als for ecdn2.utbudet.com/storage/ma/90ce60ed18bc4795b306c643777af23… · Boliden är ett...

Så funkar gruvor och smältverk

HÄR BLIR SKROTADE MOBILER NY METALL

MALMDECKARNA | SÄKERHETEN FRAMFÖR ALLT | SVERIGES MODERNASTE GRUVA

2015

Från nedlagd gruva till levande myrmark

framtiden är trådlös

HIGHTECH UNDER JORD:

Metals for modern life

HUR MYCKET AV DET GULD SOM KONSUMERAS I VÄRLDEN KOMMER FRÅN ÅTERVINNING, TILL EXEMPEL AV ELEKTRONIKSKROT?1. En tiondelX. En tredjedel2. Hälften

VAD INNEBÄR PROSPEKTERING?1. Undersökning av berggrunden för att upptäcka nya mineralfyndigheter.X. Borrning av ett djupgående gruvschakt för exempelvis malmfrakt.2. Fjärrstyrning av gruvmaskiner från annan plats, till exempel ovan jord.

FRÅGOR

VISSTE DU ATT?Boliden hittills provborrat totalt 300 mil, vilket är dubbelt så långt som Sverige. Borr kärnorna (bilden) analyseras för att se om berggrunden innehåller intressant mineral.

VISSTE DU ATT?Renströmsgruvan i Bolidenområdet är den djupaste i Sverige. Gruvan är cirka 1 300 meter djup, och i den skulle fyra stycken Eiffeltorn få plats ovanpå varandra.

VISSTE DU ATT?Zink är efter järn och stål, aluminium och koppar den tonnagemässigt största metallen i världshandeln.

Vad kan du om metaller, gruvor och smältverk? Testa dig själv! Du hittar alla svaren i artiklarna på kommande sidor, samt i facit på sidan 21.

MALMEN INNEHÅLLER TILL EN BÖRJAN MELLAN 0,2 OCH 7 PROCENT METALL, MEN UNGEFÄR HUR HÖGT ÄR METALLINNEHÅLLET EFTER SMÄLTVERKENS FÖRÄDLINGSPROCESSER?1. 78 procentX. 89 procent2. 100 procent

VILKEN METALL ÄR BÄST PÅ ATT LEDA ELEKTRICITET?1. KopparX. Silver2. Guld

VAD ÄR ANRIKNING?1. Förstärkning av gruvortens väggar med hjälp av bultar och betongsprutning.X. Förädling av den krossade malmen till ett koncentrat med hög metallhalt.2. Smältverkens process för tillverkning av metallegeringar.

METALS FOR MODERN LIFE 2015

Vill du vara med och bidra till samhällsutvecklingen?

vad kan vara mer spännande än att arbeta med själva grunden för mänsk-lighetens utveckling och välstånd? Jag talar förstås om metaller. Ända sedan människan började gjuta verktyg för tusentals år sedan har metaller varit avgörande för samhällsutvecklingen, och idag finns det knappt en produkt eller tjänst som inte består eller fram-ställs med hjälp av metall. Metaller används i allt från sjukhusutrustning till rymdsatelliter, och spelar också en viktig roll när en växande del av jor-dens befolkning reser sig ur fattigdom och bygger samhällen med moderna bostäder, effektiv vattenrening och fungerande kommunikationsmedel. Metaller är också en förutsättning för dagens miljöteknik, som solceller, hybridbilar och vindkraftverk.

Till skillnad från de flesta andra material kan metaller återvinnas om och om igen utan att tappa kvalitet. Kretskort från mobiler och datorer innehåller till exempel en lång rad metaller, bland annat stora mängder guld och koppar. Bolidens smältverk Rönnskär är världsledande inom åter-vinning av metaller från elektronik-skrot. På sidan 24 berättar processo-peratören Tomas om hur det arbetet går till.

Metallåtervinning är ett prioriterat område för Boliden, och kräver fort-satt teknik- och processutveckling. Men tillgången på återvinningsma-terial är inte tillräckligt stor för att täcka världens behov av metaller. Nya gruvor behövs, men de ska brytas på ett hållbart och säkert sätt. Boliden har höga ambitioner när det gäller säkerhet för människa och miljö och vill ligga längst fram när det gäller utvecklingen av säkrare metoder och

tekniker. Redan vid starten av en ny gruva planeras också hur man ska efterbehandla området så att det en dag åter blir en del av naturen. Läs mer om Bolidens säkerhets- och mil-jöarbete på sidan14 och 32.

Grundförutsättningen för Bolidens verksamhet är alltså att vi hittar nya fyndigheter att bryta. Våra geologer och geofysiker analyserar berggrunden,

säkerställer nya mineraltillgångar i våra gruvor, samt upptäcker helt nya fyn-digheter på andra platser. En mineral-fyndighet klassas dock inte som malm förrän den är ekonomiskt lönsam att utvinna, och en stor del av jobbet går därmed ut på att utvärdera data i form av tolkningar och kostnadsberäkning-ar. På sidan 11 möter du Paal, som är en av dessa viktiga medarbetare.

Teknikutvecklingen i Bolidens gruvområden har utvecklats enormt de senaste årtiondena, och i dag sker arbetet till stor del med hjälp av maskiner och avancerad övervak-ningsteknik. Processerna vid våra gruvor Aitik och Garpenberg kan numera hanteras via smartphones, och utveckling av applikationer för bland annat maskinunderhåll är också på gång. Smältverkens processer blir även de alltmer komplicerade. Det som tidigare betraktades som föroreningar ses idag som potentiella råvaror, och målet är att utvinna så mycket som möjligt ur samma mängd material. Ständig processutveckling ökar inte

bara Bolidens konkurrenskraft, utan hjälper oss också att nå vår nollvision för olyckor och tillbud. En av våra duktiga processingenjörer är Sigrid, som jobbar i det toppmoderna anrik-ningsverket i Garpenberg. På sidan 20 berättar hon varför hon valt att jobba med processutveckling på Boliden.

Boliden verkar på en global mark-nad, där priserna sätts på metallbörser

som London Metal Exchange (LME). Eftersom vi inte kan påverka priserna på våra produkter är det avgörande för oss att vara bäst på de områden vi kan påverka. Vi behöver därför fler medar-betare med kompetens inom ekonomi, energiplanering, inköp, logistik och kundservice.

Inom Boliden finns alltså många karriärvägar, och vi uppmuntrar våra medarbetare att prova på olika rol-ler i koncernen. Boliden erbjuder också en bra balans mellan arbete och fritid, och har bland annat utsetts till Sveriges mest föräldravänliga arbetsplats. Våra verksamheter ligger i naturnära områden och många av våra medarbetare uppskattar möjligheten att kombinera ett intressant och utma-nande arbete med ett aktivt friluftsliv.

Vill du vara med och bidra till sam-hällsutvecklingen, och samtidigt jobba i ett ansvarstagande företag i en glo-bal, högteknologisk bransch? Då är du välkommen att söka jobb på Boliden. Kort sagt: samhället behöver metaller och vi behöver dig!

VD OCH KONCERNCHEF

Lennart Evrell

Boliden är ett metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Våra rötter är nordiska, marknaden global. Kärnkompetensen finns inom prospektering, gruvor, smältverk och metallåtervinning. Boliden har cirka 4 900 medarbetare och en omsättning på 37 miljarder kronor. Aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, segment Large Cap.

Innehåll och produktion: Boliden och TR | Formgivning: TR | Tryck: TMG Sthlm, 2015

METALS FOR MODERN LIFE 2015 3

METALLER – en förutsättning för det moderna samhälletmetaller är sedan årtusenden tätt sammanlänkade med mänsklighetens utveckling, och spelar än idag en avgörande roll. Tillgången på metaller är avgörande för att tillmötesgå urbanise-ringen och befolkningsökningen i världen. Välfungerande färd-medel, bostäder, elektronik och kommunikationskanaler bygger alla på metallanvändning.

Samtidigt pågår en diskussion om var metallerna ska komma ifrån och hur gruvdriften ska bedrivas. Pär Weihed, professor vid Luleå tekniska Universitet, är ofta synlig i debatten. Han menar att vi bör öppna fler gruvor inom EU, inte minst i Norden, där vi har kompetensen och tekniken för att bryta dem på ett hållbart sätt.

Du anser att man borde öppna fler gruvor inom EU. Varför då?

– Europa står för cirka 20 procent av metallkonsumtionen men utvinner enbart 3-4 procent, trots stor tillgång på metall-ler på hemmaplan. Det innebär att fler gruvor i stället etableras

i områden där miljöpåverkan blir större, eftersom man inte har samma miljökrav och regelverk som vi har inom EU och Sverige. Många kämpar av miljöskäl för att stoppa etableringen av fler gruvor exempelvis här i Sverige, men samtidigt är vi helt beroende av metalltillgången. Att inte etablera ansvarsfull gruvbrytning nära inpå oss själva orsakar i förlängningen ökad miljöförstöring globalt sett.

Varför behöver vi fortfarande så mycket metall?– All utveckling från stenåldern till nutid är helt kopplad till

människans förmåga att använda metaller. Idag är i stort sett allt – transporter, byggnader och apparater – gjort av metall och metallerna bidrar till all samhällsutveckling. Jordens cirka 80 olika metalliska grundämnen finns i produkter som vi har runt omkring oss dagligen. Jordens befolkning ökar och därigenom ökar också behovet av metaller. Samtidigt urbaniseras världen och då behövs även mer infrastruktur, vilket också kräver mer metall.

TEXT: MONIKA NILSSON FOTO: SHUTTERSTOCK Zn

PbAg


Sedan vill vi ju att fler länder ska lyftas ur fattigdom och när dessa länders ekonomi är under utveckling behövs metaller, främst under uppbyggnadsfasen. Just nu är det tre miljarder människor som gör resan från fattigdom till medelklass.

Skulle andra material på sikt kunna ersätta metaller?– Man forskar mycket kring det. Jag tror att vissa tillämpningar

i apparater, byggnader och maskiner till viss del kommer ersät-tas med bio-, plast och kompositmaterial. Men man ska komma ihåg att metaller är grundämnen och aldrig förstörs, till skillnad från plast. Hanterar man dem smart kan man återvinna dem i det oändliga, vilket på lång sikt skulle kunna göra att behovet av ny utvinning planar ut. Här är Boliden helt klart en föregångare, med sin forskning och utveckling kring metallåtervinning.

Skulle metallbehovet kunna täckas helt genom återvinning?

– I framtiden teoretiskt sett ja, men praktiskt sett nej. Vi kan räkna ut hur mycket vi producerar nu och hur mycket metall-ler vi kommer att förbruka fram tills att alla länder nått en medelklassekonomi, där metallanvändningen planar ut. Om vi visste exakt hur länge metallerna kommer att vara bundna i olika produkter, skulle vi kunna kalkylera när återvinningen räcker för att till godose behovet. Men det skulle också kräva att vi utveck-lat rätt tekniker för återvinning och att vi de närmaste 100 åren producerar tillräckligt mycket metall, genom utökad gruvpro-duktion, för att alla länder ska kunna bygga ut infrastrukturer och nå en balanserad ekonomi. Vi kommer därmed nog alltid behöva en nyproduktion, även om den i förlängningen skulle kunna minska.

Hur ser du på åsikten att vi bör minska vår metallkon-sumtion för att möta kraven på ett hållbart samhälle?

– Det gör vi redan i Västeuropa och Nordamerika, där man redan byggt ut infrastrukturerna och användningen börjar plana ut. Man ska inte bedriva gruvverksamhet om man inte gör det med största möjliga miljösäkerhet. Svenska gruvor är ledande ända från prospektering till efterbehandling. Viss påverkan blir det, men detta måste minimeras med tydliga transparenta och för-utsägbara krav. Idag konkurrerar man på olika villkor, men det får globala miljökonsekvenser.

Vilket miljöansvar har gruvföretagen?– Deras ansvar är jättestort. Hållbarhet handlar om ansvar för

miljö, sociala och ekonomiska förhållanden. De världsomfattande större företagen är bra på att ta ansvar, men branschen har också lockat till sig oseriösa aktörer i länder där miljöre-striktionerna är minimala.

Till sist, vilken är världens mest använda metall?

– Järn är den mest använda metallen volymmässigt, då den ger oss stålet som används i så mycket.

Au Cu, Zn

Jordens cirka 80 olika metalliska grund ämnen finns i produkter som vi använder dagligen.


KOPPARElkraft och elektronik baseras på kopparns mycket goda förmåga att leda elektricitet, och nära hälften av all koppar används till detta. Andra stora användnings-områden är inom byggnads-, verkstads- och processindustrin. Inom bilindustrin används koppar framförallt till kylarsystem och elektronik.

VISSTE DU ATT?Koppar kan förhindra bakterie-tillväxt, och används därför i exempelvis vattenledningar och dörrhandtag.

ZINKTack vare dess ”självläkande” och rostskyddande förmåga används zink ofta som korrosionsskydd. Mer än hälften av världens zink-konsumtion används till ytbe-handling och rostskydd av stål, till exempel inom bilindustrin, på fartyg, broar och vindkraftverk.

VISSTE DU ATT?Ett tunt zinkskikt på stål räcker för att motverka rost i mer än 50 år.

Har du tänkt på att i princip varenda produkt eller tjänst du använder består av metall, eller framställs med hjälp av metall? Här är några exempel.

Cu

Zn

Fun Facts

6 METALS FOR MODERN LIFE 2015

BLYBilbatterier och andra ackumulatorer är idag det största användningsområdet för bly, och 85% av allt bly används till olika typer av bly/syra-batterier, även i hybridbilar och bilar med start-stopfunk-tion. Bly är också en effektiv fuktspärr och används därför också i rörledningar och elektriska kablar som läggs i mark eller under vatten. Skyddsutrustning för arbete med radioaktiva ämnen och rönt-gen är ett annat användningsområde.

VISSTE DU ATT?Bly har den högsta återvinningsgraden bland metaller. Återvinningsnivån i Europa och Nordamerika av blybatterier är 99 %.

GULDGuld används till smycken, men även inom tandvård samt elektronik-, rymd- och läke-medelsindustrin. Många rymd satelliter har ett tunt ytskikt guld, på grund av guldets motståndskraft mot elektro magnetisk strålning och radiovågor.

Guld används också än idag i mynt och som investeringsobjekt.

VISSTE DU ATT?Mer än 1/3 av världens samlade produk-tion av guld förvaras av centralbankerna, en ännu större andel är privat egendom och en mindre del används inom industrin. Återvunnet guld svarar för över hälften av den globala guldkonsumtionen. Au

Ag

Pb

SILVERSilver används i smycken men även för industriellt bruk, till exempel i elektronik, solceller, speglar och som katalysator för kemiska produkter.

Silver är bakteriedödande, och motverkar även tillväxt av mögel och dålig lukt. Man har därför börjat använda silverjoner i klädmaterial och i exempelvis tangent bord. Vattenrening är ytterligare ett användnings-område.

Silver används även som investerings objekt i form av silver mynt och silvertackor.

VISSTE DU ATT? Silver är bäst på att leda värme och elektricitet av alla grundämnen.


I Bolidens fem gruvområden bryts malm som kan innehålla zink, koppar, bly, guld och silver. Arbetet sker i olika steg och omfattar borrning, sprängning, lastning och krossning av malm.

I gruvan arbetar också maskinansvariga, underhållsingenjörer och gruvkonstruktörer. Arbetet omfattar även ingående miljöanalyser, som utförs av miljötekniker och ingenjörer.

Sökandet efter nya fyndigheter kallas för prospektering, och är det första steget i Bolidens värdekedja. Geologer, geofysiker och kemister undersöker och analyserar intressanta områden. Huvudinriktningen är att hitta malmer som innehåller zink, koppar och ädelmetaller.

Boliden har närmare hundra års erfarenhet av prospektering och attraherar idag yrkeskunniga människor från hela världen.

Den smälta metallen formas exempelvis till zinktackor, kopparkatoder, blytackor, guld och silvergranuler och lastas på båt, tåg eller lastbil för leverans till kund.

Merparten av Bolidens metaller säljs till industriella kunder i norra Europa.

Merparten av zinken levereras till stålföretag och kopparn till tillverkare av valstråd, stänger och kopparlegeringar.

Det värdefulla mineralet ligger bundet i gråberg. För att skilja dem åt behandlas malmen i ett anrikningsverk. Där krossas och mals malmen till ett fint pulver, som blandas med vatten i stora kar. När man tillsätter luft och särskilda ämnen bildas bubblor som mineralpartiklarna fäster vid. Man kan också utvinna mineralet genom kemisk lakning.

Processoperatörer och ingenjörer övervakar processen.

För att koncentratet ska bli högkvalitativ metall måste det förädlas i ett smältverk.

I Bolidens fem smältverk behandlas koncentratet på olika sätt, beroende på vilken typ av metall som ska utvinnas. Processerna är tekniskt avancerade och övervakas noga av en mängd olika yrkeskategorier.

Smältverken kan även utvinna metall ur metallskrot, elektronikskrot och uttjänta bilbatterier.

Prospektering Gruvbrytning Metallproduktion FörsäljningAnrikning

Att framställa metall ur malm är en avancerad och tekniskt sofistikerad process, som består av flera moment och underprocesser. Varje länk i kedjan är beroende av den föregående och kräver medarbetare med specialkompetens inom en rad olika områden.

Konsten att göra metall


arbetet i moderna gruvor och smältverk utförs till stor del med avancerade metoder och hjälpmedel. Maskinerna under jord sköts exempelvis via joy-sticks och trådlösa nätverk, och smält processerna övervakas från datorstyrda kontrollrum.

I Aitikgruvans anrikningsverk kan processen numera styras via smartphone eller läsplatta. Personalen kopplar upp sig mot anrikningsverkets styrsystem via gruvans trådlösa nätverk och styr verkets processer, ser över ritningar och kopplings-cheman samt felsöker och felrapporterar. En liknande lösning används även i det nybyggda anrikningsverket i Garpenberg.

I Aitik pågår också utvecklingen av en ny app som ska förenkla operatörernas underhållsarbete och förebygga akuta driftstopp. Genom att hålla en mobil över en ”tagg” på maskinen kan operatörerna både läsa av statusen, komma åt alla ritningar och dokumentera underhållsronderna direkt i telefonen. Detta gör att ronderna går snabbare och att opera-törerna enklare kan spåra fel på plats. Operatörerna kan även ta del av kommentarer från tidigare ronder och komplettera beskrivningen med foton.

HIGH TECH


sökandet efter nya mineralfyndigheter, så kallad prospektering, är grunden för Bolidens verksamhet och en förutsättning för att kunna tillverka metall. Arbetet utförs av geologer och geofysiker som genomför mätningar och undersökningar ute i fält, samt analyserar den information som hämtats in. Målet är att hitta fyndig-heter med metallhalter som gör dem värda

att bryta. Sådana fyndigheter klassificeras som malm, vilket alltså är ett ekonomiskt begrepp.

– Samhället är beroende av till exempel koppar och zink för elektronik, kommu-nikation och samhällsuppbyggnad. Alla gruvor har begränsad livslängd, så för att säkra Bolidens produktion och tillgodose efterfrågan både i Norden och i övriga

världen måste vi upptäcka nya brytvärda mineraliseringar, förklarar Bolidens pro-spekteringschef Jonas Wiik.

I Bolidens fall handlar det i första hand om att hitta mineral som innehåller kop-par, zink, bly och ädelmetaller, men även andra metaller är intressanta. Ett exempel är tellur, som bryts i Bolidens guldgruva Kankberg och används i exempelvis sol-celler.

Grundlig analys avgör

Det finns många olika prospekterings-metoder för att hitta mineraliseringar, till exempel blockletning, geologisk kartering i fält, geofysiska mätningar, geokemisk prov-tagning och provborrning. All insamlad data passerar Bolidens geodataavdelning för bearbetning och tolkas med hjälp av olika dataprogram till en flerdimensionell modell. Man gör också ekonomiska beräk-ningar för att se om fyndet är lönsamt att bryta.

Sammantaget ger allt detta ett besluts-underlag som avgör om man väljer att gå vidare med fler provborrningar, för att slutligen eventuellt påbörja gruvdrift. Steget från fynd till gruva är långt och

tar ofta fem till tio år från de inledande undersökningarna.

– Vi vill veta om det finns mineralise-ring i berggrunden, vilken sorts mineralise-ring det är, var och hur den sitter, i vilken volym och i vilka halter. Bolidens strategi är att vår gruvverksamhet ska växa, både genom att starta nya gruvor men också genom att öka livslängden i de gruvor vi har. Vårt mål är att gruvorna ska ha en livslängd på minst tio år, säger Jonas.

Viktigt att ha en bra dialog

Bolidens prospektering är indelad i två typer. Gruvnära prospektering sker i när-heten av de gruvor som redan är i drift, medan fältprospektering sker i helt nya områden där man tror att berggrunden kan innehålla intressanta mineraliseringar. Boliden bedriver fältprospektering i Sverige och Finland.

Arbetet pågår året runt och varje pro-spekteringsprojekt hanteras av en grupp sakkunniga som gör arbetsplaner och ser till att arbetet sker i enlighet med de lagar och riktlinjer som finns. Gruppen har också en nära dialog med Bergstaten och Bergmästaren, som ger tillstånd för prov-

TEXT: MONIKA NILSSON, FOTO: NEIL CRIGHTON OCH STEFAN BERG

MALMDECKARNA

Bolidens prospekterare är ständigt ute på spaning efter nya fyndigheter.

Det är avgörande att vi är ytterst noggranna med vårt miljöansvar.


Geofysikern Paal Ahnfelt är stationerad i Boliden Garpenberg, med uppdraget att lokalisera och identifiera brytvärda mineraliseringar.

– Det roligaste är spänningsmomentet. Varje område är en ny utma-ning att bita tag i och man vet ju inte vad som väntar, vilket tilltalar mig. Att jag valde Boliden beror delvis på att företaget har en lång tradition av prospektering och länge legat i framkant genom att bygga geofysiska instrument och utveckla nya metoder, säger geofysikern Paal.

Allt börjar ute i fält, där en mättekniker samlar in data från det område man tror kan innehålla malm.

– Sedan skickas data till mig på kontoret och jag börjar ana-lysera och utvärdera. Jag beräknar data på olika sätt, en mätruta i taget, tills jag avläst hela området. Jag söker främst efter avvikelser i berggrunden, eftersom de kan indikera en malmkropp. Sedan görs geome-triska beräkningar, varpå vi eventuellt föreslår en provborrning. Till sist bedöms alltihop till-sammans med geologer, berättar Paal.

Utmaningen är att framställa begripliga och träffsäkra modeller och tolkningar. Dessa ska Paal sedan presentera för prospekteringsgrup-pen han ingår i, och tillsammans tar de sedan beslut om man ska gå vidare med borrning.

– Gruppen består av sakkunniga med olika kom-petenser. Eftersom arbetet bygger mycket på matematik och fysik är det viktigt att jag jobbar fram begripliga model-ler och pedagogiskt kan presentera mitt resultat. Då får alla i teamet en bättre förståelse, vilket ger säkrare beslut inför provborrning. Utan geofysiken skulle man provborra med mycket större osäkerhet, så det är ett kraftfullt stöd åt geologerna.

Från prospektering till gruva

Mineraltillgångar är de delar av en känd fyndighet som kan komma att bli kommersiellt utvinningsbara men som inte kvalificerar för Mineralreserv.

Mineralreserver är de delar av en känd fyndighet som med god säkerhet kan brytas och processas enligt företagets krav på lönsamhet.

VAD ÄR GEOFYSIK?

Geofysiska mätningar grundar sig på att olika bergarter har olika fysiska egenskaper. Mineraliseringar har i regel avvi-kande egenskaper jämfört med omgivande berg. Det finns olika sätt att utföra geofysiska mätningar. Boliden använder geofysiska data, som insamlats från luften och markytan eller från borrhål. Med hjälp av Bolidens egenutvecklade elektromagnetiska mätutrustning kan man hitta fyndigheter mer än en kilometer under markytan.

borrningar, samt med markägare och andra intressenter.

– För oss är det mycket viktigt att ha en bra dialog med myndigheter, markägare och sakägare, som kan vara skogsägare, renskötare och husägare. Det är av görande att vi är ytterst noggranna med vårt miljö-ansvar och att vi gör rätt för oss hela vägen. Vi ska alltid återställa området så långt det är möjligt och ersätter eventuell åverkan som skett, berättar Jonas.

” Det roligaste är spännings momentet”

UPPSLAGS-GENERERING

TESTNINGAV MÅL-

OMRÅDENIDÉSTUDIE FÖRPROJEKT

UTVÄRDERINGAV MÅL-

OMRÅDEN

AVGRÄNSNING AV MINERAL-TILLGÅNGAR

FÖRSTUDIEBESLUT

OM GRUVA

GEOLOGISK POTENTIIAL 1-15 ÅR

10 000

Antal områden att testa

1000 50 5 1

MINERALTILLGÅNGAR 2-10 ÅR MINERALTILLGÅNGAR 2-10 ÅR

GEOLOGISK POTENTIIAL 1-15 ÅR

10 000

Antal områden att testa

1 000 50 5 1

MINERALTILLGÅNGAR 2-10 ÅR MINERALTILLGÅNGAR 2-10 ÅR

UPPSLAGS-GENERERING

TESTNINGAV MÅL-

OMRÅDENIDÉSTUDIE FÖRPROJEKT

UTVÄRDERINGAV MÅL-

OMRÅDEN

AVGRÄNSNING AV MINERAL-TILLGÅNGAR

FÖRSTUDIEBESLUT

OM GRUVA


Dagens gruvor blir allt mer digitaliserade. I den mest utopiska bilden av framtidens gruva vistas inga människor i gruvorterna, utan endast maskiner som fjärrstyrs från andra platser i princip var som helst i värl-den. Om det verkligen blir så vet ingen, men helt säkert är att gruvproduktionen kommer att bli effektivare, säkrare, miljö-vänligare och billigare.

Boliden genomför nu en satsning på trådlösa nätverk och avancerad positione-ringsteknik som kommer att göra koncer-nens gruvor till några av de modernaste, säkraste och mest produktiva i världen. Ökad automation gör också att man på sikt kan bryta malm på större djup, vilket blir allt viktigare eftersom det är där mor-gondagens malmfyndigheter finns.

Fjärrstyrning och automation kommer att ge stora effekter inom följande områden.

STÖRRE SÄKERHETSäkrare inpasseringsrutiner via positionering underlättar arbetet och om olyckan är fram-me kan man kommunicera med personal och styra dem till närmaste räddningskam-mare. Tack vare att man numera kan fjärr-styra maskiner kommer personalen i allt större utsträckning kunna sköta arbetet på avstånd, även från kontrollrum ovan jord.

BÄTTRE ARBETSMILJÖKontrollen av luftkvaliteten i gruvan är ett ständigt pågående arbete och tack vare automatiserade lösningar finns möjligheten att utveckla ventilationen ännu mer, vilket

både sparar pengar och förbättrar arbets-miljön nere i gruvan.

Vid en eventuell brand kan dessutom ventilationen styras för att förkorta förlop-pet och minska risken för att branden ska sprida sig.

Genom ständig övervakning av maski-nerna kan man också styra underhållsar-betet bättre och ge bättre återkoppling till operatörerna om hur arbetet går.

ÖKAD PRODUKTIVITETBättre kommunikationskanaler, automat-rapportering från maskinerna och realtids-uppdatering om positionering gör också att man kan planera brytningen bättre.

Man kan även utnyttja tiden bättre eftersom hela personalen kan arbeta hela skifttiden och inte behöver lägga tid på att ta sig till och från brytningsorten. Maskiner som är autonoma eller fjärrstyrs från ovan jord behöver heller inte stå stilla under utvädringstiden efter skjutning.

EFFEKTIVARE UNDERHÅLLMed ett högre maskinutnyttjande behövs också ett effektivt underhållsarbete. Även detta kan förbättras med modern teknik.

En möjlighet är att automatiskt samla in driftsinformation från maskinerna. Med utgångspunkt från den informationen kan man få ett mer välplanerat förebyggande underhåll, utifrån faktiskt slitage och exakt drifttid.

Genom att samplanera underhåll med produktionsplanen kan service utföras när maskinbehovet är som lägst. Allt för att minska oplanerade stopp i produktionen och driftstörningar.

FOTO: STEFAN BERG OCH TOMAS WESTERMARK

I dagens gruvor utförs en allt större del av arbetet med hjälp av självgående maskiner och trådlösa nätverk.

FRAMTIDEN ÄR

trådlös


Kristineberg är den äldsta aktiva gruvan i Bolidenområdet, men samtidigt en av Bolidenkoncernens modernaste. Här har ett 35 km långt trådlöst nätverk installerats, och numera går all kommunikation i gruvan via det. Kommunikationen sker med telefoner som hanterar tal, textmeddelanden och larm.

Systemet fungerar också som positioneringssystem, där allt som märkts upp med en tagg, både människor och maskiner, kan positionsbestämmas i realtid på en 3D-karta av gruvan.

Liknande system är nu på gång i flera av Bolidens gruvområden.


− boliden har kommit långt, men för att nå vårt mål om en helt olycksfri arbetsplats måste vi jobba ännu mer med den mänskliga faktorn, säger Per Renman, Group Safety Director på Boliden.

För 40 år sedan toppade gruvbranschen olycksstatistiken bland svenska arbetsplatser. Sedan dess har målmedvetna satsningar på såväl personsäkerhet som teknik lett till att många av de farligaste manuella arbetsmomenten försvun-nit, samtidigt som fysiska skydd införts för att eliminera rasrisker och liknande.

− Idag är det statistiskt sett inte farligare att arbeta i gruvor och smältverk än på de flesta andra arbetsplatser i samhället. Transport-näringen, jordbrukssektorn och byggbranschen har exempelvis betydligt högre olyckstal, säger Per Renman.

Han poängterar dock att det gäller att aldrig tappa respekten för de risker som hänger sam-man med hantering av stora materialflöden, tunga maskiner, kemikalier och i vissa fall höga temperaturer. Kontinuerlig teknisk förbättring av maskiner och utrustning har i Bolidens anläggningar lett till allt från effektivare ventila-

tionssystem och möjlighet att fjärrstyra under-jordsmaskiner på distans, till bättre flamsäkra skyddskläder vid heta arbeten och säkrare kom-munikationssystem via radio och mobiltelefoni.

− Sammantaget har övergången från tunga fysiska jobb till automatiserat maskinarbete bidragit enormt till att minska risker och allvar-liga olyckor. Vi har också infört tydliga rutiner, arbetsmiljöledningssystem och bättre informa-tion, vilket ytterligare ökat säkerheten. Men det svåraste steget, som vi fortfarande arbetar mycket med, är beteendebaserad säkerhet, säger Per Renman och förklarar att utgångspunkten för denna satsning är en insikt om att de flesta incidenter som inträffar idag har en stark kopp-ling till den mänskliga faktorn.

Trötthet och stress kan exempelvis få medar-betare att välja genvägar – och i vissa fall hoppa över föreskrifter eller skyddsutrustning – för att i all välmening hålla produktionen igång.

− Men säkerheten går före allt. Den som kän-ner minsta tveksamhet kring ett arbetsmoment ska alltid avbryta det för att inte utsätta sig själv eller andra för risker. Det är en viktig del i den

• Antalet allvarliga olyckor har mer än halverats i gruv branschen det senaste decenniet.

• Den vanligaste formen av tillbud och olyckor är per-soner som snubblar, ramlar eller skadar fingrar när de arbetar med handverktyg. I de flesta fall återvänder personen till arbetet inom någon dag.

• Ett vanligt mått inom arbetsmiljöområdet är Lost Time Injury (LTI), som anger antalet olyckor med mer än en dags frånvaro per miljon arbetade tim-mar. Bland Bolidens anställda sjönk siffran från 7,0 år 2013 till 5,8 år 2014. Inklusive entreprenörer från 8,9 till 7,9.

• Boliden har nyligen infört en ambitiös nedtrappnings-modell mot en olycksfri arbetsplats. Den utgörs av en 33-procentig minskning av olyckorna per enhet och år fram till 2018, då före-taget har ett uttalat mål att vara nere på noll.

NULÄGE OCH NOLLVISION


SÄKERHETEN FRAMFÖR ALLT

starka säkerhetskultur vi nu håller på att bygga upp i hela företaget, säger Per Renman.

Han betonar vikten av att involvera samtliga medarbetare i detta arbete och förklarar att det i grunden handlar om omtanke om varandra. Under en gemensam slogan, BSafe, uppmanar Boliden alla anställda och entreprenörer verksamma vid företagets anläggningar att säga till så fort de ser en riskfylld situation. Dessutom ska alla tillbud rapporteras och bakomliggande orsaker analyseras, för att hela tiden identifiera

nya risker och undvika att liknande incidenter inträffar igen.

Per Renman påpekar att Bolidens aktivt förebyggande riskarbete har hög-sta prioritet av flera anledningar.

− Alla har rätt till en trygg och häl-sosam arbetsmiljö. Dessutom finns ett direkt samband mellan god säkerhet och lönsamhet. Den som inte kan han-tera arbetsmiljöfrågor kommer inte hel-ler kunna bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet. Det finns ingen genväg till en olycksfri arbetsplats, det är något vi skapar tillsammans.

Bättre skyddsutrustning, säkrare maskiner, tydligare rutiner och ökad automation har

gjort att antalet olyckor minskat avsevärt vid gruvor och smältverk de senaste decennierna.

”Övergången från tunga fysiska jobb till automatiserat maskinarbete har bidragit enormt till att minska risker och allvarliga olyckor.”

Arbete för ökad säkerhetBSafe är ett koncept som tagits fram som en del av Bolidens arbete med visuell, tydlig och enhetlig information om säkerhets åtgärder, korrekt beteende och korrekt utrustning på alla arbetsplatser.

Per Renman, Group Safety Director

TEXT: SUSANNA LIDSTRÖM FOTO: STEFAN BERG


Så funkar en gruva

Bergförstärkning

Borrning

Lastning och transport

Krossning

Boliden har både dagbrottsgruvor och underjordsgruvor. Malmkroppens geometri och sammansättning avgör hur brytning sker och vilka anrikningsprocesser som används.

Borrning och sprängningVid brytning under jord tar man sig fram till malmen genom att driva ramper och orter. I malmen borras hål som kan vara mellan 45 – 100 mm i diameter och 5 – 25 m långa. Hålen fylls med emulsions-sprängämne som pumpas in i hålen. Hålen har en individuell detonationsför-dröjning så att det kan vara upp till sex sekunder från detonation av första till sista hål. En malmsalva kan innehålla 500 – 20 000 ton malm.

I dagbrottet Aitik är borrhålen 16-17 meter djupa, och här ger en normal salva cirka 700 000 ton losshållet berg.

LastningI flera av Bolidens underjordsgruvor sker lastningen av den lossprängda malmen med hjälp av fjärrstyrda lastmaskiner. Dessa kan antingen styras helt av operatör eller köras på automatik, där lastning och lossning görs av operatör via kamera och förflyttningen däremellan körs på automatik via ett lokalt WLAN-system. I ett dagbrott lastas malmen med grävmaskiner på gruvtruckar.

Malmen tranporteras därefter till en krossanläggning, som kan ligga både ovan och under jord.

KrossningDen brutna malmen krossas i krossanläggningen till min-dre bitar som först transpor-teras till ett mellanlager, och därefter till anrikningsverket.

I en underjordsgruva hissas den krossade malmen upp ur gruvan via ett schakt med hjälp av ett så kallat bergspel.

I ett dagbrott körs malmen på gruvtruckar uppför en spiralformad ramp.

Laddning och sprängning

BergförstärkningI alla bergutrymmen under jord där människor ska vistas sker ett systematiskt säkerhetsarbete genom skrotning, betongsprutning och bultning. Vid skrotning knackas löst berg loss från tak och väggar med ett speciellt skrotningsaggregat. Sedan sprutas bergytorna med ett lager stålfiberarmerad betong.

Till sist borras och gjuts bergbultar fast i ett systema-tiskt mönster.


Malning

Flotation

Koncentrattransport

MalningI anrikningsverket separeras det vär-defulla mineralet från gråberget.Första steget är att tillsätta vatten och mala malmen i stora kvarnar. En vanlig metod är så kallad autogen-malning, vilken innebär att malmen mal sig själv utan tillsats av externa malmkroppar.

Resultatet är en så kallad slurry, innehållande vatten och finmald malm.

FlotationFlotationsprocessen är en ytkemisk process där man med små mängder kemikalier kan påverka värdemineralens ytor så att dessa blir hydrofoba. När man blåser in luft i slurryn fastnar de hydrofoba mineralpartiklarna på luftbubblor och lyfts upp till ytan där de kan avskiljas i form av ett skum. Processen över-vakas av operatörer som justerar en mängd parametrar för att maximera halten utvunnen metall.

Avvattning och koncentratMineralet avvattnas och filtreras till ett finkornigt koncentrat, så kallad slig, vilket är gruvornas slutprodukt.

Bolidens gruvor producerar i huvudsak zink-, koppar- och blykoncentrat, som vidareförädlas till ren metall i smältverkens processer. Ädelmetallerna ligger bundna i dessa koncentrat och utvinns i smältverken. Läs mer på sidan 22.

Avvattning


PLACERING: HEDEMORA KOMMUN, DALARNAANTAL ANSTÄLLDA: 400, VARAV DE FLESTA JOBBAR SKIFT FÖR ATT HÅLLA BÅDE MALMBRYTNING OCH ANRIKNING IGÅNG DYGNET RUNT ÅRET OM. PRODUKTION: 2,5 MILJONER TON MALM PER ÅR.SLUTPRODUKT: ZINK-, KOPPAR- OCH BLYKONCEN-TRAT, SOM DÄREFTER FÖRÄDLAS I SMÄLTVERK TILL REN METALL.

KORT OMGARPENBERG


Sveriges modernaste gruva

GARPENBERG

En ny, rekordstor malmfyndighet förvandlade den nedläggningshotade gruvan i Garpenberg till ett expansivt industri område med teknik och utrustning i absolut världsklass.den 68 meter höga berglaven syns på långt håll – en fönsterlös betongskrapa med en central funktion i det nyanlagda gruvområdet. Här hissas drygt 400 ton krossad malm upp varje timme, med hjälp av ett gigantiskt bergsspel som håller en hastighet på 17 meter per sekund. Ett lass tar alltså bara någon minut att forsla upp från gruvans djupaste nivå, som ligger drygt en kilometer under markytan.

Detta är bara en av många nyinvesteringar sedan Boliden 2011 beslutade att storsatsa på en utbyggnad av Garpenberg. En investering på 3,9 miljarder kronor i allt från fasta anläggningar och maskinutrustning till avancerade IT-system för fjärrstyrning och auto-mation, har gjort att Boliden kunnat effektivisera gruvbrytningen i Garpenberg med målet att öka produktionen till 2,5 miljoner ton malm per år. I slutet av 2015 ska man vara uppe i den planerade produktionstakten.

− Så såg det inte ut när jag började som gruvarbetare här för nästan 15 år sedan. Då var läget osäkert och hela verksamheten hotades av nedläggning, säger skyddsombudet Dan Östman, som tar emot vid personhissen som leder ner genom gruvområdets nyaste schakt.

den här delen av gruvan togs i drift så sent som våren 2014, efter tre års intensivt utbyggnadsarbete såväl ovan som under jord. Förutom Bolidens egen projektorganisation engagerades runt 800 entreprenörer i den omfattande expansion som resulterade i att Garpenberg nu har Sveriges modernaste gruvanläggning – och en av världens effektivaste. Samtidigt är det Sveriges äldsta gruvområde som fortfarande är i drift. Redan på 1200-talet började malm brytas här. Boliden har ägt gruvan sedan 1957, då cirka 300 000 ton malm producerades per år.

Dagens gruvbrytning ser dock helt annorlunda ut än då.− Många tunga manuella moment har ersatts av datorstyrda maskiner, konstaterar Dan

Östman och pekar på en enorm borrigg som tagits in för service i gruvans fullt utrustade verkstad på 900 meters djup.

TEXT: SUSANNA LIDSTRÖM FOTO: STEFAN BERG


Varför sökte du jobbet?− När jag skrev mitt examensjobb om användning av digitalteknik

i gruvor kom jag i kontakt med Boliden. Dessutom är jag intresserad av industri och reglerteknik, och ville gärna bo nära naturen på en mindre ort.

Vad gör du som processingenjör?− Kommer på nya idéer, löser problem och håller koll på kvaliteten

i tillverkningen. Jag sitter inte på kontoret hela dagarna, utan är också ute i produktionen och träffar drift operatörer och labbpersonal. Vi samarbetar även med de olika teknikavdelningarna uppe i Boliden.

Vad är roligast med jobbet?− Det är väldigt spännande att reda ut vad saker beror på, hur

olika processer hänger ihop. Ännu roligare är det när vi lyckas hitta mervärden, exempelvis genom att en lösning på en specifik detalj även påverkar flera delar av produktionskedjan på ett positivt sätt.

Och den vanligaste frågan om jobbet?− De flesta vet inte ens vad ett anrikningsverk är. Många undrar

också om det inte är smutsigt, tufft och riskfyllt. Många känner inte till hur avancerad teknik och omfattande säkerhetssatsningar har förändrat branschen på senare år.

Skulle du tipsa andra att börja på Boliden?− Verkligen, stämningen är god och det har varit lättare än jag

trodde att komma in som nyanställd. Många hjälper till.

TILL SIGRID SEHLSTEDT, PROCESS INGENJÖR

VID ANRIKNINGSVERKET I GARPENBERG

SNABBA

Noggrann planering från vaggan till graven

Numera är gruvarbetarnas viktigaste verktyg en joystick eller surfplatta, som de använder för att styra allt från borrning och sprängning i bergrummen till lastning och krossning av den brutna malmen.

likadant är det i nästa steg av utvin-ningsprocessen, som sker i det intilliggan-de anrikningsverket – en över 200 meter lång byggnad dit den krossade malmen forslas på transportband via ett mellanlager ovan jord.

Anrikningschef Jenny Gotthardsson är van att guida branschkollegor och andra intresserade besökare genom den toppmo-derna anläggningen. För att höras genom det öronbedövande bullret kommunicerar hon via trådlös mikrofon och headset när hon redogör för den senaste utvecklingen inom anrikningens tre avgörande moment: malning, flotation och avvattning.

− Principerna för att på detta sätt skilja de önskade mineralerna från gråberget har varit kända sedan slutet av 1800-talet, men produktionsmetoderna har förstås föränd-rats enormt sedan dess. Och utvecklingen fortsätter än idag. Vi jobbar hela tiden med att justera allt från kemikalietillsatser till materialflöden för att optimera proces-sen och säkerställa kvaliteten i våra slutpro-

dukter – zink-, koppar- och blykoncentrat, säger Jenny Gotthardsson.

Hon pekar på en bubblande grå sörja i en 70 kubikmeter stor flotationstank och förklarar att onlineanalyser av innehållet görs var sjätte minut. Allt sker per automa-tik med övervakning från kontrollrummet, som ligger i ett kontorshus bredvid anrik-ningsverket.

Här är tystnaden slående jämfört med bullret i den folktomma produktionshal-len. Fyra processoperatörer sitter vid stora bildskärmar och håller koll på såväl flöden som provtagningar och eventuella larm

från olika delstationer i anrikningen.− Sammantaget har den nya anlägg-

ningen gett oss en mer renodlad pro-duktionskedja med större kapacitet och ökad automationsgrad. Det gör att vi kan producera nästan dubbelt så mycket som tidigare med samma antal medarbetare, säger Jenny Gotthardsson, men konstaterar i nästa andetag att färdig blir man aldrig:

− Det är det som är så fascinerande med att jobba med processförbättringar. Alltid finns det någon detalj att skruva på för att kunna utvinna mer ur vår innehållsrika råvara.

Den nya malmkropp som upptäcktes i Garpenberg för omkring 15 år sedan lade grunden för expansionen av gruvan som drift-sattes 2014. Utvinningen beräknas fortsätta i minst 20 år till, men redan nu finns en plan för hur avvecklingen ska gå till.

− Med hjälp av effektiva reningsverk och system där processvatten återcirkuleras kan vi minimera våra utsläpp från den dagliga verk-samheten. Men vårt miljöansvar sträcker sig betydligt längre än så. Redan innan en ny gruva börjar byggas planerar vi för hur vi ska stänga den, och vi är också skyldiga att redan nu

avsätta medel för de kostnader det kommer att innebära, säger Ann-Charlotte Almquist, HR-chef med ansvar för kvalitet och miljö vid Boliden Garpenberg.

I den planerade efterbehandlingen ingår bland annat att gräva bort, kapsla in och täcka över metallhaltigt material och föroreningar. Inom gruvområdet finns exempelvis ett sand-magasin med restprodukter från anrikningen. Här gäller det att förhindra urlakning av metaller från sanden, och med olika metoder återställa området till den naturmark det en gång var.

Läs mer på sidan 32.


Precis som andra marknader styrs basmetallmarknaden av tillgång och efterfrågan. I själva verket består basmetallmarknaden av två marknader:

• Marknaden för koncentrat (råmaterial), med gruvor och smältverk som aktörer.

• Marknaden för färdiga metaller, med smältverk och metallkonsumenter som aktörer.

De båda marknaderna är sammanlänkade. Exempelvis leder brist på zinkkoncentrat (till följd av att gruvor stängs) till slut till att det uppstår brist på metaller på mark-naden. Under en begränsad tid kan det dock råda brist på zinkkoncentrat och ändå finnas ett överskott på zinkmetallmarknaden.

Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och global efterfrågan på koncentrat från smältverken styr utvecklingen av smältlöner, som är den ersättning smältverken får för att vidareförädla råvara till färdiga metaller.

Basmetaller som koppar, bly och zink köps och säljs på metallbörsen London Metal Exchange (LME). Prissättningen på LME avspeglar den globala tillgången och efter-frågan. LME är en handelsplats för metallterminer, vilket betyder att man köper och säljer metaller för framtida leverans.

Priset som kunden betalar är en kombination av LME-priset och en individuellt framförhandlad premie, baserad på lokal tillgång och efterfrågan, transportkostnader, ersättning för produktanpassning (olika legeringar och dimensioner) samt betal-ningsvillkor. Priset på ädelmetaller såsom guld och silver, sätts på The London Bullion Market Association (LBMA).

Slutanvändare zinkBolidens kunder är främst stålverk som använder zink för att ge stålet ökat rostskydd. Nästan två tredjedelar av all zinkanvändning går, via stålverk, till byggindustrin inklusive infrastruktur.

Slutanvändare kopparBolidens kunder är främst tillverkare av valstråd och kopparstänger. En stor andel av den slutliga användningen går, via tillverkare av kopparkomponenter, till byggindustrin och tillverkare av el och elektronikprodukter.

Slutanvändare bly, guld och silverBlyet går till batteritillverkare medan ädelmetallerna guld och silver går till smyckes och elektronikindustrin samt till finansiella placerare.

Metall-marknaden:

SÅ FUNKAR DEN

Hållbarhetsarbete med våra affärspartners

Bolidens ambition är att utveckla och driva hållbarhetsarbetet inom gruv och metallindustrin. Mycket av det arbetet görs tillsammans med våra affärspartners – såsom leverantörer, kunder och entreprenörer som Boliden anlitar.

För Boliden är det viktigt att de som företaget samarbetar med delar Bolidens grundläggande värderingar och principer. Affärspartners utvärderas inte bara utifrån affärsmässiga grunder utan också utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Här har Boliden identifierat ett antal ansvarområden som man åtagit sig att arbeta för tillsammans med sina partners. Dessa berör frågor om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och systematiskt miljöarbete, antikorruption och slutligen om man följer upp och utvärderar det egna hållbarhetsarbetet.

Sedan 2010 genomförs därför kontinuerliga utvärderingar av Bolidens partners – så kallade EBP (Evaluation of Business Partners). Arbetet består av en systematisk process där affärspartnern inledningsvis besvarar en webbaserad självutvärdering som sedan följs upp av Boliden.

Om det visar sig att en partner inte möter förväntningarna leder det i första hand till en aktiv dialog mellan Boliden och partnern. Uppföljningen kan ske i samband med besök, eller med revisioner. Syftet är att Boliden ska få en bild av hur respektive affärspartner arbetar med ett antal viktiga frågor och vilka förbättringar Boliden kan bidra med för att åstadkomma en positiv utveckling.

Bolidens hållbarhetsansvar tar sin utgångspunkt i de tio principerna i FNs Global Compact, liksom standarder från FNs internationella arbetsorganisation ILO, och från den internationella standardiserings organisationen ISO.

Fråga 1: 1. Fråga 2: 2. Fråga 3: X. Fråga 4: X. Fråga 5: 2.

Facit till 5 frågor på sid 2.


RostningKoncentratet rostas i en ugn för att leda bort svavel. Resultatet är ett så kallat rostgods som innehåller cirka 60 procent zink. Vid så kallad direkt lakning kan rostningen uteslutas.

SmältningSmältningen sker i olika typer av ugnar beroende på råmaterial och process-teknik. I ugnen bildas ett övre skikt av slagg och ett undre skikt av skärsten med en kopparhalt på cirka 55 procent.

Så funkar ett smältverk

Metall koncentratMetallkoncentrat från gruvor innehåller vanligtvis cirka 50 procent zink.

RåmaterialRåmaterial från gruvor inne håller van-ligtvis cirka 25 procent koppar medan återvinningsmaterial i snitt innehåller omkring 30 procent.

Rostning

Smältning

Lakning

LakningRostgodset lakas med svavelsyra för att fälla ut och filtrera bort järn. Resultatet är en zinksulfatlösning med små mängder orenheter.

KonverteringSkärstenen tappas i en konverterugn där järn och andra föroreningar samt svavel avskiljs. Hit kommer även metallskrot och i vissa fall svartkoppar – en mellan-produkt vid återvinning av elektronik. Resultatet är så kallad råkoppar med en kopparhalt på 97-98 procent.

ZINKSMÄLTVERK

KOPPARSMÄLTVERK

Anodgjutning

Konvertering

I Bolidens smältverk förädlas gruvkoncentrat och sekundärmaterial till rena metaller. Metallerna avskiljs med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer eller med hjälp av lakning.

Direktlakning

Metallkoncentrat

Råmaterial


Rening

Elektrolys

Gjutning

ReningZinksulfatlösningen renas i tre steg och innehåller därefter cirka 150 gram zink per liter.

ElektrolysZinken fälls ut från lösningen med hjälp av elektrolys. Resul-tatet är zinkkatoder med en zinkhalt av 99,995 procent.

ElektrolysAnoderna placeras i tankar med katodplåtar av stål. I den efterföljande elektrolysen överförs koppar från anoderna till katoderna, som till slut har en kopparhalt på 99,9975 procent. Katoderna skiljs från stålplåtarna, tvättas och är sedan klara för leverans.

GjutningZinken gjuts sedan till tackor eller så kall-lade jumbos, som kan väga upp till fyra ton. Zinken kan också legeras med andra metaller enligt kundernas önskemål.

ÄdelmetallverkGuld, silver, palladium och platina utvinns ur processerna och utgör väsentliga delar av kopparsmältverkens intäkter.

Ädelmetallverk

Elektrolys

AnodgjutningRåkopparn processas vidare i en anodugn för att reducera syret. Renheten ökar till 98–99 procent och kopparn gjuts därefter till anoder.

Slutprodukt Kopparn säljs främst till tillver-kare av valstråd och kopparstäng-er, och används slutligen inom exempelvis byggindustrin och i el- och elektronik produkter.

SlutproduktZinken säljs främst till stålverk som använder den för att rostskydda sina pro-dukter, som i sin tur används i exempelvis bilar, broar, höghus och vindkraftverk.

Slutprodukt

Slutprodukt


i vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det innebär att mängden återvinnings-material ökar, och att smältverken får en ny råmaterialkälla – och en rik sådan. Guldhalten i elektronikskrot varierar men ligger i genomsnitt på 100 gram/ton, vilket kan jämföras med guldhalten i malmkoncentratet från Bolidens guldgruva Kankberg, som ligger på 4 gram/ton.

Elektronikskrot utgör därmed en allt större del av Boliden Rönnskärs totala metallflöde. Här finns sedan 2012 ett nytt e-kaldoverk, där man smälter ner krossat elektronikskrot för att återvinna metallinnehållet. Smältan går sedan vidare till den van-liga kopparprocessen.

en av de som arbetar i det nya e-kaldoverket är processoperatö-ren Tomas Bäckström.

Vad är ett e-kaldoverk?– Det är egentligen ett energismart sätt att återvinna elektronik-

skrot och metaller. Här smälter vi elektronikskrot 24 timmar om dygnet, varje dag, hela året.

Vad menar du med energismart? – Ja, vi ger bara processen en kick i början, sedan behöver vi

inte tillföra någon energi. Elektronikskrotet smälts av värmen från plasten som det innehåller. Ångan som produceras går till vår energicentral för att omvandlas till fjärrvärme och el.

Vilken del av processen ansvarar du för? – Jag jobbar i ett tidigt skede. Efter att elektronikskrotet har

krossats och provtagits kommer det till oss för smältning. Därefter integreras det med den vanliga smältprocessen för vidareförädling till koppar, guld och silver. Jag övervakar processen och ser till att alla nivåer är rätt. Vi jobbar efter ett rullande schema, där en stor del är förebyggande underhåll.

Det är det mest självständiga jobb jag provat på eftersom mycket handlar om att tänka själv, exempelvis när man tar prover på en smälta och skickar för snabbanalys. När svaren kommer får man besluta vad man ska lägga till eller ta bort för att få en så bra smältkvalitet som möjligt.

Bolidens kopparsmältverk Rönnskär är världsledande på återvinning av elektronikskrot – tack vare en ugn som påminner om en snurrande läskflaska.

TEXT: EVELINA LÖÖV FOTO: STEFAN BERG, EVELINA LÖÖV, SHUTTERSTOCK ILLUSTRATION: TR

Här blir skrotade mobiler ny metall


Här blir skrotade mobiler ny metall

VISSTE DU ATT?Kretskorten i 200 skrotade mobiler innehåller så mycket guld att det räcker till en 18 K ring.


smältverken står inför en utmaning. Allt större mängd av det inkommande råmate-rialet innehåller ämnen som stör produk-tionsprocessen för den huvudmetall smält-verket är specialiserat på. Dessa ämnen har betraktats som föroreningar, men är i själva verket ofta värdefulla metaller som med hjälp av ny teknik och förbättrade proces-ser skulle kunna tas tillvara och bli nya, lönsamma produkter.

Att utvinna fler metaller ur samma mängd råvara är inte bara ekonomiskt lönsamt, utan gynnar också miljön. När smältverken bearbetat sin råvara och utvunnit den metall som förädlas till en säljbar produkt, kvarstår restprodukter och avfall som måste tas omhand på ett håll-bart sätt. Genom att utvinna mer metall

ur samma mängd material kan man alltså maximera antalet värdefulla produkter, och samtidigt minimera avfallsmängden.

Här finns mycket att vinna, och Boliden arbetar ständigt med teknik- och process-utveckling för att öka smältverkens för-måga att hantera komplexa råmaterial.

ett exempel på processutveckling i denna riktning hittar man vid Bolidens finska zinksmältverk Kokkola. Här produceras huvudsakligen zink och zinklegeringar, men sedan 2014 utvinner man även det silver som finns i zinkkoncentratet.

Den nya processen har integrerats i det befintliga produktionsflödet, där silver-innehållet utvinns genom en kemisk pro-cess kallad flotation samt filtrering.

En som arbetar med silverutvinningen är utvecklingsingenjören Risto Alapiha.

– Flotationstekniken är ny för oss och det har varit väldigt intressant att lära sig hur den fungerar och sköts på bästa sätt. Processen ställer också nya krav på min yrkesroll, och jag får använda min specia-listkunskap inom kemi, berättar han.

Slutprodukten är ett silverkoncentrat, som säljs till externa kunder eller vidarefö-rädlas till ren silvermetall av Bolidens egna smältverk.

– Silverkoncentrat kommer att bli en av Boliden Kokkolas mest värdefulla biproduk-ter. Den nya processen är mycket viktig för oss eftersom den ökar lönsamheten och gör att vi kan utnyttja råmaterialet bättre, säger Boliden Kokkolas chef Jarmo Herronen.

Mer ur samma mängdTEXT: ANNAKARIN RABE OCH MAARIT FRILUND FOTO: PÄIVI KARJALAINEN

Att utvinna mer ur det material smältverken hanterar ökar inte bara lönsamheten – det ger även miljövinster.

Utvecklingsingenjören Risto Alapiha vid Boliden Kokkola inspekterar den nya pro-cessen för att utvinna silver ur zinkslig.


Bolidens materialflöden

Avfall: Gråberg och anrikningssand

1. Vattnet återvinns för användning i processen.2. Anrikningssand pumpas också till det sand magasin som ligger i

nära anslutning till anrikningsverken. Sanden deponeras i magasinen, som också fungerar som vattenreservoarer.

3. Gråberg och anrikningssand används för att fylla igen utbrutna bergrum i underjordsgruvor.

4. Gråberg används även som fyllningsmassa eller ballast vid anläggning av vägar.

5. Kopparhaltig slagg från smältverken skickas till gruvornas anrikningsverk där metallinnehållet utvinns ytterligare en gång för att sedan återföras i produktion.

Gruva

Smältverk

Anrikningsverk

3

4 211 5

Odda Bergsöe Rönnskär Kokkola Harjavalta

SilverZinkhaltigt filterstoftSkärsten

Kopparhaltigt avfallBlyhaltigt stoftAntimon

Från zinksmältverken Odda och Kokkola skickas kopparhaltiga biprodukter till Rönnskär och Harjavalta för återvinning av koppar. Bergsöe skickar blyhaltigt stoft till Rönnskär och skärsten till Odda för slutförvaring i bergrum. Rönnskär skickar restprodukt som innehåller bly och antimon till Bergsöe. Bly och silverslagg skickas från Kokkola till Rönnskär för bly och silverframställning. Zinkhaltigt filterstoft från kopparsmältverket Harjavalta skickas till Kokkola för återvinning av zink.

5

Bergsöe samlar stoft och slagg Bergsöe är Nordens enda smältverk för blyåtervinning. Här återanvänds dessutom så mycket av det egna avfallet som möjligt. När process luften renas fångas rensmaterial och filterstoft upp och återanvänds i produktionen. Samma sak gäller den aska som samlas in från grytor och gjutband i bly-hallen, liksom slagg och slam från reningsverket.

Inte bara malm från Aitik I Aitik produceras inte bara malm. Stora mängder överblivet gråberg måste skiljas bort för att ta fram malmen. Det gråberg som klarar gällande miljökrav bearbetas och återanvänds i gruvan, som ballast för damm- och vägbyggen och till markarbeten. Delar av det återvunna miljögråberget säljs även vidare till externa kunder.

Sand blir fyllnadsmaterialI Garpenberg tas den sand som blir över från anrikningsverket till en egen fabrik, där den blandas med vatten och en liten del bindemedel, som också framställts från restprodukter. Resultatet är så kallad paste, en krämliknande konsistens som stelnar och blir hård. Pasten används som fyllmaterial vid igensättningsbrytning, vilket är en storskalig brytmetod i underjordsgruvor.

Smältverken värmer villor Stora mängder värmeenergi uppstår vid produktionen av zink och svavelsyra, och detta är ett av Kokkolas viktigaste återvinningsområden. Vid rostningen av zinkkoncentratet uppstår energi i form av ånga. Ångan säljs till ett kraftverk, där den används för produktion av el, process- och fjärrvärme. Även Rönnskär, Bergsöe och Harjavalta levererar fjärrvärme till de närliggande samhällena.

Vatten och värme från gruvor Varje timme pumpas stora mängder vatten och luft ut från Bolidens gruvor. Vattnet och luften innehåller energi som återanvänds. I Kristineberg har man till exempel investerat i återvinning av vattenenergi. Här avleds en del av gruvans tolvgradiga vatten genom en värmeväxlare. En värmepump omvandlar energin till värme som används i verksamhetens kontor, verkstad, omkläd-ningsrum och för att värma vattnet i duscharna.

Inom metallbranschen finns också ett väl utvecklat samarbete mellan olika aktörer. Boliden tar emot andra metallföretags restprodukter och utvinner metaller ur dem, och sänder de restprodukter som inte kan utvinnas inom den egna koncernen till andra företag för utvinning. Det innebär att den totala mängden slutavfall som behöver deponeras kan minimeras.

Recirkulera meraAtt återvinna material minimerar inte bara miljöpåverkan, utan ger även långsiktig lönsamhet och minskade kostnader. Här är några framgångsrika exempel.


svaret på frågan stavas produktivitet. Kompe-tent personal och ny och effektiv teknik har resulterat i en produktivitet som inte överträffas av någon annan koppargruva i världen, och Aitik är en global måttstock på modern och effektiv gruv-drift.

Dagbrottet i Aitik är tre kilometer långt, 1,2 kilometer brett och 450 meter djupt. Kopparhalten i malmen som bryts här är lägre än 0,3 procent. Det kräver en utvinning med automatiserade pro-cesser för att vara lönsam.

De senaste tio åren har Boliden satsat stort på automation, vilket har lett till att man kan bryta låghaltig malm på ett lönsamt sätt. Det finns också potential att bryta malm med ännu lägre koppar-halt, vilket skulle förlänga gruvans livslängd.

En annan viktig del är de stora och effektiva maskiner som används här. Det första som slår en besökare, förutom gruvans storlek, är att de truckar som först ser så små ut när de hämtar malm nere i gruvan, i själva verket är stora som villor. Bara hjulen mäter fyra meter i diameter. Här finns också

grävmaskiner som har plats för 45 kubikmeter berg i skoporna, vilket motsvarar flytlasset för en hel familj, samt borrmaskiner som borrar 16 meter djupa hål.

I hela gruvan finns ett heltäckande trådlöst nätverk för datatrafik. Systemet håller reda på var alla fordon befinner sig och styr truckarna till den grävare som är redo att lasta. Systemet väger och rapporterar också automatiskt truckarnas last. Resultatet är en optimerad process i världsklass.

EFFEKTIVITET I VÄRLDSKLASSTrots låga metallhalter är Aitik världens mest lönsamma koppardagbrott. Hur går det egentligen till?


FOTO: STEFAN BERG ILLUSTRATION: HALLVARSSON & HALVARSSON

Stenkrossarna I Aitiks anrikningsverk finns två av världens största och mest energieffektiva kvarnar.

De mäter 12 meter i diameter, är 14 meter långa och mal upp till 100 000 ton berg

per dygn. Tekniken som används är autogenmalning och har utvecklats av Boliden.

Den innebär att stenarna krossas mot varandra utan att man behöver tillsätta extra

malningsmaterial.

Möt Aitiks maskiner

Caterpillar 795FDe här truckarna är 15 meter långa, 8 meter höga och väger 250 ton. Flakets last

kapacitet är 313 ton. Varje skift lastar truckarna sammanlagt 33 000 ton malm/berg

till krossen.

I Aitik finns några av de största maskinerna i världen. Till exempel gigantiska malmtruckar, hjullastare och borrmaskiner.

Pitviper 351Borren från Atlas Copco är 31 meter hög, drivs av 6 000 volt och

kan borra upp till 40 meter berg i timmen. Hålen fylls med booster

samt ett ton sprängämne innan salvan sprängs. I snitt sprängs det

en dag i veckan i Aitik.

Lastmaskin P&H 4100Längd: 13,8 m; Bredd: 11,8 m;

Höjd: 12,2 m (19,2 m); Vikt: 1 300 ton.

Driftspänning: 6 600 Volt.

Skopvolym: 45 m3.

Kapacitet: 6 000 ton/timme.


”Vårt arbete gör skillnad för miljön”Högt upp på en av smältverket Rönnskärs skorstenar är det någon som klättrar. Det är miljöavdelningens mätgrupp som ser till att enheten har koll på sina utsläpp.TEXT: CHARLOTTE HOLMGREN FOTO: CHARLOTTE HOLMGREN OCH MATTIAS KARLSSON

Rönnskärs miljö-avdelning utför utsläppsmätningar på hög nivå.


– varje år gör vi tusentals mätningar, både inne på smältverket och i närområdet. Kontrollerna på skorstenarna utförs en gång i veckan, säger Ylva Lestander, miljötekniker på Boliden Rönnskär.

Myndigheternas krav på att Boliden ska klara sina utsläppsni-våer är höga.

– Vi gör ännu noggrannare kontroller än vad myndigheterna kräver. Vi har ett omfattande kontrollprogram där vi bland myck-et annat gör stoft/gasprover samt avlopps- och grundvattenprover, säger Mattias Karlsson, som också tillhör mätgruppen.

Om de upptäcker en avvikelse hör de direkt av sig till anlägg-ningsägarna ute på smältverket. Exempelvis kan det vara en filter-strumpa som måste bytas ut.

Mätgruppen fungerar även som internkonsulter och åker regel-bundet till Aitikgruvan, och de har även hjälpt till med provtag-ningar vid smältverket Kokkola.

Ylva berättar att det är ett spännande jobb. Hon valde miljöhäl-soskyddsprogrammet på universitetet för att hon kände att hon ville göra någonting för världen.

– Tja, det låter lite väl stort kanske. Men det är faktiskt så när man tänker efter. Nu har jag en möjlighet att påverka. Vårt arbete gör skillnad för miljön.

”Vårt arbete gör skillnad för miljön”

Bergsöe är mästare på återvinningBoliden Bergsöe är Nordens enda smältverk för blyåter-vinning och här används uteslutande återvunna råmate-rial. Årsproduktionen på 44 000 ton bly kommer till 100 procent från uttjänta bilbatterier och blyskrot. Ungefär 60 procent av produktionen säljs till batteriindustrin och resten används till bland annat kabeltillverkning, blyplåt och strålskydd.

Boliden tilldelades 2015 utmärkel-sen Årets Innovatör av företaget Universum.

Motivering: ”Denna organisation verkar i en traditionell bransch men har lyckats sätta sig på kartan som ett innovativt och framåtsträvande företag. Genom ett stort fokus på ansvarstagande och hållbarhet attraherar man den unga, med-vetna generationen talanger. Ett tydligt ledarskap skapar engagerade medarbetare och positiva ambassadörer, där den enskilda medarbetaren ser sitt bidrag till företagets framgång.”

Årets Innovatörinom employer

Studenter 2015Boliden

Sveriges Bästa Arbetsgivare 2014

Topp 70

Stora arbetsgivare

En av Sveriges bästa arbetsgivare

I Universums och Metrojobbs undersökning Sveriges Bästa Arbetsgivare 2014 kom Boliden på plats 27 bland 70 stora arbetsgivare. Undersökningen bygger på medar-betares bedömningar utifrån faktorerna intern identitet, nöjdhet och lojalitet.

Boliden fick priser

Ylva Lestander och Mattias Karlsson på Rönnskärs mätgrupp tar bland annat grundvattenprov. Oftast är de ute två och två.


Kedträsk, september 2012. Vid tömning av dagbrottet kalkades vattnet i flera om-gångar. Vattnet samlades upp i bassänger i syfte att omhänderta slam samt kontrol-lera vattenkvaliteten.

Januari 2013. Gråberg och material från industriplanen lades ned i det tömda dagbrottet med början i januari 2013 och avslutades i juni 2013.

Maj 2013. De deponerade materialen täcktes av torv och ett cirka 0,5 m tjockt lager morän.

Nedlagd gruva blir levande myrmark

Redan vid planeringen av en ny gruva fastställs hur området ska återställas, så att det åter blir en del av landskapet.

SÅ FUNKAR

DET

TEXT: HELENA ÖRNBERG FOTO: BOLIDEN


Juli 2013. Likväl som att vattenkvaliteten följdes togs kontinuerligt jordprover som analyserades dels i fält men även i labo-ratorium.

Oktober 2013. Efterbehandling av vattenbassänger som användes under reningsprocessen.

Sandig morän

Berg

Morän 0,1 1 mFörorenad torv

Gråberg ochförorenade massor

Vattenyta

Barriär mot vår/höstcirkulation(mot kraftig syretransport)

Syreförbrukande barriär

VATTENTÄCKNINGVattentäckning kan åstadkommas genom anläggande av dammar, användning av hålrum skapade under gruvdrift eller genom naturliga sänkor i naturen. Vatten bildar på så sätt en barriär som begränsar nedträngning av syre i avfallet.

Juni 2013. Området som tidigare varit dagbrott är nu fyllt med gråberg, förore-nade massor och kalk, samt har försetts med ett täckskikt.

September 2014. Efterbehandling av Kedträskområdet är avslutad. Upp-följningar på vattenkvaliteten samt ett arbete med att skapa biologisk mångfald kvarstår.

Pengar avsätts redan från startInnan en ny malmfyndighet kan börja brytas görs omfattande utredningar av hur omgivande marker och vattendrag kommer att påverkas, och hur mycket det kommer att kosta att efterbehandla området. I Sverige är gruvbolag skyldiga att ställa en säkerhet som motsvarar denna kostnad, som avgörs av

Mark- och Miljödomstolen. Bolidens avsättningar görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar. Summan revideras löpande, i takt med teknik- och forskningsframsteg.

Filmen ”Tack för lånet” berättar mer om Kedträsk och hur Boliden arbetar med efterbehandling. Du hittar den på Bolidens hemsida www.boliden.com

boliden ansvarar för efterbehandlingen av ett 30-tal aktiva och nedlagda gruvområden, som alla har en egen lång tidsplan för tillsyn, riskanalyser och de insatser som behövs.

De nedlagda gruvområdena har redan efterbehandlats en gång i tiden, men genom att använda dagens kunskap och miljöteknik kan man göra återställningen ännu bättre.

– Bolidens ambition är att alltid använda bästa tillgängliga teknik, följt av kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Vi deltar därför i olika forskningsprojekt, bland annat om möjligheterna att använda restprodukter från andra industrier för att exempelvis förhindra svaveloxidation. Restprodukter från till exempel pappersin-dustrin används redan idag som buffrande material för att höja pH och fastlägga metaller, säger Emma Rönnblom Pärson, chef för Boliden Gruvors avdelning för yttre miljö.

Naturvård och efterbehandling av gruvområden är en del av Bolidens verk-samhet och sker parallellt med driften. Det specifika områdets förutsättningar är avgörande för vilken metod som används. De vanligaste metoderna för att förhindra syrenedträngning och vittring av materialet är vattentäckning, kvalificerad moräntäck-ning och förhöjd grundvattenyta.

ett exempel är Kedträskgruvan, som ligger i Skelleftefältet i Västerbotten. Här fanns ett vattenfyllt dagbrott, en industriplan och ett gråbergsupplag med oxiderat och vittrat gråberg som behövdes tas om hand. Efterbehandlingen av områ-det påbörjades 2012, och man valde att använda metoden vattentäckning.

– Första steget var att tömma dagbrot-tet på vatten. Sedan deponerades gråberg i botten, och därefter lades massor från industriplanen ut över gråberget, och till

sist torv. Materialen täcktes sedan av ett halvmetertjockt lager morän, berättar Emma.

Dagbrottet fylldes sedan med vatten igen och bildar nu en sjö med ett djup på cirka 5-6 meter.

– Djupet gör att man undviker kraftig vågerosion på botten, vilket kan vara skad-ligt för efterbehandlingen, säger Emma.

Vattenreningsprocessen genererade slam som man lade i ett gammalt schakt vid dagbrottet, och kvarvarande slam i bassängsystemet försågs med en bento-nitplatta som täcktes av ett lager sandig morän. En moränbarriär konstruerades på slamdeponins uppströmssida för att leda ytligt grundvatten runt slammet.

– Som ett sista steg i processen sker nu en växtetablering, och delar av området kommer med tiden förvandlas till myr-mark, avslutar Emma.


Margareta Lundberg var född 1866 och änka. Hon bodde på hemmanet Bjurliden och ägde marken vid Fågelmyran, där Bolidenmalmen påträffades 1924.

Året efter köpte gruvbolaget som gjorde malmfyn-digheten 75 hektar av Margaretas mark för 20 000 kro-nor, vilket i dagens penningvärde motsvarar cirka 500 000 kronor. Hon lär ha ställt ett villkor: att hennes man-liga barn och barnbarn skulle garanteras anställning hos Boliden. Barnbarnet Henry Lundberg gjorde en lång

chefskarriär inom Boliden och blev så småningom koncernchef i stålbolaget SSAB.

Många menade att hon sålt marken för billigt, men Margareta själv var nöjd. Hon gladde sig åt att tusentals människor fått arbete genom att hon sålt den mark som för henne var ”värdelös”. Bygden blommade upp, människor fick jobb och hopp om en bättre framtid.

Margareta Lundberg avled 1931.

Margaretas mark dolde en skatt

En historia med guldkantden 10 december 1924 bryter guld-febern ut i Boliden. Vid provborrningar på den så kallade Fågelmyran påträffas Bolidenmalmen – Europas rikaste malm. Ett nytt samhälle, ett svenskt Klondyke, växer upp och guldruschen är ett faktum. Men det hela började egentligen långt tidigare.

Strax efter 1900 blossar guldfebern upp för första gången i Skellefteå med omnejd. Ett bolag bildas för att göra inmutningar och undersökningar, men just denna sats-ning var mindre lyckosam och gick i kon-kurs 1918. Eftersom det råder metallbrist under första världskrigets sista år stegras på nytt intresset för att leta malm i trakten. En ny typ av spekulativa företag, så kallade emissionsbolag, bildas av bankerna.

Ett sådant företag, Centralgruppens Emissionsbolag, blir ursprunget till dagens Boliden. I november 1924 tas det första borrhålet upp i Bolidentrakten och det visar sig innehålla intressanta partier. Efter flera borrningar påträffas så Bolidenmalmen den 10 december.

Samhället Boliden växte snabbt upp i anslutning till gruvan. 1926 gjordes ett första förslag till stadsplan, som fick ett unikt utseende i form av en solfjäder. Gruvsamhället fick karaktären av en ytterst välordnad, lugn och idyllisk villastad.

Hela världen upplever depression på 1930-talet, men i Skelleftebygden skapar Boliden tillväxt. Det leder till ekonomisk

utveckling och befolkningsökning i regionen. Antalet anställda ökar stadigt och 1935 är arbetsstyrkan uppe i 2 500 personer.

Med tiden upptäcktes fler fyndigheter i närheten av Boliden och fler gruvor har startats – hittills 30 stycken. Verksamheten i själva Bolidengruvan pågick till 1967.

34

Zinkproduktion startarvid smältverket Odda.

Bolidens Gruvaktiebolagbildas genom en fusion.

Kopparsmältverket i finska Imatra tas i drift. 1944 monteras smältverket ned och flyttas västerut till Harjavalta, undan kriget.

Guld upptäcksvid Fågelmyran, Boliden.

Det nybyggda kopparsmältverket Rönnskär tas i drift för att bearbeta malmen från Bolidengruvan.

Den revolutionerande flash-smältningsmetoden införs vid

smältverket Harjavalta.

Verksamheten startar i Aitikgruvan. Dagbrottet utvecklas

med åren till att bli en av de största koppargruvorna i Europa.

Koncentratet transporteras på järnväg 400 km till Rönnskär.

Tenn- och blysmältverket Paul Bergsöe & Son bildas i Landskrona. Verksamheten är redan från början inriktad på metallåtervinning.

Maurliden, den 28:e gruvan i Bolidenområdet öppnas. En

rekordstor expansion av Rönnskär invigs, och kopparproduktionen ökar

med 70 procent.

Boliden etablerar huvudkontor i Toronto.

Produktionen startar vid Tara, Europas största zinkgruva.

Guldtacka nr 50 000 gjuts på Rönnskär.

Aitikexpansion invigs.

Åkulla Östra, nära Boliden, blir den största guldfyndigheten i Sverige på 70 år.

Rönnskärs nya anläggningar för

elektronikåtervinning invigs.

Kankberg, Bolidens femte guldgruva, öppnar.

Beslut om att starta silveråtervinning i

Kokkola.

Boliden fattar beslut om en kraftig expansion av verksamheten i Garpenberg till 2,5 miljoner ton malm per år, med full produk-tionskapacitet år 2015.

Boliden utreder förutsättningarna för att öka Aitiks produktion till

45 miljoner ton per år.

Expansionen av Garpenberg invigs, vilket gör gruvområdet till ett av de modernaste i världen.

Boliden förvärvar den finska gruvan Kylylahti med tillhörande prospekteringsrättigheter.

Zinksmältverket Kokkola blir första smältverk i världen att införa direkt-lakning av koncentrat. Samma teknik används idag vid Boliden Odda.

Bolidens huvudkontor flyttas tillbaka till

Stockholm.

Boliden Kokkola byggs ut och blir ett av världens största

zinksmältverk.

I en storaffär köper Boliden smältverken Kokkola, Harjavalta och Odda, samt zinkgruvan Tara av Outokumpu. En ny

koncern bildas och ”New Boliden” skapas.

Boliden beslutar att investera 5,2 miljarder kronor i en expansion av Aitikgruvan.

Driften startas vidzinksmältverket i Kokkola.

35

”DET HÄR ÄR EN SUPERINTRESSANT

VERKSAMHET”

metallindustrin har av tradition varit mansdominerad med många tunga lyft och arbetsmoment, men ser tack vare teknikutvecklingen idag helt annor-lunda ut. En stor del av arbetet i både gruvor och smältverk utgörs numera av analys och processövervakning med hjälp av datorer, och den gruvutrust-ning som används sköts i allt högre grad via fjärrstyrning.

– Vi arbetar sedan flera år målmedve-tet för att öka andelen kvinnor i verk-

I Aitik har man redan överträffat koncernens mål att minst 20 procent av medarbetarna ska vara kvinnor.

Möt Johanna Yngström, civil ingenjören som stortrivs i Europas största koppargruva.

TEXT: MONIKA NILSSONFOTO: DANIEL OLAUSSON

Var hittar jag era lediga jobb?Alla lediga jobb inom Boliden-koncernen publiceras på hemsidan www.boliden.com under fliken Karriär. Där hittar du alla annonser för tillsvidareanställningar, vikariat och sommarjobb på alla Bolidens verksamhetsorter. Klicka på den rubrik du är intresserad av så hittar du mer information och kontaktupp-gifter till ansvarig rekryterare.

Boliden använder ofta också andra

kanaler, som LinkedIn och annonse-ring i dagspress.

Hur söker jag jobbet?Vi tar bara emot ansökningar via job-bannonsernas ansökningsfunktion. Det är därför viktigt att du skickar in din ansökning via vår hemsida och att du skickar separata ansökningar för varje jobb du är intresserad av.

Första gången du vill söka ett ledigt jobb hos oss lägger du upp en profil

med dina kontaktuppgifter, som sedan används varje gång du söker. När du har skapat en profil kan du logga in när du vill och lägga till ny information.

Skapa jobbevakningarGenom att skapa en profil finns också möjligheten för dig att skapa jobbevakningar för intressanta yrkes-kategorier och/eller verksamhets-orter. Genom att skapa jobbevakning-

SNABBASÅ SÖKER DU JOBB PÅ BOLIDEN


Arjun Mohan arbetar sedan tre år som gruvingenjör på avdelningen för produktionsteknik i Boliden. Arjun kommer från Indien, älskar vintern, och 2010 bestämde han sig för flytta till norra Finland eller Sverige. Strax efter det fick han möjlighet att göra sitt examensarbete i finska Tammerfors, och besökte i samband med det några underjordsgruvor i Finland och Sverige.

– I Sverige besökte jag Bolidens gruva Kristineberg, där jag mötte medarbetare från gruvornas teknikav-delning. Efteråt kontaktade jag dem och berättade att jag var intresserad av att jobba i Boliden, vilket ledde till en tjänst på avdelningen för produktionsteknik. Nu har jag varit här i tre år.

Hur var det att flytta till Sverige och Norrland?

– Att flytta till Sverige var inte en stor grej. Under de senaste sex åren har jag bott i fyra olika länder, så mina tre år i Sverige har varit en lugn och stabil period för mig. Det har också varit ett bra läge att lära sig ett nytt språk!

Vad tycker du om att jobba på Boliden?

– Jobbet har varit fullt med nya möjligheter, utmaningar och många lärorika resor. Jag är också överväldigad av det stöd jag har fått från mina kol-legor. Jag är stolt över att jobba här, och för mig är Boliden inte bara en arbetsgivare utan också ett starkt varu-märke med hög trovärdighet. Vi är ett bolag som har som mål att bidra till ett bättre samhälle, och jag hoppas att vi tillsammans kan göra skillnad.

Arjun valde att flytta till Boliden

ar får du ett riktat mailutskick varje gång vi publicerar en jobbannons som matchar de kriterier du har valt för din jobbevakning. Det är möjligt att skapa flera jobbevak-ningar om du är intresserad av flera olika yrkeskategorier eller verksamhetsorter.

Hur ser rekryterings- processen ut?När du har skickat in din ansökan får du en bekräftelse på att din ansökan är mot-tagen. När ansökningstiden har löpt ut påbörjas urvalsprocessen, om inget annat

anges i annonsen. Du kan alltid vända dig till angivna kontaktpersoner med frågor om den pågående rekryteringen. När en rekrytering är avslutad meddelar vi alltid alla sökande.

Hur kan jag kontakta er?Vi tar bara emot ansökningar via jobb annon-serna på vår hemsida, men om du har frågor av mer generell karaktär kan du mejla vår HR-funktion via adressen [email protected], som du också hittar på vår hemsida.

samheten. Idag ligger andelen kvinnliga medarbetare runt 17 procent och målet är den ska vara minst 20 procent i slu-tet av 2018. För att nå dit ska var tredje ersättningsrekrytering vara en kvinna. Vi gör också olika strategiska satsningar för att ge en jämnare könsfördelning, som jämställdhetsplaner på alla enhe-ter, återkommande utbildningsda-gar och kvinnliga nätverk, berättar Bolidenkoncernens personalchef Ann-Christin Thunehed.

aitikgruvan i närheten av Gällivare är en av de Bolidenenheter som lyckats bäst när det gäller detta. Här är andelen kvinnor 30 procent, och de arbetar både i gruvan, anrikningsverket och i ledande positioner.

En av dem är civilingenjören och verksamhetsutvecklaren Johanna Yngström. Hennes fokusområde är främst att implementera koncernens produktionsfilosofi ”The New Boliden Way” – ett arbete hon brinner för.

– Jag har varit här i två år nu och det öppna klimatet, höga taket och de goda möjligheterna till utveckling gör att jag stortrivs. Dessutom är det så trevliga och kompetenta kollegor här, vilket också är ett plus i kanten. Man kan fråga vem som helst om vad som helst kring arbetet, och alla är hjälpsamma, säger Johanna.

Att det blev Boliden direkt efter hen-nes utbildning till civilingenjör inom industriell ekonomi, beror på att hon

fick ett gott intryck av företaget redan under studietiden då hon besökte en arbetsmarknadsmässa.

– Boliden var på plats och visade verkligen intresse för oss studenter, och gav en bra bild av företaget. De ringde senare och bad mig söka sommarjobb i Aitik, vilket jag gjorde och fick. Sen möjliggjorde de för mig att göra mitt examensarbete och direkt efter univer-sitetet uppmuntrade de mig att söka en utannonserad tjänst som verksamhetsut-vecklare, som matchade min utbildning. Jag fick jobbet, vilket kändes jättebra eftersom jag redan trivdes så bra här, berättar Johanna.

att boliden ständigt arbetar för mång-fald och med genusperspektiv tycker Johanna är bra. Ett av sätten är att man uppmuntrar till föräldraledighet genom att företaget betala tio pro-cent extra utöver föräldrapenningen. Mångfaldsarbetet har gett en bra bland-ning av kompetenser, åldrar, män och kvinnor i verksamheten, vilket enligt Johanna bidrar till det goda arbetskli-matet.

– Det finns ett driv och engagemang här i Aitik och trots att vi är över 600 anställda är samarbetet enkelt och team-känslan stor. Det är en superintressant verksamhet under ständig utveckling och som grädden på moset har vi roligt på jobbet. Jag ångrar inte en sekund att jag klev på, säger Johanna Yngström.


Tara

Leamington Spa

Rönnskär

Aitik

Stockholm

Garpenberg

Neuss

Odda

Bolidenområdet

Bergsöe

Glostrup

OddaZink till Europas stålindustriSmältverket Odda producerar ren zink och zinklegeringar samt aluminiumfluorid och svavelsyra. Cirka 55 procent av råvarorna levereras från Bolidens gruvor, resten kommer från bland annat gruvor i Europa. Zinkproduktionen går framför allt på export till stålindustrin i Europa.

HÄR FINNS BOLIDEN

GarpenbergSveriges modernaste gruvaI Garpenberg bryts komplex sulfidmalm som innehåller zink, silver och bly men även små mängder koppar och guld. Fyndigheterna började brytas redan på 1200talet, vilket gör Garpenberg till en av världens äldsta gruvor som fortfarande är i drift. Metallkoncentraten från Garpenberg levereras till Bolidens smältverk samt till europeiska blysmältverk.

TaraEuropas största zinkgruvaTaragruvan är Europas största zinkgruva och den nionde största i världen. Förutom zink produceras även blykoncentrat. Gruvdriften startade 1977 och gruvan förvärvades av Boliden i början av 2004. Metallkoncentrat från Tara levereras till Bolidens egna smältverk samt till europeiska blysmältverk.

BolidenområdetFem gruvor i mineralrikt fältIdag består området av underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg samt dagbrotten Maurliden och Maurliden Östra. I samtliga gruvor, med undantag för Kankberg, bryts komplexa sulfidmalmer som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. I Kankbergs gruvan bryts guldmalm med högt tellurinnehåll. Gruvorna i området levererar malmen till anrikningsverket i Boliden där det också finns lakverk för guld och tellurproduktion. Kunder är Bolidens egna smältverk samt europeiska blysmältverk och kunder i Asien för tellur.


Kokkola

Kylylahti

Harjavalta

KokkolaSilverproduktion ger stärkt konkurrenskraftKokkola framställer zink och zinklegeringar, svavelsyra samt silver av gruvkoncentrat. Kokkola är världens åttonde största zinksmältverk med en produktionskapacitet på över 300 000 ton per år. Största delen av zinkkoncentraten kommer från Bolidens gruvor i Sverige, Finland och Irland. Cirka 85 procent av zinkproduktionen exporteras till Europa.

Rönnskär Världsledande på elektronik återvinningSmältverket Rönnskärs huvudprodukter är koppar, guld, silver och bly samt biprodukter såsom svavelsyra och zinkklinker. Kopparkoncentrat från Boliden samt externa koncentrat bearbetas. Verkets återvinningskapacitet är världens högsta, 120 000 ton årligen.

HarjavaltaKoppar och ädelmetallerHarjavalta raffinerar koppar och nickelkoncentrat. Huvudprodukterna är koppar, nickelskärsten, guld och silver samt biprodukter som svavelsyra. Råvaran är kopparkoncentrat från Kylylahtigruvan och externa koppargruvor i Sydamerika, Sydostasien och Sydeuropa.

BergsöeBidrar till blymetallens kretsloppBergsöe är en av Europas största återvinningsanläggningar av blybatterier. Huvudprodukterna är bly och bly legeringar. Ungefär 60 procent av blyproduktionen säljs till batteriindustrin i Europa och resterande del används till bland annat blyplåt och strålskydd.

KylylahtiBolidens femte gruvområde Under 2014 förvärvade Boliden den finska koppargruvan Kylylahti. Gruvan, som startade 2012, producerar koppar, guld, zink och silver. Med förvärvet följer också prospekteringsrättigheter i Outokumpufältet. Bedömningen är att det kan finnas avsevärd potential kring flera fyndigheter i området.

KontorStockholm – huvudkontor samt Boliden SmältverkBoliden – Boliden GruvorNeuss – marknadskontorLeamington Spa – marknadskontorGlostrup – marknadskontor

Aitik Produktivitet i världsklassAitik är Sveriges största och världens mest produktiva koppardagbrott. Här utvinns koppar, guld och silver. Stora volymer och hög automatisering ger hög produktivitet. Allt kopparkoncentrat från Aitik levereras till smältverket i Rönnskär.


Mer information på www.boliden.com

BOLIDEN SÖKER

IngenjörerTruckförareKemisterBergarbetare MetallurgerEkonomer

als for ecdn2.utbudet.com/storage/ma/90ce60ed18bc4795b306c643777af23… · Boliden är ett...

Documents

Transcript of als for ecdn2.utbudet.com/storage/ma/90ce60ed18bc4795b306c643777af23… · Boliden är ett...