- Resultatplanering · 2007-08-24 · E1 - Resultatplanering a) AB Christian Fredriksson köper en...

E1 - Resultatplanering

a)

AB Christian Fredriksson köper en maskin för 100 000 kr. Man tror att den skall hålla att användas under 20 000 driftstimmar. Användningstiden per år beräknas till 4 000 timmar.

1 Hur stor är företagets utgift?

2 Hur stor är den årliga kostnaden för maskinen samt hur många år håller den?

b)

AB Christian Fredriksson planerar att utvidga sitt försäljningsområde till Norrlandsregionen. Anders Andersson och Sven Rosberg har under året analyserat planerna och kommit fram till följande data.

Följande kostnader tillkommer för en ny region som omfattar fyra försäljningsdistrikt. För att etablera ett försäljningsdistrikt krävs den basorganisation som regionkontoret utgör.

Regionkontoret: Fasta kostnader 350 000 kr. Rörliga kostnader 400 000 kr för totalt fyra försäljningsdistrikt. De rörliga kostnaderna varierar med antalet försäljningsdistrikt.

Försäljningsdistrikt: Fasta kostnader 80 000 kr per distrikt. Vid normal verksamhet är de rörliga kostnaderna 90 000 kr/distrikt. Dessa kan ses som proportionella mot distriktets verksamhet.

Beräkna kostnaderna för:

1 Alla fyra försäljningsdistrikten.

2 Ett försäljningsdistrikt.

3 Två försäljningsdistrikt med full verksamhet och ett med till hälften reducerad verksamhet.

c)

AB Christian Fredriksson har följande fasta kostnader per månad för tillverkning av uppställningsbeslaget AIR för vädringsfönster:

Helt fasta kostnader 43 200 kr

Driftsbetingade fasta kostnader 8 000 kr

Företagets rörliga kostnader är proportionellt rörliga. Tillverkningskapaciteten uppgår till 12 000 enheter per månad och försäljningspriset (oberoende av såld mängd) uppgår till 32 kr per enhet. Under september månad var efterfrågan på beslag ovanligt hög. AB Christian Fredriksson producerade maximalt antal beslag och sålde alla. Resultatet den månaden landade på 102 400 kr.

1 Vid vilken volym och omsättning infaller den kritiska punkten?

2 Upprätta ett resultatdiagram för uppställningsbeslaget AIR.

3 Beräkna säkerhetsmarginalen vid en tillverkning och försäljning av 6 000 uppställningsbeslag per månad. Ange säkerhetsmarginalen i volym samt i omsättning uttryckt i procenttal.

d)

Hur påverkas den kritiska omsättningen (inträffar den vid en lägre volym, oförändrad volym eller högre volym) av följande händelser:

1 Höjt försäljningspris.

2 Höjda råmaterialpriser.

3 Ökade fasta kostnader.

4 Högre rabatt på försäljningspris lämnas till alla kunder.

e)

Företagets aluminiumdivision hade förra året en omsättning på 6 miljoner kr, en täckningsgrad på 25% och en vinst på 1 miljon kr. Detta år räknar man med att de fasta kostnaderna ökar med 20% samt att täckningsgraden sjunker till 20%.

1 Ange vinsten detta år om omsättningen blir oförändrad.

2 Företagets målsättning för detta år är en oförändrad vinst. Vilken omsättning måste man nå för att uppnå detta mål?

E2 – Bidragskalkylering

a)

AB Christian Fredriksson har under oktober månad fram till den 15 oktober ännu inte haft någon tillverkning och försäljning av uppställningsbeslaget AIR (se E1c) beroende på utländsk konkurrens. Man erhåller denna dag en förfrågan om man är villig att den 25 oktober leverera 2.000 beslag till priset 23 kr per enhet. Inom företaget räknar man inte med någon ytterligare orderingång, i varje fall inte till ordinarie försäljningspris, förrän en bit in på nästa år. Bör företaget acceptera ordern?

b)

Divisionschefen Göran Hedström, hos företaget AB Christian Fredriksson, är bekymrad över en order som gäller två typer av aluminiumbeslag, Adam och Eva, som skall levereras till ett pågående projektet i strax utanför Lund. Under de närmaste månaderna kommer företaget att ha problem dels med leveransen av råvaran aluminium, dels med tillgången på produktionstid i finjusteringsverkstaden, där en av två specialmaskiner just nu genomgår en omfattande renovering. Från den aktuella byggplatsen hotar man med vite om leveransen blir försenad.

Beslaget Adam innehåller 2 hg aluminium och använder 8 minuter i specialmaskinen. Ett exemplar av Eva kräver 4 hg aluminium och tar 12 minuter i specialmaskinen. Produktkalkylerna ser ut på följande sätt:

Adam Eva

Material (rörlig) 1:00 2:00 Lön (rörlig) 2:00 2:50

TO (rörlig) 0:50 0:75

TO (fast) 2:00 3:00

Affo (fast) 1:00 1:25

Självkostnad 6:50 9:50

Försäljningspris 10:50 17:50

Den totala mängden aluminium som är tillgänglig under det kommande kvartalet är 2 ton och tillgänglig maskintid är 1.200 timmar.

1 Vilken är den maximala mängden Adam, som kan tillverkas? Hur stort blir TTB vid tillverkning av enbart Adam?

2 Vilken är den maximala mängden Eva, som kan tillverkas? Hur stort blir TTB vid tillverkning av enbart Eva?

3 Rita in begränsningslinjerna i ett diagram. Uppskatta det optimala tillverkningsprogrammet genom att rita in och använda bidragslinjen för TTB = 50 000 kr.

4 Beräkna det optimalt tillverkningsprogrammet och maximalt TTB genom att använda algebraisk metod.

E3 – Självkostnadskalkylering

Upprätta byggdelskalkyler för följande byggdelar. Vid kostnadsberäkningen används data för materialkostnader och arbetstidsåtgång i bilaga 1. Alla UE-arbeten är markerade med hjälp av en asterisk (Ex. LG2*2201). I bilaga 2 finns data för arbetskostnader samt de pålägg som skall göras för, arbetsplatsomkostnader (APO) och entreprenörsarvoden (EA).

a) Byggdelskalkyl: Yttervägg för ett kontor

Genomför en beräkning av självkostnaden för 1m2 yttervägg till ett kontor för företaget Christian Fredriksson. Räkna med följande konstruktionslösning (utifrån räknat):

• Fasadtegel slätt vanligt bruk t = 120 mm • Märla + bygelkramla 4mm 4 st/m2 • Luftspalt 40 mm • 30 mineralull fasadskiva med papp och bricka • Träreglar3 45*120c/c 600 mm + 20% för fönster och dörrar • 120 mineralull mellan träreglar • Plastfolie 0,2 mm • 13 mm gipsskiva

Räkna med att det erfordras fasadställning på utsidan av ytterväggen.

b) Byggdelskalkyl: Alternativ yttervägg

Christian Fredriksson har vid ett besök i Staffanstorp åkt förbi bostadsområdet som 1997 var föremål för bomässa. Han erinrade sig då att han under bomässan besökt det ”Återvunna huset” som har en fasad av återbrukat tegel, och ser framför sig hur det nya kontoret skulle bli med en sådan fasad. Totalprojektledaren får i uppgift att undersöka kostnaderna att välja återbrukat tegel istället för nytt. Totalprojektledaren hittar via internet databasen ”byggigen” och får därigenom tips på försäljningsställe för återbrukat byggmaterial. Han kontaktar en försäljare som ger honom följande uppgifter:

Materialpriset ligger på 6 kr/sten och det krävs 50 st/m2. Spilltalet är lika stort som för nytt material medan man får räkna med en ökning av arbetstiden med 10%.

Gör en ny byggdelskalkyl för kontorsväggen, men med återbrukat tegel istället för den föreskrivna fasadstenen. Gör en bedömning vilket tegelmaterial som bör väljas. Ta hänsyn till både den ekonomiska kalkylen och mjuka parametrar.

3 För beräkningen av antal löpmeter reglar antas vägghöjden till 2,5 m. En horisontell regel i överkant (hammarband) och en i underkant (syll) vägg. Vertikala reglar c/c 600 mm. För avväxlingar vid dörrar etc pålägges 20 %.

Bilaga 1 - Komponentregister

Komponet-kod

Text Enhet Tid Materialpris Åtgång

A3.61000 Ställningar

A3.61110 Fasadställning,bruttoyta m2 0,16 15,20 kr 1,00

A3.61210 Invändig bockställning m2 0,10 10,35 kr 1,00

A3.61220 Invändig ställning m2 0,20 16,80 kr 1,00

C1.16101 Dränering under golv på mark

C1.16110 100 tvättad makadam m2 0,10 21,00 kr 1,05



C1.16150 100 dräneringsgrus m2 0,09 13,60 kr 1,05

C1.16155 150 dräneringsgrus m2 0,12 20,50 kr 1,05

C1.16160 100 makadam m2 0,10 13,60 kr 1,05

C1.16165 150 makadam m2 0,13 20,50 kr 1,05

C1.16170 200 makadam m2 0,15 27,30 kr 1,05

C1.16172 220 makadam m2 0,16 30,60 kr 1,05

E1.35100 Grundform

E1.3512 Grundmursform slät 10ggr h=600 m 0,40 22,20 kr 1,00





E2.10000 Armering i sulor, plattor, bjälklag

E2.11106 Armering Ks40ST ø6 kg 0,03 5,60 kr 1,10





E2.11340 Armeringsnät N ø4 c100 m2 0,03 19,90 kr 1,10









E2.13010 Pelararmering Ks40s d8 st 0,02 9,30 kr 1,10

E3.21000 Betong i sulor

E3.21001 Betong K16 m3 0,78 717,00 kr 1,10

E3.21101 Betong K20 m3 0,78 742,00 kr 1,10

E3.21201 Betong K25 m3 0,78 767,00 kr 1,10

E3.21301 Betong K30 m3 0,78 794,00 kr 1,10

E3.23500 Betong i plintar

E3.23501 Betong K25 m3 1,90 767,00 kr 1,10

E3.23601 Betong K30 m3 1,90 794,00 kr 1,10

E3.52200 Enskiktsgolv på mark

E3.52101 Enskiktsgolv vib. stålgl. K25 t=170 m2 0,32 112,30 kr 1,10

E3.52202 Enskiktsgolv vak. stålgl. K30 t=80 m2 0,22 101,20 kr 1,10




E3.52211 Enskiktsgolv vib. brädr. K30 t=80 m2 0,17 85,00 kr 1,10







F1.11100 Kramlor

F1.11500 Märla + bygelkramla

F1.11504 ø4 kramla st 0,02 3,60 kr 1,05

F1.11505 ø5 kramla st 0,02 4,25 kr 1,05

F2.21000 Betonghålblock

F2.21101 Betonghålblock 200 bruk m2 0,70 125,20 kr 1,10

F2.21111 Btghålblock 200 bruk h=600 m 0,42 92,50 kr 1,05

F2.21112 Btghålblock 200 bruk h=1000 m 0,70 125,20 kr 1,05

F2.21201 Btghålblock 250 bruk m2 0,98 169,20 kr 1,05

F2.21211 Betonghålblock 200 bruk h=600 m 0,75 145,70 kr 1,10

F4.22000 Fasadtegel

F4.22106 60 fasadtegel, rött, spånat m2 1,06 166,40 kr 1,05

F4.22109 87 modultegel, rött, spånat m2 0,90 130,90 kr 1,05

F4.22112 120 fasadtegel, rött, slätt m2 1,12 172,45 kr 1,05

F4.22125 250 fasadtegel rött, slätt m2 2,02 344,85 kr 1,05

F4.22206 60 fasadtegel, gult, spånat m2 1,06 205,70 kr 1,05

F4.22209 87 modultegel, gult, spånat m2 0,90 130,90 kr 1,05

F4.22212 120 fasadtegel, gult, slätt m2 1,12 172,45 kr 1,05

F4.22225 250 fasadtegel, gult, slätt m2 2,02 344,85 kr 1,05

H1.11300 Stålregelstommar i väggar

H1.11361 Stål golv/takskena SKF 45 m 0,09 25,40 kr 1,10





H1.2111 Stål golv/takskena, akustik tätn. m 0,00 21,60 kr 1,10

H1.2150 Utfack.stomme U-profil 145mm m 0,14 57,30 kr 1,05

H5.10000 Träreglar

H5.10568 Träregel 45*45 m 0,07 6,10 kr 1,10

H5.10569 Träregel 45*70 m 0,07 8,15 kr 1,10

H5.10570 Träregel 45*95 m 0,09 10,90 kr 1,10

H5.10571 Träregel 45*120 m 0,09 13,05 kr 1,10

H5.10572 Träregel 45*145 m 0,10 18,30 kr 1,10

H5.10573 Träregel 45*170 m 0,10 21,20 kr 1,10

H5.10574 Träregel 45*195 m 0,10 24,50 kr 1,10

H5.10575 Träregel 70*70 m 0,09 20,70 kr 1,10

H5.10576 Träregel 70*95 m 0,10 28,95 kr 1,10

H5.10577 Träregel 70*120 m 0,10 36,10 kr 1,10

K2.16000 Isolering mellan reglar i vägg

K2.16004 Min.ullskiva 45 m2 0,08 16,65 kr 1,05







K2.14461 Min.ullskiva 45 Gullfiber m2 1,10

K2.14511 Fasadskiva 30 vån.hög m/papp m2 0,11 31,60 kr 1,05

K2.14512 Fasadskiva 50 vån.hög m/papp m2 0,11 42,30 kr 1,05

L5.11100 Tätskikt av plast

L5.11101 Plastfolie 0.15 säkerhetsfolie m2 0,03 11,20 kr 1,15

L5.11102 Plastfolie 0.20 säkerhetsfolie m2 0,03 11,00 kr 1,15

L5.11103 Plastfolie 0.20 ångspärr m2 0,04 5,50 kr 1,40

L5.2001 Underlagsplastduk, Tenoduk m2 0,06 28,30 kr 1,05

N5.11000 Väggbeklädnad, profilerad plåt

N5.11102 Stålplåt TRP 20, lackerad , galv m2 0,18 92,50 kr 1,05

N5.11105 Stålplåt TRP 45, lackerad, galv m2 0,20 112,30 kr 1,05

O1.52100 Gipsskivor på vägg, inomhus

O1.52113 13 mm gipsskivor m2 0,20 18,95 kr 1,20

O1.52126 13 mm gipsskivor, 2:a lagret m2 0,18 18,95 kr 1,15

O1.52200 Gipsskivor i tak, inomhus

O1.52213 13 mm gipsskivor m2 0,22 18,95 kr 1,10

O1.52213 13 mm gipsskivor, 2:a lagret m2 0,18 18,95 kr 1,05

O1.52313 13 mm gipsplank m2 0,20 24,00 kr 1,15

O1.52313 13 mm gipsplank, 2:a lagret m2 0,18 24,00 kr 1,05

O1.51100 Gipsskivor på vägg, utomhus

O1.51109 Gipsskivor 9 mm GU m2 0,14 16,10 kr 1,10

O1.51109 Gipsskivor 9 mm GU, 2:a lagret m2 0,13 16,10 kr 1,10

LG2*11100 Holkar, plintar

LG2*11107 Prefab pelarholk #1500 st 0,00 3 350,00 kr 1,00



LG2*11202 Prefab betongplint 1500x2000 st 0,00 2 100,00 kr 1,00

LG2*11204 Prefab betongplint 2500x2000 st 0,00 2 760,00 kr 1,00

LG2*11206 Prefab betongplint 2500x2500 st 0,00 3420,00 kr 1,00

LG2*12100 Pelare av betong, holk

LG2*12103 Prefab pelare för holk L=4000 st 0,00 3 570,00 kr 1,00






LG2*12150 Pelare av betong, bultinfäst

LG2*12154 Prefab pelare bultinfäst L=4000 st 0,00 4 510,00 kr 1,00








LG2*12200 Takbalkar av betong

LG2*12201 Prefab betongbalk L=12000 st 0,00 12 200,00 kr 1,00





Bilaga 2 - Arbetskostnader, arbetsplatsomkostnader och entreprenörarvoden

Direkt arbetskostnad 105 kr/tim

Indirekt arbetskostnad 82 % (sociala avgifter)

Arbetsplatsomkostnader (APO) Arbetsledning (AL) 30 kr/tim Bodar och förråd (BF) 18 kr/tim Maskiner (M) 10 % på total arbets-och materialkostnad Övriga APO (Ö) 8 % på total arbets-och materialkostnad

Entreprenörsarvode Eget (EA) 8 % på tot. arbets- och materialkostnad och APO

Underentreprenader (EAU) 5 % på kostnaden för underentreprenaden

E4 - ABC-kalkylering

a)

Produktionschefen Olle Larsson på AB Christian Fredriksson har varit på ekonomikurs, där man bland annat talade om aktivitetsbaserad kalkylering (ABC-kalkylering). När Olle Larsson kom hem var en del begrepp fortfarande oklara. Hjälp Olle att reda ut följande problem.

1 Vad avses med begreppet ”resurs”? Ge några exempel på resurser.

2 Förklara begreppen resursdrivare och aktivitetsdrivare.

3 Förklara när och varför ABC-kalkylering kan vara lämplig att använda.

b) När Olle Larsson nu har fått lite mer koll på ABC-kalylering börjar han tänka på den självkostnadskalkyl han fick av AB Oscar Iceland och vill att de ska göra en ABC kalkyl på deras produkter Alen, Alto och Altre. Han kontaktar försäljningschefen Martin Plåt hos Oscar Iceland och ber honom att redovisa en ABC-kalkyl.

Hjälp Martin Plåt att utföra ABC-kalkylen med följande uppgifter

Direkta kostnader

(kkr)

Materialförbrukning

Alen 600

Alto 400

Altre 500

Lönekostnader

Alen 1 200

Alto 800

Altre 1 100

Licensavgift:

Alto 200

Tillverkningsvolymer: Alen 25000, Alto 50000 och Altre 20000

Resursförbrukning per aktivitet.

Resursförbrukning per aktivitet

Orderhantering Lagerhantering Maskinbearbetn Omställning Kontroll Försäljn/adm

Belopp 25000 50000 3150000 1000000 500000 1905000

Aktivitetsdrivare

order frakter timmar omställning kontroll timmar

Alen 20 5 1700 100 100 1600

Alto 20 10 2500 120 120 2200

Altre 20 5 1600 80 80 1400

Totalt 60 20 5800 300 300 5200

E5 - Investeringsbedömning

a)

AB Christian Fredriksson anskaffade 2000 ett antal maskiner för att ersätta manuella arbetsmoment. Man förväntade sig då att följande effekter skulle uppstå:

- Besparingar i arbetskostnader 40 000 kr/år - Ökning i elkraft 5 000 kr/år - Inköpskostnad för maskiner 175 000 kr - Beräknad livslängd 10 år - Restvärde 0 kr

I början av 2001 finner man att de verkliga effekterna hade blivit följande under det första året:

- Besparingar i arbetskostnader 35 000 kr/år - Underhållskostnader (tidigare bortglömda) per år 6 000 kr/år - Inköpskostnad (installationskostnader bortglömda) 200 000 kr - Ökning i elkraft och indirekt material per år 5 000 kr/år - Dessutom har man räknat fram restvärde till 2 250 kr

Besparingar och underhållskostnader under resterande livslängden blir som under 2000 och AB Christian Fredrikssons kalkylränta är 13 %.

1 Gör en investeringsbedömning med det underlag som ChF AB hade när de tog beslutet. Dra dina slutsatser.

2 Gör nu en investeringsbedömning med facit i hand. Dra dina slutsatser även här.

b) Alternativval

Företaget har otillräcklig produktionskapacitet inom en av sina tillverkningsgrenar. Den trånga sektionen utgörs av en viss press- och stansningsprocess, där man har behov av en kapacitet för ytterligare 50.000 detaljer per år under de närmaste 15 åren.

Företagsledningen har beslutat att bygga ut kapaciteten inom den trånga sektionen och valet står i slutomgången mellan följande två alternativ:

alt 1 Renovering av en äldre press (helt avskriven i räkenskaperna), som inte längre utnyttjas, till en kostnad av 30.000 kr. Efter fem år köp av ny press till en beräknad kostnad av 100.000 kr.

alt 2 Inköp av en ny press idag för 80.000 kr. Efter tio år återanskaffning av samma press för en beräknad kostnad av 120.000 kr.

Vilket av de två alternativen är att föredra ur lönsamhetssynpunkt? (forts. nästa sida)

Verkstadsledningen har lämnats följande ytterligare data som underlag för beslutet:

Renoverad press Ny press Kapacitet 50 000 st/år 50 000 st/år Ekonomisk livslängd 5 år 10 år Reparations- och 5 000 kr/år 2 000 kr/år (åren 1-5) underhållskostnad 4 000 kr/år (åren 6-10) Restvärde vid 5 000 kr (före renover.) 10 000 kr (efter 10 år) utrangering 5 000 kr (efter 5 år) 50 000 kr (efter 5 år)

Kalkylräntan är 10%. Bortse från eventuella skatteutbetalningar.

c) Den nya fabriken

Aluminiumdivisionen inom AB Christian Fredriksson har genomfört en marknads-undersökning och funnit att prognoserna för glasöverbyggnader i Sverige och norra Europa är mycket gynnsamma under den närmaste tioårsperioden. Man har därför genomfört en utredning om villkoren för att utöka verksamheten inom denna sektor. Enligt de preliminära undersökningarna erfordras det i så fall nya maskiner för ca 4 miljoner kr och en ny fabrik som behöver vara ca 3 000 m2 BTA4 inklusive perso-nalutrymmen. Följande ekonomiska förutsättningar gäller:

Maskinutrustning

Investering nya maskiner 4 000 000 kr Ekonomisk livslängd 10 år Restvärde 0 kr

Byggnad

Investeringskostnaden beräknas Restvärde efter 10 år 30 % av investeringskostnaden Driftkostnader 200 kr/m2 BTA & år Underhåll vart femte år: 100 kr/m2 BTA Dessutom underhåll vart 10:e år: 100 kr/m2 BTA

Tillverkningskostnader

Räknas per m2 glaselementarea. Inga kostnader för nya maskiner eller nybyggnad ingår i nedanstående kostnader.

Direkt material 400 kr/m2 Direkt lön 810 kr/m2 MO-pålägg 10 % TO-pålägg 50 % AffO 10 %

4 BTA = bruttoarea, byggnadens area, mätt i utsida av ytterväggarna

Marknadsanalysen anger en sannolik försäljning av 10 000 m2 glaselement per år till ett pris av 2 100 kr per m2 under den närmaste tioårsperioden.

Innan man beslutar om investeringen måste man undersöka hur mycket man har råd att investera i fabriksbyggnaden.

Genomför en analys av högsta tillåtna byggkostnad med hjälp av nuvärdesmetoden. Analysen görs för en period av tio år med en kalkylränta på 10 % (hänsyn har då tagits till inflationen). Byggnaden bedöms vid denna tidpunkt ha ett restvärde på 30 % av ursprungliga värdet (restvärdet räknas som en inbetalning det tionde året.) Drift och underhåll av byggnaden räknas till och med det tionde året, dvs restvärdet är bedömt under förutsättning att underhållsåtgärder är vidtagna det tionde året.

d) Ny produkt

Christian Fredriksson AB avser att ta upp en ny produkt i sin tillverkning. Tillverkningen skall ske enligt licensavtal i 7 år.

För maskinutrustning gäller följande uppgifter:

Utgift för anskaffning 425 000 kr Installation 20 000 kr Restvärde om 7 år 50 000 kr Demonteringskostnad (utrustningen skrotas efter 7 år). 10 000 kr

Kostnader i tillverkningen (betalas kontant)

Material 1,5 kg/enhet Materialpris 2 kr/kg El kraft 25 000 kr/år Arbetslön: styckackord 3,5 kr/enhet Lokalhyra 40 000 kr/år

Övriga upplysningar av betydelse för bedömningen:

Genomsnittslager av råmaterial, produkter i arbete och färdigvaror för denna produkten

85 000

kr

Kundfordringar i genomsnitt orsakade av försäljning av produkten

100 000 kr

Enligt en marknadsundersökning bör företaget vid priset 10 kr kunna sälja 120 000 enheter per år. Detta anses kräva ett reklamanslag vid starten på 50 000 kr och därefter per år (inkl första året) 20 000 kr. Provisionen vid försäljningen är 5 % och licensavgiften 1 kr per såld enhet.

Är upptagandet av produkten lönsam om kalkylräntan är 15 %? Bortse från eventuella skatter.

E6 – Årsredovisning

Företaget AB Aluminiumbeslags balansräkning per 2001-12-31 i sammandrag (kr):

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Kontorsinventarier 50 000 Varubil 160 000 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 70 000

Summa anläggningstillgångar 280 000 Omsättningsstillgångar Varulager Aluminumbeslag 120 000 Fordringar Kundfordringar 170 000 Kassa och bank 110 000

Summa omsättningstillgångar 400 000

SUMMA TILLGÅNGAR 680 000

Affärshändelser 2002: Företaget importerar aluminiumbeslag till köksinredningar från Italien som säljs vidare till köksinredningstillverkare och järnhandlare. Priset för dessa sätts till 300 kr/st. Hälften av den sålda volymen har betalats enligt villkoret ”30 dagar netto", medan den andra hälften har betalats enligt villkoret ”kontant med 4% kassarabatt."

Företaget har skrivit ett nytt kontrakt med sin italienska leverantör varvid man kommer att köpa in beslag för 150 kr/st och betala ”per 1 månad netto". Dessa levereras jämnt fördelat över året.

Försäljning

Aluminiumbeslag Volym (st) Pris (kr/st) Omsättning (kr)

Kredit 4 000 300 1 200 000 Kontant 4 000 288 1 152 000

Lager/inköp

Försäljning 8 000 st Ingående lager 400 st Utgående lager 400 st Inköpsvolym 8 000 st Pris 150 kr/st Budgeterat inköp 1 200 000 kr

I samband med att företaget från och med den 1/1 2002 började hyra kontorslokaler i centrala Helsingborg bytte man ut samtliga gamla kontorsinventarier mot nya.

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Aktiekapital 100 000 Andra fonder Reservfond 20 000 Balanserad vinst 110 000 Årets resultat 160 000

Summa eget kapital 390 000

Skulder Banklån 100 000 Leverantörsskulder 90 000 Skatteskuld 100 000

Summa skulder 290 000

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 680 000

För de gamla erhölls 25 000 kr kontant vid försäljning i januari. I januari köptes också de nya inventarierna som kostade 100 000 kr och betalades med halva beloppet under januari och resten under februari.

Flyttningskostnaderna uppgick till 20 000 kr och betalades via postgiro i slutet av januari.

Hyran för den nya kontorslokalen, 20 000 kr per mån, betalas den 1:e varje månad.

Den 21 juni och 31 december amorterade företaget 20 000 kr på banklånet, samt betalade räntan på detsamma. Räntan är 6%

De två ägarna i aktiebolaget tar varje månad ut 30 000 kr vardera i lön.

Kontorsinventarierna beräknas ha en ekonomisk livslängd på 5 år varför de skrivs av med 20% per år.

Avskrivning av varubil 40 000 kr per år

Avsättning till periodiseringsfond 20% av resultatet efter extraordinära poster

Skattesatsen är 28%, ingen preliminär skatt utbetalas

Uppgifter

a)

Upprätta på grundval av dessa förutsättningar resultaträkning, likviditetsräkning och balansräkning för AB Aluminiumprofiler år 2002 enligt bokföringslagens anvisningar.

Beräkna även följande delresultat och komplettera resultaträkningen med dem:

Rörelsens totala intäkter

Rörelseresultatet

Resultat efter finansiella poster

b)

Beräkna med hjälp av de i deluppgift a framtagna balans- och resultaträkningarna AB Aluminiumprofilers:

1 Kassalikviditet

2 Balanslikviditet

3 Rörelsekapital

4 Soliditet 1 och 2

5 Räntabilitet på totalt och eget kapital

c)

Gör, utifrån ovanstående deluppgifter, en bedömning av företagets ekonomi.

Tabell för resultaträkning (kostnadsslagsindelad)

kkr

1 Nettoomsättning

2 Förändring av varulager

3 Aktiverat arbete för egen räkning

4 Övriga rörelseintäkter

5 Råvaror och förnödenheter

6 Övriga externa kostnader

7 Personalkostnader

8 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och imateriella anläggningstillgångar

9 Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar

10 Övriga rörelsekostnader

11 Intäkter från andelar i koncernföretag

12 Intäkter från andelar i intresseföretag

13 Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

14 Övriga ränteintäkter och liknande intäkter

15 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga skulder

16 Räntekostnader och liknande kostnader

17 Extraordinära intäkter

18 Extraordinära kostnader

19 Bokslutsdispositioner

20 Skatt på årets resultat

21 Övriga skatter

22 Årets resultat

Tabell för likviditetsräkning

KVARTAL 1 2 3 4

Inbetalningar

in

Utbetalningar

ut

Differens

Ingående kassa

Utgående kassa

E7 - Organisera byggprojektet

Mål med övningen

Syftet med övningen är att kunna tolka en organisationsplan, samt att få en bild av de svårigheter som kan uppkomma vid bemanning av ett projekt. Övningen skall också ge kännedom om de olika befattningar och aktörer som är involverade i ett byggprojekt.

Förutsättningar

Att etablerade företag skall ha en bestämd organisation med angivna ansvarsgränser för olika befattningshavare anses sedan länge vara självklart. Lika självklart måste det vara att organisera de projekt, som genomförs inom företagen, på motsvarande sätt. I vårt fall skall inom totalprojektets ram omsättas flera miljoner. Sådana uppgifter kan inte skötas som någon bisyssla av befattningshavare i basorganisationen utan att dessa avlastas från delar av sina ordinarie arbetsbördor. Projektet skall således ur organisationssynpunkt betraktas som ett fristående företag. Genom att göra upp en organisationsplan får man möjlighet att styra projektet mot de mål man satt upp i fråga om kostnader, tid och kvalitet. Vi skall nu organisera ett byggprojekt. Lämplig form är linje/stabsorganisation. Följande funktioner behövs i projektorganisationen:

• Exploatör/byggherre • Byggprojektledare • Kvalitetsansvarig enligt PBL • Byggprojektörer (A, K, VS, Vent, El etc). • Byggnadsentreprenörer (med installationsentreprenörer). • Underentreprenörer • Sidoentreprenörer

Uppgift

a) Organisationsplan Organisera ovanstående funktioner med utgångspunkt från följande ansvars/upphandlingsformer

1. Delad entreprenad

2. Generalentreprenad

3. Totalentreprenad

b) Befattningsbeskrivning För att en organisationsplan skall fungera riktigt, fordras att ansvars- och befogenhetsgränser fastläggs noggrant. Detta brukar göra i form av befattningsbeskrivningar. Fastställ vilka/vilka befattningar av dem som gavs i förutsättningarna som passar in på följande arbetsuppgifter och påståenden.

Vem skall:

• ansvara för genomförandet av projektet i enlighet med av byggherren lämnade anvisningar och instruktioner

• ansvara för samordning av sidoentreprenörer

• sluta avtal med byggnadsentreprenören

• sluta avtal med underentreprenörer

• upprätta byggritningar och handlingar

• vara byggherrens entreprenadjuridiske rådgivare under entreprenadtiden

• planera och samordna det administrativa arbetet inom projektet

• leda och följa projektets genomförande och rapportera till byggherren

• ta beslut om ramkostnader

• upprätta och följa upp tidplan för projektet

• utföra elinstallationer

• hjälpa byggherren att kontrollera att samhällskraven uppfylls i projektet

Appendix - Ordlista

Alternativkostnad Det överskott man går miste om genom att inte använda en resurs i det bästa alternativa utnyttjandet.

Amortering (Del)återbetalning av lån.

Annuitet En fördelning av ränta och avskrivning eller ränta och amortering så att de tillsammans ger årligen lika stora belopp över livslängd respektive lånetid.

Avkastning Överskott av en kapitalinsats.

Avskrivning Kan vara enligt plan, kalkylmässiga eller bokföringsmässiga. Avskrivning enligt plan innebär en fördelning av utgiften för ett objekt på en beräknad avskrivningstid (livslängd). Kalkylmässiga motsvarar ett objekts faktiska värdeminskning under en period. Bokföringsmässiga belastar resultat-räkningen och bestäms av skattelagstiftningen.

Balansräkning En redovisning, vid en viss tidpunkt, av en organisations förmögenhets-ställning och hur denna förmögenhet har finansierats.

Belåningsgrad Relationen mellan lånat kapital och totalt kapital. Jfr soliditet.

Betalningsnetto Hyresinbetalningar minskade med utbetalningarna för drift och underhåll samt ränta och amortering.

Bruksvärdeshyra Hyresbeloppet bestäms utifrån hyran hos motsvarande, likvärdiga lägenheter hos allmännyttan. Reglerar hyran för icke allmännyttiga bostadsföretag.

Bottenlån Lån mot säkerhet i pantbrev med bästa rätt i fastigheten

Budget Plan över beräknade inkomster och utgifter.

Byggnadskreditiv Tillfälligt lån för finansiering under byggnadstiden.

Degressiv Över tiden avtagande.

Diskontering Att förflytta belopp bakåt i tiden med hänsyn till dess värdeförändring.

Driftkostnad Avser de kostnader som krävs för att upprätthålla funktionen i ett objekt. Driftinsatser lämnar inget bestående värde.

Driftnetto Hyresinbetalningarna minskade med utbetalningarna för drift och underhåll.

Effektivitet Relationen mellan vad som presteras (värdet) och de resurser som satts in. Ekonomisk effektivitet anges som resultat i relation till en kapitalbas.

Eget kapital Bedömt marknadsvärde minus lånat kapital (totalt kapital minus främmande kapital).

Ekonomisk livslängd Tidsperiod under vilken en investering är lönsam. Bedöms m h t förräntningskrav och alternativ användning.

Fast penningvärde Betalningar över tiden omräknade med någon form av index, t ex konsumentprisindex till ett visst års penningvärde (Jfr real).

Fondering Att över tiden avsätta medel för ett framtida åtagande.

Främmande kapital Upplånade medel som ställs till förfogande utan att detta medför delägarskap.

Förräntningskrav Krav på ersättning av en kapitalinsats.

Gravationsbevis Handling för fastighet eller tomrätt som visar ägare alternativ tomrätts-innehavare, inteckningar och andra inskrivningar.

Grundinvestering Grundinvestering är den utgift av engångskaraktär som investeringen ger upphov till.

Hyresförlust Hyresintäkten minskar p g a att lägenheter och lokaler är outhyrda. Skall skiljas från aviserade hyror som ej betalas vilket är en kreditförlust.

Inbetalning Avser betalningstillfället.

Indexreglering Kostnadsuppräkning i förhållande till ett givet basår.

Inkomst Uppstår vid den tidpunkt då varan eller tjänsten (prestationen) är fullgjord och fakturerad.

Internhyra Ersättningen för ett hyresförhållande mellan två organisatoriska enheter inom samma juridiska person.

Internränta Den ränta som gör de nuvärdesberäknade betalningsnettona lika stora som grundinvesteringen.

Intäkt Är den ersättning som erhålls för en prestation eller grupp av prestationer. En periodiserad inkomst.

Investering Medel avskiljs för visst ändamål med förväntan om framtida avkastning.

Kalkylering Varje beräkning eller uppskattning till grund för ekonomiska bedömningar. Kalkylen utgör beräkningsdelen av ett beslutsunderlag.

Kalkylränta En persons eller ett företags generella förräntningskrav (kapitalets alternativkostnad). Benämning på den ränta som används för att förflytta ett belopp över tiden, kallas även diskonteringsränta.

Kapital Värdet av tillgångar. Kan bestå av finansiellt kapital, byggnader, maskiner, arbetskraft, kunskap etc.

Kapitalförsörjning Olika metoder för anskaffning av kapital. Ofta synonymt med finansiell planering.

Kapitalisering Ett belopp som flyttas framåt i tiden med hänsyn till dess värdeförändring. (Slutvärdesberäkning)

Kapitalkostnad Vanligaste definitionen är summan av periodens räntor och avskrivningar. Benämnes ibland kapitaltjänstkostnad vid offentlig verksamhet.

Kassaflöde Likviditetsberäkning. (cash-flow)

Kostnad Värdet på en resursförbrukning. En periodiserad utgift.

Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Likviditeten blir positiv när inbetalningarna är större än utbetalningarna.

Livslängd Den tidsperiod som anger den lönsammaste användningstiden för ett investeringsobjekt. Bestäms bl a av teknisk utveckling, åldrande och förslitning samt ekonomisk livslängd.

Lånetid Den tid som låntagaren får förfoga över det utlånade kapitalet.

Lönsamhet Då intäkterna överstiger kostnaden använt i ett vidare perspektiv t ex över flera resultatperioder eller för en investerings livslängd.

Löpande penningvärde Penningvärdet över tiden uttryckt i respektive års penningvärde (jfr nominell).

Marknad När varor och tjänster utbjuds och möter en efterfrågan uppstår en marknad.

Nominell Penningvärdet över tiden uttryckt i respektive års penningvärde (jfr löpande penningvärde).

Nuvärde Värdet i nutid av ett belopp som utfaller någon gång i framtiden.

Nyckeltal Rapportering i form av komprimerad information. Är ofta en kvot mellan en ekonomisk storhet och påverkande faktorer.

Objekt Fastighet, anläggning, byggnad eller grupp av byggnader.

Operativ Den konkreta vardagliga delen av verksamheten.

Organisation Ett antal individer som utför olika arbetsuppgifter på ett samordnat sätt för att uppnå vissa mål.

Periodisering Fördelning av ett belopp över tidsperioder.

Pris Anger verklig eller avsedd ersättning eller köpeskilling i en viss situation.

Produktivitet Relationen mellan vad som presenterats (mängd) och de resurser som har satts in.

Prognos Framtida bedömda utfall som formuleras i verksamhetsplanering, budgetering och kalkylering.

Progressiv Över tiden tilltagande.

Real Betalningar över tiden omräknade med någon form av index, t ex konsumentprisindex till ett visst års penningvärde (jfr fast penningvärde).

Reinvestering Ersättningsinvestering

Restvärde Det värde investeringen representerar vid beräkningsperiodens slut.

Resultat Skillnaden mellan intäkter och kostnader över en tidsperiod.

Resultatenhet S k profit center, mer eller mindre självständig del av företaget som arbetar med eget resultatansvar.

Resultaträkning En redovisning av en periods resultat dvs periodens intäkter minskade med dess kostnader.

Ränta Den ersättning låntagaren betalar för att få disponera över ett kapital.

Räntabilitet Ett överskott satt i relation till en kapitalinsats, såsom investerat, sysselsatt eller arbetande kapital. Räntabilitet är den i finansiella sammanhang vanligaste formen av lönsamhetsmått. Begreppet är ofta synonymt med avkastning.

Soliditet Betalningsberedskap på lång sikt. Ju större del det egna kapitalet är i förhållande till ett främmande kapitalet, skulderna, desto bättre är soliditeten.

Strategisk Den verksamhet som avser övergripande långsiktiga mål, planering, policy-frågor m m.

Taktisk Den del av en verksamhet som avser det korta perspektivet i ledningsfrågor.

Termin Tidsperiod under ett kalenderår.

Tillsyn Driftåtgärder som omfattar observation av funktion hos ett förvaltningsobjekt och rapportering av eventuella avvikelser.

Topplån Lån mot säkerhet av pantbrev med högt innomläge i fastigheten.

Underhållskostnader De kostnader som krävs för att vidmakthålla ursprunglig standard och skick. Underhållsinsatser lämnar ett bestående värde.

Utbetalning Avser betalningstillfället.

Utdelning Ersättning till aktieägare för hans kapitalinsats.

Utgift Uppstår då fakturan för en vara eller tjänst mottags.

Värde Nuvärde av den framtida nytta en tillgång ger.

- Resultatplanering · 2007-08-24 · E1 - Resultatplanering a) AB Christian Fredriksson köper en...

Documents

Transcript of - Resultatplanering · 2007-08-24 · E1 - Resultatplanering a) AB Christian Fredriksson köper en...