Likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling för Buaskolan och

Buaskolans fritidshem

2016

”Alla är vi lika olika”

Planen är upprättad 2016-01-29

1

Innehållsförteckning:

1.1 Till dig som är elev och vårdnadshavare på Buaskolan1.2 Grunduppgifter

2.1 Skolans vision2.2 Delaktighet

3.1 Utvärdering

4.1 Främjande insatser

5.1 Kartläggning

6.1 Förebyggande åtgärder

7.1 Rutiner för akuta situationer

8.1 Begrepp (Bilaga 1 till personalen)

2

1.1 Till dig som är elev och vårdnadshavare på Buaskolan

Alla har rätt att känna trygghet i sin vardag på skolan. Därför tycker vi som arbetar på Buaskolan att det är viktigt att alla elever och föräldrar känner sig välkomna, sedda och bekräftade. Som elev och förälder ska man veta vem man ska vända sig till när man känner oro för en situation i skolan. På Buaskolan vet också all personal hur de ska agera om de känner oro för en elevs situation.

Till dig som är elev på Buaskolan

Om du någon gång blir utsatt för mobbing, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar någon i personalen som du känner förtroende för.

Detta gäller också dig som känner någon som är utsatt.

Du kan också berätta hemma för dina föräldrar, som i sin tur kan ta kontakt med skolan.

Till dig som är förälder

Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller diskrimineras - kontakta då ditt barns lärare eller rektor.

Det är svårt att ta till sig att ens eget barn behandlar andra illa, kanske t o m mobbar andra barn. Men om det är så måste du göra något åt det.

Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för diskriminering eller kränkande behandling, råder vi dig som förälder att göra helt klart för ditt barn att du inte accepterar detta och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende.

Även i dessa fall ska du kontakta ditt barns lärare eller rektor så att vi kan lösa situationen tillsammans.

Personalen på Buaskolan

3

1.2 GrunduppgifterDen verksamhet som omfattas av planen är en F-6 skola inklusive Fritidshem. Rektor ansvarar för att årligen upprätta sitt främjande och förebyggande arbete i en likabehandlingsplan. Det är allas gemensamma ansvar att påtala när det förekommer diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan.

2.1 Buaskolans VisionBuaskolan är en skola där alla elever känner sig trygga både i skolan och i fritidshemmet och där ingen skall behöva bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi fokuserar på det främjande och förebyggande arbetet utifrån utvärdering av förra årets plan samt kartläggning av elevernas upplevelser.

Likabehandlingsplanen grundar sig på bestämmelserna i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567). Enligt Skollagen skall en plan mot kränkande behandling upprättas. Skollagen har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt Diskrimineringslagen skall utbildningsanordnaren varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn/elever som deltar eller söker till verksamheten, dels ska planen innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

På Buaskolan har vi skrivit ihop dessa två planer i en och samma plan och den gäller för både skolan och fritidshemmet.

Denna planen gäller från och med 2016-01-29 till 2016-12-31.

2.2 Delaktighet Planen skall upprättas, följas upp och utvärderas under medverkan av eleverna. Utformningen och omfattningen av elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder.

Eleverna blir delaktiga genom klassråd elevråd enkätundersökningar samtal om planen och övningar kring planen om olika fallbeskrivningar kring

trakasserier, kränkande behandling samt om de olika diskrimineringsgrunderna KAM-grupparbetet

Vårdnadshavare blir delaktiga genom att ansvariga pedagoger informerar dem om PLANEN. På utvecklingssamtalen tar varje lärare upp trivsel och likabehandling. Genom föräldrasamverkan har föräldrarna genom sina representanter möjlighet att komma med synpunkter på PLANEN.

4

All personal involveras genom arbetsplatsträffar (APT). Alla arbetslag har representanter i likabehandlingsgruppen (KAM), som analyserar resultatet av trygghet- och trivselenkäterna inför kartläggningen av verksamheten och revideringen av likabehandlingsplanen.På konferenser finns tider avsatta för att diskutera elever som är i behov av olika stödåtgärder. Alla pedagoger ges möjlighet att kontinuerligt träffa speciallärare och specialpedagog, som redogör för behov och önskemål på EHT. I skolans elevhälsoteam ingår rektor, skolkurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog samt skolpsykolog. Elevhälsoteamet arbetar främjande och förebyggande på olika sätt. Kompetensutveckling bör ske vid något tillfälle per läsår. Även diskussioner och övningar i form av dilemmafrågor på konferenser eller på APT tid med utgångspunkt från planen.

KAM – Krossa All MobbingI Kamgruppen finns två representanter från varje klass. Representanterna för F-3 och 4-6 träffas var fjärde vecka.Deras uppgift är att

vara en bra förebild och föregå med gott exempel. vara ett stöd för andra elever på raster och på platser där inte alltid vuxna ser. hjälpa den som är ledsen och fråga vad som hänt. alltid säga till någon vuxen när något inträffar som inte verkar okej.

DET ÄR INTE ATT SKVALLRA!

Eleverna skall ges utrymme i klassen att förmedla aktiviteter som de fått med sig från KAM- mötet.

På Buaskolan har KAM- gruppen följande rutiner för att upptäcka, förebygga och förhindra kränkande behandling, vilket innebär att de

varje termin genomför en trivselenkät i varje klass. initierar en undersökning enligt HUSMODELLEN bland eleverna om var det finns

ökad risk för trakasserier och kränkande behandling. vuxna KAM- representanterna träffas regelbundet. deltar på EHT två gånger per termin. tar upp elevärenden på arbetslagskonferens.

3.1 Utvärdering Förra läsårets plan har utvärderats på en studiedag och på APT samt av elevrepresentanter från varje klass.Har åtgärderna haft effekt? Var är vi? Vart ska vi? Vad behöver vi göra?Har utvärderingen resulterat i nya mål inför nästa läsår? Det har blivit lugnare i klasserna och i korridorerna samt färre konflikter. Effektivare schemaläggning, omfördelning av in och utgångar, borttagning av skåp och bänkar har bidragit till att skap en lugnare arbetsmiljö. Vi upplever att vårt öppna och tillåtande klimat i arbetslaget också bidrar till att vi tar ansvar för allas klasser och inte bara våra egna. Vårt arbete med positiv feedback har också påverkar klimatetÅtgärderna i det förebyggande arbetet har haft effekt till viss del, men resultatet och analysen innebär att vi måste fortsätta att arbeta med att skapa ökad trygghet på utvalda platser samt att involvera eleverna än mer i det förebyggande arbete.

5

Alla elever måste uppleva att de är trygga och att de får ökad kunskap om hur skolan agerar vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har arbetat med det främjande arbetet utifrån de specifika målen som rör diskrimineringsgrunderna.Inför planen 2016 behåller vi dessa mål och fördjupar kunskapen om begreppen och innebörden av diskrimineringsgrunderna genom att exemplifiera och samtala om dessa tillsammans med eleverna.

Årets plan följs upp på studiedagarna i juni 2016. Utvärdering görs senast 2016-11-15 av arbetslagen och delges KAM-gruppen som utvärderar tillsammans med rektor senast 2016-12-10. Ansvarig: Rektor

4.1 Främjande insatser Uppföljning av de planerade åtgärderna/insatserna sker kontinuerligt vid KAM möten, på arbetslagsmöten, APT samt på studiedagar.

Områden som berörs av insatsen: Kön Mål: All verksamhet på vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Insats: Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv på skolans organisation och verksamhet. Det gör vi genom att beakta könsaspekten i alla beslut och i organiseringen av skolans arbete. I det dagliga arbetet i klassen/fritidshemmet är vi medvetna om att könsaspekten är viktig och vi försöker se till att ingen elev får fördel/nackdel på grund av sitt kön. Även i vårt arbete med fördelning av grupper och aktiviteter, placeringar i klassrummet/fritidshemmet mm. strävar vi efter att ha ett genustänk.Ansvarig: Alla som arbetar i verksamheten.Datum när det skall vara klart: 2016-11-30

Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattningMål: På vår skola ska alla oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.Insats: Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer delaktiga i skolans verksamhet för att få en djupare förståelse för varandra. Det gör vi genom att engagera tolkar och översättare vid behov. Skolan skall om möjligt översätta viktig information till vårdnadshavare samt informera om att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan. Ansvar: Rektor och samtliga pedagoger.Datum när det skall vara klart: 2016-06-01

6

FunktionsstörningMål: På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsstörning. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsstörning.Insatser: Arbeta för att alla elever, oavsett funktionsstörning, ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med funktionsstörning beaktas. Anpassa planeringen och innehållet på lektioner och i verksamheterna så att alla, oberoende fysisk eller psykisk funktionsstörning, kan tillgodogöra sig undervisningen.Ansvar: Rektor och alla som arbetar i verksamheten.Datum när det skall vara klart: 2016-11-30

Områden som berörs av insatsen: Sexuell läggningMål: Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning.Insatser: Arbeta för ökad kunskap och förståelse. Vår skola ska informera och undervisa om olika sexuella läggningar och heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information om homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet ingå.Ansvar: Skolsköterskan, Kuratorn, samtliga pedagoger.Datum när det skall vara klart: 2016-11-30

5.1 Kartläggning

Kartläggningsmetoder Klasslärare genomför enkäten i klassen och i samband med den lyfter klassläraren planen samt diskrimineringsgrunderna. Denna plan uppmärksammas vid terminsstart och vid behov som uppkommer i verksamheten. KAM- gruppen involveras genom framtagandet av lämpliga enkäter och sammanställning av dessa. KAM ansvarar för sammanställningen av otrygga platser enligt HUSMODELLEN. Husmodellen är utarbetad av DO (diskrimineringsombudsmannen) och är en praktisk metod för att upptäcka och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Genomgång av regler och rutiner sker varje år och aktualiseras i klassen vid varje terminsstart eller vid behov.

Regelbundna samtal i KAM-gruppen, arbetslaget, elevhälsoteamet och på APT. Skolsköterskan har enskilda hälsosamtal med uppföljning med samtliga elever

under elevens skolgång. Kurator har vid behov enskilda samtal med elever och grupper. Trivselenkäter genomförs varje termin med samtliga elever. Föräldraenkät genomförs varje läsår på kommunnivå. Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras alltid och

sammanställningen av denna dokumentation är en del av utvärderingen av Likabehandlingsplanen.

Med hjälp av HUSMODELLEN undersöker vi var det finns ökad risk för trakasserier och kränkande behandling.

SKOLVANDRING genomförs vid behov som ett komplement till HUSMODELLEN.

7

I fritidshemmet sker kartläggningar i samtal på samlingarna och genom samtal med föräldrar samt med hjälp av intervjuer.

Områden som berörs i kartläggningenKränkande behandling. Kön. Könsidentitet eller könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning samt funktionsnedsättning och sexuell läggning.

Hur eleverna har involverats i kartläggningenAlla elever har besvarat en enkät om trygghet och trivsel. Eleverna har enligt Husmodellen beskrivit var det finns ökad risk för trakasserier och kränkande behandling. Elevrepresentanterna i Kam-gruppen har tillsammans med de vuxna utvärderat och kartlagt för att upptäcka om nuvarande områden kvarstår och/eller om nya områden uppkommit. Resultatet av trivselenkäterna och husmodellen återkopplas till eleverna via KAM-representanterna.Eleverna i årskurs 4 har under höstterminen 2015 intervjuats av skolsköterskan. Hur personalen har involverats i kartläggningenEnkätresultatet sammanställs på förvaltningsnivå och analyseras av KAM gruppen som kommunicerar detta med personalen. Anmälan om kränkande behandling rapporteras till rektor som i sin tur rapporterar vidare till förvaltningen.Skolans ”Regler och förhållningssätt” har fastställts i samråd med elever, personal och föräldrasamrådet.

Resultat och analysI skolsköterskans elevhälsosamtal med åk 4 uttrycker eleverna att de oftast känner sig trygga, men några berättar att de är oroliga för olika saker som t.ex. det som hände i vid skolskjutningen i Trollhättan. Flera elever tycker att det är ofräscht i duscharna och att de inte kan hänga upp handdukarna. Skolgården är tråkig, men matsalen är fin och att de upplever att det fungerar bra när de äter lunch. Toaletterna upplevs skräpiga och det är ofta blött på golvet. Några elever berättar att de ofta spelar digitala spel och att de då utsätts för nedvärderande kommentarer. De upplever också att de har svårt att sova ibland. Några ger uttryck för att de inte kan koncentera sig och de blir störda av sina klasskamrater.

Resultatet av elevenkäterna visar utifrån en analys av KAM-gruppen att eleverna trivs bra såväl i skolan som i sin klass. I åk 3-6 har 184 elever besvarat enkäten och några elever (5 % 10 elever) har markerat att det stämmer ganska dåligt eller inte alls med att de är trygga i skolan. Detta kan ju vara av olika anledningar, vilka vi kommer att ta upp och diskutera tillsammans med eleverna i alla klasser vid många olika tillfällen.Några (6 % 8 elever)upplever att de inte har någon att vara med på rasten. Alltför många elever (14 % 27 elever)känner sig inte bekväma med att duscha eller byta om efter idrotten. Flertalet (94 % 173 elever) upplever att personalen lyssnar och tar hänsyn till deras åsikter. Näst intill alla (99 % 182 elever)anser att de har inflytande och att personalen bemöter dem på ett positivt sätt.

8

Vad gäller kränkningar och mobbning uppger flertalet (93 % 179 elever) att de inte utsätts för detta. De elever (7% 11 elever) som känner sig utsatta måste vi ta på fullaste allvar och fördjupa oss i vad detta kan bero på.. Vad gäller påståendet ”När det sker kränkning eller mobbning gör de vuxna på skolan något åt det” markerar flera elever (16 % 29 elever) i enkäten att de stämmer ganska dåligt (9 % 17 elever) eller att det stämmer inte alls (7 % 12 elever).

Utifrån HUSMODELLEN anser flera av de äldre eleverna att de är otrygga bakom idrottshallen och i omklädningsrummen. De yngre eleverna upplever att de är otrygga på toaletterna, där de är rädda för att någon skall öppna dörren. I skymda utrymmen, i kapprum och när de förflyttar sig finns det ökad risk för kränkande behandling. På rasterna önskar defler rastvärdar och att de sprider ut sig, så att de har mer uppsikt över vad som händer.

Intervjuerna i Fritidshemmet visar att de allra flesta av eleverna trivs bra. Vi har i ett sociogram fått en bild av hur elevernas kamratrelationer ser ut.Samtliga elever har kamrater att leka med. Några behöver hjälp med att ta nya kontakter. Det finns saker att aktivera sig med och de får oftast välja vad de vill göra. Båda grupperna önskar fler cyklar och att vi skall göra fler cykelutflykter. De äldre eleverna känner ett behov av ett mys- och läsrum. De flesta känner sig trygga överallt. Men några få elever upplever att det är otryggt på toaletterna, i soffan samt när det är mörkt inne och ute på skolgården. Detta kommer vi att diskutera tillsammans med eleverna och hur vi kan hjälpa dem på olika sätt.Några elever uppger att de blivit retade och att de själva också retat någon kamrat. Av våra 90 elever ansåg de flesta äldre att de får vara med och påverka verksamheten i fritidshemmet. Däremot är det bara drygt hälften av de yngre som anser att de får det. Här måste vi vara mer tydliga och lyfta varje gång de är med och påverkar. Alla elever vet att de kan vända sig till någon vuxen när det händer något för att hjälp med att reda ut det som inträffat.

6.1 Förebyggande åtgärderDet förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Nedanstående områden utgår från utvärderingen av fjolårets plan samt kartläggningen.

Namn: OmklädningsrummenOmråden som berörs av insatsen: Kränkande behandling. Kön. Könsidentitet eller könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattningMål och uppföljning: Alla elever skall uppleva att de är trygga i omklädningsrummen och att de kan duscha utan att känna sig utsatta. Detta följs upp kontinuerligt.Åtgärd: Någon vuxen är vid behov med i omklädningsrummet. Eleverna duschar några i taget. De kan också vid behov få duscha enskilt. Rektor undersöker möjligheten att sätta upp duschdraperier eller väggar. Gummiskrapor införskaffas samt krokar sätts upp för handdukarna.Motivera åtgärd: Det finns ett behov av att stärka upp situationen för eleverna i omklädningsrummet.Ansvarig: Idrottslärare, klasslärare, rektor och vaktmästare

9

Datum när det skall vara klart: 2016-11-30Namn: Trygghet Område som berörs: Trakasserier och kränkande behandling. Mål och uppföljning: Alla elever skall känna trygghet överallt på skolan. De skall också få ökad kunskap om hur skolan agerar när någon elev utsätts.Uppföljning sker kontinuerligt i samtal med eleverna, på konferenser, klassråd, utvecklingssamtal och KAM möten.Åtgärd: Tillsammans med eleverna samtalar vi om innebörden av trakasserier och kränkande behandling samt deras upplevelser om detta. Vi tydliggör hur vi agerar och vad som händer när en elev utsätts för trakasserier och/eller kränkande behandling.All personal är aktiva och uppmärksamma på vad som händer på raster och i andra sammanhang mellan eleverna. All personal har ett ansvar för att se till att alla barn är trygga och inte blir utsatta på något vis. Genom vårt dagliga arbete med att motverka och främja positiva attityder mellan eleverna är vi vuxna positiva förebilder och skapar positiva aktiviter för eleverna. Vi utreder skyndsamt när något har hänt och följer rutinerna i denna plan.

Eleverna besvarar en minienkät i slutet av maj för att följa upp detta specifika mål.

Motivera åtgärd: Alla elever upplever inte att de är trygga under hela sin skoldag och i fritidshemmet. Ansvarig: All personalDatum när det skall vara klart: 2016-06-01

Namn: ArbetsmiljönOmråde som berörs: Diskriminering, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet.Mål och uppföljning: Eleverna ger uttryck för att de fått ökad kunskap om tillgänglighet, funktionshinder och funktionsnedsättningar.Åtgärd: Vi använder oss av DATE – ett lärmaterial om mötet mellan elev och skolmiljö för att göra eleverna medvetna om hur den pedagogiska, sociala och fysiska skolmiljön är en grundförutsättning för lärande och utveckling och för delaktighet i gemensamma aktiviteter.Motivera åtgärd: Eleverna behöver få ökad kännedom om begreppet tillgänglighet och kunskap om vad funktionshinder och funktionsnedsättningar innebär. De behöver också få ökad insikt om hur man för att möta funktionella olikheter måste göra på olika sätt för att underlätta varje elevs möte med miljö och omgivning. Ansvarig: Alla pedagogerDatum när det skall vara klart: 2016-11-30

FRITIDSHEMMETNamn: Trygghet och inflytandeOmråde som berörs: Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

10

Mål och uppföljning: Att alla elever skall känna sig trygga överallt i Fritidshemmet och att de är delaktiga och har inflytande i verksamheten.

Åtgärd: Vi kommer att

ha samlingar i åldersblandade grupper och arbeta med värdegrundsfrågor arbeta tematiskt med leken som lärande kopplat till förmågorna utforma en digital enkät för fritidshemmet att göra i samband med intervju följa upp resultatet av intervjuerna under våren genom att ställa fördjupande

frågor om trygghet och trivsel tydliggöra vad elevinflytande i Fritidshemmet innebär

Motivera åtgärd: Det finns elever i Fritidshemmet som inte känner sig trygga och upplever att de inte har inflytande i verksamheten.Ansvarig: Personalen i FritidshemmetDatum när det skall vara klart: 2016-11-30

7.1 Rutiner för akuta situationer PolicyDet ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår skola. När det kommer till kännedom om att någon utsatts skall detta skyndsamt utredas.

Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. (Skolverkets Allmänna Råd 2009)

Utreda och åtgärda vid trakasserier och annan kränkande behandling

Mellan elever1. ALL PERSONAL som uppmärksammar kränkande behandling ingriper, avbryter och

markerar. 2. Personalen samtalar så snart det är möjligt och enskilt med dem det berör och

informerar övrig personal. Vid detta allvarssamtal ska två vuxna delta. Samtalet ska vara väl förberett och strukturerat.

3. Blanketten ”Anmälan om kränkande behandling till rektor” (se Vinden-Grundskolan-Blanketter) fylls i och lämnas till rektor som anmäler vidare till huvudmannen.

Samtalet dokumenteras, enligt följande, på för detta avsedd blankett, som ligger under Buaskolan- Dokument-Likabehandlingsplan- Likabehandlingssamtal samt till vänster utanför kopieringsrummet:

Datum för samtalet samt datum för anmälan till rektor Närvarande vid samtalet Rådande situation, positivt respektive negativt Tidigare händelser och insatser Aktuella insatser

11

Vem som är ansvarig Mål som skall uppnås i ärendet Uppföljning/tidsplan/utvärdering

Tänk på följande under samtalet: Behandla den som kränker/den utsatta eleven med respekt Ställ frågor som är tydliga och lätta att besvara Anteckna De vuxna visar ingen ilska Inga moraliseringar görs under samtalet KONTROLLERA MED ELEVEN/ELEVERNA SÅ ATT NI ÄR ÖVERENS OM

BESKRIVNINGEN AV DET SOM INTRÄFFAT.

4. Efter allvarssamtalet tar mentor samma dag kontakt med vårdnadshavare för att informera om händelsen.

5. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka, därefter efter ytterligare två veckor för att se om kränkningarna har upphört. Vid detta samtal skall samma vuxna delta som under det första samtalet. Samtalen dokumenteras.

Efter det att vi kontrollerat om det har upphört, gör vi en bedömning om vi ska följa upp ytterligare några veckor eller gå vidare till KAM.

6. Elevhälsoteamet och arbetslaget ser över organisationen runt inblandade elever och diskuterar möjliga förbättringar. Dessutom stärker vi automatiskt nätverket kring den som blivit utsatt.

7. Väljer vi att inte gå vidare, är vi extra uppmärksamma i fortsättningen.8. Fortsätter problemet så kallas den/de som agerar på ett olämpligt sätt till samtal

med rektor. Vid samtalet deltar förutom rektor och elev även en lärare som tidigare deltagit i allvarssamtalet eller representant från EHT. Samtalet dokumenteras.

9. Fortsätter problemet ändå kallas den/de som agerar på ett olämpligt sätt (en i taget) till elevhälsokonferens som rektor leder.

10. Vid behov sker en uppföljande elevhälsokonferens.11. Fortsätter problemen ändå på ett allvarligt sätt görs anmälan till sociala myndigheter

och/eller till polis.

Mellan vuxen och elevÅtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elevOm du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan vänder du dig direkt till rektorn eller annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektor. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Rektor ansvarar även för att dokumentation upprättas.

DokumentationEfter avslutat ärende förvaras dokumentationen samt anmälan till rektor och huvudmannen i elevmappen i skolans arkiv.

12

8.1 Begrepp Bilaga 1

Begrepp

Enligt Skollagen (2010:800).elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag,personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligtdiskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet.

Direkt och indirekt diskrimineringÖvergripande begrepp för negativ och kränkande behandling utifrån de sju olika diskrimineringsgrunderna.

Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck(*könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte

identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Bristande tillgänglighet (när en person med en funktionsnedsättning

missgynnas.) Sexuell läggning Ålder Religion eller annan trosuppfattning

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Det kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just det programmet.

Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Skolans regler och rutiner kan verka vara neutrala, men i praktiken kanske de missgynnar en elev på ett sätt som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Om till exempel skolans ordningsregler förbjuder eleverna att bära huvudbonad kan skolan indirekt diskriminera elever som bär religiösa attribut som huvudduk, kippa och turban. Och om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av allergi behöver annan matEnligt Diskrimineringslagen (2008:567)1. kön: att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser

13

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. (diskriminering)• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier p.g.a. kön)

2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, DO har istället valt att använda ”könsidentitet eller könsuttryck” eftersom lagens begrepp signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck. Skyddet blir extra viktigt för elever med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Exempel på händelser;

Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier)

Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender (ett begrepp som ofta används för att beskriva könsidentiteter som ligger mellan eller bortom de

traditionella könskategorierna man och kvinna eller som väljer att inte definiera sin könsidentitet alls) betyder och innebär. (diskriminering)

Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. (trakasserier)

3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållandeAlla människor har en etnisk tillhörighet – eller flera etniska tillhörigheter. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund.Exempel på händelser;En skola som har elever med många olika etniska tillhörigheter ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. (diskriminering) • Thomas får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget illa”. (trakasserier) • Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria betyget A då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering)

14

4. religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, enligt skollagen. Skolan får inte missgynna någon elev på ett sätt som har samband med elevens religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.Exempel på händelser;

Vincents familj är med i Pingstkyrkan. Han blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier)

Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. (diskriminering)

Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier)

5. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå medan DO väljer att använda två begrepp, ”funktionsnedsättning” och ”funktionshinder”.Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuellfunktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättningbeskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmåganvarierar beroende på situationen och miljön.

Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler eller läromedel är otillgängliga för elever med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning är begränsning av en persons funktionsförmåga till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. Funktionsnedsättning kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Det ska vara fråga om varaktiga begränsningar för att räknas som funktionsnedsättning, men graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse.

I en otillgänglig miljö kan funktionsnedsättningen innebära stora begränsningar av funktionsförmågan, i en tillgänglig miljö är det inte säkert att funktionsnedsättningen innebär någon begränsning alls.

Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverkalivet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, somatt man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvisallergi, ADHD och dyslexi.

Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättning:

På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och

15

tackade av var och en förutom eleverna i särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering)

Elenas pappa har en CP-skada. Elena blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” (trakasserier)

Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” (diskriminering och trakasserier)

6. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och kön. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt.Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. (trakasserier)• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efterdet har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobbaensam. Han pratar med sin lärare om att de andra eleverna fryser ut honom,men läraren gör ingenting för att det ska upphöra. (trakasserier)• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna får inte dansa den förstauppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering)

7. ålder: uppnådd levnadslängdSkyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering som har samband med ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder• vid tillämpning av bestämmelse som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, obligatoriska skolväsendet eller i en friskola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller skolförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån elevernas ålder.• om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium,vuxenutbildning och SFI.

Exempel på trakasserier som har samband med ålder:

• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad för det. (trakasserier)• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blirsårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att honblir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier)• Ismael, 11 år är granne och kompis med Victor 8 år. En dag när han leker medVictor på rasten får han en hånfull kommentar

Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

16

fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och

meddelanden på olika web communities). En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra elever.Elever som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personalär särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för skolans anställda att utsätta elever för trakasserier och kränkande behandling.

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss sexuell läggning, viss funktionsnedsättning, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av olika egenskaper. Det kan handla om att någon blir kallad för olika saker som ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora” eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Kränkande behandling: Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck och kan utföras av en eller flera personer, mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Barn och ungdomars språk kan vara mycket hårt och just detta är det vanligaste sättet att kränka och trakassera varandra. Hur kamrater uppfattar orden och tar dem åt sig är inte lätt att veta. Därför är det viktigt att vi arbetar med barn och ungdomarnas språk.Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling.

En flicka blir ofta kontaktad via nätet av elever på skolan. Där kallar de henne ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av henne på sociala medier.

En flicka har slutat fråga om hon får vara med och leka på rasterna. Hon är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att hon är ensam för att hon tycker om det. ”Hon är en ensamvarg”, säger klassläraren. Flickan orkar inte längre förklara hur det egentligen ligger till.

17

MobbningEn upprepad negativ handling när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder obalans mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.

RasismEn föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

FrämlingsfientlighetAvser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.

HomofobiAvser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.

SexismNegativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.

18