SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Gruvnäringsrådet Sammanträde med SGUs Gruvnäringsråd, minnesanteckningar Datum: 2016-10-26 Tid: 9:30–15:00 Plats: Vinnova, Stockholm Närvarande: Lena Söderberg, Gd SGU, ordförande Kaj Lax, SGU, vice ordförande Gunilla Blomquist (inbjuden), RK, Miljödep. Margareta Groth, Vinnova Johan Antti, Länsstyrelsen i Norrbotten Rikard Janson, Naturvårdsverket Mikael Staffas, Boliden AB Håkan Pihl, Nordkalk AB

Per Ahl, SveMin Agne Ahlenius, Zinkgruvan AB Tomas Mörtsell, Storumans kommun Stefan Romedahl, LKAB Kaarina Ringstad (inbjuden), SGU Jan-Olof Arnbom, SGU, sekreterare

1. Mötets öppnande Lena Söderberg hälsade ledmöter och inbjudna välkomna. Deltagarna presenterade sig. Dagordningen godkändes av mötesdeltagarna. Lena informerade om att på övriga frågor kommer Kaarina Ringstad, SGU, att presentera tankar kring möjliga satsningar som SGU kan göra för att underlätta för nyanlända. 2. Föregående mötesanteckningar Inga synpunkter från ledamöterna, så dessa lades till handlingarna 3. Cirkulär ekonomi - vad är på gång inom Regeringskansliet och inom EU? Gunilla Blomquist berättade om hur Regeringskansliet arbetar med frågor kring omställningsarbetet till cirkulär ekonomi i samhället. Strategier, handlingsplaner och uppdrag håller på att arbetes fram hos Miljö- och Energidepartementet. Fokus är samverkan och innovation. Det finns ett samverkansprogram om cirkulär ekonomi där myndigheter, näringsliv, universitet och andra organisationer ingår. Gunilla redogjorde också för hur arbetet med cirkulär ekonomi på EU-nivå bedrivs. Ett PDF-dokument (nr 1) med Gunillas presentation bifogas. 4. SGUs verksamhetsplan för 2017 - vilka utmaningarna har SGU identifierat? Lena Söderberg redogjorde för SGUs utmaningar och strategier kommande år. Kaj Lax berättade om avdelningen Mineralresursers verksamhetsplan. De punkter som togs upp framgår av bifogade PDF-dokument (nr 2 och 3).

5. Vilka utmaningar ser rådet att SGU står inför 2017 och vilka önskar man att SGU ska arbeta med? Rådets ledamöter framhöll att arbetet med att utse riksintressen för värdefulla naturresurser blir allt viktigare och hoppades på att SGU kan arbete mera med detta. Markanvändningsfrågor blir allt mer angeläget att ha god kunskap om. Man ansåg också att SGU kan spela en viktig roll beträffande social acceptans för gruvnäring och att gruvnäringens betydelse för samhället bör kommuniceras bättre, speciellt till beslutsfattare och allmänhet. Frågan om tillståndsprocessen togs också upp och där frågade rådet om inte SGU kan bli en tydligare part hos Mark- och miljödomstolen. En annan fråga som togs upp var att SGU bör vara aktiv i framtagandet av nya klassifikationsstandarder för värdering av värdefulla naturresurser. Där kan SGU agera som neutral part, t.ex. i ett review board. 6. Läget i SGUs regeringsuppdrag inom gruv- och Mineralnäringen Kaj Lax visade en lista över de regeringsuppdrag som SGU arbetar med, vad de innebär och när de ska redovisas. Ett PDF-dokument (nr 3) bifogas. 7. Kort information från Bergsstaten Bergmästaren Åsa Persson var förhindrad att delta, men hade skickat en presentation som biläggs som en PDF-fil (nr 4). Rådet diskuterade nedgången i prospekteringsaktiviteter i Sverige. Det finns tecken på att prospekteringen kommer att öka något framöver, men att Sverige som gruvland nu inte längre ligger i topp internationellt sett, sannolikt på grund av långa beslutsprocesser, oklara regler m.m. Lena meddelade att SGU aktivt följer utvecklingen och arbetar med frågan på olika sätt. 8. Information från rådets ledamöter Vinnova: Margareta informerade om VERAM-programmet som arbetar med en road map för kommande ramprogram inom EU. Hon påpekade att råmaterialfrågor inte kommit fram tillräckligt i arbetet och efterlyste om inte SGU kan ta upp dessa frågor som ledamot ETP-SMR, som deltar i VERAM. Vinnova kommer kort at presentera en rapport om gruv- och mineralforskning; länk: http://www.vinnova.se/sv/Om-Vinnova/Regeringsuppdrag/Avrapporterade-2016/Amnesoversikt-och-kartlaggning-inom-gruv--och-mineralforskningsomradet/ Svemin: Har ordnat en massa möten i år, bl.a. miljökonferensen i Gällivare som blev mycket lyckad med 160 deltagare. I november arrangeras en konferens om arbetsmiljö samt Svemins höstmöte, som helt och hållet handlar om hållbarhet. Man har förbättrat sin hemsida, ordnat studieresor i Sverige och Finland och riktlinjer för arbete med dammsäkerhet och prospektering är under omarbetning. Svemin jobbar mycket med remisser, håller kontakt med industrin, ingår i hållbarhetsnätverk m.m. Naturvårdsverket: En ny organisation ska sjösättas från årsskiftet med större fokus på miljömålen. Det blir tre stora avdelningar; Klimat, Natur och Samhälle. Gruv- och mineralfrågor kommer att hamna inom Samhällsavdelningens miljöskyddsenhet. NV arbetar f.n. med Miljöbalksprojektet, miljöprövningsfrågor, som avslutas i april. Vägledningen för klassificering av gruvavfall ska ses över och kommer att redovisas runt kommande årsskifte. Man deltar i Gruvdialogen med IVL m.fl. där speciellt vattenfrågor tas upp.

Zinkgruvan AB: Har en y VD sedan 4 veckor tillbaka, Agne Ahlenius. Produktionen går bra, olyckstillbuden har minskat i år. Man planerar en ökning av produktionen med 10 % till halvårsskiftet nästa år. Sandmagasinet ska utökas och den gruvnära prospekteringen ska trappas upp. LKAB: Företaget har utarbetat en ny strategi där man ska sänka kostnaderna, satsa på ledarskap-medarbetarskap samt utveckla teknik för malmbrytning på djupa nivåer. Hela verksamheten i Kiruna ska på några års sikt genomgå en totalprövning. Storumans kommun: Tillsammans med flera kommuner i Norrbotten, Västerbotten och i Bergslagen genomförs ett projekt där man belyser gruvnäringen ur ett kommunalt perspektiv, beträffande kompetensförsörjning, bostäder, infrastruktur m.m. Nordkalk: I Klinthagen har man fått tillstånd till en liten utvidgning av kalkbrottet. Företaget utför prospektering nära kalkbrottet för att försöka få fram ytterligare material av god kvalitet. Högsta Förvaltningsdomstolen ska ta upp frågan om Regeringens beslut om Natura 2000 områden på Gotland, vilket berör täkten i Bunge. 9. Övriga frågor Kaarina Ringstad berättade om SGUs förslag hur SGU kan underlätta för nyanlända att få jobb, t.ex. genom att agera som en katalysator. Förslagen har lämnats in till RK och man väntar nu på svar om att ev. fortsätta arbetet. Kaarinas presentation bifogas som en PDF-fil (nr 5). Per Ahl informerade om att Svemin har ett samarbete med Arbetsförmedlingen, där man har kartlagt behovet av arbetskraft inom gruvindustrin, något som kan vara värt att bygga vidare på för SGU. Kaarina tar gärna emot fler inspel från branschen. 10. Nästa möte 26 april 2017 Rådet enades om att någon representant från återvinningsindustrin bör bjudas in. Diskussionerna kring cirkulär ekonomi ska fortsätta. Lagstiftningsfrågor bör tas upp. I kallelsen kan man också skicka med konkreta frågor till rådet, att besvara vid mötet. Inför kommande möte hösten 2017 så ska en Doodle-förfrågan om lämplig tid skickas ut till ledamöterna. 11. Mötets avslutande Lena S tackade rådets ledamöter för ett mycket givande och spännande möte och riktade ett speciell tack till Margareta Groth som bjudit in rådet till Vinnova för att timmen innan rådsmötet få delta i en kort presentation av pågående ERA-MIN-projekt. En projektkatalog över projekten finns i länken: http://www.era-min-eu.org/images/documents/eramin-projectcatalog2015dern.pdf Anteckningarna förda av Jan-Olof Arnbom

GRUVNÄRINGSRÅDET 26 OKTOBER

Cirkulär och biobaserad ekonomi

Gunilla Blomquist Miljö- och energidepartementet

gunilla.blomquist@regeringskansliet.se

2016-10-28 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2

Cirkulär och biobaserad

ekonomi

För en omställning till en cirkulär

och biobaserad ekonomi behövs

bl.a.:

1. Hållbart uttag av råvaror

2. Innovation och utveckling, ny teknik och biobaserade material

3. Design av produkter inkl. giftfrihet

4. Avfall hanteras som en resurs

5. Nya affärsmodeller

6. Skapa marknader för sekundärt material

7. Samhällsplanering som skapar förutsättningar

a. Översyn av styrmedel

b. Utbildning och ny kompetens

• Samverkan !

Axplock - pågående och planerat arbete kring

cirkulär och biobaserad ekonomi

Strategier och handlingsplaner

• Hållbart företagande

• Smart Industri

• Samverkans program om cirkulär och

biobaserad ekonomi (myndighetsgr.)

• Bio-ekonomi – Bio-NU

• Exportstrategin

• Strategi för utvecklingssamarbete

• Strategi för hållbar konsumtion

(Forum för hållbar konsumtion

och ”Hallå konsument”

• kommande Livsmedelsstrategi,

Skogsprogram, Forskningspropp

och Digitaliseringsstrategi

Utredningar:

Förebyggande av avfall / Delningsekonomi

Uppdrag:

• Kemikalieinspektionen ”Giftfri vardag”

• Vinnova, att stödja utvecklingen av

cirkulära affärsmodeller/industriell symbios

• Mistra Closing the Loop II – värdefulla

resurser från industriellt avfall

• Naturvårdsverket, revidering av nationell

avfallsplan/förebyggande av avfall

• Stadsmiljöavtal och Plattform för hållbara

Städer

• Ekonomiska styrmedel; Skattereduktion

för reparation av vitvaror och på

reparationer av skor, cyklar etc)

Samverkansprogrammet Cirkulär och

biobaserad ekonomi

• Extern referensgrupp

• Statssekreterar grupp

• Myndighetsgrupp

• Arbetsgrupp (Camilla Lehorst)

Foto: AstraZeneca, Chalmers, MKB Fastighets AB, Skogsindustrierna, Anna Nildén/Folio

Målbild

Målsättningen är att genom konkreta innovationssatsningar, bidra till omställningen mot en cirkulär och biobaserad ekonomi. Satsningar genomförs gemensam mellan näringslivet, offentlig sektor, universitet och högskolor och institut. Omställningen ska bidra till hållbar tillväxt, ökad konkurrenskraft, jobb i hela landet samtidigt som den bidrar till att nå miljömålen.

EUs meddelande om cirkulär ekonomi dec 2015

• Handlingsplan för cirkulär ekonomi inkl. förslag på ytterligare 54 initiativ

• Avfallspaket – revidering av avfallsdirektiv

I. Ramdirektivet för avfall

II. Förpackningsdirektivet

III. Deponidirektivet

IV. Direktiv om uttjänta bilar, WEEE och batterier och ackumulatorer

1. Produktion Ekodesign

• produktkrav avseende reparerbarhet, uppgraderbarhet, hållbarhet och återvinningsbarhet - utvecklas i arbetsplan för ekodesign 2015-2017.

• Förslag på krav för platta skärmar inom kort.

• Differentierad kostnad för end of life - producentansvaret

KOM ska

- undersöka alternativ och åtgärder för en mer sammanhängande produktpolitik

- hållbar utvinning av råvaror (sust. sourcing) internationellt (dialoger, partnerskap etc)

2016-10-28 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

9

Produktion forts.

Kom ska: - ta fram vägledning om BAT för avfallshantering och

resurseffektivitet i industriella sektorer – BREFs (tillståndsprövning)

- Etablering av European Resource Efficiency Centre (ex. substitution av farliga kemikalier)

- EMAS och ETV - Industriell symbios – biprodukter (Horizon,

Sammanhållningsfonderna) - ta fram vägledning och främja bästa befintliga

hantering av gruvavfall

2016-10-28 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10

2. Konsumtion

MS uppmanas använda ekonomiska instrument (ex skatter för att reflektera kostnader) KOM ska • utreda krav på hållbarhet och tillgång till information

om reparation och reservdelar inom ekodesigndir. samt information om hållbarhet i framtida energimärknings- åtgärder (MS uppmanas genomföra åtgärder)

• arbeta för bättre genomförande av reklammationer på produkter, förbättringar samt hantera falska ”green claims”

• testprogram inom Horizon 2020 om planerad föråldring av produkter. 2016-10-28

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11

2. Konsumtion, forts. • Arbeta för bättre märkning (EU Eco-label,

miljöavtryck KOM ska vidta åtgärder avseende grön offentlig upphandling genom att: - understryka cirkulär ekonomi-aspekter i nya eller

ändrade kriterier - stödja högre användning av grön offentlig

upphandling - utgöra ett föredöme i KOMs egen upphandling och

EU-finansiering

2016-10-28 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12

4. Från avfall till resurser: KOM kommer arbeta för att:

- utveckla marknader för sek. material - inleda arbetet med att utveckla kvalitetsstandarder för sekundära råvaror (särsk. kemikalier/plaster)

- föreslå en reviderad gödselförordning för att främja organiska och avfallsbaserade gödselmedel på den inre marknaden

- vidta en rad åtgärder för att underlätta återanvändning av vatten – inkl. ett lagstiftningsförslag med minimikrav för återanvänt vatten för bevattning och för grund- vattenbildning

2016-10-28 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

13

4. Från avfall till resurser, forts.

KOM kommer att:

- analysera och se på gränssnittet mellan lagstiftningen för kemikalier, produkter och avfall, bl.a. om att minska förekomsten och förbättra spårning av farliga ämnen i produkter

- vidareutveckla det nylanserade informations- systemet om råvaror och stödja EU-omfattande forskning om råvaruflöden

- EU-gemensamt elektroniskt informationssystem for gränsöverskridande transporter av avfall

2016-10-28 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

14

5. Prioriterade sektorer

Plast

Bygg- och rivningsavfall

Livsmedelssvinn

Biobaserade produkter

Kritiska råvaror (hållbart uttag, ökad återvinning)

2016-10-28 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

15

Rådsslutsatser juni 2016

• giftfria materialströmmar (substitution av/information om farliga substanser

• Eco-designdirektivet, kriterier för resurseffektivitet samt nya produktgrupper

• hållbar konsumtion, behov av utbildning/ny kompetens

• ekonomiska styrmedel

• nya affärsmodeller

• främja marknader för återvunna och förnybara råvaror

• biobaserade lösningar

SGU – gemensamma utmaningar

2017

Utmaningar 2017 • Allt snabbare förändringar, globala frågor

• Nationellt – ökat samhällsekonomiskt fokus

Utmaningar • Behovet av ökat bostadsbyggande och förbättrad

infrastruktur.

• Miljömålen - långt kvar till att lämna en god miljö till kommande generationer.

• Klimatfrågorna – Klimatförändring, utsläpp, georisker, klimatanpassning - viktiga för samhällsutvecklingen.

• Materialförsörjningsplanering och havsplanering - tydliga exempel på planering av naturresurser och markanvändning

Utmaningar 2017 Våra strategier:

Utmaningar

• Förtroende för att vi gör skillnad

• Ett hållbarhetsarbete i framkan

• En modern myndighet rustad för framtiden

Viktiga bidrag till en hållbar utveckling

• Miljökvalitetsmålen och generationsmålet

• Klimatförändring och klimatanpassning

– Risker

• Koldioxidlagring och geoenergi

• Geologiskt arv

• En hållbar mineralnäring

Gruvnäringsrådet

Verksamhetsplan 2017

Utmaningarna för SGUs avdelningar 2017: Bergsstaten och Mineralresurser

Mineralresurser

• Ökad efterfrågan på kvalificerad information rörande mineralresurser från regeringskansliet har resulterat i en ökning av beställningar i form av PM och Regeringsuppdrag till 2017 gäller gruvavfall.

• Barentsprojektet / Bergslagen har resulterat i att den geologiska informationen i norra Sverige nu håller en märkbart bättre nivå än i Bergslagsregionen Vi behöver därför påbörja ett långsiktigt undersökningsprojekt i Bergslagsregionen, samt fortsatt verka för ett utökade medel för en större satsning i regionen

• Borrkärnearkivet och borrkärnescanningsdata planera utbyggnad av borrkärnearkiv och verka för ökande användning av scanningsdata

• Hantera projekt med annan finansieringskälla än 1:8 (t ex ITP, EU-projekt, Nukleär beredskap)

Bergsstaten

• Bibehålla Bergsstatens samlade kompetens och upprätthålla en effektiv och robust verksamhet. Ingen arbetsuppgift får vara beroende av endast en persons kompetens och kompetensöverföring har hög prioritet.

• Utveckla effektiva stödsystem som fungerar integrerat med varandra (MRR, diariesystem etc)

• Bibehålla och i takt med ändrade förutsättningar, exempelvis domar, utveckla rättssäkra beslut.

• Fortsätta möta omgivningens krav på kommunikation på ett bra sätt.

Regeringsuppdrag: Mineralsektorn

Gruvnäringsrådet 20161026

Kommentar:

• Under året har kontakter tagits med Länsstyrelsen i Skåne och metodbeskrivning för

materialförsörjning presenterats.

• Ett seminarium med tema regionalmaterialförsörjning kommer att hållas i Malmö 21

oktober. SGU kommer att presentera förutsättningar för materialförsörjning i Skåne och

berggrundens lämplighet som ballastmaterial i betong.

• Omprioriteringar har gjorts för att säkerställa att slutrapport kan lämnas 2017-03-01.

Kommentar: • Har ändrat inriktning något under projektets gång. • Branschen mycket nöja med bl a ”Geologisk”. Även Minecraft-satsningen lyckad. • På g – samarbetsavtal med Tekniska museet (som även vill visa upp Bettergeo och skolsajten). • Utvärdering aktivitetsvis.

Kommentar: • Förlängt året ut • Vi kommer att leverera, kvasrtår att vägledningen är ganska detaljerad •Hearing 7/11 istf remiss

Kommentar: • Arbetet påbörjat •Klart i vår 2017 (Första april) respektive höst 2017 (15e september)

Ytterligare reg uppdrag – ”SGU kartlägger teknikmetaller”

• SGU har fått ett särskilt uppdrag av regeringen att undersöka möjligheterna för utvinning av metaller och mineral för miljö- och teknikinnovationer i Sverige och Europa.

• Uppdraget omfattar kartläggning och kunskapsuppbyggnad av både primära och sekundära källor, det vill säga utvinning från såväl gruvdrift som avfall och metallskrot. En särskild del av uppdraget gäller att kartlägga de viktigaste gruvavfallsdeponierna i Bergslagen.

• Bakgrunden till uppdraget är att efterfrågan på de metaller som används i förnyelsebar teknik förväntas öka kraftigt.

• EU är idag helt beroende av import från främst Kina, Ryssland och USA. Som exempel förväntas efterfrågan på två av de mest efterfrågade metallerna, dysprosium och neodynium, öka med 660 respektive 2200 procent inom 15 år.

• Uppdraget är delvis en följd av att SGU har varit initiativtagare och ledande inom EU:s arbete med kritiska metaller, där man i tidigare regeringsuppdrag har kartlagt och undersökt förutsättningen för utvinning av metaller och mineral ur gruvavfall.

• Parallellt med SGUs uppdrag får även myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) i uppdrag att utreda vilka metaller som krävs för tillverkning av de teknik- och miljöinnovationer som utvecklas i Sverige och inom Europa.

Ytterligare regeringsuppdrag?

• Indikatorer miljömål

• Bistå Miljömålsrådet

• Ev inkommande: UNFC, Hållbarhetskriterier för mineralnäringen

BERGSSTATEN – LÄGESRAPPORT Gruvnäringsrådet den 26 okt 2016

Många koncessionsansökningar 18 st i början av augusti 14 st den 20 oktober

4 avslutade under hösten:

• Malmberget K nr 6 (LKAB) – inget överklagande

• Fäbodtjärn K nr 1 (Botnia Expl Holding AB) - ett överklagande

• Rakkurijärvi K nr 1 (Avalon Minerals Adak AB)

-återkallad

• Tapuli K nr 3 (Northland Resources AB) -återkallad

7 pågående i Norrbotten o Västerbotten:

• Malmberget K nr 6 (LKAB)

• Häbbersfors K nr 7 (Björkdalsgruvan AB)

• Kiirunavaara K nr 5 (LKAB)

• Laver K nr 1 (Boliden Mineral AB)

• Kallak K nr 1 (Jokkmokk Iron Mines AB)

• Viscaria K nr 7 (Avalon Minerals Viscaria AB)

• Eva K nr 1 (Copperstone Resources AB)

7 pågående i södra Sverige:

• Blötbergsgruvan K nr 2 (Nordic Iron Ore AB)

• Kringelgruvan K nr 1 (Woxna Graphite AB)

• Västansjö K nr 1 (Boliden Mineral AB)

• Bläckmyran K nr 1 (Svenska Vanadin AB)

• Södra Väsmanfältet K nr 1 (Nordic Iron Ore AB)

• Vindfall K nr 1 (Wiking Mineral AB)

• Norra Kärr K nr 1 (Tasman Metals AB)

Få ansökningar om undersökningstillstånd och förlängningar.

Perioden 1/1-19/10:

2016 2015 2012

117 90 177 UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND

66 135 240 FÖRLÄNGNINGAR

624 gällande undersöknings- tillstånd i början av oktober.

1061 i januari 2013

Minus 437 st (-41%)

TACK!

Kaarina Ringstad

Kommunikatör/projektledare

Ett hållbart mottagande av nyanlända

- vad kan vi göra tillsammans?

Idéskiss/arbetsmaterial i tre delar:

Idéskiss/arbetsmaterial i tre delar:

• samarbete ”SGUs branscher”

SGUs ”branscher”

• Prospektering och gruvnäring

• Bergmaterial, natursten och torv

• Brunnsborrare

• Sanering av förorenad mark

• Konsultarbete – mark och vatten

Arbetsmarknadens parter:

genomförare (branschorganisationer, fack, Arbetsförmedlingen, företagen m.fl.)

SGUs roll:

katalysator, igångsättare & koordinator

Kartlägga:

Behov & möjligheter?

+ Kompetenser & erfarenheter?

= ”Matchmaking”

Mer:

• Möjliga hinder?

• Vad behövs för typ av insatser?

• Samarbeten?

Dialog och samverkan, samverkan och samverkan

Validering

Idéskiss/arbetsmaterial i tre delar:

• samarbete ”SGUs branscher” + validering • Digital plattform om att jobba i ”våra

branscher”

Miljön och lagen!

Vad måste jag kunna för att …

Idéskiss/arbetsmaterial i tre delar:

• samarbete ”SGUs branscher” + validering • Digital plattform om att jobba i ”våra

branscher” • Större projekt vid SGU: borrör och

prospekteringsintressant arkivmaterial

Vad händer nu

… och vad vill/kan ni