4

2

1

3

5

7

9

2005 2006 2007 2008

Plats

Malung-Sälen



Omsättning (mkr)


Anställda (antal)

Hotell 982 254 94,6 29266 644 211Camping 147 548 14,1 10

Fritidshus 620* 6 441BåtnätterRestaurang 368 445 242Detaljhandel 748 124Drivmedel 243 259 57


Folkmängd: 10 428Län: DalarnaTuristinfo: Malungs Turistbyrå www.malung.se 0280 - 186 00 [email protected]

20

Tanums kommun, beläget i norra Bohuslän, breder ut sig över 945 kvadratkilometer och är därmed till ytan den största kommunen i Bohuslän. I Tanum finns en mångfald av naturmiljöer representerade; kustland och skärgård, inland med jordbruksmark, skogsområden och insjöar. Totalt bor i kommunen drygt 12 200 åretruntboende invånare. Kommun-ens centralort är Tanumshede. Andra större orter är Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund.

Tanum innehar en delad tredjeplats i rankingen av Sveriges turismkommuner 2008. Den förtjänas

genom goda placeringar i samtliga studerade kate-gorier. Tanum placerar sig utifrån antalet båtnät-ter på tredje plats och utifrån campingnätter på en fjärdeplats i Sverige. Dessutom på en sjätteplats vad gäller omsättningen inom restaurangnäringen och hotell.

Utfallet av antalet utländska gästnätter ger en åt-tondeplats, andelen fritidshus per invånare en tionde-plats samt en 15:e plats mätt i hotel- och camping-näringens omsättning. Slutligen ger detaljhandelns omsättning placering 69 i den kategorin.

3. Tanum

Kommentarer om Tanum

4 4

3 3

1

3

5

7

9

2005 2006 2007 2008

Plats

Tanum



Omsättning (mkr)


Anställda (antal)

Hotell 106 993 8,7 22150 307 162Camping 310 706 24,4 14

Fritidshus 382* 4 687Båtnätter 25 015 2 038*Restaurang 204 209 180Detaljhandel 675 95Drivmedel 197 175 27


Folkmängd: 12 271Län: Västra GötalandTuristinfo: Tanums Turistkontor tanum.vastsverige.com 0525 - 183 80 [email protected]

21

I Åre kommun bor drygt 10 200 invånare, spridda över 7 263 kvadratkilometer. Större delen av be-folkningen bor längs E14. Järpen är centralort med cirka 1 500 invånare, men det är Åredalen och Åre by som är den mest expansiva delen av kommunen. Turismen är den dominerande näringsgrenen och den har utvecklats starkt alltsedan järnvägens tillkomst på 1800-talet.

Stora investeringar i infrastruktur, hotell, liftar, fritidsboende med mera har under de senaste åren förvandlat silhuetten av Åredalen.

Den totala omsättningen inom hotell och camping är högst i landet och restaurangnäringens omsättning den näst högsta. Mätt i totalt antal gästnätter kom-mer Åre på en tredjeplats, och mäts antal fritidshus per 1 000 invånare hamnar Åre på en åttondeplats.

Den växande detaljhandeln ger en 12:e plats i den kategorin och något förvånade placerar sig Åre på 22:a plats vad gäller antalet campingnätter, trots sitt nordliga läge. Andelen utländska gästnätter ger en 62:a plats.

3. Åre

Kommentarer om Åre

3

2 2

3

1

3

5

7

9

2005 2006 2007 2008

Plats

Åre



Omsättning (mkr)


Anställda (antal)

Hotell 549 640 53,6 68547 1 341 544Camping 95 807 9,5 13



Folkmängd: 10 259Län: JämtlandTuristinfo: Åre Turistbyrå www.areturistbyra.com 0647 - 177 20 [email protected]

22

Nummer fem på listan är Härjedalens kommun, till ytan en av Sveriges största kommuner med sina 11 934 kvadratkilometer. Därmed har de drygt 10 600 invånarna lite mer än en kvadratkilometer var till sitt förfogande. Sveg är huvudorten men de flesta känner Härjedalen genom dess vintersportorter: Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalsfjällen, med Ramundberget, Bruksvallarna, Tänndalen och Hamra.

Räknat i fritidshus per invånare är Härjedalen plac-erad som nummer ett i Sverige. Summeras antalet

gästnätter totalt hamnar Härjedalen på sjätte plats och en femteplats får man när omsättningstal inom hotell- och campingnäringen summeras.

Mätt i antalet campingnätter ges en elfteplacering, drivmedelsförsäljning en åttonde och i omsättnin-gen inom restaurangsektorn en 50:e plats. Omsätt-ningen i detaljhandeln ger plats 35 och andelen utländska gästnätter 134:e plats. Båtnattsstatistik saknas.

5. Härjedalen

Kommentarer om Härjedalen

5 5 5 5

1

3

5

7

9

2005 2006 2007 2008

Plats

Härjedalen



Omsättning (mkr)


Anställda (antal)

Hotell 207 427 19,5 38261 618 235Camping 142 069 13,2 18



Folkmängd: 10 645Län: JämtlandTuristinfo: Härliga Härjedalen www.herjedalen.se 0680 - 161 00 [email protected]

23

I Älvdalens kommun bor cirka 7 300 personer (2008), boende i orter som Älvdalen, Särna, och Idre. I Älvdalen finns 18 kvadratmil nationalparker och naturreservat och i den norra delen av Älvdalens kommun finns Sveriges sydligaste fjällvärld. Delar av Vasaloppet går genom orter i Älvdalens kom-mun med legendariska namn som Evertsberg och Mångsbodarna.

Älvdalens kommun placerar sig på en total sjätteplats. Denna placering bygger på en hedrande och mycket stark prestation i form av att kommunen är nummer

ett när totalt antal gästnätter per invånare mäts. Vi-dare bidrar en fjärdeplats räknat i antalet fritidshus per invånare, en 10:e plats i antalet campingnätter samt en 17:e plats i fråga om omsättningen inom ho-tell och camping. Restaurangernas omsättning ger Älvdalens kommun en 21:e plats i den kategorin och drivmedelsförsäljningen är den 21:e största av Sver-iges 290 kommuner.

Beräknas andelen utländska gästnätter ges en 26:e plats och detaljhandeln i kommunen ligger på 153:e plats i Sverige. Båtnattsstatistik saknas.

6. Älvdalen

Kommentarer om Älvdalen

6 6 6 6

1

3

5

7

9

2005 2006 2007 2008

Plats

Älvdalen



Omsättning (mkr)


Anställda (antal)

Hotell 738 854 101,4 1983 285 49Camping 101 825 13,8 8



Folkmängd: 7 287Län: DalarnaTuristinfo: Destination Älvdalen www.destination-alvdalen.se 0251 - 430 30 [email protected]

24

Storumans kommun är drygt 750 kvadratkilometer stor, har ca 6 300 invånare och ligger mitt i Lapplandsfjällen. Orter som Tärnaby och Hemavan erbjuder ett smörgåsbord av vinter- och sommaraktiviteter. Vandring, fiske, cykling, snowboard, slalom, längdskidåkning, offpist och heliski. Här startar även Kungsleden, den klassiska vandringen som går ända upp till Abisko.

Årets sjundeplats i den totala sammanställningen förtjänas genom att Storumans kommun hamnar på

åttonde plats vad gäller antalet totala gästnätter. Dessutom hamnar kommunen på femteplats i antalet fritidshus per invånare, 16:e plats omsättningsmässigt för hotell och camping, fjärde plats för drivmedelsomsättningen och plats 54 efter måttstocken campingnätter.

Omsättningen i restaurangsektorn är den 67:e största i Sverige, omsättningen i detaljhandeln den 81:a största och kommunen får en 96:e plats när de utländska gästnätterna beräknas. Båtnattsstatistik saknas.

7. Storuman

Kommentarer om Storuman

11

14

7 7

1

3

5

7

9

11

13

15

2005 2006 2007 2008

Plats

Storuman



Omsättning (mkr)


Anställda (antal)

Hotell 96 097 15,2 2175 301 97Camping 32 436 5,1 7



Folkmängd: 6 304Län: VästerbottenTuristinfo: Entré Lappland www.entrelappland.se 0951 - 333 70 [email protected]

25

Sotenäs, som kallar sig havets kommun, ligger mitt i Bohuslän mellan Göteborg och Oslo. I kommunen bor cirka 9 200 personer men under sommaren mångdubblas folkmängden. Orter som Smögen, Kungshamn, Hunnebostrand, Bovallstrand och Bo-hus-Malmön förknippas starkt med sol, bad, nöjen och rekreation.

Sotenäs hamnar totalt sett på en åttondeplats 2008. När antalet båtnätter summeras hamnar Sotenäs på en andra plats och på en tredjeplats för antalet camp-

ingnätter. Restaurangnäringen går också mycket bra med en sjundeplacering omsättningsmässigt jämfört med Sveriges samtliga kommuner.

I detaljhandeln syns ett litet inflöde vilket ger en 50:e placering i den kategorin och mäts den tota-la omsättningen inom hotell och camping hamnar kommunen på en 35:e plats. Riktigt lika bra går det inte mätt i andelen utländska gästnätter och drivmedelsförsäljning där en 103:e respektive en 136:e placering ges.

8. Sotenäs

Kommentarer om Sotenäs

11

9

8 8

1

3

5

7

9

11

2005 2006 2007 2008

Plats

Sotenäs



Omsättning (mkr)


Anställda (antal)

Hotell 63 851 7,0 1263 172 45Camping 247 610 26,7 8

Fritidshus 266* 2 438Båtnätter 26 318 2 877*Restaurang 148 203 179Detaljhandel 567 107Drivmedel 70 84 11


Folkmängd: 9 170Län: Västra GötalandTuristinfo: Sotenäs Turism www.vastsverige.se 0523 - 66 55 30 [email protected]

26

Arjeplog i Norrbotten är landets till ytan fjärde största kommun med sina nära 13 000 kvadratkilo-meter. Arjeplog klättrar in på årets topp 10 lista till stor del beroende på ett mycket högt antal gästnätter inom både hotell och camping.

Arjeplog har den näst högsta omsättningen per capita i riket inom hotell och camping och kan till detta lägga fjärdeplatser inom både antalet gästnätter samt andelen utländska gästnätter. En stor del av detta kan sannolikt förklaras av den

stora mängd utländska bilförare som under vinter-halvåret spenderar åtskilliga timmar (och mil) på de olika testbanor för nya bilmodeller som finns i kommunen.

En sjätteplats inom campingnätter och en 13:e placering när det gäller andelen fritidshus påverkar också rankingen positivt. Inom detaljhandeln halkar dock Arjeplog efter med en 92:a placering och när det gäller omsättningen inom restaurangbranschen hamnar man först på en 182:a plats.

8. Arjeplog

Kommentarer om Arjeplog

8

9 9

8

1

3

5

7

9

11

2005 2006 2007 2008

Plats

Arjeplog



Omsättning (mkr)


Anställda (antal)

Hotell 84 425 26,8 19118 947 103Camping 58 418 18,9 17

Fritidshus 310* 974BåtnätterRestaurang s s sDetaljhandel 157 86Drivmedel s s s


Folkmängd: 3 145Län: NorrbottenTuristinfo: Arjeplogs Turistbyrå www.arjeplog.se Tel: 0961-145 00 [email protected]

27

Arvidsjaur ligger, precis som Arjeplog, i Norrbot-tens län och har cirka 6 700 invånare. Arvidsjaur är samiska och betyder ”den givmilda sjön”, något som syftar till det goda fisket i trakten. Kommunen har under 2008 gjort resan in på topp tio.

Arvidsjaurs placering i årets kartläggning förklar-as av generellt goda placeringar i nästan samtliga mätta variabler. Bäst placerar sig kommunen när det gäller försäljning av drivmedel, 13:e plats, och i omsättning från hotell och campingverksamheter,

14:e plats. Andelen utländska besökare i kommunen är den 17:e högsta i riket och det totala antalet gäst-nätter innebär en 18:e plats i rankingen.

Mäts gästnätterna inom campingnäringen ligger Arvidsjaur på 28:e plats och antalet fritidshus ger en 45:e plats. Sämre placeringar återfinns inom de-taljhandeln och restaurangnäringen där kommunen återfinns på 93:e respektive 156:e plats. Båtnattssta-tistik saknas.

10. Arvidsjaur

Kommentarer om Arvidsjaur

21 21

14

10

1

3

5

7

9

11

13

15

17

19

21

2005 2006 2007 2008

Plats

Arvidsjaur



Omsättning (mkr)


Anställda (antal)

Hotell 65 619 9,8 793 314 60Camping s s s

Fritidshus 179* 1 194BåtnätterRestaurang 23 44 19Detaljhandel 331 86Drivmedel s s s


Folkmängd: 6 665Län: NorrbottenTuristinfo: Arvidsjaurs Turistbyrå www.arvidsjaur.se Tel: 0960-175 00 [email protected]

28

Kommun Ranking 2008 Ranking 2007 Förändring i placering Medelvärde 2008

Strömstad 1 1 0 6

Malung-Sälen 2 4 2 17

Tanum 3 3 0 18

Åre 3 2 -1 18

Härjedalen 5 5 0 31

Älvdalen 6 6 0 32

Storuman 7 7 0 41

Sotenäs 8 8 0 43

Arjeplog 8 9 1 43

Arvidsjaur 10 14 4 48

Kiruna 11 9 -2 49

Borgholm 12 11 -1 50

Mora 13 11 -2 51

Båstad 14 17 3 52

Torsby 15 15 0 53

Eda 16 19 3 55

Stockholm 17 15 -2 56

Årjäng 18 22 4 59

Falkenberg 19 19 0 61

Lysekil 20 13 -7 62

Orsa 20 28 8 62

Solna 22 18 -4 67

Rättvik 23 25 2 69

Haparanda 24 25 1 70

Ystad 25 31 6 71

Orust 25 24 -1 71

Gotland 27 25 -2 73

Leksand 27 30 3 73

Nyköping 29 38 9 75

Jokkmokk 30 35 5 75

Piteå 30 31 1 75

Norrtälje 32 28 -4 76

Trosa 33 31 -2 77

Karlstad 33 35 2 77

Lycksele 33 38 5 77

Gällivare 33 41 8 77

Mörbylånga 37 19 -18 79

Värmdö 38 31 -7 80

Simrishamn 38 43 5 80

Vilhelmina 38 43 5 80

Varberg 41 46 5 81

Dals-Ed 41 35 -6 81

Östersund 41 45 4 81

Dorotea 41 41 0 81

Luleå 45 38 -7 82

Ljungby 46 50 4 85

Stenungsund 46 48 2 85

Topp 100 Sveriges kommunerPå de följande sidorna redovisas placeringarna för de 100 kommuner i landet med bäst ranking 2008 samt hur

denna har förändrats från föregående år. Hur rankingen har genomförts beskrivs i rapportens inledande kapitel.

29

Ljusnarsberg 48 218 170 88

Vadstena 49 50 1 89

Västervik 49 61 12 89

Uddevalla 49 59 10 89

Ludvika 49 57 8 89

Strömsund 49 59 10 89

Sigtuna 54 47 -7 91

Söderköping 55 54 -1 92

Vaxholm 56 57 1 93

Sunne 56 50 -6 93

Sorsele 56 22 -34 93

Valdemarsvik 59 54 -5 94

Halmstad 60 49 -11 95

Sundsvall 61 61 0 96

Robertsfors 61 127 66 96

Laxå 63 92 29 97

Kalmar 64 61 -3 98

Göteborg 64 71 7 98

Pajala 64 75 11 98

Jönköping 67 65 -2 99

Mellerud 67 89 22 99

Berg 67 65 -2 99

Norrköping 70 75 5 101

Nacka 71 64 -7 102

Säffle 71 81 10 102

Kramfors 71 54 -17 102

Umeå 71 74 3 102

Strängnäs 75 92 17 104

Kristianstad 75 68 -7 104

Ljusdal 75 68 -7 104

Ydre 78 163 85 105

Arvika 78 75 -3 105

Borlänge 78 104 26 105

Kalix 78 92 14 105

Upplands Väsby 82 107 25 106

Karlskrona 82 97 15 106

Karlsborg 82 78 -4 106

Nordmaling 82 112 30 106

Sölvesborg 86 81 -5 107

Söderhamn 86 78 -8 107

Ronneby 88 85 -3 108

Karlshamn 88 71 -17 108

Höör 88 81 -7 108

Oskarshamn 91 78 -13 109

Helsingborg 91 97 6 109

Kungälv 91 89 -2 109

Hudiksvall 91 88 -3 109

Vimmerby 95 81 -14 110

Tjörn 95 53 -42 110

Skara 97 102 5 111

Filipstad 97 108 11 111

Nordanstig 97 100 3 111

Örnsköldsvik 97 85 -12 111

Kommun Ranking 2008 Ranking 2007 Förändring i placering Medelvärde 2008

30

På samma sätt som landets olika kommuner har rankats efter deras framgång har vi i detta avsnitt även rangordnat landets län. Metoderna har varit identiska. En fördel med att studera besöksnäringen på länsnivå är att all data finns för alla län, ingen statistik är sekretessbelagd (med viss reservation för Gotland som både är en egen kommun och ett eget län).

Som framgår av tabellen nedan är Gotland och Jämtland de län i riket där besöksnäringen sannolikt har mest inverkan på den regionala ekonomin. Jämtland som bland annat består av Åre, Östersund och Härjedalens kommuner presterar mycket bra inom samtliga delar av besöksnäringen, möjligen med undantag för båtturismen

som av naturliga skäl är begränsad. Där ligger däremot Gotland i topp med flest båtnätter i riket. Gotland har dessutom en stort antal fritidshus, ett stort antal gästnätter på både hotell och camping samt en väl utvecklad restaurangnäring.

På tredje plats kommer huvudstadsregionen, Stockholms län. Stockholms styrka, i denna kartläggning, är restaurangutbudet som är det överlägset starkaste i riket (omsättningsindex 163 jämfört med Gävleborgs län på andra plats med index 104) samt andelen utländska gästnätter som är högst i riket (34 procent). Även detaljhandeln i Stockholm är mycket stark.

Ranking av samtliga län

Ranking 2008 Län

1 Gotlands län1 Jämtlands län3 Stockholms län3 Norrbottens län5 Kalmar län5 Västra Götalands län5 Värmlands län5 Dalarnas län9 Hallands län10 Västernorrlands län10 Västerbottens län12 Södermanlands län12 Östergötlands län12 Blekinge län12 Skåne län12 Gävleborgs län17 Jönköpings län18 Uppsala län18 Kronobergs län20 Västmanlands län21 Örebro län

31

Nedan redovisas 10-i-topplistor för de nio olika variabler som ligger till grund för den totala rankingen. Som framgår är vissa kommuner betydligt mer framgångsrika än andra i vissa enskilda branscher. Strömstad kommun

har till exempel överlägset högst omsättningsindex inom detaljhandeln, nästan dubbelt så högt som Årjäng på andra plats. De finns dock inte ens med på 10-i-topplistan över drivmedelsförsäljning eller fritidshus.

Topp-10 inom varje delbransch

Ranking 2008 Kommun Omsättningsindex

1 Åre 1 341 2 Arjeplog 947 3 Strömstad 757 4 Malung-Sälen 644 5 Härjedalen 618 6 Borgholm 562 7 Kiruna 560 8 Sigtuna 434 9 Leksand 429 10 Båstad 417


1 Malung-Sälen 445 2 Åre 315 3 Sigtuna 300 4 Strömstad 289 5 Stockholm 275 6 Tanum 209 7 Sotenäs 203 8 Borgholm 199 9 Solna 194 10 Gävle 184


1 Strömstad 721 2 Eda 351 3 Årjäng 307 4 Haparanda 273 5 Åstorp 251 6 Falkenberg 230 7 Burlöv 220 8 Huddinge 188 9 Järfälla 173 10 Täby 163

Detaljhandelns omsättning

Restaurangernas omsättning

Hotell och campinganläggningars omsättning

32


1 Ödeshög 634 2 Emmaboda 578 3 Bollebygd 342 4 Storuman 325 5 Strömstad 267 6 Eda 265 7 Malung-Sälen 259 8 Härjedalen 253 9 Dorotea 246 10 Jokkmokk 245

Ranking 2008 Kommun Fritidshus per 1000 invånare

1 Härjedalen 686 2 Malung-Sälen 620 3 Borgholm 575 4 Älvdalen 567 5 Storuman 512 6 Berg 482 7 Norrtälje 454 8 Åre 452 9 Värmdö 391 10 Tanum 382

Ranking 2008 Kommun Gästnätter per invånare

1 Älvdalen 101,4 2 Malung-Sälen 94,6 3 Åre 53,6 4 Arjeplog 26,8 5 Torsby 24,2 6 Härjedalen 19,5 7 Kiruna 17,0 8 Storuman 15,2 9 Strömstad 15,0 10 Jokkmokk 14,7

Drivmedelsförsäljning

Antalet fritidshus

Antalet gästnätter (avser hotell, stugbyar och vandrarhem)

33

* avser gästnätter år 2007

Andelen utländska gästnätter (avser hotell, stugbyar och vandrarhem)

Antalet gästnätter vid campinganläggningar *

Antalet gästnätter i gästhamnar

Ranking 2008 Kommun Båtnätter per 1 000 invånare

1 Strömstad 4 162 2 Sotenäs 2 876 3 Tanum 2 038 4 Öckerö 1 714 5 Vaxholm 1 284 6 Orust 1 158 7 Tjörn 1 053 8 Borgholm 884 9 Lysekil 876 10 Värmdö 592

Ranking 2008 Kommun Gästnätter per invånare

1 Borgholm 71,9 2 Strömstad 39,5 3 Sotenäs 26,7 4 Tanum 25,4 5 Mörbylånga 21,9 6 Arjeplog 18,9 7 Årjäng 17,6 8 Rättvik 15,0 9 Malung-Sälen 14,1 10 Älvdalen 13,8

Ranking 2008 Kommun Andel utländska gästnätter

1 Eda 61% 2 Strömstad 58% 3 Ydre 50% 4 Arjeplog 42% 5 Kristinehamn 42% 6 Gislaved 42% 7 Stockholm 41% 8 Tanum 39% 9 Övertorneå 38% 10 Hagfors 37%

34

Vill du ha mer information om Besöksnäringen i Sverige? Kontakta oss på Svensk Handel eller SHR så hjälper vi er med information rörande rapporten Besöksnäringen i Sverige.

Svensk Handel Regeringsgatan 60 103 29 Stockholm Tfn. 010 - 47 18 500 Fax. 010 - 47 18 665www.svenskhandel.se

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR)Sveavägen 25111 34 Stockholm Tfn. 08 - 762 74 00 Fax. 08 - 411 85 06www.shr.se

FotoSam Hedman, Hemavan Tärnaby PR-föreningKent Norberg, Arvidsjaurs kommunHenry Jonasson, Härjedalens kommunTanums Ljud & BildarkivMagnus Dahlin, Åre kommunStrömstads kommunSotenäs TurismMarcus Abrahamsson, Arjeplogs kommunNisse Schmidt, Älvdalens kommunKläppen/Per SandbergLars Hultsten, SHR

Kontaktinformation

Besöksnäringen i Sverige 2009

Documents

Transcript of Besöksnäringen i Sverige 2009