ARBETSMILJÖ & HÄLSA

ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet om Arbetsmiljö och Hälsa ANNONS

Tydlig attitydförändring till sjukskrivning sid 10

▼ A N N O N S A N N O N S ▼

MEDFÖLJER SOM OBEROENDE TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI MARS 2005

NYHET! EN FÖRSÄKRING MOT SJUK FRÅNVARO.Vi är alla smärtsamt medvetna om vad de många och långa sjukskrivningarna ställer till med, såväl ekonomiskt som känslomässigt. Vår lösning heter REHAB. Kontakta oss för mer information.

Läs mer på www.trygghansa.se/rehab eller ring 077-11 11 650.

ERGONOMI • SJUKSKRIVNING • REHABILITERING • HÄLSOFRÄMJANDE ÅTGÄRDER

MARS 2005

Rehabilitering – ett vitt begreppMedicinsk rehabilitering ansvarar hälso- och sjukvården för,medan social rehabilitering sköts av kommunen.Arbetslivsinriktad rehabilitering är arbetsgivarnas ansvar,medan Arbetsförmedlingen sköter rehabilitering av arbets-lösa. Försäkringskassan har endast ett tillsyningsansvar ochen samordnande funktion. Sid 11

Bokslut på hälsolägetEtt hälsobokslut är en undersökning som görs i en verksam-het för att synliggöra och beskriva personalens hälsa i före-tagsmässigt mätbara nyckeltal. Då kan man se när det ärlönsamt att satsa på rehabilitering och förebyggande, hälso-främjande åtgärder. Sid 15

Små ergonomiska detaljer gör stor skillnad

Kan det vara ren okunskap somgjort oss till Europas sjukastefolk? Eller struntar vi helt enkelti att många arbetsmiljöer bevisli-gen gör oss sjuka? Vilken orsakenän må vara så är effekterna av attinte tänka ergonomiskt mycketkostsamma för såväl människasom samhälle. Sid 18

Identifiera orsakerna till sjukfrånvaron Begreppet sjukskrivninghar många brister och ärpå många sätt ett out-forskat område. För attkomma till rätta med dehöga sjuktalen krävs en ökad medvetenhet om vad begrep-pet egentligen innebär. Sid 5

Konsten att bedöma när manbefinner sig i riskzonen”Att säga – vilar, det gör man på semestern – är lika dumtsom att säga att man äter i januari och sover i februari”. Såsäger Ellinor Ericson på företaget Promas AB.

Sid 8

Strategiskt hälsoarbete ger god avkastningOhälsa och sjukfrånvaro innebär stora kostnader för företagoch organisationer. Allt fler väljer därför att samarbeta meden extern hälsopartner.

Sid 12-13

En annorlundaarbetsplatsRoger Zapfe är ubåtsofficer med 28 års erfa-renhet av ledarskap under extrem press isamband med ubåtsincidenter och allvarligauppdrag.

Sid 16

ARBETSMILJÖ & HÄLSAARBETSMILJÖ & HÄLSA

”Tydligare ledarskap ochmer frivillig rörlighet””Tydligare ledarskap ochmer frivillig rörlighet”

Casten von Otter är sociolog och professor vid Arbetslivsinstitutet, som i höstas gavut rapporten ”Aktivt Arbetsliv”. Casten menar att dagens metoder för hur produk-tion styrs ökar stressen för arbetstagarna, vilket leder till ökade sjuktal.

Sid 6

2 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet om Arbetsmiljö och Hälsa ANNONS

INNEHÅLL:

ARBETSMILJÖ & HÄLSA – en titel från MediaplanetProjektledare: Christer Dånsjö, Mediaplanet, 08-545 95 320

Produktion: Helena Schiller och Petter Renhuldt, Mediaplanet, 08-545 95 306 Grafisk form: Fredrika Pontén Repro: Ordbild, 08-545 412 90 Tryck: Svenska Tryckcentralen

Info. om bilagor i dags- och kvällspress: Daniel Pasztor,Mediaplanet, 08-545 95 302

Distribueras med: Dagens Industri mars 2005

Med dagstidningens räckvidd och

facktidningens fokus

www.mediaplanet.se Tyck till om våra tidningar:[email protected]

ww

w.n

orrla

ndsr

ekla

m.s

e

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS)Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS)Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS)Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS)Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS)

••••• RyggrehabiliteringRyggrehabiliteringRyggrehabiliteringRyggrehabiliteringRyggrehabilitering••••• StressrehabiliteringStressrehabiliteringStressrehabiliteringStressrehabiliteringStressrehabilitering••••• Arbetslivsinriktade utredningarArbetslivsinriktade utredningarArbetslivsinriktade utredningarArbetslivsinriktade utredningarArbetslivsinriktade utredningar••••• Försäkringsmedicinska utredningarFörsäkringsmedicinska utredningarFörsäkringsmedicinska utredningarFörsäkringsmedicinska utredningarFörsäkringsmedicinska utredningar••••• Nyhet Nyhet Nyhet Nyhet Nyhet – Försäkringsmedicinsk– Försäkringsmedicinsk– Försäkringsmedicinsk– Försäkringsmedicinsk– Försäkringsmedicinsk

rehabiliteringsbedömningrehabiliteringsbedömningrehabiliteringsbedömningrehabiliteringsbedömningrehabiliteringsbedömning

Rygginstitutet finns i LuleåRygginstitutet finns i LuleåRygginstitutet finns i LuleåRygginstitutet finns i LuleåRygginstitutet finns i Luleå & Sundsvall& Sundsvall& Sundsvall& Sundsvall& Sundsvall&&&&& Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm & Växjö& Växjö& Växjö& Växjö& Växjö & Marbella& Marbella& Marbella& Marbella& MarbellaE&mail:E&mail:E&mail:E&mail:E&mail:sundsvall@rygginstitutet�sesundsvall@rygginstitutet�sesundsvall@rygginstitutet�sesundsvall@rygginstitutet�sesundsvall@rygginstitutet�seTel:Tel:Tel:Tel:Tel: /0/&01 23 //4 /0/&01 23 //4 /0/&01 23 //4 /0/&01 23 //4 /0/&01 23 //4Fax:Fax:Fax:Fax:Fax: /0/&01 23 /5 /0/&01 23 /5 /0/&01 23 /5 /0/&01 23 /5 /0/&01 23 /5

Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligtRygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligtRygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligtRygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligtRygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligtISO 8//5:9/// sedan flera år�ISO 8//5:9/// sedan flera år�ISO 8//5:9/// sedan flera år�ISO 8//5:9/// sedan flera år�ISO 8//5:9/// sedan flera år�

Vidare har Rygginstitutets program utvärderatsVidare har Rygginstitutets program utvärderatsVidare har Rygginstitutets program utvärderatsVidare har Rygginstitutets program utvärderatsVidare har Rygginstitutets program utvärderatsi HUR&projektet4 där uppföljning efter tre år visari HUR&projektet4 där uppföljning efter tre år visari HUR&projektet4 där uppföljning efter tre år visari HUR&projektet4 där uppföljning efter tre år visari HUR&projektet4 där uppföljning efter tre år visarsignifikant minskad sjukskrivning ochsignifikant minskad sjukskrivning ochsignifikant minskad sjukskrivning ochsignifikant minskad sjukskrivning ochsignifikant minskad sjukskrivning ochförtidspensionering�förtidspensionering�förtidspensionering�förtidspensionering�förtidspensionering�

®

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

ww

w�r

yg

gin

stit

ute

t�se

Sjukskrivning – ett missbrukat begrepp ............................................sid 5Casten von Otter om frivillig rörlighet och tydligare ledarskap ........sid 6Hälsofrämjande åtgärder ...................................................................sid 8Tydlig attitydförändring till sjukskrivning ........................................sid 10Rehabilitering ett vitt begrepp ..........................................................sid 11Strategiskt hälsoarbete ger god avkastning ....................................sid 12Bokslut på hälsoläget .......................................................................sid 15En vanlig dag på jobbet......................................................................sid 16Små ergonomiska detaljer gör stor skillnad....................................sid 18

””Att flytta enbildskärm, justerabelysningen eller höj-den på arbetsstolen kan räcka för att få ensjuk medarbetarefrisk igen.

Fokus på arbetsmiljöfrågor har de senastedecennierna flyttats från buller och smutstill otydligt ledarskap och negativ stress.Merparten av dem som blir sjuka på jobbetblir det inte på grund av tunga lyft ellerförorenad luft. Psykisk ohälsa orsakad avotydliga krav och smärtor i rygg och nacketill följd av enformiga arbetsmoment är destörsta bovarna i sammanhanget.

Vissa av dessa symptom är lätta att bota,andra inte. Tittar man på Arbetsmiljö-verkets lista över de vanligaste orsakerna tillyrkesskador i kontorsmiljö så häpnas manöver hur banala felen tycks vara. Att flyttaen bildskärm, justera belysningen eller höj-den på arbetsstolen kan räcka för at få ensjuk medarbetare frisk igen. Läs mer omergonomi och hur en mus kan få vem somhelst på fall på sidan 18.

Värre är det om symptomen orsakas avdåligt ledarskap. Ändå vet man idag attotydlighet och orimliga, dåligt förankradekrav gör oss mer sjuka än något annat.Professor Casten von Otter på Arbets-livsinstitutet efterlyser frivillig rörlighetoch tydligare ledarskap. Han säger blandannat att arbetslivet numera är uppdelat itvå karriärer. I den ena ska man utvecklasin egen bästa förmåga medan den andraförutsätter oförmåga. Läs hela intervjunmed honom på sidan 6.

Kraven på miljön på våra arbetsplatser äridag höga. Det finns normer för det mesta,från takhöjd till ljusinsläpp, antal toalet-ter och hissar, till om var vi får värmamedhavd lunch så att det inte ska osa.Regler som säkert gynnar oss men som ärlångt ifrån allena saliggörande. Det vetinte minst Roger Zapfe som har 28 årserfarenhet av att jobba som U-båtskapten.Trånga ytor, isolering och monotoni ärvardagsmat 100 meter under ytan om-bord på en farkost där ingen kan låsa dör-ren om sig eller stå rak och duscha. Läs omjobbet ombord på en U-båt på sidan 16.

Ett sätt att komma tillrätta med proble-men på en arbetsplats kan vara att heltenkelt göra bokslut – ett Hälsobokslut.Metoden har funnits länge men intressethar ökat markant sedan våra politikerbörjat använda termen allt flitigare. Allatyper av verksamheter kan använda meto-den som med enkel matematik visar varfelen finns. ”Som att ta tempen på företa-get” säger Sonny Hermansson på AstraZeneca där man just gjort bokslut pånågra avdelningar. Han berättar mer omdet på sidan 15.

Trevlig läsning!Redaktionen på Mediaplanet

Arbetsmiljön i fokus

Monteringslösningar för platta bildskärmar

Direktronik AB, Box 234, 149 23 NynäshamnTel. 08-52 400 700, Fax. 08-520 181 21

[email protected], www.direktronik.se

Namn

Företag

Adress/Box

Postnummer

Postadress

Tel.

Mobil

Maximal tillgänglighetmed Ergotron bildskärmsarmar

Med Ergotrons monteringslösningar för platta bildskärmar finns arbets-stationen alltid nära till hands. De flexibla inställningsmöjligheterna gör detbekvämt och ergonomiskt att arbeta i både stående och sittande ställning. Dukan montera LCD-skärmar, bärbara datorer, stationära datorer, tangentbord ochkringutrustning. Med ergonomisk och lättanvänd design, högsta kvalité och en stabil konstruktion ger Ergotron dig en lättillgänglig arbetsplats för ökad effektivitet och maximal komfort.

Ja tack, jag vill ha mer information om Ergotrons produktsortiment. Kryssa för vilka Ergotron-produkter du vill ha mer information om. Fyll i namn och adressoch faxa svarskortet redan idag till Direktronik på tel. 08-520 181 21.

FAXSVAR

Mobila lösningar Vägglösningar Bordslösningar

Taklösningar

1.

3.

5.

2.

4.

6.

7.

8.

10.

12.

9.

11.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

Investera i friskare arbetsplatserSänk kostnaderna för ohälsan och sjukfrånvaron, investera i Feelgoods nya

och resultatskapande rehabiliteringsprogram.

Feelgoods proaktiva Hälsoprocess ökar frisknärvaron.

Ring 0771-210 000

Sveriges friskaste kunder

Detta är Feelgood idag

Feelgood är ett av Sveriges

ledande hälsoföretag och en

rikstäckande och strategisk

hälsopartner. Vi erbjuder ett

helhetskoncept av rehabili-

terande, förebyggande och

befrämjande hälsotjänster

till företag och organisationer.

•Arbetar med hälsa och

arbetsmiljö ur ett helhets-

perspektiv

• Närmare 100 geografiska

platser (tillsammans med

leveranspartners)

• Specialistkompetens

för alla branscher

• 12 000 kundföretag med

250 000 anställda

• 100 000 privatpersoner

• 567 årsanställda

• Ca 400 Mkr omsättning

www.feelgood.se

Solb

erg

Många personer med brutet benbehöver inte vara sjukskrivna,eftersom arbetsförmågan inte

påverkas. Medan en individ mår bäst av attbörja jobba ganska snart kräver en annan långåterhämtning och anpassade arbetsuppgifter.Det centrala är om arbetsförmågan är nedsatteller inte. Sjukförsäkringen är en inkomstbort-fallsförsäkring – inte en ”sjukdomsförsäkring”.

– Det behövs ett bättre samarbete och ettgemensamt förhållningssätt för hur man skahantera sjukskrivningsärenden, både inomvården och externt i samverkan med andraaktörer som Försäkringskassan och Arbets-förmedlingen.

Det menar Kristina Alexanderson, professor vidKarolinska institutet som på regeringens upp-drag skrivit en rapport i ämnet och som ocksåbland annat funnit att dagens bristande sam-ordning leder till onödigt långa sjukskriv-ningar och passiva väntetider.

– Det saknas riktlinjer för vad som är rim-lig sjukskrivningstid. Med sådana riktlinjerskulle en läkare mycket enklare kunnabestämma hur länge en patient som har en visstyp av arbete bör vara borta efter exempelvisen hjärtoperation. Dessutom är kunskapernakring de hälsomässiga konsekvenserna av attvara sjukskriven bristande.

– Då tänker jag främst på de negativa kon-

sekvenserna. Vad händer med en patient somgår hemma sysslolös vecka efter vecka? Detsaknas helt studier på det, man har bara ägnatsig åt orsaker till sjukskrivningar, sägerKristina Alexanderson.

Enligt Kristina Alexanderson finns det från andraländer bra erfarenheter av att införa ett slags

mentorsystem som innebär att en person somkan systemet aktivt stöttar patienten i att honhamna rätt.

– På så sätt fastnar inte patienten utankommer vidare i sin rehabilitering och arbets-givaren kan komma in på ett mycket tidigarestadium.

Kristin Rydberg

KorttidssjukskrivningDet som i dagligt tal kallas sjukskrivning rör sig i regel om sjukfrånvaro längre än en vecka.Den första veckans sjukfrånvaro kräver inget läkarintyg och sjuklönen betalas av arbetsgivaren.

Försäkringskassans officiella statistik över sjukfrånvaro omfattar bara sjukskrivningsfalllängre än 22 dagar för personer som är anställda. Dag 1 – 21 betalas sjuklönen av arbetsgivaren.

LångtidssjukskrivningEnligt RFV är en person långtidssjukskriven närsjukfallet varat över 60 dagar. Efter 4 veckors sjuk-frånvaro krävs att ett särskilt läkarutlåtandeinlämnas till Försäkringskassan. Där ska behovetav rehabilitering framgå tydligt. Arbetsgivaren ärskyldighet att agera i samråd med den sjukskrivneför att denne ska få rätt typ av rehabilitering,ibland i kombination med anpassade arbetsupp-gifter. Arbetsgivaren skall inom ett antal veckorlämna in en plan för återgång i arbete.

SjukfrånvarandeEnligt SCB är man sjukfrånvarande endast omman är frånvarande från jobbet på grund av sjuk-dom. I begreppet ingår inte arbetslösa som ärsjukskrivna.

SjuklönArbetsgivaren betalar sjuklön under de första 21 dagarna av sjukfrånvaron. Därefter övergårbetalningsansvaret till Försäkringskassan.

SjukpenningOm man inte har rätt till sjuklön eller har varit sjuk i mer än 21 dagar utgår sjukpenning.

Sjuklön och sjukpenning kan betalas ut samtidigt om man t.ex. har fler än en arbetsgivare,har inkomst från både anställning och som egenföretagare eller är delvis arbetslös.

SjuktalDet samlade begreppet för all ersättning som betalas ut av Försäkringskassan. Sjuktaletinnefattar inte sjuklön som betalas ut av arbetsgivare. Sjuktalet innefattar heller inte sjuk-respektive aktivitetsersättning. Dessutom är nämnaren annorlunda än när ohälsotaletberäknas. Både sjuktalet och ohälsotalet är ett visst antal dagar som delas med antalet perso-ner som kan få denna typ av ersättning. Ingen av dem är alltså ett mått på antal dagar i sig,utan dagar per person.

OhälsotalAntal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, för-tidspension och sjukbidrag. Ohälsotalet omfattar heller inte ersättning betalad av arbetsgivare.

” ”ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet om Arbetsmiljö och Hälsa ANNONS 5

Begreppet sjukskrivning har många brister och är på många sätt ett outforskat område. För att komma till-rätta med sjuktalen krävs en ökad medvetenhet om vad begreppet innebär, både bland arbetstagare ocharbetsgivare samt hos dem som arbetar inom försäkringssystemet. Det är också viktigt att identifiera orsa-kerna till sjukfrånvaron och vad som krävs för att den enskilde individen ska kunna komma tillbaka i arbete.Ett brutet ben kräver en helt annan rehabilitering än om en person drabbats av ett svårt trauma.

Sjukskrivning - ett missbrukat begrepp

SJUKSKRIVNING

Kortfattat om sjukskrivningsdjungeln:

”Det behövs ett bättre samarbeteoch ett gemensamt förhållningssättför hur man ska hantera sjukskriv-ningsärenden, både inom vårdenoch externt i samverkan med andraaktörer som Försäkringskassan ochArbetsförmedlingen.”

Att så många blir utbrända tror han inte berorpå att det moderna arbetet skulle vara så enga-gerande och roligt, som vissa påstått.

– Prestationskraven är inte anpassade tillmänniskors individuella förmåga. En annanviktig faktor är att grupptillhörigheten intelängre ger stöd i en tydlig roll, utan ställerkrav på att man själv ska bevisa vem man är.Orkar man inte leva upp till sin självbild kandet bli mycket tungt.

Det gamla löntagarkollektivet fungeradesom skydd mot orimliga krav och dåliga che-fer. Denna tillhörighet saknas numera. Mångakänner sig utlämnade. Signalen är att maninte är bättre än vad man presterar. För mångablir sjukskrivning en rimlig utväg som ursäk-tar och bekräftar bilden av att må dåligt. Den

egna känslan bekräftas av professionerna i vår-dens periferi.

– Kraven på dem som arbetar ökar medangruppen som står utanför växer. Arbetslivethar blivit uppdelat i två karriärer. En där manskall utveckla sin egen bästa förmåga och enannan som förutsätter oförmåga. Signalen tilldem som fastnar i sjukskrivning eller arbets-löshet är att de är bristfälliga och behöverrehabilitering. I stället borde man fokusera påindividens resurser, säger Casten von Otter.

Uppenbarligen är det något fel på dengällande modellen, eftersom gruppen sombehöver stöd bara växer. Svensk arbetsmarknadsaknar anpassningsförmåga. Arbetslivet äringet man drabbas av utan något positivt ochpåverkbart. För dem som står utanför måste det

egna ansvaret och möjligheterna tydliggöras. – Jag efterlyser ledarskap med mindre psy-

kologiskt manipulerande, fler infriade löftenoch tydliga, realistiska förväntningar på deanställda. Ledningen får inte lägga olösbaraekvationer i knäet på personalen.

Stelbent arbetslivSvenskt arbetsliv är stelbent. Arbetsmark-naden förändras, men den frivilliga rörlighe-ten på arbetsmarknaden är låg. Vi får arbets-kraftsbrist, samtidigt som allt fler står utanföryrkeslivet. Det finns en massa hinder för attbyta jobb.

– Vi matas med budskap som gör attarbetslivet framstår som negativt, med mångamåsten och få möjligheter till påverkan. Detär viktigt att alla är delaktiga och kan påverkautvecklingen, till exempel genom att vågabyta jobb, säger Casten von Otter.

Svenskarna stannar för länge på sina jobb.Hälften av arbetskraften har varit hos sin arbets-givare i minst tio år, att jämföra med Danmarkdär motsvarande siffra är en tredjedel.

– Den ökade polariseringen mellan dem somhar jobb och de som hamnar utanför hänger ihopmed bristen på rörlighet. Välutbildade personermed yrkeserfarenhet som borde gå vidare tillmer kvalificerade jobb ska inte hindra andra frånatt komma in på arbetsmarknaden.

Ökad frivillig rörlighet på arbetsmarkna-den leder till bättre balans mellan de anställ-das resurser och deras arbetsuppgifter. I dag är

det många som anser sig överkvalificerade.– Många sitter kvar på jobb bara för att vi

knutit tryggheten till en viss anställning,menar Casten von Otter.

Vill byta jobbI en studie gjord av TCO uppgav hälften av detillfrågade att de inte trodde de kunde bytayrke. En fjärdedel ansåg inte ens att de kundebyta arbetsuppgifter inom yrket. Samtidigtvisar andra undersökningar att var tredje villbyta yrke eller få andra uppgifter.

– Bristande rörlighet leder till ökade sjuk-tal. Många känner sig inlåsta i ett yrke eller påen arbetsplats där de inte trivs, och drabbasoftare av ohälsa. Därmed ökar arbetsbelast-ningen på dem som finns kvar på arbetsplatsen.

– Effektivare omställningsprocesser skullegöra att färre var långtidssjuka, förtidspensio-nerade eller arbetslösa. Invandrare skulle lät-tare komma in på arbetsmarknaden.

Ökad rörlighet ökar också trycket att skapaattraktiva arbetsplatser, eftersom konkurren-sen om arbetskraften upplevs som hårdare. Enbidragande faktor till den svaga rörlighetenpå arbetsmarknaden är också att utbildningoch pappersmeriter övervärderas.

– Erfarenhet måste uppvärderas, och såkallad validicering – mått på vad erfarenhetgett i ökad kompetens – måste bli vanligare,avslutar Casten von Otter.

Kristin Rydberg

” ””Ökat inflytande på arbetsplatserna ger både positiva och negativa effekter. Jag efterlyser tydligare ledarskap och mer frivillig rörlighet”

Casten von Otter manar till frivillig rörlighet och tydligare ledarskap

SJUKSKRIVNING


Casten von Otter är sociolog och professor vid Arbetslivs-institutet som i höstas gav ut rapporten ”Aktivt Arbetsliv”. Hanmenar att de stora förändringar som skett med metoderna förhur produktion styrs påverkar situationen negativt på mångaarbetsplatser. Hård tidsstyrning i en uppstyckad produktionökar stressen.

”Jag efterlyser ledarskap medmindre psykologiskt manipulerande,

fler infriade löften och tydliga,realistiska förväntningar

på anställda. Ledningen får inte lägga olösbara ekvationer i knäet

på personalen”

Casten von Otter är sociolog och professor vid Arbetslivsinstitutet som i höstas gav ut rapporten”Aktivt Arbetsliv”.

För att orka prestera måste vi lära ossåterhämtning. Moderna människorhar glömt hur man tar en paus på rättsätt. Vår fåtölj gör det enkelt att kopp-la av i en tillvaro fylld av prestation-skrav och uppskruvat tempo. Fåtöljenär en konkret åtgärd och en bra platt-form för ett långsiktigt friskvårdsarbe-te, säger Per Fellert, VD på Promas.

Häpnadsväckande effektPromas erbjudande bygger på ettavslappningskoncept där massagefå-töljen utgör basen. Tillsammans medläkare och psykologer har man ocksåtagit fram en cd med instruktionersom hjälp.

– Konceptet med massagefåtöljenoch avslappningsövningarna är bådekostnadseffektivt och lättillgängligt.Trots – eller kanske tack vare - enkelhe-ten är effekten häpnadsväckande, sägerPer Fellert.

På den senaste medicinmässan gjor-des flera mätningar på dem som pröva-de fåtöljerna. Merparten hade förebehandlingen en puls på 90 slag/minut. Efter några få minuter i fåtöljenmed hörlurarna på var motsvarandesiffra 50!

Fler mår bättreDe långsiktiga effekterna märks snabbt.För den otränade är massagen ett förstasteg mot att göra kroppen receptiv förmotion och friskvård. Är man redanfysiskt aktiv ger massagen välbehövliguppmjukning av spända muskler.Effekterna är medicinskt mätbara.Pulsen sänks och kroppsegna antistress-hormoner bildas i stora mängder. Lätt-tillgängligheten och den korta behand-lingstiden är andra fördelar.

– Vår strävan är att stunden i fåtöl-jen ska bli en daglig vana man inte villvara utan, som alla kan njuta av, oav-sett vilken typ av människa man är,säger Per Fellert.

Del i helhetenPromas ser sig som en viktig medspe-lare i kampen mot de skenande sjuk-talen. Genom att införa återhämtningsom en naturlig del i arbetsdagen höjskoncentrations- och prestationsförmå-ga och ger ökat välbefinnande.

– En årlig semester räcker inte föratt ladda batterierna. Regelbunden,effektiv återhämtning är den bortglöm-da medicinen i dagens samhälle. Åter-inför vi inte den så kommer sjukfrånva-ron att fortsätta öka, säger Per Fellert.

Hållbar utvecklingI boken ”Instruktionsboken till Livet”påpekas att maskinerna styrde detgamla industrisamhällets arbetsinne-håll och takt. I 2000-talet är männi-skan den viktigaste råvaran. Det ställerhöga krav på ledarskap med humanis-tisk inriktning. Här föregår Volvo ochVästra Götalandsregionen med gottexempel. För en hållbar utvecklingjobbar man aktivt med dessa frågor i

”Livsstil i väst” ett projekt som löperpå 36 månader omfattande 65 000anställda.

– Det tar tid att implementera nyavanor. Vi samarbetar långsiktigt medkring de här frågorna, säger Per Fellert.

SamarbetspartnersFriskvårdsfrågor lyfts alltmer upp påledningsnivå. Promas lever som manlär och samarbetar med forskare ochläkare för att höja den egna personalenskompetens, för att de i sin tur skakunna höja kunskapsnivån kring häl-sofrågor när de är ute bland företag ochorganisationer.

– Intresset att aktivt motarbetaohälsa bland de anställda växer i taktmed insikten i problemet, säger Per.Andra samarbetspartners, förutom

Livsstilsprojektet, är bland annat Hälsa+ Kunskap Bunkeflomodellen.

– Vi söker alltid samarbete medpartners som höjer vår kompetens,samtidigt som vi blir ett bra redskap ideras arbete, säger Per Fellert.

Promas målsättning – Vi vill bidra till att våra samar-betspartners får en långtidsfrisk perso-nal. Våra kunder är allt från små före-tag till stora koncerner inom alla tänk-bara branscher. Fullserviceavtalet ochanvändargarantin ger våra kundertrygghet och ett bekymmersfrittsamarbete med oss, säger Per Fellert,och avslutar med 6 goda råd:

• Sätt upp mål för friskvårdsarbetetoch förankra dem i ledningen

• Se massagefåtöljen som en kataly-sator som startar upp friskvård-sprocessen

• Utbilda och motivera personalen såatt de lär sig ta ansvar för sin hälsa

• Ge förutsättningar för friskvård påarbetstid

• Om ni inte tror det är en lönsaminvestering – gör det inte!

•Kontakta Promas på www.promas.se eller ring 031-685590

TEXT: KRISTIN RYDBERG

Göteborgsbaserade Promas AB har fått 1000-tals stressade svenskar att varva ner och - bokstavligen - ta en paus. Basverktygetär en fåtölj som ser ut som den vore hämtad från flygbolagensförstaklassalonger. I stolen finns elektronik som ger hela kroppenmassage. På några minuter går pulsen ner i viloläge och efter enkvart i stolen, tillsammans med skön musik i hörlurar, är kropp ochsjäl i harmoni. Promas massagefåtölj finns idag hos närmare 2000kunder bland företag, kommuner och landsting.

– Vår fåtölj gör det enkelt att koppla av i en tillvaro fylld av prestationskrav ochuppskruvat tempo.Fåtöljen är en konkret åtgärd och en bra plattform för ettlångsiktigt friskvårdsarbete,säger Per Fellert på Promas AB .

– Konceptet med massagefåtöljen ochavslappningsövningarna är både kost-nadseffektivt och lättillgängligt. Trots –eller kanske tack vare - enkelheten är effek-ten häpnadsväckande, säger Per Fellert,VD på Promas.

Promas – Framgångsföretagetsom ökar välbefinnandet


När Ellinor på företaget Promas ABmöter människor i näringslivet ochpratar om vikten av hälsofrämjande

åtgärder gör hon det i metaforer. När honmötte ledningsgruppen hos en biltillverkareinledde hon med frågan hur många som någongång köpt en ny bil.

– De flesta svarade ja, men förstod inte var-för jag frågade, säger hon.

Nästa fråga var hur många som servadebilen trots att den var ny och gick bra. Svarenhon fick var att ”det måste man ju göra”,annars gäller inte garantin, eller ”annars förlo-rar bilen i värde”. När hon undrade vad degjorde med bilen om varningslampan börjadeblinka så började församlingen se tveksam ut.Svaret var så självklart: de stannade förståsbilen och kontaktade en verkstad!

– Jag ville få dem att inse att vi tar bättrehand om våra bilar än om oss själva. Hälso-främjande insatser är samma sak som att servaprylar, bara så mycket viktigare, säger Ellinor.

Problemet anser hon vara att vi inte harkompetensen att bedöma när vi befinner oss iriskzonen.

– Forskning visar att väldigt många av ossinte klarar av att arbeta mer än 65-70 procentav full tid på grund av att vi är ”dåligt servade”.Med väldigt små insatser kan man förändradetta. Det gäller bara att förstå vinsten i för-hållande till insatsen, påpekar hon.

Ellinor målar upp en bild:Tänk dig en sjö högt uppe på en kulle. I densimmar en massa människor omkring och ser utatt må bra. Sedan är det några som ramlar överkanten, faller ner för kullen och landar med ettmagplask i en damm vid kullens fot. Där stårandra människor i sjukvårdskläder och fiskarupp dem och räddar dem från att drunkna.

– Det här betyder inte att jag inte tycker

sjukvården är bra, men vi skulle kunna varabetydligt färre som behövde deras hjälp om vibara lärde oss vikten av återhämtning ochstruktur, säger hon

– För att fler ska stanna kvar uppe på kul-len lär vi ut konsten att simma!

Mer motion – bättre betygI boken ”Instruktionsboken till Livet” beskrivsden s.k. Bunkeflomodellen, som började medatt en överläkare, Per Gärdsell, tillsammansmed en idrottsförening startade ett forsk-ningsprojekt i några grundskolor. På de ut-valda skolorna infördes ett ökat antal timmargymnastik och friluftsliv. Som referens hademan skolor med ordinarie antal timmar gym-nastik på schemat. Redan efter ett par år visadeundersökningar att eleverna i de utvalda sko-lorna hade betydligt kraftigare benstomme,tätare skelett och – framför allt – högre medel-betyg och bättre ork. Projektet har fått enormuppmärksamhet i många led och resultatenbetraktas som sensationella.

– Det är inga stora förändringar som krävsför att göra stor skillnad, påpekar Ellinor.

God hälsa – vad är det?WHO slog redan 1946 fast att ”Hälsa är etttillstånd av fullständigt fysiskt och psykisktoch socialt välbefinnande, inte enbart frånvaroav sjukdom och svaghet”.

– WHO:s beskrivning kan inte göras bättreidag. Vi måste stoppa den hysteriska tidsjak-ten vi ägnar oss åt, den är direkt hälsovådligoch får bara motsatt effekt. Definitionen av vadåterhämtning är måste också förändras. Idagsvarar de flesta att semestern är den tid de vilaroch samlar krafter. Experter inom områdethävdar att det är lika korkat som att säga attman äter i januari och sover i februari!

Kristin Rydberg

HÄLSOFRÄMJANDE ÅTGÄRDER

Att säga – ”vilar, det gör man på semestern, är lika dumt som att säga att man äter i januari och sover i februari”

Medlemskap i ett nätverk för hälsa och ekonomi är precis vad många söker.

Detta är en inbjudan.IPF inbjuder dig till medlemskap i ett nätverk som vänder sig till densom är intresserad av hur hälsofrågor kan integreras i planering och styrning av företag och organisationer, och hur man sedan kan upprätta ett hälsobokslut.IPF har ett regeringsuppdrag i form av ett forsknings- och utvecklings-projekt om att integrera arbetsmiljöfrågorna i verksamhetsstyrningensom skall resultera i en modell för framtida hälsobokslut. Som nätverks-medlem har du därmed en unik möjlighet att följa projektets utveckling,

och du får samtidigt ta del av aktuell forskning på området.IPF:s nätverk för Hälsa & Ekonomi integrerar konkreta råd

om hur du och din organisation kan hantera hälsoproble-matiken kombinerat med ett stort erfarenhetsutbyte.

Nätverket träffas minst fyra heldagar i Stockholm.Medlemskapet kostar 8.000 kr per år (exkl moms)

För mer information kontakta:Bo Sundmark, tel: 018-55 20 30 eller

e-post: [email protected]

l e d a r s k a p i n ä t v e r k

-

Uppsala Science Park, 751 83 UppsalaTel: 018-55 20 30 Fax: 018-55 94 77

E-post: [email protected]

Elfw

enda

hl &

Co

Fo

to:

Ann

a H

uert

a

De senaste 35 åren har vi försökt

utveckla världens bästa kaffeautomat.

Här är resultatet.

Att det är vatten i glaset är unikt, att det är kolsyrat är näst-

intill en världssensation. Åtminstone för att komma från en

kaffeautomat. Men det stannar inte vid det.

När vi förde in kallt vatten i automaten, hade vi ingen aning

om att det skulle förverkliga drömmen om att servera iste,

CL

AR

A/ F

OT

O:

LI P

KI N

Gå in på www.coffeequeen.se eller ring 020-75 50 10 för närmaste återförsäljare.

iskaffe, ischoklad och islatte. Kalla drycker i en kaffeautomat

som normalt sett bara ska kunna brygga varma. En komplett

coffee-shop för kontoret – i en och samma automat – utvecklad

av Sveriges enda tillverkare av färskbryggsautomater. Kanske

inte så konstigt att vi döpt den till Excellence.

Försäkringskassan genomförde hösten 2004 informationssatsningen ”HelaSverige – halva sjukfrånvaron”. En

uppföljande undersökning gjordes i januari iår. Drygt 1000 personer mellan 16 – 64 år

intervjuades. Resultatet visar att attitydernatill sjukskrivning märkbart förändrats på korttid. Ett exempel är trötthet, som nu 73 pro-cent sällan eller aldrig anser vara ett godtag-bart skäl till sjukskrivning. Vid mätningen isomras var motsvarande siffra 58 procent.Stress på jobbet, osämja med chefen och dåligarbetsmiljö anser nu fler vara icke godtagbaraskäl för sjukskrivning. En liknande attitydför-ändring gäller strejk på dagis. De tillfrågadefick gradera sina svar på en tiogradig skala därtio stod för ”alltid godtagbart som själ tillsjukskrivning”.

De skäl som ingick i undersökningen varföljande. (Siffror inom parentes anger resulta-tet i juni 2004.)

• Problem med familjen, ex. skilsmässa,mobbing av barn: 25 procent (30) ansågdetta som fullgott skäl att stanna hemma.

• Strejk på dagis: 15 procent (20)• Stress på jobbet: 19 procent (25)• Dålig arbetsmiljö: 20 procent (26)

• Trötthet: 8 procent (9) • Förkylning med feber: 66 procent (64) • Osämja med chef eller kollegor: 8 procent (9)

Glädjande– Jag är glad över att vi kan se tecken på för-ändring av attityderna kring sjukförsäkringen,men det krävs uthållighet för att påverka dem igrunden. Fortfarande finns missuppfattningarom rättigheterna. Det är därför viktigt att

informationen om sjukförsäkringen och dessroll fortsätter, säger Curt Malmborg, general-direktör Försäkringskassan.

När det gäller orsakerna till sjukskrivningaroch allmänhetens bild av Försäkringskassan ärattityderna stabila. Även attityder kring sjuk-skrivning vid feber och förkylning ligger stilli jämförelse med mätningen 2004.

Kristin Rydberg


Tydlig attitydförändring till sjukskrivning FÖRSÄKRINGSKASSAN

Curt Malmborg, generaldirektörFörsäkringskassan.

”Bara 8 procent ansåg atttrötthet är ett fullgott

skäl att stanna hemma”

Trötthet, dagisstrejk eller stress på jobbet är skäl som allt färre

svenskar anser vara godtagbara skäl till sjukskrivning. Sommaren

2004 ansåg 58 procent att dessa skäl inte duger som orsak att

sjukskriva sig. Idag är siffran 73 procent. Det visar en ny mätning

som Försäkringskassan nyligen genomförde.

REHABILITERING

–Vår uppgift är att samordna de insatser somen person behöver för att kunna komma till-baka i arbete. Ansvaret för rehabiliteringsåt-gärderna vilar på andra aktörer. I många fallfungerar det väldigt bra, medan andra inte fårde åtgärder de behöver, säger Ingrid Hallgrenpå Riksförsäkringsverket.

Brutna ben eller stor sorgNära anhörigs dödsfall innebär för vissa långva-rigt behov av terapi och vila medan andra mår bästav att snabbt komma tillbaka i arbete. Kropps-skada påverkar olika beroende på fysisk kon-dition och arbetsuppgifter. Rehabiliteringensutformning måste därför göras i nära samför-stånd mellan patient, läkare och arbetsgivare.

Rehabilitering på jobbetArbetsgivare som erbjuder de anställdabehandling på arbetstid får dra av kostnaderna.För många med rygg- och nackproblem kandet innebära att man slipper vara sjukskriven.Ogilvy Sverige erbjuder alla medarbetareveckovis behandling av en kiropraktor/massörsom kommer till arbetsplatsen.

– Vi subventionerar priset och tiderna ärväl bokade. Vi ser det som en god investering

samtidigt som det är ett led i att få ner sjuk-talen, säger Ulrika Petterson, HR ansvarig.

Lyckad rehabMikael Carlsson var länge sjukskriven utan attbli bättre. Tack vare en klok arbetsgivare ärhan nu frisk.

– Under de första fem första månadernahade jag fem olika, vikarierande allmänläkaresom ordinerade mig antidepressiv medicin.Jag litade tyvärr blint på läkarna och blevsnabbt beroende av tabletterna, men måddebara sämre. Medicin dämpar symtom menbotar inga orsaker. Jag gick också upp 30 kiloi vikt på ett år.

– Så ringde min dåvarande arbetsgivareoch erbjöd mig att ingå i ett pilotprojekt förlångtidssjukskrivna. Vilken underbar hjälp!Det var så skönt att träffa andra människor ien liknande situation, jag trodde ju jag varensam om mina problem. Jag önskar att allasjukskrivna fick tillgång till rätt vård. Tyvärrär de ett lotteri. Vi måste se helheten. Det ärinte bara arbetet i sig som gör människansjuk, det finns så många bakomliggande orsa-ker, avslutar Mikael Carlsson.

Kristin Rydberg

Medicinsk rehabilitering ansvarar hälso- och sjukvården för,medan social rehabilitering sköts av kommunen. Arbets-livsinriktad rehabilitering är arbetsgivarnas ansvar, medanArbetsförmedlingen sköter rehabilitering av arbetslösa.Försäkringskassan har endast ett tillsyningsansvar och ensamordnande funktion.

Rehabilitering – ett vitt begrepp

ANNONS Tematidning från Mediaplanet om Arbetsmiljö och Hälsa ANNONS

Hälsa och arbetsmiljö har äntligenuppgraderats till de viktiga, strate-giska frågor de är för landets arbets-

givare. Tidigare arbetade man mest medtjänsteleverans på individnivå, gällande tradi-tionell företagshälsovård. Nu går fler och fleröver till att arbeta med långsiktiga hälsomåloch utarbetar strategier som innefattar helaspektrat av hälsotjänster. De består dels avförebyggande åtgärder mot ohälsa, men fram-förallt hälsoutvecklande tjänster med fokus påfriskfaktorer och frisknärvaro, säger PeterNorén, Marknadschef på Feelgood, ett av lan-dets ledande hälsoföretag.

PartnerkonceptFeelgood har under de senaste åren gått frånatt enbart leverera tjänster inom traditionellföretagshälsovård till att vara en strategisk ochlångsiktig hälsopartner. Partnerkonceptetinnebär att Feelgood, tillsammans med sinakunder, funnit ett nytt sätt att angripa kun-dernas kostnader för ohälsa och sjukfrånvaro.

– Vi ser det som vår huvuduppgift attskapa bestående och synliga resultat för vårakunder, både i form av ekonomiska vinster ochökad produktivitet till följd av friskare och

mer välmående personal, säger Peter Norén.Det partnerkoncept man tillämpar har

visat sig kunna sänka kostnaderna väsentligtför ohälsan och sjukfrånvaron i organisationeroch företag. Detta trots att den investeradesumman per anställd är större än tidigare.

– Att kunna påvisa det ekonomiska resul-tatet av att investera i hälsotjänster är en utavde absolut viktigaste frågorna för oss i framti-den, påpekar Peter Norén.

Vi kan konstatera att fler och fler av Feel-

goods uppdrag baseras på partnerkonceptet.Feelgood tecknade under 2004 rikstäckandesamarbetsavtal med drygt 31.000 anställda,bland annat NCC och Skanska.

Dolda kostnaderSjälva sjukersättningen utgör bara en liten delav den totala kostnaden för sjukfrånvaro. Föratt få en rättvis bild av de ekonomiska konse-kvenser som blir följden av att inte prioriterahälsofrågor måste hela bilden göras synlig.

– Syftet med hälsoarbete på ledningsnivåär naturligtvis i slutändan att öka lönsamhe-ten. För att nå dessa mål måste förutsättning-arna skapas. Det gör man först och främstgenom att minska sjukfrånvaron och produk-tionsbortfallet samt fokusera på friskfaktoreroch frisknärvaro bland de anställda, sägerPeter Norén.

Framtidens hälsotjänsterI Feelgoods kunderbjudande kompletteras dentraditionella företagshälsovården med nya häl-sotjänster. För att möta den nya lagstiftningenefter den 1 januari i år och marknadens kravhar företaget satsat mycket på att skapa olikaformer av skräddarsydda tjänster. Feelgood hartagit fram nya, kostnadseffektiva och resultat-skapande rehabiliteringsprogram under nam-nen Ny Energi, Ny Insikt och Balans. Enannan tjänst som man kommer att permanentaär en telefonbaserad service dit man kan ringaoch få råd som omfattar och tar hänsyn till in-dividens totala livssituation. Detsamma gällerden telefonbaserade, dygnet-runt-öppna kris-jour som man upprättade mindre än två dygnefter att Tsunami-katastrofen inträffat. Ett parveckor senare blev tjänsten åter aktuell dåorkanen Gudrun svepte in över Sverige.

– Jouren fungerade så bra och blev så upp-skattad att vi nu kommer att inkludera dennatjänst i vårt ordinarie kunderbjudande, sägerPeter Norén.

En annan telefonbaserad tjänst är den ditanställda får ringa och sjukanmäla sig redanförsta dagen.

– Det har visat sig spela en avgörande rollför den fortsatta sjukdomsbilden och kostna-derna för sjukfrånvaro om vi fångar upp densjuke redan från början. Den anställde fårgenast prata med en sjuksköterska som kan geråd eller hänvisa vidare till Feelgoods samladekompetens. Man sparar både tid, pengar ochonödigt lidande genom att snabbt ställa dia-gnos och sätta in lämpliga åtgärder för ett bratillfrisknande, påpekar Peter Norén.

Som ett led i det förebyggande och utveck-lande hälsoarbetet som alltmer prioriteras pålandets arbetsplatser har Feelgood skapat ett


Strategiskt hälsoarbeteger god avkastning

FEELGOOD

Ohälsa och sjukfrånvaroinnebär stora kostnaderför företag och organisa-tioner. Allt fler väljer därföratt samarbeta med enextern hälsopartner. Deekonomiska aspekternakring hälsofrämjandearbete har på senare tiduppmärksammats alltmer. Frågorna har flyttat ini styrelserummen ochinvesteringar i områdethar fått högsta prioritet.

« Själva sjukersättningenutgör bara en liten del avden totala kostnaden för

sjukfrånvaro. För att få enrättvis bild av de ekono-

miska konsekvenser somblir följden av att inte prio-ritera hälsofrågor måstehela bilden göras synlig »

‹‹ God hälsa bland våra anställdaoch en bra arbetsmiljö är villkors-frågor för att producera på etteffektivt sätt. Det är helt naturligtoch företagsekonomiskt riktigt attprioritera dessa frågor ››

kompletterande program – Livsstilsprogram-met STEG FÖR STEG - som ger metoder på hurman skapar en varaktig livsstilsförändring medinriktning på rörelse. Steg för Steg innefattarrörelseglädje, matlust, samt hur man skapar balans i livet.

– Våra kundsamarbeten är i högsta gradaffärsrelationer. Vår huvuduppgift är att skapamätbara, synliga resultat för våra kundergenom ett långsiktigt och strategiskt arbetegällande alla frågor inom området hälsa ocharbetsmiljö, avslutar Peter Norén.

Minskad sjukfrånvaro på SKFPå SKF i Göteborg har man länge slagits mothöga sjuktal. För ett år sedan lyckades manbryta trenden. På ett år har sjukfrånvaron min-skat med 25 procent. SKF har under flera århaft ett långsiktigt strategiskt samarbete medhälsopartnern Feelgood. Målet på SKF är nu attminska sjukfrånvaron med ytterligare fem pro-cent varje år samtidigt som man ökar frisknär-varon. Årliga hälso- och miljöplaner arbetasfram tillsammans med Feelgood. Hälsa ocharbetsmiljö har blivit ett fokusområde. Varje

arbetsområde har egna hälsomål och handling-splaner, på samma sätt som man har mål förproduktion och kompetensutveckling.Rutinenatt sjukanmälan görs hos Feelgood har gett godeffekt. Arbetsrelaterade sjukdomar tas direktom hand av företagshälsovården. En läkare stäl-ler diagnos och sätter snabbt in behandling.Därmed kortas tider för sjukskrivning ochrehabilitering. Feelgood ska också fånga uppsignaler och peka på åtgärder för att ytterligareskador ska undvikas.

– God hälsa bland våra anställda och en bra

arbetsmiljö är villkorsfrågor för att producerapå ett effektivt sätt. Det är helt naturligt ochföretagsekonomiskt riktigt att prioritera dessafrågor. Det handlar om att skapa jobb som sti-mulerar i stället för att belasta, ge möjligheteratt påverka så att alla känner sig engagerade.Ingen ska behöva gå till en arbetsplats därman riskerar att bli sjuk eller skadad, sägerKent Reinebrandt, ansvarig för hälsa ocharbetsmiljö på SKF i Göteborg.

Kristin Rydberg

ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet om Arbetsmiljö och Hälsa ANNONS 13

Vi hjälper ditt företagatt enkelt hanteraarbetsmiljöfrågor!Vår tjänst Arbetsmiljö Plus är ett webbaserat processverktygsom på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt guidar digfram till smarta lösningar på problem och frågor som kanuppstå i ditt arbete. Du får fullständig tillgång till checklistor,handlingsplaner, policyer, dokument samt alltid uppdateradinformation kring lagar och författningar. Kort sagt allt somstöder dig i din hantering och ditt agerande inom arbets-miljöområdet!

Läs mer på www.signon.se/arbetsmiljo

Investering i frisk/hälso/sjukvård

»Osynliga kostnader»

Kostnader för kort och lång sjukfrånvaro

»Synliga kostnader»

• produktionsförlust• övertidskostnad• personalomsättning• rehabilitering, omplacering• rekryteringskostnader• inskolning/utbildning• minskat attraktionsvärde• goodwill/mediaförluster• ledning och administration

KOSTNADSSTAPELN FÖR OHÄLSAN

Genomsnittlig sjuk-frånvarokostnad per anst. och år (enl Sv Näringsliv)

Genomsnittlig investering i frisk/ hälso/sjukvård per anst. och år

MÖJLIGHETERNAS STAPLAR30 000/anst/år

1 500/anst/år

Jonas Lindblom,SSMF-stipendiat,Uppsala Universitet.

Grundat 1919H.M. Drottning Silvia är Sällskapets beskyddare

Ätstörningar och beroende har ettsamband. Beroendet uppstår närkroppens belöningssystem rubbas.Systemet påverkas av hormonerrelaterade till kroppsvikt och intagav föda. Hormonerna styraktiviteten hos vissa av hjärnansnervceller med olika signalsub-stanser, bland annat neuropeptider.

Jonas Lindblom ska undersöka vaddessa små proteiner betyder för attreglera belöningssystemet. Han skafrämst studera hur neuropeptidernapåverkar aktiviteten i nervcellersom innehåller dopamin.Dopamincellerna medverkar tilluppkomsten av ätstörningar somanorexi, bulimi och obesitas (fetma).

Jonas forskning syftar till att identi-fiera de signalsystem som är vikti-gast i överföringen till dopamin-systemet. Dessa kemiska budbärarekan utgöra mål för framtida läke-medel mot ätstörningar ochberoendetillstånd.

Svenska Sällskapet för MedicinskForskning delar varje år ut medeltill ett stort antal unga, lovandemedicinska forskare. I år är Jonasen av dem. Medlen i form avbidrag, minnesgåvor, donationereller testamentsgåvor kommerfrämst från privatpersoner.Stöder du oss kan du själv bestämma forskningsområde.Om du så önskar kan du bilda enegen forskningsfond.Sällskapet står under kontroll avSFI, Stiftelsen för Insamlings-kontroll.

För ytterligare information ring 08-33 50 61 eller 0200-25 55 00.

Stöd unga medicinska forskare 90 11 09-9www.ssmf.se

Ska Jonasforskning geen ny syn påätstörningar?

NIM

BU

S

Metodicum-modellen heter en metod för hälso-bokslut. Bakom konceptet står företagetmed samma namn. Resultaten av Hälso-bokslutet ger ledningsinformation, styrin-formation och kontrollinformation. De syn-liggör också de ekonomiska effekterna avledarskap, hälsofrämjande och förebyggandeinsatser samt rehabilitering. Resultaten bil-dar underlag för kostnads- och intäktsanaly-ser så att förbättringsåtgärder sätts in där defår optimal effekt.

– Ett hälsobokslut är värdefullt för allaföretag och organisationer. Modellen ser lika-dan ut för alla typer av verksamhet. Det finnsmycket pengar att tjäna med en medvetenoch ekonomiskt relevant personalpolitik,påpekar Thomas Aronsson, seniorkonsult påMetodicum.

Hälsobokslutet består av sex nyckeltal och enhälsoberättelse. Med hjälp av insamlatmaterial, som kan göras på plats eller viaInternet, görs sammanställningar på utvaldenhet eller arbetsplatsnivå. Utifrån insam-lade data görs ett humankapitalbaserat häl-soindex, HHi. Indexet speglar de anställdaskapacitet att producera kopplat till hälsan.Indexet skapas med hjälp av frågor och refe-renser som finns i en databank. Det human-kapitalbaserade indexet ger svar på lönsam-hetspotentialen för ökad produktivitetgenom förbättrad hälsa och arbetsmiljö.

Astra Zeneca tar tempen på arbetsmiljönSonny Hermansson, Chef Site Support påAstra Zeneca i Södertälje kom i kontakt medMetodicum 2003. Det skedde i sambandmed att man beslutat genomföra en utbild-ning för ett 30-tal chefer om sambandetledarskap-hälsa.

Metodicum höll på med ett pilotprojektoch frågade Sonny om de ville delta.

– Jag nappade direkt, förslaget låg väl ilinje med det arbete som vi själva initierat,jag blev nyfiken och ville veta mer, sägerSonny.

Redan före genomförandet av de olika momen-ten som krävs för att kunna göra ett Hälso-bokslut hade man klart för sig kopplingenledarskap-hälsa. Vad man däremot intekände till var metoderna för att kunna utläsaeffekterna på verksamheten när delar av deninte fungerar som den ska.

– Vi har dels tagit fram fakta om exem-pelvis sjuktal, dels ställt ett antal frågor tillmedarbetarna som grund för ett Hälsoindex.Totalt fick vi fram sex nyckeltal. Det gav enväldigt bra bild av vad vi skulle börja jobbamed. Resultatet visar tydligt att det finns enrad andra parametrar än de rent ergono-miska, säger Sonny Hermansson.

De grupper som valdes ut att delta i stu-

dien var restaurang, lokalvård och office ser-vice. Arbetsområden som är personaltäta,många med tunga jobb och upprepademoment. Först tittade man på själva sjuk-frånvaron i antal dagar och timmar ochsedan på de ekonomiska konsekvenserna.

Inom de aktuella grupperna handlar detom att hitta nya arbetsformer, öka flexibili-teten, att hitta smartare sätt att lösa arbets-uppgifterna.

– Att skapa en bättre miljö och öka frisk-närvaron är en viktig strävan. Vi frågar osshelt enkelt hur det ska vara på jobbet när detär som bäst, säger Sonny och jämför arbetetmed ta tempen på en patient.

– Resultaten ger en mycket god indika-tion på vad vi behöver lägga krutet. Vi harfått ett bra underlag för att lägga upp fram-tida handlingsplaner i vår strävan att förädlavår arbetsmiljö och öka frisknärvaron, avslu-tar Sonny Hermansson.

Kristin Rydberg

ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet om Arbetsmiljö och Hälsa ANNONS 15

Bokslut på hälsolägetEtt hälsobokslut är en undersökning som görs i en verksamhet för att synliggöra ochbeskriva personalens hälsa i företagsmässigt mätbara nyckeltal. Nyckeltalen som man fårfram visar bland annat när det är lönsamt att satsa på rehabilitering och förebyggande,hälsofrämjande åtgärder. Hälsobokslutet visar också kostnader och intäkter till följd av attman satt in hälsoförbättrande åtgärder.

HÄLSOLÄGETKORTA NYHETER

En av tre sjukskrivnavill jobbaFörsäkringskassan har gjort en studie blandsjukskrivna som visar att var tredje sjukskrivenskulle kunna arbeta, åtminstone deltid.

60 procent av de tillfrågade anser sig kapablaatt jobba om de själv fick möjlighet att styra sinarbetssituation. Nästan 40 procent av dem somväntar på behandling kan också tänka sig attarbeta, hel- eller deltid.

Försäkringskassans generaldirektör CurtMalmborg anser att resultaten är ”både glädjandeoch nedslående”.

Glädjande för att de sjukskrivna anser sigkunna göra något åt sin situation, men nedslåendeför att arbetsmarknaden stänger ute så mångasom har vilja och förmåga att arbeta.

Lars Sjöström, stf. Generaldirektör på AMSpåtalar vikten av att behålla och få tillbaka folk iarbete, inte minst med hänsyn till de stora pen-sionsavgångarna som väntar. Det krävs 300.000nya personer i arbete för att täcka upp dessa.

– Vi måste se till att aktivera de resurser somfinns, säger Lars Sjöström.

Med resurser avser han alla arbetslösa, sjuk-skrivna, förtidspensionerade, studerande, in-vandrare och hemmafruar, som skulle kunnajobba om tillfälle gavs.

Handikappsombudsmannen Lars Lööw pekarpå alla de människor som inte ges möjlighet attförsörja sig själva på grund av att man alltidutgår från oförmågan hos den enskilde.

■

Stor ökning av långtids-sjukskrivna inom EUAv de sjukskrivna i EU-länderna lider 25 pro-cent av stress och 33 procent har ont i rygg, axlaroch nacke. Långvarig stress och belastning, tids-brist, oro, obalans mellan egen insats och belö-ning samt känslan av maktlöshet, är orsakernatill att långtidssjukskrivningarna ökat radikaltde senaste åren. I Sverige har belastningsbesvärlänge varit den vanligaste orsaken till anmäldarbetsskada. De totala samhällskostnaderna försjukfrånvaro, förtidspension mm, beräknasuppgå till cirka 258 miljarder kronor per år,kostnader som i allt större grad överförs på före-tagen.

■

Siffror som skrämmerEn rättvis betraktelse av ekonomin måste utgåfrån siffror som inte går att manipulera. Fokus påarbetslöshet är inte relevant när mer än 112.000svenskar gått arbetslösa mer än ett år. Det gårheller inte att titta isolerat på sjukskrivningar.Gruppen förtidspensionärer ökar dramatiskt:

Antalet har fyrdubblats på 40 år: 1960 -145.000, 1970 - 212.000, 1980 - 303.000, 1990- 361.000. Idag lever 514.700 personer på aktivi-tetsersättning, en ökning med 32.800 personersedan januari 2004. Den svenska ekonomins siff-ror döljer sig bakom olika benämningar. Om mandelar in svenskarna i arbetande och icke arbetandemellan 16 – 64 år blir resultatet skrämmande.Professor Bo Södersten och två forskare vidHandelshögskolan i Jönköping gjorde för ett parår sedan en indelning och konstaterade då att 23procent arbetsföra var ”icke arbetande”.

Pär Nuder säger naturligtvis att full ”syssel-sättning är regeringens allt överskuggande mål”.

■

Det gav en väldigt bra bild av vad vi skulle börja jobba med. Resultatet visar tydligt att det finnsen rad andra parametrar än de rent ergonomiska, säger Sonny Hermansson, Chef Site Supportpå Astra Zeneca i Södertälje

”Inom de aktuella grupperna handlar det omatt hitta nya arbetsformer,öka flexibiliteten, att hitta

smartare sätt att lösaarbetsuppgifterna.”


”Ta ner henne till 110 meter, ultratystrutin, stillhet i båten….Ingen rör sig, ingen pratar. Allas blickar ärfästa uppåt, öron på helspänn. Lyssna av iaktra sektorn! Finns det något på ytan? Är vi hotade?”

Roger Zapfe är ubåtsofficer med 28 års erfaren-het av ledarskap under extrem press i sambandmed ubåtsincidenter och allvarliga uppdrag.

– På mitt jobb är det disciplin som gäller.När vi inleder ett arbetspass vet vi att vi kom-mer att kliva på varandra i två - tre veckor isträck, det finns inte en chans att kommaundan. Klara besked, tydlighet, hänsyn ochhumor är avgörande för att arbetet ombordska fungera. De extremt trånga ytorna gör attvarje steg måste planeras för att inte, bokstav-ligen, trampa varandra på tårna, säger Roger.

– Med tiden utvecklas ett slags kodspråk. Det gårut på att tydligt visa var man är på väg, attknacka kollegan på axeln, grymta till ellerkanske blåsa honom i nacken innan man pas-serar för att undvika utspillt kaffe eller fron-talkrock. Ju bättre man lär sig dessa koder,desto bättre trivs man ombord.

Tydlighet är ledord. Inför varje projekt gårman noga igenom syfte, tidsaspekter, resurseroch metodik.

– Jag skulle aldrig kunna ha en besättningsom inte var helt på det klara med syfte ochmål med varje insats, påpekar Roger.

”Ett ja är ett ja, ett nej är ett nej, klockan 8är klockan 8 och inget annat. Klara besked,raka puckar och klockren tydlighet ”

Samtliga i en U-båtsbesättning måste sätta sig in ialla förekommande arbetsuppgifter ombord.

– Alla hjälper alla. Vi intresserar oss för ochlär oss varandras arbetsuppgifter. Alla U-båts-män får till exempel ”smyga rör”, det vill sägafölja varenda rör från för till akter. Samarbetetöver yrkesrollerna är mycket större på en

U-båt än på andra arbetsplatser. Till och medkocken får avlösning.

Ordning och reda är måsten för den värnpliktigekocken som efter en månads utbildning skalaga mat åt 25-30 man i ”byssan” knappt femkvadratmeter till ytan. Besättningen äter varsjätte timme, dygnet runt, så det gäller att hagod planering och att inte lida av cellskräck.Maten intas i mässen, där tolv man trängs på 4 x 2 meter.

– Här gäller gott bordsskick, armar ihop ochatt inte bli sur när någon kliver rakt över bordetför att springa iväg och jobba, säger Roger.

”Ducka och tiga snarare än bocka och niga”

– Vi äter gott och mycket, gärna också desserter ochfikabröd. Maten är en stor glädjekälla i denenformiga tillvaron under ytan, påpekar Roger.

Endast kapten har egen koj – 2,75 kvm.Övriga delar både hytt och kojplats, oftast fyraeller fem, som sover i skift.

– Fördelen är att man får uppvärmd binge,skojar Roger.

Hygien sköts efter bästa förmåga. Helabesättningen delar på en dusch, placerad bord-varts. Taket i den lutar kraftigt. Hela utrym-met mäter 1,5 X 0,7 meter. För Roger, tvåmeter lång och 140 kilo tung, blir duschbesty-ren en akrobatisk utmaning. Det finns två toa-letter, även dessa placerade bordvarts, medlutande vägg - skott - som går upp i taket.

– Gissa hur många som kan stå upp ochkissa, skrattar Roger.

Besättningen jobbar i sextimmars pass.Under ledigheten måste man sköta allt frånmatintag, hygien, vila och rekreation.

Det är var mans skyldighet att sköta sin vilaså att man är på topp inför varje arbetspass.Spelar man TV-spel istället för att sova får mansnart problem med koncentration och humör.

Uppstår det då inga allvarliga konflikter när engrupp människor lever tätt inpå varandraunder pressade omständigheter?

– Vissa drabbas av ”plåtsjuka”. Efter unge-fär tre dygn ombord kan man nästan ställaklockan efter vissa individer. Ackumuleradirritation kulminerar i ett utbrott som vararett par minuter. En halvtimme senare bervederbörande om ursäkt och så är det över.Bara en gång har jag fått ingripa. Två maski-nister började slåss med knytnävarna. Restenav resan jobbade de aldrig samma pass. Vi ärexperter på att hantera stress innan den blirett hot.

Isolering från vardag och anhöriga är enannan stressfaktor. Livlinan heter UVAK (U-båtsövervakning). En gång per dygn sänderU-båten ut kodad information med ungefärligpositionsangivelse. När UVAK identifierat

meddelandet sänder de en del mer ellermindre viktiga nyheter tillbaka. Före loss-kastning listas besättningens närmast anhöri-ga så att UVAK kan informera om någotsärskilt inträffar.

– UVAK tjänstgör dygnet runt. Derasinsats är mycket viktig då de är vår samband-scentral med yttervärlden, säger Roger.

Blir någon sjuk finns sjukvårdsutbildad besätt-ning som kan bota lindriga krämpor. Vid all-varliga tillbud kan U-båten gå upp till ytandär den sjuke hämtas med helikopter.

Oftast håller sig besättningen frisk.Däremot äter många mer än vanligt och ärnågra kilo tyngre när de mönstrar av.

– Det får man kompensera i land, sägerRoger som idag tjänstgör som vapenteknisklärare på Ytstridsskolan, Berga Örlogsskolorsöder om Stockholm. Där är han en varm före-språkare för friskvård, träning och bra kost-hållning. I den pågående nedläggningsproces-sen är det många som far illa. Ovissheten inför

framtiden skapar passivitet och brist på moti-vation.

– Jag har fått många soffliggare att börjaträna och tänka på sitt eget välbefinnande.Det har bidragit till en positiv stämningbland personalen på Ytstridsenheten, trotsdystra framtidsutsikter.

För Rogers egen del kan nedläggningen av Bergainnebära att han på nytt börjar jobba i U-läge,något han inte ägnat sig åt de sista åren.

– Det kändes som jag gjort mitt ombord,men man ska aldrig säga aldrig. Jag trivs rättbra på havsbotten, jag har aldrig lidit av iso-leringen och trängseln. Men visst kan det bliför mycket av det goda. Rekordet var då jagjobbade på U-båten Västergötland i slutet av80-talet. Vi var i U-läge 300 timmar permånad, åtta månader i sträck. Hälften avbesättningen separerade eller skilde sig. Detfinns inget jobb i världen som är värt den upp-offringen, avslutar Roger Zapfe.

Kristin Rydberg

EN ANNORLUNDA ARBETSPLATS

Roger Zapfe är sjöofficer och tjänstgör som lärare i vapen-teknik på Berga Örlogsskolor utanför Stockholm. Han ärutbildad vid Försvarshögskolans Ledarskapsintitution samtpå GIS, Arméns gymnastik- och idrottsskola. I det civila ärhan ofta ute och föreläser och driver också verksamhet inomfriskvårdsbranschen.

En vanlig dag på jobbet

Roger Zapfe är ubåtsofficer med 28 års erfarenhet av ledarskap under extrem press i sambandmed ubåtsincidenter och allvarliga uppdrag.

TEXT: KRISTIN RYDBERG

Hälsodatorer på apotekNu finns kunddatorer på drygt en tredjedel av länets apotek. I Hälsodatorn kan man sökainformation om det mesta kring vård och hälsa, få svar på vanliga frågor och även utföraenklare tjänster. Syftet med Hälsodatorn är att den ska bidra till att öka befolkningens kun-skaper om den egna hälsan och hjälpa folk att hitta rätt inom vården. ■

Rökare på jobbetUngefär var femte anställd i Sverige röker, men mer än 70 procent av dem vill sluta. Påmånga större arbetsplatser finns sluta-röka-grupper via företagshälsovården. Tobaksfaktahar, med hjälp av Centrum för Tobaksprevention i samarbete med Statens folkhälsoinstitut,Hjärt-Lungfonden, Arbetsmiljöforum och arbetsmarknadens organisationer, lanserat“Rökfri på jobbet” som en hjälp för arbetsgivare som vill hjälpa anställda att bli rökfria.

Arbetsgivaren kan besluta att anställda bara får röka på ordinarie raster. Många landstingkräver att man byter om till privata kläder och lämnar byggnaden vid rökning.På www.tobaksfakta.org finns en lista över rökavvänjare i hela Sverige. ■

Dålig ordning skapar stressEnligt brittiska BBC News visar en ny undersökning att kontorsanställda kan drabbas av enhittills okänd ohälsofaktor, det så kallade "Irriterande skrivbords-syndromet".

Det är det stora japanska företaget NEC-Mitsubishi som genomfört undersökningen.Enligt företaget säger cirka 40 procent av de 2000 tillfrågade skrivbordsarbetarna att de blirrasande av stökiga och överbelamrade skrivbord, men att de inte orkar göra något åt röran. ■

Vad innehåller din snabblunch?På språng och vill ha något i dig snabbt enkelt, gott….och nyttigt? Fördelarna med snabbma-ten är just att du kan få den fort och ta den i steget på väg någonstans. Nackdelen är att mycketav den snabbmat som finns att köpa inte nödvändigtvis är speciellt bra mat. EnligtLivsmedelsverket som har granskat innehållet i ett flertal snabbmatsrätter är de i många fall förfeta eller för den delen för energifattiga trots att rätterna man köper ofta utger sig för att varakompletta måltider. Resultatet är att du sannolikt snart kommer att känna dig hungrig igen.

Om du är intresserad av vad din korv med mos, wrap, wok, sallad eller sub ger dig förenergivärde, gå in på Livsmedelsverkets hemsida: www.slv.se och välj undermenyerna Mat &Hälsa, Näringsämnen och -värden, Snabbmat ■

www.careit.com

Stress, panikångest, huvudvärk och sömnproblem fördärvar livet för många. För över tre miljoner svenskar tillhör det tyvärr vardagen. Den mest effektiva behandlingen är att gå i kognitiv beteendeterapi, kallat KBT. Men det är dyrt och det f inns ytterst få terapeuter i Sverige.

Utifrån forskning vid Uppsala Universitet* och Institutionen för Psykologi fi nns nu framgångsrika själv-hjälpsbehandlingar att tillgå. Självhjälp på detta sätt är bevisligen lika effektivt som att gå till terapeut 10-15 gånger. Det är dessutom mer än tio gånger billigare. Som deltagare får du tillgång till programmen direkt via din dator. Alla program understöds naturligtvis av Careits psykologer som också svarar på

dina frågor inom 24 timmar. Med Careits program kan även du som är läkare, psykolog eller terapeut nu effektivt hjälpa fl er av dina patienter med bestående beteendeförändringar till högre livskvalitet. Careits behandlingar på internet byg-ger på just denna effektiva KBT. Behandlingarna tar mellan fem och tio veckor. Under perioden ägnar du ungefär en kvart om dagen till att öva och svara på frågor om hur du mår och fungerar. Du får också tillbaka kommentarer och uppgifter att göra. På så sätt kan du kon-tinuerligt följa förbättringarna och enkelt ändra ditt beteende.

Fördelarna med denna slags självhjälp är att du, när du vill, oavsett var du bor, anonymt och till en låg penning själv effektivt kan påverka din hälsa.

över 1 tim längre/natt. Studierna visar härockså att medicineringen minskar med 30%.

Stresshantering - Minskning av stress med 26% och förbättring av humöret med 41%.

Fri från Panik* - I en programutvärdering

behandlingsveckan helt symptomfria.

Huvudvärksprogrammet - Varannan delta-gare i studierna minskade antalet dagar med

Vill du veta mer eller ta del av våra extra erbjudanden? Gå in på www.careit.com eller ring 08-545 140 50

Det viktiga är att det verkligen fungerar.Careits program behandlar effektivt din stress, huvudvärk, dina sömnproblem eller panikångest på bara några veckor.

ndling.

huvudvärk till hälften.

var mer än 70% av deltagarna i den sista

Sova Bättre - Sömndeltagare sover i snitt

Missbruksproblem på jobbet?Kontakta oss för motiverande utredning med individuellt

behandlingsförslag samt handledning av chefer och arbetsgrupper.

Faller en faller alla...

[email protected]

Beställ boken i vår bokhandel www.fas.forskning.se eller på tel 0150-788 80

• Några glas för karriärens skull. Hur har after work-fenomenet egentligen påverkat våra alkoholvanor?

• Är det bra för hälsan att dricka två glas vin om dagen?

• Finns det ett samband mellan sjukskrivningar och alkoholproblem?

• Hur har EU inverkat på svenskarnas dryckesvanor?

• Hur är det att leva som ”smygalkoholist”?

Det är några av många frågor som får svar i denna bok där några av landets ledande alkoholforskare blir intervjuade.

Ny bok om alkohol! Varför vi dricker som vi gör

ISBN 91-89602-22-6103 sid Pris 80:- Porto tillkommer

FAS_DI_123x87.indd 1 05-02-25 10.59.00

ANNONS Tematidning från Mediaplanet om Arbetsmiljö och Hälsa ANNONS

KORTA NYHETER


Små ergonomiska detaljer gör stor skillnadKan det vara ren okunskap som gjort oss till Europas sjukaste folk? Eller struntarvi helt enkelt i att många arbetsmiljöer bevisligen gör oss sjuka? Vilken orsaken änmå vara så är effekterna av att inte tänka ergonomiskt mycket kostsamma för såvälmänniska som samhälle.

ERGONOMI

www.rh.se

Ergonomisk design för god sittmiljö!RH Form är en av Europas ledande tillverkare av ergonomiska arbetsstolar. Stolarna är utvecklade med

människan i centrum och anpassade för att underlätta ett rörligt, flexibelt och varierat sittande som

förbättrar arbetsmiljön och motverkar ohälsa. RH Form har marknadens bredaste sortiment, med ton-

vikt på modern kontorsmiljö, men även stolar för industri, sjukvård och specialmiljöer.

RH Form har sedan starten 1977 drivit ett unikt produktkonceptdär ergonomisk design, med människans behov i centrum, varitvägledande för en aktiv och dynamisk produktutveckling. Resulta-tet har blivit en rad unika stolslösningar, baserade på egna patent,som till stora delar revolutionerat det moderna sittandet.

Rörelsepunkter placerade i överensstämmelse med kroppens leder,inställningsmöjligheter och funktioner som underlättar rörligt ochvarierat sittande, lättåtkomliga och lättmanövrerade reglage, ergo-nomisk formgivning som stöder och avlastar; allt har bidragit till attgöra RH stolen till det ledande varumärket när det gällerergonomiskt sittande i Europa. Företaget har egen tillverkning ochrikstäckande återförsäljarnät i Sverige samt en rad egna dotterbo-lag i Skandinavien och Europa.

– Allt fler tillbringar allt mer tid sittande i våra moderna arbets-miljöer, säger Peter Holstensson, marknadschef för RH Form. Men

med vårt stolskoncept löser vi upp detstatiska sittandet och ger möjligheter tillrörelse och avlastning. En investering ien RH-stol är därför ingen kostnad– det är en investering som förebyggerohälsa, förbättrar arbetsmiljön samt

ökar närvaro och effektivitet.

Kvalitet och miljö utgör starka kärnvärden i RH Foms verksamhet.God ergonomi har alltid kombinerats med god ekologi ochsom först i branschen införde man tidigt helt miljö-anpassade stolar med återvinningsgaranti. Sedan många årär stolssortimentet testat och godkänt enligt Möbelfaktaoch nyligen, återigen som först i branschen, certifieradesen rad RH-stolar enligt TCO:s nya kvalitets- och miljö-märkningssystem TCO’04 Office Furniture. Syste-mets krav är utmanande och står för etthelhetstänkande där ”den goda arbetsmil-jön sätts i fokus i samklang med moderntoch framsynt miljötänkande”.

RH Form erbjuder inte bara stolar utanockså ett totalkoncept med analys och rådgiv-ning för den enskilda användaren. På så vis bistårman med anpassade lösningar baserade på arbets-miljö, arbetsuppgifter och individuella förutsättningar.För en god arbetsmiljö med stolen i centrum.

RH Form erbjuder alla intresserade attsjälva testa RH-stolen kostnadsfritt på sinarbetsplats.

RH Logic 400; nylanserad ergonomisk arbetsstol från RH Form.

Ergonomi = läran om anpassning av arbete och arbetsmiljö efter

människans naturliga förutsättningar

Små detaljer gör stor skillnad. Enligt TonePetrelius, projektledare för Ergonomi påTCO Development, är detta de tolv vanligastehälsoriskerna i kontorsmiljön:

Ensidigt arbete, stillasittande,fysisk inaktivitet • Bildskärmen felplacerad i rummet

• Ingen ordning på kablar och sladdar

• Arbetshöjderna stämmer inte eller utnyttjas fel

• Dålig luftkvalitet, ofta för varmt

• Fel glasögon, fel läsavstånd

• Arbetsmaterial på fel plats, för trångt

• Felaktig användning av datormusen

• Bullrig och stressande arbetsmiljö

• Dålig arbetsplanering

– När man ser vilka basala orsaker många arbets-relaterade sjukdomar har, kan man undra var-för så många fortsätter att ignorera dem, sägerTone. Vi vet idag att cirka 40 procent av defysiska orsakerna till besvär och problem kanåtgärdas med ergonomiska förbättringar.

Belastningsbesvär är vår tids vanligaste yrkes-sjukdom. Enligt Arbetsmiljöverket är unge-fär 70 procent av alla anmälda yrkesskadorrelaterade till belastningsproblem. På kontorär nacke och skuldra vanligast. Det störstaproblemet har visat sig vara ”musarm”. Överen miljon svenskar är drabbade.

Orsakerna ansågs tidigare vara felaktigaeller för tunga lyft. Nu visar forskning det raktmotsatta. Ensidiga arbetsuppgifter, långvarigtstillasittande och intensivt arbetstempo liggerbakom den stora ökningen av dessa skador.

När kroppen är trött, utarbetad och stressadsjunker immunförsvaret och man blir lättaremottaglig för infektioner och muskelinflam-mationer. Därför är det bra att lära känna denegna kroppens signaler.

Negativ stress är en viktig del i problema-tiken. Den högt uppdrivna arbetstakten ikombination med förlegade organisations-former och brist på inflytande upplevs av många som en grundorsak. Intensiv ochstressig arbetsmiljö lämnar ingen plats föråterhämtning eller omväxling i arbetet. Vissa

arbetslivsforskare menar att vi är tvungna attåterinföra återhämtning i vardagen för att viska kunna vara högpresterande hela tiden.

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ochArbetsmiljöverket skyldighet att erbjuda sinaanställda en säker och bra arbetsmiljö. Detgäller inte bara möbler och arbetsutrustningutan också planeringen av arbetet. Arbets-miljöverkets handbok ”Belastningsskador –nej tack!” lär ut vad som gäller för bland annatdagsljus, belysning ventilation, buller, golv,fönster, dörrar, trappor, skyddsanordningar,larm och utrymning, och personalutrymmen.

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbets-miljölagen säger att den anställde aktivt skadelta i arbetsmiljöarbetet för att åstadkommaen god arbetsmiljö. Den anställde måste alltsåsjälv föreslå förbättringar och ställa kravutifrån de egna förutsättningarna.

Kristin Rydberg

Mer information om detta finns påArbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se

En av huvudmålsättningarna med Rygg-institutets olika program är individerna skalära sig hur de med egna medel och undereget ansvar ska hantera sina problem i fram-tiden. Ett synsätt och en modell som hjälperindividen att ta eget ansvar för sin egenhälsa, men samtidigt ställa relevanta krav påsin arbetsgivare, sin läkare och berördamyndigheter.

Rygginstitutet erbjuder insatser i formav multidisciplinära längre sammanhållnaarbetslivsinriktade rehabiliteringsprogramför personer med problem från ryggkotpela-ren eller stressrelaterade problem.

Samhällsvinst I projektet HUR (Hälsoekonomisk Ut-värdering av Rehabilitering) av forskare påKarolinska Institutet, har resultatet av upp-följning tre år efter rehabiliteringen vidRygginstitutet presenterats. Man konstate-rar att för de 157 individer som ingick i stu-dien, tangerar den totala vinsten för samhäl-let 90 miljoner kronor (ca 575tkr/person). I vinstberäkningen har man då bl.a. tagitmed kostnaderna för rehabiliteringstjänst-ens genomförande, kostnaderna för förloradeår i förvärvslivet vid förtidspension respekti-ve förlorade arbetsdagar vid sjukskrivning.

Företagsvinst Metallgruppen och Skogsindustrierna har i

ett samarbetsprojekt med Rygginstitutetutvärderat företagens ekonomiska nytta avrehabilitering. En beräkningsmodell förpersonalinvesteringar framtagen av Alectaställdes till företagens förfogande och deberäknade själva lönsamheten av den aktivarehabiliteringen för sina anställda som deskickat till CFS, Marbella som samarbetarmed Svenska Rygginstitutet AB. Resultatetav företagens egna beräkningar blev attvarje satsad krona i genomsnitt gav tio kro-nor tillbaka.

Sedan årsskiftet 2005 har lagstiftningenändrats så arbetsgivaren har ett större med-finansieringsansvar och betalar 15% av sjuk-penningkostnaden efter 14 dagar. Dennaökade kostnad för företaget innebär att vins-ten av en lyckad rehabilitering idag är störreän vad ovanstående projekt redovisat.

Rygginstitutet som är en kvalitetssäkrad pro-ducent (ISO 9001:2000) av längre samman-hållna rehabiliteringsinsatser vill därmedpåstå att arbetslivsinriktad rehabiliteringhar effekt för människor med problem frånryggkotpelaren samtidigt som både sam-hället och företagen gör stora vinster på det.Rygginstitutets program för människormed stressrelaterade besvär visar även de påmotsvarande siffror när det gäller återgång iarbete.

■ ■ ■

Som barn drömmer vi om att bli artister, frisörer,

lärare, poliser, sjuksköterskor. Men ibland är den

vuxna verkligheten hård. Många hamnar i långa

sjukskrivningar som kan vara svåra att ta sig ur.

ALT hjälper den som är sjukskriven att

återgå till arbetslivet. Det har vi gjort sedan 1990,

och i dag får vi 8 av 10 att bryta sin sjukskrivning.

Vi arbetar också med insatser som förebygger

sjukskrivningar.

Ett samarbete med ALT är positivt såväl

mänskligt som ekonomiskt. Den som är sjuk-

skriven återfår sin framtidstro. Du som är arbets-

givare minskar dina kostnader – särskilt märkbart

nu när förslaget om 15 procent i särskild

sjukförsäkringsavgift trätt i kraft.

Ta reda på mer om hur ett samarbete med

ALT kan bidra till en lägre sjukfrånvaro. Och till

att fl er vågar drömma igen.

Vem drömmer om en karriär som långtidssjukskriven?

Vi får 8 av 10 att bryta sin sjukskrivning.

ALT (Arbetslivstjänster) erbjuder tjänster inom arbetslivsinriktad rehabilitering, omställning, personal- och organisationsutveckling samt urval. Vi fi nns på 50 orter och har 275 medarbetare. www.alt.se, 020-258 258

8889:;<=9>?=@AB�:;<=9>?

C?DE=A=?D=@F�� !��"��#$��"��%&'#$��($')��*$#!��+� !�*��),-�,$�� $��.�%$�-$��),-�/�$.��'#�0

1$��.��%$��"��%&'#$�.�"��&��%$'��$#�!%�� !��)$'#$�),-��)"��#�(-$�0��'��$��($')��$�*2&#��"��%&'.%�/��')��)��#$'��"�%"��$�+��2!�),-�.�%$�-$��3�-��.�0

4)��-$�*$'$ ��) �*&.�'$..��'#�/$)/�$

GHIJIKLMNNL

OIGKLPNNL

QRCKSBBT

IJKMNNN

UVKUWIK

UXJI

YUSC

UYZ

RUCI

[IK\NNN

QRC]OGY

OIGL^^\\

JSIK_NNL`L

IIKa_K^^KbN

OIG]WIKLa\P\

OIGK\NNL`_NNN

Rehabilitering – en lönsam satsning

Arbetslivsinriktad Rehabilitering, har effekt för männi-skor med besvär från ryggkotpelaren. Detta är något somRygginstitutet, en av landets mest erfarna rehabiliter-ingsproducenter vill påtala.

www.thomsonfakta.se

S E M I N A R I U M

Nya regler om sjukpenningoch sjukfrånvaroS T O C K H O L M 1 2 A P R I L 2 0 0 5

Nya regler om sjukpenning och sjukfrånvaro från 1 januari 2005

Vad gäller vid sjukfrånvaro? Kommer fler att slås ut från arbetsmarknaden? Vilka rättigheter och skyldigheter har arbetsgivaren i förhållande till sjuka arbetstagare?

Sjukfrånvaron har ökat dramatiskt de senaste åren och har sedan 1997 i princip fördubblats. Vi har fått ett

omfattande regelsystem kring sjukfrånvaron i arbetslivet. Reglerna är ofta svåra att tolka och tillämpa, såväl för arbetsgivare som för anställda och deras fackliga företrädare. Håll dig uppdaterad genom att delta i Thomson Faktas seminarium den 12 april, där belyser vi de nya reglerna, deras innebörd och vilka konsekvenser de får för dig.

Anmälan och mer info: www.thomsonfakta.se/seminarier E-post: [email protected]

Information > Kunskap >

Cab

esa

Kent BrorssonArbetsrättschef, Svenskt Näringsliv

Lars GellnerArbetsrättsjurist,Svenskt Näringsliv

ARBETSMILJÖ & HÄLSA

Documents

Transcript of ARBETSMILJÖ & HÄLSA