AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test

Historik

- 80-talet På uppdrag av WHO utvecklas AUDIT Alkohol Use Disorder Identication Test

- Alkoholforskare från flera länder var engagerade i utformningen

ALKOHOL I BEFOLKNINGENAlkohol i Sverige 2008

18 %Psykospatienter

35,6 % Universitets stud

3-6 %50,0 %Åk 9

7,4 %35,4 %17-27 år

1,4 %12,7 %Kvinnor

4,0 %14,4 %Män

2,6 %13,6 %Befolkningen

Skadligt brukRiskbruk

Bruk

Inga eller lindriga problem

Missbruk/Skadligt bruk

Måttliga problem

Beroende

Allvarliga problem

Konsumtionsfrågor

Kontrollförlust

Oförmåga att fullgöra plikter

"Återställare"

Skuldkänslor

Minnesluckor

Skadligt bruk

Oro från andra

AUDIT utvecklades avWHO på 1980-talet och används i många vård-sammanhang i Sverigeoch internationellt.

POÄNGSÄTTNING

• Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4

• Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng

TOLKNING

Tabell 2. Tolkning av AUDIT-poäng Risknivå AUDIT-poäng

Tolkning Intervention

Zon I Män 0-7; Kvinnor 0-5 Ej riskabla alkoholvanor (primärprevention) Zon II Män 8-15; Kvinnor 6-13 Riskabla alkoholvanor men

inte nödvändigtvis ett missbruk/beroende

Rådgivning, självhjälp, fortsatt uppsikt över konsumtionen

Zon III Män 16-19; Kvinnor 14-17 Problematiska alkoholvanor sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos

Utredning och eventuell behandling inom specialistvården

Zone IV Män 20+ ; Kvinnor 18+ Mycket problematiska alkoholvanor sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos

Utredning och eventuell behandling inom specialistvården

AUDITS UTFORMNING

– Kort strukturerad intervju gallrar i en mängd miljöer av olika professionaliteter.

– Intervjuteknik med fokus på vänligt bemötande, alkohol- och drogfri och stabil klient.

– Läs frågorna i den ordning de förekommer, vid oklara svar upprepa frågan och välj det bästa alternativet. Registrera den tyngsta dryckesperioden under det senaste året om variation finns.

– Poängsättning.– Tolkning.– Diagnos och vidare åtgärder

ÅTERKOPPLING Principer vid återkoppling: MI, UEU

– Visa empati– Framhåll diskrepans– Följ med i motståndet– Undvik argumentation– Stöd tilltro till den egna förmågan– Framhåll komplexiteten– www.somra.se , förändringshjulet och ambivalenskors.

• Utforska vad personen redan vet. Vad känner du redan till? Vad vet du om?

• Erbjud information. Kort saklig och anpassad.

• Utforska. Vad tänker du om det? Vad innebär det för dig?

UEU - informationsutbyte i stället för föreläsning

– Använd U-E-U för återkopplingen

– Bedöm vad klienten befinner sig i förändringscykeln.

– Erbjud information/undersök ambivalens/beroende på var klienten är i förändringsprocessen.

AUDIT återkoppling

NATIONELLA RIKTLINJER

Etablera kontaktmed patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT

Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng

ALKOHOL – upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp

Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighets-grad (DSM-IV eller ICD-10)

8-15 poäng6-13 poäng

16-19 poäng14-17 poäng

>20 poäng >18 poäng

Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI)

Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT

Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT

Inga problem, intervention inte nödvändigt

Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester

Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi

Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus

Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT

Låg kostnad avseende tidsåtgångoch kompetenskrav hos behandlaren

Hög kostnad avseende tidsåtgångoch kompetenskrav hos behandlaren

Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)

Observera att• MAST kan användas i stället för AUDIT• DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI• GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT

AUDIT poäng?

Utredningsmodell

Steg 1

Gallring – finns ett problem eller inte?

AUDIT/DUDIT(självrapport)

Steg 2

Problem-bedömning

AVI-R-2/Alcohol-E/DUDIT-E(självrapport)

Steg 3

Person-bedömning

ASI/annat(intervju)

Steg 4

Uppföljning

Retest

Behandling

DUDIT Drug Use Disorders Identification Test

- Parallellinstrument till AUDIT, fast för droger

--För identifiering av personer som har drogrelaterade problem-- Utvecklat under 90-talet på Karolinska institutet av Anne Berman mfl

48 %Frivårdsklienter

55 % inkl. blandmissbrukFängelseintagna

9 %Psykospatienter

10 %Universitets stud

3-4 % Åk 9

6,2 %16-25 år

1,6 %Kvinnor

4,8 %Män

Riskbruk droger

Utveckling av DUDIT25 instrument

med 200 frågor3 test

versioner DUDIT

+

DUDIT-E

Berman, A. H. (2004). Enhancing Health Among Drug Users in Prison. Doktorsavhandling. Stockholm: Center for Health Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet. http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=65.Berman, A. H., Bergman, H., Palmstierna, T., & Schlyter, F. (2005). Evaluation of the Drug Use Disorders Identification Test

(DUDIT) in Criminal Justice and Detoxification Settings and in a Swedish Population Sample. European Addiction Research, 11, 22-31.

Goda mätegenskaper

Internreliabilitet: 0.80

Validitet: Sensitivitet 90% Specificitet

88%

154Patienter/intagna

Normer från allmänna befolkningen

1500slumpvist

valda

18

Frekvens per vecka/månad

Multidrog-användning

Frekvens per dag

Tung användning

"Drogsug"

Kontrollförlust

Oförmåga att fullgöra plikter

"Återställare"

Skuldkänslor

Skadligt bruk

Oro från andra

POÄNGGRÄNSER OCH POÄNGSÄTTNING

• Fråga 1-9 poängsätts med 0,1,2,3 eller 4• Fråga 10 och 11 poängsätts med 0,2 eller 4Ingen droganvändning: 0 poängDrogrelaterade problem: Kvinnor: 2 poäng eller mer,

män 6 poäng eller merTungt beroende: 25 poäng eller mer (för både kvinnor

och män)

(observera att en poäng över 0 alltid måste utredas vidare)

Vid höga poäng gå vidare med DUDIT-E

Etablera kontaktmed patient/klient

Identifiera problemet med DUDIT

(och/eller urinprov)

DUDIT poäng?

0 poäng

Inga problem, intervention inte

nödvändigt

1-44 poäng

All användning av narkotika (förutom läkarordinerade) är otillåtet, därför skall

poäng över noll utredas vidare om

det rör sig om illegalt bruk

Narkotika – identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning

Bedömning av problemets svårighetsgrad med DUDIT-E

Diagnostisk bedömning (DSM-IV eller ICD-10)

Fördjupad utredning med ASI/ADAD och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester

Narkotika är inget enhetligt fenomen. Intervention och behandling måste således anpassas till de preparat som huvudsakligen dominerar missbruket.

Är abstinensbehandling angeläget?

Skall behandling ske i öppenvård eller slutenvård?

Val av behandlingsinsats? Fungerande behandlingar är motivationsmetodik (särskilt vid abstinensbehandling), psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi och/eller familjeterapi.

Oavsett behandling skall den alltid innehålla en klar struktur, ha fokus på problemet och innehålla väldefinierade åtgärden.

Läkemedelsbehandling kan vara angeläget, t.ex. vid missbruk av opiater.

Ge alltid stöd åt de personer i den enskildes nätverk som kan understödja behandling och rehabilitering.

Regelbunden uppföljning med ASI/ADAD och MAPS och/eller urinprov bör alltid göras, oavsett vilket preparat som missbrukas.

Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke

DUDIT-E

• Ger information om vilka positiva respektive negativa effekter som klienten upplever av droganvändningen. Vidare ett mått på förändringsviljan.

• Webbaserad självhjälp (under utveckling) eller komplement till befintlig rekrytering, behandling och eftervård. www.eScreen.se

DUDIT-E Komplement till DUDIT då det finns skäl att vidare utreda eventuella drogrelaterade problem. Hör hemma i steg 2 i bedömningsfasen. Behandlaren kan snabbt bilda sig en uppfattning om hur pass utbrett och frekvent drogbruket är, vad klienten får ut av drogbruket och vilka problem han/hon drabbas av samt i vilken mån klienten är motiverad till förändring.