7188 576 5

LANDSTINGSFÖRBUNDET

LANDSTINGSFORBUNDET

L-FAST 2000Fastighetskomplement

till L-BAS 98

Upplysningar om rapportens innehålllämnas på Landstingsförbundet avÅsa Hjortsberg, tel 08-702 4493 ochHi'lene ElIsrröm, tel 08-702 43 5 J

Beställning av rapporten kan göras direkt frånLandstingsförbundet, T rycksaksbestä Ilningen,Box 7049J, 10726 Sroåholmtel 08-702 43 36, telefax 08-702 4590eller från vår hemsida www.lf.se

Best nr .1947 • ISBN 91-7188-576-5

Prod uktion: Informationsa vdeln ingen, La ndstingsförbundetStockholm 2000

Innehåll

FÖRORD 4

BAKGRUND 5

Syfte 5

Mål 5

Avgränsning 5

Jämförelsetal 5

KONTOPLANENS UPPByGGNAD 6

Kontostruktur 6

Fria och låsta kontogrupper 6

Kontoplanens grundbegrepp 6

Uppgifter som efterfrågas i bokslutsstatistiken 7

TILLÄMPNING 8

ÖVERSIKTSSCHEMA 9

TILLGÅNGAR 10

EGET KAPITAL, AVSÄTININGAR OCH SKULDER 22

RÖRELSENS INTÄKTER 31

KOSTNADER FÖR PERSONAL 36

FÖRVALTNINGSKOSTNADER 43

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER 47

FINANSIELLA OCH ANDRA INTÄKTER OCH KOSTNADER 60

SÖKORDSREGISTER 66

BILAGA 1

Kopplingstabeller 73

BILAGA 2

Motparter 79

Förord

Under 1996 och 1997 tog Landstingsförbundet fram en ny haskontoplan för landstingenslregionernas (nedan benämnda landstingens) kärnverksamheter, L-BAS 98. Beträffande kontoplanens struktur och indelning i kontogrupper bygger L-BAS 98 till stor delpå EU-BAS 97. Där den landstingskommunala särarten inte tillgodoses har egna kontogrupper upprättats. I kontoplanen har även Statistiska centralbyråns (SCB) önskemålbeaktats.

Under 1998 framfördes önskemål till Landstingförbundet om en kontoplan anpassad för fastighetsförvaltning och i slutet av året tillsattes en arbetsgrupp. Gruppen bestod av Jonas Östlund, Locum, Hans-Åke Lanthen, Landstinget Sörmland, Ronny Gustavsson, Landstinget Kronoberg, Jan Sjöberg, Landstingsfastigheter Dalarna AB, Pernilla Johansson och Lena Ehlin, Landstinget i Gävleborg, Nils-Erik Edström, Västerbottens läns landsting, Stefan Perdahl, Norrbottens läns landsting samt Annette LindgrenAtterhem och Åsa Hjortsberg, Landstingsförbundet.

Syftet med L-FAST 2000 har varit att åstadkomma en kontoplan som fungerar somen ram för hur redovisningen på landstingens fastighetsförvaltningar kan läggas upp.Kontoplanen ger även bättre förutsättningar vid inlämnande av uppgifter för jämförelser mellan landsting då den definierar begreppen på ett enhetligt sätt. L-FAST 2000grundar sig på L-BAS 98 och FastBAS 97.

Syftet med L-FAST 2000 har förändrats efter den remissomgång som genomfördeshösten 1999. Svaren antyder att det är få landsting som kommer att tillämpa L-FAST2000 i sin löpande redovisning. Kontoplanen kommer trots det vara till stor nytta dåman i den har definierat intäkter och kostnader inom fastighetsförvaltningen. Detta ärtill stor fördel speciellt vid insamling av uppgifter för jämförelsematerial men även somstöd vid uppläggning av nya konton i landstingens nuvarande systern.

4

Bakgrund

Under 1998 gav Landstingsförbundet ut L-BAS 98, en EU-anpassad baskontoplan speciellt framtagen för landstingens kärnverksamheter. L-BAS 98 lämpar sig dock inte fören professionell uppföljning och styrning av fastighetsförvaltningens verksamhet. Föratt stödja fastighetsförvaltningen har en arbetsgrupp bestående av representanter frånlandstingens fastighetsförvaltningar, centrala ekonomiavdelningar samt Landstingsförbundet tagit fram denna kontoplan, L-FAST 2000, med definitioner.

Som underlag till arbetet har L-BAS 98 och FastBAS 97 (Fastighetsägareförbundetsoch SABO's kontoplan) använts. Definitioner till enskilda konton kommer främst frånLandstingsförbundets jämförelsetal inom fastighetsförvaltning, men har även hämtatsfrån "Rätt Begrepp" (UFOS 1997), "AH-Avtal för fastighetsförvaltning" samt ovannämnda två kontoplaner. Vi har så långt det varit möjligt följt L-BAS 98 och använtFastBAS 97 främst som idekälla som komplement till arbetsgruppens kunskap och erfarenheter.

SyfteSyftet med denna kontoplan/definitionshandbok är att den ska vara ett instrument föratt bättre styra och följa upp fastighetsförvaltningen inom landstinget.

MålMålet har varit att ta fram tydliga definitioner i en kontoplan som på sikt förbättrarmöjligheterna till jämförelser mellan sjukvårdshuvudmännens fastighetsförvaltningar.Kontoplanen ska också underlätta insamlandet av bokslutsstatistik som efterfrågas avlandstingen och som tas fram av Landstingsförbundet. Genom kopplingstabeller gesäven förutsättningar för att enkelt redovisa centralt inom landstinget enligt L-BAS 98'sindelning.

AvgränsningInom vissa landsting har fastighetsorganisationen införlivats i en serviceförvaltning somkan bestå av olika enheter för exempelvis kost, transport, växel, reception, inköp, städning, mm. Denna kontoplan lämpar sig dock inte för en organisation med så stor variation av verksamheter. Har man däremot en separat förvaltning där kärnverksamhetenär fastighetsförvaltning kompletterad med servicefunktioner i begränsad omfattning gårdet utmärkt att använda denna kontoplan.

JämförelsetalI det framtida arbetet med jämförelsetal j landstingens fastighetsförvaltningar kommerdet att framgå av anvisningarna vilka kontogrupper i L-BAS 98 som efterfrågas för attytterligare förbättra jämförbarheten.

5

Kontoplanens uppbyggnad

KontostrukturL-FAST 2000 följer till stora delar L-BAS 98 och FastBAS 97 när det gäller struktur,grundbegrepp och definitioner. Båda dessa kontoplaner grundar sig på EU-BAS 97. Eftersom landstingen bedriver en personalintensiv verksamhet har personalkostnaderna iL-BAS 98 lagts i kontoklass 4 och ej i kontoklass 7 som EU-BAS 97 förordar. Struktureni L-BAS 98 har enligt arbetsgruppens heslut varit styrande för L-FAST 2000, vilket innebär att personalkostnaderna även här redovisas i kontoklass 4. Förändringen påverkarkontoklasserna 4-7.

Kontoplanen, som i första hand är avsedd för den externa redovisningen, är indeladi 8 kontoklasser. Kontoklassernas indelning följer huvudgrupperna i balans- och resultaträkningen. I kontoklass 1 och 2 redovisas tillgångar respektive eget kapital, avsättningar och skulder. Rörelsens intäkter återfinns ikontoklass 3 och i kontoklasserna 4-7redovisas rörelses kostnader. Kontoklass 8 omfattar finansiella och andra intäkter ochkostnader.

Kontoklass 1Kontoklass 2Kontoklass 3Kontoklass 4Kontoklass 5Kontoklass 6-7Kontoklass 8

TillgångarEget kapital, avsättningar och skulderRörelsens intäkterKostnader för personalFörvaltningskostnaderÖvriga rörelsekostnaderFinansiella och andra intäkter och kostnader

För att underlätta vid sammanställning på central nivå i de landsting som använder LBAS 98 har kopplingstabeller framställts mellan L-FAST 2000 och L-BAS 98 och viceversa. Kopplingstabellerna är inlagda som bilaga 1.

I konroklass 3-8 används begreppen intäkter och kostnader i definitionerna. Detta ären förenkling då intäkter utgör periodiserade inkomster medan kostnader utgör periodiserade utgifter. Oftast sammanfaller begreppen inkomst/ intäkt respektive utgift/kostnad. Det är endast i de fall där tidsdifferensen mellan t ex anskaffning (utgift) och användning (kostnad) sträcker sig över flera redovisningsperiod som begreppen inkomstoch utgift används.

Fria och låsta kontogrupperI vissa fall är kontogrupperna benämnda fri respektive låst. Fri innebär att kontogruppen kan användas för valfritt ändamål medan låst innebär att kontogruppen ej bör användas.

Kontoplanens grundbegreppDe grundbegrepp som genomgående används i kontoplanen är kontoklass, kontogrupp,konto och underkonto, enligt s k decimalklassificering:

6

1 KontokJass 1, Tillgångar11 Kontogrupp 11, Mark och byggnader111 Konto 111, Byggnader1112 Underkonto 1112, Årets investering i byggnader

Kontogrupp är en grupp likartade konton med en sammanfattande benämning. Kontoplanen eftersträvar en överskådlighet och logisk indelning på två positioner. Strukturenpå kontogruppsnivå framgår av översiktsschemat.

Konto är kontoplanens grundbegrepp. För att kunna användas på ett enhetligt sätt harvarje konto definierats på tre positioner.

Underkonton utnyttjas i vissa fall för ytterligare uppdelningar med definitioner på fyrapositioner.

Uppgifter som efterfrågas i bokslutsstatistikenI kontoplanen har hänsyn tagits till de uppgifter om intäkter/inkomster och kostnader/utgifter som efterfrågas i boksjutsstatistiken till Landstingsförbundet och SeB. För arrunderlätta uppgiftslämnandet till bokslutsstatistiken har kontoplanen kompletterats meduppgifter om vilka konton som efterfrågas i bokslutsstatistiken. För att urskilja de kontogrupper, konton och underkonton som är obligatoriska uppgifter i statistiken hardessa markerats med kursiv stil, enligt följande exempel:

14 Förråd m.m.I kontogruppen redovisas omsättningstillgångar som förråd och lager.I bokslutsstatistiken efterfrågas Förråd m m, dvs kontogrupp 14.

Observera att statistikuppgifterna kan ändras över tiden.

Utöver uppgifter om externa inkomster och utgifter efterfrågas även uppgifter om intäkter och kostnader uppdelat på verksamhet och på motpart. Motparterna redovisas ochdefinieras i bilaga 2.

7

Tillämpning

Vid tillämpning av konto planen har anpassning skett till lagen om kommunal redovisning. Där lagen inte går ner i detalj har hänvisningar gjorts till Redovisningsreglementetför kommuner och landsting samt uttalanden från Referensgruppen i redovisningsfrågor. Från den 1 juli 1997 ansvarar Rådet för kommunal redovisning för uttolkningen avgod redovisningssed för landsting och kommuner.

Där det är relevant görs även hänvisningar till Bokföringsnämndens (BFNs) rekommendationer och uttalanden samt Föreningen Auktoriserade Revisorers (FARs) rekommendationer.

Ur Landstingsförbundets perspektiv är det de verbala definitionerna som är det centrala med kontoplanen. Hur de olika kontona sedan numreras och sorteras är av underordnad betydelse.

Kontoplanen ska ses en ram för hur den egna redovisningen kan läggas upp. Däravvikelser är önskvärda och lämpliga ska givetvis landstinget göra dessa. Dock bör beaktas vad som efterfrågas i bokslutsstatistiken så att statistiken kan besvaras trots avvikelser i den egna kontoplanen. Ett alternativ till att byta till den nya kontoplanen kanvara att skuggkoda sin kontoplan med de nya kontona.

Där specifikation sker i olika försystem eller sidoordnad redovisning ska huvudbokföringen begränsas med hänsyn till detta. Detta gäller exempelvis personalkostnadsredovisning och redovisning av anläggningstillgångar där en omfattande statistik finns i lönesystemet respektive anläggningsregister. Redovisningsmetoder för periodisering av varu- och materialförbrukning har likaså sin utgångspunkt i att landstingenhar sidoordnade system för förrådsredovisning.

8

\!)

1 Tillgångar 2 Eget kapital, 3 Rörelsens 4-7 Rörelsens kostnader 8 Finansiella ochavsättningar och intäkter andra intäkterskulder 4 Kostnader för 5 Förvaltnings- 6 Övriga rörelse- 7 Övriga rörelse- och kostnader

personal kostnader kostnader kostnader

10 Immateriella 20 Eget kapital 30 Hyresintäkter, 40 Lön arbetad tid 50 Fastighets- 60 Lokal- och 70 Försäljnings- 80 Låstanläggnings- årsavgifter mm skötsel och -tillsyn fastighetskostnader kostnadertillgångar

11 Mark och 21 Fri 31 Ersättningar 41 Lön ej arbetad 51 Fastighetsrepara- 61 Fri 71 Kontorsmaterial 81 Låstbyggnader och intäkter från tid tioner, löpande och och trycksaker

hyresgäster förebyggande underhåll

12 Maskiner och 22 Avsättningar 32 Fri 42 Fri 52 Planerat 62 Hyra av 72 Tele och post 82 Låstinventarier underhåll (PU) anläggningstillgång

13 Finansiella 23 Långfristiga 33 Debiterade 43 Kostnads- 53 Taxebundna kostnader 63 Fri 73 Försäkrings- 83 Låstanläggnings- skulder energi- och ersättningar och samt kostnader för avgifter ochtillgångar vattenavgifter m m naturaförmåner energi/medier övriga riskkostnader

-

14 Förråd mm 24 Kortfristiga 34 Fri 44 Pensions- 54 Fri 64 Förbruknings- 74 Fri 84 Finansiellaskulder till kostnader inventarier och intäkterleverantörer förbruknings-

material

15 Kundfordringar 25 Fri 35 Intäkter från 45 Sociala och 55 Inhyrda lokaler 65 Reparation och 75 Övriga tjänster 85 Finansiellainhyrda lokaler andra avgifter underhåll av maskiner kostnader

enligt lag och avtal inventarier ochinstallationer

16 Övriga 26 Moms och 36 Facility 46 Övriga 56 Facility 66 Kostnader för 76 Övriga kostnader 86 Frikortfristiga särskilda Management personalkostnader Management transportmedelfordringar punktskatter

17 Förutbetalda 27 Personalens 37 Försäljning av 47 Fri 57 Fastighetsförsäkringar 67 Transporter och 77 Nedskrivningar 87 Extraordinärakostnader och skatter, avgifter och material och varor och ersättningar frakter och återföringar intäkterupplupna intäkter löneavdrag av nedskrivningar

-

18 Kortfristiga 28 Övriga 38 Erhållna bidrag 48 Aktiverat arbete 58 Fastighetsskatt 68 Resekostnader 78 Förlust vid 88 Extraordinäraplaceringar kortfristiga skulder för egen räkning avyttring av kostnader

anläggningstillgång

19 Kassa och bank 29 Upplupna 39 Övriga 49 Fri 59 Övriga förvaltnings- 69 Information och 79 Avskrivningar 89 Årets resultatkostnader och intäkter kostnader PR enligt planförutbetalda intäkter

r;-~fl)....NOOO

Tillgångar

Ikontoklass 1 redovisas rörelsens samtliga tillgångar indelade i anläggningstillgångaroch omsättningstillgångar.

Anläggningstillgångar omfattar:• Immateriella anläggningstillgångar• Materiella anläggningstillgångar

- Mark och byggnader- Maskiner och inventarier

• Finansiella anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar omfattar:• Förråd m m• Kortfristiga fordringar• Kortfristiga placeringar• Kassa och bank

Förutom Lagen om kommunal redovisning tar FAR:s rekommendationer nr 3 upp gränsdragningen mellan anläggningstillgång och omsättningstillgång.

För mer utförliga definitioner av anläggningstillgångar samt anvisningar om avskrivningar av anläggningstillgångar se skriften Avskrivningar utgiven av Referensgruppeni Redovisning.

Tillgångar i landstingens koncernföretag ska särredovisas på respektive konto. Dettakan göras via separat konto, underkonto el.ler via annan koddel (motpart).

Beträffande uppgiftslänmandet bör följande observeras:l kontoplanen saknas särskilda konton för investeringar i anläggningstillgångar. För attunderlätta uppgiftslämnandet och framtagande av finansieringsanalys kan underkontonläggas upp enligt förslag under kontogrupp 11 och 12.

10 Immateriella anläggningstillgångar

I denna kontogrupp redovisas sådana immateriella anläggningstillgångar ochrättigheter som förvärvats av rörelsen. Till denna grupp hör balanserade utgifter men även hyresrätt och goodwill.

De immateriella anläggningstillgångarna måste vara av väsentligt värde förverksamheten under kommande år. Vidare ska den ekonomiska livslängdenanses uppgå till högst fem år.

Ackumulerade avskrivningar redovisas som korrektiv post som underindelning inom respektive komo.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Immateriella anläggningstillgångar, d v s kontogrupp 10.

10

101

1011

1012

1017

1018

1019

11

Balanserade utgifterPå kontot redovisas nedlagda utgifter för t ex forskning och utveckling, administrativ utveckling och utveckling av dataprogram om de är av väsentligt värde för verksamheten under kommande år.

Ingående anskaffningsvärden

Arets investering

Ackumulerade nedskrivningar

Investeringsbidrag, donationer m m

Ackumulerade avskrivningar

Mark och byggnaderMed en anläggningstillgångs anskaffningsvärde avses utgifterna för anläggningens förvärv eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska samtliga utgifter för förvärvet eller tillverkningen medräknas. Detta innebär att till förvärvet direkthänförbara kostnader som transporter, tullavgifter, monteringskostnader ochövriga hanteringskostnader ska inkluderas i anskaffningsvärdet. Indirekta kostnader, i form av administration och projektering, bör också inräknas i anskaffningsvärdet. Investeringar, som sträcker sig över en längre tid, kan påföras enränta under byggnadstiden (se Referensgruppens anvisning nr 11).

Årets investeringar och försäljningar av anläggningstillgångar ska ingå i respektive kontogrupp. För årets investeringar kan särredovisning ske genomunderkonto.

Investeringsbidrag minskar avskrivningsunderlaget och krediteras tillgångskontot. Inkomsten kan särredovisas genom underindelning av kontot.

Anläggningstillgång som fortlöpande minskar i värde ska årligen belastasmed värdeminskning. Avskrivningsbeloppet ska anpassas till lämplig plan medhänsyn till tillgångens uppskattade ekonomiska livslängd. Avskrivningarna skapåbörjas vid den tidpunkt då en anläggning tas i bruk.

Värdeminskning genom planenlig avskrivning redovisas som korrektiv posti underindelning inom respektive konto.

Specifikation av byggnader bör ske i en not till balansräkningen (se Referensgruppens anvisning nr 10). En särredovisning av mark- och byggnadsvärdeför respektive konto rekommenderas där så är möjligt, eftersom markvärdet

inte ska ligga till grund för avskrivningar.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Mark och byggnader totalt, d v skontogrupp11. Dessutom ska konto 113 särredovisas. För konto 111 Byggnader och 113Mark ska årets inköp besvaras i statistiken.

111 ByggnaderPå detta konto redovisas anskaffningsvärdet för byggnader. Till anskaffningsvärdet räknas även sådan utrustning som är nödvändig för byggnadens allmänna funktion.

Byggnadsinventarier är inventarier som anskaffas specifikt för verksamhetens behov och ej för byggnadens allmänna funktion. För vägledning se Landstingsförbundets skrift "Gränsdragning, Byggnader - utrustning/inredning".

11

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7921 Avskrivning på byggnader och redovisas som korrektiv post på underkonto.

Nedskrivningar motkonteras konto 771.

1111 Ingående anskaffningsvärden

1112 Arets investering

1117 Ackumulerade nedskrivningar av bl a tidigare verksamhetsanpassningar

1118 Investeringsbidrag, donationer m m

1119 Ackumulerade avskrivningar

Arets inköp av byggnader efterfrågas i bokslutsstatistiken

113 MarkPå detta konto redovisas fastighetens markvärde, d v s anskaffningsvärdet förmark. Markvärdet är inte föremål för avskrivning. Eventuell värdenedgång justeras via nedskrivning på konto 771.


1132 Arets investeringar

1137 Ackumulerade nedskrivningar


Mark totalt samt årets inköp av mark efterfrågas i bokslutsstatistiken.

115 MarkanläggningarMed markanläggningar menas på marken uppförda anordningar av permanent natur samt vissa slag av markarbeten.Som anskaffningsvärde för markanläggning räknas:

• Markarbeten genom vilka marken görs plan eller fast, såsom röjning avträd, buskar och annat, schaktning av jord och bergsmassor, uppförande avstödmurar samt torrläggning av marken.

• Olika anordningar såsom vägar och tillfarter, körplaner, parkeringsplatser,planteringar o d.

• Brunnar, källare och tunnlar e d i den mån de ej vid fastighetstaxeringen äratt hänföra till byggnad.

Avskrivningsunderlaget för markanläggningen utgörs i princip av den faktiskaanskaffningskostnaden under den tid fastigheten innehafts. Utgifter för anläggningar avsedda att användas endast ett fåtal år omkostnadsförs direkt. En anläggning som är avsedd att användas en tid av endast tre år anses som tillfällig.

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7925 Avskrivning på markanläggningar och redovisas som korrektiv post på underkonto. Nedskrivningar motkonteras konto 771.


1152 Arets investeringar

12



1159 Ackumulerade avskrivningar

117 Pågående till- och ombyggnadDetta konto används för redovisning av utgifter som avser pågående till- ellerombyggnad av byggnader och markanläggningar som medför en höjning avbyggnadsvärdet (se även skriften Avskrivningar under avsnitt Ny-, till- ochombyggnad). När byggnadsarbetena avslutats överförs utgiften till konto 111Byggnader respektive 115 Markanläggningar. Kontot underindelas i byggnader samt markanläggningar.

1171 Pågående till- och ombyggnad på byggnader

1175 Pågående till- och ombyggnad på markanläggningar

118 Pågående nybyggnadDetta konto används för redovisning av utgifter för pågående byggnadsarbetenvid uppförande aven ny byggnad eller markanläggning. När byggnadsarbetena avslutats överförs utgiften till konto 111 Byggnader respektive 115 markanläggningar. Kontot underindelas i byggnader samt markanläggningar.

1181 Pågående nybyggnad på byggnader

1185 Pågående nybyggnad på markanläggningar

12 Maskiner och inventarierI denna kontogrupp redovisas anskaffning av maskiner och inventarier somhar en ekonomisk livslängd överstigande tre år och som inte är av ringa värde.I anskaffningsvärdet inräknas alla utgifter fram till den tidpunkt då tillgångenär färdig att tas i bruk. Även utgifter för värdehöjande förbättringar inräknas itillgångens värde. Angående hantering av avskrivningar, se anvisningar till kontogrupp 11.

Investeringsbidrag minskar avskrivningsunderlaget. Särredovisning kan skegenom underindelning av respektive tillgångskonto.

Värdeminskning genom planenlig avskrivning redovisas som korrektiv posti underindelning inom respektive konto.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Maskiner och inventarier, d v skontogrupp 12.

121 IT-utrustningDetta konto visar anskaffningsvärdet för IT-utrustning.

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7931 Avskrivning på IT-utrustning. Nedskrivningar motkonteras konto 771.


1212 Årets investeringar


13

1218

1219

123

1231

1232

1237

1238

1239

124

1241

1242

1247

1248

1249

126

1261

1262

1267

1268

1269

14



ByggnadsinventarierPå detta konto redovisas anskaffningsvärdet för byggnadsinventarier.

Byggnadsinventarier är inventarier som anskaffas specifikt för verksamhetensbehov och ej för byggnadens allmänna funktion. För vägledning se Landstingsförbundets skrift "Gränsdragning, Byggnader - utrustning/inredning".

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7933 Avskrivning på byggnadsinventarier. Nedskrivningar motkonteras konto 771.


Arets investeringar




Bilar och andra transportmedelPå detta konto redovisas anskaffningsvärdet för motordrivna fordon, exempelvis personbilar, lastbilar o d. I anskaffningsvärdet för personbilar ingår i deflesta fall även mervärdesskatt.

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7934 Avskrivning på bilaroch andra transportmedel. Nedskrivningar motkonteras konto 771.


Arets investeringar




Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av sjukvårdshuvudmannenDetta konto används för redovisning av utgifter för ny-, till- eller ombyggnadpå fastigheter ej ägda av sjukvårdshuvudmannen, då fastighetsägaren, och intenyttjanderättshavaren, omedelbart blir ägare till det som utförts/ anskaffats.

Är fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år ska förbättringsutgiften kostnadsföras direkt om en sådan kostnadsföring inte väsentligtpåverkar bedömningen av verksamhetens resultat och ställning.

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7936 Avskrivning på förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av sjukvårdshuvudmannen. Nedskrivningar motkonteras konto 771.


Arets investeringar




127

1271

1272

1277

1278

1279

128

1281

1282

129

13

Inventarier i annans fastighetPå detta konto redovisas anskaffningsvärdet för byggnadsinventarier och inventarier i markanläggningar samt andra inventarier i annans fastighet.

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7937 Avskrivning på inventarier i annans fastighet. Nedskrivningar motkonteras konto 77l.


Årets investeringar




KonstPå kontot redovisas inventarier som utgörs av konstföremål såsom tavlor,skulpturer o d.

Ingående anläggningsvärden

Årets investeringar i konst

Övriga maskiner och inventarierPå detta konto redovisas andra maskiner och inventarier än de som omfattasav kontona 121-128.

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7939 Avskrivning på övrigamaskiner och inventarier.

Finansiella anläggningstillgångarI denna kontogrupp redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placering eller avser långfristiga fordringar. Kortfristiga placeringar redovisas ikontogrupp 18. Avgörande för om en tillgång är lång- eller kortfristig är avsikten med placeringen. Med en finansiell anläggningstillgång förstås en sådantillgång som ej omsätts i den normala verksamheten.

För nedskrivning av värdet på värdepapper och långfristiga fordringar sombedömts som varaktiga krediteras konto 139 Värdereglering av värdepapperoch långfristiga fordringar och debiteras konto 857 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar.

När det gäller uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar får tillgångarsom har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokförtvärde skrivas upp. Detta under förutsättning att uppskrivning sker till högstdet värde som står i överensstämmelse med god redovisningssed. Observera arten uppskrivning ej får tas med i resultaträkningen utan ska föras direkt tillposten eget kapital i balansräkningen. I samband med uppskrivningen ska detlämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet i not.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Finansiella anläggningstillgångar totalt, d v skontogrupp 13. Dessutom ska värdepapper, andelar och bostadsrätter totalt,d v s konto 131 och 132 samt konto 138 särredovisas.

15

131 Aktier, andelar och bostadsrätter (långfristig placering)På detta konto redovisas aktier, andelar och bostadsrätter som innehas stadigvarande.

Aktier och andelar som förvärvats för kortfristig placering (högst ett år frånbalansdagen) redovisas på konto 181.

Aktier, andelar och bostadsrätter efterfrågas i bokslutsstatistiken.

132 Obligationer och andra värdepapper (långfristig placering)På detta konto redovisas obligationer och andra värdepapper som förvärvatsför långfristig placering.

Obligationer och andra värdepapper som förvärvats för kortfristig placering (högst ett år från balansdagen) redovisas på konto 182.

Obligationer och andra värdepapper efterfrågas i bokslutsstatistiken.

138 Långfristiga fordringarKontot används för redovisning av utlämnade lån (både till anställda och utomstående) eller andra fordringar med längre amorteringstid än ett år. Den delsom ska amorteras under nästa räkenskapsår omförs i samband med boksluttill konto 164 Kortfristig del av långfristiga fordringar.

Långfristiga fordringar totalt samt hos landstingets koncernföretag efterfrågasi bokslutsstatistiken.

139 Värdereglering av värdepapper (långfristig placering) och långfristiga fordringarVärdepapper för långfristig placering och långfristiga fordringar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet. Har värdet varaktigt gått ner ska nedskrivning ske. Kontot krediteras med nedskrivningen och debiteras motkonto857 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Konto 139 är ett korrektiv konto till kontona 131-138.

14 Förråd m mI kontogruppen redovisas omsättningstillgångar som förråd och lager.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Förråd m m, d v skontogrupp 14.

141 Förråd och lagerKontot används på två olika sätt beroende på om rörelsen har löpande förråd/lagerredovisning eller ej. Med "löpande förråd-/lager redovisning" menas sådan redovisning där materialförbrukningen löpande redovisas med materialrekvisitioner vid uttag av material från förråd/ lager eller i samband med fakture-nng.

Om rörelsen saknar löpande förråd-/lagerredovisning, visar lagersaldot detvärde som konstaterats vid den senaste inventeringen (materialinköp bokförs ikontoklasserna 5-6). Vid denna redovisningsmetod är material-förbrukningenej periodiserad, varför något riktigt resultat för verk-samheten inte kan beräk-

16

nas utan lagerinventering eller lagerberäkning. När lagervärdet ändras på grundval av inventering, ska ändringen re-dovisas mot kontoklasserna 5-6.

Om rörelsen har löpande lagerredovisning debiteras konto 141 vid inköp avvaror/material och krediteras vid uttag ur förråd/lager (motkonto vid uttagkontoklasserna 5-6).

I bokslutet ska förråden inventeras och tas upp till det lägsta av verkligtvärde eller anskaffningsvärde. Eventuella pris- eller kvantitetsdifferenser regleras på komot med motkontering i kontoklasserna 5-6.

15 Kundfordringarl kontogruppen redovisas i första hand fordringar som grundar sig på utställdafakturor. Andra kortfristiga fordringar redovisas i kontogrupp 16 och 17. [BFN U 90:2 behandlas tidpunkt för bokföring av kundfordringar och leverantörsskulder under räkenskapsåret samt i samband med bokslut.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Kundfordringar, d v skontogrupp 15.

151 KundfordringarKontot debiteras för utgående fakturor och krediteras för inbetalningar frånkunder och kreditfakturor.

Kontot kan vid behov underindelas i t ex belånade och osäkra kundfordringar. Belånade kundfordringar är sådana kundfordringar som pantförskrivshos kreditinstitut vid facroringavtal (belånade fordringar som fortfarande ägsav rörelsen).

Skulder till kreditinstitutet i samband med factoringavtalet redovisas påsärskilt konto, 281 Avräkning, factoring.

Observera att försålda kundfordringar vid factoring inte längre är rörelsensegendom och således inte redovisas i balansräkningen. Om factoringföretagetinte övertagit förlustrisken föreligger dock en ansvarsförbindelse.

Se även FAR:s rekommendation nr 6 om redovisning av avtal om försäljning eller belåning av företags kundfordringar (s k factoring).

159 Värdereglering av kundfordringarPå detta konto krediteras belopp som motsvarar nedskrivning på sådana kundfordringar som inte anses helt säkra och därför kräver speciell bevakning. Samtidigt debiteras konto 735 Kundförluster som motkonto.

Konto 159 är korrektiv konto till konto 151-158. Summan av kontona 151158 och konto 159 visar det bokförda värdet av kundfordringar.

När förluster på kundfordringar slutligen konstaterats förs kvarvarandebelopp på konto 151-158 och 159 bort (konto 735 debiteras med det nominella fordringsbeloppet och krediteras med nedskrivningen).

16 Ovriga kortfristiga fordringarI denna kontogrupp redovisas andra kortfristiga fordringar än kund- och interimsfordringar, vilka redovisas i kontogrupp 15 respektive 17. Med kortfristiga fordringar avses sådana fordringar som förfaller till betalning inom ett årfrån bokslutsdagen.

17

I bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga kortfristiga fordringar totalt, d v s kontogrupp 16. Dessutom ska konto 165 samt kortfristiga fordringar hos landstingets koncernföretag särredovisas.

161 Fordringar hos anställdaPå detta konto redovisas fordringar hos anställda, såsom kassaförskott, reseförskott, övriga förskott, lån till anställda och övriga fordringar hos anställda.

164 Kortfristig del av långfristiga fordringarPå detta konto redovisas kortfristig del av långfristiga fordringar (fordringarsom redovisas i kontogrupp 13) vilka förfaller till betalning inom ett år.

165 Fordringar hos statenDetta konto används för redovisning av fordringar hos staten avseende bl astatsbidrags- och landstingsskattefordringar. Här redovisas även fordringar förden 6%-iga ersättningen vid upphandling.

Fordringar hos staten för mervärdesskatt redovisas på konra 168.

Fordringar hos staten efterfrågas i bokslutsstatistiken.

166 Andra kortfristiga fordringarPå detta konto redovisas andra kortfristiga fordringar än de som lagts upp påövriga konton i kontogruppen.

167 Ingående mervärdesskattPå detta konto debiteras avdragsgill ingående mervärdesskatt, dels för skattskyldiga verksamheter, dels för s k skattefria verksamheter. Mervärdesskattenframgår av inköpsfaktura, avräkningsnota m m.

Vid inköp av tjänster från utlandet och vid andra förvärv från annat EUland sker momsbeskattning enligt den s k destinationsprincipen. Denna innebär att köparen beräknar och bokför utgående moms enligt den procentsatssom gäller i köparens land. Om avdragsrätt föreligger för ingående moms beräknas även denna s k förvärvsskatten av köparen.Vid inköp från land utanför EU påförs införselmoms av tullverket. Avdrag förmomsen får tidigast göras för den redovisningsperiod under vilken den skattskyldige har tagit emot en av tullverket utfärdad tullräkning.

Landstingen har en särställning i momssystemet. Utöver de krav mervärdeskattelagen ställer på redovisning vid omsättning av skattepliktiga varor ochtjänster, gäller av konkurrensskäl en särrutin. Denna innebär att landstingen iprincip har en generell avdragsrätt även för övrig moms. Ingående moms förs k skattefria verksamheter återfås via en särskild ansökan till skattemyndigheten i Ludvika.

Vid redovisning av moms till skattemyndigheten måste därför moms avseende skattskyldiga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter (s k Ludvikamoms). Denna uppdelning kan ske på underkonto.

Även moms på tjänsteförvärv från utlandet och varuförvärv från andra EUländer behöver särskiljas. För att underlätta redovisning av moms på momsdeklarationen kan en uppdelning på underkonto göras, se nedan:

18

1671 Ingående mervärdesskatt, skattskyldiga verksamheterPå detta underkonto debiteras avdragsgill ingående moms på anskaffningar tilllandstingens skattskyldiga verksamheter.

1675 Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till skattskyldigaverksamheterPå detta konto redovisas ingående moms (s k förvärvsskatt) avseende:• varor förvärvade från EU-Iand• tjänster förvärvade från utlandet

1677 Ingående mervärdesskatt, skattefria verksamheter (Ludvikamomsen)På detta underkonto debiteras avdragsgill ingående moms på anskaffningar tilllandstingets skattefria verksamheter, s k Ludvikamoms.

Denna moms redovisas i rekvisitionen til! skattemyndigheten i Ludvika, tillsammans med annan avdragsgill ingående moms i de skattefria verksamheterna.

1678 Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till skattefria verksamheterPå detta konto redovisas ingående moms (s k förvärvsskatt) avseende:• varor förvärvade från EU-Iand• tjänster förvärvade från utlandetDenna moms redovisas i rekvisitionen till skattemyndigheten i Ludvika, till

sammans med annan avdragsgill ingående moms i de skattefria verksamheterna.

168 Fordran mervärdesskatt, redovisningskontoKonrot används som momsredovisningskonto då landstinget redovisar högreingående än utgående moms, d v s har en fordran hos staten.

För redovisning av moms till skattemyndigheten måste moms avseende skattskyldiga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter (s kLudvikamoms). Denna uppdelning sker på underkonto enligt följande:

1681 Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto skattskyldiga verksamheterHar landstinget vid bokslut en fordran för mervärdesskatt ska (debet-)saldot överföras från konto 265 till underkonto 1681.

För skattskyldiga verksamheter har landstinget normalt en skatteskuld tillstaten, vilken redovisas på konto 265.

1687 Redovisningskonto mervärdesskatt för landstingets skattefria verksamheter(Ludvikamomsen)Underkontot används för redovisning av den ingående moms för landstingetsskattefria verksamheter, s k Ludvikamoms. Hit förs saldot från underkonto1677-1678.

169 Värdereglering av övriga kortfristiga fordringarPå detta konto krediteras belopp som motsvarar nedskrivning på fordringarsom bedömts som osäkra med konto 738 Förluster på kortfristiga fordringarsom motkonto.

Konto 169 är korrektiv konto till konto 161-166. Summan av kontona161-166 och konto 169 visar det bokförda värdet av diverse kortfristiga fordnngar.

19

Då en förlust har konstaterats förs kvarvarande belopp på kontona 161166 och 169 bort (konto 738 debiteras med det nominella fordringsbeloppetoch krediteras med nedskrivningen).

17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterI denna kontogrupp redovisas alla periodavgränsningskonton med debetsaldo,d v s interimsfordringar. Gruppen omfattar förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Kontona i denna kontogrupp används vid periodisering av kostnader respektive intäkter vid årsbokslut eller vid delårsrapporter. Interimskonton debiteras med de periodiserade beloppen med respektive kostnads- eller intäktskonto som motkonto. Vid nästa räkenskapsperiods början återförs saldon påinterimskonton till respektive kostnads- eller intäktskonto.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, d v skontogrupp 17.

171 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterDetta konto är ett gemensamt konto för samtliga interimsfordringar, d v s bådeförutbetalda kostnader och upplupna intäkter, som tas upp vid bokslut. Närdetta konto används ska inga andra konton läggas upp i denna kontogrupp.

Alternativt kan olika konton läggas upp för olika slag av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter med början fr o m konto 171.

18 Kortfristiga placeringarI denna kontogrupp redovisas kortfristiga placeringar av likvida medel i värdepapper. Vid gränsdragningen mot långfristiga placeringar avgör syftet med placeringen. Med kortfristiga placeringar avses tillfälliga eller tidsbegränsade placeringar av överskottslikviditer. Placeringar som gjorts för långsiktigt innehavredovisas i kontogrupp 13.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga placeringar totalt, d v skontogrupp18. Dessutom ska kontona 181 och 182 särredovisas.

181 Aktier och andelar (kortfristig placering)Kontot används i förekommande fall för aktier och andelar som förvärvats ochsom avses att avyttras inom ett år från balansdagen.

Aktier och andelar som förvärvats för långfristig placering redovisas påkonto 131.

Aktier och andelar efterfrågas i bokslutsstatistiken.

182 Obligationer och andra värdepapper (kortfristig placering)Kontot används för obligationer och andra värdepapper som förvärvats förkortfristig placering (högst ett år från balansdagen) av likvida me-del. Köptaobligationer bokförs till anskaffningsvärde inklusive kur-tage och fondstämpel.

20

Obligationsräntor bokförs som en intäkt på konto 842 först när de förfallertill betalning. Upplupna räntor från senaste ränteterminer till bokslutsdagenkan tas upp i balansräkningen som tillgång under kontogrupp 17.

Obligationer och andra värdepapper som förvärvats för långsiktig placeringredovisas på konto 132.

Obligationer och andra värdepapper efterfrågas i bokslutsstatistiken.

189 Värdereglering av kortfristiga placeringarKontot används vid bokslut om marknadsvärdet för kortfristiga placeringar påbalansdagen skulle understiga anskaffningsvärdet. Kontot krediteras med nedskrivningsbeloppet med konto 859 som motkonto.

19 Kassa och bankI denna kontogrupp redovisas kassa-, postgiro- och bankbehållningar.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Kassa och bank totalt, d v skontogrupp 19.Dessutom ska kontona 191 och 194 särredovisas.

191 KassaKontot används endast för kontanta transaktioner. Hit räknas även erhållnacheckar, postväxlar och postanvisningar som inte insatts på eget bankkonto.Om flera separata kassor, t ex handkassor, förekommer kan särskilda underkonton läggas upp för dessa.

Kassa efterfrågas i bokslutsstatistiken.

192 PostgiroKontot används för postgirotransaktioner. Om flera postgirokonton förekommer kan särskilda underkonton läggas upp för varje enskilt postgirokonto.

193 CheckräkningskontoKontot avser checkräkningskonto utan kredit. Alternativt kan kontot användas för checkräkning med kredit i kombination med konto 233, Checkräkningskredit.

Beroende på om checkräkningskrediten utnyttjas eller ej bör, enligt god redovisningssed, redovisningen skifta mellan konto 193 och konto 233. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast sker på konto193, trots att det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband medbokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske så att utnyttjad checkkredit redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av beviljad kredit redovisas i not.

I FAR:s rekommendation nr 5 behandlas redovisning av kreditavtal i årsbokslut. Se även Referensgruppens förslag nr 2b samt konteringsanvisningarnatill konto 233.

194 Bank (övriga konton)Kontot används för samtliga bankkonton utom checkräkningskomo. Om flerabankkonton förekommer kan särskilda underkonton läggas upp för dessa. Häringår även bankgiro, vid behov kan eget konto för bankgiro läggas upp.

Bank (övriga konton) efterfrågas i bokslutsstatistiken.

21

Eget kapital, avsättningar och skulder

I denna kontoklass redovisas rörelsens eget kapital, avsättningar samt skulder uppdelade i långfristiga respektive kortfristiga skulder.

Eget kapital omfattar:• Ingående värde• Årets resultat

Avsättningar omfattar:• Avsättningar för pensioner• Övriga avsättningar

Skulder omfattar:• Långfristiga skulder• Kortfristiga skulder

- Kortfristiga skulder till leverantörer- Moms och särskilda punktskatter- Personalens skatter, avgifter och löneavdrag- Övriga kortfristiga skulder- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Gränsdragningen mellan kortfristiga och långfristiga skulder framgår av Redovisningsreglementet § 16. Kortfristiga skulder är skulder med en förfallotid inom ett årfrån balansdagen. Långfristiga skulder är sådana skulder som förfaller senare än ett årefter räkenskapsårets utgång. (Se även Referensgruppens förslag nr 2b för redovisningoch klassificering av bl a checkräkningskredit.)

Skulder till landstingens koncernföretag ska särredovisas på respektive konto. Dettakan göras via separat konto, underkonto eller via annan koddel (motpart).

20 Eget kapitalI denna kontogrupp redovisas eget kapital. För att visa sambandet mellan resultaträkningen, konto 891 Årets resultat, och balansräkningen specificeras egetkapital i denna kontogrupp i ingående eget kapital och årets resultat (åretsförändring).

[ bokslutsstatistiken efterfrågas Eget kapital totalt, d v skontogrupp 20. Dessutom ska konto 202 särredovisas.

201 Eget kapital, ingående värdePå detta konto redovisas det ingående värdet på eget kapital från föregåendeår.

22

202 Årets resultatPå detta konto redovisas årets resultat. I samband med bokslutet krediteraskontot med årets överskott eller debiteras med årets underskott och motkonteras konto 891 Årets resultat.

Årets resultat efterfrågas i hokslutsstatistiken.

21 Fri

22 AvsättningarI denna kontogrupp redovisas rörelsens avsättningar. Avsättningar ska görasför samtliga ekonomiska förpliktelser, i förhållande till tredje man, som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagenär säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till dentidpunkt då de ska infrias.

Av störst praktisk betydelse här är avsättningar för pensionsförpliktelser.Men även andra förpliktelser redovisas här såsom till storleken tvistiga skuldereller riskfyllda åtaganden. En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner somintjänats före år 1998 ska inte tas upp som avsättning eller skuld.

I hokslutsstatistiken efterfrågas Avsättningar totalt, d v skontogrupp 22. Dessutom ska konto 221 särredovisas.

221 Avsättningar för pensionerPå detta konto redovisas pensionsförmåner intjänade fr o m 1998. Förmånerintjänade före 1998 ska däremot redovisas som en ansvarsförbindelse inomlinjen.

Skuldförändringen avser årets intjänade pensionsrättigheter samt värdesäkring av den skuld som upparbetats fr o m 1998 (d v s bruttoökningen avpensionsskulden) minus utbetalda pensioner under året gällande pensioner somintjänats 1998 eller senare.

På kontot redovisas även garantipension, visstidspension och kompletterandedelpension tecknade före 1998 i enlighet med Rekommendation nr 2 från Rådet i kommunalredovisning.

I samband med bokslutet konteras förändringen av den faktiska pensionsskulden på konto 221 efter uppgift från KPA (Kommunsektorns PensionAB), Spy (Statens pensionsverk) eller motsvarande. Motkontering görs dels påkonto 442 Förändring av pensionsskuld, dels på underkonto 8591 Räntedel iårets pensionskostnad för värdesäkringen.

Samtliga pensionsförmåner som finns upptagna under detta komo ska specificeras i not i balansräkningen enligt Rek. nr 2 från Rådet.

Avsättningar för pensioner efterfrågas i hokslutsstatistiken.

229 Övriga avsättningarPå komot redovisas övriga avsättningar för vilka några särskilda komon intelagts upp inom kontogruppen.

23

23 Långfristiga skulderI denna kontogrupp redovisas rörelsens samtliga långfristiga skulder, d v s skulder som förfaller till betalning senare än ett år från balansdagen.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Långfristiga skulder totalt, d v skontogrupp23 samt skulder till koncernföretag. Dessutom ska kontona 233,235 och 238särredovisas.

233 CheckräkningskreditDetta konto används för checkkonto med kredit, under förutsättning att beviljad kredit är långfristig. Här avses avtal med kreditinstitut om lån upp till visstbelopp i form av checkräkningskredit. (För checkräkningskonto utan kreditanvänds konto 193). Om någon del av kreditbeloppet ska amorteras inom detnärmaste året, ska denna del redovisas som kortfristig skuld, konto 285.Kreditavtalet är formellt av kortfristig natur, men eftersom sådana avtal för detmesta förnyas, eventuellt med viss amortering, betraktas checkräkningskrediten som en långfristig kredit.

Beroende på om checkräkningskrediten utnyttjas eller ej bör, enligt god redovisningssed, redovisningen skifta mellan konto 193 Checkräkningskonto ochkonto 233 Checkräkningskredit. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt attlöpande bokföring endast sker på kontot 193, trots att det innebär att kontotkan visa ett minussaldo. I samband med bokslut eller delårsrapport måste dockomföring ske så att utnyttjad checkräkningskredit redovisas på konto 233. Ejutnyttjad del av beviljad kredit redovisas i nor.

I FAR:s rekommendation nr 5 behandlas redovisning av kreditavtal i årsbokslut och offentlig redovisning. Se även Referensgruppens förslag nr 2b samtkonteringsanvisningarna till konto 193.

Checkräkningskredit efterfrågas i bokslutsstatistiken.

234 ByggnadskreditivPå detta konto redovisas byggnadskreditiv - kredit som lämnas för uppförandeav byggnad. Säkerheten för krediten utgörs av inteckning i fastigheten. Se ävenFAR:s rekommendation nr 5 och Referensgruppens förslag nr 2b.

235 lån i banker och kreditinstitutHär redovisas långfristiga låneskulder i svensk valuta till hanker, hypoteksinstitut, kreditaktiebolag, försäkringsinstitut o d.

Långfristiga lån i utländsk valuta redovisas på konto 238.

Lån i banker och kreditinstitut efterfrågas i bokslutsstatistiken.

236 Skulder till närstående företagPå detta konto redovisas långfristiga skulder till koncernföretag och andra närstående företag. Kontot kan underindelas vid behov.

Skulder till koncernföretag efterfrågas i bokslutsstatistiken.

238 långfristiga lån i utländsk valutaHär redovisas långfristiga lån från utländska långivare samt lån från svenskabanker i utländsk valuta.

24

Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs, om denna ärhögre än kursen vid skuldens uppkomst. Långfristiga skulder som uppskrivits itidigare bokslut kan nedskrivas, dock inte under ursprungskursen. Är balansdagens kurs lägre än kursen vid skuldens uppkomst, får omräkning enligt balansdagens kurs ske endast om orealiserad kursvinst kan avräknas mot orealiserad kursförlust och sådan avräkning står i överensstämmelse med god redovisningssed.

Se även anvisningarna till konto 848 Yalutakursvinster och 858 Yalutakursförluster.

Långfristiga lån i utländsk valuta efterfrågas i bokslutsstatistiken.

239 Övriga långfristiga skulderDetta konto används för andra långfristiga skulder än de som omfattas av kontona 231-238.

24 Kortfristiga skulder till leverantörerI denna kontogrupp redovisas skulder som grundar sig på rörelsens inköpstransaktioner.

Leverantörsskulder till landstingets koncernföretag ska kunna särskiljasantingen genom separat konto eller underindelning av konto. Alternativt kanannan koddel (motpart) utnyttjas.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga skulder totalt, exkl. kontogrupp29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, d v skontogrupp 24-28.Dessutom ska konto 241 särredovisas.

241 LeverantörsskulderPå detta konto redovisas rörelsens samtliga leverantörsskulder. Kontot krediteras vid mottagande av leverantörsfakturor och debiteras vid betalning av dessa.

Alternativt kan olika konron läggas upp för olika slag av leverantörsskuldermed början fr o m konto 24l.

Observera att dröjsmålsränta på leverantörsskulder redovisas (debiteras) påkonto 855.

Leverantörsskulder efterfrågas i bokslutsstatistiken.

25 Fri

26 Moms och särskilda punktskatterI denna kontogrupp redovisas den utgående moms som landstinget är redovisningsskyldig för enligt lagen om mervärdesskatt (ML). Redovisningsskyldighetenför utgående moms inträder normalt (enligt god redovisningssed) vid tidpunkten för bokföring av utgående faktura eller motsvarande handling.

T bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga skulder totalt, exkl. kontogrupp29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, d v skontogrupp 24-28.

25

Konto 261-263 krediteras med belopp för utgående moms, uppdelade påaktuella procentsatser av beskattningsvärdet för olika varor och tjänster.

Skatt på frivilliga inträden ska redovisas i en särskild mervärdeskattedeklaration. Det kan även vara motiverat att lägga upp särskilda underkontonför skatt på egna uttag, om sådana förekommer.

Även beräknad moms på tjänsteförvärv från utlandet och varuförvärv frånEU-Iänder behöver särskiljas i förekommande fall. För att underlätta redovisning av moms på momsdeklarationen sker i så fall en ytterligare uppdelning påunderkonto enligt förslaget i konto 261.

261 Utgående mervärdesskatt, 25 %Kontot krediteras med beloppet för den utgående moms som beräknats till 25% av beskattningsvärdet.

2611 Utgående mervärdesskatt på försäljning inom Sverige, 25 %

2612 Utgående mervärdesskatt på egna uttag, 25 %

2614 Beräknad utgående mervärdesskatt på tjänsteförvärv från utlandet, 25 %

2615 Beräknad utgående mervärdesskatt på varuförvärv från andra EV-länder,25 %

262 Utgående mervärdesskatt, 12 %Kontot krediteras med beloppet för den utgående moms som beräknats till12 % av beskattningsvärdet. För underindelning, se konto 261.

263 Utgående mervärdesskatt, 6 %Kontot krediteras med beloppet för den utgående moms som beräknats rill 6 %av beskattningsvärder. Kontor kan vid behov underindelas, se konto 261.

265 Mervärdesskatt, redovisningskontoKontot används som redovisningskonto för moms när utgående moms översriger ingående moms, d v s landstinget har en skuld till staten.

För skartskyldiga verksamheter har landstinget normalt en skatteskuld tillstaten. Vid varje redovisningsperiod krediteras kontot med saldot från kontona 261-263 och debiteras med saldot från underkonto 1671 och 1675.

Landstinget har normalt en fordran på staten avseende Ludvikamoms, vilken redovisas på underkonto 1687.

Kontot kan vid behov underindelas.

266 Särskilda punktskatterKontot används för olika typer av varuskatter. Här redovisas t ex reklamskatt.

27 Personalens skatter, avgifter och löneavdragDenna kontogrupp omfattar konton för anställdas skatter (både preliminärskattoch kvarskatt), sociala avgifter samt löneavdragskonton som t ex införsel.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga skulder totalt, exkl. kontogrupp29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, d v skontogrupp 24-28.

26

271 Personalens källskattKontot används som avräkningskonto för de anställdas källskatter.

Kontot krediteras med de anställdas källskatteavdrag i samband med löneutbetalningar och debiteras med de belopp som inbetalas i samband med uppbördsdeklaration till skattemyndigheten.

272 Personalens kvarskattKontot används som avräkningskonto för de anställdas kvarskatter.

Kontot krediteras med de anställdas kvarskatteavdrag i samband med löneutbetalningar och debiteras med de belopp som inbetalas till skattemyndigheten.

273 Sociala avgifter enligt lag och särskild löneskattKontot används för löpande redovisning av de lagstadgade sociala avgifternaoch särskild löneskatt som ska betalas under den efterföljande månaden.

Upplupna sociala avgifter enligt lag redovisas på konto 293. Alternativt kankonto 293 även användas den för löpande redovisning.

274 AvtalsförsäkringarDetta konto används för avtalsförsäkringar som kommer att betalas in i enefterföljande månad såsom avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och tjänstegrupplivförsäkring (TGL). Kontot krediteras för dragna försäkringspremier och debiteras vid inbetalning av dessa premier till försäkringsbolag.

Upplupna avtalsförsäkringar redovisas på konto 294.

275 InförselKontot krediteras för gjorda införselavdrag och debiteras för de belopp somredovisas till kronofogdemyndigheten.

279 Övriga löneavdragPå detta konto redovisas övriga lönea vdrag för vilka särskilda konton ej lagtsupp i denna kontogrupp. Här ingår bl a personalens fackföreningsavgifter ochlönsparande.

28 Ovriga kortfristiga skulderI denna kontogrupp redovisas andra kortfristiga skulder än leverantörsskulder,interimsskulder, mervärdesskatteskulder och personalskatteskulder, i den månsärskilda konton inte lagts upp i kontogrupp 24-27, 29.

J bokslutsstatistikel1 efterfrågas Kortfristiga skulder totalt, exkl. kontogrupp29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, d v skontogrupp 24-28.Dessutom ska kontona 281, 284, 286 och 287 särredovisas. För konto 284Kortfristiga lål1eskulder efterfrågas även skuld till koncernföretag.

281 Avräkning, factoringDetta konto används för redovisning av skuld till kreditinstitut, som belånatrörelsens kundfordringar (factoring). Här krediteras lånebelopp, erhållna frånkreditinstitut, och debiteras de betalningar som kunderna fullgör till detta.

27

Avräkning, factoring efterfrågas i bokslutsstatistiken.

282 Skulder till anställdaPå detta konto redovisas löneskulder till personal som är förfallna till betalningmen ej betalda på bokslutsdagen. Kontot kan vid behov underindelas.

284 Kortfristiga låneskulderPå detta konto redovisas kortfristiga låneskulder, t ex kortfristiga bank- ochreverslån.

Kortfristig del av långfristiga skulder redovisas på konto 285. Kortfristigalån i utländsk valuta redovisas på konto 286.

Kortfristiga låneskulder efterfrågas dels totalt, dels till koncernföretagen, i bokslutsstatistiken.

285 Kortfristig del av långfristiga skulderDetta konto används för kortfristig del av långfristiga skulder som redovisas ikontogrupp 23. Med kortfristig del menas att skulden ska amorteras inom ettår från balansdagen.

286 Kortfristiga lån i utländsk valutaHär redovisas kortfristiga lån från utländska långivare samt kortfristiga lånfrån svenska banker i utländsk valuta.

Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs, om denna ärhögre än kursen vid skuldens uppkomst. Se även anvisningarna till konto 848Valutakursvinster och 858 Valutakursförluster.

Kortfristiga lån i utländsk valuta efterfrågas i bokslutsstatistiken.

287 Skulder till statenDetta konto används för redovisning av skulder till staten avseende statsbidrags- och landstingsskatteskulder.Skuld till staten för mervärdesskatt redovisas på konto 265.

Skulder till staten efterfrågas i bokslutsstatistiken.

288 Deponerade medelPå detta konto redovisas deponerade medel.

289 Övriga kortfristiga skulderDetta konto används för andra kortfristiga skulder än de som omfattas av kontona 281-288, för vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp. Kontotkan vid behov underindelas.

28

29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterI denna kontogrupp samlas alla periodavgränsningskonton med kreditsaldo,d v s interimsskulder. Gruppen omfattar upplupna kostnader och förutbetaldaintäkter vid tidpunkten för bokslutet.

Kontona i denna grupp används vid periodisering av intäkter respektive kostnader vid årsbokslut eller vid delårsrapport. Interimskonton krediteras med deperiodiserade beloppen med respektive kostnads- eller intäktskonto som motkonto. Vid nästa räkenskapsperiods början återförs saldon på interimskontontill respektive kostnads- eller intäktskonto (debet interimskonto, kredit kostnads- respektive intäktskonto).

l bokslutsstatistiken efterfrågas Upplupna kostnader och förutbetalda intäktertotalt, d v skontogrupp 29. Dessutom ska konto 292 särredovisas.

291 Upplupna lönerDetta konto är ett interimskonto för periodisering av lönekostnader. Kontotkrediteras vid räkenskapsperiodens slut för upplupna, ännu ej utbetalda lönermed konto i kontogrupp 40 som motkonto.

De löneskulder som här redovisas avser inarbetade löner som ännu ej utbetalats vid bokslutstidpunkten.

Upplupna löner kan vid behov underinde!as i t ex retroaktiva löner, oreglerad övertid.

Upplupna sociala avgifter enligt lag redovisas på konto 293.

292 Upplupna semesterlönerDetta konto är interimskonto för periodisering av semesterlöner. Upplupnasemesterlöner konteras med konto 415 som motkonto. Se även Referensgruppens anvisning nr 4b.

Sociala avgifter för semesterlöneskulden redovisas under konto 293.

Upplupna semesterlöner efterfrågas i bokslutsstatistiken.

293 Upplupna sociala avgifter enligt lagPå detta konto redovisas upplupna förfallna sociala avgifter avseende dels lagstadgade arbetsgivaravgifter (se anvisningar till konto 451), dels löneskatt (seanvisningar till konto 453) som beräknas på utbetalda löner och ersättningareller fastställda förmånsvärden. I samband med bokslutet krediteras kontotäven för beräknade upplupna sociala avgifter som avser periodiserade löneroch semesterlöner, d v s sådana upplupna kostnader som redovisas som skuldpå kontona 291 och 292.

Konto 293 kan användas både i samband med bokslutsarbete och vid löpande redovisning. Alternativt används 273 för den löpande redovisningen.

Kontot kan av praktiska skäl underindelas enligt följande:

2931 Upplupna sociala avgifter

2933 Upplupen löneskatt

29

294 Upplupna avtalsförsäkringarDetta konto är ett interimskonto för periodisering av bl a AGS, TFA och TGL.

Kontot krediteras för upplupna ännu ej betalda avgifter, med konto 457,Avtalsförsäkringar, som matkanta.

297 Förutbetalda hyror och avgifterKantat är ett interrimskonto för periodisering av hyror och årsavgifter. Kontotkrediteras för förutbetalda intäkter, konto 301, som motkonto.

298 Upplupna driftkostnaderKantat är ett interrimskonto för periodisering av upplupna driftkostnader. Vidbehov läggs konton upp för material, entreprenad, el, uppvärmning, riskkostnader, fastighetsskatt m m.

299 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkterPå detta konto redovisas övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkterför vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontagrupp.

30

Rörelsens intäkter

Ikontoklass 3 redovisas de bruttointäkter som återfinns under rubriken Rörelsens intäkter i resultaträkning. Kontoklassen omfattar bl a hyresintäkter, försäljning av tjänster och materialJvaror samt erhållna ersättningar och bidrag. Till kontoklass 3 räknasinte finansiella intäkter och extraordinära intäkter utan dessa redovisas ikontoklass 8.

I bokslutsstatistiken krävs redovisning av intäkter uppdelat på verksamhet och motpart.Detta kan göras via underkonto eller via annan koddel. Alternativt kan motpart tasfram via reskontra.

30 Hyresintäkter, årsavgifter m mI kontogruppen redovisas hyresintäkterna, exklusive moms, för av sjukvårdshuvudmannen ägda fastigheter.

I kontogruppen redovisas bruttohyresimäkterna, exklusive moms. Med bruttoavses i detta fall att intäkterna redovisas för sig och rabatter och hyresbortfallför sig, se konto 305. Hyresintäkterna är inklusive hyrestillägg såsom el, värme, vatten, m m.

Momspliktiga respektive icke momspliktiga intäkter särredovisas per underkonto

I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av tjänster totalt d v s kontogrupperna 30-31, 35-36. Dessutom ska hyresintäkter från uthyrning av lokaler särredovisas.

301 HyresintäkterHär redvisas intäkter för uthyrning av lokaler. Kontot kan underindelas i konton för lokallägenheter, bostadslägenheter och tilläggshyror.

Hyresintäkter efterfrågas i bokslutsstatistiken.

303 ParkeringHär redovisas intäkter för uthyrning av parkeringsplatser. Kontot kan underindelas i konton för avtalade förhyrningar av platser, garage etc. respektiveavgifter via parkeringsautomater eller liknande.

304 ArrendenHär redovisas intäkter vid utarrendering. Kontot kan underindelas i kontonför olika typer av arrenden.

305 HyresreduktionerPå kontot redovisas intäktsbortfall för uthyrda objekt som p g a reduktioneroch rabatter medför att de på kontona 301-304 redovisade intäkterna skallminskas.

31

Kontot kan underindelas i konton för lokallägenheter, bostadslägenheter,parkering eller arrenden.

309 Övriga hyresintäkterPå kontot redovisas övriga hyresintäkter för vilka egna konton ej lagts uppinom kontogruppen.

31 Ersättningar och intäkter från hyresgästerI kontogruppen redovisas ersättningar och intäkter från hyresgäster för tjänster som inte ingår i hyresavtalet men som kan betraktas som någon form avfastighetsservice samt andra avgiftsbelagda tjänster som utförs åt hyresgästen.

Ersättningar och intäkter kan utgå för mindre lokalanpassningar, utfördaextraarbeten, skadegörelse, avflyttningsstädning o dyl.

Större tjänster som avtalas och ej är direkt kopplade till fastighetsverksamheten såsom städning, kost, transporter och liknande redovisas under kontogrupp 36 Facility Management.

Momspliktiga respektive icke momspliktiga intäkter särredovisas per underkonto.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av tjänster totalt d v s kontogrupperna 30-31,35-36.

32 Fri

33 Debiterade energi- och vattenavgifter m mI kontogruppen redovisas försäljning av egen producerad energi och vatten tillannan än egna hyresgäster. Momspliktiga respektive icke momspliktiga intäkter särredovisas per underkonto.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av material och varor totalt, d v skontogrupperna 33 och 37.

331 ElHär redovisas intäkter från elförsäljning.

332 VärmeHär redovisas intäkter från värmeförsäljning.

333 KylaHär redovisas intäkter från försäljning av kyla.

334 VattenHär redovisas intäkter från försäljning av vatten.

335 Medicinsk gasHär redovisas intäkter från försäljning av medicinsk gas.

32

336 RestprodukthanteringHär redovisas intäkter från försäljning av restprodukter.

339 Övriga avgifterHär redovisas intäkter från övrig försäljning av energi och vatten.

34 Fri

35 Intäkter från inhyrda lokaler] kontogruppen redovisas hyresintäkter från lokaler som ej ägs av sjukvårdshuvudmannen. Momspliktiga respektive icke momspliktiga intäkter särredovisas per underkonto.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av tjänster totalt d v s kontogrupperna 30-31,35-36. Dessutom ska hyresintäkter från uthyrning av lokaler särredovisas.

351 Hyresintäkter inhyrda lokalerPå kontot redovisas hyresintäkter från inhyrda lokaler. Kontot kan underindelasi konton för lokallägenheter, bostadslägenheter och tilläggshyror.

Hyresintäkter efterfrågas i bokslutsstatistiken.

36 Facility Management] kontogruppen redovisas intäkter för de tilläggstjänster som rörelsen mot ersättning tillhandahåller till hyresgäster / verksamheter en!. s k "Facility Managementkoncept". Dessa tjänster ligger utanför hyresavtalet och upplåts motersättning enligt avtal.

Vid behov kan underkonton läggas upp, exempelvis för receptionstjänster,transporrrjänster, bevakningstjänster, städningstjänster m fl.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av tjänster totalt d v s kontogrupperna 30-31,35-36.

37 Försäljning av material och varor] denna kontogrupp redovisas rörelsens försäljning av material, inventarier ochvaror.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av material och varor totalt, d v skontogrupperna 33 och 37.

33

38 Erhållna bidragI denna kontogrupp redovisas specialdestinerade statsbidrag och andra bidragsom rörelsen erhåller. Ett bidrag kan definieras och avgränsas gentemot övrigakontogrupper genom att det är bidragsgivaren som bestämmer omfattningenav bidraget. Det föreligger inget egentligt affärsförhållande mellan bidragsgivare och mottagare. Här redovisas erhållna statsbidrag, erhållna landstingsbidrag, donations- och stiftelsemedel, interna bidrag för romstältda lokaler (vakansersättning) m m.

Investeringsbidrag redovisas direkt under konroklass 1 och således ej här.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Erhållna bidrag totalt d v skontogrupp 38.Dessutom ska kontona 381 och 382 särredovisas.

381 Specialdestinerade statsbidragPå detta konto redovisas verksamhetsanknutna intäkter i form av bidrag frånstaten.

Specialdestinerade statsbidrag efterfrågas i bokslutsstatistiken.

382 Personalanknutna statsbidragPå detta konto redovisas de personalanknutna statsbidrag rörelsen erhåller bl afrån Länsarbetsnämnden (LAN).

För att kunna göra analyser av personalkostnaden bör kontot underindelasi kostnadsreducerande bidrag t ex bidrag från LAN för vikarier som ersätterpersonal i utbildning och icke kostnadsreducerande bidrag.

Personalanknutna statsbidrag efterfrågas i bokslutsstatistiken.

385 Specialdestinerade interna bidragPå detta konto redovisas intäkter i form av interna hidrag för exempelvis byggnadsprojekt.

386 Donations- och stiftelsemedelPå detta konto redovisas intäkter i form av donationer och bidrag från stiftelser.

387 Tomställda lokalerPå detta konto redovisas intäkter i form av interna bidrag för romställda lokaler.

39 Övriga intäkterI denna konrogrupp redovisas övriga intäkter som inte kan hänföras till ovanstående grupper av intäkter. Under övriga intäkter redovisas bl a vinster vidförsäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar redovisas på konto 843. Här redovisas även återvunna, tidigare avskrivna, kundfordringar, försäkringsersättningar, erhållna skadestånd, påminnelseavgifter m m.

34

I bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga intäkter totalt, d v skontogrupp 39.Dessutom ska konto 397 särredovisas.

391 Återvunna, tidigare avskrivna kundfordringarPå kontot redovisas återvunna belopp som avser tidigare avskrivna kundfordrIngar.

392 FörsäkringsersättningarPå kontot redovisas erhållna försäkringsersättningar.

393 Erhållna skadeståndPå kontot redovisas erhållna skadestånd av olika slag.

397 Vinst vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångarPå detta konto redovisas vinst vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Observera att kvittning av realisationsvinst och realisationsförlust inte får ske. Förlust vid avyttring redovisas i kontogrupp 78.

För att underlätta framtagande av finansieringsanalys bör erforderliga underkontona delas upp på försäljningspris respektive bokfört värde.

Vinst vid avyttring efterfrågas i bokslutsstatistiken.

3971 Vinst vid avyttring av immateriella anläggningstillgångarKontot används i de fall försäljningsintäkten för avyttrad anläggningstillgångöverstiger det bokförda värdet. Kontot kredireras med detta saldo och debiteras det bokförda värdet.

3972 Vinst vid avyttring av mark och byggnaderKontot används i de fall försäljningsintäkten för avyttrad anläggningstillgångöverstiger det bokförda värdet. Kontor kredireras med detta saldo och debiteras det bokförda värdet.

3973 Vinst vid avyttring av maskiner och inventarierKontot används i de fall försäljningsintäkten för avyttrad anläggningstillgångöverstiger det bokförda värdet. Kontot krediteras med detta saldo och debiteras det bokförda värdet.

35

Rörelsens kostnader

I konroklasserna 4-7 redovisas rörelsens kostnader. Kontoklass 4 omfattar personalkostnader, i kontoklass 5 redovisas förvaltningskostnader och ikontoklass 6 och 7 redovisas övriga rörelsekostnader.

Kostnader för personalI denna kontoklass redovisas samtliga kostnader för rörelsens personal och förtroendevalda. Med rörelsens personal menas både anställd och tidigare anställd (numerpensionerad) personal och av rörelsen beroende uppdragstagare, som enligt lagstiftningom sociala avgifter likställs med anställda.

Kostnader för personal omfattar följande huvudområden av kostnader:

• Lön arbetad tid

• Lön ej arbetad tid

• Kostnadsersättningar och naturaförmåner

• Pensionskostnader

• Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal

• Övriga personalkostnader

• Aktiverat arbete för egen räkning

Kontona kan vid behov underindelas ytterligare efter personalkategori. Alternativtkan en annan koddel användas.

Lön i bokslutsstatistiken definieras som kontogrupperna 40, 41 och 43, där kontogrupp 43 ska exkludera de skattefria ersättningarna samt konto 481 Aktiverat arbete(löner).

40 Lön arbetad tidI denna kontogrupp redovisas bruttolöner och arvoden som avser ersättningarför utfört arbete i rörelsens verksamhet. Här redovisas även arvoden till förtroendevalda.

Utbetalningar av lön och ersättningar som utgår till anställda som inte ärdirekt kopplade till det ordinarie arbetet (t ex semesterlön, sjuklön o d) redovisas i kontogrupp 41.

Kontona i kontogrupp 40 bör underindelas i tidlön (mån, tim etc.), tilläggslön (OB, övertid, jour och beredskap).

Summan av kontogrupp 40, 41 och 43 (kontogrupp 43 anges exkl. skattefriaersättningar) samt konto 481 Aktiverat arbete (löner) efterfrågas i bokslutsstatistiken.

36

41 Lön ej arbetad tidI denna kontogrupp redovisas bruttolöner till anställda som inte direkt kankopplas till det ordinarie arbetet eller den löpande produktionen. I kontogruppen redovisas semesterlön, sjuklön, lön vid tjänstledighet, lön vid utbildning,skattepliktig personalavveckling m m.

Summan av kontogrupp 40, 41 och 43 (kontogrupp 43 anges exkl. skattefriaersättningar) samt konto 481 Aktiverat arbete (löner) efterfrågas i bokslutsstatistiken. Dessutom ska konto 412 särredovisas.

411 SemesterlönPå detta konto redovisas den lön de anställda får i samband med uttag av semester.

412 SjuklönPå detta konto redovisas sjuklön till anställda.

Sjuklön efterfrågas i bokslutsstatistiken.

415 Förändring av semesterlöneskuldPå detta konto redovisas förändringen av semesterlöneskulden. Kontot motkonteras skuldkontot 292 Upplupna semesterlöner. Se även Referensgruppensanvisning 4b.

419 Övriga kostnader ej arbetad tidPå detta konto redovisas övriga kostnader för lön ej arbetad tid för vilka särskilda konton ej lagts upp inom kontogruppen.

Kontot kan vid behov underindelas ytterligare. Exempel på övriga underindelningar kan vara lön vid fackligt arbete, förtroendeuppdrag.

42 Fri

43 Kostnadsersättningar och naturaförmånerI denna kontogrupp redovisas rörelsens kostnader för kostnadsersättningar ochnaturaförmåner till anställda, i den mån dessa kostnader kan särredovisas.

Här redovisas individuellt utgående ersättningar utöver lön. Kontanta ersättningar till arbetstagaren för kostnader som uppstår eller beräknas uppstå ianställningen ingår också. Sådana ersättningar kan vara skattefria inom av RSVfastställda gränser. För överskjutande belopp ska källskatt dras och socialaavgifter betalas.

Kontogruppen kan även användas för redovisning av RSV:s förmånsvärdennär dessa ligger till grund för automatiska beräkningar av sociala avgifter.

Till denna kontogrupp räknas dock inte pensionsutbetalningar och vissaandra speciella kostnader avseende personal.

Summan av kontogrupp 40, 41 och 43 (kontogrupp 43 anges exkl. skattefriaersättningar) samt konto 481 Aktiverat arbete (löner) efterfrågas i bokslutssta-

37

tistiken. Därför krävs en särredovisning av de skattefria och de skattepliktigakostnadsersättningarna (traktamenten, bilersättningar, övriga kostnadsersättningar).

431 TraktamentenKontot används för schablonmässigt beräknade ersättningar för kost vid tjänsteresa. Kontot underindelas enligt nedan.

4311 Traktamenten, skattefria

4312 Traktamenten, skattepliktiga

Underkonto efterfrågas i bokslutsstatistiken.

432 BilersättningarPå detta konto redovisas ersättning för användande av egen bil i tjänsten. Kontot underindelas enligt nedan.

4321 Bilersättningar, skattefria

4322 Bi/ersättningar, skattepliktiga

Urzderkonto efterfrågas i bokslutsstatistiken.

433 Naturaförmåner till anställdaPå detta konto redovisas kostnader för fri bostad, fria eller subventionerademåltider, fria resor till och från arbetsplatsen, fria eller subventionerade arbetskläder, fri bil, fri hälso- och sjukvård m m.

434 Förmånsvärden av naturaförmåner till anställdaPå detta konto redovisas fastställda förmånsvärden för vilka sociala avgifterska erläggas. Kontot underindelas efter behov.

435 Andra kontanta ersättningarPå detta konto redovisas kontanta ersättningar som t ex ersättningar för förslagsverksamhet, uppfinningar, särskilda ersättningar utöver ordinarie lön i formav arvoden för sammanträden, kontanta ersättningar eller bidrag till arbetstagare för inköp eller tvätt av arbetskläder, felräkningspengar. Vid behov kankontot delas upp på olika typer av ersättningar.

439 Övriga kostnadsersättningarPå detta konto redovisas övriga kostnadsersättningar för vilka egna konton ejlagts upp inom kontogruppen. Kontot underindeias enligt nedan.

4391 Övriga kostnadsersättningar, skattefria

4392 Övriga kostnadsersättningar, skattepliktiga

Underkonto efterfrågas i bokslutsstatistiken.

44 PensionskostnaderI denna kontogrupp redovisas arbetsgivarens kostnader för avtalspensioner samtkostnad som uppstår till följd av pensionsskuidens förändring. Här redovisasäven utbetalningar till individuella pensions- och fondförsäkringskonton.

38

[ bokslutsstatistiken efterfrågas Pensionskostnader totalt, d v skontogrupp 44.Dessutom ska konto 442 samt summan av kontona 445 och 446 särredovisas.

441 PensionsförsäkringsavgifterPå kontot redovisas försäkringsavgifter för avtalspensioner. Försäkringsavgifterna kan avse såväl kollektivt som särskilt tecknade pensionsförsäkringar.

4411 Försäkringsavgifter inom PFAPå detta underkonto redovisas försäkringsa vgifter för kollektivt tecknade pensions- och fondförsäkringar som tillkommit genom kollektiv-avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Här redovisas sålunda den kostnad rörelsen har för de individuellt valdapensions- och fond försäkringarna. Fr o m 1/1 2000 får alla anställda självavälja hur en viss del av pensionsavsättningarna, minst 1% av lönen, ska placeras. I samband med utbetalning ska även löneskatt betalas. Löneskatten redovisas på konto 453.

4413 Försäkringsavgifter för särskilt tecknade pensionsförsäkringarPå detta underkonto redovisas försäkringsavgifter som tillkommit genom särskilt avtal mellan arbetsgivare och en individuell arbetstagare. I samband medutbetalning ska även löneskatt betalas. Löneskatten redovisas på konto 453.

442 Förändring av pensionsskuldPå kontot redovisas nettoförändringen av pensionsskulden. Med förändring avpensionsskuld avses såväl aktuella som utfästa framtida pensioner. Ökning avpensionsskulden utgör en kostnad och debiteras detta konto med konto 221Avsättningar för pensioner som motkonto. Pensionsutbetalningar avseendepensioner intjänade fr o m 1998 minskar pensionsskulden. Utbetalningarnaredovisas på konto 445.

Kontot innefattar även garantipension, visstidspension och kompletterandedelpension tecknade före 1998 i enlighet med Rekommendation nr 2 1999 frånRådet i kommunal redovisning.

I samband med bokslutet krediteras förändringen av den faktiska pensionsskulden konto 221 efter uppgift från t ex KPA (Kommunsektorns PensionAB) eller Spy (Statens pensionsverk). Motdebitering görs dels på konto 442Förändring av pensionsskuld, dels på underkonto 8591 Räntedel i årets pensionskostnad, för värdesäkringen av skulden.

Förändring av pensionsskuld efterfrågas i bokslutsstatistiken.

445 Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänadefr o m 1998På detta konto redovisas av rörelsen utbetalda pensionsförmåner som intjänatsfr o m räkenskapsåret 1998. Här redovisas också garantipension, visstidspension och kompletterande delpension tecknade före 1998.

Pensionsutbetalningar totalt, d v s kontona 445 och 446, efterfrågas i bokslutsstatistiken.

39

446 Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänadet o m 1997På detta konto redovisas av rörelsen utbetalda pensionsförmåner som intjänatst o m räkenskapsåret 1997 (pensionsutbetalningar enligt äldre ordning).

Pensionsutbetalningar totalt, d v s kontona 445 och 446, efterfrågas i bokslutsstatistiken.

447 FörvaltningsavgifterPå detta konto redovisas förvaltningsavgifter för pensioner.

45 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtalI denna kontogrupp redovisas lagstadgade arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter enligt avtal.

[ bokslutsstatistiken efterfrågas Sociala och andra avgifter, d v skontogrupp45.

451 Sociala avgifter enligt lagPå detta konto redovisas de lagstadgade arbetsgivaravgifter som rörelsen betalar till skattemyndigheten enligt uppbördsdeklaration. De omfattar avgifter förATP, folkpension, sjukförsäkring samt, arbetsmarknadsavgift, arbetsskadeavgift och allmän löneavgift.

Arbetsgivaravgiften beräknas enligt gällande procentsats och utgår på lönenoch ersättningar till den anställda. Även på förmåner som t ex bil, bostad,måltider etc utgår arbetsgivaravgift vilken beräknas på fastställda schablonvärden. Detta gäller även kostnadsersättningar som överstiger skattefri nivå.

Kontot debiteras för upplupna sociala avgifter med konto 293 som motkonto.

Kontot kan underindelas i:

• Arbetsgivaravgifter, löner och skattepliktiga ersättningar

• Arbetsgivaravgifter, förmånsvärden

• Arbetsgivaravgifter, förändring av semesterlöneskulden och upplupnalöner.

453 LöneskattPå detta konto redovisas den särskilda löneskatt som utgår på löner och ersättningar till anställda som är över 65 år (arbetsgivaravgift utgår inte för dessaanställda). Skatten betalas enligt särskild fastställd procentsats. Särskild löneskatt utgår även på utbetalda pensioner, avgångsförmåner samt försäkringsavgifter.

Kontot debiteras för upplupna avgifter med konto 293 som motkonto.

Kontot kan underindelas i:

• Löneskatt för löner och ersättningar

• Löneskatt för utbetalda pensioner

40

• Löneskatt på avgångs förmåner enligt AGF-KL

• Löneskatt på försäkringsavgifter

457 AvtalsförsäkringarPå detta konto redovisas arbetsgivarens avgifter för avtalsförsäkringar som tex premie till avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS), premie till trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA) och premie till tjänstegrupplivförsäkringen (TGL).

Kontot debiteras för upplupna avgifter med konto 294 som motkonto.

459 Övriga sociala avgifterKontot används för övriga sociala avgifter för vilka särskilda konton ej lagtsupp inom kontogruppen.

46 Ovriga personalkostnaderI denna kontogrupp redovisas kostnader för utbildning, hälso- och sjukvårdsamt övrig personalsocial verksamhet. Observera att man i denna kontogruppinte ska redovisa löner eller ersättningar till arbetstagare eller andra kostnaderför individuellt utgående kontanta förmåner och naturaförmåner.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga personalkostnader totalt, d v s kontogrupp 46. Dessutom ska konto 468 särredovisas.

461 UtbildningPå detta konto redovisas externa avgifter för personalens kurser, utbildningoch konferenser. Övriga kostnader i samband med utbildningen, som t ex resekostnader, redovisas inte här utan på sina respektive konton, i den mån enuppdelning är möjlig.

462 Hälso- och sjukvårdPå detta konto redovisas arbetsgivarens kostnader för hälso- och sjukvård.Kontot kan vid behov underindelas i t ex sjukvårdsmaterial, läkemedel ochvaccin, läkarvårdsersättningar, hälsokontroller, avgifter till företagshälsovård,rehabilitering.

463 PersonalrepresentationPå detta konto redovisas representation för anställda i samband med arbetsplatsträffar, informationsmöten, personalfester mm.

464 PersonalrekryteringPå detta konto redovisas kostnader i samband med rekrytering av personal.

465 PersonalavvecklingPå detta konto redovisas eventuella merkostnader som kan uppkomma i samband med avveckling av personal. Löner och beskattningsbara ersättningar ochgarantipensioner ska dock inte redovisas här.

41

466 Friskvård och fritidsverksamhetPå detta konto redovisas arbetsgivarens kostnader för anställdas fritids- ochfriskvårdsak tivi teter.

468 LånedatorHär redovisas kostnaderna för leasing av IT-utrustning som leasas till personalen för privat bruk, s klånedatar.

Lånedator efterfrågas i bokslutsstatistiken.

469 Övriga personalkostnaderHär redovisas övriga kostnader i personalvårdande syfte, t ex barntillsyn, intressekonto, personaltidning, uppvaktningar och andra personalsociala ellerpersonalbefrämjande åtgärder.

47 Fri

48 Aktiverat arbete för egen räkningDenna kontogrupp används då värdet av eget arbete upptagits och aktiveratssom tillgång i balansräkningen. Sådant arbete gäller framförallt materiella anläggningstillgångar och avser exempelvis uppförande av byggnader, maskineroch inventarier. Dessa kontan krediteras med ett tillgångskonto som motkonta.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Aktiverat arbete för egen räkning uppdelad pålön respektive omkostnader.

481 Aktiverat arbete (löner)Kontot och underindelning används för redovisning av personaldelen av egetarbete som aktiverats som anläggningstillgång.

482 Aktiverat arbete (omkostnader)Kontot och underindelning används för redovisning av omkostnadsdeJen aveget arbete som aktiverats som anläggningstillgång.

49 Fri

42

Förvaltningskostnader

I kontoklass 5 redovisas sådana kostnader som avser inköp av material och tjänster fördrift och underhåll inom fastighetsförvaltningen. Kostnader för material och tjänster föratt driva den egna rörelsen redovisas i kontoklasserna 6-7.

l bokslutsstatistiken efterfrågas kostnader för material och varor totalt samt kostnaderför tjänster totalt.

50 Fastighetsskötsel och -tillsynI denna kontogrupp redovisas kostnader för skötsel och tillsyn såsom:• Markskötsel eller yttre skötsel• Skötsel och drift av tekniska installationer• Service, tillsyn och kontakt med verksamhetsföreträdare / hyresgäster• Enklare reparationer som kan åtgärdas snabbt, som inte kräver

specialistkompetens och som kan genomföras tillsammans med skötselarbetet

• Städning av gemensamma och tekniska utrymmen• Intern sophantering

501 MaterialPå detta konto redovisas kostnader för inköp av varor och material, när verksamheten bedrivs i egen regi, hänförliga till fastighetsskötsel och -tillsyn, somomfattas av kontogrupp 50. Personalkostnader redovisas under kontoklass 4.

Vid behov kan underkonton läggas upp, t ex markskötsel, installationstillsyn,städning av gemensamma utrymmen, intern sophantering

502 Köpta tjänsterPå detta konto redovisas kostnader för köpta tjänster hänförliga till fastighetsskötsel och -tillsyn, som omfattas av kontogrupp 50.Vid behov kan underkonton läggas upp, t ex markskötsel, installationstillsyn,städning av gemensamma utrymmen, intern sophantering, sotning, besiktningar (OVK, lyftanordningar, tryckkärl).

51 Fastighetsreparationer, löpande och förebyggandeunderhållI denna kontogrupp redovisas kostnader för reparationer och löpande underhåll. Med reparation avses åtgärd förorsakad av oförutsedd händelse. Reparation avgränsas från fastighetsskötsel med definitionen "enkel reparation" under avsnittet " Fastighetsskötsel och -tillsyn," ovan. Reparation avgränsas frånplanerat underhåll genom att åtgärden ej är planerad.

Reparation och underhåll av fastigheter och lokaler efterfrågas i bokslutsstatistiken.

43

511 MaterialPå detta konto redovisas kostnader för material för reparationer i egen regi.Personalkostnader redovisas under konroklass 4. Vid behov kan underkonronläggas upp, t ex mark, byggnad, installationer.

512 Köpta tjänsterPå detta konro redovisas kostnader för köpta reparationst]anster (enrreprenadtjänster). Vid behov kan underkonron läggas upp t ex mark, byggnad,installationer.

52 Planerat underhåll (PU)I denna konrogrupp redovisas kostnader för planerat fastighetsunderhåll. Medunderhåll avses åtgärder som syftar till att vidmakthålla en fastighet och desstekniska system. Huvuddelen av underhållet utgöres av planerade åtgärder sominnebär utbyte eller renovering av byggnadsdelar eller tekniska system.

Reparation och underhåll av fastigheter och lokaler efterfrågas i bokslutsstatistiken

521 MaterialPå detta konro redovisas kostnader för material för underhåll i egen regi. Personalkostnader redovisas under konroklass 4. Vid behov kan underkonron läggas upp, t ex mark, byggnad, installationer.

522 Köpta tjänsterPå detta konto redovisas kostnader för köpta underhållstjänster (entreprenadtjänster). Vid behov kan underkonton läggas upp t ex mark, byggnad,installationer.

53 Taxebundna kostnader samt kostnader för energi/medier1 denna konrogrupp redovisas taxebundna kostnader, som ej ingår under kontogrupp 50, skötsel, och kostnader för medier för fastighetens drift och funktion.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Taxebundna kostnader samt kostnader för energi/medier, d v skontogrupp 53 exkl. sophämtning 536.

531 Förbrukningskostnader el (ej uppvärmning).På detta konro redovisas kostnader för elektrisk energi. Vid behov kan underkonron läggas upp t ex fastighets- och hushållsel.

532 UppvärmningPå detta konto redovisas kostnader för uppvärmning. Vid behov kan underkonron läggas upp, t ex olja, el, fjärrvärme, gas, fJis, ånga.

44

533 KylaPå detta konto redovisas kostnader för komfortkyla. Vid behov kan underkonton läggas upp, t ex fjärrkyJa.

534 VA avgifterPå detta konto redovisas kostnader för vatten och avlopp.

535 Medicinsk gas (ledningsburen)På detta konto redovisas kostnader för ledningsburen medicinsk gas.

536 Sophämtning och deponeringPå detta konto redovisas kostnader för sophämtning och avfallsdeponering.Observera att kostnader för intern sophantering förs under kontogrupp 50.

54 Fri

55 Inhyrda lokalerI denna kontogrupp redovisas kostnader för lokaler som rörelsen hyr in påuppdrag av andra verksamheter. T ex vårdcentralslokaler, tandvårdslokaler,distriktsköterskelokaler. Intäkterna vid vidareuthyrningen redovisas i kontogrupp 35. Vid behov kan underkonton läggas upp, t ex lokalhyra, värme, el.

Lokalhyror efterfrågas i bokslutsstatistiken.

56 Facility ManagementI denna kontogrupp redovisas kostnader för de tilläggstjänster som rörelsen, ibegränsad omfattning, köper in och mot ersättning enligt avtal tillhandahållertill hyresgäster / verksamheter en!. s k "Facility Managementkoncept" . Dessatjänster ligger utanför hyresavtalet.

Vid behov kan underkonton läggas upp, exempelvis för receptionstjänster,transporttjänster, bevakningstjänster, städningstjänster m fl.Intäkterna för dessa tjänster redovisas i kontogrupp 36.

561 MaterialPå detta konto redovisas kostnader för material för tilläggstjänster när dennasidoverksamhet bedrivs i egen regi. Personalkostnader redovisas under kontoklass 4.

562 Köpta tjänsterPå detta konto redovisas kostnader för de köpta tjänster som tillhandahållestill hyresgäster / verksamheter enligt ovan.

45

57 Fastighetsförsäkringar och ersättningarI denna kontogrupp redovisas kostnader för fastighetsförsäkringar och ersättningar till hyresgäster m m.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäkringar totalt samt försäkringspremier.

571 Fastighetsförsäkringar, premierPå detta konto redovisas kostnader för premier för fastighetsförsäkringar.

Försäkringspremier efterfrågas i bokslutsstatistiken.

572 Fastighetsförsäkringar, självriskerPå detta konto redovisas kostnader för självrisker för fastighetsförsäkringar

573 Ersättningar till hyresgästerPå detta komo redovisas kostnader för ersättningar till hyresgäster.

58 FastighetsskattI denna kontogrupp redovisas fastighetsskatten.

59 Övriga förvaltningskostnaderI detta kontogrupp redovisas kostnader för övriga förvaltningskostnader, t exarrenden, tomträttsavgälder, vägavgifter.

46

..Ovriga rörelsekostnader

I kontoklass 6 och 7 redovisas alla kostnader som behövs för att driva rörelsen, uröverpersonalkostnader.

60 lokal- och fastighetskostnaderI kontogruppen redovisas kostnader för lokaler där rörelsen bedrivs.Kostnader för lokaler avser (förutom hyra och i hyra ingående tillägg för varten/avlopp och värme m m) även lokaltillbehör samt kostnader för renhållning,städning, underhåll och reparation.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Lokal- och fastighetskostnader, d v s kontogrupp 60. Dessutom ska kontona 601 och 607 särredovisas.

601 LokalhyrorPå detta konto redovisas hyreskostnader för lokaler där rörelsen bedriver sinverksamhet. Som hyra redovisas det av fasrighetsägaren debiterade beloppet,bestående av grund hyra och de hyrestillägg som ingår i hyresbeloppet, exempelvis vatten och avlopp, bränsle m m. Även hyreskostnader för garage ochparkeringsplatser redovisas här.

Lokalhyror efterfrågas i bokslutsstatistiken.

605 LokaltillbehörPå detta konto redovisas kostnader för sådana förbrukningsinventarier somhör till lokalen och kan betraktas som lokalrillbehör, d v s är nödvändiga föratt göra lokalen allmänt användbar för den där bedrivna verksamheten. Däremot räknas inte möbler eller andra liknande inventarier tilllokaltilIbehör.

606 LokalservicePå detta konto redovisas kostnader för service av rörelsens lokaler. Här redovisas kostnader för sophämtning och sotning för fastigheter där rörelsen bedriversin verksamhet. På detta konto redovisas även kostnader för städning och fönsterputsning. Om lokalvårdare däremot är anställd i rörelsen redovisas deraslöner i kontoklass 4.

Vid behov kan underkonton läggas upp för t ex sophämtning, sotning ochstädning.

607 Reparation och underhåll av fastigheter och lokalerPå detta konto redovisas kostnader för reparationer och underhåll av hyrdalokaler som ej betalas av hyresvärden.

Reparation och underhåll av fastigheter och lokaler efterfrågas i bokslutsstatistiken.

47

609 Övriga lokalkostnaderPå kontot redovisas lokalkostnader för vilka speciella konton ej lagts upp ikontogruppen.

61 Fri

62 Hyra av anläggningstillgångI kontogruppen redovisas samtliga kostnader för den lösegendom som rörelsenhyr av utomstående och till vilken rörelsen inte har äganderätt. Exempelvismaskiner, inventarier och utrustning. Samtliga leasingutgifter redovisas i kontogruppen förutom leasingkostnader för bilar, vilka redovisas under kontogrupp 66. De flesta kostnader i kontogruppen är alternativa till avskrivning påanläggningstillgångar.

[ bokslutsstatistiken efterfrågas Hyra av anläggningstillgångar, d v s kontogrupp 62.

621 Hyra av IT-utrustningPå detta konto redovisas kostnader för hyra av IT-utrustning.

629 Hyra övriga anläggningstillgångarHär redovisas hyra och leasingkostnader för övriga anläggningstillgångar sominte återfinns i annan kontoindelning, t ex kontorsutrustning och telefonväxel.

63 Fri

64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterialI kontogruppen redovisas kostnader för förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial. Till inventarier i kontogruppen räknas inventarier som antingenhar en beräknad livslängd som inte överstiger tre år eller som är av mindrevärde. T ex standardprogramvaror, lysrör, arbetskläder.

Observera att följande grupper av inventarier och material redovisas inte ikontogruppen:• Förbrukningsinventarier som räknas till lokaltillbehör redovisas på konto

605 Lokaltillbehör eller i klass 5 om de används i fastighetsförvaltningen• Förbrukningsmaterial som enbart används för städning av lokaler eller fast

ighet redovisas på konto 606 eller i klass 5 om de används i fastighetsförvaltningen.

• Kontorsmateriel redovisas i kontogrupp 71.

[ bokslutsstatistiken efterfrågas Förbrukl1ingsinventarier och förbrukningsmaterial, totalt, d v skontogrupp 64.

48

641. FörbrukningsinventarierPå detta konto redovisas kostnader för förbrukningsinventarier som inte redovisas i kontogrupperna 60 och 71. Med förbrukningsinventarier avses dels korttidsinventarier och dels inventarier av mindre värde.

642 DataprogramPå kontot redovisas kostnader för dataprogram, framförallt standardprogram,som innehas med nyttjanderätt och ej äganderätt och som inte aktiverats i konto 121.

646 FörbrukningsmaterielPå detta konto redovisas kostnader för förbrukningsmateriel av allmän karaktär och materiel med mycket kort varaktighet eller obetydligt värde. Hit hörbl a glödlampor, elproppar, sladdar.

Observera att detta konto inte används för förbrukningsmateriel som används för städning (konto 606) och inte heller för kontorsmateriel (konto 711).

648 Arbetskläder, skyddskläder, skyddsmaterialPå detta konto redovisas arbets- och skyddskläder, som föreskrivs enligt arbetarskyddslagen eller krävs för särskilda produktionsförhållanden samt skyddsmateriaI för arbetarskydd. Hit hör olika slags klädespersedlar, skor, handskar,skyddsglasögon, skyddsmasker o d. På detta konto redovisas även arbetarskyddsmateriaI.

65 Reparation och underhåll av maskiner, inventarieroch installationerI kontogruppen redovisas kostnader för reparation och underhåll av maskiner,IT-utrustning, inventarier och verktyg, installationer och förbrukningsinventarier. Även kostnader för reparation och tvätt av arbetskläder bokförs i dennakontogrupp.Följande reparations- och underhålls kostnader redovisas inte i kontogruppen:• Reparation och underhåll av uthyrningsenheter (se klass 5)• Reparation och underhåll av lokaler och fastigheter som används i rörelsen

(konto 607)

• Reparation och underhåll av egna transportmedel (kontogrupp 66)

I bokslutsstatistiken efterfrågas Reparation och underhåll, d v skontogrupp65.

651. Reparation och underhåll av IT-utrustningPå detta konto redovisas reparation och underhåll av IT-utrustning.

655 Reparation och underhåll av inventarierPå detta konto redovisas reparation och underhåll av inventarier som inte särredovisas på annat konto.

49

658 Tvätt och underhåll av arbetskläder och andra textilierPå detta konto redovisas tvätt och underhåll av arbetskläder och andra textilier.

659 Övriga kostnader för reparation och underhållPå kontot redovisas sådana kostnader för reparation och underhåll för vilkasärskilda konton ej har lagts upp inom kontogruppen.

66 Kostnader för transportmedelI kontogruppen redovisas kostnader för rörelsens egna, hyrda eller leasade transportmedel såsom bilar, traktorer m m, som helt eller delvis används i rörelsen.Kostnader för transportmedel omfattar drivmedel (bensin, olja), fordonsskatt,fordonsförsäkring, reparationer, reservdelar och tillbehör, fordonsbesiktning,parkering, fordonsleasing m m.

Avskrivningar på egna transportmedel redovisas inte i kontogruppen utan ikontogrupp 79. Observera att garagehyra redovisas som hyresutgift på konto601.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Kostnader för transportmedel, d v s kontogrupp 66.

661 Drivmedel för bilar och andra transportmedelPå detta konto redovisas kostnaderna för drivmedel och smörjoljor till rörelsens bilar och andra transportmedel.

662 Försäkring och skatt för bilar och andra transportmedelPå detta konto redovisas kostnader för försäkring och skatt för rörelsens bilaroch andra transportmedel.

663 Reparationer och underhåll av bilar och andra transportmedelPå detta konto redovisas reparationer och underhåll av rörelsens bilar och andra transportmedel.

664 Hyra/leasing av bilar och andra transportmedelPå detta konto redovisas hyra och leasing av bilar och andra transportmedel.

669 Övriga kostnader för bilar och andra transportmedelPå detta konto redovisas övriga kostnader för rörelsens bilar och andra transportmedel som inte redovisas på särskilda konton.

67 Transporter och frakterI kontogruppen redovisas kostnader för varutransporter (utfrakter) som utförsav främmande fraktförare. Till frakt- och transportkostnader räknas även desärskilda kostnader som är förenade med transporter, såsom tull, transportförsäkringar samt legaliseringshandlingar m m för sålda varor. När varorna dist-

50

ribueras som postpaket, skall paketporro betraktas som frakt för varudistribution och redovisas i kontogruppen.

I kontogruppen redovisas även sådana frakter som inte avser varutransporter,såsom transporter av inventarier, i samband med flyttning o dyl.Observera att kostnader för infrakter som avser varuinköp inräknas i varornasanskaffningsvärde och bokförs i kontoklass 5. Kostnader för transporter avköpta anläggningstillgångar skall ingå i anskaffningsvärdet och således debiteras på respektive konto i konroklass 1.Frakter och transporter som utförs med egna transportmedel debiteras i kontogrupp 66.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Transporter och frakter, d v skontogrupp 67.

68 ResekostnaderI kontogruppen redovisas sådana kostnader i samband med anställdas resor itjänsten, som rörelsen reglerar med kontokortsföretag, transportföretag ellerresebyrå enligt på rörelsen ställda fakturor e dyl. Även kostnader som anställdahar i samband med tjänsteresa, vilka styrkts med till rörelsen överlämnade verifikationer, skall bokföras här. Traktamenten och bilersättningar utan krav påverifikation utgör kostnadsersättning och ska bokföras ikontoklass 4.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Resekostnader, d v skontogrupp 68.

681 BiljetterPå detta konto redovisas kostnaderna för biljetter för allmänna kommunikationer i samband med resor i tjänsten. På kontot redovisas även kostnader för taxi, bussbiljerrer etc vid lokala resor. Vid behov kan kontot underindelas i olika typer av färdmedel.

682 HyrbilskostnaderPå derra konto redovisas kostnader för hyrbil i samband med resor i tjänsten.Leasingavgifrer avseende transportmedel redovisas under konro 664.

683 Kost och logiPå konto redovisas kostnader för kost och logi i samband med resor i tjänsten

689 Övriga resekostnaderPå derra konro redovisas övriga kostnader för resekostnader i tjänsten som interedovisas på särskilda konton.

69 Information och PRr konrogruppen redovisas kostnader för åtgärder som syftar till arr uppmärksamma och lämna information om rörelsens tjänster eller verksamhet, t ex serviceutformning och geografisk täckning.

Med PR menas allmän extern goodwillskapande verksamhet (public relation).

51

Löner och ersättningar till personer som är anställda i rörelsen redovisas i kontok lass 4.

Kostnader för produktbeskrivningar, kataloger, prislistor m m, som användsvid försäljning men som inte har reklamkaraktär, redovisas i kontogrupp 70.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Information och PR, d v skontogrupp 69.

691 AnnonseringPå detta konto redovisas kostnader för informations- och reklamannonser,omfattande kostnader både för framställning och införande i dagspress, populärpress, fackpress, kataloger, program o s v. Kontot används inte för platsannonser, dessa redovisas på konto 464 Personalrekrytering.

693 Information och reklamPå detta konto redovisas kostnader för framställning och extern distribution avinformations- och reklambroschyrer, kataloger och liknande trycksaker.

694 Utställningar och mässorPå detta konto redovisas kostnader i samband med deltagande och anordnandeav utställningar och mässor, omfattande kostnader för lokal, monterhyra, material m m.

699 Övriga kostnader för information och PRPå kontot redovisas kostnader för information och PR för vilka några särskildakonton ej har lagts upp inom kontogruppen.

70 FörsäljningskostnaderI kootogruppen redovisas övriga kostnader för rörelsens försäljningsverksamhet.Här redovisas kostnader för trycksaker som inte har reklamkaraktär t ex hyresgästtidning och info, speciella orderkostnader, försäljningsprovisioner, kostnader för produktion av egen facktidskrift m m.

I kontogruppen redovisas inte kostnader som avser försäljningsbefrämjandeåtgärder såsom reklam och PR (kontogrupp 69), inte heller löner och ersättningar till personer som är anställda i rörelsen (kontoklass 4).

l bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljningskostnader, d v skontogrupp 70.

701 Bofakta, kataloger, prislistor m mPå detta konto redovisas kostnaderna för framställning och distribution avbofakta, kataloger av beskrivande karaktär prislistor m m som inte har reklamkarakrär. Trycksaker som har reklamkaraktär redovisas på konto 693.

702 Egen hyresgästtidningPå detta konto redovisas kostnader som avser produktion av egen hyresgästtidning som har informativ karaktär. Här redovisas även artikel- ochöversättningskostnader till utomstående samt externa tryckningskostnader.

52

703 KreditupplysningPå konto redovisas kostnader som avser kreditupplysning (soliditetsupplysning)och kreditkontroll.

707 RepresentationPå detta konto redovisas sådan representation som har direkt samband medrörelsens verksamhet, d v s representation i samband med affärsförhandlingaroch liknande. Representationskostnader som debiteras detta konto ska ingåsom ett naturligt led i förhandlingar d v s vara ett uttryck för sedvanlig gästvänlighet i form av värdskap vid inledande av affärsförhandlingar, under förhandlingar eller som avslutning av dessa. De kostnader som här kan förekommakan avse mat, dryck, betjäning, hotellrum, teaterbiljetter, biljetter till sportevenemang o d. Kontot kan underindelas vid behov.

Representation som huvudsakligen riktar sig till rörelsens anställda redovisas på konto 463.

709 Övriga försäljningskostnaderPå detta konto redovisas speciella försäljningskostnader som uppgår till mindre belopp och för vilka särskilda konton ej lagt upp i kontogruppen.

71 Kontorsmaterial och trycksakerI kontogruppen redovisas kostnader av förbrukningskaraktär:• Förbrukningsinventarier för kontorsändamål, med längre varaktighet men

av mindre värde, t ex hålslag och häftapparater• Förbrukningsmaterial för kontorsändamål, med kort varaktighet, t ex färg

band, färgpatroner och toner för skrivare och faxar och pennor• Trycksaker omfattande alla slags blanketter, brevpapper osv.

Reklamtrycksaker och reklambroschyrer redovisas i kontogrupp 69 Information och PR

l bokslutsstatistiken efterfrågas Kontorsmaterial och trycksaker, d v s kontogrupp 71.

711 KontorsmaterielPå detta konto redovisas kostnader för förbrukningsinventarier till kontorsändamål av obetydligt värde. Här ingår även förbrukningsmateriel som användsför kontorsarbete, såsom hålslag, häftapparater, linjaler, mallar, pärmar, tidskriftssamlare, mappar, stämplar, skrivpapper, block, pennor, tejp och etiketter.

714 DatamaterielPå detta konto redovisas kostnader för förbrukningsmateriel som används tillrörelsens egen IT-utrustning. Sådant materiel kan vara disketter, färgpatroner,kablar m m.

53

715 TrycksakerPå detta konto redovisas kostnader för alla slags trycksaker, såsom blanketter,brevpapper, kuvert, kartotekskort, kvittenser m m. På detta konto redovisasäven kostnader för produktion av sådana trycksaker, t ex klichekostnader.

Kostnader för informationsbroschyrer, reklamtrycksaker och liknande redovisas på konto 693.

72 Tele och postI kontogruppen redovisas rörelsens allmänna kommunikationskostnader, d v skostnader för telekommunikation och postbefordran.

l bokslutsstatistiken efterfrågas Tele och post, d v skontogrupp 72.

721 TelekommunikationPå detta konto redovisas kostnader för inträdes-, abonnemangs- och utnyttjandeavgifter för telefonväxel, kostnader för telefonsamtal, fax, telex o s v. Kontotkan vid behov underindelas.

723 DatakommunikationPå detta konto redovisas telekostnader vid dataöverföring via hyrda ledningaroch via allmänt datanät för vilka kostnaderna debiteras separat. Dessa kostnader omfattar inträdesavgifter, abonnemangsavgifter, trafikavgifter, hyra förmodem m m.

725 PostbefordranPå detta konto redovisas kostnader för postbefordran i samband med externdistribution av brev som t ex frankeringsavgifter, frimärken, paketporto, postförskottsa vgifter.

Observera att portokostnader som avser varudistribution inte debiteras detta konto utan konto 67 Transporter och frakter.

73 Försäkringsavgifter och övriga riskkostnaderI kontogruppen redovisas dels kostnader för försäkringspremier som rörelsenbetalar till försäkringsföretag eller motsvarande för att skydda sig mot vissaoförutsebara händelser samt kostnader för garantiåtaganden som rörelsen skallstå för.

Till de risker som i regel inte täcks av försäkringar hör bl a förluster påhyresgäst-, avgifts och kundfordringar, d v s kostnader som förorsakats genomatt vissa hyresgäster, medlemmar eller kunder inte håller ingångna hyres- ellerkredita vta!' Företag som säljer på entreprenad, kan på detta konto redovisagarantikostnader, d v s kostnader som avser vissa ej förutsebara fel i utförandaarbeten respektive levererade tjänster. Garantikostnader omfattar inte kostnader i samband med den normala service som rörelsen avtalsmässigt lämnar tillsina kunder.

Kostnader för person-, fastighets-, bil-, transportförsäkringar redovisas under kontogrupperna, 45, 57, 66 respektive 67.

54

I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäkringsavgifter och övriga riskkostnadertotalt, d v skontogrupp 73. Dessutom ska kontona 731, 735 och 738 särredoVlsas.

731 FörsäkringspremierPå detta konto redovisas försäkringspremier som rörelsen betalar till försäkringsbolag omfattande brand-, avbrotts- inbrotts-, vattenskade-, maskin-, ansvars-, stöldförsäkringar etc.

Försäkringspremier efterfrågas i bokslutsstatistiken.

732 SjälvriskerPå detta konto redovisas kostnader för självrisker vid uppkommen skada.

735 KundförlusterPå detta konto redovisas rörelsens kostnader i samband med att vissa kunderinte betalar sina avgifter, d v s förluster på kundfordringar i kontogrupp 15. Enkonstaterad kundförlust är alltid odiskutabel medan befarade kundförlusteralltid måste grundas på en bedömning. Detta gäller särskilt då avgifterna ärmervärdesskattepliktiga och en konflikt kan uppstå mellan företagsekonomiska och skattemässiga värderingar.

Konstaterade kundförluster redovisas på detta konto med motbokning i kontogrupp 15. Eventuellt momsbelopp ska reduceras och debiteras konto 261263.

Om en kundförlust befaras debiteras detta konto, 735, med konto 159 Värdereglering kundfordringar som motkonto.

Kundförluster efterfrågas i bokslutsstatistiken.

737 Larm och bevakningPå detta konto redovisas kostnader för larm och bevakning av rörelsens lokaler.

738 Förluster på kortfristiga fordringarKontot används när en förlust på kortfristiga fordringar i kontogrupp 16 kanbefaras eller konstateras. Kontot debiteras för befarad förlust med konto 169som motkonto.

Då förlusten slutligen konstaterats debiteras konto 738 för fordringens nominella belopp och berört konto 161-166 krediteras. Samtidigt återförs tidigare reservering genom att komo 169 debiteras och komo 738 krediteras.

Vid förlust på långfristiga fordringar används konto 857 Nedskrivning avfinansiella anläggningstillgångar.

Förluster på kortfristiga fordringar efterfrågas i bokslutsstatistiken.

739 Övriga riskkostnaderKontot används för övriga riskkostnader för vilka några särskilda konton intelagts upp inom kontogruppen.

55

74 Fri

75 Övriga tjänsterI kontogruppen redovisas kostnader för övriga tjänster. Dessa tjänster kan köpas av andra företag eller enskilda personer som inte är anställda i rörelsen.Tjänster som redovisas i kontogruppen kan vara av varierande slag: mätningskostnader, ritnings- och kopieringskostnader, bokföringskostnader, !T-kostnader, konsultarvoden för speciella utredningar, serviceersättningar till branschorganisationer, advokat- och rättegångskostnader m m.Följande kostnader för främmande tjänster redovisas inte i kontogruppen:• Köpta tjänster för fastighetsskötsel, städ, reparation och underhåll i uthyr

ningsobjekt (klass 5)• Tjänster som avser personalrekrytering (konto 464)• Reparationer och underhåll av eget kontor, lager m m (konto 607, konto-

grupp 65 och konton i kontogrupp 66)• Frakter och transporter (kontogrupp 67)• Tjänster som avser reklam (kontogrupp 69)

f bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga tjänster totalt, d v skontogrupp 75.Dessutom ska konto 754 särredovisas.

753 RedovisningstjänsterPå detta konto redovisas kostnader för bokföringshjälp (redovisningsbyrå ellerredovisningskonsult/revisor). Utöver bokföringskostnader redovisas här ävenkostnader för extern hjälp med bokslut, årsredovisning samt budgetering ochkalkylering.

Kostnader för arvoden till förtroendevalda revisorer redovisas i kontogrupp40.

754 IT-tjänsterPå detta konto redovisas kostnader för externt utförd automatisk databehandling, omfattande data registrering, maskinell bearbetning, kostnader förservicebyråns program och programändringar o s v.

Observera att hyreskostnader (leasing) för IT-utrustning bokförs på konto621 och att utgifter för egna dataprogram bokförs på konto 642.

fT-tjänster efterfrågas i bokslutsstatistiken.

755 Konsultarvoden för speciella utredningarPå detta konto redovisas konsultarvoden för speciella konsultationer och utredningar över tekniska, administrativa, skatte- och ekonomiska frågor m m.

Kontot används inte för konsultarvoden som avser personalrekrytering (konto464).

759 Övriga främmande tjänsterPå detta konto redovisas övriga främmande tjänster.

56

76 Ovriga kostnaderl kontogruppen redovisas övriga kostnader av olika slag, som inte kan placerasi kontogrupperna 60-75. Hit hör kostnader för tidningar, tidskrifter och facklitteratur m m.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga kostnader, d v skontogrupp 76.

765 Tillsynsavgifter myndigheterPå detta konto redovisas miJjöavgifter och liknande avgjfter som rörelsen betalar till myndigheter gällande kontroLl och tillsyn över rörelsens tillämpning avfastställda regler, t ex hantering av miljöfarligt avfall.

767 Tidningar, tidskrifter, facklitteraturPå detta konto redovisas kostnader för prenumerationer och inköp av tidningar, tidskrifter och facklitteratur.

768 FöreningsavgifterPå detta konto redovisas medlemsavgifter till intresseorganisationer och branschorganisa tioner.

769 Diverse övriga kostnaderPå kontot redovisas diverse övriga kostnader för vilka särskilda konton ej lagtsupp i kontogruppen.

77 Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningarKontot används för nedskrivning och återföring av nedskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar redovisas inte här utan tillsammans med övriga finansiellaposter ikontoklass 8.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Nedskrivningar och återföring av nedskrivningartotalt, d v skontogrupp 77. Dessutom ska kontona 771 och 776 särredovisas.

771 Nedskrivning av anläggningstillgångarPå detta konto redovisas nedskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar.Om värdet på en anläggningstillgång varaktigt har gått ned ska nedskrivninggöras med det belopp som anses erforderligt enligt god redovisningssed. Nedskrivningen debiteras detta konto och krediteras respektive anläggningstillgångsvärderegleringskonto. Vid behov kan kontot underindelas.

Nedskrivning av anläggningstillgångar efterfrågas i bokslutsstatistiken

776 Återföring av nedskrivning av anläggningstillgångarPå detta konto redovisas återföring av nedskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

57

Återföring av nedskrivningen ska göras om skälen för nedskrivningen fallitbort. Vid behov kan kontot underindelas.

Aterföring av nedskrivning av anläggningstillgångar efterfrågas i bokslutsstatistiken.

78 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångarI denna kontogrupp redovisas sådana kostnader som ska påverka rörelsenskostnader i form av förlust vid avyttring av anläggningstillgångar. I kontogruppen redovisas förluster vid avyttring av anläggningstillgångar som ingår ikontogrupperna 10, 11 och 12. Observera att kvittning av realisationsvinstoch realisationsförlust ej får ske. Vinster vid avyttring redovisas på konto 397.För att underlätta framtagande av finansieringsanalys bör kontona delas upppå försäljningspris respektive bokfört värde.

Förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar redovisas på konto853.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Förlust vid avyttring av anläggningstillgångartotalt, d v skontogrupp 78.

781 Förlust vid avyttring av immateriella anläggningstillgångarKontot används i samband med bokslut i de fall försäljningsintäkten för avyttrad immateriell anläggningstillgång understiger det bokförda värdet. Kontotkrediteras med detta saldo och debiteras med det bokförda värdet.

782 Förlust vid avyttring av mark och byggnaderKontot används i samband med bokslut i de fall försäljningsintäkten för avyttrad mark och byggnader understiger det bokförda värdet. Kontot krediterasmed detta saldo och debiteras med det bokförda värdet.

783 Förlust vid avyttring av maskiner och inventarierKontot används i samband med bokslut i de fall försäljningsintäkten för avyttrad maskin eller inventarium understiger det bokförda värdet. Kontot krediteras med detta saldo och debiteras med det bokförda värdet.

79 Avskrivningar enligt planI denna kontogrupp redovisas avskrivningar på anläggningstillgångar som ingår i kontogrupperna 10, 11 och 12.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Avskrivningar totalt, d v skontogrupp 79.

791 Avskrivning på immateriella anläggningstillgångarPå detta konto redovisas avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar,d v s tillgångar som redovisas i kontogrupp 10.

58

792 Avskrivning på byggnader och markanläggningarPå detta konto redovisas avskrivningar på byggnader, d v s tillgångar somomfattas av kontogrupp 11. Följande underindelning kan användas.

7921 Avskrivning på byggnader

7925 Avskrivning på markanläggningar

793 Avskrivning på maskiner och inventarierPå detta konto redovisas avskrivningar på maskiner, utrustning och inventarier, d v s anläggningstillgångar som omfattas av kontogrupp 12. Kontot kanunderindelas enligt följande:

7931 Avskrivning på [T-utrustning

7933 Avskrivning på byggnadsinventarier

7934 Avskrivning på bilar och andra transportmedel

7936 Avskrivning på förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av sjukvårds-huvudmannen

7937 Avskrivning på inventarier i annans fastighet

7939 Avskrivning på övriga maskiner och inventarier

59

Finansiella och andra intäkter och kostnader

Ikontoklass 8 redovisas resultaträkningens intäkter och kostnader efter rörelsens nettokostnader. Kontoklassen har indelats i följande grupper:

• Finansiella intäkter och kostnader

• Extraordinära intäkter och kostnader

• Årets resultat

80 Låst

81 Låst

82 Låst

83 Låst

84 Finansiella intäkterI denna kontogrupp redovisas dels utdelning på aktier och andelar, dels ränteintäkter på likvida medel, kundfordringar, lånefordringar m m.Här redovisas även vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar och valutakursvinster.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Finansiella intäkter totalt, d v skontogrupp84. Dessutom ska kontona 841,842,843,845,847,848 och 849 särredovisas.

841 Utdelning på aktier och andelarPå detta konto redovisas utdelning på aktier och andelar. Om både aktier iutomstående företag och koncernföretag förekommer, bör kontot underindelas, alternativt utnyttjas annan koddel för motpart.

Utdelning på aktier och andelar efterfrågas i bokslutsstatistiken.

842 RänteintäkterPå detta konto redovisas ränteintäkter avseende banktillgodohavanden, lånefordringar, obligationer m m.Ränteintäkter på kundfordringar redovisas inte på detta konto utan särredovisas på konto 845.

Ränteintäkter efterfrågas i bokslutsstatistiken.

60

843 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångarPå detta konto redovisas vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar.Kontot används i samband med bokslut i de fall försäljningsintäkten för avyttrad anläggningstillgång överstiger det bokförda värdet. Kontot krediteras meddetta saldo och debiteras det bokförda värdet.

För att underlätta framtagande av finansieringsanalys bör kontot delas upppå försäljningspris respektive bokfört värde.

Observera att kvittning av realisationsvinst och realisationsförlust inte fårske. Förlust vid avyttring redovisas på konto 853.

Vinst vid avyttring av obligationer och andra värdepapper som utgör omsättningstillgång redovisas på konto 849.

Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar efterfrågas i bokslutsstatistiken.

845 Ränteintäkter på kundfordringarPå detta konto redovisas erhållna dröjsmålsräntor på kundfordringar.

Ränteintäkter på kundfordringar efterfrågas i bokslutsstatistiken.

847 Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångarPå detta konto redovisas återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar.

Återföring av nedskrivningen ska göras om skälen för nedskrivningen fallitbort. Vid behov kan kontot underindelas.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar redovisas på konto 857.

Aterföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar efterfrågas i bokslutsstatistiken.

848 ValutakursvinsterPå detta konto redovisas sådana differenser som uppstår vid omräkning avutländsk valuta till svenska kronor på grund av att kursen på den utländskavalutan under kredittiden stigit (vid fordringar) eller sjunkit (vid skulder). Kontot används löpande för realiserade kursvinster av finansiell karaktär, d v skursvinster som avser upplånade eller utlånade medel när betalning ska ske iutländsk valuta.

När det gäller orealiserade valutakursvinster har man hittills tillämpat värderingsprinciper för fordringar och skulder i utländsk valuta som grundar sigpå lägsta värdets princip för fordringar och högsta värdets princip för skulder.Detta har inneburit att orealiserade kursvinster inte ska redovisas men att hänsyn ska tas till orealiserade kursförluster. Redovisning av enbart orealiseradekursförluster kan ge en missvisande biId av resultat och ställning och vara ettuttryck för en överdriven försiktighet. Orealiserade kursvinster får därför avräknas mot orealiserade kursförluster om lånen är upptagna i flera valutor isyfte att minska risken för kursförluster. En överskjutande vinst får vid kvittning inte ingå i resultatet

Se även anvisningar till konto 858 Valutakursförluster, konto 286 Kortfristiga lån i utländsk valuta samt 238 Långfristiga lån i utländsk valuta.

Valutakursvinster efterfrågas i bokslutsstatistiken.

61

849 Övriga finansiella intäkterPå detta konto redovisas rörelsens finansiella intäkter för vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp. Här redovisas t ex vinst vid avyttring avobligationer och andra värdepapper som utgör omsättningstillgång.Vinst vid avyttring av värdepapper som utgör anläggningstillgång redovisas påkonto 843.

Övriga finansiella intäkter efterfrågas i bokslutsstatistiken.

85 Finansiella kostnaderI denna kontogrupp redovisas rörelsens räntekostnader för kort- och långfristig upplåning samt utnyttjande av krediter. Även kostnader för upptagande avnya lån, t ex utländska lån, liksom löpande kostnader för dessa lån redovisas idenna kontogrupp.

Här redovisas också bl a förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, nedskrivning av anläggningstillgångar och valutakursförluster.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Finansiella kostnader totalt, d v skontogrupp85. Dessutom ska kontona 852, 853, 855, 857, 858 och 859 särredovisas.

852 RäntekostnaderPå detta konto redovisas låneräntor på kort- och långfristig upplåning och räntekostnader som avser rörelsens kreditutnyttjande som ränta på checkräkningskredit mm. Kreditavgifter i samband med checkräkningskredit behandlas somräntekostnader.

Räntekostnader på leverantörsskulder redovisas nte på detta konto utan påkonto 855.

Räntekostnader efterfrågas i bokslutsstatistiken.

8528 RäntebidragPå underkontot redovisas erhållna bostadssubventioner, s k räntebidrag.

853 Förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångarPå detta konto redovisas förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar.Kontot används i samhand med bokslut i de fall försäljningsintäkten för avyttrad anläggningstillgång understiger det bokförda värdet. Kontot krediteras meddetta saldo och debiteras det bokförda värdet.

För att underlätta framtagande av finansieringsanalys bör kontot delas upppå försäljningspris respektive bokfört värde.

Observera att kvittning av realisationsvinst och realisationsförlust inte fårske. Vinst vid avyttring redovisas på konto 843.

Förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar efterfrågas i bokslutsstatistiken.

855 Räntekostnader för leverantörsskulderPå detta konto redovisas utbetalda dröjsmålsräntor som avser leverantörsskulder.

Räntekostnader för leverantörsskulder efterfrågas i bokslutsstatistiken.

62

856 BankkostnaderPå detta konto redovisas sådana avgifter och provisioner till banker som avserbankers tjänster i samband med betalningsförmedling, valutatransaktionermm.

857 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångarPå detta konto redovisas nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar.En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången ärbestående. Nedskrivningen debiteras detta konto och krediteras respektive anläggningstillgångs värderegleringskonto. Vid behov kan kontot underindelas.Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar redovisas påkonto 847.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar efterfrågas i bokslutsstatistiken.

858 ValutakursförlusterPå detta konto redovisas sådana differenser som uppstår vid omräkning avutländsk valuta till svenska kronor på grund av att kursen på den utländskavalutan under kredittiden sjunkit (vid fordringar) eller stigit (vid skulder). Kontot används för kursförluster av finansiell karaktär, d v s för kursförluster somavser upplånade eller utlånade medel i utländsk valuta. Kursförluster bokförsnär de realiserats eller vid bokslut om kursförluster kan konstateras utifrånbalansdagens kurs.

Kvittning av orealiserade kursförluster mot orealiserade kursvinster får skeom lånen är upptagna i flera valutor i syfte att minska risken för kursförluster.

Se även anvisningar till konto 848 Valutakursvinster, konto 286 Kortfristiga lån i utländsk valuta samt 238 Långfristiga lån i utländsk valuta.

Valutakursfärluster efterfrågas i bokslutsstatistiken.

859 Övriga finansiella kostnaderPå detta konto redovisas rörelsens finansiella kostnader för vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp. Här redovisas t ex förlust vid avyttring avobligationer och andra värdepapper som utgör omsättningstillgång. Förlust vidavyttring av värdepapper som utgör anläggningstillgång redovisas på konto853.

Kontot används också vid nedskrivning av kortfristiga placeringar i värdepapper i kontogrupp 18 när bokfört värde överstiger gällande marknadsvärde.

Här redovisas även räntedelen i årets pensionsskuld. Ytterligare indelning iunderkonton kan göras vid behov.

Övriga finansiella kostnader efterfrågas i bokslutsstatistiken.

8591 Räntedel i årets pensionskostnadPå underkontot redovisas beräknade räntekostnader som ingår i årets pensionskostnad i samband med förändring (ökning) av den pensionsavsättning somredovisas på konto 221 Avsättningar för pensioner, med konto 442 Förändring av pensionsskuld som motkonto.

63

86 Fri

87 Extraordinära intäkterI denna kontogrupp redovisas intäkter som ligger utanför rörelsens ordinarieverksamhet och som är sällsynta och samtidigt uppgår till väsentliga belopp.För att en intäkt ska klassificeras som extraordinär ska följande tre kriteriersamtidigt vara uppfyllda.• Händelsen eller transaktionen som ger upphov till intäkten saknar klart sam

band med rörelsens ordinarie verksamhet.• Händelsen eller transaktionen är av sådan typ att den inte kan förväntas

inträffa ofta eller regelbundet.• Intäkten uppgår till ett väsentligt belopp.Extraordinära intäkter ska specificeras till storlek och sin art i not. Kvittningfår inte ske mellan extraordinära intäkter och kostnader.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Extraordinära intäkter totalt, d v skontogrupp87.

871 Extraordinära intäkterKontot används för redovisning av extraordinära intäkter. Eftersom extraordinära intäkter enligt reglerna ska specificeras kan särskilda underkonton läggasupp vid behov.

88 Extraordinära kostnaderI denna konrogrupp redovisas kostnader som ligger utanför rörelsens ordinarieverksamhet och som är sällsynta och samtidigt uppgår till väsentliga belopp.För att en kostnad ska klassificeras som extraordinär ska följande tre kriteriersamtidigt vara uppfyllda.• Händelsen eller transaktionen som ger upphov till kostnaden saknar klart

samband med rörelsens ordinarie verksamhet.• Händelsen eller transaktionen är av sådan typ att den inte kan förväntas

inträffa ofta eller regelbundet.• Kostnaden uppgår till ett väsentligt belopp.Extraordinära kostnader ska specificeras till storlek och sin art i not. Kvittningfår inte ske mellan extraordinära kostnader och intäkter.

1 bokslutsstatistiken efterfrågas Extraordinära kostnader totalt, d v s kontogrupp 88.

881 Extraordinära kostnaderKontot används för redovisning av extraordinära kostnader. Eftersom extraordinära kostnader enligt reglerna ska specificeras kan särskilda underkontonläggas upp vid behov.

64

89 Årets resultatI denna kontogrupp redovisas årets resultat (förändringen av eget kapital). Härredovisas skillnaden mellan samtliga bokförda intäkter och kostnader.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Arets resultat totalt, d v skontogrupp 89.

891 Årets resultatPå detta konto redovisas saldot av samtliga intäkter och kostnader. Bokföringen på kontot sker i samband med bokslutet med motbokning på eget kapital ibalansräkningen, konto 202 Årets resultat.

65

Sökordsregister

A KontoAktier och andelar (kortfristig placering) 181Aktier, andelar och bostadsrätter (långfristig placering) 131Aktiverat arbete (löner) 481Aktiverat arbete (omkostnader) 482Aktiverat arbete för egen räkning 48Andra kontanta ersättningar 435Andra kortfristiga fordringar 166Annonsering 691Arbetskläder, skyddskläder, skyddsmaterial 648Arrenden 304Avräkning, factoring 281Avskrivningar 79

bilar och andra transportmedel 7934byggnader 7921byggnadsinventarier 7933förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av sjukvårdshuvudmannen 7936immateriella anläggningstillgångar 791inventarier i annans fastighet 7937IT-utrustning 7931markanläggningar 7925maskiner och inventarier 793övriga maskiner och inventarier 7939

Avsättningar 22Avsättningar för pensioner 221Avtalsförsäkringar 274, 457

BBalanserade utgifter 101Bank (övriga konton) 194Bankkostnader 856Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till skattefria verksamheter 1678Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till skattskyldiga verksamheter 1675Beräknad utgående mervärdesskatt på tjänsteförvärv från utlandet, 25% 2614Beräknad utgående mervärdesskatt på varuförvärv från andra EU-Iänder, 25 % 2615Bilar och andra transportmedel 124Bilersättningar 432

skattefria 4321skattepliktiga 4322

Biljetter 681Bofakta, kataloger, prislistor m m 701Byggnader 111Byggnadsinventarier 123Byggnadskreditiv 234

66

c KontoCheckräkningskonto 193Checkräkningskonto, koncernkonto 196Checkräkningskredit 233

DDatakommunikation 723Datamateriel 714Dataprogram 642Debiterade energi- och vattenavgifter m.m 33Deponerade medel 288Diverse övriga kostnader 769Donations- och stiftelsemedel 386Drivmedel för bilar och andra transportmedel 661

EEgen hyresgästtidning 702Eget kapital 20Eget kapital, ingående värde 201El 331Erhållna bidrag 38Erhållna skadestånd 393Ersättningar och intäkter från hyresgäster 31Ersättningar till hyresgäster 573Extraordinära intäkter 87,871Extraordinära kostnader 88,881

FFacility Management (intäkter) 36Facility Management (kostnader) 56Fastighetsförsäkringar och ersättningar 57Fastighetsförsäkringar, premier 571Fastighetsförsäkringar, självrisker 572Fastighetsreparationer, löpande och förebyggande underhåll 51Fastighetsskatt 58Fastighetsskötsel och -tillsyn 50Finansiella anläggningstillgångar 13Finansiella intäkter 84Finansiella kostnader 85Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto 168Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto skattskyldiga verksamheter 1681Fordringar hos anställda 161Fordringar hos staten 165Friskvård och fritidsverksamhet 466Förbrukningsinventarier 641Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 64Förbrukningskostnader el (ej uppvärmning) 531Förbrukningsmateriel 646Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av sjukvårdshuvudmannen 126Föreningsavgifter 768Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar 78

mark och byggnader 782finansiella anläggningstillgångar 853immateriella anläggningstillgångar 781maskiner och inventarier 783

67

KontoFörluster på kortfristiga fordringar 738Förmånsvärden av naturaförmåner till anställda 434Förråd m m 14Förråd och lager 141Försäkring och skatt för bilar och andra transportmedel 662Försäkringsavgifter för särskilt tecknade pensionsförsäkringar 4413Försäkringsavgifter inom PFA 4411Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader 73Försäkringsersättningar 392Försäkringspremier 731Försäljning av material och varor 37Försäljningskostnader 70Förutbetalda hyror och avgifter 297Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17,171Förvaltningsavgifter 447Förändring av pensionsskuld 442Förändring av semesterlöneskuld 415

HHyra av anläggningstillgång 62

IT-utrustning 621övriga anläggningstillgångar 629

Hyra/leasing av bilar och andra transportmedel 664Hyrbilskostnader 682Hyresintäkter egna lokaler 301Hyresintäkter inhyrda lokaler 351Hyresintäkter, årsavgifter m m 30Hyresreduktioner 305Hälso- och sjukvård 462

Immateriella anläggningstillgångar 10Information och PR 69Information och reklam 693Införsel 275Ingående mervärdesskatt 167

skattefria verksamheter (Ludvikamomsen) 1677skattskyldiga verksamheter 1671

Inhyrda lokaler 55Intäkter från inhyrda lokaler 35Inventarier i annans fastighet 127IT-tjänster 754IT-utrustning 121

KKassa 191Kassa och bank 19Konst 128Konsultarvoden för speciella utredningar 755Kontorsmaterial och trycksaker 71Kontorsmateriel 711Kortfristig del av långfristiga fordringar 164Kortfristig del av långfristiga skulder 285Kortfristiga lån i utländsk valuta 286

68

KontoKortfristiga låneskulder 284Kortfristiga placeringar 18Kortfristiga skulder till leverantörer 24Kost och logi 683Kostnader för transportmedel 66Kostnadsersättningar och naturaförmåner 43Kreditupplysning 703Kundfordringar 15, 151Kundförluster 735Kyla (intäkter) 333Kyla (kostnader) 533Köpta tjänster

fastighetsskötsel och -tillsyn 502fastighetsreparationer, löpande och förebyggande underhåll 512planerat underhåll (PU) 522facility management 562

LLarm och bevakning 737Leverantörsskulder 241Lokal- och fastighetskostnader 60Lokalhyror 601Lokalservice 606Lokaltillbehör 605Lån i banker och kreditinstitut 235Lånedator 468Långfristiga fordringar 138Långfristiga lån i utländsk valuta 238Långfristiga skulder 23Lön arbetad tid 40Lön ej arbetad tid 41Löneskatt 453

MMark 113Mark och byggnader 11Markanläggningar 115Maskiner och inventarier 12Material till

fastighetsskötsel och -tillsyn 501fastighetsreparationer, löpande och förebyggande underhåll 511planerat underhåll (PU) 521facility management 561

Medicinsk gas (intäkter) 335Medicinsk gas, ledningsburen (kostnader) 535Mervärdesskatt, redovisningskonto 265Moms och särskilda punktskatter 26

NNaturaförmåner till anställda 433Nedskrivning av anläggningstillgångar 771Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 857Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar 77

69

o KontoObligationer och andra värdepapper (kortfristig placering) 182Obligationer och andra värdepapper (långfristig placering) 132

pParkering 303Pensionsförsäkringsavgifter 441Pensionskostnader 44Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade fr o m 1997 445Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade t o m 1997 446Personalanknutna statsbidrag 382Personalaweckling 465Personalens kvarskatt 272Personalens källskatt 271Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 27Personalrekrytering 464Personalrepresentation 463Planerat underhåll (PU) 52Postbefordran 725Postgiro 192Pågående nybyggnad 118

byggnader 1181markanläggningar 1185

Pågående till- och ombyggnad 117byggnader 1171markanläggningar 1175

RRedovisningskonto mervärdesskatt för landstingets skattefria verksamheter (Ludvikamomsen) 1687Redovisningstjänster 753Reparation och underhåll av

fastigheter och lokaler 607inventarier 655IT-utrustning 651maskiner, inventarier och installationer 65bilar och andra transportmedel 663

Representation 707Resekostnader 68Restprodukthantering 336Räntebidrag 8528Räntedel i årets pensionskostnad 8591Ränteintäkter 842Ränteintäkter på kundfordringar 845Räntekostnader 852Räntekostnader för leverantörsskulder 855

sSemesterlön 411Sjuklön 412Självrisker 732Skulder till anställda 282Skulder till närstående företag 236Skulder till staten 287Sociala avgifter enligt lag 451Sociala avgifter enligt lag och särskild löneskatt 273

70

KontoSociala och andra avgifter enligt lag och avtal 45Sophämtning och deponering 536Specialdestinerade interna bidrag 385Specialdestinerade statsbidrag 381Särskilda punktskatter 266

TTaxebundna kostnader samt kostnader för energi / medier 53Tele och post 72Telekommunikation 721Tidningar, tidskrifter, facklitteratur 767Tillsynsavgifter myndigheter 765Tomställda lokaler 387Traktamenten 431


Transporter och frakter 67Trycksaker 715Tvätt och underhåll av arbetskläder och andra textilier 658

uUpplupen löneskatt 2933Upplupna avtalsförsäkringar 294Upplupna driftkostnader 298Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29Upplupna löner 291Upplupna semesterlöner 292Upplupna sociala avgifter 2931Upplupna sociala avgifter enligt lag 293Uppvärmning 532Utbildning 461Utdelning på aktier och andelar 841Utgående mervärdesskatt på egna uttag, 25 % 2612Utgående mervärdesskatt på försäljning inom Sverige, 25 % 2611Utgående mervärdesskatt, 12 % 262Utgående mervärdesskatt, 25 % 261Utgående mervärdesskatt, 6 % 263Utställningar och mässor 694

vVA avgifter 534Valutakursförluster 858Valutakursvinster 848Vatten 334Vinst vid avyttring av

finansiella anläggningstillgångar 843immateriella anläggningstillgångar 3971mark och byggnader 3972maskiner och inventarier 3973

Värdereglering av kortfristiga placeringar 189Värdereglering av kundfordringar 159Värdereglering av värdepapper (långfristig placering) och långfristiga fordringar 139Värdereglering av övriga kortfristiga fordringar 169Värme 332

71

Å Ko~oÅrets resultat 202,89,891Återföring av nedskrivning av anläggningstillgångar 776Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 847Återvunna, tidigare avskrivna kundfordringar 391

oÖvriga avgifter 339Övriga avsättningar 229Övriga finansiella intäkter 849Övriga finansiella kostnader 859Övriga främmande tjänster 759Övriga försäljningskostnader 709Övriga förvaltningskostnader 59Övriga hyresintäkter 309Övriga intäkter 39Övriga kortfristiga fordringar , ,. 16Övriga kortfristiga skulder 28,289Övriga kostnader 76Övriga kostnader ej arbetad tid 419Övriga kostnader för bilar och andra transportmedel 669Övriga kostnader för information och PR 699Övriga kostnader för reparation och underhåll 659Övriga kostnadsersättningar 439


Övriga lokalkostnader 609Övriga långfristiga skulder 239Övriga löneavdrag 279Övriga maskiner och inventarier 129Övriga personalkostnader 46,469Övriga resekostnader 689Övriga riskkostnader 739

g~~::: ~~~i:~:r~~~~~~~.:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::~~9Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 299

72

Bilaga 1

Kopplingstabeller

För att underlätta för de landsting som använder L-BAS 98 har kopplingstabeller framställts

mellan den och den nya kontoplanen L-FAST 2000.

Kopplingstabell mellan L-BAS 98 och L-Fast 2000

Kontogrupp i: Benämning L-BAS 98L-BAS 98 L-Fast 2000

10 10 Immateriella anläggningtillgångar

11 11 Mark och byggnader

12 12 Maskiner och inventarier

13 13 Finansiella anläggningstillgångar

14 14 Förråd m m

15 15 Kundfordringar

16 16 Övriga kortfristiga fordringar

17 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

18 18 Kortfristiga placeringar

19 19 Kassa och bank

20 20 Eget kapital

22 22 Avsättningar (pensionsskuld)

23 23 Långfristiga Askulder

24 24 Kortfristiga skulder till leverantörer

26 26 Moms och särskilda punktskatter

27 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag

28 28 Övriga kortfristiga skulder

29 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

73

Kontogrupp i: Benämning L-BAS 98

L-BAS 98 L-Fast 2000

30 - Patientavgifter och andra avgifter

31 - Försäljning av hälso- och sjukvård

32 - Försäljning av tandvård

33 - Försäljning av utbildning

34 - Övriga intäkter i landstingets huvudverksamhet

35-36 30-31, 35-36 Försäljning av övriga tjänster

37 33,37 Försäljning av material och varor

38 38 Erhållna bidrag

39 39 Övriga intäkter

40 40,481 Lön arbetad tid

41 41 Lön ej arbetad tid

43 43 Kostnadsersättningar och naturaförmåner

44 44 Pensionskostnader

45 45 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal

46 46 Övriga personalkostnader

50-54 - Köp av verksamhet

55 Verksamhetsanknutna tjänster

56 - Läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material

57 482,501,511, Material och varor521,561

58 - Lämnade bidrag

60 502,512,522. Lokal- och fastighetskostnader536.55.58-60

62 62 Hyra av anläggningstillgångar

63 531-535 Energi m m

64 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial

65 65 Reparation och underhåll

66 66 Kostnader för transportmedel

67 67 Transporter och frakter

68 68 Resekostnader

69 69 Information och PR

74

Kontogrupp i: Benämning L-BAS 98

L-BAS 98 L-Fast 2000

70 70 Representation och övriga försäljningskostnader

71 71 Kontorsmateriel och trycksaker

72 72 Tele och post

73 57, 73 Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader

75 75,562 Övriga tjänster

76 76 Övriga kostnader

77 77 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar

78 78 Förlust vid avyttring av anläggningstillgång

79 79 Avskrivningar

80 - Skatteintäkter

81 - Avgifter till staten

82-83 - Generella statsbidrag och skatteutjämning

84 84 Finansiella intäkter

85 85 Finansiella kostnader

87 87 Extraordinära intäkter

88 88 Extraordinära kostnader

89 89 Årets resultat

75

Kopplingstabell mellan L-Fast 2000 och L-BAS 98

Kontogrupp i: Benämning L-FAST 2000

L-Fast 2000 L-BAS 98

10 10 Immateriella anläggningtillgångar11 11 Mark och byggnader

12 12 Maskiner och inventarier

13 13 Finansiella anläggningstillgångar14 14 Förråd m m

15 15 Kundfordringar

16 16 Övriga kortfristiga fordringar17 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

18 18 Kortfristiga placeringar

19 19 Kassa och bank

20 20 Eget kapital

21 Fri

22 22 Avsättningar (pensionsskuld)

23 23 Långfristiga skulder

24 24 Kortfristiga skulder till leverantörer

25 Fri

26 26 Moms och särskilda punktskatter

27 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag

28 28 Övriga kortfristiga skulder

29 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

30 35-36 Hyresintäkter, årsavgifter m m

31 35-36 Ersättningar och intäkter från hyresgäster

32 Fri

33 37 Debiterade energi- och vattenavgifter

34 35-36 Fri

35 35-36 Intäkter från inhyrda lokaler

36 35-36 Facility management

37 37 Försäljning av material och varor

38 38 Erhållna bidrag

39 39 Övriga intäkter

76



40 40 Lön arbetad tid

41 41 Lön ej arbetad tid

42 Fri

43 43 Kostnadsersättningar och naturaförmåner44 44 Pensionskostnader

45 45 ~ociala och andra avgifter enligt lag och avtal46 46 Ovriga personalkostnader

47 Fri

481 40 Aktiverat arbete (löner)

482 57 Aktverat arbete (omkostnader)

49 Fri

501 57 Fastighetssskötsel och -tillsyn, material

502 60 Fastighetssskötsel och -tillsyn, köpta tjänster

511 57 Fastighetsreparationer, löpande och förebyggandeunderhåll, material

512 60 Fastighetsreparationer, löpande och förebyggandeunderhåll, köpta tjänster

521 57 Planerat underhåll (PU), material

522 60 Planerat underhåll (PU), köpta tjänster

531-535 63 Taxebundna utgifter och kostnader för energi/medier

536 60 Sophämtning och deponering

54 Fri

55 60 Inhyrda lokaler

561 57 Facility Management, material

562 75 Facility Management, köpta tjänster

57 73 Fastighetsförsäkringar och ersättningar

58 60 Fastighetsskatt

59 60 Övriga förvaltningskostnader

77



60 60 Lokalkostnader

61 Fri

62 62 Hyra av anläggningstillgångar

63 Fri

64 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial

65 65 Reparation och underhåll av maskiner, inventarieroch installationer

66 66 Kostnader för transportmedel

67 67 Transporter och frakter

68 68 Resekostnader

69 69 Information och PR

70 70 Försäljningskostnader

71 71 Kontorsmateriel och trycksaker72 72 Tele och post

73 73 Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader

74 Fri

75 75 Övriga tjänster

76 76 Övriga kostnader

77 77 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar

78 78 Förlust vid avyttring av anläggningstillgång

79 79 Avskrivningar

80 Låst

81 Låst

82 Låst

83 Låst

84 84 Finansiella intäkter

85 85 Finansiella kostnader

86 Fri

87 87 Extraordinära intäkter

88 88 Extraordinära kostnader

89 89 Årets resultat

78

Bilaga 2

Motparter

I och med nya krav från omvärlden på den kommunala sektorn har begreppet motpart blivit

allt viktigare. Det är inte bara intressant att veta hur stora vissa utgifter/inkomster är utan

även att kunna följa betalningsströmmarna inom och mellan olika sektorerna. Detta är sär

skilt viktigt i och med ökad privatisering av sjukvården. Uppgifterna behövs även för att kunna

göra nödvändiga elimineringar inom en sektor för att undvika dubbelredovisning.

Begreppet motpart blir därför nödvändigt vid olika analyser och bokslutsstatistiken kommer

att utökas med frågor om motpart, fr o m 1998 års bokslut. T ex kommer uppgifter tas in om

vem landstinget köper hälso- och sjukvård ifrån men även vem man har sålt till.

Av nedanstående framgår vilka motparter som är aktuella samt hur dessa kan identifieras

med hjälp av organisationsnummer.

Andra landsting/Regioner

Landsting och regioner har organisationsnummer som börjar på 2321. Här ska även

Landstingsförbundet räknas in.

Kommuner

Kommuner har organisationsnummer som börjar på 2120, exkl 212000-1355, 212000-1124

och 212000-0803.

Landstingsfri kommun

Landstingsfri kommun är Gotland (212000-0803).

Övriga kommuntyper

I gruppen övriga kommuntyper ingår kommunalförbund vars organisations-nummer börjar på

2220 och kyrkor med org.nr. som börjar på 2520.

Landstingsägda företag

Med landstingsägda företag avses de bolag, föreningar m m som landstinget ska ta med i

den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen). När det gäller landstingsägda före

tag m m inom andra landstingskoncerner redovisas de i gruppen övriga företag.

Övriga företag, inkl privatläkare

Med övriga företag avses alla företag som ej ingår i "landstingskoncernen" . Här ingår aktiebo

lag (556 och 516), handelsbolag vars organisationsnummer börjar med 9, ekonomiska fören

ingar vars organisationsnummer börjar med 7 samt personliga företag (9+personnummer).

79

Statliga myndigheter och institutioner

Med staten avses statliga myndigheter, allmänna försäkringskassor m m vars organisations

nummer börjar med 2021, 2022, 2420 och 2620.

Ideella organisationer och stiftelser

Med ideella organisationer och stiftelser avses de vars org.nr. börjar på 8. De stiftelser som

ingår i "landstingskoncernen" redovisas dock under landstingsägda företag.

Hushåll och individer

Dessa kan ibland identifieras genom personnummer.

80

LANDSTINGSFÖRBUNDET

7188 576 5

Documents

Transcript of 7188 576 5