Att söka jobb och arbetskraft på · Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ura 2003:7 ISSN...

Arbetsm

arknad och arbetsmarknadspolitik

Ura 2003:7ISSN 1401-0844

Att söka jobb och arbetskraftpå www.ams.se

Om betydelsen av Arbetsförmedlingensinternettjänster på arbetsmarknaden

AMS

Anders HarkmanAbukar Omarsson

Gün Sahin

Innehållsförteckning Sid

SAMMANFATTNING................................................................................................ 3

IT-TJÄNSTERNAS BETYDELSE FÖR SÖKANDE VID ARBETSFÖRMEDLINGEN ..................3

ARBETSGIVARNAS ANVÄNDNING AV ARBETSFÖRMEDLINGENS INTERNETKANALER...4

OMBYTESSÖKANDE OCH INTERNETTJÄNSTER - ANVÄNDNINGEN AVARBETSFÖRMEDLINGENS INTERNETTJÄNSTER BLAND SÖKANDE MED ARBETE.................6

1 IT-TJÄNSTERNAS BETYDELSE FÖR SÖKANDE VIDARBETSFÖRMEDLINGEN............................................................................... 7

1.1 INLEDNING.................................................................................................................7

1.2 IT-TJÄNSTERNA – BESKRIVNING OCH KORT HISTORIK .............................................9

1.3 IT-ANVÄNDNINGEN IDAG........................................................................................13Användningen av olika internettjänster.................................................................13Jämförelse med andra sökkanaler.........................................................................14Vilka faktorer påverkar benägenheten att använda IT-hjälpmedlen?.................16

1.4 EFFEKTER PÅ SÖKBETEENDET .................................................................................26Teoretisk bakgrund.................................................................................................26Metod ......................................................................................................................27Val av sökkanal.......................................................................................................30Den totala sökaktiviteten ........................................................................................32

1.5 IT-TJÄNSTERNAS BETYDELSE FÖR MATCHNINGARNA............................................34Arbetsförmedlingens och IT-tjänsternas betydelse för nyanställningarna1995 och 2001 ........................................................................................................34Internetkanalernas ”effektivitet”...........................................................................36Vilka har mest nytta av olika sökkanaler? ............................................................42Effekter på anställningssannolikheten av tillgång till Internet.............................45Andel i arbete..........................................................................................................46Söktider och andel som fått ett första jobb ............................................................47

1.6 IT-TJÄNSTERNA OCH MATCHNINGSKVALITETEN (JOBBENS VARAKTIGHET) ........48

1.7 REFERENSER............................................................................................................54

BILAGA 1 ....................................................................................................................55

BILAGA 1.A. MATCHNINGSMETODEN...........................................................................55

BILAGA 1.B.....................................................................................................................62

2

2 ARBETSGIVARNAS ANVÄNDNING AVARBETSFÖRMEDLINGENS INTERNETKANALER................................. 67

2.1 INLEDNING...............................................................................................................67

2.2 DATAMATERIALET ..................................................................................................68

2.3 FÖRETAGENS REKRYTERINGSKANALER.................................................................71Utvecklingen av Arbetsförmedlingens marknadsandelar.................................... 72Vilka kanaler har använts? .................................................................................... 74Sökintensiteten hos arbetsgivare........................................................................... 77Vilka arbetsgivare använder Plats- och Sökandebanken somrekryteringskanaler?.............................................................................................. 80

2.4 RESULTAT AV REKRYTERINGSPROCESSEN .............................................................87Vilka kanaler har resulterat?................................................................................. 87Sökkanal och antal sökande .................................................................................. 89Sökkanal och rekryteringstid ................................................................................. 92Faktisk och förväntad rekryteringstid ................................................................. 100

2.5 REFERENSER..........................................................................................................102

BILAGA 2.................................................................................................................. 103

3 OMBYTESSÖKANDE OCH INTERNETTJÄNSTER – ANVÄNDNINGENAV ARBETSFÖRMEDLINGENS INTERNETTJÄNSTER BLANDSÖKANDE MED ARBETE............................................................................. 111

3.1 INLEDNING.............................................................................................................111

3.2 DATAMATERIALET ................................................................................................112

3.3 RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN.....................................................................114Sysselsättning för de som inte är inskrivna på Af............................................... 114Tillgång till Internet ............................................................................................. 115Val av sökkanal: Internet eller traditionella sökkanaler?.................................. 115Olika faktorers betydelse för användningen av internettjänster....................... 118Internettjänsterna och benägenheten att söka arbete ........................................ 122Effekter av internettjänsterna på matchningarna............................................... 125

3.4 REFERENSER..........................................................................................................131

3

Sammanfattning

IT-tjänsternas betydelse för sökande vidArbetsförmedlingenDen här rapporten består av tre delrapporter. I den första delrapporten undersö-ker vi hur sökande vid Arbetsförmedlingen påverkats av utbyggnaden av inter-nettjänsterna med avseende på sökbeteende, jobbchanser m.m.. Undersökningenhar begränsats till öppet arbetslösa och deltagare i konjunkturberoende arbets-marknadspolitiska program. Datamaterialet är hämtat från sökandeundersök-ningarna 2001 och 2002.

Resultaten visar att Arbetsförmedlingens internettjänster används i stor ut-sträckning av arbetslösa och åtgärdsdeltagare. Andelarna ligger på runt 60 pro-cent för Platsbanken och knappt 40 för Sökandebanken. Arbetsförmedlingensinternettjänster är den sökkanal som har flest användare. Ur den här synpunktenhar alltså internettjänsterna blivit en stor succé.

Det finns stora skillnader mellan olika sökandegrupper när det gäller benä-genheten att använda internetkanalerna. En typisk storanvändare kan beskrivassom en ung högskoleutbildad tjänsteman, svensk medborgare, bosatt i Stock-holms län med tillgång till Internet hemma. En person som i liten utsträckninganvänder Internet är en äldre, förgymnasialt utbildad arbetare, ofta utländskmedborgare eller arbetshandikappad, bosatt på mindre ort utan tillgång till Inter-net hemma. Generellt kan man alltså säga att storanvändare är grupper somallmänt betraktas som ”starka” på arbetsmarknaden medan de som i liten ut-sträckning använder Internet är ”svaga” grupper. Den huvudsakliga orsaken tillatt ”svaga” grupper använder internetkanalerna i mindre utsträckning är sanno-likt att tillgången på lämpliga platser och chansen att få de jobb som finns till-gängliga via dessa kanaler är mindre för dessa grupper men även ovana vidtekniken spelar roll.

Våra resultat tyder på att utbyggnaden av internettjänsterna har lett till en ök-ning av Arbetsförmedlingens betydelse som sökkanal bland förmedlingenssökande medan övriga sökkanaler som inte är baserade på Internet har minskat(tidningsannonser, informella söksätt m.m.). Den ökade användningen av Af:sinternettjänster motsvaras av en minskning för Arbetsförmedlingens övrigasökkanaler (Platstidningarna, Af:s personal).

4

Resultaten tyder på att tillgång till Internet lett till att man nu använder flersökmetoder och söker fler jobb än tidigare. Resultaten antyder alltså att utbygg-naden av internettjänsterna lett till högre sökaktivitet vilket också indikerar atttjänsterna kan ha lett till förbättrad matchningseffektivitet.

En jämförelse mellan en undersökning som gjordes våren 1995 före intro-duktionen av Arbetsförmedlingens internettjänster och Sökandeundersökning-en våren 2001 visar att Af:s internettjänster tagit en betydande del av de re-kryteringar som sker. Jämförelsen tyder också på att detta skett i första hand påbekostnad av Arbetsförmedlingens andra kanaler. Självservicetjänsterna liggeridag bakom en betydligt större andel av rekryteringarna än de gjorde 1995.

Resultaten från en jämförelse mellan användare av olika sökkanaler 2002tyder på att Arbetsförmedlingens internettjänster är relativt effektiva i denmeningen att de leder till korta söktider. Endast de som använder informellasöksätt har kortare tider. Annons i dags- eller fackpress är klart mindre effekti-va i det här avseendet. Resultaten tyder också på att en ”bred” sökstrategi därden sökande använder flera olika sökkanaler ökar chanserna att få jobb.

Vi har även undersökt kvaliteten hos de anställningar som kommit till genomolika sökkanaler genom att jämföra risken för förnyad arbetslöshet mellan kana-lerna. Resultaten tyder på att jobb som förmedlas genom Arbetsförmedlingenspersonal och genom informella kontakter har kortare varaktighet och snabbareleder till ny arbetslöshet än jobb som man hittat via Arbetsförmedlingens inter-nettjänster. Anställningar som kommer till genom andra formella kanaler (främstannons) och Af:s platstidningar har något längre varaktighet. Skillnaden gent-emot Arbetsförmedlingens internettjänster är dock inte statistiskt säkerställd.Även kvalitetsmässigt hävdar sig alltså Af:s internettjänster väl.

Arbetsgivarnas användning avArbetsförmedlingens internetkanalerI delrapport 2 undersöker vi hur företagen använder Arbetsförmedlingens inter-netkanaler och hur internettjänsterna påverkar arbetsgivarnas rekryteringspro-cess. Undersökningen bygger i första hand på intervjuer med ett slumpmässigturval bland samtliga arbetsställen i Sverige med minst 5 anställda. Urvalet om-fattade totalt 5 010 arbetsställen. Svarsfrekvensen uppgick till 73 procent. Av dearbetsställen som svarade hade 63 procent anställt någon det senaste året ochdeltar därmed i undersökningen som avser den senaste anställningen under året.

Nära hälften av platserna i undersökningen är anmälda till Arbetsförmed-lingen och därmed i allmänhet tillgängliga via Platsbanken. Att anmäla platsen

5

till Arbetsförmedlingen är därmed den vanligaste sökmetoden bland företageni undersökningen. Näst vanligast är informella kontakter med annonsering idags- eller fackpress på tredje plats. Vid nio procent av rekryteringarna harSökandebanken använts. Vanligast är att företagen använder endast en sökka-nal. Detta har varit fallet vid 60 procent av rekryteringarna. I genomsnitt an-vänds 1,6 kanaler. Stora arbetsställen använder i större utsträckning annonse-ring i Platsbanken än små arbetsställen. Samma tendens finns när det gällerSökandebanken. Arbetsställen inom offentlig sektor använder i större utsträck-ning Platsbanken än arbetsställen inom privat sektor. Med ett undantag finnsinga tydliga skillnader mellan olika yrkesområden vad gäller benägenheten attanvända Platsbanken. Undantaget är platser inom yrken som normalt inte krävernågon särskild yrkesutbildning där benägenheten att anmäla till Platsbanken ärstörre än inom övriga yrken.

Resultatet av rekryteringsprocessen kan mätas på flera sätt. Vi har under-sökt hur många sökande man fått till den lediga platsen, hur lång tid rekryte-ringen tog och i vilken utsträckning rekryteringen tog längre tid än förväntat.

Annons i pressen ger flest sökande med Arbetsförmedlingens kanaler somgod tvåa. Informella kontakter ger få ”sökande”. Informella kontakter ger ocksåkortast rekryteringstider. Arbetsförmedlingens kanaler kommer även här tvåa(cirka 16 procent längre tid). Annons och i ännu högre grad rekryteringsföretagger förhållandevis långa rekryteringstider. Tiden för rekrytering genom an-nons/rekryteringsföretag är mellan 10 och 20 procent längre än för Arbetsför-medlingen. För platser inom yrken som kräver högskoleutbildning ger Arbets-förmedlingen nästan lika korta rekryteringstider som informella kontakter.

De korta rekryteringstiderna för informella kontakter avspeglar sig också iatt andelen arbetsgivare som uppger att rekryteringsprocessen tog längre tid änberäknat är låg för den kanalen och skiljer sig klart från övriga kanaler. Arbets-förmedlingen skiljer sig här inte på något tydligt sätt från övriga formella ka-naler. Andelen som uppger att platsen tog längre tid än beräknat att tillsätta ärcirka 10 procent för samtliga platser.

6

Ombytessökande och internettjänster- Användningen av Arbetsförmedlingensinternettjänster bland sökande med arbeteI delrapport 3 studerar vi vilken betydelse Arbetsförmedlingens (Af) internet-tjänster har på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen avser dels ivilken omfattning de sökande med arbete och andra personer som står utanförförmedlingen använder Af:s internettjänster när man söker efter informationom lediga jobb, dels vilken betydelse internettjänsterna har för chansen att fåjobb. De data som ligger till grund för studien är hämtade från en telefoninter-vju genomförd under oktober-november 2002. Undersökningspopulationenbestår av individer i åldern 18-59 år som inte varit registrerade vid Arbetsför-medlingen någon gång under det år studien avser.

De resultat som kommit fram visar att Internet utgör ett viktigt sökinstru-ment för de ombytessökande och andra personer som är på väg in på arbets-marknaden. Af:s internettjänster har en klart dominerande ställning bland in-ternetanvändarna, men även andra internetsökvägar används i stor utsträckning(drygt 65 respektive 33 procent).

Resultatet visar också att en klar majoritet bland de undersökta har tillgångtill Internet i hemmet. Andelen är enligt vår undersökning cirka 70 procent. Vikan vidare konstatera att uppbygganden av Af:s internettjänster har lett tillökad sökaktivitet bland redan sysselsatta. Andelen som sökt arbete det senasteåret är betydligt större bland dem som har internetuppkoppling hemma.

Slutligen antyder våra resultat att Af:s internettjänster är den näst effekti-vaste sökkanal avseende chansen till arbete. Det är endast informella kanalersom vänner och bekanta samt direktkontakt med arbetsgivare som är signifi-kant bättre än internetkanalerna. Man kan därmed konstatera att internettjäns-terna har fått gynnsam genomslag och utgör en värdefull matchningskanal påarbetsmarknaden.

7

1 IT-tjänsternas betydelse försökande vid Arbetsförmedlingen

Anders Harkman & Gün Sahin

1.1 InledningUtvecklingen av Internet under 1990-talet har inneburit nya möjligheter när detgäller spridning och utbyte av information. Arbetsförmedlingarna i mångaländer har givetvis också insett den möjlighet som detta innebär på arbetsför-medlingsområdet som ju i stor utsträckning är en informationstjänst. Dettagäller inte minst i Sverige där Arbetsförmedlingen på senare år kunnat erbjudaallt fler tjänster via Internet. År 1995 las Platsbanken ut på nätet. Det blev alltsåmöjligt för alla med tillgång till Internet att söka bland de lediga platser somföretagen anmält till Arbetsförmedlingen. Något år senare öppnades möjlig-heten för sökande att presentera sig för arbetsgivare i den s.k. Sökandebanken.Ytterligare möjligheter och förbättringar liksom mer specialiserade sökande-banker har tillkommit.

Vilket värde har då internettjänsterna? Har de inneburit den revolution påarbetsmarknaden som vissa förespråkare menat eller har internettjänsternaendast inneburit att mer arbete har lagts på den sökande själv utan några positi-va effekter i övrigt?

För att belysa detta påbörjades våren 2002 ett utredningsarbete vid AMSmed det övergripande syftet att undersöka de samhällsekonomiska konsekven-serna av utbyggnaden av Arbetsförmedlingens internettjänster. Föreligganderapport utgör första delen i utredningsarbetet och behandlar en del av dessa kon-sekvenser nämligen de som berör inskrivna arbetssökande vid landets arbets-förmedlingar. Detta är en grupp som i hög grad kan tänkas ha påverkats av denförändring som utbyggnaden av Internet har inneburit.

De sökande har framför allt påverkats genom att nya hjälpmedel ställts tillförfogande för att leta rätt på lediga platser att söka. Sökandebanken har ocksågjort det möjligt att presentera sig och sina meriter i en databank där arbetsgi-vare kan söka direkt. Man kan även finna vägledningsinformation om yrkenoch utbildningar via Internet.

8

Introduktionen av nya sätt att söka arbete innebär troligen inte bara att manbörjar använda den nya kanalen. Troligen påverkas också användningen avandra kanaler. Om de sökande upplever att de hittar många lediga jobb genomden nya kanalen kan även användningen av andra sökkanaler minska. En frågasom då blir intressant är hur den totala sökaktiviteten påverkas.

Arbetssökandet skall givetvis resultera i att man hittar jobb. Om internetka-nalerna används av många kan man i och för sig anta att de också leder till attmånga sökande får jobb den vägen. Det är ändå intressant att mera direkt un-dersöka hur effektiva internetkanalerna är jämfört med andra kanaler. För attkunna bedöma vilken betydelse möjligheterna att söka jobb via Internet harhaft på matchningseffektiviteten kan man inte enbart se till dessa kanalerseffektivitet. Man måste också ta hänsyn till de förändringar i sökbeteendet somföljer av att de nya möjligheterna introduceras. Hur detta påverkar anställnings-möjligheter och söktider är därför en annan fråga som behandlas i rapporten.

Nu är det inte bara söktider och chansen att få jobb som kan påverkas av nyasökmöjligheter. Man kan också tänka sig att matchningarnas kvalitet påverkasgenom att lönerna blir högre och/eller att man hittar jobb med längre varaktighet.Detta skulle i sin tur kunna leda till att färre kommer tillbaka till arbetslöshet.Eftersom vi inte har tillgång till några löneuppgifter kommer analysen i det häravseendet att gälla jobbens varaktighet.

Analysen bygger i huvudsak på data från de s.k. sökandeundersökningar somAMS genomför varje månad (AMS 2001, 2002). Undersökningen genomförssom telefonintervjuer med ett urval arbetssökande vid landets arbetsförmedlingar.Dessa intervjusvar kombineras sedan med data från AMS register (HÄNDEL)vilket ger en fyllig information om i vilken utsträckning de sökande använderolika sökkanaler och olika bakgrundsdata inklusive information om tidigarearbetslöshetserfarenhet. I huvudsak används data från första halvåret 2002 dåundersökningarna innehåller information om tillgång till Internet m.m. som intefinns i tidigare undersökningar. I några sammanhang utnyttjas dock undersök-ningarna från 2001 som riktade sig till ett urval bättre lämpat för vissa analyser.

Delrapport 1 inleds med en kort översikt över IT-tjänsternas utbyggnad sedanmitten av 1990-talet. I kapitel 1.3 ges en beskrivning av internetkanalernas an-vändning idag och jämförelser görs med andra sökkanaler. Faktorer som påverkarinternetanvändningen identifieras. I kapitel 1.4 analyseras hur introduktionen av denya sökinstrumenten påverkat sökbeteendet i stort. I kapitel 1.5 diskuteras internet-tjänsternas betydelse för matchningarna på arbetsmarknaden och i vilken utsträck-ning internettjänsterna har påverkat chansen att få jobb. I kapitel 1.6 undersöker viinternettjänsternas betydelse för kvaliteten på matchningarna.

9

1.2 IT-tjänsterna – beskrivning och kort historikUtvecklingen av Arbetsförmedlingens självservice genom Internet startade imitten av 1990-talet. Sedan 1995 har denna utveckling gått snabbt fram ochhaft stor betydelse för både arbetssökande och arbetsgivare. Den nya teknikensintåg i Arbetsförmedlingens självserviceverksamhet har gjort att det har blivitlättare för arbetssökande att söka jobb och för arbetsgivare att hitta lämpligarbetskraft, inte bara inom den egna regionen utan i hela landet. Idag är Arbets-förmedlingen Internet den största rekryteringstjänsten på Internet, nästan femgånger så stor som den näst största förmedlingsaktören. Under mars månaden2002 besökte ca 700 000 unika personer1 Arbetsförmedlingens webbplats, enökning med 35 procent jämfört med motsvarande månad föregående år.2 Figur1.1 nedan visar utvecklingen över antalet unika besökare av dels Arbetsför-medlingens hemsida, dels av Platsbanken som är ett uppskattat sökinstrumentbland arbetssökande.

1 Unika personer definieras som antalet individer som har besökt hemsidan/Platsbanken under

en månad. Oavsett hur många gånger varje individ besöker respektive tjänst under månadenräknas det bara som en besökare.

2 Källa: MMXI / Relevant Knowledge

10

Figur 1.1 Antal unika besökare av Arbetsförmedlingens hemsida respektivePlatsbanken under perioden 1999 och 2002

Källa: MMXI/Relevant Knowledge

Plats- och Sökandebankerna utgör idag kärnan i Arbetsförmedlingen Internet.Målet för självservicetjänsterna är att möjliggöra för arbetssökande och arbetsgi-vare att hitta varandra på arbetsmarknaden på egen hand vilket samtidigt ska gepersonalen vid Arbetsförmedlingen tillfälle att ge kvalificerad hjälp till de sombehöver mer individuellt stöd. Tjänsterna ger också tillgång till en omfattandeinformationskälla, om Arbetsförmedlingen och dess verksamhet och allmänt omarbetsmarknaden.

Ursprunget till självservicetjänsterna var rikstäckande platstidningar vilkaskulle skapa förutsättningar för arbetssökande att hitta lediga platser över helalandet. En nackdel med dessa var emellertid att de endast publicerades en gång iveckan. Den tekniska utvecklingen inom självservicesystemet på senare år, sommöjliggjorde aktuell information om lediga platser har till en viss grad trängtundan behovet av platstidningar. Trots detta spelar platstidningarna fortfarande

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

800000

jan-9

9

mar

-99

maj-

99jul

-99

sep-

99

nov-9

9

jan-0

0

mar

-00

maj-

00jul

-00

sep-

00

nov-0

0

jan-0

1

mar

-01

maj-

01jul

-01

sep-

01

nov-0

1

jan-0

2

mar

-02

ams.se Platsbanken

11

en viktig roll som jobbsökarkanal, särskilt för de individer som inte kan användaeller har tillgång till Internet.

Under 1986 inleddes försök med platsautomater, dvs. automater där de ledigajobben lades in efter yrkesgrupp och län. Sökande kunde då själva söka efterjobb i hela landet och även utomlands. Syftet med platsautomaterna var dels attfå färskare platser, dels att kunna förändra sättet att söka arbete i och med att detnu också var möjligt för den som letade efter ett speciellt jobb att se om det ocksåfanns på andra håll i landet. Det var ett sätt att försöka få igång rörligheten påarbetsmarknaden. Om så också blev fallet är det svårt att svara på.

I november 1995 togs ett stort steg framåt då systemet i platsautomaternaöversattes till webben. Nyheten hette Platsbanken och var början till IT-ut-vecklingen inom självserviceverksamheten som resulterade i att alltmer avArbetsförmedlingens service lades ut på Internet.

I Platsbanken publiceras i stort sett alla platser som anmäls till arbetsförmed-lingarna runt om i landet automatiskt. Arbetsgivaren kan också själv gå in ochanmäla sina lediga platser vilka publiceras i Platsbanken kommande dag. Dettakan göras genom att arbetsgivaren skickar sina lediga platser via e-post till ar-betsförmedlaren som sedan lägger in dessa manuellt i ArbetsmarknadsverketsInformationssystem (AIS) för att den ska vara tillgänglig för arbetsförmedlingar-nas matchningsarbete. Det är i själva verket fråga om samma jobb som i plats-automaterna på arbetsförmedlingarna, med skillnaden att Platsbanken blev till-gänglig också utanför Arbetsförmedlingen. Arbetssökande kan genom Platsban-ken hitta alla jobb som anmälts till Arbetsförmedlingen med undantag för dejobb som en arbetsgivare inte önskar publicera på Internet.

April 1997 introducerades Sökandebanken. Det är en s.k. CV-databas, därarbetssökande kan skapa sig själva en sökprofil med hjälp av yrkesbenämningaroch sökbara begrepp. Sökprofilen kan sedan användas av arbetsgivaren för att fåtag på arbetskraft med de önskade kvalifikationerna. Detta sker med hjälp avspeciella lösenord som arbetsgivaren använder för att få tillgång till systemet.Arbetssökande kan även lägga in ett personligt brev och en meritförteckningvilka blir tillgängliga för arbetsgivaren när han/hon får kontakt med sökprofilen.Enligt Ams egen statistik fanns vid mars månads slut 2002, 96 000 arbetssökandesamt 39 000 arbetsgivare registrerade i Sökandebanken som alltså använde sigav detta system.

År 1997 lanserades också Vikariebanken som är Arbetsförmedlingens själv-servicetjänst på Internet för arbetsgivare som snabbt behöver personal för till-fälliga arbetstoppar. Här registrerar sig de arbetssökande som är intresserade avatt ta ett tillfälligt arbete (med en varaktighet på upp till tre månader). För att un-

12

derlätta användningen av banken lades år 2000 funktionerna i Vikariebanken in iSökandebanken. På detta sätt blev det möjligt för arbetssökande och arbetsgivareatt använda de olika bankerna samtidigt.

I december 1997 introducerades kundarbetsplatser på förmedlingskontoren,vilka fick en central roll i självservicen. Kundarbetsplatsen är en datorarbets-plats specialanpassad för jobbsökeri. Detta instrument är uppkopplad till Inter-net vilket ger både arbetssökande och arbetsgivare tillgång till Arbetsförmed-lingens hela självserviceapparat.

År 1999 började platsautomaterna avvecklas och ersättas med kundarbets-platserna med motivet att de senare inte bara innehöll de lediga jobben somplatsautomaterna utan också i övrigt var en stor informationskälla. Försök gjor-des också att ställa ut kundarbetsplatser på t.ex. företag och institutioner för attöka tillgängligheten till förmedlingens tjänster. Senare har Arbetsmarknadsver-ket tillsammans med andra statliga myndigheter (Riksförsäkringsverket, Riks-skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Premiepensionsmyndigheten)bedrivit ett samarbete i syfte att ställa ut s.k. medborgarterminaler på allmännaplatser i syfte att erbjuda alla medborgare ett brett utbud av självbetjäningstjäns-ter via de olika myndigheternas webbplatser. Erfarenheterna har varit positivaoch tanken är därför, att övergå till reguljärt drift i större skala.

Våren 1998 kompletterades internetbankerna med Bild- och Konstnärs-banken där arbetssökande konstnärer kan presentera både sig själva och visabilder på sina konstverk.

På senare tid har det kommit en del nyheter inom Arbetsförmedlingen Inter-net. I april 2001 lanserades en ny tjänst, Annonsera direkt, i syfte att rationaliseraarbetsförmedlarnas arbete med platsannonserna. Genom denna tjänst kan arbets-givare själva skapa sina platsannonser för direkt publicering i Platsbanken. Efteratt arbetsförmedlaren har granskat annonserna publiceras dessa samma dag.Annonsera direkt är den första internettjänst som har en direkt koppling till ettinternt system. En inskickad annons lades tidigare manuellt in i systemet för att blitillgänglig för arbetsförmedlarnas matchningsarbete. Nu sker detta direkt genomarbetsgivarna.

Tjänsten Var finns jobben är den senaste internettjänsten som kom i april i år.Det är ett hjälpmedel för personer som söker jobb eller planerar sitt yrkesval.Genom denna funktion får sökande information om rekryteringsbehoven inomolika yrkesområden och om arbetsmarknadssituationen.

13

1.3 IT-användningen idagI det här kapitlet skall vi redovisa IT-användningen bland Arbetsförmedlingenssökande som det ser ut idag (2002). Vi undersöker hur vanligt det är att mananvänder internettjänsterna när man söker arbete och jämför med andra sökka-naler. Vi undersöker också hur användningen skiljer sig mellan olika grupperbland de sökande och hur olika faktorer påverkar IT-användandet.

Användningen av olika internettjänsterDe data som används kommer från Sökandeundersökningen från första halv-året 2002. Denna undersökning riktas till sökande som varit inskrivna vidArbetsförmedlingen i minst tre månader och som vid urvalstillfället är inskrivnaantingen som öppet arbetslösa eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program(exklusive anställningsstöd, lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA)).De som varit inskrivna kortare tid än tre månader ingår alltså inte i undersök-ningen vilket naturligtvis är en begränsning. Undersökningen genomförs i formav telefonintervjuer. Svarsfrekvensen uppgår till drygt 70 procent.3

De uppgifter som redovisas i detta avsnitt bygger på frågor som särskilt äravsedda att kartlägga användandet av Platsbanken och Sökandebanken. Frågor-na hade följande lydelse:

”Använder Du Arbetsförmedlingens PLATSBANK, där arbetsgivare utan-nonserar lediga jobb, för att leta efter jobb att söka?” och ”Har Du skrivit in dig iArbetsförmedlingens SÖKANDEBANK (inkl även Vikariebanken, Bild &Konstnärsbanken) eller i någon annan sökandebank, alltså där Du kan presenteradig själv, Din kompetens och Dina meriter, och där arbetsgivaren sedan kan sökapersonal?”

Resultaten redovisas i Tabell 1.1. Knappt 70 procent av de sökande använderalltså Platsbanken för att leta jobb och cirka 40 procent är inskrivna i Sökande-banken. Det totala antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen som arbetslösa elleri konjunkturprogram var cirka 298 000 i genomsnitt under första halvåret 2002.Antalet användare av Platsbanken i gruppen bör alltså vara cirka 200 000 och avSökandebanken 120 000. Vi vet då ingenting om hur ofta man använder dessainformationskällor. I vissa fall kan det givetvis röra sig om mycket sporadiskanvändning. Siffran förutsätter också att användningen av Plats- och Sökande-

3 För en närmare beskrivning av undersökningen se AMS (2002)

14

bankerna är lika stor bland de som varit inskrivna mindre än tre månader sombland de som varit inskrivna längre.

Tabell 1.1 Andel i obalansen som använder olika internettjänster.Första halvåret 2002.

Tjänst Andel användare

Platsbanken 67,2Arbetsförmedlingens sökandebank 39,8Andra sökandebanker 5,4Antal observationer 24 044

Jämförelse med andra sökkanalerVi kan alltså konstatera att en klar majoritet av de sökande använder sig avArbetsförmedlingens internettjänster när de söker jobb. De flesta arbetslösaanvänder sig emellertid av flera sökkanaler. Bland dem som använder Arbets-förmedlingens internettjänster är andelen som också använder minst en annansökkanal drygt 80 procent. Hur står sig Af Internet i förhållande till andra ka-naler? I tabell 1.2 redovisas andelen som använder olika kanaler första kvarta-let 2002. Svaren bygger på en fråga i Sökandeundersökningen som lyder: ”Detfinns ju olika sätt att leta efter lediga platser. Hur gör Du när Du söker jobb?”Flera svar var givetvis tillåtna. Af Internet framstår här som den vanligastesökkanalen med 53 procent användare. Man kan notera att siffran är lägre ände andelar som redovisades i förra avsnittet. Detta hänger med all sannolikhetihop med sättet att fråga. I den fråga som används här är det upp till den sö-kande själv att ange vilka sökkanaler han använder. I den tidigare frågan skulleden sökande svara ja eller nej på ett specifikt alternativ. När man själv skallange olika kanaler är det kanske lätt att glömma sådana som man använt merasporadiskt. När man skall svara ja eller nej på frågan om man använt en visskanal är det lättare att komma ihåg även dessa.

Resultaten visar att Internet har blivit ett mycket viktigt instrument för arbets-sökande bland Arbetsförmedlingens sökande också jämfört med andra sökka-naler. Arbetsförmedlingens internettjänster har i själva verket blivit det vanligasteinstrumentet för att leta efter lediga jobb i den här sökandegruppen. Arbetsför-medlingens platstidningar (Platsjournalen m.m.) spelar numera en ganska blyg-sam roll. I övrigt är de vanligaste sökinstrumenten tidningarnas platsannonser,direktkontakt med arbetsgivare, annan Internet än Arbetsförmedlingens och tipsfrån vänner och bekanta.

15

Tabell 1.2 Andel i obalansen som använder olika sätt att söka arbete.Första halvåret 2002

Söksätt Andel användare

Får förslag från förmedlingspersonal(inkl hemsändning) 10,1Letar i Arbetsförmedlingens platslistor 15,8Arbetsförmedlingen Internet 52,6Annan Internet 23,8Anslagstavla på Arbetsförmedlingen 3,8Läser tidningsannonser 36,5Rekryteringsföretag 1,3Kontaktar arbetsgivare direkt 26,1Arbetsgivare tar kontakt 3,5Tips från vänner och bekanta 21,4Annat sätt 4,4

Antal observationer 24 044

I undersökningen finns 12 alternativa sökkanaler redovisade (inklusive”annat sätt”). Antalet använda kanaler används ofta som ett mått på sökintensi-teten. I genomsnitt uppger de sökande att de använder 2,0 kanaler. I figur 1.2redovisas andelen som använder de fem vanligaste sökkanalerna fördelat efterhur många kanaler man använder. Detta ger en indikation om vad som är första-handsval och vilka som istället utgör mer sekundära sökkanaler. Om kanalenspelar stor roll bland dem som använder få kanaler kan man anta att den är viktigsom förstahandsval medan kanaler som är viktiga endast bland dem som använ-der många kanaler i huvudsak är komplement till de mer centrala söksätten.

16

Resultaten tyder på att Af Internet i hög grad är en ”förstahandskanal”. Ande-len är särskilt stor jämfört med andra kanaler bland dem som använder få söksätt.Direktkontakt är också ett vanligt alternativ bland dem som använder endast enkanal vilket sannolikt beror på att den kanalens användning hänger starkt sam-man med de ”kontaktnät” man har tillgång till. Dessa skiljer sig starkt mellan olikasökande men ger mycket god utdelning i form av ökad jobbchans som vi skall sei ett senare kapitel.

Vilka faktorer påverkar benägenheten att användaIT-hjälpmedlen?I vilken utsträckning man väljer att använda en viss sökkanal bestäms dels av hureffektiv sökkanalen är när det gäller chansen att hitta jobb och dels av kostnadenför att använda kanalen. En sökkanals effektivitet kan definieras som chansenatt hitta jobb per tidsenhet använd tid (t.ex. per timme). Effektiviteten beror blandannat på hur många arbetsgivare som annonserar sina platser via kanalen, hurmånga andra sökande som letar efter samma platser och på hur tillgänglig ochlättanvänd kanalen är.

Chansen att hitta ett lämpligt arbete att söka via Arbetsförmedlingens inter-nettjänster beror på vilka lediga platser som finns i Arbetsförmedlingens Plats-bank. Chansen att man skall få ett sökt jobb beror sedan på hur många andrasökande det finns till samma jobb och vilka meriter man har jämfört med dessa.Hur effektiva internettjänsterna är beror också på hur tillgängliga de är. Den som

Figur 1.2. Andel som använder olika sökkanaler vid olika sökintensitet

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1 2 3 4 5+

Sökintensitet (antal använda kanaler)

An

del

(p

roce

nt)

Af internet

Annan internet

Tidningsannons

Direktkontakt

Vänner&bekanta

17

vill använda internettjänsterna för att söka arbete måste först och främst ha till-gång till en dator/terminal med tillgång till Internet. Den som har dator medInternet hemma behöver inte använda särskilt mycket tid för att få tillgång tilltjänsten utan i stort sett hela ”söktiden” kan användas för att leta efter lämpligalediga jobb. Den som inte har tillgång till Internet hemma måste istället oftaanvända en hel del tid för att ta sig till ett ställe varifrån man kan koppla upp sigmot Platsbanken. Det kan till exempel vara Arbetsförmedlingens kundarbets-platser. I det fallet går en hel del tid åt till att nå Platsbanken vilket gör att bara endel av den totala tid som går åt kan användas för att gå igenom de lediga platsersom finns. Eftersom delar av befolkningen fortfarande saknar vana vid att an-vända datorer finns också här en tillgänglighetsfaktor. Den som saknar vana vidatt använda datorer måste först ägna viss tid åt att lära sig använda tjänsten.

Som torde framgå av detta exempel kan såväl effektiviteten som kostnadenför att använda en viss sökkanal variera starkt mellan olika personer. Om mananvänder Internet eller inte i sitt arbetssökande är ett beslut som rimligtvisgrundas på den nytta man tror sig ha av kanalen i förhållande till den kostnadoch det besvär som ligger i användandet. Att undersöka vilka som använderinternettjänsterna borde därför också ge en uppfattning om vilka som har mestnytta av tjänsterna.

För att så långt som möjligt isolera effekten av olika faktorer har vi använtregressionsanalys. Eftersom den variabel vi vill studera, att använda Af Internet,endast kan anta värdena 1 och 0 har vi använt s.k. probitanalys som är en typ avregressionsanalys speciellt anpassad för den typen av variabel (se t.ex. Greene1993). Data är hämtade från sökandeundersökningen som här har kompletteratsmed uppgifter från Händeldatabasen4.

En kort sammanfattning av resultaten ger följande bild: Storanvändaren är enung, högskoleutbildad tjänsteman, svensk medborgare bosatt i Stockholms länmed tillgång till Internet hemma. Den sparsamma användaren är då en äldre,förgymnasialt utbildad arbetare, ofta utländsk medborgare bosatt i mindre ortutan tillgång till Internet hemma.

Denna karikatyr döljer emellertid många intressanta detaljer. Resultaten idetalj redovisas i tabell 1.3. Här redovisas en s.k. ”marginaleffekt”, dvs. effekten aven ”liten” förändring av den aktuella variabeln (1 enhet). För kategoriska variabler(dummyvariabler) redovisas förändringen om man går från 0 till 1, dvs. de som

4 Händeldatabasen omfattar uppgifter från Arbetsförmedlingens register över inskrivna arbets-

sökande sedan augusti 1991. Här finns dels vissa personuppgifter dels uppgifter om inskriv-ningstider, arbetslöshet, deltagande i program m.m.

18

har egenskapen jämförs med de som inte har den (t.ex. kvinnor jämfört medmän). I tabellen redovisas också standardavvikelsen för den skattade effekten somär ett mått på osäkerheten i skattningen. Som exempel kan vi ta tabellens förstaresultat som gäller skillnaden mellan olika utbildningsnivåer sedan man hållitalla andra variabler i modellen konstanta. Estimatet för ”gymnasial” är 0,066 vilketbetyder att de som har gymnasial utbildning med 6,6 procentenheters störresannolikhet använder Platsbanken än den som endast har förgymnasial utbild-ning men har samma egenskaper i övrigt. För att få en känsla för om det här ären stor eller liten skillnad kan vi jämföra med sannolikheten för en genom-snittsperson att använda Platsbanken som är 67,3 procent (se tabellhuvudet). Inästa kolumn anges standardavvikelsen för estimatet. Här står siffran 0,008.Den siffran kan användas för att beräkna den statistiska osäkerheten hos esti-matet. Vanligen brukar man ange ett 95-procentigt konfidensintervall för ettestimat, dvs. ett intervall där estimatet med 95 procents sannolikhet ligger. Dettafår man genom att ta estimatet ± 1,96∗standardavvikelsen. I vårt fall blir alltsåden undre gränsen för intervallet 0,066-1,96∗0,008=0,050 och den övre0,066+1,96∗0,008=0,082. Med 95 procents sannolikhet ligger alltså den”sanna” skillnaden mellan 5,0 och 8,2 procent. Vi kan också notera att denundre gränsen ligger långt över noll vilket innebär att det med mycket storsannolikhet finns en skillnad mellan de två grupperna. Vill man undersöka omskillnaden är statistiskt säkerställd kan man ta estimatet och dividera med stan-dardavvikelsen. Om kvoten överstiger 1,96 är skillnaden statistiskt säkerställd,dvs. att det med stor sannolikhet finns en ”effekt” av variabeln.

Många av de variabler som används i analysen ser ut att påverka internetan-vändningen. Som man kan vänta sig har utbildningsnivån betydelse. De som hareftergymnasial utbildning använder i större utsträckning Internet än de som harhögst gymnasial utbildning. Dessa använder i sin tur Internet mer än de somsaknar utbildning utöver grundskola. En förklaring till skillnaden mellan olikautbildningskategorier kan vara att de som har längre utbildning i större utsträck-ning har använt datorer i arbetet och därför har större vana vid att använda dato-rer och Internet. Den tyngst vägande faktorn är dock ålder där det är stor skillnadmellan ungdomarna och de äldre. Alla åldersgrupper har klart lägre benägenhetatt använda Internet än den yngsta gruppen (18-24 år). Redan 25-29-åringarnaanvänder internettjänsterna i betydligt mindre utsträckning än de yngsta. Effekten,beräknad vid den genomsnittliga användningen av Platsbanken (67,3 procent) ären minskning med drygt åtta procentenheter. För den äldsta gruppen, 60-64-åringarna är minskningen nästan 50 procentenheter. Motsvarande skillnader finnsäven när det gäller användande av Sökandebanken.

Varför använder de unga Internet i betydligt större utsträckning än de äldre?En orsak kan vara att nyttan av att använda Internet är mindre för de äldre relativt

19

andra kanaler. Det förfaller rimligt att tro att de något äldre har mer personligakontakter på arbetsmarknaden och har i många fall tidigare arbetsgivare att vän-da sig till vilket kan göra informella kanaler mer produktiva för den gruppen. Enbidragande orsak är säkert också att de yngre är mer vana vid den nya tekniken.Det innebär alltså ofta en större omställning för de äldre att lära sig användaInternet.

Det finns även tydliga skillnader mellan sökande till olika yrkesområden.De som söker inom tjänstemannayrken använder Internet i större utsträckningän de som söker inom arbetaryrken. Förklaringen kan också här vara att tjäns-temän har större vana från arbetet att använda Internet. Det kan också bero påatt tjänstemannaplatser i större utsträckning finns tillgängliga via Internet.

Nästa faktor som har stor betydelse för användningen av internetkanalerna ärregion. I större och mer tätbefolkade regioner används Internet i större utsträck-ning än i små, glest befolkade regioner. Särskilt i Stockholms län är Internetan-vändandet stort. Skillnaden gentemot den regiontyp där arbetssökande i minstutsträckning använder Platsbanken (småregioner dominerade av offentlig syssel-sättning) är 15 procentenheter för individer med i övrigt samma karaktäristika.Skillnaden mot övriga storstadsregioner är cirka sex procentenheter. Användan-det av Sökandebanken är ännu större jämfört med övriga regioner. Här uppgårskillnaden till 18 procentenheter jämfört med småregionerna och till 12 procent-enheter jämfört med övriga storstadsregioner.

Förklaringen till det regionala mönstret kan vara dels att storstadsområdenaoch särskilt Stockholmsregionen fungerar som föregångare och snabbare tar tillsig ny teknik, dels att man har större nytta av Internetsökande på större och tätarearbetsmarknader. På små arbetsmarknader med relativt få arbetsgivare och därortsborna i stor utsträckning känner varandra fungerar förmodligen informellakontakter i större utsträckning som ett smidigt och effektivt sätt att hitta arbets-kraft.

Sambandet mellan arbetslöshetserfarenhet och användande av Internet är intehelt lättolkat. De som har lång sammanlagd tid i arbetslöshet använder i någotstörre utsträckning internettjänsterna än de som har kort tid. Däremot innebär enlång sammanhängande obalansperiod att man använder Internet i något mindreutsträckning. Sammanlagd tid i program har inget tydligt samband med internet-användningen.

De som upprepade gånger cirkulerat mellan arbetslöshet och arbete använ-der i mindre utsträckning internettjänsterna. En rimlig förklaring är att det rörsig om personer som finns på delmarknader med stort inslag av säsongsarbe-ten eller vikariatsanställningar. Man återvänder ofta till samma arbetsgivare.

20

Direktkontakt är då ofta enklare och effektivare att använda. Man söker kanskeinte heller lika intensivt som andra.

Arbetshandikapp och utomnordiskt medborgarskap är två egenskaper sominnebär att man använder Internet i mindre utsträckning. Utomnordiskt med-borgarskap ger 12 procentenheter lägre utnyttjande och arbetshandikapp sju.Vi återkommer senare till en diskussion om tänkbara orsaker.

Det finns ingen tydlig skillnad mellan könen sedan man kontrollerat för öv-riga karaktäristika. Däremot använder de som deltar i aktivitetsgarantin Inter-net i större utsträckning än andra. En annan variabel som har stor betydelse ärom man har tillgång till Internet i hemmet eller inte. Att ha Internet hemmaleder till att användningsgraden för Platsbanken ökar med 20 procentenheter.Motsvarande siffra för Sökandebanken är 14.

Förklaringarna till att vissa grupper använder Platsbanken och Sökande-banken i mindre utsträckning än andra kan, som framgick av den inledandediskussionen, vara flera. När det gäller Platsbanken kan en förklaring vara attlämpliga platser i liten utsträckning anmäls till Arbetsförmedlingen. En liknan-de anledning kan vara att man bedömer att chansen att få något av de jobb somannonseras den vägen är mycket liten på grund av ålder, handikapp, bristandeutbildning och erfarenhet etc. En annan anledning kan vara att man tycker attdet är besvärligt att använda den nya tekniken.

Eftersom i stort sett samma platser finns tillgängliga både via Internet och viamer traditionell teknik i form av Arbetsförmedlingens platstidningar (Platsjour-nalen) kan man få en uppfattning om vad som ligger bakom skillnaden i an-vändning. Om Internet används i mindre utsträckning av en grupp samtidigt somplatstidningarna används mera kan man anta att den mindre internetanvändning-en beror på att man i gruppen tenderar att uppfatta den traditionella tekniken sommera lättanvänd och inte av skäl som har med tillgången till lediga jobb i Plats-banken att göra.

Vi har därför skattat två probitmodeller. Den första skattas för att förklarabenägenheten att använda Arbetsförmedlingens självserviceinstrument, dvs.antingen Platsbanken via Internet eller Arbetsförmedlingens platstidningar medsamma förklaringsfaktorer som i föregående analys. Den andra modellen för-klarar benägenheten att använda platstidningarna givet att man använt något avsjälvserviceinstrumenten. En ökad benägenhet att använda platstidningarnakan ses som en indikation på att man inte vill eller kan använda den nya tekni-ken. Resultaten presenteras i tabell 1.4.

21

Analysen tyder på flera fall där problem att använda internettjänsterna spelarroll för den lägre användningen. Framför allt gäller detta för variabeln ålder. Juäldre man är desto mer benägen blir man att ersätta Internet med platstidningarna.Samma sak fast något mindre utpräglat gäller för arbetshandikappade, utomnor-diska medborgare, lågutbildade, sökande inom arbetaryrken och långtidsinskrivna.I alla dessa fall kan man förmoda att en inte obetydlig del av den lägre använd-ningen av Platsbanken via Internet beror på att man känner sig obekväm medden nya tekniken. Större delen av effekten kan dock troligtvis i samtliga fall,inklusive ålder, förklaras med platstillgång och chans att få jobb eftersom dentotala användningen av sökvägar som leder till de anmälda platserna vid Arbets-förmedlingen är klart lägre i dessa grupper.

När det gäller den regionala variabeln där skillnaderna också var stora ärtendenserna till substitution ganska små. Endast för storstadslänen kan mannotera en signifikant större användning av Platsbanken via Internet samtidigtsom man kan se en signifikant minskad användning av Platsjournalen. Slutsat-sen blir att så gott som hela skillnaden i Internetanvändning mellan olika regio-ner beror på skillnader i platstillgång och jobbchans. Eventuellt kan också storaavstånd till förmedlingskontor spela roll.

22

Tabell 1.3 Effekten av olika karaktäristika på benägenheten att använda IT-hjälpmedlen. Probitestimat omräknat till marginaleffekter.

Variabel Använder Platsban-ken (p=0,673)

Använder Söka nde-banken (p=0,365)

Medel-värde

Estimat Standard-avvikelse


Utbildningsnivå (jmf: förgymn utb)Gymnasial 0,066*** 0,008 0,025*** 0,008 0,492Kort eftergymn 0,081*** 0,014 0,092*** 0,016 0,053Lång eftergymn 0,091*** 0,011 0,081*** 0,013 0,135

Ålder (jmf: 18-24 år)25-29 år -0,084*** 0,017 -0,094*** 0,013 0,10230-49 år -0,220*** 0,013 -0,166*** 0,012 0,43250-54 år -0,261*** 0,018 -0,171*** 0,013 0,09255-59 år -0,316*** 0,017 -0,216*** 0,012 0,11060-64 år -0,494*** 0,014 -0,321*** 0,010 0,146

Yrkesinriktning (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens)1. Ledningsarbete -0,002 0,025 0,052** 0,026 0,0203. Arbete som kräver korta-re högskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper 0,023 0,014 0,011 0,014 0,1124. Kontors- och kund-servicearbete 0,072*** 0,014 -0,040*** 0,014 0,1355. Service- omsorgs- ochförsäljningsarbete -0,037** 0,015 -0,089*** 0,014 0,1816. Arbete inom jordbruk,trädgård, skogsbruk o fiske -0,148*** 0,024 -0,121*** 0,020 0,0337. Hantverksarbete inombyggverksamhet och till-verkning -0,081*** 0,016 -0,099*** 0,014 0,1328. Process- och maskinopera-törsarbete, transportarbete m.m. -0,037** 0,016 -0,096*** 0,014 0,1359. Arbete utan krav påsärskild yrkesutbildning -0,080*** 0,018 -0,118*** 0,015 0,077X. Arbetskraft ej hänförbartill yrkesområde -0,118*** 0,019 -0,144*** 0,015 0,063

Region (jmf: Småregioner, offentlig sysselsättning)Stockholms län 0,150*** 0,011 0,178*** 0,015 0,130Övriga storstadsregioner 0,091*** 0,012 0,061*** 0,014 0,127

23

Tabell 1.3 forts

Variabel Använder Platsban-ken (p=0,673)

Använder Söka nde-banken (p=0,365)

Medel-värde



Universitets- och hög-skoleregioner 0,087*** 0,011 0,078*** 0,014 0,144Regionala centra 0,057*** 0,011 0,022* 0,012 0,259Sekundära centra 0,095*** 0,011 0,023* 0,013 0,151Småregioner, privatsysselsättning 0,038*** 0,013 0,002 0,016 0,082

Arbetslöshetserfarenhet m.m.Sammanhängande tid i obalansvid urval (veckor*100) -0,015*** 0,005 -0,008 0,006 0,523Sammanlagd arbetslöshetstidsedan 1992 (veckor*100) 0,029*** 0,004 -0,005 0,004 1,228Sammanlagd tid i programsedan 1992 (veckor*100) -0,004 0,005 -0,012** 0,005 0,690Antal övergångar från arbets-löshet till arbete sedan 1992 -0,007*** 0,001 -0,007*** 0,001 2,25Deltar i program vid urval -0,019*** 0,007 -0,018** 0,008 0,473Deltar i aktivitetsgarantinvid urval 0,097*** 0,010 0,096*** 0,012 0,144

ÖvrigtKvinna -0,020*** 0,007 -0,048*** 0,008 0,464Arbetshandikapp -0,072*** 0,011 -0,049*** 0,011 0,118Utomnordisk medborgare -0,118*** 0,014 -0,119*** 0,012 0,073Har ersättning från a-kassa -0,007*** 0,001 0,017 0,012 0,903Har tillgång till Internethemma 0,196*** 0,007 0,139*** 0,007 0,579Antal observationer 23952 23952Pseudo R2 0,146 0,096

Markeringarna *, **, *** anger att resultatet är statistiskt säkerställt på minst 10-, 5-resp. 1-procentsnivå.

24

Tabell 1.4 Effekten av olika karaktäristika på benägenheten att användaArbetsförmedlingens platsinformation. Probitestimat omräknat tillmarginaleffekter

Variabel Använder Af:splatsinformation(p=0,600)

Använder platstid-ningarna givet anvav Af:s platsinfo r-mation (p=0,263)

Medel-värde(modell 2)



Utbildningsnivå (jmf: förgymn utb)Gymnasial 0,048*** 0,008 -0,026*** 0,009 0,520Kort eftergymn 0,078*** 0,015 -0,043*** 0,016 0,060Lång eftergymn 0,074*** 0,013 -0,058*** 0,013 0,155

Ålder (jmf: 18-24 år)25-29 år -0,082*** 0,016 0,047*** 0,018 0,11730-49 år -0,178*** 0,013 0,113*** 0,015 0,44550-54 år -0,182*** 0,017 0,165*** 0,022 0,09455-59 år -0,240*** 0,016 0,203*** 0,022 0,10160-64 år -0,373*** 0,014 0,270*** 0,022 0,098

Yrkesinriktning (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens)1. Ledningsarbete -0,028 0,026 -0,019 0,030 0,0203. Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper 0,008 0,015 0,004 0,017 0,1234. Kontors- och kund-servicearbete 0,092*** 0,014 0,018 0,017 0,1595. Service- omsorgs- ochförsäljningsarbete -0,013 0,015 0,070*** 0,018 0,1856. Arbete inom jordbruk,trädgård, skogsbruk o fiske -0,099*** 0,023 0,162*** 0,032 0,0257. Hantverksarbete inombyggverksamhet och till-verkning -0,077*** 0,016 0,067*** 0,020 0,1128. Process- och maskin-operatörsarbete, trans-portarbete m.m. -0,032** 0,016 0,099*** 0,020 0,1219. Arbete utan krav påsärskild yrkesutbildning -0,027 0,018 0,099*** 0,023 0,071X. Arbetskraft ej hänförbartill yrkesområde -0,079*** 0,019 0,072*** 0,024 0,055

25

Tabell 1.4 forts

Variabel Använder Af:splatsinformation(p=0,600)

Använder platstid-ningarna givet anvav Af:s platsinfo r-mation (p=0,263)

Medel-värde(modell 2)



Region (jmf: Småregioner, offentlig sysselsättning)Stockholms län 0,137*** 0,013 -0,038** 0,015 0,155Övriga storstadsregioner 0,073*** 0,013 -0,023 0,016 0,134Universitets- och hög-skoleregioner 0,089*** 0,012 -0,015 0,015 0,151Regionala centra 0,046*** 0,012 0,010 0,014 0,251Sekundära centra 0,064*** 0,012 -0,011 0,015 0,148Småregioner, privatsysselsättning 0,008 0,015 -0,004 0,018 0,071

Arbetslöshetserfarenhet m.m.Sammanhängande tid i oba-lans vid urval (veckor*100) -0,008 0,005 0,014** 0,006 0,494Sammanlagd arbetslöshetstidsedan 1992 (veckor*100) 0,034*** 0,004 0,019*** 0,005 1,203Sammanlagd tid i programsedan 1992 (veckor*100) 0,002 0,005 0,011* 0,006 0,670Antal övergångar från arbets-löshet till arbete sedan 1992 -0,016*** 0,001 0,000 0,002 2,1Deltar i program vid urval -0,039*** 0,008 -0,015* 0,009 0,474Deltar i aktivitetsgarantinvid urval 0,093*** 0,011 -0,200*** 0,012 0,151

ÖvrigtKvinna 0,017** 0,008 0,030*** 0,008 0,487Arbetshandikapp -0,067*** 0,011 0,043*** 0,013 0,100Utomnordisk medborgare -0,065*** 0,014 0,082*** 0,017 0,069Har ersättning från a-kassa 0,054*** 0,013 0,003 0,014 0,899Har tillgång till Internethemma 0,133*** 0,007 -0,176*** 0,008 0,656Antal observationer 23952 14377Pseudo R2 0,080 0,092


26

1.4 Effekter på sökbeteendetI förra kapitlet kunde vi konstatera att Arbetsförmedlingens internettjänster an-vänds av en ganska stor del av arbetslösa och programdeltagare och är den en-skilt mest använda sökkanalen för dessa grupper. Det förefaller alltså som om denya tjänsterna uppskattas av de sökande. Vilken effekt detta får på matchningsef-fektiviteten på arbetsmarknaden beror dock på hur sökbeteendet i stort påverkas.Det förefaller troligt att nya möjligheter också leder till att användningen avandra kanaler förändras. Vad som är viktigt för matchningseffektiviteten är vadnettoeffekten av dessa förändringar blir i form av sökaktivitet och inriktning påsökandet. I det här kapitlet skall vi därför göra ett försök att belysa vad tillgångtill Arbetsförmedlingens internettjänster har betytt för användningen av andrasökkanaler och sökaktiviteten i stort.

Teoretisk bakgrundDet kan också vara intressant att se vilka resultat man kan förvänta sig utifrån enteoretisk modell. Diskussionen bygger på den teori som presenteras i van denBerg & van der Klaauw (2001). Grundmodellen bygger på följande idé: Denarbetssökande strävar efter att få så hög total inkomst som möjligt med hänsyntill både nutid och framtid. Han har dels möjlighet att välja hur mycket tid somskall användas för att söka jobb, dels att fördela sin tid mellan olika sökkanaler.För enkelhets skull antar van den Berg & van der Klaauw (B & K) att det finnstvå sökkanaler att välja mellan, formella (inklusive Arbetsförmedlingen) ochinformella (direktkontakter, tips från bekanta). Varje kanal genererar ett visstantal arbetserbjudanden per tidsenhet som dels beror på hur mycket tid somägnas åt att söka dels på hur effektiv kanalen är. Sökandet är också förenat meden kostnad som ökar ju mer tid som ägnas åt arbetssökande och där kostnadenper ”sökenhet” blir allt större (ökande marginalkostnad). Varje kanal genererarjobberbjudanden som har olika värden för den sökande (ger olika inkomst).Kanalernas erbjudanden kan ha olika fördelning med avseende på värden.

Den sökande bestämmer dels hur mycket tid som totalt skall användas tillatt söka arbete dels hur tiden skall fördelas mellan de båda sökkanalerna. Densökande bestämmer dessutom vilket minimikrav han skall ha på lönen för attett erbjudande skall vara värt att anta (en s.k. ”reservationslön”). Valen bestäms avvilka förväntningar han har när det gäller 1) hur lätt han hittar arbetserbjudan-den (sökkanalens effektivitet), 2) vilken inkomst han kan förväntas få frånerbjudanden från en viss kanal och 3) kostnaden för att använda olika kanaler.Ett antagande som modellen bygger på är också att den sökande har korrektaförväntningar med avseende på dessa parametrar.

27

En ökad effektivitet hos en sökkanal tenderar att leda till ökat antal erbjudan-den vid en viss sökintensitet vilket dock motverkas av att man också kan för-väntas bli mer selektiv i sitt val (höjd reservationslön). Man kan också förväntasig en ökad sökintensitet vilket tenderar att snabba på övergången ytterligare.

Resultaten av den teoretiska analysen i B & K visar att en ökad effektivitethos en sökkanal (man får fler erbjudanden för samma tidsinsats/rörlig kostnad)under ganska allmänna antaganden om lönefördelningens form leder till att:

1. övergångsintensiteten till arbete ökar2. reservationslönen ökar3. användandet av den sökkanal som fått ökad effektivitet ökar4. användandet av den andra sökkanalen minskar5. övergångsintensiteten till arbete via den kanal som fått ökad effektivitet ökar

6. övergångsintensiteten till arbete via den andra kanalen minskar.

Det innebär att man både kan förvänta sig kortare arbetslöshetstider och kvali-tativt bättre matchningar om matchningseffektiviteten förbättras för någon sökka-nal. Motsatsen gäller naturligtvis vid försämrad effektivitet. Man kan också för-vänta sig en överflyttning av sökaktivitet till den kanal som blivit effektivare frånden andra kanalen.

För att koppla dessa resultat till införande/utbyggnad av Internet kan viistället för en indelning i en informell och en formell sökkanal istället tänka ossen indelning i Arbetsförmedlingen och en kanal som omfattar övriga sökvägar.Genom att bistå den sökande med fler arbetserbjudanden och genom att in-struera den sökande om hur man använder Arbetsförmedlingens självservice-instrument bör förutsättningarna för att hitta arbete genom Arbetsförmedlingenöka. Detta kan betraktas som en effektivisering av förmedlingstjänsten ochborde leda till kortare arbetslöshetstider och bättre matchningar liksom en ökadandel matchningar via Arbetsförmedlingen.

MetodFör att kunna bedöma effekten av tillgången till Internet som sökkanal på sök-beteendet skulle vi behöva jämföra hur man väljer sökkanaler och sökaktivitetnär internettjänsterna finns, jämfört med hur man skulle välja om dessa tjänsterinte var tillgängliga.

En möjlighet skulle vara att jämföra hur man sökte jobb före införandet avinternettjänsterna, dvs. före 1995. Tyvärr saknas i stor utsträckning jämförbara

28

data. Ett annat problem med rena tidsseriejämförelser är att andra förhållandenockså kan ha förändrats över tiden och göra det svårt att identifiera just inter-nettjänsternas betydelse för de eventuella förändringar som kan avläsas.

Ett alternativ till tidsseriejämförelser är då att jämföra sökande med olikatillgång till Internet vid samma tidpunkt, s.k. tvärsnittsanalys. Det stora proble-met här är att alla som är tillräckligt motiverade på något sätt har tillgång tillInternet. Har man inte Internet hemma eller har vänner och bekanta som mankan låna dator hos kan man gå till Arbetsförmedlingen och använda de kund-arbetsplatser som finns där.

Ett till synes självklart alternativ för en tvärsnittsjämförelse skulle vara attjämföra personer som använder internettjänsterna med sådana som inte gör det.Problemet här är framför allt att användningen av en viss sökkanal är ett medve-tet val som med all säkerhet baseras på en bedömning av nyttan av just den ka-nalen jämfört med andra kanaler. Dessutom varierar säkerligen nyttan av olikakanaler mellan olika personer. Nyttan av att använda olika sökkanaler berorbland annat på vilka kontaktnät man har. Den som känner någon eller någraarbetsgivare med potentiella anställningsbehov inom den sökandes yrkesområdehar givetvis större nytta av att använda direkta kontakter än en sökande som intekänner någon potentiell arbetsgivare. Den som har goda kontakter kommerdärför med all sannolikhet att använda mer av direktkontakter och mindre avandra sökkanaler. Den som har mindre kontakter av den här typen kommeristället att använda mer av s.k. formella kanaler (Arbetsförmedlingen, annonser).Samtidigt som den här typen av kontakter är mycket värdefulla för den somsöker arbete är de mycket svåra att mäta.

Om man jämför personer som använder respektive inte använder IT-tjänsterna kommer man därför att jämföra personer med ganska olika förut-sättningar och resultatet speglar inte hur de som använder IT-tjänsterna skulleha valt om dessa inte hade funnits. Istället för att mäta effekten av införandetav IT-tjänsterna kommer man, åtminstone delvis, att mäta effekten av att hagoda kontakter på arbetsmarknaden.

Om man väljer att använda en viss kanal eller inte beror, som vi diskuterattidigare, förutom på nyttan av kanalen också på hur tillgänglig den är. Ett sättatt få en uppfattning om effekten skulle därför kunna vara att jämföra sökandemed olika tillgänglighet till Internet. Om då tillgängligheten till Internet är denenda skillnaden mellan individerna kommer en jämförelse mellan de som harhög och de som har låg tillgänglighet till Arbetsförmedlingens internettjänsteratt visa hur effekten av ökad tillgänglighet påverkar valet av sökkanaler. Manmåste då betona att detta inte är helt jämförbart med att jämföra en situationhelt utan tillgång till Af Internet och en med tillgång. Det ger inte ett korrekt

29

mått på hur situationen skulle vara utan den sökkanalen. Förhoppningsvis bördet ändå ge en uppfattning om rörelseriktningen.

En faktor som påverkar tillgängligheten är om man har tillgång till Internethemma. Den som har tillgång till detta kan i princip när som helst koppla uppsig och leta jobb i Platsbanken medan den som inte har tillgång till Internethemma måste söka upp en dator på någon annan plats eller besöka Arbetsför-medlingen. Av analysen i kapitel 1.3 framgick också att de som har Internethemma använder IT-tjänsterna i betydligt större utsträckning än andra ävensedan man kontrollerat för en mängd andra faktorer.

Vi kan alltså använda tillgången till Internet hemma för att åtminstone i någonmån identifiera effekten av internettjänsterna som sökkanal på arbetsmarknaden.Antagandet är då att tillgången till Internet hemma är oberoende av de eventuellaicke-observerade faktorer som styr valet av sökkanal. Man måste exempelvisförutsätta att en person inte skaffar dator och Internet hemma för att man blirarbetslös utan att anskaffandet i huvudsak är ett beslut som görs oberoende avdetta. I annat fall skulle personer som har särskilt stor nytta av internettjänsternamed all säkerhet vara överrepresenterade bland dem som har Internet hemma.Arbetslöshet innebär försämrad ekonomi och osäkra framtidsutsikter vilketborde tala för att få personer skaffar dator och Internet av det skälet.

Man kan vara ganska säker på att tillgången till Internet varierar med dendelarbetsmarknad där man finns liksom med inkomst och ekonomiska resurser.Detta är faktorer som alldeles säkert också styr valet av sökkanaler (se kapitel1.3). Det är därför viktigt att man kontrollerar för sådana faktorer i analysen.

För att göra de jämförda grupperna så lika som möjligt med avseende på oli-ka karaktäristika har vi använt s.k. matchning. För varje person som har tillgångtill Internet hemma har vi letat upp en person som inte har Internet hemma mensom i övrigt har så lika egenskaper som möjligt. De variabler som vi använt vidmatchningen är utbildningsnivå, ålder, sökt yrke, region, tidigare arbetslöshetser-farenhet, kön, handikapp, medborgarskap, tidigare lön och kvartal för urval. Enperson i gruppen utan tillgång till Internet hemma kan matchas flera gånger.Efter matchningen får vi då två lika stora grupper med i stort sett samma egen-skaper där den ena har tillgång till Internet hemma och den andra inte. En närmarebeskrivning av matchningsförfarandet ges i Bilaga 1.A i slutet av denna rapport.

30

Val av sökkanalAndelen som använder olika sökkanaler i de båda matchade grupperna fram-går av tabell 1.5.

Tabell 1.5 Använda sökkanaler i grupper med olika tillgång till Internet1:a halvåret 2002. Matchade grupper

Sökkanal Har Internet hemma

Ja Nej

Relativskillnad(procent)

Får förslag från Af:s personal 8,1 11,3 -28Letar i Af:s platslistor 12,9 20,6 -37Af Internet 63,9 47,9 +33Annan Internet 34,4 15,3 +125Anslagstavla på Af 3,1 4,8 -35Tidningsannonser 39,2 40,7 -4Kontaktar arbetsgivare direkt/ vänner& bekanta 36,1 41,0 -12Antal observationer 11 941 11 941

Vi kan notera att Af Internet är den mest använda kanalen i båda gruppernamen att skillnaden ändå är stor mellan dem. Bland de som har Internet hemmaanvänder 64 procent Af Internet för att söka jobb. Motsvarande andel i denandra gruppen är knappt 48 procent. Cirka 33 procent fler använder alltså AfInternet i sitt jobbsökande bland dem som har tillgång till Internet hemma. Närdet gäller övriga kanaler kan vi konstatera att andelen användare är mindrebland dem som har Internet hemma i samtliga fall utom ett. Undantaget är annanInternet. Det förefaller alltså som om tillgång till Internet hemma gör att manminskar användningen av andra kanaler.

När det gäller Af:s övriga tjänster minskar användningen av dessa ganskakraftigt när användningen av Af Internet ökar. Andelen användare minskar medmellan 28 och 37 procent för Af:s personal, Platslistorna och anslagstavlorna.Annan Internet är alltså den enda kanal, förutom Af Internet, som ökar i använd-ning när tillgängligheten till Internet ökar. Andelen användare mer än fördubblas.Sökande via tidningsannonser och informella kontakter minskar när tillgänglig-heten till Internet ökar. Det förra med fyra och det senare med 12 procent. Ef-fekten är alltså här klart mindre än för övriga Af-tjänster. Anledningen till denkraftiga effekten på övriga Af-tjänster är med all sannolikhet att de olika tjänsternager tillgång till i stort sett samma utbud av lediga platser. Tidningsannonser ochinformella kontakter ger åtminstone delvis tillgång till lediga platser som inte

31

finns tillgängliga hos Arbetsförmedlingen. Detsamma torde också gälla annanInternet.

Vad händer då med Arbetsförmedlingen totalt som sökkanal (personal,platstidningar och Internet) och vad händer med övriga kanaler sett som en hel-het? I tabell 1.6 har vi jämfört andelen som använt minst någon av Arbetsför-medlingens kanaler i gruppen som har Internet hemma med (den matchade)gruppen som inte har Internet hemma. Andelen som använder någon av Af:skanaler är klart större i gruppen som har Internet hemma. Ökad användning avAf Internet minskar användningen av andra Af-kanaler men inte tillräckligtmycket för att helt motverka ökningen. En nettoökning för Af på 13 procentåterstår. Motsvarande beräkning för övriga kanaler visar att även dessa får ensvag ökning vid ökad användning av Af Internet. Den ökningen beror på denstarka komplementariteten mellan Af Internet och annan Internet. Utesluter manannan Internet i beräkningen blir resultatet en minskning av övriga traditionellakanaler på cirka åtta procent. Utbyggnaden av internettjänsterna ser alltså ut attha gynnat Arbetsförmedlingen som sökkanal relativt andra kanaler. Internetförefaller dock även i någon mån ha ökat användningen av kanaler utanför Ar-betsförmedlingen.

Tabell 1.6 Använda sökkanaler i grupper med olika tillgång till Internet1:a halvåret 2002. Matchade grupper

Sökkanal Har Internet hemmaJa Nej

Förändring(procent)

Af:s kanaler 71,6 63,3 +13,1Övriga kanaler 78,5 75,0 + 4,7Övriga kanaler exkl. annat Internet 64,3 69,7 - 7,7Antal observationer 11 941 11 941

Arbetsförmedlingens internettjänster ser alltså ut att minska intresset för attanvända Arbetsförmedlingens andra matchningskanaler. Det gäller särskilt övrigasjälvservicekanaler men även förslag från förmedlingens personal. Service frånförmedlingens personal kan emellertid också initieras av förmedlarna själva ochhur internettjänsterna har påverkat förmedlingens matchningsarbete beror ocksåpå omfattningen av det förmedlarinitierade arbetet. För att få en uppfattning omförmedlarnas agerande kan man använda en fråga i undersökningen som lyder.”Har arbetsförmedlaren gett Dig förslag på lediga platser att söka?” Andelensom svarat ja är 51 procent bland dem som har Internet hemma och 49 i den

32

övriga (matchade gruppen). Skillnaden är alltså relativt liten5. De som användermer Internet förefaller alltså inte nödvändigtvis få mindre service från förmed-lingspersonalen (enligt egen uppgift). Detta gäller även vägledningsservice därandelarna är desamma i båda grupperna (cirka 40 procent).

Vi kan alltså konstatera att användandet av Af:s internettjänster är vanligtäven bland personer som saknar egen internetanslutning. Nästan hälften även iden gruppen använder tjänsterna. En intressant fråga är hur de får tillgång tilltjänsterna och särskilt vilken roll Arbetsförmedlingens kundarbetsplatser spelar.Tyvärr finns ingen direkt uppgift om detta. En viss uppfattning kan man emel-lertid få genom att använda en fråga i sökandeundersökningen som lyder: ”Varnågonstans har Du tillgång till Internet?” Svarsfördelningen bland personer sominte har Internet hemma men använt Af:s internettjänster redovisas i tabell 1.7.Det alternativ som fått i särklass flest svar är ”annat”. Uppgifter från intervjuarnatyder på att detta i huvudsak är Arbetsförmedlingens kundarbetsplatser (KAP).Näst vanligast är tillgång hos vänner och bekanta. Några har också tillgång påarbetet. Drygt 20 procent uppger att de inte har tillgång till Internet trots att deuppger sig använda Af:s internettjänster. Även här kan man förmoda att de iförsta hand använder Arbetsförmedlingens kundarbetsplatser. Kundarbetsplat-serna spelar alltså en ganska stor roll för att även personer utan egen Internetan-slutning skall använda Platsbank och Sökandebank.

Tabell 1.7 Var personer utan Internet hemma har tillgång till Internet. Användare av IT-tjänsterna.

Plats Andel (procent)På arbetet 6,7Hos vänner/bekanta 12,7Annat 62,2Har inte tillgång till Internet 21,4Summa 103,0

Den totala sökaktivitetenVåra resultat tyder alltså på att ökad tillgänglighet till internettjänsterna ökaranvändningen av dessa men samtidigt minskar användningen av andra kanaler.Hur detta påverkar den totala sökaktiviteten beror på hur stor minskningen är iförhållande till den ökning som internetanvändningen ger.

5 Skillnaden är signifikant på 10-procentsnivån.

33

Ett sammanfattande mått på sökaktiviteten som ofta används är antalet an-vända sökkanaler. Medelvärdet för antalet använda kanaler är bland dem somhar Internet hemma 2,18 jämfört med 2,05 bland dem som inte har tillgång tillInternet hemma. De som använder Internet mer intensivt använder alltså igenomsnitt 0,13 fler kanaler. Detta motsvara en ökning med 6 procent.

Ett annat mått är antalet sökta jobb per tidsenhet. I undersökningen finns enfråga som lyder: ”Hur många jobb har Du sökt den senaste månaden?” Svarenredovisas i tabell 1.8 för våra jämförelsegrupper. Vi kan se att det finns en ten-dens att en något större andel bland dem som har Internet hemma återfinns blanddem som söker fler jobb vilket alltså tyder på att ökad användning av internet-tjänsterna leder till att man söker fler jobb.

Det kan emellertid vara svårt att få ett riktigt begrepp om hur stor skillna-den är mellan grupperna utifrån uppgifterna i tabellen. För att få ett mera sam-manfattande mått på antalet sökta jobb kan man räkna om andelarna i de olikaklasserna till ett genomsnittligt antal sökta jobb. Vi har använt klassmitten föratt väga samman de olika klasserna (antalet 15 har använts för den överstaklassen). En ungefärlig uppskattning av antalet sökta jobb blir då 2,61 perperson för de som har Internet hemma och 2,30 för de som inte har Internet.De som har tillgång till Internet hemma söker alltså cirka 13 procent fler jobb.

Tabell 1.8 Antal sökta jobb den senaste månaden. 1:a halvåret 2002.Matchade grupper.

Har Internet hemmaJa Nej

Inget jobb 50,6 52,81 jobb 8,5 9,72-5 jobb 25,5 23,46-10 jobb 7,4 6,311 eller fler jobb 6,7 5,5Ej svar 1,4 2,3Totalt 100,0 100,0Antal observationer 11 941 11 941

34

1.5 IT-tjänsternas betydelse för matchningarnaResultaten hittills visar att många använder Arbetsförmedlingens internettjänsteroch resultaten antyder också att detta leder till en totalt sett ökad sökintensitet. Idet här kapitlet skall vi gå vidare och undersöka i vilken utsträckning internetka-nalerna också leder till att man får jobb. Vi kommer att behandla två frågeställ-ningar. För det första kommer vi att undersöka i vilken utsträckning Arbetsför-medlingens internettjänster leder till matchningar. För det andra kommer vi attundersöka vad tillgången till internettjänster kan ha inneburit för matchningsin-tensitet och sysselsättningsgrad totalt sett, dvs. sedan hänsyn tagits till alla deförändringar i sökstrategi som följer av tillgång till internettjänsterna.

Vi kommer först att undersöka vilken betydelse internetkanalerna har fåttjämfört med andra kanaler bland Arbetsförmedlingens sökande (arbetslösa ochprogramdeltagare). Därefter övergår vi till att undersöka internetkanalernas”effektivitet” när det gäller att få fram tips om jobb som leder till anställningar.Till sist undersöker vi ”nettoeffekten” av tillgången på internettjänsterna.

Arbetsförmedlingens och IT-tjänsternas betydelse förnyanställningarna 1995 och 2001För att få en uppfattning om effekten av införandet av IT-tjänsterna kan manantingen jämföra hur man fick jobb före införandet av dessa hjälpmedel ellerjämföra användare med personer som inte alls eller i mindre utsträckning använderIT. Båda ansatserna har sina specifika problem. I det här avsnittet skall vi jämföraen undersökning som gjordes innan Internet kunde användas i jobbsökandetgenom Arbetsförmedlingen. För att kunna tolka en sådan jämförelse som effek-ter krävs att förhållanden i övrigt är likartade med avseende på faktorer som harbetydelse för valet av sök- och rekryteringskanal mellan de jämförda perioderna.Detta är naturligtvis svårt att garantera speciellt om man använder resultat fråntvå olika undersökningar med delvis olika utgångspunkter och syften. Resultatenfår därför tolkas med viss försiktighet.

Det huvudsakliga syftet med 1995 års undersökning var att i detalj under-söka Arbetsförmedlingens betydelse för matchningarna på arbetsmarknaden.En utförlig redovisning av undersökningen ges i AMS (1996).

Undersökningen från 1995 riktades till ett slumpmässigt urval bland ar-betslösa och programdeltagare som under april månad 1995 fått ett arbete utanekonomiskt stöd på öppna marknaden enligt uppgift i Arbetsförmedlingensregister. Detta inkluderar tillfälliga arbeten och deltidsarbeten. År 2001 genom-

35

fördes intervjuer med arbetssökande vid Arbetsförmedlingen som enligt re-gisteruppgift fått arbete under andra och fjärde kvartalet (en teknisk beskriv-ning av undersökningen ges i AMS 2001). Genom att välja personer som vararbetslösa eller i program före arbetet erhålls ett urval som i stort sett överens-stämmer med det i 1995 års undersökning. Genom att begränsa jämförelsen tillundersökningen från andra kvartalet får man en säsongsmässig överensstäm-melse mellan undersökningarna. Tyvärr har personer som fått deltidsarbete intefått frågan om hur de fått sitt arbete i undersökningen från 2001. Detta är enskillnad som kvarstår mellan undersökningarna.

Resultaten i de båda undersökningarna redovisas i tabell 1.9.

Tabell 1.9 Hur fick Du reda på att jobbet var ledigt? Andelar i procent.

Sökkanal Samtliga anställningar ”Nya” anställningar1995 2001 1995 2001

Af:s personal (inkl. hem-sända platsfö rslag) 11,9 7,5 17,0 9,1Af:s internettjänster/Platsautomat 0,3 7,6 0,4 11,6Af:s platstidningar 2,5 1,5 3,7 1,9Summa Af 14,7 16,6 21,1 22,6

Annat Internet . 1,9 . 2,8Övriga formella 7,0 8,7 10,0 12,1Informella 66,3 57,2 57,8 58,2Annat 9,6 4,1 8,8 1,3Kvar på tidigare jobb . 10,6 . .Antal observationer 2 955 2 270 1 726 1 543

Enligt undersökningen från 2001 svarade Arbetsförmedlingens internet-tjänster för knappt 8 procent av samtliga rekryteringar bland arbetslösa ochprogramdeltagare. Om man exkluderar de som återgår till en tidigare arbetsgi-vare är andelen knappt 12 procent (dvs. bland ”nya” anställningar). Jämförel-sen med 1995 visar att Arbetsförmedlingens internettjänster har tagit en bety-dande del av de rekryteringar som sker via formella kanaler. Arbetsförmed-lingens internettjänster svarar enligt 2001 års siffror för 28 procent av dessa (61procent för Arbetsförmedlingen totalt). Man kan också konstatera att Arbets-förmedlingens internettjänster är helt dominerande bland samtliga internet-tjänster i de sökandegrupper vi studerar här.

Resultaten tyder på att Af Internet i huvudsak har fått kunder från andra kanalervid Arbetsförmedlingen. Både platstidningarna och förmedlingens personal har

36

minskat i betydelse. internettjänsterna spelar också en större roll än det viktigastesjälvserviceinstrument som fanns tidigare nämligen platstidningarna. Tillsam-mans svarar självserviceinstrumenten (Internet och platstidningarna) nu för enavsevärt större andel än 1995.

Enligt den här jämförelsen har Arbetsförmedlingens andel totalt sett ocksåökat något. Skillnaden är dock så liten och osäkerheten om den exakta jämför-barheten mellan undersökningarna så stor att någon säker slutsats på den punk-ten inte kan dras.

Internetkanalernas ”effektivitet”Andelen som får arbete genom en viss sökkanal beror dels på hur stor chansen äratt få arbete genom kanalen för användarna dels på hur stor andel av de arbetssö-kande som använder kanalen. Det förra kan vi kalla sökkanalens ”effektivitet”.Hur många som använder kanalen beror, som vi varit inne på tidigare, dels påhur effektiv kanalen är för olika sökandegrupper dels på tillgängligheten. Hureffektiv en kanal är för olika sökandegrupper beror bland annat på hur mångaoch vilken typ av platser som finns tillgängliga genom kanalen.

Frågan om olika sökkanalers effektivitet har studerats i ett antal utländskaundersökningar. Däremot saknas i huvudsak svenska studier. Flertalet utländskaundersökningar är från Nordamerika eller Storbritannien (t.ex. Holzer 1988,Osberg 1993, Gregg och Wadsworth 1996, Thomas 1997 och Böheim & Taylor2001). Ett undantag är Addison och Portugal (2001) som använder portugisiskadata. Ingen av dessa studier behandlar specifikt internetkanaler. Syftet har oftavarit att undersöka den offentliga Arbetsförmedlingens effektivitet. Resultaten ärblandade vilket kan bero på att Arbetsförmedlingen fungerar olika i olika ländermen också på att man använder olika urval och mätmetoder. I allmänhet finnerman att den offentliga Arbetsförmedlingen ger ganska dålig utdelning och attdirektkontakt med arbetsgivare ger god utdelning. En studie som direkt undersö-ker internetkanalernas effektivitet med i princip samma ansats som de tidigarenämnda är Kuhn & Skuterud (2002). De använder data från USA och hittaringen statistiskt säkerställd positiv effekt av att använda Internet i sitt jobbsökan-de. De noterar att de som använder Internet i sitt arbetssökande utgör ett”positivt” urval baserat på observerbara egenskaper men hittar också tecken på”negativa” icke-observerade egenskaper. Deras slutsats är att det krävs att an-vändarna har starka icke-observerade negativa egenskaper för att Internetsökan-de skall ha positiv effekt på chansen att få jobb.

Ett problem vid den här typen av undersökningar är att de sökkanaler mananvänder är medvetet valda utifrån en bedömning av den nytta man tror sig ha

37

av kanalen och att nyttan troligen beror på egenskaper hos de sökande som ärsvåra att mäta. Den faktor som framför allt betonats är individens kontaktnät.Olika ekonometriska metoder används ibland för att justera för detta (t.ex. Kuhn& Skuterud).

För att få en uppfattning om internetkanalernas effektivitet i Sverige skallvi utnyttja sökandeundersökningarna från första halvåret 2002.

Urvalet till sökandeundersökningen görs vid månadsskiftet. Intervjuerna genom-förs sedan successivt under månaden. Händelser som inträffar under tiden mellanurval och intervju kommer då att fångas upp i intervjun där man frågar om syssel-sättning vid intervjutillfället6. I genomsnitt blir tiden mellan urval och intervju cirka2 veckor. De som har arbete vid intervjutillfället får också en fråga om hur de fåttinformation om jobbet. Den informationen har använts för att beräkna ett effekti-vitetstal som andelen som fått jobb genom kanalen vid intervjutidpunkten blandalla som uppger att de använder kanalen för att söka jobb, dvs.

P(jobb genom kanal x | använt kanal x).

Det är alltså inte nödvändigtvis den effekt som andra användare skulle få vidanvändning. Om den typiska användaren av en viss kanal skiljer sig i viktigaavseenden från användaren av en annan kanal kan man få helt andra resultat omanvändarna av den andra kanalen skulle övergå till att använda kanal x.

6 Vid beräkningen har endast personer som också har en övergång till arbete enligt förmedlingens

registeruppgift använts.

38

Tabell 1.10 Olika sökkanalers ”effektivitet” för användare av kanalen vid valdsökintensitet. Andel av användare som fått arbete mellan urval ochintervju (standardavvikelse inom parentes). Samtliga anvä ndare

Sökkanal Effektivitet(Fått jobb viakanalen/Använtkanalen)

Totalt utflödebland användareav kanalen

Antalobservationer

Af:s internettjänster 0,008(0,0008)

0,061 12648

Af:s personal 0,019(0,0028)

0,051 2433

Af:s platstidningar 0,003(0,0008)

0,052 3790

Annan Internet 0,002(0,0006)

0,062 5724

Tidningsannonser 0,006(0,0008)

0,060 8769

Direktkontakt med arbets-givare

0,022(0,0019)

0,079 6276

Vänner och bekanta 0,031(0,0024)

0,080 5140

Resultaten redovisas i tabell 1.10. Först och främst kan man notera att deinformella kanalerna – direktkontakt med arbetsgivare och tips från vänner ochbekanta – ger mycket god utdelning för användarna av dessa kanaler. De ger3-4 gånger så stor chans att hitta jobb som den ”bästa” formella kanalen. Var-för använder man då inte enbart dessa kanaler? Orsaken är förstås att möjlig-heterna att få jobb den vägen skiljer sig kraftigt mellan olika personer beroendepå vilka kontakter man har. Exempelvis är en hel del av de jobb man får ge-nom kontakter återanställningar hos tidigare arbetsgivare vilket förutsätter attman har en tidigare arbetsgivare med anställningsbehov. Vi kan också noteraatt Arbetsförmedlingens personal ger god utdelning och ligger på nästan sam-ma nivå som direktkontakt med arbetsgivare. Eftersom de som uppger att deanvänder Arbetsförmedlingens personal som sökkanal är ganska få så kan detröra sig om personer som får särskild service t.ex. på grund av att de bedömsha svårt att få jobb på annat sätt. Bland övriga formella kanaler ger Arbetsför-medlingens internettjänster god utdelning och står sig väl jämfört med annonsoch annan Internet.

Förutom effektivitetstalen redovisas i tabellen även det totala utflödet föranvändarna av en viss kanal under den aktuella perioden. Detta är genomgående

39

högre än utflödet genom den enskilda kanalen. Det finns flera orsaker till detta.En orsaken är givetvis att man som regel använder flera sökkanaler och attdetta bidrar till att höja utflödet. Det finns också ett betydande jobbflöde utanaktivt sökande. Det är ganska vanligt att arbetsgivare tar kontakt, framför allt närdet gäller återanställningar. Arbetsförmedlare ger jobbförslag utan att man aktivtkontaktar dessa. Vänner och bekanta kan tipsa om jobb utan att man självaktivt hör sig för hos dessa. Kvaliteten på data om sökbeteende är antagligeninte den allra bästa. Många säger sig få jobb genom kanaler som de inte upp-gett att de använt för att söka. En orsak kan vara att det många gånger inte ärsjälvklart hur ett tips skall klassificeras. Om en god vän ser en annons i tid-ningen (eller på Internet) och visar den för en som söker arbete har man då fåtttips om jobbet via annons (Internet) eller via tips från vänner?

Effektivitetstalen i tabell 1.10 är alltså inte rensade för skillnader i individka-raktäristika bland användarna. För att så långt som möjligt kontrollera för dettaskall vi, på samma sätt som i de tidigare refererade studierna, skatta en regres-sionsmodell med kontroll för diverse individegenskaper vid sidan om indikatorerför användningen av olika sökkanaler. Man kan på det sättet kontrollera förobserverbara egenskaper hos de sökande. Möjligheten finns naturligtvis att icke-observerade faktorer spelar roll varför resultaten får tolkas med viss försiktighet.

Den faktor som framför allt har nämnts är kontaktnät som framför allt antaspåverka valet mellan informella kanaler och Arbetsförmedlingen. När det gällerden offentliga Arbetsförmedlingen i Sverige kan man inte generellt sett utgå frånatt den i första hand används för att kompensera för bristen på personliga kon-takter. Som vi såg tidigare används förmedlingens självservicetjänster i hög gradav grupper som anses ha en stark ställning på arbetsmarknaden. De platser somanmäls är inte heller av utpräglat låg kvalitet vilket ofta är fallet i vissa andraländer (Addison & Portugal 2001). Däremot kanske man kan utgå från att desom behöver hjälp av förmedlingens personal för att söka jobb är personer somav olika skäl har svårigheter att på egen hand hitta jobb. En orsak kan varabristande kontaktnät. Här kan då finnas en risk för underskattning av effekten.När det gäller internettjänsterna är det svårare att se något sådant.

Man kan också anta att de variabler som mäter tidigare arbetslöshetserfaren-het fångar upp effekter av olika kontaktnät. En sådan variabel som uppenbart harden funktionen är antal tidigare perioder av arbete men även totala söktiden börfånga in dessa effekter eftersom lång söktid bör samvariera med brist på nyttigtkontaktnät (för att få arbete). Det finns därför anledning anta att redan de obser-verade variabler som ingår i modellen på ett ganska bra sätt fångar in även pro-blemfaktorer som inte direkt kan observeras. I flera av de refererade studiernaanvänds olika ekonometriska metoder för att ta hänsyn till att det kan finnas icke-

40

observerade faktorer som påverkar resultatet. Bra data och svagheter hos dessametoder har gjort att vi, i likhet med Addison & Portugal, avstått från detta.7

Resultaten av analyserna presenteras i tabell 1.11. Fullständiga resultat presen-teras i tabell 1.B1 i Bilaga 1.B. Den första resultatkolumnen innehåller resultatfrån en modell utan andra variabler än sökkanalerna. Den andra kolumnen pre-senterar resultat från en modell med indikatorer för sökkanaler och individka-raktäristika.

Tabell 1.11 Effekten av att använda olika sökkanaler på benägenheten att få jobb. Hasardkvoter skattade med Cox proportionella hasardmodell

Sökkanal Enbartsökkanaler

InklX-faktorer

Af:s personal 0,99 1,07Af:s platstidningar 0,94 1,00Af:s internettjänster 1,14*** 1,08**Annan Internet 1,09** 1,03Annons i dags- eller fackpress 0,97 0,99Egen direktkontakt med arbetsgivare 1,18*** 1,12***Tips från vänner och bekanta 1,16*** 1,13***

Resultaten kan tolkas som effekten av att lägga till den aktuella kanalen tillden i övrigt genomsnittliga användningen av sökkanaler. Resultaten i kolumn 2,där vi kontrollerat för individkaraktäristika, tyder på att de flesta kanaler ökarövergångsintensiteten till arbete på marginalen. Endast Af:s platstidningar ochannons i dags- eller fackpress har ingen eller svagt negativ effekt. Eftersom osä-kerheten omkring estimaten är relativt stor kan dock även dessa kanaler i självaverket ge positiv effekt. Det är ju svårt att tänka sig att användandet av en sökka-nal faktiskt gör det svårare att få jobb. En tänkbar förklaring till nollresultatet förAf:s platstidningar kan möjligen vara att de platser som finns där också finnstillgängliga i Platsbanken. Marginaleffekten av att lägga till platstidningarna tillandra sökkanaler kan därför vara liten eller obefintlig. En förklaring till de nega-tiva estimaten kan förstås också vara att vi inte lyckats fånga in alla individfakto-rer som påverkar chanserna på arbetsmarknaden. De positiva resultaten för fler-talet kanaler tyder på att det lönar sig att använda en bred sökstrategi med flera

7 Det kanske viktigaste argumentet är att metoderna kräver relativt godtyckliga identifierande

antaganden. I vårt fall skulle dessutom krävas att man tog hänsyn till många olika sele k-tionsmekanismer samtidigt.

41

kanaler vilket ju också är naturligt med tanke på att de olika kanalerna åtminstonedelvis ger tillgång till unika lediga platser (med något undantag).

I motsats till många av de utländska studierna tyder våra resultat på att Arbets-förmedlingens sökkanaler, möjligen med undantag för Platsjournalen, ger god effektför den typiska arbetslösa sökanden. Den skattade effekten för Arbetsförmedlingenspersonal och internettjänsterna är större än för andra ”formella” sökkanaler somannan Internet och annons i dags- och fackpress. Endast de informella kanalernahar en större effekt enligt skattningarna. Skillnaden är dock inte statistiskt säker-ställd.

Kolumn 1 visar resultat av sökkanalerna utan kontroll för individegenskaper.En jämförelse mellan kolumn 1 och 2 i tabellen visar alltså effekten av att kon-trollera för modellens individkaraktäristika. Resultaten påverkas i relativt storutsträckning. Vissa effekter blir större medan andra blir mindre beroende påvilka egenskaper de typiska användarna av kanalen har. De som blir större, somt.ex. förmedlingens personal, används av personer med sämre förutsättningar påarbetsmarknaden medan de som får mindre effekt används av personer medbättre förutsättningar än genomsnittet. Vi kan alltså konstatera att Af:s internet-tjänster tillsammans med annan Internet och de informella kanalerna används avpersoner med goda förutsättningar medan Arbetsförmedlingens personal, plats-tidningar samt annons i dags- och fackpress används av personer med sämreförutsättningar.

Vi har hittills inte behandlat Platsbanken och Sökandebanken som separatasökkanaler i det här kapitlet vilket beror på att den uppgiften i stor utsträckningsaknas. Arbetsförmedlingens internettjänster behandlas som en helhet. Innan vilämnar frågan om de enskilda sökkanalernas effektivitet skall vi dock redovisaen fråga i undersökningen som ger vissa möjligheter att särskilja de båda tjäns-terna. Den som svarar att de använt Arbetsförmedlingens Platsbank respektivesökandebank får en fråga med följande lydelse: ”Vilket resultat har Din använd-ning av Arbetsförmedlingens (Platsbank/Sökandebank) gett?” Svarsalternativenhar sedan varit 1) Fått/blivit erbjuden arbete, 2) varit på intervju, 3) Haft kontaktmed arbetsgivare, 4) hittat jobb att söka (endast Platsbanken) och 5) inget resul-tat. En begränsning är att frågan saknar tidsbestämning vilket gör tolkningennågot osäker. Svaren redovisas i tabell 1.12. Som jämförelse har motsvarandefråga om jobbförslag från förmedlare lagts in. Drygt 60 procent av Platsbankensanvändare har hittat jobb att söka och drygt 4 procent har blivit erbjudna ett ar-bete som de hittat via kanalen. Inskrivning i Sökandebanken har resulterat i att16 procent blivit kontaktade av en arbetsgivare och 4 procent blivit erbjudnaarbete. Enligt de här uppgifterna är alltså Platsbank och Sökandebank i stort sett

42

lika effektiva. Platsförslag från förmedlare har en något högre träffsäkerhet (7procent).

Tabell 1.12 Resultat av användande av olika sökinstrument påArbetsförmedlingen. Andelar i procent.

Sökkanal Hittat jobb att söka/blivit

kontaktad

Fått/bliviterbjuden jobb

Antal observationer(användare)

Platsbanken 60,4 4,5 16 147Sökandebanken 15,9 4,2 9 577Platsförslag från förmedlare 78,8 7,1 11 395

Vilka har mest nytta av olika sökkanaler?I kapitel 1.3 tog vi upp frågan vilka som har mest nytta av förmedlingens olikatjänster. Vi utgick då från hur de sökande valde sökkanal. Utgångspunkten varatt detta val skedde utifrån en bedömning av vilken nytta man hade av sökka-nalen (i förhållande till kostnaden för dess användning). På motsvarande sättkan man utnyttja uppgifter om hur de sökande fått information om det jobb defått som indikation på olika gruppers nytta av olika sökkanaler. Vad vi dåmäter är en kombination av användning och resultat, dvs.

P(fått jobb genom kanal j i grupp i fått jobb i grupp i) =

[(Flödet till jobb via kanal j för användare av kanal i grupp i) × (andelanvändare i grupp i)] ⁄ (Totala flödet till jobb i grupp i)

Det datamaterial som används i det här avsnittet är sökandeundersökningenför andra och fjärde kvartalen 2001. Den undersökningen riktade sig till allasökande inskrivna vid Arbetsförmedlingen som gått till ett arbete under kvartalet.Där ställs bland annat frågor om hur man fått arbete och vilka sökkanaler somanvänts. Vi har begränsat oss till de som lämnat öppen arbetslöshet eller delta-gande i program för att få överensstämmelse med övriga analyser i rapporten.Undersökningen omfattade ett totalt urval på 32 484 personer men många avdessa hade redan någon form av arbete. Svarsfrekvensen i undersökningen var67 procent. Efter avgränsning till öppet arbetslösa och programdeltagare ochmed uteslutning av observationer med ofullständiga data återstod 5 543 personervilket är den grupp som använts i våra analyser.

Vi har delat in sökkanalerna i fyra grupper. Den första är Arbetsförmedling-ens personal. Den andra är Arbetsförmedlingens självservice, dvs. internettjäns-terna och platstidningarna. Den tredje är övriga formella kanaler dvs. annons i

43

dags- och fackpress, privata förmedlingar samt annan Internet än Arbetsförmed-lingens. Den fjärde är informella söksätt som direktkontakt med arbetsgivaresamt vänner och bekanta. Eftersom vi har fler än två kategorier har skattningarnagjorts med en multinomial logitmodell (se t.ex. Greene 1993 för en beskrivningav den typen av modeller).

I tabell 1.13 redovisas skattade andelar som får jobb genom de olika kana-lerna i olika sökandegrupper. Dessa beräkningar baseras på de skattade effek-terna av olika variabler som logitmodellen ger (modellen redovisas i tabell1.B2 i Bilaga 1.B). För varje individ beräknas sannolikheten att få jobb genomde fyra kanalerna. De andelar som redovisas i tabell 13 är genomsnitt för per-soner med den aktuella egenskapen.

Resultaten pekar på flera intressanta mönster. Resultaten bekräftar tidigareanalyser att Af:s självservicekanaler relativt sett är mest nyttiga för personersom brukar betecknas som ”starka” på arbetsmarknaden. Det gäller exempel-vis sökande med lång utbildning och yngre personer. Bland sökande med långeftergymnasial utbildning är den beräknade andelen som får jobb genom Ar-betsförmedlingens självservicekanaler 15 procent jämfört med 5 bland sökan-de med förgymnasial utbildning. Man kan också notera att Af:s självservice-kanaler och övriga formella kanaler gör nytta för i stort sett samma sökande-grupper. Värt att notera är också den stora skillnaden mellan olika yrkesområ-den där de mer kvalificerade jobben ofta hittas genom Af:s självserviceinstru-ment (liksom via övriga formella kanaler). De regionala skillnaderna är ocksåstora. De regioner som tydligt skiljer sig från övriga är storstadsområdena dären större andel får jobb genom självservicekanalerna. Särskilt i Stockholms länär andelen stor för dessa kanaler.

Man kan också notera att Arbetsförmedlingens personal på ett ganska brasätt kompletterar självserviceinstrumenten genom att, som regel, svara för enstörre andel matchningar för grupper där självserviceinstrumenten är svaga.

44

Tabell 1.13 Beräknad andel som får jobb genom olika kanaler i olika sökande-grupper. Baserat på multinomial logitmodell. Procentuell fördelning

Af:spersonal

Af:s själv-service

Övrigaformella

Informellakontakter

Samtliga 10 9 11 69

UtbildningsnivåGrundskola eller motsv. 13 5 5 77Gymnasial 13 6 7 75Kort eftergymn 11 9 10 71Lång eftergymn 6 15 17 62

Ålder18-24 år 11 11 9 6925-29 år 9 12 13 6730-49 år 10 8 13 6950-54 år 13 8 9 7055-59 år 10 6 7 7760-64 år 12 4 4 79

Yrkesinriktning1. Ledningsarbete 3 11 25 612. Arbete som kräver teoretiskspecialistkomp etens

6 16 20 58

3. Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning eller motsva-rande kunskaper

7 13 17 62

4. Kontors- och kundservicearbete 9 14 15 615. Service- omsorgs- och försälj-ningsarbete 11 9 9 716. Arbete inom jordbruk, träd-gård, skogsbruk och fiske 6 5 6 837. Hantverksarbete inom bygg-verksamhet och tillverkning 8 5 7 808. Process- och maskinoperatörs-arbete, transportarbete m.m. 13 6 6 769. Arbete utan krav på särskildyrkesutbildning 17 9 7 67

RegionStockholms län 8 17 17 58Övriga storstadsregioner 9 11 16 64Universitets- och högskoleregioner 13 8 13 66

45

Forts tabell 1.13

Af:spersonal

Af:s själv-service

Övrigaformella

Informellakontakter

Regionala centra 11 6 8 74Sekundära centra 10 8 7 75Småregioner, privat sysselsättning 11 7 8 74Småregioner, offentlig syssel-sättning 11 7 7 75

Arbetslöshetserfarenhet m.m.Inskrivningstid < 1 mån 7 10 11 721-3 mån 9 10 12 684-6 mån 11 9 10 707-12 mån 13 7 12 671-2 år 12 9 8 70>3 år 19 6 7 68Deltar i program 19 7 8 66Deltar i aktivitetsgarantin 21 8 9 63

ÖvrigtMän 10 8 10 72Kvinnor 10 12 13 65Arbetshandikapp 26 4 4 66Utomnordisk medborgare 15 9 13 63

Effekter på anställningssannolikheten av tillgång tillInternetVi har nu undersökt hur vanligt det är att man får arbete genom Arbetsförmed-lingens internettjänster. Som vi konstaterade i kapitel 1.4 så innebär sannoliktett ökat användande av internetkanalerna att användningen av andra kanalerminskar. Betydelsen för matchningseffektiviteten på arbetsmarknaden beror dåinte bara på hur bra internetkanalerna är som matchningsinstrument utan ävenpå hur användningen av andra kanaler påverkas. I det här avsnittet skall viundersöka hur förändringen av sökstrategi totalt sett påverkat matchningarna.Vi skall undersöka hur de som lättare har tillgång till Internet klarar sig påarbetsmarknaden jämfört med de som inte har lika omedelbar tillgång till In-ternet. Som mått på resultatet använder vi dels sysselsättningsgraden vid enviss tidpunkt (15/9 2002) dels andelen som fått ett första jobb vid olika tid-punkter (matchningsintensiteten). Det datamaterial som används är sökande-

46

undersökningen från första kvartalet 2002. Anledningen till att vi inte användermateria let från andra kvartalet är att alltför kort tid har gått sedan den under-sökningen gjordes.

Andel i arbeteVi har mätt andelen som hade arbete den 15/9 2002 enligt uppgifter i Arbets-förmedlingens register. Som arbete räknas dels alla som helt lämnat registret(avaktualiserats) dels de som är fortsatt registrerade men övergått från arbets-löshet eller program till deltidsarbete, tillfälligt arbete eller är registrerade somombytessökande. Även personer som övergått till sysselsättningar med eko-nomiskt stöd avsedda för arbetshandikappade är inräknade (Samhall, lönebi-drag och offentligt skyddat arbete).

För att identifiera effekten används samma metod som i kapitel 4, dvs. engrupp personer som har Internet hemma jämförs med en i övrigt likvärdiggrupp som inte har Internet hemma. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellangrupperna bör då spegla effekten av en ökad tillgänglighet till Internet som isin tur innebär dels att fler använder Internet dels att användarna kanske an-vänder Internet intensivare. För att ta hänsyn till skillnaden i karaktäristikamellan de som har Internet hemma och övriga används samma matchningsför-farande som i kapitel 1.4. För detaljer hänvisas till Bilaga 1.A.

Resultaten redovisas i tabell 1.14. De båda översta raderna visar resultaten förgruppen som helhet. Ett problem med Arbetsförmedlingens register är att enbetydande andel lämnar förmedlingen utan känd orsak. Uppföljningsundersök-ningar visar att en ganska stor del av dessa fått arbete utan att meddela förmed-lingen (Sahin 2003). Jämförelser mellan grupper kan då bli missvisande omandelen med okänd orsak skiljer sig mellan grupperna. För att gardera oss fördetta har vi beräknat andelen i arbete både med och utan andelen ”okänd orsak”.Detta påverkar dock resultaten i mycket liten utsträckning (förutom att andelenblir högre för båda grupperna).

De som har Internet hemma har något högre sysselsättningsgrad än de sominte har tillgång till Internet hemma. Skillnaden uppgår till 1,7 procentenheter omde som lämnat förmedlingen av okänd orsak inte räknas med. Skillnaden är dockinte statistiskt säkerställd. Vi har även delat upp materialet i olika undergrupperför att se om effekten på sysselsättningsgraden skiljer sig mellan dessa. Resulta-ten tyder inte på några dramatiska skillnader i effekt. Möjligen är effekten störrebland män än bland kvinnor och bland gymnasialt utbildade jämfört med övrigautbildningsgrupper. I inget av fallen är emellertid effekterna statistiskt säkerställda.I ett fall, eftergymnasialt utbildade är den skattade effekten till och med negativ.

47

Emellertid är osäkerheten i skattningen stor varför man inte bör tillmäta resultatetnågon större betydelse.

Tabell 1.14 Andel som har arbete 15/9 2002 (standardavvikelse).

Typ av jobb Har inteInternethemma (2)

Har Internethemma (3)

t-kvot förtest ko-lumn (3)=kolumn (2)

Antal ob-servationer(par)

Alla, exkl. okänd orsak 30,5 (1,3) 32,2 (0,6) 1,20 11 778Alla, inkl. okänd o rsak 32,4 (1,3) 34,4 (0,6) 1,38 11 778

Delgrupper (exkl. avors 6)Män 30,1 (1,8) 33,1 (0,9) 1,53 4 277Kvinnor 30,8 (1,9) 31,4 (0,9) 0,30 4 052Förgymnasial utbildning 27,4 (1,9) 27,6 (1,2) 0,09 2 202Gymnasial utbildning 30,5 (1,7) 33,8 (0,9) 1,73 4 246Eftergymnasial utbildning 35,6 (3,5) 33,1 (1,3) -0,66 1 770

Söktider och andel som fått ett första jobbEtt alternativt utfallsmått är att undersöka hur snabbt man får ett första jobb.Detta mått speglar övergångfrekvensen till arbete, dvs. hur stor andel bland demsom ännu inte fått arbete som under en viss tidsperiod övergår till arbete. Dettabestämmer i sin tur hur lång tid man kan räkna med att få söka innan man får ettjobb. Liksom tidigare jämför vi de som har med de som inte har Internet hemma.Arbete definieras på samma sätt som i föregående avsnitt. Att lämna förmed-lingen av okänd orsak räknas inte som arbete.

Figur 1.3 visar andelen som fått ett första arbete efter viss tid för de bådagrupperna. Som vi kan se är skillnaderna små. I båda grupperna skulle cirka 50procent få ett första arbete efter 37 veckor som är den maximala uppföljningspe-rioden (förutsatt att de sökte vidare utan att lämna arbetsmarknaden). Andelen ärnågot högre bland dem som har Internet hemma. En statistisk analys ger en svagantydan om att den genomsnittliga övergångsintensiteten till arbete under perio-den är något högre för de som har Internet hemma men skillnaden är långt ifrånstatistiskt säkerställd.8

8 Vid analysen har Cox proportionella hasardmodell använts med en dummyvariabel som

indikerar om man har Internet hemma eller inte som enda oberoende variabel. Den skattadehasardkvoten blir 1,030 med ett standardavvikelse på 0,047.

48

Figur 1.3. Skattad andel som fått ett första arbete efter tid från urval.Kaplan-Meyer-estimat

1.6 IT-tjänsterna och matchningskvaliteten(Jobbens varaktighet)

Eftersom vi inte har tillgång till lönedata är ett alternativt sätt att undersökamatchningskvalitén att titta på jobbens varaktighet. Tyngdpunkten i denna delav analysen ligger på anställningar som arbetssökanden har fått genom olikasökkanaler där vi jämför anställningar som har tillkommit genom Af-Internetmed anställningar genom övriga sökkanaler. Undersökningen bygger på datafrån sökandeundersökningarna från kvartal två och fyra år 2001, dvs. det ärfråga om personer som har lämnat Arbetsförmedlingen på grund av arbete. Ivårt datamaterial finns dock endast de individer i undersökningen som har fåttheltidsjobb både fasta och tillfälliga, detta pga. att endast de som har fått hel-tidsjobb som får frågan hur fått jobbet att svara på. Vi utesluter alltså de perso-ner som fått deltidsarbeten.

Vi går till väga så att vi skattar återflödessannolikheten, dvs. risken för in-divider att komma tillbaka till Arbetsförmedlingen efter att individen har slutatarbeta. En högre risk innebär alltså samtidigt att anställningen i fråga är av kortvaraktighet och tvärtom. Det viktiga i överlevnadsanalysen är tiden till enhändelse, i vårt fall tiden i dagar till det att en i början av undersökningsperio-

0

10

20

30

40

50

60

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

Veckor

Pro

cent

Har ej internet

Har internet

49

den sysselsatt person kommer tillbaka till förmedlingen efter arbete, dvs. av-slutar sin sysselsättningsperiod.

Figur 1.4 nedan ger en beskrivning av tidsperioden som är av intresse i vårstudie. Vi börjar mäta tiden från urvalstillfället (kvartal 2 och 4 år 2001) ochpersonerna följs ända fram till 2002-06-07. Av de individer som vid urvalstill-fället har ett arbete kommer en del tillbaka till Arbetsförmedlingen antingen somarbetslös eller som deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program men en delfortsätter också att arbeta. För de som kommer tillbaka till Arbetsförmedlingenberäknas tidsperioden tills de är tillbaka och för övriga beräknas den totala tids-perioden som sysselsatt sedan urvalstillfället. Vad gäller den senare gruppen såsaknar vi fullständig information om deras sysselsättningsperioder. Vi vet intehur lång den slutliga tiden som sysselsatt kommer att vara för dessa individer.Analysmetoden tar emellertid hänsyn till detta.

Figur 1.4 Analysperioden

Tabell 1.15 innehåller beskrivande statistik över analysmaterialet. Totaltingår 5 033 personer i analysen, av vilka 3021 individer har en sysselsättnings-period som karakteriseras av att vara censurerad. Dessa individer fortsattealltså att arbeta vid uppföljningsperiodens slut vilket gör att vi inte har någonsom helst information om hur det har gått för dem. Den genomsnittliga tidenför de som kommer tillbaka till förmedlingen är 177 dagar. Motsvarande värdeför de censurerade är i stället 348 dagar. Hur fördelningen av antal observationerär över sökkanalerna framgår av tabellen nedan:

Urvalsperioden:

Kvartal 2 och 4 år2001

2002-06-07

t=0uppföljningsperioden

50

Tabell 1.15 Deskriptiv statistik

Ej avslutadeperioder

Avslutadeperioder

Total

Genomsnittlig tid i dagar(min; max)

348219;477)

1771;477)

2791;477)

Antal observationer per sökkanal

Informella kanaler 1 675 1 128 2 803

Formella- Af-Internet 226 89 315- Af-personal 266 184 450- Övriga formella kanaler1 340 123 463

Annat 514 488 1 002

Totalt 3 021 2 012 5 033

_______

1 Övriga formella kanaler omfattar annons, rekryteringsföretag, privat förmedling och annanInternet

En snabb jämförelse mellan de olika sökkanalerna med avseende på tidenvisas i figur 1.5, där y-axeln är den skattade överlevnadssannolikheten somanger andelen av totalen som fortfarande är sysselsatta och x-axeln tiden somförlöper. Figuren visar att individer som har fått jobb genom övriga formellakanaler och Af-Internet verkar i högre utsträckning behålla sina jobb jämförtmed anställningar som tillkommer genom informella kanaler, Af-personal ochannat sätt.

51

Figur 1.5. Överlevnadsestimat för olika sökkanaler

Not: Kaplan-Meier estimat

Sannolikheten skattas med hjälp av en s.k. Cox proportionella hasardmo-dell som är en av modellerna inom överlevnadsanalys. Tiden är den beroendevariabeln som vi ska försöka förklara med olika faktorer. Denna variabel be-står av två komponenter. Den ena är en indikator som tar värdet ett när händel-sen inträffar, dvs. om sysselsättningsperioden är avslutad under uppföljnings-perioden och värdet noll om sysselsättningsperioden inte är avslutad (censure-ring). Den andra komponenten är en variabel som anger efter hur lång tid perio-den avslutas om detta inträffar eller tiden fram till uppföljningsperiodens slut.

Tabell 1.16 visar hur olika faktorer påverkar denna risk. Hasardkvoten tolkaspå så sätt att om koefficienten för en variabel överstiger värdet ett innebär det attrisken att komma tillbaka ökar för individen i förhållande till jämförelsegruppen.På samma sätt minskar risken om estimatet understiger ett. Ett värde lika med ettinnebär ingen påverkan.

Tid i dagar0 200 400 600

0.00

0.25

0.50

0.75

1.00

Annat

Övriga formellakanalar

Af-Internet

Informella kanaler

Af-personal

52

Tabell 1.16 Effekten av olika faktorer på risken att komma tillbaka till för-medlingen efter arbete

Variabel Hasardkvot Standard-avvikelsen

P>z

Ålder (jmf: 18-24 år)25-34 år 0,603 0,052 0,00035-44 år 0,571 0,053 0,00045-54 år 0,771 0,075 0,007>54 år 0,955 0,105 0,672

Regioner(jmf: storstadsregioner )Universitets- och högskoleregioner 1,07 0,105 0,493Regionala centra 1,27 0,110 0,006Sekundära centra 1,19 0,113 0,062Småregioner, privat sysselsättning 1,11 0,122 0,357Småregioner, offentlig sysselsättning 1,32 0,134 0,006

Utbildningsnivå (jmf: förgymn. utb)Gymnasial utb 0,955 0,067 0,516Eftergymnasial utb 0,866 0,079 0,115

Arbetslöshetserfarenhet m.m.Sammanlagd obalanstid sedan 1992 1,00 0,000 0,000Sammanlagd arbetslöshetstid sedan 1992 1,00 0,000 0,002Sammanlagd programtid sedan 1992 1,00 0,000 0,607Totalt antal programperioder sedan 1992 1,00 0,025 0,764Totalt antal arbetslöshetsperioder sedan1992 1,05 0,010 0,000(Sökkanal: jmf med Af-Internet)Jobb genom Af:s platstidningar 0,815 0,186 0,369Jobb genom Af-personal 1,39 0,176 0,009Jobb genom informella kanaler 1,18 0,126 0,115Jobb genom formella kanaler 0,889 0,120 0,383

ÖvrigtKvinna 1,17 0,064 0,004Utomnordisk medb 1,15 0,147 0,292A-kassa 1,16 0,010 0,078Arbetshandikappad 0,803 0,102 0,085Arbetslivserfarenhet 0,075 0,071 0,277

53

Forts tabell 1.16

Variabel Hasardkvot Standard-avvikelsen

P>z

Interlokalt sökande 1,07 0,070 0,273Utbytessökande 0,906 0,051 0,083VU-kvot i boendekommun 0,993 0,257 0,978

Nyanställning 0,827 0,046 0,001

Vid en jämförelse mellan de anställningar som kommer till genom Af-Internet och de övriga sökkanaler tyder resultatet på att anställningar som till-kommer genom Arbetsförmedlingens personal och informella kanaler har jä m-förelsevis kortare varaktighet. Estimatet för sökkanalen Af-personal på 1,39 ärsignifikant på enprocentsnivån och betyder att risken att komma tillbaka tillförmedlingen är ca 40 procent högre för individer som hittar jobb genom dennakanal jämfört med sökkanalen Af-Internet. Motsvarande resultat för de som harfått anställningar genom informella kanaler är 18 procent högre. Å andra sidanverkar individer som får jobb genom Arbetsförmedlingens platstidningar ochformella kanaler jämfört med Af-Internet få behålla sina arbeten en längre tid.Dock är estimaten långt ifrån signifikanta i dessa fall.

Sammanfattningsvis kan man säga att jobb genom Af-Internet har någor-lunda bra kvalité och det finns inget som tyder på motsatsen. I kapitel 1.5 drogvi slutsatsen att informella kanaler ger större chans för användarna att hittaarbete än den ”bästa” formella kanalen Af-Internet. När vi också tar hänsyn tillkvalitetsaspekten ser vi att Af-Internet, vid sidan av att den ger någorlunda brautdelning för användarna av denna kanal, också resulterar i anställningar av”bättre” kvalité jämfört med informella kanaler.

Analysen visar också att individer äldre än gruppen 18-24 år har en lägre riskatt hamna i arbetslöshet igen efter arbete. Lägsta risken uppvisar i storleksord-ning gruppen 35-44 år, 25-34 år och 45-54 år med starkt signifikanta estimat. Ivilken region individen bor säger också någonting om anställningarnas varaktig-het. Personer som bor i storstadsregioner verkar löpa mindre risk att kommatillbaka till Arbetsförmedlingen efter arbete. Risken är också mindre för personermed helt nya anställningar dvs. jobb som inte innebär en anställning hos en tidi-gare arbetsgivare. Kvinnor, personer med arbetslöshetsersättning och de som harlånga obalansperioder verkar däremot ha anställningar av kortare varaktighet dåestimaten tyder på att återflödet till förmedlingen är högre för dessa grupper.

54

1.7 ReferenserAddison, J T & Portugal, P (2001)., Job search methods and outcomes.ZEW discussion paper no 349.

AMS (1996), Arbetsförmedlingens medverkan vid förmedlingen av arbetetill arbetslösa och åtgärdsplacerade . Rapport Ura 1996:1.

AMS (2001), Teknisk beskrivning av AMS sökandeundersökning kvartal 2år 2001. PM.

AMS (2002), Teknisk beskrivning av AMS sökandeundersökning kvartal 1år 2002. PM.

Van den Berg, G & van der Klaauw, B (2001)., Counseling and monitoringof unemployed workers: theory and evidence from a controlled experiment.Working paper 2001:12, IFAU.

Böheim, R & Taylor, M P (2001)., Job search methods, intensity and successin Britain in the 1990s. ISER working paper no 7.

Greene, W H (1993)., Econometric Analysis. Prentice-Hall.

Gregg, P & Wadsworth, J (1996)., ”How effective are state employmentagencies? Jobcentre use and job matching in Britain” Oxford Bulletin ofEconomics and Statistics, vol 58, s 443-67.

Holzer, H (1988)., ”Search method use by unemployed youth” Journal ofLabor Economics, vol 6, s 1-20.

Osberg, L (1993)., ”Fishing in different pools: job-search strategies and job-finding success in Canada in the early 1980s” Journal of Labor Economics,vol 11, s 348-86.

Rosenbaum, P R & Rubin, D B (1983)., ”The central role of the propensityscore in observational studies for causal effects” Biometrika, vol 70, s 41-55.

Sahin, G (2003)., Sysselsättning bland personer som lämnat Arbetsförmed-lingen av okänd orsak. PM, AMS.

Thomas, J M (1997)., “Public Employment Agencies and UnemploymentSpells: Reconciling the Experimental and Nonexperimental Evidence”. In-dustrial and Labor Relations Review, vol 50, s 667-83.

55

Bilaga 1

Bilaga 1.A. MatchningsmetodenFör att tillgång till Internet hemma skall ge en korrekt bild av tillgänglighetensbetydelse för sökbeteendet krävs att alla andra skillnader mellan de som harInternet hemma och övriga elimineras. Man kan lätt konstatera att det finnsrelativt stora skillnader i karaktäristika mellan dem som har tillgång till Internethemma och övriga (se tabell 1.A2). Flera av dessa karaktäristika kan förmodasha betydelse för vilka möjligheter man har på arbetsmarknaden och på vilkendelmarknad man bjuder ut sin arbetskraft. Det kan därmed också påverka valetav sökstrategi.

Ett sätt att kontrollera för skillnader i bakgrundskaraktäristika är att använ-da matchning. Detta innebär i princip att man för varje person som har Internethemma letar upp en person med samma egenskaper bland dem om inte harInternet hemma. Ett problem är då att exakt matchning på mer än ett fåtalvariabler i allmänhet är omöjligt. Samtidigt finns ofta ett stort antal variablersom har betydelse. En möjlighet är då att använda en metod som utvecklats avRosenbaum & Rubin (1983) och som innebär att exakt matchning ersätts medmatchning på ett s.k. ”propensity score”. Detta är ett mått på benägenheten atttillhöra en viss grupp. I vårt fall är det benägenheten att ha Internet hemma ochdärmed större tillgänglighet till Arbetsförmedlingens internettjänster. Rosen-baum & Rubin visar att om exakt matchning på en vektor X med olika karak-täristika ger konsistenta estimat så gäller detta även för matchning på ett pro-pensity score P(X).

För att metoden skall fungera krävs att det s.k. conditional independenceantagandet (CIA) är uppfyllt. CIA innebär att S0⊥D P(X) där S0 är utfallet(sökbeteendet) utan Internet hemma, D är en indikator som anger om man harInternet hemma eller inte och P(X) är ”propensity score”. Detta anger att närman tagit hänsyn till variablerna i X så är tillgång till Internet i hemmet obero-ende av vad utfallet (t.ex. använda sökkanaler, fått arbete) skulle ha varit omman inte haft Internet hemma. Två personer med samma observerbara egen-skaper men där den ena har tillgång till Internet hemma och den andra inteskall ha samma förväntade utfall i en (hypotetisk) situation där båda saknartillgång till Internet i hemmet. För att detta skall gälla måste vektorn X omfattaalla faktorer som både påverkar innehav av Internet hemma och utfallet.

56

Bland svårmätbara faktorer som påverkar sökstrategin kan faktorer som”kontaktnät” och ”ambition” ingå. För att CIA skall gälla krävs då antingen attdessa variabler inte påverkar tillgången till Internet i hemmet eller att manlyckas fånga in effekten via mätbara variabler. Att kontaktnät skulle ha någotdirekt samband med att ha Internet hemma är svårt att se. Däremot kan mantänka sig att ”ambition” har betydelse. Modellen inkluderar flera indikatorer på”framgång” på arbetsmarknaden som tidigare lön och arbetslöshetshistoriavilket gör att man kan anta att vi har kontrollerat för detta.

En variabel som antagligen påverkar tillgången till Internet hemma är”datorvana”. Den som är van att använda dator är troligen mer benägen attskaffa dator hemma än den som inte har sådan erfarenhet. Att ha dator hemmager också ”datorvana”. Samtidigt kan datorvana vara en faktor som arbetsgivarnavärderar högt i sitt anställningsbeslut och kan därför också påverka sökstrategin.En undersökning av Eriksson & Lagerström (2002) tyder dock på att datorvanaåtminstone inte har någon tydlig effekt på chansen att bli kontaktad av en ar-betsgivare för inskrivna i Sökandebanken. Detta är en indikation på att ”datorvana”inte har så stor betydelse för chansen att få jobb. Genom att vårt urval är begränsattill personer som har en tidigare lön och de som arbetat inom yrken där mananvänder dator kan antas ha tillräcklig vana bör en indikator för sökt yrke varatillräcklig för att fånga in den eventuella effekt som ”datorvana” har.

Matchningen har alltså skett med s.k. ”propensity score matching”. Det innebäratt matchningen har skett med ett index – benägenheten att ha Internet hemma –som skattats med en probitmodell (se tabell 1.A1). För varje person som harInternet hemma har en person med så lika index som möjligt letats fram. Match-ningen har begränsats till par där skillnaden uppgår till högst 0,001 i benägenhet(s.k. caliper matching). Övriga har lämnats omatchade och ingår inte i analysen.Personer utan Internet kan matchas flera gånger (matchning med återläggning).Matchningen har gjorts med STATA-programmet PSMATCH.

Figur 1.A visar fördelningen av skattade sannolikheter att ha Internethemma i de båda studerade grupperna (täthetsfunktionen). Bland personer somhar Internet hemma ligger fördelningens tyngdpunkt en bit över 0,5 medanfördelningen är något jämnare bland dem som inte har Internet. En mycketliten del faller helt utanför ”common support” (80 individer), dvs. de har ingenmotsvarighet i den andra gruppen. Dessa har uteslutits ur analysen.

Som mått på matchningens kvalitet brukar man jämföra skillnaden i me-delvärden mellan de grupper som skall matchas före och efter matchningen. Itabell 1.A2 presenteras dels medelvärden före och efter matchning dels ettstandardiserat mått på skillnaden som anger den procentuella skillnaden i för-hållande till spridningen, dvs.

57

2/)]()([

||100

01

01

XVarXVar

XX

−−⋅

Figur 1.A. Täthetsfunktioner (utjämnade), sannolikheten att ha Internet hemma

0

0,5

1

1,5

2

2,5

0,041 0,120 0,200 0,280 0,360 0,439 0,519 0,599 0,678 0,758 0,838 0,918 0,997

Sannolikheten att ha Internet hemma

har ej Internet

har Internet

58

Tabell 1.A1 Modell för skattning av ”propensity score”(benägenhet att ha Internet hemma)

Variabel Har Internet hemma(p=0,582)


Utbildningsnivå (jmf: förgymn utb)Gymnasial 0,230 0,023Kort eftergymn 0,382 0,047Lång eftergymn 0,296 0,039

Ålder (jmf: 18-24 år)25-29 år -0,021 0,04630-49 år 0,019 0,04150-54 år -0,195 0,04955-59 år -0,370 0,04760-64 år -0,647 0,047

Yrkesinriktning (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens)1. Ledningsarbete 0,180 0,0813. Arbete som kräver kortare högskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper -0,015 0,0444. Kontors- och kundservicearbete -0,227 0,0445. Service- omsorgs- och försäljningsarbete -0,522 0,0436. Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske -0,821 0,0637. Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning -0,657 0,0458. Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. -0,682 0,0449. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning -0,772 0,051X. Arbetskraft ej hänförbar till yrkesområde -0,453 0,055

Region (jmf: Småregioner, offentlig sysselsättning)Stockholms län 0,122 0,040Övriga storstadsregioner 0,070 0,039Universitets- och högskoleregioner 0,038 0,037Regionala centra 0,036 0,033Sekundära centra -0,001 0,036Småregioner, privat sysselsättning -0,010 0,041

Arbetslöshetserfarenhet m.m.Sammanhängande tid i obalans vid urval (veckor) -0,0007 0,0001Sammanlagd arbetslöshetstid sedan 1992 (100-tal dagar) -0,0011 0,0001Deltar i program vid urval 0,026 0,020

59

Forts tabell 1.A1

Variabel Har Internet hemma(p=0,582)


ÖvrigtKvinna 0,085 0,022Arbetshandikapp -0,168 0,030Utomnordisk medborgare -0,275 0,042Tidigare lön (100-tal kr) 0,036 0,004Kvartal 2 0,039 0,019Antal observationer 20 592Pseudo R2 0,11

60

Tabell 1.A2 Medelvärden och standardiserade skillnader före och efter matchning

Variabler Medelvärden Standardiserad skillnad

HarInternethemma1)

Har ejInternet,förematchning

Har ejInternet,eftermatchning

Förematchning2)

Eftermatchning

UtbildningsnivåFörgymnasial utbildning 0,238 0,450 0,228 46,1 2,4Gymnasial 0,521 0,445 0,535 15,0 2,8Kort eftergymn 0,069 0,033 0,065 16,4 1,6Lång eftergymn 0,172 0,073 0,172 31,1 0,0

Ålder18-24 år 0,080 0,060 0,088 7,9 2,925-29 år 0,111 0,080 0,108 10,6 1,030-49 år 0,498 0,370 0,501 26,2 0,650-54 år 0,097 0,101 0,091 1,7 2,155-59 år 0,105 0,143 0,106 11,6 0,360-64 år 0,110 0,245 0,106 36,2 1,3

Yrkesinriktning1. Ledningsarbete 0,027 0,010 0,029 14,4 1,22. Arbete som kräver teore-tisk specialis tkompetens 0,152 0,056 0,146 32,2 1,73. Arbete som kräver kort a-re högskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper

0,150 0,070 0,150 25,8 0,0

4. Kontors- och kundserv i-cearbete 0,158 0,120 0,158 10,7 0,05. Service- omsorgs- ochförsäljningsarbete 0,166 0,183 0,171 4,5 1,36. Arbete inom jordbruk,trädgård, skogsbruk och fiske 0,022 0,051 0,020 14,9 1,47. Hantverksarbete inombyggverksamhet och till-verkning

0,112 0,170 0,115 16,7 0,9

8. Process- och maskinopera-törsarbete, transportarbete m.m. 0,114 0,184 0,115 19,8 0,39. Arbete utan krav på sär-skild yrkesutbildning 0,050 0,103 0,050 20,0 0,0X. Arbetskraft ej hänförbartill yrkesområde 0,046 0,054 0,048 3,7 0,9

61

Forts tabell 1.A2

Variabler Medelvärden Standardiserad skillnad

HarInternethemma1)

Har ejInternet,förematchning

Har ejInternet,eftermatchning

Förematchning2)

Eftermatchning

RegionStockholms län 0,153 0,093 0,149 18,9 1,1Övriga storstadsregioner 0,131 0,107 0,142 7,4 3,2Universitets- och högskole-regioner 0,144 0,140 0,151 1,1 2,0Regionala centra 0,250 0,270 0,245 4,8 1,2Sekundära centra 0,142 0,165 0,139 6,4 0,9Småregioner, privat syssel-sättning 0,077 0,097 0,074 7,1 1,1Småregioner, offentligsysselsättning 0,103 0,127 0,101 7,8 0,7

Arbetslöshetserfarenhet m.m.Sammanhängande tid iobalans vid urval (veckor) 47,2 68,4 48,1 26,0 1,4Sammanlagd arbetslöshets-tid sedan 1992 (veckor) 122,1 147,4 122,8 25,8 0,7Sammanlagd tid i programsedan 1992 (veckor) 67,6 85,1 67,5 21,7 0,1Antal övergångar från arbets-löshet till arbete sedan 1992 2,48 2,52 2,49 1,7 0,4Deltar i program vid urval 0,443 0,466 0,459 4,6 3,2Deltar i aktivitetsgarantinvid urval 0,142 0,190 0,149 12,9 2,0

ÖvrigtKvinna 0,486 0,432 0,486 10,7 0,0Arbetshandikapp 0,096 0,154 0,096 17,9 0,0Utomnordisk medborgare 0,045 0,061 0,048 7,1 1,4Tidigare lön (per dag) 740,0 703,5 735,8 15,9 1,5Antal observationer 11 941 8 620 11 9411) Medelvärdet anges endast för den matchade gruppen. Skillnaden är mycket liten jämfört med

samtliga 12 021 individer med Internet hemma.2) Den standardiserade skillnaden är beräknad gentemot samtliga 12 021 individer med Internet

hemma.

62

Bilaga 1.BTabell 1.B1 Effekten av olika karaktäristika och sökmetoder på

övergångsintensiteten till arbete

Variabel Estimat(hasard-kvot)

Standard-avvikelse

Medel-värde

Utbildningsnivå (jmf: förgymn utb)Gymnasial 1,000 0,038 0,486Kort eftergymn 0,886 0,068 0,050Lång eftergymn 1,099 0,066 0,136

Ålder (jmf: 18-24 år)25-29 år 0,864** 0,052 0,10130-49 år 0,788*** 0,042 0,42250-54 år 0,742*** 0,051 0,09155-59 år 0,603*** 0,043 0,11060-64 år 0,327*** 0,026 0,159

Yrkesinriktning (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens)1. Ledningsarbete 0,989 0,127 0,0203. Arbete som kräver kortare högskole-utbildning eller motsvarande kunskaper 1,060 0,073 0,1104. Kontors- och kundservicearbete 1,229*** 0,086 0,1395. Service- omsorgs- och försäljnings-arbete 1,317*** 0,090 0,1786. Arbete inom jordbruk, trädgård,skogsbruk och fiske 1,787*** 0,163 0,0357. Hantverksarbete inom byggverk-samhet och tillverkning 1,224*** 0,088 0,1298. Process- och maskinoperatörsarbete,transportarbete m.m. 1,215*** 0,087 0,1399. Arbete utan krav på särskild yrkesut-bildning 1,294*** 0,105 0,077X. Arbetskraft ej hänförbar till yrkes-område 0,816** 0,077 0,062

Region (jmf: Småregioner, offentlig sysselsättning)Stockholms län 1,136** 0,072 0,137

Övriga storstadsregioner 1,004 0,065 0,120Universitets- och högskoleregioner 0,953 0,056 0,145

63

Forts tabell 1.B1

Variabel Estimat(hasard-kvot)

Standard-avvikelse

Medel-värde

Regionala centra 0,918* 0,049 0,255Sekundära centra 1,062 0,060 0,151Småregioner, privat sysselsättning 1,019 0,068 0,083

Arbetslöshetserfarenhet m.m.Sammanlagd arbetslöshetstid sedan1992 (veckor) 0,9979*** 0,0002 128,2Sammanlagd tid i program sedan 1992(veckor) 1,0003 0,0002 72,2Antal övergångar från arbetslöshet tillarbete sedan 1992 1,109*** 0,005 2,29Deltar i program vid urval 0,810*** 0,028 0,459Deltar i aktivitetsgarantin vid urval 0,571*** 0,038 0,150

ÖvrigtKvinna 1,043 0,036 0,470Arbetshandikapp 0,878** 0,052 0,094Utomnordisk medborgare 0,884* 0,058 0,069Har ersättning från a-kassa 1,163*** 0,067 0,903VU-kvot i hemkommunen 1,123 0,149 0,178

SökkanalerArbetsförmedlingens personal 1,067 0,051 0,118Af:s platstidningar 0,996 0,041 0,195Af:s internettjänster 1,078** 0,037 0,533Annan Internet 1,029 0,038 0,245Annons i dags- och fackpress 0,993 0,032 0,380Egen direktkontakt med arbetsgivare 1,118*** 0,039 0,278Tips från vänner och bekanta 1,131*** 0,041 0,216Övriga specificerade 1) 1,074 0,054 0,096Annat ospecificerat 1,019 0,079 0,048

Antal observationer 11 875 11 875Pseudo R2 0,0171) Radio och TV, Rekryteringsföretag, Arbetsgivaren tar kontakt.


64

Tabell 1.B2 Effekten av olika karaktäristika på benägenheten att få jobb genomolika kanaler. Multinomial logitmodell. Jämförelsekategori ärinformella kanaler. Oddskvoter

Af:s per-sonal

Af:s själv-service

Övrigaformella

Utbildningsnivå (jmf: förgymn utb)Gymnasial 0,961 1,449** 1,378**

Kort eftergymn 0,684 2,213*** 1,804***Lång eftergymn 1,121 1,920*** 1,746***

Ålder (jmf: 18-24 år)25-29 år 0,840 0,993 1,25530-49 år 0,948 0,738** 1,299*50-54 år 1,052 0,722 1,06155-59 år 0,814 0,542** 0,74860-64 år 0,874 0,437** 0,425*

Yrkesinriktning (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens)1. Ledningsarbete 0,559 0,839 1,4813. Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper 1,091 0,867 1,0344. Kontors- och kundserv i-cearbete 1,480 1,045 1,0105. Service- omsorgs- ochförsäljningsarbete 1,496* 0,611** 0,575***6. Arbete inom jordbruk,trädgård, skogsbruk ochfiske 0,976 0,479** 0,337***7. Hantverksarbete inombyggverksamhet och till-verkning 1,051 0,496*** 0,457***8. Process- och maskinopera-törsarbete, transportarbete m.m. 1,551* 0,536*** 0,405***9. Arbete utan krav på sär-skild yrkesutbildning 2,225*** 0,781 0,431***X. Arbetskraft ej hänförbartill yrkesområde 1,076 0,627 0,532**

65

Forts tabell 1.B2

Af:spersonal

Af:ssjälv-

service

Övrigaformella

Region (jmf: Småregioner, offentlig sysselsättning)Stockholms län 0,986 1,671* 1,643*Övriga storstadsregioner 0,980 1,474* 1,894***Universitets- och hög-skoleregioner 1,429** 1,222 1,864***Regionala centra 1,025 0,876 1,107Sekundära centra 0,887 1,089 0,923Småregioner, privatsysselsättning 0,940 0,937 1,009

Arbetslöshetserfarenhet m.m.Inskrivningstid < 1 mån 1,000 1,000 1,0001-3 mån 1,329** 1,146 1,2014-6 mån 1,488*** 1,070 1,0167-12 mån 1,563*** 0,955 1,2341-2 år 1,274 1,333 0,905>3 år 1,587** 0,986 0,892

Deltar i program 1,815*** 0,865 1,054Deltar i aktivitetsgara ntin 1,710*** 1,208 1,084

ÖvrigtKvinna 0,985 1,268** 1,117Arbetshandikapp 2,168*** 0,753 0,517Utomnordisk medborgare 1,272 0,834 1,095Ersättning från A-kassa 0,843 0,761** 0,830VU-kvot (kommun) 2,725 7,002** 2,937

Antal observationer 5 543Pseudo R2 0,067


67

2 Arbetsgivarnas användning avArbetsförmedlingens internetkanaler

Anders Harkman & Gün Sahin

2.1 InledningUtvecklingen av Internet under 1990-talet har inneburit nya möjligheter när detgäller spridning och utbyte av information. Arbetsförmedlingarna i många länderhar givetvis också insett den möjlighet som detta innebär på arbetsförmedlings-området som ju i stor utsträckning är en informationstjänst. Detta gäller inteminst i Sverige där Arbetsförmedlingen på senare år kunnat erbjuda allt flertjänster via Internet. 1995 las Platsbanken ut på nätet. Det blev alltså möjligt föralla med tillgång till Internet att söka bland de lediga platser som företagen an-mält till Arbetsförmedlingen. Något år senare öppnades möjligheten för sökandeatt presentera sig för arbetsgivare i den s.k. Sökandebanken. Ytterligare möjlig-heter och förbättringar liksom mer specialiserade sökandebanker har tillkommit.

Vilket värde har då internettjänsterna? Har de inneburit den revolution på ar-betsmarknaden som vissa förespråkare menat eller har internettjänsterna endastinneburit att mer arbete har lagts på den sökande själv utan några positiva effek-ter i övrigt?

För att belysa detta påbörjades våren 2002 ett utredningsarbete vid AMSmed det övergripande syftet att undersöka de samhällsekonomiska konsekven-serna av utbyggnaden av Arbetsförmedlingens internettjänster. Föreligganderapport utgör andra delen i hela utredningsarbete och behandlar internettjäns-ternas betydelse och konsekvenser för arbetsgivarna.

De sökande har framför allt påverkats genom att nya hjälpmedel ställts tillförfogande för att leta rätt på lediga platser att söka. Sökandebanken har ocksågjort det möjligt att presentera sig och sina meriter i en databank där arbetsgi-vare direkt kan söka. Man kan även finna vägledningsinformation om yrkenoch utbildningar via Internet.

Vilken betydelse kan utbyggnaden av internettjänsterna ha haft för företa-gen? En möjlig effekt kan ha varit att en anmälan av en ledig plats till förmed-lingen under senare år nått en större grupp potentiella sökande vilket kan halett till att platser i större utsträckning har kunnat tillsättas och att kvaliteten på

68

matchningarna förbättrats. Sökandebanken har inneburit en ny möjlighet förarbetsgivare att direkt leta bland arbetssökande efter lämpliga kandidater för enledig plats. Från och med april 2001 är det möjligt för företagen att själva skri-va in lediga platser i Platsbanken utan direkt kontakt med en arbetsförmedlarevilket många företag kan ha upplevt som en förenkling. Möjligheten att an-mäla via förmedlare finns dock kvar.

Tyvärr saknas i stor utsträckning data som gör det möjligt att direkt mätaeffekter av internettjänsternas införande och utbyggnad. Tidsserier finns somvisar hur stor andel av alla lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen.En förändring av den andelen bör spegla företagens bedömning av Arbetsför-medlingen som rekryteringskanal jämfört med andra kanaler. Detta är i stortsett den enda indikator som kan spegla situationen före och efter internettjäns-ternas tillkomst. I övrigt är vi hänvisade till att beskriva hur användningen avtjänsterna ser ut idag och vi kan jämföra olika rekryteringskanaler med var-andra med avseende på antal sökande, rekryteringstider och liknande.

Delrapport 2 inleds med en beskrivning av det datamaterial som används iundersökningen. Därefter följer en beskrivning och analys av arbetsgivarnas sök-beteende med särskild inriktning på användningen av Arbetsförmedlingens inter-nettjänster. Avslutningsvis analyseras resultatet av rekryteringsprocessen medavseende på antal sökande och rekryteringstid och resultaten relateras till vilkasökkanaler som använts.

2.2 DatamaterialetUndersökningen bygger på telefonintervjuer med slumpmässigt valda arbets-ställen. Urvalet gjordes i mars 2002. Intervjuerna genomfördes under periodenapril-juni 2002. Populationen bestod av samtliga arbetsställen med minst 5 an-ställda.9 Före urvalet delades populationen in i 12 olika strata baserat på antalanställda och bransch. Indelningen framgår av tabell 2.1. Arbetsgivarna tillfrågadesom de hade anställt någon under det senaste året (sedan 1 januari 2001). De somanställt fick sedan svara på ett antal frågor om den senaste anställningen. Urvaletuppgick till totalt 5 010 arbetsställen. Svarsfrekvensen uppgick till 72 procent.Den var lägre bland arbetsställen inom offentlig sektor och högre bland arbets-ställen inom privat sektor (med undantag av de största arbetsställena inom pri-vata tjänster). Bland de svarande hade 63 procent anställt någon under den aktu-

9 Motiveringen till att begränsa populationen till att innehålla arbetsställen med minst 5 anställ-

da är att samtidigt som de minsta arbetställen utgör en stor grupp av hela populationen avarbetsställen så anställer de i mycket liten utsträckning jämfört med större arbetsställen.

69

ella perioden. Antalet intervjuade arbetsställen som anställt uppgick därmed till2 276.

Tabell 2.1 Urvalets fördelning på branscher och storleksklasser.Antal arbetsställen

Bransch/Antalanställda

Population Urval Svars-frekvens(procent)

Andel arbets-ställen som

anställt(av svarande,

procent)

Industri m.m.5-9 anställda 10 550 967 79 4710-49 11 374 385 84 6450-99 1 714 307 76 76100- 1 438 289 78 79

Privata tjänster5-9 anställda 26 419 714 76 5110-49 24 158 365 79 6750-99 2 473 297 74 70100- 1 546 295 70 83

Offentliga tjänster5-9 anställda 8 862 444 61 5710-49 16 562 353 56 7150-99 3 254 304 63 74100- 1 808 290 58 79

Samtliga 110 158 5 010 72 63

Företagen skall enligt instruktionerna redovisa den senaste rekryteringenförutsatt att den ägt rum efter 1 januari 2001. Hit räknas också anställningarsom upphört vid intervjutillfället. Eftersom perioden är relativt lång kan detvara svårt för den svarande att utan särskild kontroll i register och liknandekomma ihåg alla rekryteringar. Det kan därför finnas anledning att jämförarekryteringarna i undersökningen med samtliga rekryteringar för att få en upp-fattning om eventuella skevheter i undersökningens platser. Uppgift om samt-liga rekryteringar under den aktuella tidsperioden kan beräknas med hjälp avStatistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU). Uppgifterna base-ras då på intervjuer med personer som bytt eller tillträtt ett arbete medan vårauppgifter baseras på intervjuer med arbetsgivare. Uppgifterna från AKU om-

70

fattar även de allra minsta arbetsställena (1-4 anställda) vilket inte våra datagör. Undersökningarna är därför inte helt jämförbara.

I tabell 2.2 redovisas nyanställningarnas yrkesinriktning dels de som redovi-sas i vår intervjuundersökning dels enligt AKU. Jämförelsen tyder på att deplatser som redovisats i vår undersökning i större utsträckning finns inom yrkenmed högre utbildningskrav än samtliga nyanställningar. Yrken som kräver hög-skoleutbildning eller motsvarande (AMSYK 2 och 3) är fler i vår undersökning.Även inom hantverks- och industriyrken är andelen platser större. Andelen ärmindre inom service-, omsorgs- och försäljningsarbete, jordbruksarbete m.m.samt inom yrken utan krav på särskild yrkesutbildning.

Tabell 2.2 Yrkesområde för lediga jobb/nyanställningar

Yrkesområde(AMSYK)

Andel i under-sökningen(vägt)

Andel av samtliganyanställningarapril 2001-mars20021)

1. Ledningsarbete 3,4 1,52. Arbete som kräver teoretisk specialis t-kompetens 19,7 13,03. Arbete som kräver kortare högskoleut-bildning eller motsv. 16,3 14,44. Kontors- och kundservicearbete 12,2 12,55. Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 19,9 27,86. Arbete inom jordbruk m.m. 1,0 2,37. Hantverksarbete inom byggverksamhetoch tillverkning 11,8 9,48. Process- och maskinoperatörsarbete,transportarbete m.m. 12,3 9,09. Arbete utan krav på särskild yrkesutbild-ning 3,5 9,5Samtliga 100,0 100,0

1) Enligt skattningar baserade på SCB:s Arbetskraftsundersökningar

I tabell 2.3 redovisas platsernas varaktighet fördelat på fasta (tillsvidarean-ställningar) respektive tillfälliga (tidsbegränsade) anställningar. Här är skillna-den mycket stor mellan de redovisade platserna i undersökningen och nyan-ställningarna enligt AKU. Andelen fasta jobb är betydligt större bland anställ-ningarna i vår undersökning. Anledningen kan vara att företagen tenderat attredovisa nyanställningar som fortfarande pågår och glömma bort tillfälligaanställningar som avslutats.

71

Tabell 2.3 Anställningens varaktighet för lediga jobb/nyanställningar.Andelar i procent.

Yrkesområde(AMSYK)

Andel i undersök-ningen (vägt)

Andel av samtliganyanställningar april2001-mars 20021)

Fasta 71 35Tillfälliga 29 65

Samtliga 100 1001) Enligt skattningar baserade på SCB:s Arbetskraftsundersökningar

Sammanfattningsvis tyder jämförelsen på att de redovisade platserna ärnågot mer kvalificerade än genomsnittet bland samtliga nyanställningar ochatt de i större utsträckning är fasta jobb.

2.3 Företagens rekryteringskanalerI denna del av rapporten ska vi undersöka i vilken utsträckning arbetsgivarnaanvänder olika sökkanaler under rekryteringsprocessen. Tyngdpunkten ska liggapå de internettjänster som den offentliga Arbetsförmedlingen har att erbjuda. Detfinns några svenska studier10 som har undersökt företagens sökbeteende menstudier saknas som tittar mer specifikt på betydelsen av Arbetsförmedlingensinternettjänster i företagens sökprocess.

Vi börjar med ett avsnitt där vi diskuterar utvecklingen av Arbetsförmed-lingens marknadsandelar över tiden för att se om det finns någon indikation påatt arbetsgivarnas benägenhet för att använda Arbetsförmedlingen som rekry-teringskanal har ökat. Sedan börjar vi med analysen av den enkätundersökningsom beskrevs i inledningsavsnittet och studerar först i vilken utsträckning olikasökvägar har använts i arbetsgivarnas sökstrategi för att hitta lämpliga medar-betare till sina lediga platser. Avslutningsvis undersöker vi hur olika faktorerpåverkar en arbetsgivares benägenhet att använda Plats- respektive Sökande-banken. Detta ger oss en uppfattning om de egenskaper som finns hos de ar-betsgivare som i störst utsträckning har nytta av Arbetsförmedlingens internet-tjänster.

10 T.ex. Harkman 1992, Behrenz 2001, Ekström 2001

72

Utvecklingen av Arbetsförmedlingens marknadsandelarArbetsförmedlingens marknadsandelar kan ses som ett sammanfattande måttpå i vilken omfattning Arbetsförmedlingen utnyttjas av arbetsgivare. Mark-nadsandelarna uppdateras varje månad och definieras som andelen avrapporte-rade platser från förmedlingen av totala antalet nyanställningar som har ge-nomförts på marknaden. Antalet nyanställningar beräknas baserad på uppgifterfrån arbetskraftsundersökningar (AKU) som Statistiska centralbyrån genom-för. Som nyanställning räknas dels arbetsgivarbyten dels övergångar till arbetefrån arbetslöshet eller en sysselsättning utanför arbetsmarknaden, studier ex-empelvis. Antalet avrapporterade platser från Arbetsförmedlingen beräknas vidaremed uppgifter från Arbetsmarknadsstyrelsens register (Okeke, 2001).

Kan införandet av Arbetsförmedlingens IT-tjänster ha lett till att arbetsgivar-nas benägenhet att anmäla lediga platser genom Arbetsförmedlingen ökat? Ut-veckling av Arbetsförmedlingens internettjänster har sedan mitten av 1990-taletgått snabbt fram. Plats- och Sökandebanken har inneburit smidighet och snabb-het i arbetsgivarnas sökaktiviteter efter lämplig personal. Idag kan arbetsgivarensjälv på ett enkelt sätt annonsera sina lediga platser i Platsbanken och göra snab-ba sökningar i Sökandebanken efter en viss profil som är av intresse. Tjänsternaär också avgiftsfria vilket kan ställas mot de höga avgifter som andra sökkanalersåsom rekryteringsföretag eller annonsering genom media innebär. Kan dessapositiva egenskaper ha påverkat arbetsgivarnas användningsgrad av Arbetsför-medlingen i en positiv riktning?

Ett sätt att få en uppfattning om en möjlig effekt av Arbetsförmedlingens inter-nettjänster är att undersöka hur marknadsandelarna har utvecklats mellan 1990 och2002. Genom att tidsserien täcker en period före respektive efter införandet avinternettjänster kan man se om eventuella förändringar har skett. En nackdel meddetta sätt att analysera är att också andra förhållanden förändras över tiden som kanpåverka marknadsandelarna. Detta gör det svårt att bestämma just internettjänster-nas betydelse för de eventuella förändringar som kan observeras.

I figur 2.1 visas hur Arbetsförmedlingens marknadsandelar har utvecklats un-der perioden 1990-2002. För att kunna ta hänsyn till arbetsmarknadsläget i eko-nomin visar vi också i samma figur utvecklingen av nyanställningar som andel avbefolkningen. Två kurvor illustrerar utvecklingen för vardera mått. De halvstreck-ade kurvorna visar utvecklingen enligt den mätmetod som användes under perio-den 1990-1998 vid beräkning av nyanställningar och därmed också av marknads-

73

andelen.11 Från och med år 1994 har en ny metod börjat användas. Eftersom bådametoderna har använts under perioden 1994-1998 kan man få en bild av mätmeto-dernas betydelse. Kurvorna följer varandra ganska väl, med enda skillnaden att dennya metoden resulterar i lägre marknadsandelar med några procentenheter jämförtmed den gamla metoden.12

Figur 2.1 Utvecklingen av Arbetsförmedlingens marknadsandelaroch nyanställningar under 1990-2002

Generellt kan man säga att Arbetsförmedlingens marknadsandelar inte harökat särskilt över tiden, möjligen kan vi notera en viss ökning under de senasteåren. Från att vara över 40 procent år 1990 har Arbetsförmedlingens marknads-andelar sjunkit genom åren. Lägsta nivån på 27,0 procent noterades år 1997.Sedan år 1998 har andelen ökat successivt och idag ligger nivån vid cirka 34

11 Marknadsandelen beräknas genom att dividera antalet platser som har tillsatts och som har

funnits anmälda hos Arbetsförmedlingen med antalet nyanställningar.12 Skillnaden mellan metoderna har att göra med hur nyanställningarna mäts. Den tidigare

mätmetoden innebar att man intervjuade personer mellan 16-64 år i januari varje år och frå-gade om arbetsgivarbyten samt om ny- och återinträden under föregående år. Den nya meto-den innebär i stället att intervjuerna genomförs var tredje månad. Man jämför då sysselsätt-ningsstatus och arbetsgivare för en person vid ett tillfälle med situationen för samma persontre månader senare.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002År

Mar

knad

sand

el

Afs marknadsandel enl nuvarande modell

Afs marknadsandel enl tidigare modell

Andelen nyanställningar av befolkning enl nuvarande modell - Riket

Andelen nyanställningar av befolkning enl tidigare modell - Riket

74

procent. 13 Marknadsandelarna över tiden följer också utvecklingen av nyanställ-ningarna ganska väl. En ökning i nyanställningar är förknippad med en ökning iArbetsförmedlingens marknadsandelar och tvärtom. En viss avvikelse kan docknoteras de senaste åren där en minskning av nyanställningar följs av en ökningav marknadsandelarna vilket tyder på en relativt större ökning av marknadsan-delar jämfört med tidigare år.

En tänkbar faktor kan vara att arbetsgivarnas användning av Arbetsförmed-lingens internettjänster ökade under denna period. Introduceringen av AnnonseraDirekt år 2001, som innebär att arbetsgivarna själva kan skapa sina platsannonserför direkt publicering i Platsbanken kan särskilt ha betydelse för ökningen.14

Sammanfattningsvis kan vi säga att utvecklingen av Arbetsförmedlingensmarknadsandelar inte ger något tydligt stöd för att utbyggnaden av internettjänster-na under senare hälften av 1990-talet skulle ha ökat arbetsgivarnas benägenhetatt anmäla lediga platser till Arbetsförmedlingen. Eventuellt kan vi notera eneffekt de senaste åren.

Vi fortsätter nu med en analys av enkätundersökningen.

Vilka kanaler har använts?Det finns olika rekryteringskanaler som arbetsgivare använder sig av när de sökerefter personal. Dessa kanaler kan vara både av typen formella och informella. Deformella rekryteringskanalerna är kontakt via offentlig och privat arbetsförmedlingeller rekryteringsföretag, den offentliga Arbetsförmedlingens internettjänster ellerandra privata rekryteringssajter samt annons i dags- eller fackpress. Informellakanaler innebär exempelvis att arbetsgivaren får tips av vänner, bekanta eller an-ställda på företaget om lämpliga personer och kontaktar sedan en sökande. Det kanockså vara så att en arbetssökande själv tar kontakt med arbetsgivaren vilket ledertill en anställning.

13 Man kan i detta sammanhang fråga sig varför inte alla platser anmäls till förmedlingen trots

att det också finns en lag om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offent-liga förmedlingen. En förklaring är att det finns vissa undantag som frigör arbetsgivaren fråndenna skyldighet. Det gäller exempelvis för interna platser, platser med varaktighet högst tioarbetsdagar eller om det handlar om anställningar till vilka en arbetstagare har företrädesrättenligt lag eller annan författning eller avtal. En annan förklaring är att arbetsgivaren helt en-kelt väljer andra alternativa lösningar för att rekrytera, informella kanaler t.ex.

14 Användningen av Annonsera Direkt har samtidigt fört med sig en del felaktiga registreringarav platser vilket har ökat osäkerheten i ökningen av marknadsandelarna på senare tid.

75

I vår enkät finns frågan ”vilka rekryteringskanaler använde ni (för den aktu-ella anställningen) ?”, med åtta olika svarsalternativ inklusive ”annat”. Svaren pådenna fråga ger oss en uppfattning om hur arbetsgivarna har gått till väga för attsprida information om den aktuella lediga platsen. Tabell 2.4 visar en samman-ställning av svaren totalt sett men också fördelat efter olika sektorer.

Tabell 2.4 Rekryteringskanaler som arbetsgivarna använder när de sökerpersonal, (andel i procent)

Rekryteringskanaler Totalt* Industri Privatatjänster

Offentligsektor

Arbetsförmedlingens Platsbank(inkl kontakt med Af) 48,3 42,6 39,2 66,7

- Kontakt med Arbetsfö rmedlingen 24,4 27,5 26,0 19,8- Annonserade i Af:s platsbank 31,3 22,5 19,6 56,1

Arbetsförmedlingens Sökandebank 8,7 8,6 7,7 10,2Informella kontakter 43,1 53,0 48,7 27,4Annonserade i dags- och/eller fackpress 30,7 23,8 30,1 36,4Privat arbetsförmedling/rekryterings-företag 4,0 3,4 5,8 1,6Andra rekryteringssajter än Af:s 2,5 2,2 3,1 1,9Annat 16,5 7,9 8,9 34,4

Antal observationer 2276 921 789 566

*Den totala andelen överstiger hundra procent eftersom flera svarsalternativhar varit möjliga att ange.

Med 48 procent framstår Arbetsförmedlingens Platsbank som den vikti-gaste sökkanalen bland de kanaler som företagen använde sig av vid rekryte-ringarna. I andelen inkluderas arbetsgivare som har kontaktat förmedlingen.Anledningen till detta är att kontakt med förmedlingen i allmänhet också inne-bär annonsering i Platsbanken varför man vid tolkningen inte bör dra någonstrikt gräns mellan de båda kategorierna.

Sökandebanken användes av 8,7 procent. Andelen som endast har använtSökandebanken ligger runt en procent. Anledningen till denna låga andel ärden starka kopplingen mellan Sökandebanken och Platsbanken. Enligt enkätenhar nämligen nästan alla arbetsgivare som använt Sökandebanken (drygt 89procent av alla sökandebanksanvändare) också annonserat den lediga platsen iPlatsbanken. Den totala användningen av Arbetsförmedlingen som rekryte-ringskanal ökar alltså till 49 procent då vi inkluderar Sökandebanken också.

76

Som näst viktigaste sökkanal framstår informella kontakter. Ungefär 43 pro-cent av företagen är användare av denna kanal. Det finns flera förklaringar tillvarför en så hög andel av arbetsgivarna föredrar informella kontakter. Jämförtmed de formella kanalerna kan informella kanaler vara både tidssparande ochmindre kostsamma för företagen. Arbetsgivarna kan exempelvis direkt fråga entidigare anställd på företaget eller få tips från vänner och bekanta eller ocksåutnyttja tidigare ansökningar som man redan fått (Klingvall, l998).

Sedan kommer i storleksordning annonsering i dags- och/eller fackpress (ca 31procent), privata arbetsförmedlingar och/eller rekryteringsföretag (ca 4 procent)och andra rekryteringssajter (2,5 procent). Andelen arbetsgivare som vänder sig tillprivata förmedlingar eller privata förmedlingssajter är ganska låg jämfört medandelen som väljer den offentliga Arbetsförmedlingen. En avgörande faktor bak-om skillnaden kan vara de höga avgifter användningen av dessa tjänster innebär.

Dessutom anger 16 procent av arbetsgivarna att de har gått tillväga på annatsätt vid rekryteringsprocessen än de sökkanaler som fanns specificerade i enkä-ten. En genomgång av de fritextssvar som arbetsgivarna inom denna grupp harlämnat visar att 41 procent har internrekryterat, 36 procent har använt egen hem-sida och 9,1 procent har vänt sig till gymnasium/högskolor. Resten, ca 14 pro-cent, svarar att det antingen har varit fråga om annonsering i en lokaltidning ellerinformella kontakter.

Gällande Arbetsförmedlingens olika tjänsteutbud är andelen som väljer Sö-kandebanken som sökväg jämförelsevis låg. Enkätundersökningen innehållerockså information om de arbetsgivare vilka inte har använt Sökandebanken trotsatt de känner till instrumentet och har skaffat sig själva ett lösenord.

Den totala andelen arbetsgivare som känner till Sökandebanken är cirka 67procent. Detta innebär samtidigt att ungefär tre av tio arbetsgivare inte vet att detfinns en gratis Internetservice genom vilken de kan göra snabba sökningar blandett stort antal meritförteckningar som arbetssökande har registrerat. Utesluter viandelen som faktiskt har använt Sökandebanken vid rekryteringen (8,5 procent)betyder det att ca 59 procent känner till tjänsten men väljer att inte använda den.Vidare är den totala andelen arbetsgivare som har tillgång till Arbetsförmedling-ens Sökandebank i den meningen att företaget har registrerat sig i banken ochhar ett lösenord, ca 25 procent. Här ingår återigen de som använde kanalen vidrekryteringen. Varför tar inte de arbetsgivare som har ett lösenord del av dennakanal? Skaffandet av ett lösenord borde ändå tyda på ett visst behov av kanalen.Denna grupp utgör ca 17 procent av totalen och får frågan ”varför de inte använ-de kanalen vid rekryteringen” att svara på. Svaren framgår av tabell 2.5.

77

Tabell 2.5 Orsak till varför ej använt Sökandebanken bland arbetsgivare somhar ett lösenord

Andel (%) AntalTänkte inte på det 16,6 54Hade dåliga erfarenheter tidigare 11,8 31Trodde ej den sökta kompetensen fanns där 17,4 62Krångligt att använda 10,6 26Behövde ej använda/andra sökvägar 35,7 133Ej ännu hade lösenord vid tiden förrekryteringsprocessen 4,1 17Föredrog personlig kontakt med Af 3,9 19Antal observationer 100 342

Resultatet visar att den vanligaste anledningen, cirka 36 procent, var att deinte behövde använda Sökandebanken. Andra lösningar som till exempel in-formella kontakter låg närmare till hands. Ungefär 17 procent svarar att de intetänkte på att använda Sökandebanken. Andra som har använt kanalen i tidigarerekryteringssammanhang anger som skäl att användandet har inneburit krångel(11 procent) eller har varit utan resultat, 17 procent trodde att den sökta kom-petensen inte kunde hittas i Sökandebanken och ytterligare 12 procent att dehade dåliga erfarenheter tidigare. En liten grupp svarar också att de vid tidenför den aktuella rekryteringen ännu inte hade ett lösenord eller att de föredrarpersonlig kontakt med Arbetsförmedlingen framför Sökandebanken.

Sökintensiteten hos arbetsgivareVi kan från analysen ovan konstatera att Arbetsförmedlingen, särskilt annonse-ring i Platsbanken är ett viktigt medel för arbetsgivarna när de söker personal.För att få en klarare bild av hur de åtta olika sökkanalerna (inklusive ”annat”)används ska vi titta på sökintensiteten som här definieras som antalet användakanaler i sökprocessen.

Enligt enkätresultaten har arbetsgivarna i genomsnitt använt 1,6 sökkanaler.Från tabell 2.6 kan vi utläsa andelarna som har använt ett visst antal sökkanaler.

78

Tabell 2.6 Andelen arbetsgivare som använder olika antal rekryteringskanaler

Antal kanaler som använts Andel (%)1 59,72 28,03 10,24+ 2,0


Ungefär 60 procent anger att de endast har använt en sökkanal. Två kanaleranvänds av 28 procent av arbetsgivarna medan 12 procent använder fler än tvåkanaler.

Vilka är då de kanaler som kommer i första hand eller föredras som kom-plementära? Figur 2.2 illustrerar förhållandet mellan andelen som använder olikatyper av sökkanaler och antalet kanaler som används. Ett tydligt resultat är attinformella kontakter är ett förstahandsval för arbetsgivarna i deras sökprocess.Av de som har använt en kanal har 52 procent använt informella kontakter. Attarbetsgivaren inte behöver använda sig av någon annan kanal tyder på att infor-mella kontakter ofta anses vara ett effektivt sätt att rekrytera.

Figur 2.2 Andelen arbetsgivare som använder olika sökkanaler vid olikasökintensitet

0

20

40

60

80

100

120

1 2 3 4 5+

Sökintensitet (antal använda kanaler)

An

del

(p

roce

nt)

Platsbanken ( ink l kontakt med Af)

SökandebankenInformel la kanaler

Annons i dags- / fackpressPrivatförmedl ing/rekryter ingssaj ter(ej Af)

Annat

79

På andra plats hamnar annonsering i Platsbanken med 24 procent. Till skillnadmot informella kontakter som oftast används som ensam kanal används Plats-banken i stor utsträckning som komplement till andra söksätt. Av de som använ-der två kanaler använder drygt 80 procent Platsbanken tillsammans med enannan kanal. Andelen ökar också ju fler sökvägar som används vilket tyder på attPlatsbanken är ett viktigt instrument bland dem som använder ett flertal kanalerunder sökprocessen. Annons i dags-/fackpress och Sökandebanken är också exem-pel på olika rekryteringskanaler som används som komplementära sökvägar.

Ovan redovisades andelen av arbetsgivare som använde olika sökkanaler vidgivet antal sökkanaler som har använts. Vilka kombinationer av kanaler är vanli-gast? För enkelhetens skull grupperar vi de åtta olika rekryteringskanalerna somingår i enkäten i fyra olika sökvägar. Dessa är Arbetsförmedlingen, informellakontakter (inkl ”annat sätt”), annons i dags- och/eller fackpress samt privat ar-betsförmedling/rekryteringsföretag (inkl andra rekryteringssajter än Af:s). Re-sultatet framgår av tabell 2.7.

Tabell 2.7 Vanligaste sökkanaler eller kombinationer av sökkanaler somarbetsgivarna har använt

Vanligaste kombinationer av sökkanaler Andel (%)Informella kontakter (inkl annat sätt) 35,4Arbetsförmedlingen 17,2Arbetsförmedlingen och annons i dags-/fackpress 11,8Arbetsförmedling och informella kontakter 11,7Annons i dags-/fackpress 7,8Arbetsförmedlingen, annons i dags-/fackpress ochinformella kontakter 6,2Andra kombinationer 9,9Antal observationer 2 255

Att enbart använda informella kontakter är den vanligaste varianten. Ungefär35 procent av alla arbetsgivare har använt sig av den varianten. Nästa stora gruppär arbetsgivare som enbart använder Arbetsförmedlingens olika tjänster. På tredjeplats följer kombinationen av Arbetsförmedlingen och annons i dags/fackpress,som har använts av cirka tolv procent av arbetsgivarna. Ungefär lika stor andelhar använt kombinationen Arbetsförmedlingen och informella kontakter.

Sammanfattningsvis kan vi säga att Arbetsförmedlingens internettjänsteranses vara av stor betydelse i arbetsgivarnas sökprocess. Analysen tyder på attinternettjänsterna används i stor utsträckning, både när arbetsgivarna väljer attanvända en enda kanal men också när flera kanaler används.

80

Vilka arbetsgivare använder Plats- och Sökandebankensom rekryteringskanaler?När en arbetsgivare tar ett beslut för att rekrytera är nästa steg att bestämma sigför den eller de kanaler som ska användas för att sprida informationen om denplanerade tjänsten. Många faktorer spelar roll för arbetsgivarens val av rekryte-ringskanaler. Olika kanaler resulterar i olika antal och olika typer av sökande.Olika kanaler ger också varierande kostnader för t.ex. informationsspridningeneller för den uteblivna produktionen på grund av att rekryteringen tar tid ellerockså misslyckas. Denna tid påverkas markant av arbetsgivarens val av sökin-strument (Roper, 1988). I princip baserar arbetsgivaren sitt beslut för sökstra-tegin för den aktuella platsen på erfarenheter från tidigare rekryteringsproces-ser (Behrenz, 2001). Baserad på den information man har gör man en bedöm-ning av effektiviteten och kostnaden som är förknippade med olika sökvägar.Då olika arbetsgivare väljer olika sökkanaler varierar både effektiviteten ochkostnaden för att använda en typ av rekryteringskanal mellan arbetsgivarna.

Vad är det då för arbetsgivare som har störst nytta av Arbetsförmedlingensinternettjänster? Genom att ta reda på de faktorer som påverkar en arbetsgiva-res val av Platsbanken respektive Sökandebanken kan vi få en uppfattning omde arbetsgivare som i störst utsträckning bedömer att de har nytta av dessainstrument.

Den variabeln vi ska studera är alltså att använda Arbetsförmedlingens in-ternettjänster. Vi använder oss av regressionsanalys för att undersöka de fakto-rer som påverkar en arbetsgivares val. Den studerade variabeln antar värdet 1om arbetsgivarna använder Af Internet som rekryteringskanal och värdet 0 omandra sökkanaler föredras. Då utfallet är antingen 1 eller 0 använder vi oss aven probitmodell (Greene, 1993) som är en regressionsmodell anpassad för dentypen av variabel vi vill studera.

Två modeller skattas oberoende av varandra för att bestämma de faktorersom påverkar sannolikheten att en arbetsgivare väljer Platsbanken respektiveSökandebanken som rekryteringskanal. För att kunna säga något kvantitativtom hur mycket varje variabel bidrar till förändringen i denna sannolikhetskattar vi de i modellen ingående variablernas marginaleffekter. Dessa angermed hur många procentenheter en arbetsgivares benägenhet ökar när man ökaren variabel med en enhet. För dummyvariabler vilka endast antar värdet 0 eller1 estimeras förändringen mellan dessa två lägen, t.ex. gamla personer jämförsmed unga personer.

Tabell 2.8 nedan visar marginaleffekterna. Arbetsställets storlek är en fak-tor som verkar ha en starkt positiv effekt på benägenheten att använda Plats-

81

banken. Punktestimatet framför varje faktor anger storleken på den faktornseffekt. Som exempel på hur vi skall tolka estimaten kan vi ta värdet på 0,085framför variabeln 50-99 sysselsatta. Detta värde innebär då att givet att allaandra faktorer hålls konstant använder arbetsställen med 50 till 99 sysselsattamed 8,5 procentenheters större sannolikhet Platsbanken än de minsta arbets-ställena med 5 till 9 anställda. Effekten blir också större ju större arbetsställetär. Det är samma mönster när det gäller Sökandebanken. Effekten är emeller-tid endast signifikant för de största arbetsställena (>200 anställda). För storaföretag som vanligen också har stor personalomsättning kan Arbetsförmed-lingens internettjänster innebära ett smidigt sätt att söka nya medarbetare. An-vändning av Platsbanken kan vara tidsbesparande och mindre kostsam jämförtmed t.ex. dyra annonser i media eller kostsamma service genom privata rekryte-ringsföretag.

En annan faktor som verkar ha en tydlig effekt är inom vilken bransch denplanerade rekryteringen sker. Resultatet tyder på att arbetsgivare inom offentligsektor är mer angelägna att använda Platsbanken. Jämfört med industrisektornökar benägenheten att använda Platsbanken med ca 25 procentenheter inomoffentlig sektor. Från tabell 2.4 kan vi också se att den totala andelen arbetsgivaresom enligt enkätundersökningen använde sig av Platsbanken inom offentligsektor var förhållandevis högre. Jämfört med industrin och privata tjänster därandelarna var 43 respektive 39 procent var det cirka 70 procent av arbetsgivarnainom den offentliga sektorn som valde Platsbanken vid sökning efter personal.Samma positiva effekt av branschen finns gällande Sökandebanken. Dock ärdenna effekt inte statistiskt säkerställd.

De arbetsgivare som planerar fasta anställningar verkar i mindre utsträck-ning använda Arbetsförmedlingens internettjänster jämfört med de arbetsgiva-re som planerar tillfälliga anställningar. Detta resultat är dock inte signifikant.Vi skulle i stället ha förväntat oss en positiv effekt av denna variabel med tankepå Arbetsförmedlingens relativt höga marknadsandel av de fasta platserna.Beräkningarna visade att cirka 53 procent av alla fasta nyanställningar påmarknaden anmäldes till Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för de till-fälliga platserna uppskattades i stället till 21 procent (Okeke, 2001). Att resul-taten inte blir som förväntat kan bero på att vårt datamaterial har en skev för-delning av de redovisade platserna med olika anställningstyper. Till störstadelen karakteriseras platserna av fasta anställningar.

Arbetsgivarnas krav på utbildningsnivån hos den potentiella medarbetarenhar som förväntat, betydelse för val av rekryteringskanal. Det finns studier somtyder på att arbetsgivare i störst utsträckning väljer Arbetsförmedlingen somrekryteringskanal när det är fråga om yrken med låg utbildningsnivå (Ekström,

82

2001 och Lindeboom m.fl., 1994). Resultat från tabell 2.4 tyder på att arbetsgiva-re använder Sökandebanken i större utsträckning när yrken som kräver gymna-sie- eller högskoleutbildning önskas jämfört med platser som inte kräver någonutbildning. Samma mönster gäller för Platsbanken med skillnaden att effekten avkrav på högskoleutbildning på sannolikheten att använda Platsbanken inte blirsignifikant.

Våra resultat tyder på att det i allmänhet inte finns några tydliga skillnader ibenägenheten att anmäla platser till Platsbanken mellan olika yrkesområden.Estimaten för de olika yrkesgrupperna är små och inte heller signifikanta. Ettundantag är den positiva effekten av yrken utan krav på särskild yrkesutbildningpå benägenheten att använda Platsbanken, något som de ovannämnda studiernaockså gav indikation på. Det bör dock betonas att yrkesgruppen i fråga utgör enrelativt liten del av anställningarna på marknaden.15 Den totala effekten blirdärmed liten. Resultaten ger inga indikationer på att platser inom yrken somkräver högskoleutbildning i mindre utsträckning anmäls till Arbetsförmedlingen.

Arbetsgivarnas krav på arbetslivserfarenhet är också av stor betydelse för be-nägenheten att välja Arbetsförmedlingens internettjänster framför andra kanaler.Resultaten tyder på att arbetsgivare som söker personal med högst ett eller någraårs arbetslivserfarenhet i större utsträckning använder Arbetsförmedlingens inter-nettjänster än de arbetsgivare som tycker att erfarenhet inte har någon betydelse.De arbetsgivare som söker personer med många års erfarenhet (längre än fem år)använder å andra sidan i mindre utsträckning Arbetsförmedlingens internettjänster.

Det verkar inte finnas någon systematisk skillnad mellan regioner. I mo-dellen ingår också ett mått på arbetsmarknadsläget i varje kommun, definieradsom andelen arbetslösa och programdeltagare som andel av befolkningen ivarje kommun. Detta mått verkar inte heller ha någon påverkan på användningav Arbetsförmedlingens internettjänster.

15 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning utgör cirka 9,5 procent av samtliga nyanställ-

ningar på marknaden. Motsvarande andel i enkätundersökningen är cirka 3,5 procent.

83

Tabell 2.8 Effekten av olika faktorer på benägenheten att användaArbetsförmedlingens internettjänster. (Probitestimat omräknat tillmarginaleffekter)

Variabel Använder Plats-banken (p=0,49)

Använder Sökande-banken (p=0,089)

Medel-värde

Estimat Standardavvikelse


Arbetsställets storlek (Jämförelse: 5-9 sysselsatta)10-49 sysselsatta 0,044 0,028 -0,008 0,017 0,23650-99 sysselsatta 0,085*** 0,034 0,026 0,019 0,208100-199 sysselsatta 0,129*** 0,034 0,029 0,021 0,136>200 sysselsatta 0,121*** 0,044 0,054*** 0,030 0,075

Bransch (Jämförelse: Industri m.m.)Privata tjänster -0,005 0,029 -0,001 0,016 0,347Offentliga tjänster 0,247*** 0,033 0,016 0,020 0,249Fast anställning (Jämförelse:tillfällig anställning)

-0,025 0,026 0,010 0,014 0,722

Heltidsanställning(Jämförelse: deltidsanst) 0,046 0,035 0,031 0,017 0,867

Önskad utbildning (Jämförelse: Ingen utbildning)Grundskola 0,084 0,080 0,069 0,069 0,019Gymnasium 0,089*** 0,029 0,061*** 0,020 0,421Högskola 0,022 0,039 0,066*** 0,027 0,314

Önskad erfarenhet (Jämförelse: ingen betydelse)Högst 1 år -0,006 0,066 0,089*** 0,052 0,0281-5 år 0,014 0,024 0,050*** 0,015 0,342Mer än 5 år -0,126*** 0,035 -0,006 0,020 0,124

Region (Jämförelse: Småregioner)Stockholms län -0,012 0,038 -0,011 0,020 0,175Övriga storstadsregioner 0,052 0,039 -0,001 0,021 0,159Universitets- och högskoleregi-oner 0,011 0,037 -0,018 0,019 0,254Regionala centra -0,008 0,042 -0,040 0,018 0,113Sekundära centra 0,069 0,052 -0,057 0,018 0,090

84

Forts tabell 2.8

Variabel Använder Plats-banken (p=0,49)

Använder Sökande-banken (p=0,089)

Medel-värde



Yrke (Jämförelse: Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens)1. Ledningsarbete 0,001 0,061 -0,014 0,028 0,0383. Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning eller mo t-svarande kunskaper

-0,007 0,038 -0,022 0,017 0,128

4. Kontors- och kund-servicearbete -0,042 0,044 -0,049*** 0,017 0,0965. Service- ,omsorg- och fö r-säljningsarbete -0,040 0,043 0,012 0,022 0,1396/8 Arbete inom jordbruk.,trädg., skogsbruk., fiske samtprocess- och maskinoperatörs-arbete, transport m.m. 0,039 0,042 -0,025 0,020 0,1607. Hantverksarbete inom bygg-verksamhet och tillverkning

-0,030 0,043 -0,046 0,018 0,1579. Arbete utan krav påsärskild yrkesutbildning 0,183*** 0,066 0,054 0,053 0,029Obalans som andel avbefolkning per kommun -0,277 0,257 0,069 0,145 0,144

Antal observationer 2 286 2 286 2 286


Ovan påpekades att arbetsställen inom den offentliga sektorn i större ut-sträckning tenderade att använda Platsbanken. Det kan tyda på att olika sektorerhar olika beteendemönster vid rekryteringar. I nästa steg tittar vi därför närmarepå hur olika faktorer påverkar arbetsgivarnas benägenhet att använda Platsban-ken inom varje bransch. I tabell 2.9 redovisas marginaleffekterna per bransch.

Inom den offentliga sektorn är det endast arbetsställen med 50-99 sysselsattaoch regionala centra som har betydelse för arbetsgivarnas benägenhet att använ-da Platsbanken. En slutsats som man då kan dra är att arbetsgivarna inom of-fentlig sektor representerar som helhet en grupp som flitigt använder Platsban-ken.

85

Inom industrin finns storanvändaren av Platsbanken på arbetsställen med100-199 anställda och i storstadsregioner (exklusive Stockholm) eller i sekun-dära centra. Storanvändaren är också arbetsgivare som söker personer medgrundskole- eller gymnasieutbildning.

Inom privata tjänster är det i stället arbetsgivare på arbetsställen med minst100 anställda och som söker personal med gymnasieutbildning, som i stor ut-sträckning använder Platsbanken. De som söker personer med högskoleutbild-ning använder däremot i mindre utsträckning Platsbanken.

86

Tabell 2.9. Effekten av olika karaktäristika på benägenheten att använda Plats-banken per bransch. (Probitestimat omräknat till marginaleffekter)

Industri<(p=0,433)

Privata tjänster(p=0,415)

Offentliga tjänster(p=0,676)

VariabelEsti-mat

S.avvi-kelse

Medel-värde

Esti-mat

S.avvi-kelse

Medel-värde

Esti-mat

S.avvi-kelse

Medel-värde

Arbetsställets storlek (jmf: 5-9 sysselsatta)

10-49 sysselsatta 0,06 0,045 0,226 0,005 0,048 0,242 0,054 0,053 0,246

50-99 sysselsatta 0,055 0,048 0,193 0,073 0,052 0,194 0,119** 0,051 0,251100-199 sysselsatta 0,208*** 0,058 0,107 0,102* 0,055 0,151 0,086 0,058 0,161

>200 sysselsatta 0,099 0,067 0,087 0,20** 0,077 0,065 0,069 0,077 0,072

Fast anställning(jmf: tillfälliganställning) -0,021 0,042 0,773 -0,017 0,045 0,772 -0,015 0,043 0,640Heltidsanställning(jmf: deltidsanst) 0,075 0,077 0,952 -0,015 0,055 0,856 0,013 0,051 0,746

Önskad utbildning (Jmf: Ingen utbildning)Grundskola 0,166* 0,095 0,035 -0,128 0,149 0,013 - - -

Gymnasium 0,111*** 0,040 0,525 0,088** 0,045 0,355 -0,018 0,091 0,347

Högskola 0,032 0,060 0,162 -0,111** 0,048 0,287 0,086 0,09 0,596

Önskad erfarenhet (jmf: ingen betydelse)Högst 1 år -0,005 0,107 0,026 -0,019 0,092 0,040 0,000 0,164 0,016

1-5 år 0,004 0,038 0,367 0,052 0,041 0,368 -0,003 0,046 0,270

Mer än 5 år -0,200*** 0,046 0,155 -0,093 0,059 0,120 0,05 0,072 0,081

Region (jmf: Småregioner)

Stockholms län 0,084 0,067 0,158 0,087 0,059 0,189 -0,017 0,071 0,184

Övr storstadsregioner 0,134** 0,065 0,152 -0,023 0,061 0,173 0,070 0,069 0,151Universitets- ochhögskoleregioner 0,037 0,061 0,293 -0,007 0,061 0,218 0,021 0,071 0,240Regionala centra 0,088 0,066 0,143 0,08 0,080 0,068 -0,138* 0,080 0,128

Sekundära centra 0,224*** 0,076 0,112 -0,079 0,094 0,058 -0,057 0,099 0,100

Obalans som andelav befolkning perkommun -0,228 0,386 0,146 -0,373 0,463 0,143 0,017 0,466 0,143

Antal observationer 922 794 568

Markeringarna *, **, *** anger att resultatet är statistiskt säkerställt på minst 10-, 5- resp. 1-procentsnivå.

87

2.4 Resultat av rekryteringsprocessenSyftet med rekryteringsprocessen är givetvis att en anställning skall komma tillstånd. Detta bör ske med kvalificerade sökande till så låg kostnad som möjligt. Idet här avsnittet ska vi undersöka i vilken utsträckning de faktiska rekryteringar-na uppfyller några av de kvalitetskrav som kan ställas och hur Arbetsförmed-lingens rekryteringskanaler uppfyller dessa krav jämfört med andra rekryterings-vägar.

Som mått på rekryteringsprocessens resultat kommer vi att använda tvåolika mått. För det första undersöker vi antalet sökande till jobben. Tanken äratt många sökande ger bra förutsättningar för att hitta rätt person för jobbet.Många sökande är emellertid inte någon garanti för att man hittar rätt person.De som söker måste också ha rätt kvalifikationer för jobbet. Vi kommer därföräven att undersöka hur många kvalificerade sökande man fått.

Att få många sökande är emellertid inte något att sträva efter i sig. Mångasökande innebär också mer arbete med urvalsprocessen. Idealet är istället att fårätt sorts sökande så snabbt som möjligt. Ett bättre mått på rekryteringsproces-sens resultat är därför rekryteringstiden som är vårt andra mått. Långa rekryte-ringstider kan leda till stora produktionsförluster och stora kostnader för alter-nativa lösningar.

En begränsning när man skall undersöka resultatet av rekryteringsproces-sen är att datamaterialet endast omfattar tillsatta lediga platser. Vi har alltsåingen uppfattning om hur många platser som finns där man försökt rekryteramen misslyckats. Tidigare undersökningar av platser anmälda till Arbetsför-medlingen tyder emellertid på att dessa är relativt få. Harkman (1992) upp-skattar andelen till cirka sex procent. En alldeles övervägande majoritet avplatserna tillsätts alltså. Man kan också anta att andelen platser som inte tillsätts(pga. rekryteringsproblem) samvarierar med andra mått som vi har tillgång tillt.ex. vakanstid.

Vilka kanaler har resulterat?Innan vi övergår till att mer direkt undersöka ”effektiviteten” hos Arbetsför-medlingens rekryteringskanaler skall vi redovisa vilken rekryteringskanal somresulterat i anställning enligt arbetsgivarna. Detta beror dels på i vilken ut-sträckning kanalen används, dels på hur ”effektiv” den är (i det fall man an-vänder mer än en kanal). Den kanal som svarar för flest rekryteringar är infor-mella kontakter. Den kanalen har svarat för cirka 40 procent av rekryteringarna.Närmast i betydelse kommer Arbetsförmedlingens olika instrument som till-sammans svarat för cirka en fjärdedel av rekryteringarna. Störst betydelse har

88

här annonsering i Platsbanken.16 Sökandebanken svarar för en ganska liten delav rekryteringarna (1 procent). Tredje viktigaste rekryteringskanal är annonse-ring i dags- och fackpress. Övriga kanaler spelar en ganska liten roll.

Resultaten skiljer sig i vissa avseenden dels från andra arbetsgivarunder-sökningar dels från undersökningar baserade på svar från nyanställda (t.ex.Ekström, 2001 respektive Okeke, 2001). Den mest påtagliga skillnaden är attandelen som uppger att rekryteringen skett via informella kontakter är liten.Andelen anställningar som skett via Arbetsförmedlingen är också stor. Orsa-kerna till dessa skillnader kan vara flera. Exempelvis ingår inte de allra minstaarbetsställena i vår undersökning. Den redovisade fördelningen skall därförinte ses som en skattning av hur det totala antalet rekryteringar på arbetsmark-naden fördelar sig mellan olika kanaler utan de representerar endast fördel-ningen i den aktuella undersökningen.

Tabell 2.10. Rekryteringskanal som resulterade i anställning i urvalet

Rekryteringskanal Andel Andelexkl. vet ej

Andel somanväntkanalen

Resultatav an-vändninga)

Kontakt med Af 9,9 10,9 49,2b) 54,6b)

Annonsering i Af:s platsbank 12,5 13,8Af:s sökandebank 1,0 1,1 8,1 16,8Summa Arbetsförmedlingen 23,4 25,8 50,3 55,7Annan rekryteringssajt 0,6 0,7 3,0 32,7Privat arbetsförmedling/rekryteringsföretag 2,8 3,1 5,1 67,9Annons i dags- eller fackpress 17,3 19,1 31,9 64,7Informella kontakter 39,6 43,6 42,1 90,2Annat 7,2 7,9 16,3 45,3Vet ej 9,2 -Summa 100,0 100,0Antal observationer 2 276 2 051a) Andelen som anställt via kanalen givet att den använts.

b) Kontakt med Af+annonsering i Af:s platsbank

16 Kontakt med Af innebär sannolikt i allmänhet annonsering i Platsbanken varför man vid

tolkningen inte bör dra någon strikt gräns mellan de båda kategorierna.

89

I den sista kolumnen redovisas ”resultatet” av användningen. Med dettaavses i vilken utsträckning användningen av en kanal resulterat i att anställ-ningen kommit till via just den kanalen. Vi vill med andra ord veta andelensom anställt via en viss kanal givet att den har använts. Förutom uppgift omandelen som anställt genom en viss kanal, dvs. resultaten i kolumn 2, måste vidå också veta hur stor andel som använt kanalen. Detta framgår av kolumn 3.Resultatmåttet i kolumn 4 motsvarar i princip andelarna i kolumn 2 relativtkolumn 3. Att en sådan beräkning inte stämmer exakt beror på att andelarna ikolumn 2 omfattar även sådana som uppger att de rekryterat via den kanalensamtidigt som de uppger att de inte använt kanalen i sin rekrytering och attandelarna i kolumn 3 även omfattar de arbetsgivare som inte vet vilken kanalsom resulterat. Det redovisade resultatmåttet i kolumn 4 är korrigerat för detta.Andelen användare som rekryterat genom kanalen är i särklass högst för in-formella kontakter där andelen ligger runt 90 procent. Den är även hög förprivat arbetsförmedling/rekryteringsföretag och annons med andelar omkring65 procent. Även Arbetsförmedlingen har en andel över 50 procent. Andelenär låg för Af:s sökandebank.

Den resulterande andelen beror, som vi nämnde i inledningen, dels på hurvanligt det är att kanalen används tillsammans med andra kanaler dels på hureffektiv den är i förhållande till de andra kanaler som används. Den låga ande-len för Af:s sökandebank kan åtminstone delvis förklaras av att den nästanalltid används vid sidan om andra kanaler. Däremot är det mycket vanliga attinformella kontakter används som enda kanal. Detta gäller även privat arbets-förmedling/rekryteringsföretag. Man kan därför inte utan vidare dra några slut-satser om hur effektiva olika kanaler är utifrån det här ”resultatmåttet”.

Sökkanal och antal sökandeDet finns troligen ett nära samband mellan valet av sökkanal och hur mångaansökningar man får. Den som väljer informella söksätt kan lättare själv styrahur många ”ansökningar” man får. Den som väljer att annonsera platsen öppetkan inte på samma sätt direkt påverka antalet sökande.

I tabell 2.11 presenteras antalet sökande som användare av olika sökkanalerfått. Eftersom arbetsgivarna i många fall har använt mer än en sökkanal såvisar dessa uppgifter inte direkt resultatet av att använda olika sökkanaler. Enrelativt stor andel har inte angett något antal (22 procent). Det kan antingenbero på att man inte vet hur många som sökt men det kan också finnas andraförklaringar. Eftersom andelen som inte svarat är högst för informella kontak-ter, rekryteringsföretag och ”annat” kan man misstänka att många inte anserfrågan relevant. Den som använder direktkontakt har ofta bara en potentiell

90

kandidat till jobbet och har inga ”sökande”. I fallet med rekryteringsföretag såsvarar dessa i många fall för urvalet och det är naturligt att arbetsgivaren intevet hur många som varit aktuella i den processen.

43 procent av arbetsgivarna uppger att de haft mindre än 10 sökande. Cirkafem procent har haft minst 100 sökande.

Tabell 2.11. Antal sökande för användare av olika sökkanaler.(Siffrorna anges i procent)

Annonsi pres-sen

An-mäldtill Af

Annat Af:ssökan-debank

Rekry-te-ringsfö-retagm.m.

Infor-mellakon-takter

Samtli-ga

< 10 28,7 36,3 36,9 27,6 30,3 56,4 43,210-49 39,5 33,9 25,3 38,4 24,7 11,7 24,550-99 10,3 7,6 6,2 10,3 9,0 2,1 5,7100- 8,1 6,3 6,5 9,7 10,1 1,0 4,6Vet ej,ej svar 13,4 16,0 25,1 14,1 25,8 28,8 22,0

Antal obser-vationer 726 1 119 371 185 178 959 2 276

I det som redovisats hittills har ingen hänsyn tagit till att man i många fallanvänder flera sökmetoder och att det kan finnas stora skillnader mellan olikasökkanaler när det gäller typ av platser. Man kan därför inte säga något direktom vilken betydelse valet av sökkanal har för hur många sökande man får.

Vi vet inte exakt hur många sökande man haft till den lediga platsen. Varia-beln är istället indelad i 4 klasser (se tabell 2.11). Ett sätt att analysera den typenav data är att använda en s.k. ordinal probitmodell. Antal sökande, Y*, betraktassom en latent variabel som inte direkt kan observeras. Det vi observerar är envariabel Y som anger att antalet sökande ligger inom ett visst intervall begränsatav talen αi och αj. Antal sökande bestäms dels av ett antal karaktäristika, X, somanger vilken typ av plats och arbetsgivare det gäller samt hur den lokala arbets-marknaden ser ut. Antal sökande bestäms också av vilken rekryteringskanal somväljs, R. Dessutom finns en slumpmässig variation ε som antas vara normalför-delad. Den underliggande modellen blir då,

y*=Xβ+Rγ+ε

91

Där β och y är okända parametervektorer som skall skattas och där vi fram-för allt är intresserade av y.

Vi har alltså inget direkt mått på y*. Det vi har är istället en variabel y sombygger på en klassindelning av y*. Vi känner till klassgränserna. Med hjälp avden informationen och antagandet att ε är normalfördelad kan de okända para-metrarna β och y skattas.17 Den beroende variabeln har transformerats till ln Y.18

Tabell 2.12. Skattad effekt på antal sökande av olika sökkanaler.Resultat från ordnad probitmodella)

Antal sökande totalt Antal kvalificerade sökandeEffekt b) T-kvot Effekt b) T-kvot

Anmäld till Arbets-förmedlingen 0,39 4,98 0,22 3,75Af:s sökandebank 0,37 3,38 0,40 4,76Annan IT 0,45 2,67 0,12 0,98Rekryteringsföretag m.m. -0,14 -1,21 -0,18 -1,93Annons i pressen 0,68 7,72 0,47 7,52Informella kontakter -0,47 -8,07 -0,26 -5,09Annat 0,00 0,03 -0,04 -0,66a) Övriga variabler i modellen: antal anställda (4 kategorier), bransch (3 kategorier),

fast/tillf arbete, heltid/deltid, utbildningskrav (4 kategorier), krav på erfarenhet (4kategorier), region (6 kategorier), yrke (9 kategorier) och vu-kvot.

b) Effekten är beräknad som exp(β) – 1.

Den skattade effekten på antalet sökande vid användande av en viss sökka-nal där övriga egenskaper hos rekryteringen hålls konstanta redovisas i tabell2.12, kolumn 1. Effekten anger den relativa effekten på antalet sökande närsökkanalen används. För platser anmälda till Arbetsförmedlingen anges exem-pelvis siffran 0,39 vilket betyder att antalet sökande ökar med 39 procent omsökkanalen används vid sidan om en i övrigt genomsnittlig sökstrategi. Endetaljerad redovisning av modellen ges i tabell 2.A1 i bilagan till denna rapp-

17 Likelihoodfunktionen för ett utfall som ligger mellan αi och αj är

−−Φ−

−−Φ=εε σ

γβα

σγβα RXRX

L ji där Φ är fördelningsfunktionen för en

normalfördelning och σε är standardavvikelsen.

18 Modellen har skattats med programpaketet aML, se Lillard & Panis (2000).

92

ort. Den rangordning mellan kanalerna som framgick av den enkla redovis-ningen i tabell 2.11 står sig i stort sett. Annons i dags- eller fackpress ger flestsökande. Därefter följer annan IT, platser som anmälts till förmedlingen ochArbetsförmedlingens sökandebank som har likartade fördelningar. Sedan ärsteget stort till de två återstående kanalerna privata förmedlingar/rekryterings-företag och informella kanaler. Arbetsförmedlingens kanaler står sig alltså väl iförhållande till andra när det gäller att generera sökande till platserna.

Att få många sökande kan vara till liten glädje om det inte är rätt typ av sö-kande. Som ett alternativ till analysen ovan har vi därför också undersökt an-talet sökande som arbetsgivarna ansett ha tillräcklig kompetens för jobbet.Liksom i det förra fallet är variabeln klassindelad och samma analysmodell haranvänts som ovan.

Den skattade effekten på antalet sökande redovisas i tabell 2.12, kolumn 3.Fullständiga resultat redovisas i tabell 2.A1 i bilagan till denna rapport. Rang-ordningen följer i stort sett den som gällde för totalt antal sökande. Det innebäratt man inte kan säga att någon kanal skulle tendera att ge fel typ av sökande.Detta gäller alltså även Arbetsförmedlingens kanaler som tenderar att både gemånga sökande totalt och många sökande med tillräckliga kvalifikationer.

Sökkanal och rekryteringstidVilka rekryteringstider kan man då förvänta sig via olika rekryteringskanaler?Först måste vi klargöra vad som här menas med rekryteringstid. Man kantänka sig i första hand två olika mått. Det ena mäter tiden från det att rekryte-ringsarbetet påbörjas tills en anställd börjar arbeta. Det andra mäter tiden frånpåbörjad rekrytering tills ett anställningsavtal är klart. Dessa tider kan skilja sigganska mycket beroende dels på att den som får jobbet i många fall inte kanbörja omedelbart dels för att platsen ibland inte kan tillträdas på en gång. Detförsta kan till exempel bero på att den sökande har ett arbete som inte kanlämnas omedelbart eller bedriver studier som skall fullföljas. Det senare kanexempelvis bero på att den nyanställde skall efterträda någon som ännu intehar slutat. Om man i första hand är intresserad av hur lång tid själva rekryte-ringsprocessen tar ligger det närmare till hands att mäta tiden tills ett anställ-ningsavtal är klart. Det är också det mått vi kommer att använda.

I tabell 2.13 redovisas rekryteringstiderna enligt undersökningen dels totaltdels för användare av olika rekryteringskanaler. Av samtliga rekryteringar harhälften avslutats inom en månad. Drygt 80 procent har använt mindre än tremånader. Så gott om alla har avslutats inom ett halvår. Det finns tydliga skillna-der mellan olika sökkanaler. De som använt informella kanaler har den klart

93

kortaste tiden. 65 procent har här avslutat rekryteringen inom en månad. Dennäst kortaste rekryteringstiden har de som anmält platsen till Arbetsförmedlingenmed 42 procent rekryteringar inom 1 månad. Sedan följer ett relativt stort hopptill nästa kanal som är annons i dags- eller fackpress. På ungefär samma nivåligger användare av Arbetsförmedlingens sökandebank. Längst rekryteringstidhar användare av privata arbetsförmedlingar och rekryteringsföretag.

Tabell 2.13. Rekryteringstid fördelat efter använd sökkanal.(Siffrorna anges i procent)

Anmäldtill Af

Af:ssökande-bank

Rekryte-rings-företagm.m.

Annonsi pres-sen

Infor-mellakontakter

Annat Samtliga

< 1 mån 42,3 27,0 23,1 30,3 65,2 30,5 50,41-2 mån 39,2 54,1 39,9 42,6 23,9 46,4 32,93-4 mån 9,8 11,9 18,5 15,8 3,9 11,6 8,65-6 mån 2,0 0,5 6,2 3,2 1,3 2,7 2,0> 6 mån 2,3 3,8 6,7 3,2 1,5 1,9 1,6Vet ej 4,4 2,7 5,6 5,0 4,3 7,0 4,5Antal obser-vationer 1 119 185 178 726 959 371 2 276

Liksom motsvarande redovisning i förra avsnittet tar resultaten i tabelleningen hänsyn till att man kan ha använt flera olika rekryteringskanaler samti-digt och kan därför inte entydigt hänföras till en specifik kanal. Exempelvis haranvändare av Arbetsförmedlingens sökandebank nästan alla samtidigt använtnågon annan kanal. Valet av sökkanal kan också systematiskt skilja sig bero-ende på vilken typ av rekrytering det gäller samtidigt som det kan finnas sys-tematiska skillnader i rekryteringstid mellan olika typer av rekryteringar. Manskulle alltså på ett bättre sätt vilja isolera effekten av att använda en specifiksökkanal på rekryteringstiden.

Man bör alltså försöka likställa jämförelsen med avseende på den typ avarbetskraft som efterfrågas, typ av arbetsmarknad och liknande. Förmodligenkommer man ändå inte att helt kunna utjämna skillnader som finns mellanolika rekryteringar vilket gör att jämförelsen ändå inte helt lyckas isolera olikasökkanalers ”effektivitet” när det gäller att snabbt få till stånd en rekrytering.

94

Den mest påtagliga faktor som inte kan mätas med våra data är kontaktnät somspelar en avgörande roll för de informella kanalernas effektivitet.19

För att ändå få en ungefärlig bild av de olika sökkanalernas ”effektivitet”med avseende på rekryteringstider har vi genomfört en regressionsanalys därrekryteringstiden relaterats till användning av de olika sökkanalerna och medkontroll för ett antal mätbara faktorer som kan tänkas påverka rekryteringstiden.

Vilken modell som skall väljas för analysen beror bland annat på hur processenser ut som ligger bakom den fördelning av rekryteringstider som vi observerar.Arbetsgivaren kan välja mellan några olika strategier. En är att formulera vissaminimikrav på den som skall anställas och sedan direkt anställa den som förstuppfyller dessa krav. Den här rekryteringsformen benämns av Farm (1990) direkt-rekrytering. Detta överensstämmer med den sekvensiella sökstrategi som mångateoretiska sökmodeller antar (t.ex. Lippman and McCall, 1976). En annan strategiär att samla ansökningar från flera intresserade och sedan välja den som bedömsvara lämpligast för jobbet (konkurrensrekrytering enligt Farm).20

I det första fallet (direktrekrytering) är rekryteringstiden lika med den tid dettar tills en sökande med tillräckliga kvalifikationer tar kontakt. I det senare fallet(konkurrensrekrytering) består rekryteringstiden dels av tiden för att samla an-sökningar dels av tiden för att välja den lämpligaste personen bland dessa. Underden första fasen sker ingen anställning. När det gäller direktrekrytering kan manförvänta sig anställningar under hela rekryteringstiden. Man kan alltså förväntasig olika tidsmönster beroende på vilken rekryteringsform som används.

Standardmetoden för att analysera variabler av typen rekryteringstid är ge-nom någon variant av s.k. varaktighetsmodeller (se t.ex. Allison, 1995). Vi följerdenna praxis och estimerar en modell av följande allmänna form:

H(t)=h0(t)⋅exp(Xβ+Rγ)

där H(t) står gör tillsättningsfrekvensen vid tidpunkten t. h0(t) är en funktionsom anger hur tillsättningsfrekvensen varierar med tiden. X och R är som förutvektorer med allmänna karaktäristika för rekryteringen och använda rekryte-ringskanaler. β och γ är okända koefficienter som skall skattas. Modellen är ens.k. proportionell hasardmodell vilket innebär att förändringar av värdet på

19 Ett principiellt problem är naturligtvis också att en viss kanal kan vara olika effektiv i olika

sammanhang. Det kan därför vara omöjligt att entydigt bestämma en kanals ”effektivitet”.

20 En tredje möjlighet är att inte göra något alls utan istället vänta på att lämpliga sökandespontant tar kontakt. Att detta är långt ifrån ovanligt framgår av Klingvall (1998).

95

någon variabel i X eller R leder till en proportionell förskjutning av hasard-funktionen.

Data har tyvärr vissa begränsningar. Tidsvariabeln har en mycket grov indel-ning vilket gör det svårt att återge tidsmönster i anställningsfrekvensen. Dettakan också påverka effektskattningarna. De olika tiderna har kodats som 1; 2,5;4,5 och 6,5. Den sista tidsklassen är en öppen klass (>6 månader) och kan om-fatta mycket varierande tider. För att undvika de mätproblem som detta medförhar vi därför valt att ”censurera” alla observationer som tillhör den klassen vid6,5 månader, dvs. vi utnyttjar endast dessa observationer fram till tiden 6,5 må-nader. Ett annat problem är att vi endast vet om en viss sökkanal använts ellerinte under rekryteringsprocessen. Den kan ibland ha använts endast under en delav sökprocessen vilket också kan leda till snedvridna resultat. Vi har inte hellernågot mått på hur intensivt man använt en viss metod eller något mått på resurs-insatsen. Vi mäter alltså effekten av en ”genomsnittlig” användning av de olikarekryteringskanalerna.

Modellen har skattats dels för samtliga dels för några olika typer av platser.Indelningen har gjorts utifrån en yrkesindelning som dels baseras på utbild-ningskrav dels typ av arbete (Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK).

Resultaten redovisas i tabell 2.14. I tabellen redovisas s.k. hasardkvoter somanger hur en variabel påverkar tillsättningsfrekvensen i relativa termer. Talet0,859 för Af/Platsbank i kolumnen för samtliga lediga platser skall tolkas så attden som anmäler platsen till Arbetsförmedlingen utöver en i övrigt genomsnittligsökstrategi och med i övrigt genomsnittliga egenskaper får en tillsättningsfre-kvens som är 0,859 av den man får utan att använda Arbetsförmedlingen. Över-satt till rekryteringstid så innebär det att tiden förlängs genom att Arbetsförmed-lingen läggs till som sökkanal. Att tillsättningsfrekvensen minskar och rekryte-ringstiden förlängs gäller för samtliga kanaler utom informella kontakter. Anle d-ningen är (troligen) att de formella kanalerna ofta är del i en konkurrensrekryte-ring med en mer tidskrävande urvalsprocedur vid sidan om en insamlingsperiodmedan de informella kontakterna ofta innebär direktrekrytering. Bland formellakanaler har Arbetsförmedlingen den högsta genomsnittliga tillsättningsfrekven-sen och därmed den kortaste rekryteringstiden. Rekryteringsföretag och annons ipressen ger i genomsnitt längre rekryteringstider. Dessa skillnader är statistisktsäkerställda på 5- respektive 10-procentsnivån. De som använder Af:s sökande-bank har i stort sett samma rekryteringstider som de som ”kontaktar Arbetsför-medlingen” eller annonserar i Platsbanken.

96

Tabell 2.14. Skattade hasardkvoter för tillsättning av ledig plats vid användningav olika sökkanaler totalt och fördelat på olika typer av rekryteringarjämfört med Af/Platsbank. Standardavvikelse inom parentes

Sökkanal Samtliga Yrken somkräver hög-skoleutbild-ning(AMSYK2+3)

Yrken somkräver gym-nasiekom-petens(kontor ochservice,AMSYK4+5)

Yrken somkräver gym-nasiekom-petens ellerlägre (till-verkning m.m.,AMSYK6-9)

Af/Platsbank 0,859(0,045)

0,919(0,085)

0,956(0,103)

0,768(0,067)

Af:s sökandebank 0,878(0,073)

0,878(0,117)

0,947(0,178)

0,831(0,121)

Annan IT 0,764(0,102)

0,836(0,152)

0,711(0,253)

0,719(0,201)

Rekryteringsföretag 0,679*(0,076)

0,594*(0,093)

0,805(0,193)

0,929(0,304)

Annons i pressen 0,764*(0,042)

0,790(0,072)

0,740*(0,081)

0,752(0,072)

Informella kanaler 1,024*(0,059)

0,988(0,102)

1,167*(0,135)

0,934*(0,088)


Övriga variabler i modellen: antal anställda (4 kategorier), bransch (3 kategorier), fast/tillfarbete, heltid/deltid, utbildningskrav (4 kategorier), krav på erfarenhet (4 kategorier), region (6kategorier) och yrke (9 kategorier). För fullständigt resultat se tabell 2.A2 i Bilaga 2.

* anger att skillnaden gentemot Af/Platsbank är statistiskt säkerställd på 10-procentsnivån eller lägre.

Eftersom olika rekryteringskanaler kan vara olika effektiva vid olika typer avrekryteringar har vi som sagt även skattat modellen separat för olika rekryterings-typer. Resultaten med avseende på relationen mellan de olika kanalerna skiljer siginte på något dramatiskt sätt mellan olika typer av rekryteringar. Genomgående ärinformella kontakter det snabbaste sättet att rekrytera även om skillnaden gentemotArbetsförmedlingen är liten och inte statistiskt säkerställd för yrken som kräverhögskoleutbildning. Genomgående är annons i pressen ett något långsammarerekryteringssätt än Arbetsförmedlingen. För yrken som kräver gymnasiekompe-tens eller lägre inom tillverkningsarbete, transportarbete, jord- och skogsbruk m.m.är skillnaden mellan rekryteringskanalerna liten. Rekryteringsföretag förefaller härvara en lika snabb rekryteringsmetod som informella kontakter. Här måste man

97

dock observera att antalet sådana rekryteringar är mycket litet och osäkerheten iskattningen stor. Skillnaden är heller inte statistiskt säkerställd gentemot någonannan kanal.

Som vi diskuterade tidigare ger olika rekryteringssätt (direktrekrytering,konkurrensrekrytering) upphov till olika tidsmönster i tillsättningsfrekvensen(hasarden). Direktrekrytering bör ge upphov till en relativt konstant hasardmedan konkurrensrekrytering bör ha låg tillsättningsfrekvens i början följt aven tydlig ökning när ansökningarna kommer in och urvalsprocessen startar. Ifigur 2.1-2.4 redovisas tidsmönstret (den s.k. bashasarden, h0(t)) för de model-ler som redovisas i tabell 2.13. Figurerna visar utvecklingen över tid relativtden första perioden som satts till värdet 1. Figur 2.3 som visar resultatet församtliga platser ger inte något alldeles tydligt resultat. En viss ökning sker efteren månads rekryteringstid vilket ger en antydan om inslag av konkurrensre-krytering. Efter 2 månader avtar tillsättningsfrekvensen. En avtagande hasardkan bero på två saker. För det första kan det bero på att platser som varit aktu-ella länge av någon anledning blir mindre attraktiva ju längre de funnits aktu-ella. För det andra kan det bero på att vi inte lyckats mäta alla de faktorer somgör individuella platser mer eller mindre svårtillsatta och att därför en allt störreandel platser som varit svåra att tillsätta redan när rekryteringen påbörjadesfinns kvar vid längre rekryteringstider. Även om det kan finnas inslag av bådadessa faktorer överväger sannolikt den senare förklaringen.

Figur 2.4-2.6 visar på stora skillnader i tidsmönster mellan rekryteringarinom olika yrkesområden. Platser med krav på högskola eller motsvarandeuppvisar ett mönster som tyder på stora inslag av konkurrensrekrytering. Till-sättningsfrekvensen är relativt låg den första perioden med en kraftig ökningefter 1 månad. Platser med krav på högst gymnasieutbildning inom tillverk-ning m.m. uppvisar istället ett mönster som tyder på stora inslag av direktre-krytering med hög tillsättningsfrekvens även efter kort tid. Platser med krav pågymnasieutbildning eller motsvarande inom kontors- och servicearbete liggernågonstans mitt emellan dessa båda extremer. Mönstret här tyder på störreinslag av konkurrensrekrytering än för platser inom tillverkningsarbete menmindre än för platser med krav på högskoleutbildning.

98

Figur 2.3. Tidsmönster för tillsättning av lediga platser. Samtliga.

Figur 2.4. Tidsmönster för tillsättning av lediga platser. Platser inom yrken medkrav på högskol eutbildning.

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

< 1 1-2 3-4 5-6

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

1,6

< 1 1-2 3-4 5-6

99

Figur 2.5. Tidsmönster för tillsättning av lediga platser. Platser inom yrken medkrav på gymnasiekompetens (kontor och service)

Figur 2.6. Tidsmönster för tillsättning av lediga platser. Platser inom yrken medkrav på gymnasiekompetens eller lägre (tillverkning m.m.)

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

< 1 1-2 3-4 5-6

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

< 1 1-2 3-4 5-6

100

Faktisk och förväntad rekryteringstidEn förutseende arbetsgivare kan ofta starta rekryteringsprocessen innan ettakut behov av arbetskraft uppstår. Anställda som slutar har en viss uppsäg-ningstid. Ökad efterfrågan kan ofta förutses. Den tid rekryteringen tar är därförsällan lika med det som ekonomer brukar betrakta som ”vakanser”, dvs. plat-ser som omedelbart kan tillträdas. Enligt Statistiska Centralbyråns mätning avvakansläget under andra kvartalet 2002 motsvarade 32 procent av de pågåenderekryteringarna en vakans i den här meningen (SCB, 2002).

I det här perspektivet kan det vara intressant att undersöka hur lång tid re-kryteringen tog i förhållande till de förväntningar man hade. Om rekryterings-tiden blev längre än förväntat är risken rimligen större för att rekryteringeninnebar en obesatt vakans än om rekryteringstiden motsvarade den förväntade.

I undersökningen finns en fråga med följande lydelse: ”Tog rekryteringspro-cessen längre tid än ni hade räknat med?”. Cirka 10 procent av arbetsgivarnasvarade ”ja”. Cirka 87 procent svarade ”nej”. Resterande 3 procent svarade att deinte visste. I allmänhet har man alltså lyckats rekrytera inom den förväntadetiden. Finns det något samband mellan svaret på den här frågan och valet avsökkanal? För att undersöka detta har vi skattat en enkel probitmodell med ettantal karaktäristika som kontrollvariabler tillsammans med indikatorer för val avrekryteringskanal.

Resultaten med avseende på olika sökkanaler framgår av tabell 2.15. Härpresenteras ”marginaleffekter”, dvs. effekten i procentenheter av att övergå frånatt använda till att inte använda kanalen. Det är framför allt informella kontaktersom skiljer sig från övriga genom att i klart mindre utsträckning ta längre tid änförväntat. I övrigt finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kanalerna.

101

Tabell 2.15. Marginaleffekter på sannolikheten att en plats tog längre tid änförväntat att tillsätta av olika sökkanaler. Procentenheter

Sökkanal Estimat Standard-avvikelse

Af/Platsbank 6,0 1,39Af:s sökandebank 2,0 2,23Annan IT 3,9 3,80Rekryteringsföretag 6,2 3,66Annons i pressen 4,4 1,52Informella kanaler -2,4 1,47Genomsnittlig andel 10,4

Antal observationer 2 165Övriga variabler i modellen: antal anställda (4 kategorier), bransch (3 kategorier), fast/tillfarbete, heltid/deltid, utbildningskrav (4 kategorier), krav på erfarenhet (4 kategorier), region (6kategorier), yrke (9 kategorier) och vu-kvot. För fullständigt resultat se tabell 2.A3 i Bilaga 2.

102

2.5 ReferenserAllison, P D (1995)., Survival Analysis Using the SAS System: A PracticalGuide, SAS Institute Inc.

Behrenz, L (2001)., ”Who gets the job and why? An explorative study ofemployers´recruitment behavior”, Journal of Applied Economics, Vol.IV,No.2 (Nov 2001), s 255-278.

Ekström, E (2001)., Arbetsgivarnas rekryteringsbeteende, Forskningsrapport2001:3, IFAU.

Farm, A (1990)., Mått på Arbetsförmedlingens funktionssätt. Kapitel 4 iPerspektiv på Arbetsförmedlingens, SOU 1990:31.

Greene, W H (1993)., Econometric Analysis, Prentice Hall

Harkman, A (1992)., Kompetensbehov, kvalifikationskrav och rekryteringtill lediga platser, Rapport från Utredningsenheten 1992:4, AMS.

Klingvall, M (1998)., Arbetsgivarnas rekryteringsmetoder, Ura 1998:2,AMS.

Lillard, L A & Panis, C W A (2000), aML User´s Guide and ReferenceManual, EconWare, Los Angeles, California.

Lindeboom M, Van Ours J and Renes G (1994)., ”Matching employers andworkers: an empirical analysis on the effectiveness of search”, Oxford Eco-nomic Papers 46, s 45-67

Lippman, S A & McCall, J J (1976)., ”The Economics of Job Search: ASurvey”, Economic Inquiry 14, s 155-89, 347-68.

Okeke, S (2001)., Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000,Ura 2001:8.

Roper, S (1988)., ”Recruitment methods and vacancy duration”, ScottishJournal of Political Economy , Vol.35, No.1

SCB (2002), Konjunkturstatistik över vakanser, Statistiska meddelanden,AM 46 SM 0203. Statistiska Centralbyrån.

103

Bilaga 2Tabell 2.A1. Resultat från modell för att förklara antalet sökande till ledig plats.

Beroende variabel är logaritmen av antalet sökande

Antal sökande totalt Antal sökande medtillräckliga kvalifi-kationer

Medel-värde

Estimat Stadard-avvikelse


Arbetsställets storlek (5-9 sysselsatta)10-49 sysselsatta 0,054 0,084 0,161** 0,065 0,23750-99 sysselsatta 0,239*** 0,085 0,293*** 0,066 0,210100- sysselsatta 0,499*** 0,083 0,464*** 0,067 0,202

Bransch (Industri m.m.)Privata tjänster 0,106 0,080 -0,041 0,063 0,337Offentliga tjänster -0,604*** 0,102 -0,347*** 0,082 0,261

Typ av anställningFast anställning(jmf: tillf anst) 0,041 0,074 -0,031 0,057 0,741Heltid (jmf: deltid) 0,144 0,099 0,065 0,077 0,862

Önskad utbildning (jmf: ingen betydelse)Grundskola 0,174 0,263 0,555*** 0,165 0,016Gymnasium 0,061 0,079 0,095 0,066 0,416Högskola -0,007 0,106 -0,008 0,082 0,320

Önskad erfarenhet (jmf: ingen betydelse)Högst 1 år 0,022 0,204 0,076 0,131 0,0291-5 år 0,123 0,065 0,021 0,053 0,352Mer än 5 år -0,107 0,107 -0,159* 0,085 0,126

Region (jmf: småregioner)Stockholms län -0,018 0,104 -0,063 0,083 0,205Övr storstadsregioner 0,354*** 0,127 0,266*** 0,103 0,383Universitets- och hög-skoleregioner 0,261** 0,132 0,116 0,106 0,155Regionala centra 0,163 0,126 0,218** 0,098 0,253Sekundära centra 0,204 0,143 0,103 0,113 0,116

104

Forts tabell 2.A1

Antal sökande totalt Antal sökande medtillräckliga kvalifi-kationer

Medel-värde



Yrke (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens)1. Ledningsarbete 0,051 0,166 -0,121 0,136 0,0343. Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper 0,210** 0,103 0,100 0,076 0,1324. Kontors- och kund-servicearbete 0,212* 0,118 0,090 0,094 0,0975. Service- omsorgs- ochförsäljningsarbete 0,401*** 0,110 0,262*** 0,086 0,1406. Arbete inom jordbruk,trädgård, skogsbruk ofiske

-0,643 0,436 -0,571* 0,327 0,012

7. Hantverksarbete inombyggverksamhet ochtillverkning -0,235* 0,126 -0,242** 0,101 0,1548. Process- och maskin-operatörsarbete, trans-portarbete m.m. -0,088 0,118 -0,111 0,094 0,1489. Arbete utan krav påsärskild yrkesutbildning 0,016 0,188 -0,057 0,150 0,032Kommunal VU-kvot -0,215 0,279 0,019 0,195 0,166

Använd rekryteringskanalAf/Platsbank 0,329*** 0,066 0,197*** 0,053 0,530Af:s sökandebank 0,316*** 0,093 0,338*** 0,071 0,090Annan IT 0,372*** 0,139 0,110 0,112 0,033Rekryteringsföretag -0,153 0,126 -0,198* 0,102 0,045Annons i pressen 0,516*** 0,067 0,388*** 0,052 0,354Informella kanaler -0,638*** 0,079 -0,306*** 0,060 0,385Annan kanal 0,002 0,082 0,044 0,066 0,157Intercept 1,651 0,195 1,164 0,162Sigma 1,057 0,027 0,842 0,026Pseudo-R2 0,137 0,090


105

Tabell 2.A2. Resultat från modell för att förklara rekryteringsintensitet(Pease-wise constant proportional hazard model). Hasardkvoter.

Samtliga Yrken som kräver hög-skoleutbildning ellermotsv. (SSYK 2+3)


Medel-värde


Medel-värde

Arbetsställets storlek (5-9 sysselsatta)10-49 sysselsatta 1,038 0,062 0,237 1,122 0,134 0,23250-99 sysselsatta 1,041 0,066 0,209 1,186 0,142 0,238100- sysselsatta 1,064 0,069 0,207 1,186 0,142 0,277

Bransch (Industri m.m.)Privata tjänster 1,060 0,063 0,350 1,034 0,124 0,339Offentliga tjänster 0,964 0,075 0,249 1,017 0,132 0,474

Typ av anställningFast anställning(jmf: tillf anst) 0,867*** 0,046 0,742 0,832* 0,085 0,768Heltid (jmf: deltid) 0,953 0,070 0,868 0,941 0,143 0,912

Önskad utbildning (jmf: ingen betydelse)Grundskola 1,168 0,191 0,020 1,146 0,849 0,003Gymnasium 0,915 0,054 0,431 1,031 0,182 0,158Högskola 0,808*** 0,065 0,311 0,873 0,142 0,759

Önskad erfarenhet (jmf: ingen betydelse)Högst 1 år 0,915 0,123 0,029 0,827 0,221 0,0261-5 år 0,918* 0,047 0,350 0,883 0,084 0,409Mer än 5 år 0,828*** 0,062 0,129 0,793* 0,109 0,124

Region (jmf: småregioner)Stockholms län 1,071 0,077 0,206 1,154 0,144 0,235Övr storstadsregioner 0,848* 0,078 0,380 0,901 0,153 0,430Universitets- och högskole-regioner 0,891 0,083 0,159 0,970 0,167 0,159Regionala centra 0,840** 0,072 0,260 0,857 0,140 0,238Sekundära centra 0,943 0,093 0,111 0,952 0,184 0,088

106

Forts tabell 2.A2

Samtliga Yrken som kräver hög-skoleutbildning ellermotsv. (SSYK 2+3)


Medel-värde


Medel-värde

Yrke (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkomp etens)1. Ledningsarbete 0,708*** 0,097 0,0343. Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper 0,939 0,074 0,123 0,986 0,092 0,4044. Kontors- och kund-servicearbete 1,089 0,099 0,1035. Service- omsorgs- ochförsäljningsarbete 0,987 0,089 0,1436. Arbete inom jordbruk,trädgård, skogsbruk o fiske 0,825 0,184 0,0117. Hantverksarbete inombyggverksamhet och till-verkning 1,144 0,104 0,1578. Process- och maskinopera-törsarbete, transportarbete m.m. 1,063 0,094 0,1539. Arbete utan krav påsärskild yrkesutbildning 1,007 0,152 0,029

Använd rekryteringskanalAf/Platsbank 0,859*** 0,045 0,496 0,919 0,085 0,553Af:s sökandebank 0,878 0,073 0,083 0,878 0,117 0,121Annan IT 0,764** 0,102 0,031 0,836 0,152 0,057Rekryteringsföretag 0,679*** 0,076 0,050 0,594*** 0,093 0,093Annons i pressen 0,764*** 0,042 0,320 0,790*** 0,072 0,430Informella kanaler 1,024 0,059 0,420 0,988 0,102 0,308Annan kanal 0,893* 0,059 0,157 0,877 0,087 0,251

Bashasard (jmf:< 1 mån)1-2 mån 1,084* 0,053 0,472 1,449*** 0,128 0,6443-4 mån 0,896 0,073 0,126 1,178 0,156 0,1785-6 mån 0,765* 0,118 0,038 1,015 0,247 0,053Pseudo-R2 0,048 0,041

Antal observationer 2 120 646

107

Tabell 2.A2. Resultat från modell för att förklara rekryteringsintensitet(Pease-wise constant proportional hazard-modell). Hasardkvoter.

Yrken som kräver gymn a-sial utbildning eller motsv.,kontors- och servicearbete(SSYK 4+5)

Yrken som kräver högstgymnasial utbildning ellermotsv., tillverkningsarbetem.m. (SSYK 6+7+8+9)


Medel-värde


Medel-värde

Arbetsställets storlek (5-9 sysselsatta)10-49 sysselsatta 1,063 0,126 0,257 0,970 0,094 0,24150-99 sysselsatta 1,014 0,135 0,205 0,928 0,102 0,177100- sysselsatta 1,026 0,138 0,182 1,050 0,126 0,146

Bransch (Industri m.m.)Privata tjänster 0,904 0,122 0,489 1,136 0,110 0,248Offentliga tjänster 0,761* 0,125 0,358 0,991 0,345 0,013Typ av anställningFast anställning(jmf: tillf anst) 0,875 0,090 0,674 0,926 0,083 0,745Heltid (jmf: deltid) 0,921 0,101 0,699 1,045 0,185 0,939

Önskad utbildning (jmf: ingen betydelse)Grundskola 1,252 0,495 0,013 1,263 0,257 0,039Gymnasium 0,835 0,096 0,598 0,989 0,087 0,578Högskola 0,726* 0,128 0,109 0,738 0,207 0,023

Önskad erfarenhet (jmf: ingen betydelse)Högst 1 år 0,932 0,273 0,025 1,048 0,251 0,0261-5 år 1,025 0,104 0,322 0,913 0,079 0,342Mer än 5 år 0,849 0,171 0,057 0,873 0,105 0,133

Region (jmf: småregioner)Stockholms län 1,100 0,154 0,266 0,999 0,140 0,143Övr storstadsregioner 0,895 0,180 0,454 0,801 0,120 0,290Universitets- och hög-skoleregioner 1,064 0,224 0,144 0,793 0,114 0,167Regionala centra 0,995 0,196 0,222 0,790* 0,102 0,288Sekundära centra 0,953 0,207 0,111 0,951 0,140 0,133

108

Forts tabell 2.A2

Yrken som kräver gymn a-sial utbildning eller motsv.,kontors- och servicearbete(SSYK 4+5)

Yrken som kräver högstgymnasial utbildning ellermotsv., tillverkningsarbetem.m. (SSYK 6+7+8+9)


Medel-värde


Medel-värde

Yrke (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkomp etens)1. Ledningsarbete3. Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper4. Kontors- och kund-servicearbete 1,000 0,4185. Service- omsorgs- ochförsäljningsarbete 0,955 0,103 0,5826. Arbete inom jordbruk,trädgård, skogsbruk o fiske 0,767 0,171 0,0317. Hantverksarbete inombyggverksamhet och till-verkning

0,477

8. Process- och maskinopera-törsarbete, transportarbete m.m. 0,936 0,079 0,4389. Arbete utan krav påsärskild yrkesutbildning 0,964 0,172 0,084

Använd rekryteringskanalAf/Platsbank 0,956 0,103 0,496 0,755*** 0,072 0,456Af:s sökandebank 0,947 0,178 0,065 0,818 0,126 0,069Annan IT 0,711 0,253 0,017 0,621 0,243 0,011Rekryteringsföretag 0,805 0,193 0,042 1,064 0,417 0,009Annons i pressen 0,740*** 0,081 0,307 0,754*** 0,080 0,229Informella kanaler 1,167 0,135 0,379 0,924 0,096 0,559Annan kanal 0,966 0,129 0,163 0,812 0,120 0,081

Bashasard (jmf:< 1 mån)1-2 mån 1,100 0,109 0,425 0,907 0,081 0,3303-4 mån 0,914 0,171 0,084 0,669** 0,118 0,0745-6 mån 0,716 0,329 0,017 0,622 0,194 0,024Pseudo-R2 0,040 0,044


109

Tabell 2.A3. Resultat från modell för att förklara sannolikheten att en platstagit längre tid än beräknat att tillsätta. Probitestimat.


Medelvärde

Arbetsställets storlek (5-9 sysselsatta)10-49 sysselsatta -0,213** 0,106 0,23850-99 sysselsatta -0,235** 0,112 0,208100- sysselsatta -0,192* 0,111 0,208

Bransch (Industri m.m.)Privata tjänster -0,115 0,106 0,348Offentliga tjänster 0,065 0,127 0,249

Typ av anställningFast anställning (jmf: tillf anst) 0,046 0,096 0,744Heltid (jmf: deltid) -0,288** 0,125 0,870

Önskad utbildning (jmf: ingen betydelse)Grundskola -0,322 0,355 0,019Gymnasium -0,061 0,112 0,428Högskola -0,038 0,142 0,313

Önskad erfarenhet (jmf: ingen betydelse)Högst 1 år 0,045 0,258 0,0291-5 år 0,201** 0,089 0,353Mer än 5 år 0,265** 0,125 0,126

Region (jmf: småregioner)Stockholms län 0,016 0,131 0,207Övr storstadsregioner 0,272 0,179 0,382Universitets- och högskoleregioner 0,169 0,183 0,157Regionala centra 0,293* 0,170 0,258Sekundära centra 0,358* 0,190 0,114

Yrke (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkomp etens)1. Ledningsarbete 0,281 0,187 0,0353. Arbete som kräver kortare högskoleut-bildning eller motsvarande kunskaper 0,076 0,124 0,1254. Kontors- och kundservicearbete -0,281* 0,169 0,1015. Service- omsorgs- o försäljningsarbete -0,258* 0,156 0,1426. Arbete inom jordbruk, trädgård,skogsbruk och fiske 0,211 0,347 0,011

110

Forts tabell 2.A3


Medelvärde

7. Hantverksarbete inom byggverk-samhet och tillverkning -0,194 0,160 0,1598. Process- och maskinoperatörsarbete,transportarbete m.m. -0,248 0,163 0,1529. Arbete utan krav på särskildyrkesutbildning -0,434 0,292 0,030Kommunal VU-kvot 0,054 0,244 0,166

Använd rekryteringskanalAf/Platsbank 0,386*** 0,089 0,459Af:s sökandebank 0,123 0,128 0,083Annan IT 0,221 0,188 0,031Rekryteringsföretag 0,329** 0,165 0,051Annons i pressen 0,266*** 0,086 0,321Informella kanaler -0,158 0,099 0,419Annan kanal 0,101 0,104 0,157Pseudo-R2 0,088


111

3 Ombytessökande och internettjänster– Användningen av Arbetsförmed-lingens internettjänster blandsökande med arbete

Abukar Omarsson

3.1 InledningDet finns en gängse uppfattning om att tillkomsten av Internet har revolutioneratvärlden vad gäller såväl spridning som utbyte av information. Det är däremotmindre uppmärksammat hur uppbyggnaden av till exempel Arbetsförmedling-ens (Af) internettjänster har påverkat det sätt arbetssökande letar efter arbete ochdet sätt arbetsgivaren söker personal eller utannonserar vakanser.21 Af:s internet-tjänster men även andra privata internetsajter har gjort det lättare för arbetssö-kande att söka jobb och för arbetsgivare att utannonsera lediga platser, inte barainom den egna regionen eller landet, utan i princip hela världen. Vi vet emellertidväldigt lite om vilken effekt tillkomsten av Internet har haft på matchningenmellan arbetssökande och vakanser på arbetsmarknaden. För det första är detintressant att veta hur många arbetssökande (arbetslösa, deltagare i program, ellerredan sysselsatta) som använder sig av Internet när de söker arbete och hurmånga arbetsgivare som utannonserar lediga platser på Internet. För det andra ärdet intressant att studera hur tillgången till Internet har påverkat sökaktiviteten istort. För det tredje är det intressant att se i vilken utsträckning användningen avInternet som sökinstrument påverkat chansen för arbetssökande att få ett arbeteoch för arbetsgivare att hitta lämplig arbetskraft.

Den här rapporten är en del av det omfattande utredningsarbete som AMStagit initiativ till i syfte att analysera vilken betydelse utbygganden av Af:s inter-

21 Den första av Af:s internettjänster, Platsbanken introducerades i oktober 1995. Således blev

det möjligt för alla arbetssökande med tillgång till Internet att söka bland de lediga platsersom arbetsgivare utannonserar. Något år senare, i maj 1997, lanserades Sökandebanken, vil-ket gav ytterligare möjligheter för sökande att själva presentera sig på nätet.

112

nettjänster haft, dels för öppet arbetslösa, personer placerade i arbetsmarknads-politiska program och för sökande som inte är inskrivna på förmedlingen, delsför arbetsgivarna. Syftet med delrapport 3 är att undersöka i vilken utsträckningpersoner som inte är inskrivna vid förmedlingen använder sig av Af:s internet-tjänster när de söker arbete.22 Undersökningen omfattar såväl sysselsatta som villbyta jobb (s.k. ombytessökande), som de som nyinträder eller återinträder påarbetsmarkanden. Detta är såvitt vi känner till den enda studien i sitt slag baseradpå svenska data. Det finns inte heller många internationella studier om vilkenbetydelse Internet har för arbetssökande. Det enda undantaget är en amerikanskstudie (Kuhn & Skuterud, 2000, 2002).

I kapitel 3.2 ges en beskrivning av de data som ligger till grund för denna un-dersökning. I kapitel 3.3 redovisas resultaten av undersökningen där vi först geren kort beskrivning av sysselsättningen bland de undersökta. Därefter presente-ras en beskrivning av användningen av Internet när man söker arbete idag och enjämförelse med andra traditionella sökkanaler. Sedan övergår vi till att identifierafaktorer som sannolikt påverkar användningen av Internet som sökinstrument. Idet påföljande avsnittet diskuteras i vilken utsträckning internettjänsternas an-vändning har påverkat chansen att få ett arbete.

3.2 DatamaterialetDet datamaterial som används i denna undersökning bygger på telefoninter-vjuer som genomfördes under november och december 2002. Telefonunder-sökningen utfördes av AMS Statistikenhet i Söderhamn. Populationen begrän-sades till samtliga som enligt Statistiska centralbyråns (SCB) register övertotalbefolkning (RTB) tillhörde åldersgruppen 18-59 år. Urvalet som omfatta-de 1 600 slumpmässigt utvalda personer stratifierades utifrån fem olika ålders-grupper (18-19 år, 20-29 år, 30-39 år, 40-49 år och 50-59 år). Eftersom vi harsom syfte att fånga upp hur personer utanför Arbetsförmedlingen utnyttjar Af:sinternettjänster så har vi begränsat populationen ytterligare genom en samkör-ning mellan AMS sökanderegister (Händel) och SCB:s RTB-register. Vi haruteslutit personer som varit inskrivna vid någon av rikets arbetsförmedlingarunder det år studien avser, dvs. 2002.

Undersökningen omfattade cirka 30 frågor. Frågorna rörde intervjupersonenssysselsättningsstatus, sökbeteende, tillgång till Internet och utbildningsnivå. Utöver

22 Se Harkman & Sahin (2003, Delrapport 1), vad gäller användningen av internettjänsterna för

sökande vid Arbetsförmedlingen och Harkman & Sahin (2003, Delrapport 2), när det gällerarbetsgivarnas användning av Internet som rekryteringskanal.

113

uppgifter från telefonundersökningen har uppgifter från RTB-registret om kön,ålder och boenderegion utnyttjats för individerna i urvalet.

I tabell 3.1 nedan redovisas uppgifter om undersökningen och om bortfallet. Detvisade sig att 420 av personerna i urvalet saknade telefonabonnemang under datain-samlingsperioden och därför inte kunde nås. Vidare upptäcktes ett tiotal övertäck-ningsobjekt, dvs. personer som emigrerade eller flyttade ur undersökningsområdet.Av de återstående 1 170 intervjupersonerna har 958 besvarat frågorna, vilket motsva-rar cirka 82 procent. Om man däremot räknar med personer som ej kunde nås pga.att de saknade telefon i bortfallet sjunker svarsfrekvensen till 60 procent, vilket ändåkan betraktas som en tillfredsställande svarsfrekvens.

Enligt tabell 3.1 finns det inga större skillnader med avseende på de olika ålders-grupperna mellan populationen, urvalet och de som slutligen svarat telefonenkäten.Vi bedömer därmed att risken för att bortfallet skulle ha påverkat svarsfördelningen ärliten. Vi kommer genomgående att använda vikter vid beräkning av andelar medmera för att svara mot förhållandena i den ursprungliga populationen. Det före-kommer partiellt bortfall, dvs. vissa personer har inte lämnat svar på vissa frågoroch delfrågor.

Tabell 3.1. Population, urval och svarsfrekvens.

Totalt Åldersgrupp18-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år

Populationen (N) 4 855 514 200 575 1 062 310 1 239 802 1 135 287 1 217 540Bruttourval (n) 1 600 130 487 508 275 200Bortfall 632 46 205 189 116 76Därav saknar telefon 420 34 153 119 71 43Övriga ej anträffad 10 0 6 2 0 2Förhindrad medverkan 13 0 2 5 4 2Avböjd medverkan 92 5 16 30 24 17Övriga bortfall 97 7 28 33 17 12Övertäckning (flyttat, etc.) 10 0 7 3 0 0Nettourval 1=Bruttour-val - övertäckning 1 590 130 480 505 275 200Nettourval 2=Bruttour-val - övertäckning -saknar telefon 1 170 96 327 386 204 157Antal personer somsvarat 958 84 275 316 159 124Svarsfrekvens = De somsvarat / Nettourval 1 60% 65% 57% 63% 58% 62%Svarsfrekvens = De somsvarat / Nettourval 2 82% 88% 84% 82% 78% 79%

114

3.3 Resultat från undersökningen

Sysselsättning för de som inte är inskrivna på AfSysselsättningen bland de som ingår i vår undersökning framgår av tabell 3.2.Som vi tidigare har nämnt är intresset i den här rapporten helt inriktat på i vilkenutsträckning personer utanför Arbetsförmedlingen utnyttjar internettjänsterna närde söker arbete. Som man kan förvänta sig uppgår andelen sysselsatta till nära 80procent. Gruppen ej i arbetskraften som omfattar personer som varken är syssel-satta eller arbetslösa utgör drygt 18 procent. Vidare framgår i tabellen att andelensom anger att de antingen är arbetsslösa eller deltar i arbetsmarknadspolitisktprogram uppgår till endast cirka tre procent. Rimligtvis är det personer som harblivit arbetslösa tiden efter att vi gjorde urvalet eller under datainsamlingsperio-den. Vi har tidigare nämnt att det finns andra delrapporter som behandlar huröppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program inskrivna vidArbetsförmedlingen gör när de söker arbete. I vår fortsatta analys kommer vidärför att använda endast andelen sysselsatta och ej i arbetskraften.

Tabell 3.2. Sysselsättningsstatus november-december 2002. Andel i procent.

Sysselsättningsstatus AndelSysselsatta 79,2Därav Arbetar heltid 78,8Arbetar deltid 12,4Föräldraledig/sjukskriven etc. 8,7Ej i arbetskraften 18,1Därav Studerar 65,0Annat 35,0

Ej sysselsatta 2,7Därav Arbetslösa 94,9Delar i arbetsmarknadspolitiskt program 5,1

Summa 100,0

Antal observationer (ovägt) 958Not: Ej i arbetskraften omfattar t.ex. studerande utan arbete, sjuka utan arbete, m.fl.

115

Tillgång till InternetEn förutsättning för användningen av internettjänsterna är att man har tillgångtill Internet. I undersökningen hade vi en fråga som lydde; Har Du tillgång tillInternet hemma eller på arbetet eller i skolan? Resultaten redovisas i tabell 3.3nedan. Andelen som anger att de har tillgång till Internet hemma uppgår tillomkring 72 procent. Detta resultat kan jämföras med resultatet i en undersök-ning som SCB genomförde år 2001 (SCB 2002) där cirka 70 procent av per-soner mellan 16-64 år angav att de hade tillgång till Internet i hemmet. Ande-len av de undersökta som anger att de varken har tillgång till Internet hemma,på arbetet eller i skolan utgör knappt 9 procent. Vi kan således konstatera att enstor majoritet av de som ingår i vår undersökning har tillgång till Internet.

Tabell 3.3. Tillgång till Internet. Sysselsatta och personer ej i arbetskraften.Andel i procent

Andel

Har du tillgång till Internet hemma eller i skolan eller på arbetet?Ja, hemma 71,4Ja, på arbetet 39,9Ja, i skolan 8,0Nej 8,8

Antal observationer (ovägt) 926

Val av sökkanal: Internet eller traditionella sökkanaler?Den som söker arbete kan välja mellan olika sökkanaler. I litteraturen görs vanligt-vis en uppdelning mellan informella och formella kanaler. De formella kanalernaär t.ex. kontakt via den offentliga Arbetsförmedlingen, privata rekryteringsföretagoch annons i dags- eller fackpress. De informella kanalerna är t.ex. tips via vänneroch bekanta och direktkontakt med arbetsgivare. Idag kan den som söker informa-tion om lediga jobb även använda Internet som sökinstrument.

Det finns flera orsaker till att en individ väljer att använda en viss sökkanaleller en kombination av sökkanaler för sitt arbetssökande. Olika sökkanaler harinte bara olika kostnader utan även olika effektivitet. En sökkanals effektivitetbestäms av flera faktorer. För det första beror chansen att hitta ett ledigt arbetegenom en viss kanal på antalet arbetsgivare som använder den som rekryterings-kanal. För det andra beror chansen att få ett sökt arbete på hur många andra sö-kande som konkurrerar om samma vakanser. För det tredje är det mycket viktigt

116

i vilken utsträckning en viss kanal är tillgänglig och lättanvänd. Dessutom varie-rar sannolikt chansen att hitta jobb genom olika sökkanaler mellan olika personermed olika personegenskaper. Rimligtvis väljer den sökande den kanal som medavseende på såväl kostnaden som effektiviteten ger maximal nytta.

Internet har gjort information tillgänglig på direkten och till en väsentligtlägre kostnad än tidigare. Sådana information har tidigare bara kunnat tillhan-dahållas genom personlig kontakt med en arbetsförmedlare eller genom di-rektkontakt med arbetsgivare. De sökande kan själva genom Internet, utannågon väntetid, söka aktuell information om lediga platser i Sverige och andradelar av världen. De sökande kan också själva registrera sig genom Internet,och därigenom presentera sig för arbetsgivare. I och med att en majoritet avbefolkningen har tillgång till Internet i hemmet eller på arbetet är det rimligt atttro att utvecklingen av Internet som sökinstrument alltmer kommer att påverkaanvändningen av andra traditionella sökkanaler. Det är tänkbart att internet-tjänsterna delvis kommer att ersätta användningen av vissa traditionella sökka-naler, medan andra sökkanaler även fortsättningsvis kommer att användas somkomplement till användningen av internettjänsterna.

Här nedan ska vi redovisa användningsgraden av internetkanalerna som detser ut idag och göra en jämförelse med andra traditionella sökkanaler. Det hadenaturligtvis varit intressant att ha tillgång till jämförbara historiska data för att påså sätt kunna utvärdera hur utvecklingen av användande av internettjänsterna förarbetssökande påverkat användningen av andra traditionella sökkanaler. Tyvärrsaknas tillgång till sådan historisk data.

I tabell 3.4 redovisas användningen av olika sökkanaler för ombytessökan-de (dvs. personer som har ett jobb men som söker ett nytt) och personer utan-för arbetskraften (t.ex. studerande). Det är personer som anger att de antingenvid intervjutillfället eller någon gång under det senaste året aktivt sökte efterlediga jobb. Denna andel uppgår till drygt 20 procent av de som ingår under-sökningen. Vi återkommer i ett senare avsnitt till frågan huruvida ökad tillgångtill Internet påverkat sökaktiviteten i stort.

Låt oss först notera att användningen av tidningsannonser och internettjänstertotalt framstår som de absolut vanligaste sätten att söka information om ledigaarbeten. Nära 80 procent av de ombytessökande och personer utanför arbets-kraften svarar att de brukar söka genom tidningsannonser, medan omkring 75procent använder Internet (Af inkl. annat Internet) som sökkanal. Arbetsförmed-lingens internettjänster är emellertid dominerande bland internetanvändarna.Andelen som använder Af:s internettjänster är drygt 65 procent, medan andelensom använder annan internettjänst uppgår till drygt 30 procent.

117

Tabell 3.4. Sökkanaler som används av ombytessökande och sökande utanförarbetskraften. Andel i procent. Flervalsfråga

Sökmetod Andel användare

Af:s platstidningar 14,1Af:s anslagstavla 8,3Förslag från Af:s personal 10,3Af:s Internettjänst: Platsbanken 63,7Af:s Internettjänst: Sökandebanken 16,6Annat Internet 33,1Tidningsannonser 77,8Privat rekryteringsföretag 16,6Vänner och bekanta 61,1Direktkontakt med arbetsgivaren 57,1Annat sätt 2,9

Arbetsförmedlingen totalt 68,4Af:s Internettjänster totalt 65,1Internettjänster totalt 73,8


Det finns en betydande skillnad mellan användningen av de två olika tjäns-terna Platsbanken (där arbetsgivare kan utannonsera lediga jobb) och Sökande-banken (där sökande kan presentera sig själva och där arbetsgivare sedan kansöka personal). Omkring 60 procent brukar söka jobb genom Platsbanken, vilketskall jämföras med knappt 17 procent som anger att de brukar skriva in sig iSökandebanken.

Vi ser också att de informella sökkanalerna, dvs. vänner och bekanta eller di-rektkontakt med arbetsgivaren, har stor betydelse, något som också observerats itidigare forskning. Sammanlagt cirka 60 procent uppger att de antingen frågarvänner och bekanta eller tar direktkontakt med arbetsgivaren när de söker infor-mation om lediga arbete.

Närmare 70 procent av de ombytessökande och personer utanför arbetskraf-ten anger att de brukar använda någon av de sökkanaler som förmedlingen till-handahåller (se tabell 3.4). I en sammanställning av Statistiska centralbyrånsArbetskraftsundersökningar under första hälften av 1990-talet som gjordes avStrannefors (1999) framkom att endast mellan 20 och 30 procent av ombytessö-

118

kande använde Af:s olika kanaler för arbetssökande.23 Vad beror den ökadeanvändningen av Af:s sökkanaler för personer utanför förmedlingen på? Enrimlig förklaring torde vara att tillkomsten av Af:s internettjänster gav upphov tillatt det har blivit vanligare att använda förmedlingens söktjänster. Enligt tabell 3.4ser vi att Af:s internettjänster är den absolut vanligaste bland Af:s sökkanaler fördenna grupp. Användningen av Af:s övriga kanaler som platstidningar, anslags-tavlor och förslag från förmedlingens personal är betydligt mindre och spelarförhållandevis liten roll. Det bör emellertid påpekas att Platsbanken i stor ut-sträckning ger information om samma lediga platser som förmedlingens övrigakanaler.

Hur ser sökintensiteten bland de som söker jobb aktivt? Ett mått på sökin-tensiteten som ofta används är antalet använda sökkanaler. Det genomsnittligaantalet olika sökmetoder som används bland ombytessökande och personerutanför arbetskraften är 3,7 per person. För att få en känsla för hur effekten avInternet påverkat sökintensiteten har vi gjort en jämförelse mellan personermed respektive utan tillgång till Internet hemma. Resultatet visar emellertidingen signifikant skillnad mellan dessa två grupper (resultatet ej redovisat här).

Vi kan alltså med utgångspunkt från ovanstående resultat konstatera att In-ternet utgör ett viktigt sökinstrument bland ombytessökande och personerutanför arbetskraften. Tillkomsten av Af:s internettjänster tycks också har ökatförmedlingens relativa betydelse för denna grupp när man söker informationom lediga jobb.

Olika faktorers betydelse för användningen avinternettjänsterVi har ovan visat att en stor majoritet av de ombytessökande och andra personerutanför arbetskraften söker arbete genom internetkanalerna. Vi ska i det följandeanalysera hur benägenheten att använda Af:s internettjänster som sökinstrumentvarierar mellan olika grupper. För att inte riskera att förbise systematiska skillnadermellan olika grupper använder vi en s.k. probitmodell. Med hjälp av denna metodkan vi belysa effekten av olika faktorer på sannolikheten att en av två möjligahändelser inträffar. I vårt fall jämförs den relativa sannolikheten att ”använda Af:sinternettjänster” med referensalternativet att ”inte använda Af:s internettjänster”.24

Följande faktorer används som förklaringsvariabler: ålder, kön, utbildning, yrkes-

23 Denna jämförelse mellan resultaten bör emellertid tolkas med viss försiktighet eftersom de

två olika undersökningarna inte är helt jämförbara med avseende på en rad olika faktorer.24 För en närmare beskrivning av probitmodellen, se t.ex. Greene (1997) och Long (1997).

119

tillhörighet, boenderegion och tillgång till Internet hemma. I analysen inkluderasdessutom ett mått på läget på arbetsmarknaden för år 2002 i varje kommun, vilketdefinieras som relationen mellan totala antalet kvarstående vakanser (V) och totalaantalet kvarstående öppet arbetslösa plus deltagare i program (U), den s.k. V/U-kvoten. Antalet vakanser utgör vidare ett direkt mått på hur många platser somfinns på Af:s Internet (Platsbanken).

I tabell 3.5 redovisas utfallet av den skattade probitmodellen. Tabellen visarden s.k. marginaleffekten. Resultatet från tabellen ska tolkas på följande vis.Exempelvis innebär estimatet 0,096 för variabeln kvinnor att sannolikheten attanvända Af:s internettjänster när man söker information om lediga jobb upp-skattas vara 9,6 procentenheter högre för kvinnor jämfört med män givet attalla andra i analysen ingående variabler hålls konstanta.25

För att ge en bild av de olika faktorernas relativa betydelse visas också i ta-bellhuvudet sannolikheten att använda Af:s internettjänster för en genomsnitt-lig person med avseende på de olika bakgrundsvariablerna. Den skattade san-nolikheten är i det fallet lika med 66,4 procent. I kolumnen med beteckningenz-statistik visas erhållna värden på kvoten mellan estimatet och dess standard-fel, vilket ger oss möjlighet att bedöma huruvida effekten av en viss variabel ärstatistiskt signifikant eller inte. Absolut z-statistik större än eller lika med 1,96innebär att effekten av den aktuella variabeln är statistiskt säkerställd ellersignifikant på åtminstone femprocentsnivån. Vi kan alltså notera att skillnadenmellan kvinnor och män när det gäller användningen av Af:s internettjänsterinte är statistiskt säkerställd, eftersom värdet 1,29 är mindre än 1,96. Notera attantalet observationer bland ombytessökande och sökande utanför arbetskraftenär litet. Resultatet bör därför tolkas mycket försiktigt.

25 I de fall marginaleffekten är negativ ska det tolkas som att sannolikheten att använda Af:s

internettjänster minskar jämfört med jämförelsegruppen.

120

Tabell 3.5. Probitskattningar av benägenheten att använda Af internettjänsterför arbetssökande. Ombytessökande och sökande utanför arbets-kraften. Marginaleffekter.

Variabler Använder Af Internettjänster (p=0,664)

Estimat Standardfel z-statistik Medelvärde

Har tillgång till internet hemma 0,048 0,098 0,490 0,843Kön (jmf: Man)Kvinna 0,096 0,074 1,290 0,501

Ålder (jmf: 18-29 år)30-39 år 0,021 0,086 0,240 0,13440-49 år -0,210 0,113 -1,890 0,24050-59 år -0,114 0,191 -0,610 0,088

Utbildningsnivå (jmf: Grundskola)Gymnasium 0,011 0,113 0,090 0,513Högskola/universitet -0,046 0,125 -0,370 0,380

Region (jmf: Sekundära och småregioner)Storstadsregioner -0,102 0,113 -0,900 0,465Universitets- ochhögskoleregioner 0,061 0,120 0,490 0,159Regionala centra 0,019 0,119 0,160 0,230

Yrkesinriktning (jmf: Ej i arbetskraften)Ledningsarbete -0,058 0,305 -0,190 0,024Arbete som kräver teoretiskspecialistkompetens 0,012 0,140 0,090 0,154Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper 0,027 0,125 0,220 0,125Kontors- och kundservicearbete -0,185 0,157 -1,210 0,094Service-, omsorgs- och försälj-ningsarbete 0,078 0,105 0,720 0,172Arbete inom jordbruk, trädgård,skogsbruk och fiske samthantverksarb inom byggverk-samhet och tillverkning -0,070 0,137 -0,530 0,097Process- och maskinoperatörs-arbete, transport, m m -0,014 0,206 -0,070 0,039Arbete utan krav på särskildyrkesutbildning 0,081 0,174 0,440 0,045

121

Forts tabell 3.5

Variabler Använder Af Internettjänster (p=0,664)

Estimat Standardfel z-statistik Medelvärde

V/U-kvot (kommun, år 2002) 1,117 0,428 2,590 0,132

Log likelihood -137,408Pseudo R2 0,084


Resultaten kan sammanfattas på följande sätt:

i) Det finns ett positivt samband mellan sannolikheten att använda Af:s inter-nettjänster och att ha tillgång till Internet hemma. Att ha Internet hemmaleder till att användningsgraden för internettjänsterna ökar med cirka femprocentenheter. Sambandet är emellertid inte statistiskt säkerställd.

ii) Det finns relativt tydliga skillnader mellan personer i olika åldersgrupper.Att söka arbete via Af:s Internet är vanligare bland de två yngsta grupperna(18-29 och 30-39 åringarna) jämfört med de äldre (40-49 och 50-59 åringarna).En förklaring är att de yngre är mer benägna att använda den nya informa-tionsteknologin. En annan rimlig förklaring kan vara att de äldre förmodli-gen har tillgång till ett större kontaktnät, uppbyggt under en längre tidsperi-od, på arbetsmarknaden och därmed kan ha större nytta av att söka arbetegenom informella metoder i högre utsträckning än genom andra kanaler.

iii) Resultatet tyder på ett starkt positivt samband mellan situationen på denlokala arbetsmarknaden (V/U-kvot) och sannolikheten att använda inter-nettjänsterna. I lokala arbetsmarknader där antalet vakanser per arbetssö-kande är högt också benägenheten att använda Internet större. Skillnadenmellan olika slags regioner är inte statistiskt säkerställd.

iv) Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan individer med olikautbildningsnivåer vad gäller användningen av Af:s internettjänster som sök-instrument. Det finns inte heller tydliga skillnader mellan olika yrkesområden.

122

Internettjänsterna och benägenheten att söka arbeteMöjligheten att finna ett arbete påverkas av både sökaktivitet och arbetsmark-nadsläge. Internet som sökinstrument erbjuder stor flexibilitet för sökande att letaefter information om lediga arbete. Vi ska i det följande studera huruvida sökak-tiviteten påverkats av möjligheten att använda Internet.

Ett sätt att bedöma effekten av Internet på sökaktiviteten är att göra en jämfö-relse mellan personer med olika tillgänglighet till Internet. Man kan exempelvisjämföra personer med och utan tillgång till Internet i hemmet. En sådan jämfö-relse ger emellertid inget direkt mått på effekten av tillkomsten av Internet somsökkanal utan enbart ett mått på effekten av större tillgängligheten. De som sak-nar internetuppkoppling hemma kan ändå till exempel dra nytta av de kundar-betsplatser på Arbetsförmedlingen som har tillgång till Internet. Det hade därförvarit intressantare att göra en jämförelse av tiden före respektive efter tillkomstenav internettjänsterna. Tyvärr saknas tidigare jämförbara undersökningar.

I det följande ska vi analysera hur tillgång till Internet i hemmet påverkar be-nägenheten att söka arbete för ombytessökande. Vår beroende variabel antar idetta fall värdet 1 om personen antingen vid intervjutillfället eller någon gång detsenaste året sökte jobb, och värdet noll om så inte är fallet. I övrigt ingår sammaförklaringsvariabler som vi använde tidigare. Resultaten redovisas i tabell 3.6.

Det finns ett stark positiv samband mellan benägenhet att ha sökt arbete detsenaste året och tillgång till Internet hemma. Den skattade effekten är en ökningmed drygt tio procentenheter. Effekten från variabeln är statistiskt säkerställd.För att lättare kunna bedöma om det här är en stor eller liten skillnad redovisas itabellhuvudet benägenheten för en genomsnittsperson att söka jobb, vilket upp-går till 17 procent. Man kan därmed konstatera att benägenheten att ha sökt ar-bete var betydligt större för de som har Internet hemma jämfört med dem sominte hade Internet hemma.

En sammanställning av tidigare årsmätningar i AKU visar att andelen om-bytessökande av de sysselsatta uppgick till 6-13 procent under perioden 1980-98. I vår undersökning uppger cirka sju procent av de sysselsatta och andra utan-för arbetskraften att de hade sökt arbete aktivt vid intervjutillfället och omkring16 procent uppger att de sökte jobb under senaste året. Andelen som sökte arbetenågon gång det senaste året är således i hela gruppen drygt 20 procent. Den härjämförelsen skulle kunna ge visst stöd för att möjligheten att använda Internet

123

har lett till ökad sökaktivitet bland redan sysselsatta och andra personer utanförArbetsförmedlingen.26

Av resultaten i tabell 3.6 framgår också att såväl ålder som utbildning är avstor betydelse för benägenheten att söka jobb. Som man kan vänta sig finns detett signifikant negativ samband mellan benägenheten att ha sökt jobb och ålder.Alla åldersgrupper har signifikant lägre sannolikhet att ha sökt jobb jämfört medden yngsta gruppen (18-29 år). I den äldsta gruppen (50-59 åringarna) minskarsannolikheten med omkring 24 procentenheter. Vidare finns signifikanta skillnadermellan personer med olika utbildningslängd. Benägenheten att ha sökt jobbaktivt är cirka 20 procentenheter högre bland dem som har eftergymnasial ut-bildning jämfört med personer med endast grundskola.

I regioner där efterfrågan på arbetskraft är stor är också chansen att få ettarbete större. Likaså ökar det antal människor som försöker byta jobb, nyinträ-der eller återinträder på arbetsmarknaden. Det positiva sambandet mellan be-nägenheten att ha sökt jobb och V/U-kvoten pekar på denna riktning. Meneffekten är inte statistiskt säkerställd.

Som man kan vänta sig är benägenheten att ha sökt jobb signifikant störrebland personer som befinner sig utanför arbetskraften jämfört med personersom redan har sysselsättning. I övrigt finns det inga tydliga skillnader mellanpersoner inom olika yrkesområden.

I undersökningen frågade vi också de ombytessökande om skälet till ar-betsbyte. Man skiljer mellan framtvingade och frivilliga arbetsbyten. Fram-tvingad rörlighet uppstår på grund av att man riskerar att bli arbetslös, medanfrivilligt rörlighet är sådana arbetsbyten som beror på att goda möjligheterlockar till att söka arbete på annat håll. Det vanligaste enskilda skälet till attman söker efter ett nytt arbete bland ombytessökande i vårt urval är att manvill ha bättre villkor, t.ex. högre lön, ökad arbetstid, bättre arbetsmiljö, etc.Andelen är nästan 60 procent. Andelen som uppger att de har ett tidsbegränsatarbete eller blivit uppsagda som skäl till arbetsbyte uppgår till cirka 20 procent.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns indikationer på att ökadtillgänglighet till Internet ökar benägenheten att söka jobb.

26 Det är naturligtvis svårt att säkerställa den exakta jämförbarheten mellan de två undersök-

ningarna som bygger t.ex. på olika populationer. Resultat bör därför tolkas försiktigt.

124

Tabell 3.6. Probitskattningar av benägenheten att söka arbete. Sysselsatta ochpersoner utanför arbetskraften. Marginaleffekter

Variabler Benägenhet att söka (p=0,170)

Estimat Std. Avv. z-statistik Medelvärde

Har tillgång till internet hemma 0,105 0,028 3,400 0,713Kön (jmf: Man)Kvinna -0,024 0,029 -0,830 1,486

Ålder (jmf: 18-29 år)30-39 år -0,132 0,022 -5,410 0,15440-49 år -0,129 0,027 -4,070 0,27050-59 år -0,238 0,024 -6,390 0,288

Utbildningsnivå (jmf: Grundskola)Gymnasium 0,053 0,039 1,340 0,515Högskola/universitet 0,189 0,058 3,520 0,284

Region (jmf: Småregioner,offentlig sysselsättning)Storstadsregioner -0,044 0,075 -0,580 0,376Universitets- ochhögskoleregioner -0,102 0,061 -1,470 0,187Regionala centra -0,092 0,066 -1,280 0,253Sekundära centra -0,093 0,060 -1,290 0,085Småregioner, privatsysselsättning -0,143 0,042 -2,050 0,048

Yrkesinriktning (jmf: Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens)Ledningsarbete -0,012 0,090 -0,130 0,042Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper samtmilitärt arbete 0,011 0,057 0,190 0,133Kontors- och kundservicearbete 0,112 0,079 1,590 0,093Service-, omsorgs- och försälj-ningsarbete 0,114 0,065 1,940 0,140Arbete inom jordbruk, trädgård,skogsbruk och fiske samthantverksarbete inom bygg-verksamhet och tillverkning 0,071 0,066 1,150 0,108Process- och maskinoperatörs-arbete, transport, m m -0,056 0,057 -0,870 0,095Arbete utan krav på särskildyrkesutbildning och yrke 0,118 0,096 1,390 0,044

125

Forts tabell 3.6

Variabler Benägenhet att söka (p=0,170)

Estimat Std. Avv. z-statistik Medelvärde

Ej i arbetskraften 0,092 0,057 1,730 0,186

V/U-kvot (kommun, år 2002) 0,023 0,174 0,130 0,124

Log likelihood -404,773Pseudo R2 0,157


Effekter av internettjänsterna på matchningarnaVåra resultat visar att benägenheten att söka arbete bland redan sysselsatta ochandra personer utanför arbetskraften är högre för de med Internet än för desom saknar Internet hemma. Vi har också visat att majoriteten av dessa sökerarbete med Af:s internettjänster. I det följande ska vi därför undersöka i vilkengrad personer som använder internettjänsterna också får jobb den vägen. Vikommer också att titta närmare på hur effektiva internettjänsterna är i förhål-landen till de andra traditionella sökkanaler avseende chansen till jobb.

I undersökningen frågade vi de sysselsatta om de bytt/fått jobb det senasteåret. Vidare frågade vi de sysselsatta dels varifrån man fått information om jobb-et och dels hur länge man har haft det. Svaren på dessa frågor framgår av tabell3.7. De sysselsatta är fördelade på de som bytt/fått jobb det senaste året (kolumn1) och de övriga som inte bytt/fått jobb (kolumn 2). Andelen som uppger att debytt/fått jobb det senaste året är drygt elva procent. Den genomsnittliga tiden hosnuvarande arbetsgivare är drygt 12 år för de som inte bytt/fått jobb. Man kandärmed konstatera att de som inte bytt/fått jobb består i större utsträckning avpersoner som har varit hos samma arbetsgivare under ganska lång tid.

Rimligtvis kan vi genom att göra en jämförelse av hur man fick informationom jobbet mellan dessa två grupper således få en viss uppfattning om effektenav internettjänsterna på matchningarna. Antagandet är att personer som intebytt/fått jobb det senaste året sannolikt i högre utsträckning fått jobbet en tid föreutbyggandet av internettjänsterna. En sådan jämförelse framgår också i kolumn1 och 2 i tabell 3.7.

I tabell 3.7 ser vi att de informella kanalerna utgör de enskilt mest betydelse-fulla kanalerna när det gäller möjligheten att få jobb. Drygt hälften av informa-tionen som ledde till ett jobb har förmedlats genom direkta arbetsgivarkontakter

126

eller genom vänner eller bekanta. Det gäller både de som bytt/fått jobb och desom ej bytt/fått jobb. Bland dem som får jobb genom informella kanaler kan endel vara återanställningar hos en tidigare arbetsgivare.27 Det finns inte hellernågra större skillnader mellan de två olika grupperna vad gäller andelen som fåttinformation genom tidningsannons. Andelen ligger i hela gruppen omkring tioprocent.

En intressant iakttagelse är att Af:s internetkanaler spelar särskilt stor rollbland dem som bytt/fått jobb det senaste året. Andelen som fått information somledde till det jobb som man har idag genom Af:s internetkanaler är omkring åttaprocent bland dem som bytt/fått jobb och endast cirka tre procent bland demsom inte bytt/fått jobb under senaste året. Vi ser också att andelen som fått jobbgenom Af:s övriga kanaler är densamma för de båda grupperna och uppgår tillrunt 4 procent. Emellertid har Arbetsförmedlingen totalt svarat för den direktainformationen om jobbet i cirka 12 procent av fallen för dem som bytt/fått jobb.Motsvarande siffra ligger omkring 7 procent bland dem som inte bytt/fått jobbdet senaste året. Resultatet kan tolkas som att utbygganden av internettjänsternaökat Arbetsförmedlingens betydelse som matchningskanal.28

Resultaten i tabell 3.7 är emellertid inte korrigerade för skillnader i en rad oli-ka faktorer. Till exempel varierar nyttan av att använda olika sökkanaler mellanpersoner med olika personkaraktäristika. För att så långt som möjligt kontrolleraeffekten av användande av olika sökkanaler vid sidan om diverse observerbaraindividkaraktäristika skall vi i följande steg, på samma sätt som tidigare, genom-föra en probitanalys. Sannolikheten att ha bytt/fått jobb relateras sålunda till delsvilken kanal man brukar använda när man söker information om lediga jobb,dels observerbara individkaraktäristika.29

27 Flera tidigare studier som AMS genomfört visar att närmare hälften av de sökande som får

arbete återanställs hos en tidigare arbetsgivare (se t.ex. Harkman & Jansson 1995, Omarsson2000).

28 Detta förutsätter emellertid att de anställningar som tillhandahölls tidigare genom Af inte vargenomsnittligt kortare jämfört med platser tillsatta idag via Af och andra sökkanaler. Det börockså påpekas att våra resultat är behäftade med viss osäkerhet på grund av att antalet obser-vationer bland dem som bytt/fått jobb är litet. Resultaten skall därför tolkas försiktigt.

29 Ett problem är emellertid liksom andra icke-experimentella metoder att det kan förekommasystematiska skillnader mellan individer i analysen avseende på oobserverade faktorer, vilketkan ha betydelse för användandet av olika sökkanaler och för utfallet (bytt/fått jobb). Vi re-servera oss därför möjliga s.k. selektionsproblemet i våra resultat. För en utförlig diskussionoch referenser, se Heckman, LaLonde & Smith (1999).

127

Tabell 3.7. Hur fick Du reda på att det arbetet Du har nu var ledigt?Sysselsatta. Andel i procent

Sökmetod Sysselsatta

Personer sombytt/fått arbeteunder 2002

Personer som ejbytt/fått arbeteunder 2002

Totalt

Af:s Internettjänster(Plats- och Sökandebank) 7,8 2,7 3,3

Af:s övriga kanaler 4,2 4,2 4,2

Summa Af 12,0 7,0 7,5Annat Internet 1,0 0,7 0,8Tidningsannonser 10,1 11,3 11,2Privat rekryteringsföretag 5,7 0,5 1,1Vänner och bekanta 23,4 17,7 18,3Direktkontakt med arbetsgivaren 33,5 37,8 37,3Annat sätt 14,3 19,3 18,7Tid hos nuvarande arbetsgivare(medelvärde) 0,23 år 12,5 år 8,6 år

Andel observationer 11,1 88,9 100,0

Antal observationer (ovägt) 103 625 728

De olika sökkanalerna har delats in i fyra grupper: Af:s internettjänster (Plats-och Sökandebanken), Af:s övriga kanaler (platstidningar, anslagstavla och förslagfrån Af personal), övriga formella kanaler (tidningsannons, privat förmedling,annat Internet samt annat sätt) och informella kanaler (vänner och bekanta samtdirekt arbetsgivarkontakt). De olika individkaraktäristika är densamma som desom användes tidigare; kön, ålder, högsta utbildningsnivå, region, yrkesinrikt-ning. Därtill inkluderas precis som våra tidigare estimerade modeller kommu-nens V/U-kvot som är tänkt att fånga situationen på den lokala arbetsmarknaden.

Resultaten presenteras i tabell 3.8. Tabellens andra kolumn med beteckningestimat redovisar de skattade marginaleffekterna av de olika variablerna. Utifråndessa har vi sedan beräknat sannolikheten att ha bytt/fått jobb givet en genom-snittsperson med avseende på de olika variablerna. De skattade sannolikheternasom redovisas i tabellens sista kolumn ger en bild av de olika variablernas relati-va betydelse och gör även tolkningen av resultaten mycket lättare.

Vi kan konstatera att de informella sökkanalerna utgör de i särklass effekti-vaste kanalerna. Sannolikheten att ha bytt/fått jobb är drygt 80 procent för dem

128

som brukar söka jobb via informella kanaler. Sannolikheten att ha bytt/fåttjobb är signifikant högre för dem som brukar använda Af:s internetkanaler(omkring 50 procent) jämfört med dem som använder Af:s övriga kanaler ochövriga formella kanaler (knappt 40 respektive cirka 30 procent).

Resultatet ovan ger således en mycket tydligt bild av att informella kanaler ärde mest fruktbara, vilket stämmer väl överens med de resultat som redovisats itidigare undersökningar. Emellertid finns det indikationer på att Af:s internet-tjänster hävdar sig väl avseende chansen till jobb åtminstone i jämförelse medövriga formella kanaler. I övrigt kan konstateras att de allmänna individegenska-perna spelar ganska liten roll för benägenheten att ha bytt/fått jobb. Den endavariabeln som har statistiskt säkerställd effekt är ålder. Sannolikheten att habytt/fått jobb är negativt korrelerad med ålder. Det innebär att ju äldre personenär desto mindre benägen är han eller hon att byta/få jobb.

Vi har tidigare visat att benägenheten att söka jobb är betydligt större blandde som har tillgång till Internet hemma jämfört med övriga som saknar dennamöjlighet. Vi har därför även här testat vilken betydelse ökad tillgång till Internethar för sannolikheten att ha bytt/fått arbete. Resultaten (som inte presenteras här)pekar i riktning mot att tillgång till Internet ökar sannolikheten att ha bytt/fåttjobb, men effekten är inte statistiskt säkerställd.

Sammanfattningsvis visar våra resultat att Af:s internettjänster fått ett positivtgenomslag och fungerar som en betydelsefull matchningskanal även bland ar-betssökande utanför arbetsförmedlingen. De olika informella kanalerna (vänneroch bekanta, direkt arbetsgivarkontakt) utgör dock den i särklass viktigaste vä-gen till arbete.

129

Tabell 3.8. Probitskattningar av benägenheten att byta eller få jobb för anvä n-dare av olika sökkanaler. Sysselsatta

Variabler Estimat Standard-avvikelse

z-statistik Skattadsannolikhet

Använd sökkanalSökte ej arbete ReferensAf:s Internettjänster(Plats- och Sökandebanken) 0,435 0,066 9,900 48Af:s övriga kanaler 0,414 0,247 2,530 39Övriga formella kanaler (inklannat Internetsajter, annan) 0,279 0,092 4,750 27Informella kanaler 0,819 0,145 4,160 82

KönMan Referens 6Kvinna 0,003 0,016 0,210 7

Ålder18-29 år Referens 1430-39 år -0,027 0,012 -1,870 840-49 år -0,069 0,015 -3,860 250-59 år -0,055 0,018 -2,390 4

UtbildningsnivåGrundskola Referens 6Gymnasium 0,004 0,023 0,170 7Högskola/universitet 0,012 0,027 0,450 8

RegionerSmåregioner, offentligsysselsättning Referens 5Storstadsregioner 0,033 0,038 0,930 8Universitets- och hög-skoleregioner 0,017 0,042 0,430 6Regionala centra 0,031 0,045 0,790 8Sekundära centra -0,022 0,027 -0,660 2Småregioner, privatsysselsättning 0,024 0,063 0,440 7

YrkesinriktningArbete som kräver teoretiskspecialistkompetens Referens 9

130

Forts tabell 3.8

Variabler Estimat Standard-avvikelse

z-statistik Skattadsannolikhet

Ledningsarbete 0,044 0,052 1,010 16Arbete som kräver kortarehögskoleutbildning ellermotsvarande kunskaper samtmilitärt arbete -0,030 0,018 -1,400 4Kontors- och kundservicearbete -0,041 0,017 -1,750 2Service-, omsorgs- ochförsäljningsarbete -0,022 0,020 -0,970 6Arbete inom jordbruk, trädgård,skogsbruk och fiske samthantverksarbete inom bygg-verksamhet och tillverkning 0,000 0,034 0,010 9Process- och maskinoperatörs-arbete, transport, m.m. -0,001 0,030 -0,030 9Arbete utan krav på särskildyrkesutbildning och yrke okänd 0,013 0,041 0,330 11

V/U-kvot (kommun, år 2002) -0,105 0,079 -1,370

Log likelihood -161,383

Pseudo R2 0,365


131

3.4 ReferenserGreene, W (1997), Econometric Analysis. 3rd edition, Prentice HallInternational, Upper Saddle River.

Harkman, A & Jansson, F (1995), ”Sökaktivitet, återanställning och chansenatt få ett jobb”, Rapport Ura 1995:4, AMS, Stockholm.

Harkman, A & Sahin, G (2003), ”IT-tjänsternas betydelse för sökande vidArbetsförmedlingen”, Delrapport 1 i denna rapport.

Harkman, A & Sahin, G (2003), ”Arbetsgivarnas användning avArbetsförmedlingens internetkanaler”, Delrapport 2 i denna rapport.

Heckman, J, LaLonde, R J & Smith, J A (1999), The economics andeconometrics of active labor market programs , Ashenfelter O C & D Card(red), Handbook of labor Economics, vol 3A, Elsevier Science B.V.,Amsterdam.

Kuhn, P & Skuterud, M (2000), Job Search Methods: Internet versusTraditional. Monthly Labor Review, October 2000, s 3-11.

Kuhn, P & Skuterud, M (2002), Internet Job Search and UnemploymentDurations,. Discussion Paper No. 613, IZA

Long, J S (1997), Regression Models for Categorical and LimitedDependent Variables. Sage, London.

Omarsson, A (2000), Återanställningar bland arbetslösa på den svenskaarbetsmarknaden, Rapport Ura 2000:3 AMS, Stockholm.

SCB (2002), Privatpersoners användning av datorer och Internet 2001.Statistiska centralbyrån, Stockholm.

Strannefors T (1999), Ombytessökande, arbetsgivarbyten och arbetslöshet,Rapport Uin 1999:1, AMS, Stockholm

132

Förteckning över AMS rapportserier från AMS

AMS rapportserie:

Ura 2000:1 De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige – Varkommer de nya jobben och i vilken omfattning? Rekv nr 802381

Ura 2000:2 Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet m.m.– utvecklingen under 1990-talet Rekv nr 802398

Ura 2000:3 Återanställningar bland arbetslösa på den svenskaarbetsmarknaden Rekv nr 802399

Ura 2000:4 Hur går det för arbetslösa som får bidrag för startav näringsverksamhet? Rekv nr 802400

Ura 2000:5 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare Rekv nr 802401Ura 2000:6 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2000 och 2001 Rekv nr 802426Ura 2000:7 Var finns jobben 2000/2001 Rekv nr 802435Ura 2000:8 IT-branschen i Sverige – Var finns de framtida

jobben Rekv nr 802476Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik

i Sverige – Var finns de framtida jobben? Rekv nr 802499Ura 2000:10 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 Rekv nr 802509Ura 2001:1 Var finns jobben 2001? Rekv nr 802521Ura 2001:2 Utvärdering av 1995 års nystartade företag – En

jämförelse mellan företag som fick bidrag frånArbetsförmedlingen och övriga nystartade företag Rekv nr 802554

Ura 2001:3 Arbete för nöjes skull – Var finns jobben inomupplevelsenäringen? Rekv nr 802555

Ura 2001:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 och 2002 Rekv nr 802595Ura 2001:5 Rätt man på fel plats – en studie av arbetsmark-

naden för utlandsfödda akademiker som invandratunder 1990-talet Rekv nr 802599

Ura 2001:6 Var finns jobben 2001/2002? Rekv nr 802600Ura 2001:7 Arbetsmarknadsutbildningen 1999 – effekter

för individen Rekv nr 802616Ura 2001:8 Arbetsförmedlingens marknadsandelar

1999 och 2000 Rekv nr 802619Ura 2001:9 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Rekv nr 802651Ura 2002:1 Var finns jobben 2002? Rekv nr 802663Ura 2002:2 Första året med Aktivitetsgarantin

– En utvärdering av Aktivitetsgarantins effekter Rekv nr 802690Ura 2002:3 Den framtida personalförsörjningen inom vård

och omsorg - Tillgång och rekryteringsbehovtill år 2015 Rekv nr 802699

Ura 2002:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Rekv nr 802700Ura 2002:5 Var finns jobben år 2002/2003? Rekv nr 802701Ura 2002:6 Utvärdering av Pilotprojektet för arbetslösa

invandrare - Ett försök med samverkan mellanbemanningsföretag och arbetsförmedling Rekv nr 802730

133

Forts AMS rapportserie:

Ura 2002:7 Arbetsmarknaden för utomnordiskamedborgare i siffror Rekv nr 802731

Ura 2002:8 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 Rekv nr 802745Ura 2002:9 Den framtida personalförsörjningen inom bygg.

och anläggning – Tillgång och rekryterings-behov till år 2015 Rekv nr 802746

Ura 2002:10 Effekter av jobbsökarinsatser via nätet– Erfarenheter från ett kontrollerat experiment Rekv nr 802747

Ura 2003:1 Geografisk rörlighet och arbetsgivarbyten Rekv nr 802770Ura 2003:2 Var finns jobben 2003? Rekv nr 802774Ura 2003:3 Den framtida personalförsörjningen inom

utbildning – Tillgång och rekryteringsbehovtill år 2015 Rekv nr 802756

Ura 2003:4 Arbetsmarknadsutbildning 2002 – Uppföljningav deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildningandra kvartalet 2002 Rekv nr 802785

Ura 2003:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 Rekv nr 802796Ura 2003:6 Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se

– Om betydelsen av Arbetsförmedlingens internet-tjänster på arbetsmarknaden – Sammanfattning Rekv nr 802814

Ura 2003:7 Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se– Om betydelsen av Arbetsförmedlingens internet-tjänster på arbetsmarknaden Rekv nr 802815

Ura 2003:7

Rapporten har rekv.nr 802 815

Serien Ura innehåller två återkommanderedovisningar per år av ”Arbetsmarknadsutsikterna”och ”Var finns jobben” samt redovisningar från olika

utredningar som utförs inom AMS.

Rapporten kan också beställas från AMS Närservice,Box 6, 646 21 Gnesta, fax 0158-24 51 36.

E-mail: [email protected] 50 kr per rapport. Frakt tillkommer.

Att söka jobb och arbetskraft på · Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ura 2003:7 ISSN...

Documents

Transcript of Att söka jobb och arbetskraft på · Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ura 2003:7 ISSN...