Barnomsorg och skola i siffror...2 ”Barnomsorg och skola i siffror” redovisar statistik på...

Skolverkets rapport nr 185

Barnomsorg och skola i siffror

2000: Del 2- Barn, personal, elever och lärare -

BarnomsorgFörskoleklassGrundskolaSameskola

SpecialskolaSärskola

GymnasieskolaKomvuxSärvux

Statens skola för vuxna (SSV)Svenskundervisning för invandrare (Sfi)

Svensk utbildning i utlandet

Sveriges officiella statistikÄmnesord: Statistik, barnomsorg, förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, invandrar-undervisning, utlandsskolor, barn, elever, personal, lärare.

Child care and school statistics 2000:2 Children, Staff, Pupils and Teachers

Official Statistics of SwedenNational Agency for Education

Beställningsadress: Liber Distribution (Order address) Publikationstjänst 162 89 Stockholm Telefon 08 - 690 95 76 Telefax 08 - 690 95 50 E-post: [email protected]ällningsnummer: 00:544 (Order number)

Tidigare utgåvor i samma serie: Skolan i siffror 1995: Del 1 Elever-Lärare+Betyg(Best. nr 95:150) Skolan i siffror 1995: Del 2 Kostnader (Best. nr 95:162) Skolan i siffror 1996: Del 1 Betyg och utbildningsresultat (Best. nr 96:190) Skolan i siffror 1996: Del 2 Elever och Lärare (Best. nr 96:220) Skolan i siffror 1996: Del 3 Kostnader (Best. nr 96:230) Skolan i siffror 1997: Del 1 Betyg och utbildningsresultat (Best. nr 97:279) Skolan i siffror 1997: Del 2 Elever och Lärare (Best. nr 97:290) Skolan i siffror 1997: Del 3 Kostnader (Best. nr 97:298) Skolan i siffror 1998: Del 1 Betyg och utbildningsresultat (Best. nr 98:335) Skolan i siffror 1998: Del 2 Elever och Lärare (Best. nr 98:357) Barnomsorg och skola i siffror 1998:Del 3 Kostnader (Best. nr 98:390) Barnomsorg och skola i siffror 1999:Del 1 Betyg och utb.resultat (Best. nr 98:424) Barnomsorg och skola i siffror 1999:Del 2 Barn, pers., elever, lärare (Best.nr 99:449) Barnomsorg och skola i siffror 1999:Del 3 Kostnader (Best. nr 99:468) Barnomsorg och skola i siffror 2000:Del 1 Betyg och utb.resultat (Best. nr 00:525)

Previous publications in the same series: (Order number (beställningsnummer) see above) Scholastic statistics 1995:1 Pupils - Teachers - Grades Scholastic statistics 1995:2 Costs Scholastic statistics 1996:1 Grades and Education Results Scholastic statistics 1996:2 Pupils and teachers Scholastic statistics 1996:3 Costs Scholastic statistics 1997:1 Grades and Education Results Scholastic statistics 1997:2 Pupils and teachers Scholastic statistics 1997:3 Costs Scholastic statistics 1998:1 Grades and Education Results Scholastic statistics 1998:2 Pupils and teachers Child care and school statistics 1998:3 Costs Child care and school statistics 1999:1 Grades and Education Results Child care and school statistics 1999:2 Children, staff, pupils & teachers Child care and school statistics 1999:3 Costs Child care and school statistics 2000:1 Grades and Education Results

Skolverkets diarienummer (registration number) 2000:263ISSN 1103-2421ISRN SKOLV-R--185--SEOmslag (cover): Lotta BlomPrinted in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2000Published by Skolverket, S-106 20 Stockholm, Sweden

FÖRORD

Skolverket presenterar här den andra delen av statistiken om barnomsorg och skola år 2000 i den nationella sektorsövergripande serien ”Sveriges officiella sta-tistik”. Fram till och med våren 1998 presenterades skolstatistik i ”Skolan i siff-ror”. Som en följd av att Skolverket den 1 januari 1998 övertog ansvaret för barn-omsorgsfrågorna utökades publikationen med statistik om barnomsorg och titeln ändrades till ”Barnomsorg och skola i siffror”.

”Barnomsorg och skola i siffror” kommer ut med tre delar per år, i februari, april/ maj och oktober och omfattar alla verksamhetsformer som ligger inom Skolverkets ansvarsområde.

”Skolan i siffror” och ”Barnomsorg och skola i siffror” ersätter de Statistiska Med-delanden (SM), som SCB 1994 och tidigare gav ut med statistik över barn i barnomsorgen, elever i respektive skolform, personal, lärare och modersmålsun-dervisning m.m. Mellan 1995 och 1997 publicerades statistik om barnomsorg i Socialstyrelsens officiella statistik. SCB:s program för skolstatistik respektive program för demografisk analys och jämställdhet har på uppdragsbasis producerat den statistik som presenteras här.

Vi tar gärna emot synpunkter och idéer om hur ”Barnomsorg och skola i siffror” kan vidareutvecklas. För allmänna och övergripande synpunkter och frågor om ”Barnomsorg och skola i siffror” hänvisas till Skolverkets uppföljningsenhet, tel 08-723 32 00. För frågor om enskilda statistikuppgifter kontakta i första hand SCB, skolstatistik tel 019-17 60 00 eller SCB, program för demografisk analys och jämställdhet tel 08-506 940 00, som har tillgång till grundmaterialet.

Stockholm i maj 2000

Staffan Lundh Helena LindmanAvdelningschef Undervisningsråd

INNEHÅLLSFÖRTECKNING List of contents

SID

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN OM BARNOMSORG OCH SKOLA 1Official statistics about child care and schools

BESKRIVNING AV TABELLERNA 2Description of the tables

MER STATISTIK OM BARNOMSORG OCH SKOLA 6More statistics about child care and schools

TABELLFÖRTECKNING 8List of tables

TABELLER 16Tables

TABLE HEADINGS IN ENGLISH 202

LIST OF TERMS 209

BILAGA 1: UPPGIFTERNAS TILLFÖRLITLIGHET (SCB) 219Appendix 1: Data reliability (Statistics Sweden)

BILAGA 2: KOMMUNGRUPPERINGAR 228Appendix 2: Grouping of municipalities

1

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN OM BARNOMSORG OCH SKOLA

Ansvaret för att publicera den officiella statistiken om barnomsorg och skola låg t o m 1993/94 hos SCB som publicerade den i Statistiska Meddelanden (SM). Skolverket tog fr o m budgetåret 1994/95 över ansvaret för skolstatistik och Socialstyrelsen för barnomsorgsstatistik i samband med en förändrad ansvarsför-delning för statlig statistik.

Skolverket har utvecklat en modell för publicering av den officiella statistiken om barnomsorg och skola. Syftet har varit att statistiken skall

• ha en hög aktualitet• ha en tydlig struktur• beskriva helheter• få en ökad spridning.

Fram till och med våren 1998 har skolstatistik presenterats i ”Skolan i siffror”. I och med att Skolverket den 1 januari 1998 övertog myndighetsansvar och där-med statistikansvar för barnomsorgen omfattar publikationen även barnomsorgs-statistik och titeln har ändrats till ” Barnomsorg och skola i siffror”.

”Barnomsorg och skola i siffror” kommer ut med tre delar per år, i februari, april/ maj och oktober och omfattar all verksamhet som ligger inom Skolverkets ansvarsområde. Uppgifter om barn och personal inom barnomsorgen publice-rades övergångsvis, i juli 1998, i en egen utgåva med titeln ”Barnomsorgen i siff-ror”.

• februari Betyg m fl utbildningsresultat från föregående läsår• april/maj Barn, elever, personal och lärare under innevarande läsår (mätdag respektive mätvecka under höstterminen)• oktober Barnomsorgs- och skolkostnader under föregående kalenderår

Statistiken presenteras för barnomsorgen samt respektive skolform. All verksam-het inom Skolverkets ansvarsområde omfattas av redovisningen, dvs förskole-verksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, statens skolor för vuxna och svensk utbildning i utlandet.

Fram till och med hösten 1998 samlades elevuppgifter in från komvuxskolor, Statens skolor för vuxna och svenskundervisning för invandrare under en mät-vecka i oktober. Från och med hösten 1999 samlas inte dessa uppgifter in och i denna rapport redovisas endast läraruppgifter för dessa skolformer. Uppgifter om skolor, elever, kursdeltagare m.m. för komvux, SSV och Sfi läsåret 1998/99 redovisades i Barnomsorg och skola i siffror 2000, del 1 och motsvarande upp-gifter från innevarande läsår kommer att presenteras i Barnomsorg och skola i siffror del 1 år 2001.

2

”Barnomsorg och skola i siffror” redovisar statistik på riksnivå. Arbetet med att publicera den officiella statistiken i Sveriges Statistiska Databaser, för att därmed kunna ge en fördjupad eller mera detaljerad information, har påbörjats. Barn-omsorgs- och grundskolestatistik finns nu presenterad på läns- och kommunnivå i databaserna som drivs av SCB.

Barnomsorg och skola i siffror på InternetDu måste ha tillgång till World Wide Web. Adressen till Skolverkets hemsida är: http://www.skolverket.se Välj sedan ”Fakta” samt därefter ”Statistik”. Därifrån kan du dels ladda ned hela rapporten (Pdf-filen) alternativt ladda ner tabellerna i ”Barnomsorg och skola i siffror” i din egen dator. För att kunna spara och bear-beta tabellerna krävs att du har kalkylprogrammet Excel. Du kan även nå Skol-verkets hemsida från Skoldatanätet.

BESKRIVNING AV TABELLERNA

Redovisningen sker som nämnts på riksnivå, ofta kompletterad med spridnings-mått för kommuner och medelvärden för olika kommungrupper. I flera tabel-ler redovisas också utvecklingen under de senaste åren. För respektive skolform redovisas verksamheten med avseende på olika typer av huvudmän, d v s de som har ansvaret för verksamheten. Det kan vara kommuner, landsting, staten eller fristående huvudmän. Redovisningen sker på ett likartat sätt för alla skolformer.

Till varje tabell finns förklaringar och definitioner till de tabeller som finns på uppslaget. Där ges också en upplysning om var man kan hitta motsvarande upp-gifter för tidigare år.

Spridningsmått för kommunerI huvudsak redovisas rikssiffror i tabellerna. I flera fall har det dock bedömts intressant att studera spridningen mellan kommuner för olika variabler. En sär-skild typ av tabeller i rapporten presenterar därför maximivärde, minimivärde, median, kvartiler och percentiler för olika variabler. För en ovan statistikanvän-dare kan det vara svårt att förstå innebörden av dessa tabeller och hur man skall läsa dem. En utförlig beskrivning ges därför nedan.

Innebörden av tabellerna är att för varje variabel, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just den variabeln. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på den variabeln, dvs max-värdet. På motsvarande sätt redovisas värdet för den kommun som har lägsta värdet på variabeln på sista raden i tabellen, dvs min-värdet.

Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90%, 75%, 50%, 25% och 10%, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på den aktuella variabeln som är lägre än det värde som är angivet i kolumnen för variabeln.

I exempelvis tabell 3.1 B om grundskolans organisation, första kolumnen, ”Antal rektorsområden”, har samtliga 289 kommuner rangordnats efter hur många rek-

3

torsområden respektive kommun har. Den kommun som har maxvärdet har 125 rektorsområden, medan den kommun som har lägst antal rektorsområden har 1 rektorsområde, minvärdet. På samma sätt kan man utläsa att 50% av kommu-nerna hade färre än 6 rektorsområden och att 90% procent av kommunerna har färre än 22 rektorsområden osv.

Eftersom kommunerna rangordnas utifrån respektive variabel i tabellen, kan man bara läsa dessa tabeller lodrätt, dvs varje kolumn för sig. Vi fortsätter med tabell 3.1 B som exempel och tittar på kolumnen ”Antal skolor”. Här har vi en ny rangordning av kommunerna jämfört med kolumnen ”Antal rektorsområden”. Det innebär att den kommun som har det högsta antalet rektorsområden, max-värdet i den första kolumnen, inte alls behöver vara samma kommun som har flest antal skolor, dvs maxvärdet i den andra kolumnen. För att markera att varje kolumn skall läsas för sig och oberoende av övriga kolumner, har dessa skilts åt med heldragna linjer i denna typ av tabeller.

I beräkningen av de spridningsmått som avser kolumner med antalsuppgifter ingår samtliga kommuner, även de kommuner som inte har skolformen. Det innebär att för antalet elever i gymnasieskola och komvux kan alltså värdet 0 förekomma som minimivärde.

Beräkning av de spridningsmått som avser kolumner med uppgifter om andelar och relationstal omfattar bara de kommuner där en sådan beräkning är relevant, dvs där respektive skolform förekommer. Detta innebär t ex för kommuner som saknar elever, i en skolform, att andelen kvinnor av eleverna är meningslös att ange. Därmed följer att min-värdet för antalet elever kan vara noll (0), medan min-värdet för andelen kvinnor oftast är större än noll (0).

För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux, gymnasiesärskola, särvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av de kommunalför-bund som finns inrättade för dessa skolformer. I dessa tabeller gäller att kommu-nalförbunden jämställts med kommun och ersätter i förbunden ingående kom-muner. Alla övriga kommuner ingår dock vid beräkningen av antalsuppgifter, oavsett om de har skolformen eller inte.

Kommuner, vars värden för en eller flera variabler av någon anledning är alltför osäkra för att redovisas, ingår inte i beräkningen för respektive variabel.

4

Medelvärden för kommungrupperEtt annat sätt att visa hur värdet på en variabel kan variera för olika kommuner är att gruppera liknande kommuner med varandra och redovisa medelvärden för respektive grupp av kommuner. Vi har använt oss av Svenska Kommunförbun-dets gruppering av kommuner i följande grupper:

• storstäder• förortskommuner• större städer• medelstora städer• industrikommuner• landsbygdskommuner• glesbygdskommuner• större övriga kommuner• mindre övriga kommuner

Grupperingen grundar sig på uppgifter om kommunernas folkmängd, läge, tät-ortsgrad, invånare per kvadratkilometer samt näringsstruktur. En utförlig beskriv-ning av de kriterier som används finns i bilaga 2.

I beräkningen av medelvärden för kommungrupper ingår alla kommuner, även sådan där skolformen inte finns, när det gäller antalsuppgifter. I redovisningen på raden ”Samtliga kommuner” ingår alla kommuner där respektive skolform finns.

Kommungruppsmedelvärden för andelar etc är vägda, dvs exempelvis andelen kvinnor i en viss skolform och kommungrupp är beräknad som andelen kvinnor av samtliga elever i kommungruppen.

För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux, gymnasiesärskola, särvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av de kommunalför-bund som finns inrättade för dessa skolformer. I redovisningen för kommungrup-per ingår varken kommunalförbunden eller de kommuner som tillhör dessa.

5

TeckenförklaringarFöljande markeringar används i tabellerna:

0 betyder finns inte eller finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrundning.

. betyder uppgift kan inte förekomma.

.. betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedöms ha dålig kvalitet. eller uppgift redovisas ej på grund av att antalet enheter i redo visningsgruppen är mindre än tre (fem för uppgift om medelbetyg i ämne) och uppgiften bedöms som känslig.

1) betyder speciell förklaring finns i anslutning till förklaringar och definitio ner på tabelluppslaget.

Kvalitetsfrågor mmI bilaga 1 ”Uppgifternas tillförlitlighet” har SCB beskrivit dels hur datainsam-lingen har gjorts, dels jämförbarheten med tidigare års statistik och slutligen redovisat vilken kvalitet olika typer av uppgifter har. Där finns många viktiga kom-mentarer om statistiken, som är väsentliga vid tolkningen av den. Vi rekommen-derar därför läsaren att använda denna bilaga flitigt!

6

MER STATISTIK OM BARNOMSORG OCH SKOLA

Skolverkets övriga statistikpublikationer:

”Barnomsorg och skola. Jämförelsetal för huvudmän” består till största delen av ett antal tabeller som redovisar jämförelsetal per kommun, landsting eller grupper av fristående skolor. Årligen sedan 1993 ger Skolverket ut en delrapport i mars/ april och en årsrapport i oktober. Dessa ger tillsammans en helhetsbild av barn-omsorgens och skolans organisation, resurser och utbildningsresultat presente-rad per huvudman. Målgruppen för denna publikation är främst huvudmännen. Innehållet i rapporterna finns också på Internet och Skoldatanätet under samma webbadress som ovan.

”Beskrivande data om barnomsorg och skola” ger en översiktlig verbal och statistisk beskrivning av barnomsorgen och samtliga skolformer. Den har kommit ut årli-gen fr o m hösten 1992. Den är en del av Skolverkets budgetdokument och riktas till riksdag och regering. Publikationen kan också användas av en bredare mål-grupp, kanske framför allt personer, organisationer osv som inte direkt arbetar inom barnomsorgs- och skolsektorn men som behöver en översiktlig beskrivning av hela eller delar av barnomsorgs- och skolområdet. Rapporten ger just översikt-liga beskrivningar av samtliga verksamhetsformer, främst på riksnivå. Här varvas text med tabeller. Ovanstående publikationer liksom alla andra rapporter Skolverket har gett ut kan beställas hos

Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 Stockholm Tel 08-690 95 76 Fax 08-690 95 50 e-post: [email protected] Skolverket presenterar sina rapporter på Internet med korta sammanfattningar. Adressen till Skolverkets hemsida är http://www.skolverket.se. Därifrån kan du även beställa rapporter och annat tryckt material.

SCB:s statistikpublikationer

I SCB:s ”Statistiska meddelanden, serie U” finns statistik om utbildningsväsendet. Exempel på innehåll är uppföljningsstudier av elever från grund- och gymnasie-skola, komvux, folkhögskola samt universitet och högskola. Där finns också sta-tistik över universitet och högskolor t ex om elever, forskare, personal, ekonomi, studiestöd mm. Vidare finns uppgifter om kostnader för utbildningsväsendet i sin helhet. 1994 och tidigare presenterades också statistik om elever, lärare betyg mm i de skolformer som omfattas av föreliggande publikation i Statistiska Med-delanden, serie U.

7

”Utbildningsstatistisk årsbok”(USÅ) innehåller en bred presentation av statistik om hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet och högskola. De olika verksamhetsformerna beskrivs med text, diagram och tabeller. En fullständig USÅ gavs ut hösten 1998, den omfattade en kommenterande del (textdel) och en tabelldel. Tabelldelen uppdateras årligen och den senaste utgåvan är från hös-ten 1999.

”Fickskolan” är en annan skolformsövergripande publikation. Den sammanfattar - i fickformat - statistik om samtliga verksamhetsformer. Fickskolan ges ut i svensk, engelsk, fransk och tysk version. Den franska och tyska gavs senast ut våren 1995, den senaste svenska kom våren 1998 och den engelska 1999. Under år 2000 kom-mer både en svensk och engelsk version att ges ut.

Sveriges Statistiska Databaser , som successivt byggs upp, innehåller Sveriges offi-ciella statistik från de statistikansvariga myndigheter som valt att publicera sig denna väg. Åtkomsten till databaserna är fr o m den 1 januari år 2000 fri. Data-baserna når man via Statistiska centralbyråns hemsida som har webbadressen http:\\www.scb.se.

Ovanstående publikationer kan beställas hos

SCB Publikationstjänsten 701 89 Örebro

Tel 019-17 68 00 Fax 019-17 64 44 e-post:[email protected] eller SCBs hemsida http://www.scb.se

Statistiken kan också bearbetas vidare och tas ut som tabeller på papper eller diskett och redovisas på olika nivåer - skola, rektorsområde, kommun och län. Denna statistik tas fram på beställning. Kontakta

SCB Skolstatistik 701 89 Örebro

Tel 019-17 60 00 Fax 019-17 70 82

8

Tabellförteckning

Barnomsorg Totalt – OrganisationTabell 1.1 A Institutioner och inskrivna barn 1999Tabell 1.1 B Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen 1999Tabell 1.1 C Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn i befolkningen 1999,

spridningsmått för kommunerTabell 1.1 D Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn i befolkningen 1999,

medelvärden för kommungrupperTabell 1.2 Institutioner, barn och driftsformer 1999

Barnomsorg Totalt – Resurser – PersonalTabell 1.3 Anställda uppdelat på kön samt omräknat till årsarbetare 1999

Förskola – OrganisationTabell 1.4 A Institutioner och inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.4 B Inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.4 C Inskrivna barn efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner Tabell 1.4 D Inskrivna barn 1999, medelvärden för kommungrupper Tabell 1.5 Öppethållande på obekväma tider 1999

Modersmål

Tabell 1.6 A Barn i förskola med annat modersmål än svenska 1999Tabell 1.6 B Barn i förskola med modersmålsstöd/-undervisning 1999Tabell 1.6 C Andel barn (i förskola) som har modersmålsstöd/-undervisning,

av barn med annat modersmål än svenska 1999

Förskola – Resurser – PersonalTabell 1.7 A Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare,

(fördelade efter utbildning) 1994 – 1999Tabell 1.7 B Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, procentuell fördelning 1994 – 1999Tabell 1.7 C Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, efter utbildning 1999,

spridningsmått för kommuner Tabell 1.7 D Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, efter utbildning 1999,

medelvärden för kommungrupper

Öppen förskola – OrganisationTabell 1.8 Öppna förskolor, öppethållande per vecka, 1994 – 1999

Öppen förskola – Resurser – PersonalTabell 1.9 A Anställda i arbete med barn samt årsarbetare, fördelade efter utbildning 1999Tabell 1.9 B Andel årsarbetare fördelade efter utbildning 1999, procentuell fördelningTabell 1.9 C Årsarbetare i öppen förskola fördelade efter utbildning 1999, spridningsmått

för kommunerTabell 1.9 D Årsarbetare i öppen förskola fördelade efter utbildning 1999, medelvärden för

kommungrupper

9

Familjedaghem – OrganisationTabell 1.10 A Familjedaghem, antal inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.10 B Inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.10 C Inskrivna barn efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner Tabell 1.10 D Inskrivna barn efter ålder 1999, medelvärden för kommungrupper Tabell 1.11 Familjedaghemmens storlek 1994 – 1999

Modersmål

Tabell 1.12 A Barn i familjedaghem med annat modersmål än svenska 1999Tabell 1.12 B Barn i familjedaghem med modersmålsstöd/-undervisning 1999Tabell 1.12 C Andel barn (i familjedaghem) som har modersmålsstöd/-undervisning,

av barn med annat modermål än svenska 1999

Familjedaghem – Resurser – PersonalTabell 1.13 A Anställda dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1994 – 1999Tabell 1.13 B Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning, procentuell fördelning 1994 – 1999Tabell 1.13 C Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1999, spridningsmått för kommunerTabell 1.13 D Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1999, medelvärden för kommungrupper

Fritidshem – OrganisationTabell 1.14 A Institutioner och inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.14 B Andel barn inskrivna i fritidshem 1994 – 1999Tabell 1.14 C Inskrivna barn i fritidshem efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner Tabell 1.14 D Inskrivna barn i fritidshem efter ålder 1999, medelvärden för kommungrupper

Fritidshem – Resurser – PersonalTabell 1.15 A Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare,

(fördelade efter utbildning) 1994 – 1999Tabell 1.15 B Andel anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare,

(fördelade efter utbildning) 1994 – 1999Tabell 1.15 C Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning)

1999, spridningsmått för kommuner Tabell 1.15 D Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning)

1999, medelvärden för kommungrupper

Öppen fritidsverksamhet – OrganisationTabell 1.16 Öppen fritidsverksamhet, öppethållande per vecka 1999

Förskoleklass – OrganisationTabell 2.1 A Antal elever i förskoleklass 1999/2000Tabell 2.1 B Andel elever i förskoleklass 1999/2000Tabell 2.1 C Elever i förskoleklass 1999, spridningsmått för kommuner Tabell 2.1 D Elever i förskoleklass 1999, medelvärden för kommungrupper

Modersmål

Tabell 2.2 Elever i förskoleklass med annat modersmål än svenska 1999/2000

10

Förskoleklass – Resurser – PersonalTabell 2.3 A Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare,

(fördelade efter utbildning) 1999/2000Tabell 2.3 B Andel anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare,

(fördelade efter utbildning) 1999/2000Tabell 2.3 C Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning)

1999, spridningsmått för kommuner Tabell 2.3 D Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning)

1999, medelvärden för kommungrupper

Grundskolan – OrganisationTabell 3.1 A Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 3.1 B Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 3.1 C Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 3.1 D Skolor och elever läsåret 1999/2000, fristående skolorTabell 3.1 E Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (fristående skolor)Tabell 3.1 F Grundskolor med förskoleklass och fritidshem läsåret 1999/2000. Skolor, elever

och inskrivna barn

Skolor

Tabell 3.2 A Skolstorlek läsåret 1999/2000, samtliga skolor Tabell 3.2 B Skolstorlek läsåret 1999/2000, kommunala skolorTabell 3.2 C Skolstorlek läsåret 1999/2000, fristående skolor

Elever

Tabell 3.3 Antal elever läsåren 1980/81–1999/2000 och beräknat antal elever 2000/01–2006/07

Årskurser

Tabell 3.4 Pojkar och flickor i årskurs 1 till 9 läsåret 1999/2000Tabell 3.5 A Ålder för elever i årskurs 1 läsåren 1993/94–1999/2000Tabell 3.5 B Ålder för elever i årskurs 1 läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner

(kommunala skolor)Tabell 3.5 C Ålder för elever i årskurs 1 läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper

(kommunala skolor)

Språkstudier

Tabell 3.6 Nybörjare i engelska läsåret 1999/2000Tabell 3.7 A B-språk som språkval i årskurs 6, 7, 8 och 9 läsåren 1996/97–1999/2000Tabell 3.7 B B-språk som språkval läsåret 1999/2000Tabell 3.7 C Alternativ till B-språk som språkval läsåret 1999/2000Tabell 3.7 D C-språk läsåret 1999/2000

Modersmål

Tabell 3.8 A Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåren1994/95–1999/2000

Tabell 3.8 B Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000Tabell 3.8 C Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000,

spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 3.8 D Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000,

medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)

11

Grundskolan – Resurser – LärareTabell 3.9 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 3.10 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 3.10 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,

spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 3.10 C Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,

medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 3.11 A Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000Tabell 3.11 B Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner

(kommunala skolor)Tabell 3.11 C Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper

(kommunala skolor)

Tabell 3.13 Skolledare läsåren 1995/96–1999/2000

Grundskolan – ResultatTabell 3.14 A Övergång till gymnasieskola läsåret 1999/2000 för elever från åk 9 läsåret 1998/99Tabell 3.14 B Övergång till gymnasieskola läsåret 1999/2000 för elever som avslutat åk 9

läsåret 1998/99

Specialskolan – OrganisationTabell 4.1 Elever läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 4.2 Skolor och elever läsåret 1999/2000Tabell 4.3 Elever per skola och årskurs läsåret 1999/2000Tabell 4.4 Boendeform för elever läsåret 1999/2000

Specialskolan – Resurser – LärareTabell 4.5 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 4.6 Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000

Obligatoriska särskolan – OrganisationTabell 5.1 A Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 5.1 B Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommunerTabell 5.1 C Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupperTabell 5.2 A Elever per årskurs läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 5.2 B Undervisningsformer läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommunerTabell 5.3 A Elever, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk läsåret 1999/2000Tabell 5.3 B Elever, modersmålsundervisning läsåret 1999/2000Tabell 5.4 Undervisningsformer läsåren 1994/95–1999/2000

Obligatoriska särskolan – Resurser – LärareTabell 5.5 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1997/98–1999/2000Tabell 5.5 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,



12

Gymnasiesärskolan – OrganisationTabell 5.11 A Skolor och elever läsåren 1996/97–1999/2000Tabell 5.11 B Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommunerTabell 5.11 C Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupperTabell 5.12 A Elever per årskurs läsåren 1997/98–1999/2000Tabell 5.12 B Undervisningsformer läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommunerTabell 5.13 Elever, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk läsåret 1999/2000Tabell 5.14 Undervisningsformer läsåren 1993/94–1999/2000

Gymnasiesärskolan – Resurser – LärareTabell 5.15 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1997/98–1999/2000Tabell 5.15 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,



Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.1 A Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 6.1 B Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 6.1 C Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 6.2 Behöriga sökande och intagna till år 1 läsåret 1999/2000Tabell 6.3 A Elever på program, linjer och specialkurser läsåret 1999/2000Tabell 6.3 B Elever på program och grenar läsåret 1999/2000

Gymnasieskolan – Resurser – LärareTabell 6.4 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 6.5 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 6.5 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,


medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 6.6 A Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000Tabell 6.6 B Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 6.6 C Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper

(kommunala skolor)Tabell 6.7 Skolledare läsåren 1995/96–1999/2000

Gymnasieskolan – ResultatAvbrott, byte, uppehåll

Tabell 6.8 A Avbrott/studieuppehåll efter år 1 den 15 oktober 1998

Tabell 6.8 B Byte av studieväg efter år 1 den 15 oktober 1998

Tabell 6.8 C Studieuppehåll mellan den 15 oktober 1997 och den 15 oktober 1999

Fullföljnad

Tabell 6.9 A Fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 13 oktober 1995Tabell 6.9 Fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 14 oktober 1994 (korrigering)Tabell 6.9 B Fullföljd utbildning inom 4 år för nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995Tabell 6.9 C Fullföljd utbildning inom 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994

13

Övergång till högskolan

Tabell 6.10 A Övergång till högskolan efter avslutad gymnasieutbildningTabell 6.10 B Direktövergång till högskolan för elever som avgick från gymnasieskolan läsåren

1992/93–1997/98, spridningsmått för kommunerTabell 6.10 C Direktövergång till högskolan för elever som avgick från gymnasieskolan läsåren

1992/93–1997/98, medelvärden för kommungrupperTabell 6.11 Övergång till högskolan för elever avgångna läsåret 1995/96

Komvux – Resurser – LärareTabell 7.1 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 7.2 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 7.2 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,


medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 7.3 A Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000Tabell 7.3 B Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 7.3 C Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)

Särvux – OrganisationTabell 8.1 Elever och grupper läsåren 1992/93–1999/2000Tabell 8.2 A Studienivå och gruppstorlek läsåret 1999/2000Tabell 8.2 B Studienivå och gruppstorlek läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner Tabell 8.3 Elevernas ålder läsåret 1999/2000

Särvux – Resurser – LärareTabell 8.4 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 8.5 A Pedagogisk utbildning och heltidstjänster läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 8.5 B Heltidstjänster läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner Tabell 8.5 C Heltidstjänster läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper

Statens skolor för vuxna – Resurser – LärareTabell 9.1 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1996/97–1999/2000Tabell 9.2 Pedagogisk utbildning och heltidstjänster läsåren 1996/97–1999/2000

Svenskundervisning för invandrare – Resurser – LärareTabell 10.1 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 10.2 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 10.2 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,

spridningsmått för kommunerTabell 10.2 C Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,


Samtliga skolformer – OrganisationTabell 11.1 Skolor och elever läsåret 1999/2000

14

Samtliga skolformer – Resurser – LärareTabell 11.2 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1992/93–1999/2000

Svensk utbildning i utlandet – OrganisationTabell 12.1 Länder, skolor och elever inom olika undervisningsformer läsåren 1995/96–1999/2000 Tabell 12.2 Skolor och elever i reguljär utbildning läsåret 1999/2000Tabell 12.3 Elever i reguljär grundskoleutbildning läsåret 1999/2000Tabell 12.4 Elever i reguljär gymnasieskolutbildning läsåret 1999/2000Tabell 12.5 Skolor, huvudmän och elever i kompletterande svensk undervisning

och distansundervisning med handledning läsåret 1999/2000

Svensk utbildning i utlandet – Resurser – LärareTabell 12.6 Tjänstgöringsgrad och pedagogisk utbildning läsåret 1999/2000Tabell 12.7 Fastställd undervisningstid och typ av utbildning 1999/2000

Svensk utbildning i utlandet – Resultat – Betyg Tabell 12.8 Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 1998/99Tabell 12.9 Elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet

samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 1998/99Tabell 12.10 Elever som fått slutbetyg från program läsåret 1998/99 för elever i reguljär

gymnasieskolutbildningTabell 12.11 Betyg i vissa ämnen läsåret 1998/99 för elever i reguljär gymnasieskolutbildning

16

Tabell 1.1 A: Institutioner och inskrivna barn 1999

Antal Antal förskolor, Inskrivna barnkommuner familjedagh,med verk- öppna försk, Totalt Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antalsamhet fritidshem, antal yngre 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år

Verksamhetsår avdelningar i än 1 år Verksamhet öppen fritids-Huvudman verksamhet1999Barnomsorg totalt 289 17 925 720 128 53 38 499 69 254 76 324 87 366 97 525 89 112 kommunal 289 17 032 646 950 28 33 481 60 062 65 710 75 617 85 133 82 823 enskild 225 893 73 178 25 5 018 9 192 10 614 11 749 12 392 6 289

däravFörskoleverksamhet 289 . 372 027 53 38 499 69 254 76 324 87 366 96 272 3 869 kommunal 289 . 322 047 28 33 481 60 062 65 710 75 617 84 047 2 796 enskild 216 . 49 980 25 5 018 9 192 10 614 11 749 12 225 1 073därav Skolbarnsomsorg 289 . 348 101 . . . . . 1 253 85 243 kommunal 289 . 324 903 . . . . . 1 086 80 027 enskild 167 . 23 198 . . . . . 167 5 216

Förskoleverksamhet:

Förskola 289 . 318 660 38 32 062 58 153 65 063 75 379 83 706 3 869 kommunal 289 . 271 505 13 27 416 49 600 55 069 64 228 72 077 2 796 enskild 214 . 47 155 25 4 646 8 553 9 994 11 151 11 629 1 073

Familjedaghem 286 . 53 367 15 6 437 11 101 11 261 11 987 12 566 . kommunal 286 . 50 542 15 6 065 10 462 10 641 11 389 11 970 . enskild 26 . 2 825 0 372 639 620 598 596 .

Öppen förskola 169 869 . . . . . . . . kommunal 165 828 . . . . . . . . enskild 19 41 . . . . . . . .

Skolbarnsomsorg:

Fritidshem 289 4 229 1) 332 168 . . . . . 1 253 80 083 kommunal 289 3 933 1) 309 628 . . . . . 1 086 75 120 enskild 165 296 1) 22 540 . . . . . 167 4 963

Familjedaghem 249 . 15 933 . . . . . . 5 160 kommunal 249 . 15 275 . . . . . . 4 907 enskild 20 . 658 . . . . . . 253

Öppen fritidsverksam-het för 10-12 åringar 60 405 . . . . . . . . kommunal 59 376 . . . . . . . . enskild 10 29 . . . . . . . .

Barnomsorg totalt – Organisation

17BARNOMSORG

Tabell 1.1 A: Institutioner och inskrivna barn 1999 (forts.)

Antal Antal förskolor Inskrivna barnkommuner familjedagh,med verk- öppna försk, Antal Antal Antal Antal Antal Antal Totaltsamhet fritidshem, 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år antal

Verksamhetsår avdelningar i el. äldreVerksamhet öppen fritids-Huvudman verksamhet1999Barnomsorg totalt 289 17 925 91 767 83 527 62 409 16 054 5 705 2 533 720 128 kommunal 289 17 032 85 788 78 136 58 031 14 807 5 212 2 122 646 950 enskild 225 893 5 979 5 391 4 378 1 247 493 411 73 178

däravFörskoleverksamhet 289 . 390 . . . . . 372 027 kommunal 289 . 306 . . . . . 322 047 enskild 216 . 84 . . . . . 49 980därav Skolbarnsomsorg 289 . 91 377 83 527 62 409 16 054 5 705 2 533 348 101 kommunal 289 . 85 482 78 136 58 031 14 807 5 212 2 122 324 903 enskild 167 . 5 895 5 391 4 378 1 247 493 411 23 198


Förskola 289 . 390 . . . . . 318 660 kommunal 289 . 306 . . . . . 271 505 enskild 214 . 84 . . . . . 47 155

Familjedaghem 286 . . . . . . . 53 367 kommunal 286 . . . . . . . 50 542 enskild 26 . . . . . . . 2 825

Öppen förskola 169 869 . . . . . . . kommunal 165 828 . . . . . . . enskild 19 41 . . . . . . .

Skolbarnsomsorg:

Fritidshem 289 4 229 1) 87 282 80 271 60 243 15 242 5 382 2 412 332 168 kommunal 289 3 933 1) 81 534 75 004 55 952 14 011 4 894 2 027 309 628 enskild 165 296 1) 5 748 5 267 4 291 1 231 488 385 22 540

Familjedaghem 249 . 4 095 3 256 2 166 812 323 121 15 933 kommunal 249 . 3 948 3 132 2 079 796 318 95 15 275 enskild 20 . 147 124 87 16 5 26 658

Öppen fritidsverksam-het för 10-12 åringar 60 405 . . . . . . . kommunal 59 376 . . . . . . . enskild 10 29 . . . . . . .

18

Tabell 1.1 B: Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen 1999

Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålder Verksamhetsår Totalt Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel AndelVerksamhet antal (%) yngre (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%)Huvudman barn än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år1999Barnomsorg totalt 51,1 0,1 42,9 76,2 79,7 84,3 86,6 75,7 74,2 kommunal 45,9 0,0 37,3 66,0 68,7 73,0 75,6 70,4 69,3 enskild 5,2 0,0 5,6 10,1 11,1 11,3 11,0 5,3 4,8

däravFörskoleverksamhet 46,1 0,1 42,9 76,2 79,7 84,3 85,5 3,3 0,3 kommunal 39,9 0,0 37,3 66,0 68,7 73,0 74,6 2,4 0,2 enskild 6,2 0,0 5,6 10,1 11,1 11,3 10,9 0,9 0,1däravSkolbarnsomsorg 41,3 . . . . . 1,1 72,4 73,8 kommunal 38,5 . . . . . 1,0 68,0 69,1 enskild 2,7 . . . . . 0,1 4,4 4,8


Förskola 39,5 0,1 35,7 63,9 68,0 72,7 74,3 3,3 0,3 kommunal 33,7 0,0 30,5 54,5 57,5 62,0 64,0 2,4 0,2 enskild 5,8 0,0 5,2 9,4 10,4 10,8 10,3 0,9 0,1

Familjedaghem 7,8 0,0 7,2 12,2 11,8 11,6 11,2 . . kommunal 7,4 0,0 6,8 11,5 11,1 11,0 10,6 . . enskild 0,4 0,0 0,4 0,7 0,6 0,6 0,5 . .

Öppen förskola . . . . . . . . . kommunal . . . . . . . . . enskild . . . . . . . . .

Skolbarnsomsorg:

Fritidshem 39,4 . . . . . 1,1 68,1 70,5 kommunal 36,7 . . . . . 1,0 63,8 65,9 enskild 2,7 . . . . . 0,1 4,2 4,6

Familjedaghem 1,7 . . . . . . 4,4 3,3 kommunal 1,6 . . . . . . 4,2 3,2 enskild 0,1 . . . . . . 0,2 0,1

Öppen fritidsverksam- . . . . . . . . .het för 10-12 åringar . . . . . . . . . kommunal . . . . . . . . . enskild . . . . . . . . .


19BARNOMSORG

Tabell 1.1 B: Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen 1999 (forts.)

Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderVerksamhetsår Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel AndelVerksamhet (%) (%) (%) (%) (%) 12 år (%) (%) (%) (%)Huvudman 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldre 1-5 år 6-9 år 10-12 år 1-12 år1999Barnomsorg totalt 66,1 48,9 13,3 4,9 2,3 74,9 66,0 7,0 53,9 kommunal 61,9 45,5 12,3 4,4 1,9 65,0 61,5 6,4 48,4 enskild 4,3 3,4 1,0 0,4 0,4 9,9 4,5 0,6 5,5

däravFörskoleverksamhet . . . . . 74,6 0,9 . 27,8 kommunal . . . . . 64,7 0,6 . 24,1 enskild . . . . . 9,9 0,2 . 3,7däravSkolbarnsomsorg 66,1 48,9 13,3 4,9 2,3 0,3 65,1 7,0 26,0 kommunal 61,9 45,5 12,3 4,4 1,9 0,2 60,9 6,4 24,3 enskild 4,3 3,4 1,0 0,4 0,4 0,0 4,2 0,6 1,7


Förskola . . . . . 63,8 0,9 . 23,8 kommunal . . . . . 54,5 0,6 . 20,3 enskild . . . . . 9,3 0,2 . 3,5

Familjedaghem . . . . . 10,8 . . . kommunal . . . . . 10,3 . . . enskild . . . . . 0,6 . . .

Öppen förskola . . . . . . . . . kommunal . . . . . . . . . enskild . . . . . . . . .

Skolbarnsomsorg:

Fritidshem 63,6 47,2 12,6 4,6 2,2 0,3 62,2 6,6 24,9 kommunal 59,4 43,9 11,6 4,2 1,8 0,2 58,1 6,0 23,2 enskild 4,2 3,4 1,0 0,4 0,3 0,0 4,1 0,6 1,7

Familjedaghem 2,6 1,7 0,7 0,3 0,1 . 3,0 0,4 1,2 kommunal 2,5 1,6 0,7 0,3 0,1 . 2,8 0,3 1,1 enskild 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 . 0,1 0,0 0,0

Öppen fritidsverksam- . . . . . . . . .het för 10-12 åringar . . . . . . . . . kommunal . . . . . . . . . enskild . . . . . . . . .

20

Tabell 1.1 C: Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn

i befolkningen 1999, spridningsmått för kommuner

Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderAndel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel

Spridningsmått (%) yngre (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%)för kommuner än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år Max 8,8 69,9 100,0 101,7 105,3 126,7 113,4 108,8 90% 0,0 51,5 82,5 86,2 89,7 94,1 86,2 83,2 75% 0,0 47,0 78,6 81,0 85,8 89,2 79,4 76,3 50% 0,0 41,4 73,9 75,9 80,8 84,0 70,1 68,2 25% 0,0 36,4 68,3 70,9 76,0 78,9 63,5 59,7 10% 0,0 32,1 62,7 65,3 71,1 73,9 55,4 52,1 Min 0,0 21,4 40,8 44,1 50,8 40,6 2,0 31,4För förklaring av spridningsmått, se sida 2

Tabell 1.1 D: Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn

i befolkningen 1999, medelvärden för kommungrupper

Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderAndel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel(%) yngre (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%)

Kommungrupper än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 årSamtliga kommuner 0,1 42,9 76,2 79,7 84,3 86,6 75,7 74,2Storstäder 0,0 42,0 78,6 85,0 88,4 91,4 87,1 82,9Förortskommuner 0,0 43,1 78,1 82,9 88,0 87,2 76,1 79,5Större städer 0,1 45,1 78,9 81,7 86,6 89,8 79,4 78,3Medelstora städer 0,0 43,4 73,7 76,2 81,3 83,5 69,8 70,0Industrikommuner 0,1 40,6 72,3 73,7 79,2 81,7 68,9 65,2Landsbygdskommuner 0,2 39,5 70,6 72,7 76,1 81,0 69,6 64,0Glesbygdskommuner 0,1 43,3 74,0 75,8 81,0 86,6 63,5 59,9Större övriga kommuner 0,0 40,8 73,1 75,7 80,1 82,8 70,2 66,9Mindre övriga kommuner 0,4 40,6 68,4 73,3 78,1 80,6 71,0 65,0För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2


21BARNOMSORG

Tabell 1.1 C: Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn

i befolkningen 1999, spridningsmått för kommuner (forts.)

Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderAndel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel

Spridningsmått (%) (%) (%) (%) (%) 12 år (%) (%) (%) (%)för kommuner 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldre 1-5 år 6-9 år 10-12 år 1-12 år Max 93,7 93,5 66,6 32,6 23,2 94,9 95,4 37,7 80,1 90% 76,1 59,1 25,6 10,2 4,3 80,0 74,5 12,6 58,8 75% 67,3 48,6 18,5 6,3 2,6 76,9 66,6 9,1 54,3 50% 57,2 39,2 12,3 3,4 1,3 72,3 57,9 5,9 48,3 25% 47,8 29,9 6,6 1,4 0,4 68,2 50,0 3,3 44,0 10% 42,0 22,7 3,9 0,6 0,0 63,8 45,0 1,9 41,1 Min 14,3 2,4 0,0 0,0 0,0 43,9 18,5 0,5 32,9

Tabell 1.1 D: Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn

i befolkningen 1999, medelvärden för kommungrupper (forts.)

Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderAndel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel(%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%)

Kommungrupper 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år - 1-5 år 6-9 år 10-12 år 1-12 årSamtliga kommuner 66,1 48,9 13,3 4,9 2,3 74,9 66,0 7,0 53,9Storstäder 79,5 64,8 7,4 3,3 3,1 77,1 78,5 4,7 60,3Förortskommuner 74,3 60,0 15,7 6,4 2,1 76,9 72,5 8,3 58,4Större städer 70,9 51,8 11,9 4,4 2,5 77,4 69,9 6,4 56,2Medelstora städer 58,8 40,0 17,2 5,6 2,1 72,7 59,2 8,5 50,2Industrikommuner 55,2 37,9 13,7 4,6 1,7 70,7 56,4 6,8 48,0Landsbygdskommuner 52,6 36,5 13,7 5,1 1,6 69,4 55,1 7,0 46,1Glesbygdskommuner 48,2 28,8 13,1 3,8 2,3 73,7 49,4 6,5 45,1Större övriga kommuner 58,2 41,6 15,4 5,3 2,5 71,6 58,8 7,9 49,2Mindre övriga kommuner 53,8 35,9 12,9 4,3 1,8 69,5 55,8 6,4 46,9

22

Förklaringar och definitioner

Alla uppgifter om institutioner och inskrivna barn avser den 15 oktober 1999.

* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.

* Verksamhet Verksamhet i förskola, familjedaghem, fritidshem, öppnaförskolor och öppen fritidsverksamhet riktad till 10-12 åringar.

* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.

* Antal förskolor, familjedaghem Antal skolor/rektorsområden som har barn i fritidshem, antal öppna förskolor, fritidshem och öppna förskolor och familjedaghem samt antalet avdelningar i avdelningar i öppen fritidsverksamhet öppen fritidsverksamhet.

* Inskrivna barn Barn som var inskrivna i förskola, familjedaghem eller fritidshem. – Totalt antal barn Samtliga barn i 0-12 års ålder. – Antal yngre än 1 år Barn födda 1999. – Antal 1 år Barn födda 1998 osv.

* Barmomsorg totalt All verksamhet i förskola, familjedaghem och fritidshem. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv

anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,

men som drivs av annan huvudman än kommunen.

* Förskoleverksamhet Verksamhet i förskola, familjedaghem (5 år och yngre) och öppen förskola.

* Skolbarnsomsorg Verksamhet i fritidshem, familjedaghem (6 år och äldre) och öppen fritidsverksamhet riktad till 10-12 åringar.

* Inskrivna barn i procent av Andel av antalet folkbokförda barn i respektive åldersgrupp den 15 samtliga barn i befolkningen i oktober 1999, som var inskrivna i olika verksamheter. repektive ålder – Totalt antal barn Andel av antalet folkbokförda barn födda 1987-1999, som var in-

skrivna i olika verksamheter den 15 oktober 1999.

– Antal yngre än 1 år Andel av antalet folkbokförda barn födda 1999, som var in-skrivna i olika verksamheter den 15 oktober 1999.

1) Här redovisas antal skolor/rektorsområden som har barn i fritidshem d.v.s inte antalet fritidshem.

Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.

Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.

23BARNOMSORG

Barnomsorg totalt – OrganisationTabell 1.2: Institutioner, barn och driftsformer 1999

Verksamhetsår Antal Barn inskrivna iVerksamhet institu- Förskola FritidshemHuvudman tioner Antal AntalDriftsform, enskild utförare1999Förskola, totalt . 318 660 .därav kommun . 271 505 . enskild . 47 155 .Fritidshem, totalt 1) 4 229 . 332 168därav kommun1) 3 933 . 309 628 enskild1) 296 . 22 540Förskola och fritidshem, enskilda utförare2) 2 491 47 155 22 540därav föräldrakooperativ 1 128 21 225 3 102 personalkooperativ 218 5 375 638 bolagsdriven 278 9 756 1 837 Övrig enskild1) 787 9 517 16 495 Övrig offentlig1) 80 1 282 468


Alla uppgifter om institutioner, barn och driftsformer avser den 15 oktober 1999.


* Verksamhet Verksamhet i förskola och fritidshem.


* Driftsform, enskild utförare Uppgift om driftsform (tex föräldrakooperativ) för den som utför verksamheten.

* Antal institutioner Med institution avses en eller flera byggnader som hargemensam adress.

* Barn inskrivna i Antal barn inskrivna i förskola eller fritidshem.

1) Här redovisas antal skolor/ rektorsområden som har barn i fritidshem d.v.s inte antalet fritidshem.2) Bland institutionerna kan enstaka institutioner med enbart förskoleklass förekomma vilket innebär att totalsumman kan vara något överskattad.


Närmast föregående Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverkets rapport nr 167.publicering:

Barnomsorg totalt - Resurser - PersonalTabell 1.3: Anställda uppdelat på kön samt omräknat till årsarbetare 1999

Antal anställda arbetsledare1Anställda som arbetar med barn ÅrsarbetareVerksamhetsår Totalt Antal Antal Totalt Antal Antal TotaltVerksamhet antal kvinnor män antal kvinnor män antalHuvudmanBarnomsorg totalt 2) 8 348 6 778 1 570 107 641 . . . kommunal 6 098 4 688 1 410 96 716 . . . enskild 2 250 2 090 160 10 925 . . .

däravEnbart förskola . . . 64 348 63 035 1 313 58 484 kommunal . . . 56 210 55 153 1 057 50 597 enskild . . . 8 138 7 882 256 7 887

I verksamhet med ledning gemensam med grundskola 4) :I enbart fritidshem . . . 14 423 11 986 2 437 11 756 kommunal . . . 14 028 11 703 2 325 11 460 enskild . . . 395 283 112 296I fritidshem och annan verksamhe . . . 12 747 11 301 1 446 5 878 kommunal . . . 12 280 10 922 1 358 5 686 enskild . . . 467 379 88 192

I verksamhet med ledningskild från grundskola 5) :I enbart fritidshem . . . 1 233 1 105 128 760 kommunal . . . 532 460 72 262 enskild . . . 701 645 56 498I flera verksamhetsformer . . . 1 408 3) 1 322 3) 86 3) 1 036 kommunal . . . 780 729 51 516 enskild . . . 628 593 35 520

Familjedaghem . . . 12 497 . . . kommunal . . . 11 950 . . . enskild . . . 547 . . .

Öppna förskolor . . . 985 977 8 652 kommunal . . . 936 930 6 624 enskild . . . 49 47 2 28


Alla uppgifter om anställda och årsarbetare avser den 15 oktober 1999.


* Verksamhet Verksamhet i förskola, familjedaghem och fritidshem.


* Antal anställda arbetsledare Antal anställda personer som har ledningsansvar förverksamheten.

* Anställda som arbetar med barn Antal anställda personer (exkl. arbetsledare) som arbetarmed barn.

* Årsarbetare Totalt antal Antal anställda omräknat till heltidstjänster.

* Barnomsorg totalt All verksamhet i förskola, familjedaghem och fritidshem. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv



1) Här ingår också arbetsledare för förskoleklassverksamhet.2) Personal i öppen fritidsverksamhet ingår inte (inga uppgifter finns om denna personal).3) Här ingår anställda som arbetar i två eller tre av verksamhetsformerna förskola, fritidshem och för- skoleklass.4) I verksamhet med ledning gemensam med grundskola/ särskola/ specialskola resp. sameskola.5) I verksamhet med ledning skild från grundskola/ särskola/ specialskola resp. sameskola.


Närmast föregående publicering: Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverkets rapport nr 167.

26

Tabell 1.4 A: Institutioner och inskrivna barn 1994 – 1999

Förskolor Inskrivna barnTotalt

Verksamhet antal Yngre 7 år ellerVerksamhetsår Totalt än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år äldreHuvudman antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal

Förskola 1) 2)

1994 Totalt .. 337 622 155 29 024 55 570 64 162 71 895 70 491 40 506 5 819därav kommunal .. 298 392 120 25 526 49 007 56 068 63 260 62 501 36 903 5 007 enskild .. 39 230 35 3 498 6 563 8 094 8 635 7 990 3 603 8121995 Totalt .. 360 666 363 33 778 58 800 67 931 76 043 79 738 39 463 4 550därav kommunal .. 317 563 279 29 711 51 440 59 104 66 667 70 482 35 938 3 942 enskild .. 43 103 84 4 067 7 360 8 827 9 376 9 256 3 525 6081996 Totalt 9 319 365 828 143 35 055 60 267 68 660 77 550 82 015 38 479 3 659därav kommunal 7 481 320 201 100 30 503 52 595 59 382 67 453 72 230 34 993 2 945 enskild 1 838 45 627 43 4 552 7 672 9 278 10 097 9 785 3 486 7141997 Totalt 9 134 362 920 139 34 505 58 794 68 830 77 682 84 187 34 805 3 978därav kommunal 7 287 316 477 112 29 889 50 948 59 381 67 394 73 707 31 627 3 419 enskild 1 847 46 443 27 4 616 7 846 9 449 10 288 10 480 3 178 5591998 Totalt3) 8 955 338 002 39 30 525 57 560 66 646 77 786 85 294 17 646 2 506därav kommunal 7 108 293 126 23 26 478 49 811 57 209 67 286 74 495 15 570 2 254

enskild3) 1 847 44 876 16 4 047 7 749 9 437 10 500 10 799 2 076 252

1999 Totalt 4) 5) . 318 660 38 32 062 58 153 65 063 75 379 83 706 3 869 390därav kommunal . 271 505 13 27 416 49 600 55 069 64 228 72 077 2 796 306 pojkar . 140 544 7 14 335 25 587 28 380 33 406 37 045 1 573 181 flickor . 130 961 6 13 081 24 013 26 689 30 822 35 032 1 223 125därav enskild . 47 155 25 4 646 8 553 9 994 11 151 11 629 1 073 84 pojkar . 23 795 15 2 391 4 349 4 956 5 676 5 835 530 44 flickor . 23 360 10 2 255 4 204 5 038 5 475 5 794 543 40

Förskola – Organisation

27 FÖRSKOLA

Tabell 1.4 B: Inskrivna barn 1994 – 1999

Inskrivna barn, i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålder

Verksamhet Yngre 7 år ellerVerksamhetsår 1-5 år än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år äldreHuvudman Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)

Förskola 1) 2)

1994 Totalt 47,5 0,1 24,7 45,0 51,0 56,7 58,9 34,8 0,9därav kommunal 41,8 0,1 21,7 39,7 44,6 49,9 52,2 31,7 0,8 enskild 5,7 0,0 3,0 5,3 6,4 6,8 6,7 3,1 0,11995 Totalt 52,2 0,4 30,1 50,0 55,0 60,4 62,8 32,9 0,7därav kommunal 45,8 0,3 26,5 43,8 47,8 53,0 55,5 30,0 0,6 enskild 6,4 0,1 3,6 6,3 7,1 7,5 7,3 2,9 0,11996 Totalt 55,6 0,2 33,9 53,7 58,5 62,8 65,2 30,3 0,6därav kommunal 48,5 0,1 29,5 46,8 50,6 54,7 57,4 27,6 0,4 enskild 7,1 0,0 4,4 6,8 7,9 8,2 7,8 2,7 0,11997 Totalt 58,7 0,2 36,2 56,9 61,3 66,2 68,2 27,6 0,6därav kommunal 51,0 0,1 31,4 49,3 52,9 57,4 59,7 25,1 0,5 enskild 7,7 0,0 4,8 7,6 8,4 8,8 8,5 2,5 0,11998 Totalt 61,2 0,1 33,7 60,3 64,4 69,2 72,6 14,3 0,4därav kommunal 53,0 0,0 29,2 52,2 55,3 59,9 63,4 12,6 0,3 enskild 8,2 0,0 4,5 8,1 9,1 9,3 9,2 1,7 0,0

1999 Totalt 4) 5) 63,8 0,1 35,7 63,9 68,0 72,7 74,3 3,3 0,3därav kommunal 54,5 0,0 30,5 54,5 57,5 62,0 64,0 2,4 0,2 pojkar 28,2 0,0 16,0 28,1 29,7 32,2 32,9 1,3 0,1 flickor 26,3 0,0 14,6 26,4 27,9 29,7 31,1 1,0 0,1därav enskild 9,3 0,0 5,2 9,4 10,4 10,8 10,3 0,9 0,1 pojkar 4,7 0,0 2,7 4,8 5,2 5,5 5,2 0,5 0,0 flickor 4,6 0,0 2,5 4,6 5,3 5,3 5,1 0,5 0,0

28


Alla uppgifter om institutioner och inskrivna barn avser den 15 oktober 1999.


* Verksamhet Verksamhet i förskola.


* Förskolor Totalt antal Antal institutioner med verksamhet i förskola.

* Inskrivna barn Barn inskrivna i förskola. – Totalt antal barn Samtliga barn oavsett ålder. – Antal yngre än 1 år Barn födda 1999. – Antal 1 år Barn födda 1998 osv.

Totalt All verksamhet i förskola. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv



* Inskrivna barn i procent av samt- Andel av antalet folkbokförda barn i respektive åldersgrupp liga barn i befolkningen i respek- den 15 oktober 1999 som var inskrivna i förskolan. tive ålder – 1-5 år andel (%) Andel av antalet folkbokförda barn födda 1994-1998, som var in-

skrivna i förskola den 15 oktober 1999. – Yngre än 1 år Andel(%) Andel av antalet folkbokförda barn födda 1999, som var in-

skrivna i förskola den 15 oktober 1999.

1) Fr o m 1998 ändrades beteckningen från daghem till förskola.2) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.3) Vissa uppgifter har korrigerats efter publiceringen av Skolverkets rapport nr 167.4) Från och med 1999 samlas antalsuppgifter in för inskrivna barn efter kön. 5) Åtta kommuner har inte, helt eller delvis, kunnat fördela 14.121(4,4 %) inskrivna barn efter kön. En korrigering för bortfallet har skett genom en enkel uppräkning. Vid uppräkningen antas att könsfördelningen i bortfallsgruppen är densamma som i den grupp för vilken man har uppgift om kön.

Se även Bilaga 1 Uppgifternas tillförlitlighet.



29 FÖRSKOLA

Tabell 1.4 C: Inskrivna barn efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner


YngreSpridningsmått 1-5 år än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 årför kommuner Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)

Max 86,4 8,8 61,1 90,7 91,7 97,5 96,0 52,6 23,0 90% 71,2 0,0 43,3 73,2 76,3 80,8 84,1 6,5 0,9 75% 65,7 0,0 38,4 65,4 70,5 75,2 77,1 2,7 0,2 50% 57,9 0,0 32,3 58,1 61,9 66,3 69,2 1,1 0,0 25% 50,8 0,0 26,8 50,3 53,1 57,5 60,1 0,0 0,0 10% 45,6 0,0 20,2 40,8 44,8 51,5 53,0 0,0 0,0 Min 15,0 0,0 8,3 9,5 22,0 16,3 18,4 0,0 0,0

För förklaring av spridningsmått, se sida 2.

Tabell 1.4 D: Inskrivna barn 1999, medelvärden för kommungrupper


Yngre1-5 år än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år

Kommungrupper Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)

Samtliga kommuner 63,8 0,1 35,7 63,9 68,0 72,7 74,3 3,3 0,3Storstäder 71,5 0,0 38,6 72,4 79,0 82,8 84,5 2,4 0,0Förortskommuner 65,9 0,0 36,1 65,5 71,1 76,9 75,4 4,9 0,1Större städer 67,9 0,1 38,5 68,4 71,5 76,6 79,7 4,2 0,4Medelstora städer 60,7 0,0 35,4 61,1 63,8 68,8 69,9 1,8 0,2Industrikommuner 57,3 0,0 31,8 57,3 58,9 65,3 67,6 2,4 0,5Landsbygdskommuner 50,1 0,0 27,1 49,2 52,1 56,2 59,8 3,6 0,7Glesbygdskommuner 59,5 0,1 34,1 57,7 63,2 66,9 69,2 3,0 1,6Större övriga kommuner 56,6 0,0 31,4 55,9 59,6 64,1 66,9 2,1 0,2Mindre övriga kommuner 51,4 0,3 28,4 49,7 54,4 58,6 60,5 3,3 0,4För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.


Alla uppgifter om inskrivna barn avser den 15 oktober 1999.

* Inskrivna barn i procent av samt- Andel av antalet folkbokförda barn i respektive åldersgrupp den liga barn i befolkningen i repek- 15 oktober 1999 som var inskrivna i förskolan. tive ålder – 1-5 år andel (%) Andel av antalet folkbokförda barn födda 1994 -1998, som var in-

skrivna i förskola den 15 oktober 1999. – Yngre än 1 år Andel (%) Andel av antalet folkbokförda barn födda 1999, som var in-

skrivna i förskola den 15 oktober 1999.


Närmast föregående publicering: Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverketsrapport nr 167.


30

Tabell 1.5: Öppethållande på obekväma tider 1999

Förskolor med öppethållande påVerksamhet obekväma1) tider (nattis)Verksamhetsår Antal kommuner AntalHuvudman där verksamhet finns platser

Förskola

1999 Totalt 77 2 192därav kommunal 71 2 098 enskild 6 94


Alla uppgifter om antal kommuner liksom om antal platser avser den 15 oktober 1999.




* Antal kommuner Antal kommuner som har förskolor med obekväma öppet- där verksamhet finns hållandetider.

* Antal platser Antal platser i förskolor med obekväma öppethållandetider.

* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv



1) Obekväma tider avser öppethållande mellan 19.00 och 6.30.


Närmast föregående publicering: Uppgifterna har inte publicerats tidigare.


31 FÖRSKOLA

32

Tabell 1.6 A: Barn i förskola med annat modersmål än svenska 1999

Barn, inskrivna i förskola med annat modersmål än svenska

1 år eller yngre 2 år 3 år 4 år Verksamhet Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Verksamhetsår av in- av in- av in- av in-Huvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivnaFörskola

1999 3 309 10,3 6 691 11,5 7 947 12,2 9 144 12,1

därav kommunal 3 086 11,3 6 243 12,6 7 415 13,5 8 479 13,2 enskild 223 4,8 448 5,2 532 5,3 665 6,0

Tabell 1.6 B: Barn i förskola med modersmålsstöd/-undervisning 1999

Barn, med modermålsstöd/-undervisning, inskrivna i förskola

1 år eller yngre 2 år 3 år 4 årVerksamhet Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Verksamhetsår av in- av in- av in- av in-Huvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivnaFörskola

1999 Totalt 170 0,5 495 0,9 938 1,4 1 542 2,0därav kommunal 147 0,5 444 0,9 873 1,6 1 429 2,2 enskild 23 0,5 51 0,6 65 0,7 113 1,0

Förskola – Organisation – Modersmål

33 FÖRSKOLA

Tabell 1.6 A: Barn i förskola med annat modersmål än svenska 1999 (forts.)

Barn, inskrivna i förskola med annat modersmål än svenska

5 år 6 år eller äldre TotaltAndel(%) Andel(%) Andel(%)av in- av in- av inskrivna

Antal skrivna Antal skrivna Antal i verks. totalt

9 979 11,9 362 8,5 37 432 11,7

9 378 13,0 293 9,4 34 894 12,9601 5,2 69 6,0 2 538 5,4

Tabell 1.6 B: Barn i förskola med modersmålsstöd/- undervisning 1999 (forts.)

Barn, med modermålsstöd/-undervisning, inskrivna i förskola

5 år 6 år eller äldre TotaltAndel (%) Andel (%) Andel (%)av in- av in- av inskrivna

Antal skrivna Antal skrivna Antal i verks. totalt

1 854 2,2 50 1,2 5 049 1,6

1 739 2,4 39 1,3 4 671 1,7115 1,0 11 1,0 378 0,8

34

Tabell 1.6 C: Andel barn (i förskola) som har modersmålsstöd/-undervisning,

av barn med annat modersmål än svenska 1999

Barn, med annat modersmål än svenska, som harmodersmålsstöd/-undervisning

Verksamhet 1 år el. 6 år ellerVerksamhetsår yngre 2 år 3 år 4 år 5 år äldre TotaltHuvudman Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Förskola

1999 Totalt 5,1 7,4 11,8 16,9 18,6 13,8 13,5därav kommunal 4,8 7,1 11,8 16,9 18,5 13,3 13,4 enskild 10,3 11,4 12,2 17,0 19,1 15,9 14,9

Förklaringar och definitionerAlla uppgifter om inskrivna barn med modersmålsstöd/-undervisning avser den 15 oktober 1999.




* Barn, inskrivna i förskola Barn, inskrivna i förskola med annat modersmål (annat med annnat modersmål dagligt umgängesspråk i familjen) än svenska. än svenska – 1 år eller yngre Antal Antal barn, födda 1998 eller senare, inskrivna i förskola med

annat modersmål än svenska. – 1 år eller yngre Andel Andel barn, födda 1998 eller senare, inskrivna i förskola med av inskrivna annat modersmål än svenska av det totala antalet inskrivna barn födda 1998.




* Barn med modersmålsstöd/ Barn, inskrivna i förskola som får stöd/undervisning -undervisning, inskrivna i av modersmålstränare/-lärare(fr o m 1999 särredovisas uppgifterna på förskola förskola respektive familjedaghem). – 1 år eller yngre Antal Antal barn inskrivna i förskola, födda 1998 eller senare,

som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare. – 1 år eller yngre Andel (%) Andel av barn inskrivna i förskola, födda 1998 eller senare,

som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare.

* Barn med annat modersmål Barn, inskrivna i förskola med annat modersmål än svenska än svenska, som har moders- som får stöd/undervisning av modersmålstränare/-lärare(fr o m 1999 särredovisas målsstöd/-undervisning uppgifterna på förskola respektive familjedaghem). – 1 år eller yngre Andel (%) Andel av barn inskrivna i förskola med annat modersmål än svenska, födda

1998 eller senare, som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare.


Närmast föregående Uppgifterna har inte särredovisats för förskola tidigare.publicering:

Förskola – Organisation – Modersmål

35 FÖRSKOLA

Förskola – Resurser – Personal

Tabell 1.7 A: Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning) 1994 – 1999

Antal årsarbetare med Antal barn per års-Förskollä- Fritids- Fritids- Annan Ingen arbetare

Verksamhet rarut- pedagog- Lärarut- Barnsköt.- ledar- barna- barnavårds- Antal års- Med pedag.Verksamhetsår bildning utbildning bildning utbildning utbildning vårdsutb. utbildning arbetare, högskole-Huvudman Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal totalt Totalt utbildning

Förskola 1) 2) 3)

1994 Totalt 33 854 1 278 . 27 899 201 599 1 465 65 296 5,2 9,6 därav kommunal 30 263 1 147 . 25 373 175 225 948 58 131 5,1 9,5 enskild 3 591 131 . 2 526 26 374 517 7 165 5,5 10,5

1995 Totalt 34 892 790 . 28 112 257 591 1 397 66 039 5,5 10,1 därav kommunal 31 009 650 . 25 377 231 228 885 58 380 5,4 10,0 enskild 3 883 140 . 2 735 26 363 512 7 659 5,6 10,7

1996 Totalt 35 382 642 . 28 880 64 731 1 283 66 982 5,5 10,2 därav kommunal 31 302 499 . 25 996 47 374 849 59 067 5,4 10,1 enskild 4 080 143 . 2 884 17 357 434 7 915 5,8 10,8

1997 Totalt 33 797 489 383 26 916 76 672 1 265 63 598 5,7 10,6 därav kommunal 29 685 347 253 24 079 28 334 792 55 518 5,7 10,5 enskild 4 112 142 130 2 837 48 338 473 8 080 5,7 10,9

1998 Totalt4) 31 252 435 254 25 343 100 569 1 140 59 808 5,7 10,6 därav kommunal 27 224 326 77 22 588 52 260 714 51 954 5,6 10,6 enskild4) 4 028 110 177 2 755 48 309 426 7 853 5,7 10,4

1999 Totalt 30 992 535 222 25 438 107 620 1 345 59 258 5,4 10,0 därav kommunal 26 964 351 61 22 392 65 348 802 50 983 5,3 9,9 enskild 4 028 183 162 3 046 42 271 543 8 275 5,7 10,8

36

Förskola – Resurser – PersonalTabell 1.7 B: Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, procentuell fördelning 1994 – 1999

ÅrsarbetareFörskol- Fritids- Barn- Fritids- Annan Ingen

Verksamhet lärar- pedagog- Lärar- skötar- ledar- barnavårds- barnavårds-Verksamhetsår Totalt utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning utbildningHuvudman Antal Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)

Förskola 1) 2) 3)

1994 Totalt 65 296 51,8 2,0 . 42,7 0,3 0,9 2,2 därav kommunal 58 131 52,1 2,0 . 43,6 0,3 0,4 1,6 enskild 7 165 50,1 1,8 . 35,3 0,4 5,2 7,2



1997 Totalt 63 598 53,1 0,8 0,6 42,3 0,1 1,1 2,0 därav kommunal 55 518 53,5 0,6 0,5 43,4 0,1 0,6 1,4 enskild 8 080 50,9 1,8 1,6 35,1 0,6 4,2 5,9



37 FÖRSKOLA

Förskola – Resurser – PersonalTabell 1.7 C: Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, efter utbildning 1999, spridningsmått för kommuner

Andel årsarbetare med Antal barn perFörskol- Fritids- Fritids- Annan Ingen årsarbetarelärar- pedagog- Lärar- Barnsköt.- ledar- barna- barnavårds- Med ped.

Spridningsmått utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning vårdsutb. utbildning högskole-för kommuner Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Totalt utbildning Max 93,0 38,7 6,6 81,8 4,9 14,6 16,9 7,4 30,0 90% 63,4 2,0 0,7 54,8 0,3 2,8 5,3 6,1 13,4 75% 59,3 0,8 0,0 49,0 0,0 1,2 2,7 5,8 11,4 50% 53,3 0,0 0,0 42,7 0,0 0,0 0,8 5,4 10,1 25% 46,9 0,0 0,0 37,5 0,0 0,0 0,0 5,1 8,9 10% 40,6 0,0 0,0 33,1 0,0 0,0 0,0 4,7 8,1 Min 18,2 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 3,8 4,9För förklaring av spridningsmått, se sida 2

Tabell 1.7 D: Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, efter utbildning 1999, medelvärden för kommungrupper

Andel årsarbetare med Antal barn perFörskol- Fritids- Fritids- Annan Ingen årsarbetarelärar- pedagog- Lärar- Barnsköt.- ledar- barna- barnavårds- Med ped.utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning vårdsutb. utbildning högskole-

Kommungrupper Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Totalt utbildningSamtliga kommuner 52,3 0,9 0,4 42,9 0,2 1,0 2,3 5,4 10,0Storstäder 47,3 1,3 0,6 45,8 0,1 0,7 4,2 5,1 10,3Förortskommuner 49,9 0,6 0,9 43,9 0,1 1,4 3,2 5,6 10,9Större städer 56,2 0,8 0,2 39,9 0,2 1,3 1,3 5,5 9,6Medelstora städer 53,9 0,6 0,1 42,8 0,5 0,8 1,3 5,3 9,7Industrikommuner 53,9 0,4 0,2 44,1 0,1 0,6 0,8 5,4 9,9Landsbygdskommuner 52,2 1,1 0,3 43,5 0,1 1,3 1,6 5,6 10,5Glesbygdskommuner 45,3 3,1 0,1 44,7 0,5 1,0 5,2 5,0 10,3Större övriga kommuner 52,3 1,5 0,1 43,4 0,1 0,9 1,6 5,3 9,9Mindre övriga kommuner 55,9 0,6 0,0 41,6 0,1 0,7 1,1 5,4 9,6För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2

38






* Antal årsarbetare Antal anställda omräknat till heltidstjänster. – Förskollärarutbildning Antal Antalet årsarbetare med förskollärarutbildning.

* Antal barn per – årsarbetare Totalt Antalet inskrivna barn per årsarbetare (oavsett utbildning). – årsarbetare med pedagog. Antalet inskrivna barn per årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning högskoleutbildning dvs förskollärar-/fritidspedagog-och lärsrutbildning




* Årsarbetare Anställda omräknat till heltidstjänster. – Förskollärarutbildning Andelen årsarbetare med förskollärarutbildning av samtliga årsarbetare. Andel (%)

1) Fr o m 1998 ändrades beteckningen från daghem till förskola.2) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.3) Vissa kommuner har inte fördelat den integrerade verksamheten på olika verksamhetsformer, se avsnittetom innehåll och kvalitet.4) Vissa uppgifter har korrigerats efter publiceringen av Skolverkets rapport nr 167.


Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167

39 FÖRSKOLA

40

Öppen förskola – OrganisationTabell 1.8: Öppna förskolor, öppethållande per vecka, 1994 – 1999

Antal öppna förskolor med öppethållande/vecka

Verksamhet Högst 15 timmar 16-20 timmar 21- timmar ÖppnaVerksamhetsår Antal Andel Andel eller flera Andel förskolorHuvudman (%) Antal (%) Antal (%) Totalt antal

Öppen förskola 1)

1994 Totalt .. .. .. .. .. .. ..därav kommunal 1 011 75,4 125 9,3 204 15,2 1 340 enskild .. .. .. .. .. .. ..

1995 Totalt .. .. .. .. .. .. ..därav kommunal 899 74,4 116 9,6 193 16,0 1 208 enskild .. .. .. .. .. .. ..

1996 Totalt 812 72 120 11 201 18 1 133därav kommunal 770 71,0 114 10,5 201 18,5 1 085 enskild 42 87,5 6 12,5 0 0,0 48

1997 Totalt 696 69,7 102 10,2 200 20 998därav kommunal 649 68,8 100 10,6 195 20,7 944 enskild 47 87,0 2 3,7 5 9,3 54

1998 Totalt 649 69,9 92 9,9 187 20,2 928därav kommunal 587 68,1 90 10,4 185 21,5 862 enskild 62 93,9 2 3,0 2 3,0 66

1999 Totalt 485 55,8 126 14,5 258 29,7 869därav kommunal 451 54,5 124 15,0 253 30,6 828 enskild 34 82,9 2 4,9 5 12,2 41


För definition av verksamhetsår, huvudman, totalt (kommunal resp. enskild) se tabell 1.7Alla uppgifter om verksamheten öppna förskolor avser den 15 oktober 1999.

* Antal öppna förskolor med Institutionernas normala öppethållande per vecka. öppethållande per vecka - Högst 15 tim Antal Antal öppna förskolor med högst 15 timmars öppethållande per vecka. - Högst 15 tim Andel (%) Andel öppna förskolor med högst 15 timmars öppethållande per vecka av det

totala antalet öppna förskolor.

1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.2) Åren 1994-1998 omfattade klassindelningen för öppethållande även "9 timmar", "10-14 timmar och "15 timmar". Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.

Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167

41

Öppen förskola – Resurser – PersonalTabell 1.9 A: Anställda i arbete med barn samt årsarbetare, fördelade efter utbildning 1999

Antal anställda Antal årsarbetare medFritids- Annan utb. Ingen

Verksamhet Förskollä- pedagog- Barnsköt.- för arbete barnavårds- Antal års-Verksamhetsår därav rarutbildn utbildning utbildning med barn utbildning arbetare,Huvudman Totalt män Antal Antal Antal Antal Antal totalt

Öppen förskola

1999 Totalt 985 8 500 24 81 30 18 652 därav kommunal 936 6 484 23 78 24 16 624 enskild 49 2 16 1 4 6 2 28

Tabell 1.9 B: Andel årsarbetare fördelade efter utbildning 1999 procentuell fördelning

Andel årsarbetare medFritids- Annan utb. Ingen

Verksamhet Förskollä- pedagog- Barnsköt.- för arbete barnavårds- Antal års-Verksamhetsår rarutbildn utbildning utbildning med barn utbildning arbetare,Huvudman Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) totalt

Öppen förskola

1999 Totalt 76,6 3,7 12,5 4,5 2,7 652,5 därav kommunal 77,5 3,7 12,4 3,8 2,6 624,2 enskild 55,5 3,7 13,4 21,2 6,1 28,3

ÖPPEN

FÖRSKOLA

42

Tabell 1.9 C: Årsarbetare i öppen förskola fördelade efter utbildning 1999, spridningsmått för kommuner

Antal årsarbetare medFritids- Annan utbildn. Ingen

Förskollä- pedagog- Barnsköt.- för arbete barnavårds- Antal års-Spridningsmått rarutbildn utbildning utbildning med barn utbildning arbetare,för kommuner Antal Antal Antal Antal Antal totalt Max 59 100 100 100 77 100 90% 5 100 9 41 9 6 75% 2 100 0 17 0 0 50% 1 100 0 0 0 0 25% 0 62 0 0 0 0 10% 0 44 0 0 0 0 Min 0 0 0 0 0 0För förklaring av spridningsmått, se bilaga 2

Tabell 1.9 D: Årsarbetare i öppen förskola fördelade efter utbildning 1999, medelvärden för kommungrupper

Andel årsarbetare medFritids- Annan utbildn. Ingen

Förskollä- pedagog- Barnsköt.- för arbete barnavårds- Antal års-rarutbildn utbildning utbildning med barn utbildning arbetare,

Kommungrupper Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) totaltSamtliga kommuner 76,6 3,7 12,5 4,5 2,7 652,5Storstäder 76,9 2,1 14,4 3,5 3,1 142,5Förortskommuner 79,8 1,7 13,4 4,3 0,8 120,7Större städer 74,1 4,4 10,6 6,6 4,2 200,9Medelstora städer 75,2 7,1 14,5 1,4 1,8 72,8Industrikommuner 89,4 0,0 9,0 1,5 0,0 36,6Landsbygdskommuner 65,1 19,5 7,0 5,6 2,8 17,9Glesbygdskommuner 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,7Större övriga kommuner 76,5 3,9 12,4 2,5 4,7 38,4Mindre övriga kommuner 66,2 0,5 18,4 13,1 1,8 19,1För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2

Öppen förskola – Resurser – Personal

43


Alla uppgifter om antal anställda liksom antal årsarbetare avser den 15 oktober 1999.

* Verksamhet Verksamhet i öppen förskola.



* Antal anställda Antal anställda i öppen förskola – Totalt – totala antalet. – därav män – totala antalet män.

* Antal årsarbetare Antal anställda omräknat till heltidstjänster. – Förskollärarutbildning Antal Antalet årsarbetare med förskollärarutbildning.

* Andel årsarbetare Anställda omräknat till heltidstjänster. – Förskollärarutbildning Andelen årsarbetare med förskollärarutbildning av samtliga Andel (%) årsarbetare.






ÖPPEN

FÖRSKOLA

44

Tabell 1.10 A: Familjedaghem, antal inskrivna barn 1994 – 1999

Familje- Inskrivna barndaghem

Verksamhet YngreVerksamhetsår Totalt än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 årHuvudman Totalt antal antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal

Familjedaghem 1)

1994 Totalt 22 345 129 430 151 11 619 18 997 19 424 19 431 17 358 14 365därav kommunal 22 111 128 038 151 11 441 18 733 19 208 19 243 17 194 14 218 enskild 234 1 392 0 178 264 216 188 164 147





1999 Totalt 2) 3) 12 422 69 300 15 6 437 11 101 11 261 11 987 12 566 5 160därav kommunal 11 895 65 817 15 6 065 10 462 10 641 11 389 11 970 4 907 pojkar . 33 005 8 3 083 5 391 5 286 5 756 5 948 2 375 flickor . 32 812 7 2 982 5 071 5 355 5 633 6 022 2 532därav enskild 527 3 483 0 372 639 620 598 596 253 pojkar . 1672 0 180 336 278 295 284 124 flickor . 1811 0 192 303 342 303 312 129

Familjedaghem – Organisation

45

FAMILJLEDAGHEM

Tabell 1.10 A: Familjedaghem, antal inskrivna barn 1994 – 1999 (forts.)

Inskrivna barn

Verksamhet 12 årVerksamhetsår 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldreHuvudman Antal Antal Antal Antal Antal Antal

Familjedaghem 1)

1994 Totalt 10 979 8 965 5 499 1 843 642 157därav kommunal 10 907 8 895 5 428 1 830 633 157 enskild 72 70 71 13 9 0



1997 Totalt 6 106 4 482 2 737 971 363 88därav kommunal 5 983 4 373 2 657 928 336 87 enskild 123 109 80 43 27 1

1998 Totalt 5 354 4 224 2 557 928 370 103därav kommunal 5 255 4 141 2 493 920 344 100 enskild 99 83 64 8 26 3

1999 Totalt 2) 3) 4 095 3 256 2 166 812 323 121därav kommunal 3 948 3 132 2 079 796 318 95 pojkar 1 951 1 597 1 028 380 152 49 flickor 1 997 1 535 1 051 416 166 46därav enskild 147 124 87 16 5 26 pojkar 71 52 32 8 0 12 flickor 76 72 55 8 5 14

46

Familjedaghem – OrganisationTabell 1.10 B: Inskrivna barn 1994 – 1999


Verksamhet YngreVerksamhetsår 0-12 år- än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 årHuvudman Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)

Familjedaghem 1)

1994 Totalt 8,9 0,1 9,9 15,4 15,4 15,3 14,5 12,3därav kommunal 8,8 0,1 9,7 15,2 15,3 15,2 14,4 12,2 enskild 0,1 0,0 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1





1999 Totalt 2) 3) 4,9 0,0 7,2 12,2 11,8 11,6 11,2 4,4därav kommunal 4,7 0,0 6,8 11,5 11,1 11,0 10,6 4,2 pojkar 2,3 0,0 3,4 5,9 5,5 5,6 5,3 2,0 flickor 2,3 0,0 3,3 5,6 5,6 5,4 5,3 2,2därav enskild 0,2 0,0 0,4 0,7 0,6 0,6 0,5 0,2 pojkar 0,1 0,0 0,2 0,4 0,3 0,3 0,3 0,1 flickor 0,1 0,0 0,2 0,3 0,4 0,3 0,3 0,1

47

FAMILJLEDAGHEM

Tabell 1.10 B: Inskrivna barn 1994 – 1998 (forts.)

Inskrivna barn

Verksamhet 12 årVerksamhetsår 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldreHuvudman Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)

Familjedaghem 1)

1994 Totalt 10,0 8,3 5,3 1,8 0,7 0,2därav kommunal 9,9 8,3 5,2 1,8 0,6 0,2 enskild 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0





1999 Totalt 2) 3) 3,3 2,6 1,7 0,7 0,3 0,1därav kommunal 3,2 2,5 1,6 0,7 0,3 0,1 pojkar 1,6 1,3 0,8 0,3 0,1 0,0 flickor 1,6 1,2 0,8 0,3 0,1 0,0därav enskild 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 pojkar 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 flickor 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

48


Alla uppgifter om familjedaghem och inskrivna barn avser den 15 oktober 1999.

* Verksamhet Verksamhet i familjedaghem.



* Inskrivna barn – Totalt antal Antalet folkbokförda barn födda 1987 och senare som den 15

oktober 1999 var inskrivna i familjedaghem (fr o m 1999 särredovisas uppgifterna på förskola respektive familjedaghem).

– Yngre än 1 år Antal Antalet folkbokförda barn födda 1999 som den 15 oktober1999 var inskrivna i familjedaghem.




* Inskrivna barn, i procent av samtliga barn i befolkningen – 0-12 år Andel (%) Andelen av samtliga folkbokförda barn födda 1987 och senare

som den 15 oktober 1999 var inskrivna i familjedaghem (fr o m 1999 särredovisas uppgifterna på förskola respektive familjedaghem).

– Yngre än 1 år Andel (%) Andelen av barn födda 1999 som den 15 oktober 1999 var inskrivnai familjedaghem.

1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.2) Från och med 1999 insamlas antalsuppgifter för inskrivna barn efter kön. 3) Nio kommuner har inte, helt eller delvis, kunnat fördela 2.210 (3,18%) inskrivna barn efter kön. En korrigering för bortfallet har skett genom en enkel uppräkning. Vid uppräkningen antas attkönsfördelningen i bortfallsgruppen är densamma som i den grupp för vilken man har uppgift om kön.



49

FAMILJLEDAGHEM

50

Tabell 1.10 C: Inskrivna barn efter ålder 1999,

spridningsmått för kommuner


Spridnings- Yngremått för 0-12 år- än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 årkommuner Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)

Max 21,7 3,8 38,1 51,5 42,9 44,2 52,6 38,790% 11,1 0,0 18,1 26,3 26,6 25,4 26,1 13,575% 8,0 0,0 12,2 20,2 19,5 18,7 18,8 8,650% 5,5 0,0 8,8 14,6 13,7 13,6 13,3 4,325% 3,4 0,0 5,0 9,4 9,0 9,1 7,9 0,710% 2,0 0,0 2,9 6,1 5,0 5,1 5,0 0,0Min 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


Tabell 1.10 D: Inskrivna barn efter ålder 1999,



Yngre0-12 år- än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år

Kommungrupper Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Samtliga kommuner 2,5 0,0 3,4 6,3 6,0 5,5 5,6 1,6Storstäder 2,5 0,0 3,4 6,3 6,0 5,5 5,6 1,6Förortskommuner 5,0 0,0 7,0 12,6 11,8 11,1 10,7 5,0Större städer 4,0 0,0 6,6 10,6 10,2 10,0 9,2 3,0Medelstora städer 5,3 0,0 8,0 12,6 12,4 12,5 12,5 4,9Industrikommuner 5,7 0,1 8,8 15,0 14,8 13,9 13,6 4,0Landsbygdskommuner 8,3 0,2 12,5 21,4 20,6 19,9 20,3 9,0Glesbygdskommuner 5,6 0,1 9,1 16,4 12,7 14,1 12,7 5,1Större övriga kommuner 6,6 0,0 9,4 17,2 16,1 16,0 15,4 6,9Mindre övriga kommuner 8,1 0,0 12,2 18,7 18,9 19,5 17,7 8,6För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.

Förklaringar och definitioner, se tabell 1.10 A - B

Familjedaghem – Organisation

51

FAMILJLEDAGHEM

Tabell 1.10 C: Inskrivna barn efter ålder 1999,

spridningsmått för kommuner (forts.)

Inskrivna barn, i procent av samtliga barn i befolkningeni respektive ålder

Spridnings- 12 årmått för 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldrekommuner Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)

Max 26,6 17,8 21,7 10,8 6,6 1,890% 10,6 9,0 5,3 2,6 1,0 0,575% 6,9 5,4 3,2 1,0 0,5 0,050% 2,7 1,6 1,1 0,4 0,0 0,025% 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,010% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Min 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Tabell 1.10 D: Inskrivna barn efter ålder 1999,

medelvärden för kommungrupper (forts.)


12 år7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldre

Kommungrupper Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Samtliga kommuner 1,5 1,2 0,8 0,1 0,0 0,2Storstäder 1,5 1,2 0,8 0,1 0,0 0,2Förortskommuner 3,0 2,6 1,8 0,7 0,2 0,1Större städer 2,2 1,7 1,2 0,4 0,2 0,0Medelstora städer 3,8 3,0 1,9 1,1 0,4 0,1Industrikommuner 3,8 2,7 1,9 0,8 0,4 0,1Landsbygdskommuner 6,1 4,7 2,6 1,2 0,6 0,2Glesbygdskommuner 4,4 3,7 1,8 1,0 0,4 0,1Större övriga kommuner 5,4 3,5 2,1 0,8 0,3 0,1Mindre övriga kommuner 6,6 5,2 3,8 1,4 0,6 0,2

52

Familjedaghem – OrganisationTabell 1.11: Familjedaghemmens storlek 1994 – 1999

Familjedaghem med barn födda 1987 – 1999 (0-12 år), inklusive egna barn, med 2)

Verksamhet 9 eller Familjedag-Verksamhetsår 1-4 barn 5-6 barn 7-8 barn fler barn hem,Huvudman Antal Antal Antal Antal totalt antalFamiljedaghem 1)

1994 Totalt 4 467 8 902 8 976 . 22 345därav kommunal 4 402 8 833 8 876 . 22 111 enskild 65 69 100 . 234





1999 Totalt 2 938 5 307 2 908 1 269 12 422därav kommunal 2 877 5 104 2 743 1 171 11 895 enskild 61 203 165 98 527

53

FAMILJLEDAGHEM


Alla uppgifter om familjedaghem avser den 15 oktober 1999.




* Familjedaghem med barn födda 1987-1999 (0-12 år), inklusive egna barn med – 1-4 barn Antalet familjedaghem med 1-4 barn i 0-12 års ålder

(dagbarnvårdarens egna barn medräknade).

* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv



1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.2) Åren 1994 - 1998 omfattade klassindelnigen för familjedaghemmens storlek även "5 barn" , "6 barn", "7 barn" och "8 eller fler barn".



54

Familjedaghem – Organisation – ModersmålTabell 1.12 A: Barn i familjedaghem med annat modersmål än svenska 1999

Barn, inskrivna i familjedaghem, med annat modersmål än svenska1 år eller yngre 2 år 3 år 4 år

Verksamhet Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Verksamhetsår av in- av in- av in- av in-Huvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivnaFamilje-daghem

1999 Totalt 244 3,8 399 3,6 421 3,5 440 3,7

därav kommunal 236 3,9 385 3,7 410 3,9 427 3,7 enskild 8 2,2 14 2,2 11 1,8 13 2,2

Tabell 1.12 B: Barn i familjedaghem med modersmålsstöd/-undervisning 1999

Barn, med modermålsstöd/-undervisning, inskrivna i familjedaghem1 år eller yngre 2 år 3 år 4 år

Verksamhet Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)Verksamhetsår av in- av in- av in- av in-Huvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivnaFamilje-daghem

1999 Totalt 9 0,1 13 0,1 19 0,2 15 0,1därav kommunal 8 0,1 13 0,1 19 0,2 15 0,1 enskild 1 0,3 0 0,0 0 0,0 0 0,0

55

FAMILJLEDAGHEM

Tabell 1.12 A: Barn i familjedaghem med annat modersmål än svenska 1999 (forts.)

Barn, inskrivna i familjedaghem, med annat modersmål än svenska5 år 6 år eller äldre Totalt

Verksamhet Andel(%) Andel(%) Andel(%)Verksamhetsår av in- av in- av inskrivnaHuvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal i verks. totaltFamilje-daghem

1999 Totalt 412 3,3 310 1,9 2 226 3,2

därav kommunal 393 3,3 302 2,0 2 153 3,3 enskild 19 3,2 8 1,2 73 2,1

Tabell 1.12 B: Barn i familjedaghem med modersmålsstöd/-undervisning 1999 (forts.)

Barn, med modermålsstöd/-undervisning, inskrivna i familjedaghem5 år 6 år eller äldre Totalt

Verksamhet Andel(%) Andel(%) Andel(%)Verksamhetsår av in- av in- av inskrivnaHuvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal i verks. totaltFamilje-daghem

1999 Totalt 25 0,2 28 0,2 109 0,2därav kommunal 23 0,2 28,0 0,2 106 0,2 enskild 2 0,3 0,0 0,0 3 0,1

56

Tabell 1.12 C: Andel barn (i familjedaghem) som har modersmålsstöd/-

undervisning, av barn med annat modersmål än svenska 1999

Barn, med annat modersmål än svenska, som harmodersmålsstöd/-undervisning

Verksamhet 1 år eller 6 år ellerVerksamhetsår yngre 2 år 3 år 4 år 5 år äldre TotaltHuvudman Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Familje-daghem

1999 Totalt 3,7 3,3 4,5 3,4 6,1 9,0 4,9därav kommunal 3,4 3,4 4,6 3,5 5,9 9,3 4,9 enskild 12,5 0,0 0,0 0,0 10,5 0,0 4,1

Förklaringar och definitionerAlla uppgifter om inskrivna barn med modersmålsstöd/-undervisning avser den 15 oktober 1999.




* Barn, inskrivna i familje- Barn, inskrivna i familjedaghem med annat modersmål (annat daghem med annnat moders- dagligt umgängesspråk i familjen) än svenska. mål än svenska – 1 år eller yngre Antal Antal barn, födda 1998 eller senare, inskrivna i familjedaghem med

annat modersmål än svenska. – 1 år eller yngre Andel Andel barn, födda 1998 eller senare, inskrivna i familjedaghem med av inskrivna annat modersmål än svenska av det totala antalet inskrivna barn födda 1998.




* Barn med modersmålsstöd/ Barn, inskrivna i familjedaghem som får stöd/undervisning -undervisning, inskrivna i av modersmålstränare/-lärare (fr o m 1999 särredovisas uppgifterna på förskola familjedaghem respektive familjedaghem). – 1 år eller yngre Antal Antal barn inskrivna i familjedaghem, födda 1998 eller senare,

som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare. – 1 år eller yngre Andel (%) Andel av barn inskrivna i familjedaghem, födda 1998 eller senare,

som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare.

* Barn med annat modersmål Barn, inskrivna i familjedaghem med annat modersmål än svenska än svenska, som har moders- som får stöd/undervisning av modersmålstränare/-lärare (fr o m 1999 särredovisas målsstöd/-undervisning uppgifterna på förskola respektive familjedaghem). – 1 år eller yngre Andel (%) Andel av barn inskrivna i familjedaghem med annat modersmål än svenska,

födda 1998 eller senare, som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare.


Närmast föregående Uppgifterna har inte särredovisats för familjedaghem tidigare.publicering:

Familjedaghem – Organisation – Modersmål

57

FAMILJLEDAGHEM

Tabell 1.13 A: Anställda dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1994 – 1999

Antal dagbarnvårdare därav medPedagogisk Barnskötar- Dagbarn- Annan Ingen

Verksamhet högskole- utbildning vårdarkurs barnavårds- barnavårds- Antal barnVerksamhetsår utbildning (90-100) tim utbildning utbildning per dagbarn-Huvudman Totalt antal Antal Antal Antal Antal Antal vårdare, totalt Familjedaghem 1) 2)

1994 Totalt 22 349 643 5 561 8 666 764 6 715 5,8därav kommunal 22 113 610 5 506 8 640 726 6 631 5,8 enskild 236 33 55 26 38 84 5,9





1999 Totalt 3) 12 497 347 3 715 . 4 797 3 639 5,5därav . kommunal 11 950 266 3 472 . 4 729 3 484 5,5 enskild 547 81 243 . 68 155 6,4


Alla uppgifter om anställda dagbarnvårdare avser den 15 oktober 1999.




* Antal dagbarnvårdare – Totalt antal Totala antalet anställda dagbarnvårdare. – därav med Pedagogisk högskole- Andelen av samtliga anställda dagbarnvårdare som har utbildning Antal förskollärar-/fritidspedagog-/lärarutbildning.

Familjedaghem – Resurser – Personal

58

Familjedaghem – Resurser – PersonalTabell 1.13 B: Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning,

procentuell fördelning 1994 – 1999

Dagbarnvårdaredärav medPedagogisk Barnskötar- Dagbarn- Annan Ingen

Verksamhet högskole- utbildning vårdarkurs barnavårds- barnavårds-Verksamhetsår utbildning (90-100) tim utbildning utbildningHuvudman Totalt antal Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)Familjedaghem

1994 Totalt 22 349 2,9 24,9 38,8 3,4 30,1därav kommunal 22 113 2,8 24,9 39,1 3,3 30,0 enskild 236 14,0 23,3 11,0 16,1 35,6





1999 Totalt 1) 12 497 2,8 29,7 . 38,4 29,1därav . kommunal 11 950 2,2 29,1 . 39,6 29,2 enskild 547 14,8 44,4 . 12,4 28,3

Förklaringar och definitioner (forts.)

* Dagbarnvårdare – Totalt antal Totala antalet anställda dagbarnvårdare. – därav med Pedagogisk Andelen av samtliga anställda dagbarnvårdare som har högskoleutbildning Andel (%) förskollärar-/fritidspedagog-/lärarutbildning.




1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.2) Antalsuppgifter avseende dagbarnvårdare med dagbarnvårdarkurs (90 - 100) tim samlades inte in för 1999.3) Två kommuner har inte kunnat fördela 88(0, 7 %) dagbarnvårdare efter utbildning.En korrigering för bortfallet har skett genom en enkel uppräkning. Vid uppräkningen antas att fördelningen av utbildning i bortfallsgruppen är densamma som i den grupp för vilken man har uppgift om utbildning. Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167

59

FAMILJLEDAGHEM

Tabell 1.13 C: Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1999,


Dagbarnvårdaredärav medFörskollärar-/ Barnskötar- Annan Ingen fritidspedagog- utbildning barnavårds- barnavårds- Antal barn

Spridningsmått /lärarutbildning utbildning utbildning per dagbarn-för kommuner Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) vårdare, totalt

Max 100,0 50,0 100,0 100,0 10,790% 65,5 5,7 79,3 66,7 7,075% 43,1 2,8 59,4 46,9 6,250% 23,9 0,0 34,5 26,0 5,525% 10,5 0,0 11,8 10,4 4,910% 3,2 0,0 0,0 0,0 4,4Min 0,0 0,0 0,0 0,0 3,0


Tabell 1.13 D: Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1999,


Dagbarnvårdaredärav medFörskollärar-/ Barnskötar- Annan Ingen fritidspedagog- utbildning barnavårds- barnavårds- Antal barn/lärarutbildning utbildning utbildning per dagbarn-

Kommungrupper Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) vårdare, totalt Samtliga kommuner 29,5 2,8 38,1 28,9 5,5Storstäder 44,4 7,1 21,8 26,7 4,9Förortskommuner 44,1 4,2 28,9 22,7 5,4Större städer 19,5 2,9 48,2 29,3 5,3Medelstora städer 25,5 1,4 42,9 30,2 5,7Industrikommuner 31,1 1,2 43,3 24,4 5,7Landsbygdskommuner 24,2 1,1 47,7 27,0 6,1Glesbygdskommuner 28,6 5,1 22,0 41,9 5,6Större övriga kommuner 23,2 0,8 30,7 38,5 5,8Mindre övriga kommuner 27,0 1,9 38,2 32,8 5,9För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.

Förklaringar och definitioner, se tabell 1.13 B

60

Tabell 1.14 A: Institutioner och inskrivna barn 1994 – 1999

Fritidshem Inskrivna barnVerksamhetVerksamhetsår 12 årHuvudman Totalt2) 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldre

Totalt antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal AntalFritidshem 1)

1994 Totalt . 178 430 . 25 175 56 399 49 923 33 959 8 631 3 068 1 275därav kommunal . 170 961 . 24 178 54 354 48 042 32 593 7 943 2 711 1 140 enskild . 7 469 . 997 2 045 1 881 1 366 688 357 135

1995 Totalt . 209 985 . 34 291 64 930 55 724 38 905 10 919 3 791 1 425därav kommunal . 200 455 . 32 769 62 419 53 466 37 182 10 088 3 346 1 185 enskild . 9 530 . 1 522 2 511 2 258 1 723 831 445 240

1996 Totalt 5 211 239 439 440 45 022 71 654 62 329 42 639 11 781 4 058 1 516därav kommunal 4 750 228 666 402 43 294 68 746 59 787 40 681 10 859 3 624 1 273 enskild 461 10 773 38 1 728 2 908 2 542 1 958 922 434 243

1997 Totalt 5 070 263 954 362 51 896 79 079 67 225 45 989 12 686 4 885 1 832därav kommunal 4 656 251 697 310 49 975 75 728 64 279 43 775 11 731 4 389 1 510 enskild 414 12 257 52 1 921 3 351 2 946 2 214 955 496 322

1998 Totalt3) 5 797 301 065 530 66 079 82 925 76 235 53 253 14 516 5 516 2 010därav kommunal 5 320 287 364 456 63 394 79 412 73 061 50 613 13 690 4 977 1 761 enskild3) 477 13 701 74 2 685 3 514 3 174 2 640 826 539 249

1999 Totalt4) 4 229 332 168 1 253 80 083 87 282 80 271 60 243 15 242 5 382 2 412därav kommunal5) 3 933 309 628 1 086 75 120 81 534 75 004 55 952 14 011 4 894 2 027 pojkar . 162 434 501 38 834 42 163 39 213 29 691 7 928 2 863 1 242 flickor . 147 194 585 36 286 39 371 35 791 26 261 6 083 2 031 785därav enskild6) 296 22 540 167 4 963 5 748 5 267 4 291 1 231 488 385 pojkar . 11 433 80 2 498 2 870 2 702 2 208 640 230 205 flickor . 11 107 87 2 465 2 878 2 565 2 083 591 258 180

Fritidshem – Organisation

61

FRITIDSHEM

Tabell 1.14 B: Andel barn inskrivna i fritidshem 1994 – 1999

Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen vid respektive ålder

Verksamhet 12 årVerksamhetsår Totalt 5 år 6 år 6 - 9 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldreHuvudman Andel (%) Andel (%) Andel (%)Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)Fritidshem 1)

1994 Totalt 24,3 . 21,6 37,8 51,4 46,4 32,5 8,6 3,1 1,3därav kommunal 23,3 . 20,7 36,3 49,6 44,6 31,2 7,9 2,8 1,2 enskild 1,0 . 0,9 1,4 1,9 1,7 1,3 0,7 0,4 0,1

1995 Totalt 27,7 . 28,6 42,7 55,6 50,7 36,1 10,4 3,8 1,5därav kommunal 26,5 . 27,3 40,9 53,5 48,7 34,5 9,6 3,3 1,2 enskild 1,3 . 1,3 1,8 2,2 2,1 1,6 0,8 0,4 0,2

1996 Totalt 26,2 0,3 35,5 46,8 59,7 53,4 38,8 10,9 3,9 1,5därav kommunal 25,1 0,3 34,1 44,9 57,3 51,2 37,0 10,1 3,5 1,3 enskild 1,2 0 1,4 1,9 2,4 2,2 1,8 0,9 0,4 0,2

1997 Totalt 28,2 0,3 41,2 49,8 62,2 56,0 39,3 11,5 4,5 1,7därav kommunal 26,9 0,3 39,7 47,7 59,6 53,5 37,4 10,6 4,1 1,4 enskild 1,3 0 1,5 2,1 2,6 2,5 1,9 0,9 0,5 0,3

1998 Totalt 31,7 0,5 53,5 56,0 65,8 59,9 44,2 12,4 5,0 1,9därav kommunal 30,2 0,4 51,3 53,6 63,0 57,4 42,0 11,7 4,5 1,6 enskild 1,4 0,1 2,2 2,4 2,8 2,5 2,2 0,7 0,5 0,2

1999 Totalt 34,7 1,1 68,1 62,2 70,5 63,6 47,2 12,6 4,6 2,2därav kommunal 32,4 1,0 63,8 58,1 65,9 59,4 43,9 11,6 4,2 1,8 pojkar 17,0 0,4 33,0 30,3 34,1 31,0 23,3 6,6 2,4 1,1 flickor 15,4 0,5 30,8 27,8 31,8 28,3 20,6 5,0 1,7 0,7

därav enskild 2,4 0,1 4,2 4,1 4,6 4,2 3,4 1,0 0,4 0,3 pojkar 1,2 0,1 2,1 2,1 2,3 2,1 1,7 0,5 0,2 0,2 flickor 1,2 0,1 2,1 2,0 2,3 2,0 1,6 0,5 0,2 0,2

62


Alla uppgifter om institutioner och inskrivna barn i fritidshem avser den 15 oktober 1999.

* Institution En eller flera byggnader som har gemensam adress.

* Verksamhet Verksamhet i fritidshem.



* Fritidshem Totalt antal Samtliga institutioner med fritidhemsverksamhet.

* Inskrivna barn – Totalt antal Samtliga barn inskrivna i fritidshem. – 5 år antal Barn födda 1994 inskrivna i fritidshem.

* Inskrivna barn – Totalt andel (%) Andelen barn inskrivna i fritidshem av samtliga barn. – 5 år andel (%) Andelen barn födda 1994 inskrivna i fritidshem av samtliga barn födda 1994.




1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997 därefter den 15 oktober.2) För år 1994 och 1995 saknas uppgifter för barn under 6 års ålder.3) Vissa uppgifter har korrigerats efter publiceringen av Skolverkets rapport nr 167.4) Två kommuner har inte, helt eller delvis, kunnat fördela 91 (0,02 %) inskrivna barn efter kön.

5) En kommun har inte kunnat fördela inskrivna barn efter kön (66 barn). 6) En kommun har inte kunnat fördela inskrivna barn efter kön (25 barn). En korrigering för bortfallet har skett genom en enkel uppräkning. Vid uppräkningen antas attkönsfördelningen i bortfallsgruppen är densamma som i den grupp för vilken man har uppgift om kön.


63

FRITIDSHEM

Tabell 1.14 C: Inskrivna barn i fritidshem efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner


12 årSpridningsmått 6-12- år 6 år 6 - 9 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldreför kommuner Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)

Max 68,2 110,9 90,0 108,2 92,5 92,6 65,8 32,6 23,290% 45,3 80,8 70,4 80,6 74,8 57,4 23,8 9,2 4,175% 39,6 71,0 62,9 72,4 64,8 47,0 17,0 5,8 2,550% 33,2 62,4 53,1 62,4 54,0 36,5 11,3 3,3 1,225% 28,0 53,6 45,6 53,8 44,0 27,8 6,1 1,2 0,410% 23,6 44,2 38,7 45,8 37,1 20,3 3,3 0,4 0,0Min 10,6 2,0 17,8 9,7 13,2 2,4 0,0 0,0 0,0

För förklaring av spridningsmått, se sida 2

Tabell 1.14 D: Inskrivna barn i fritidshem efter ålder 1999, medelvärden för kommungrupper


12 år6-12- år 6 år 6 - 9 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldre

Kommungrupper Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)Samtliga kommuner 39,2 68,1 62,2 70,5 63,6 47,2 12,6 4,6 2,2Storstäder 47,4 83,2 76,7 81,4 78,3 64,0 7,2 3,3 2,9Förortskommuner 44,2 66,2 68,2 76,5 71,7 58,2 15,1 6,2 2,1Större städer 41,8 72,2 66,8 75,6 69,1 50,7 11,5 4,2 2,4Medelstora städer 35,5 63,0 55,4 66,0 55,8 38,1 16,2 5,1 2,0Industrikommuner 33,3 62,5 52,6 60,9 52,5 36,0 12,9 4,2 1,5Landsbygdskommuner 30,4 56,9 48,6 57,1 47,9 33,9 12,5 4,5 1,4Glesbygdskommuner 27,8 55,5 44,6 53,8 44,5 27,0 12,1 3,5 2,3Större övriga kommuner 34,3 61,2 53,9 61,3 54,8 39,5 14,6 5,1 2,4Mindre övriga kommuner 30,9 59,1 49,0 58,1 48,7 32,1 11,6 3,7 1,6För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2

Förklaringar och definitioner, se tabell 1.14 A och B

Fritidshem – Organisation

64

Fritidshem – Resurser – PersonalTabell 1.15 A: Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning) 1994 – 1999

Antal års- Antal barn per Antal årsarbetare medarbetare, Årsarbe- Årsarbet. Förskollä- Fritids- Lärarut- Barnsköt.- Fritidsled.- Annan Ingen

Verksamhet totalt tare, med hög- rarutbildn pedagog- bildning utbildning utbildning barna- barnav.Verksamhetsår totalt skoleut- utbildning vårdsutb. utbildningHuvudman bildningFritidshem 1)

1994 Totalt 16 871 10,6 15,8 3 145 8 121 . 4 564 582 130 329därav kommunal 16 476 10,4 15,5 3 086 7 976 . 4 495 539 105 275 enskild 395 18,9 36,6 59 145 . 69 43 25 54



1997 Totalt 21 262 12,4 17,9 5 273 9 445 332 4 505 731 291 685därav kommunal 20 404 12,3 17,6 5 119 9 200 285 4 354 653 237 556 enskild 858 14,3 30,7 154 245 47 151 78 54 129

1998 Totalt2)3) 18 998 15,5 23,0 4 654 7 837 163 4 332 717 223 776därav kommunal3) 18 038 15,6 22,8 4 465 7 594 113 4 096 639 181 653 enskild3) 960 14,2 28,4 189 243 50 236 78 42 123

1999 Totalt 18 656 17,8 26,2 4 411 5 685 1 677 4) .. 663 4) .. 4) ..därav kommunal 17 533 17,7 25,6 4 229 5 450 1 553 .. 602 .. .. enskild 1 123 20,1 38,8 182 235 124 .. 61 .. ..

65

FRITIDSHEM

Tabell 1.15 B: Andel anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning) 1994 – 1999

ÅrsarbetareTotalt Förskol- Fritids- Lärarut- Barn- Fritids- Annan Ingen

Verksamhet Antal lärarut- pedagog bildning skötar- ledar- barnav.- barnav.-Verksamhetsår bildning Andel (%) Andel (%) utbildning utbildning utbildning utbildningHuvudman Andel(%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)Fritidshem 1)

1994 Totalt 16 871 18,6 48,1 . 27,1 3,4 0,8 2,0därav kommunal 16 476 18,7 48,4 . 27,3 3,3 0,6 1,7 enskild 395 14,9 36,7 . 17,5 10,9 6,3 13,7



1997 Totalt 21 262 24,8 44,4 1,6 21,2 3,4 1,4 3,2därav kommunal 20 404 25,1 45,1 1,4 21,3 3,2 1,2 2,7 enskild 858 17,9 28,6 5,5 17,6 9,1 6,3 15,0

1998 Totalt2)3) 18 998 24,9 41,8 0,9 23,2 3,9 1,2 4,2därav

kommunal3) 18 038 25,2 42,7 0,6 23,1 3,6 1,0 3,7 enskild3) 960 19,6 25,1 5,2 24,7 8,1 4,3 12,9

1999 Totalt 18 656 23,6 30,5 9,0 4) .. 3,6 4) .. 4) ..därav kommunal 17 533 24,1 31,1 8,9 .. 3,4 .. .. enskild 1 123 16,2 21,0 11,1 .. 5,4 .. ..

66

Tabell 1.15 C: Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning) 1999, spridningsmått för kommuner

Antal barn per Årsarbetare med

Årsarbe- Årsarbet. Förskollä- Fritids- Lärarut- Fritidsled.-tare med hög- rarutbildn pedagog- bildning utbildning

Spridningsmått för Totalt skoleut- Andel (%) utbildning Andel (%) Andel (%) kommuner bildning Andel (%) Max 30,4 74,4 85,7 71,6 37,1 20,3 90% 22,3 37,5 43,2 46,1 15,7 9,1 75% 19,8 30,8 33,1 35,3 10,8 4,9 50% 17,4 24,6 26,3 26,7 6,7 2,4 25% 14,4 21,0 19,5 19,9 3,5 0,0 10% 12,4 17,4 13,8 13,3 0,0 0,0 Min 9,8 12,6 0,0 0,0 0,0 0,0


Tabell 1.15 D: Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning) 1999, medelvärden för kommungrupper


Årsarbe- Årsarbet. Förskollä- Fritids- Lärarut- Fritidsled.-tare med hög- rarutbildn pedagog- bildning utbildningTotalt skoleut- Andel (%) utbildning Andel (%) Andel (%)

Kommungrupper bildning Andel (%)Samtliga kommuner 17,8 26,2 23,6 30,5 9,0 3,6 Storstäder 17,1 28,7 17,7 26,3 10,0 3,9 Förortskommuner 18,1 31,0 18,2 24,4 9,5 4,9 Större städer 19,2 24,5 25,4 40,0 9,8 2,6 Medelstora städer 18,2 24,8 27,4 32,2 9,6 3,2 Industrikommuner 16,5 23,9 28,3 27,3 8,0 3,9 Landsbygdskommuner 16,3 24,8 28,8 25,2 7,2 2,9 Glesbygdskommuner 14,5 23,6 27,9 22,2 4,7 4,5 Större övriga kommuner 17,0 26,3 24,8 27,8 6,1 3,9 Mindre övriga kommuner 16,3 23,0 30,4 29,9 6,9 2,3

För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.

Fritidshem – Resurser – Personal

67

FRITIDSHEM


Alla uppgifter om anställda och årsarbetare i fritidshem avser den 15 oktober 1999.

* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv



* Antal årsarbetare, totalt Antal anställda omräknat till heltidstjänster.

* Antal barn per – årsarbetare, totalt Antalet inskrivna barn per årsarbetare (oavsett utbildning). – årsarbetare med högskole- Antalet inskrivna barn per årsarbetare med pedagogisk högskole- utbildning utbildning (här ingår personer som tidigare förklarats behöriga

till statligt reglerade tjänster och personer som haft för-ordnande som behöriga).

1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997 därefter den 15 oktober.2) Bortfallet för år 1998 uppskattas till ca 500 årsarbetare.3) För år 1998 saknar ca 300 årsarbetare uppgift om utbildning.4) Uppgifter om barnskötar- och barnavårdsutbildning har tidigare hämtats från huvudmannens uppgifts- lämnare. Fr.o.m. 1999 hämtas uppgifterna nästan uteslutande från högskoleregistret. Barnskötar- och barnavårdsutbildningar är till stor del gymnasiala och saknas i detta register, och uppgiften kan därför inte publiceras.



68

Tabell 1.16: Öppen fritidsverksamhet, öppethållande per vecka 1999

Öppen fritidsverksamhet, avdeln. med öppethållande/vecka AvdelningarVerksamhet högst 15 tim. 16-20 tim. 21- timmar Totalt därav Verksamhetsår antal i samma org. övrigaHuvudman Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) som skolan avdelningar

Öppen fritidsverksamhet

1999 Totalt 97 24,0 178 44,0 130 32,1 405 229 176därav kommunal 83 22 166 44 127 34 376 225 151 enskild 14 48 12 41 3 10 29 4 25

Förklaringar och definitionerAlla uppgifter om öppen fritidsverksamhet avser den 15 oktober 1999.

* Verksamhet Verksamhet i öppen fritidsverksamhet riktad till 10 - 12 åringari skolbarnsomsorg utan inskrivningsförfarande.



* Öppen fritidsverksamhet, Institutionernas normala öppethållande per vecka. avdelningar med öppet- hållande/vecka - Högst 15 tim Antal Antal avdelningar med högst 15 timmars öppet-

hållande per vecka. - Högst 15 tim Andel (%) Andel avdelningar med högst 15 timmars öppet-

hållande per vecka av det totala antalet avdelningar.

* Avdelningar - Totalt antal Antal avdelningar totalt, oavsett organisation.

- I samma organisation som skolan Avdelningar som har samma ledning (rektor) som en grund- eller särskola.

- Övriga avdelningar Avdelningar som inte har samma ledning (rektor) som en grund- eller särskola






Öppen fritidsverksamhet – Organisation

69

ÖPPEN

FRITIDSVERKSAMHET

70

Tabell 2.1 A: Antal elever i förskoleklass 1999/2000

Kommuner Skolor Elever i förskoleklassVerksamhetsformer med förskole- med förskole-Läsår klass klass Totalt Antal Antal AntalHuvudman Antal Antal antal2) 5 år 6 år 7 år

Förskoleklass

1999/2000 Totalt 285 4 012 112 251 1 534 109 561 1 156

Antal pojkar1) . . 57 236 678 55 783 775 Antal flickor1) . . 55 015 856 53 778 381

Kommunal 284 3 749 107 352 1 057 105 207 1 088 därav med gemensam rektor med grundskola 282 3 643 104 718 943 102 755 1 020 gemensam rektor med särskola 76 106 244 20 182 42 ej gemensam rektor med grund-/särskola 35 . 2 390 94 2 270 26


Fristående/enskild 111 263 4 899 477 4 354 68 därav förskoleklass vid fristående 100 254 3 842 458 3 334 50 grundskola förskoleklass vid fristående 2 3 20 9 4 7 särskola enskild förskoleklass 50 6 1 037 10 1 016 11


Tabell 2.1 B: Andel elever i förskoleklass 1999/2000

Elever i förskoleklass av totalt Verksamhetsformer antal i befolkningenLäsår Andel (%) Andel (%) Andel (%)Huvudman 5 år 6 år 7 år

Förskoleklass1999/2000 Totalt 1,4 93,1 0,9 Antal pojkar 1,2 92,8 1,2 Antal flickor 1,6 93,4 0,6

Kommunal 0,9 89,4 0,9 därav med gemensam rektor med grundskola 0,8 87,3 0,8 gemensam rektor med särskola 0,0 0,2 0,0 ej gemensam rektor med grund-/särskola 0,1 1,9 0,0

Fristående/enskild 0,4 3,7 0,1 därav förskoleklass vid fristående 0,4 2,8 0,0 grundskola förskoleklass vid fristående 0,0 0,0 0,0 särskola enskild förskoleklass 0,0 0,9 0,0

Förskoleklass – Organisation

71

FÖRSKOLEKLASS

Tabell 2.1 C: Elever i förskoleklass läsåret 1999/2000,


Elever i förskoleklass av totaltantal i befolkningen

Spridningsmått 5-åringar 6-åringar 7-åringarför kommuner Andel (%) Andel (%) Andel (%)

Max 20,5 111,0 12,1 90% 2,5 100,6 1,9 75% 1,3 99,0 1,3 50% 0,4 97,0 0,6 25% 0,0 94,2 0,0 10% 0,0 88,9 0,0 Min 0,0 0,0 0,0


Tabell 2.1 D: Elever i förskoleklass läsåret 1999/2000,


Inskrivna elever i förskoleklass av totaltantal i befolkningen5-åringar 6-åringar 7-åringar

Kommungrupper Andel (%) Andel (%) Andel (%)

Samtliga kommuner 1,4 93,1 0,9 Storstäder 2,6 92,0 1,2 Förortskommuner 2,1 91,1 0,6 Större städer 1,1 93,4 1,1 Medelstora städer 0,6 92,5 0,9 Industrikommuner 0,6 97,8 0,7 Landsbygdskommuner 1,0 95,4 0,7 Glesbygdskommuner 1,6 96,6 0,8 Större övriga kommuner 0,4 91,0 0,9 Mindre öviga kommuner 1,4 95,1 1,2


Förskoleklass – Organisation

72


Uppgifter om elever avser den 15 oktober eller närliggande vardag.

* Kommuner med förskoleklass Antal kommuner där förskoleklassverksamhet bedrivs.

* Skolor med förskoleklass Antal skolor (eller flera skolhus som ligger nära varandra)där verksamhet i förskoleklass bedrivs.Raden: Enskild förskoleklass omfattar även sameskolan och specialskolan.

*Elever i förskoleklass-Totalt Totalt antal elever. - 5 år Elever födda 1994 eller senare.- 6 år Elever födda 1993.- 7 år Elever födda 1992 eller tidigare.

* Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och självanordnar och utför.

*Fristående Verksamhet med annan huvudman än kommunen.

* Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,men som drivs av annan huvudman än kommunen.Här ingår elever i sameskolan och specialskolan som går i förskoleklass.

* Andel elever i förskoleklass av Andel av folkbokförda elever i respektive åldersklass den totalt antal i befolkningen 15 oktober 1999, som fanns i förskoleklass.

1) Uppgift om kön saknas för totalt 783 barn. Uppgiften är bortfallskorrigerad.2) Summan har korrigerats efter publicering av Skolverksrapport nr 183, Jämförelsetal för huvudmän. Se även bilaga 1.

Ytterligare information finns i bilaga 1.


73

FÖRSKOLEKLASS

Förskoleklass – Organisation – Modersmål

Tabell 2.2: Elever i förskoleklass med annat modersmål än svenska 1999/2000

Verksamhet Antal elever i förskoleklassLäsår med annat modersmål än som får stöd i annat modersmål som får stöd i svenska somHuvudman svenska än svenska andraspråk1)

Modersmål Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor

Förskoleklass

1999/2000 Totalt 11 881 6 205 5 676 4 105 2 129 1 976 3 149 1 687 1 462 därav

Kommunal förskoleklass 10 996 5 762 5 234 3 813 1 976 1 837 2 949 1 588 1 361 Fristående förskoleklass 813 403 410 282 148 134 200 99 101 Enskild förskoleklass 72 40 32 10 5 5 . . .

däravAlbanska 777 395 382 219 100 119 212 125 87 Arabiska 2 055 1 110 945 769 416 353 660 348 312 Bosniska/Kroatiska/ 1 138 579 559 256 127 129 192 99 93 SerbiskaEngelska 594 300 294 257 133 124 99 57 42 Finska 1 022 536 486 307 148 159 171 92 79 Kurdiska 438 237 201 134 67 67 183 97 86 Persiska 599 334 265 258 141 117 135 68 67 Polska 304 158 146 114 57 57 40 23 17 Spanska 847 452 395 375 209 166 181 112 69 Turkiska 445 225 220 186 87 99 183 93 90 Övriga språk 3 662 1 879 1 783 1 230 644 586 1 093 573 520



* Antal elever i förskoleklass med Antal elever med annat modersmål (annat dagligt umgängesspråk)- annat modersmål än svenska än svenska.

- som får stöd i annat modersmål Antal elever med annat modersmål än svenska som får stöd/ än svenska undervisning i sitt modersmål av modersmålstränare/-lärare.

- som får stöd i svenska som andra Antal elever som får stöd/undervisning i svenska som andra språk. språk

1) Uppgift om elever med annat modersmål än svenska, som får stöd i svenska som andraspråk, samlas ej in för enskild förskoleklass. I same- och specialskolan var antalet elever 0.

Ytterligare information finns i bilaga 1.

Närmast föregående publicering: Motsvarande uppgifter om förskoleklassverksamheten har intepublicerats tidigare.

74

Förskoleklass – Resurser – PersonalTabell 2.3 A: Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare,

(fördelade efter utbildning) 1999/2000

Antal års- Antal elever per Antal årsarbetare med

arbetare, Årsarbe- Årsarbet. Hög- därav

Verksamhet totalt tare, med hög- skoleut- Förskol- Fritids- Lärarut- Fritids-Läsår totalt skoleutbildning lärarut- pedagog bildning ledar-

Huvudman bildning 1) 1) utbildning utbildning utbildn.

Förskoleklass

1999/2000 Totalt 8 969 12,5 14,6 7 676 6 213 600 741 61

Kommunal 8 599 12,5 14,5 7 391 6 024 582 672 54därav medgemensam rektor med grundskola/särskola 8 390 12,5 14,5 7 214 5 857 575 668 53ej gemensam rektor med grund-/särskola 209 11,4 13,5 177 166 7 3 1

Fristående/enskild 369 13,2 17,1 285 189 18 70 7därav fristående förskoleklass vid friståendegrundskola/särskola 277 13,8 18,4 209 129 13 58 5enskild förskoleklass 92 11,3 13,5 77 60 5 12 2

Tabell 2.3 B: Andel anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare,

(fördelade efter utbildning) 1999/2000

Antal års- Andel (%) årsarbetare medVerksamhet arbetare, Högskole- Förskol- Fritids- Lärarut- Fritids-Läsår totalt utbild- lärarut- pedagog bildning ledar-

Huvudman ning 1) utbildning utbildning utbildn.

Förskoleklass

1999/2000 Totalt 8 969 85,6 69,3 6,7 8,3 0,7

Kommunal 8 599 85,9 70,1 6,8 7,8 0,6därav medgemensam rektor med grundskola/särskola 8 390 86,0 69,8 6,9 8,0 0,6ej gemensam rektor med grund-/särskola 209 84,3 79,4 3,4 1,5 0,4

Fristående/enskild 369 77,2 51,2 4,9 18,9 1,9därav fristående förskoleklass vid friståendegrundskola/särskola 277 75,2 46,6 4,5 20,8 1,7enskild förskoleklass 92 83,5 64,8 5,8 12,9 2,4

75

FÖRSKOLEKLASS

Tabell 2.3 C: Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare,

(fördelade efter utbildning) 1999, spridningsmått för kommuner


Årsarbe- Årsarbet. Förskollä- Fritids- Lärarut- Fritidsled.-tare med hög- rarutbildn pedagog- bildning utbildning

Spridningsmått Totalt skoleut- Andel (%) utbildning Andel (%) Andel (%)

för kommuner bildning 1) Andel (%)Max 22,3 32,0 100,0 33,3 49,9 13,9 90% 17,5 21,2 90,4 13,0 12,9 1,6 75% 15,1 17,5 82,4 8,5 9,3 0,4 50% 12,9 14,9 73,6 4,6 6,0 0,0 25% 11,2 12,6 66,2 0,8 1,5 0,0 10% 9,7 10,5 58,4 0,0 0,0 0,0 Min 7,8 8,8 33,2 0,0 0,0 0,0


Tabell 2.3 D: Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare,

(fördelade efter utbildning) 1999, medelvärden för kommungrupper


Årsarbe- Årsarbet. Förskollä- Fritids- Lärarut- Fritidsled.-tare med hög- rarutbildn pedagog- bildning utbildningTotalt skoleut- Andel (%) utbildning Andel (%) Andel (%)

Kommungrupper bildning 1) Andel (%)Samtliga kommuner 12,5 14,6 69,3 6,7 8,3 0,7 Storstäder 11,9 14,9 53,9 9,2 13,7 1,6 Förortskommuner 11,9 14,8 65,4 4,8 8,2 0,6 Större städer 12,8 14,2 73,0 7,4 8,6 0,5 Medelstora städer 12,7 14,4 74,7 6,8 5,8 0,4 Industrikommuner 13,1 14,8 74,4 6,3 6,3 0,7 Landsbygdskommuner 13,6 16,5 70,7 5,6 5,9 0,3 Glesbygdskommuner 11,3 12,9 76,4 4,5 5,9 0,4 Större övriga kommuner 12,7 14,3 73,0 6,2 8,1 0,7 Mindre övriga kommuner 13,3 15,3 76,1 5,2 4,1 0,5


76



* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv

anordnar och utför. – Fristående Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för

men som drivs av fristående skola. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för

men som drivs av t.ex. föräldrakooperativ, personalkooperativ, bolag, sameskola eller specialskola.

* Antal elever per – Årsarbetare, totalt Antalet inskrivna elever per årsarbetare (oavsett utbildning). – Årsarbetare med Antalet inskrivna elever per årsarbetare med pedagogisk högskole- högskoleutbildning utbildning.

* Antal årsarbetare Antal anställda omräknat till heltidstjänster.

1) I summa årsarbetare med högskoleutbildning ingår också personer som tidigare förklarats behöriga till

statligt reglerade tjänster och personer som haft förordnande som behöriga. Dessa särredovisas inte i tabellen.



77

FÖRSKOLEKLASS

78

Tabell 3.1 A: Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000

Antal Antal Antal Antal Antal elever per Elever bosatta i Elever i underv. Antal asyl-Läsår skolkom- rektors- skolor elever Kommun Skola annan kommun på annat sätt - sökande Huvudman muner områden Antal Andel (%) enligt skollagen elever

1995/96 288 3 234 4 934 938 869 3 260 190 . . . .därav Kommun 288 3 000 4 690 918 490 3 189 196 6 314 0,7 87 2 242 Sameskola 6 1 6 132 22 22 . . . . Fristående 100 233 238 20 247 202 85 . . . .



1998/99 288 3 340 4 992 1 010 227 3 508 202 . . . .därav Kommun 288 3 013 4 655 979 374 3 401 210 7 766 0,8 81 1 521 Sameskola 6 1 6 171 29 29 . . . . Fristående 124 326 331 30 682 247 93 . . . .

1999/2000 289 3 389 5 048 1 034 881 3 581 205 . . . .därav Kommun 289 3 019 4 671 999 551 3 459 214 8 495 0,8 89 2 033 Sameskola 6 1 6 155 26 26 . . . . Fristående 131 369 371 35 175 269 95 . . . .

Tabell 3.1 B: Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)

Antal Antal Antal Antal Elever bosatta i Elever i underv. Antal asyl-

Spridningsmått rektors- skolor elever elever annan kommun på annat sätt - sökande för kommuner områden per skola Antal Andel(%) enligt skollagen elever

Max 125 189 60 739 405 1 597 10,3 9 192 90% 22 31 7 146 289 51 2,0 1 10 75% 11 18 3 866 235 27 0,9 0 1 50% 6 11 1 926 196 11 0,5 0 0 25% 4 7 1 258 145 5 0,3 0 0 10% 3 5 820 116 2 0,1 0 0 Min 1 2 320 80 0 0,0 0 0


Grundskolan – Organisation

79

GRUNDSKOLA

Tabell 3.1 C: Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)

Antal Antal Antal Antal Elever bosatta i Elever i underv. Antal asyl-rektors- skolor elever elever annan kommun på annat sätt - sökande

Kommungrupper områden per skola Antal Andel (%) enligt skollagen elever

Samtliga kommuner 10 16 3 459 214 29 0,8 0 7 Storstäder 97 146 41 625 285 657 1,8 0 160 Förortskommuner 11 16 4 312 276 60 1,5 0 3 Större städer 30 43 10 158 236 44 0,4 1 14 Medelstora städer 13 19 3 878 205 24 0,6 0 6 Industrikommuner 6 9 1 751 190 11 0,6 0 8 Landsbygdskommuner 6 9 1 579 167 12 0,7 0 0 Glesbygdskommuner 4 9 911 106 7 0,8 1 2 Större övriga kommuner 8 14 2 551 179 18 0,7 0 11 Mindre öviga kommuner 4 8 1 329 165 14 1,1 0 0



Uppgifter om elever avser den 15 oktober eller närliggande vardag respektive läsår.

* Huvudman Huvudman för grundskola kan vara kommun eller friståendehuvudman. Sameskolan har staten som huvudman.

* Skolkommun Kommun där grundskoleundervisning bedrivs.

* Rektorsområde Rektors ansvarsområde vare sig det omfattade en ellerflera skolor.

* Skola Ett skolhus eller flera skolhus som ligger nära varandraoch där grundskoleutbildning bedrivs.

* Antal elever per Totalt antal elever dividerat med totalt antal – kommun – kommuner– skola – skolor

* Antal elever bosatta i annan kommun Antal av alla elever i kommunens grundskola som är folkbokförda i annan kommun.

* Andel elever (%) bosatta i annan Andel av alla elever i kommunens grundskola som är kommun folkbokförda i annan kommun.

* Elever i undervisning på annat sätt Antal elever som med stöd av skollagen medgivits fullgöra - enligt skollagen skolplikten på annat sätt - enligt skollagen t ex undervisning i

hemmet, på sjukhus etc

* Antal asylsökande elever Antal asylsökande barn i grundskoleåldern som kommunenanordnar undervisning för enl. förordningen i SKOLFS 1993:21.Eleverna är inte medräknade i antalet elever i huvudmannensskolor eller i antalet berättigade till modersmålsundervisning.



80

Tabell 3.1 D: Skolor och elever läsåret 1999/2000, fristående skolor

Skolkommuner Skolor Elever Elever perInriktning skolaLänsfördelning Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal

Summa inriktning 131 100,0 371 100,0 35 175 100,0 95 Allmän 71 54,2 121 32,6 10 846 30,8 90 Speciell pedagogik 69 52,7 135 36,4 12 170 34,6 90 Konfessionell 34 26,0 55 14,8 5 071 14,4 92 Språklig/etnisk 11 8,4 17 4,6 2 729 7,8 161 Speciell ämnesprofil 15 11,5 17 4,6 2 582 7,3 152 Internationella 3 2,3 6 1,6 1 382 3,9 230 Internatskolor 3 2,3 3 0,8 174 0,5 58 Övriga 14 10,7 17 4,6 221 0,6 13

Summa län 131 100,0 371 100,0 35 175 100,0 95 Stockholms 22 16,8 124 33,4 14 304 40,7 115 Uppsala 3 2,3 16 4,3 1 647 4,7 103 Södermanland 6 4,6 13 3,5 695 2,0 53 Östergötland 7 5,3 16 4,3 1 608 4,6 101 Jönköping 3 2,3 5 1,3 187 0,5 37 Kronoberg 2 1,5 2 0,5 80 0,2 40 Kalmar 3 2,3 5 1,3 219 0,6 44 Gotland 1 0,8 4 1,1 125 0,4 31 Blekinge 3 2,3 4 1,1 295 0,8 74 Skåne 19 14,5 50 13,5 3 148 8,9 63 Halland 5 3,8 10 2,7 745 2,1 75 Västra Götalands län 22 16,8 66 17,8 8 127 23,1 123 Värmland 5 3,8 5 1,3 165 0,5 33 Örebro 4 3,1 11 3,0 797 2,3 72 Västmanland 1 0,8 6 1,6 1 004 2,9 167 Dalarna 5 3,8 5 1,3 567 1,6 113 Gävleborg 5 3,8 6 1,6 238 0,7 40 Västernorrland 3 2,3 4 1,1 207 0,6 52 Jämtland 2 1,5 2 0,5 77 0,2 39 Västerbotten 6 4,6 12 3,2 687 2,0 57 Norrbotten 4 3,1 5 1,3 253 0,7 51


81

GRUNDSKOLA

Tabell 3.1 E: Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (fristående skolor)

Antal Antal Antal skolor 1) elever elever

Kommungrupper per skola

Samtliga kommuner 3 269 95 Storstäder 29 4 570 158 Förortskommuner 2 190 87 Större städer 4 336 95 Medelstora städer 1 61 73 Industrikommuner 0 10 43 Landsbygdskommuner 0 17 46 Glesbygdskommuner 0 7 29 Större övriga kommuner 1 45 52 Mindre övriga kommuner 1 20 35



Uppgifter om elever avser den 15 oktober 1999.

* Skolkommun Kommun där grundskoleundervisning bedrivs vid fristående skolor.


* Antal elever per Totalt antal elever dividerat med totalt antal – skola – skolor

1) Medelvärdet kan vara så lågt att det blir 0 vid avrundning.



82

Grundskolan – OrganisationTabell 3.1 F: Grundskolor med förskoleklass och fritidshem läsåret 1999/2000. Skolor, elever och inskrivna barn

Skolor med elever i årskurserna 1-3Antal skolor därav med förskoleklass, men inte fritidshem därav med fritidshem, men inte förskoleklass

Läsår Antal skolor Antal elever Antal elever Antal skolor Antal elever Antal barnHuvudman i åk 1-3 i förskoleklass i åk 1-3 i fritidshem

1999/2000 4 315 241 13 573 4 258 231 15 015 12 917 därav Kommun 3 974 216 12 617 3 927 179 13 256 11 408 Sameskola 6 1 8 6 0 0 0 Fristående 335 24 948 325 52 1 759 1 509

Tabell 3.1 F: Grundskolor med förskoleklass och fritidshem läsåret 1999/2000. Skolor, elever och inskrivna barn (forts.)

Skolor med elever i årskurserna 1-3Läsår därav med både förskoleklass och fritidshemHuvudman Antal skolor Antal elever Antal elever Antal barn

i åk 1-3 i förskoleklass i fritidshem

1999/2000 3 634 338 994 107 757 297 789 därav Kommun 3 401 328 770 103 901 286 627 Sameskola 4 61 32 38 Fristående 229 10 163 3 824 11 124




* Antal elever i åk 1-3 Antal elever i årskurserna 1-3, där det dessutom finns antingenförskoleklass eller fritidshem vid skolan.

* Antal elever i förskoleklass Antal elever i förskoleklass på grundskolor med någon av årskurserna 1, 2 eller 3.

* Antal barn i fritidshem Antal barn i fritidshem på grundskolor med någon avårskurserna 1, 2 eller 3.


Närmast föregående publicering: Liknande uppgifter har ej tidigare publicerats.

83

GRUNDSKOLA

84

Tabell 3.2 A: Skolstorlek läsåret 1999/2000, samtliga skolor 1) 4 315

Skolstorlek Antal skolor med olika årskurskombinationer Samtliga skolor Samtliga elever(Antal elever) 1-3 4-6 7-9 1-6 1-3, 7-9 4-9 1-9 Antal Andel (%) Antal Andel (%)

- 49 211 21 56 439 3 31 53 814 16,1 22 020 2,1 50 - 99 232 31 1 623 0 2 56 945 18,7 67 617 6,5

100 - 199 129 25 23 884 0 10 111 1 182 23,4 169 677 16,4 200 - 299 10 5 75 603 1 36 96 826 16,4 204 599 19,8 300 - 399 0 0 110 300 0 69 111 590 11,7 203 417 19,7 400 - 499 0 0 70 79 0 69 143 361 7,2 160 821 15,5 500 - 599 0 0 34 13 0 36 88 171 3,4 92 792 9,0 600 - 699 0 0 4 2 0 14 70 90 1,8 58 152 5,6 700 - 799 0 0 2 1 0 5 31 39 0,8 28 882 2,8 800 - 899 0 0 1 0 0 2 17 20 0,4 16 895 1,6 900 - 999 0 0 0 0 0 0 5 5 0,1 4 609 0,4

1000 - 0 0 0 0 0 1 4 5 0,1 5 400 0,5

Samtliga skolor 582 82 376 2 944 4 275 785 5 048 . . .Andel (%) 11,5 1,6 7,4 58,3 0,1 5,4 15,6 . 100,0 . .

Samtliga elever 41 076 7 149 115 271 481 701 275 100 746 288 663 . . 1 034 881 .Andel (%) 4,0 0,7 11,1 46,5 0,0 9,7 27,9 . . . 100,0

Tabell 3.2 B: Skolstorlek läsåret 1999/2000, kommunala skolor

Antal kommunala skolor med olika årskurskombinationer Samtliga Samtliga elever iSkolstorlek kommunala skolor kommunala skolor(Antal elever) 1-3 4-6 7-9 1-6 1-3, 7-9 4-9 1-9 Antal Andel (%) Antal Andel (%)

- 49 174 21 40 358 2 22 34 651 13,9 17 543 1,8 50 - 99 226 31 1 567 0 0 19 844 18,1 60 288 6,0

100 - 199 128 25 19 866 0 10 65 1 113 23,8 159 935 16,0 200 - 299 10 5 75 601 1 35 72 799 17,1 198 171 19,8 300 - 399 0 0 110 299 0 68 104 581 12,4 200 145 20,0 400 - 499 0 0 69 79 0 69 140 357 7,6 159 006 15,9 500 - 599 0 0 33 13 0 36 86 168 3,6 91 234 9,1 600 - 699 0 0 4 2 0 14 70 90 1,9 58 152 5,8 700 - 799 0 0 2 1 0 4 31 38 0,8 28 173 2,8 800 - 899 0 0 1 0 0 2 17 20 0,4 16 895 1,7 900 - 999 0 0 0 0 0 0 5 5 0,1 4 609 0,5

1000 - 0 0 0 0 0 1 4 5 0,1 5 400 0,5

Samtligakom. skolor 538 82 354 2 786 3 261 647 4 671 . . .Andel (%) 11,5 1,8 7,6 59,6 0,1 5,6 13,9 . 100,0 . .

Samtliga elever i kom. skolor 39 666 7 149 113 538 471 765 249 99 113 268 071 . . 999 551 .Andel (%) 4,0 0,7 11,4 47,2 0,0 9,9 26,8 . . . 100,0

Grundskolan – Organisation – Skolor

85

GRUNDSKOLA

Tabell 3.2 C: Skolstorlek läsåret 1999/2000, fristående skolor

Antal fristående skolor med olika årskurskombinationer Samtliga Samtliga eleverSkolstorlek fristående skolor i fristående skolor(Antal elever) 1-3 4-6 7-9 1-6 1-3, 7-9 4-9 1-9 Antal Andel (%) Antal Andel (%)

- 49 37 0 16 76 1 9 19 158 42,6 4 374 12,4 50 - 99 6 0 0 55 0 2 37 100 27,0 7 277 20,7

100 - 199 1 0 4 18 0 0 46 69 18,6 9 742 27,7 200 - 299 0 0 0 2 0 1 24 27 7,3 6 428 18,3 300 - 399 0 0 0 1 0 1 7 9 2,4 3 272 9,3 400 - 499 0 0 1 0 0 0 3 4 1,1 1 815 5,2 500 - 599 0 0 1 0 0 0 2 3 0,8 1 558 4,4 600 - 699 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 0 0,0 700 - 799 0 0 0 0 0 1 0 1 0,3 709 2,0

Samtligafristående skolor 44 0 22 152 1 14 138 371 . . .Andel (%) 11,9 0,0 5,9 41,0 0,3 3,8 37,2 . 100,0 . .

Samtliga elever ifristående skolor 1 410 0 1 733 9 781 26 1 633 20 592 . . 35 175 .Andel (%) 4,0 0,0 4,9 27,8 0,1 4,6 58,5 . . . 100,0


Uppgifterna avser den 15 oktober 1999.

* Skola Ett eller flera skolhus som ligger nära varandra och där grundskoleundervisning bedrivs.

* Skolstorlek Antal elever i skolan.

1) I tabellen för samtliga skolor ingår även sameskolan.


Närmast föregåendepublicering: Skolverkets rapport nr 167.

86

Grundskolan – Organisation – EleverTabell 3.3: Antal elever läsåren 1980/81–1999/2000 och beräknat antal elever 2000/01–2006/07

SamtligaLäsår Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 1-9

1980/81 110 970 112 067 113 751 108 789 107 772 113 330 120 742 122 537 122 006 1 031 964

1981/82 111 026 110 075 112 239 113 063 108 415 107 763 113 351 120 684 122 015 1 018 631

1982/83 105 041 110 339 109 911 111 602 112 734 108 500 107 388 113 150 120 309 998 974

1983/84 99 057 104 314 110 527 109 476 111 511 112 672 108 373 107 411 113 005 976 346

1984/85 96 414 98 797 104 190 110 072 109 462 111 570 112 784 108 460 107 383 959 132

1985/86 93 763 96 266 98 897 104 188 110 017 109 573 111 539 112 726 108 241 945 210

1986/87 96 498 93 614 96 697 98 719 104 420 110 174 109 644 111 759 112 822 934 347

1987/88 97 971 96 534 93 862 96 630 99 117 104 498 110 470 110 019 111 681 920 782

1988/89 95 434 97 952 96 768 93 703 96 805 99 537 104 601 110 795 110 009 905 604

1989/90 95 322 96 004 98 626 97 076 94 340 97 167 99 721 105 181 111 121 894 558

1990/91 94 852 95 558 96 534 99 169 97 388 94 858 97 655 100 211 105 298 881 523

1991/92 98 617 95 110 96 150 96 955 99 392 97 979 95 003 97 954 100 525 877 685

1992/93 105 386 99 063 96 059 96 810 97 566 100 007 98 537 95 558 98 339 887 325

1993/94 108 120 103 849 99 142 95 751 96 193 97 377 99 802 98 351 95 387 893 932

1994/95 112 497 107 299 105 037 99 950 96 655 97 292 98 188 100 657 99 086 916 661

1995/96 1) 120 008 109 918 108 029 105 177 100 438 97 227 97 825 98 642 101 276 938 540

1996/97 124 099 117 094 110 032 107 711 105 494 100 623 97 146 98 006 98 767 958 972

1997/98 128 779 120 338 117 007 109 489 107 765 105 504 100 232 97 284 97 773 984 171

1998/99 126 014 126 617 120 156 116 397 109 782 107 947 105 338 100 536 97 440 1 010 227

1999/2000 122 934 124 670 126 800 119 575 116 446 110 353 107 755 105 758 100 590 1 034 881

2000/01 117 700 122 900 124 700 126 800 119 600 116 400 110 400 107 800 105 800 1 052 000

2001/02 112 600 117 700 122 900 124 700 126 800 119 600 116 400 110 400 107 800 1 058 900

2002/03 103 700 112 600 117 700 122 900 124 700 126 800 119 600 116 400 110 400 1 054 800

2003/04 95 800 103 700 112 600 117 700 122 900 124 700 126 800 119 600 116 400 1 040 200

2004/05 91 000 95 800 103 700 112 600 117 700 122 900 124 700 126 800 119 600 1 014 800

2005/06 89 900 91 000 95 800 103 700 112 600 117 700 122 900 124 700 126 800 985 100

2006/07 88 400 89 900 91 000 95 800 103 700 112 600 117 700 122 900 124 700 946 600

87

GRUNDSKOLA


Uppgifter om elever avser den 15 september eller närliggande vardag t.o.m. läsåret 1991/92och fr.o.m. läsåret 1992/93 avser uppgifterna den 15 oktober eller närliggande vardag.

Framskrivningsunderlaget utgörs av samtliga 0-6 åringar 1999-12-31 enligt SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) och antagandet är att dessa börjar skolan vid sju års ålder. Ingen hänsynhar tagits till de elever som kan förväntas börja sär- och specialskolan. Hänsyn har heller inte tagits

till det tillskott av elever som invandringen kan ge.

1) Antalet elever är underskattat med totalt ca 330 p.g.a. att uppgifter saknades för vissa fristående skolor. Itabell 3.1 redovisas däremot bortfallskorrigerade resultat. Orsaken till detta redovisades i kvalitetsdeklarationeni Skolverkets rapport nr 103.



88

Grundskolan – Organisation – ÅrskurserTabell 3.4: Pojkar och flickor i årskurs 1 till 9 läsåret 1999/2000

Samtliga Andel(%)Huvudman Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 1-9 av samtl.

Totalt 122 934 124 670 126 800 119 575 116 446 110 353 107 755 105 758 100 590 1 034 881 100,0

Antal pojkar 63 171 64 374 64 954 61 288 59 823 56 190 55 174 54 236 51 513 530 723 .Antal flickor 59 763 60 296 61 846 58 287 56 623 54 163 52 581 51 522 49 077 504 158 .

Andel (%) pojkar 51,4 51,6 51,2 51,3 51,4 50,9 51,2 51,3 51,2 51,3 .Andel (%) flickor 48,6 48,4 48,8 48,7 48,6 49,1 48,8 48,7 48,8 48,7 .

Kommun 117 994 120 111 122 353 115 220 112 559 106 511 104 406 102 609 97 788 999 551 96,6



Sameskola 27 24 26 28 28 22 . . . 155 0,0

Antal pojkar 12 14 12 12 16 13 . . . 79 .Antal flickor 15 10 14 16 12 9 . . . 76 .

Andel (%) pojkar 44,4 58,3 46,2 42,9 57,1 59,1 . . . 51,0 .Andel (%) flickor 55,6 41,7 53,8 57,1 42,9 40,9 . . . 49,0 .

Fristående 4 913 4 535 4 421 4 327 3 859 3 820 3 349 3 149 2 802 35 175 3,4




Samtliga uppgifter avser den 15 oktober 1999.

Uppgifterna inkluderar elever som är inskrivna i grundskolan men undervisas integrerade i särskolan.



89

GRUNDSKOLA

Tabell 3.5 A: Ålder för elever i årskurs 1 läsåren 1993/94–1999/2000

Läsår Elever däravKön Antal Andel (%) 6 år eller yngre 7 år eller äldreHuvudman Antal Andel (%) Antal Andel (%)

1993/94Årskurs 1 totalt 108 120 100,0 5 745 5,3 102 375 94,7 därav Pojkar 55 412 100,0 2 402 4,3 53 010 95,7

Flickor 52 708 100,0 3 343 6,3 49 365 93,7


Flickor 55 032 100,0 4 274 7,8 50 758 92,2

1995/96Årskurs 1 totalt 1) 120 008 100,0 8 899 7,4 111 109 92,6 därav Pojkar 61 713 100,0 3 941 6,4 57 772 93,6

Flickor 58 295 100,0 4 958 8,5 53 337 91,5


Flickor 60 444 100,0 5 542 9,2 54 916 90,9


Flickor 62 799 100,0 5 082 8,1 57 717 91,9


Flickor 60 901 100,0 3 995 6,6 56 906 93,4


Flickor 59 763 100,0 2 805 4,7 56 958 95,3

KommunAntal 117 994 100,0 4 290 3,6 113 704 96,4 därav Pojkar 60 731 100,0 1 881 3,1 58 850 96,9

Flickor 57 263 100,0 2 409 4,2 54 854 95,8

SameskolaAntal 27 100,0 3 11,1 24 88,9 därav Pojkar 12 100,0 0 0,0 12 100,0

Flickor 15 100,0 3 20,0 12 80,0

Fristående Antal 4 913 100,0 712 14,5 4 201 85,5 därav Pojkar 2 428 100,0 319 13,1 2 109 86,9

Flickor 2 485 100,0 393 15,8 2 092 84,2


90


Tabell 3.5 B: Ålder för elever i årskurs 1 läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)

Spridningsmått Antal elever Andel (%) elever Andel (%) eleverför kommuner 6 år eller yngre 7 år eller äldre

Max 7 456 98,8 100,0 90% 847 3,4 100,0 75% 452 1,9 99,9 50% 222 1,0 99,0 25% 147 0,1 98,1 10% 97 0,0 96,6 Min 30 0,0 1,2


Tabell 3.5 C: Ålder för elever i årskurs 1 läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)

Antal elever Andel (%) elever Andel (%) eleverKommungrupper 6 år eller yngre 7 år eller äldre

Samtliga kommuner 408 3,6 96,4 Storstäder 5 000 2,4 97,6 Förortskommuner 534 4,0 96,0 Större städer 1 198 4,1 95,9 Medelstora städer 442 4,5 95,5 Industrikommuner 205 1,0 99,0 Landsbygdskommuner 179 2,7 97,3 Glesbygdskommuner 98 1,2 98,8 Större övriga kommuner 305 6,7 93,3 Mindre övr. kommuner 156 2,6 97,4




* 6 år eller yngre Elever i årskurs 1 som var 6 år eller yngre vid kalenderårets slut efter respektive mätdatum.

* 7 år eller äldre Elever i årskurs 1 som var 7 år eller äldre vidkalenderårets slut efter respektive mätdatum.

1) Antalet elever är underskattat med totalt ca 330 p.g.a. att uppgifter saknades för vissa fristående skolor. I tabell 3.1 redovisas däremot bortfallskorrigerade resultat. Orsaken till detta redovisades i kvalitetsdeklarationen i Skolverkets rapport nr 103.



91

GRUNDSKOLA

Grundskolan – Organisation – SpråkstudierTabell 3.6: Nybörjare i engelska läsåret 1999/2000

Totalt antal Skolor med Elever som är nybörjareelever i nybörjare i engelska i engelskaårskursen i respektive årskurs i respektive årskurs

Huvudman Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Totalt1)

Åk 1 122 934 1 411 33,7 40 240 32,7 Åk 2 124 670 685 16,4 19 970 16,0 Åk 3 126 800 1 541 37,0 46 101 36,4 Åk 4 119 575 531 13,8 17 634 14,7 Åk 5 116 446 20 0,5 154 0,1 Åk 6 110 353 10 0,3 192 0,2 Åk 7 107 755 26 1,9 964 0,9 Åk 8 105 758 14 1,0 59 0,1 Åk 9 100 590 9 0,7 31 0,0

KommunÅk 1 117 994 1 225 31,9 37 585 31,9 Åk 2 120 111 619 16,0 19 341 16,1 Åk 3 122 353 1 458 37,8 45 024 36,8 Åk 4 115 220 498 14,0 17 115 14,9 Åk 5 112 559 15 0,4 109 0,1 Åk 6 106 511 8 0,3 157 0,1 Åk 7 104 406 24 1,9 958 0,9 Åk 8 102 609 13 1,1 56 0,1 Åk 9 97 788 9 0,8 31 0,0

Fristående Åk 1 4 913 184 55,4 2 648 53,9 Åk 2 4 535 65 20,4 626 13,8 Åk 3 4 421 81 26,3 1 062 24,0 Åk 4 4 327 33 11,3 519 12,0 Åk 5 3 859 5 1,8 45 1,2 Åk 6 3 820 2 0,8 35 0,9 Åk 7 3 349 2 1,2 6 0,2 Åk 8 3 149 1 0,6 3 0,1 Åk 9 2 802 0 0,0 0 0,0



* Skolor med nybörjare i engelska– Antal Antal skolor med elever som är nybörjare i engelska.– Andel (%) Andel skolor med nybörjare i engelska, av samtliga skolor där

årskursen finns.

* Elever som är nybörjare i engelska– Antal Antal elever, i respektive årskurs, som är nybörjare i engelska.– Andel (%) Andel elever som är nybörjare i engelska, av samtliga

elever i årskursen.1) I siffrorna för totalt ingår även sameskolan.



92

Grundskolan – Organisation – SpråkstudierTabell 3.7 A: B-språk som språkval i årskurs 6, 7, 8 och 9 läsåren 1996/97–1999/2000

Läsår Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9Språkval, B-språk Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

1996/97Samtliga elever 1) 51 490 49 133 49 940 47 206 50 323 47 683 . . därav

Andel (%) med franska 14,5 22,5 16,9 31,0 13,3 28,0 . . Andel (%) med tyska 35,3 30,6 51,4 47,4 47,6 45,0 . . Andel (%) med spanska 5,4 6,3 5,4 6,7 4,4 6,6 . . Andel (%) med övr. B-språk 2) 3,4 3,6 0,4 0,3 0,3 0,3 . .

1997/98Samtliga elever 54 234 51 270 51 298 48 934 50 007 47 277 50 137 47 636 därav

Andel (%) med franska 16,4 25,0 17,5 30,6 14,3 28,8 11,3 25,7 Andel (%) med tyska 36,7 31,5 49,5 45,0 44,6 44,0 41,5 41,0 Andel (%) med spanska 8,0 9,4 7,6 9,6 4,7 6,2 3,7 5,9 Andel (%) med övr. B-språk 2) 4,5 4,4 0,2 0,2 0,3 0,1 0,3 0,2





93

GRUNDSKOLA

Tabell 3.7 B: B-språk som språkval läsåret 1999/2000

Antal elever Elever med B-språk Antal elever med B-språkÅrs- Antal Andel (%) Tyska Franska Spanskakurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

1 63 171 59 763 282 292 0,4 0,5 232 219 34 63 0 0 2 64 374 60 296 331 322 0,5 0,5 257 248 54 55 20 15 3 64 954 61 846 315 343 0,5 0,6 245 253 56 58 13 30 4 61 288 58 287 388 425 0,6 0,7 236 261 101 115 35 32 5 59 823 56 623 512 534 0,9 0,9 254 246 120 147 33 45 6 56 190 54 163 38 173 39 129 67,9 72,2 18 101 15 043 9 074 12 607 7 056 7 655 7 55 174 52 581 40 922 44 109 74,2 83,9 23 589 20 156 10 210 15 661 7 083 8 278 8 54 236 51 522 34 621 40 147 63,8 77,9 21 401 19 675 8 603 14 468 4 570 5 984 9 51 513 49 077 28 769 35 130 55,8 71,6 19 220 18 599 6 639 12 613 2 843 3 871

Tabell 3.7 B: B-språk som språkval läsåret 1999/2000 (forts.)

Antal elever med B-språkÅrs- Finska Italienska Ryska Samiska Kombinationerkurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

1 0 0 0 0 16 10 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 4 0 0 0 0 3 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 4 0 0 0 0 16 17 0 0 0 0 5 0 0 1 0 17 14 0 0 87 82 6 8 9 0 0 20 11 0 1 3 914 3 803 7 13 3 0 0 0 0 2 6 25 5 8 18 10 0 0 0 0 12 6 17 4 9 38 24 1 0 15 13 5 0 8 10



* Antal elever med B-språk Antal elever i respektive årskurs som läser B-språk.

* Andel elever (%) med B-språk Andel av alla elever i årskursen som läser B-språk.

* Antal elever med B-språk– Kombinationer Antal elever som läser två eller flera B-språk, för att senare

bestämma sig för ett av dem.

1) Förordningen gällde ej för årskurs 9 läsåret 1996/97.

2) Här ingår även elever som läser två eller flera B-språk, för att senare bestämma sig för ett av dem.



94

Grundskolan – Organisation – SpråkstudierTabell 3.7 C: Alternativ till B-språk som språkval läsåret 1999/2000

Totalt antal elever Elever med alternativ till B-språk Antal elever med alternativ till B-språkÅrs- Antal Andel (%) Modersmål Sv2kurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

1 63 171 59 763 9 6 0,0 0,0 0 0 0 0 2 64 374 60 296 11 12 0,0 0,0 0 0 0 0 3 64 954 61 846 5 2 0,0 0,0 0 0 0 0 4 61 288 58 287 1 0 0,0 0,0 0 0 0 0 5 59 823 56 623 3 2 0,0 0,0 0 0 0 0 6 56 190 54 163 6 669 4 270 11,9 7,9 30 32 115 92 7 55 174 52 581 13 097 7 685 23,7 14,6 25 20 261 178 8 54 236 51 522 18 422 10 513 34,0 20,4 35 26 304 223 9 51 513 49 077 21 494 13 089 41,7 26,7 48 41 326 224

Tabell 3.7 C: Alternativ till B-språk som språkval läsåret 1999/2000 (forts.)

Antal elever med alternativ till B-språkÅrs- Svenska Engelska Teckenspråk Svenska/Engelska Annan kombinationkurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

1 1 0 8 6 0 0 0 0 0 0 2 0 0 11 12 0 0 0 0 0 0 3 0 0 5 2 0 0 0 0 0 0 4 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 0 0 1 0 0 0 2 2 0 0 6 451 281 3 175 2 202 23 21 2 709 1 534 166 108 7 1 063 532 4 995 3 128 39 56 6 537 3 683 177 88 8 1 832 949 6 755 4 153 66 110 9 171 4 914 259 138 9 2 269 1 292 7 705 5 046 41 94 10 802 6 188 303 204

95

GRUNDSKOLA

Tabell 3.7 D: C-språk läsåret 1999/2000

Totalt antal elever Elever med C-språkÅrs- Antal Andel (%)kurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

1 63 171 59 763 0 0 0,0 0,0 2 64 374 60 296 0 0 0,0 0,0 3 64 954 61 846 0 0 0,0 0,0 4 61 288 58 287 0 0 0,0 0,0 5 59 823 56 623 0 0 0,0 0,0 6 56 190 54 163 12 12 0,0 0,0 7 55 174 52 581 129 164 0,2 0,3 8 54 236 51 522 1 884 3 480 3,5 6,8 9 51 513 49 077 1 283 2 818 2,5 5,7

Tabell 3.7 D: C-språk läsåret 1999/2000 (forts.)

Antal elever med C-språkÅrs- Tyska Franska Spanska Italienska Övriga C-språkkurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 1 0 7 6 4 6 0 0 0 0 7 10 12 65 70 54 82 0 0 0 0 8 401 611 310 511 1 118 2 276 46 74 9 8 9 306 576 237 484 705 1 711 21 42 14 5



* Antal elever med alternativ till B-språk Antal elever i respektive årskurs som läser alternativ till B-språk.

* Andel elever (%) med alternativ till B-språk Andel av alla elever i årskursen som läser alternativ till B-språk.

* Antal elever med C-språk Antal elever i respektive årskurs som läser C-språk.

* Andel elever (%) med C-språk Andel av alla elever i årskursen som läser C-språk.



96

Grundskolan – Organisation – ModersmålTabell 3.8 A: Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2)

Tabell 2.1A: läsåren 1994/95–1999/2000Antal elever Andel (%) Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i Sv2berättigade berättigade Antal Andel (%) av Andel (%) Antal Andel (%) avtill moders- av samtliga samtliga berättigade utanför tim- samtliga berättigade

Läsår målsunder- elever elever elever planebunden elever eleverHuvudman visning tid

1994/95 111 720 12,2 61 306 6,7 54,9 . 62 219 6,8 55,7 därav

Kommun 108 366 12,1 59 442 6,6 54,9 . 60 751 6,8 56,1 Sameskola 115 100,0 115 100,0 100,0 . 81 70,4 70,4 Fristående 3 239 18,8 1 749 10,1 54,0 . 1 387 8,0 42,8

Pojkar 57 303 12,2 30 805 6,6 53,8 . 32 870 7,0 57,4 Flickor 54 417 12,2 30 501 6,8 56,1 . 29 349 6,6 53,9

1995/96 109 924 11,7 60 338 6,4 54,9 54,2 61 599 6,6 56,0 därav

Kommun 106 255 11,6 58 139 6,3 54,7 54,6 59 771 6,5 56,3 Sameskola 132 100,0 132 100,0 100,0 0,0 132 100,0 100,0 Fristående 3 537 17,5 2 067 10,2 58,4 44,9 1 696 8,4 48,0

Pojkar 56 364 11,7 30 397 6,3 53,9 53,9 32 563 6,8 57,8 Flickor 53 560 11,7 29 941 6,5 55,9 54,4 29 036 6,3 54,2

1996/97 111 351 11,6 60 745 6,3 54,6 55,2 58 533 6,1 52,6 därav


Pojkar 56 960 11,6 30 340 6,2 53,3 55,2 31 012 6,3 54,4 Flickor 54 391 11,6 30 405 6,5 55,9 55,2 27 521 5,9 50,6

1997/98 115 846 11,8 62 100 6,3 53,6 59,7 59 930 6,1 51,7 därav


Pojkar 59 374 12,1 30 837 6,3 51,9 59,4 31 880 6,5 53,7 Flickor 56 472 12,1 31 263 6,7 55,4 60,1 28 050 6,0 49,7

1998/99 119 352 11,8 62 671 6,2 52,5 59,6 58 210 5,8 48,8 därav

Kommun 113 191 11,6 58 907 6,0 52,0 60,6 55 644 5,7 49,2 Sameskola 171 100,0 171 100,0 100,0 0,0 0 0,0 0,0 Fristående 5 990 19,5 3 593 11,7 60,0 46,1 2 566 8,4 42,8 Pojkar 61 056 11,8 31 338 6,0 51,3 59,3 30 937 6,0 50,7 Flickor 58 296 11,8 31 333 6,4 53,7 59,8 27 273 5,5 46,8

1999/2000 123 057 11,9 63 986 6,2 52,0 63,5 59 188 5,7 48,1 därav


Pojkar 63 136 11,9 31 830 6,0 50,4 63,0 31 269 5,9 49,5 Flickor 59 921 11,9 32 156 6,4 53,7 64,0 27 919 5,5 46,6

97

GRUNDSKOLA

Tabell 3.8 B: Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000

Antal elever Andel (%) Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i Sv2berättigade berättigade Antal Andel (%) av Andel (%) Antal Andel (%) avtill moders- av samtliga samtliga berättigade utanför tim- samtliga berättigade målsunder- elever elever elever planebunden elever elever

Modersmål visning tid

10 största modersmålenAlbanska 7 199 0,7 4 591 0,4 63,8 60,5 4 624 0,4 64,2 Arabiska 16 962 1,6 10 710 1,0 63,1 65,1 10 698 1,0 63,1 Bosniska/Kroatiska/Serbiska 14 078 1,4 6 715 0,6 47,7 69,5 7 222 0,7 51,3 Engelska 5 234 0,5 2 603 0,3 49,7 58,3 1 359 0,1 26,0 Finska 13 530 1,3 5 865 0,6 43,3 37,4 3 553 0,3 26,3 Kurdiska 3 864 0,4 2 013 0,2 52,1 59,7 2 629 0,3 68,0 Persiska 7 069 0,7 4 513 0,4 63,8 72,2 3 214 0,3 45,5 Polska 4 407 0,4 2 258 0,2 51,2 67,4 1 181 0,1 26,8 Spanska 9 746 0,9 5 220 0,5 53,6 66,3 4 091 0,4 42,0 Turkiska 4 965 0,5 2 687 0,3 54,1 66,7 3 291 0,3 66,3 Övriga språk (110 st) 35 715 3,5 16 769 1,6 47,0 66,9 17 165 1,7 48,1 Ospecificerade språk 288 0,0 42 0,0 14,6 61,9 161 0,0 55,9

Tabell 3.8 C: Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)

Antal elever Andel (%) Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i Sv2berättigade berättigade Antal Andel (%) av Andel (%) Antal Andel (%) avtill moders- av samtliga samtliga berättigade utanför tim- samtliga berättigade

Spridningsmått för målsunder- elever elever elever planebunden elever eleverkommuner visning tid

Max 17 157 98,9 11 950 25,1 100,0 100,0 11 939 21,0 100,0 90% 710 14,7 390 6,8 69,6 100,0 330 5,8 80,1 75% 259 8,0 117 3,7 56,2 89,5 122 3,8 62,2 50% 95 4,9 29 1,4 40,4 54,4 39 1,9 46,4 25% 29 2,2 2 0,1 24,8 5,6 8 0,5 29,8 10% 10 1,0 0 0,0 10,0 0,0 0 0,0 14,5 Min 0 0,0 0 0,0 1,1 0,0 0 0,0 0,8


För förklaringar och definitioner se tabell 3.8 D.

98

Grundskolan – Organisation – ModersmålTabell 3.8 D: Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2)

läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)

Antal elever Andel (%) Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i Sv2berättigade berättigade Antal Andel (%) av Andel (%) Antal Andel (%) avtill moders- av samtliga samtliga berättigade utanför tim- samtliga berättigademålsunder- elever elever elever planebunden elever elever

Kommungrupper visning tid

Samtliga kommuner 402 11,6 206 6,0 51,3 64,2 195 5,6 48,6 Storstäder 12 563 30,2 7 818 18,8 62,2 82,3 7 990 19,2 63,6 Förortskommuner 537 12,5 288 6,7 53,5 41,0 216 5,0 40,3 Större städer 1 155 11,4 593 5,8 51,4 58,3 468 4,6 40,6 Medelstora städer 326 8,4 136 3,5 41,9 55,9 147 3,8 45,2 Industrikommuner 133 7,6 41 2,3 30,8 65,0 62 3,6 46,8 Landsbygdskommuner 44 2,8 15 1,0 35,0 62,3 20 1,3 45,5 Glesbygdskommuner 56 6,1 11 1,2 19,4 6,4 5 0,5 8,3 Större övriga kommuner 122 4,8 42 1,7 34,6 55,7 55 2,2 45,4 Mindre övriga kommuner 54 4,0 15 1,2 28,7 31,2 21 1,5 38,3




* Modersmål Annat språk än svenska som modersmål.

* Antal elever berättigade Antal elever vars vårdnadshavare (en eller båda) har ett annat språk än svenska till modersmålsundervisning som modersmål och använder det språket på sådant sätt att det utgör dagligt

umgängesspråk för eleven. Eleven skall dessutom ha grundläggande kunskaperi modersmålet samt behöva undervisning. En samisk, tornedalsfinsk, romsk elleradopterad elev skall erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.Fr.o.m 1994/95 har rätten till modersmålsundervisning med vissa undantag begrän- sats till högst sju år.

* Deltagare i modersmåls- Antal elever respektive andel av alla elever berättigade till modersmål som deltog undervisning i modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på modersmålet. Även

elever i modersmålsklass ingår.

* Andel (%) utanför Andel av samtliga elever som deltog i modersmålsundervisning som får sin under- timplanebunden tid visning utanför timplanebunden tid.

* Deltagare i Sv2 Antal elever respektive andel av alla elever berättigade till modersmålsundervisningsom deltog i undervisning i svenska som andraspråk. Även vissa elever som inte var berättigade till undervisning i modersmål deltog i undervisning i svenska som andraspråk.



99

GRUNDSKOLA

Grundskolan – Resurser – LärareTabell 3.9: Pedagogisk utbildning och anställningsslag

läsåren 1994/95–1999/2000

Lärare därav tjänstgörande därav Antal läraretotalt Antal Andel (%) Andel (%) helt (heltidstj.)

Läsår med ped. m. tillsvid.- tjänst- per 100Huvudman utbildning anställning lediga elever

1994/95 87 472 83 026 92,1 87,1 4 446 8,1 därav Kommun 85 700 81 333 92,8 87,3 4 367 8,1 Sameskola 37 33 57,6 51,5 4 18,2 Fristående 1) 1 841 1 766 59,9 81,5 75 8,3

1995/96 88 084 83 233 91,0 87,1 4 851 8,0 därav Kommun 85 723 80 993 92,0 87,6 4 730 8,0 Sameskola 36 34 64,7 50,0 2 19,8 Fristående 2 438 2 319 55,6 71,6 119 8,4





100


Uppgifterna avser vecka 41 1994, 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.

* Lärare totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga lärare.

* Tjänstgörande lärare – Antal Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-

ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskole- utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-

höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord- nande som behörig lärare).

– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens utbildning 2 kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas).

* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har för läsåret 1994/95

gjorts genom att den totala fastställda undervisningstiden dividerats medgenomsnittlig undervisningsskyldighet för resp. skolform. För läsåren1995/96–1999/2000 har omräkningen gjorts genom en summering av deuppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.Förändringen, som är betingad av det nya läraravtalet, innebär att uppgifterför läsåren 1995/96–1999/2000 inte är helt jämförbara med uppgifter förtidigare läsår.

1) Exkl. internationella skolor.



101

GRUNDSKOLA

102

Grundskolan – Resurser – LärareTabell 3.10 A: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000

Antal tjänstgörande lärare Genom- Antal lärare omräknat Antal lärare (heltidstj.)snittlig till heltidstjänster per 100 elever

Läsår Totalt därav tjänst- Totalt därav Totalt Exkl. lärarePedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.- i modersmålHuvudman i procent anställning och Sv2

1995/96 Samtliga lärare 83 233 23 185 60 048 90,6 75 401 67 209 8,0 7,6 därav Antal med ped. utbildning 75 711 20 253 55 458 92,4 69 980 65 062 . . Andel (%) med ped. utbildning 91,0 87,4 92,4 . 92,8 96,8 . .





Per huvudman 1999/2000

Kommun (samtliga lärare) 83 742 22 031 61 711 90,3 75 632 62 929 7,6 7,3 därav Andel (%) med ped. utbildning 86,6 80,5 88,7 . 87,6 95,7 . .

Sameskola (samtliga lärare) 37 3 34 75,9 28 18 18,1 15,2 därav Andel (%) med ped. utbildning 78,4 66,7 79,4 . 75,1 94,4 . .

Fristående (samtliga lärare) 3 733 1 024 2 709 73,2 2 731 2 194 7,8 7,5 därav Andel (%) med ped. utbildning 65,6 55,7 69,3 . 69,3 74,3 . .

Tabell 3.10 B: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,

spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)

Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare (heltidstj.) Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster per 100 elever gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Totalt Exkl. lärare Antal Andel (%)

Spridningsmått lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk i modersmålför kommuner i procent anställning utbildning och Sv2

Max 5 320 97,5 4 887 96,0 98,6 10,3 10,3 4 418 97,8 90% 597 92,6 528 89,7 93,9 8,5 8,3 512 92,9 75% 316 91,3 278 87,0 91,3 8,0 7,8 275 89,8 50% 165 89,3 148 83,8 87,6 7,5 7,3 144 86,3 25% 109 87,6 96 80,3 83,6 7,2 7,0 91 82,2 10% 76 84,9 68 76,2 79,3 6,9 6,8 62 77,9 Min 34 77,4 28 64,2 70,7 5,9 5,8 27 68,5


103

GRUNDSKOLA

Tabell 3.10 C: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)

Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare (heltidstj.) Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster per 100 elever gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Totalt Exkl. lärare Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk i modersmål

Kommungrupper i procent anställning utbildning och Sv2

Samtliga kommuner 291 90,3 262 83,2 87,6 7,6 7,3 252 86,6 Storstäder 3 615 93,3 3 373 81,0 86,4 8,1 7,3 3 108 86,0 Förortskommuner 358 88,8 318 83,6 85,4 7,4 7,0 302 84,4 Större städer 829 90,9 754 83,4 90,0 7,4 7,1 739 89,2 Medelstora städer 320 89,8 287 84,8 88,4 7,4 7,2 279 87,3 Industrikommuner 152 88,8 135 83,6 86,7 7,7 7,5 130 85,3 Landsbygdskommuner 135 89,1 121 83,2 87,5 7,6 7,6 116 86,0 Glesbygdskommuner 89 86,3 77 78,5 84,4 8,4 8,4 73 82,4 Större övriga kommuner 214 89,0 190 83,0 86,8 7,5 7,3 182 85,2 Mindre övriga kommuner 112 89,3 100 84,3 88,1 7,5 7,4 97 87,0



Uppgifterna avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.

* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfattning

som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare med under-visning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än enmånad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

* Genomsnittlig tjänstgörings- Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande lärare. grad i procent

* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom summering heltidstjänster av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.

– andel med tillsvidare- Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda (se skollagens anställning 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).

– andel med pedagogisk Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogisk högskoleutbild- utbildning ning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt

reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).

* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever

* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning pedagogisk utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt regle-

rade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).



104

Grundskolan – Resurser – LärareTabell 3.11 A: Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000

Antal tjänstgörande lärare Antal Totalt Totalt därav därav helt antal

Män Kvinnor Med pedagogisk Med tillsvidare- tjänst- (inkl.utbildning anställning lediga helt tjänst-

Lärarkategorier Antal Andel (%) Antal Andel (%) lediga)

Samtliga lärare 87 374 23 019 64 355 74 864 85,7 71 149 81,4 7 109 94 483 därav Lågstadielärare 16 944 437 16 507 16 126 95,2 15 488 91,4 1 252 18 196 Mellanstadielärare 14 405 4 031 10 374 13 423 93,2 12 891 89,5 1 191 15 596 Grundskollärare 1-7 9 009 1 530 7 479 7 609 84,5 6 421 71,3 934 9 943 Grundskollärare 4-9 8 088 3 148 4 940 5 427 67,1 5 528 68,3 561 8 649 Lärare i specialpedagogik 7 572 1 437 6 135 7 080 93,5 6 617 87,4 493 8 065 Adjunkter/ämneslärare 9 298 3 821 5 477 8 647 93,0 8 610 92,6 810 10 108 Tvåämneslärare 2909 1 789 739 1 050 1 239 69,3 1 191 66,6 133 1 922 Modersmålslärare 2 081 777 1 304 1 330 63,9 1 089 52,3 104 2 185 Lärare i idrott 3 526 1 920 1 606 2 779 78,8 2 647 75,1 314 3 840 Lärare i musik 1 982 945 1 037 1 379 69,6 1 258 63,5 154 2 136 Lärare i bild 1 258 415 843 971 77,2 941 74,8 112 1 370 Lärare i trä- och metallslöjd 3 000 2 870 130 2 396 79,9 2 323 77,4 143 3 143 Lärare i textilslöjd 3 103 17 3 086 2 627 84,7 2 507 80,8 201 3 304 Lärare i hemkunskap 1 757 28 1 729 1 539 87,6 1 417 80,6 138 1 895 Lärare i barnkunskap 20 4 16 18 90,0 14 70,0 9 29 Övriga lärare 3 542 900 2 642 2 274 64,2 2 207 62,3 560 4 102

Tabell 3.11 B: Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000,


(kommunala skolor)

Antal tjänstgörande lärareTotalt därav

Andel (%) Andel (%)med peda- med tills-

Spridningsmått gogisk vidare-för kommuner utbildning anställning

Max 5 320 97,8 95,5 90% 597 92,9 87,6 75% 316 89,8 85,0 50% 165 86,3 81,6 25% 109 82,2 78,5 10% 76 77,9 74,2 Min 34 68,5 61,8


105

GRUNDSKOLA

Tabell 3.11 C: Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000,


(kommunala skolor)


Andel (%) med Andel (%) medpedagogisk tillsvidare-

Kommungrupper utbildning anställningSamtliga kommuner 291 86,6 81,6

Storstäder 3 615 86,0 80,4 Förortskommuner 358 84,4 81,8 Större städer 829 89,2 82,2 Medelstora städer 320 87,3 83,0 Industrikommuner 152 85,3 81,7 Landsbygdskommuner 135 86,0 81,2 Glesbygdskommuner 89 82,4 76,1 Större övriga kommuner 214 85,2 80,7 Mindre övriga kommuner 112 87,0 82,7



Samtliga uppgifter om lärare avser vecka 41 1999.

* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

– med pedagogisk utbildning Antal lärare/andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskoleut-bildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behörigatill statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande sombehörig lärare).

– med tillsvidareanställning Antal lärare/andel av alla lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).


* Totalt antal (inkl. helt Antal tjänstgörande samt helt tjänstlediga lärare. tjänstlediga)



107

GRUNDSKOLA

Grundskolan – Resurser – LärareTabell 3.13: Skolledare läsåren 1995/96–1999/2000

Antal tjänstgörande skolledare Antal skolledare för vilka undervisning Antal Totalt ingår i tjänsten helt antal

Totalt därav Totalt Andel (%) Genom- tjänst- (inkl. heltMän Kvinnor antal snittligt antal lediga tjänst-

Läsår lärarvecko- lediga)Skolledare timmar 1)

1995/96 3 501 1 629 1 872 817 23,3 9,3 124 3 625 därav Rektorer 2 638 1 236 1 402 504 19,1 9,2 80 2 718 Övriga skolledare 863 393 470 313 36,3 9,3 44 907

1996/97 3 652 1 610 2 042 721 19,7 10,8 135 3 787 därav Rektorer 2 670 1 189 1 481 399 14,9 10,9 92 2 762 Övriga skolledare 982 421 561 322 32,8 10,8 43 1 025

1997/98 3 979 1 647 2 332 562 14,1 10,7 152 4 131 därav

Rektorer 2 913 1 239 1 674 305 10,5 11,1 97 3 010 Övriga skolledare 1 066 408 658 257 24,1 10,3 55 1 121

1998/99 4 878 1 942 2 936 737 15,1 . 147 5 025 därav Rektorer 3 394 1 410 1 984 349 10,3 . 101 3 495 Övriga skolledare 1 484 532 952 388 26,1 . 46 1 530

1999/2000 5 301 2 018 3 283 759 14,3 . 197 5 498 därav Rektorer 3 562 1 426 2 136 347 9,7 . 132 3 694 Övriga skolledare 1 739 592 1 147 412 23,7 . 65 1 804



* Antal tjänstgörande skolledare Antal personer som tjänstgjorde som skolledare. Skolledare med

undervisning ingår.

* Genomsnittligt antal lärarveckotimmar Fastställd undervisningstid per vecka i antal timmar om 40 minuter.

* Antal helt tjänstlediga Antal skolledare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

* Totalt antal (inkl. helt tjänstlediga) Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga skolledare.

* Rektorer Rektorer (motsvarande) enligt bestämmelser i 2 kap 2 § i skollagen.

* Övriga skolledare Studierektor, biträdande rektor m fl.

1) Uppgift om lärarveckotimmar saknas fr o m läsåret 1998/99.



108

Grundskolan – ResultatTabell 3.14 A: Övergång till gymnasieskola läsåret 1999/2000 för elever från åk 9 läsåret

1998/99Sökande från åk 91) Intagna från åk 9Totalt Andel Andel (%) Genom- Totalt Andel Antal Andel (%) Genom- Antal elever

Program antal (%) elever snittligt antal (%) behöriga elever snittligt som ej nåttInt. Baccalaureate (IB) flickor med utl. merit- flickor till med utl. merit- målen i tvåÖvriga utblidningar bakgr. värde gymn.sk. bakgr. värde el. fl. ämnen

Nationella program 81 752 49,8 13,8 203,2 77 465 50,0 75938 12,9 211,5 5 673 därav

Barn- och fritid (BF) 3 392 75,0 9,8 161,9 3 229 75,1 3097 9,4 174,3 572 Bygg (BP) 2 561 2,1 8,8 151,7 2 155 1,8 2051 7,3 165,9 507 El (EC) 4 284 1,3 13,7 173,3 3 858 1,3 3791 12,0 181,8 306 Energi (EN) 565 3,7 9,4 167,6 570 3,2 553 8,4 173,4 94 Estetiska (ES) 4 658 70,6 9,9 199,6 4 170 71,5 4077 8,9 209,8 341 Fordon (FP) 3 577 2,9 12,5 143,3 2 740 2,6 2565 10,5 160,7 724 Handels- och adm. (HP) 3 289 52,1 23,5 166,1 3 353 52,3 3246 21,7 174,9 541 Hotell- och restaurang(HR) 4 922 53,5 11,9 169,5 3 943 55,1 3843 10,0 185,0 414 Hantverk (HV) 1 752 89,8 20,1 186,1 1 049 85,5 1019 14,9 204,3 93 Industri (IP) 1 307 7,1 8,4 148,9 1 260 6,6 1189 7,8 161,4 341 Livsmedel (LP) 368 62,0 6,0 167,2 368 62,5 350 6,5 175,6 60 Medie (MP) 4 469 52,9 13,0 193,3 3 656 54,3 3612 11,9 206,8 192 Naturbruk (NP) 2 249 60,8 3,8 177,1 1 961 60,5 1841 3,5 188,1 265 Naturvetenskap (NV) 18 231 40,5 14,4 249,3 18 876 40,2 18786 14,0 249,5 195 Omvårdnad (OP) 3 187 87,7 20,1 172,8 3 028 87,2 2829 19,1 180,7 479 Samhällsvetenskap (SP) 22 941 63,3 14,8 220,9 23 249 62,9 23089 13,9 222,5 549

Specialutformade pgm (SM) 10 520 39,8 13,0 217,9 7 945 41,9 7675 12,9 222,5 320

Individuella program (IV) 1 997 42,8 43,1 80,2 8 412 41,9 1665 28,0 99,4 6 985

Program 94 269 48,6 14,3 202,7 93 822 48,6 85278 14,3 203,1 12 978

Int. Baccalaureate (IB) 667 69,6 25,6 264,1 451 69,6 435 23,5 274,4 6

Övriga utbildningar2) 0 . . . 56 48,2 13 57,1 212,5 1

Gymnasieskolan totalt 94 936 48,7 14,4 203,1 94 329 48,7 85726 14,3 203,5 12 985

109

GRUNDSKOLA

Tabell 3.14 B: Övergång till gymnasieskola läsåret 1999/2000 för elever

som avslutat åk 9 läsåret 1998/99

Elever Antal elever Sökande till gymnasieskolan Intagna i gymnasieskolanAntal saknade betyg som avslutat från åk 9 från åk 9Behörighet till gymnasiskolan åk 9 Antal Andel (%) av Antal Andel (%) av Kön elever som elever som Utländsk bakgrund avslutat åk 9 avslutat åk 9Huvudman

Elever totalt 96 647 94 936 98,2 94 329 97,6därav Elever som nått målen i alla ämnen 74 349 74 031 99,6 73 612 99,0

Elever som är behöriga till gymnasieskolan 86 861 86 343 99,4 85 726 98,7

Elever som ej nått målen i ett ämne 7 492 7 359 98,2 7 334 97,9 i två eller flera ämnen 13 319 12 551 94,2 12 275 92,2

Elever utan slutbetyg 1 044 677 64,8 710 68,0

Pojkar 49 684 48 700 98,0 48 398 97,4 Flickor 46 963 46 236 98,5 45 931 97,8

Elever med utländsk bakgrund 14 116 13 667 96,8 13 513 95,7

Kommun 94 363 92 907 98,5 92 180 97,7 Fristående 2 284 2 029 88,8 2 149 94,1

110


Uppgifter om elever i årskurs 9 avser vårterminen 1999. Uppgifter om sökande avser våren 1999 och uppgifter om intagna avser de som var elever i gymnasieskolan den 15 oktober 1999.

* Sökande från åk 9 Antal elever i årskurs 9 som var 1:a handssökande till respektive studie-väg i gymnasieskolan, oavsett om eleven var behörig eller ej.

– med utländsk bakgrund Andel sökande som var födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

– Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygeni elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Meritvärdet för eleverna som sökt studievägen i 1:a hand adderas och divideras medantal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning.

* Intagna från åk 9 Elever som avslutat årskurs 9 och som fanns på studievägenvid mättillfället, den 15 oktober 1999.

– med utländsk bakgrund Se motsvarande definition under "Sökande" ovan.

– Genomsnittligt meritvärde Se motsvarande definition under "Sökande" ovan.

– Elever som är behöriga till För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella och gymnasieskolan specialutformade program krävs minst betyget godkänd i ämnena

svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

– Antal elever som ej nått målen Antal elever som fanns på studievägen vid mättillfället, den 15 oktober 1999, i två eller flera ämnen och som inte hade uppnått målen för betyg i två eller flera ämnen. Även elever

helt utan slutbetyg från årskurs 9 ingår i denna grupp.

* Antal elever som avslutat åk 9 Antal elever som avslutade årskurs 9, dvs elever med slutbetyg frånsåväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem och elever som lämnat grundskolan utan slutbetyg.

* Sökande till gymnasieskolan Antal elever respektive andel av alla elever som avslutat årskurs 9 från åk 9 och som sökt till gymnasieskolan.

* Intagna i gymnasieskolan Antal elever respektive andel av alla elever som avslutat årskurs 9 och som från åk 9 fanns på studievägen vid mättillfället, den 15 oktober 1999.

* Elever som är behöriga till Se motsvarande definition under "Intagna" ovan. gymnasieskolan

* Elever utan slutbetyg Elever som lämnade grundskolan under årskurs 9 utan slutbetyg eller som i betygskatalogen saknade betyg i alla obligatoriska ämnen.

1) På grund av bortfall saknas uppgifter om sökt program för några elever som avslutade årskurs 9vårterminen 1999. Av de elever, för vilka uppgifter om förstahandsval till gymnasieskolan saknas,återfanns 2 951 (exkl elever på individuellt program) i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Dessa elever förmodas i första hand ha sökt till det program de återfanns på den 15 oktober.

2) Andra utbildningar än program vid fristående skolor.



111

GRUNDSKOLA

112

Specialskolan – OrganisationTabell 4.1: Elever läsåren 1994/95–1999/2000

Skoltyp 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/2000

Samtliga 716 766 789 792 809 808 därav

Regionskolor för döva eller hörselskadade 531 569 579 576 602 606 Riksskolor Ekeskolan1), Örebro 41 43 42 43 33 32 Åsbackaskolan2), Gnesta 42 43 51 46 49 50 Hällsboskolan3), Sigtuna 102 111 117 127 125 120

Tabell 4.2: Skolor och elever läsåret 1999/2000

Antal Antal elever 4)Antal elever

elever med med med med som deltarSkoltyp totalt syn- dövhet/ tal- ytterligare i moders-Skola skada hörsel- skada funktions- målsunder-Kön skada hinder visning

Samtliga specialskolor 808 36 666 106 259 5 därav Pojkar 455 22 352 81 174 4

Flickor 353 14 314 25 85 1

Regionskolor fördöva eller hörselskadade 606 5 600 1 58 2 därav Birgittaskolan, Örebro 200 0 200 0 20 1 Kristinaskolan, Härnösand 84 0 84 0 5 1 Manillaskolan, Stockholm 143 5 138 0 24 0 Vänerskolan, Vänersborg 80 0 80 0 9 0 Östervångsskolan, Lund 99 0 98 1 0 0 därav Pojkar 315 2 312 1 35 1

Flickor 291 3 288 0 23 1

RiksskolorEkeskolan1), Örebro 32 31 0 1 31 1 därav Pojkar 21 20 0 1 20 1

Flickor 11 11 0 0 11 0

Åsbackaskolan2), Gnesta 50 0 50 0 50 0 därav Pojkar 29 0 29 0 29 0

Flickor 21 0 21 0 21 0

Hällsboskolan3), Sigtuna 120 0 16 104 120 2 därav Pojkar 90 0 11 79 90 2 Flickor 30 0 5 25 30 0

113

SPECIALSKOLA


Uppgifterna avser den 14 oktober 1994, den 13 oktober 1995, den 15 oktober 1996, 1997, 1998 resp 1999.

* Antal elever som deltar i Antal elever som deltar i modersmålsundervisning modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på modersmålet.

1) Riksskola för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda.2) Riksskola för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda.3) Riksskola för dels talskadade elever, dels döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av beteendestörningar eller av andra speciella skäl än synskada eller utvecklingsstörning.4) En elev kan förekomma i mer än en kolumn.


Närmast föregående

publicering: Skolverkets rapport nr 167.

114

Specialskolan – OrganisationTabell 4.3: Elever per skola och årskurs läsåret 1999/2000

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Samtliga däravSkola elever flickor

Samtliga specialskolor 67 78 71 88 94 77 74 68 106 85 808 353 därav Pojkar 38 40 37 53 55 42 43 42 61 44 455 . Flickor 29 38 34 35 39 35 31 26 45 41 353 .

Regionskolor för döva eller hörselskadade 52 60 55 57 72 52 59 53 85 61 606 291 därav

Birgittaskolan, Örebro 20 19 18 22 20 22 27 21 18 13 200 102 Kristinaskolan, Härnösand 8 8 8 6 10 2 5 11 16 10 84 38 Manillaskolan, Stockholm 14 14 13 11 18 15 4 9 23 22 143 69 Vänerskolan, Vänersborg 4 11 8 10 9 4 7 4 16 7 80 36 Östervångsskolan, Lund 6 8 8 8 15 9 16 8 12 9 99 46

därav Pojkar 28 25 29 27 40 27 32 29 46 32 315 . Flickor 24 35 26 30 32 25 27 24 39 29 291 .

RiksskolorEkeskolan1), Örebro 1 1 1 2 3 2 1 1 3 17 32 11 därav Pojkar 1 1 1 2 2 1 1 1 2 9 21 . Flickor 0 0 0 0 1 1 0 0 1 8 11 .

Åsbackaskolan2), Gnesta 3 4 3 9 6 7 3 7 3 5 50 21 därav Pojkar 1 2 1 6 3 4 1 5 3 3 29 . Flickor 2 2 2 3 3 3 2 2 0 2 21 .

Hällsboskolan3), Sigtuna 11 13 12 20 13 16 11 7 15 2 120 30 därav Pojkar 8 12 6 18 10 10 9 7 10 0 90 . Flickor 3 1 6 2 3 6 2 0 5 2 30 .



1) Riksskola för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda.2) Riksskola för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda.3) Riksskola för dels talskadade elever, dels döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av beteendestörningar eller av andra speciella skäl än synskada eller utvecklingsstörning.




115

SPECIALSKOLA

Tabell 4.4: Boendeform för elever läsåret 1999/2000

Antal elever boende i Elever Antal hem-Föräldra- Annat Elevhem Elevhem Totalt därav kommuner

Skoltyp hem enskilt på skolan utanför elever frånSkola hem skolan annan kommun Kön Antal Andel (%)

Samtliga specialskolor 582 8 30 188 808 502 62,1 159 därav Pojkar 328 4 17 106 455 .. .. ..

Flickor 254 4 13 82 353 .. .. ..

Regionskolor för döva eller hörselskadade 486 6 19 95 606 322 53,1 127 därav Birgittaskolan, Örebro 165 1 0 34 200 61 30,5 37 Kristinaskolan, Härnösand 43 2 0 39 84 51 60,7 20 Manillaskolan, Stockholm 141 2 0 0 143 100 69,9 24 Vänerskolan, Vänersborg 57 1 0 22 80 40 50,0 24 Östervångsskolan, Lund 80 0 19 0 99 70 70,7 25 därav Pojkar 258 4 13 40 315 .. .. ..

Flickor 228 2 6 55 291 .. .. ..

RiksskolorEkeskolan1), Örebro 11 2 11 8 32 26 81,3 25 därav Pojkar 9 0 4 8 21 .. .. ..

Flickor 2 2 7 0 11 .. .. ..

Åsbackaskolan2), Gnesta 15 0 0 35 50 48 96,0 37 därav Pojkar 8 0 0 21 29 .. .. ..

Flickor 7 0 0 14 21 .. .. ..

Hällsboskolan3), Sigtuna 70 0 0 50 120 106 88,3 55 därav Pojkar 53 0 0 37 90 .. .. ..

Flickor 17 0 0 13 30 .. .. ..



* Antal elever från annan kommun Antal elever som var bosatta i annan kommun än den där skolan låg.

* Antal hemkommuner Antal kommuner där elever var bosatta oavsett var deundervisades.

1) Riksskola för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda.2) Riksskola för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda.3) Riksskola för dels talskadade elever, dels döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av beteendestörningar eller av andra speciella skäl än synskada eller utvecklingsstörning.




116

Specialskolan – Resurser – LärareTabell 4.5: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000

Lärare därav tjänstgörande därav Antal läraretotalt Antal Andel (%) Andel (%) Andel (%) helt (heltidstj.) med ped. med special- m. tillsvid.- tjänst- per 100

Läsår utbildning ped. utbildn. anställning lediga elever

1995/96 351 317 89,6 65,9 77,3 34 36,2

1996/97 348 327 90,8 64,2 76,1 21 36,8

1997/98 361 334 87,7 60,2 76,0 27 36,6

1998/99 371 347 83,0 55,0 71,8 24 36,9

1999/2000 375 351 84,3 55,8 77,2 24 38,4




* Tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt- – Antal ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare

med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

– Andel (%) med peda- Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskole- gogisk utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-

höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnandesom behörig lärare).

– Andel (%) med special- Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon specialpedagogisk pedagogisk utbildning utbildning.

– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens anställning 2 kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas).


* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering

av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.



publicering Skolverkets rapport nr 167.

117

SPECIALSKOLA

Tabell 4.6: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000

Antal tjänstgörande lärare Genom- Antal lärare omräknat Antal läraresnittlig till heltidstjänster (heltidstj.)

Totalt därav tjänst- Totalt därav per 100Läsår Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.- eleverPedagogisk utbildning i procent anställning

1995/96 Samtliga lärare 317 79 238 87,6 278 222 36,2 därav Antal med ped. utbildning 284 69 215 90,1 256 218 . Andel (%) med ped. utbildning 89,6 87,3 90,3 . 92,2 98,4 . Antal med spec. ped. utbildn. 209 50 159 92,0 192 181 . Andel (%) med spec. ped. utb. 65,9 63,3 66,8 . 69,3 81,6 .





Specialskolan – Lärare

118



* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

* Genomsnittlig tjänstgörings- Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande grad i procent lärare.

* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering heltidstjänster av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.

– med tillsvidareanställning Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).


* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskole- pedagogisk utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-

höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).

* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon specialpedagogisk specialpedagogisk utbildning utbildning.




119

SPECIALSKOLA

120

Obligatoriska särskolan – OrganisationTabell 5.1 A: Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000

Antal Antal Antal Antal elever per Elever bosatta i Antal skol- skolor elever Kommun Skola annan kommun hem-

Läsår kommuner Antal Andel (%) kommuner

1995/96 205 544 9 543 47 18 1 422 14,9 ..

1996/97 203 559 9 872 49 18 1 318 13,4 286

däravKommun 201 544 9 628 48 18 1 150 11,9 286 Landsting 2 2 12 6 6 11 91,7 10 Fristående 10 13 232 23 18 157 67,7 54

1997/98 256 601 10 710 42 18 1 407 13,1 288 därav

Kommun 254 584 10 412 41 18 1 238 11,9 288 Landsting 2 2 16 8 8 0 . 2 Fristående 13 15 282 22 19 169 59,9 66

1998/99 262 620 11 585 44 19 1 363 11,8 288 därav

Kommun 261 598 11 278 43 19 1 169 10,4 288 Landsting 1 1 14 14 14 14 100,0 14 Fristående 14 21 293 21 14 180 61,4 66

1999/2000 269 645 12 469 46 19 1 304 10,5 288 därav


Tabell 5.1 B: Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner

Antal Antal Antal Elever bosatta i Elever i annanSpridningsmått för skolor elever elever annan kommun huvudmans skolakommuner per skola Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Max 42 561 89 57 57 114 100,0 90% 5 104 37 14 25 13 77,0 75% 3 56 24 4 9 8 40,9 50% 1 22 17 0 0 2 7,9 25% 1 7 10 0 0 0 0,0 10% 0 2 6 0 0 0 0,0 Min 0 0 2 0 0 0 0,0


121

SÄRSKOLA

Tabell 5.1 C: Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper

Antal Antal Antal Elever bosatta i Elever i annanskolor elever elever annan kommun huvudmans skola

Kommungrupper per skola Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Samtliga kommuner 2 45 19 4 9,4 6 12,9 Storstäder 27 464 17 7 1,4 44 8,5 Förortskommuner 2 42 21 4 9,0 10 20,0 Större städer 6 133 22 13 9,4 5 4,2 Medelstora städer 2 63 26 9 14,9 1 2,1 Industrikommuner 1 20 15 2 10,3 7 26,5 Landsbygdskommuner 1 15 14 1 4,5 7 31,1 Glesbygdskommuner 1 8 14 0 1,7 2 21,2 Större övriga kommuner 2 34 16 4 12,3 3 8,9 Mindre övriga kommuner 1 11 13 1 5,4 7 37,6



Uppgifterna avser den 13 oktober 1995, den 15 oktober 1996, 1997, 1998

resp. 1999.

* Antal skolkommuner Antal kommuner där det finns särskolor.

* Antal skolor Antal särskolor. Här ingår inte grundskolor med enbart integrerade

elever.

* Antal elever Antal elever i obligatoriska särskolan inkl. elever som var integrerade i vanliga klasser i grundskolan.

* Antal elever per skola Totalt antal elever dividerat med totalt antal särskolor. Iberäkningen ingår inte grundskolor med enbart integre-rerade särskoleelever.

* Elever bosatta i annan kommun Antal elever resp. andel av alla elever som var bosatta i annan kommun än den där skolan låg.


* Elever i annan huvudmans skola Antal elever resp. andel av alla elever som gick i skola medfristående eller landstingshuvudman eller i annan kommun änden där de var bosatta.



122

Obligatoriska särskolan – OrganisationTabell 5.2 A: elever per årskurs läsåren 1995/96–1999/2000

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 1) Samtliga däravUtbildningsform elever flickor

1995/96 941 998 985 1 019 979 954 1 014 944 953 756 9 543 3 925

Grundsärskola 524 596 632 655 649 650 723 628 633 482 6 172 2 540 Träningsskola 417 402 353 364 330 304 291 316 320 274 3 371 1 385

1996/97 973 1 008 1 060 1 059 1 075 1 006 1 039 1 054 959 639 9 872 4 048


1997/98 1 149 1 049 1 114 1 146 1 186 1 137 1 115 1 132 1 071 611 10 710 4 423


1998/99 1 080 1 237 1 156 1 243 1 267 1 270 1 314 1 260 1 107 651 11 585 4 706


1999/2000 1 074 1 179 1 387 1 280 1 346 1 386 1 470 1 394 1 322 631 12 469 4 998

Grundsärskola 637 730 929 881 958 978 1 081 1 016 983 375 8 568 3 467 Träningsskola 437 449 458 399 388 408 389 378 339 256 3 901 1 531

Tabell 5.2 B: Undervisningsformer läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner

Antal elever i obligatorisk särskola Samtliga därav elever

Spridningsmått Grund- Tränings-för kommuner särskola skola

Max 432 223 561 90% 70 36 104 75% 37 18 56 50% 17 5 22 25% 6 0 7 10% 1 0 2 Min 0 0 0

För förklaring av spridningsmått, se sid 2.


Uppgifter om elever avser den 13 oktober 1995, den 15 oktober 1996, 1997, 1998 resp. 1999.

1) Deltagande i årskurs 10 är frivilligt.



123

SÄRSKOLA

Tabell 5.3 A: Elever, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk läsåret 1999/2000

Samtliga Antal elever som deltar ielever modersmåls- därav svenska som därav

Utbildningsform undervisning integrerade andraspråk (Sv2) integrerade

Obligatorisk särskola 12 469 303 43 191 35

Tabell 5.3 B: Elever, modersmålsundervisning läsåret 1999/2000

Deltagare i modersmåls-undervisningAntal Andel (%) av

Modersmål elever samtliga elever10 största modersmålenArabiska 37 0,3 Spanska 36 0,3 Albanska 31 0,2 Finska 28 0,2 Somaliska 27 0,2 Turkiska 25 0,2 Persiska 20 0,2 Bosniska/Kroatiska/Serbiska 20 0,2 Assyriska 11 0,1 Kurdiska 8 0,1 Övriga språk (22 st) 60 0,5



* Antal elever som deltar i: – Modersmålsundervisning Antal elever berättigade till undervisning i modersmål som deltog i modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på

modersmålet.

– Svenska som andraspråk Antal av alla elever berättigade till undervisning i modersmål som deltog (Sv2) i undervisning i svenska som andraspråk.

- Därav integrerade elever Elever från obligatorisk särskola som går minst halva tiden tillsammans med elever som följer grundskolans läroplan.




124

Obligatoriska särskolan – OrganisationTabell 5.4: Undervisningsformer läsåren 1993/94–1999/2000

Läsår Antal elever i obligatorisk särskola SamtligaHuvudman Grund- Tränings- eleverIntegration särskola skola

1993/94 5 516 3 102 8 618

1994/95 5 915 3 181 9 096

1995/96 6 172 3 371 9 543

1996/97 6 385 3 487 9 872

1997/98 7 101 3 609 10 710

1998/99 7 831 3 754 11 585 därav Individintegrerade 1 073 0 1 073

Gruppintegrerade 550 0 550 Särskild undervisning 88 0 88

Kommuner 7 706 3 572 11 278 därav Individintegrerade 1 072 0 1 072


Landsting 13 1 14 därav Individintegrerade 0 0 0


Fristående 112 181 293 därav Individintegrerade 1 0 1


1999/2000 8 568 3 901 12 469 därav Integrerade 1 729 0 1 729

Kommuner 8 403 3 739 12 142 därav Integrerade 1 689 0 1 689

Landsting 12 2 14 därav Integrerade 0 0 0

Fristående 153 160 313 därav Integrerade 40 0 40

125

SÄRSKOLA


Uppgifter om elever avser den 15 oktober 1993, den 14 oktober 1994, den 13 oktober 1995, den 15 oktober 1996, 1997, 1998 resp. 1999.

* Individintegrerade Elev från obligatorisk särskola som undervisades igrundskola.

* Gruppintegrerade Grupp av elever från obligatorisk särskola som undervisadesi grundskola.

* Särskild undervisning Eleven deltog ej i vanligt skolarbete utan undervisades enlängre tid i hemmet, på sjukhus eller dylikt.

Från och med läsåret 1999/2000 görs ingen uppdelning på individ- respektive gruppintegrering.Uppgift om särskild undervisning samlas inte in från och med läsåret 1999/2000.



126

Obligatoriska särskolan – Resurser – LärareTabell 5.5 A: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1997/98 –1999/2000


Läsår Totalt därav tjänst- Totalt därav per 100Pedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.- eleverHuvudman i procent anställning

1997/98 Samtliga lärare 3 653 733 2 920 65,5 2 391 1 954 26,4 därav Antal med ped. utbildning 3 341 642 2 699 67,0 2 237 1 906 . Andel (%) med ped. utbildn. 91,5 87,6 92,4 . 93,6 97,6 .




Kommun (samtliga lärare) 3 861 740 3 121 67,8 2 620 2 129 25,1 därav Andel (%) med ped. utbildn. 90,1 83,2 91,7 . 92,1 96,3 .

Landsting (samtliga lärare) 9 4 5 69,8 6 3 44,9 därav Andel (%) med ped. utbildn. 44,4 75,0 20,0 . 46,5 68,3 .



Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med pedagogisktjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)

Spridningsmått lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk eleverför kommuner i procent anställning utbildning

Max 176 101,5 118 100,0 100,0 57,5 160 100,0 90% 30 91,7 27 100,0 100,0 37,1 31 100,0 75% 20 80,9 17 96,7 100,0 29,8 21 100,0 50% 9 67,9 9 84,5 95,0 25,9 11 92,3 25% 0 54,1 4 70,5 88,8 21,3 6 86,4 10% 0 45,9 2 56,3 76,7 17,8 2 77,8 Min 0 9,0 0 0,0 46,4 5,9 0 50,0


127

SÄRSKOLA

Tabell 5.5 C: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,


Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk elever

Kommungrupper i procent anställning utbildning

Samtliga kommuner 18 67,8 12 81,3 92,1 25,1 16 90,1 Storstäder 140 66,4 93 84,3 88,8 22,9 121 86,6 Förortskommuner 14 65,6 9 83,6 91,7 26,0 13 88,8 Större städer 41 73,1 30 83,8 94,7 25,1 38 92,9 Medelstora städer 20 70,8 14 80,5 92,5 25,0 18 90,8 Industrikommuner 7 58,9 4 73,9 94,4 26,3 7 91,5 Landsbygdskommuner 5 64,6 3 70,7 88,8 25,3 4 86,8 Glesbygdskommuner 2 62,9 1 70,9 87,5 28,4 2 84,2 Större övriga kommuner 12 66,3 8 79,2 86,9 26,0 10 86,2 Mindre övriga kommuner 3 54,6 2 84,7 93,1 21,7 3 92,3



Uppgifterna avser vecka 41 1997, vecka 42 1998 samt vecka 41 1999.

* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsom-fattning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skol-ledare med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

* Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Antal lärare omräknat till heltidstjänster (se nedan) dividerat med antal i procent tjänstgörande lärare.

* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en sum- heltidstjänster mering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av

lärarens tjänst.

– andel med tillsvidareanställning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).

– andel med pedagogisk utbildning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogiskhögskoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare för-klarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haftförordnande som behörig lärare).

* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Integrerade elever ingår ej.

* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk hög- pedagogisk utbildning skoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats

behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft för-ordnande som behörig lärare).



128

Gymnasiesärskolan – OrganisationTabell 5.11 A: Skolor och elever läsåren 1996/97–1999/2000

Antal Antal Antal Antal elever per Elever bosatta i Antal skol- skolor elever Kommun Skola annan kommun hem-

Läsår kommuner Antal Andel (%) kommuner1996/97 136 225 4 050 30 18 1 727 42,6 282

1997/98 148 232 4 322 29 19 1 699 39,3 281 därav

Kommun 143 211 3 946 28 19 1 486 37,7 281 Landsting 10 10 174 17 17 49 28,2 39

Fristående 6 11 202 34 18 164 81,2 44

1998/99 155 245 4 510 29 18 1 623 36,0 280 därav


1999/2000 157 240 4 773 30 20 1 801 37,7 277 därav


Tabell 5.11 B: Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner

Antal Antal Antal Elever bosatta i Elever i annanSpridningsmått för skolor elever elever annan kommun huvudmans skolaKommuner per skola Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Max 8 244 112 162 100,0 131 100,0 90% 2 49 33 18 60,0 15 85,7 75% 1 16 25 4 42,3 9 71,4 50% 0 1 15 0 15,8 5 36,4 25% 0 0 6 0 0,0 2 9,0 10% 0 0 3 0 0,0 0 0,0 Min 0 0 1 0 0,0 0 0,0


129

SÄRSKOLA

Tabell 5.11 C: Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper

Antal Antal Antal Elever bosatta i Elever i annan

skolor elever elever annan kommun huvudmans skolaKommungrupper per skola Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Samtliga kommuner 1 28 20 6 34,7 8 44,1 Storstäder 5 183 39 51 27,9 54 29,2 Förortskommuner 1 10 13 4 37,3 14 69,8 Större städer 3 60 20 18 29,6 12 21,9 Medelstora städer 1 26 25 11 44,4 7 34,1 Industrikommuner 0 5 12 1 24,8 6 61,7 Landsbygdskommuner 0 4 14 1 21,1 9 74,0 Glesbygdskommuner 0 2 8 1 37,5 1 56,5 Större övriga kommuner 1 14 15 9 62,9 8 61,5 Mindre övriga kommuner 0 1 6 0 24,1 6 86,1



Uppgifterna avser den 15 oktober 1996, 1997, 1998 resp. 1999

* Antal skolkommuner Antal kommuner där det finns gymnasiesärskolor

* Antal skolor Antal gymnasiesärskolor. Gymnasieskolor med enbart integrerade särskoleelever ingår inte.

* Antal elever Totalt antal elever i gymnasiesärskolan inkl. elever som var integerade i vanliga klasser i gymnasieskolan.

* Antal elever per skola Totalt antal elever dividerat med totalt antal särskolor. I

beräkningen ingår inte gymnasieskolor med enbart integre-

rerade särskoleelever.

* Elever bosatta i annan kommun Antal elever resp. andel av alla elever som var bosatta i annan kommun än den där skolan låg.


* Elever i annan huvudmans skola Antal elever resp. andel av alla elever som gick i skola medfristående eller landstingshuvudman eller i annan kommun änden där de var bosatta.



130

Gymnasiesärskolan – OrganisationTabell 5.12 A: Elever per årskurs läsåren 1996/97–1999/2000

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Samtliga däravUtbildningsform elever kvinnor

1996/97 1 226 1 043 928 853 4 050 1 645

1997/98 1 218 1 225 1 009 870 4 322 1 783

Yrkesförberedande linjer 17 23 19 28 87 31

Nationella program 446 481 421 294 1 642 674därav

Fordon (FP) 11 18 22 5 56 2Handels- och adm. (HP) 79 93 64 55 291 143Hotell- o. restaurang (HR) 132 144 138 97 511 370Industri (IP) 91 114 92 67 364 13Medie (MP) 8 5 6 3 22 7Naturbruk (NP) 68 62 57 42 229 40Övriga program 57 45 42 25 169 99

Specialutformade program 90 76 79 50 295 119Individuella program 665 645 490 498 2 298 959därav Yrkesträning .. .. .. .. 1 644 ..

Verksamhetsträning .. .. .. .. 654 ..

1998/99 1 255 1 166 1 145 944 4 510 1 848Nationella program 506 456 476 407 1 845 679därav


Specialutformade program 164 123 112 97 496 233Individuella program 585 587 557 440 2 169 963därav Yrkesträning 381 400 388 313 1 482 636

Verksamhetsträning 204 187 169 127 687 300

1999/2000 1 359 1 221 1 089 1 104 4 773 1 952Nationella program 500 472 390 426 1 788 692därav


Specialutformade program 262 188 147 122 719 306Individuella program 597 561 552 556 2 266 954därav Yrkesträning 400 342 373 369 1 484 630

Verksamhetsträning 197 219 179 187 782 324

131

SÄRSKOLA

Tabell 5.12 B: Undervisningsformer läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner

Antal elever i gymnasiesärskola Samtligadärav elever Yrkesför- IV-program

Spridningsmått beredande Yrkes- Verksamhets-för kommuner program1) träning träning

Max 148 77 42 244 90% 25 17 7 49 75% 7 5 3 16 50% 0 0 0 1 25% 0 0 0 0 10% 0 0 0 0 Min 0 0 0 0

För förklaring av spridningsmått, se sid 2.


Uppgifter om elever avser den 15 oktober 1996, 1997, 1998 resp. 1999.

1) Från och med läsåret 1998/99 fanns endast nationella program. Viss särredovisning av ingående studievägar finns i tabell 5.12.A.



132

Gymnasiesärskolan – OrganisationTabell 5.13: Elever, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk

läsåret 1999/2000

Deltagare i modersmåls- Deltagare i svenskaundervisning som andraspråk (SV2)Antal Andel (%) av Antal Andel (%) av

Modersmål elever samtliga elever elever samtliga eleverTotalt 48 1,0 20 0,4 10 största modersmålenSpanska 11 0,2 0 0,0 Arabiska 6 0,1 3 0,1 Turkiska 5 0,1 1 0,0 Finska 5 0,1 3 0,1 Somaliska 4 0,1 1 0,0 Bosniska/Kroatiska/Serbiska 4 0,1 4 0,1 Polska 2 0,0 0 0,0 Portugisiska 2 0,0 1 0,0 Persiska 2 0,0 2 0,0 Grekiska 2 0,0 0 0,0 Övriga språk (5 st) 5 0,1 5 0,1



* Antal elever som deltar i: – Modersmålsundervisning Antal och andel av samtliga elever som deltog i modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på modersmålet.

– Svenska som andraspråk (Sv2) Antal elever berättigade till undervisning i modersmål som deltogi undervisning i svenska som andraspråk.

Integrerade elever som deltog i modersmålsundervisning var endast 2 st under läsåret 1999/2000 varför varför denna uppgift inte längre särredovisas.




133

SÄRSKOLA

Tabell 5.14: Undervisningsformer läsåren 1993/94–1999/2000

Antal elever i gymnasiesärskola SamtligaLäsår Yrkesför- IV-program2)

Huvudman redande linjer/ Yrkes- Verksam- Integration program1) träning hetsträning

1993/94 1 799 1 360 618 3 777

1994/95 1 906 1 258 590 3 754

1995/96 1 916 1 304 654 3 874

1996/97 2 060 1 365 625 4 050

1997/98 2 024 1 644 654 4 322

1998/99 2 341 1 482 687 4 510 därav Individintegrerade 85 29 5 119

Gruppintegrerade 47 37 13 97 Särskild undervisning 36 20 8 64

Kommuner 2 153 1 334 625 4 112 därav Individintegrerade 85 29 5 119


Landsting 106 39 12 157 därav Individintegrerade 0 0 0 0


Fristående 82 109 50 241 därav Individintegrerade 0 0 0 0


1999/2000 2 507 1 484 782 4 773 därav Integrerade 139 36 8 183

Kommuner 2 282 1 374 683 4 339 därav Integrerade 138 36 8 182

Landsting 123 31 13 167 därav Integrerade 0 0 0 0

Fristående 102 79 86 267 därav Integrerade 1 0 0 1

134


Uppgifter om elever avser den 15 oktober 1993, den 14 oktober 1994, den 13 oktober 1995, den 15 oktober1996, 1997, 1998 resp. 1999.

* Yrkesförberedande linjer/program Elever på yrkesförberedande linjer och program, med undantag av IV-program, ingår här.

* Individintegrerade Elev från gymnasial särskola som undervisades igymnasieskola.

* Gruppintegrerade Grupp av elever från gymnasial särskola som undervisadesi gymnasieskola.

* Särskild undervisning Eleven deltog ej i vanligt skolarbete utan undervisades enlängre tid i hemmet, på sjukhus eller dylikt.

Från och med läsåret 1999/2000 görs ingen uppdelning på individ- respektive gruppintegrering.Uppgift om särskild undervisning samlas inte in från och med läsåret 1999/2000.

1) Från och med läsåret 1998/99 fanns endast nationella program. Viss särredovisning av ingående studievägar finns i tabell 5.12 A.2) Fram till och med läsåret 1994/1995 insamlades yrkesträning och verksamhetsträning separat. Från och med läsåret 1995/1996 insamlas yrkesträning och verksamhetsträning under rubriken IV-program.



135

SÄRSKOLA

136

Gymnasiesärskolan – Resurser – LärareTabell 5.15 A: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1997/98 –1999/2000


Läsår Totalt därav tjänst- Totalt därav per 100Pedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.- eleverHuvudman i procent anställning

1997/98 Samtliga lärare 1 422 521 901 70,0 996 845 25,5 därav Antal med ped. utbildning 1 268 454 814 72,0 913 818 . Andel (%) med ped. utbildn. 89,2 87,1 90,3 . 91,7 96,8 .

1998/99 Samtliga lärare 1 480 558 922 71,0 1 051 887 25,9 därav Antal med ped. utbildning 1 293 471 822 73,4 950 858 . Andel (%) med ped. utbildn. 87,4 84,4 89,2 . 90,4 96,7 .

1999/2000 Samtliga lärare 1 562 569 993 72,4 1 132 929 26,2 därav Antal med ped. utbildning 1 361 478 883 73,6 1 002 896 . Andel (%) med ped. utbildn. 87,1 84,0 88,9 . 88,5 96,4 .


Kommun (samtliga lärare) 1 500 535 965 72,2 1 083 898 26,0 därav Andel (%) med ped. utbildn. 88,1 85,4 89,5 . 89,6 96,8 .




Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med pedagogisktjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)


Max 71 100,0 52 100,0 100,0 67,2 63 100,0 90% 17 91,9 19 100,0 100,0 40,7 20 100,0 75% 9 81,5 11 99,6 100,0 32,8 12 100,0 50% 0 72,1 6 84,7 92,0 26,7 6 92,6 25% 0 54,2 3 74,7 83,8 22,4 2 80,6 10% 0 36,5 1 61,4 70,7 17,6 0 66,7 Min 0 10,0 0 0,0 0,0 7,5 0 0,0


137

SÄRSKOLA





Samtliga kommuner 10 72,2 7 83,0 89,6 26,0 9 88,1 Storstäder 56 77,6 44 74,4 85,3 24,4 46 82,2 Förortskommuner 4 63,2 2 88,7 87,4 23,5 3 87,3 Större städer 20 78,6 15 88,5 94,7 25,3 18 93,2 Medelstora städer 9 72,2 6 80,3 89,5 25,1 8 87,8 Industrikommuner 2 65,0 1 82,8 84,3 27,5 2 86,5 Landsbygdskommuner 2 46,2 1 70,0 83,5 26,6 2 82,6 Glesbygdskommuner 1 38,8 0 75,8 93,3 29,3 1 93,5 Större övriga kommuner 5 74,4 4 78,8 83,1 23,2 4 80,9 Mindre övriga kommuner 1 56,3 0 77,5 75,5 32,4 0 73,9



Uppgifterna avser vecka 42 1997, vecka 42 1998 samt vecka 41 1999.

* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsom-fattning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skol-ledare med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.


* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en sum- heltidstjänster mering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av

lärarens tjänst.

– andel med tillsvidareanställning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).

– andel med pedagogisk utbildning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogisk hög-skoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklaratsbehöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).

* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Integrerade elever ingår ej.

* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk hög- pedagogisk utbildning skoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats

behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).



138

Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.1 A: Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000

��

��

� ��

��

��

��

� �� !��!�� "� �"�� #�"�#�� $��

%��& """�� "� �� #"�� "!�� "�!�� " ��!�� #$'��

(��)�� !�� "!#�� " �� '�� !$#��

��

��

� �� !�� "� �� '�� '��!�� $��

%��& " '�� "�� "��!!�� "� �� "�� #� �� ' $��

(��)�� !��"�� "#�� " !�� "'�� ' $ ��

��

��

� �� !�� !�� !��'�� "� �"�� '�� $!��

%��& " �� "�!�� "��!"�� "�'�� "�"�� !�� '�$ ��

(��)�� '�� !�� #�'�#�� "�� ""�� #$��

��

��

� �� !�� !��#!#�� "� �'�� "#'�� $��

%��& !#�� " !�� "��!�� "�#�� "�� '"�� '�$!��

(��)�� !�� " �#"�� "�� '��!�� '�$"��

��

��

� �� ''�� !��#�� "� �#�� !�� $��

��

��

�� &�� ''�� '�� !�� '�� '"�� "�'�� $"��

%��& �� '� "�� "'�� "�!�� #�"�� !$��

(��)�� #�� ""��#�� #�� "'!�� ''$"��

*�� #�� "�� "�� $��

+�� "�� "!�� "!�� #�� !�� $��

� �� "!�� #�� "�� ! �� #�� #�� !$��

��

139

GYMNASIESKOLA

Tabell 6.1 B: Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)

Antal Antal Antal elever Elever bosatta i Elever i annanskolor elever per skola annan kommun huvudmans skola

Spridningsmått Antal Andel (%) Antal Andel (%) för kommuner

Max 27 18 736 2 578 3 078 80,7 4 083 100,0 90% 3 2 415 1 198 595 49,0 523 96,6 75% 1 1 236 836 297 32,1 357 89,1 50% 1 556 494 92 16,4 225 34,0 25% 1 85 103 6 6,0 144 16,8 10% 1 14 15 0 0,0 104 10,2 Min 0 0 0 0 0,0 32 3,3

Tabell 6.1 C: Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)

Antal Antal Antal elever Elever bosatta i Elever i annanskolor elever per skola annan kommun huvudmans skola

Antal Andel (%) Antal Andel (%) Kommungrupper

Samtliga kommuner 2 1 039 630 235 22,6 290 27,4 Storstäder 16 13 841 883 2 194 15,9 2 253 16,2 Förortskommuner 1 986 678 197 20,0 505 40,5 Större städer 4 3 690 913 767 20,8 262 8,3 Medelstora städer 1 1 286 881 302 23,5 199 17,0 Industrikommuner 1 412 364 89 21,6 232 44,5 Landsbygdskommuner 1 241 241 33 13,9 309 64,0 Glesbygdskommuner 1 212 227 68 32,1 137 48,9 Större övriga kommuner 1 799 722 214 26,8 208 27,1 Mindre övriga kommuner 1 155 187 53 34,4 294 74,8


Uppgifter om elever avser den 13 oktober 1995, den 15 oktober 1996, 1997, 1998 och 1999.

* Antal skolkommuner Antal kommuner där gymnasial utbildning anordnadesoavsett huvudman.

* Antal skolor Antal skolor där gymnasial utbildning anordnades.

* Antal elever per Totalt antal elever hos resp. kategori av huvudmän dividerat med - kommun - totalt antal kommuner där sådan huvudman bedrev utbildning. - skola - totalt antal skolor där sådan huvudman bedrev utbildning.

* Elever bosatta i annan kommun Antal elever/andel av alla elever som var folkbokförda i annan kommun än den där skolan låg. Redovisning sker efter vilken typ av huvudman den skola hade som eleven pendlade till. Elev i skola som tillhörde ett gymnasieförbund och var folk- bokförd i annan kommun än den där skolan låg räknades som bosatt i annan kommun.

* Elever i annan huvudmans skola Antal elever resp andel av alla elever som var folkbokförda i kommun men gick i skola i annan kommuns gymnasieskola, landstingsskola och fristående skola.

Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.

140

Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.2: Behöriga sökande och intagna till år 1 läsåret 1999/2000

Antal elever som sökt i 1:a hand 1) Antal elever i år 1 den 15 oktober 1999Totalt därav därav Totalt därav därav därav

Kvinnor Intagna den 1 juli 1999 Kvinnor Nybörjare Intagna på 1:a val Ej söktProgram Totalt därav i gymna- Totalt däravLinje Kvinnor sieskolan Kvinnor

Nationella program 90 446 45 163 75 048 37 646 90 774 44 681 78 856 71 378 35 921 3 727 därav

Barn- och fritid (BF) 3 924 2 907 3 490 2 614 4 399 3 228 3 339 3 222 2 430 307 Bygg (BP) 2 756 71 2 295 60 2 778 66 2 202 2 229 55 107 El (EC) 4 740 78 3 880 56 4 606 70 3 905 3 585 52 166 Energi (EN) 626 24 534 18 738 22 586 500 15 75 Estetiska (ES) 5 475 3 763 4 239 3 004 5 150 3 572 4 252 4 139 2 914 203 Fordon (FP) 3 811 170 3 064 122 3 675 135 2 808 2 969 109 156 Handels- och adm. (HP) 3 969 1 982 3 350 1 678 4 492 2 247 3 429 3 170 1 607 285 Hantverk (HV) 2 413 2 175 1 150 1 000 1 535 1 303 1 078 1 212 1 057 98 Hotell- och rest. (HR) 5 897 3 115 4 360 2 379 5 217 2 792 4 018 4 199 2 278 200 Industri (IP) 1 424 124 1 264 108 1 689 133 1 288 1 193 100 130 Livsmedel (LP) 448 275 370 227 544 325 380 357 223 54 Medie (MP) 5 536 2 799 3 454 1 893 4 547 2 329 3 720 3 269 1 746 297 Naturbruk (NP) 2 530 1 607 1 787 1 107 2 422 1 500 2 006 1 869 1 147 151 Naturvetenskap (NV) 18 778 7 615 17 061 6 949 19 726 7 920 19 133 15 926 6 613 464 Omvårdnad (OP) 3 710 3 230 3 269 2 839 3 985 3 444 3 128 3 187 2 770 248 Samhällsvetenskap (SP) 24 409 15 228 21 481 13 592 25 271 15 595 23 584 20 352 12 805 786

Specialutform pgm.(SM) 11 374 4 558 8 053 3 273 8 908 3 677 8 087 2 686 1 193 256 Individuella pgm.(IV) 3 040 1 353 2 757 1 260 17 045 7 404 10 501 2 747 1 232 10 479

Program 104 860 51 074 85 858 42 179 116 727 55 762 97 444 76 811 38 346 14 462

Int. Baccalaureate (IB) 787 543 466 324 546 362 532 379 254 50

Gymnasieskolan totalt 105 647 51 617 86 324 42 503 117 273 56 124 97 976 77 190 38 600 14 512

Förklaringar och definitioner:

Uppgifterna om elever avser den 1 juli och 15 oktober 1999.

* Antal elever som sökt i 1:a hand Antal behöriga sökande till år 1 som hade sökt till programmet/IB i första hand.

* Intagna den 1 juli Antal behöriga sökande till år 1 som den 1 juli 1999 erbjuditsplats på det program eller IB som de sökt till i första hand.

* Nybörjare i gymnasieskolan Antal elever i år 1 som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 1997 eller 1998.

* Intagna på 1:a val Antal elever som den 15 oktober 1999 fanns i utbildning på det program eller IB som de sökt till i första hand.

* Ej sökt Antal elever som inte hade sökt till det program eller IB där de den 15 oktober fanns i år 1.

1) På grund av bortfall saknas uppgifter om sökt program för några elever i ett fåtal kommunervårterminen 1999. Av de elever, för vilka uppgifter om förstahandsval till gymnasieskolan saknas,återfanns 3 661 (exkl elever på individuellt program) i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Dessa elever förmodas i första hand ha sökt till det program de återfanns på den 15 oktober.

Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.

141

GYMNASIESKOLA

Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.3 A: Elever på program, IB och övriga utbildningar läsåret 1999/2000

Program Antal Antal Antal elever år 1 Förändring för år 1 Antal Antal Samtliga eleverLinjer skol- skolor Totalt därav mellan 1998 och 1999 elever elever Totalt därav Specialkurser kommuner Kvinnor Antal Andel (%) år 2 år 3 Kvinnor

Nationella program 234 466 90 759 44 666 -2990 -3,2 84 656 85 079 260 494 128 624 därav

Barn- och fritid (BF) 172 180 4 399 3 228 -181 -4,0 3 991 4 697 13 087 9 747 Bygg (BP) 117 119 2 778 66 956 52,5 1 704 1 758 6 240 122 El (EC) 159 164 4 606 70 142 3,2 3 825 4 245 12 676 183 Energi (EN) 46 48 738 22 -97 -11,6 650 709 2 097 59 Estetiska (ES) 124 145 5 150 3 572 -275 -5,1 4 748 4 657 14 555 9 927 Fordon (FP) 148 157 3 675 135 -216 -5,6 3 447 3 529 10 651 315 Handels- och adm. (HP) 154 171 4 492 2 247 38 0,9 3 903 4 434 12 829 6 424 Hantverk (HV) 67 78 1 535 1 303 150 10,8 1 301 1 252 4 088 3 408 Hotell- o. restaurang (HR) 128 132 5 202 2 777 -130 -2,4 4 584 4 391 14 177 7 653 Industri (IP) 150 157 1 689 133 -477 -22,0 1 912 2 053 5 654 357 Livsmedel (LP) 28 28 544 325 -107 -16,4 552 605 1 701 1 026 Medie (MP) 87 98 4 547 2 329 307 7,2 3 848 3 115 11 510 5 897 Naturbruk (NP) 50 53 2 422 1 500 15 0,6 2 116 2 214 6 752 3 938 Naturvetenskap (NV) 196 276 19 726 7 920 -2509 -11,3 19 531 19 671 58 928 23 965 Omvårdnad (OP) 122 126 3 985 3 444 536 15,5 2 990 2 762 9 737 8 436 Samhällsvetenskap (SP) 206 298 25 271 15 595 -1142 -4,3 25 554 24 987 75 812 47 167

Specialutformade pgm.(SM) 145 250 8 908 3 677 2407 37,0 7 079 5 851 21 838 9 112 Individuella pgm. (IV) 275 374 17 045 7 404 1700 11,1 2 000 1 065 20 110 8 691

Program 277 565 116 712 55 747 1117 1,0 93 735 91 995 302 442 146 427

Int. Baccalaureate (IB) 13 15 546 362 161 41,8 550 190 1 286 824

Övriga utbildningar1) 21 36 1 307 791 220 20,2 403 141 1 851 1 128

Gymnasieskolan totalt 277 595 118 565 56 900 1 498 1,3 94 688 92 326 305 579 148 379


Uppgifterna avser den 15 oktober 1998 resp den 15 oktober 1999.

* Antal skolkommuner Antal kommuner där utbildning på respektive studieväg anordnades, oavsett huvudman.

* Antal skolor Antal skolor där utbildning på respektive studieväg anordnades.

* Antal elever år..... Antal elever i respektive skolår.

* Förändring för år 1 mellan Förändring av antal elever i år 1 mellan den 15 oktober 1998 och 1998 och 1999 den 15 oktober 1999.

Skillnader kan finnas jämfört med publicerade elevsiffror förgående år. Detta beror på att skolorna iefterhand ändrat sin rapportering av antal elever på studieväg och år.

1) Andra utbildningar än program vid skolor med enskild huvudman.Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.


142

Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.3 B: Elever på program och grenar läsåret 1999/2000

Antal Antal Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Samtliga elever Antal ele-skol- skolor Totalt därav Totalt därav Totalt därav Totalt därav ver med

Program kom- Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor utländskGren muner bakgrund

Barn- och fritidsprogrammet 172 180 4 399 3 228 3 991 3 026 4 697 3 493 13 087 9 747 1 489 därav gren lokal 7 7 40 32 174 119 214 151 22

Byggprogrammet 117 119 2 778 66 1 704 29 1 758 27 6 240 122 610 därav gren hus och anläggning 111 112 1 299 5 1 333 6 2 632 11 243

måleri 49 49 298 23 313 20 611 43 87 byggnadsplåt 23 24 66 71 1 137 1 22 lokal 5 5 41 1 41 82 1 5

Elprogrammet 159 164 4 606 70 3 825 53 4 245 60 12 676 183 1 711 därav gren automation 80 80 563 16 645 9 1 208 25 123

installation 131 134 1 342 13 1 445 9 2 787 22 310 elektronik 136 141 1 837 23 2 048 40 3 885 63 644 lokal 10 10 83 1 107 2 190 3 19

Energiprogrammet 46 48 738 22 650 16 709 21 2 097 59 187 därav gren energi 26 26 179 2 187 3 366 5 31

fartygsteknik 7 7 156 11 180 14 336 25 32 vvs 37 37 298 2 335 4 633 6 53 lokal 2 2 17 1 7 24 1

Estetiska programmet 124 145 5 150 3 572 4 748 3 210 4 657 3 145 14 555 9 927 1 468 därav gren dans och teater 56 63 1 230 1 018 1 066 908 2 296 1 926 258

konst och formgivning 87 98 1 662 1 227 1 663 1 247 3 325 2 474 355 musik 83 87 1 478 724 1 400 659 2 878 1 383 246 lokal 21 21 300 213 457 309 757 522 79

Fordonsprogrammet 148 157 3 675 135 3 447 107 3 529 73 10 651 315 1 565 därav gren flygteknik 5 5 184 3 181 2 365 5 110

karosseri 29 29 178 3 214 1 392 4 77 fordonsteknik 137 142 1 594 39 1 696 21 3 290 60 636 transport 61 61 1 344 61 1 243 42 2 587 103 206 lokal 18 18 147 1 195 7 342 8 40

Handels- och adm. programmet 154 171 4 492 2 247 3 903 1 889 4 434 2 288 12 829 6 424 3 285 därav gren lokal 5 5 31 14 73 47 104 61 18

Hantverksprogrogrammet 67 78 1 535 1 303 1 301 1 067 1 252 1 038 4 088 3 408 816 därav gren lokal 10 10 132 114 126 113 258 227 39

Hotell- och rest. programmet 128 132 5 202 2 777 4 584 2 460 4 391 2 416 14 177 7 653 1 626 därav gren hotell 43 45 505 414 461 378 966 792 145

restaurang 100 103 3 403 1 608 3 133 1 552 6 536 3 160 690 storhushåll 17 17 70 51 155 93 225 144 12 lokal 25 25 606 387 642 393 1 248 780 117

Industriprogrammet 150 157 1 689 133 1 912 100 2 053 124 5 654 357 641 därav gren industri 139 141 1 502 30 1 552 35 3 054 65 330

process 8 8 59 3 68 8 127 11 14 trä 37 38 213 16 262 14 475 30 44 textil och konfektion 4 4 47 46 59 59 106 105 55 lokal 12 13 91 5 112 8 203 13 29

143

GYMNASIESKOLA

Tabell 6.3 B: Elever på program och grenar läsåret 1999/2000 (forts.)

Antal Antal Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Samtliga elever Antal ele-skol- skolor Totalt därav Totalt därav Totalt därav Totalt därav ver med

Program kom- Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor utländskGren muner bakgrund

Livsmedelsprogrammet 28 28 544 325 552 335 605 366 1 701 1 026 204 därav gren bageri och konditori 26 26 401 262 427 289 828 551 98

kött och charkuteri 16 16 140 67 160 70 300 137 39 lokal 4 4 11 6 18 7 29 13 1

Medieprogrammet 87 98 4 547 2 329 3 848 1 914 3 115 1 654 11 510 5 897 1 515 därav gren information och reklam 80 89 3 184 1 608 2 551 1 403 5 735 3 011 768

tryckmedia 18 18 266 100 218 77 484 177 59 lokal 13 13 398 206 346 174 744 380 95

Naturbruksprogrammet 50 53 2 422 1 500 2 116 1 219 2 214 1 219 6 752 3 938 236 därav gren lokal 6 7 123 58 168 100 291 158 15

Naturvetenskapsprogrammet 196 276 19 726 7 920 19 531 7 956 19 671 8 089 58 928 23 965 8 066 därav gren naturvetenskap 191 261 12 990 6 628 12 744 6 680 25 734 13 308 3 564

teknik 176 199 5 061 798 5 456 841 10 517 1 639 1 208 lokal 41 42 1 217 397 1 261 450 2 478 847 235

Omvårdnadsprogrammet 122 126 3 985 3 444 2 990 2 636 2 762 2 356 9 737 8 436 2 353 därav gren omvårdnad 114 117 2 855 2 534 2 561 2 205 5 416 4 739 1 301

tandvård 11 11 92 73 105 85 197 158 175 lokal 4 4 43 29 96 66 139 95 6

Samhällsveten. programmet 206 298 25 271 15 595 25 554 15 887 24 987 15 685 75 812 47 167 10 793 därav gren ekonomisk 184 232 9 407 4 737 8 908 4 551 18 315 9 288 2 601

humanistisk 158 188 2 463 2 196 2 326 2 099 4 789 4 295 807 samhällsvetenskaplig 197 277 11 336 7 387 11 317 7 377 22 653 14 764 3 040 lokal 61 74 2 216 1 469 2 317 1 566 4 533 3 035 517

Samtliga nationella program 234 466 90 759 44 666 84 656 41 904 85 079 42 054 260 494 128 624 36 565 därav lokala grenar 127 176 5 496 2 934 6 140 3 361 11 636 6 295 1 237

Specialutformade program 145 250 8 908 3 677 7 079 2 905 5 851 2 530 21 838 9 112 2 889 därav riksrekryterande 9 9 8 7 124 74 92 63 224 144 18

Individuella program 275 374 17 045 7 404 2 000 871 1 065 416 20 110 8 691 6 343 därav lärlingsutbildning 3 4 40 1 5 4 49 1 5

invandrarintroduktion 34 59 1 685 817 23 10 1 708 827 1 199

Samtliga program 277 565 116 712 55 747 93 735 45 680 91 995 45 000 302 442 146 427 45 797


Samtliga uppgifter avser den 15 oktober 1999.

* Lokal gren Gren på nationellt program som har anordnats i en kommun föratt tillgodose lokala utbildningsbehov.

* Elever med utländsk Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna bakgrund födda utomlands.

1) Andra utbildningar än program vid skolor med enskild huvudman.

För definitioner och förklaringar i övrigt, se föregående uppslag.Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.

144

Gymnasieskolan – Resurser – LärareTabell 6.4: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1994/95–1999/2000


Läsår med ped. m. tillsvid.- tjänst- per 100Huvudman utbildning anställning lediga elever

1994/95 30 966 29 254 86,2 81,5 1 712 7,2 därav

Kommun 26 608 25 281 87,6 82,3 1 327 7,0 Landsting 3 700 3 340 84,9 72,3 360 9,4 Fristående 1) 943 918 52,1 69,6 25 9,6

1995/96 30 658 28 930 84,7 79,5 1 728 7,6 därav

Kommun 26 641 25 236 86,2 80,6 1 405 7,4 Landsting 3 254 2 953 83,4 73,7 301 10,1 Fristående 1 077 1 055 53,7 69,7 22 8,3

1996/97 30 109 28 305 84,3 80,6 1 804 7,4 därav


1997/98 30 284 28 460 82,3 80,1 1 824 7,4 därav


1998/99 30 811 28 929 79,6 79,1 1 882 7,6 därav


1999/2000 31 186 28 962 80,6 79,2 2 224 7,8 därav

Kommun 28 784 26 680 82,5 79,7 2 104 7,7 Landsting 880 804 71,6 73,5 76 12,2 Fristående 1 220 1 194 56,3 77,1 26 6,9 Riksinternat 111 111 76,6 78,4 0 9,4 Internationella 44 44 .. .. 0 11,1 Kompletterande 231 213 30,0 54,5 18 10,8

145

GYMNASIESKOLA






– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskole- utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-

höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord- nande som behörig lärare).





1) Exkl. internationella skolor.



146

Gymnasieskolan – Resurser – LärareTabell 6.5 A: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000


Läsår Totalt därav tjänst- Totalt Med tills- per 100Pedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad vidare- eleverHuvudman i procent anställning

1995/96 Samtliga lärare 28 930 15 272 13 658 81,8 23 660 19 945 7,6 därav Antal med ped. utbildning 24 509 12 819 11 690 85,3 20 896 18 974 . Andel (%) med ped. utbildn. 84,7 83,9 85,6 . 88,3 95,1 .





Per huvudman 1999/2000Kommun (samtliga lärare) 26 680 13 766 12 914 82,7 22 067 18 422 7,7 därav Andel (%) med ped. utbildn. 82,5 80,7 84,4 . 84,7 93,1 .


Fristående (samtliga lärare) 1 562 768 794 63,7 995 780 7,4 därav Andel (%) med ped. utbildn. 53,7 51,8 55,5 . 56,7 62,1 .

Tabell 6.5 B: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)

Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)


Max 1 432 100,0 1 186 100,0 100,0 22,3 1 198 100,0 90% 226 89,0 209 91,1 92,8 11,3 195 91,7 75% 126 84,8 105 88,3 88,2 9,1 105 85,7 50% 69 77,4 55 83,3 82,9 8,1 55 81,3 25% 24 68,0 17 76,1 75,4 7,3 19 73,8 10% 4 46,0 3 64,8 63,7 6,6 4 62,5 Min 0 14,4 0 0,0 0,0 3,0 0 0,0


147

GYMNASIESKOLA

Tabell 6.5 C: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)



Samtliga kommuner 100 82,7 83 83,5 84,7 7,7 83 82,5 Storstäder 1 057 86,4 913 83,6 87,2 6,6 902 85,3 Förortskommuner 90 82,6 74 83,0 84,6 7,5 75 83,5 Större städer 326 86,3 282 84,8 86,3 7,6 275 84,4 Medelstora städer 124 82,0 102 84,3 84,9 7,9 103 82,8 Industrikommuner 45 77,5 35 83,1 83,1 8,5 36 79,8 Landsbygdskommuner 26 75,5 20 76,8 78,3 8,2 20 75,6 Glesbygdskommuner 30 68,8 21 77,9 74,4 9,7 22 73,1 Större övriga kommuner 80 80,0 64 81,5 83,1 8,0 64 80,6 Mindre övriga kommuner 20 69,4 14 79,1 77,8 9,2 15 75,1




* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortaretid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.


* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom summering heltidstjänster av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.

– andel med tillsvidare- Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda (se anställning skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).

– andel med pedagogisk Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogisk högskole- utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till

statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behöriglärare).


* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp. andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskole- pedagogisk utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till




148

Gymnasieskolan – Resurser – LärareTabell 6.6 A: Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000




Samtliga lärare 28 962 14 982 13 980 23 352 80,6 22 949 79,2 2 224 31 186 därav Lektorer 558 425 133 551 98,7 547 98,0 54 612 Adjunkter 13 471 6 343 7 128 11 541 85,7 11 369 84,4 967 14 438 därav i allmänna ämnen 12 311 5 522 6 789 10 613 86,2 10 403 84,5 876 13 187 tekniska ämnen 379 336 43 286 75,5 318 83,9 28 407 ekonomiska ämnen 781 485 296 642 82,2 648 83,0 63 844 Lärare i ämne/ämnen 10 640 6 201 4 439 8 650 81,3 8 421 79,1 816 11 456 därav i idrott 1 300 788 512 1 099 84,5 1 040 80,0 91 1 391 musik 983 631 352 726 73,9 572 58,2 56 1 039 bild 663 266 397 514 77,5 489 73,8 50 713 trä- och metallslöjd 52 47 5 38 73,1 43 82,7 1 53 textilslöjd 113 1 112 91 80,5 90 79,6 6 119 beklädnadsteknik 76 4 72 59 77,6 60 78,9 6 82 bygg- och anläggningsteknik 532 529 3 478 89,8 468 88,0 19 551 el- teleteknik 894 883 11 709 79,3 732 81,9 56 950 drift- och underhållsteknik 81 79 2 64 79,0 67 82,7 9 90 fordonstekniska 831 826 5 641 77,1 685 82,4 37 868 livsmedelstekniska 134 97 37 96 71,6 106 79,1 9 143 restaurang- och storhushålls 671 271 400 505 75,3 517 77,0 47 718 processtekniska 41 34 7 29 70,7 33 80,5 2 43 trätekniska 132 130 2 111 84,1 111 84,1 9 141 verkstads-industritekniska 632 624 8 559 88,4 571 90,3 40 672 hantverks 313 155 158 208 66,5 237 75,7 26 339 handels- och kontors 774 164 610 652 84,2 628 81,1 60 834 naturbruk 760 519 241 551 72,5 583 76,7 67 827 omvårdnads 827 65 762 761 92,0 697 84,3 149 976 barn- och ungdoms 617 77 540 567 91,9 514 83,3 63 680 hushålls 214 11 203 192 89,7 178 83,2 13 227 Övriga lärare 4 293 2 013 2 280 2 610 60,8 2 612 60,8 387 4 680

Tabell 6.6 B: Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)



Spridningsmått gogisk vidareför kommuner utbildning anställning

Max 1 432 100,0 100,0 90% 226 91,7 88,0 75% 126 85,7 84,5 50% 69 81,3 79,1 25% 24 73,8 71,8 10% 4 62,5 63,3 Min 0 0,0 0,0


149

GYMNASIESKOLA

Tabell 6.6 C: Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000,


(kommunala skolor)


Andel (%) med Andel (%) medpedagogisk tillsvidare-

Kommungrupper utbildning anställning

Samtliga kommuner 100 82,5 79,7 Storstäder 1 057 85,3 80,5 Förortskommuner 90 83,5 79,9 Större städer 326 84,4 81,2 Medelstora städer 124 82,8 80,2 Industrikommuner 45 79,8 77,9 Landsbygdskommuner 26 75,6 73,9 Glesbygdskommuner 30 73,1 74,5 Större övriga kommuner 80 80,6 77,9 Mindre övriga kommuner 20 75,1 74,5




* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda - anställda kortaretid än en månad - och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

– med pedagogisk utbildning Antal lärare/andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning(med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligtreglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).






150

Tabell 6.7: Skolledare läsåren 1995/96–1999/2000

Antal tjänstgörande skolledare Antal skolledare för vilka undervisning Antal Totalt ingår i tjänsten helt antal

Totalt därav Totalt Andel (%) Genom- tjänst- (inkl. heltMän Kvinnor antal snittligt antal lediga tjänst-

Läsår lärarvecko- lediga)Skolledare timmar 1)

1995/96 1 349 837 512 188 13,9 8,2 74 1 423 därav Rektorer 584 400 184 55 9,4 8,7 25 609 Övriga skolledare 765 437 328 133 17,4 8,0 49 814

1996/97 1 269 777 492 182 14,3 9,7 69 1 338 därav Rektorer 599 391 208 57 9,5 9,9 27 626 Övriga skolledare 670 386 284 125 18,7 9,7 42 712

1997/98 1 362 846 516 148 10,9 8,9 78 1 440 därav

Rektorer 700 456 244 56 8,0 10,1 28 728 Övriga skolledare 662 390 272 92 13,9 8,2 50 712

1998/99 1 513 923 590 205 13,5 . 70 1 583 därav Rektorer 787 514 273 85 10,8 . 28 815 Övriga skolledare 726 409 317 120 16,5 . 42 768

1999/2000 1 515 923 592 214 14,1 . 84 1 599 därav

Rektorer 791 515 276 84 10,6 . 45 836 Övriga skolledare 724 408 316 130 18,0 . 39 763



* Antal tjänstgörande skolledare Antal personer som tjänstgjorde som skolledare. Skolledare medundervisning ingår.

* Genomsnittligt antal lärarveckotimmar Fastställd undervisningstid per vecka i antal timmar om 40 minuter.

* Antal helt tjänstlediga Antal skolledare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

* Totalt antal (inkl. helt tjänstlediga) Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga skolledare.

* Skolledare Rektorer och övriga skolledare. Här kan även ingå skolledare med

tjänstgöring inom uppdragsutbildning. Skolledare med tjänst-

göring inom komvux kan också ingå i de fall komvux lyder under

gymnasieskola.

* Rektorer Rektorer (motsvarande) enligt bestämmelser i 2 kap 2 § i skollagen.

* Övriga skolledare Studierektor, biträdande rektor m fl.

1) Uppgift om lärarveckotimmar saknas fr o m läsåret 1998/99.



Gymnasieskolan – Resurser – Lärare

151

GYMNASIESKOLA

Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.8 A: Avbrott/studieuppehåll efter år 1 den 15 oktober 1998

Elever i år 1 den 15 oktober 1998Totalt därav därav

Kvinnor Elever som inte återfanns återfanns i gymnasieskolan den 15 oktober Program 1999 (avbrott/studieuppehåll) Int. Baccalaureate (IB) Totalt Kvinnor Elever med utländsk bakgrundÖvriga utbildningar1) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)Nationella program 93 749 46 073 4 203 4,5 2 072 4,5 969 7,1

däravBarn- och fritid (BF) 4 580 3 398 329 7,2 225 6,6 77 13,3 Bygg (BP) 1 822 43 106 5,8 7 16,3 34 15,1 El (EC) 4 464 75 144 3,2 6 8,0 41 6,4 Energi (EN) 835 24 51 6,1 2 8,3 12 18,2 Estetiska (ES) 5 425 3 680 273 5,0 183 5,0 49 8,4 Fordon (FP) 3 891 153 284 7,3 30 19,6 73 11,9 Handels- och adm. (HP) 4 454 2 127 347 7,8 154 7,2 126 11,4 Hantverk (HV) 1 385 1 195 90 6,5 65 5,4 21 7,3 Hotell- och rest. (HR) 5 332 2 816 353 6,6 168 6,0 79 12,0 Industri (IP) 2 166 145 135 6,2 18 12,4 34 13,3 Livsmedel (LP) 651 380 60 9,2 27 7,1 16 20,8 Medie (MP) 4 240 2 100 219 5,2 100 4,8 43 7,3 Naturbruk (NP) 2 407 1 420 126 5,2 81 5,7 9 9,8 Naturvetenskap (NV) 22 235 9 057 563 2,5 266 2,9 92 2,9 Omvårdnad (OP) 3 449 3 003 264 7,7 218 7,3 84 10,2 Samhällsvetenskap (SP) 26 413 16 457 859 3,3 522 3,2 179 4,6

Specialutformade pgm. (SM) 6 501 2 624 354 5,4 158 6,0 90 9,9 Individuella pgm. (IV) 14 020 6 160 4 443 31,7 2 120 34,4 1 217 31,2

Program 114 270 54 857 9 000 7,9 4 350 7,9 2 276 12,3

Int. Baccalaureate (IB) 385 248 56 14,5 41 16,5 10 12,8

Övriga utbildningar1) 563 352 101 17,9 65 18,5 17 18,5

Gymnasieskolan totalt 115 218 55 457 9 157 7,9 4 456 8,0 2 303 12,4

152

Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.8 B: Byte av studieväg efter år 1 den 15 oktober 1998

Elever år 1 den 15 oktober 1998Totalt därav därav

Program Kvinnor Elever som återfanns på annat program den 15 oktober 1999 (byte) Int. Baccalaureate (IB) Totalt Kvinnor Elever med utländsk bakgrundÖvriga utbildningar1) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Nationella program 93 749 46 073 8 273 8,8 3 666 8,0 1 464 10,7 därav

Barn- och fritid (BF) 4 580 3 398 458 10,0 297 8,7 69 12,0 Bygg (BP) 1 822 43 121 6,6 6 14,0 16 7,1 El (EC) 4 464 75 505 11,3 13 17,3 89 13,9 Energi (EN) 835 24 151 18,1 6 25,0 14 21,2 Estetiska (ES) 5 425 3 680 505 9,3 342 9,3 69 11,9 Fordon (FP) 3 891 153 336 8,6 19 12,4 101 16,4 Handels- och adm. (HP) 4 454 2 127 411 9,2 178 8,4 100 9,0 Hantverk (HV) 1 385 1 195 114 8,2 93 7,8 20 6,9 Hotell- och rest. (HR) 5 332 2 816 414 7,8 214 7,6 59 9,0 Industri (IP) 2 166 145 272 12,6 38 26,2 44 17,3 Livsmedel (LP) 651 380 64 9,8 35 9,2 11 14,3 Medie (MP) 4 240 2 100 313 7,4 149 7,1 50 8,5 Naturbruk (NP) 2 407 1 420 184 7,6 137 9,6 11 12,0 Naturvetenskap (NV) 22 235 9 057 1 888 8,5 603 6,7 367 11,5 Omvårdnad (OP) 3 449 3 003 294 8,5 234 7,8 63 7,6 Samhällsvetenskap (SP) 26 413 16 457 2 243 8,5 1 302 7,9 381 9,9

Specialutformade pgm.(SM) 6 501 2 624 434 6,7 145 5,5 65 7,2 Individuella pgm.(IV) 14 020 6 160 4 294 30,6 1 906 30,9 1 074 27,5

Program 114 270 54 857 13 001 11,4 5 717 10,4 2 603 14,1



Gymnasieskolan totalt 115 218 55 457 13 200 11,5 5 834 10,5 2 625 14,1

153

GYMNASIESKOLA

Tabell 6.8 C: Studieuppehåll mellan den 15 oktober 1997 och den 15 oktober 1999

Elever i år 1 den 15 oktober 1997 Totalt därav därav

Program Kvinnor Elever som återfanns i gymnasieskolan den 15 oktober 1999Int. Baccalaureate (IB) Totalt Kvinnor Elever med utländsk bakgrundÖvriga utbildningar1) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Nationella program 98 947 48 444 739 0,7 403 0,8 61 0,4 därav

Barn- och fritid (BF) 6 105 4 445 10 0,2 10 0,2 1 0,1 Bygg (BP) 2 188 67 1 0,0 0 0,0 0 0,0 El (EC) 4 998 82 6 0,1 1 1,2 1 0,1 Energi (EN) 956 26 2 0,2 0 0,0 0 0,0 Estetiska (ES) 5 726 3 851 30 0,5 21 0,5 1 0,2 Fordon (FP) 4 487 133 11 0,2 0 0,0 7 0,9 Handels- och adm. (HP) 5 727 2 885 14 0,2 7 0,2 5 0,3 Hantverk (HV) 1 491 1 250 3 0,2 3 0,2 0 0,0 Hotell- och rest. (HR) 5 382 2 900 5 0,1 2 0,1 3 0,5 Industri (IP) 2 485 177 5 0,2 2 1,1 0 0,0 Livsmedel (LP) 798 470 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Medie (MP) 3 615 1 904 11 0,3 6 0,3 2 0,4 Naturbruk (NP) 2 654 1 532 3 0,1 3 0,2 0 0,0 Naturvetenskap (NV) 22 244 9 100 337 1,5 161 1,8 17 0,5 Omvårdnad (OP) 3 686 3 092 8 0,2 8 0,3 3 0,3 Samhällsvetenskap (SP) 26 405 16 530 293 1,1 179 1,1 21 0,6

Specialutformade pgm. (SM) 5 015 2 059 21 0,4 14 0,7 2 0,3 Individuella pgm. (IV) 12 093 5 473 13 0,1 7 0,1 6 0,2

Program 116 055 55 976 773 0,7 424 0,8 69 0,4



Gymnasieskolan totalt 117 100 56 642 789 0,7 435 0,8 70 0,4

Förklaringar och definitionerUppgifterna avser den 15 oktober 1997, 1998 resp. 1999.

* Elever år 1 den 15 okt 1998 Elever som gick i år 1 på program, IB eller övrig utbildninglängre än 1 år den 15 oktober 1998, oavsett huvudman.

* Avbrott/studieuppehåll Med avbrott/studieuppehåll avses att eleven inte återfanns i gymnasie-skolan den 15 oktober 1999.

* Byte av program Med byte av program avses att eleven fanns i gymnasieskolan den 15 oktober 1999 på annat program än det hon/han börjat året innan. Eleven fanns antingen i år 1 eller år 2.

* Elever år 1 den 15 oktober 1997 Elever som gick år 1 den 15 oktober 1997 på program, IB eller övriga utbildningar (se not) längre än ett år.

* Studieuppehåll läsåret 1998/99 Med studieuppehåll avses att eleven inte fanns i gymnasieskolanden 15 oktober 1998, men fanns den 15 oktober 1999på det program där hon/han börjat hösten 1997.

Skillnader kan finnas jämfört med publicerade elevsiffror förgående år. Detta beror på att skolornai efterhand ändrat sin rapportering av antal elever på studieväg och år .

Alla andelar beräknas på den grupp delmängden tillhör. T ex beräknas antalet kvinnor som började på BF och som gjort avbrott/studieuppehåll på alla kvinnor som började BF läsåret 1998/1999.

1) Andra utbildningar än program vid skolor med enskild huvudmanYtterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.

154

Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.9 A: Fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 13 oktober 1995


Kön Antal Kvinnor Elever med Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1998/99 Huvudman utländsk Totalt Kvinnor Elev. med utl. bakgr.Studieväg bakgrund Antal Andel(%) Antal Andel(%) Antal Andel(%) Gymnasieskolan totalt 119 447 57 684 20 424 82 919 69,4 41 926 72,7 10 406 50,9därav Män 61 763 . 10 823 40 993 66,4 . . 4 994 46,1

Kvinnor 57 684 57 684 9 601 41 926 72,7 41 926 72,7 5 412 56,4

Kommun 110 756 51 676 19 230 76 616 69,2 37 546 72,7 9 661 50,2Landsting 6 832 4 949 936 4 783 70,0 3 494 70,6 550 58,8Fristående1) 1 619 941 222 1 314 81,2 783 83,2 165 74,3Riksinternat1) 240 118 36 206 85,8 103 87,3 30 83,3

Elever med utländskbakgrund 20 424 9 601 20 424 10 406 50,9 5 412 56,4 10 406 50,9

Nationella program 100 834 49 201 13 878 77 934 77,3 39 595 80,5 9 097 65,5därav

Barn- och fritid (BF) 7 931 5 952 893 5 690 71,7 4 440 74,6 493 55,2Bygg (BP) 2 927 81 292 1 949 66,6 41 50,6 150 51,4El (EC) 4 855 64 781 3 631 74,8 31 48,4 494 63,3Energi (EN) 935 32 132 612 65,5 19 59,4 64 48,5Estetiska (ES) 5 407 3 606 583 3 886 71,9 2 701 74,9 364 62,4Fordon (FP) 4 464 131 718 2 693 60,3 55 42,0 341 47,5Handels- o. adm. (HP) 6 717 3 455 1 575 4 444 66,2 2 408 69,7 890 56,5Hantverk (HV) 1 433 1 203 276 1 065 74,3 927 77,1 194 70,3Hotell- o. rest. (HR) 4 890 2 648 618 3 470 71,0 1 915 72,3 344 55,7Industri (IP) 3 395 236 461 2 041 60,1 138 58,5 240 52,1Livsmedel (LP) 793 484 83 571 72,0 357 73,8 43 51,8Medie (MP) 3 640 2 093 411 2 962 81,4 1 741 83,2 298 72,5Naturbruk (NP) 2 508 1 315 109 1 837 73,2 943 71,7 65 59,6Naturvetenskap (NV) 20 113 7 844 2 378 18 013 89,6 7 221 92,1 1 887 79,4Omvårdnad (OP) 4 751 4 078 1 074 3 179 66,9 2 807 68,8 637 59,3Samhällsvet. (SP) 26 075 15 979 3 494 21 891 84,0 13 851 86,7 2 593 74,2

Specialutform. pgm. (SM) 3 186 1 359 451 2 424 76,1 1 042 76,7 279 61,9Individuella pgm. (IV) 15 165 6 977 6 045 2 352 15,5 1 160 16,6 992 16,4

Program 119 185 57 537 20 374 82 710 69,4 41 797 72,6 10 368 50,9därav

Män 61 648 . 10 797 40 913 66,4 . . 4 976 46,1Kvinnor 57 537 57 537 9 577 41 797 72,6 41 797 72,6 5 392 56,3

Int. Baccalaureate (IB) 262 147 50 209 79,8 129 87,8 38 76,0

155

GYMNASIESKOLA


Uppgifterna avser elever i år 1 den 13 oktober 1995 och som fullföljt linje/program i gymnasieskolan inom fyra år. Detta medger exempelvis att elever som gjort studieavbrott för utlandsstudier under maximalt ett läsår finns med.

* Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1998/99

- Antal Antal elever i år 1 den 13 oktober 1995 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.

- Elever med utländsk Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna bakgrund födda utomlands.

- Andel (%), totalt Andel av alla elever i år 1 den 13 oktober 1995 som av- gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.

- Andel (%), därav kvinnor Andel av alla kvinnor i år 1 den 13 oktober 1995 som av-gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.

- Andel (%), därav elever Andel av alla elever med utländsk bakgrund i år 1 med utländsk bakgrund den 13 oktober 1995 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg

från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.

1) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag. Ett av riksinternaten drivs som kommunalt bolag.


Närmast föregående Skolverkets rapport nr. 167. Se dock tabell 6.9A X i denna rapport, publicering: som utgör korrigering av motsvarande tabell i rapport nr. 167.

156

Gymnasieskolan – Resultat Korrigering av föregående års publicering (rapport 167). Tabell 6.9 : Fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 14 oktober 1994


Kön Antal Kvinnor Elever med Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1997/98 Huvudman utländsk Totalt Kvinnor Elev. med utl. bakgr.Studieväg bakgrund Antal Andel(%) Antal Andel(%) Antal Andel(%) Gymnasieskolan totalt1) 114 507 55 326 18 815 83 098 72,6 41 679 75,3 9 965 53,0därav Män1) 59 181 . 9 978 41 419 70,0 . . 4 903 49,1

Kvinnor1) 55 326 55 326 8 837 41 679 75,3 41 679 75,3 5 062 57,3

Kommun1) 105 604 49 179 17 659 76 633 72,6 37 213 75,7 9 227 52,3Landsting 7 397 5 301 925 5 201 70,3 3 753 70,8 560 60,5Fristående2) 1 506 846 231 1 264 83,9 713 84,3 178 77,1

Elever med utländsk bakgrund1) 18 815 8 837 18 815 9 965 53,0 5 062 57,3 9 965 53,0


Barn- och fritid (BF) 8 248 6 280 765 6 341 76,9 4 953 78,9 481 62,9Bygg (BP) 3 038 88 309 2 172 71,5 41 46,6 159 51,5El (EC) 5 106 59 704 3 889 76,2 37 62,7 451 64,1Energi (EN) 1 092 41 127 703 64,4 24 58,5 64 50,4Estetiska (ES) 4 946 3 327 581 3 767 76,2 2 603 78,2 382 65,7Fordon (FP) 4 559 152 625 2 915 63,9 67 44,1 301 48,2Handels- o. adm. (HP) 6 929 3 562 1 456 5 044 72,8 2 681 75,3 868 59,6Hantverk (HV) 1 526 1 254 314 1 121 73,5 955 76,2 208 66,2Hotell- o. rest. (HR) 4 626 2 546 536 3 559 76,9 1 983 77,9 346 64,6Industri (IP) 2 984 214 463 1 770 59,3 130 60,7 230 49,7Livsmedel (LP) 770 414 82 573 74,4 326 78,7 49 59,8Medie (MP) 3 238 1 971 301 2 758 85,2 1 710 86,8 230 76,4Naturbruk (NP) 2 509 1 250 100 1 853 73,9 907 72,6 58 58,0Naturvetenskap (NV) 17 727 6 429 2 212 16 212 91,5 5 960 92,7 1 776 80,3Omvårdnad (OP) 4 935 4 201 973 3 418 69,3 2 973 70,8 592 60,8Samhällsvet. (SP) 26 135 15 933 3 346 22 576 86,4 14 140 88,7 2 469 73,8

Specialutform. pgm. (SM) 1 844 893 231 1 550 84,1 745 83,4 157 68,0Individuella pgm. (IV)1) 13 896 6 499 5 575 2 604 18,7 1 298 20,0 1 072 19,2

Program1) 114 108 55 113 18 700 82 825 72,6 41 533 75,4 9 893 52,9därav

Män1) 58 995 . 9 922 41 292 70,0 . . 4 871 49,1Kvinnor1) 55 113 55 113 8 778 41 533 75,4 41 533 75,4 5 022 57,2

Linjer 399 213 115 273 68,4 146 68,5 72 62,6därav Män 186 . 56 127 68,3 . . 32 57,1

Kvinnor 213 213 59 146 68,5 146 68,5 40 67,8

157

GYMNASIESKOLA


Uppgifterna avser elever som fullföljt linje/program i gymnasieskolan inom fyra år. Detta medger exempelvis att elever som gjort studieavbrott för utlandsstudier under maximalt ett läsår finns med.


- Antal Antal elever i år 1 den 14 oktober 1994 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97 eller 1997/98.

- Elever med utländsk Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med två föräldrar bakgrund födda utomlands.

- Andel (%), totalt Andel av alla elever i år 1 den 14 oktober 1994 som av- gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97 eller 1997/98.

- Andel (%), därav kvinnor Andel av alla kvinnor i år 1 den 14 oktober 1994 som av-gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97 eller 1997/98.

- Andel (%), därav elever Andel av alla elever med utländsk bakgrund i år 1 med utländsk bakgrund den 14 oktober 1994 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från

gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97 eller 1997/98.

1) I Barnomsorg och skola i siffror 1999, del 2, tabell 6.9 över fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 14 oktober 1994 saknas uppgifter för elever som gick introduktionskurs för invandrare (IVIK). För att möjliggöra jämförelse mellan åren redovisas motsvarande värden inkl. IVIK i denna tabell. De med 1) markerade raderna berörs av kompletteringen.

2) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag.


158

Gymnasieskolan – Resultat

Tabell 6.9 B: Fullföljd utbildning inom 4 år för nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995

Nybörjarelever i år 1 den 13 oktober 1995 Totalt därav därav

Kön Antal Kvinnor Elever med Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1998/99 Huvudman utländsk Totalt Kvinnor Elev. med utl. bakgr.Studieväg bakgrund Antal Andel(%) Antal Andel(%) Antal Andel(%) Gymnasieskolan totalt 100 671 49 252 14 716 76 215 75,7 38 696 78,6 8 354 56,8därav Män 51 419 . 7 505 37 519 73,0 . . 3 899 52,0

Kvinnor 49 252 49 252 7 211 38 696 78,6 38 696 78,6 4 455 61,8

Kommun 93 290 44 134 13 847 70 644 75,7 34 818 78,9 7 788 56,2Landsting 5 740 4 181 645 4 205 73,3 3 083 73,7 396 61,4Fristående1) 1 392 815 189 1 155 83,0 690 84,7 143 75,7Riksinternat1) 249 122 35 211 84,7 105 86,1 27 77,1

Elever med utländskbakgrund 14 716 7 211 14 716 8 354 56,8 4 455 61,8 8 354 56,8


Barn- och fritid (BF) 6 564 5 019 610 5 044 76,8 3 966 79,0 374 61,3Bygg (BP) 2 426 48 223 1 721 70,9 32 66,7 121 54,3El (EC) 4 242 48 529 3 305 77,9 28 58,3 351 66,4Energi (EN) 796 24 84 560 70,4 17 70,8 44 52,4Estetiska (ES) 4 487 3 133 443 3 417 76,2 2 459 78,5 294 66,4Fordon (FP) 3 640 85 444 2 382 65,4 43 50,6 239 53,8Handels- o. adm. (HP) 5 336 2 843 998 3 820 71,6 2 112 74,3 613 61,4Hantverk (HV) 978 823 152 771 78,8 670 81,4 116 76,3Hotell- o. rest. (HR) 3 624 2 065 393 2 850 78,6 1 625 78,7 253 64,4Industri (IP) 2 864 168 316 1 835 64,1 108 64,3 176 55,7Livsmedel (LP) 620 381 59 473 76,3 293 76,9 35 59,3Medie (MP) 2 890 1 722 286 2 497 86,4 1 505 87,4 229 80,1Naturbruk (NP) 2 125 1 090 76 1 610 75,8 809 74,2 43 56,6Naturvetenskap (NV) 19 585 7 662 2 135 17 745 90,6 7 119 92,9 1 720 80,6Omvårdnad (OP) 3 950 3 434 729 2 797 70,8 2 488 72,5 455 62,4Samhällsvet. (SP) 24 577 15 206 3 007 21 171 86,1 13 436 88,4 2 348 78,1

Specialutform. pgm. (SM) 2 834 1 217 343 2 263 79,9 978 80,4 229 66,8Individuella pgm. (IV) 8 877 4 139 3 835 1 725 19,4 868 21,0 676 17,6

Program 100 415 49 107 14 662 75 986 75,7 38 556 78,5 8 316 56,7därav

Män 51 308 . 7 476 37 430 73,0 . 3 881 51,9Kvinnor 49 107 49 107 7 186 38 556 78,5 38 556 78,5 4 435 61,7

Int. Baccalaureate (IB) 256 145 54 229 89,5 140 96,6 38 70,4

159

GYMNASIESKOLA


Uppgifterna avser elever som var nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995 och som fullföljt linje/program i gymnasieskolan inom fyra år. Detta medger exempelvis att elever som gjort studieavbrott för utlandsstudier under maximalt ett läsår finns med.


- Nybörjare i år 1 Elev som inte fanns i år 1 något av de två närmast föregående läsåren.

- Antal Antal nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.


- Andel (%), totalt Andel av alla nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995 som av- avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.

- Andel (%), därav kvinnor Andel av alla kvinnor som var nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995 och som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.

- Andel (%), därav elever Andel av alla nybörjare med utländsk bakgrund i år 1 med utländsk bakgrund den 13 oktober 1995 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från

gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.



Närmast föregående Motsvarande uppgifter har inte tidigare publicerats. publicering:

160

Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.9 C: Fullföljd utbildning inom 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1

den 14 oktober 1994

Nybörjarelever i år 1 den 14 oktober 1994 Totalt därav därav därav

Kön Antal Kvinnor Elever m Med slutbetyg inom 4 år Med slutbetyg inom 5 årHuvudman utländsk Totalt Kvinnor Utl. bakgr. Totalt Kvinnor Utl.bakgr.Studieväg bakgrund Antal Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Gymnasieskolan totalt 97 754 47 722 13 963 76 504 78,3 80,8 60,4 79,4 81,8 63,0därav Män 50 032 . 7 232 37 961 75,9 . 56,4 77,0 . 59,2

Kvinnor 47 722 47 722 6 731 38 543 80,8 80,8 64,6 81,8 81,8 67,1

Kommun 90 004 42 369 13 090 70 622 78,5 81,4 59,8 79,6 82,5 62,5Landsting 6 367 4 577 688 4 686 73,6 74,0 65,4 74,3 74,7 66,9Fristående1) 1 116 644 150 960 86,0 85,9 81,3 86,6 86,5 81,3Riksinternat1) 267 132 35 236 88,4 90,9 82,9 88,8 91,7 82,9

Elever med utländskbakgrund 13 963 6 731 13 963 8 427 60,4 64,6 60,4 63,0 67,1 63,0

Nationella program 86 969 42 634 9 847 72 731 83,6 86,1 74,5 84,4 86,7 75,6därav

Barn- och fritid (BF) 6 948 5 376 555 5 642 81,2 82,8 71,2 82,0 83,5 72,4Bygg (BP) 2 586 65 211 1 960 75,8 56,9 59,7 76,3 58,5 60,7El (EC) 4 497 51 507 3 578 79,6 62,7 69,6 80,7 66,7 71,2Energi (EN) 914 32 88 623 68,2 68,8 54,5 69,8 68,8 60,2Estetiska (ES) 4 058 2 842 451 3 250 80,1 82,0 73,4 81,1 83,0 74,5Fordon (FP) 3 800 107 425 2 632 69,3 51,4 56,2 70,2 53,3 57,2Handels- o. adm. (HP) 5 738 3 002 1 032 4 470 77,9 79,7 66,3 78,7 80,7 67,5Hantverk (HV) 1 060 852 191 821 77,5 80,2 74,3 78,7 81,0 75,9Hotell- o. rest. (HR) 3 415 1 953 325 2 834 83,0 82,9 75,1 83,9 83,7 76,3Industri (IP) 2 498 164 302 1 570 62,9 70,1 56,0 63,6 70,7 57,3Livsmedel (LP) 625 330 61 490 78,4 82,7 70,5 79,8 84,2 72,1Medie (MP) 2 678 1 707 208 2 399 89,6 90,2 88,5 90,1 90,6 88,5Naturbruk (NP) 2 160 1 053 67 1 655 76,6 75,4 65,7 77,3 76,1 67,2Naturvetenskap (NV) 17 167 6 269 1 908 15 929 92,8 93,7 85,2 93,4 94,1 85,8Omvårdnad (OP) 4 215 3 621 709 3 076 73,0 74,5 65,3 73,8 75,3 66,7Samhällsvet. (SP) 24 610 15 210 2 807 21 802 88,6 90,7 80,1 89,2 91,2 81,0

Specialutform. pgm. (SM) 1 639 806 177 1 439 87,8 87,0 76,3 88,4 87,7 76,8Individuella pgm. (IV) 8 845 4 126 3 858 2 109 23,8 24,8 23,0 28,8 30,1 29,8

Program 97 453 47 566 13 882 76 279 78,3 80,8 60,2 79,4 81,8 62,9därav

Män 49 887 . 7 189 37 851 75,9 . 56,3 77,0 . 59,1Kvinnor 47 566 47 566 6 693 38 428 80,8 80,8 64,5 81,8 81,8 67,0

Int. Baccalaureate (IB) 156 85 48 111 71,2 74,1 77,1 71,2 74,1 77,1

161

GYMNASIESKOLA


Uppgifterna avser elever som var nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994 och som fullföljt linje/program i gymnasieskolan inom fyra eller fem år. Detta medger exempelvis att elever som gjort studieavbrott för utlandsstudier under maximalt två läsår finns med.


- Nybörjare i år 1 Elev som inte fanns i år 1 något av de två närmast föregående läsåren.

- Antal Antal nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.


- Andel (%), totalt Andel av alla nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994 som av- gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.

- Andel (%), därav kvinnor Andel av alla kvinnor som var nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994 och som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.

- Andel (%), därav elever Andel av alla nybörjare med utländsk bakgrund i år 1 med utländsk bakgrund den 14 oktober 1994 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från

gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.



Närmast föregående Motsvarande uppgifter har inte tidigare publicerats. publicering:

162

Gymnasieskolan – Resultat

Tabell 6.10 A: Övergång till högskolan efter avslutad gymnasieutbildning

Elever med Övergång till högskolan avgångsbetyg/ Läsåret

Avslutad slutbetyg från direkt efter 1 år efter 2 år efter 3 år efter 4 år eftergymnasie- gymnasieskolan gymn.avgång gymn.avgång gymn.avgång gymn.avgång gymn.avgångutbildning Antal därav Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)Läsår Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor

1992/93 95 749 45 822 17,3 20,1 11,3 12,5 6,2 6,5 3,8 3,9 2,6 2,7

1993/94 83 726 39 828 17,4 21,1 12,7 14,2 6,7 6,7 3,9 4,1 2,6 2,8

1994/95 67 924 35 314 21,7 24,8 15,4 15,7 7,7 7,0 4,6 4,6 . .

1995/96 84 445 41 722 16,8 21,5 12,7 13,0 7,5 7,6 . . . . 1996/97 78 022 39 239 16,2 20,9 13,9 13,7 . . . . . . ,

1997/981) 79 063 40 200 16,7 20,4 . . . . . . . . därav med utländsk bakgrund 9 314 4 902 18,8 21,2 . . . . . . . .

Tabell 6.10 B: Direktövergång till högskolan för elever som avgick från gymnasieskolan läsåren 1992/93–1997/98, spridningsmått för kommuner

Övergång till högskolan direkt efter gymnasieavgång: 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98

Spridnings- Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)mått Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor

Max 38,8 47,1 40,9 47,1 45,9 50,0 40,8 60,9 35,0 57,1 30,9 50,0 90% 22,4 26,6 23,0 28,3 32,2 36,9 20,8 28,9 20,7 28,0 23,0 28,4 75% 18,6 23,2 19,6 25,0 25,0 30,7 18,4 24,9 17,6 24,5 18,8 24,0 50% 14,7 19,2 14,7 20,4 20,1 25,0 14,3 20,2 14,5 20,2 15,3 20,0 25% 10,6 14,7 9,9 15,5 13,7 18,5 10,5 16,2 9,9 15,4 10,9 15,6 10% 0,0 5,3 0,0 2,9 0,0 11,6 0,0 7,5 0,0 6,6 0,0 5,6 Min 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

För förklaring av spridningsmått, se sida 2

Tabell 6.10 C: Direktövergång till högskolan för elever som avgick från gymnasieskolan läsåren 1992/93–1997/98, medelvärden för kommungrupper

Övergång till högskolan direkt efter gymnasieavgång: Medelvärden 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98för kommun- Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)grupper Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt KvinnorSamtliga komm. 17,8 21,2 17,9 22,3 22,8 26,5 17,2 22,5 16,5 21,6 17,1 21,1 Storstäder 20,3 23,1 20,6 22,8 24,4 26,1 19,5 22,4 18,4 21,5 18,6 21,5 Förortskomm. 18,4 20,5 19,9 24,0 22,9 24,2 17,4 21,2 16,6 21,0 17,5 21,8 Större städer 19,0 22,5 18,7 23,7 23,9 28,4 18,8 24,7 17,8 22,9 18,1 21,8 Medelst. städer 16,4 20,0 16,1 20,1 21,9 26,2 16,5 22,8 15,3 20,9 15,5 19,9 Industrikomm. 15,7 19,5 16,1 21,2 18,6 23,6 14,6 20,0 15,6 21,3 15,6 20,7 Landsbygdskomm. 12,1 16,3 11,9 16,8 21,7 25,9 12,0 15,8 11,1 15,0 11,0 15,5 Glesbygdskomm. 12,0 19,9 12,6 20,4 16,7 24,0 10,9 17,8 10,5 17,6 12,4 17,0 Större övr. komm. 15,7 19,3 15,2 20,3 21,3 26,0 14,9 20,2 14,9 20,8 17,3 22,2 Mindre övr. komm. 12,9 17,3 12,3 17,0 17,2 24,9 11,0 18,4 12,3 18,2 16,0 20,4

För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2

163

GYMNASIESKOLA


Uppgifterna avser elever som respektive läsår fullföljt en linje eller ett program i gymnasieskolanoch därefter påbörjat studier vid högskola eller universitet. Redovisning sker per kommun.

* Elever med avgångsbetyg/ Antal elever som fick avgångsbetyg eller slutbetyg från slutbetyg från gymnasieskolan gymnasieskolan.

* Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

* Övergång till högskolan Andel av ovanstående elever som direkt efter avgång från gymnasieskolan resp. 1, 2, 3 eller 4 läsår efter avgång

från gymnasieskolan nyregistrerats vid högskola eller universitet.

* Direktövergång till Andel elever som avgått från gymnasieskolan och som direkt läsåret högskolan därpå registrerats som nybörjare vid högskola eller universitet.

1) För avgångna från gymnasieskolan 1997/98 där de ursprungliga uppgifterna varit ofullständiga har kompletterande uppgifter inhämtats och antalet avviker därmed från tidigare publicerade siffror.


Närmast föregående Skolverkets rapport nr 167.publicering:

164

Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.11: Övergång till högskolan för elever avgångna läsåret 1995/96

Elever med avgångsbetyg läsåret 1995/96 Totalt därav därav Antal Kvinnor Elever i högskoleutbildning senast vt 1999

Studieväg Elever med Kön Totalt Kvinnor utländsk bakgrundHuvudman Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Gymnasieskolan totalt 84 445 41 722 31 256 37,0 17 568 42,1 2 885 32,2därav

Män 42 723 . 13 688 32,0 . . 1 275 29,3Kvinnor 41 722 41 722 17 568 42,1 17 568 42,1 1 610 35,0

Kommun 77 256 36 550 29 601 38,3 16 276 44,5 2 691 32,9Landsting 6 133 4 563 1 037 16,9 923 20,2 119 18,9Fristående1) 779 482 465 59,7 292 60,6 51 49,5Riksinternat1) 277 127 153 55,2 77 60,6 24 41,4

Nationella program 77 140 37 983 27 352 35,5 15 490 40,8 2 476 30,9därav

Barn- och fritid (BF) 6 304 4 986 1 037 16,4 939 18,8 44 9,2Bygg (BP) 2 472 41 34 1,4 0 0,0 5 3,4El (EC) 4 189 53 422 10,1 11 20,8 39 9,5Energi (EN) 800 14 108 13,5 1 7,1 19 21,8Estetiska (ES) 3 180 2 119 948 29,8 701 33,1 73 21,3Fordon (FP) 3 147 48 24 0,8 1 2,1 3 1,0Handels- o. adm. (HP) 5 387 2 946 483 9,0 297 10,1 70 8,1Hantverk (HV) 983 849 60 6,1 55 6,5 3 1,7Hotell- o. rest. (HR) 3 142 1 830 146 4,6 99 5,4 13 4,5Industri (IP) 2 162 118 59 2,7 7 5,9 8 3,7Livsmedel (LP) 519 234 9 1,7 8 3,4 0 0,0Medie (MP) 1 819 1 093 430 23,6 297 27,2 29 19,6Naturbruk (NP) 1 921 923 125 6,5 80 8,7 5 7,4Naturvetenskap (NV) 13 197 4 522 10 466 79,3 3 915 86,6 997 74,7Omvårdnad (OP) 4 554 3 985 1 012 22,2 940 23,6 134 19,4Samhällsvet. (SP) 23 364 14 222 11 989 51,3 8 139 57,2 1 034 42,5

Specialutform. pgm. (SM) 820 472 211 25,7 136 28,8 31 30,4Individuella pgm. (IV) 160 62 2 1,3 . . . .

Program 78 120 38 517 27 565 35,3 15 626 40,6 2 507 30,7därav

Män 39 603 . 11 939 30,1 . . 1 101 27,8Kvinnor 38 517 38 517 15 626 40,6 15 626 40,6 1 406 33,6

165

GYMNASIESKOLA

Tabell 6.11: Övergång till högskolan för elever avgångna läsåret 1995/96 (forts.)

Elever med avgångsbetyg läsåret 1995/96 Totalt därav därav Antal Kvinnor Elever i högskoleutbildning senast vt 1999

Studieväg Elever medKön Totalt Kvinnor utländsk bakgrundHuvudman Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)

2-åriga studieförberedande linjer 41 17 3 7,3 2 11,8 1 11,1därav

Social (So) 41 17 3 7,3 2 11,8 1 11,1

2-åriga yrkesinriktade linjer 136 76 1 0,7 1 1,3 0 0,0

3-åriga studieförberedande linjer 5 859 2 976 3 670 62,6 1 926 64,7 376 53,4därav

Ekonomisk (E) 1 060 459 422 39,8 195 42,5 36 26,9Humanistisk (H) 476 421 245 51,5 220 52,3 30 37,0Naturvetenskaplig (N) 1 248 639 1 070 85,7 556 87,0 124 77,5Samhällsvetenskaplig (S) 2 012 1 277 1 219 60,6 826 64,7 114 56,2Teknisk (T) 982 131 662 67,4 97 74,0 61 60,4

3-åriga yrkesinriktade linjer 289 136 17 5,9 13 9,6 1 1,7därav

Omvårdnad (OM) 69 65 8 11,6 8 12,3 0 0,0Industriell-teknisk (IN) 84 2 2 2,4 0 0,0 1 4,5Fordon och transport (FT) 18 0 0 0,0 0 . 0 0,0

Samtliga linjer 6 325 3 205 3 691 58,4 1 942 60,6 378 47,1därav Män 3 120 . 1 749 56,1 . . 174 45,4

Kvinnor 3 205 3 205 1 942 60,6 1 942 60,6 204 48,6,


Uppgifterna avser elever som fullföljt linje/program i gymnasieskolan och därefter påbörjatstudier vid högskola eller universitet

* Antal elever med avgångs- Antal elever med avgångsbetyg från någon linje eller något program i betyg läsåret 1995/96 gymnasieskolan läsåret 1995/96.

* Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

* Elever i högskoleutbildning Antal elever/andel av ovanstående elever resp. av kvinnor och elever senast vt 1999 med utländsk bakgrund som registrerats som nybörjare vid universitet

eller högskola senast vårterminen 1999.



Närmast föregående Skolverkets rapport nr 167. publicering:

166

Tabell 7.1: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000


Läsår med ped. m. tillsvid.- tjänst- per 100Huvudman utbildning anställning lediga heltidsstud.1)

1995/96 10 000 9 760 85,7 75,3 240 5,6 därav

Kommun 9 275 9 035 85,2 75,0 240 5,5 Landsting 744 744 91,3 78,5 0 7,2

1996/97 10 731 10 462 85,4 76,2 269 5,0 därav


1997/98 12 919 12 600 79,9 71,6 319 4,4 därav


1998/99 14 464 14 128 74,2 68,1 336 4,5 därav


1999/2000 13 157 12 738 75,6 71,3 419 .därav

Kommun 12 934 12 515 75,7 71,2 419 .Landsting 225 225 69,8 72,0 0 .


Uppgifterna avser vecka vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.




– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt


– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens anställning 2 kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas)


* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, per 100 elever, omräknat till heltids- per 100 heltidsstuderande studerande. Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom

en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningenav lärarens tjänst. Omräkningen till heltidsstuderande innebär att antalet sextiominuterslektioner under hösten har dividerats med 270 (18 veckor * 15sextiominuterslektioner).

1) Fr.o.m. läsåret 1999/2000 saknas uppgifter om antal heltidsstuderande för mätveckan.Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.



Komvux – Resurser – Lärare

167

KOMVUX

Komvux – Resurser – LärareTabell 7.2 A: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000


Läsår Totalt därav tjänst- Totalt därav per 100Pedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.- heltidsstud.1)

Huvudman i procent anställning





1999/2000 Samtliga lärare 12 738 5 480 7 258 63,3 8 059 5 936 .därav Antal med ped. utbildning 9 629 3 805 5 824 64,8 6 244 5 378 . Andel (%) med ped. utbildn. 75,6 69,4 80,2 . 77,5 90,6 .

Per huvudman 1999/2000Kommun (samtliga lärare) 12 515 5 346 7 169 63,7 7 970 5 868 .därav Andel (%) med ped. utbildn. 75,7 69,4 80,4 . 77,5 90,6 .

Landsting (samtliga lärare) 225 134 91 39,6 89 68 .därav Andel (%) med ped. utbildn. 69,8 70,9 68,1 . 74,7 87,9 .



Antal Genom- Antal lärare omräknat till Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Antal Andel (%)

Spridningsmått lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogiskför kommuner i procent anställning utbildning

Max 377 100,0 288 100,0 100,0 830 100,0 90% 86 78,4 60 92,4 93,0 70 91,2 75% 50 70,9 30 82,6 87,4 40 85,2 50% 27 60,3 15 72,3 76,8 21 76,7 25% 16 43,4 8 59,9 66,7 11 65,9 10% 9 33,7 4 50,9 56,7 6 58,6 Min 0 11,0 0 0,0 30,7 1 27,3


168

Komvux – Resurser – LärareTabell 7.2 C: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,


Antal Genom- Antal lärare omräknat till Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk


Samtliga kommuner 44 63,7 28 73,6 77,5 33 75,7 Storstäder 683 71,5 488 76,8 76,6 514 75,3 Förortskommuner 40 63,0 25 73,2 79,2 31 77,6 Större städer 117 71,3 84 75,2 78,8 89 75,9 Medelstora städer 55 63,1 35 75,0 80,5 43 78,0 Industrikommuner 22 54,9 12 72,8 77,2 17 75,5 Landsbygdskommuner 19 54,2 10 68,1 74,9 14 73,1 Glesbygdskommuner 17 43,3 7 60,7 66,4 12 70,7 Större övriga kommuner 35 53,4 18 71,4 76,8 26 76,1 Mindre övriga kommuner 17 51,1 9 70,3 72,8 13 72,4



Uppgifterna avser vecka vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.


* Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande i procent lärare.



* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, per 100 elever, omräknat till per 100 heltidsstuderande heltidsstuderande. Omräkningen till heltidsstuderande innebär att

antalet sextiominuterslektioner under hösten har dividerats med 270(18 veckor * 15 sextiominuterslektioner).

* Antal/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskole- pedagogisk utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-

höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnandesom behörig lärare).

1) Från och med läsåret 1999/2000 saknas uppgifter om antal heltidsstuderande för mätveckan.




169

KOMVUX

Tabell 7.3 A: Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000




Samtliga lärare 12 738 5 480 7 258 9 629 75,6 9 077 71,3 419 13 157 därav Lågstadielärare 128 14 114 120 93,8 120 93,8 14 142 Mellanstadielärare 260 68 192 250 96,2 238 91,5 15 275 Grundskollärare 1 - 7 67 21 46 48 71,6 35 52,2 2 69 Grundskollärare 4 - 9 419 162 257 295 70,4 251 59,9 19 438 Lärare i specialpedagogik 153 31 122 147 96,1 134 87,6 10 163 Lärare i teoretiska ämnen 6 192 3 022 3 170 5 159 83,3 4 922 79,5 185 6 377 Lärare i estetiska ämnen 144 76 68 109 75,7 101 70,1 1 145 Lärare i industri och hantverksämnen 502 389 113 275 54,8 323 64,3 5 507 Lärare i handels- och kontorsämnen 358 89 269 260 72,6 245 68,4 9 367 Lärare i omvårdnadsämnen 1 175 108 1 067 1 028 87,5 825 70,2 33 1 208 Lärare i hushållsämnen 26 1 25 24 92,3 21 80,8 0 26 Lärare i naturbruksämnen 213 136 77 152 71,4 153 71,8 1 214 Lärare i barn- och ungdomsämnen 77 8 69 71 92,2 55 71,4 6 83 Övriga lärare 3 024 1 355 1 669 1 691 55,9 1 654 54,7 119 3 143

Tabell 7.3 B: Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000,


(kommunala skolor)



Spridningsmått gogisk vidarean-för kommuner utbildning ställning 1)

Max 377 100,0 100,0 90% 86 91,2 88,9 75% 50 85,2 80,0 50% 27 76,7 70,7 25% 16 65,9 61,9 10% 9 58,6 50,0 Min 0 27,3 0,0


Komvux – Resurser – Lärare

170

Komvux – Resurser – LärareTabell 7.3 C: Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000,


(kommunala skolor)


Andel (%) med Andel (%) medpedagogisk tillsvidarean-

Kommungrupper utbildning ställning 1)

Samtliga kommuner 44 75,7 71,2 Storstäder 683 75,3 73,5 Förortskommuner 40 77,6 69,6 Större städer 117 75,9 71,2 Medelstora städer 55 78,0 73,8 Industrikommuner 22 75,5 71,6 Landsbygdskommuner 19 73,1 65,5 Glesbygdskommuner 17 70,7 66,2 Större övriga kommuner 35 76,1 71,8 Mindre övriga kommuner 17 72,4 69,5




* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

– med pedagogisk utbildning Antal lärare/andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskole-utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).







171

KOMVUX

172

Särvux – OrganisationTabell 8.1: Elever och grupper läsåren 1992/93–1999/2000

Antal skol- Antal Antal elever Elever bosatta i Antal hem-kommuner elever per annan kommun kommuner

Läsår Skol- Grupp Antal Andel (%)Huvudman kommun

1992/93 193 2 682 14 2,1 253 9,4 220 därav

Kommun 63 784 12 2,4 39 5,0 . Landsting 130 1 898 15 2,0 214 11,3 .

1993/94 202 3 148 16 2,1 312 9,9 230 därav

Kommun 82 1 131 14 2,0 34 3,0 . Landsting 120 2 017 17 2,1 278 13,8 .

1994/95 208 3 371 16 2,1 251 7,4 231 därav

Kommun 99 1 512 15 2,2 48 3,2 . Landsting 109 1 859 17 2,0 203 10,9 .

1995/96 216 3 620 17 2,0 220 6,1 238 därav

Kommun 174 2 909 17 2,0 189 6,5 . Landsting 42 711 17 2,2 31 4,4 .

1996/971) 217 3 897 18 2,1 236 6,1 248

1997/98 211 3 997 19 2,2 186 4,7 238

1998/99 211 4 137 20 2,2 202 4,9 233

1999/2000 203 4 178 21 2,3 314 7,5 246


Uppgifterna avser vecka 42 1992, vecka 41 1993, 1994 och 1995 vecka 42 1996, 1997,1998samt vecka 41 1999.

* Antal skolkommuner Antal kommuner där undervisning anordnas. På raden "Landsting" angesdet antal kommuner i vilka det fanns särvux anordnad av landsting.

* Antal elever Antal elever i särvux (vuxenutbildning för utvecklingsstörda) oavsettantal timmar eleven undervisas.

* Antal elever per grupp Medelvärdet av samtliga undervisningsgruppers gruppstorlek.

* Elever bosatta i annan Antal resp andel elever i kommunens särvux som var bosatta i annan kommun kommun.

* Antal hemkommuner Antal kommuner där elever var bosatta, oavsett var de undervisades.

1) Huvudmannaskapet för särvux ligger fr o m 1996/97 helt på kommunerna.


Närmast föregående Skolverkets rapport nr 167. publicering:

173

SÄRVUX

Tabell 8.2 A: Studienivå och gruppstorlek läsåret 1999/2000

Elever Antal elev-Totalt Andel (%) därav tim. perantal Kvinnor Födda utomlands elev under

Studienivå Antal Andel (%) Antal Andel (%) mätveckan

Grundsärskolenivå 2 067 49 1 062 51 139 7 2,4

Träningsskolenivå 1 423 34 636 45 88 6 1,9

Gymnasiesärskolenivå 688 16 345 50 48 7 3,0

Samtliga 4 178 100 2 043 49 275 7 2,3

Tabell 8.2 B: Studienivå och gruppstorlek läsåret 1999/2000,


Elever Antal Antal elev-Totalt därav elever tim. per

Spridningsmått för antal Kvinnor Födda utomlands per elev underkommuner Antal Andel (%) Antal Andel (%) grupp mätveckan

Max 307 153 100 49 33,3 12,0 10,2 90% 38 18 67 2 14,3 4,7 3,4 75% 20 10 57 1 7,9 3,4 2,6 50% 9 4 47 0 0,0 2,5 2,0 25% 0 0 39 0 0,0 1,8 1,5 10% 0 0 29 0 0,0 1,2 1,1 Min 0 0 0 0 0,0 1,0 0,5



Uppgifterna avser vecka 41 1999.

* Antal elever per grupp Medelvärdet av samtliga undervisningsgruppers gruppstorlek.

* Antal elevtimmar per Totalt antal elevtimmar (60 min.) under mätveckan elev under mätveckan dividerat med totalt antal elever.

* Grundsärskolenivå Utbildning som motsvarar grundsärskolan.

* Träningsskolenivå Utbildning som motsvarar träningsskolan.

* Gymnasiesärskolenivå Utbildning som motsvarar gymnasiesärskolan.



174

Tabell 8.3: Elevernas ålder läsåret 1999/2000

Ålder Totalt Medel- Median-Studienivå - 19 år 20 - 24 år 25 - 29 år 30 - 34 år 35 - 44 år 45 - 54 år 55 år - ålder ålder

Grundsärskolenivå 38 36Antal 1 179 386 341 579 371 210 2 067 . .Andel (%) 0,0 8,7 18,7 16,5 28,0 17,9 10,2 100,0 . .

Träningsskolenivå 37 36Antal 0 123 284 248 405 258 105 1 423 . .Andel (%) 0,0 8,6 20,0 17,4 28,5 18,1 7,4 100,0 . .

Gymnasiesärskolenivå 35 32Antal 1 78 191 144 150 80 44 688 . .Andel (%) 0,1 11,3 27,8 20,9 21,8 11,6 6,4 100,0 . .

Samtliga nivåer 37 35Antal 2 380 861 733 1 134 709 359 4 178 . .Andel (%) 0,0 9,1 20,6 17,5 27,1 17,0 8,6 100,0 . .


Uppgifterna avser vecka 41 1999.

* Grundsärskolenivå Utbildning som motsvarar grundsärskolan.

* Träningsskolenivå Utbildning som motsvarar träningsskolan.

* Gymnasiesärskolenivå Utbildning som motsvarar gymnasiesärskolan.

* Ålder Ålder avser elevens ålder den 31 december 1999.

* Medelålder Aritmetiskt medelvärde av samtliga elevers ålder.

* Medianålder Medianålder är den mittersta elevens ålder, då elevernaordnats i åldersordning.



Särvux – Organisation

175

SÄRVUX

Särvux – LärareTabell 8.4: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1994/95–1999/2000

Lärare därav tjänstgörande därav Antal läraretotalt Antal Andel (%) Andel (%) Andel (%) helt (heltidstj.)

Läsår med ped. med special- m. tillsvid.- tjänst- per 100Huvudman utbildning ped. utbildn. anställning lediga elever

1994/95 312 312 90,7 65,9 81,4 0 5,5 därav

Kommun 144 144 91,0 67,5 82,6 0 5,5 Landsting 168 168 90,5 64,3 80,4 0 5,4

1995/96 403 403 91,3 56,6 80,4 0 5,6 därav

Kommun 343 343 91,3 57,7 82,5 0 6,0 Landsting 60 60 91,7 50,0 68,3 0 3,6

1996/97 1) 417 414 88,6 53,9 79,0 3 5,5

1997/98 373 371 91,4 63,3 79,5 2 5,2

1998/99 362 357 85,2 61,6 76,2 5 5,0

1999/2000 387 386 89,6 56,5 76,4 1 5,4





med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortaretid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt


– Andel (%) med special- Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon specialpedagogisk utbildning. pedagogisk utbildning






1) Huvudmannaskapet för särvux ligger fr o m 1996/97 helt på kommunerna.



176

Särvux – Resurser – LärareTabell 8.5 A: Pedagogisk utbildning och heltidstjänster läsåren 1994/95–1999/2000

Antal tjänstgörande lärare Genom- Antal lärare omräknat snittlig till heltidstjänster

Totalt därav tjänst- Totalt däravLäsår Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.-Pedagogisk utbildning i procent anställning

1994/95 Samtliga lärare 312 53 259 59,0 184 151 därav Antal med ped. utbildning 283 49 234 59,0 167 149 Andel (%) med ped. utbildn. 90,7 92,5 90,3 . 90,9 98,6

1995/96 Samtliga lärare 403 71 332 49,8 201 171 därav Antal med ped.utbildning 368 65 303 50,3 185 166 Andel (%) med ped. utbildn. 91,3 91,5 91,3 . 92,3 96,6

1996/97 Samtliga lärare 414 61 353 51,8 215 180 därav Antal med ped.utbildning 367 51 316 52,5 193 172 Andel (%) med ped. utbildn. 88,6 83,6 89,5 . 89,8 95,7 1997/98 Samtliga lärare 371 53 318 56,4 209 173 därav Antal med ped.utbildning 339 47 292 57,3 194 169 Andel (%) med ped. utbildn. 91,4 88,7 91,8 . 92,8 97,8



Tabell 8.5 B: Heltidstjänster läsåret 1999/2000,


Antal Genom- Antal lärare omräknat tjänst- snittlig till heltidstjänstergörande tjänst- Totalt Med tills-

Spridningsmått lärare göringsgrad vidare-för kommuner i procent anställning

Max 34 100 25,9 100,0 90% 3 100 2,0 100,0 75% 2 75 1,4 100,0 50% 1 50 0,8 100,0 25% 0 30 0,4 60,0 10% 0 15 0,2 0,0 Min 0 3 0,0 0,0


177

SÄRVUX

Tabell 8.5 C: Heltidstjänster läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper

Antal tjänst- Genom- Antal lärare omräknat görande snittlig till heltidstjänsterlärare tjänst- Totalt Med tills- göringsgrad vidare-

Kommungrupper i procent anställning

Samtliga kommuner 1,8 58,2 1,1 1,4 Storstäder 16,3 77,2 12,6 12,7 Förortskommuner 0,8 56,7 0,5 0,7 Större städer 3,3 71,0 2,3 2,8 Medelstora städer 1,5 65,9 1,0 1,3 Industrikommuner 1,0 44,5 0,5 0,8 Landsbygdskommuner 0,8 45,8 0,4 0,5 Glesbygdskommuner 0,8 36,4 0,3 0,4 Större övriga kommuner 1,3 54,9 0,7 0,8 Mindre övriga kommuner 0,8 30,6 0,3 0,6




* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda - anställda korare tid än en månad - och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

* Genomsnittlig tjänstgörings- Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande grad i procent lärare. Angående omräkning till heltidstjänster samt jämförbarhet över

tiden, se nedan.

* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har för läsåret 1994/95 heltidstjänster gjorts genom att den totala fastställda undervisningstiden dividerats

med genomsnittlig undervisningsskyldighet för resp. skolform.För läsåren 1995/96–1999/2000 har omräkningen gjorts genom ensummering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfatt-ningen av lärarens tjänst. Förändringen, som är betingad av det nyaläraravtalet, innebär att uppgifter för läsåren 1995/96–1999/2000 inte ärhelt jämförbara med uppgifter för tidigare läsår.

- med tillsvidareanställning Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).

* Antal/andel (%) med Antal lärare resp. andel av alla lärare som har någon pedagogisk hög- pedagogisk utbildning skoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats

behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).




178

Statens skolor för vuxna – Resurser – LärareTabell 9.1: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1996/97–1999/2000

Lärare därav tjänstgörande däravLäsår totalt Antal Andel (%) Andel (%) heltUtbildnings- med ped. m. tillsvid.- tjänst-anordnare utbildning anställning lediga

1996/97 46 46 84,8 71,7 0 därav

Härnösand 28 28 82,1 64,3 0 Norrköping 18 18 88,9 83,3 0

1997/98 59 57 80,7 77,2 2 därav


1998/99 77 71 71,8 74,6 6 därav


1999/2000 82 78 79,5 60,3 4 därav



Uppgifterna avser vecka 42 1996, vecka 42 1997, vecka 42 1998 samt vecka 41 1999.



med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortaretid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskoleutbild- utbildning ning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till







179

SSV

Tabell 9.2: Pedagogisk utbildning och heltidstjänster läsåren 1996/97–1999/2000

Antal tjänstgörande lärare Genom- Antal lärare omräknat snittlig till heltidstjänster

Läsår Totalt därav tjänst- Totalt däravPedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.-Utbildningsanordnare i procent anställning

1996/97 Samtliga lärare 46 30 16 71,8 33 28 därav Antal med ped. utbildning 39 25 14 75,2 29 26 Andel (%) med ped. utbildning 84,8 83,3 87,5 . 88,7 92,8




Utbildningsanordnare 1999/2000Härnösand 29 13 16 75,3 22 19 därav Andel (%) med ped. utbildning 75,9 92,3 62,5 . 75,1 80,6

Norrköping 49 18 31 42,1 21 9 därav Andel (%) med ped. utbildning 81,6 88,9 77,4 . 85,0 96,9

180


Uppgifterna avser vecka 42 1996, vecka 42 1997, vecka 42 1998 samt vecka 41 1999.

* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgörings-omfattning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare ochskolledare med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda– anställda kortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstledigahela höstterminen.


* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en heltidstjänster summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen

av lärarens tjänst.


* Antal/andel (%) med Antal lärare resp. andel av alla lärare som har någon pedagogisk pedagogisk utbildning högskoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare

förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personersom haft förordnande som behörig lärare).




181

SSV

182

Svensk undervisning för invandrare – Resurser – LärareTabell 10.1: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000

Lärare därav tjänstgörande därav Antal lärareLäsår totalt Antal Andel (%) Andel (%) helt (heltidstj.)Utbildnings- med ped. m. tillsvid.- tjänst- per 100anordnare utbildning anställning lediga elever 1)

1995/96 2 364 2 342 77,3 63,4 22 5,5 därav Kommun 2 153 2 132 79,1 63,6 21 5,5 Annan 211 210 56,2 54,8 1 5,5




1999/2000 1 481 1 456 82,5 75,8 25 .därav Kommun 1 353 1 341 84,3 77,9 12 . Annan 128 115 61,7 52,2 13 .


Uppgifter avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.


* Tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfattning – Antal som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare med under-

visning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än enmånad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

– Andel (%) med Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning pedagogisk utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt


– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens 2 anställning kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas).


* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. Omräk- per 100 elever ningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering av de

uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.

1) Fr.o.m. läsåret 1999/2000 saknas uppgifter om antal elever för mätveckan.



183

SFI

Svensk undervisning för invandrare – Resurser – LärareTabell 10.2 A: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000

Antal tjänstgörande lärare Genom- Antal lärare omräknat Antal läraresnittlig till heltidstjänster (heltids-

Läsår Totalt därav tjänst- Totalt därav tjänster)Pedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.- per 100Utbildningsanordnare i procent anställning elever 1)

1995/96 Samtliga lärare 2 342 335 2 007 84,5 1 980 1 234 5,5 därav Antal med ped. utbildning 1 811 245 1 566 83,5 1 512 1 107 . Andel (%) med ped. utbildning 77,3 73,1 78,0 . 76,3 89,7 .

1996/97 Samtliga lärare 1 812 274 1 538 79,0 1 431 1 084 5,7 därav Antal med ped.utbildning 1 492 222 1 270 79,1 1 181 980 . Andel (%) med ped. utbildning 82,3 81,0 82,6 . 82,5 90,4 .

1997/98 Samtliga lärare 1 495 216 1 279 77,2 1 153 895 5,2 därav Antal med ped.utbildning 1 231 170 1 061 76,9 947 815 . Andel (%) med ped. utbildning 82,3 78,7 83,0 . 82,1 91,0 .

1998/99 Samtliga lärare 1 515 228 1 287 75,6 1 145 873 5,6 därav Antal med ped.utbildning 1 250 186 1 064 75,6 945 798 . Andel (%) med ped. utbildning 82,5 81,6 82,7 . 82,5 91,5 .

1999/2000 Samtliga lärare 1 456 228 1 228 77,6 1 130 862 . därav Antal med ped.utbildning 1 201 183 1 018 77,5 931 795 . Andel (%) med ped. utbildning 82,5 80,3 82,9 . 82,4 92,3 .

Per utbildningsanordnareKommun (samtliga lärare) 1 341 208 1 133 77,3 1 036 813 . därav Andel (%) med ped. utbildning 84,3 82,2 84,6 . 84,4 93,3 . Annan (samtliga lärare) 115 20 95 81,2 93 59 . därav Andel (%) med ped. utbildning 61,7 60,0 62,1 . 61,0 76,0 .



Antal Genom- Antal lärare omräknat till Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Antal Andel (%)

Spridningsmått lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogiskför kommuner i procent anställning utbildning

Max 226 116,7 200 100,0 100,0 180 100,0 90% 9 100,0 9 100,0 100,0 8 100,0 75% 4 90,2 4 100,0 100,0 4 100,0 50% 2 75,0 2 87,1 100,0 2 100,0 25% 1 52,9 1 61,9 72,8 1 72,6 10% 0 38,8 1 26,8 22,6 1 50,0 Min 0 6,0 0 0,0 0,0 0 0,0

För förklaring av spridningsmått, se bilaga 2.

184

Svensk undervisning för invandrare – Resurser – Lärare



Antal Genom- Antal lärare omräknat till Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk


Samtliga kommuner 6 77,6 5 76,3 82,4 5 82,5 Storstäder 135 85,4 116 78,0 82,1 112 82,5 Förortskommuner 6 70,3 4 83,0 83,9 5 84,8 Större städer 17 80,4 13 72,0 82,7 14 82,4 Medelstora städer 4 76,0 3 81,1 85,5 4 85,8 Industrikommuner 2 66,4 2 73,1 75,7 2 76,2 Landsbygdskommuner 2 72,9 1 65,2 75,5 1 75,8 Glesbygdskommuner 2 43,8 1 65,3 80,3 1 75,0 Större övriga kommuner 2 75,9 2 72,4 91,7 2 89,8 Mindre övriga kommuner 2 58,6 1 74,1 74,8 1 81,6







– med tillsvidareanställning Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda (se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).


* Antal/andel (%) med Antal lärare resp. andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning pedagogisk utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt


1) Fr.o.m. läsåret 1999/2000 saknas uppgifter om antal elever för mätveckan.



185

SFI

Samtliga skolformer – Organisation – Elever

Tabell 11.1: Skolor och elever läsåret 1999/2000 Antal Antal Antal Antal Antal elever per Andel (%)

Skolform kommuner rektors- skolor elever Kommun Skola av befolkn.Utbildningsnivå områden 6–64 år 1)

Samtliga skolformer 289 4 348 10547 1 462 470 . . 21,67 därav

Förskoleklass 285 . 4 011 112 251 394 . 1,66 Grundskola 289 3 389 5 048 1 034 881 3 581 205 15,34 Specialskola 7 . 8 808 115 101 0,01

Obligatorisk särskola 269 536 645 12 469 46 19 0,18 Gymnasiesärskola 157 220 240 4 773 30 20 0,07

Gymnasieskola 277 . 595 305 579 1 103 514 4,53 Särvux 203 203 . 4 178 21 . 0,06

Förskoleklass 285 . 4 011 112 251 394 . 1,66

Grundskola 289 3 389 5 048 1 034 881 3 581 205 15,34 därav Årskurs 1-3 289 2 921 4 315 374 404 1 296 87 5,55 Årskurs 4-6 289 2 925 4 086 346 374 1 199 85 5,13 Årskurs 7-9 289 1 340 1 440 314 103 1 087 218 4,66

Specialskola 7 . 8 808 115 101 0,01 därav Synskadade 2 . 2 36 18 18 0,00 Hörsel- och talskadade 7 . 8 772 110 97 0,01

Obligatorisk särskola 269 536 645 12 469 46 19 0,18

Gymnasiesärskola 157 220 240 4 773 30 20 0,07

Gymnasieskola 277 . 595 305 579 1 103 514 4,53 därav

Elever på Int. Baccalaureate 13 . 15 1 286 99 86 0,02 Elever på program 277 . 565 302 442 1 092 535 4,48 Elever på övriga utbildninga 21 . 36 1 851 88 51 0,03 därav Kompletterande skolor 18 . 29 1 434 80 49 0,02

Särvux 203 203 . 4 178 21 . 0,06 därav Grundsärskolenivå 185 185 . 2 067 11 . 0,03 Träningsskolenivå 145 145 . 1 423 10 . 0,02 Gymnasiesärskolenivå 89 89 . 688 8 . 0,01


Uppgifter om skolformerna i denna tabell avser i regel situationen i oktober 1999. Exakta mätdatum framgår av de tabeller som redovisar uppgifter för respektive skolform.

* Antal kommuner Antal kommuner där elever undervisas inom denna skolform.

* Antal rektorsområden Antal rektorsområden där elever undervisas inom denna skolform. Om det på rektorsområdet finns elever inom mer än en skolform räknas rektorsområdet en gång per skolform.

* Antal skolor Antal skolor där elever undervisas inom denna skolform. Om det på skolan finns elever inom mer än en skolform räknas skolan en gång per skolform.

* Antal elever Antal elever i skolformen.

* Antal elever per kommun Totalt antal elever dividerat med totalt antal kommuner där elever undervisas inom denna skolform.

* Antal elever per skola Totalt antal elever dividerat med totalt antal skolor.

* Andel av befolkn. 6–64 år Antalet elever dividerat med antalet av befolkningen i åldern 6–64 år den 31 december 1999.

1) Observera att Komvux, statens skola för vuxna (SSV) och svenskundervisning för invandrare (SFI) ej ingår i redovisningen.



188

Samtliga skolformer – Resurser – PersonalTabell 11.2: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1992/93–1999/2000

Personal därav tjänstgörande däravLäsår totalt Antal Andel (%) Medel- Andel (%) Andel (%) helt Personalkategori kvinnor ålder med ped. m. tillsvidare- tjänst-Skolform utbildning anställning lediga 1)

1992/93 135 927 127 657 64,5 46 91,4 87,0 8 270

1993/94 132 308 125 890 64,9 46 91,5 86,7 6 418

1994/95 131 630 125 055 65,5 46 90,5 84,7 6 575

1995/96 131 812 124 893 66,1 46 89,6 84,7 6 919

1996/97 130 253 123 013 66,5 47 89,8 84,5 7 240

1997/98 133 121 125 447 66,8 46 88,1 82,8 7 674

1998/99 140 116 131 499 66,9 46 85,0 80,6 8 617

1999/2000 2) 159 187 148 636 69,6 45 85,1 81,0 10 551 därav Kvinnor 111 629 103 470 100,0 45 87,3 82,5 8 159

Nyregistrerade 32 907 31 934 77,6 39 63,6 57,0 973 Slutat 13 836 11 771 60,3 43 54,8 44,8 2 065

Per personalkategori 1999/2000

Förskollärare 10 921 10 207 96,3 43 95,4 88,1 714 Fritidspedagoger 2 228 2 228 79,0 38 89,1 83,7 0 Fritidsledare 209 209 53,1 35 48,8 69,4 0 Barnskötare 1 767 1 762 90,9 40 5,9 73,7 5 Lågstadielärare 20 036 18 665 97,1 47 95,6 90,5 1 371 Mellanstadielärare 16 910 15 637 72,8 46 93,5 89,0 1 273 Grundskollärare 3) 20 771 19 112 71,1 35 75,8 69,2 1 659 Lärare i specialpedagogik 8 913 8 383 80,4 50 93,9 87,1 530 Adjunkter/ämneslärare 29 319 27 299 55,0 48 86,5 84,7 2 020 Lektorer 643 579 23,8 56 98,8 97,6 64 Lärare i praktiska/estetiska ämnen 16 894 15 742 51,0 44 80,0 74,5 1 152 Lärare i yrkesämnen 12 941 12 049 53,9 48 80,0 77,8 892 Lärare i modersmål (hemspråk) 2 147 2 039 62,0 47 66,0 51,7 108 Övriga lärare 7 604 7 138 70,9 45 61,2 57,3 466 Rektorer 4 863 4 683 55,0 50 100,0 92,4 180 Övriga skolledare 3 021 2 904 60,9 48 99,8 88,3 117

Per skolform 1999/2000

Förskoleklass 12 214 11 504 95,2 42 85,2 86,7 710 Grundskola 100 827 93 718 73,4 44 86,9 82,1 7 109 Specialskola 380 356 76,7 47 84,8 77,0 24 Särskola 4 292 4 257 81,6 47 87,7 79,3 35 Gymnasieskola 30 295 28 071 47,3 47 82,1 80,2 2 224 Komvux 9 658 9 239 59,0 48 75,1 68,4 419 Särvux 234 233 87,1 52 89,3 73,4 1 Statens skolor för vuxna 82 78 60,3 47 82,1 61,5 4 Svenska för invandrare 1 205 1 180 84,2 51 81,2 74,2 25

189

SAMTLIGA

SKOLFORMER


Uppgifterna avser vecka 42 1992, vecka 41 1993, 1994 och 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.

Uppgifterna i tabell 11.2 avser prioriterad tjänst, d v s varje person har placerats inom den personalkategori ochskolform där han/hon har sin huvudsakliga tjänstgöring. I de tabeller om personal som publiceras under respektive skolform redovisas däremot samtliga tjänstgörande personer inom skolformen. Det betyder att en person somtjänstgör inom flera skolformer finns redovisad i mer än en av de tidigare tabellerna.

Tabellen inkluderar skolledare oavsett om de hade undervisning eller ej.

Förskoleklass omfattar de personer som ingår i SCB:s register över pedagogisk personal. Det gäller de verksam-heter som har gemensam rektor med skolan (ca 97 % av all verksamhet).

* Personal totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga personer.

* Tjänstgörande personer Antal personer som tjänstgjorde som lärare, förskollärare, fritidspedagoger, – Antal fritidsledare och barnskötare, d v s hade en tjänstgöringsomfattning som

inkluderade undervisning. Även timanställd personal och samtliga skolledareingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än en månad – och personer som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla personer som har någon pedagogisk högskoleutbildning (med utbildning dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt regle-

rade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).

– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla personer som var tillsvidareanställda (se skollagens 2 kap 4 § anställning om vem som får tillsvidareanställas).

* Antal helt tjänstlediga Antal personer som var helt tjänstlediga hela höstterminen.

* Nyregistrerade Personer som tillkommit i SCB:s register över pedagogisk personal sedanföregående läsår. Observera att all personal i förskoleklass räknas somnyregistrerad 1999/2000.

* Slutat Personer som avförts ur SCB:s register över pedagogisk personal sedanföregående läsår.

1) Tjänstledig personal i skolor med mer än en skol-/ verksamhetsform har i vissa fall schablonmässigt placerats som tjänstlediga på en av verksamheterna.

2) Fr.o.m. läsåret 1999/ 2000 ingår även personal i förskoleklass.3) Förutom examinerade från grundskollärarlinjen kan här även ingå ämneslärare i matematik/ NO-ämnen.




190

Svensk utbildning i utlandet – OrganisationTabell 12.1: Länder, skolor och elever inom olika undervisningsformer

läsåren 1995/96–1999/2000

Antal Antal Antal eleverländer skolor/ Totalt därav

Typ av utbildning huvudmän behöriga övriga1995/96Reguljär utbildning 26 33 1 215 1 115 100 därav Grundskola 26 33 1 063 996 67 Gymnasieskola 4 5 152 119 33

Kompletterande svensk undervisning 59 135 3 247 3 038 209 Distansundervisning med handledning 17 20 113 105 8 Övrig distansundervisning 18 . 23 23 . 1996/97Reguljär utbildning 25 33 1 150 977 173 därav Grundskola 25 33 999 866 133 Gymnasieskola 4 5 151 111 40

Kompletterande svensk undervisning 57 139 3 483 3 153 330 Distansundervisning med handledning 14 14 89 78 11 Övrig distansundervisning 20 . 27 27 . 1997/98Reguljär utbildning 25 33 1 256 1 077 179 därav Grundskola 25 32 1 096 966 130 Gymnasieskola 4 5 160 111 49



Kompletterande svensk undervisning 52 138 3 748 3 499 249 Distansundervisning med handledning 11 13 65 58 7 Övrig distansundervisning 33 . 57 57 .

191

SVENSK

UTBILDNING

I

UTLANDET


Uppgifterna avser den 15 oktober 1995, 1996, 1997, 1998 respektive 1999.

* Reguljär utbildning Utbildning enligt grundskolans resp gymnasieskolans läroplaner, kursplaner och timplaner som bedrivs vid svensk utlandsskola.

* Kompletterande svensk undervisning Undervisning för barn och ungdomar som går i utländsk eller inter-nationell skola och som vill utveckla sina kunskaper i svenska och om Sverige.

* Distansundervisning med handledning Tidigare benämnd korrespondensundervisning. Elev som är behörigfår studiematerial utan kostnad. Finns utlandsskola på orten har elevenäven möjlighet att få handledning. Undervisningen avser grundskolansåk 7–9 samt gymnasieskola.

* Övrig distansundervisning Enskilda elever som läser på distans utan att få handledning vid ensvensk utlandsskola. Elever som läser enstaka ämnen, t ex svenska,har ej medräknats. Undervisningen avser grundskolans åk 7–9 samt gymnasieskola.

* Skolor/huvudmän Avser svenska utlandsskolor och för kompletterande svensk undervisning även andra huvudmän.

* Behöriga elever Svenska elever som uppfyller villkoren för att få ingå i underlaget för statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (SFS 1994:519), samt ifråga om reguljär grundskoleutbildning, t o m läsåret 1995/96, finska och norska elever som undervisas vid svenska utlandsskolor enligt samarbetsavtal. Fr o m läsåret 1996/97 redovisas finska elever under övriga eftersom samarbetsavtalet med Finland har ändrats.


192

Svenska utlandsskolor – OrganisationTabell 12.2: Skolor och elever i reguljär utbildning läsåret 1999/2000

Skolor Europa Asien Afrika Amerika Oceanien SamtligaElever världsdelarNivå

Skolor 16 6 7 2 0 31 därav med utbildning avseende grundskola åk 1–6 16 6 7 2 0 31 grundskola åk 7–9 5 0 2 0 0 7 gymnasieskola 4 0 1 0 0 5

Elever i grundskola reguljär utbildning 778 108 120 25 0 1 031 därav behöriga svenska elever 574 93 107 19 0 793 övriga svenska elever 40 3 0 0 0 43 norska elever 82 7 7 2 0 98

elever från andra länder 82 5 6 4 0 97

Elever i gymnasieskola reguljär utbildning 150 0 16 0 0 166 därav behöriga svenska elever 98 0 15 0 0 113 övriga svenska elever 36 0 1 0 0 37 norska elever 8 0 0 0 0 8 elever från andra länder 8 0 0 0 0 8

Samtliga elever i reguljär utbildning 928 108 136 25 0 1 197



* Skolor Skolor som fått statsbidrag för reguljär utbildning under budgetåret.

* Reguljär utbildning Utbildning enligt grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, kursplaner och timplaner.

* Åk Årskurs.

* Behöriga svenska elever Elever som uppfyller villkoren för att få ingå i underlaget för statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till utbildningav utlandssvenska barn och ungdomar (1994:519).


193

SVENSK

UTBILDNING

I

UTLANDET

Tabell 12.3: Elever i reguljär grundskoleutbildning läsåret 1999/2000

Elever ÅrskursKön Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Samtliga Åk 7 Åk 8 Åk 9 Samtliga Samtliga Nationalitet åk 1–6 åk 7–9 eleverBehöriga svenska elever 119 149 117 106 89 107 687 33 38 35 106 793därav flickor 65 62 49 54 49 58 337 16 16 18 50 387 pojkar 54 87 68 52 40 49 350 17 22 17 56 406

Övriga svenska elever 5 7 4 7 3 6 32 2 5 4 11 43därav flickor 3 4 1 4 0 5 17 2 4 0 6 23 pojkar 2 3 3 3 3 1 15 0 1 4 5 20

Norska elever 13 17 20 15 13 6 84 6 6 2 14 98därav flickor 5 7 6 7 5 4 34 2 3 0 5 39 pojkar 8 10 14 8 8 2 50 4 3 2 9 59

Elever från andra länder 21 14 18 4 16 10 83 7 5 2 14 97därav flickor 12 7 5 1 11 4 40 4 5 2 11 51 pojkar 9 7 13 3 5 6 43 3 0 0 3 46

Samtliga elever 158 187 159 132 121 129 886 48 54 43 145 1031därav flickor 85 80 61 66 65 71 428 24 28 20 72 500 pojkar 73 107 98 66 56 58 458 24 26 23 73 531

Behöriga elever 132 166 137 121 102 113 771 39 44 37 120 891därav flickor 70 69 55 61 54 62 371 18 19 18 55 426 pojkar 62 97 82 60 48 51 400 21 25 19 65 465



* Reguljär utbildning Utbildning enligt grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, tim- och kursplaner.

* Åk Årskurs.

* Behöriga svenska elever Elever som uppfyller villkoren för att få ingå i underlaget för statsbidrag enligt förord-ningen om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (1994:519).

* Behöriga elever Svenska elever som uppfyller kraven för behörighet, samt elever från Norge somundervisas vid svenska utlandsskolor enligt samarbetsavtal.



194

Svenska utlandsskolor – OrganisationTabell 12.4: Elever i reguljär gymnasieskolutbildning läsåret 1999/2000

Årskurs/StudieinriktningElever Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Samtliga eleverKön N S övrig Samtliga N S övrig Samtliga N S övrig Samtliga N S övrig SamtligaNationalitet åk 1 åk 2 åk 3Behöriga svenska elever 15 25 0 40 12 29 0 41 11 21 0 32 38 75 0 113därav kvinnor 9 14 0 23 6 16 0 22 5 12 0 17 20 42 0 62 män 6 11 0 17 6 13 0 19 6 9 0 15 18 33 0 51

Övriga svenska elever 0 5 0 5 4 15 0 19 3 10 0 13 7 30 0 37därav kvinnor 0 3 0 3 3 12 0 15 3 9 0 12 6 24 0 30 män 0 2 0 2 1 3 0 4 0 1 0 1 1 6 0 7

Norska elever 0 0 3 3 0 0 2 2 0 0 3 3 0 0 8 8därav kvinnor 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 2 2 0 0 3 3 män 0 0 3 3 0 0 1 1 0 0 1 1 0 0 5 5

Elever från andra länder 1 3 0 4 0 1 0 1 2 1 0 3 3 5 0 8därav kvinnor 0 3 0 3 0 0 0 0 1 0 0 1 1 3 0 4 män 1 0 0 1 0 1 0 1 1 1 0 2 2 2 0 4Samtliga elever 16 33 3 52 16 45 2 63 16 32 3 51 48 110 8 166därav kvinnor 9 20 0 29 9 28 1 38 9 21 2 32 27 69 3 99 män 7 13 3 23 7 17 1 25 7 11 1 19 21 41 5 67



* Reguljär gymnasieskole- Utbildning enligt gymnasieskolans läroplan, kursplaner och timplaner. utbildning

* Åk Årskurs.

* N Naturvetenskapsprogrammet.

* S Samhällsvetenskapsprogrammet.

* Övrig Studieväg enligt norsk läroplan.

* Behöriga svenska elever Elever som uppfyller villkoren för att ingå i underlaget för statsbidragbarn och ungdomar (SFS 1994:519).



195

SVENSK

UTBILDNING

I

UTLANDET

Tabell 12.5: Skolor, huvudmän och elever i kompletterande svensk undervisning

och distansundervisning med handledning läsåret 1999/2000

Typ av undervisningHuvudmän Kompletterande DistansundervisningElever svensk undervisning med handledningAntal huvudmän 138 13 därav svenska utlandsskolor 18 13 andra huvudmän 120 .Antal behöriga elever 3 499 58 därav grundskolan 3 309 45 gymnasieskolan 190 13 Antal övriga elever 249 7 därav grundskolan 213 5 gymnasieskolan 36 2 Samtliga elever 3 748 65



* Skolor/huvudmän Avser svenska utlandsskolor och för kompletterande svenskundervisning även andra huvudmän.

* Behöriga elever Elever som uppfyller villkoren för att få ingå i underlaget för statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till utbildningav utlandssvenska barn och ungdomar (1994:519).

* Kompletterande Undervisning för barn och ungdomar som går i utländsk eller svensk utbildning internationell skola och som vill utveckla sina kunskaper i

svenska och om Sverige.

* Distansundervisning Tidigare benämnd korrespondensundervisning. Elev som är med handledning behörig får studiematerial utan kostnad. Finns utlandsskola på

orten har eleven även möjlighet att få handledning. Undervis-ningen avser grundskolans åk 7–9 samt gymnasieskola.



196

Svensk utbildning i utlandet – Resurser – Lärare

Tabell 12.6: Tjänstgöringsgrad och pedagogisk utbildning läsåret 1999/2000

Antal tjänstgörande lärare Totalt därav därav därav

män kvinnor med tjänst- med tjänst- med med utan peda-göring göring svensk utländsk gogiskmer än 40 % högst 40 % ped. ped. ubildning

Lärarkategori av heltidstj av heltidstj utb. 1) utb.

Lågstadielärare 37 0 37 32 5 34 2 1

Mellanstadielärare 30 14 16 28 2 30 0 0

Grundskollärareåk 1–7 23 5 18 20 3 17 6 0

Grundskollärareåk 4–9 13 3 10 11 2 12 0 1

Adjunkt/ämneslärare 99 29 70 58 41 58 29 12

Övriga lärare 87 18 69 13 74 13 16 58

Samtliga lärare 289 69 220 162 127 164 53 72


Uppgifterna avser endast lärare vid svenska utlandsskolor vecka 41 1999.

*Pedagogisk utbildning Svensk eller utländsk lärarutbildning.

1) I lärare med svensk pedagogisk utbildning ingår 2 lärare som har både svensk och utländsk lärarutbildning.



197

SVENSK

UTBILDNING

I

UTLANDET

Tabell 12.7: Fastställd undervisningstid och typ av utbildning 1999/2000

Stadium Lärarveckotimmar Förändring (+/-) jämfört Lärar-Typ av utbildning Antal Andel (%) med föregående år veckotimmar

antal i procent per elev

Grundskola 3 422 74 -742 -17,8 3,3 reguljär utbildning

Gymnasieskola 723 16 -1 -0,1 4,4 reguljär utbildning

Kompletterande 122 3 -12 -9,0 0,3 svensk utbildning

Distansundervisning 381 8 -75 -16,4 5,9 med handledning

Samtliga 4 648 100 -830 -15,2 .undervisningsformer


Uppgifterna avser endast lärare vid svenska utlandsskolor vecka 41 1999.

* Lärarveckotimmar Fastställd undervisningstid per vecka i antal timmar om 40 minuter.

* Elever Antal elever den 15 oktober 1999 vid svenska utlandsskolor.

* Reguljär utbildning Utbildning enligt grundskolans resp gymnasieskolans läroplaner,kursplaner och timplaner som bedrivs vid svensk utlandsskola.

* Kompletterande Undervisning för barn och ungdomar som går i utländsk eller inter- svenskundervisning nationell skola och som vill utveckla sina kunskaper i svenska och

om Sverige.

* Distansundervisning Tidigare benämnd korrespondensundervisning. Elev som är behörig med handledning får studiematerial utan kostnad. Finns utlandsskola på orten har

eleven även möjlighet att få handledning. Undervisningen avsergrundskolans åk 7–9 samt gymnasieskola.



198

Svensk utbildning i utlandet – Resultat – BetygTabell 12.8: Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 1998/99

Antal Antal Genom- Andel (%) Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått

elever elever snittligt elever som mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg 1)

som med merit- är behöriga Totalt I ett ämne I två eller fler ämnen I alla ämnen Läsår avslutat slut- värde till gymnasie- Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kön åk 9 betyg skolan (%) (%) (%) (%)1998/99 48 48 235,0 98 6 12,5 4 8,3 2 4,2 0 0,0 därav Pojkar 20 20 222,0 100 2 10,0 0 0,0 2 10,0 0 0,0 Flickor 28 28 244,3 96 4 14,3 4 14,3 0 0,0 0 0,0

Tabell 12.9: Elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet

samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 1998/99

Antal elever som erhållit betyg eller ej nåttmålen i ämnet

Ämne Totalt Pojkar FlickorEngelska 48 20 28

Matematik 48 20 28

Svenska 48 20 28

Andel (%) elever som erhållit visst betyg eller ej nått målen i ämnetTotalt Pojkar Flickor G VG MVG Ej nått G VG MVG Ej nått G VG MVG Ej nått

Ämne målen målen målenEngelska 14,6 37,5 47,9 0,0 20,0 40,0 40,0 0,0 10,7 35,7 53,6 0,0

Matematik 41,7 39,6 18,8 0,0 55,0 35,0 10,0 0,0 32,1 42,9 25,0 0,0

Svenska 33,3 47,9 16,7 2,1 50,0 35,0 15,0 0,0 21,4 57,1 17,9 3,6

199

SVENSK

UTBILDNING

I

UTLANDET

Förlaringar och definitioner

Uppgifterna avser vårterminen 1999.

* Genomsnittligt Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen meritvärde i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga max-

värdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning.

* Andel elever som För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst är behöriga till betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och gymnasieskolan matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått

betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet(helt saknar betyg och lämnat årskurs 9 ingår således).

* Elever som ej nått Antal och andel elever som saknade betyg i ett, två eller flera resp. alla målen obligatoriska ämnen, av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt

det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

* Antal elever som Totalt antal elever som fått betyg i ämnet eller ej nått målen enligt det mål- erhållit betyg eller och kunskapsrelaterade betygssystemet, samt antal pojkar resp. flickor. ej nått målen i ämnet

* Andel elever som Andel elever som erhållit ett visst betyg eller ej nått målen i ämnet av samtliga, erhållit visst betyg flickor resp. pojkar. G=Godkänd, VG=Väl Godkänd och eller ej nått målen i ämnet MVG=Mycket Väl Godkänd.

1) En orsak till saknade betyg kan vara att eleven har bytt skola under de senare årskurserna och därför gått miste om undervisningen i något eller några ämnen. En annan kan vara effekter av bristande kunskaperi svenska språket t.ex. hos elever i tvåspråkiga familjer.


200

Svensk utbildning i utlandet – ResultatTabell 12.10: Elever som fått slutbetyg från program läsåret 1998/99 för elever i reguljär

gymnasieskolutbildning

Antal elever Genomsnittlig Antal elever med Antal elever Antal eleversom fått betygspoäng grundläggande med reducerat med utökatslutbetyg behörighet till univ. program program

Program och högsk. studierNationella program 38 14,28 31 12 13 därav Män 19 13,95 15 7 6 Kvinnor 19 14,61 16 5 7 Naturvetenskapsprogrammet (NV) 15 15,11 11 4 6 Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 23 13,74 20 8 7 Specialutformat program (SM) 6 17,35 6 0 4

Tabell 12.11: Betyg i vissa ämnen läsåret 1998/99 för elever i reguljär gymnasieskol-

utbildning

Engelska A Matematik AAntal elever Betygsfördelning Antal elever Betygsfördelning

Program m betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%) m betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%)Nationella program 38 0,0 31,6 39,5 28,9 38 0,0 52,6 31,6 15,8 däravNaturvetenskapsprogrammet (NV) 15 0,0 20,0 33,3 46,7 15 0,0 20,0 40,0 40,0 Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 23 0,0 39,1 43,5 17,4 23 0,0 73,9 26,1 0,0 Specialutformat program (SM) 6 0,0 16,7 16,7 66,7 6 0,0 33,3 0,0 66,7

Samhällskunskap A Svenska B, sammanhållen kurs 1 )

Antal elever Betygsfördelning Antal elever BetygsfördelningProgram m betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%) m betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%)Nationella program 38 2,6 31,6 44,7 21,1 15 0,0 13,3 73,3 13,3 däravNaturvetenskapsprogrammet (NV) 15 0,0 20,0 26,7 53,3 7 0,0 0,0 85,7 14,3 Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 23 4,3 39,1 56,5 0,0 8 0,0 25,0 62,5 12,5 Specialutformat program (SM) 6 0,0 33,3 16,7 50,0 5 0,0 0,0 40,0 60,0

Svenska B, svenska språket 1 ) Svenska B, litteraturkunskap 1 )

Antal elever Betygsfördelning Antal elever BetygsfördelningProgram m betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%) m betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%)Nationella program 20 10,0 30,0 15,0 45,0 20 10,0 30,0 15,0 45,0 däravNaturvetenskapsprogrammet (NV) 6 16,7 16,7 0,0 66,7 6 16,7 16,7 0,0 66,7 Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 14 7,1 35,7 21,4 35,7 14 7,1 35,7 21,4 35,7 Specialutformat program (SM) 0 . . . . 0 . . . .

201

SVENSK

UTBILDNING

I

UTLANDET


Uppgifterna avser elever som fullföljt nationellt program under läsåret 1998/99.

* Elever med slutbetyg Antal elever som har fått avgångsbetyg från program. från program

* Genomsnittlig betygspoäng Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20) dividerat med summa poäng för eleven totalt. Endast betygsatta kurser är medräknade.

* Elever med grundläggande Andel elever som har behörighet till universitet- och högskolestudier behörighet till universitets- d.v.s. elever som har lägst betyget "Godkänd" på kurser som omfattar och högsk.studier 90% av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.

* Elever med reducerat program Elever som är befriade från en eller flera kurser.

* Elever med utökat program Elever som frivilligt valt att läsa en eller flera kurser utöver fullständigt program.

1 ) Svenska B har omvandlats från två delkurser till en sammanhållen kurs. Ungefär hälften av eleverna har fått betyg enligt de äldre bestämmelserna.

Närmast föregående publicering Skolverkets rapport nr 167

202

Tables

Child care Total – OrganisationTable 1.1 A Institutions and children enrolled 1999Table 1.1 B Children enrolled in child care in per cent of all children of the whole population 1999Table 1.1 C Children enrolled in child care in per cent of all children of the whole population 1999

central tendency for municipalitiesTable 1.1 D Children enrolled in child care in per cent of all children of the whole population 1999

mean values for municipality groupsTable 1.2 Institutions, children and management 1999

Child care Total – Resources – PersonnelTable 1.3 Employees divided in sex and converted into full-time employees 1999

Pre-school – OrganisationTable 1.4 A Institutions and children enrolled 1994 – 1999Table 1.4 B Children enrolled 1994 – 1999Table 1.4 C Children enrolled by age 1999, central tendency for municipalities Table 1.4 D Children enrolled 1999, mean values for municipality groups Table 1.5 Opening hours outside regular business hours 1999

Mother tongue

Table 1.6 A Children in pre-school with other mother tongue than Swedish 1999Table 1.6 B Children in pre-school with support in mother tongue/tuiton 1999

Table 1.6 C Children in pre-school receiving mother tongue support/tuiton by percentageof children not having Swedish as their mother tongue 1999

Pre-school – Resources – PersonnelTable 1.7 A Employees working with children converted to full-time employees,

(distributed by education) 1994 – 1999Table 1.7 B Percentage of employees working with children converted into

full-time employees 1994 – 1999Table 1.7 C Employees working with children converted into full-time employees

distributed by education 1999, central tendency for municipality groups Table 1.7 D Employees working with children converted into full-time employees

distributed by education 1999, mean values for municipality groups

Mother and toddler centre (MTC) – OrganisationTable 1.8 Mother and toddler centre (MTC), opening hours/week 1994 – 1999

Mother and toddler centre (MTC) – Resources – PersonnelTable 1.9 A Employees working with children converted into full-time employees,

distributed by education 1999Table 1.9 B Percentage of employees working with children converted into full-time

employees 1999Table 1.9 C Employees working with children converted into full-time employees

distributed by education 1999, central tendency for municipality groups Table 1.9 D Employees working with children converted into full-time employees

distributed by education 1999, mean values for municipality groups

203

Family day care centre – OrganisationTable 1.10 A Family day care centre, children enrolled 1994 – 1999Table 1.10 B Children enrolled 1994 – 1999Table 1.10 C Children enrolled distributed by age 1999, central tendency for municipalities Table 1.10 D Children enrolled distributed by age 1999, mean values for municipality groups Table 1.11 Size of the family day-care centre 1994 – 1999

Mother tongue

Table 1.12 A Children in family day care with other mother tongue than Swedish 1999Table 1.12 B Children in family day care with support in other mother tongue/tuiton 1999 Table 1.12 C Children in family day care receiving mother tongue support/tuiton by percentage

of children not having Swedish as their mother tongue 1999

Family day-care centre – Resources – PersonnelTable 1.13 A Employed childminder distributed by education 1994 – 1999Table 1.13 B Childminders distributed by education, percentage 1994 – 1999Table 1.13 C Childminders distributed by education 1999, central tendency for municipalities Table 1.13 D Childminders distributed by education 1999, mean values for municipality groups

Leisure time centre – OrganisationTable 1.14 A Institutions and children enrolled 1994 – 1999Table 1.14 B Percentage of children enrolled in leisure time centre 1994 – 1999Table 1.14 C Children enrolled in leisure time centre by age 1999, central tendency for municipalitiesTable 1.14 D Children enrolled in leisure time centre by age 1999, mean values for municipality groups

Leisure time centre – Resources – PersonnelTable 1.15 A Employees working with children, converted into full-time employees

(distributed by education) 1994 – 1999Table 1.15 B Percentage of employees working with children, converted into full-time employees

(distributed by education) 1994 – 1999Table 1.15 C Employees working with children, converted into full-time employees

(distributed by education) 1999, central tendency for municipalities Table 1.15 D Employees working with children, converted into full-time employees

(distributed by education) 1999, mean values for municipality groups

Open recreation centres – OrganisationTable 1.16 Open recreation centres, opening hours/week 1999

Pre-school class – OrganisationTable 2.1 A Number of pupils in pre-school classes 1999/2000Table 2.1 B Percentage of pupils in pre-school classes 1999/2000Table 2.1 C Pupils in pre-school class 1999, central tendency for municipalities Table 2.1 D Pupils in pre-school class 1999, mean values for municipality groups

Mother tongue

Table 2.2 Pupils in pre-school class with other mother tongue than Swedish 1999/2000

204

Pre-school class – Resources – PersonnelTable 2.3 A Employees working with children, converted into full-time employees

(distributed by education) 1999Table 2.3 B Percentage of employees working with children, converted into full-time employees

(distributed by education) 1999Table 2.3 C Employees working with children, converted into full-time employees

(distributed by education) 1999, central tendency for municipalities Table 2.3 D Employees working with children, converted into full-time employees

(distributed by education) 1999, mean values for municipality groups

Compulsory school – OrganisationTable 3.1 A Schools and pupils, school years 1995/96–1999/2000Table 3.1 B Schools and pupils, school year 1999/2000, central tendency

for municipalities (municipal schools)Table 3.1 C Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for

municipality groups (municipal schools)Table 3.1 D Schools and pupils, school year 1999/2000, independent schoolsTable 3.1 E Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for

municipality groups (independent schools)Table 3.1 F Schools with pre-school class and leisure time centre, school year 1999/2000.

Schools, pupils and children enrolled

Schools

Table 3.2 A School size, school year 1999/2000, all schools Table 3.2 B School size, school year 1999/2000, municipal schoolsTable 3.2 C School size, school year 1999/2000, independent schools

Pupils

Table 3.3 Number of pupils, school years 1980/81–1999/2000 and estimated numberof pupils 2000/01–2006/07

Years

Table 3.4 Boys and girls in forms 1–9, school year 1999/2000Table 3.5 A Age of pupils in form 1, school years 1993/94–1999/2000Table 3.5 B Age of pupils in form 1, school year 1999/2000, central tendency

for municipalities (municipal schools)Table 3.5 C Age of pupils in form 1, school year 1999/2000, mean values for

municipality groups (municipal schools)

Language electives

Table 3.6 Beginners in English, school year 1999/2000Table 3.7 A Second foreign language as elective in forms 6–9, school years 1996/97–1999/2000Table 3.7 B Second foreign language as language option, school year 1999/2000Table 3.7 C Alternative to second foreign language as language option, school year 1999/2000Table 3.7 D Third foreign language, school year 1999/2000

Mother tongue

Table 3.8 A Pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as a second language(Sv2), school years 1994/95–1999/2000

Table 3.8 B Pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as a second language(Sv2), school year 1999/2000

Table 3.8 C Pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as a second language(Sv2), school year 1999/2000, central tendency for municipalities (municipal schools)

205

Table 3.8 D Pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as a second language(Sv2), school year 1999/2000, mean values for municipality groups (municipal schools)

Compulsory school – Resources – TeachersTable 3.9 Teacher training and type of employment, school years 1994/95–1999/2000Table 3.10 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school years

1995/96–1999/2000Table 3.10 B Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,

central tendency for municipalities (municipal schools)Table 3.10 C Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,

mean values for municipality groups (municipal schools)Table 3.11 A Teachers of different categories, school year 1999/2000Table 3.11 B Serving teachers, school year 1999/2000, central tendency for municipalities

(municipal schools)Table 3.11 C Serving teachers, school year 1999/2000, mean values for municipal groups

(municipal schools)

Table 3.13 Head teachers, school years 1995/96–1999/2000

Compulsory school – ResultsTable 3.14 A Transition to upper secondary school, school year 1999/2000, of pupils from

form 9 school year 1998/99Table 3.14 B Transition to upper secondary school, school year 1999/2000 of pupils

who completed form 9, school year 1998/99

Schools for pupils with impaired hearing/vision and physical disabilities – OrganisationTable 4.1 Pupils, school years 1994/1995–1999/2000Table 4.2 Schools and pupils, school year 1999/2000Table 4.3 Pupils per school and form, school year 1999/2000Table 4.4 Type of residential accommodation for pupils, school year 1999/2000

Schools for pupils with impaired hearing/vision and physical disabilities – Resources – TeachersTable 4.5 Teacher training and type of employment, school years 1995/96–1999/2000Table 4.6 Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school years

1995/96–1999/2000

Compulsory school for intellectually disabled children – OrganisationTable 5.1 A Schools and pupils, school years 1995/96–1999/2000Table 5.1 B Schools and pupils, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 5.1 C Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for municipality groupsTable 5.2 A Pupils in forms 1–9, school years 1995/96–1999/2000Table 5.2 B Tuition forms, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 5.3 A Pupils, education in mother tongue and Swedish as a second language, school

year 1999/2000Table 5.3 B Pupils, education in mother tongue, school year 1999/2000Table 5.4 Tuition forms, school years 1994/95–1999/2000

206

Compulsory school for intellectually disabled children – Resources – TeachersTable 5.5 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,

school years 1997/1998–1999/2000Table 5.5 B Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,


mean values for municipality groups (municipal schools)

Upper secondary school for intellectually disabled children – OrganisationTable 5.11 A Schools and pupils, school years 1996/97–1999/2000Table 5.11 B Schools and pupils, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 5.11 C Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for municipality groupsTable 5.12 A Pupils in forms 1–9, school years 1997/98–1999/2000Table 5.12 B Tuition forms, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 5.13 Pupils, education in mother tongue and Swedish as a second language, school

year 1999/2000Table 5.14 Tuition forms, school years 1993/94–1999/2000

Upper secondary school for intellectually disabled children – Resources – TeachersTable 5.15 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,


central tendency for municipalities (municipal schools)Table 5.15 C Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000

mean values for municipality groups (municipal schools)

Upper secondary school – OrganisationTable 6.1 A Schools and pupils, school years 1995/96–1999/2000Table 6.1 B Schools and pupils, school year 1999/2000, central tendency for

municipalities (municipal schools)Table 6.1 C Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for municipality

groups (municipal schools)Table 6.2 Eligible applicants and grade 1 intake, school year 1999/2000Table 6.3 A Pupils on programmes, courses and special courses, school year 1999/2000Table 6.3 B Pupils on programmes and branches, school year 1999/2000

Upper secondary school – Resources – Teachers Table 6.4 Teacher training and type of employment, school years 1994/95–1999/2000Table 6.5 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,




(municipal schools)

207

Table 6.6 C Serving teachers, school year 1999/2000, mean values for municipal groups(municipal schools)

Table 6.7 Head teachers, school years 1995/96–1999/2000

Upper secondary school – ResultsDrop out, break, change

Table 6.8 A Drop out/break in studies after grade 1 on October 15 1998

Table 6.8 B Change of study path after grade 1 on October 15 1998

Table 6.8 C Break in studies between October 15 1997 and October 15 1999

Completed education

Table 6.9 A Completed education within 4 years for pupils in grade 1 on October 13 1995Table 6.9 Completed education within 4 years for pupils in grade 1 on October 14 1994 (revised)Table 6.9 B Completed education within 4 years for beginners in grade 1 on October 13 1995Table 6.9 C Completed education within 4 years respectively 5 years for beginners in grade 1

on October 14 1994

Transition to university

Table 6.10 A Transition to university after completion of upper secondary schoolTable 6.10 B Immediate transition to university of students who graduated from upper secondary

school, school years 1992/93–1997/98, central tendency for municipalitiesTable 6.10 C Immediate transition to university of students who graduated from upper secondary

school, school years 1992/93–1997/98, mean values for municipality groupsTable 6.11 Transition to university of students who graduated in the school year 1995/96

Komvux (local government administered adult education) – Resources – TeachersTable 7.1 Teacher training and type of employment, school years 1995/96–1999/2000Table 7.2 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,




(municipal schools) Table 7.3 C Serving teachers, school year 1999/2000, mean values for municipal groups

(municipal schools)

Särvux (adult education for the intellectually disabled) – OrganisationTable 8.1 Students and groups, school years 1992/93–1999/2000Table 8.2 A Study level and group size, school year 1999/2000Table 8.2 B Study level and group size, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 8.3 Age of students, school year 1999/2000

208

Särvux (adult education for the intellectually disabled) – Resources – TeachersTable 8.4 Teacher training and type of employment, school years 1994/95–1999/2000Table 8.5 A Teacher training and whole-time equivalent, school years 1994/95–1999/2000Table 8.5 B Whole-time equivalent, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 8.5 C Whole-time equivalent, school year 1999/2000, mean values for municipality groups

National Schools for Adults (SSV) – Resources – TeachersTable 9.1 Teacher training and type of employment, school years 1996/97–1999/2000Table 9.2 Teacher training and whole-time equivalent, school years 1996/97–1999/2000

Swedish language instruction for adult immigrants – Resources – TeachersTable 10.1 Teacher training and type of employment, school years 1995/96–1999/2000Table 10.2 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,


central tendency for municipalitiesTable 10.2 C Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,

mean values for municipality groups

All school types – OrganisationTable 11.1 Schools and students, school year 1999/2000

All school types – Resources – TeachersTable 11.2 Teacher training and type of employment, school years 1992/93–1999/2000

Swedish schools abroad – OrganisationTable 12.1 Countries, schools and pupils within various types of education, school years

1995/96–1999/2000Table 12.2 Schools and pupils in regular education, school year 1999/2000Table 12.3 Pupils in regular compulsory education, school year 1999/2000Table 12.4 Pupils in regular upper secondary school, school year 1999/2000Table 12.5 Organizers of and pupils in non-regular education, school year 1999/2000

Swedish schools abroad – Resources – TeachersTable 12.6 Average employment level and teacher training, school year 1999/2000Table 12.7 Tuition time set and type of education, school year 1999/2000

Swedish schools abroad – Results – GradesTable 12.8 Final grades in form 9 regular compulsory education, school year 1998/99Table 12.9 Grades in certain subjects in form 9, school year 1998/99 for pupils in

regular compulsory educationTable 12.10 Pupils receiving leaving certificates from course in regular upper secondary school,

school year 1998/99Table 12.11 Grades in certain subjects in regular upper secondary school, school year 1998/99

209

LIST OF TERMS

AADB, grundkurs – EDP, basic courseAdjunkt – Subject teacherAdministrativa system tillämpade i registerhantering – Administrative systems

applied in processing recordsAlbanska – AlbanianAlla – AllAlternativ – AlternativeAndel – ShareAnläggning – FacilityAndraspråk – Second languageAnnan – OtherAnnat – OtherAnnan utbildning – Other trainingAnnat enskilt hem – Private home excluding parental homeAnpassad studiegång – Adjusted course of studyAnställda – EmployeesAnställningsslag – Form of employmentAntal – NumberArbeta – WorkArabiska – ArabicAssyriska – AssyrianAsylsökande – Seeking asylumAvbrott/studieuppehåll – Break in studies/SabbaticalAvdelning/ar – Section/sAvgångna – GraduatedAvgångsbetyg – (School) Leaving certificatesAvslutad utbildning – Completed the courseAvslutat SFI – Completed a course in Swedish for immigrants

BB-språk – Second foreign languageBageri och konditori – Bakery and confectioneryBakgrund – OriginBarn – Child/childrenBarnavårdsutbildning – Child care educationBarn- och fritid – Child and recreationBarnkunskap – Child studiesBarnomsorg – ChildcareBarnskötarutbildning – Child care trainingBefolkning/en – PopulationBehörig – EligibleBeklädnadsteknik – ClothingBeräknat – CalculatedBerättigade – QualifiedBeteendestörning – Behavioural disorderBetyg – Mark, leaving certificateBeviljats – GrantedBild – Art educationBiologi – BiologyBoende – LivingBoendeform – Mode of dwellingBolag – CompanyBosatta – Resident in

210

Bosniska/Kroatiska/Serbiska – Bosnian/Croatian/SerbianBostadsföretag – Realestate firmBrevdistansundervisning – Correspondence courseBudgetår/et – Fiscal yearBygg – ConstructionByggnadsplåt – Constructional metalworkBygg- och anläggningsteknik – ConstructionByte – ExchangeBåde – BothCC-språk – Third foreign language

DDag – DayDagbarn – Children in family careDagbarnvårdare – ChildminderDaghem – Day care centerDaghemsverksamhet – Day care center facilityDans och teater – Dance and theatreDatakunskap, grundkurs – Computing, basic courseDatakunskap – Computer scienceDataämnen – Computer subjectsDefinitioner – Definitions Delt. (deltagande) – Participation, attendanceDeltagare – ParticipantsDirekt – ImmediatelyDrift- och underhållningsteknik – Maintenance Driftsformer – ManagementDärav – Of whichDöva – DeafDövhet – Deafness

EEfter – AfterEj – NotEj nått målen – Not acheiving the goalsEkonomisk linje – EconomicsEkonomisk – EconomicEl – ElectricElektronik – ElectronicsElever – PupilsElevhem utanför skolan – Students hostel outside the schoolElevhem på skola – Students hostel within the schoolEller – OrEnbart – OnlyEnergi – EnergyEng. särskild – Advanced course of EnglishEng. allmän – General course of EnglishEng. ej uppdelad – Unstreamed course of EnglishEngelska – EnglishEnskild – PrivateEnskilt hem – Private homeErhållit – Received, obtainedEstetisk/praktisk – Artistic and practicalEstetiska – Fine artsExkl – Exclusive of

211

FFamiljedaghem – Family day care unitFartygsteknik – Marine engineeringFinska – FinnishFlera – MoreFlest – MostFlickor – GirlsFlygteknik – Aircraft engineeringFlyktingar – RefugeesFlyttad – MovedFordon – VehicleFordonsteknik – Vehicle engineeringFortsätter – ContinuesFranska – FrenchFristående – Private, independentFritid – RecreationFritidshem – Leisure time centerFritidshemsverksamhet – Leisure time center facilityFritidsledarutbildning – Youth leader trainingFritidspedagogutbildning – Youth teacher edcucationFrivilliga – VoluntaryFrån – FromFrån andra länder – From other countriesFrämmande språk – Foreign languageFullföljd – CompletedFullständig – CompleteFunktionshinder – Functional disabilityFysik – PhysicsFått arbete – Obtained employmentFärre – LessFödelseår – Year of birthFödda utomlands – Born abroadFör – ForFördelade efter – Broken down by, byFörening – UnionFöregående – PreviousFöreståndare – DirectorFöretag – Company, firmFöretagsekonomi – Business EconomicsFördelad – DistributedFörklaringar – ExplanationsFörskola – Pre-schoolFörskolebarn – Pre-school childrenFörskoleklass – Pre-school classFörskolor – Pre-schoolsFörort – SuburbFörortskommuner – Suburban municipalitiesFöräldrahem – Parental homeFöräldrakooperativ – Parents cooperativeFörändring – Change

GGenomförda – CompletedGenomsnitt/lig – AverageGeografi – GeographyGick i – AttendedGlesbygdskommuner – Sparsely-populated rural districtsGrenar – Brances

212

Grundläggande – BasicGrundläggande vux – Basic adult educationGrundskolan – Compulsory schoolGrundskolelärare – Teacher in compulsory schoolGrundsärskola – Compulsory school for intellectually disabled Grupper – GroupsGruppstorlek – Group sizeGymnasial vuxenutbildning – Upper secondary school for adultsGymnasieavgång – Graduation from upper secondary schoolGymnasieskolan – Upper secondary schoolGymnasiesärskola – Upper secondary school for intellectually disabled

HHandels- och administration – Business and administrationHandels- och kontor – Commercial and clerical work1:a handssökande – Applicants who choose this as their first preferenceHantverk – HandicraftHela riket – The whole countryHelt – TotallyHeltidsstuderande – Whole-time studentsHeltidstjänst/er – Whole-time equivalentHemkommun – Municipality of residenceHemkunskap – Domestic scienceHemlandet – Home countryHemspråk – Mother tongueHemspråkslärare – Teacher in home languageHemspråksstöd – support in mother tongueHistoria – HistoryHotell- och restaurang – Hotel, restaurant and cateringHumanistisk linje – HumanitiesHus och anläggning – Building and constructionHushåll – CookingHuvudman – Organiser/responsible agencyHuvudorsak – Primary causeHärkomst – ExtractionHögskolan – College/UniversityHögskoleutbildning – University educationHögst – HighestHögstadiet – Senior levelHörselskadade – Hearing-impairedHöstterminen – Autumn term

II – InIdrott – Physical educationIndividuella program – Individual programmesIndividuella – IndividualIndustri – IndustrialIndustteknik – Industrial technologyIndustrikommuner – Industrial communitiesIngen utbildning för arbete med barn – No education for working with childrenIngår – IncludedInklusive egna – Including ownInom – WithinInriktning – Study pathInskrivna barn – Children enrolledInstitutioner – InstitutionsIntagna – Admitted

213

Inte – NotIntegration – IntegrationIntegrerade elever – Intellectually disabled children educated in ordinary schoolIntervallkurser – Interval coursesInvandrarbakgrund – Immigrant originInvandrare – ImmigrantsInvandrarintroduktion – Introduction for immigrantsInvånare – Inhabitants

JJämfört – Compared

KKarosseri – Coach workKemi – ChemistryKinesiska – ChineseKlass/er – Class/esKod – CodeKombinationer av verksamhetsformer – Combinations of day careKommun/er – Municipality/iesKommunala skolor – Municipal schoolsKommungrupper – Municipality groupsKommunvis fördelning – By municipalityKommunikation – CommunicationKompletterande skolor – Supplementery schools Kompletterande svensk undervisning – Supplementary Swedish educationKomvux – Adult educationKonst och formgivning – Art and designKontorsmetodik – Office methodsKortare – ShorterKurdiska – KurdishKurs – CourseKursdeltagare – Course memberKursplaner – SyllabiKursval – Choice of courseKvinnor – WomenKvällstid – EveningKön – Sex/genderKött och charkuteri – Fresh and cured meats

LLandsbygdskommuner – Rural districtsLandsting – County councilLektor – Senior masterLinjer – LinesLivsmedel – FoodLokal gren – Local branchLokalt/a tillval – Local choice of courseLågstadiet – Junior levelLän – CountyLängre – LongerLänsfördelning – Distributed on regionsLärare – Teacher/sLärarkategorier – Categories of teachersLärartimmar – Teaching hoursLärartäthet – Staffing ratioLärarveckotimmar – Staffing ratio per weekLärlingsutbildning – Apprenticeship training

214

Läsår – School year

MMarknadsföring – MarketingMatematik – MathematicsMax – MaximumMed – WithMedelbetyg – Average mark Medelstora städer – Medium-sized townsMedelvärde/n – Average/Mean value/sMedelålder – Average ageMedianålder – Median ageMedie – MediaMellan – BetweenMellanstadiet – Intermediate levelMeritvärde - Overall gradeMer än – More thanMetall – MetalMin. – MinimumMindre studiekurs – Reduced cource of studiesMindre än – Less thanMindre övriga kommuner – Other small municipalitiesModersmål – Mother tongueModersmål/Sv2 – Mother tongue/Swedish as a second languageMusik – MusicMåleri – PaintingMånad – MonthMåndag - fredag – Monday - FridayMän – MenMätvecka/n – Measurement week

NNationella program – National programmesNaturbruk – Natural resourceNaturkunskap – ScienceNaturvetenskap/lig – Natural scienceNivå – LevelNO-ämnen – Science subjectsNO/tekniskt – Science subjects/engineeringNormalhörande – Normal hearingNybörjare – BeginnersNybörjarkurs – Course for beginnersNyinskrivna – Newly enrolledNyregistrerade – Registered for first timeNått SFI-nivån – Reached SFI levelNärmast – Nearest

OObligatorisk – CompulsoryOch – AndOfullständigt – IncompleteOkänd anledning – Unknown reasonOkänd – UnknownOlika – DifferentOmräknat – Converted intoOmvårdnad – Care/nursingOmvårdnadslinje – Caring servicesOrganisation – OrganisationOrsak – Cause

215

Ospec. tillval – Unspecified electiveOspecificerade – Unspecified

PPedagogisk – PedagogicalPer – ByPersiska – PersianPersonal – PersonnelPersonal kooperativ – Personnels cooperativePlanerade – PlannedPojkar – BoysPolska – PolishProcent – Per centProcentuell fördelning – Percentage ofPrivat – PrivateProgram – ProgrammePublicering – PublishingPå – OnPå grund av – Because ofPåbyggnads – SupplementaryPåbyggnadsutbildning – Supplementary coursePåbörjat – Begin

RRegionala specialskolor – Regional schools for pupils with impaired hearing/vision

and physical disabilitiesReguljär utbildning – Regular educationReklam – AdvertisingRektorsområden – School management districtReligion – Religious studiesReligionskunskap – Religious studiesRespektive – RespectivelyResultat – ResultsResurser – ResourcesRiksrekryterande – National recruitmentRumänska – RomanianRyska – Russian

SSaknad – MissingSaknar – Miss, do not haveSaknat – MissedSameskola – Lapp schoolSamhälls- och beteendevetenskapliga – Social and behavioural Samhällskunskap – CivicsSamhällsvetenskap – Social scienceSamhällsvetenskaplig linje – Social science lineSamhällsvetenskaplig – Social science lineSamiska – LappishSamt – AndSamtliga – AllSjukdom – DiseaseSkola/or – School/sSkolbarn – School childrenSkolkommuner – School communitiesSkolledare – Head teacherSkolstorlek – Size of schoolSkoltyp – Type of school

216

Slutat – FinishedSlutbetyg – CertificateSluttestad direkt – Examined at onceSlöjd – CraftsSO – Social science (abbreviation)SO-ämne – Social science subjectsSocial linje – Social lineSocial – SocialSoc (social) omsorg – Social careSom – AsSomali – SomaliSorani – KurdishSpanska – SpanishSpecialkurser – Special coursesSpecialpedagogik – Special pedagogicsSpecialskolan – Schools for pupils with impaired hearing/visions and physical disabilities Specialundervisning – Remedial teaching/instructionSpecialutformade – Specially designedSpecialutformat – Specially designedSpridningsmått – Central tendencySpråk – LanguageSpråket och människan – Language and peopleSpråkstudier – Language studiesSpråkstörning – Language disorderSpråkval – Choice of languageStadium – LevelStatens skolor för vuxna – National Schools for AdultsStor – LargeStorhushåll – CateringStorstäder – Big citiesStuderande – StudentsStudieanordnare – Study organizerStudieförberedande – Preparing for further studiesStudieförbund – Educational AssociationsStudiegång – Study pathStudieinriktning – Study directionStudiekombinationer – Combination of levelsStudiekurs – Course of studiesStudienivå – Level of studiesStudier – StudiesStudierektor – Director of studiesStudieresultat – ResultsStudietid – Time for studiesStudieuppehåll – Break in studies/intermissionStudieväg – Study pathStöd – SupportStörre städer – Large citiesStörre övriga kommuner – Other large municipalitiesSvenska kyrkan – The church of SwedenSV2 – Swedish as a second language (abbreviation)Svensk utbildning i utlandet – Swedish education abroadSvenska – SwedishSvenska som andraspråk – Swedish as a second languageSvenska för invandrare – Swedish for immigrantsSynskada – Impaired visionSärskild – SpecialSärskola – Compulsory school for intellectually disabled childrenSärvux – Adult education for intellectually disabled

217

Sökande – ApplicantsSökt – Applied

TTabell – TableTalskada – Impaired speechTandvård – Dental nursingTeckenspråk – Sign languageTeknik – TechnologyTeknikerutbildning – Technology coursesTeknisk linje – Engineering lineTeknisk – TechnicalTeknologi – TechnologyTextbehandling – Text processingTextil och konfektion – Textile and clothing manufacturingThailändska – ThaiTidigare – FormerTigrinja – TigrinyaTill – ToTillståndssökande – Permit applicantTillsvidareanställning – Non-tenured appointmentTillval – Elective subjects/optionsTillvalskurser – Elective subject coursesTilläggshandikapp – Additional DisabilityTimplanebunden – ScheduledTjänst – AppointmentTjänstgörande – ServingTjänstgöringsgrad – Average employment level (percentage of full time)Tjänstlediga – On leaveT o m – ToTotalt – TotalTredje gymnasieåret – The third year of upper secondary schoolTryckmedia – Graphic mediaTrä – WoodworkTräningsskola – School for severely intellectually disabled childrenTurkiska – TurkishTvå – TwoTvåämneslärare – Teacher in two subjectsTyp – TypeTyska – German

UUnder – DuringUnderlag saknas – No figures availableUndervisning – TuitionUndervisningsformer – Teaching modesUndervisningsgrupp – Teaching groupUndervisningstid – Teaching timeUngdom – YouthUniversitet – UniversityUppehållstillstånd – Residence permitUppdelad – DividedUppgift saknas – No figures availableUtan – WithoutUtan tillval – Without elective subjectsUtanför – BesideUtbildning – Education/courseUtbildningsanordnare – Course organiser

218

Utbildningsbakgrund – Educational backgroundUtbildningsform – Type of education Utbildningsnivå – Level of educationUtbildningsår – Year of educationUtförare – PerformerUtförda – PerformedUtlandsskolor – Schools abroadUtländsk utbildning – Foreign educationUtländsk – ForeignUtvecklingsstörning – Intellectually disabled

VVal – ChoiceVanlig undervisning – Ordinary teachingVarav – Of whichVecka – WeekVerksamhetsträning – Activity trainingVerkstad – Engineering mechanicsVietnamesiska – VietnameseVisst – CertainVVS – Heating, ventilation and sanitationVård – CareVårdlinje – NursingVärdsdel – Part of the world, continent

XX-markering – X-marking

YYngre – YoungerYrke – ProfessionYrkesförberedande – Vocationally preparingYrkesträning – Vocational trainingYrkesutbildning – Vocational courseYrkesämnen – Vocational subjectsYtterligare – Further

ÅÅlder – AgeÅr – YearÅrsarbetare – Full-time employeesÅrskurs – Form, gradeÅrskurskombinationer – Combinations of formsÅterfanns – Was found

ÄÄldre – OlderÄmne/n – Subject/sÄmnesgrupp – Group of subjectsÄmneslärare – Subject teacher

ÖÖppen fritidsverksamhet – Open recreation centres Öppen förskola – Mother and toddler centreÖvergång – TransitionÖvrig distansundervisning – Other distance educationÖvriga språk – Other languagesÖvriga invandrare – Other immigrantsÖvriga tillval – Other elective subjects

219

UPPGIFTERNAS TILLFÖRLITLIGHET

Sammanfattning

Uppgifterna om skolan bygger på totalundersökningar med SCB:s register över skolor i Sverige som utgångspunkt. Bortfallet har i år varit något högre än föregående år. Det är främst fristående skolor som står för objektsbortfall och uppgifter om förskoleklass och fritidshem för partiellt bort-fall. Uppgifterna samlades in direkt från skolorna eller från skolkontoren. Insamling skedde på datamedium från administrativa hjälpregister, på blankett eller kopior av elev förteckningar och betyg. Uppgifterna om barn och personal i barnomsorgen och i viss mån i förskoleklass och fri-tidshem samlades in från landets samtliga kommuner på aggregerad nivå. Uppgifter om barn och personal i förskoleklass och fritidshem samlades även in från skolorna eller skolkontoren.

SCB har i år märkt en mindre svarsbenägenhet hos uppgiftslämnarna. Mer tid från SCB:s sida har behövts lägga på att överhuvudtaget få in uppgifter.

Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statisti-ken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av kvaliteten för vissa viktiga variabler.

1. Allmänt

All statistik som ingår i denna rapport baseras på totalundersökningar. Trots detta representerar den redovisade statistiken inte några exakt fastställda värden utan endast skattningar av dem. Begreppet skattning syftar då på för hållandet att den statistik (den uppsättning statistikuppgifter) som redovisas är behäftad med viss osäkerhet. Osäkerheten beror på olika störningar som påverkar framställningen av statistiken. De osäkerhetskällor som kan ha påverkat resul taten i denna under-sökning är främst ramtäckningsbrister, bortfall, mätfel samt bearbetningsfel. För att förebygga dessa fel har ett omfattande gransknings-, rättnings- och kompletteringsarbete utförts.

2. Datainsamling, ram1 och referensperiod2

Allmänt om datainsamlingen

Insamlingen av data om skolan skedde antingen på ADB-media genom uttag från befintliga admi-nistrativa register, på blanketter direkt från skolorna och/eller från skol kontoren. Undersökningen om barnomsorg och delar av insamlingen av förskoleklass och fritidshem har genomförts som postalenkät på pappersblankett eller elektronisk blankett till kommunerna. För Stockholms och Malmö kommun har uppgifter lämnats från respektive stadsdelsförvaltning.

I de fall uppgifter om skolan samlades in på ADB-media skedde detta med de ADB-system som respektive skola eller kommun förfogade över. Det är inte känt att dessa olika mätmetoder har lett till olika resultat för föreliggande statistik. Frågan har dock inte varit föremål för utredning.

Uppgifter som har hämtats in via datamedium har levererats enligt av SCB upp ställda krav. Dessa krav avsåg bl.a. kontroller av data vid inläggningen i de administrativa systemen. Exempel på kon-troller var att korrekta studievägskoder eller kurskoder använts, att olika uppgifter stämde överens sinsemellan, att personnummer var korrekt osv. I de fall granskningen av data visade att de begärda kontrollerna inte i alla avseenden hade utförts på ett tillfredsställande sätt rättades uppgifterna.

Sambearbetningar av registeruppgifter

Vissa tabeller redovisar data om elever och lärare som inte primärt bygger på uppgifter från skolor, skolkontor eller andra uppgiftslämnare. De är istället resultat av sam bearbetningar mellan olika

1 Ram = Förteckning som avgränsar alla enheter som tillhör populationen.2 Referensperiod = Den period som statistiken hänför sig till.

register hos SCB. Det gäller dels mellan olika del register inom skolstatistiken, dels mellan skolsta-tistikens register och t.ex. registret över totalbefolkningen (RTB). Exempel på de uppgifter som avses är

• övergång från grundskola till gymnasieskola• avbrott i gymnasieskola• studievägsbyte i gymnasieskolan• studieuppehåll i gymnasieskolan• fullföljd utbildning inom fyra och fem år i gymnasieskolan• övergång från gymnasieskola till högskola• elever i annan kommun eller annan huvudmans skola • elever bosatta i annan kommun • utländsk bakgrund• lärares pedagogiska utbildning

Sambearbetningarna innebär att uppgifter från olika dataregister kopplas ihop med hjälp av elevens eller lärarens personnummer. Vid sådana bearbetningar påverkas resultatet av felaktighe-ter i eller förändringar av personnummer.

Ram

För statistik om skolan har SCB:s skolregister fungerat som ram över uppgiftslämnare. Registret upp dateras genom förfrågningar till skolhuvudmän en gång per år och därutöver fortlöpande med sådana förändringar som kommer till SCB:s kännedom. Ram för insamlingen av uppgifter från barnomsorgen och delar av förskoleklass och fritidshem utgörs av landets samtliga kommuner.

Referensperiod

För statistiken över barnomsorg och förskoleklass, över elever i grund-, sär-, special- och gymnasie-skolan är referens perioden den 15 oktober. För läraruppgifterna och särvux är referensperioden vecka 41, dvs den vecka som inkluderar den 15 oktober. För slutbetyg från årskurs 9 och avgångna från gymnasieskolan är referensperioden läsåret 1998/99.

Bortfallskorrigering

Ifråga om skolverksamhet saknas uppgifter från några fristående skolor och från ett antal skolformer/skolor i enskilda kommuner framförallt avseende lärare och pedagogisk personal. För att trots detta kunna göra beräkning av totalvärden på riksnivå, kommungruppsvärden etc. och för att kunna redovisa så bra jämförelsetal som möjligt görs bortfallskorrigering. Det innebär att uppskattade värden läggs in. Dessa baseras exempelvis på förra årets värde eller på medelvärdet för den grupp av fri stående skolor eller den kommungrupp som bortfallet tillhör. Även i de fall inrap-porterade och kontrollerade uppgifter resulterar i extremt höga, alternativt extremt låga, lärartät-hetsuppgifter görs imputeringar enligt den beskrivna modellen.

3. Jämförbarhet med tidigare statistik

I de flesta fall finns det inget som talar emot jämförelser mellan nu presenterad statistik och sta-tistiken för föregående år, publicerad i Skolverkets rapport nr 165 och Skolverkets rapport nr 167. Barnomsorgsstatistiken publicerades av SCB i Statistiska meddelanden, serie S 10 under åren 1994-1996. När det gäller jämförelser med äldre uppgifter om skolan, publicerade i Statistiska med-delanden från SCB, hänvisas till kvalitetsdeklarationen i Skolverkets rapport nr 74.

Från och med läsåret 1999/2000 samlas mätveckostatistik (mätdag 15 oktober eller den vecka då datumet infaller) enbart in för resurser/lärare för skolformerna Komvux, Svenska för invandrare (SFI) och Statens skola för vuxna (SSV). Detta medför att redovisning av organisation för dessa skolformer inte finns med i rapporten.

220

221

I några tabeller, t.ex. de som redovisar elever i gymnasieskolan, kan skillnader finnas gentemot vad som redovisades föregående år. Ifråga om elever i gymnasieskolan beror detta på att skolorna i efterhand ändrat sina rapporter vad gäller placering på studieväg. I några tabeller har också fel-aktigheter i tidigare beräk ningar rättats till. Generellt gäller att kvaliteten är högre i föreliggande publika tion.

I ett flertal av tabellerna i denna rapport redovisas statistik för ett eller flera tidigare år. I allmänhet finns det inget som talar mot jämförelser mellan dessa år och det senast redovisade. För några redo-visningsgrupper och/eller skattningar går det dock inte att göra meningsfulla jämförelser utan att hänsyn tas till de förändringar som skett. Dessa redovisas nedan.

3.1 Barnomsorg och förskoleklass

Uppgifter om förskolor och familjedaghem har samlats in på ett tämligen likartat sätt varje år sedan 1970-talet. Vissa enstaka variabler har förändrats under åren och det har även tillkommit helt nya variabler. Ändringar i blankettens utformning och förändrad insamlingsmetod kan i vissa fall ha påverkat jämförbarheten över tiden. Detta är dock inget som talar emot jämförelser och analyser av förändringar mot föregående års uppgifter. Uppgifter om verksamhet i öppen fritidsverksam-het riktad till 10-12 åringar har samlats in för första gången och jämförbart material finns därmed inte.

Från och med läsåret 1999/2000 samlas uppgifter från förskoleklass och fritidshem in med hjälp av två parallella undersökningar. Dels samlas uppgifter in på aggregerad nivå centralt från kom-munerna för sådana verksamheter som inte har samma pedagogiska ledning som grund- eller sär-skolan. Dessa uppgifter står för mindre än fem procent av den totala verksamheten. Förskoleklasser och fritidshem med samma pedagogiska ledning som grund- eller särskolan samlas in på skolnivå tillsammans med ordinarie insamlingen av elever och personal i grund- och särskolan. Detta nya insamlingsförfarande medför bland annat att personaluppgifter som tidigare samlats in på grupp-nivå nu samlas in på individnivå för större delen av materialet. För att kontrollera fullständigheten och undvika dubbelrapportering i uppgifterna om förskoleklass och fritidshem i och med den nya insamlingsmetoden har diverse kontroller genomförts. Se nedan under kapitel 4.1, förskoleklass respektive fritidshem.

3.2 Fristående skolor

Antalet fristående skolor har ökat flera år i rad. Det är därför inte samma skolor som jämförs mel-lan åren. Förändringar kan bero på att nytillkomna skolor skiljer sig från skolor som funnits tidi-gare.

3.3 Betyg i grundskolan

Läsåret 1997/98 var det första år som elever avgick från grundskolan med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (bokstavsbetyg). Tabellen för utbildningsresultat i grundskolan har sedan i fjol denna utformning.

3.4 Avgångna från gymnasieskolan

I Barnomsorg och skola i siffror 1999, del 2, tabell 6.9 över fullföljd utbildning inom 4 år för elever i årskurs 1 den 14 oktober 1994 saknas uppgifter för elever som gick introduktionskurs för invand-rare (IVIK). För att möjliggöra jämförelse mellan åren redovisas motsvarande värden inkl. IVIK i tabell 6.9 (korrigering av förra årets publicering).

Den övergång som skedde från särskilt 2-åriga linjer till 3-åriga program medförde att antalet avgångna 1995 från yrkesinriktade linjer var lägre än normalt. Detta innebär att andelen elever som gick över till högskolan ligger högre för den grupp elever som avslutat gymnasieskolan 1995.

3.5 Omräkning av antal lärare till heltidstjänster

Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har för läsåret 1994/95 gjorts genom att den totala fastställda undervisningstiden dividerats med en genomsnittlig undervisningsskyldighet för resp. lärarkategori. För läsåren 1995/96– 1999/2000 har omräkningen gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst. Förändringen, som är betingad av det nya läraravtalet, innebär att uppgifter för läsåren 1995/96–1999/2000 inte är helt jämförbara med uppgifter för tidigare läsår.

Det bör observeras att ”genomsnittlig tjänstgöringsgrad” påverkas av det förändrade beräkningssät-tet och därför inte är helt jämförbar över tiden.

4. Kvalitetsredovisning för skolformer och ämnesområden

4.1 Barnomsorg och förskoleklass

Allmänt

Statistiken över förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och förskoleklasser omfattar verksamhet i såväl kommunal som enskild regi. All förskoleverksamhet ingår, liksom all verksamhet i förskole-klass samt all skolbarnsomsorg.

Även i år har det varit problem med att få in uppgifter inom utsatt tid från kommunerna. Återkon-takter för komplettering och upprättning av lämnade uppgifter har tagits med många av kommu-nerna, trots att det varit vanligt att kommunerna själva har kontaktat SCB under insamlingsfasen. Uppgifter om antal barn med annat modersmål än svenska respektive modersmålsstöd bedöms som något osäkra. Vissa kommuner har inte kunnat fördela alla barn/elever uppdelat på kön. För att kontrollera fullständigheten och undvika dubbelrapportering i uppgifterna om förskole-klass och fritidshem i och med den nya insamlingsmetoden har diverse kontroller genomförts, se nedan under förskoleklass respektive fritidshem.

Förskoleklass

På kommunnivå har antalet 6 -åringar i förskoleklass och i årskurs 1 jämförts med totala antalet 6-åringar i kommunen enligt befolkningsregistret. Detta för att få en uppfattning av fullständighe-ten i materialet. Vidare har elever i förskoleklass i grundskola respektive i särskola jämförts för att upptäcka eventuell dubbelrapportering. Dessutom har en jämförelse gjorts med uppgift om förekomst av förskoleklass i skolregistret och uppgift om elever i förskoleklass.

Efter publiceringen av Skolverksrapport nr 183, jämförelsetal för huvudmän, har summan av elever i fristående särskolor korrigerats.

Uppgiften om antal kommuner som har elever i förskoleklass med fristående/enskild huvudman är osäker. Det finns anledning att misstänka att elever som redovisats i enskild förskoleklass i själva verket varit inskrivna i förskolan. Sådana fel har upptäckts i några kommuner men någon total kontroll har inte kunnat göras.

Fritidshem

En återrapport med uppgifter om bland annat fritidshem har skickats till samtliga kommuner, detta har gett kommunerna en möjlighet att kontrollera sina siffror. Med hjälp av återrapporten, innehållande nyckeltal om förskola och fritidshem, kunde många felaktigheter i rapporteringen av barn och personal i fritidshem rättas till. En förfrågan skickades också till alla skolor som har elever i förskoleklass och som har fritidshem men inte redovisat några 6-åringar i fritidshem.

222

223

Öppen fritidsverksamhet

I år har för första gången uppgifter om öppen fritidsverksamhet för barn i 10-12 års ålder samlats in. Vissa kommuner har haft problem med att definiera vad som är öppen fritidsverksamhet. Detta kan vara en följd av att denna verksamhet har utformats olika i olika kommuner. Det finns risk för att vi har en underrapportering av denna verksamhetsform i vår redovisning, eftersom verksamhe-ten ibland organiseras under en annan förvaltning än övrig skolbarnomsorg. Om så är fallet kan vi inte vara säkra på att denna kunskap har nått oss och i stället har det tolkats som att det inte finns någon öppen fritidsverksamhet för barn i 10-12 års ålder i kommunen.

Personal

Det har generellt sett varit svårt för kommunerna att uppskatta den tid som de anställda arbetar integrerat i olika verksamhetsformer och att fördela dessa på respektive verksamhetsform. En strikt uppdelning på olika verksamhetsformer har därför inte varit möjlig för ett stort antal kommuner. Kontakter med kommunerna har visat att många känner stor osäkerhet inför de rapporterade upp-gifterna.

4.2 Lärarstatistiken

Tjänstgörande lärare

Statistiken över lärare baseras för samtliga skolformer, utom fristående särskolor där ingen insam-ling gjordes, på SCB:s register över pedagogisk personal. Den allmänna bedömningen är att såväl registret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet. Viss undertäckning kan dock före-komma i fråga om nytillkomna lärare eller lärare som bytt skola eller rektorsområde. Viss under-täckning förekommer även för de lärare som tjänstgör inom de delar av kunskapslyftet som förlagts till externa utbildningsanordnare, t.ex. studieförbund. Övertäckning förekommer också. Det gäl-ler särskilt särskolan. Där är det vanligt att inrapporterade lärarresurser avser elever som är individ- eller gruppintegrerade i en grundskoleklass. För kommuner med enbart individ- eller gruppinte-grerade särskoleelever har särskollärarna därför tagits bort.

Insamlingen av uppgifter om personal i fritidshem och förskoleklass, som fr.o.m. läsåret 1999/2000 till större delen samlas in på individnivå direkt från skolorna, har inte varit problemfri. Till stor del beror svårigheterna på att förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare, barnskötare och lärare tjänstgör i arbetslag i fritidshem, förskoleklass och grundskola/särskola. Det har därigenom varit svårt för uppgiftslämnarna att fördela personalens tjänstgöringsomfattning på dessa verksamheter.

Omräkningen till antal heltidstjänster baseras på uppgifter om lärarnas tjänst-göringsomfattning. Dubbelrapportering av omfattningen är vanlig då lärare tjänstgör på mer än en skola. Omfatt-ningen har därför granskats på individnivå och justerats nedåt då uppenbara fel konstaterats.Läsåret 1999/2000 saknades läraruppgifter för 24 kommunala och 2 fristående fritidshem, 30 kom-munala och 10 fristående förskoleklasser, 19 fristående grundskolor, 2 kommunala särskolor, 1 kommunal och 4 fristående gymnasie-skolor, 4 kommunala skolor med komvux, 25 skolor med särvux och 14 skolor med sfi. Bortfallskorrigering är gjord för dessa skolor.

Vid summering av ”lärare per huvudman” till ”samtliga lärare” har justering gjorts för de lärare som tjänstgör hos mer än en huvudman, t.ex. inom såväl kommun som landsting.

I tabell 11.2 har lärare redovisats inom den skolform och den lärarkategori där han/hon hade sin huvudsakliga tjänst.

Lärarkategori

Uppgifter om vilken kategori en lärare tillhör baseras på den tjänst läraren utövade under höst-terminen. I vissa fall kan dock uppgiftslämnarna istället ha angivit den lärarkategori som svarar mot lärarens utbildning. Uppgifterna bedöms generellt sett hålla god kvalitet.

Pedagogisk utbildning

Uppgifter om lärares utbildning hämtades från SCB:s register över högskole examina (Högskolere-gistret) och från Utbildningsregistret. De kvalitetsbrister som finns i fråga om utbildning gäller främst lärare i fristående skolor samt personer med barnavårds- och barnskötarutbildning som tjänstgör i förskoleklass och fritidshem.

Anställningsslag

Uppgifterna om lärarnas anställningsslag, d.v.s. anställning tills vidare eller med tidsbegränsning, bedöms som helhet hålla hög kvalitet. Det har emellertid varit svårt för vissa av de skolor där en lärare endast hade fyllnadstjänst att lämna korrekta uppgifter.

4.3 Grundskola

Redovisning av elever

För uppgiftsinsamlingen om grundskolans elever finns läsåret 1999/2000, efter SCB:s granskning och rättning, inget bortfall. Uppgifterna från många skolor har varit bristfälliga. Ett omfattande arbete har bedrivits med att granska, kontakta skolor och rätta uppgifter.Misstanke finns om att vissa av de särskoleelever som är integrerade i grund skolan har rapporterats som grundskoleelever. Denna feltyp torde dock endast ha en marginell inverkan på skattningarna.

Annat modersmål än svenska och svenska som andraspråk (SV2)

När det gäller mätfel har variabeln ”elever berättigade till undervisning i annat modersmål än svenska” lägre kvalitet än variabeln ”elever som deltar i under visning i annat modersmål än svenska”. Orsaken till detta är att uppgiftslämnarna i vissa fall inte känner till vilka elever som är berättigade att delta i sådan under visning. Detta påverkar givetvis även måttet ”andel elever av berättigade elever som deltar”.

Asylsökande elever, elever i undervisning på annat sätt enligt skollagen, m.m.

Uppgifterna om antal asylsökande elever och elever i undervisning på annat sätt enligt skollagen har samlats in från kommunernas skolkontor.

Uppgifterna om elever bosatta i annan kommun har även de hämtats in från kommunernas skol-kontor. Som underlag har kommunerna haft redovisning av betalning till och från andra kommu-ner. Statistiken bedöms hålla god kvalitet.

Övergång till gymnasieskola

Övergång till gymnasieskola bygger på en sambearbetning mellan registret över elever som avslutat årskurs 9, vårterminen 1999, registret över sökande till gymnasieskolan höstterminen 1999 samt registret över elever i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Uppgifter om sökande till gymnasie-skola omfattar i första hand upp gifter om elevens ordinarie ansökan. Hänsyn till eventuella omval har tagits i den mån de rapporterats in till SCB.

224

225

Det finns anledning att misstänka att elever som inte rapporterats till CSN enligt gängse rutiner saknas i registret över elever i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Detta rör i så fall framförallt elever på individuella program. Detta medför att antal intagna från åk 9 till vissa av gymnasiesko-lans program är underskattade.

På grund av bortfall saknas uppgifter om sökt program för några elever som avslutade årskurs 9 vår-terminen 1999. Bortfallet berör ett litet antal kommuner. Av de elever, för vilka uppgifter om för-stahandsval till gymnasieskolan saknas, återfanns 2 951 (exklusive elever på individuellt program) i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Dessa elever förmodas i första hand ha sökt det program som de återfanns på. Elever som påträffades på det individuella programmet förmodas inte ha sökt detta program i första hand. De eleverna redovisas inte som sökande. Elever i dessa kommuner som sökt till men inte påträffades i gymnasieskolan den 15 oktober 1999 redovisas inte heller som sökande. Vanligtvis återfinns ca 75 % av eleverna på sitt förstahandsval till gymnasieskolan.

4.4 Specialskola

Inget känt bortfall eller kända mätfel finns.

4.5 Särskola

Alla rektorsområden/skolor som enligt skolregistret ansvarar för särskoleelever har lämnat uppgif-ter till SCB och inget känt bortfall eller kända mätfel finns. Det finns dock fortfarande misstanke om viss underrapportering av integrerade elever med kommunal huvudman trots att extra resurser har satts in under de senaste åren för att åtgärda sådana eventuella brister i rapporteringen. Even-tuell underrapportering gällande särskoleelever som är integrerade i grundskolan avser dels elever som inte rapporterats alls och dels elever som felaktigt rapporterats som grundskoleelever.

4.6 Gymnasieskola

Redovisning av elever

Uppgifter över elever i utbildning baseras på en bearbetning av administrativa data från Centrala studiestödsnämndens (CSN) system för utbetalning av studiestöd till gymnasieelever. För fristående skolor redovisas fr.o.m. läsåret 1994/95 endast elever vid de skolor som hade statsbidrag.

Beträffande statistiken över elever i gymnasieskolan fanns läsåret 1999/2000, liksom tidigare läsår, inget bortfall bland skolor med kommun eller landsting som huvudman. Dock finns misstanke om viss underrapportering av elever på individuella program (IV). Detta beror bl.a. på att elever som har en avlönad praktikplats inom IV-programmet troligen inte alltid inrapporterats till CSN.

Sökande och intagna till gymnasieskolan

Den statistik som gäller sökande till gymnasieskolan bygger på uppgifter som samlats in av SCB från kommunernas och landstingens intagningskanslier. Uppgifterna för läsåret 1999/2000 avser den 1 juli med ändringar för nyval t.o.m. den 15 oktober. Dessa uppgifter kompletteras med datamaterial som bygger på CSN-data om elever i gymnasieskolan den 15 oktober 1999.En sökande har redovisats som intagen på sitt förstahandsval om han/hon har tagits in på detta val enligt intagningsnämndens besked eller om han/hon enligt elevstatistiken återfinns på den valda studievägen den 15 oktober.

Elever som redovisas som ”ej sökt” på ett program (tab. 6.2), kan vara sådana elever som sökt ett annat program eller som ändrat sitt val i ett sent skede.

På grund av bortfall saknas uppgifter om sökt program för ett antal elever i ett litet antal kom-muner. Av de elever, för vilka uppgifter om förstahandsval till gymnasieskolan saknas, återfanns 3 661 (exklusive elever på individuellt program) i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Dessa elever

förmodas i första hand ha sökt det program som de återfanns på. Elever som påträffades på det individuella programmet förmodas inte ha sökt detta program i första hand. Dessa elever redovisas inte som sökande. Elever från dessa kommuner som sökt till men inte påträffades i gymnasieskolan redovisas inte heller som sökande. Vanligtvis återfinns ca 75 % av eleverna på sitt förstahandsval till gymnasieskolan.

Avbrott/studieuppehåll

Statistiken över avbrott/studieuppehåll är ett exempel på resultat av sambearbetningar mellan olika register (se avsnitt 2). Där görs en jämförelse mellan elever som gick i årskurs 1 oktober 1998 och elever som fanns registrerade i gymnasieskolan oktober 1999. De elever som inte återfinns definieras som avbrott/studieuppehåll.

Byte av studieväg

Statistiken över byte av studieväg är ytterligare ett resultat av sambearbetningar mellan olika regis-ter. Exempel på brister som kan uppstå vid denna bearbetning är att många av de elever som i år 1 gick på specialutformade program (SM) registreras som studievägsbytare följande hösttermin. I själva verket har de gått på ett program som i årskurs 1 kombinerar de naturvetenskapliga (NV) och samhällsvetenskapliga (SP) programmen. I år 2 har eleverna sedan, som planerat, valt studie-väg och redovisas antingen på NV eller på SP. I statistiken går detta inte att särskilja från ”äkta” studievägsbyten.

En del elever som vid terminsstart var intagna på en studieväg och rapporterades till CSN på denna, men som började på en annan studieväg, kan komma att redovisas som studievägsbytare. Det beror på att vissa sådana tidiga förändringar inte hade hunnit justerats av den berörda skolan innan sta-tistikunderlaget skickades från CSN till SCB.

Fullföljd utbildning

Redovisningen av elever som avgått från gymnasieskolan bygger på insamling av slutbetyg från gymnasie skolan. Uppgifterna hämtades direkt från respektive skola på ADB-medium från adminis-trativa register eller i form av kopior på slut betygen. Redovis ningen av slutbetyg från fristående skolor omfattar endast de skolor som erhöll kommun- eller statsbidrag. Fullständigheten i materia-let kontrolle ra des med hjälp av elevstatistiken per den 15 oktober.

Elever som inte fått ut slutbetyg skall ej ingå i statistiken. En viss del av inkommet material har dock visat sig innehålla uppgifter för elever som inte fullföljt sina studier och därför inte fått ut slutbetyg. Utifrån de inkomna uppgifterna finns ingen möjlighet att särskilja dessa. För att ändå reducera denna grupp har elever med lägre än 90 procent av timplanens garanterade poängtal uteslutits vid tabellbearbetning. Detta gäller elever på nationella program.

Flera fristående skolor utfärdar omdömen i stället för slutbetyg i vanlig mening. Det är troligt att många elever med omdömen inte rapporterats och därmed inte ingår i redovisningen av totalt antal elever. Totala antalet avgångna elever blir därför något underskattat.

En annan källa till underskattning kan vara att slutbetyg inte inrapporterats för vissa elever. Det gäller elever som först efter läsårets slut avslutat samtliga kurser och då tagit ut slutbetyg.

4.7 Särvux

Redovisningen av elever i särvux bygger på insamling av elevuppgifter från särvux skolor under vecka 41 1999. Uppgifterna om särvux har samlats in för åttonde gången. Kvaliteten bedöms att ha blivit högre genom att uppgifter om elevens hemkommun, ålder och födelseland hämtats ur SCB:s aktuella register över rikets totalbefolkning (RTB), tidigare fanns misstanke om att viss underrap-

226

227

portering kan ha förekommit på dessa variabler. Det finns, efter SCB:s granskning och rättning, inget känt bortfall eller kända mätfel.

4.8 Svensk utbildning i utlandet

Från och med läsåret 1994/95 ingår de svenska utlandsskolorna i det nationella uppföljningssyste-met för skolsektorn. Undersökningen är en totalundersökning där samtliga svenska utlandsskolor ingår. Insamlingen genomförs årligen av Skolverket.

Vissa av de insamlade uppgifterna används som underlag för beslut om statsbidrag till svensk utbild-ning i utlandet. Uppgifterna granskas därför av den enhet som inom Skolverket bland annat arbe-tar med beslut om statsbidrag för dessa skolor. Inget känt bortfall förekommer.

228

Kommungrupperingar

Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning delar in Sveriges kom-muner i nio grupper efter strukturella egenskaper som exempelvis befolknings-storlek och näringslivsstruktur.

Storstad: Kommun med folkmängd som överstiger 200 000 invånare.

Förortskommun: Mer än 50 % av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara en storstad.

Större stad: Kommuner med 50 000 till 200 000 invånare samt med mindre än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn.

Medelstor stad: Kommun med 20 000 till 50 000 invånare, med tätortsgrad över 70 % samt med mindre än 40 % av befolkningen sysselsatta inom industrisek-torn.

Industrikommun: Kommun med mer än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn och som inte är glesbygdskommun.

Landsbygdskommun: Kommun med mer än 6,4 % av nattbefolkningen syssel-satta inom jord- och skogssektorn, en tätortsgrad under 70 % och som inte är glesbygdskommun.

Glesbygdskommun: Kommun med mindre än 5 invånare per kvadrat km och mindre än 20 000 invånare.

Större övrig kommun: Övriga kommuner med 15 000 till 50 000 invånare.

Mindre övrig kommun: Övriga kommuner med mindre än 15 000 invånare.

Barnomsorg och skola i siffror...2 ”Barnomsorg och skola i siffror” redovisar statistik på...

Documents

Transcript of Barnomsorg och skola i siffror...2 ”Barnomsorg och skola i siffror” redovisar statistik på...