Covid-19 Så påverkar krisen framtidens matsystem EN INSIKTSRAPPORT FRÅN AGFO, 26 MAJ 2020

© 2020 AGFO2

Det kommer att finnas ett före och ett efter coronakrisen. Torkan sommaren 2018, finanskrisen 2008, Tjernobylolyckan, tsunamin och stormen Gudrun är

kriser som på olika sätt präglat Sverige. Men pandemin är global, de ekonomiska konsekvenserna enorma och påverkan på i princip alla gör den annorlunda mot tidigare kriser. I skrivande stund går restauranger i konkurs, små livsmedelsproducenter och besöksnäring hotas samtidigt som dagligvaruhandeln och e-handelsbolag har svårt att hinna med.

Vad kan krisen innebära för innovation, hållbarhet, investeringar och företag i framtidens matsystem, efter corona? I vårt pågående arbete med att analysera krisen har vi ställt frågor till ett hundratal företag – startups, små och större bolag i hela värdekedjan – plöjt ett otal nyhetsartiklar, intervjuat ett trettiotal aktörer – forskare, entreprenörer, investerare – och dragit insikter av den analysen.

Vi har långt från alla svar om hur krisen påverkar matsystemet i framtiden. Men med den här insiktsrapporten vill vi lyfta frågor värda att diskutera och lärdomar att dra så här långt – för att stå bättre rustade inför kommande kriser.

Vi har utgått från två frågor: • Vilka lärdomar går att dra från krisen så här långt? • Vad kan den få för följder på sikt?

Tack till alla som har bidragit i arbetet på olika sätt och till intervjupersoner samt företagen som svarat på vår enkät.

Väl mött, Team AGFO

genom rapportförfattare Frida Jonson hello@agfo.se, 26 maj 2020

Inledning

1. Executive summary

2. Agerbara insikter

3. Ett hundratal bolag om lärdomarna av covid-19

4. Pandemins påverkan på

investeringar

förändrat konsumentbeteende

e-handel, automatisering och digitalisering

forskning och innovation

produktion, leverans och tillgång

hållbarhet

5. Oväntade saker med covid-19

a)

b)

c)

d)

e)

f)

Innehåll

© 2020 AGFO3

© 2020 AGFO4

AGFO Weekly – Nordens mest lästa nyhetsbrev om framtidens matsystem

AGFO.se – Perspektiv, spaningar, omvärld och insikter

AGFO Talk – Kunskap, möten och nya perspektiv. 

AGFO Insight – hjälper företag och organisationer genomföra hållbar förändring.

Om AGFO

Sedan starten 2017 har AGFO samlat perspektiv och insikter för hållbar förändring. Med jordbruk, forskning, produktion och handel på en och samma plattform identifierar vi affärs- och utvecklingsmöjligheterna i ett matsystem i omvälvning.

AGFO är ett insikts- och kunskapsföretag med fokus på morgondagens hållbara matsystem.

Tillsammans kan vi skapa framtidens hållbara matsystem.

© 2020 AGFO5

Executive summary

‣ Det som har blivit tydligt är hur avhängig matsystemet är av förflyttning av arbetskraft för säsongsarbete, vilket kraftigt slag krisen får på hotell-, restaurang-, kafé- och besöksnäringen samt hur krisens konsekvenser kommer att påverka matsystemet under lång tid framöver. Svensk livsmedelsexport har drabbats kraftigt. Inom EU har mathandeln prioriterats trots stängda gränser och livsmedel har nått fram i de allra flesta fall, samtidigt som det har blottlagts hur skört samarbetet inom EU-unionen är när länder satt upp handelshinder.

‣ I USA och Europa har foodservice tappat 40-80 procent och dagligvaruhandeln har ökat 5-12 procent, enligt Rabobanks beräkningar. I Sverige tappade restaurangbranschen 23 procent i mars jämfört med mars 2019. Dagligvaruhandeln ökade med 9 procent i mars jämfört med 2019, enligt SCB.

‣ Trender och rörelser som stärkts av krisen är lokalproducerat. Även hälsa samt växtbaserat kan få en skjuts.

‣ Vilka beteendeförändringar som blir bestående är för tidigt att säga. Konsumentens ekonomi i relation till om krisen lett till förändrade värderingar blir viktigt framåt.

‣ Investeringar har påverkats men väntas på sikt öka i sektorn och bli mer fokuserade på viktiga hållbarhets- och resiliensfrågor.

‣ E-handel, automatisering och robotar har att vinna när det i konsumenters och företags medvetande går från att vara intressant till att bli en nödvändighet.

‣ Krisen kan leda till en förflyttning i det allmänna medvetandet och i politiken om vikten av matens roll i krisberedskap och bädda för ökad förståelse för en högre försörjningsförmåga i Sverige.

‣ Enligt Världshälsoorganisationen WHO kommer epidemier och pandemier att öka framåt med klimatförändringar, globalisering och urbanisering. De största kostnaderna för samhället blir inte för de sjuka, utan det förändrade beteendet hos människor. Även mindre utbrott kan få stora konsekvenser.

Pandemin och krisen påverkar matsystemet olika. Länders nedstängning, insatser och fortsatta ekonomi blir avgörande framåt. I Sverige har matbranschen klassats som samhällskritisk – en vändpunkt för sektorn.

© 2020 AGFO6

Agerbara insikterVilka är insikterna och frågorna att ställa sig så här långt som företagare eller aktör i matsystemet?

‣ Krisen bidrar till att starka rörelser eller trender – som lokalproducerat –kan stärkas ytterligare eller accelerera. Även hälsa och växtbaserat väntas stärkas. Hur väl positionerad är du inom dessa områden?

‣ E-handeln ökar kraftigt och beteendet kan bli bestående beroende på krisens utveckling, hur oroliga människor är över sin hälsa och hur deras ekonomiska situation blir framåt. Hur kan du möta kunders varierade behov?

‣ Teknik och inriktningar vi satsar på för att bättre klara krisen kan göra oss sårbara på andra sätt. Till exempel automatisering som gör oss beroende av avancerad teknik, och e-handel kan göra oss sårbara logistiskt. Vilka är de riskerna och hur kan du minimera dem?

‣ Goda samarbeten är en viktig faktor för hur väl vi tar oss ur krisen. Hur kan du använda det för framgång även efter krisen?

‣ En diversifierad affär kan vara räddningen i kris. Vilka åtgärder vill du göra för att stå redo när nästa kris kommer?

‣ Satsningar som inkluderar hållbarhet och gör oss mindre beroende av omvärlden är högintressanta. T.ex hur fossilfritt bränsle som lokal biogas, från restavfall, gör oss mindre beroende av importerad diesel.

‣ Frågan är inte om nästa pandemi eller kris kommer, utan när. Vi har en oförmåga att tänka oss det otänkbara – som en pandemi. Hur kan ditt företag bli mer motståndskraftigt och uthålligt inför nästa kris? Och bygga upp en lagom och rimlig riskmedvetenhet som är relevant från olika perspektiv?

‣ Krishanteringen engagerar - en stund. Hur kan du se till att erfarenheterna som görs nu ageras på och inte hamnar i malpåse?

© 2020 AGFO7

Cyrille Filott global strateg dagligvaror på

Rabobank, global världsledande

bank inom livsmedel och jordbruk

i intervju med AGFO april 2020.

” Det handlar om risk och möjligheter framåt. Jag tror företag kommer att fundera över arbetskraften och automatisering framöver. Krisen

kommer att accelerera digitaliseringen av konsumenter och värdekedjan, människor vänjer sig och håller kvar vid beteendet.

Vi förväntar oss att nutrition och lokalproducerat hamnar högre upp på agendan. Trenden med hållbarhet hänger kvar, men med nedgången i ekonomin kommer en spänning uppstå för konsumenten mellan egna värderingar och plånboken.”

© 2020 AGFO8

Våra lärdomar av covid-19

13%

4%6%

19%

25%33%

8%

10%

19%

22%

41%

Ett hundratal företag har svarat på den enkät vi skickade ut*.

I vilken del av matsystemet verkar ditt företag? Vad stämmer bäst in på ditt företag?

Dagligvaruhandel

Förädling

Konsumentnära tjänsterRestaurang

Primärproduktion

Annat

Över 50 anställda

Startup

11–49 anställda

6–10 anställda

1–5 personer

Källa: Svaren inkom vecka 15–16.

Ett hundratal företag från hela värdekedjan delar med sig

© 2020 AGFO9

”Oerhört tryck i våra butiker i hamstringsformat, lika högt om inte högre, tryck i onlinehandeln.”

”Opålitliga varuleveranser, vågar inte beställa in ordrar av oro för framtiden, något färre kunder.”

”Våra investerare drog sig ut. Ändrade användare- och kundbeteenden.”

”Tappat över 15 procent av omsättning på mindre än en månad när HORECA segmentet kollapsade.”

”De livsmedelsföretag vi arbetar med är mycket mindre benägna att ta risker och inte villiga att fatta några beslut - beslut som är avgörande för vår framtid.”

Hur påverkas ni av krisen?

1 = lite påverkan 5 = mycket påverkan

I hur stor utsträckning?81 procent av de företag som har svarat på enkäten uppger att de har påverkats av krisen. Av dem har 32 procent påverkats mycket. Runt 10 procent har påverkats lite. Företagen vittnar om likviditetsproblem, fördröjning i leveranser på grund av stängda gränser samt personalbrist.

Omsättningstapp, inställda gårdsaktiviteter och uteblivna expansioner nämns också. Samt förändrade konsumtionsmönster, event- och kursverksamhet som försvunnit och sålda maskiner till Kina som man inte har fått betalt för.

Källa: Enkät med ett hundratal företag från hela värdekedjan.

5

4

3

2

1 10%

15%

22%

22%

31%

”All personal permitterad, flera restauranger stängda, tappat 90%

procent av omsättningen.”

© 2020 AGFO10

”Försöka förutspå bättre vilka användarbehov en kris medför.”

”Vi har få fasta kostnader (hyr in oss i storkök, enbart onlinebeställningar och ingen fysisk restaurang) vilket har gjort att vi snabbt ställt om. Vår hypotes om en flexibel och skalbar modell har visat sig vara riktigt bra.”

”Ja, sprida riskerna mer och ha tillräckligt stor ekonomisk buffert för att klara liknande kriser.”

”Vår startup har krismedvetenhet som en underliggande tanke. Transportsystem, miljökatastrofer, naturkatastrofer mm har vi redan med oss. Vi hann dock inte slutföra innan denna pandemi bröt ut.”

”Vara ännu mer digitala, förlita oss mindre på att vår kunds behov måste klaffa med vår kalender. Göra det möjligt att som kund starta upp och använda produkter utan vår hjälp.”

”Säkra upp leverantörskedjan ännu bättre med möjlighet att ta fler steg in-house.”

Kommer ni förändra något för att vara bättre rustade inför nästa kris?

”Vi kommer troligen behålla tjänsten med hem/arbetsplats-leveranser för att stå på fler ben och vara mer flexibla samt övergå till portionering istället för buffé-restauranger.”

Ett hundratal företag från hela värdekedjan delar med sig

Att sprida riskerna och öka den ekonomiska bufferten nämner flera företag i enkäten. Att bredda affären till att sälja direkt till privatperson, ha kunder inom både dagligvaruhandel och foodservice samt att ha arbetsplatsleveranser lyfts också.

Tydligare rutiner för när det finns risk för smitta, säkra upp leverantörskedjan och se över kontrakt är andra aspekter.

Källa: Enkät med ett hundratal företag från hela

värdekedjan.

© 2020 AGFO11

”Att öka inhemsk produktion när leveransvägar stängs ner. Att kunna hantera odlingar utan inhyrd personal från andra världsdelar, hur automatisera mer av hanteringen.”

”Många företag saknar ekonomisk buffert. Det blev tydligt under torkan och det kommer att bli tydligt nu.”

”Kanske en annan värdering av affärsmässiga riskar, god lager-hållning, alternativa vägar att gå.”

”Vad sker 2021 när nästa influensa kommer?”

”Motståndskraft, lokala lösningar för hela kedjan, förmåga att ställa om, samarbete och innovation.”

”Logistik, lager och varuförsörjning är tre viktiga frågor som kommer att bli en

diskussion efter krisen.”

”Jag tror att Matsverige kan gynnas av detta på sikt. Många som sluter upp kring sina lokala caféer, restauranger etc. Skapar mer relation till mat.”

Vilka frågor tror du blir viktiga för aktörer i livsmedelskedjan att fundera över, eller förändra, efter krisen?

Ökad svensk produktion, lagerhållning av livsmedel och insatsvaror och beredskapsfrågor lyfts av många företag.

Även ökad resiliens, lönsamhet och säkrad kompetensförsörjning lyfts som viktiga frågor framåt. Att få till kortare samt robusta distributionskedjor för att klara avbrott är en annan aspekt liksom mer långsiktigt tänk gällande alla typer av samarbeten.

Ett hundratal företag från hela värdekedjan delar med sig

Källa: Enkät med ett hundratal företag från hela värdekedjan.

Jämfört med andra sektorer, där alla olika komponent skeppas från olika länder, är maten faktiskt mer lokal än vad man kan tro. Men idag har var femte kalori ändå passerat minst en internationell gräns*. Vår ökade rörlighet, globalisering, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och urbanisering är också orsaker till att WHO förutspår att epidemier och pandemier ökar framåt.

En halv miljard* människor riskerar på grund av krisen att kastas in i fattigdom och hunger – en grogrund för instabilitetet, migration och konflikter. Samtidigt slängs eller lagras mat i andra delar av världen där det skapats överskott.

Låg och medelinkomstländer står för en tredjedel av världens mathandel vilket innebär inkomst och välstånd. ”Om man vill minska effekten av skadeverkningen så är det inte handelshinder som är lösningen nu, det vet vi av erfarenhet, säger Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium till AGFO.

© 2020 AGFO12

Var femte kalori har har passerat minst en internationell gräns

”Det jag är mest orolig för är att det får konsekvenser för den globala samverkan och driver mot ökad protektionism. Min förhoppning är dock att vi istället inser hur beroende vi är av varandra tex genom den globala handeln och istället stärker vår benägenhet att samarbeta. Alla länder vill i grunden ha stabilitet och en positiv utveckling och det kan i sin tur driva en fortsatt utveckling av välfungerande och kanske även transparenta globala samverkanssystem.”

Johan Kuylenstierna vice ordförande i klimatpolitiska rådet och adjungerad

professor vid Stockholms universitet

* Källa: FAO, Oxfam, FN, EU-kommissionen, We Forum.

”Ofta vill länder främja export och skydda import. Men något som är specifikt här och som vi aldrig sett tidigare är att länder värnar om importen. Man vill att handeln ska fungera och istället stoppar man exporten. Det är försörjningsperspektivet – med mat eller sjukvårdsprodukter – som tydligt syns här.”

Patrik Tingvall chefsekonom, Kommerskollegium

13 © 2020 AGFO

Pandemins påverkan på …

© 2020 AGFO14

Analys av AGFO baserad på intervjuer med Marthas Explorer, Global AgInvesting

samt CB Insight rapport Moneytree report Q1, nyhetsartiklar och frågor ställda till

Gullspång Invest, GU Ventures och Kale United samt i enkätform till startups.

Investeringarna för alla sektorer globalt är under första kvartalet 10 procent mindre än samma period 2019, där krisen pekas ut som en anledning. Inom foodtech och agtech finns indikationer på att investeringarna är mindre påverkade. Under första

kvartalet har jordbruksbolaget Indigo Ag och Impossible Foods tagit in stora investeringar. Startups i Sverige beskriver dock att investerare tvivlar eller avvaktar med investeringar.

Av de tillfrågade investerarna uppger vissa att investeringarna kan bli färre men större. Exempel finns också på att större A-rundor istället blir mindre seedrundor.

På sikt är det svårt att avgöra hur investeringsklimatet blir, men de flesta menar att investeringarna kommer att öka inom mat, produktion och i jordbruksmark.

New York-baserade inkubatorn Food-X har hittills tagit in åtta startups som direkt tacklar svagheter i matsystemet som kommit upp till ytan i krisen.

Se avsnittet med innovation för utpekade affärsmöjligheter framåt.

Investeringar

Påverkan på kort sikt: • Färre nyinvesteringar till fördel för följdinvesteringar i befintliga

portföljbolag och finansiärer som backar ur. • Svårare för oprövade startups att få in kapital. Åtstramningar hos startups.

Investeringsprocesser tar längre tid eftersom man inte kan ses fysiskt.

Insikter så här långt: • Vikten av att ha en plan B även om man som startup har en klar

affärsmodell. • Som startup viktigt att skilja på vad som är kopplat till den faktiska

situationen med allmän nedstängning, vilka systemförändringar som kan bli framåt och hur kundens behov förändras då.

• Vilket narrativ som skapas i krisens spår kan sätta tonen för vad som ses som intressant framåt.

Påverkan på längre sikt: • Marknaden kan bli mer riskmedveten, priset på risk går upp. • Ökade investeringar i sektorn. • AI och teknik för leveranskedjor är på uppgång i investeringar.

Pandemins påverkan på investeringar

© 2020 AGFO15

”Prisrörlighet på finansmarknaderna borde öka intresset för investeringar i jordbruk och mat; något fundamentalt och inte del av gigekonomin. Vi tror att krisen accelererar investeringar till sektorn. Nya teknologier som geneditering, AI och robotar inom frukt och grönt är intressant framåt samt efterfrågan på lokal mat. Risker för fler zoonoser* accelererar troligen investeringar i nya proteiner, växtbaserat och odlat kött. Vi fortsätter bevaka hur politiken hanterar problem med livsmedelssäkerhet och hur det påverkar handelsflödena.”

Philippe de Lapérouse vd HighQuest Partners, driver Global Aginvesting

”Det är tydligt att karantänen driver e-handel av mat till rekordnivåer, och min gissning är att många fortsätter att handla online även när karantänen är bruten. Skiftet från fysiska butiker till e-handel har helt enkelt accelererats. Det skiftet är relevant för alla livsmedelsbolag.”

Gustaf Brandberg grundare, Gullspång Invest

”Investeringsviljan kommer förmodligen att öka, inte minst har foodtech blivit hett bland investerare. Intressanta segment att investera inom kan vara smarta och effektiva produktionssystem; intelligenta och miljövänliga förpackningar; det som omfattas av proteinskiftet; nya och förädlade grödor t.ex. ett vete som kan odlas i en jordmån som innehåller mer salt.”

Tore Sveälv business development manager, GU Ventures

”Tyvärr är investerare flockdjur, vi hör redan att investeringar läggs på is, eller inte genomförs och många startups står utan kapital. Investerare kommer i större utsträckning investera i sådant som går bra trots krisen. Detta förändrar inte Kale Uniteds plan eller investmentpolicy. Men det kan tänkas att vi gör färre och större investeringar så att de vi satsar på har mer kapital, och att vi har någon kontrollfråga hur de ska hantera en kris.”

Måns Ullerstam grundare, Kale United

”Vi ser att vår investeringsstrategi är relevant trots pandemin och fortsätter att fokusera på tidiga investeringar i Norden och hur vi kan bidra till att utvecklingen mot ett hållbart matsystem går snabbare. Vi ser att globaliseringen kommer att sakta in, det blir ökat fokus på lokalproducerat och man blir mindre benägen att skapa komplexa leverantörskedjor. Potentialen i inhemsk produktion är stor, de som redan har nått en hög digitaliserings-nivå och de som kan vara strukturomvandlare kommer klara sig bäst.”

Carolina Sachs investerare och grundare, Marthas Explorer

* Zoonoser är sjukdomar eller smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor.

Pandemins påverkan på investeringar

© 2020 AGFO16

Ett konsumentbeteende i förändring

Restriktioner och förändrade beteenden har gjort att restaurangnäringen i mars tappade 23 procent* i försäljning

jämfört med mars 2019. Företag har tvingats ändra försäljningskanaler, till exempel att restauranger säljer

grönsakskassar. För restauranger, hotell och kaféer kan tillbakagången till det ”normala” ta betydligt längre tid än restriktionerna håller i, beroende på hur vår tillit och sociala interaktioner ser ut. Det i sin tur får påverkan på vårt semesterresande, pendlande och jobbresor.

Vi anpassar beteenden till nya betingelser: beställer hemkörning och bakar bröd. Vilka beteenden och köpmönster som blir bestående återstår att se. Konsumenterna är ingen enhetlig grupp, vilket gör det svårt att förutse beteenden. Plånboken i relation till värderingar blir viktigt framåt. Vilka köpmöjligheter har konsumenten och har krisen lett till förändrade värderingar som återspeglas i vilken mat vi köper?

Att få konsumenten att känna sig trygg – med åtgärder som kontaktlös betalning, renlighet eller tydligt visad riskmedvetenhet kan bli viktigare framåt.

Analys AGFO baserad på intervjuer med forskare, analytiker, dagligvaruhandel och restaurangnäring samt nyhetsartiklar. *Källa: SCB.

Påverkan på kort sikt: • Varsel, permitteringar och konkurser i restaurang-, café- och

besöksnäring. E-handeln ökar, förflyttning av produkter från foodservice till dagligvaruhandeln. Färre nya produkter lanseras.

Insikter så här långt: • Hur debatten förs, värderingar, rädslan för den egna hälsan samt

ekonomins utveckling är faktorer för att förstå vilka konsumtionsförändringar och beteenden som blir bestående.

• Planera för dagen när krisen lättat – och se till att kunden minns dig då. • Värderingsdrivna företag kan ha fördel. För mindre, mer okända

varumärken finns möjligheter att nå marknaden snabbare om man är väl positionerad om vissa värderingar stärks, som hälsa.

Påverkan på längre sikt: • Restaurang-, kafé och hotellvärlden målas om med fler konkurser, och

efterfrågan och utbud ser lite annorlunda ut. • Redan starka trender accelereras, såsom lokalproducerat. Lågprisalternativ

blir viktigare. Även hälsa och växtbaserat kan få skjuts.

© 2020 AGFO17

.

Ett konsumentbeteende i förändring

”Hur det kommer att se ut i framtiden beror på hur snabbt regeringen agerar. Kan företag och jobb räddas har vi en annan utgångspunkt efter krisen. Om folk förlorar sina arbeten kommer de inte att ha möjlighet att betala för bra råvaror, hållbar, lokalproducerad och ekologisk mat – helt enkelt för att de inte har råd.”

Tareq Taylor krögare och kock

”Konsumenterna lagar mer mat och ser till att ha ett större förråd av matvaror. En annan intressant följd är att kunderna verkar vara mer benägna att prova på nya varor framför allt då det man brukar köpa kan vara slut. Många blir positivt överraskade av exempelvis EMV och kanske kan det här ändra köpbeteendet även på längre sikt. Framöver handlar det om att försöka förstå det mer långsiktiga behovet. Kommer vi att fortsätta konsumera mer hemma, att även efter krisen jobba mer hemifrån och därmed äta mer lunch i hemmet?”

Åsa Wickholm chef, egna märkesvaror, Coop

”Det är svårt att förutse hur våra beteenden förändras med krisen. ’Konsumenten’ agerar på så många olika sätt. Ta exemplet med galna kosjukan, då sjönk förtroendet för brittiskt kött i Storbritannien, men efter bara några år var förtroendet uppe i topp igen. Vi kan anta nya beteenden, men ofta faller vi tillbaka till våra gamla vanor, oavsett om det är kris eller inte.”

Anna Post doktor i Hushållsvetenskap

vid Göteborgs universitet

© 2020 AGFO18

Dagligvaruhandelns e-handel hade under april en försäljningstillväxt på 101,2 procent*. Vanligtvis är snittet per månad 25 procent. Köpen som gjordes under månaden var större än snittet och flödet av nya kunder ökade, enligt

Svensk Dagligvaruhandel. Förra året handlades 2 procent av vår mat online, men i slutet av året kan det vara uppemot 10 procent enligt flera bedömare.

Tillgången på tjänster för hemleverans har inte mött efterfrågan och logistiken pekas ut som en bromskloss för utökad kapacitet.

Enligt Johan Magnusson vid Göteborgs universitet är det ett tydligt tecken på att man inte byggt tillräckligt flexibla rutiner inom detaljhandeln och att man har en bit kvar digitaliseringsmässigt. Pålitlighet och flexibilitet blir viktiga faktorer för e-handelns framgång efter krisen.

Satsningarna på e-handel för att möta krisen kan skapa nya sårbarheter med logistikkedjor, risk för svinn samt nya beroenden av exempelvis teknik.

E-handel, digitalisering & automation

Påverkan på kort sikt: • E-handelsföretag, dagligvaruhandelns köplösningar online och

leveransföretag får kraftigt uppsving. Företag ändrar erbjudanden för att möta kunder och konsumenter, exempelvis skiftar från att ha restaurang som kund till direktförsäljning via e-handel mot konsument.

Insikter så här långt: • Hur oroliga människor är för sin hälsa och vilka inkomster de har framåt

påverkar hur de handlar – på nätet eller i butik – och vad. • Krisen blir en indikator hur utvecklad digitaliseringen är i en organisation.

Större störningar kan tyda på otillräcklig mognadsgrad.

Påverkan på längre sikt: • En ökad andel av maten handlas på nätet. • Stresstestad e-handelskapacitet gör att företag förändrar och förbättrar

logistiken för att möta en framtida ökad e-handelsandel. • Robotar och automatisering som kan minska arbetskraftsberoende och

mänsklig inblandning kan få uppsving.

Analys av AGFO baserad på intervjuer med e-handelsexperter, forskare, analytiker,

dagligvaruhandel samt nyhetsartiklar, *Källa: Svensk Dagligvaruhandelns dagligvaruindex.

© 2020 AGFO19

”Våra äldre blir bara fler och fler. Ett beteende som kan förändras och bli bestående är att man tvingats lära sig handla över nätet under krisen och på sikt inte behöver hjälp av andra för sina matinköp. Det kan bidra till ökad självständighet. För e-butiker blir det viktigt att tänka på tillgängligheten, och en bra e-tjänst innebär att man kanske inte längre är lojal mot den butik man brukade handla i innan krisen.”

Anna Post doktor i hushållsvetenskap, Göteborgs universitet

E-handel, digitalisering och automation

”Det vi ser är att digitalisering blir särskilt viktigt i sektorer där man får fluktuationer i tillgång till personal samt nya konsumtionsmönster som en effekt av restriktionerna. Krisen vi nu står i kommer att driva innovativa lösningar framgent. Den är en ögonöppnare för aktörer som ännu inte kommit tillräckligt långt i digitalisering, och en vattendelare för framgång.”

Johan Magnusson universitetslektor informationssystem,

Göteborgs universitet

”E-handeln av mat ökar sakta hela tiden, krisen får det att gå fortare men kanske inte nödvändigtvis så mycket som det går att tro. Det som framför allt driver på den här utvecklingen är att folk vill spara tid och att det är smidigt. I slutet av 2020 är e-handeln fortfarande under 10 procent av den totala andelen.

Vilken modell blir lyckosam framåt: hemleverans eller click and collect, dark stores eller pack i butik – det återstår att se. Det gäller att företagen är flexibla och kan möta konsumenternas efterfrågan där de är.”

Johanna Allhorn chefredaktör, Ehandel.se

”Ett livsmedelssystem som är helt beroende av industriteknikföretag från andra länder är väldigt sårbart. Då står man utan reservdelar och avancerade drifttekniker om länder stänger ner. Att maskiner kan startas om i manuellt läge, med hederliga gamla spakar, i stället för avancerad elektronik, är viktigt. I spåren av krisen vänder man antagligen blicken inåt landet och köper inhemsk teknik, trots att det kanske varken är bättre eller billigare.

Per Frankelius innovationsforskare, Linköpings universitet

© 2020 AGFO20

Case: Automatisering

Den spanska jordgubbsroboten Agrobot testas i USA. Utmaningar med fältrobotar är priset, träffsäkerheten och snabbheten.

”Vi måste ha robotar och den utvecklingen måste gå fortare eftersom det hela tiden blir svårare att få utländsk arbetskraft. Men robotar kostar pengar och då krävs en viss areal, du kan inte ha en liten produktion och en dyr robot. Det har funnits maskiner länge, såsom vitkålsskördaren på 1990-talet, där man fortfarande inte hittat en bra lösning på stötskador. Frågan är om allt är lösbart i levande grödor.”

Anette Borgström affärsområdeschef, Mellansvenska Odlare

Estniska Starship, som har en matleveransrobot, vittnar om ökad efterfrågan.

Stängda gränser hindrar arbetskraft att röra sig vilket kan accelerera utvecklingen av automatisering inom främst grönsaks- och fruktodling. Redan drivs utvecklingen av bristen på arbetskraft. I USA har slakterier stängt efter att arbetare blivit sjuka. En önskan om färre mänskliga händer i kontakt med mat kan också ge uppsving för leveransrobotar. Men, det beror också på förutsättningar.

”Krisens ekonomiska påverkan är negativ för robotsektorn eftersom mer arbetslöshet innebär billigare arbetskraft. Bäst är det när ingen vill jobba på gårdar. Att använda robotar kan minska virusrisken, men det räcker inte för att gå över till robotar. Och vi vill ha välstånd för samhället, en ekonomisk kris hjälper inte vår sektor”, säger Juan Bravo, grundare av fältrobotföretaget Agrobot, till AGFO.

Automatisering löser en sårbarhet – arbetskraft – men skapar andra sårbarheter såsom beroende av avancerad elektronik, komponenter och expertis från andra länder. Kostnaderna för att investera i maskiner är stora vilket kan bidra till större enheter och ökad industrialisering. Tekniska utmaningar kvarstår för fältrobotar. Det kan handla om saker som tar en millisekund för en människa att uppfatta – om gurkan är mogen eller inte – vilket är tekniskt avancerat att få till bra för en robot.

E-handel, digitalisering och automation

FOTO

: STAR

SHIP

TECH

NO

LOG

IES

FOTO

: AG

RO

BO

T

© 2020 AGFO21

Forskning och innovation

P å kort sikt kan forsknings- och utvecklingsprojekt tvingas i stå och stagnerar för att företag behöver ta del av permitteringspengar. På längre sikt väntas däremot innovationskraften och fokus öka i matsystemet eftersom

fler inser att det är en extremt viktig sektor, enligt flera bedömare. Innovationsforskaren Per Frankelius säger att man ska komma ihåg att kris föder innovation. ”Kalla kriget tog fram mycket av den agtech som vi förlitar oss på än i dag.”

Vinnova, Vetenskapsrådet, Formas, SciLifeLab och EU:s ramprogram Horizon 2020 har kommit med covid 19-relaterade forskningsutlysningar. Bland intressanta forskningsområden framåt lyfts hur förstörandet av ekosystem hänger ihop med smittspridning.

Som affärsmöjligheter framöver pekas medvetenheten om ett starkt immunförsvar ut, växtbaserade produkter, livsmedel med positiva hälsoeffekter, spårbarhet och robotar. Frågan om osund djurhållning som risk för smittspridning och antibiotikaresistens lyfts också samt export av svensk know how som kunskap inom god djurhållning.

Påverkan på kort sikt: • Företag tvingas förändra och uppfinna nya affärsmodeller. • Vissa innovationsprojekt har stannat upp. Forskning på företag kan

stagnera, speciellt hos de som tvingas permittera. • Acceleratorer/inkubatorer kör verksamhet digitalt. Vissa av de svenska

matjättarnas innovationsprogram har mindre eller inget inflöde av nya startups.

Insikter så här långt: • I tider av kris tappar man lätt de långsiktiga initiativen trots att de i

förlängningen är viktiga. • Alternativa stipendier eller bidrag kan bli viktigare för startups när

venturekapitalister stoppar finansieringsrundor.

Påverkan på längre sikt: • Nya behov uppstår, prioriteringar förändras och i spåren av detta kommer

nya startups och affärsidéer. • Forsknings- och utvecklingspengar riskerar att minska i en recession.

Analys av AGFO baserad på intervjuer med forskare och handläggare inom innovation, investerare,

dagligvaruhandelns innovations-, inkubator och acceleratorer samt nyhetsartiklar.

© 2020 AGFO22

”Jag tror att det blir större fokus på transparens och spårbarhet framåt, från jord till bord. Livsmedelssäkerhet kommer upp på politikens bord ordentligt. Krisen leder till matsvinn så teknologier som minskar svinn eller ökar hållbarheten är intressanta utifrån ett investerarperspektiv. Krisen ökar även takten i automatiseringen i hela matkedjan, från produktion till distribution, till konsumtion. Teknologier som kan ge tidiga varningar för pandemier finns i dag, men de saknas för zonooser*, så det är också en möjlighet.

Daniel Skaven Ruben oberoende konsult, rådgivare till The Rockefeller Foundation

”I tider av kris tappar man lätt de långsiktiga initiativen. Man brukar säga att ’I krisens spår följer innovation’, men jag skulle säga att det främst gäller kortsiktiga lösningar, som att ta fram ett nytt munskydd, för att det är nödvändigt i stunden. Men det är också tydligt att en sådan här faktor X kan skapa en enorm framgång för vissa företag under en begränsad tid.”

Per Frankelius innovationsforskare, Linköpings universitet

”Jag tycker att det kan framstå som att det finns ett likhetstecken mellan produktutveckling och innovation inom matområdet. Företag vill snabbt omsätta forskningsresultat i en ny produkt. Men innovation är och kan vara så mycket mer. Kanske inser man att det inte alltid måste bli en produkt, utan en tjänst, en process eller ett know how. Ett exempel är svenskt djurhållningsarbete, där vi i Sverige är väldigt duktiga.”

Joanna Franzén handläggare innovationsledning, Vinnova

´

”Det finns ökade incitament att göra sig oberoende av omvärlden. Att större delen av västra Europa är beroende av arbetskraft från östra sidan ökar exempelvis intresset för automatisering i syfte att höja självförsörjnings-graden. Lokal närvaro kommer nog att öka i betydelse på många plan, liksom en ökad betalningsvilja för lokala alternativ såsom insatsvaror och maskiner.”

Jonas Engström forskare, forskningsinstitutet Rise

* Zoonoser är sjukdomar eller smittämnen som kan spridas mellan djur och människor.

Forskning och innovation

© 2020 AGFO23

Leveranser, tillgång och produktion

Generellt har handeln fungerat, med mindre störningar. Frukt- och gröntsektorns beroende av utländsk arbetskraft är en tydlig svårighet. EU-kommissionen har satsat medel på lagring för att få bort överskott på

marknaden. Ökade råvarupriser samt exportstopp från vissa länder gör att vissa råvaror är svårare att få tag på. Kryddor samt vissa aromer är två exempel.

För exporterande svenska livsmedelsföretag är första kvartalet det svagaste på ett decennium, enligt Livsmedelsföretagen. Dels för att orderingångarna till detaljhandeln i Europa i princip ströps i mitten av mars, dels för att Ikea stängt varuhus globalt. Svensk primärproduktion har varit mindre påverkad hittills, där import av insatsmedel som gödning och drivmedel fungerat.

Ofta lyfts Sveriges självförsörjningsgrad som ett mått på vår krisberedskap. I en ny rapport föreslås ett nytt mål – försörjningsförmåga – för att det bättre fångar komplexiteten och beroendena i dagens matsystem. I rapporten föreslås lagerhållning, mer innovation och ökad inhemsk produktion.

Påverkan på kort sikt: • Transporter av varor hindras när vissa länder stänger gränserna. Utanför

EU har stängda hamnar och uteblivna flyg påverkat leveranser och hamstrande konsumenter skapade initialt tomma hyllor. Ökade priser på livsmedel, såsom frukt och grönt. Men även prispress när överskott uppstår från exportländer som Nederländerna.

Insikter så här långt: • Osäkra råvaruleveranser kan skapa affärsmöjligheter för lokala aktörer. • Varuförsörjningen är högintegrerad internationellt sett, svår att överblicka

och svår att se var flaskhalsarna uppstår när transporter inte går. • Idag finns inget system för livsmedelsberedskap i Sverige.

Påverkan på längre sikt: • En förändrad syn på matproduktion att i högre grad innefatta även ett

beredskapsperspektiv kan ge ökad förståelse för civilförsvarsuppbyggnad. • Risk för ökad protektionism, fler länder vill öka sin livsmedelsproduktion. • Krisen sätter fokus på livsmedelssäkerhet, transparens och spårbarhet. • Risk för brist på vissa råvaror, grönsaker och frukt. Överskott på andra.Analys av AGFO baserad på intervjuer med forskare, EU-kommissionen, Livsmedelsföretagen, Rabobank,

Kommerskollegium, Menigo, Jordbruksverket, Mellansvenska Odlare och Konjunkturinstitutets aprilrapport.

© 2020 AGFO24

Leveranser, tillgång och produktion

”Vi är ytterst beroende av råvaror utifrån och där ser vi potentiella problem framåt. Redan innan krisen såg vi protektionistiska strömningar i världen och nu är vi oroade att dessa kan förstärkas. Vi försöker påverka i en frihandelsvänlig riktning.”

Rasmus Bäckström exportansvarig, Livsmedelsföretagen

”Ur svensk synvinkel måste vi långsiktigt prata om att vi är så beroende av matimport och produktkedjor, det är väldigt skakigt för ett framtida mer hållbart system. I det finns många aspekter som självförsörjning men också miljö och hur odlingarna sköts. Vi måste hitta matsystem som är mer inkapslade i naturen och då kan man inte bara jaga höga skördar.”

Christel Cederberg forskare hållbar mat, Chalmers tekniska högskola

”Det har fungerat väldigt bra med transporter och logistik, med undantag för mindre störningar. Jag tror att vi kommer att se en större protektionism framåt. i Sverige har vi inga stora säkerhetslager vilket jag tror behöver byggas upp. För oss som leverantör av mat och dryck, för till exempel sjukhus och militär, innebär det en försörjnings-plikt även i kris. Vi är därför beroende av fungerande flöden. För vår del har coronakrisen inneburit en stor försäljningsminskning, det största tappet står restaurang och hotell för. Att vi har affären fördelad på både privat och offentlig sektor har gjort att vi med olika åtgärder har kunnat upprätthålla vår verksamhet.”

Andersson head of supply chain, Menigo

”Vi har varit ganska naiva när det gäller frågan om tryggad livsmedelsförsörjning och jag anser att Sverige bör ha högre självförsörjningskapacitet. Det handlar inte om att argumentera för en ökad protektionism, det bästa är alltid öppna gränser. Men en livsmedelsstrategi måste kunna beakta olika scenarier och innehålla en plan för krishantering.”

Johan Kuylenstierna vice ordförande i klimatpolitiska rådet

”Vi hade inte räknat med att länder inom EU skulle ta egna beslut om stängda gränser för människor, den fria rörligheten är verkligen satt under lupp. Det man får utvärdera sen handlar om hur robust produktionen är med allt från insatsvaror till reserv-delskomponenter till maskiner. Går något sönder på en traktor-gps eller mjölkrobot så finns inget lager. Lite bekymmersamt är det att vi är så beroende av importerade insatsvaror och lager på vägarna.”

Håkan Henrikson chefsekonom, Jordbruksverket

En ökad försörjningsförmåga och kortare, lokala värdekedjor i kontrast till just in time-ekonomin förs fram av många. I Sverige skulle ytterligare 600 000 hektar kunna odlas på, enligt LRF. Flera av de intervjuade, både i Sverige och utomlands, pekar på en förskjutning från globalt till lokalt tänk och att det finns affärsmöjligheter i det. Att odla mer för lokala marknader kan också minska sårbarhet och bidra till en mer diversifierad produktion. Idag betyder lokal mat för många detsamma som svenskt.

Krisen kan också medföra en rädsla för det okända och en önskan att veta var saker kommer ifrån. I Frankrike uppmanas fransmännen att välja franska produkter och i Sverige rapporteras om ökad tillströmning till rekoringar*. Att dagligvaruhandeln idag kontrolleras av några få jättar med stor makt pekas ut som en hämmande faktor för mer lokalproducerad mat. Samt att en ökad andel egna varumärken i handeln minskar mångfalden av produkter och aktörer. Trenden med lokalproducerat stärks i krisen. Primär-produktionen är mindre påverkad hittills, men många småskaliga producenter såsom konditorier, bagerier, charkuterier har tappat mellan 50 och 80 procent av försäljningen**.

© 2020 AGFO25

Case: Lokal produktion

Leveranser, tillgång och produktion

”Landsbygden kommer att bli viktigare än någonsin, vi måste kunna försörja oss i en kris. Om dagligvaruhandeln öppnar för närmare samarbete mellan de små matproducenterna så kan det bli en god affär både för matlandet Sverige och samhället i stort. Stora aktörer som exempelvis Systembolaget borde kunna visa en större flexibilitet mot det nya och innovativa som händer i dryckesbranschen.”

Kajsa Leander entreprenör och pomolog, Berga Bruk

”Vi har sedan tidigare haft ett fokus på svenska produkter och där ser vi en ökad efterfrågan. Det kommer att bli ännu viktigare framåt för oss att öka det svenska och lokala sortimentet. För 16 år sen när Lidl etablerade sig i Sverige var väldigt lite svenskt, nu är det ungefär 30 procent av utbudet som är från svenska leverantörer.”

Miriam Thunborg hållbarhetschef, Lidl Sverige

* Rekoring är ett sätt att handla lokalproducerat utan mellanhänder.** Enligt enkät av Livsmedelsföretagen

© 2020 AGFO26

Vad händer med hållbarhetsfrågorna?

Påverkan på kort sikt: • Risk för ökat matsvinn hos grossister och restauranger samt när

konsumenter förändrar sitt beteende. Åtgärder har satts in inom EU för att lagra överskott av livsmedel. Konkurser och ekonomiska svårigheter för företag. Miljömöten skjuts upp.

Insikter så här långt: • Hållbarhet nedprioriteras när människors hälsa är i fokus och

företag kämpar med likviditeten. • Fossilfria drivmedel såsom lokal biogas och eldrift kan minska

beroendet av importerad diesel. Satsningar som kan öka hållbarhet och minska beroendet av omvärlden är högintressant.

• Hållbara förpackningar prioriteras inte när företag är pressade. Den som kan erbjuda hållbara lösningar billigare kan bli vinnare.

Påverkan på längre sikt: • Risk för ökad markexploatering. • Utslagning av mindre matproducenter kan leda till minskad

mångfald av produkter och aktörer på marknaden. Analys av AGFO baserad på intervjuer med forskare, entreprenörer, dagligvaruhandel, analytiker, odlarförening,

EU-kommissionen samt nyhetsartiklar. * Källa: Enligt enkät av Livsmedelsföretagen ** EU-kommissionen 20 maj

F ör ett halvår sedan stod hållbarhet högt upp på agendan hos företag och politiker. Vad händer nu med frågan om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet? En stor skillnad jämfört med finanskrisen 2008 är att förnybara energikällor

är betydligt billigare och inom EU finns överenskommelsen ”Green Deal” med ett mål om att bli världens första klimatneutrala världsdel. När ekonomin återuppbyggs finns möjligheter till förändring och stödåtgärder med krav runt hållbarhet. Men insatser kan få vänta när företag och stater kämpar ekonomiskt. Mycket framöver hänger på politiken och aktörer som klarat sig väl. EU-kommissionens nya strategi* från i mitten av maj uppges vara en viktig del i EU:s återhämtningsplan. I strategin föreslås mål för att tackla förlust av biologisk mångfald och klimatförändringarna, men de är inte kopplade till några lagförslag.

Matsvinn var i fokus tidigare– nu skrivs det om mjölk som hälls ut och grönsaker som ruttnar på fält i USA. Vissa butiker verkar ha fått mer svinn, Lidl uppger att de har haft mindre. Generellt tros svinnet dock öka. Matsvinn och matavfall står sedan tidigare för 8-10 procent av världens växthusgasutsläpp.

© 2020 AGFO27

”Det här flyttar konsumtionsmönster och man kan anta att det blir en större mismatch mellan utbud och efterfrågan vilket leder till ökat matsvinn. Vi tittar just nu på hur man kan använda neurala nätverk (teknik inom AI) i skolkök för att förutse hur många elever som kommer till skolan. Det vi ser är att har man brist på indata spelar det ingen roll hur bra analysverktyget är. AI är bra på att se mönster i det som redan har hänt, men oavsett vilka algoritmer man har så har ingen erfarenhet av det nya läget.”

Mattias Eriksson forskare i matsvinn vid institutionen för energi & teknik, SLU

”Efter finanskrisen 2007/2008 försökte man koppla på gröna investeringar som en del av återhämtningen, och inte minst investeringar i förnybar energi tog fart. Det är i grunden ofta lättare att driva ett proaktivt hållbarhets-arbete i goda tider, men det finns ibland möjligheter till större offentliga investeringar när ekonomin behöver stimuleras. Det intressanta är då hur investeringar kan styras på ett sätt som innebär att man också passar på att driva omställningen.

Tyvärr är jag betydligt mer orolig för ökad hållbarhet när det gäller markanvändning än för omställningen till fossilfritt. Biodiversitet är fortfarande svårare att få upp på den politiska agendan. Det finns en överhängande risk att man i olika delar av världen ser en ökande markexploatering som en väg ut ur krisen och exempelvis satsar på att odla upp mark för produktion av palmolja eller soja. Det kan handla om att se andra alternativ till utökat jord- och skogsbruk, till exempel en växande marknad för ekoturism. Detta kan i längden skapa större inkomstmöjligheter.”

Johan Kuylenstierna vice ordförande, klimatpolitiska rådet

”Vi måste få kunna tjäna mer pengar än vad vi gör i dag. Insatserna är höga och väderfaktorn som vi inte styr över besvärligare. Om jag säljer en vara till en grossist för 10 kronor så hittar vi den ofta i butik för 24:90. Pålägget mellan producent och slutpris till konsument har ökat från 2 på 90-talet till 2,5 gånger priset. Margi-nalerna är högre medans producentpriset är detsamma. Vi kan konstatera att vi har inte lyckats ta ut ett högre pris, istället pressar vi oss för att bli effektivare för att få vara med på marknaden. Våra företag blir större, samtidigt som man har blivit mer sårbar.”

Anette Borgström affärsområdeschef, Mellansvenska Odlare

Vad händer med hållbarhetsfrågorna?

© 2020 AGFO28

Oväntade saker med covid-19

Förändrade prioriteringar. Plasten har gått från bespottad till att plötsligt bli en fråga om säkerhet och hygien.

Nya samarbeten. När Sånga-Säby tvingades permittera kunde grannföretaget Svegro ta emot.

Nya affärsmodeller. Grossister som Axfood Snabbgross vars kunder, restaurangerna, har lägre efterfrågan öppnar upp för konsumenter att handla.

Nya inriktningar. Vodkaföretaget Reppe och Absolut Vodka svänger om och börjar leverera handsprit.

Välkända varumärken vinnare? Tendenser finns att väletablerade märken är vinnare i krisen. Känsla av trygghet?

FOTO

: SHU

TTER

STOC

K

© 2020 AGFO29

Systemperspektiv, agerbara insikter och hållbar förändring.

AGFO Insight hjälper företag och organisationer att navigera i ett matsystem i förändring. Vi jobbar nära kunden med en unik mix av grundlig research, trend, inspiration och affärskunnande. Från insikt och överblick till strategi och genomförande.

Läs mer här.

© 2020 AGFO30

Rapporter/undersökningar/statistik (Sverige): SLU: Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv Konjunkturinstitutet: Konjunkturläget april 2020 UC: Konkursstatistik MSB: Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser Postnord: E-handel i Coronatider (april) Livsmedelsföretagen: Utan stöd försvinner hundratals småföretag Svensk Dagligvaruhandel: E-handeln 2019 Svensk Dagligvaruhandel: Dagligvaruindex samt E-handeln 2019

Rapporter/undersökningar/statistik (utrikes): Global Aginvesting: Rankings and trendreport 2019 PwC, CB Insight: Venture Capital Q1 2020 Bloomberg commodity outlook (may 2020) Rabobank: Foodservice Shutdown Impacts All F&A Sectors We Forum: Outbreak readiness business impact EU-kommissionen: Covid 19 och livsmedelssäkerhet Google: Mobility report 2020-04-11 WHO: Global influenza programme 2018, A checklist Rabobank: China’s gradual recovery from coronavirus Kantar: Purpose 2020 report EU-kommissionen: Agricultural outlook dec-2019

Webinar: F&A Next Foodbytes: Impact on food and ag companies

ATL: Hamstring ökar efterfrågan på lokalproducerad mat Brist på svenskt kött i butikerna Så slår coronakrisen mot maskintillverkare Lantbruksföretagare: Så tacklar vi coronakrisen Höga mål för miljövänligare jordbruk

Breakit: Så drar du in kapital under coronakrisen Bästa månaden någonsin för maträddarappen

Land Lantbruk: Marknadskrönika: Risk för torka men utan uppåtgående priser Så mobiliserar EU-länderna mot coronapandemin

Market: Ministern står stadigt mitt i krisen

Fri Köpenskap: Hemköpshandlare igång med E-handel Så har corona påverkat handeln

Sveriges Radio: Uppsving för rekoringar

E-handel: E-handel med mat exploderade

Jordbruksaktuellt: Ökad efterfrågan driver upp vetepriser

Dagens Nyheter: Stängda gränser kan leda till dyrare livsmedel

Utländska källor: The Counter: President Trump announces 16 billion dollar farm payments Forbes: How to reinvent your business to thrive after corona CNN: WHO pandemic report Business Insider: McDonald’s designed a new type of restaurant Maskinbladet: Valtra stoppar produktionen tillfälligt

Bloomberg: Countries are starting to hoard food threatening global trade Bloomberg: Banana supply from Asia’s biggest exporter set to fall on virus Politico: Coronavirus demand for local farms We Forum: Biodiversity loss is hurting our ability to prepare for pandemics Marketwatch: CEO preparing for touchless future The Counter: How Covid-19 is disrupting the most time-sensitive industry Forbes: 10 examples of how covid-19 forced business transformation Precisionag: 3 ways covid-19 is pushing ag data transformation Bangkok Post: Agriculture after covid 19 Food Navigator: Startups in Food X accelerator offer solutions Food Navigator: US Online grocery sales surge Sifted: Robots post pandemic The Spoon: The phone soon it will be your restaurant's menu CBI: Supply of spices and herbs seriously affected by COVID-19

Pressmeddelanden: Icagruppen: Ica påskyndar möjligheten för fler att få mat hemlevererat Livsmedelsverket: Säkra livsmedel och bra djurskydd även i coronatider Livsmedelsverket: God livsmedelsförsörjning kräver satsningar Martin och Servera: Korttidsarbete införs Sodexo: Robust Sodexo q1 2020 SLU: Forskare om pandemin EFSA: Coronavirus: no evidence that food is a source or transmission route SLU: Coronapandemin som matkulturens timme noll Kommerskollegium: Utrikeshandeln på nedgång i coronavirusets spår LRF: Ökad självförsörjning EU-kommissionen: Farm to fork strategy and biodiversity

Sid 5. Rabobanks beräkningar. Siffrorna varierar på hur nedstängda länderna är och om leverans av mat tillåtitss. Rabobank beräknar att 10 procents förlust inom foodservice innebär 3 procents ökning i dagligvaruhandeln. Hur stora förluster speglas också av i hur stor utsträckning vi äter på restaurang i olika länder.

Källförteckning

© 2020 AGFO31

Anette Borgström, affärsområdeschef, Mellansvenska odlare

Johan Kuylenstierna, vice ordförande klimatpolitiska rådet, adjungerad professor vid Stockholms universitet

Per Frankelius, innovationsforskare, Linköpings universitet

Anna Post, universitetslektor, Centrum för beteendevetenskap vid Göteborgs universitet

Fredric Andersson, head of supply chain, Menigo

Philippe de Lapérouse, vd, HighQuest Partners som driver investerareventet Global Aginvesting

Kajsa Leander, entreprenör, Berga bruk

Carolina Sachs, investerare och grundare, Marthas Explorer

Patrik Tingvall, chefsekonom, Kommerskollegium

Rasmus Bäckström, exportansvarig, Livsmedelsföretagen

Håkan Henrikson, näringslivschef, Jordbruksverket

Cyrille Filott, global strateg dagligvaror, Rabobank

Gustaf Brandberg, grundare, Gullspång Invest

Tore Sveälv, Business Development Manager, GU Ventures

Måns Ullerstam, grundare, Kale United

Johanna Allhorn, chefredaktör, Ehandel

Mattias Eriksson, forskare matsvinn vid institutionen energi och teknik, Sveriges Lantbruksuniversitet

Johan Magnusson, universitetslektor informationssystem, Göteborgs universitet

Åsa Wickholm, chef egna märkesvaror, Coop

Joanna Franzén, handläggare innovationsledning, Vinnova

Daniel Skaven Ruben, oberoende konsult och rådgivare till Rockefeller foundation

Tareq Taylor, kock och krögare

Christel Cederberg, forskare inom området hållbar mat- och bioenergiproduktion, Chalmers tekniska högskola

Joakim Gullstrand, professor i nationalekonomi, Lunds universitet

Alla 103 företag genom hela värdekedjan som har besvarat vår företagsenkät

Fotografer:

Petrus Iggström (foto på Måns Ullerstam)

Johan Bodell Chalmers (foto på Christel Cederberg)

Ingela Vågsund (foto på Tore Sveälv)

Peter Rutherhagen (foto på Frida Jonson)

Övriga foton är privata bilder eller pressbilder

Illustration på omslag/sid 1 samt foto sid 13: Shutterstock.com. Foto sid 32: Istock.com

Grafisk design: Johan Rutherhagen

Linds Linnskog Rudh, reporter AGFO för genomförande av vissa intervjuer

Tack till

32 © 2020 AGFO

Läs mer och kontakta oss här