1

ÅRSREDOVISNING

2010

2

Foto omslag: Marcus Eriksson

3

5. Året som gått

6. Verksamhetsberättelse Allmän översikt Viktiga händelser 2010 Personal och organisation

8. Övergripande verksamhetsmål Verksamhetsmål och återrapportering Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Barn och ungdomars perspektiv Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Analys Övergripande verksamhet

15. Museiverksamhet Mål 1 Verksamhetsmål och återrapportering Ung publik Åtgärder som vidtagits för att öka til lgängligheten för personer med funktionsnedsättning Ökad til lgänglighet til l samlingarna Besökare

19. Museiverksamhet Mål 2 Verksamhetsmål och återrapportering Universitet, högskolor och skolor Andra museer Övriga institutioner och aktörer Analys Mål 2

23. Museiverksamhet Mål 3 Verksamhetsmål och återrapportering Dokumentera industrisamhällets historia Publikationer Samarbete med och stöd til l arbetslivsmuseer Analys Mål 3

27. Tabeller Nya utställningar 2010 Tidigare utställningar Vandringsutställningar Program och pedagogiska aktiviteter riktade til l allmänheten Projektbidrag

33. Ekonomi Kostnadsfördelning – verksamhetsgrenar Resultat och ställning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Styrelse Rådet för yrkeshistorisk forskning Underskrifter Revisionsberättelse Revisorsintyg

INNEHÅLL

4

5

ÅRET SOM GÅTT

Arbetets museum har ett mycket framgångsrikt verk-samhetsår bakom sig med höga besökstal och en om-fattande och uppskattad verksamhet som har haft för-måga att beröra och skapa engagemang. Under 2010 har vi haft 218 221 besök på museet här i Norrkö-ping. Dessutom har museets vandringsutställningar haft 195 646 besök vilket är en kraftig ökning jämfört med 2009. Framgången beror på arbetslagets gemen-samma entusiasm och vilja att ta ansvar, men också att med små medel kunna producera utställningar och driva dokumentationsprojekt av hög kvalitet. Museets höga ambitionsnivå kräver en hög arbetstakt och en ytterst professionell personal. Museet har en liten och effektiv organisation med få anställda och bedriver en stor del av sin verksamhet i projektform.

En förutsättning för museets omfattande verksamhet är också samarbetet med fackföreningar, ideella orga-nisationer, företag, universitet, utbildningsinstitutio-ner och andra museer. Större delen av museets projekt kräver samfinansiering och extern kompetens. Som exempel kan nämnas det nära samarbetet med Stress-forskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Karolinska institutet inom projektet Make it Work. Universitet och högskolor har visat ökat intresse för att använda sig av våra utställningar i undervisningen. Via EWK-museet har vi etablerat kontakt med uni-versitetsutbildningar inom konstvetenskap och gra-fisk design.

Museet har sedan sin tillkomst arbetat med att in-tegrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i verksamheten. Under det här verksamhetsåret har museet fokuserat mer på den yngre publiken. Barn och ungdomars perspektiv har fått ta stor plats inom utställningar, pedagogik och program. I det interna-tionella arbetet har vi skapat nya kontakter och nät-verk genom vårt koordinatorskap i EU-projektet A Taste of Europe, där museet samarbetar med åtta andra museer om europeisk matproduktion och matkon-sumtion.

För att ytterligare synliggöra arbetslivsmuseerna har Arbetets museum initierat utmärkelsen Årets Arbets-

livsmuseum. Detta ger en möjlighet att uppmärksam-ma och belöna människor som lägger ner mycket av sin tid och sitt engagemang på vårt gemensamma kultur-arv. Antalet kurser för arbetslivsmuseer har ökat jäm-fört med föregående verksamhetsår. Arbetet med att öka tillgängligheten för personer med funktionsned-sättning har fortsatt bland annat genom att fler ur per-sonalen har deltagit i utbildningar anordnade av Bo-verket och Handisam. Museet har också upprättat en handlingsplan och åtgärdat enkelt avhjälpta hinder på museet. Museet följer i stort den reviderade budgeten.

Avslutningsvis vill jag framföra ett stort tack till mu-seets personal och samarbetsparter för ett mycket gott samarbete.

Anders Lindh Museidirektör

2010 ett år av framgång för museet.

Anders Lindh Foto: Miguel Muñuz Rubilar

6

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Arbetets museum är en enskild stiftelse vars huvudmän är LO, TCO, KF, ABF, och Sensus. I styrelsen finns även representanter för staten (se s 40). Stiftelsen bildades 1983 och museet invigdes i december 1991.

Museets drift finansieras genom statliga bidrag, pro-jektmedel från stiftelser, organisationer och näringsliv samt kommersiell verksamhet som restaurang, butik och uthyrning av konferenslokaler. LO och KF upplå-ter via sitt gemensamma handelsbolag museifastigheten utan att debitera museet för sina kapitalkostnader som kan beräknas till 3,9 mkr.

Målet för statens bidrag till Stiftelsen Arbetets museum är att bevara vårt kulturarv. Arbetets museum skall utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på sam-hällsutvecklingen. En grundtanke i museets arbetssätt är ett växelspel mellan den bevarande och förmedlande verksamheten, där minnesinsamlingar och dokumenta-tioner; utställningar och skrifter; seminarier och annan programverksamhet samt inte minst återkopplingen från besökarna befruktar och förutsätter varandra.Arbetets museum samlar inga föremål men bevarar det immateriella kulturarvet i form av minnesinsamlingar och dokumentationer. Museet verkar nationellt och en viktig del av detta arbete är det särskilda ansvar museet har för landets alla arbetslivsmuseer.

I Arbetets museum finns sedan våren 2009 också EWK-museet Centrum för politisk illustrations-konst. Här finns en permanent utställning om tecknaren Ewert Karlsson, mer känd under signa-turen EWK. Genom att bevara EWK:s samlade verk, synliggöra och kontextualisera dem, vill mu-seet fördjupa samt stimulera intresset och förståelsen för den politiska illustrationskonsten som genre.

Tillsammans med Arbetslivsmuseernas Samarbets-råd (ArbetSam), Statens Försvarshistoriska museer (SFHM) och Sveriges Järnvägsmuseum instiftade Arbetets museum priset Årets Arbetslivsmuseum. Årets pristagare blev Skebobruks museum.

Utställningen Mysteriet med staden – Hjälp Lasse och Maja att hitta de kidnappade kommunalarbetarna blev en stor succé. Vi lyckades nå fler förskole- och låg-stadieklasser än vi brukar med vår visningsverksamhet. Dessutom var utställningen populär bland barnfamiljer.

Med den nya delutställningen Åtvidaberg – den svenska modellen förnyade vi intresset för vår redan populära utställning Industriland.

Under året genomförde vi vår första konferens inom Nordiskt nätverk för politisk illustrationskonst som EWK-museets intendent driver. Konferensen resulte-rade i en rapport och en nordisk vandringsutställning med fokus på kvinnliga serietecknare.

Arbetets museum har koordinerat EU-projektet A Taste of Europe och producerat nio kopior av utställningen för att den ska kunna visas samtidigt i de nio deltagande länderna under våren 2011.

Utställningen Smal – om snygghet, makt, ansvar och lidande har turnerats under året. Det är den hittills mest omfattande turnén som museet har genomfört med 10 turnéorter.

Till vår utställning Mötesplats: Röster om amning producerades en film som blivit så uppskattad att den har använts som utbildningsmaterial till vårdenheter.

Stiftelsen Arbetets museums ändamål är:• attdokumenteraochlevandegöraarbetetshistoriagenom• attvaraettforumfördebattochgestaltningavkvinnorsochmäns arbetsliv och arbetsförhållanden• attinitiera,drivaochstödjaforskninginommuseetsverksamhetsområde• attiövrigthandhaochutvecklaverksamhetenefterderiktlinjersomvid varje tidpunkt anges av huvudmännen inom ramen för här angivet ändamål

Stiftelsen Arbetets museum avger härmed redovisning för verksamheten under verksamhetsåret 2010–01–01 – 2010–12–31. Verksamhetens resultat redovisas och kommenteras enligt följande indelning:

• Övergripandeverksamhetsmål • Museimål1,2,3 • Ekonomi

Allmän översikt Viktiga händelser 2010

7

Museiledning

Forskning och DokumentationBevarande & kunskapsuppbyggnad

Industriella kulturarvetArkiv och bibliotek

FörmedlingUtställningarPedagogik

Affärsdrivande verksamhetButik/Reception

KonferensProgram

StabEkonomi och Personal

InformationVaktmästeri

Arbetets museum organisation under 2010

Som organisationsplanen nedan visar är Arbetets mu-seum uppdelat i tre enheter och en stab (ekonomi, personal, information, vaktmästeri). Enheterna arbe-tar inom områdena: 1) Förmedling 2) Forskning och dokumentation samt 3) Affärsdrivande verksamhet.

Museet har en liten fast organisation som arbetar i projektform. Vid större projekt utökas den med ex-terna medarbetare (se rubrik bredvid). År 2010 upp-gick medelantalet anställda till 27. Av dessa var 18 kvinnor och 9 män. Den totala personalkostnaden för 2010 uppgick till 13 079 tkr.

Under året har museets jämställdshetsplan, mång-faldsplan och arbetsmiljöpolicy reviderats i samarbete med personalrepresentanter för de fackliga organisa-tionerna representerade på museet.

Genom sitt omfattande samarbete med studieför-bund, fackförbund, universitet, kulturmiljövård och museer, både lokalt och nationellt, kan museet möj-liggöra en verksamhet med en betydligt större och vidare kompetens än vad den egna organisationen förfogar över.

Projektanställda under 2010Under våren har en producent varit anställd i utställ-ningsprojektet Mysteriet med staden.

Under året har två producenter och en etnolog varit anställda för EU-projektet A Taste of Europe.

Under hösten anställdes en producent för projektet Make it Work.

Personal och organisationVisning i Historien om Alva. Foto: Miguel Muñoz Rubilar

8

Ettjämställdhets-ochmångfaldsperspektivskaintegrerasihelaArbetetsmuseumsverksamhet.EttbarnperspektivskaintegrerasiArbetetsmuseumsverksamhet,bl.a.genomattbarnochungdomarsmöjlighettillinflytandeochdelaktighetökar.InternationelltochinterkulturelltutbyteochsamarbeteskaökaochintegrerasiArbetetsmuseumsverksamhet.

ÅTERRAPPORTERING

• Arbetetsmuseumskallredovisamåluppfyllelsenochenanalysavresultatet.

ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL

Arbetets museum har haft jämställdhets- och mång-faldsperspektiv som prioriterade teman för verksam-heten sedan museistarten 1991. Att museet lägger stor vikt vid dessa frågor kommer till uttryck bland annat i vårt kärnvärde om människors lika värde oberoende av genus, etnicitet och klass. När Arbetets museum väljer vilka projekt som ska drivas och vilka externa utställningar som ska visas läggs alltid stor vikt vid möjligheten att kunna lyfta fram jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

För successiv utveckling av verksamheten och kom-petensutveckling inom genusfrågor är museet sedan många år medlem i Föreningen för genusfrågor i mu-seerna samt i Forum för feministisk forskning. För att öka kompetensen inom etnicitetsfrågor har museet under året även deltagit i det EU-stödda utvecklings-arbetet inom Temagruppen integration i arbetslivet som leds av etnicitetsforskare vid Linköpings univer-sitet.

ForskningUnder året har jämställdhets- och mångfaldsfrågor varit fokus i framförallt två projekt. I minnesin-samlingen Hushållsarbete och vardagsliv under 1950- och 1960-talen samlar vi ett material som belyser jämställdhetsfrågor ur genus-, etnicitets- och klass-perspektiv. Vi har fått in berättelser från närmare tvåhundra personer med olika bakgrund och livssi-tuationer.

I dokumentationsprojektet Mötesplats: Röster om am-ning tar vi pulsen på dagens normer och föreställning-ar om föräldraskap utifrån amning. Projektet sker i samarbete med bland andra Mångkulturellt Centrum i Botkyrka för att stärka mångfaldsperspektivet i pro-jektet.

UtställningarUnder året har elva av museets 23 utställningar haft jämställdhet och genus i fokus.

I EWK-museet Centrum för politisk illustrations-konst visades till exempel utställningen Välkommen till Dotterbolagets perversa verksamhet under våren. Utställningen var producerad i samarbete med det feministiska seriekollektivet Dotterbolaget och visade arbeten av de politiskt kommenterande kvinnliga se-rietecknare som i växande grad tar plats på satirscenen i Sverige. Denna utställning blev även avstamp för Nordiskt nätverk för politisk illustrationskonsts för-sta projektfas. I maj genomfördes den första nätverks-konferensen på Arbetets museum, och den resulte-rade i den nordiska vandringsutställningen Changing the woman image - the women in comics. Utställningen premiärvisades i Drøbak i Norge och kommer att tur-nera vidare till Finland, Sverige, Danmark och Frank-rike under 2011.

Ett annat exempel är dokumentationsprojektet Mö-tesplats: Röster om amning som också är en utställning med samma namn. Utställningen bygger på inter-vjuer med personer där vi fokuserat på jämställdhets- och mångfaldsaspekter genom att skildra båda könen, olika familjekonstellationer, åldrar och kulturer. Även i familjeutställningen Mysteriet med staden – Hjälp Lasse och Maja att hitta de kidnappade kommunalarbe-tarna har vi haft jämställdhets- och mångfaldsfokus. Vi bröt traditionella könsmönster vad gäller yrken, och vinnlade oss om att figurerna i handlingen skulle komma från olika kulturer.

Under året har vi även visat Kvinnors uppfinningar som producerats av Tekniska museet i Stockholm. På Arbetets museum visades den i samarbete med Almi Företagspartner Östergötland och hade som syfte att stimulera kvinnlig innovation och entre-prenörskap. Utställningen Kvinnor i flygvapnet, som är producerad i samarbete med Flygvapenmuseum i Linköping, har turnerat på flygflottiljer under året. Här lyftes kvinnliga officerare fram, och utställningen behandlade bland annat jämställdhetsproblem inom försvaret. Utställningen Präst & kvinna har visats på fyra orter under året. I utställningen berättar ett antal prästvigda kvinnor om sina erfarenheter av att verka

Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv

9

i ett tidigare mansdominerat yrke. Utställningen producerades 2008 i samarbete med Svenska kyrkan för att uppmärksamma 50-årsjubileet av beslutet att prästämbetet skulle öppnas för kvinnor.

Mångfaldsperspektivet har kommit till uttryck i bland annat utställningen Svenska för invandrare där fotograf Stéphane Chabrier skildrade några vuxenele-vers väg in i det svenska samhället via språkundervis-ningen på sfi (Svenska för invandrare). I Forum för levande historias utställning Spelar roll var etnicitet och majoritetssamhällets förtryck av minoriteter bä-rande teman. I galleriet i EWK-museet har vi under hösten fokuserat på bilder där EWK skildrat främ-lingsfientlighet och missnöjespartier. Hängningen är tänkt att fungera som arena för skolvisningar där man diskuterar årets valresultat och närliggande ämnen som främlingsfientlighet, alla människors lika värde och maktfrågor.

ProgramInternationella kvinnodagen firades med en föreläs-ning och en festkväll i samarbete med en rad organi-sationer. Professor Ann-Sofie Ohlander föreläste un-der rubriken 104 män och en kvinna om hur kvinnor skildras i läromedel i historia. Under festkvällen var-vades kvinnohistoriska teaterscener med poesi- och sånguppträdanden innan standup-komikern Nour El-Refai gick upp på scenen.

Förintelsens minnesdag högtidlighölls med två före-läsningar. Sabri Atman berättade om folkmordet på assyrier och syrianer, och journalisten och författaren Mustafa Can föreläste under rubriken Ondskans ba-nalitet.

För andra året i rad anordnade ideella krafter en pride-festival i Norrköping. Norrköping Pride bestod av ett omfattande program som var utspritt på flera platser i Norrköping. Arbetets museum stöttade arrangemanget och en stor del av programmet förlades på museet, bland annat invigningen, föreläsningar, och teaterfö-reställningar.

Dagen mot diskriminering anordnades i samarbete med Byrån mot Diskriminering i Norrköping. I år var etnicitet i fokus.

I samarbete med föreningen Pappa-Barn anordnades en föreläsning om barns rätt till sina pappor.

Studentföreningen Spotlight anordnade under hös-ten en föreläsning med den kvinnliga imamen Suad Mohamed. Föreläsningen kretsade kring jämställdhet och religion.

Utställningen Posada möter EWK lyftes fram med hjälp av en programpunkt där besökarna bjöds på svensk och latinamerikansk musik och utställningen tolkades på spanska.

Välkommen till Dotterbolagets perversa verksamhet Foto: Miguel Muñoz RubilarPridefestival 2010 Foto: Norrköping Pride

10

Utställningar Inför fackförbundet Kommunals 100-årsjubileum producerade museet utställningen Mysteriet med staden – Hjälp Lasse och Maja att hitta de kidnappade kommu-nalarbetarna. Huvudmålgruppen för utställningen var barn i lågstadieåldern och barnfamiljer. Utställningen lånar sin form från den tecknade staden Valleby där LasseMajas Detektivbyrå håller till. Dessa populära barnboksgestalter är skapade av Martin Widmark och Helena Willis som båda deltagit i utställningens till-komst. Det tecknade konceptet gav oss möjlighet att skapa igenkänning och på ett lekfullt sätt berätta om Kommunal och de viktiga samhällsfunktioner som Kommunals medlemmar arbetar med. Förutom det tecknade konceptet i utställningen skildrades kom-munalares arbete i nutid och i förfluten tid. Arbetets museum fick då också möjlighet att förmedla historier om arbete och arbetsliv ur ett genus-, etnicitets- och underifrånperspektiv. Mysteriet med staden visas i Upp-sala under 2010 och ska till Regionmuseet Kristianstad under 2011.

Vandringsutställningen Smal – om snygghet, makt, ansvar och lidande, som Arbetets museum produce-rade 2009 tillsammans med fyra ungdomsgrupper runt om i landet, har visats i Eskilstuna, Västerås, Visby, Landskrona, Rydal och Stockholm. Muse-ets lektor har tillsammans med de ungdomar från Norrköping som deltog i produktionen, åkt till tur-néorterna för att utbilda och förmedla erfarenheter i arbetet med utställningen. På flera orter, bland annat på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har man övertagit konceptet att låta ungdomar visa utställningen tillsammans med museipedagog.

Arbetets museum har under året inlett ett samarbete med Sida för att skapa en utställning som utgår från FN:s barnkonvention. Projektet har namnet Världens mitt finns inte på kartan och ska skildra barnhems-barns möjligheter i Ryssland, Litauen och Sverige. Syftet är att ställa frågor om det globala, institutionel-la och individuella ansvar som vuxenvärlden har för dessa barn. I mötet mellan barnhemsbarnen, en för-fattare och en fotograf ska man sätta fokus på barnens rättigheter och rätt att göra sin röst hörd. Museets pe-dagog utvecklar workshops i anslutning till projektet.

Kris och vision Norrköping är ett kommande utställ-ningsprojekt med målgruppen ungdomar från års-kurs sju till och med gymnasiet. Utställningen är ett samarbete med Norrköpings Stadsmuseum och kommer att handla om Norrköping – en stad som tar sig igenom svåra tider och hittar nya möjligheter. Arbetet har påbörjats och tanken är att ungdomar ska involveras i utställningsprocessen. Under de fyra år som utställningen ska visas kommer ungdomar att få möjlighet att göra sin röst hörd genom publikationer, dokumentationer och kommentarer i anslutning till utställningen.

Under hösten har ett samarbete med åtta elever från åk 3 på Hagagymnasiet inletts. De kontaktade mu-seet inför en studieresa till Japan. De ville producera och ställa ut en fotoutställning på Arbetets museum i syftet att skildra japanska ungdomskulturer och sy-nen på hållbar utveckling i landet. En av museets in-tendenter fungerar som handledare och resultatet blir en utställning som invigs i mars 2011. Visningspe-rioden sammanfaller med de japanska ungdomarnas studiebesök i Norrköping.

Barn och ungdomars perspektivArbetetsmuseumharunder2010gjortflerasatsningarpåbarnochungdomar.UtställningarnaSpelarrollochMysterietmedstadenharvisatspåmuseetunderåret.UtställningenSmalharturneratochvisatspåfemplatserruntomilandet.Ytterligaretrestorasatsningarharpåbörjats;VärldensmittfinnsintepåkartansomvigörtillsammansmedSida,EU-projektetATasteofEuropeochKrisochvisionNorrköping.Allaprojektenharbarnochungdomarsomhuvudsakligmålgrupp.IprojektetKrisochvisionNorrköpingvänderviossdessutomdirekttillungdomariNorrköpingochlåterdemformavårutställning.

Mysteriet med staden Foto: Fotografica

11

PedagogikI samband med utställningen Spelar roll fick museet möjlighet att engagera ytterligare en pedagog genom arbetsförmedlingens Fas 3 för att sköta marknadsfö-ring och visning av utställningen. Visningar na lades upp som en workshop och involverade eleverna i en rad dilemman och ställningstaganden. Allt från skol-gårdsmobbing till förintelsen togs upp, och visning-arna blev mycket efterfrågade av skolor i regionen.

I utställningen Mysteriet med staden har barnfamiljer varit den huvudsakliga målgruppen. Det har präg-lat utställningen på flera olika sätt. Utställningen är uppbyggd kring ett deckarspår som barn och vuxna kan följa tillsammans. Ett deckarkort leder vägen ge-nom utställningen med ledtrådar och olika uppdrag. Museets pedagoger har även erbjudit verksamhet för förskola upp till gymnasiet, men tonvikten har legat på de lägre åldrarna. Förskolebarnen har fått fundera över vad ett yrke är och vad det kan innebära. För de lite äldre barnen har det handlat om att förstå varda-gen för de olika yrkesutövarna. De ännu äldre barnen har fått anta olika utmaningar när det gäller yrkena. De har bland annat fått agera brukare och personlig assistent. En lärarhandledning har utformats för att presentera utställningen och tipsa lärare hur de kan förbereda och efterarbeta besöket i utställningen.

Inom projektet A Taste of Europe har samarbete med flera lärare, elever och andra aktörer inletts. Museet ar-betar för att få ungdomar att bidra med delar till både

utställningen och till projektets hemsida. Vidare har museet arbetat för att få igång utbyte mellan skolor i Europa. Lärarna har lyckats få in elevernas arbete med A Taste of Europe i den ordinarie studieplanen. Kon-takten med andra aktörer har möjliggjort marknads-föring på andras hemsidor och deltagande på bland annat en större matmässa för att berätta om projektet.

I projektet Världens mitt finns inte på kartan ligger stort fokus på barn och ungas rätt att göra sin röst hörd. Un-der förberedelserna har museets pedagoger fördjupat sig i mänskliga rättigheter och deltagit i en utbildning arrangerad av Globala skolan, FN-förbundet och Röda korset om hur man kan arbeta med mänskliga rät-tigheter i skolan. Pedagogerna har också deltagit i en workshop med Janusz Byszewski, konstnär, pedagog och curator från Laboratory of Creative Education vid Samtidskonstmuseet i Warszawa, för att få nya perspektiv på hur man kan arbeta med delaktighet på museer. Utbildningen och workshopen har gett peda-gogerna redskap för att kunna arbeta med nya meto-der. Dessa testas i projektet men är tänkta att bli ett mera långsiktigt inslag i museets pedagogiska arbete.

Museets pedagoger har börjat förbereda en serie work-shops som ska ingå i arbetet med projektet Kris och vision Norrköping. Under våren 2011 kommer ung-domar att få konkretisera sina idéer om Norrköping som stad och svara på frågor om vilken bild man har av Norrköping och hur det är att vara ung i Norrkö-ping idag. Resultatet kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med utställningen.

Smal – om snygghet, makt, ansvar och lidande Foto: Miguel Muñoz Rubilar

12

Under året har museipedagogerna tillsammans med EWK-museets intendent arbetat fram ett nytt vis-ningskoncept för EWK-museet. Upplägget innebär att EWK:s bilder ska utgöra grunden för diskussioner om samtidsfrågor som skolan arbetar med. En för-söksgrupp/klass har vid tre tillfällen besökt museet och tillsammans med museets pedagog arbetat med temana ”Karaktär och självbild”, ”Främlingsfientlig-het och människors lika värde” och ”Makt och möj-lighet att påverka”. För dessa tillfällen har vi visat bil-der ur EWK-arkivet som skildrar främlingsfientlighet och missnöjespartier.

Flera lärare har hört av sig inför den nya ansöknings-omgången inför Skapande skola och vill samarbeta med museet om de får beviljade anslag. Museets pe-dagoger har under hösten medverkat på två möten arrangerade av utbildningskontoret vid Norrköpings kommun för att berätta om aktuell verksamhet och höra om skolornas erfarenheter av arbete med Ska-pande skola.

ProgramI anslutning till utställningen Välkommen till Dotter-bolagets perversa verksamhet anordnades program och workshops för unga människor som vill uttrycka sig genom tecknade serier och animerad film.

Under maj månad arrangerades program i anslutning till filmen och utbildningsmaterialet När föräldrar so-ver. Materialet handlar om ungdomsvåld och filmen är till stor del skapad av ungdomar. Programmet an-

ordnades i samarbete med bland annat Sensus, Rädda barnen och Norrköpings kommun.

Liksom förra året framförde teaterelever från De Geer-gymnasiet egna monologer i museet. Årets fö-reställning hette Mönster.

Elever från De Geer-gymnasiet i Norrköping anordnade tillsammans med museet en temakväll om Indien. Elev-erna som varit i Indien tidigare under läsåret, bjöd på indisk musik och mat och visade även foton från sin resa.

Under de senaste årens Kulturnatt har museet arrang-erat uppläsningar av berättelser ur arkivet. Syftet är att synliggöra museets berättelsesamling och insam-lingsverksamhet. I år var det teaterelever från De Geer-gymnasiet som valde ut och läste upp livsberät-telser för kulturnattspubliken. Vi hoppas att denna typ av aktivitet ska nå både en äldre och yngre publik och skapa möten mellan generationer.

Mysteriet med staden Foto: Fotografica

13

EWK-museet Centrum för politisk illustrationskonst är initiativtagare till Nordiskt nätverk för politisk il-lustrationskonst som är finansierat av Kulturkontakt Nord. Nätverket ska genom internationella konfe-renser och vandringutställningar medvetandegöra de politiska illustratörernas pågående arbete för ett normkritiskt tänkande, yttrandefrihet, mänskliga rät-tigheter och demokratiska processer.

ForskningUnder året har museet arbetat vidare med projek-tet A Taste of Europe, som stöds av EU:s Kulturpro-gram. Arbetets museum leder projektet och bygger i samarbete med åtta andra museer en utställning om europeisk matproduktion och matkonsumtion. Som grund för utställningen har varje museum do-kumenterat den inhemska produktionen av ett utvalt livsmedel med särskild betydelse för just deras land. Dessutom har konsumenter i varje land intervjuats. Resultatet av dessa nio dokumentationer har sedan samlats på Arbetets museum för att ställas samman till en gemensam utställning. I projektet ingår mu-seer från Slovenien, Ungern, Tjeckien, Finland, Dan-mark, Portugal, Estland och Skottland.

UtställningarSammanlagt har nio utställningar på temat interna-tionellt och interkulturellt utbyte visats under året på Arbetets museum. Som exempel kan nämnas fo-toutställningen Then & Now där åtta sydafrikanska fotografer gav sin bild av Sydafrika under och efter apartheid. I fotoutställningen Albino – i skuggan av solen uppmärksammade fotograf Johan Bävman Tan-zanias albiner och deras utsatta livssituation. Viebäcks fotoskola visade sin årliga utställning från elevernas reportageresor runt om i världen, och fotograf Mar-tin Bogren lät besökaren ta del av några indiska mäns första möte med havet i den finstämda utställningen Ocean.

Den stora internationella satsningen under året har varit utställningen A Taste of Europe. Under hösten har utställningen produceras i nio kopior på Arbetets museum för att kunna visas samtidigt på alla delta-gande museer under våren 2011. Det är första gången

Arbetets museum arbetar på detta sätt, och vi hoppas kunna skapa interaktivitet mellan länderna under vis-ningsperioden.

En annan stor internationell satsning som påbörjats är utställningen Världens mitt finns inte på kartan som Arbetets museum ska producera i samarbete med Sida. Under våren och hösten har dokumentärfilma-ren och författaren Göran Odbratt besökt barnhem i Ryssland, Litauen och Sverige. Han har delat ut ka-meror och låtit barnen dokumentera sin vardag i foto och film. Metodiken sätter barnen i centrum och ger dem möjlighet att berätta sin egen historia. Arbetets museum visar utställningen från april till oktober 2011. Därefter går den på turné i Ryssland.

Under 2010 har EWK-museet och Arbetets museum samarbetat med de syrisk/libanesiska politiska illus-tratörerna Saad Hajo och Sahar Burhan. Fokus för samarbetet har varit att titta på hur censur och tabun har påverkat förutsättningarna för arabiska politiska illustratörer i deras dagliga arbete över de senaste fem-tio åren. Samarbetet utmynnade i utställningen Paus. Arabisk politisk illustrationskonst – igår och idag.

Under 2010 firade Mexiko ett dubbelt jubileum vil-ket föranledde ett samarbete mellan EWK-museet och Mexikos ambassad. I utställningen Posada möter EWK visades bilder av den välkände mexikanske gra-fikern och satirikern José Guadalupe Posada (1852-1913). En turné planeras under 2011 till bland annat Litauen, Lettland och Norge.

Under våren har en sfi-elev med bakgrund i gal-lerivärlden i Kina praktiserat på Arbetets museum. Elevens uppgift var att ta fram ett förslag till en kom-mande utställning om kinesisk politisk illustrations-konst kopplat till de samhällsförändringar som ägt rum i Kina sedan EWK reste i landet. Arbetet har skett i dialog med dagstidningen China Daily.

Arbetets museum har även i år deltagit i det pågående EU-projektet Dream Factories. Projektets vandrings-utställning har visats på Tekniska museet i Oslo under våren.

Internationellt och interkulturellt samarbete och utbyteArbetetsmuseumärsedanfleraårmedlemiföreningenInternationalAssociationofLabourHistoryInstitutions(IALHI)samtideninternationellasammanslutningenförmuseermedsärskiltintresseförarbeteocharbetsliv,Worklab.MuseetharfåttansvarförattfrånsvenskthållarbetaförattgöraWorklabtillendelavdetinternationellamuseinätverketInternationalCouncilofMuseums(ICOM),därmuseetocksåingår.Museetärävenmedlemidetinternationellamuseinätverketförinsamlingsfrågor,CollectingnetsamtICOM-nätverketCOMCOL.

14

PedagogikUnder året har arbetet med A Taste of Europe fort-skridit. I februari genomfördes det andra mötet för de deltagande länderna. Mötet hölls i Skottland och både pedagoger och projektledare deltog för att dis-kutera bland annat interaktivitet i den gemensamma utställningen och hur vi ska få skolor engagerade i projektet. Inom projektet Inter(publika)aktiviteter: Nordiskt samarbete för museipedagogisk metodutveck-ling anordnade Arbetets museum ett möte i april. Pedagogerna från de nordiska länderna som deltar i A Taste of Europe hade möjlighet att arbeta vidare med det som kommit fram under mötet i Skottland. Resultatet vidareförmedlades till pedagogerna i de övriga länderna. Via ett redan utvecklat nätverk för skolorna i Europa, eTwinning, kontaktades lärare från Norrköping för möjliggöra samarbete. Resultatet blev fyra lärare från högstadiet och gymnasiet som var intresserade av att få en introduktion i början av höst-terminen. Tanken är att de andra länderna ska göra på samma sätt och att vi sedan ska kunna koppla ihop skolor i Europa.

ProgramI anslutning till utställningen Then & Now anordnades två program. Föreläsningen Sydafrika – bakom rubriker-na hölls i samarbete med Södra Afrika-föreningen i Öst-ergötland, och vid ett annat tillfälle sjöng kören Motvalls sånger från södra Afrika.

Henning Melber från Dag Hammarskjöld Founda-tion gästade museet under våren och pratade under rubriken The Limits to Liberation: Anti-Colonial Mo-vements as governments.

Professor Raouf Karray från Sfax-universitetet i Tu-nisien gästade museet i samband med vernissagen av utställningen Paus. Arabisk politisk illustrationskonst – igår och idag. Han höll även en föreläsning under rubriken Censur och tabun i arabärlden.

Arbetets museum höll som vanligt i värdskapet för Rättvis Julmarknad i slutet av november. Ett tjugotal organisationer deltog, där många arbetar internatio-nellt med utvecklingsfrågor.

Arbetets museum har under året arbetat mycket med-vetet med att integrera jämställdhets- och mång-faldsperspektiv i de utställningar vi själva produce-rat. Dessa fokus har också varit viktiga i de externa utställningar vi valt att visa. Barn och ungdomars perspektiv har fått ta stor plats inom utställningar, pedagogik och program under året. Vår medverkan i Temagruppen integration i arbetslivet har givit oss ytterligare kompetens inom etnicitetsfrågor och också

bidragit till nya nätverk inom området. I EWK-mu-seet har flera internationella samarbeten pågått under året samtidigt som vi har koordinerat EU-projektet A Taste of Europe. Denna ökade andel internationella samarbeten har bland annat resulterat i att museet blivit inbjudet att delta i andra EU-projekt. Vi har också höjt vår interna kompetens att driva interna-tionella projekt.

Analys Övergripande verksamhet

A Taste of Europe. Arbetets museum bygger och skickar ut åtta utställningar till Europa. Foto: Arbetets museum

15

Museiverksamhet mål 1

UtställningarBarnfamiljen var en av våra målgrupper för utställ-ningen Mysteriet med staden – hjälp Lasse och Maja att hitta de kidnappade kommunalarbetarna. Genom att förlägga berättelserna till staden Valleby, som är be-kant för många barn genom böckerna om LasseMajas detektivbyrå, ville vi väcka intresse för staden och de som arbetar där. Vi tog fasta på berättargreppet i böcker för att barnen skulle känna igen sig.

EU-projektet A Taste of Europe och det nordiska pro-jektet Inter(publika)aktiviteter riktar sig framförallt till 14–18-åringar. Tanken är att elever ska kunna bidra med material till utställningen både innan och under visningsperioden. Inom det nordiska projektet har pe-dagogerna på respektive museum skapat kontakter med skolor för att få elever att delta. Vidare har de nordiska pedagogerna tagit fram interaktiva inslag och förmed-lingsmetoder i syfte att forma utställningen så att den så bra som möjligt passar målgruppen ung publik. De nordiska pedagogerna har förmedlat sina kunskaper och erfarenheter till övriga länder inom projektet.

I projektet Kris och vision Norrköping, vänder sig Ar-betets museum till 13–19-åringar. Vi har under året arbetat med att knyta kontakter med pedagoger inom skolan och Kulturskolan för att nå ut till eleverna. Vi vill att deras bild av Norrköping ska komma fram i utställningen. Hur är det att vara ung i Norrköping idag? Hur drömmer man om att det ska vara? Målet är att väcka nyfikenhet för utställningens frågor, få eleverna att upptäcka utställningen på egen hand och lösa uppgifter som man sedan kan arbeta vidare med i skolan. Genom workshops under våren 2011 kommer vi att samla in berättelser från ungdomar som sedan blir en del av utställningen.

Pedagogik Under vårterminen visades utställningen Spelar roll som är producerad av Forum för levande historia. Den handlar om åskådarrollen och diskuterar var och ens möjlighet att ingripa och påverka i olika situationer. Ut-ställningen utgår från ett antal historiska händelser och diskuterar relationer mellan offer, förövare och åskådare. Arbetets museum fick fint stöd från Forum för levande historia att utbilda museets personal och skolpersonal inom regionen. Förutom dialogvisning med eleverna erbjöd Arbetets museum en workshop där exempel från idag och i vår vardag lyftes fram. Gensvaret från lärare och elever var otroligt stort. Nästan alla lärare stannade kvar efter visningarna för att tacka för bra besök eller för att diskutera vidare. Resultatet blev 210 visningar med 4 180 elever.

Museets pedagoger fick under våren ett specialuppdrag från en gymnasieskola och dess individuella program. Lärarna ville att eleverna skulle få göra något kul som samtidigt stärkte elevernas självförtroende. Resultatet blev en kort visning i EWK-museet där eleverna fick höra berättelsen om en vanlig, busig och lite skoltrött kille och hans väg till New York Times. Därefter fick eleverna och lärarna arbeta tillsammans med en ska-pande uppgift i museets kreativa verkstad. När eleverna fick berätta för varandra om sin uppgift och om hur de kände sig, var det med så stor inlevelse att det verkligen berörde gruppen. Detta tillfälle stärkte vår tan ke om hur vi kan arbeta med EWK-museet riktad mot ungdo-mar i framtiden. Under hösten togs ett visningskoncept fram för högstadie- och gymnasieskolor. Museets peda-gog genomförde ett antal testvisningar på en pilotklass.

För barnfamiljer som gick på egen hand i Mysteriet med staden hade ett deckarspår med tillhörande deckarkort

Ökadtillgänglighettillmuseet.

Återrapportering

Arbetets museum ska redovisa • denverksamhetsomavserellersvararmotdenungapublikens behovsamtinsatserförattökaandelenungpublik. • deåtgärdersomvidtagitsförattökatillgänglighetenförpersoner med funktionsnedsättning. • antalbesökaremedfördelningpåbl.a.ålder,kön, utbildningsbakgrund,geografiskhemvistsamtantalskolbesök.

Ung publikIdetstrategiarbetesomArbetetsmuseumgenomförtidentifierarvibarnfamiljensommuseetshögstprioriterademålgrupp.Genombarnfamiljennårviblandannatmänniskorsomintevanligtvisbesökerkulturinstitutionerna.

Antal skolvisningar

Antal övriga guidade visningar

2010 395 270

2009 361 234

2008 484 227

2007 334 239

16

tagits fram. Museets pedagoger erbjöd anpassade vis-ningar och workshops för olika åldrar. Resultatet blev 75 visningar för 1 340 barn.

I anslutning till A Taste of Europe har ett samarbete inletts med Agenda 21 för att nå yngre barn. Utställningen tar upp frågor om hur miljön påverkas av hur vi äter och producerar mat. En förhoppning är att kunna hitta en gemensam koppling till miljöspanarna och SMART-skolorna i Norrköping. Miljöspanarna vänder sig till barn mellan 4–9 år. Barnen får olika uppdrag, som handlar om miljö och miljömedvetenhet. Varje termin löser de uppdraget tillsammans med sina kompisar och personalen på skolan/förskolan. SMART-skolor är ett antal av Norrköpings skolor som börjat arbeta efter SMART mat-modellen. Att äta SMART innebär att man äter på ett sätt som är bra för både ens egen hälsa och för miljön.

Under året har vi haft verksamhet under lov och helger. Sportlovet bjöd på Karikatyrverkstad, där vi utgick från EWK:s sätt att förmedla omvärlden. Vi hade 394 barn och vuxna som deltog under fem dagar. Påsklovet innebar Byggverkstad, där vi utgick från utställningen Mysteriet med staden, med 211 besökare under fyra dagar. Under höstlovet erbjöd vi instrumentverkstad i samband med utställningen Hagström 4-Ever. Resultatet var 425 besökare under 5 dagar.

I vår helgverkstad som är öppen lördagar och söndagar har det varit 1 975 besökare. Årets upplaga av Som-marfabriken drog 2 010 besökare, vilket är en ökning

jämfört med förra året.

För att synliggöra museets pedagogiska verksamhet deltog Sommarfabriken med en aktivitet under Augusti-festen i Norrköping. I en av stadens parker hade museet skaparverkstad för barn och vuxna.

Museet har under året valt att satsa på att öka antalet dramatiserade visningar. Under året genomfördes 43 dramatiserade visningar. En nyhet är att vi har erbjudit annonserade dramavisningar för allmänheten i samar-bete med Café Strykjärnet som finns på museet.

Under Kulturnatten den 25 september marknads-fördes de dramatiserade visningarna genom en man-nekänguppvisning där karaktärerna i dramavisningarna visades upp.

ProgramVid firandet av Internationella kvinnodagen 8 mars ändrades upplägget för att locka en yngre publik. Med ett ”festival-upplägg” med livemusik, teater, discjockeys och stå-upp fick vi andra grupper att delta i firandet och breddade även programmet.

Vid invigningen av Mysteriet med staden vände vi oss till barn och vuxna. Fackförbundet Kommunal bjöd på korv med bröd och Clownen Manne uppträdde.

Riksdagsmannen Gustav Fridolin gästade museet under hösten för att tala under rubriken Ungdomsarbete utan rättigheter?.

Föreställning med Clownen Manne vid invigningen av Mysteriet med staden. Foto. Fotografica

17

Under våren har museet deltagit i ABM-Centrums konferenser och nätverksmöten inför arbetet med underlag till utformandet av nationella strategier för digitalisering, som de centrala institutionerna fått i uppdrag att lämna till Kulturdepartementet. Under hösten har museets forskningschef medverkat i en expertgrupp för digitaliseringsstrategier på Nordiska museet, samt följt ABM-Centrums fortsatta nätverk för digitaliseringsfrågor. Nätverken har varit ett stöd i arbetet med att utveckla museets sätt att samla in, bevara och tillgängliggöra sitt arkivmaterial. I arbetet med museets nya hemsida planeras exempelvis att besökare ska kunna läsa och lyssna på vissa delar av

museets arkivmaterial, samt kunna lämna sin berättelse direkt på hemsidan.

Under året har vi fortsatt att beskriva samlingarna på hemsidan och rapportera in nya insamlings- och do-kumentationsprojekt till SAMDOK:s databas. Vi har även påbörjat arbetet med att registrera samlingarna i Nationell Arkivdatabas (NAD) samt att förbereda registrering av museets bibliotekssamling i Libris.

Vi fortsätter att ställa ut verk ur EWK-museets arkiv-samling i EWK-galleriet. Arbete har påbörjats för att även göra samlingen tillgänglig på internet.

Ett flertal anställda från museet åkte på en halvdags-utbildning kring enkelt avhjälpa hinder. Det var bland annat Boverket och Handisam som stod bakom programmet. Vi fick bra verktyg för att identifiera och åtgärda enkla hinder på museet. Tillsammans med vårt fastighetsbolag och en representant från De handikappades Riksförbund gjorde vi en genomgång av museet som resulterade i en handlingsplan för året. Vi har numera integrerat tillgänglighetsarbetet i den årliga skyddsronden på museet.

Arbetets museum har under året medvetet arbetat för att öka antalet besök av arrangerade bussresor. Flera arrangörer har uttryckt att de väljer Arbetets museum som ett besöksmål för att det är tillgängligt, både när det gäller den fysiska miljön och bemötandet. För bland annat synskadade och strokedrabbade har museets pedagoger gjort ett flertal visningar i EWK-museet och utställningen Industriland – när Sverige blev modernt.

Museets pedagoger har arbetat med att kvalitetssäkra de visningar som genomförs av extrapersonal. Målet är att ta vara på de kunskaper och erfarenheter som varje extravisare har för att lättare kunna anlita extrapersonal utefter kundens önskemål och behov.

Arbetets museum har under året inlett ett samarbete med ABF. Museet har fått i uppdrag att till ABF:s 100-årsjubileum producera en vandringsutställning med mycket högt uppsatta mål om tillgänglighet. Tillsammans med ABF ska vi producera den första

helt tillgängliga vandringsutställningen i Sverige. En referensgrupp bestående av personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska fungera som bollplank under processen. Utställningen ska visas på Arbetets museum under 2011 och går därefter på turné. En förhoppning är att den metodutveckling som sker i projektet kan spridas till andra museer genom semina-rier och/eller publikationer. Projektledaren från museet och representant från ABF har deltagit i Vasamuseets slutseminarium, Fler ombord, där man förmedlade erfarenheter från det fleråriga tillgänglighetsprojektet Alla ombord.

I samband med arbetet med Mysteriet med staden har kontakter tagits med särskolan eftersom vi sett att den-na utställning passar deras behov särskilt väl. Grupper från särskolan har både deltagit i visningar och tagit del av utställningen på egen hand. Pedagogerna har även arbetat vidare med några av grupperna som kommer att delta i workshops för Kris och vision Norrköping.

I arbetet med att ta fram ett visningskoncept för EWK-museet har museets pedagoger arbetat med en pilotklass från gymnasiesärskolans Hotell- och restaurangutbildning. Genom att redan i försökssta-diet arbeta med elever med funktionsnedsättningar, har pedagogerna kunnat testa olika arbetsmetoder som kan fungera för flera grupper med personer med funktionsnedsättningar.

Åtgärder som har vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Ökad tillgänglighet till samlingarna

18

Var kommer besökarna ifrån? Norrköping Övr. E-län Övr. Sv Utland 2008 53% 17% 25% 5% 2009 47% 11% 37% 5% 2010 51% 13% 32% 4%

Åldersfördelning -20 år 21-40 år 41-60 år 61 år- 2008 14% 27% 31% 28% -18 år 19-39 år 40-59 år 60 år- 2009 4% 33% 31% 32% 2010 6% 36% 29% 29%

Könsfördelning Kvinnor Män 2008 57% 43% 2009 57% 43% 2010 57 43%

Sammanlagt har 1 221 besökare svarat på publikenkäten som delats ut 15 gånger jämt fördelat över året.

Besökare Arbetets museum verkar nationellt och har i uppdrag att nå besökare i hela landet. Målsättningen för 2010 var 200 000 besök. Besöksantalet blev 218 221.

Kommentar: I diagrammet finns inte besök till museets vandringsutställningar redovisade.

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0År 2009218 252

Utbildning Folk-/ Real-/ Gymn./ Univ./ grundsk. folkh.sk yrkessk. högsk. 2008 14% 6% 27% 53% 2009 13% 7% 24% 56% 2010 10% 7% 27% 56%

Kommentar: Enkäten har inte delats ut till skolklasser vilket gör åldersfördelningen något missvisande i redovisningen. Vi har anpassat ålderskategorierna 2010 för att kunna fullfölja rapporteringen till Statens kulturråd.

Kommentar: I ovanstående diagram finns inte besök till museets vandringsutställningar redovisade.

År 2010218 221

År 2008203 116

43%män

57%kvinnor

7%Real-/folkhögskola

27%Gymnasie/yrkesskola

10%Folk-/grundskola

56%Universitet/högskola

6%– 18 år

29%40–59 år

29%60 år –

36%19–39 år

4%Utland

51%Norrköping

13%Övr. E-län

32%Övr. Sverige

19

Museiverksamhet mål 2

Museet arbetar aktivt både med samverkan för att knyta kompetens till enskilda projekt, och med strategisk samverkan i olika nätverk för att skapa kontakter och samarbeten på lång sikt.

Museets forskningsråd, Rådet för yrkeshistorisk forsk-ning, med disputerade ledamöter från Uppsala universi-tet, Kungliga Tekniska högskolan, Göteborgs universitet, Lunds universitet samt arkiv och museer, har under året förstärkts med forskare från Stockholms universitet och Linköpings universitet. Rådet har arbetat nära museet som vetenskaplig referensgrupp i planeringen av projekt och anordnandet av seminarier. Den 17–18 november arrangerade rådet och museet forskarkonferensen Rum för arbete. Konferensen stöddes av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).

Museet har i samband med det EU-finansierade pro-jektet A Taste of Europe inlett ett referensgruppsarbete med ett nationellt nätverk av matforskare. Ett möte har hållits med stöd av Formas.

Inom ramen för utställningen Smal – om snygghet, makt, ansvar och lidande har en student från Linköpings universitet och en student från Stockholms universitet skrivit uppsatser. Ytterligare en student från Kultur samhälle mediegestaltning vid Linköpings universitet har producerat en radioserie om projektet. Uppsatserna och andra texter skrivna av forskare och ungdomsledare, rörande teori och metod och praktisk erfarenhet av projektet har, tack vare stöd från Allmänna arvsfonden, publicerats i en skrift.

Under året har vi arbetat med första fasen i projektet Make it Work. I samarbete med forskare på Stressforsk-ningsinstitutet vid Stockholms universitet och Karolin-ska institutet, bygger museet en utställning om faktorer som ökar välbefinnandet på arbetsplatser. Projektet syftar till att förmedla forskning och stöds av AFA Försäkrings program Från ord till handling.

Det positiva praktiksamarbetet med Södertörns hög-skola har fortsatt under året med en mastersstudent i etnologi, som praktiserade under hösten. Som ett led i

strategiskt nätverkande är museets forskningschef leda-mot i styrelsen för Filosofiska Fakulteten vid Linköpings universitet samt i TAM-Arkivs forskningsråd.

Forskningschefen har under våren hållit seminarium på Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö högskola, och med denna avdelning även planerat framtida samarbete med kommande konferenser. Mu-seets forskningschef har även föreläst på Linköpings universitet.

Vi har fortsatt vårt samarbete med Linköpings uni-versitet. Femton studenter från Kultur samhälle med-iegestaltning vid Linköpings universitet fick ta del av föreläsningen Talar en utställning för sig själv? och 25 studenter från Turismlinjen fick pröva på och lära sig hur man kan levandegöra miljöer och utställningar. Linköpings universitet har vid några tillfällen bokat vis-ningar som ett inslag i sina kurser. Museets pedagog har tillsammans med kursansvarige på Samhälls- och Kul-turanalys planerat och genomfört ett besök i samband

Ökadkunskapomdetområdesommuseetverkarinom,bl.a.genomforskningochsamverkanmeduniversitet och högskolor. Återrapportering • Arbetetsmuseumskallredovisamåluppfyllelsesamtgöraenanalysavresultatetisyfteattutveckla verksamheten.

Universitet, högskolor och skolor

PAUS. Arabisk politisk illustrationskonst - igår och idag Illustration: Saad Hajo

20

med kursen Arbete, livsvillkor och konsumtion. Vidare har visningar genomförts för en mastersutbildning där studenterna kom från olika delar av världen. De läste en kurs om den nordiska modellen och då passade det bra att utgå från utställningen Åtvidaberg – den svenska modellen för att förmedla detta.

Museet har haft kontakt med två studenter från Stock-holms universitet, en student från museipedagogut-bildningen och en från konstpedagogutbildningen. Samarbetena har inneburit att museets dramavisningar som metod har studerats, och museets pedagoger har varit respondenter i en undersökning om vuxenpeda-gogik på museet.

Programverksamheten har fortsatt samarbetet med studentföreningen Spotlight. Föreningen är knuten till utbildningen Samhälls- och Kulturanalys vid Linköpings universitet och ordnar föreläsningar på teman som är tänkta att komplettera utbildningen. Verksamheten erhåller också ekonomiskt stöd från Folkuniversitetet i de fall föreläsare har akademisk examen.

I anslutning till utställningen Mysteriet med staden anordnades en föreläsning om Kommunals historia med historikerna Ylva Waldemarson och Lars Ekdahl.

Tillsammans med Marieborgs Folkhögskola planerar museet att skapa en folkhögskolekurs med namnet Att teckna politiskt. Förberedelsearbetet har pågått under året och hoppningen är att en pilotkurs ska kunna ges under 2011.

EWK-museet och avdelningen Konstvetenskap och visuell kommunikation vid Linköpings universitet samarbetar i flera olika sammanhang. I ett samarrang-emang hölls en föreläsning av professor Raouf Karray från Tunisien. Visningar hölls för Grafisk Design och Kommunikation årskurs 1, och för årskurs 3 hölls ett fördjupande seminarium knutet till utställningen Paus. Arabisk politisk illustrationskonst - igår och idag. Utställ-ningen var ämne för kursens examination. Konstveten-skap och visuell kommunikation är även verksamma i EWK-museets referensgrupp. Utbildningen Kultur Samhälle Mediegestaltning vid Linköpings universitet och EWK-museet anordnade gemensamma visningar och workshops för elever vid sfi.

Med utgångspunkt i dokumentationen inför utställ-ningen Mötesplats: Röster om amning har rapporten En väldigt skör tråd – BVC-sjuksköterskans uppfattning av sitt arbete med amning skrivits av Anna Österberg, specialistsjuksköterska inom distriktssjukvård samt inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar och internationellt certifierad amningsrådgivare, IBCLC.

Mötesplats: Röster om amning Foto: Miguel Muñoz Rubilar

21

Under våren visades utställningen Varsel – människor-na bakom rubrikerna i samarbete med Norrköpings Stadsmuseum och utomhusgalleriet BadaVatten. Utställningen byggde på intervjuer med människor som blivit varslade och som berättade hur de upp-levde situationen vid tiden för varslet och sex måna-der därefter. Museets intervjuer var delar av ett större dokumentations- och utställningsprojekt som leddes av Virserums konsthall med åtta deltagande museer över hela landet.

Arbetets museum producerar tillsammans med Norr-köpings stadsmuseum utställningen, Kris och Vision Norrköping. Målgruppen är elever i grundskolan och gymnasiet.

Museets pedagoger deltog i ett heldagsseminarium om sociala medier som Föreningen för pedagogisk utveckling i svenska museer (FUISM) erbjöd under sitt vårmöte.

Museets forskningschef har deltagit i två seminarier om genus och etnicitet; Gör museer skillnad? Ett se-minarium om museer, genus och etnicitet, på Världs-kulturmuseet i Göteborg, och Migration som minne, berättelse och kulturarv på Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Museets utställningschef är ordförande i den ideella föreningen Forum för utställare. I samarbete med Fo-rum för utställare och Nordiska museet arrangerades seminariet Museer som beställare som lockade ett 50-tal deltagare. Samtalen fokuserade på hur museer be-höver utveckla sin beställarkompetens i takt med att alltfler externa tjänster köps in i samband med bland annat utställningsproduktioner. Under hösten åkte förmedlingsavdelningen på en tvådagarskonferens om teknik i utställningar, Du sköna nya utställnings-värld, som arrangerades av Forum för utställare och FUISM.

Andra museerArbetetsmuseumingåriettflertalnationellaochinternationellasamarbetsorganinommuseivärlden,tillexem-pelCentralmuseernassamarbetsråd,Östgötamuseikollegium,ArbetslivsmuseernasSamarbetsråd(ArbetSam),Industrihistorisktforumsarbetsutskott,Svenskaindustriminnesföreningen,RiksförbundetSverigesMuseer,Mu-seiadministrativaföreningen,NätverketStiftelseekonomerna,Föreningenförpedagogiskutvecklingisvenskamuseer(FUISM),FolkrörelsernasArkivförbund,Samarbetsgruppenförindustrisamhälletskulturarv,TAM-Arkivsforskningsråd,SamdokpoolernaSamhälleochpolitikrespektiveTillverkningochtjänster,Föreningenförgenus-frågorimuseerna,Ettnationelltnätverkförfotografimeddokumentärinriktning,internationellamuseinät-verketCollectingnet,ICOM-nätverketCOMCOL,InternationalAssociationofLabourHistoryInstitutions(IALHA),InternationalAssociationofLabourMuseums(Worklab)samtInternationalCouncilofMuseums(ICOM).

Mannekänguppvisning i Industriland, Kulturnatten 2010 Foto: Miguel Muñoz Rubilar

22

Museet har under våren samarbetat med Brukskultur i Åtvidaberg för att ta fram material till utställningen Åtvidaberg – den svenska modellen som invigdes i sep-tember 2010.

I projektet Mötesplats: Röster om amning har en extern referensgrupp varit ett stort stöd för produktionen. Gruppen representerades av forskare från Karolinska universitetssjukhuset, etnologer från Mångkulturellt Centrum i Botkyrka, sociologer, rådgivare inom den ideella föreningen Amningshjälpen, initiativtagare till pappagrupper, ansvariga inom landsting, Vårdför-bundet och Svensk sjuksköterskeförening. I anslut-ning till utställningen anordnades också ett seminari-um för vårdpersonal. Den film som producerades till utställningen skapade intresse ute på olika vårdenhe-ter och har därför använts som utbildningsmaterial.

Arbetets museum har under våren inlett ett samarbete med Sida i syfte att skapa en utställning som skildrar barnhemsbarns möjligheter i Ryssland, Litauen och Sverige.

Utställningen Mysteriet med staden är producerad i samarbete med fackförbundet Kommunal med an-ledning av förbundets 100-årsjubileum under 2010.

I samarbete med KF, LO och TCO delade Arbetets museum för tionde året i rad ut dokumentärfotopri-ser. Prisutdelningen ägde rum vid ett fotoseminarium på Arbetets museum i november. Tre pristagare fick dela på 60 000 kronor för sina insatser inom områ-det den dokumentära bilden. Årets pristagare var Jo-han Bävman, Lisa Thanner och Thomas Wågström. I samband med prisutdelningen hade Nätverket för dokumentärfotografi ett möte på Arbetets museum för att diskutera framtida satsningar. Ett nätverk som Arbetets museum har initierat och varit med att starta.

Under hösten har vi fört diskussioner med Folkuni-versitetet om hur vi kan utveckla samarbetet kring museets Kreativa verkstad. Vi har formulerat ett ge-mensamt dokument för verksamhetens innehåll och mål. Vi har även diskuterat samverkan vad gäller fort-bildning för en fortsatt bra kvalitet samt möjlighet till utveckling för våra pedagoger i verkstan.

Samverkan i nätverk och med olika aktörer inom spe-cialkompetensområden är en förutsättning för muse-ets verksamhet. Under året har vi sökt och etablerat nya samarbeten och kontakter som resulterat i ett utvidgat nätverk bland landets universitet och hög-skolor. Ett exempel är projektet Make it Work där vi arbetar tillsammans med forskare från Karolinska in-stitutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Denna utvidgning av museets kontaktnät är mycket värdefull och är ett steg i riktning mot att i högre grad använda utställningsmediet för att sprida forskningsresultat. Vår ambition är att fortsätta att samarbeta med forskarvärlden på detta sätt.

Vi märker också ett ökat intresse från universitet och högskolor att använda våra utställningar i undervis-ningssyfte. Via EWK-museet har vi redan etablerat kontakt med universitetsutbildningar inom konst-vetenskap och grafisk design. Vi ser möjligheter att utvidga samarbetet med utbildningsväsendet och koppla till annan utställningsverksamhet på museet, men det kräver koncept som sträcker sig över lång tid. Museet kommer därför att lägga stor vikt vid att skapa långsiktiga projekt framöver.

Övriga institutioner och aktörer

Analys Mål 2Åtvidaberg – den svenska modellen Foto: Miguel Muñoz Rubilar

23

Museiverksamhet mål 3

I syfte att dokumentera industrisamhällets historia och kulturarv genomför museet insamlingar och dokumentationsprojekt som belyser människors hela livssituation; arbete, vardag, idéer och praktik, ur såväl samtida som historiska perspektiv.

Under året har museet arbetat vidare med minnesinsamlingen Hushållsarbete och vardagsliv under 1950- och 1960-talen. Insamlingen sker i anslutning till utställningen Industriland – när Sverige blev modernt. Projektet syftar till att samla in berättelser och samtidigt utveckla metoder för insamlandet. Vi har låtit människor själva skriva ner sina berättelser utifrån ett upprop, genomfört enskilda intervjuer och skrivarcirklar i utställningen Industriland. Uppropet har hittills fått ca 200 svar. Vi har gjort 10 intervjuer och hittills har 14 personer följt de skrivarcirklar som arrangerats på museet. I syfte att nå dem som hellre berättar muntligt har museet tillsammans med ABF även arrangerat en berättarcirkel, som resulterat i ytterligare åtta minnesberättelser.

Museet har också i samarbete med Norrköpings stadsmuseum genomfört ett antal intervjuer med personer som varslats. Intervjuerna ingår i projektet Varsel som drivits av Virserums konsthall tillsammans med åtta museer runt om i landet. Intervjuerna utgjorde underlag till utställningen Varsel – människorna bakom rubrikerna som visades under våren.

Forskningsavdelningen har under året arbetat med en omfattande dokumentation om livet i Åtvidaberg och arbetet på Facit, ortens dominerande företag under 1930-1960-talen. Genom intervjuer undersöktes tiden då Facit blomstrade och växte till en världsomspännande koncern, och hur livet tedde sig för ortens invånare då företaget gick sämre under senare delen av 1960-talet och slutligen köptes upp i början av 1970-talet. Dessutom har vi intervjuat människor om livet i dagens Åtvidaberg och hur man ser på framtiden. Resultatet presenteras i utställningen Åtvidaberg – den svenska modellen som invigdes i september. Den är en del av den större utställningen Industriland – när Sverige

blev modernt och syftar till att visa hur tidstypiska utvecklingslinjer och ideal för företag och arbete tog sig uttryck i ett konkret exempel.

Museet har även gjort ett antal intervjuer med föräldrar och vårdpersonal om erfarenheter av amning kopplade till yrkesliv, vardag, rådgivning, normer och ideal. Intervjuerna låg till grund för utställningen Mötesplats: Röster om amning. Projektet genomfördes tack vare stöd från Föreningen Mjölkdroppen i Stockholm, Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening och Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. Dokumentationen resulterade även i en skriftlig rapport som finns tillgänglig på museets hemsida.

Under året har vi även avslutat arbetet med att dokumentera verksamheten vid ett antal mindre, mellanstora och större mjölkgårdar och mejerier.

Arbetets museum ska dokumentera industrisamhällets historia. Åtgärder ska vidtas för att stärka samarbetet med och stödet till arbetslivsmuseer.

Återrapportering

Arbetetsmuseumskallredovisamåluppfyllelsesamtgöraenanalysavresultatetisyfteattutvecklaverksamheten.

Dokumentera industrisamhällets historia

Industriland – när Sverige blev modernt Foto: Fotografica

24

Rapport från konferensen Arbete, livsval och ideal. Arbetets museum 12–13 november 2009. Nätpublikation på museets hemsida.

Arbetsamma museer. Museiguide 2010. Norrköping: ArbetSam och Arbetets museum.

Röster om amning: Rapport från ett dokumentationsprojekt. Arbetets museum, 2010. Nätpublikation på museets hemsida.

Smal – snygghet, makt, ansvar och lidande. Rapport från ett utställningsprojekt – metod, teori och praktik. Arbetets museums skriftserie 5, 2010.

Synliggörande genom priset Årets ArbetslivsmuseumFör att stödja och synliggöra det stora arbete som arbetslivsmuseerna utför tog Arbetets museum initiativ till att tillsammans med Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd (ArbetSam), Statens Försvarshistoriska museer (SFHM) och Sveriges Järnvägsmuseum instifta priset Årets Arbetslivsmuseum. På detta sätt ville vi göra begreppet arbetslivsmuseum mer känt och på samma gång visa på goda exempel. Det blev också ett tillfälle att belöna människor som lägger ner mycket av sin tid och sitt engagemang på vårt gemensamma kulturarv. Den värdiga vinnaren blev Skebobruks Museum i Roslagen. Skebobruks Museum har en god förankring i bygden och man har de senaste åren genomfört spännande pedagogiska satsningar som imponerar. Inte minst den Skrotskulptur-tävling där alla grundskoleelever i Norrtälje kommun bjöds in att skapa på temat Min hembygds historia. Skebobruks Museum visar exempel på ett gott museihantverk. Föreningens styrelse har en jämn fördelning av män

och kvinnor, och föreningen arbetar aktivt för att även kvinnors arbete skall synliggöras.

Synliggörande genom utställningarEn annan metod att synliggöra arbetslivsmuseerna är att på Arbetets museums entréplan visa utställningar som berättar om arbetslivsmuseer och deras verksamhet. I utställningen Flygande kulturarv har vi lyft fram det stora ideella engagemang som finns i flygmuseerna. Till utställningen producerades en film om ideellt engagemang på flygmuseerna. Filmen lades ut på YouTube och har där setts 995 gånger. (2010-12-06). Delar av utställningen har sedan övertagits av Svedinos Bil-och Flygmuseum i Halland.

Utställningen Där sand blir glas handlade om arbetet i en glashytta. Med anledning av att Reijmyre glasbruk firade 200-årsjubileum fick Arbetets museum en förfrågan om utställningssamarbete. Arbetet i hyttan dokumenterades i bilder, kortare intervjuer och film. Vid vernissagen medverkade den f d hyttmästaren Thord Höglander och berättade om arbetet i hyttan.

Samarbete med och stöd till arbetslivsmuseer

Dokumentationen ska utgöra grund för den svenska utställningen om mjölk inom ramen för museets internationella projekt A Taste of Europe.

Som ett led i att utveckla det digitala insamlandet, bevarandet och tillgängliggörandet planerar vi en permanent insamling på webben, där människor ska kunna lämna yrkesminnen och berättelser om arbete och vardagsliv, direkt på vår hemsida. Vi hoppas att detta ska kunna lanseras i början av 2011.

ProgramFlera programpunkter har arrangerats under året med en mer eller mindre direkt koppling till industrisamhället, bland annat föreläsningar om Kommunals historia, stadsplanering och musikinstrumenttillverkaren Hagström.

Publikationer

Omslag till publikationen om utställningen SMAL

25

Utställningen har producerats i samarbete med Glasmuseet i Rejmyre.

Den tredje utställningen, Hagström 4-ever, berättade i text, bild och film om företagets historia och hur det var att jobba på fabriken i Älvdalen. I utställningen visades en unik samling av dragspel, basgitarrer och elgitarrer. Många kända artister som Elvis Presley, Jimi Hendrix och Frank Zappa valde att spela på Hagströminstrument. Idag är gitarrfabriken ombyggd till ICA-affär och i dragspelsverkstaden finns Porfyr- och Hagströmmuseet i Älvdalen, som varit samarbetspartner i denna utställning.

Museimässa och informationFör tredje året i rad anordnades museimässan Maskinnostalgi där arbetslivsmuseer bjuds in till Norrköping för att visa upp sin verksamhet. Nytt för i år var att vi expanderade utställningsområdet till det dubbla. Detta gjordes i samarbete med Norrköpings veteranbilklubb. Ett femtontal arbetslivsmuseer och ideella föreningar visade upp sin verksamhet. Under Maskinnostalgin gav Medborgarskolans ungdomsgrupper dansuppvisningar på olika teman bland utställda föremål, till exempel dansinslaget ”Dansa med bilar”.

Den 6–7 februari arrangerade Arbetets museum en tåghelg i samarbete med Modul Syd som är en intressesammanslutning som vill sprida byggandet av modelljärnvägsmoduler. Syftet var att lyfta fram järnvägshobbyn som lever nära de ideella föreningar som arbetar med bevarandet av järnvägshistoria. En femtio meter lång modelljärnväg byggdes i Laxholmskällaren och sedan körde tågen hela helgen. Under arrangemanget gjordes en kort film som sedan lagts ut på YouTube. Filmen har setts 1 750 gånger (2010-12-06).

Databasen över arbetslivsmuseer webpubliceras på www.arbetslivsmuseer.se. Här finns möjlighet att söka information om 1 402 arbetslivsmuseer. Databasen har haft 1 440 besökare (2010-12-06) som i genomsnitt stannat tre minuter på sidan. 80 % av trafiken består av direkttrafik, det vill säga att man skriver in adressen i adressfältet. Förutom direkttrafik är de vanligaste sökorden för att hamna på sidan” arbetslivsmuseer ” eller ”arbetslivsmuseum”.

Under året har sexton Nyhetsbrev för arbetslivsmuseer skickats ut till cirka 850 mottagare. Genom nyhetsbreven kan de verksamma hålla sig uppdaterade om vad som händer på arbetslivsmuseer i Sverige.

Skebobruks museum blev årets Arbetslivsmuseum 2010 Foto: Arbetets museum

26

Årets satsning på dokumentationsverksamhet har präglats av flera större projekt, som rapporterats i publikationer samt integrerats i utställningsverksamheten. Detta har inneburit att vi fört ihop museets verksamhetsgrenar på ett fruktbart sätt, vilket skapat mervärden i form av avdelningsöverskridande kunskapsuppbyggnad, fördjupning till utställningar och bredare kunskaps-spridning genom att kombinera rapporter och utställningar. Även arbetet med att öka intresset att bidra till insamlingar och att utveckla metoder för att nå nya grupper, har varit lyckat. Satsningen med skrivar- och berättarcirklar har inneburit att vi nått personer vi annars inte skulle nå, vilket också breddar vår samling.

Utdelningen av utmärkelsen Årets arbetslivsmuseum fick stor uppmärksamhet i medierna, vilket innebar en ökad synlighet – och uppmuntran – för denna del av museisektorn. Antalet kurser för arbetslivsmuseerna ökades under året, vilket gjorde det svårare att hinna med marknadsföringen. Trots detta har deltagandet varit stort på de kurser som gavs under året. Genom medverkan i två internationella konferenser fick vi nya internationella kontakter inom arbetslivsmuseiområdet, inte minst i England som har en liknande organisation för brittiska arbetslivsmuseer. Konferenserna bidrog med värdefull kunskap om hur vi kan utveckla vårt arbete här hemma och, framförallt har de inneburit goda kontakter för framtida samarbeten och projekt.

Stor satsning på kursverksamhetUnder verksamhetsåret har Arbetets museum i samarbete med Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd satsat mycket på kursverksamhet. Vi har genomfört en kurs i museijuridik, tre kurser i ramsågning, en kurs i systematiskt brandskydd, tre kurser i utställningsbyggande och en söka pengar-konferens.

Nätverksbyggande och samarbeteRiksantikvarieämbetet fördelar ett årligt projektbidrag till arbetslivsmuseer och Statens Maritima Museer fördelar ett årligt stöd till fartygsbevarande. Museets arbetslivsintendent deltar i bedömning av ansökningarna till dessa två bidragsgivare. Arbetets museum har under de senaste åren skapat ett nätverk mellan arbetslivsmuseernas centrala organisationer. I januari inbjöds alla museitjänstemän som arbetar med att stötta den ideella arbetslivsmuseisektorn till ett möte

på Arbetets museum i Norrköping. Syftet var att öka kunskapen om varandras verksamhetsfält, bygga nya nätverk och förbättra samordningen i arbetet.

Under hösten deltog arbetslivsintendenten i konferensen Reusing the Industrial Past i Tammerfors, Finland. Konferensen anordnades av The International Committee for the History of Technology History (ICOHTEC) och The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage (TICCIH) samt Worklab, the international association of labour museums. Arbetets museums bidrag till konferensen var ett föredrag om arbetslivsmuseer i Sverige med titeln A Nation of Museum Builders.

Museets arbetslivsintendent deltog också på the Association of Independent Museums (AIM) årliga konferens i England. AIM är Englands motsvarighet till ArbetSam med 900 medlemsmuseer.

Analys Mål 3

Kurs i ramsågning vid Drängsmarks ångsåg utanför Skellefteå. Sågen är Sveriges enda idag fungerande ångdrivna ramsåg. Foto: Arbetets museum

27

NYA UTSTÄLLNINGAR 2010

Hagström 4-ever Foto: Miguel Muñoz Rubilar

Utställning Underrubrik/speciella teman Samarbetspartner Period

Kvinnor i flygvapnet Kvinnliga officerare i flygvapnet Flygvapenmuseum jan-mars

Spelar roll Om åskådarrollen Forum för levande historia 16/1–6/6

EWK-museets Temautställning III Välkommen till Dotterbolagets perversa verksamhet Det feministiska nätverket Dotterbolaget 6/2–30/5

Svenska för invandrare Om glädje och vedermöder i sfi-undervisningen Fotograf Stéphane Chabrier 16/2–11/4

Mysteriet med staden – Hjälp Lasse och Maja att hitta de kidnappade kommunalarbetarna

Jubileumsutställning för Kommunal 100 år Kommunalarbetareförbundet 13/3–17/10

Ocean Fotoutställning med bilder från Indien Fotograf Martin Bogren 20/3–23/5

The last rejoneador? Fotoutställning om spansk tjurfäktning Fotograf Niclas Albinsson 20/3–23/5

Varsel – människorna bakom rubrikerna Intervjuprojekt om varselns och uppsägningarnas Sverige. Utomhusutställning

Norrköpings stadsmuseum samt Virserums konsthall som drev det nationella projektet

27/3–2/5

Gatans poesi Vardagspoesi på gator och torg Fotograf Hillevi Nagel 13/4–13/6

People–Places–Faces Internationellt reportagefoto Fotoskolan Viebäck 8/5–23/5

Där sand blir glas Om arbete och liv på Reijmyre Glasbruk Reijmyre Glasbruk 18/5–3/10

Sverige från ovan Flygfoto med vyer över svenska landskap Fotograf Lars Bygdemark, Västerbottens museum

29/5–29/8

EWK-museets Temautställning IV EWK möter Robert Nyberg Satiriker Robert Nyberg 5/6–19/9

Mötesplats: Röster om amning Om mötet mellan yrkesgrupper, föräldrar och barn Föreningen Mjölkdroppen, Vårdförbundet, Mångkulturellt Centrum i Borkyrka, Svensk sjuksköterskeförening

12/6–24/10

Bröderna Fotodokumentation av två norska äldre bröder Fotograf Elin Höyland 16/6–29/8

Magdalenas mostrar Fotodokumentation av två systrar på svensk landsbygd Fotograf Rickard Skoglund 31/8–31/10

Åter till verkligheten Fotografi ur Moderna museets samling Moderna museet 11/9—9/1

Åtvidaberg - den svenska modellen Om bruksorten och ”det industriella mönstersamhället” Åtvidaberg

Åtvidabergs kommun, Åtvidabergs Spar-bank, Baroniet Adelswärd AB, Fallmans Åkeri, Föreningen Brukskultur Åtvidaberg, Ollie och Elof Ericssons stiftelse för välgö-rande ändamål

25/9–nov 2011

Hagström 4-ever Om företaget och dess gitarrer som erövrade världens rockscener

Porfyr- och Hagströmsmuseet 16/10–april 2011

En känsla av samhörighet Konstutställning om Kultur i arbetslivet och dess roll på arbetsplatser

Konstnärerna Nina Svensson och Ingela Johansson, konstproducentbyrån Twochange, Kulturrådet

26/10–21/11

Liv i Bangladesh Möten, människor och miljöer. Fotoutställning om främst kvinnors liv och vardag i Bangladesh

Fotograf Amy Helene Johansson 2/11–30/1 2011

Logisk mekanik Konst som skildrar industrimiljöer och mekanik Konstnär Elia Cosimi 6711–27/2 2011

EWK-museets Temautställning V Paus. Arabisk politisk illustrationskonst – igår och idag Saad Hajo, Sahar Burhan, Fayoum Arts center, Kulturrådet, tidningen As-Safir Beirut Libanon

4/12–27/3 2011

EWK-museets Galleri x 2 Höjdpunkter ur EWKs bildskatt Centerpartiet, Aftonbladet under våren

28

VANDRINGSUTSTÄLLNINGAR 2010

TIDIGARE UTSTÄLLNINGAR (producerade/visade före årsskiftet)

Utställning Underrubrik/speciella teman Samarbetspartner Period

Then & Now Åtta fotografer om tiden under och efter apartheid i Sydfrika

Fotograf Paul Weinberg, Odd Melin, Solutions Å.M. AB

12/12–14/3 2010

Refricater Möte mellan foto- och tecknarkonst Fotograf Christer Järeslätt 24/10–6/1 2010

Albino – i skuggan av solen Om livssituationen för Tanzanias albiner Fotograf Johan Bävman 15/12–14/2 2010

Kvinnors uppfinningar Om kvinnors uppfinningar och innovationer Tekniska museet, Almi Företagspartner AB 17/10–10/1 2010

EWK-museets Temautställning II Arbetslöshet Sverige - England Cartonist Steve Bell, England 19/9–31/1 2010

Flygande kulturarv Industrihistoria genom flyg och arbetslivsmuseer med flyg som tema

Flygvapenmuseum i Linköping 5/12–april 2010

Industriland När Sverige blev modernt. Om modernisering ur ett vardagsperspektiv under perioden 1930-80.

Stiftelser, fackföreningar och förbund, näringsliv och andra organisationer

Hela året

Historien om Alva Om Alva Carlsson - rullerska i Strykjkärnet 1927-62 och museibyggnaden Strykjärnets historia

Hela året

Textilarbetarporträtt Anonyma arbetares porträttgalleri Hela året

Den svenska tanten Konstprojekt och minnesinsamling om den ”svenska tanten”

Susanna Arwin Hela året

Bildminnet Foton från sent 1800-tal och 1900-tal som skildrar arbetet i Sverige och övriga världen

Författare Staffan Ekegren, fotografer Mats Holmstrand och Lasse O Persson

Hela året

Utställning Samarbetspartner produktion/turné Visningsställe/ort Period Besökare

White Sea Black Sea Fotografins Hus och fotograf Jens Olof Lasthein

Musée de la photographie à Charleroi, Belgien

23/1–16/5 17 000

Havremagasinet, Boden sommaren 2010 12 890

Galerie la petite poule noire, Paris 4/11–23/12 1 000

Dream Factories EU-projekt Tekniska museet i Oslo januari-maj 68 291

Da capo Dagens Arbete Kulturcentrum, Ronneby 21/11–10/1 2010 4 000

Kulturen i Lund 30/5–1/9 8 000

Smutsig tvätt – rena kläder Hallwylska museet, Textilmuseet, Electrolux Textilmuseet, Borås 6/3–23/5 9 445

Hallwylska museet, Stockholm 20/8-31/10 17 954

Drottninglandet Fotograf Elin Berge, musiker Frida Hyvönen, Hasselbladstiftelsen, Västerbottens museum

Västerbottens museum 22/11–24/1 2010 32 637

Perspektivet museum, Tromsö, Norge

13/2–23/5 3 300

Smal – om snygghet, makt, ansvar och lidande

Arvsfonden, Sensus, föreningen Smal Västmanlands läns museum, Västerås

7/11–31/1 2010 4 880

Gotlands länsmuseum, Visby 6/2–5/4 6 364

Landskrona museum, Landskrona 14/4–6/6 4 629

Rydals museum 27/6–31/10 4 755

Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm

11/11–8/3 2011 pågår

Präst & kvinna Svenska Kyrkan St Jacobs kyrka, Stockholm 14/2–28/3 uppgift finns ej

Sambiblioteket, Härnösand 10/4–7/5 uppgift finns ej

Jämtlands läns bibliotek 10/5–20/6 uppgift finns ej

Domkyrkan, Göteborg 19/9–31/10 uppgift finns ej

Changing the woman image Nordiskt nätverk för politisk illustrations-konst

Avistegnernes Hus, Dröbak, Norge 14/11–31/1 2011 500

Mysteriet med staden – Hjälp Lasse och Maja att hitta de kidnappade kommunalarbetarna

Kommunalarbetareförbundet Upplandsmuseet, Uppsala 4/12–13/3 2011 pågår

29

Program och pedagogiska aktiviteter riktade till allmänhetenDeltagarantal avrundat till närmaste 5-tal beroende på svårigheterna att manuellt beräkna antalet vid större arrangemang.

Typ av arrangemang Titel/Tema/Beskrivning Medarrangör/Samarbetspartner Utställning Antal arr

Antal deltagare

Vernissageprogram Invigningar, familjeprogram, föreläsningar Olika Olika 17 3 430

Program i EWK-museet Föreläsningar, workshops, musik Norrköpings kulturhus, Mexikos ambassad, Folkuniversitetet

EWK-museet och dess temautställningar

9 445

Spotlight Föreläsningar, cafékvällar Folkuniversitetet, LiU m fl Fristående 5 140

Åsikten Föreläsningar, samtalskvällar ABF, LO, Nätverk för gemensam välfärd

Olika/Fristående 6 205

Norrköping Pride Invigning, föreläsningar, teaterföreställ-ning, workshops.

Norrköping Pride m fl. Fristående 3 710

Rättvis Julmarknad Julmarknad Flera ideella organisationer Fristående 2 2 675

Café Dox Cafévisningar under filmfestivalen Flimmer Filmföreningen Flimmer Fristående 2 45

Kulturnatten Maskinnostalgi, visningar, filmvisning, öppet hus, vernissage

Sensus och Restaurang Laxholmen Flera/Fristående 1 12 500

Musikprogram/konserter Program i samarbete med och i utbyte med lokala körer och arrangörer

ABF, Ord och Kulturproduktioner, Musikaliska sällskapets kammarkör, Fenixkören, Kören Motvalls

Then & Now/Fristående 7 330

Dramavisning med fika Dramatiserade visningar i paket med fika Eget Olika 6 40

Internationella kvinnodagen Föreläsning och fest med teater, musik och stand-up

ABF, Norrköpings kommun. Byrån mot diskriminering, Folkpartiet, So-cialdemokraterna, Vänsterpartiet m fl

Fristående 2 290

Nyårsglögg Servering av glögg och pepparkakor under nyårspromenad

Coop Forum Fristående 1 3 400

Dagen mot diskriminering Föreläsning, fest Byrån mot Diskriminering, ABF, Norrköpings kommun m fl.

Fristående 2 190

Förintelsens minnesdag Föreläsningar Norrköpings kommun, Svenska kyrkan, Assyrisk-Syrianska föreningen m fl

Spelar roll 2 125

Ett seminarium om Amning Fördjupningsseminarium för vårdpersonal om amning.

Amningshjälpen, Landstinget i Östergötland.

Mötesplats: Röster om amning

1 50

Elevarbeten Temakväll om Indien och uppspelning av teatermonologer.

De Geer-gymnasiet i Norrköping Fristående 2 215

När föräldrar sover Föreläsningar, film, skärmutställning Svenska kyrkan, Sensus, Norrköpings kommun m fl

Fristående 2 120

Övriga program i anslutning till utställningar

Föreläsningar, Familjedag, Fotografbesök Folkuniversitetet, Kommunal Öster-götland m fl

Mysteriet med staden, Åter till verkligheten, Hagström 4-ever, Spelar roll, Bröderna

5 495

Övriga program Föreläsningar Amnesty Campusgruppen Norrkö-ping, Föreningen Pappa-Barn.

Fristående 2 115

Sportlovsaktivitet Karikatyrverkstad Folkuniversitetet EWK-museet 5 395

Påsklovsaktivitet Byggverkstad Folkuniversitetet Mysteriet med staden 4 210

Helgverkstaden vår Karikatyrverkstad/byggverkstad Folkuniversitetet EWK-museet/Mysteriet med staden

46 1 000

Sommarintron Fria introduktioner till EWK-museet Eget EWK-museet 35 80

Källarmysteriet Självgående barnaktivitet Eget Industriland 1 40

Sommarfabriken Byggverkstad Folkuniversitetet Mysteriet med staden 140 2 010

Kulturnatten Detektivverkstad Folkuniversitetet Mysteriet med staden 1 140

Höstlovsaktivitet Instrumentverkstad Folkuniversitetet Hagström 4-ever 5 425

Helgverkstaden höst Detektivverkstad/Instrumentverkstad Folkuniversitetet Mysteriet med staden/ Hagström 4-ever

34 975

348 30 795

30

Kreativa verkstaden Foto: Miguel Muñoz Rubilar

Kulturnatten 2010 Foto: Miguel Muñoz Rubilar Robert Nyberg möter EWK Foto: Miguel Muñoz Rubilar

31

Projektbidrag

Bidragsgivare Projektets namn Projektbidragsbelopp

Kulturfonden för Sverige och Finland

A Taste of Europe 50 000

Formas A Taste of Europe 24 000

Livsmedelsarbetareförbundet A Taste of Europe 75 000

Nordisk Kulturfond A Taste of Europe 258 258

LRF EWK-museet 150 000

LO EWK-museet 25 000

ABF EWK-museet 25 000

Folksam EWK-museet 50 000

Stiftelsen EWK-museet EWK-museet 100 000

Flera mindre bidragsgivare EWK-museet 43 227

Kulturkontakt Nord Nordiskt nätverk, EWK-museet 238 016

Forskningsrådet FAS Yrkeshistoriskt seminarium 96 000

Formas Industriland 2 72 000

TCO Dokumentärfotopris 25 000

LO Dokumentärfotopris 25 000

KF Dokumentärfotopris 25 000

Allmänna arvsfonden Smal-projektet 416 000

Sida Världens mitt finns inte på kartan 1 855 000

Kommunal Mysteriet med staden 1 225 898

Norrköpings kommun Kris och vision Norrköping 170 000

Fastighets AB L E Lundberg Kris och vision Norrköping 75 000

Hyresbostäder Kris och vision Norrköping 75 000

Ståhls fastigheter Kris och vision Norrköping 75 000

Riksbankens jubileumsfond Minnesinsamling hushållsarbete 198 000

LO Östra Östergötland Åsikten program 32 000

Folkuniversitetet Program och pedagogiska aktiviteter 61 820

Flera mindre bidragsgivare Åtvidaberg – den svenska modellen 20 000

Flera mindre bidragsgivare Verksamhet arbetslivsmuseer 83 000

Flera mindre bidragsgivare Program 47 137

5 615 356

32

Arbetetsmuseumstotalaintäkteruppgårunder året till 25 867 209 kr

LOochKFgerviasittgemensammafastighetsbolagenhyressubventiontillmuseetsomberäknastillcirka3,9mkr.

Övriga intäkter23%

Statsbidrag54%Projektbidrag

23%

SIDA 33%

Kommunal 22%Allmänna arvsfonden 7,4%

Nordisk kulturfond 4,6%

Kulturkontakt Nord 4,2%

Riksbankens Jubileumsfond 3,5%

Flera mindre bidragsgivare 3,4%

Norrköpings kommun 3,0%

LRF 2,7%

Stiftelsen EWK-museet 1,8%

Forskningsrådet FAS 1,7%Fastighets AB LE Lundberg 1,3%

Ståhls fastigheter 1,3%Hyresbostäder 1,3%

Livsmedelsarbetareförbundet 1,3%Formas 1,7%

Folkuniversitetet 1,0%Kulturfonden för Sverige och Finland 0,9%

Folksam 0,9%LO 0,9%

LO Östra Östergötland 0,6%

KF 0,5%TCO 0,5%

ABF 0,5%

33

Beträffande stiftelsens redovisade kapitalförändring för räkenskapsåret och ställningen 2010-12-31 hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys jämte till dessa hörande noter.

Årets kapitalförändring uppgår till kronor 159 898 och tas från disponibla medel.

Kostnadsfördelning – verksamhetsgrenar

Kostnader 2008 FÖRMEDLING KUNSKAPSUPPBYGGNAD BEVARANDE

totalt 22 284 tkr

17 382 tkr 1 337 tkr 3 565 tkr

78% 6% 16%

Kostnader 2009 FÖRMEDLING KUNSKAPSUPPBYGGNAD BEVARANDE

totalt 24 380 tkr

19 748 tkr 1 219 tkr 3 413 tkr

81% 5% 14%

Kostnader 2010 FÖRMEDLING KUNSKAPSUPPBYGGNAD BEVARANDE

totalt 26 390 tkr

21 640 tkr 1 055 tkr 3 695 tkr

82% 4% 14%

Ekonomi

Resultat och ställning

Org nr 825001-7822

34

Not 1 2010 2009Stiftelsens intäkterStatsbidrag 14 008 000 13 819 000 Projektbidrag 5 615 356 5 708 351 Övriga intäkter 5 984 853 5 326 927 Förändring pågående projekt 259 000 -1 015 000

25 867 209 23 839 278Stiftelsens kostnaderHandelsvaror -789 005 -742 144 Övriga externa kostnader 2 -12 287 164 -11 060 344 Personalkostnader 3 -13 079 138 -12 317 537 Avskrivningar 5 -235 392 -259 843

-26 390 699 -24 379 868 Rörelseresultat -523 490 -540 590 ResultatfrånfinansiellainvesteringarÖvriga ränteintäkter och liknande resultatposter 4 751 913 601 260 Nedskrivning av aktievärdet 0 687 099 Räntekostnader och liknanderesultatposter -68 525 -269 130

683 388 1 019 229 Resultatefterfinansiellaposter 159898 478 639 Kapitalförändring 159898 478 639

ResultaträkningBröderna Foto: Miguel Muñoz Rubilar

Org nr 825001-7822

35

Balansräkning

2010-12-31 2009-12-31 Tillgångar Not 1

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarInventarier 5 557 130 581 199

Summa anläggningstillgångar 557 130 581 199 OmsättningstillgångarVarulager m.m. 423 423 451 163

Övriga fordringarKundfordringar 912 127 511 677 Övriga kortfristiga fordringar 187 864 194 945 Förutbet. kostn o upplupna intäkter 6 714 160 726 645 Kortfristiga placeringar 7 18 224 082 17 489 952 Kassa och bank 1 751 544 2 360 625

Summa omsättningstillgångar 22 213 200 21 735 007

Summa tillgångar 22 770 330 22 316 206

Skulder och eget kapital

Egetkapital 8Grundkapital 250 000 250 000Disponibla medel 16 637 642 16 159 003 Kapitalförändring 159 898 478 639

Summaegetkapital 17047540 16 887 642

KortfristigaskulderLeverantörskulder 1 247 379 944 477 Övriga kortfristiga skulder 207 703 207 058Upplupna kostn o förutbetalda intäkter 9 4 267 708 4 277 029

Summa kortfristiga skulder 5 722 790 5 428 564

Summaskulderochegetkapital 22 770 330 22 316 206

Ställdapanter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Org nr 825001-7822

36

2010 2009DenlöpandeverksamhetenResultat efter finansiella poster 159 898 478 639 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet -23 609 1 274 843

136 289 1 753 482 Kassaflödefråndenlöpandeverksamhetenföreförändringaravrörelsekapital 136289 1 753 482

KassaflödefrånförändringarirörelsekapitalÖkning(-)/Minskning(+) av varulager 27 740 -149 307 Ökning(-)/Minskning(+) av kortfristiga fordringar -380 884 30 450 Ökning(+)/Minskning(-) av kortfristiga skulder 553 226 -563 959

200 082 -682 816

Kassaflödefråndenlöpandeverksamheten 336371 1 070 666 InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar -211 323 -306 669

Kassaflödefråninvesteringsverksamheten -211323 -306 669

Åretskassaflöde 125048 763 998

Likvidamedelvidåretsbörjan 19850578 19 086 580

Likvidamedelvidåretsslut 19975626 19 850 578

Kommentartillkassaflödesanalysen:Likvida medel definieras som kortfristiga finansiella placeringar, banktillgodohavanden och kontantkassor.

Kassaflödesanalys

Noter

Not 1 RedovisningsprinciperTillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagens bestämmelser och Bokföringsnämndens allmänna råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Med intäkt menas ett inflöde av ekonomiska fördelar som är hänförliga till en räkenskapsperiod och som stif-telsen erhåller för egen räkning. Sådana intäkter kan ha uppkommit genom erhållna statliga bidrag, projektbi-drag och näringsverksamhet. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits.

Försäljning av varor intäktsföres vid leverans.Försäljning av tjänster intäktsföres när tjänsten är utförd.Försäljning av biljetter intäktsföres när evenemanget äger rum.

Som bidrag räknas likvida medel som stiftelsen erhåller från en bidragsgivare. Ett bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget utbetalas till stiftelsen. Om bidraget är till för att täcka specifika kostnader, sker intäktsre-dovisningen på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovis-ningen sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader.

Org nr 825001-7822

37Org nr 825001-7822

Fordringar Fordringar upptas till det belopp som, efter individuell bedömning, beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid till-lämpas följande avskrivningstider:

Antal årInventarier och transportmedel 5

VarulagerVarulagret har värderats med tillämpning av först-in först-ut principen till anskaffningsvärdet reducerat med schablonmässigt avdrag för inkurans med 3%. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom banktillgodohavanden, kortfris-tiga finansiella placeringar och kontantkassor.

Not 2 Arvoden och kostnadsersättningar 2010 2009Öhrlings PricewaterhouseCoopersRevisionsuppdrag 50 000 50 000Andra uppdrag 20 000 20 000Ernst & Young Revisionsuppdrag 30 000 30 000

100 000 100 000

Not 3 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter 2010 2009

Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män uppgår tillKvinnor 18 18Män 9 9

Totalt 27 27

Löner och ersättningar uppgår tillStyrelsen och direktören 768 883 761 240 Övriga anställda 8 176 891 7 627 344 Totala löner och ersättningar 8 945 774 8 388 584 Löneskatt 228 354 221 080 Sociala avgifter enligt lag och avtal 2 713 097 2 544 734 Pensionskostnader 1 075 721 1 032 887varav för direktören 349 248 kr (348 840 kr)

4 017 172 3 798 701

Totalalöner,ersättningar,socialaavgifterochpensionskostnader 12962946 12187285

Uppsägningstiden för museidirektören är från stiftelsens sida 24 månader. Museidirektörens pensionsålder är 62 år.

38

Not 4 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2010 2009Ränteintäkter 378 163 459 265 Utdelning 215 631 141 995 Realisationsresultat kortfristiga placeringar 158 119 0

Summa 751 913 601 260

Not 5 Inventarier och fordon 2010-12-31 2009-12-31Ingående anskaffningsvärde 14 190 500 13 883 831 Årets inköp 211 323 306 669 Årets försäljning 0 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 401 823 14 190 500 Ingående avskrivningar 13 630 637 13 370 794 Avskrivningar 235 392 259 843Avskrivningar sålda inventarier 0 0Utgående ackumulerade avskrivningar 13 866 029 13 630 637 Ej avskrivningsbar konstsamling 21 336 21 336

Utgåenderestvärdeenligtplan 557130 581 199

Not 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2010-12-31 2009-12-31Förutbetalda hyror 332 554 323 137 Övriga poster 381 606 403 508

714 160 726 645

Not 7 Kortfristiga placeringarKortfristigaplaceringarKortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Obliga-tioner förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan är konstant över innehavstiden.

2010-12-31 2009-12-31Ingående anskaffningsvärden 17 489 952 17 264 101

Årets förändringar Tillkommande värdepapper 4 271 662 4 675 539 Avgående värdepapper -4 641 905 -2 521 880 Nettoförändring likvida medel 1 104 373 -1 927 808 Utgående anskaffningsvärde 18 224 082 17 489 952 Ingående nedskrivningar av aktier 0 -687 099 Årets förändringarÅterföring av nedskrivningar 0 687 099Utgående nedskrivning av aktier 0 0

Utgåendebokförtvärde 18224082 17489952

Org nr 825001-7822

39

SpecifikationavutgåendebokförtvärdeRäntebärande placering 8 048 466 9 510 110 Aktier 5 144 015 4 052 615 Nedskrivning av aktier 0 0Likvida medel 5 031 601 3 927 228

Utgåendebokförtvärde 18224082 17489953Marknadsvärde 18 801 721 18 718 271

Not 8 Bundet eget kapital 2010-12-31 2009-12-31BundetegetkapitalGrundkapitalBelopp vid årets ingång 250 000 250 000

Beloppvidåretsutgång 250 000 250 000

DisponiblamedelBelopp vid årets ingång 16 637 642 16 159 003Kapitalförändring 159 898 478 639

Beloppvidåretsutgång 16797540 16 637 642

Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2010-12-31 2009-12-31Upplupna semesterlöner 560 863 467 824 Upplupna sociala avgifter 677 214 622 269 Förutbetalda intäkter avseende pågående projekt 2 810 000 3 069 000 Övriga poster 219 631 117 936

4 267 708 4 277 029

Org nr 825001-7822

40

Styrelsen

Ordinarie ledamöter

Erland Olauson, LO, ordförande Christer Romilson, TCO, vice ordförande Nina Jarlbäck, KF, vice ordförande Siv Palmgren, KF Ingvar Olofsson, TCO Börje Söderström, LO Louise Malmström, ABF Stefan Svensson, ABF Orsi Husz, staten Jörgen Rundgren, staten Marie Innab, Sensus Ann-Katrin Persson, Sensus Följande ledamöter från Sensus har avgått under året: Mikael Mogren, Mats Bernerstedt och Marie Rydén Davoust

SuppleanterBerit Örtell, LO Örjan Brinkman, ABF Anna A Forsberg, TCO Michael Hagström, KF Barbro Mellander, staten Eduardo Gran Villanneva-Contreras, Sensus

Revisorer Ordinarie Kenneth Johansson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Lena Joelsson, Ernst & Young AB Frank Henriksson, LO

Suppleant

Bo Abrahamsson, LO

Styrelsen har under verksamhetsåret 2010 haft sammanträden den 15 februari, 20 maj och den 28 oktober.

Rådet för yrkeshistorisk forskning, Arbetets museum

Sverige från ovan Foto: Miguel Muñoz Rubilar

Org nr 825001-7822

Maths Isacson, Uppsala universitet, ordförandeNiklas Cserhalmi, Arbetets museum, vice ordförandeSofia Seifarth, Arbetets museum, sekreterareAnders Björklund, Etnografiska museet Jan af Geijerstam, forskare och fri skribentLars Ilshammar, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Anders Lindh, Arbetets museumKarin Salomonsson, Lunds universitetHelene Sjunnesson, Tekniska museetBirgitta Skarin Frykman, Göteborgs universitetPelle Snickars, Kungliga biblioteketBodil Axelsson, Linköpings universitet

41Org nr 825001-7822

42 Org nr 825001-7822

43Org nr 825001-7822

44

StrykjärnetNorrköping011-18 98 00www.arbetetsmuseum.seÖppetalladagar11–17Tisdagartill20Frientré

HO

LL

IES

RE

KL

AM

BY

RÅ