1

Sven

ska S

cout

råde

t

Utveckla, rekrytera, behållaFramgångsfaktorer TillsammansVänligt mottagandeStäll frågan

2

Plattform för medlemsutvecklingsarbete;

Utveckla, rekrytera och behållaDetta är Scouternas första förbundsgemensamma plattform för medlemsutveckling. Det här metodhäftet vänder sig till de kårer som vill arbeta med att utveckla sin kår, fåfler nya medlemmar och behålla de som redan är med.

Häftet innehåller arbetsområdena utveckla, rekrytera och behålla och beroende av vilket behov kåren har kan du välja att arbeta med enbart en av delarna eller alla tre. Vi rekommenderar dock att du under ett verksamhetsår arbetar med alla tre delarna och att du börjar med att läsa igenom Utveckla-avsnittet innan du forsätter till de andra två.

Häftet är framtaget av en förbundsgemensam arbetsgrupp bestående av konsulenter, som utifrån sina erfarenheter och metoder har försökt att bryta ner medlemsutvecklingsarbetet till grunden. Det kan innebära att materialet ibland känns lite väl självklart på sina håll men syftet är att tydliggöra vad ett medlemsutvecklingsarbete kan innebära och att visa att det viktiga inte är vad kåren gör utan att det görs återkommande och långsiktigt.

Vi har valt att fokusera på några få målgrupper i det här häftet eftersom vi är övertygade om att en av framgångsfaktorerna i arbetet med medlemsutveckling är att arbeta med utvalda metoder mot riktade målgrupper. När det gäller rekrytering har vi valt målgrupperna spårarscouter och scoutledare. Anledningen till det är att spårare är enklast att rekrytera samt att vi behöver börja med de yngsta om vi ska ha verksamhet på alla plan med en tydlig stegring. Rekrytering av scoutledare har vi valt av den enkla anledningen att det finns ett stort behov av nya ledare. När det gäller behålla har vi valt äventyrarscouter, utmanarscouter och scoutledare. Anledningarna är att vi ser att i de här åldrarna slutar de flesta scouterna och att eftersom vi har brist på ledare behöver vi arbeta med att få behålla de vi har så länge som möjligt.

Scoutkårer i alla scoutförbund och i hela Sverige kan få stöd av konsulenter och förbundskanslier i arbetet med medlemsutveckling. Statistik i Svenska Scoutförbundet visar oss att konsulentsatsningar ger kvantitativ och kvalitativ effekt i rörelsen om distriktet stöttar och samverkar aktivt med konsulenten.

Trevlig läsning och lycka till med ert medlemsutvecklingsarbete!

Arbetsgruppen för plattformen:

Anna Asklöf, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Jenny Bengtsson, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Jonna Isaksson, KFUK-KFUMs scoutförbund

Josefin Söderberg, Svenska Scoutförbundet

Katarina Djäken, Svenska Scoutförbundet

Lena Ericsson, SMU Scout

3

Utveckla”Det som inte är under utveckling är under avveckling” är det någon klok person som sagt. Syftet med Scouterna är att göra unga redo för livet. Vi vill utveckla vartenda barn och varje ung människa och vi vill göra det genom scoutmetoden i våra scoutkårer, avdelningar och patruller. För att det ska vara möjligt måste scoutkårerna också utvecklas. Men vad menas med utveckling egentligen? En del tänker på medlemstillväxt, att bli flera. Andra tänker på förbättring, att ha roligare och bättre verksamhet. Det viktigaste är inte vad ni bestämmer er för att utveckla utan att ni tar ett beslut om att kontinuerligt arbeta med kårutveckling.

Framgångsrika kårer

Ett sätt att mäta utveckling på som nämndes ovan är att titta på medlemstillväxt. Ett av scoutförbunden i Danmark har undersökt de attraktiva scoutgrupperna i sitt land och kommit fram till att de utmärks av att hela kåren fungerar som ett team, de har uttalade mål med sin verksamhet och de har förenklat ledarrollen så att det är tydligt vad var och en förväntas göra. Som en inramning kring detta finns ett tydligt ledarskap som samlar kårens alla aktiva. Delarna kan jämföras med scoutmetoden, de är alla viktiga för att helheten ska fungera. Den bilden stämmer bra med konsulenternas erfarenheter av scoutverksamhet i Sverige.

Det finns fyra utmärkande drag för framgångsrika kårer:

• Laganda: hela kåren fungerar som ett team

• Mål: kåren har långsiktiga och tydliga mål (se avsnittet Utveckla)

• Förenkling: kåren har lagt upp ledararbetet så att det är enkelt och logiskt för den enskilda ledaren. (Se avsnittet Behålla ledare)

• Ledarskap: kåren har en ledning som fungerar som en samlingspunkt och som visar vägen och kåren arbetar kontinuerligt med utbildning för ledarna.

Källa: Den attraktive spejdergruppe; Det danske spejderkorps

Danmarks undersökning visar att ledarskapet skiljer sig från de andra egenskaperna, den är väsentlig för hur starka de andra tre egenskaperna kan vara. Det är alltså ledarskapet som primärt ska säkerställa att det finns laganda, ambition och en förenklad rutin i kårens scoutarbete.

Övning;

En kår som är framgångsrik attraherar både barn och vuxna till sin verksamhet. Diskutera vad ni behöver göra för att utveckla dessa fyra punkter och vara en framgångsrik kår. Hur ser ledarskapet ut i er kår?

“

“

4

Visionera

Ett av de utmärkande dragen för framgångsrika kårer handlade om att ha långsiktiga mål och en gemensam tydlig riktning. Därför är det viktigt att ni stannar upp, reflekterar över verksamheten och formulerar en gemensam vision. Ett sätt kan vara att använda frågorna nedan och diskutera hur kåren ser ut om fem år. Var vill du att kåren ska vara då? Våga vara visionär!

Övning; Om fem år…

Hur många är vi i kåren?

Hur många scouter, avdelningar och ledare har vi?

Hur många flickor respektive pojkar har vi?

Hur ser den etniska mångfalden ut i kåren?

Hur ser vår verksamhet ut?

Vad har vi för program för våra åldersgrupper?

På vilket sätt deltar scouterna i planeringen?

När och hur följs aktiviteternas syfte och resultat upp?

Hur är vår ekonomi?

Hur får vi in pengar?

Vad kostar det att vara med?

Vilka arrangemang har vi på gång?

Läger?

Kårarrangemang?

Hur är vi organiserade?

Ledare?

Kårstyrelse?

Ledarmöten?

Arbetsgrupper?

Vad har vi för material/utrustning?

Vad utmärker vår kår?

Vilka upplevelser/utbildningar har våra ledare fått?

Vilken roll spelar föräldrarna i vår kår?

Gå gemensamt igenom och skriv upp på blädderblock eller whiteboard vad ni kommit fram till.

När ni tillsammans skapat en bild av hur ni vill att kåren ser ut om fem år så kan ni gå vidare till att skapa en gemensam vision, en sammanfattning på en eller ett par meningar.

! Var kreativ med frågorna. Gör dem som en tipsrunda, ett ljusspår eller sätt upp dem runt om i lokalen. Diskutera gärna i mindre grupper.

5

Verksamhetsplan

Utifrån er vision kan ni lägga upp en plan för er verksamhet. Börja med att sätta upp gemensamma mål och därefter vilka aktiviteter som ska genomföras och vem som ansvarar för aktiviteterna.

Mål

För att ett mål ska fungera som verktyg för kåren bör det vara:

Specifikt: målet ska vara konkret och tydligt. Fokusera på resultat, inte aktiviteter.

Mätbart: det ska gå att mäta om kåren uppfyllt målet. Använd frågor som ”hur mycket?” eller ”hur många?”.

Gemensamt: alla som är med i kåren ska känna att målet är deras eget så att alla kan vara med och bidra till målet.

Realistiskt: målet skall kunna nås och vara anpassat till kårens förutsättningar i nuläget.

Tidsbundet: När ska målet vara uppnått? Sätt upp milstolpar för bättre överblick av hur det går för er, som tillfällen då ni stämmer av.

Aktiviteter och ansvar

Efter att ha fokuserat på hur ni vill att det ska vara är det dags att titta på hur ni ska komma dit, vilka aktiviteter som gör att ni når målen. Har ni målet att vara tio scouter på utmanaravdelningen om ett år så är det kanske dags att rekrytera? Hur ni ska göra det och vem som är ansvarig för de olika momenten som ingår i en rekryteringssatsning behöver bestämmas. Är det däremot så att ni satsar på att behålla äventyrarscouterna så kanske ni istället ska köpa in Äventyrarnas handbok och satsa på ett riktigt bra och utmanande program.

Kom ihåg att inte bara ange ”styrelsen” eller ”den-och- den avdelningen” utan namnge de som är ansvariga för olika aktiviteter och moment i dem.

! Ju fler som får vara med och bidra med sin åsikt, ju fler kommer att vilja vara med och bidra till att förbättra kåren. Ni kan välja hur mycket tid och energi ni vill investera i det här arbetet – att bara prata igenom frågorna nedan på ett styrelsemöte är definitivt ett steg i rätt riktning, men ju mer tid du och dina ledarkollegor kan lägga ner på detta, desto mer kommer kåren att få tillbaka.

§Skapa en gemensam bild och vision

Bestäm aktiviteter och ansvars-fördelning

Följ upp resultat och fira alla framgångar

Sätt upp mål§

§§

6

På www.ssf.scout.se/stockholm/om/distriktshandlingar finns ett exempel (Stockholms scoutdistrikt, Svenska Scoutförbundet) på hur en verksamhetsplan kan se ut.

Rekrytera

Varför rekrytera?

Vi har satt upp ett mål inom scoutrörelsen att vi tillsammans ska växa; dels som individer men även i antal scouter. För att kunna göra det behöver vi hela tiden rekrytera nya scouter. I det här avsnittet fokuserar vi på att rekrytera spårarscouter och ledare. Men innan vi kör igång behöver vi fundera på varför vi ska växa och varför vi ska rekrytera.

Övning; Varför ska vi växa?

Diskutera i mindre grupper. Ta en runda runt borden och skriv upp det som sägs.

! Glöm inte att följa upp, stämma av och fira era resultat! Allt ni gjort sedan målen sattes upp är värt att fira.

! Våra exempel: För att kunna ha mer verksamhet

För att kunna nå fler potentiella ledare

För att få bättre ekonomi i kåren

För att ledarna ska kunna fokusera på det de tycker är allra roligast i Scouterna

Fler läger!

Snyggare scoutstuga

För att behålla vår nuvarande storlek – de flesta kårer minskar

För att vi även i framtiden ska kunna säga att var tredje svensk har provat på Scouterna

För att alla barn ska få chansen att prova på Scouterna

För att alla barn som vill ska ha chansen att vara scout

För att förändra samhället

För att rädda världen

7

Planera rekrytering

När ni vet varför ni ska rekrytera till er kår så behöver ni en plan för hur det ska gå till, vilka ni ska vända er till och vem som ska göra vad. Genom att planera vilka barn som ska få frågan om de vill bli scouter så ökar chanserna att lyckas.

Övning; Vem vill vi rekrytera?

Vill ni rekrytera barn till en befintlig avdelning/grupp eller starta en ny?

Vilken åldersgrupp vill ni rekrytera?

Hur många nya barn vill ni rekrytera?

Behöver ni fler ledare, och hur kan föräldrarna hjälpa till?

Diskutera gärna i smågrupper, och avsluta med en runda där en person från varje grupp presenterar gruppens tankar.

Övning; Hur ska vi rekrytera?

Hur kan man rekrytera barn? Ös ur er alla tänkbara alternativ som ni kan komma på, en bra idé kan vara att göra en tankekarta där ni skriver rekrytera barn i mitten och sedan skriver alla sätt runtomkring. När ni har gjort denna karta tittar ni tillsammans på vilka alternativ som skulle kunna vara aktuella denna gång!

Nedan finns metoder som vi av erfarenhet vet är välfungerande.

Rekrytera spårare

Skolrekrytering

Den metod som visat sig vara mest effektiv när det gäller att nå spårarscouter är skolrekrytering. Här finns några punkter att tänka på när det gäller skolrekryteringen:

Kontakta skolorna minst två veckor innan ni besöker dem:

Prata med rektor eller lärare

Berätta att ni kommer från Scouterna och att ni vill besöka deras skola

Berätta att det tar ca 15 minuter per klass

Ta med inbjudningar till ett inplanerat prova-på-möte. Mallar finns på www.scout.se/rekrytering

Packa en ryggsäck med klassiska scoutsaker att ha med er. Förslag på innehåll:

Sovsäck, liggunderlag, regnkläder, matsaker (kåsa, bestick, tallrik)

Något ni gjort själva i Scouterna

Något ni köpt eller fått när ni varit utomlands på läger (Berätta var det kommer ifrån och att det finns 38 miljoner scouter i nästan alla länder)

Ficklampa, gosedjur, kompass, sjukvårdssaker

Berätta om saker som man får lära sig i Scouterna, via ryggsäckens innehåll. Till exempel att sova utomhus, hitta i skogen, lägga om kompisens sår m.m.

8

Dela sedan ut en inbjudan till prova-på-möte och gärna en broschyr om Scouterna. Se till att inte dra över den tid ni har fått!

Mer information om skolrekrytering finns i rekryteringsmetoden Barn på www.scout.se/rekrytering.

Prova-på-möte

Att bjuda in barn till ett prova-på-möte har också visat sig vara ett effektivt sätt att rekrytera nya barn till kåren. Det är när vi visar vår verksamhet som barn blir intresserade.

Övning; Diskutera

Vilka aktiviteter vill ni göra under prova-på-mötet?

Vilket material behövs, och vilka ska hålla i stationerna?

Hur ska föräldrarna få ett välkomnande bemötande?

Se till att fördela vem som ansvarar för vad. Det finns förslag på prova-på-aktiviteter på Aktivitetsbanken. www.aktivitetsbanken.se

Lägg gärna prova-på-mötet på den dag som den aktuella avdelningen träffas, då underviker vi att barnen som kommer dit blir besvikna när de upptäcker att scouterna i vanliga fall är på en annan dag, då de inte kan.

Föräldramöte

Att ha ett föräldramöte är både ett bra steg i att informera föräldrar om vad vi gör i scouterna men också en bra metod för att rekrytera föräldrarna till att engagera sig i kåren. Så innan föräldramötet kan det vara bra att ni i kåren sätter er och funderar på vad det är ni behöver hjälp med. Använd sexstegsmetoden under kapitlet ”Övriga metoder – vuxna” i rekryteringsmetoden Vuxen som finns på www.scout.se/rekrytering.

En bra sak för att komma igång kan vara att kolla hur många av föräldrarna som själva har scouterfarenhet. Berätta om vad scouting är, om scoutprogrammet och vad kåren gör.

Varför är det givande att vara scoutledare?

Fråga om någon har erfarenheter av att arbeta inom ideella organisationer, inom Scouterna eller idrottsrörelsen eller hem och skola-föreningen m.m.

Berätta kort om era egna erfarenheter av att vara scoutledare. Vad har det gett er? Vad tycker ni själva är roligast med att vara scoutledare?

Under denna del av föräldramötet är det bra att prata om vad scoutkåren kan erbjuda dem som föräldrar, samt att detta är en ideell verksamhet och att alla behöver hjälpa till med något. Några kårer har framgångsrikt provat att ha listor med alla inplanerade scoutmöten på som föräldrarna har kunnat skriva upp sig på direkt.

! Kom ihåg att prova-på-mötet ska vara spännande och roligt på samma sätt som resten av terminen. Skapa förväntningar som ni kan leva upp till!

9

För mer information om hur man kan genomföra ett föräldramöte se metodhäfte Rekrytera vuxna www.scout.se/rekrytering

Rekrytera ledare

Sexstegsmetoden

Sexstegsmetoden för vuxenrekrytering har utvecklats av Scouterna i Storbritannien och använts med stor framgång också i Sverige. Metoden hjälper er att komma fram till vad ni behöver hjälp med, bestämma er för vilka ni ska fråga och bli bättre på hur ni frågar.

Övning; engagemang

Innan ni börjar arbeta med de sex stegen, ta en stund och diskutera vad engagemanget i Scouterna ger. Det gör att ni lättare kan föra fram en bra bild till dem som ni frågar.

Rita vad engagemanget i Scouterna har gett dig som ledare på ett blädderblock eller A4 papper.

Gå igenom bilderna i helgrupp, eller i mindre grupper om ni är många.

Diskutera i smågrupper:

1. Vad tycker du är roligast med Scouterna?

2. Vad är det bästa med din kår?

3. Vad skulle ni vilja göra om ni hade fler vuxna som hjälper till i kåren?

Nu kan ni gå vidare och använda sexstegsmetoden för att hitta just era ledare och lära er fråga på rätt sätt.

! Kom ihåg! Scoutprogrammet säljer scoutingen, använd gärna målspåren och ballongerna när du ska prata om programmet. www.scout.se/program

Se till så att alla känner sig välkomna och inkluderade!

Var förberedd!

Om alla har scoutskjorta kan det uppstå en vi-och-dom-känsla

Ställ frågan!

Att använda kommunikationsplattformen om ni behöver vässa säljargumenten www.scout.se/kommunikation

10

Sexstegsmetodens sex steg:

1. Vad behöver kåren hjälp med?

2. Vilka egenskaper och färdigheter behövs?

3. Vilka personer skulle kunna utföra uppgiften?

4. Vilka är bäst?

5. Fråga!

6. Följ upp

För mer information om sexstegsmetoden finns i rekryteringsmetoden Vuxen, gå in på www.scout.se/rekrytering

Studentrekrytering

En annan intressant plats att hitta ledare på kan vara universitet, högskolor och folkhögskolor. Här kan man hitta studenter som tidigare varit scouter. På plats kan ni visa att det finns scouter just i er stad, genom att dela ut inbjudningar, slå upp ett tält och grilla marshmallows. För mer information om hur du kan rekrytera studenter, läs rekryteringsmetoden Student som finns på www.scout.se/rekrytering.

! Kom ihåg att: Berätta varför ni frågar just dem - ”Vi söker en person med den-och-den egenskapen, och du har alltid varit bra på det.”

Förklara vad ni behöver ha hjälp med: Vad ska personen göra? Hur mycket tid går åt? När och var ska det göras? Vem kommer personen att jobba med? Vilken hjälp får personen? Hur länge pågår uppgiften?

Besvara alla frågor ärligt. Försköna inte, men ni behöver heller inte lista alla små bekymmer som kan finnas i samband med uppgiften.

Ställ krav. Var ärlig med hur mycket tid som går åt.

Om personen säger nej, acceptera hans eller hennes beslut.

! Kom ihåg att: Involvera de nya ledarna snabbt i verksamheten så att de känner sig behövda och värdefulla.

Genomföra en introduktionsutbildning för de nya ledarna ganska snart efter att de har blivit ledare.

Vara inkluderande och välkomnande så att alla känner sig som en i gänget.

11

BehållaVi vill bli fler scouter i Sverige och ett viktigt steg i det är att få våra medlemmar att välja att stanna kvar i scouterna. Att behålla scouter är också att växa! Ett aktivt arbete med att behålla de scouter som finns ökar chanserna att de nya scouterna väljer att fortsätta. Har man roligt tillsammans och trivs så vill fler vara med. På så sätt ökar antalet scouter både genom att det rekryteras nya och att fler väljer att stanna kvar. Nedan finns särskild information om att jobba aktivt med att behålla äventyrarscouter, utmanarscouter och ledare.

Behålla äventyrarscouter och utmanarscouter

Scoutprogrammet

Det förbundsgemensamma programmet är tänkt att underlätta för scoutledarna att göra ett roligt program med ett genomtänkt syfte. I Scouterna får barn och unga möjlighet till personlig utveckling och programmet utgör den röda tråden genom scoutens utveckling. Vi har valt att definiera utveckling inom fem områden:

Social utveckling - Gruppen

Fysisk utveckling - Kroppen

Andlig utveckling - Tron och livsfrågorna

Känslomässig utveckling - Känslorna

Intellektuell utveckling – Tanken

Det som är specifikt för Scouterna är att vi vill vara med och stötta barnens utveckling inom alla fem områdena. Flertalet andra ideella föreningar riktar in sig på ett eller kanske två utvecklingsområden. Att skapa verksamhet som på ett naturligt sätt innehåller aktiviteter riktade till alla fem utvecklingsområden kan dock kännas svårt. Därför har utvecklingsområdena brutits ned till mål för varje åldersgrupp. Den kår som arbetar med alla målspåren täcker per automatik in alla utvecklingsområden. Målen för åldersgrupperna är utformade så att de ger en naturlig stegring och hänger samman som ett spår genom åldersgrupperna. De berättar inte vad avdelningen ska genomföra för aktiviteter, utan ger en beskrivning av en normal utvecklingskurva för barn inom respektive målspår och något att ha som grund i planeringen.

! Scouternas 14 målspår: Ledarskap Aktiv i gruppen

Problemlösning Kritiskt tänkande

Existens Egna värderingar

Fysiska utmaningar Relationer

Aktiv i samhället Förståelse för omvärlden

Fantasi och kreativt uttryck Självinsikt och självkänsla

Känsla för naturen Ta hand om sin kropp.

12

Det finns ett antal stödfunktioner som är tänkta att hjälpa ledare i att skapa intressanta och roliga program för scouterna. Några av dessa är:

Ledarboken

Scoutböckerna, som även ledaren kan använda för tips på teman, aktiviteter och annat som går att bygga vidare på.

Onlinestöd, bland annat i form av en utvecklad Aktivitetsbank, www.aktivitetsbanken.se.

Terminsprogram för spårare, upptäckare och äventyrare som kan användas som inspiration och grund för egen planering.

Guide till den nya ledaren

Möjlighet att genom Bilda och Sensus genomföra programmet som studiecirklar och därmed få böcker och material kostnadsfritt.

Gemensamt märkessystem för märken kopplade till programmet

För mer information om det gemensamma programmet gå in på www.scout.se/program

Behålla äventyrarscouter

Några viktiga faktorer som gör att äventyrarscouterna väljer att stanna kvar i verksamheten är att de får utmanas i programmet, får vara delaktiga i att planera det och känner att det blir en stegring från tidigare år. Därför är en av de viktigaste delarna att planera programmet tillsammans med äventyrarscouterna. Här är ett förslag på hur man kan göra det.

Utdrag ur terminsprogram Äventyrare VT 2010;

Huvuddragen i terminsplaneringen har ledarna förberett men det är viktigt att scouterna får vara med och föreslå program och aktiviteter. Det skapar en känsla av att de ”äger” programmet vilket ger ökat engagemang och högre närvaro.

Syfte

Under terminsplaneringen är det viktigt att lära sig lyssna på varandra, låta alla komma till tals och kompromissa i patrullen. Genom detta arbetar man mot målspåret Aktiv i gruppen. När scouterna hittar på aktiviteter samt ritar, beskriver och presenterar vad de kommer fram till tränas de i Fantasi och kreativt uttryck.

Genomförande:

Inledning (15 min)

I gläntan bakom scoutstugan inleds kvällen med ceremoni med ljuständning och mårunda och genomgång av vad som kommer hända under kvällen. Några av de nya kompisarna från förra gången är med denna vecka också. Ledarna berättar att de nya under kvällen kommer att få möjlighet att borra hål så att även de har ljus i sina respektive patrullers stakar. De som vill får berätta lite om filmen förra veckan och om de funderat på något särskilt sedan sist.

13

Scoutmetoden (20 min)

För att scouterna ska få lite ”scouttänk” med sig när de planerar terminen börjar ledarna med en kort pusselövning om scoutmetoden – sättet som vi gör saker på i scouterna. Efter aktiviteten berättar ledarna lite kort om varje del i scoutmetoden. Läs mer om scoutmetoden i ”Ledaren – gör dig redo”.

Programplanering (30 min)

Patrullerna får ett tomt schema med alla scoutmötesdatum samt ett par stora blädderblocksark och kritor. De behöver även anteckningarna från förra veckans filmdiskussioner om vad vi människor behöver för att överleva. Patrullerna får spåna fritt utifrån terminens tema och filmdiskussionerna för att komma fram till bra aktiviteter att göra under terminen och sedan rita och förklara dem på blädderblocksarken. Under planeringen går Emelie runt till patrullerna med en borrmaskin så att de nya scouterna får borra ett ljushål i patrullens ljusstake.

Redovisning (20 min)

Patrullerna får en i taget visa och förklara för de andra vad de kommit fram till. Om det behövs för ledarna anteckningar så att de kommer ihåg allt patrullerna säger och samlar sedan in blädderblocken. Ledarna berättar att de kommer försöka jämka ihop allas förslag till nästa möte.

Högläsning, avslutning och reflektion (30 min)

Mötet avslutas med ett stycke ur Robinsson Crusoe, Vikingarnas avslutningsceremoni och att en av ledarna berätta om vad som ska hända nästa gång.

Scoutmetod

Samarbetet i patrullen övas genom både scoutmetodspusslet och terminsplaneringen. Dessutom får scouterna en mer ”teoretisk” genomgång av alla scoutmetodens delar och får sedan omsätta det i praktiken – Learning by doing alltså!

Aktiviteter:

Scoutmetodspussel

Material: Bilder på scoutmetodens delar och beskrivningar av scoutmetoden för äventyrarna (terminsprogrammet för äventyrare på www.scout.se, under scoutlyan)

Patrullvis ska scouterna försöka para ihop beskrivningar av scoutmetodens sju delar för äventyrarscout med namnen på metoddelarna. Patrullerna får även fundera ut en ”typisk” aktivitet som använder sig av varje metoddel.

Programplanering

Material: Blädderblock, kritor, papper med datum för terminens scoutträffar.

För mer information läs i terminsprogrammet för äventyrare på www.aktivitetsbanken.se.

14

Äventyrarnas handbok

För åldersgruppen Äventyrarna finns en bok som heter Äventyrarnas handbok. Den har en tydlig kapitelindelning på olika teman och i varje kapitel blandas fakta och småtexter. I varje kapitel beskrivs målspår och scoutmetod som kan kopplas till respektive tema, som till exempel Ut, Gör skillnad och Tänk själv. Både målspåren och scoutmetoden beskrivs översiktligt i början och i uppslagsdelen längst bak i boken finns alla delar samlade med hänvisningar till rätt sida. En annan återkommande del i varje kapitel är att äventyren beskrivs. Äventyren är projekt med tydliga ramar som också fungerar som äventyrarscouternas deltagandemärken. Den sista återkommande delen i varje kapitel är noveller där vi följer äventyrarpatrullen Kon-Tiki på olika äventyr. Varje novell bygger på något eller några av målspåren utan att uttryckligt visa det. I övrigt fylls boken bland annat med korta texter, citat och tester för att släppa loss fantasin och kreativiteten.

All information om äventyren finns också på www.aktivitetsbanken.se/marken

Mer information om programstöd för äventyrar finns på www.scout.se under scoutlyan.

Behålla utmanarscouter

Våga utmana!

Boken Våga utmana! vänder sig till utmanarscouter och presenterar mål och metoder för

utmanarscouting, ger idéer om projekt och inspiration till utmaningar. Vi tror att boken kommer att göra det enklare för dig som ledare att utmana dina scouter. Tanken är att scouten ska kunna läsa boken som både faktabok och ”livsstilsmagasin”, bläddra fram och tillbaka och använda vissa kapitel som referensmaterial och andra som idébank. Boken börjar med att beskriva scoutings och programmets grunder och utmanar sedan läsaren att tänka till och agera.

Boken innehåller också modeller som visar påverkansvägar inom Scouterna och i samhället, grupprocess och projektmetod som kan ligga till grund för diskussion. Det finns också ett projektspel som kan användas för att sparka igång kreativiteten. Boken innehåller inte surrningar, knopar eller sjukvård, men den hjälper scouterna att ta ut en kompassriktning för att kunna planera sitt program. Genom att blanda fakta-texter med artiklar om, och röster från scouter i deras egen ålder, hoppas vi kunna utmana scouterna att våga ta ställning, våga leda, våga skapa, våga påverka, våga förändra, och våga göra skillnad, för sig själva och för andra. Vågar du visa vägen?

För mer information om program och aktiviteter för Utmanare gå in på www.aktivitetsbanken.se.

Utbildningar och arrangemang

Ledarutbildning Patrull

Ledarutbildning Patrull är en spännande och rolig utbildning för dig som varit äventyrarscout i minst ett år. Här får du träna på att leda dig själv och dina jämnåriga kamrater i en patrull. Du utvecklas som ledare och får många idéer för hur du kan leda din patrull hemma.

En stor del av utbildningen sker utomhus. En av ledarna på utbildningen blir din fadder. Tillsammans pratar ni om ditt mål med kursen och vägen dit. Efter utbildningen utvärderar ni vad du har lärt dig och hur du utvecklats som ledare.

15

Ledarutbildning Bas

Ledarutbildning Bas är utbildningen där du som fyllt 15 år får lära dig grunderna i och om scouting. Här går vi igenom hur vår organisation är uppbyggd och vad Scoutmetoden egentligen går ut på. Du lär dig första hjälpen och vad allemansrätten innebär. Du får också ta del av teorier och diskussioner kring ledarskap. Allt för att kunna bli en bättre och säkrare ledare på hemmaplan! En del av utbildningen sker utomhus. Mycket tid ägnas åt att diskutera och reflektera. Varför arbetar vi utifrån en metod? Vad är säker scouting? Vilka ledarstilar finns? Hur kan jag utvecklas i min ledarroll?

För mer information om utbildningar gå in på www.scouternasledarskapsakademi.se

Upptäcktsfärd Norden

Upptäcktsfärd Norden är ett årligen återkommande arrangemang som riktar sig till scouter i åldern 12-16 år. Scouter från hela Sverige åker tillsammans till ett nordiskt grannland och möter lokala scouter, upplever äventyr och lär känna landet och dess natur och kultur. Upplägget varierar från år till år, men målet är detsamma - att ge deltagarna en fantastisk upplevelse i en internationell miljö. Som deltagare kan man anmäla sig ensam eller med en patrull. Under de två veckorna gör ni allt från att laga mat till att lösa uppgifter tillsammans!

Explorer Belt

Explorer Belt är ett årligen återkommande arrangemang som riktar sig till scouter i åldern 16-20 år. Under tio dagar vandrar du och din parkamrat minst 16 mil och löser samtidigt olika uppgifter. Efter avklarad vandring möter ni upp med de övriga deltagarna och reser därefter runt i värdlandet. Totalt sträcker sig arrangemanget över tre veckors tid.

Under vandringen ska deltagarna ta hjälp av lokalbefolkningen rörande allt från problemlösning till övernattning. Efter vandringen får deltagarna chansen att träffa lokala scouter samt lära känna landet och dess kultur - helt enkelt lära känna landet inifrån. Arrangemanget handlar inte bara om att vandra, utan att utmana sig själv och få en internationell scoutupplevelse för livet.

För mer information om nationella och internationella arrangemang läs arrangemangskatalogen Upplev som ges ut varje år, den hittas på www.scout.se under service.

Behålla ledare

Som vi skrev i inledningen till materialet så utmärks framgångsrika kårer av att kåren fungerar som ett team, ledararbetet är förenklat och ledningen fungerar väl. Det har varit utgångspunkten när vi har arbetat med avsnittet behålla ledare.

Laganda och ledarvård

Det som karaktäriserar en framgångsrik scoutkår är bra stämning och att ledarna har en social samvaro tillsammans. Därför är det viktigt att komma ihåg den biten, avsätt tid för att göra saker tillsammans i ledargänget och tillsammans med alla vuxna som engagerar sig i scoutkåren. Det är även ett bra sätt att från scoutkårens sida visa sin uppskattning, att alla sysslor är viktiga och uppskattade. Varför inte åka på hajk tillsammans, eller ha en intern teambuilding? En annan idé kan vara att lämna några luckor i terminsprogrammet, är det äldre scouter kanske de kan ha egna möten den gången och är det yngre

16

scouter kanske de äldre kan anordna någon aktivitet för dem en gång så att deras ledare har möjlighet att hitta på något tillsammans, detta för att de ska bli ännu tajtare och mer samspelta. Det kommer i det långa loppet att ge mer motiverade ledare och på så sätt ännu bättre och roligare möten!

Förenklat ledararbete, tydliggör uppgifterna

För att engagemanget i Scouterna ska vara så roligt och givande som möjligt, är det viktigt att alla har fått fundera på vad just de vill göra. Det finns så mycket mer man kan göra som vuxen i Scouterna förutom att vara ledare. Alla har inte möjlighet att engagera sig en gång i veckan utan kan istället göra punktinsatser. Det kan vara allt från att hjälpa till med ekonomin eller vara med och rusta upp scoutstugan, eller vara med på vartannat eller kanske vart tredje möte. Ju fler vuxna som engagerar sig i Scouterna, oavsett om det är som ledare eller som stugfogde så bidrar de alla med viktiga kunskaper.

Sexstegsmetoden är en metod som handlar om att rekrytera vuxna till Scouterna, men den är även bra när det handlar om att skapa inspiration och gnista bland de ledare som är redan är med. Den ger bland annat mycket bra metoder för att tydliggöra innehåll och krav i de uppgifter och roller som finns i kåren. För att läsa mer om sexstegs metoden gå in på www.scout.se/rekrytering.

Du kan stödja ledarna i kåren även om du har uppehåll från veckoverksamheten. Samla ihop några ”gamla” scoutledare som vill vara med men har inte tid att vara ledare på heltid. Träffas och prata om mentorskap. Vad kan jag bidra med av de kunskaper jag besitter, vad är mina specifika kunskaper och intresseområden? Gör en kartläggning/dokument på vad ni kan erbjuda ledarna i kåren. Skickar sedan ut en förfrågan till ledarna om de vill ha stöd i sitt ledarskap av en mentor. Ledarna som vill ha stöd skriver ner sina önskningar och behov. Mentorsgruppen samlar in och fördelar mellan sig vilka ledare/ledargrupp vem som ska stödja vem utifrån kartläggningen. Rätt person för rätt uppgift. Mentorn ser till att första träffen blir av och där gör upp riktlinjerna för hur och på vilket sätt stödet ska vara, gärna skriftligt. Mentorn ska inte finnas med i verksamheten utan finnas till för ledaren.

Mentorsgruppen träffas en eller två gånger per termin för att stödja varandra och ha trevligt. Hela gruppen - mentorer och ledare träffas en gång per år för att ha kul tillsammans.

Bemötande av vuxna

Det är viktigt med en stark sammanhållning hos de vuxna i kåren och samtidigt är det viktigt att det även ges utrymme för nya att komma in. Ta er gärna tid i scoutkåren att fundera kring hur ni ska se till att inkludera nya ledare i kåren. Vill ni ha hjälp för att få igång tankarna kontakta gärna er konsulent eller ert förbundskansli.

Övning; Fallstudie

Du och tre andra föräldrar har blivit rekryterade som ledare vid ett prova-på-möte där dina barn sagt att de vill börja på scouterna. Du vet inget om scouterna förutom att de har ett gott rykte i samhället. Du tänker att egentligen har du inte tid men man vill ju ställa upp för sitt barn. Nu ska du på ett

! Tips från Finland Var mentor för ledarteamet utan att vara aktiv ledare i kåren!

17

föräldramöte för att få mer information om scouterna och om vad det innebär att bli ledare. När du och en annan förälder kommer till mötet så kommer en person (ledare) fram och hälsar och säger välkomna men resten i rummet verkar inte ens notera att ni kommit. Det känns lite konstigt eftersom rummet är ganska litet och det är inte mer än fem personer (ledare/kårfunktionärer) där.

Diskutera:

Hur skulle du reagera om du var en av föräldrarna?

Hur troligt är detta scenario?

Varför hälsar inte alla?

I fallet ovan beskrivs hur det är att komma ny till en grupp. Att tänka sig in i hur det är att komma som ny är ett bra sätt att förbereda sig när man bjuder in fler vuxna.

Utbildningar

Ramverket för Scouternas ledarskapsprogram är förbundsgemensamma ramar för utbildningar inom Scouterna i Sverige. Där beskrivs fyra olika sorters utbildningar:

Ledarutbildningar - Fokus i dessa utbildningar är ledarskapet. De utbildningar som ingår i ramverket är Ledarutbildning Patrull, Ledarutbildning Bas, Ledarutbildning Scout, Värdebaserat Ledarskap samt Treklöver-Gilwell.

Ämneskurser - Dessa kurser ger deltagaren möjlighet att fördjupa sig i ett särskilt ämne.

Organisatoriskt ledarskap - Dessa utbildningar vänder sig i första hand till personer som jobbar i kårledning och på distriktsnivå.

Utbildning för utbildare - ger kunskaper och färdigheter för att kunna utbilda andra.

För att säkerställa en jämn och hög kvalité i kurserna, genomförs utbildningarna av ackrediterade utbildare. Gemensam uppföljning och utvärdering bidrar till fortsatt utveckling av utbildningarna.

Ledarutbildning Scout

Ledarutbildning Scout är utbildningen för dig som har fyllt 18 år eller har varit ledare i minst ett år efter BAS. Här tar du del av teorier kring barns utveckling, grupper och grupprocesser och du fördjupar dig i Scoutmetoden och ledarrollen. En viktig del av utbildningen handlar om mångfald och bemötande. Det ingår övningar där du utforskar dina egna värderingar och hur de påverkar ditt ledarskap. Efter utbildningen blir du säkrare i din roll som avdelningsledare!

En del av utbildningen sker utomhus. Mycket tid ägnas åt att diskutera och reflektera. Vad innebär det att göra unga redo för livet? Vad gör jag om det uppstår en konflikt eller kris? Hur utövar jag ett inkluderande, stödjande och säkert ledarskap?

Värdebaserat ledarskap

Värdebaserat Ledarskap är en kvalificerad ledarutbildning för unga ledare i ideella organisationer. Den riktar sig till dig som är mellan 20 och 25 år och som vill bli en ännu bättre ledare. Du tar del av senaste teorierna kring ledarskap och diskuterar dem med ledare från andra organisationer. Utbildningen är upplevelsebaserad och du får många tillfällen att praktisera ditt eget ledarskap, men också att lära känna dig själv och andra. Det kan vara utmanande, men är mycket roligt och lärorikt!

Utbildningen är ett samarbete mellan Scouterna, Fryshuset och flera andra ungdomsorganisationer. Att möta människor med olika bakgrund och erfarenheter är en viktig del av utbildningen. Under

18

ett knappt år träffar du andra unga ledare vid fyra tillfällen. Du får också en mentor, en chef från näringslivet eller offentlig sektor. Mentorn blir ett stöd i din personliga utveckling som hjälper dig att bli redo att leda.

Treklöver-Gilwell

Treklöver-Gilwell (TG) är ledarutbildningen för dig som vill veta mer om vad scouting är och vad det kan vara. Kursen är scoutrörelsens högre ledarutbildning och arrangeras av Svenska Scoutrådet. För att delta bör du vara minst 20 år. Kursen ger dig möjlighet till reflektion kring och utveckling av ditt ledarskap. Fokus ligger på hur du får dina scouter att växa genom din egen personliga utveckling. Du får träffa andra scoutledare från hela landet och delta i en kurs där du får uppleva scoutmetoden i praktiken. Under en längre period får du träffa andra engagerade scoutledare och möjlighet att diskutera scouting. Du får dessutom en personlig handledare som stöttar dig när du arbetar med utveckling på hemmaplan.

För mer information om utbildningar gå in på www.scouternasledarskapsakademi.se