Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
description
Transcript of Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Antibiotikaresistenta bakterierHur är läget?
Vad kan vi göra?
Eva GustafssonSmittskydd Skåne
2012-05-23
Smittskydd Skåne/EG
Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster
Minskad sjuklighet och dödlighet
Förutsättning för modern sjukvård
Avancerad kirurgiCytostatikabehandlingTransplantationerNeonatalvård
Smittskydd Skåne/EG
Sulfa
TetracyklinerDoxyferm
Penicilliner
Aminoglykosid Garamycin
MakroliderEry-Max
GlycopeptiderVancomycin
Streptograminer
Kloramfenikol
KinolonerCiproxin
Trimetoprim
LinkosamiderDalacin
1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
OxazolidinonerZyvoxid
Introduktion av nya grupper av antibiotika
KarbapenemerTienam
Cefalosporiner Cefadroxil
LipopeptiderCubicin
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaanvändning
Rädda livMeningit
SepsisPneumoni
Utbredd streptokock-infektion
Minska komplikationerEtmoidit, frontalsinuit
Akut otit 1 <>12 årPyelonefrit
SårinfektionerBorrelia
Lindra symtomNedre UVI
Uttalad faryngotonsillit
Liten eller osäker effektMaxillalrsinuit
Lätt/måttlig faryngotonsillitAkut otit 1-12 år
Mykoplasma-pneumoni
Ingen effektÖLIABU
Akut bronkitFaryngotonsillit med neg odling/strepA
Smittskydd Skåne/EG
Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och personal i förskolan samt friska skolbarn
(M Söderberg avhandling 1990)
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaresistenta bakterier
En del av normalfloran
Tyst bärarskap vi inte märker av
Om infektion -svårare att behandla,
högre dödlighet
Rubbar grunden för modern sjukvård
Antibiotikaresistens – en epidemi i det tysta
Butler C et al. JAC 2001; 48:435–440Smittskydd Skåne/EG
Strama SkåneStrama Skåne
Penicillinanvändning och förekomst av penicillinresistenta pneumokocker i Europa
Goosens, ESAC project group, Lancet febr 2005
Spridningspotential i vården
• MRSA: meticillinresistenta Staphylococcus aureus (1960-talet)
• VRE: vankomycinresistenta enterokocker (1990-talet)
• ESBL: extended spectrum betalactamase (1980-talet), E.coli, Klebsiella pneumoniae, Salmonella…
• ESBLCARBA, karbapenemase (2000-talet) E.coli, Klebsiella med flera… enterobacteriaceae
Smittskydd Skåne/EG
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20110
100
200
300
400
500
600
700
800
900
1000
Antibiotikaresistens i Skåne 2001-2011VRE MRSA ESBL PRP
ESBL – antibiotikaresistens som sprids med små rörliga genetiska element vertikalt och horisontellt
Smittskydd Skåne/EG
• Enzym som bryter ner antibiotika (betalaktamas), resistensen är överförbar mellan bakterier
• E. coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus, (normalflora i tarm) Salmonella, Shigella
• Urinvägsinfektion, sepsis, pneumoni (VAP)
• Asymtomatisk bärarskap: tarm, kroniska sår, katetrar, ABU
• Oklart om man någonsin kan ”fria” 1-1,5 kg bakterier i tarmen
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase)
Smittskydd Skåne/EG
E.coliKlebsiella pneumoniaeProteus mirabilis
ESBL(Betalaktamas)
ESBL multiresistent
ESBLCARBA(karbapenemase)
TrimetoprimSelexidFuradantinCiprofloxacinCefalosporiner: Cefadroxil, Zinacef, Claforan, FortumTazocinNebcinaTienam/Meronem
TrimetopromFuradantinCiprofloxacinNebcinaTienam/Meronem
Tienam/MeronemFuradantin
Colistin (1950-1970)
Antibiotikaval vid ESBL-produktion
Smittskydd Skåne/EG
ESBL-fynd i Skåne 2011 vid klinisk utredning och provtagningslokal
Urin62%
Blod3%
Hud och mjukdelar
2%
Feces/diarre
1%
Feces/rectum screening30%
Övrigt1%
ESBL-fynd och provtagningslokal, Skåne 2011
Smittskydd Skåne/EG
Provtagare för ESBL i Skåne 2011
Smittskydd Skåne/EG
Kir5%
Urol3%
Gyn7%
Med17%
Barn6%
Inf10%
Primärvård43%
Övr9%
Provtagare i Skåne vid fynd av ESBL 2011
SmittaMånga olika miljöer och smittvägar för multiresistenta tarmbakterier
Smittskydd Skåne/EG
SelektionAntibiotika har betydelse för etablering och sjukdom
av ESBL-bildande tarmbakterier
Smittskydd Skåne/EG
• ”Ingen liten antibiotikakur för säkerhets skull”• Behandla inte ABU (lågvirulenta bakt, skydd mot
invasiva, skydd mot resistenta, ej ökad sjuklighet, ej försämrad njurfunktion)
• Undvik cefalosporiner och kinoloner• Kontrollera tidigare odlingssvar och resistensmönster
om behandling är nödvändig
Antibiotika
ESBLCARBA Extended spectrum betalactamase av karbapenemastyp hos enterobacteriaceae =
tarmbakterier som är resistenta mot de flesta antibiotika
• Största resistenshotet• E.coli, Klebsiella, Proteus, Pseudomonas, Acinetobacter mm,
Salmonella, Shigella• Anmälningspliktig och smittspårningspliktig 15 mars 2012• Skåne 2011: 8 av Sveriges 16 fall
– Barn som förlösts med sectio i Indien– Stroke i Grekland, stroke i Rumänien– Akut tarm-op i Bosnien– Akut höftfraktur-op i Irak– Skönhetsoperation i Brasilien– Sårskada vid flodbadande i Indien
Smittskydd Skåne/EG
ESBL-bildande bakterierRåd till patient
Risk att drabbas av ESBL• Vård utomlands (kontaktsmitta)• Resor utomlands (fekal-oral
smitta): livsmedel, vatten• I Sverige: livsmedel?• Antibiotika, selektion
Skydda sig• Vid utlandsresa: ordentligt
tillagad mat, buteljerat vatten (som vid all tarmsmitta)
• Ingen onödig antibiotika
Konstaterad ESBL - smittrisk• Vården: diarré, stomi, sår,
”sladdar och slangar”• Hemmet: liten risk till friska,
exponering för samma källa?
Minska smittrisken vid ESBL• God handhygien efter
toalettbesök och inför matlagning• Leva som vanligt, ingen
inskränkning i arbete eller fritid, ingen sexuell smitta
Smittskydd Skåne/EG
MRSAMeticillinresistenta Staphylococcus aureus
• Bakterie som koloniserar hud, näsa, svalg, perineum
• Kromosomal resistens, följer bakt
• Hudinfektioner, impetigo, bölder, skelett, hjärtklaffar
• Vårdsmitta (mellan patienter sår, KAD och via personal eller föremål), finnas flera veckor i miljön, personalsmitta
• Annan smitta: idrott, gym, dagis
• Uppföljning infektionsklinik, avskrivning av bärarskap
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och meticillin resistenta S aureus (MRSA)
MSSA säkert val
MRSA efter resistens-bestämning
MRSAsäkert val
Ekvacillin Heracillin Zinacef Claforan Cefamox Tienam MeronemTazocinVancocinZyvoxid
DalacinFucidinAminoglykosiderTrimetoprimsulfaRifampicin
Vancocin Zyvoxid
Smittskydd Skåne/EG
MRSA bärartid, Skåne 2003-2006
139 dagar (median) 4,6 månader
Smittskydd Skåne/EG
Utomlands v
ård på s
jukhus
Utomlands v
ård utan
för sjukh
us
Utomlands i
samhälle
t
Sverig
e vård på s
jukhus
Sverig
e vård utan
för sjukh
us
Sverig
e i sam
hället
Sverig
e okänt
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
Smittväg MRSA 2007-2011 i SkåneÖkning av utlandsförvärvad smitta utan vårdkontakter
2007(n=159) 2008 (n=272) 2009 (n=284) 2010 (n=313) 2011 (n=369)
Smittskydd Skåne/EG
Utomlands vård på sjukhus18%
Utomlands vård utanför sjukhus7%
Utomlands i samhället30%
Sverige vård på sjukhus1%
Sverige vård utanför sjukhus1%
Sverige i samhället42%
Sverige okänt2%
MRSA i Skåne 2011 och trolig smittväg (n=369)
Smittskydd Skåne/EG
MRSARåd till patient
Risk att drabbas av MRSA (kontaktsmitta)• Vård utomlands • Sårmottagningar• Resor utomlands, sår och andra
hudlesioner• Aktiviteter med mycket hudkontakt
Skydda sig• Smittar sällan om huden hel• Tvätta händerna, näsan kan vara
ingångsporten
Konstaterad MRSA(kontaktsmitta)• Vården: sår, ”sladdar och slangar”• Hemmet: pågående hudinfektion,
eksem som inte är under kontroll• Ev. inskränkning: vårdarbete, förskola• Informationsplikt till vården
Minska smittrisken vid MRSA• God handhygien, egen handduk, sår
täckta• Pågående hudinfektion: ingen träning,
inget allmänt bad
Smittskydd Skåne/EG
Inga nya antibiotika i sikte – köpa oss tid
Motverka spridning av resistenta bakterier
Goda hygienrutiner i vård och omsorg
Motverka selektion av resistenta bakterier
Rationell antibiotikaanvändningNödvändigt? Preparat? Dos? Behandlingstid? Rekommendationer!
Smittskydd Skåne/EG