Förskoleklassen

- en ö eller en bro mellan förskola och skola?

Helena Ackesjö, Fil. Dr. i Pedagogik

Linnéuniversitetet

helena.ackesjo@lnu.se

Falun 2014

Skolinspektionens kvalitetsgranskning

Projektstart maj 2014

Övergripande rapport klar juni 2015

20 förskoleklasser deltar

Intervjuer med retor, lärare och elever

Klassrumsobservationer, tre dagar/klass

Referensgrupp: Helena Ackesjö (LnU), Ingrid Pramling Samuelsson (GU) och Bellita Torén (Skolverket)

Utgår undervisningen från läroplanens övergripande mål?

Tydliggörs målen för eleverna?

Följer lärarna upp elevernas utveckling och lärande?

Arbetar lärarna för att stimulera ett lärande genom lek?

Utmanas och stöttas eleverna i sitt lärande genom att de får undersöka och utforska utan att riskera misslyckande?

Disposition

Förskoleklassens

- roll och uppdrag

- möjligheter och dilemman

- (möjliga) didaktik

Barns berättelser om förskoleklassen

Övergångarna till och från förskoleklass

Utgångspunkter för licentiatavhandlingen

• Lärare i förskoleklassen ska vara något ”mitt emellan” förskola och skola

• Det finns kunskaper och insikter som lärare i förskoleklass ska ha som inte ryms i traditionell förskolepedagogik. VAD?

(SOU 2008:109)

• Hur blir man en lärare ”mitt emellan”?

• Hur blir man något ”varken eller”?

• Hur konstruerar man sig i ett mellanrum?

Tema 1: ”Talet om samhörighet” – att bygga bro

o Brobyggare & Pendlare mellan olika kulturer

o Möjliggör och underlättar övergången organisatoriskt

o Följer med barnen över till skolan

o Delaktighet, är en del av skolan

o Kulturell anpassning till skolan

Resultat – två teman

Gränsöverskridande inkluderande läraridentiteter, innehållsmarkeringar:

Tema 2: ”Talet om utanförskap” – stängda gränser

Exkluderade läraridentiteter, innehållsmarkeringar:

o Gästarbetare - lärare i skolans marginaler

o Förskoleklassen är ofta isolerad

o Ingen delaktighet, ”bortglömda”

o Distans/skillnader markeras mellan lärarkategorierna

o Lärarna har skilda förutsättningar för sitt arbete

o Accepteras skolformen?

Resultat – två teman

Möjligheter:

• En nära samverkan

• Mix av pedagogiker

• Möjligheter till gränsöverskridanden i undervisningen

• Öppna dörrar

• Skapa kontinuitet och progression

• En ”mjuk” start för barnen

• Flexibilitet och barncentrering

Ackesjö (2010)

Dilemman:

• Marginalisering

• Uteslutning från viktiga arenor

• Bristen på planeringstid

• ”Dubbel tjänstgöring”

• Fysisk placering

• Kontinuitet i undervisningen

• Avsaknad av styrande direktiv

• Konstruktionen av oasen

Förskoleklassens

Definitioner av förskoleklassen

Skollagen 2010:800 9 kap. Förskoleklassen

Utbildningens syfte:

2 § Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

3 § Utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

4 § Förskoleklassen är avsedd för barn som ännu inte har börjat någon utbildning för fullgörande av skolplikten.

Läroplanen Lgr11

Den samlade läroplanens första del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet

Den samlade läroplanens andra del gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen och fritidshemmet (- bedömning och betyg?)

Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande (sid. 10).

Rektor ska ansvara för att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem utvecklas för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande (sid. 19).

Rektor ska ansvara för att samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete (s. 19)

Förskoleklassens uppdrag beskrivet i policy

Inledningsvis betonades integration av kulturer och traditioner i skrivningarna:

• Förskoleklassen ska ses som ett led i en strävan mot ökad integration mellan förskola, grundskola och fritidshem. Naturliga inslag från förskolepedagogiken, exempelvis lek, skapande och omsorg, bör få genomslag i skolan (Prop. 1997/98:94).

• Verksamheten i förskoleklass ska inte vara en skolverksamhet men inte heller förskoleverksamhet (Myndigheten för Skolutveckling, 2004).

• Grunden för verksamheten i förskoleklass ska baseras på förskoleklassens speciella pedagogik med mycket fri lek (Skolverket, 2006).

Förskoleklassens uppdrag beskrivet i policy

…samt förskoleklassens roll i barns övergång mellan skolformer:

• Förskoleklassen kan erbjuda en mjuk övergång från förskola till skola (Myndigheten för Skolutveckling, 2006).

• Förskoleklassen ska erbjuda mjuka, lustfyllda och lekfulla möten med skolans krav (SOU 2008:109).

Förskoleklassens uppdrag beskrivet i policy

En förskjutning mot undervisning kan noteras i senare skrivningar:

• Verksamheten i förskoleklass ska baseras på fri lek, men samtidigt ska verksamheten betraktas som undervisning precis som i skolan (Skolverket, 2011).

• Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning (Skollagen 2010:800; 9 kap, 2§).

• I och med att förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning kan det vara värdefullt för lärarna i förskoleklassen att vara orienterade om innehållet i kursplanerna. (Skolverket, 2014)

Förskoleklassens uppdrag beskrivet i policy

Förskoleklassen särskiljs dock ofta från andra skolformer:

• Utgångspunkten i förskoleklassen är att utveckling och lärande sker ständigt, inte endast eller ens primärt i av lärare arrangerade undervisningssituationer (Prop. 2009/10:165).

• Det får inte förekomma några kunskapskrav för barnen i förskoleklass eftersom det inte är en obligatorisk skolform (Skollagen, 2010:800).

• Det inte ska förekomma varken lektioner, ämnesundervisning eller bedömning av barnens kunskaper i förskoleklass (Skolverket, 2012b).

Definitionerna har varit många...

Olika budskap kan göra det svårt för lärare att orientera

sig i och att legitimera sin verksamhet i förskoleklass

Inga ”lektioner” eller ”raster”

Barnen är inte elever

Lek och lärande ska mötas

Undervisningen ska inte ske på skolans vis

Trygghet och social kompetens är fokus

Inga mål som styr eller krav på kunskap

”Förskoleklassen är ju inte som skolan”

Men… samtidigt växer en ny förskola fram

Tydligare kunskapsinriktning

Skolförberedande ambitioner

Ämnen, ämnesdidaktik och undervisning

Tydlig arbets- och ansvarsfördelning

Tydligt ansvarsutkrävande av förskolechef

Den kunskapseffektiva (för)skolan

Från omsorgsrationalitet till kunskapsrationalitet

Utbildningslandskapet förändras, förskola och skola närmar sig allt

mer varandra i frågor om innehåll och form. Vilken roll får

förskoleklassen i denna rörelse? (Ackesjö, 2014)

Alliansens förslag: Förskoleklassen

försvinner och blir obligatorisk skola

” Det blir ett fyraårigt lågstadium, med kunskapskrav som vi följer upp, och med andra behörighetskrav på de lärare som ska utföra arbetet. Det blir en kunskapshöjning, en ambitionshöjning när det gäller hur mycket barn ska kunna lära.”

Fredrik Reinfeldt, SVT Aktuellt 8/1 2014

S+MP’s förslag: "Vända resultaten i den svenska skolan"

”Barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Detta gäller särskilt de barn som har föräldrar med kort utbildning eller barn med tuffa uppväxtvillkor.

Alla barn ska börja i förskoleklass, som är en viktig brygga mellan förskola och grundskola.

Förskoleklassen ger barn möjligheter att nå sin fulla potential i skolan. Vi vill därför göra förskoleklassen obligatorisk.”

Socialdemokraternas och Miljöpartiets

överenskommelse om skolan, 28/9 2014

Diskussionen om skolstartsålder är tämligen ointressant. Istället för att diskutera organisation borde man diskutera innehåll:

vilken kvalitet verksamheten erbjuder

vilket innehåll som fokuseras i undervisningen vilken progression i barns lärande som förskoleklassen kan bidra med vilka villkor lärarna får till sitt uppdrag

o Lärarna pendlar dagligen mellan två uppdrag, förskoleklass och fritidshem. Båda verksamheterna kräver planering, förberedelser och utvärdering.

o Uppgifter som lärare vanligtvis utför efter skolans slut utförs inom ramen för förskoleklassens tre timmar (till exempel egen rast, föräldrakontakter, kontakter med annan personal, förberedelse av material, plocka fram och städa undan)

o Lärarna kan inte delta i övriga lärares planeringsmöten inom exempelvis svenska och matematik, som sker på eftermiddagstid

o En stor del av förskoleklassens 3-timmarspass går till fri lek (kanske för att lärarna ska hinna med övriga uppgifter i båda verksamheterna)

(Garpelin m.fl., 2009; Ackesjö, 2010)

Det dubbla uppdraget

Hur kan verksamheten i förskoleklass utformas, för att på ett

optimalt sätt erbjuda pedagogiskt planerad verksamhet

som stärker och utvecklar alla barns förmågor inom

områden relevanta för att klara skolans krav?

Att fokusera undervisningen på ”lärande genom lek”… Vad innebär det? Hur ser det ut?

-Målstyrda & vuxenstyrda lekaktiviteter -Lek initierad av barn och expanderad av lärare

Definitioner behövs!

Vad är en arrangerad undervisningssituation?

Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. (Kunskapskrav matematik, årsk. 3)

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Tappade tänder, favoritlekar, frukter….

Förskoleklassens didaktik –

Mötet mellan lek och lärande

Vad krävs för att leken ska bli lärande?

Finns det en risk att leken gör lärandet i förskoleklass otydligt?

Kan det förutsättas att barn lär automatiskt genom att leka?

Taluppfattning, räknesätten, geometriska begrepp, problemlösning, samband…

Undervisning – en utmaning i gränslandet

Verksamheten kan inte bestå av ren lekpedagogik där vuxna inte vill störa leken

Vikten av att styra leken mot ett innehåll

Delaktig och aktiv lärare, med en målmedveten hållning till lek

Direkt undervisning – läraren styr aktiviteten

Indirekt undervisning – läraren vägleder barnen i deras aktiviteter

Skollagen 3§: Undervisning är sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

Kräver att lärarna utvecklar strategier för ett målmedvetet möte mellan lek och lärande

Förskoleklassens (möjliga) Didaktik

I boken Förskoleklassens Didaktik görs ett försök att knyta en didaktisk bro mellan Lgr11 och Lpfö 98:

o teoretiska perspektiv på bland annat lek och lärande

o verksamhetsknutna exempel, där kopplingar görs till svenskämnets och matematikämnets didaktik

o resonemang kring konkreta förslag på tänkbara övergripande mål för undervisning i svenska och matematik i för förskoleklass

Syftet är i stället att tydliggöra progressionen mellan läroplanerna, att formulera vad som skulle kunna vara förskoleklassens uppdrag och vilka områden som skulle kunna vara möjliga och rimliga för förskoleklassen att fokusera i undervisningen med avseende på läs-, skriv- och matematiklärande.

Målen avser inte att formalisera undervisningen

2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE

Förskolan ska sträva efter att varje barn…

• utvecklar sin förmåga att lyssna,

reflektera och ge uttryck för egna

uppfattningar och försöker förstå andras

perspektiv,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i

begrepp, ser samband och upptäcker nya

sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt

förståelse för symboler och deras

kommunikativa funktioner,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och

begrepp samt sin förmåga att leka med ord,

berätta, uttrycka tankar, ställa frågor,

argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika

medier samt sin förmåga att använda sig av,

tolka och samtala om dessa,

(Lpfö 98, sid 9-10)

Kunskapskrav för godtagbara

kunskaper för svenska i slutet av åk 3

• samtala om elevnära frågor och ämnen

genom att ställa frågor, ge kommentarer

och framföra egna åsikter

• berätta om vardagliga händelser och beskriva

dem så att innehållet tydligt framgår.

• ge och ta enkla muntliga instruktioner

• skriva enkla texter med läslig handstil och

på dator

• använda stor bokstav, punkt och

frågetecken

• stava ord som eleven ofta använder själv

och som är vanligt förekommande i

elevnära texter

• skriva berättande texter med tydlig inledning,

handling och avslutning

• kommentera och återge några viktiga delar av

innehållet på ett enkelt sätt och på så sätt visar

grundläggande läsförståelse

(Lgr11, sid 227-228, ett urval)

2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE

Förskolan ska sträva efter att varje barn…

• utvecklar sin förmåga att använda

matematik för att undersöka, reflektera

över och pröva olika lösningar av egna

och andras problemställningar,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge

och riktning och

• utvecklar sin matematiska förmåga att

föra och följa resonemang,

• grundläggande egenskaper hos mängder,

antal, ordning och talbegrepp

• samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka,

undersöka och använda matematiska

begrepp och samband mellan begrepp,

(Lpfö 98, sid 9-10)

Kunskapskrav för godtagbara

kunskaper i matematik i slutet av åk 3

• lösa enkla problem i elevnära situationer

genom att välja och använda någon strategi

med viss anpassning till problemets karaktär

• grundläggande kunskaper om matematiska

begrepp och visa det genom att använda dem...

• föra och följa matematiska resonemang...

• grundläggande kunskaper om naturliga tal och

kan visa det genom att beskriva tals inbördes

relation samt genom att dela upp tal

• använda grundläggande geometriska begrepp

och vanliga lägesord för att beskriva geometriska

objekts egenskaper, läge och inbördes relationer

• avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera

enkla geometriska objekt

• göra enkla mätningar, jämförelser och

uppskattningar av längder, massor, volymer och

tider och använder vanliga måttenheter för att

uttrycka resultatet

(Lgr11, sid 67-68, ett urval)

Lpfö98 Lgr11

Strävansmål för

förskolan

Kunskapskrav för

elever i årsk 3

Tänkbara

övergripande

mål för

förskoleklassen

Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

Kombinera sina texter med bilder och härigenom förtydliga och förstärka sina budskap

Utveckla sin förmåga att förmedla ett budskap genom att kombinera text och bild

Strävansmål för förskolan

Kunskapskrav för elever i årsk. 3 (svenska)

Tänkbara övergripande mål för förskoleklass

Lpfö98 Lgr11

Barns övergångar till och från förskoleklass Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter

Doktorsavhandling H. Ackesjö, 2014

Avhandlingens utgångspunkter

Kontinuitet – det sätt en skolform relaterar till och bygger vidare på en annan skolform, till fördel för barnen

1. När och hur blir övergångar mellan skolformer problematiska för barnen?

2. Är kontinuitet i övergångar att betrakta som ständigt önskvärt och positivt?

3. På vilket sätt erbjuder förskoleklassen en ”mjuk övergång” mellan förskola och skola?

Utgångspunkterna ställs i relation till

• ett utbildningslandskap som förändras och där förskola och skola närmar sig varandra

• att förskoleklassen återigen är föremål för granskning och eventuellt nya överväganden

Ackesjö, H. (2013). Children Crossing Borders. School visits as initial incorporation rites in transition to preschool class. International Journal of Early Childhood, 45(3), 387-410.

Ackesjö, H. (2013). Från förväntningar till motstånd och anpassning. Fyra barns övergångar till och från förskoleklass. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6(15), 1-23.

Ackesjö, H. & Persson, S. (2014). Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass. Pedagogisk Forskning i Sverige, 19(1), 5-30.

Disposition – tre artiklar

Empirisk konstruktion

Förskolans femårsgrupp

Förskoleklass Årskurs 1

En longitudinell etnografiskt inspirerad studie

april – juni 2011 Lå 2011-2012 aug – sept 2012

En etnografiskt inspirerad flexibel design

Deltagande observationer (video- and audio inspelningar, fältanteckningar)

Guidningar runt förskolan

Formella och informella samtal enskilt och i grupp

”Walk and talks”

Foton

Stimulated recalls

Teckningar och mindmaps

”När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har

förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda

och avsluta förskoleperioden.”

(Lpfö98, 2010)

”Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och

förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från

en helhetssyn på eleven och elevens behov.”

”Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.”

(Skollagen 2 §)

Disposition – tre teman

1. Att avrunda och avsluta förskoleperioden

Analys av priming events, dvs aktiviteter som förbereder

barnen på inträdet i förskoleklass

”När barnets övergång till de nya

verksamheterna närmar sig har förskolan den

särskilda uppgiften att finna former för att

avrunda och avsluta förskoleperioden.”

(Lpfö98)

Besökens innehåll:

1. Fri lek och samtal

2. Måla självporträtt

3. Rundvandring inne & ute

Tröskelriter under besöken i förskoleklass

• Besöken i förskoleklassen kan betraktas som viktiga gränsöverskridanden

• Besöken är ett sätt att lära sig nya regler och rutiner

• Tröskeln markerar det gamla och det nya

Att bli ett före detta förskolebarn

• Separationen från förskolan bäddas in i inträdet i förskoleklass

• Barns avidentifiering med och förändrade engagemang i förskolan är en del av separationen från förskolan

”Att skola ut genom att skola in?”

Sammanfattning

1. Övergången är en cirkulär eller spiralformad process, med två riktningar och processen startar redan i det allra första mötet med gränsen (i talet om)

2. Barn behöver stöd i att avsluta sin tid i förskolan

3. Det verkar finnas ett behov av transparens i övergångsaktiviteterna

4. Det saknas ofta gemensamma planeringar och samverkan runt övergången – det mesta görs ”på rutin”

2. ”Skolförberedelse” i förskoleklass

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. (Skollagen 2 §)

Anpassning, risken för monotoni och att ta egna initiativ

”Men alltså, det blir bara lättare och lättare för varje gång... Men, vissa vill ju ha väldigt lätt. Och det bryr jag mig inte om. Men jag vill i alla fall ha svårt... lite svårare. Alltså, man ska bara måla och sen måla ännu mer... Vad är det som är svårt med att måla? Det är ju bara att göra så.....?”

[Elsa visar vad hon menar genom att ”låtsasmåla”

i luften med en penna i handen]

- Det blir läxor hela tiden, förutom på rasten och lunchen... och när vi är på fritids, berättar Elsa. Michael håller med henne:

- Ja, här [i förskoleklassen] får vi ju leka men där [i årskurs 1] får vi ju inte leka. Där får man skriva. Det är så himla tråkigt, säger han.

- De har ju inga leksaker i klassrummet!, säger Elsa.

- Hur ser klassrummen ut då?, undrar jag.

- Så där! [pekar mot ettans klassrum bredvid förskoleklassen Havet, ett rum fyllt av bänkar och stolar] Och tråkigt, tråkigt, tråkigt…., säger Elsa.

Sammanfattande frågor

1. Kan förskoleklassen riskera att betraktas som en plats för lärande – men inte för mycket lärande och inte vilket lärande som helst? Lärandet verkar villkorat – förskoleklassen riskerar att bli ett väntrum.

Skollagen 3 kap. 3 §

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i

sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

3. En spaning på en landningsbana:

Sociala relationer i förskoleklassen

Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

(Skollagen 2§)

Avd. A

Avd. B

Andra fsk

Fkl. A

Fkl. B

Fkl. C

1 A

1 B

Förskoleklass

Förskolans

Femårsgrupp

Fkl. Havet

Årskurs 1

Namn 1-2 år 3-4 år 5 år

Antal

Fsk-avd. F-klass År 1

Ebba Avd. A Avd. B Avd. C 3 Havet 1B

Fia Avd. D & Avd. E Avd. B Avd. C 4 Havet 1B

Stina Annan ort X & Avd. F Avd. G Avd. H 4 Havet 1B

Linn Annan ort X. & Avd. A Avd. I & Avd. J Avd. K 5 Havet 1A

Elsa Avd. L Avd. L Avd. H 2 Havet 1B

Michael Avd. F Avd. G Avd. H & Avd. M 4 Havet 1B

Nick Avd. F Avd. G Avd. H & Avd. M 4 Havet 1B

Kim Annan ort X Annan ort X & Avd. J Avd. K 3 Havet 1A

Tom Annan ort Z. Annan ort Z. Avd. C 2 Havet 1B

Charlie Avd. L Avd. L Avd. H & Avd. M 3 Havet 1A

Simon Avd. L Avd. L Avd. H & Avd. M 3 Havet 1A

Eric Avd. L Avd. L Avd. H & Avd. M 3 Havet 1A

Henrik Annan ort Y avd. x Annan ort Y avd. y Avd. K 3 Havet 1B

Stephanie Avd. N Avd. I & Avd. J Avd. K 4 Havet 1A

41%

59%

Andel av 130 svarande

Fråga 1: (130 svar) I övergången från förskola till förskoleklass…

behölls till övervägande del förskolans femårsgrupper intakta 41%

blandades barn från olika femårsgrupper till nya grupper i förskoleklassen 59%

Fritt skolval

För stort

upptagnings-

område

För litet

upptagnings-

område

Dåliga

kamratrelationer

& nya relationer

Minska

antalet

splittringar

Blandar

Behåller

Fråga 2: (117 svar) I övergången från förskoleklass till årskurs 1…

bildade till övervägande del varje förskoleklass en egen klass i årskurs 1 91%

blandades barn från olika förskoleklasser till nya klasser i årskurs 1 9 %

91%

9%

Andel av 117 svarande För stort

upptagnings-

område Blandar

Behåller

Stora f-

klasser blir

mindre årsk 1

Mindre f-

klasser blir

stora årsk 1

Vill erbjuda barn nya

relationer

Litet

upptagnings-

område

F-1-system

Barnen tjänar

tid och energi

Fokus på

trygghet

Huvuddrag i barnens berättelser om övergångar

o Uppbrott – en del av vardagen?

o Separationer kräver en redefinition

- vem är jag i världen?

o Tillhörighet centralt

o Övergångar = diskontinuitet

Fysisk diskontinuitet: Simon och Charlies berättelse

Simon och Charlie beskriver att övergångar kan vara en källa till glädje och möjligheter. När de berättar om övergången till förskoleklassen beskriver de denna som inspirerande och energigivande:

Simon: Men sen kan man också tänka så här, att det kan alltid vara kul att flytta till något nytt. Men sen kan man sakna det gamla också...

H: Vad är det som är roligt när man flyttar till något nytt?

Simon: Jo det är ju att man får nya leksaker... och så får man ny yta att leka på och så...

Charlie: Och man får nya vänner också. Och man hittar på nya roliga saker. Och man får en ny och större skolgård.

Social diskontinuitet: Stephanies berättelse I slutet av vårterminen i förskoleklassen, dvs. efter nästan hela läsåret, upplever

Stephanie fortfarande att det är svårt att få tillträde till de andra flickornas grupp i förskoleklassen och att hon i och med övergången till förskoleklass har förlorat sina närmaste kamrater:

120424 – enskilt samtal

H: Vem är din bästa kompis här [i förskoleklassen Havet]?

S: Jag har ingen.

H: Har du ingen bästa kompis här?

S: Nej… jag försöker leta men det är jättesvårt…. [S talar väldigt tyst, hänger med axlarna och tittar ner i bordet]

Stephanie fortsätter med att beskriva hur hon saknar tillhörighet i en gemenskap och berättar att hon av denna anledning också saknar förskolan och den gemenskap hon upplevde där.

Hur kan förskoleklassen arbeta för att långsiktigt främja barns sociala gemenskap?

Hur många byten mellan kamratgrupper gör barnen, och hur motiveras dessa byten?

Sammanfattande frågor

Social diskontinuitet

Betraktas som mest problematisk av barnen – återkommande splittringar i kamratgrupper tar energi (från annat?)

Fysisk diskontinuitet

Betraktas oftast positivt av barnen – ny miljö och nya utmaningar. Skapar tydliga gränser

Kulturell kontinuitet

Skapar igenkänning – men kan göra gränserna otydliga?

Undervisningskontinuitet

Hur bygger vi vidare på det barnen redan vet och kan? Hur river vi historiska murar mellan skolformer? Vilket stöd har f-klass i Lgr 11?

Att kommunicera röda trådar…

Hur samverkar lärare i förskola, förskoleklass och skola? Vilka möjligheter för samverkan ges? Hur sker överlämningar? Vilka villkor har lärarna till sitt uppdrag?

Övergångar = Möte med (dis-)kontinuiteter

Tillbaka till avhandlingens utgångspunkter… Kontinuitet – det sätt en skolform relaterar till och bygger vidare på en annan

skolform, till fördel för barnen

1. När och hur blir övergångar mellan skolformer problematiska för barnen?

När aktiviteterna inte är transparenta

Vid social diskontinuitet (exkludering och utanförskap)

Då skolformer reproduceras i nästa skolform

2. Är kontinuitet i övergångar att betrakta som ständigt önskvärt och positivt?

Inte om man frågar barnen. Markerade gränser mellan skolformer kan också skapa upplevelser av möte med något nytt.

3. På vilket sätt erbjuder förskoleklassen en ”mjuk övergång” mellan förskola och skola?

Pendlande mellan traditioner och kulturer

Gradvis möte med diskontinuiteter och ökade krav på prestation

Kräver ett medvetet arbete med öppna dörrar

TACK!

Helena Ackesjö

helena.ackesjo@lnu.se