Räddningstjänst i siffror 2015

Räddningstjänst i siffror 2015

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Kontakt: Morgan Asp, 010-240 53 89 Mikael Malmqvist, 010-240 56 82

Produktion: Advant Produktionsbyrå

Publikationsnummer: MSB1051 - november 2016 ISBN: 978-91-7383-701-9

Innehåll

Förord ..........................................................................................7

Kommunal räddningstjänst 2015 ................................................... 9Förändringar 2015 jämfört med 2014 .................................................................. 9

Personal i operativ tjänst .................................................................................... 9

Räddningsinsatser 2015 ................................................................11Bränder .............................................................................................................11

Trafikolyckor ..................................................................................................... 14

Utsläpp av farligt ämne ..................................................................................... 16

Drunkning och drunkningstillbud ....................................................................... 16

Konsekvenser för egendom och miljö ................................................................. 16

Vad betyder insatstiden? .............................................................. 19

Räddningstjänstens roll i trygghets- och säkerhetsarbetet ..............23Krisberedskap ...................................................................................................24

Brottsförebyggande arbete ................................................................................24

Internt skydd .....................................................................................................25

Statlig räddningstjänst .................................................................27Polismyndigheten .............................................................................................27

Sjöfartsverket ................................................................................................... 30

Kustbevakningen ...............................................................................................32

Länsstyrelsen ....................................................................................................33

Omkomna i bränder .....................................................................35Döda till följd av bränder – historisk utveckling ...................................................35

Förlorade levnadsår ..........................................................................................36

Individanpassat brandskydd i ordinära boenden .................................................36

Branden i Eksjös gamla trästad augusti 2015 ................................. 41Förebyggande åtgärder i Eksjö trästad ................................................................ 41

Larmning och räddningsinsats ............................................................................42

De drabbades perspektiv ...................................................................................43

Om räddningstjänstens insatsstatistik .......................................... 45Insatsrapporten ................................................................................................45

Så här tar vi fram insatsstatistiken ......................................................................45

Kvalitet och bortfall i insatsstatistiken .................................................................45

Annat uppdrag ................................................................................................ 46

Ny händelserapport ......................................................................................... 46

RÄDDNINGSTJÄNST I SIFFROR 2015 7

FörordSyftet med denna rapport är att ge en översiktlig bild av räddningstjänst-området. Rapporten innehåller beskrivande statistik på riksnivå om den kommunala räddningstjänstens insatser och bemanning. Detaljerad statistik om räddningsinsatser på läns-, kommun- och räddningstjänst-nivå kan hämtas i form av statistiktabeller eller anpassade uttag på MSB:s hemsida.

För att öka rapportens läsvärde har vi kompletterat de statistiska beskriv-ningarna med några fördjupningar om insatstidens betydelse, räddnings-tjänstens roll i trygghets- och säkerhetsarbetet, statlig räddningstjänst, döda till följd av bränder och branden i Gamla stan i Eksjö i augusti 2015.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, november 2016

STATISTIKStatistik om den kommunala räddningstjänsten förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och finns att tillgå från 1998 och framåt.

Detaljerade statistiktabeller och möjlighet att göra egna anpassade uttag hittas på http://www.msb.se/statistik samt i MSB:s statistikportal IDA, http://ida.msb.se.

http://www.msb.se/statistik

http://www.msb.se/statistik

http://ida.msb.se

8 Kapitelnamn


Kommunal räddningstjänst 2015Under 2015 genomförde den kommunala räddningstjänsten närmare 123 4001 insatser varav cirka 97 500 räddningsinsatser och 25 900 andra uppdrag. Sju av tio räddningsinsatser avser larm om bränder, nästan två tredjedelar av dessa visar sig dock vara larm utan tillbud.

Förändringar 2015 jämfört med 2014Under 2015 genomfördes 1 500 färre insatser till bränder jämfört med 2014. Antalet inrapporterade insatser till bränder i byggnader fortsätter att sjunka och minskade med två procent till 9 500 insatser. För det mer väder- och vindberoende bränder ej i byggnader minskade antalet insatser med 1 300 och uppgick till 13 300 insatser.

Insatser till översvämning av vattendrag och andra vattenskador nästan halv-erades, medan insatser till stormskador mer än fyrdubblades till 1 400 stycken.

Antal inrapporterade i väntan på ambulans-larm, IVPA, fortsatte att öka och uppgick till 13 600. Det är inte obligatoriskt att redovisa den här sortens uppdrag på insatsrapporten, men många räddningstjänster väljer ändå att göra det.

Personal i operativ tjänstJämfört med 2014 minskade antalet hel- och deltidsanställd personal i operativ tjänst med drygt 60 personer, och uppgick vid årsskiftet till 15 557 personer. Det är främst gruppen deltidsanställda män som mins-kat (med en procent), medan främst gruppen deltids anställda kvinnor fortsätter att öka (med elva procent).

Andelen heltidsanställda är högst i Stockholms län (82 procent), följt av Västmanlands län och Östergötlands län (40 procent). Lägst andel heltids-anställda finns i Jämtlands län (7 procent), Västerbottens län (12 procent) och Kronobergs län (14 procent).

Personal i operativ tjänst 2015 Antal och procentuell fördelning

HELTID DELTID

KÖN ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT

Kvinnor 195 4 616 6

Män 4 711 96 10 035 94

Samtliga 4 906 100 10 651 100

Källa: Årsuppföljning LSO, MSB

1. Alla antal på 1 000 eller större har avrundats till närmaste 100-tal. Alla antal under 1 000 har avrundats till närmaste 10-tal. Undantag gäller uppgifter om personal i operativ tjänst, omkomna i bränder, vägtrafikolyckor och statlig räddningstjänst.

10 Räddningsinsatser 2015


Räddningsinsatser 2015Under 2015 genomförde räddningstjänsten 97 500 räddningsinsatser, det vill säga insatser till olyckor eller tillbud och till larm utan tillbud. 51 900 insatser var till olyckor eller tillbud och 45 500 var till larm utan tillbud, där större delen var automatlarm utan brand eller gasutsläpp.

BränderUnder 2015 genomförde den kommunala räddningstjänsten 22 800 insatser till bränder, fördelat på 9 500 bränder i byggnader och 13 300 bränder ej i byggnader.

Med falsklarm till bränder, förmodade bränder och automatlarm utan brand inräknade larmades räddningstjänsten till 66 600 bränder under 2015, vilket motsvarar 68 procent av alla räddningsinsatser.

Personskador till följd av bränder110 personer omkom i bränder under 2015 enligt siffror från MSB:s döds-brandsstatistik. Av dessa var 67 män och 43 kvinnor. Det är en ökning med 29 personer och det högsta antalet sedan 2010, efter flera år med minskat antal omkomna i bränder.

Omkomna i bränder 2008–2015

80 procent av de omkomna dör till följd av brand i en bostad, män och äldre dominerar bland de omkomna. Rökning är den vanligaste kända brandorsaken och ligger bakom 20 procent av dödsfallen. Tolv procent av bränderna är anlagda. I dödsbrandsstatistiken ingår även självmordsrela-terade dödsbränder.

0

20

40

60

80

100

120

140

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Omkomna i bränder 2008-2015

Totalt Män Kvinnor

2008

110personer omkom i bränder under 2015.


Bränder i byggnaderUnder 2015 genomfördes 9 500 insatser till bränder i byggnader. Det är det lägsta antalet sedan insatsrapporter började samlas in 1996 och är en minskning med två procent sedan 2014. Flest insatser till byggnadsbränder sett till invånarantalet sker i Kronobergs län (1,46 per 1000 invånare) och lägst i Stockholms län (0,64 per 1000 invånare).

57 procent av alla insatser till byggnadsbränder sker till bränder i bostäder. Flerbostadshus står för 29 procent av alla insatser och villor för 22 procent. Därefter kommer skolor med fyra procent och fritidshus och åldringsvård med tre procent vardera.

Glömd spis är den vanligaste kända brandorsaken och låg 2015 bakom 16 procent av byggnadsbränderna. Det är den i särklass vanligaste brand-orsaken i flerbostadshus och 67 procent av alla bostadsbränder orsakade av glömd spis under 2015 var i flerbostadshus.

Under 2015 var tekniskt fel orsaken till knappt 14 procent av byggnads-bränderna och anlagda bränder stod för drygt 12 procent. Vid 1 800 insatser bedömdes brandorsaken vara okänd, vilket motsvarar 19 procent av insatserna.

SkolbränderRäddningstjänsten gör mer än 5 000 insatser per år till skolor på grund av larm om brand, cirka 10 procent av dessa rör sig om brand i byggnad eller brand ej i byggnad, resten är automatlarm utan brand, falsklarm och förmodade bränder. Falska brandlarm2 är nästan dubbelt så vanligt före-kommande i skolor som i någon annan typ av byggnad. Under 2015 fick räddningstjänsten 500 falska brandlarm från skolor. Näst vanligast var det hos hotell eller pensionat med 250.

Antal insatser till bränder i skolor har de senaste sex åren legat på mellan 350-400 stycken per år. 45-50 procent av dessa bedöms vara anlagda bränder.

Antal insatser till skolbränder 2005–2015 Brand i byggnad

Skolbränder är generellt sett något mindre omfattande än andra byggnads-bränder. Under åren 2005-2015 begränsade sig 70 procent av skolbränderna till startföremålet, jämfört med 57 procent för alla byggnadsbränder. Av de anlagda skolbränderna är 65 procent begränsade till startföremålet. Motsvarande siffra för alla byggnadsbränder är 50 procent.

Vanligast är att skolbränderna startar i en korridor på skolan. Under åren 2005-2015 startade 13 procent av alla skolbränderna i en korridor, men

2. Larm till falsklarm brand samt till automatlarm utan brand/gas där larmet utlöstes på grund av uppsåtligt falsklarm.

5000insatser per år till skolor på grund av larm om brand.

0

100

300

400

500

600

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal insatser till skolbränder 2005-2015Brand i byggnad

Totalt Anlagda Ej anlagda

200

Korridor är det vanligaste startutrymmet för skolbränder.

Badrum/toalett är det vanligaste startutrymmet för anlagda skolbränder.


för de anlagda bränderna var motsvarande siffra 18 procent. Även badrum eller toalett och utanför byggnaden är vanligt förekommande startplatser för anlagda bränder.

Insatser till skolbränder efter startutrymme 2005-2015 Brand i byggnad, antal och procentuell fördelning

STARTUTRYMME SAMTLIGA SKOLBRÄNDER ANLAGDA SKOLBRÄNDER

ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT

Korridor 623 13 406 18

Badrum/toalett 549 11 460 20

Utanför byggnaden 493 10 340 15

Kök 418 9 13 1

Samlingslokal 333 7 136 6

Fristående förråd/uthus 245 5 157 7

Trapphus 194 4 139 6

Personalutrymme 138 3 52 2

Pannrum 94 2 2 0

Källare (ej boyta) 88 2 34 1

Samtliga startutrymmen 4 845 100 2 317 100

Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB

BostadsbränderNästan 60 procent av alla insatser till byggnadsbränder sker till bränder i bostäder. Under 2015 genomförde räddningstjänsten 5 400 insatser till bostadsbränder, vilket var en minskning med fem procent jämfört med 2014. Det var insatser till bränder i villor som minskade. Insatserna till andra typer av bostäder ökade något från 2014 till 2015. Sedan 2010 har antalet insatser till villabränder minskat med mer än 1 100 insatser per år. Främst är det en minskning av antal insatser till eldstadsrelaterade bränder som har mer än halverats sedan 2010.

Antal insatser till bostadsbränder 2005–2015

BRAND-ORSAK

ANTAL %

Glömd spis

1 558 16

Tekniskt fel

1 307 14

Anlagd med uppsåt

1 159 12

Värmeöverföring

621 7

Soteld 552 6

Rökning 315 3

Levande ljus

211 2

Gnistor 200 2

Självantändning

160 2

Heta arbeten

140 1

Samtliga brand i byggnad

9 497 100

De tio vanligaste kända brandorsakerna vid brand i byggnad 2015 Antal och procentuell fördelning

0

1 000

2 000

3 000

4 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal insatser till bostadsbränder 2005-2015

Flerbostadshus Villa Fritidshus Rad-/par-/kedjehus


Omfattningen av bränderna skiljer sig åt mellan olika bostadstyper. Under 2015 begränsades 64 procent av bränderna i flerbostadshus till startföre-målet, medan motsvarande siffra för villor var 52 procent. Vid tre procent av flerbostadshusbränderna spred sig branden i hela startbyggnaden eller till andra byggnader, och för villor var det 22 procent. För fritidshus spred sig 55 procent av bränderna till att omfatta minst hela byggnaden eller flera byggnader.

Bränder i skog och markUnder 2015 genomfördes 2 700 insatser till bränder i skog och mark, vilket var en minskning med drygt 40 procent jämfört med 2014. Totalt omfattade bränderna 600 hektar, vilket kan jämföras med 14 700 hektar för 2014, varav skogsbranden i Västmanland stod för mer än 85 procent.

Eldning av annat än gräs och grillning var de vanligaste kända orsakerna till skog- och markbränderna och de låg bakom vardera 13 procent. Därefter kom anlagda bränder med 10 procent. Var tredje brand i skog och mark har okänd uppkomst.

Bränder i fordonUnder 2015 genomfördes 4 900 insatser till fordonsbränder, varav 3 800 gällde personbilar.

Antalet insatser till bränder i personbilar har legat på ungefär 3 500 årligen de senaste 20 åren. Andelen bränder som bedöms vara anlagda har ökat från 12 procent 1998 till 38 procent 2015, samtidigt har andelen bränder på grund av tekniskt fel minskat från 30 procent till 17 procent under samma tidsperiod.

Antal insatser till bilbränder 2005–2015 Brand ej i byggnad

TrafikolyckorUnder 2015 genomförde räddningstjänsten 18 300 insatser till trafikolyckor. Jämfört med 2014 är det en ökning med 2 000 insatser. Det är det högsta antalet insatser till trafikolyckor sedan insatsrapporten infördes, och nio av tolv månader hade rekord i antal insatser. Perioden mars till och med september, och sommarmånaderna i synnerhet, krävde fler insatser än tidigare år.

55%av alla bränder i fritidshus omfattar minst hela byggnaden.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal insatser till bilbränder 2005-2015Brand ej i byggnad

Totalt Anlagda Ej anlagda

38%av alla bränder i personbilar är anlagda.


Drygt 95 procent av trafikolyckorna är vägtrafikolyckor och vid 75 procent av vägtrafikolyckorna utför räddningstjänsten någon form av åtgärd.

Vid 43 procent av vägtrafikolyckorna under 2015 genomförde räddnings-tjänsten trafikdirigering, vilket gör det till den vanligaste åtgärden. Därefter kom rensning av vägbana från glas och övriga smådelar (37 procent) och säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare (34 procent). Någon form av losstagning av person utfördes vid 11 procent av insatserna.

Personskador i samband med vägtrafikolyckorEnligt uppgifter från Trafikanalys omkom 259 personer i vägtrafikolyckor 2015, fördelat på 240 olyckor med dödlig utgång. Det var en minskning med elva personer jämfört med 2014. 25 av de omkomna bedöms ha varit sjukdomsfall. Av de omkomna var 201 män (78 procent) och 58 kvinnor (22 procent). Av de som skadades svårt i vägtrafikolyckor var 1 531 män (63 procent) och 905 kvinnor (37 procent). Av de som omkom och skadades svårt var en större andel kvinnor än män oskyddade trafikanter, 40 procent jämfört med 34 procent för män.

I åldrarna 18-34 år var det mer än dubbelt så många män som kvinnor som omkom eller skadades svårt. Bland de omkomna och svårt skadade över 75 år var det nästan lika många kvinnor som män.

Dödade och svårt skadade vid vägtrafikolyckor efter ålder och kön, 2015

Mer än var tionde fordonsförare som omkom under 2015 låg över gränsen för grovt rattfylleri, det vill säga hade mer än 1,0 promille i blodet. Utöver olyckorna tillkommer 23 personer som omkom i vägtrafiken där det bedöms ha varit självmord.

259personer omkom i väg trafikolyckor 2015.

0

10

20

30

40

50

60

70

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90

Antal

Ålder

kolyckor efter ålder och kön, 2015

Män Kvinnor


Utsläpp av farligt ämneUnder 2015 genomfördes 2 810 insatser till utsläpp av farligt ämne. Det var i stort sett oförändrat jämfört med 2014. 75 procent av insatserna är mindre insatser till utsläpp av drivmedel, smörjmedel eller hydraulolja från fordon. Det är även den typen av utsläpp som ligger bakom ökningen av insatser till utsläpp av farligt ämne.

Antal insatser till utsläpp av farligt ämne 2005–2015

Drunkning och drunkningstillbudUnder 2015 genomfördes 490 insatser till larm om drunkning eller drunk-ningstillbud. Jämfört med 2014 var det en ökning med 21 procent och var det högsta antalet sedan 2003.

Enligt Svenska Livräddningssällskapet drunknade 122 personer under 2015, vilket var en minskning med 15 personer jämfört med 2014. Det är främst i samband med bad som antalet omkomna har sjunkit, från 49 personer 2014 till 30 personer 2015. Av dem som omkom under 2015 var 100 män och 22 kvinnor.

Enligt Socialstyrelsen har drunkningsolyckorna de senaste tio åren stabi-liserats kring 100-140 personer årligen. Ungefär lika många läggs in på sjukhus till följd av drunkningstillbud. Alkoholkonsumtion ligger ofta bakom drunkningsolyckor. Majoriteten av drunkningsolyckorna sker under sommarmånaderna, med en tydlig topp i juli. Utöver drunknings-olyckor omkommer nästan 100 personer varje år i självmord eller mord genom dränkning.

Konsekvenser för egendom och miljö

FörsäkringskostnaderSvensk Försäkring, branschorganisationen för försäkringsföretagen, sam-manställer årligen försäkringsutbetalning för egendomsskador i samband med brand. Enligt sammanställningen för 2015 uppgick skadebeloppet från de inrapporterande försäkringsbolagen till cirka 3,9 miljarder kronor.

122personer omkom i drunkningsolyckor under 2015.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal insatser till utsläpp av farligt ämne 2005-2015

Totalt Drivmedel m.m. Övriga utsläpp


Försäkringsbolagens skadebelopp till följd av brand i miljarder kronor 1985–2015, alla belopp i 2015 års priser

SkumsläckmedelSkumvätskor används ofta i situationer där vatten inte är tillräckligt som släckmedel. Huvudkomponenterna i många moderna skumvätskor är lätt nedbrytbara vid rumstemperatur, men nedbrytningen är starkt tempera-turberoende och bryts svårare ned vid kallare temperaturer. Innehållet i skumvätskor är ofta giftigt och påverkar vattenlevande organismer.

Andel insatser till bränder där skum använts som släckmedel 2005–2015 Brand i byggnad och Brand ej i byggnad

För byggnadsbränder är det vanligast med släckning med skum vid indu-stribränder, speciellt vid bränder i reparationsverkstäder, trävaruindustrier och lager, samt vid bränder i avfalls-, avlopps- eller reningsanläggningar, kraft- och värmeverk, parkeringshus och byggnadsplatser. Vid 5-8 procent av byggnads-bränderna används skum som släckmedel.

Vid brand ej i byggnad är släckning med skum vanligare vid bränder i olika former av avfallsförvaring och fordon, där skum användes vid elva procent av insatserna. Vid brand i skog och mark används skum i två procent av insatserna. Alkoholresistent skum är mest förekommande vid fordonsbränder (57 procent av insatserna), men i andra typer av brand ej i byggnad är övriga skumvätskor vanligare.

0

1

2

3

4

5

6

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Försäkringsbolagens skadebelopp till följd av brand i miljarder kr

1985 - 2015, alla belopp i 2015 års priser

KÄLLORRäddningstjänstens insatser, MSB.

Dödsbrandsdatabasen, MSB.

”Vägtrafikskador 2015”, Trafikanalys, 2016.

Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Patientregistret, Socialstyrelsen.

”Antal omkomna till följd av drunkning under 2015”, Svenska Livräddningssällskapet, 2016.

”Översiktsstatistik Brand”, Hem, villa, fritids, båt, rese och företagsförsäkring, årsvis 19852015, Svensk Försäkring, 2016.

Konsumentprisindex (KPI), Statistiska Centralbyrån.

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Andel insatser till bränder där skum använts som släckmedel 2005-2015Brand i byggnad och Brand ej i byggnad

18 Vad betyder insatstiden?


Vad betyder insatstiden?I rapporten Trygghet och säkerhet 2014 redovisas resultaten av en enkät-undersökning som bland annat studerar medborgarnas förväntningar på hur lång tid det tar innan räddningstjänst, polis och ambulans kommer till platsen vid ett 112-larm, den så kallade responstiden. 35 procent av medborgarna tror att räddningstjänsten är på plats inom tio minuter vid ett 112-larm. Motsvarande andelar är lägre för polis och ambulans, 16 respektive 26 procent. Vid en jämförelse med faktiska responstider är både räddningstjänst och ambulans i de flesta fall snabbare än vad medborgarna tror. De största skillnaderna mellan förväntat och faktiskt utfall är för glesbygdskommuner och storstäder. I glesbygdskommunera är responstiden längre än vad de tillfrågade tror och i storstäderna är responstiderna kortare.

Hur avgörande för utfallet det är med en snabb insats från räddnings-tjänsten skiljer sig åt mellan olika typer av händelser. Ibland uppstår en skada initialt som inte förvärras, medan konsekvenserna av många händelser är beroende av hur lång tid det tar innan ett skadebegränsande arbete inleds. Sambandet mellan tid och konsekvens kan i dessa fall antas ha det utseende som visas i figuren nedan som visar det principiella sam-bandet mellan skadevärde och tid. För exempelvis en brand antas ofta ett exponentiellt förlopp i inledningsskedet, medan skadan i slutskedet planar ut. Om inga åtgärder vidtas kan sambandet antas följa kurva a. Anländer räddningstjänsten efter 15 minuter minskas konsekvenserna och skadeutvecklingen följer istället kurva b. Om insatsen försenas med tio minuter följer skadeutvecklingen kurva c. Det förlorade värdet av en långsammare insats är skillnaden mellan Sb och Sc. Värdet av en tio minuter snabbare insats representeras istället av skillnaden mellan Sd och Sb.

Principiellt samband mellan skadevärde och tid

Skadevärde

Sc

Sb

Sd

5 min 15 min 25 min

b

c

a

d

Tiden

20 Vad betyder insatstiden?

För att räddningstjänsten ska lyckas i arbetet med att lindra konse-kvenserna är snabbhet viktigt i hela larmprocessen, från det att olyckan inträffar tills dess att räddningsarbetet påbörjas. Larmprocessen ur ett räddningstjänstperspektiv kan illustreras som i figuren nedan över tid-punkter och tidsåtgång vid räddningsinsatser. Den innehåller flera steg, som kan påverkas direkt eller indirekt av räddningstjänsten.

Tidpunkter och tidsåtgång vid räddningsinsatser (larmkedjan)

I figuren nedan visas den kumulativa fördelningen av responstid för rädd-ningstjänsten för åren 2004, 2009 och 2014. Responstiden utgörs av tiden från det att ett larm inkommit till larmoperatör till dess att rädd-ningstjänsten ankommer till skadeplatsen. Figuren visar att det skett en förskjutning av kurvorna mot längre responstider, det vill säga åt höger i figuren. Denna förskjutning innebär en försämring av responstiden under den senaste tioårsperioden.

Andel räddningsinsatser per minut för responstider

Olyckan inträ�ade/

branden utbrötLarm till

SOS Alarm

Larm-behandlingstid

Anspännings-tid

Körtid

Responstid

Insatstid

Total tid för insats

Angreppstid

Larm till räddnings-

tjänsten1:a fordon

utAnkomst

skadeplats

Räddnings-arbetet

påbörjas/inträngning

Skade-begränsande e�ekt/vatten på branden

Räddnings-arbetet avslutas

Tillbaka på stationen

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 30+

Andel (%)

Responstid (min)

Andel räddningsinsatser per minut för responstider

År 2004 År 2009 År 2014


Responstiden utgörs av larmbehandlingstid, anspänningstid och körtid. För dessa tider var för sig ser mönstret ut så här:

• Larmbehandlingstid är den tid det tar från det att samtal inkommit till larmoperatör tills larmet når räddningstjänsten. Trenden ser ut som att riktigt korta larmbehandlingstider (mindre än två minuter) är minskande. År 2004 var 61 procent av larmbehandlingstiderna under en minut, medan motsvarande siffra för 2014 var 48 procent.

• Anspänningstid är tiden från det att larmet når räddningstjänsten tills första fordon lämnar brandstationen. Trenden här är att det skett en återtagning av de kortaste tiderna. Fortfarande ligger år 2004 bättre till i andelar för under tre minuter, men en förbättring har skett mellan 2009 och 2014.

• Körtid är tiden från det att första fordon lämnar brandstationen till ankomst skadeplats. Trenden över tid är liknande de kurvor som visas för responstiden, en förskjutning av kurvorna mot längre tider, det vill säga åt höger i figuren. Slutsatsen är att körtiderna tenderar att bli allt längre för räddningstjänstens insatser.

Andel räddningsinsatser per minut för anspänningstider

Det är svårt att hitta entydiga förklaringar till utvecklingen. När det gäller anspänningstider är de till exempel i hög grad beroende på hur räddnings-tjänsten är organiserad. En heltidsorganisation har helt andra möjligheter att åstadkomma en kort anspänningstid än en deltidsstation. En deltids-station med exempelvis en första insats-person (FIP-enhet) kan dock upp-rätthålla en anspänningstid för den enheten på 90 sekunder. Den utveckling som skett ger dock skäl att fundera vidare kring tänkbara förklaringar.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10+

Andel (%)

Anspänningstid (min)

Andel räddningsinsatser per minut för anspänningstider

År 2004 År 2009 År 2014

KÄLLOR”Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser – en uppdatering av en samhällsekonomisk studie.” Jaldell, H., Räddningsverket, 2004.

Räddningstjänstens insatser, MSB.

22 Räddningstjänstens roll i trygghets och säkerhetsarbetet


Räddningstjänstens roll i trygghets- och säkerhetsarbetetRäddningstjänsten är i ständig förändring och utvecklas på olika sätt i landets kommuner. För att fånga en bild av hur räddningstjänsten arbetar förebyggande med det så kallade ”breda uppdraget”, genomförde MSB i samverkan med Sveriges kommuner och landsting, SKL, en enkät till räddningstjänsterna under 2015.

I enkäten ställdes bland annat frågor om hur räddningstjänsterna deltar i kommunernas arbete med områdena skydd mot olyckor, krisberedskap, brottsförebyggande arbete samt internt skydd. De resultat som redovisas baserar sig på de räddningstjänster som svarat på enkäten.

Räddningstjänsten har på många håll kommit att bidra och driva olika delar av det olycksförebyggande arbetet i kommunerna. Det breda före-byggande arbetet med till exempel trafiksäkerhet, suicidprevention och fallprevention genomförs som uppdrag hos flera räddningstjänster. Unge-fär 95 procent av de svarande räddningstjänsterna har uppgett att de deltar i arbetet med brandsäkerhet. 85 procent har angivit att de arbetar med IVPA-uppdrag och drygt 75 procent att de deltar i arbetet kring natur-olyckor.

Andel räddningstjänster som uppgett att de deltar i respektive delområde i kommunernas arbete med skydd mot olyckor

55%av räddningstjänsterna deltar i kommunernas arbete med suicidprevention.

0 20 40 60 80 100

Annat

Trygghetslarm/motsvarande

Fallprevention

Suicidprevention

Tra�ksäkerhet

Vattensäkerhet

Naturolyckor

IVPA-uppdrag

Brandsäkerhet

An d e l rä d d n in g s tjä n s te r s om u p p g e tt a tt d e d e lta r i re s p e ktive d e lom rå d e i kom m u n e rn a s a rb e te m e d s kyd d m ot o lyc kor

10 30 50 70 90

Procent

24 Räddningstjänstens roll i trygghets och säkerhetsarbetet

KrisberedskapFörutom det traditionella uppdraget med operativ räddningstjänst och brandförebyggande verksamhet har det varit vanligt att räddningstjänsten svarat för kommunens arbete med civilt försvar (fram till 1996) och där-efter med beredskapssamordning. Majoriteten av räddningstjänsterna deltar i uppdraget att samordna krisberedskapen i kommunerna. Cirka 80 procent av räddningstjänsterna deltar i kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser samt i krisledningsfunktionen. Då i en operativ roll samt som krisstöd.

Andel i räddningstjänster som uppgett att de deltar i respektive delområde i kommunernas arbete med krisberedskap

Brottsförebyggande arbeteÄven brottsförebyggande arbete har kommit att hamna på räddnings-tjänstens bord i flera kommuner. Av de svarande räddningstjänsterna deltar 60 procent i det förebyggande arbetet mot skadegörelse. Andra brottsförebyggande uppdrag är mindre vanliga.

Andel räddningstjänster som uppgett att de deltar i respektive delområde i kommunernas brottsförebyggande arbete

deltar i respektive delområde i kommunernas

arbete med krisberedskap

Krisledning – operativ roll

Risk- och sårbarhetsarbete

Krisstöd

Krisberedskap

Tjänsteman i beredskap

Kontinuitetsplanering

Annat

0 20 40 60 80 10010 30 50 70 90

Procent

Annat

Arbete mot skadegörelse

Trygghetsvandringar

Arbete mot ungdomskriminalitet

Arbete mot våld i o�entlig miljö

Arbete mot stöld- och tillgreppsbrott

Arbete mot organiserad brottslighet

Arbete mot våld i nära relationer

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Andel räddningstjänster som uppgett att de deltar i respektive delområde i kommunernas brottsförebyggande arbete

Procent


Internt skyddInternt skydd är ett fjärde område som räddningstjänsterna ansvarar för i kommunen, främst de som inte har organiserats som kommunalförbund. Försäkringsfrågor, bevakning samt arbete mot hot och våld är exempel på arbete med internt skydd.

Andel i räddningstjänster som uppgett att de deltar i respektive delområde i kommunernas brottsförebyggande arbete

0 20 40 80 100

Andel räddningstjänster som uppgett att de deltar i respektive delområde i kommunernasarbete med internt skydd

Systematiskt säkerhetsarbete

Tillbudsrapportering

Hot/våld mot personal

Försäkringsfrågor

Säkerhetsskydd

Informationssäkerhet

Bevakningstjänster

Annat

6010 30 50 70 90

Procent

KÄLLOR”Öppna jämförelser: trygghet och säkerhet 2015”, Sveriges Kommuner och Landsting, 2016.

26 Statlig räddningstjänst


Statlig räddningstjänstEnligt lagen om skydd mot olyckor ska ansvaret för räddningstjänsten inom en kommun ligga hos kommunen, om det inte uttryckligt är en annan statlig myndighet som är ansvarig. De statliga myndigheterna som är ansvariga för den statliga räddningstjänsten är Polismyndigheten, Sjöfartsverket, Kustbevakningen och länsstyrelserna.

PolismyndighetenPolismyndigheten ansvarar för räddningstjänst i tre fall:

• Fjällräddning för efterforskning, för att efterforska och rädda den som försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för dennes liv eller allvarlig risk för dennes hälsa.

• Fjällräddning för undsättning, för att rädda den som råkat ut för en olycka eller drabbats av en sjukdom och som snabbt behöver komma under vård eller få annan hjälp.

• Efterforskning i andra fall än fjäll-, flyg- eller sjöräddning, där polisen efterforskar personer som har försvunnit under sådana omständig-heter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa.

Under 2015 rapporterades 332 räddningsinsatser in till Polismyndighetens Nationella operativa avdelning, NOA. Av dessa var 32 fall av fjällräddning för efterforskning, 91 fall av fjällräddning för undsättning och 209 fall av efterforskning av försvunna personer i andra fall. Totalt berördes 369 personer, fördelat på 240 män och 129 kvinnor. Fördelningen att två tredje-delar är män och en tredjedel kvinnor har varit stabil sedan femton år tillbaka.

FjällräddningFjällräddningstjänsten är geografiskt avgränsad till fjällområden, och med det menas oftast område ovanför odlingsgränsen där Polismyndigheten och den kommunala räddningstjänsten genom samverkan har bestämt på vilket avstånd från farbar väg som ansvarsgränsen ska gå, samt vilka områden (bebyggelse, stugbyar, skidområde) som ska undantas från fjäll-området.

Fjällräddning förekommer enbart i fyra län i Sverige; Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. I dessa län finns resurser i form av fjäll-räddare, som är ungefär 400 frivilliga som är utbildade och utrustade av polisen. Alpina fjällräddningsgrupper, specialiserade på att arbeta vid branta partier som stup och klippor finns i Kiruna och Östersund. Grott-räddare, specialiserade på att utföra räddningsuppdrag (ofta med stor kunskap om områdets grottor tack vare arbete som grottguider) finns i Jämtland och Västerbotten.

Flest insatser sker i Jämtlands län, både vad gäller fjällräddning för efter-forskning och för undsättning.


Fjällräddningsinsatser 2015 Antal och procentuell fördelning

LÄN EFTERFORSKNING UNDSÄTTNING


Dalarna 10 31 14 15

Jämtland 12 38 49 54

Västerbotten 2 6 2 2

Norrbotten 8 25 26 29

Samtliga län 32 100 91 100

Källa: Polismyndighetens räddningstjänst 2015, Polisen Region Öst

Flest räddningsinsatser genomfördes 2015 under perioden februari-mars, samt juli och augusti.

Fjällräddningsinsatser 2015 Antal och procentuell fördelning

MÅNAD EFTERFORSKNING UNDSÄTTNING


Januari 5 16 3 3

Februari 8 25 11 12

Mars 5 16 14 15

April 1 3 14 15

Maj 0 0 5 5

Juni 2 6 4 4

Juli 5 16 16 18

Augusti 3 9 15 16

September 1 3 7 8

Oktober 2 6 1 1

November 0 0 1 1

December 0 0 0 0

Samtliga månader 32 100 91 100


När det gäller de drabbades status så är utgångsläget vid undsättning att den drabbade finns på en känd plats och har någon form av sjukdom eller skada. Att cirka 85 procent av de drabbade har nedsatt allmäntill-stånd är därför ingen överraskning.

För fjällräddning vid efterforskning är prognosen i allmänhet god för den drabbade. Under 2015 återfanns samtliga och huvuddelen var välbehållna. De tre omkomna under 2015 avser en och samma olycka med en kantrad kanot där samtliga ombord drunknade.


Status på drabbade vid fjällräddningsinsatser 2015 Antal och procentuell fördelning

ALLMÄNTILLSTÅND EFTERFORSKNING UNDSÄTTNING


Gott 31 70 16 15

Nedsatt 9 20 90 83

Svårt nedsatt 1 2 1 1

Död 3 7 2 2

Ej anträffats 0 0 0 0

Samtliga tillstånd 44 100 109 100


Efterforskning av försvunna personer i andra fallFlest antal räddningsinsatser för efterforskning av försvunna personer i andra fall än fjäll-, flyg- eller sjöräddning skedde 2015 i Västra Götalands län.

Efterforskning i andra fall 2015 Antal per län

Tidsmässigt följer efterforskningarna av försvunna personer i andra fall samma mönster som fjällräddningsinsatserna. Spridningen över året följer ett känt mönster där väder och utomhusaktiviteter har ett nära samband med antalet fall.

Gotland

Västmanland

Jönköping

Kalmar-Kronoberg

Örebro

Gävleborg

Västernorrland

Östergötland

Västerbotten

Södermanland

Värmland

Uppsala

Halland

Skåne-Blekinge

Norrbotten

Dalarna

Jämtland

Stockholm

Västa Götaland

Efterforskning i andra fall 2015

Antal per län

4035302520151050


Efterforskning i andra fall 2015 Antal per månad

De drabbades status vid efterforskning är i allmänhet gott hos hälften av de drabbade. En fjärdedel har nedsatt allmäntillstånd och den återstående fjärdedelen har antingen svårt nedsatt allmäntillstånd eller är döda när de anträffas.

De personer som inte har anträffats under sökarbetet är näst intill ute-slutande personer som kategoriserats som deprimerade eller självmords-benägna. I den kategorin finns erfarenhetsmässigt personer som vill försvinna för gott. Några av dem som inte anträffats kan ha återkommit en tid efter att sökarbetet avslutats och efter det att rapporten sändes in.

När det gäller de mindre barnen är prognosen i allt väsentligt god. En mindre andel har nedsatt allmäntillstånd när de anträffas men huvud-delen mår bra. Några dödsfall finns inte registrerade under 2015.

SjöfartsverketSjöfartsverket ansvarar för efterforskning och räddning av människor som är eller kan befaras vara i sjönöd och för sjuktransporter från fartyg (sjöräddningstjänst). Sjöfartsverket har även ansvar för de insatser som behövs när ett luftfartyg är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken och att ansvara för efterforskning av saknat luftfartyg.

Det geografiska ansvarsområdet för sjö- och flygräddning är svenskt sjö-territorium och ekonomisk zon samt Vänern, Vättern och Mälaren med undantag av vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar.

0

10

20

30

40

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Efterforskning i andra fall 2015

Antal per månad


SjöräddningAntal sjöräddningsärenden har under 2015 uppgått till 936 fall. I 917 fall har sjöräddningsenheter engagerats. Det totala antalet enheter som del-tagit i sjöräddningsuppdragen har uppgått till 1 583 stycken.

Sjöräddningsinsatser är av förståeliga skäl vanligast under sommar-månaderna. Mer än 70 procent av alla insatserna under 2015 skedde under perioden juni till och med september.

Antal sjöräddningsinsatser 2007–2015

Fritidsbåtar är den vanligaste typen av objekt och står för drygt tre fjärde-delar av alla objekt, under 2015 totalt 683 stycken fritidsbåtar. Av dessa är i sin tur en tiondel mindre båtar, exempelvis kanoter, ekor, jollar, segel-brädor eller gummibåtar. Handelsfartyg stod under 2015 för tolv procent av objekten och personer för åtta procent.

Den vanligaste orsaken till sjöräddningsinsats under 2015 var maskin- eller propellerhaveri, som låg bakom 22 procent av insatserna, vilket var något högre än genomsnittet för de senaste tio åren. Grundstötning var orsaken till 16 procent och sjuktransport från fartyg 13 procent.

1 400

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal sjöräddningsinsatser 2007-2015


FlygräddningUnder 2015 låg antalet flygräddningslarm på 638 stycken, vilket var i nedre delen av nivån för de senaste fem åren (630-700). Det är främst antal larm inkomna via nödsändare (ELT/PLB) som har minskat jämfört med för tio år sedan. Av alla larm är det cirka 50 stycken om året som gäller haverier. Andelen larm på grund av ej avslutad färdplan har ökat från 2007 och framåt, men det beror på att det totala antalet flygräddnings-larm har minskat samtidigt som antalet förblivit detsamma.

Orsaker bakom flygräddningslarm 2000–2015

KustbevakningenKustbevakningen har ansvaret för räddningstjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet eller vid överhängande fara för detta. Kustbevakningen har samma geografiska ansvarsområde för miljö-räddning till sjöss som Sjöfartsverket har för sjö- och flygräddning.

Kustbevakningen håller även beredskap för och medverkar i insatser vid sjö- och flygräddningstjänst.

Miljöräddning till sjössAntal anmälda utsläpp 2015 var 272 stycken. 64 procent av alla anmälda utsläpp var konstaterade utsläpp, att jämföra med 72 procent för hela perioden 2005-2015. 34 procent av de konstaterade utsläppen ledde till förundersökning och en procent till lagföring.3 För 2005-2015 var mot-svarande andelar 49 procent respektive två procent.

3. Med lagföring avses dom, strafföreläggande eller företagsbot.

8%av alla flygräddningslarm gäller haverier.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Orsaker bakom ygräddningslarm 2000-2015

Andel (%)

Ej avslutad färdplan Varningslarm Nödsändare Haveri Annan orsak


Antal utsläpp och rättsliga åtgärder 2005–2015

Jämfört med 2005 hade antalet anmälda utsläpp under 2015 minskat med 40 procent. Antalet konstaterade utsläpp hade minskat med 45 procent och antal inledda förundersökningar med 66 procent.

LänsstyrelsenLänsstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten när särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten vid utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen ansvarar också för saneringen efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Med kärnteknisk anläggning avses:

• kärnkraftsreaktor (anläggning för utvinning av kärnenergi),

• annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor,

• anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne, och

• anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall

0

100

200

300

400

500

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal utsläpp och rättsliga åtgärder 2005-2015

Anmälda utsläpp varav konstaterade utsläpp

varav inledda förundersökningar varav lagföringar

KÄLLOR”Polismyndighetens räddningstjänst 2015”, Polisen Region Öst, 2016.

”Sjöräddningstjänst. Insatser 2015”, Sjöfartsverket, 2016.

Flygräddningsinsatser, Sjöfartsverket (epost), 2016.

Årsredovisningar 20052015, Kustbevakningen, 20062016.

”Räddningstjänst i samverkan”, Räddningsverket, 2008.

34 Omkomna i bränder


Omkomna i bränderRisken för att omkomma till följd av brand i Sverige har mer än halverats under de senaste 60 åren. Den största minskningen kan vi se bland små barn under fem år. Det är idag mycket ovanligt att små barn omkommer till följd av brand. Dödsrisken har inte minskat i samma utsträckning bland äldre.

Döda till följd av bränder – historisk utvecklingRunt 100 personer omkommer varje år till följd av brandrelaterade hän-delser i Sverige. År 2015 omkom 110 personer i bränder i Sverige vilket är den högsta siffran på fyra år. Äldre individer är kraftigt överrepresen-terade och det är även vanligt att de omkomna har någon form av funk-tionsnedsättning.

Sett över de senaste 60 åren har dock antalet personer som dör i bränder minskat betydligt i Sverige, i likhet med många andra höginkomstländer. Mellan åren 1952 och 2013 har antalet dödsfall minskat med 34 procent. Om vi även tar hänsyn till den förändrade åldersstrukturen i befolkningen under denna period, så kallad åldersstandardisering, har dödligheten minskat med 63 procent.

Antal omkomna per miljon invånare 1952–2014

Ett antal tekniska, sociala och ekonomiska framsteg har skett under tids-perioden vilka kan tjäna som möjliga förklaringar till minskningen av antalet döda i bränder. Den ekonomiska utvecklingen har visat sig minska risken för många typer av oavsiktliga skador. Förbättringar i sjukvården under den studerade tidsperioden har varit betydande och dödligheten vid sjukhus i Sverige bland patienter vårdade för brännskador har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Sociala framsteg som till exempel allmänt tillgänglig barnomsorg och förbättrad socialtjänst, kan också ha påverkat de historiska trenderna.

Två åldersgrupper är särskilt viktiga att notera. Antalet små barn som omkommer till följd av bränder har minskat betydligt. Det är idag mycket ovanligt att små barn omkommer till följd av brand. På 1950-talet omkom mer än tio barn (under fem år) varje år. På senare år har denna siffra flera år varit noll. Sannolikt har den organiserade barnomsorgen och förskolor i hög grad påverkat den förändrade risken då barn idag övervakas i större utsträckning och tillbringar mindre tid i hemmet.

0

5

10

15

20

25

1952 1956 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012

Antal omkomna per miljon invånare 1952 - 2014

Åldersjusterat antal Regressionslinje 95 % kon�densintervall

Risken för att omkomma i en brand har mer än halverats under de senaste 60 åren.


För den äldre delen av befolkningen har vi en inte lika positiv utveckling. Även om risken för att dö i en brand minskat även för de äldre, så är äldre den åldersgrupp som har den högsta risken att dö i brand. Genom en förbättrad sjukvård och teknisk utveckling ökar gruppen multisjuka, äldre människor. Gruppen förväntas öka ytterligare enligt prognoser från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. De bör därför vara en prioriterad målgrupp för brandskyddsarbetet i Sverige.

Förlorade levnadsårFör att beskriva dödsbrändernas omfattning som ett samhällsproblem så kan alternativet vara att uppskatta antalet förlorade levnadsår. Detta innebär att man tar hänsyn till åldern hos den som omkommer och beräknar hur många levnadsår som förlorats till följd av dödsfallet, baserat på den förväntade återstående livslängden för män och kvinnor vid varje ålder enligt livslängdstabeller från Statistiska centralbyrån, SCB. Eftersom kvinnor lever längre än män innebär det att en kvinna som omkommer vid en given ålder förlorar något fler levnadsår än vad en man gör som omkommer vid samma ålder. Eftersom olika åldersgrupper drabbas i olika stor utsträckning av olika olyckstyper ger en summering av antalet för-lorade levnadsår i många fall ett alternativt perspektiv på ett problem.

Ackumulerade förlorade levnadsår per år orsakade av dödsbränder 1999–2014

Totalt sett har den totala mängden förlorade levnadsår till följd av bränder minskat under senare år. Detta kan främst förklaras av en gynnsam utveckling för män, vilket inte återspeglas bland kvinnor. I genomsnitt förloras dock ungefär lika många levnadsår per dödsbrand oavsett om det är män eller kvinnor som drabbas, under 2014 omkring 22 år.

Individanpassat brandskydd i ordinära boendenDe som har den högsta risken att dö i brand är människor som är 65 år eller äldre, men även yngre personer med olika typer av funktionsned-sättningar eller missbruksproblematik. En konkret åtgärd som har växt fram de senaste åren för att komma till bukt med problemet är arbetet med individanpassat brandskydd. Detta innebär att personer som har en förhöjd risk att drabbas av brand får ett skräddarsytt brandskydd som är anpassat efter dennes egna förutsättningar. En person som exempelvis har en demensdiagnos kan därmed få en spisvakt installerad. Värt att

De äldre måste prioriteras i framtida brandskyddsarbete om målen ska nås med att färre ska omkomma.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Ackumulerade förlorade levnadsår per år orsakade av dödsbränder 1999- 2014

Totalt Män Kvinnor


notera är dock att individanpassat brandskydd huvudsakligen är aktuellt för personer som bor kvar i sina egna boenden, så kallade ordinära boen-den. För särskilda boenden för äldre och funktionsnedsatta finns betydligt tuffare krav på brandskydd.

För att förtydliga vad ett individanpassat brandskyddsarbete innebär så publicerade MSB en vägledning under 2013. Där framgår det att arbets-processen kretsar kring två huvudsteg. Det första steget handlar om att kommuner systematiskt identifierar vilka invånare som har en förhöjd risk att drabbas av brand. Detta är något som exempelvis kan göras i sam-band med biståndsbedömningar eller vårdplanering. Det andra steget är att kommuner individanpassar brandskyddet hos de personer som har en förhöjd risk att drabbas av brand genom att exempelvis installera spisvakt, spistimer, mobil sprinkler med mera.

En enkätundersökning från 2016 visar att 52 procent av kommunerna upp-ger att de arbetar individanpassat. Många kommuner arbetar dock inte med frågan systematiskt, utan snarare lite då och då, exempelvis efter en brand när frågan är aktuell. Detta kan leda till att personer som behöver hjälp ibland faller mellan stolarna då kommuner på grund av bristande rutiner inte lyckas identifiera dem.

Hur identifieras enskilda personer som har en förhöjd risk att drabbas av brand Andel kommuner

Vidare framgår det att de kommuner som i högst utsträckning arbetar med individanpassat brandskydd är kommuner med 70 000 invånare eller fler. I denna grupp arbetade 88 procent av kommunerna med frågan, i kontrast till 42 procent bland kommuner med mindre än 15 000 invånare. Det finns därmed ett tydligt samband mellan kommuners befolknings-storlek och individanpassat brandskyddsarbete. Detta kan dels förklaras av resurstillgångar då större kommuner har mer resurser, men även av erfarenheter från tidigare bränder. Det visade sig att de kommuner som mellan 2012 och 2014 hade drabbats av tre döda eller fler i bränder arbe-tade mest frekvent med individanpassat brandskydd (79 procent av kom-munerna), i jämförelse med de kommuner som inte haft några dödsbrän-der under samma tidsperiod (46 procent). Det finns alltså ett samband mellan kommunstorlek, tidigare dödsbränder och huruvida man arbetar med individanpassat brandskydd.

0 20 40 60 80 100

Vet ej

Via �xartjänst

I samband med hembesök från räddningstjänst

Genom kontakt med anhöriga

I samband med hembesök från annan kommunal aktör

I samband med vårdplanering

I samband med biståndsbedömning

Efter brand/brandtillbud

Hur identi�eras enskilda personer som har en förhöjd risk att drabbas av brand

Andel kommuner

10 30 50 70 90

Procent


Vilka aktörer arbetar med att identifiera enskilda personer som har en förhöjd risk att drabbas av brand Andel kommuner

Inom de kommuner som arbetar med individanpassat brandskydd visar det sig att det rör sig om följande tre aktörer som huvudsakligen bedriver verksamheten; vård- och omsorgsförvaltningen (eller liknande), socialför-valtningen (eller liknande) och räddningstjänsten. De första två tenderar att vara de som utför arbetat i praktiken (både identifierar och vidtar lämpliga åtgärder) eftersom de kommer i kontakt med riskutsatta personer genom sitt dagliga arbete. Räddningstjänsten i sin tur tenderar att utbilda inom området och agerar expert vid sakfrågor. Att arbeta förvaltnings-överskridande är en förutsättning för att verksamheten ska kunna identi-fiera och hjälpa så många riskpersoner som möjligt. Individanpassat brand-skydd är inte enbart en fråga för räddningstjänsten, utan en fråga för kommunen som helhet.

Vilka åtgärder tas för att förebygga bränder hos personer som har en förhöjd risk att drabbas av brand Andel kommuner

0

Vet ej

Privata fastighetsbolag

Privata vårdgivare

Anhöriga

Kommunala fastighetsbolag

Räddningstjänst

Socialförvaltning (eller likn.)

Vård- och omsorgsförvaltningen (eller likn.)

Vilka a ktöre r a rb e ta r m e d a tt id e n tif ie ra e n s kild a p e rs on e r s om h a r e n förhö jd ris k a tt d ra b b as av

b ra n d

20 40 60 80 100

An d e l kom m u n e r

10 30 50 70 90Procent

0 20 40 60 80 100

Vet ej

Flamsäkra sängkläder

Brandlarm/-varnare anpassat till funktionsnedsättningar

Rökförkläde

Spistimer

Mobil sprinkler

Spisvakt

Brandlarm/-varnare kopplat till trygghetslarm

Hembesök/information om brandrisk

Vilka å tg ä rd e r ta s för a tt fö re b yg g a b rä n d e r h os p e rs on e r s om h ar e n förh ö jd ris k a tt d ra b b a s a v b ra n dAn d e l kom m u n e r

av räddningstjänsten av andra aktörer

10 30 50 70 90

Procent


Bland de kommuner som uppgav att de inte arbetar med individanpassat brandskydd så utpekades resursbrist som det största problemområdet i framförallt mindre kommuner. Många kommuner ser även på ansvars-frågan som problematisk då det inte allt är tydligt vilken aktör inom kommunen som har huvudansvaret. Avslutningsvis påtalar ett antal kommuner att det helt enkelt inte finner något behov av att arbeta med individanpassat brandskydd eftersom det inte har skett några allvarliga bränder i närtid.

KÄLLOR”Dödsfall i Sverige till följd av brand – Omfattning och historiska trender”, Jonsson, A., Karlstad University Studies, 2016:4.

”Personalen kommer och går, systematiken består? En nationell kartläggning av individanpassat brandskyddsarbete i Sverige”, Jönsson, M; Gustavsson, J., Karlstads Universitet, 2016.

Befolkningsstatistik, SCB.

40 Branden i Eksjös gamla trästad augusti 2015


Branden i Eksjös gamla trästad augusti 2015Den 16 augusti 2015 utbröt en brand i ett av Eksjös största trähus. Branden började i eller i direkt anslutning till köket i den lägenhet som brann kraftigast vid upptäckt. Undersökningar som genomförts kan inte peka på vad som orsakat branden. En person omkom och över 200 personer evakuerades. Branden påverkade Eksjö trästad som utgör stadens kultur-historiska bebyggelse i centrala Eksjö. Räddningsinsatsen var stor och komplicerades av bebyggelsens karaktär med smala gränder och slutna gårdar.

Som mest arbetade cirka 125 brandmän och befäl på platsen tillsammans med personal från polis, regionen och Försvarsmakten. Kommunens krisledningsorganisation engagerades tidigt och arbetade intensivt under branden. Samverkan skedde både vid brandplatsen och vid Jönköpings integrerade larm- och ledningscentral genom det så kallade nätverket F-Samverkan. Räddningsinsatsen avslutades tisdag den 18 augusti klockan 09:00.

Förebyggande åtgärder i Eksjö trästad1999 beslutade Eksjö kommun om en brandskyddsstrategi för träbebygg-elsen i Gamla stan. Strategin bygger på två principer:

• Med förebyggande åtgärder försöka förhindra brand.

• Med enkla åtgärder till rimliga kostnader få ett skydd om brand skulle uppstå.

Ansvaret för åtgärderna fördelades mellan räddningstjänsten, miljö- och byggförvaltningen, tekniska kontoret, skorstensfejarmästaren och polisen.

I en intervjustudie som gjordes anger 96 procent av respondenterna att de har brandvarnare, men endast 44 procent kontrollerar sin brand-varnare minst en gång per år. Det är alltså mycket osäkert om det fanns fungerande brandvarnare i flera av lägenheterna. Fungerande brandvarnare ger en bra möjlighet att snabbt upptäcka brand, men en automatisk larm-anläggning är att föredra.

De automatiska larmsystem som Eksjö kommun installerade inom projek-tet ”Tidig upptäckt vid brand” år 2004 var inte längre i drift vid brandens utbrott. Fastighetsägarna och hyresgästerna tyckte att kostnaden blev för hög och valde att inte teckna nytt avtal. Räddningstjänsten, i samråd med länsstyrelsen, Räddningsverket och Riksantikvarieämbetet, ansåg att de inte kunde förelägga fastighetsägarna att behålla larmet i drift.


Larmning och räddningsinsatsSåväl larm- som insatsplaner för kvarteren i Gamla stan fanns framtagna. I planerna redovisas bland annat vilka styrkor som ska larmas, nivå på larmet, brandcellsgränser, sprinklerinstallationer, angreppsvägar, risker och brandposter.

Klockan 05:49 den 16 augusti kom det första larmsamtalet in till SOS Alarm där inringaren berättade att det brann i en lägenhet på andra våningen i en fastighet på Vaxblekaregränd i Eksjö. Ungefär samtidigt upptäckte perso-nal från ett kommunalt bolag rökutveckling. De begav sig springande till platsen och började banka på dörrarna i fastigheten och väckte därmed upp flera personer som sov.

Redan då räddningstjänsten anlände slog lågor ut genom flera fönster. Spridningsrisken till främst fastigheten mitt emot brandlägenheten på Vaxblekaregränd, var mycket stor. Livräddningen och inkopplingen av fasadsprinklern blev initiala uppgifter för räddningstjänsten. Militärpoliser från Eksjö garnison kom och erbjöd sin hjälp. Dessa försågs med strålrör och sattes i arbete med att hålla nere branden på Vaxblekaregränd tills fasadsprinklerna trycksatts. Del av räddningsstyrkan från Eksjö tillsam-mans med militärpoliserna var initialt ensamma med uppgiften att förhin-dra brandspridning. Förstärkande resurser från Eksjö och angränsande kommuner anslöt snabbt och inom några timmar fanns 125 man på plats och räddningsarbetet delades in i tre sektorer. Hela kvarteret Ciselören 1 blev totalskadat, men branden hindrades från att sprida sig till andra byggnader eller kvarter.

Räddningsinsatsen avslutades tisdagen 18 augusti klockan 09:00. Bevak-ningen sköttes under tisdagen av fastighetsägaren fram till kvällen då ett vaktbolag övertog bevakningsuppgiften.

Polisen hade samlat alla utrymda på ett hotell i staden. Kommunen startade sin krisledningsorganisation redan tidigt på morgonen den 16 augusti och beslutade att:

• Pressträffar skulle hållas klockan 10:30 och 13:00

• Information till utrymda skulle ges i hotellet klockan 11:00 och 17:00

• Information till allmänheten skulle lämnas klockan 14:00 i kyrkan.

Man fastställde en informationsstrategi. Flera av de utrymda behövde kläder, och några behövde hjälp med pengar eller medicin. Kommunen hänvisade till kommunens hemsida för löpande information. På hem-sidan fanns både riktad information till dem som utrymts och allmän information till andra intresserade.


De drabbades perspektivNågra månader efter branden genomfördes en intervjustudie med de drabbade. Hälften av respondenterna fick inga skador alls på sina bostäder. Åtta respondenter fick sina bostäder totalförstörda av branden. Övriga till-frågade har angett att bostaden delvis blev rök-, vatten- och/eller brand-skadad, eller en annan skada så som exempelvis uppbruten ytterdörr.

De flesta tyckte att räddningspersonalen under rådande omständigheter skötte det hela bra, att de räddade hela området från att brinna ner, att de lyckades begränsa skadorna av branden och att bemötandet från rädd-ningstjänsten var bra.

Några respondenter ansåg att räddningstjänsten borde ha haft sirenerna på när de kom. En del respondenter ansåg också att räddningstjänsten avslutade släckningen av branden alldeles för tidigt eftersom branden åter flammade upp när räddningstjänsten hade lämnat området. En del negativa kommentarer handlade om omhändertagandet efter utrymningen. Flera ansåg att informationsträffen på Stadshotellet borde ha delats upp i olika sammankomster anpassade för hur drabbade de var.

Några erfarenheter från branden • Brand i äldre, tätbebyggd trähusbebyggelse kräver stora personella

och materiella resurser. Väl fungerande samverkan och rutiner och att man snabbt larmade förstärkningsenheter var en framgångsfaktor.

• Större och mer komplexa händelser visar att den traditionella led-ningsorganisationen med en suverän räddningsledare inte alltid är tillämpbar. Lagstiftningen bör ses över och moderniseras.

• Människors olika behov av information och kommunikation måste bemötas. Riktade informationsinsatser kan underlätta för dem som drabbats mest.

• Räddningstjänsten bör rekommendera/förelägga installation av spis-vakter i lägenheterna. Räddningstjänsten bör även prova att förelägga en eller flera av fastighetsägarna att ett automatiskt brandlarm ska finnas. Överklagas föreläggandet kommer praxis för fortsatt arbete att finnas.

• Informationsnumret 113 13 är fortfarande okänt. Får fler känne-dom om numret ökar möjligheterna med att nyttja kanalen för information.

KÄLLOR”Branden i Eksjös gamla trästad”. Faktablad, MSB, 2016.


Om räddningstjänstens insatsstatistikRäddningstjänstens insatsstatistik baseras på uppgifter från den kommunala räddningstjänstens insatsrapporter. Syftet med statistiken är att ge en kvantitativ bild av de olyckor som räddningstjänsten kallas till och vilka åtgärder som de vidtar vid dessa olyckor.

InsatsrapportenDe räddningsinsatser som kommunerna ansvarar för vid olyckor och över hängande fara för olyckor regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Varje räddningsinsats ska dokumenteras i en insatsrapport.

Totalt omfattar insatsrapporten tio sidor med en huvuddel på fyra sidor. I huvuddelen efterfrågas grundläggande uppgifter om händelsen som till exempel skadeplats, tidpunkt och insatta styrkor. Utöver huvuddelen finns tilläggsdelar med mer detaljerade uppgifter för vissa sorters olyckor.

Så här tar vi fram insatsstatistikenRäddningstjänsterna upprättar sina insatsrapporter i ett eget datasystem. Rapporterna skickas därefter elektroniskt till MSB. Överföringen sker antingen automatiskt via en webbtjänst i samband med rapportskrivandet eller manuellt genom framtagning av en månatlig datafil. Idag använder över 60 procent av alla räddningstjänster webbtjänsten för att automatiskt leverera insatsdata till MSB. Detta förfarande gör att kvaliteten på stati-stiken blir högre.

Rapportförfattare får en återkoppling avseende kvaliteten i sin insats-rapport dels av räddningstjänstens egna system, dels när rapporten har inkommit till MSB. Förutom dessa löpande kvalitetssäkringar, genomför MSB en slutlig kontroll av hela föregående års insatsdata under årets första kvartal. Vid behov kontaktas berörda räddningstjänster. När MSB anser att kvaliteten är tillfredsställande framställs årsstatistik på riks-, läns- och kommunnivå. Statistiken görs tillgänglig via MSB:s statistik-portal IDA (http://ida.msb.se).

Kvalitet och bortfall i insatsstatistikenRäddningstjänsterna har en skyldighet att dokumentera sina räddnings-insatser i insatsrapporter. MSB:s insamling av insatsrapporter vilar däre-mot på frivillighet, det är därför glädjande att underlaget till 2015 års statistik är nästintill heltäckande.

En annan källa till bortfall i statistiken är ofullständiga rapporter hos räddningstjänsten. MSB tar endast emot fullständiga rapporter och kan konstatera att några organisationer har delvis bristfälliga rutinerna för att säkerställa att alla insatsrapporter blir färdigskrivna och inskickade till MSB.

http://ida.msb.se

46 Om räddningstjänstens insatsstatistik

MSB följer löpande upp vilka rapporter som innehåller eventuella fel-aktigheter. De berörda räddningstjänsterna får återkoppling från MSB avseende dessa ofullständiga rapporter och de allra flesta rättar upp de felande rapporterna.

Under 2011 genomförde MSB ett omfattande kvalitetsarbete i statistik-databasen. Ett antal uppenbara felaktigheter rättades till, med följden att en del siffror skiljer sig mot tidigare publicerade uppgifter. Statistiken från åren 1996-1997 redovisas inte längre då MSB anser att den har för stora kvalitetsbrister.

Annat uppdragMånga räddningstjänster utför ett stort antal uppdrag utöver de räddnings-insatser som kommunen ansvarar för enligt LSO. Dessa uppdrag görs som stöd till ambulans, polis eller någon annan som behöver använda räddningstjänstens resurser. Många av dessa uppdrag är av akut karaktär och kan vara livräddande. Räddningstjänsterna väljer själva om dessa uppdrag ska dokumenteras i insatsrapporten och skickas in till MSB. Statistik över dessa uppdrag redovisas separat från räddningsinsatser under rubriken Annat uppdrag.

MSB har idag ingen uppfattning om bortfallet i statistiken över annat uppdrag. Uppdragsgivaren, oftast landstinget, kan kräva en särskild rapportering av dessa utryckningar och det är oklart hur många rädd-ningstjänster som i så fall väljer att dubbelrapportera uppdragen.

Ny händelserapportÅr 2011 påbörjades ett arbete för att ta fram en ny insatsrapport som är bättre anpassad till dagens förutsättningar. Initiativet till detta togs av MSB:s Råd för erfarenhetsåterföring från kommunala olycksundersök-ningar, REKO. Rapporten har fått namnet händelserapport och införs vid den tidpunkt under 2016 som bäst passar respektive räddningstjänst.

Efter en genomgång av kvaliteten i 2010 års statistik uppmanade REKO till en översyn av innehållet i insatsrapporten. En arbetsgrupp bildades med uppgiften att föreslå hur insatsrapporteringen skulle utvecklas. Ett antal seminarier genomfördes för att fånga upp behov hos räddnings-tjänsten och andra användare av statistiken. Under våren 2014 presen-terade arbetsgruppen ett utkast till en ny rapport och fick in många syn punkter från räddningstjänster runt om i landet. Förslaget justerades utifrån inkomna synpunkter och presenterades för REKO, som rekommen-derade att förslaget till ny händelserapport borde införas under 2016. MSB avser att sluta ta emot insatsrapporter enligt den gamla utform-ningen 31 december 2016.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se Publ.nr MSB1051 - november 2016 ISBN 978-91-7383-701-9

http://www.msb.se

Räddningstjänst i siffror 2015 - MSB

Documents

Transcript of Räddningstjänst i siffror 2015 - MSB